1 STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42 DOM 2011-11-30 meddelad i Stockholm Ml nr B 6149-11

PARTER (Antal tilltalade: 1) klagare Kammarklagare Gunnar Fjaestad City klagarkammare i Stockholm Mlsgande Eva Linell Vassilakis c/o Advokat Jan Freij AB Jacob Westinsgatan 1A 112 20 Stockholm Mlsgandebitrde: Advokat Jan Freij Advokat Jan Freij AB Jacob Westinsgatan 1 A 112 20 Stockholm 2. Stylianos Vassilakis c/o Advokat Jan Freij AB Jacob Westinsgatan 1A 112 20 Stockholm Mlsgandebitrde: Advokat Jan Freij Advokat Jan Freij AB Jacob Westinsgatan 1 A 112 20 Stockholm Tilltalad ANDERS Peter strm, 590808-4352 Luftskeppsgatan 5 Lgh 1205 128 32 Skarpnck Offentlig frsvarare: Advokat Bjrn Hurtig Frsvarsadvokaterna Vst AB Stampgatan 20 411 01 Gteborg

1.

Postadress Box 8307 104 20 Stockholm

Besksadress Scheelegatan 7

Telefon Telefax 08-561 654 10 08-561 650 04 stockholms.tingsratt.avdelning4@dom.se E-post: www.stockholmstingsratt.se

Expeditionstid mndag - fredag 08:00 - 16:00

2 STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42 DOM 2011-11-30 B 6149-11

DOMSLUT talet ogillas. Skadestnd Eva Linell Vassilakis och Stylianos Vassilakis skadestndsyrkanden ogillas. Ersttning 1. Bjrn Hurtig tillerknns ersttning av allmnna medel med 130 146 kr. Av beloppet avser 26 029 kr mervrdesskatt. 2. Jan Freij tillerknns ersttning av allmnna medel fr arbete som mlsgandebitrde med 110 290 kr. Av beloppet avser 22 058 kr mervrdesskatt. 3. Kostnaden fr frsvaret och mlsgandebitrdet ska stanna p staten.

3
STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42

DOM 2011-11-30

B 6149-11

YRKANDEN M.M.

klagaren har yrkat ansvar p Anders strm fr grovt vllande till annans dd enligt bilaga 1.

Eva Linnell Vassilakis och Stylianos Vassilakis har bitrtt talet och yrkat skadestnd av Anders strm enligt bilaga 2.

Anders strm har bestritt straffansvar och frnekat att han i strid med riktlinjerna fr sitt arbete underltit att flja Svenskt Index fr Akutmedicinsk larmmottagning (Medicinskt Index), att han av oaktsamhet orsakat Emil Linnells dd samt att hans handlande innefattat ett medvetet rikstagande av allvarligt slag. I frga om orsakssambandet har han frtydligat att han, fr det fall oaktsamhet anses visad, inte vitsordar att den uteblivna ambulansen har haft betydelse fr Emil Linnells dd.

Anders strm har vidare bestritt skadestndsyrkandena. Av de yrkande beloppen har han endast vitsordat 25 000 kr som skligt i och fr sig avseende personskada fr var och en av mlsgandena. I vrigt har beloppen godtagits.

------------------------

Bevisning, se bilaga 1.

Sammanfattande referat av frhr med Anders strm och vittnen, se bilaga 3.

4
STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42

DOM 2011-11-30

B 6149-11

DOMSKL

Straffansvar

1. Bakgrund

Natten till den 30 januari 2011 arbetade Anders strm som sjukskterska vid SOS Alarm AB:s (SOS Alarm) vrdgivande verksamhet vid Johannes Brandstation i Stockholm. En central arbetsuppgift fr Anders strm var att, i enlighet med systematiken i Index fr Akutmedicinsk larmmottagning (Medicinskt Index), dels per telefon bedma vrdskandens hlsotillstnd av olika slag, dels till fljd av utfallet vid varje bedmning prioritera vrdskandens behov av ambulans samt elektroniskt ge larm fr de prioriterade ambulanstransporterna till SOS Alarms ambulansdirigenter fr verkstllighet.

Under natten/morgonen den 30 januari 2011 drabbades Emil Linnell akut av brusten mjlte i sin bostad p Rusthllarvgen 107 i Bagarmossen. Ett sdant tillstnd r livshotande och krver adekvat och akut sjukhusvrd. Till fljd av den brustna mjlten fick Emil Linnell svrighet att andas, nedsatt cirkulation med tfljande svimningsknsla, smrta i kroppen och kraftig ngest.

Ungefr kl. 05.54 ringde Emil Linnell larmnumret 112 fr frsta gngen. Samtalet mottogs av operatren Anders Ahlin p SOS Alarm. I samtalet har Emil Linnell kraftigt pverkad andning. Han uppger bl.a. att han knappt kan rra sig och att han har varit sjuk. Anders Ahlin begrde medlyssning av en SOS-sjukskterska och Anders strm fick samtalet. I samband med verlmnandet brts samtalet som totalt varade i knappt tre minuter.

Anders strm ringde sedan upp Emil Linnell ca kl. 05.57. Emil Linnell uppgav d bl.a. att han behver en ambulans, att han svimmar hela tiden, att han r sjuk och

5
STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42

DOM 2011-11-30

B 6149-11

har feber. Av samtalet framgr vidare att Emil Linnell har andningspverkan samt att han frsvinner. Samtalet brts efter drygt tre minuter.

Nsta samtal frn Emil Linnell inkom till SOS Alarm ungefr kl. 06.02. Det togs emot av SOS-operatren Stefan Ekman. Av samtalet framgr att Emil Linnell bl.a. sger ambulans, var r min ambulans samt jag kan knappt andas s att. Samtalet kopplades vidare till Anders strm ca kl. 06.03. Av detta samtal, som varade i sju minuter och 40 sekunder, framgr bl.a. att Emil Linnell knappt kan andas, att han svimmar, att han varit sjuk hela veckan, att han har ont i hela kroppen, att hans kropp domnar bort samt att han behver en ambulans. I slutet av samtalet rdgr Anders strm med sin kollega Mattias Malmebrand. Anders strm beslutar sedan att ngon ambulans inte ska skickas. Han motiverar det fr Emil Linnell med s som du beter dig och rr dig runt omkring s verkar du ha kontroll p lget samt att Anders strm istllet ska se om jourlkaren kan komma till Emil Linnell. Samtalet brts kort drefter ungefr kl. 06.11.

Jourlkaren Chrispine Masaba kontaktades av Anders strm strax efter kl. 06.11. Han fick bl.a. information om att Anders strm misstnkte panikngest eller psyk hos Emil Linnell, att Emil Linnell var uppe och sprang i lgenheten samt att Emil Linnell sagt att han inte kunde andas men att han andades helt utan anmrkning. Anders strm ville att Chrispine Masaba skulle ringa upp Emil Linnell och gra en bedmning. Samtalet varade i tre minuter och 14 sekunder och avslutades allts strax fre kl. 06.15.

Chrispine Masaba ringde sedan tillbaka till SOS Alarm strax efter kl. 06.20 och talade d med Mattias Malmebrand, eftersom Anders strm var upptagen. I samtalet frklarade Chrispine Masaba att Emil Linnell inte svarade i telefon. Mattias Malmebrand svarade Ja, men d r det inte s mycket att gra av det kanske. Chrispine Masaba svarade d att han ringt tre gnger och att Emil Linnell

6
STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42

DOM 2011-11-30

B 6149-11

inte svarade. Mattias Malmebrand avslutade med att sga att han skulle hlsa att Chrispine Masaba frskt ringa men inte ftt ngot svar. Samtalet avslutades ca kl. 06.22.

Av SOS Alarms datalogg framgr att Mattias Malmebrand strax fre kl. 06.23 frt in en uppgift om att jourlkaren ringt patienten flera gnger men att patienten inte svarat, i rendemappen.

Omkring kl 08.00 p morgonen hittades Emil Linnell av en granne liggande livls i hallen till sin lgenhet med ytterdrren ppen p vid gavel.

SOS-sjukskterskan Britt-Marie Majid avslutade rendet hos SOS Alarm kl. 09.29.

Enligt utltandet i rapporten frn den rttsmedicinska obduktionen av Emil Linnell framgr bl.a. fljande rrande ddsorsak och ddsstt. Obduktionsfynden och de mikroskopiska fynden talar starkt fr att dden orsakats av frbldning efter s.k. spontan mjltruptur, dvs. bristning av mjlten av sjuklig orsak. Orsaken till mjltbristningen kan, enligt patologisk bedmning, vara en akut infektion med Epstein-Barr-virus vilken i sin tur bl.a. kan vara orsak till infektis mononukleos, s.k. krtelfeber. Fynden talar starkt fr att ddsfallet uppkommit till fljd av sjukdomen och sledes har varit av naturlig karaktr.

Enligt underskningsprotokollet i rapporten har mjlten konstaterats kraftig frstorad och mjltens kapsel har uppvisat omfattande bristningar med bldning till bukhlan dr det funnits tre liter blod.

7
STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42

DOM 2011-11-30

B 6149-11

2. Rttsliga utgngspunkter fr tingsrttens prvning

Frgan i mlet r om Anders strm r straffrttsligt ansvarig fr att av oaktsamhet ha vllat Emil Linnells dd.

Det kan redan inledningsvis sgas att Anders strm omfattas av begreppet hlsooch sjukvrdspersonal i patientskerhetslagens (2010:659) mening. I 6 kap. 1 denna lag fastsls att hlso- och sjukvrdspersonal ska utfra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprvad erfarenhet. Av 6 kap. 2 samma lag framgr att hlsooch sjukvrdspersonal sjlv br ansvaret fr hur han eller hon fullgr sina arbetsuppgifter.

Fr att Anders strm ska kunna fllas till ansvar fr vllande till annans dd krvs fr det frsta att hans underltenhet att ge larm om ambulans med hgsta prioritet till Emil Linnells undsttning varit oaktsamt. Brist p erforderlig aktsamhet r en avvikelse frn en regel fr hur mnniskor normalt stt br bete sig. Varje avsteg frn det normalt aktsamma r inte tillrckligt, utan det krvs att Anders strms underltenhet att handla vid en samlad bedmning av de omstndigheter som r att beakta anses s klandervrt att det innefattar straffbar oaktsamhet. Kravet p aktsamhet r generellt sett hgre i en riskfylld verksamhet n i andra situationer, se NJA 2006 s. 228. Att besvara ndsamtal och utifrn detta prioritera inringandes vrdbehov r en verksamhet dr kravet p aktsamhet typiskt sett enligt tingsrttens mening mste stllas hgt.

Vllande till annans dd r vidare ett s.k. effektbrott som fr ansvar krver att den oaktsamma handlingen eller underltenheten orsakat effekten. Bedmningen i frga om en underltenhet orsakat en viss effekt blir rent hypotetisk. Tingsrtten har hr att prva hur det gtt om man ersatt vad som faktiskt hnde med att den underltna handlingen fretagits. Om det d framstr som i hg grad sannolikt att effekten skulle ha uteblivit fr relevant orsakssamband anses freligga, se NJA 2007 s. 369.

8
STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42

DOM 2011-11-30

B 6149-11

3. r Anders strms underltenhet att bedma som straffrttslig oaktsamhet?

Anders strms arbetsuppgifter som sjukskterska p SOS Alarm bestod i att bedma inringandes vrdbehov och ge renden olika prioritet som sedan lg till grund fr dirigering av ambulans. En frsta frga att besvara fr tingsrtten r om Anders strm, enligt riktlinjerna fr sitt arbete, haft att flja Medicinskt Index vid sin bedmning av inringandes vrdbehov, vilket klagaren psttt men Anders strm frnekat.

Nr det gller innehllet i Medicinskt Index antecknas bl.a. fljande. Under rubriken Definitioner framgr att SOS-sjukskterska bl.a. sjlvstndigt identifierar, sorterar och aktiverar inkommande larm som berr sjukvrd samt bedmer ambulansbehov och prioritet. Enligt bruksanvisningen framgr bl.a. att det krver att SOS-operatren arbetar med strukturerad intervjumetodik fr att komma fram till rtt prioritering. Det har bekrftats att detta ven gller nr en SOSsjukskterska blir inkopplad av operatren p samtalet. Av Definitionerna framgr bl.a. fljande. Prioritet 1, rd markering (akut livshotande symtom eller olycksfall) utgrs av en medicinsk ndsituation d vitala funktioner som t.ex. medvetandegrad, andning och cirkulation r allvarligt hotade. Nrmast tillgngliga ambulans ska d larmas enligt larmcentralens dirigeringsrutiner. Prioritering 2, gul markering (Akut men ej livshotande symtom) utgrs av kliniska tillstnd och/eller situationer som utan drjsml behver underskas av lkare eller verflyttas till annan vrdniv. Prioritering 3, grn markering (Uppdrag dr rimlig vntetid inte bedms pverka en patients tillstnd) utgrs av sjuktransport dr det inte krvs vrd eller tillsyn av medicinskt utbildad personal. Hr kan transporten genomfras av fordon som inte definieras som ambulans.

9
STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42

DOM 2011-11-30

B 6149-11

Anders strm har hvdat att SOS-sjukskterskor enligt praxis vid SOS Alarm inte behvde flja Medicinskt Index, utan att de endast hade det som ett std fr sina bedmningar. Hans uppgifter i denna del har motsagts av flera vittnen som hrts i mlet. Vrdchefen Anette Larsson Zetterlund, chefen fr Patientskerhetsenheten Sylvia Myrsell och gruppchefen Kajsa Petersson, samtliga vid SOS Alarm, har entydigt uppgett att man inte fr gra avsteg frn Medicinskt Index i fall av prioritet 1 och prioritering 2. Dremot kan SOS-sjukskterskor gra avsteg frn Medicinskt Index fr annan prioritet i frga om annan vrdniv och frdstt till sjukhus. Till detta kommer att det i SOS Alarms Processhandbok Vrd punkt 4.2 fastsls att Medicinskt Index ska anvndas vid intervju, prioritering, rdgivning och dokumentation. Att Medicinskt Index ska anvndas framgr ven av SOS Alarms uppdragsbeskrivning fr SOS-sjukskterska.

Enligt tingsrtten fr det drmed anses klarlagt att SOS-sjukskterskor vid bedmning av den inringandes vrdbehov som huvudregel ska anvnda Medicinskt Index. Avsteg frn Medicinskt Index kan gras med hnvisning till vetenskap och beprvad erfarenhet, utom i fall d inringande vid en bedmning enligt Medicinskt Index kategoriseras som prioritet 1 eller prioritering 2.

Av startsidan i Medicinskt Index framgr att om patienten inte andas som vanligt hamnar man i prioritet 1. Men ven om det skulle bedmas att patienten andas som vanligt hamnar man i denna prioritering vid misstanke om akut livshotande sjukdom efter att ha lyssnat till patienten. Kapitel 2 i Index behandlar andningssvrigheter, dr bl.a. fljande symtom r rdmarkerade som prioritet 1: svr andnd eller andnd som snabbt frvrras och andnd, knner sig svimfrdig samt pltsligt uppkommen kraftig andnd, ingen knd sjukdom. Av frdjupningstexten till detta avsnitt framgr bl.a. att andnd ska ses som ett allvarligt tillstnd och att situationen vid dligt allmntillstnd eller vid utmattning mnga gnger kan bli livshotande. Vidare framgr att syrebrist och/eller anhopning av koldioxid i blodet ger snkt medvetande.

10
STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42

DOM 2011-11-30

B 6149-11

I kapitel 24 som behandlar oskra uppgifter/svrt sjuk patient har misstanke om pverkan p vitala funktioner rdmarkerats. I frdjupningstexten till kapitlet framgr bl.a. fljande. Frgorna till Startuppslaget ger upplysningar om patientens medvetandegrad. Vidare utfrgningar ger upplysningar om patientens andning. Om frgorna visar att vitala funktioner r pverkade ska det ses som ett tecken p allvarlig eller livshotande sjukdom eller skada. Vidare framgr att en allvarligt sjuk patient som bl.a. blir orolig, sl eller oklar vanligen r p vg att frsmras. Dessa symtom uppkommer nr hjrnan fr fr lite syre och det uppstr syrebrist. Allvarligt sjuka personer r oftast sla och ointresserade av sin omgivning. Pverkat medvetande ska alltid prioriteras hgt. Andningssvrigheter och andnd ska ses som tecken p allvarlig sjukdom. I vissa fall kan symtomen bero p ofarliga tillstnd. Orsaken till andningssvrigheterna kan ibland vara svra att faststlla. Patienter med andningssvrigheter prioriteras alltid hgt. Snabb andning r vanlig symtom vid cirkulationssvikt men kan ocks orsakas av svra smrtor. Patienter med cirkulationssvikt ska alltid prioriteras hgt.

I vrigt nr det gller arbetsstt och rutiner vid SOS Alarm har utredningen bl.a. visat p fljande. Det r viktigt att den som tar emot samtal initialt ger den inringande en mjlighet att beskriva sina symtom och lyssnar in denne. Vid bedmningen av inringandes symtom ska man stta tilltro till dennes uppgifter och anvnda sin empatiska frmga. I bedmningen av symtom kan bakgrundsljud och information som lmnas av annan n den inringande, till exempel en anhrig, vgas in. En SOS-sjukskterskas uppgift r att gra en bedmning av den inringandes symtom, inte stlla diagnos eller p annat stt frska finna en frklaring till symtomen. ven om man misstnker att den inringande verdriver sina symtom eller ringer av okynne, finns inget utrymme fr att avfrda samtalet.

I nu aktuellt hnseende har utredning lagts fram som visar att Anders strm tidigare visat brist p empati och frstelse i samtal med personer som ringt larmnumret 112. Han har kritiserats fr att inte i tillrcklig grad ha frmga att

11
STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42

DOM 2011-11-30

B 6149-11

lyssna in inringare. Samtal och tgrder i syfte att utveckla Anders strm i detta avseende hade genomfrts fre de i mlet aktuella samtalen.

Med det nu redovisade som utgngspunkt vergr tingsrtten till att bedma Anders strm agerande under det kritiska hndelsefrlopp som mlet rr.

Redan i det frsta samtalet kl 05.54 till SOS Alarm som mottogs av operatren Anders Ahlin framgr med all nskvrd tydlighet att Emil Linnell har kraftigt pverkad andning. Han uppger bl.a. att han knappt kan rra sig och att han varit sjuk. Nr Anders strm ringer tillbaka till Emil Linnell kl. 05.57, sedan det frsta samtalet brutits, noteras att Anders strm inleder med att sga ngot tekniskt som hnde hr allts men att Emil Linnell genast svarar jag behver en ambulans nu. Jag svimmar hela tiden. Redan hr menar verlkaren Gerold Kretschmar att ambulans borde ha skickats grundat p Emil Linnells cirkulationspverkan, vilket ocks stds av gruppchefen Kajsa Peterssons uppgifter. Tingsrtten instmmer och menar att Anders strm om han lyssnat in samtalet och den information som lmnats borde ha frsttt att det tidigare samtalet kanske inte brts p grund av ngot tekniskt problem utan sannolikt p grund av Emil Linnells medvetandepverkan. Vidare framgr av samtalet att Emil Linnell har en klar andningspverkan. Det ska noteras att ocks vid detta tillflle frsvann Emil Linnell och samtalet avbrts.

Av samtalet som Anders strm tog emot strax efter kl. 06.03, och som varade i sju minuter och 40 sekunder, framgr det nnu tydligare utifrn Medicinskt Index att Emil Linnell r i akut behov av en ambulans. Anders strm gr i samtalet obefogade antaganden och pstr mot Emil Linnells nekande att denne springer omkring lgenheten och att han andas utan problem. Emil Linnell frklarar terigen att han inte kan andas, att han svimmar, att han varit sjuk hela veckan, att han har ont i hela kroppen, att hans kropp domnar bort, att han ligger p golvet samt att han behver en ambulans. Anders strm ger instruktioner om att Emil Linnell ska ta

12
STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42

DOM 2011-11-30

B 6149-11

djupa andetag och stta sig upp trots att Emil Linnell frklarar att det inte r mjligt med hnsyn till hans tillstnd. Detta totala ifrgasttande av en person i s tydligt behov av akut vrd r frvnande och mycket anmrkningsvrt. I slutet av samtalet framgr att Anders strm rdgr med kollegan Mattias Malmebrand. Drefter beslutar Anders strm att ngon ambulans inte ska skickas till Emil Linnell fr s som du beter dig och rr dig runt omkring s verkar du ha kontroll p lget. Istllet bestmmer Anders strm att han ska se om jourlkaren kan komma till Emil Linnell. Samtalet avbryts kort drefter. Innan det sker framgr det av Emil Linnells svar p de frgor som stlls att han har en s kraftig medvetandepverkan att han inte ens vet nr han r fdd. Klockan r d drygt 06.11.

Nr Anders strm drefter kontaktar jourlkaren Chrispine Masaba strax efter kl. 06.11 lmnas inte en objektiv och sanningsenlig bild av de symtom som tydligt framkommit under samtalet med Emil Linnell i form av tydlig andnings- och cirkulationspverkan. Istllet lmnas subjektiv och ofullstndig information samt en uppgift om att Anders strm misstnker panikngest eller psyk hos Emil Linnell, vilket tingsrtten nrmast uppfattar som att Anders strm stller en diagnos. Han nmner att Emil Linnell r uppe och springer i lgenheten och att han andas helt utan anmrkning. Anders strm ville att Chrispine Masaba skulle ringa upp och gra en bedmning trots att detta inte ligger inom ramen fr en jourlkares uppdrag. Av utredningen har framkommit att jourlkare inte ska anvndas fr akuta situationer utan frmst fr utfrdande av vrdintyg och vid konstaterade ddsfall i hemmet.

Ngon uppfljning av rendet grs inte heller frn Anders strms sida. Nr Chrispine Masaba ringde tillbaka till SOS Alarm drygt kl. 06.20 och meddelade Mattias Malmebrand att han ringt Emil Linnell tre gnger utan att f ngot svar r det i och fr sig inte visat i mlet att denna uppgift frmedlades vidare muntligen till Anders strm. Dremot r det klart att Mattias Malmebrand frde in uppgiften i rendemappen strax fre kl. 06.23 samt att Anders strm aldrig gjorde ngon

13
STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42

DOM 2011-11-30

B 6149-11

uppfljning eller kontroll av rendet. Istllet avslutades rendet av en annan sjukskterska p SOS Alarm kl. 09.29 d Anders strm hade gtt av sitt pass.

SOS Alarms rutiner i frga om terkoppling i berrt avseende vid verlmnande till externa aktrer har visat sig vara oklara. Att Anders strm under dessa frutsttningar har haft en skyldighet att flja upp rendet r drfr inte klarlagt. Som klagaren lagt upp sin talan i mlet r tingsrttens prvning avseende Anders strms oaktsamhet nd begrnsad till tidpunkten fr samtalen mellan honom och Emil Linell. Tingsrtten lmnar drfr frgestllningen med dessa kommentarer.

Sammanfattningsvis konstaterar tingsrtten fljande. Av Emil Linnells samtal med Anders strm framgr att han vid inte mindre n elva tillfllen uppger att han inte kan andas och vid tre tillfllen att han svimmar. Emil Linnell uppger att hans kropp domnar bort, att han inte kan stta sig upp och vdjar upprepade gnger om hjlp och att han behver ambulans. Till detta kommer att Anders strm vid flera tillfllen tappar kontakten med Emil Linnell och att samtalen bryts. Anders strm ifrgastter Emil Linnells andningsproblem, frskrar honom att han andas bra och pstr bland annat att Emil Linnell springer runt i lgenheten, ngot som Emil Linnell frnekar.

Anders strm har frnekat att han handlat felaktigt. Han har bl.a. frklarat att han uppfattade att Emil Linnell hade panikngest eller att hans symtom hade en psykisk frklaring samt att han drfr aldrig hamnade i prioritet 1 eller prioritering 2. Han har berttat att han inte fick Emil Linnells symtombild att g ihop, att Emil Linnell talade med klar och tydlig stmma samt att han andades normalt utan lufthunger ur ett medicinskt perspektiv.

Enligt tingsrtten r det uppenbart att Anders strm lngt ifrn arbetat med en strukturerad intervjumetodik fr att komma fram till rtt prioritering, vilket bruksanvisningen till Medicinskt Index krver.

14
STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42

DOM 2011-11-30

B 6149-11

Som tidigare konstaterats var Anders strms uppgift inte att diagnostisera eller p annat stt frska frklara varfr symtom uppsttt, utan hans uppgift var att identifiera symtom, bedma vrdbehov och ge prioritering med utgngspunkt i Medicinskt Index. Att i strid med Emil Linnells tydliga och klara uttalanden om sitt hlsotillstnd agera utifrn att Emil Linnell lider av panikngest eller att symtomen har annan psykisk frklaring finner tingsrtten vara hgst anmrkningsvrt av en person i den position som Anders strm befann sig i.

Av samtalen framgr tydligt att en eller flera av Emil Linnells vitala funktioner andning, cirkulation och medvetande r allvarligt hotade, och att prioritet 1-larm enligt Medicinskt Index drfr ska ges. Enligt tingsrttens mening har det utifrn detta utan tvekan legat Anders strm att ge Emil Linnell ett prioritet 1-larm redan vid det andra samtalet kl. 05.57; ngot som ocks stds av de personer med medicinsk sakkunskap som uttalat sig i saken.

Anders strms underltenhet att ge Emil Linnell prioritet 1-larm har utgjort ett otilltet risktagande. Att det vid tidpunkten fanns en uppenbar risk fr att Emil Linnell befann sig i ett livshotande tillstnd som krvde akut sjukvrd, framstr enligt tingsrttens mening som uppenbart med hnsyn till de symtom som Emil Linnell uppgett att han hade. Denna risk har varit sdan att Anders strm utan tvekan har haft goda skl att ge Emil Linell ett prioritet 1-larm i enlighet med vad tingsrtten kommit fram till ovan. Vid denna bedmning har tingsrtten tagit hnsyn till Anders strms medicinska erfarenhet; han r legitimerad specialistsjukskterska med anestesi och intensivvrd som specialitet och har arbetat med akutsjukvrd hela sitt vuxna liv. Vidare r det inte visat annat n att bemanningen och arbetsbelastningen hos SOS Alarm var normal under det aktuella arbetspasset.

15
STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42

DOM 2011-11-30

B 6149-11

Med hnsyn till patienters trygghet och frtroende fr sjukvrden anser tingsrtten sammantaget att Anders strms underltenhet r s klandervrd att den utgr straffbar oaktsamhet.

4. Finns ett orsakssamband mellan Anders strms underltenhet att skicka ambulans och Emil Linnells dd?

Som redovisats ovan under avsnitt 2 krvs fr straffansvar att den oaktsamma underltenheten orsakat dden. Tingsrtten vergr nu till att prva den frgan. Denna bedmning blir som tidigare nmnts rent hypotetisk. Prvningen gr ut p att avgra hur det skulle ha gtt om man ersatt vad som faktiskt hnde med att den underltna handlingen fretagits. Beviskravet vid denna prvning r som framgtt ovan att det mste framst som i hg grad sannolikt att dden skulle ha uteblivit fr att relevant orsakssamband ska anses freligga. Detta r en sannolikhetsgrad som grnsar till visshet.

Tingsrtten mste allts ta stllning till ett hypotetiskt hndelsefrlopp grundat p vad tingsrtten under oaktsamhetsbedmningen ovan i avsnitt 3 ansett borde ha skett. Frgan blir d vad som hade hnt om Anders strm hade gett prioritet 1larm redan vid samtalet med Emil Linnell kl. 05.57. Detta blir frmst en bedmning av Emil Linnells medicinska tillstnd vid tidpunkten, den vrd som skulle ha getts och vilket resultat denna vrd skulle ha uppntt.

Utredningen i mlet visar att flera ambulanser fanns tillgngliga i omrdet och att den nrmaste befann sig ca sex minuter bort vid tidpunkten fr Emil Linnells andra samtal. I ambulanser finns en sjukskterska och tillgng till viss medicinsk utrustning, bland annat syrgas och dropp. Frden till Sdersjukhuset skulle enligt tingsrttens bedmning ha tagit ca 10-15 minuter. Det betyder att en ambulans i bsta fall hade varit p plats hos Emil Linnell ca kl. 06.03 och efter inledande

16
STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42

DOM 2011-11-30

B 6149-11

insatser och lastning bedms Emil Linnell som tidigast ha anlnt till Sdersjukhusets akutmottagning ca kl. 06.15.

Det saknas knnedom om Emil Linnells exakta ddstidpunkt. Tingsrtten kan endast konstatera att hans sista samtal med SOS Alarm avbrts strax efter kl. 06.11 samt att han drefter inte lngre svarade i mobiltelefonen.

verlkaren Gerold Kretschmar har berttat i huvudsak fljande angende det sannolika hndelsefrloppet fr Emil Linnell. Han gr bedmningen att Emil Linnells mjlte hade brustit fre det andra samtalet eftersom han d pvisade tecken p chock och cirkulationssvrigheter. Emil Linnell br ha varit vid medvetande nr ambulans skulle ha hmtat honom, men troligtvis varit medvetsls vid ankomsten till Sdersjukhuset. De frsta insatserna hade varit att skra fria luftvgar och vid behov ventilera Emil Linnell, stabilisera blodtrycket och underska buken. En ultraljudsunderskning hade kunnat visa att Emil Linnell led av bldningar i buken, men en sdan underskning hade inte kunnat ge ngon frklaring till varfr han bldde. Ultraljudsunderskningen tar ca tre minuter men r lngt ifrn rutin p svenska sjukhus och det kan inte sgas skert att sdan underskning skulle ha utfrts p Emil Linnell den aktuella morgonen p Sdersjukhuset. Det var endast han och kanske tv lkare till som brukade utfra ultraljudsunderskningar och han vet inte hur bemanningen sg ut just d. En datorrntgen tar ca 30-45 minuter och hade sannolikt visat att Emil Linnell hade en brusten mjlte och drfr var i behov av akut operation.

Mjltruptur r en ovanlig diagnos som lkare ska ha i tanke vid allt trauma mot buken. Emil Linell led av s kallad spontan mjltruptur som utlses av sjukdom, vilket r mycket ovanligt. Krtelfeber r ngot man oftast fr i barndomen och det gr d oftast ver utan att det mrks. Av dem som fr krtelfeber i ung vuxen lder drabbas ungefr hlften av mjltsvullnad och av dessa sjlvspricker mjlten endast i 0,1-0,5 procent av fallen. Varken han eller ngon av de kollegor han pratat med har

17
STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42

DOM 2011-11-30

B 6149-11

varit med om patienter med spontan mjltruptur. Det finns en risk att Emil Linnell skulle ha diagnostiserats med sepsis, det vill sga blodfrgiftning. Blodfrgiftning behandlas vanligtvis med tillfrsel av vtska. Det r omdiskuterat om behandling med vtska r lmplig p patienter med brusten mjlte. Om Emil Linnell hade getts dropp finns en risk fr att det kunnat leda till att han frbltt nnu snabbare. Han kan inte med hundra procent skerhet sga att rtt diagnos och en operation hade rddat Emil Linnell. Det finns en risk fr att han inte verlevt med en s stor bldning.

Bengt Brodin, docent i anestesi och intensivvrd, har i sitt sakkunnigutltande uttalat bl.a. fljande i fallet Emil Linnell. Livshotande blodfrgiftning (septisk chock) hade inte bara varit misstnkt utan sannolik. I bostaden skulle man snabbt ha kunnat avgra allvaret i situationen genom underskning med mtning av blodtryck, hjrtfrekvens och syresttning. Man kunde efter behov tillfra syrgas och vtska intravenst, vilket kunde fortstta p akutmottagningen. Den viktigaste uppgiften p akutmottagningen hade varit att upptcka att huvudproblemet var en dold bldning i bukhlan frn en spricka i mjlten som med stor sannolikhet krvde en akut operation. Om man stller rtt diagnos och patienten kommer till operation i tid r prognosen generellt sett mycket god fr en patient med sprucken mjlte.

Av det rttsmedicinska utltandet utfrdat av verlkaren Birkhild Giebe framgr bl.a. fljande. En exakt rekonstruktion av sjukdomsfrloppet r inte mjlig, dvs. varken tidpunkten fr sjukdomens debut eller tidpunkten fr mjltbristningen kan exakt faststllas i efterhand. Det kan dock frmodas att besvren vilka Emil Linnell haft sedan den 31 december 2010 och nr han skte vrd den 3 januari 2011 kan ha berott p samma infektionssjukdom vilken slutligen mynnade i det ddliga frloppet. Nr Emil Linnell ringde efter ambulans visade han symtom (andfddhet, svimning, frvirring, liggande p golvet och svrt respektive ofrmgen att resa sig) vilka tydde p en allvarlig sjukdomsbild ven om det fr andra parten i telefon inte behvde vara klart vilken konkret sjukdom det har handlat om. Men att han mtt

18
STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42

DOM 2011-11-30

B 6149-11

mycket dligt och haft ett allvarligt hlsoproblem framgr ur hans samtal. I efterhand kan dessa symtom tillskrivas Emil Linnells allmnna syrebrist och cirkulationschock p grund av den kraftiga akuta blodfrlusten efter mjltbristningen.

Akut mjltbristning r ett livshotande tillstnd vilket krver akut vrd med t.ex. primr volymersttning (vtska och blod), chockbehandling och andra livrddande tgrder. Vid strre kapselbristningar med strre tfljande blodfrlust r en akut operation med borttagande av mjlten behandlingsmetod av frsta val.

Frgan om Emil Linnell kunde ha verlevt om ambulansen hade skickats direkt till honom efter frsta samtalet kan inte skert besvaras. Bland annat kan inte skert bedmas om han redan avlidit nr han inte svarat kl. 06.15 eller d endast varit medvetsls men fortfarande vid liv. Rent allmnt och principiellt r verlevnadschansen strre ju tidigare medicinsk vrd kan pbrjas efter ett s akut sjukdomsfall.

Tingsrtten mste vid sin prvning stlla oskerheten kring Emil Linnells ddstidpunkt i relation till den tid som underskningar inom ramen fr diagnostiseringen och operationen skulle ha tagit. I bedmningen ska ocks tas hnsyn till att Emils Linnells mjlighet till verlevnad varit starkt beroende av att sjukvrdspersonalen gjort en korrekt bedmning av hans sjukdomstillstnd och att den ovanliga diagnosen gr att det finns en risk fr felbedmningar.

Det r av betydelse att redan inledningsvis lyfta fram att mjltens kapsel enligt den inre underskningen i obduktionsrapporten uppvisat omfattande bristningar med bldning till bukhlan dr det funnits tre liter blod.

Det framgr vidare av Medicinskt Index att nr det gtt s lngt att blodtrycksfall och sjunkande medvetande upptrder vid bldningschock r det stor risk att

19
STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42

DOM 2011-11-30

B 6149-11

patienten avlider om denne inte kommer under omedelbar behandling som kan stoppa bldningen.

Tingsrtten kan konstatera ingen av de medicinskt sakkunniga uttalat att Emil Linnell med skerhet skulle ha verlevt. De har i allmnna ordalag uttalat att chansen r bttre om patienten tidigt kommer under vrd. En frutsttning fr verlevnad r sjlvklart att rtt diagnos stlls och att operation sker i rtt tid. De medicinskt sakkunniga har inte velat eller kunnat nrmare precisera sina bedmningar av Emil Linnells chanser att verleva. Av Gerold Kretschmars uppgifter gr det inte att sluta sig till att chanserna fr verlevnad varit alltfr stora ven om Emil Linnell ftt en ambulans strax efter 06-tiden. Om han ens varit vid liv vid ankomsten till sjukhuset, vilket inte skert kunnat bedmas med beaktande av Birkhild Giebes utltande, r risken stor att Emil Linnell behandlats fr blodfrgiftning, s.k. sepsis, och att vtska satts in vilket kunnat pskynda bldningen. En datorrntgen hade sannolikt ocks varit aktuell vilket frdrjt diagnostiseringen och drmed ndvndiga insatser med 30-45 minuter. Med hnsyn till att mjltens kapsel uppvisat omfattande bristningar med en stor bldning till bukhlan r risken uppenbar att Emil Linnell inte verlevt en sdan frdrjning. Det sger sig sjlvt att om det gtt s lngt att blodfrlusten, som i Emil Linnells fall, pverkat medvetandet och till slut lett till att han inte lngre var kontaktbar kl. 06.15 r risken stor att tillstndet leder till dden, om bldningen inte omedelbart stoppas. Frsvaret har ocks nmnt att av de 0,1-0,5 procent som fr mjltruptur av krtelfeber s dr 30 procent oavsett om de fr vrd eller inte. Uppgiften har sttt oemotsagd.

Med hnsyn till Emil Linnells svra och livshotande tillstnd samt det oskra utredningslget i frga om hans verlevnadschanser finner tingsrtten sammantaget inte att det framstr som i hg grad sannolikt att dden skulle ha uteblivit om Anders strm fretagit den underltna handlingen och skickat ambulans vid

20
STOCKHOLMS TINGSRTT Avdelning 4 Enhet 42

DOM 2011-11-30

B 6149-11

samtalet som pbrjades kl. 05.57. Det r drfr inte bevisat att Anders strm orsakat Emil Linnells dd. talet ska drfr ogillas.

SKADESTND

Vid den bedmning som tingsrtten gjort i ansvarsdelen ska Eva Linnell Vassilakis och Stylianos Vassilakis skadestndstalan ogillas.

ERSTTNING TILL FRSVARARE OCH MLSGANDEBITRDE

Mlet har varit relativt omfattande och materian har i delar varit av medicinsk natur som stllt srskilda krav p aktrerna. Det arbete som lagts ner enligt arbetsredogrelsen och skligheten av detta har inte ifrgasatts av klagaren. Vid en samlad bedmning finner tingsrtten begrd ersttning sklig.

HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga 4. verklagande ges in till tingsrtten senast 2011-12-21 och stlls till Svea hovrtt.

Tomas Zander

I avgrandet har deltagit rdmannen Tomas Zander samt nmndemnnen Solveig Holmgren, Carl Ehnbom och Gunnar Magnusson. Tingsrtten r enig.

Bilaga 1

STOCKHOLMS TINGSRTT Enhet 42 INKOM: 2011-07-28 MLNR: B 6149-11 AKTBIL: 8

Bilaga 2

STOCKHOLMS TINGSRTT Enhet 42 INKOM: 2011-11-04 MLNR: B 6149-11 AKTBIL: 30

Bilaga 3

STOCKHOLMS TINGSRTT Enhet 42 INKOM: 2011-11-30 MLNR: B 6149-11 AKTBIL: 43

Bilaga 4

Bilaga

ANVISNING FR VERKLAGANDE DOM I BROTTML

Den som vill verklaga tingsrttens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska gra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lmnas till tingsrtten. verklagandet prvas av den hovrtt som finns angiven i slutet av domen. verklagandet ska ha kommit in till tingsrtten inom tre veckor frn domens datum. Sista dagen fr verklagande finns angiven p sista sidan i domen. Har ena parten verklagat domen i rtt tid, fr ocks motparten verklaga domen (s.k. anslutningsverklagande) ven om den vanliga tiden fr verklagande har gtt ut. verklagandet ska ocks i detta fall skickas eller lmnas till tingsrtten och det mste ha kommit in till tingsrtten inom en vecka frn den i domen angivna sista dagen fr verklagande. Om det frsta verklagandet terkallas eller frfaller kan inte heller anslutningsverklagandet prvas. Samma regler som fr part gller fr den som inte r part eller intervenient och som vill verklaga ett i domen intaget beslut som angr honom eller henne. I frga om sdant beslut finns dock inte ngon mjlighet till anslutningsverklagande. Fr att ett verklagande ska kunna tas upp i hovrtten fordras i vissa fall att prvningstillstnd meddelas. Hovrtten lmnar prvningstillstnd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrtten har kommit till, 2. det inte utan att sdant tillstnd meddelas gr att bedma riktigheten av det slut som tingsrtten har kommit till, 3. det r av vikt fr ledning av rttstillmpningen att verklagandet prvas av hgre rtt, eller 4. det annars finns synnerliga skl att prva verklagandet. Om prvningstillstnd krvs och sdant inte meddelas str tingsrttens avgrande fast. Det r drfr viktigt att det, i de fall prvningstillstnd krvs, klart och tydligt framgr av verklagandet till hovrtten varfr klaganden anser att prvningstillstnd br meddelas. I vilka fall krvs prvningstillstnd?
Brottmlsdelen

Det krvs prvningstillstnd fr att hovrtten ska prva en tingsrtts dom om den tilltalade 1. inte dmts till annan pfljd n bter, eller 2. friknts frn ansvar och brottet inte har mer n 6 mnaders fngelse i straffskalan.
Enskilt ansprk (skadestndstalan)

DV 400 2008-11 Producerat av Domstolsverket

Fr att hovrtten ska prva en skadestndstalan krvs prvningstillstnd. Frn denna regel gller fljande undantag: verklagas domen ven i brottmlsdelen och avser verklagandet frgan om den tilltalade ska dmas till ansvar fr en grning krvs inte prvningstillstnd fr ett till denna grning kopplat enskilt ansprk i de fall

www.domstol.se

1. det enligt ovanstende regler inte krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen, eller 2. prvningstillstnd i brottmlsdelen meddelas av hovrtten.
Beslut i vriga frgor

5. de bevis som beropas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prvningstillstnd behvs, de omstndigheter som beropas till std fr att prvningstillstnd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med verklagandet. Vill klaganden att det ska hllas ett frnyat frhr eller en frnyad syn p stllet, ska han eller hon ange det och sklen till detta. Klaganden ska ocks ange om han eller hon vill att mlsganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudfrhandlingen i hovrtten. r den tilltalade anhllen eller hktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till verklagandet ska bifogas lika mnga kopior av skrivelsen som det finns motparter i mlet. Har inte klaganden bifogat tillrckligt antal kopior, framstlls de kopior som behvs p klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lmnas av tingsrtten. Adress och telefonnummer finns p frsta sidan av domen.
Om ni tidigare informerats om att frenklad delgivning kan komma att anvndas med er i mlet/rendet, kan sdant delgivningsstt ocks komma att anvndas med er i hgre instanser om ngon verklagar avgrandet dit.

Krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen krvs ven prvningstillstnd vid beslut som endast fr verklagas i samband med verklagande av domen. Skrivelsen med verklagande ska innehlla uppgifter om 1. den dom som verklagas med angivande av tingsrttens namn samt dag och nummer fr domen, 2. parternas namn och hemvist och om mjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benmns klagande respektive motpart, 3. den ndring av tingsrttens dom som klaganden vill f till stnd, 4. grunderna (sklen) fr verklagandet och i vilket avseende tingsrttens domskl enligt klagandens mening r oriktiga,

www.domstol.se