Polis Johan Jansson Våltog Småpojkar

1
SVEA HOVRTT Avdelning 08 Rotel 0801
DOM
2010-01-05 Stockholm
Ml nr B 3392-09
VERKLAGAT AVGRANDE Falu tingsrtts dom den 9 april 2009 i ml nr B 514-09, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Klagande och motpart (klagare) Vice chefsklagare Bengt Landahl Riksenheten fr polisml, Gteborg Motpart (Mlsgande) 1. Mlsgande A Adress hos ombudet 2. Mlsgande B Adress hos ombudet Ombud och mlsgandebitrde fr 1-2: Advokat Kerstin Lfroth Box 304 771 26 Ludvika Klagande och motpart (Tilltalad) Stig JOHAN Jansson, 780619-7179 Spantgatan 5 A 724 65 Vsters Ombud och offentlig frsvarare: Advokat Johan Eriksson Box 12107 102 23 Stockholm SAKEN Sexuellt utnyttjande av underrig m.m. _____________________________
Dok.Id 864442 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm
Besksadress Birger Jarls Torg 16
Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 671 09 E-post: svea.hovratt@dom.se www.svea.se
Expeditionstid mndag fredag 09:00-15:00
2
SVEA HOVRTT Avdelning 08 HOVRTTENS DOMSLUT 1. Hovrtten lmnar yrkandet om undanrjande och terfrvisning utan bifall. 2. Hovrtten ndrar tingsrttens dom p fljande stt. a) talet fr sexuellt tvng i Vsters under andra halvret 2008 gentemot mlsgande A, tingsrttens domsbilaga 4, del av talspunkten 1, ogillas och i stllet dms Johan Jansson fr sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 brottsbalken i denna del. b) talet fr sexuellt ofredande i Ludvika gentemot mlsgande A, tingsrttens domsbilaga 4, del av talspunkten 1, bifalles endast fr tiden 2004-03-24 2004-05-31. c) talet fr sexuellt ofredande i Gagnefs kommun gentemot mlsgande B, tingsrttens domsbilaga 4, del av den vid hovrtten justerade talspunkten 2, ogillas. d) talet fr sexuellt ofredande i Ludvika kommun gentemot mlsgande B, tingsrttens domsbilaga 4, del av den vid hovrtten justerade talspunkten 2, bifalles endast fr tiden 2004-03-24 2004-07-31. e) talet fr sexuellt utnyttjande av underrig i Ludvika gentemot mlsgande A, tingsrttens domsbilaga 4, del av talspunkten 1, bifalles fr ett tillflle under tiden 2003-09-01 2004-05-31. f) talet fr sexuellt utnyttjande av underrig gentemot mlsgande B, tingsrttens domsbilaga 4, del av den vid hovrtten justerade talspunkten 2, bifalles endast fr tiden 2003-09-01 2004-07-31. g) Fr den brottslighet som Johan Jansson har gjort sig skyldig till, dvs. i) sexuellt utnyttjande av underrig enligt 6 kap. 4 1 st brottsbalken i dess lydelse fre den 1 april 2005 gentemot mlsgande A och mlsgande B (under tider som anges ovan under punkterna e och f), ii) sexuellt ofredande enligt 6 kap. 7 1 st brottsbalken i dess lydelse fre den 1 april 2005 gentemot mlsgande A och mlsgande B (under tider som anges ovan under punkterna b och d), iii) sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 brottsbalken gentemot mlsgande A, samt iv) barnpornografibrott enligt 16 kap. 10a 1 st 5 brottsbalken, bestmmer hovrtten pfljden till fngelse 1 r. f) Hovrtten bestmmer det skadestnd som Johan Jansson ska betala till mlsgande A till 90 000 kr jmte rnta p beloppet i enlighet med vad tingsrtten har bestmt. g) Hovrtten bestmmer det skadestnd som Johan Jansson ska betala till mlsgande B till 90 000 kr jmte rnta p beloppet i enlighet med vad tingsrtten har bestmt. 2. Beslaget ska best.
DOM
2010-01-05
B 3392-09
3
SVEA HOVRTT Avdelning 08
DOM
2010-01-05
B 3392-09
3. Tingsrttens frordnande om sekretess ska best. Sekretess enligt 35 kap. 12 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska vidare glla fr de uppgifter som i hovrtten har frebringats vid frhandling inom stngda drrar och som kan rja mlsgande A:s och mlsgande B:s samt vittnena C:s, D:s och E:s identiteter. Detsamma ska glla de nu nmnda personernas identiteter i domsbilagorna 13 till tingsrttens dom. 4. Kerstin Lfroth tillerknns ersttning av allmnna medel med 69 481 kr, varav 34 224 kr fr arbete, 14 210 kr fr tidsspillan, 7 151 kr fr utlgg och 13 896 kr fr mervrdesskatt. Denna kostnad ska stanna p staten. 5. Johan Eriksson tillerknns ersttning av allmnna medel med 79 632 kr, varav 61 824 kr fr arbete, 1 522 kr fr tidsspillan, 360 kr fr utlgg och 15 926 kr fr mervrdesskatt. Denna kostnad ska stanna p staten. _____________________________
4
DOM
2010-01-05
B 3392-09
YRKANDEN M.M. I HOVRTTEN klagaren har yrkat att hovrtten ska dma Johan Jansson till ett lngre fngelsestraff n det som tingsrtten har bestmt. klagaren har hrvid frklarat sig godta tingsrttens bedmningar i skuld- respektive rubriceringsfrgorna. Johan Jansson har i frsta hand yrkat att hovrtten ska undanrja tingsrttens dom och terfrvisa mlet dit fr ny handlggning. Han har hrvid gjort gllande att tingsrtten har gjort sig skyldig till grovt rttegngsfel genom att dels till grund fr domen lgga omstndigheter som inte har beropats av mlsgande A eller mlsgande B, dels dma ver preskriberade brott. Han har i andra hand yrkat att hovrtten ogillar talen och skadestndsansprken samt lmnar yrkandet om frverkande av datorn utan bifall. Parterna har bestritt varandras ndringsyrkanden. klagaren har dock frklarat sig infrstdd med att vissa brott r preskriberade men har verlmnat till hovrtten att avgra omfattningen av detta. Johan Jansson har angivit samma instllning till skadestndsansprken som antecknats i tingsrttens dom (sid. 31). klagaren har i hovrtten justerat talet i tingsrttens domsbilaga 4, talspunkten 2, enligt fljande: Johan Jansson har i Ludvika och Gagnefs kommuner frn oknd tidpunkt UTREDNINGEN I HOVRTTEN Betrffande talet i tingsrttens domsbilaga 4, punkterna 1 och 2 De bild- och/eller ljudinspelade frhren vid tingsrtten med mlsgande A och mlsgande B, Johan Jansson samt vittnena C, D, E, Patrick Persson, Martin Karlsson och Robin Jestin har spelats upp. Som nya vittnen har i hovrtten p Johan Janssons begran hrts Erik Samdahl, Thom Beckman och Catarina Riesenfeldt. Samma skriftliga bevisning som frekom vid tingsrtten har beropats ven hr. Som ny bevisning i hovrtten har beropats fotografier och ett tillggsprotokoll innehllande socialtjnstutredningar.
5
DOM
2010-01-05
B 3392-09
Erik Samdahl har berttat bl.a. fljande. Den aktuella stugan ligger mellan Mockfjrd och Nyhammar och troligen i Gagnefs kommun. Han var dr med Johan Jansson, mlsgande B samt ytterligare tv personer fr ungefr 5 6 r sedan. Samtliga var tillsammans hela tiden. De spelade kort och hade det trevligt, stmningen var god. De ldre drack folkl. Stugan r inte stor, det r handrckvidd till det mesta. Sovloftet, dr han och Johan Jansson sov, ns endast via en trappa p utsidan av stugan. Ingenting hnde, de skulle ha sagt ifrn om de mrkte att ngot hnde. Thom Beckman har berttat bl.a. fljande. Han knner Johan Jansson sedan sommaren 2008. P sista tiden har de inte umgtts s mycket. Han knner inte mlsgande A. Han har endast trffat honom tv eller tre gnger. De har d varit trevliga mot varandra men har inte blivit kompisar. Den enda kontakt de har haft med varandra sedan sista gngen de trffades r att de vid ngot tillflle har sagt hej till varandra i telefonen i samband med att Johan Jansson haft ett telefonsamtal med mlsgande A. Catarina Riesenfeldt har berttat bl.a. fljande. Hon var kontaktfrlder till mlsgande B under ren 2001 2004 d denne var mellan 7 och 10 eller 11 r. Mlsgande B bodde under denna tid hos dem varannan helg frn fredag till sndag eller mndag. Mlsgande B trivdes bra i familjen. Mlsgande B berttade fr henne om vad som hnde honom och hon fick aldrig ngon knsla av att ngot snt hr hade hnt mlsgande B. Det blev ofta rrigt nr mlsgande A fljde med hem till dem, vilket skedde ett tiotal gnger under ren. Mlsgande A mdde inte bra under denna period. Hon hrde talas om Johan Jansson, men inget srskilt sades om denne. Hennes egen dotter fick bra kontakt med mlsgande B och har till henne sagt att mlsgande B uttalat att man ska akta sig fr poliser, man ska vara rdd fr poliser. Betrffande talet i tingsrttens domsbilaga 4, punkten 3 Det bild- och ljudinspelade frhret vid tingsrtten med Johan Jansson har spelats upp. P klagarens begran har omfrhr hllits med vittnet Fredrik Buller. Filmsekvenser har frevisats.
6
SVEA HOVRTT Avdelning 08 HOVRTTENS DOMSKL Frga om grovt rttegngsfel vid tingsrtten Johan Jansson har psttt att tingsrtten har gjort sig skyldig till grovt rttegngsfel genom att till grund fr domen lgga omstndigheter som inte har nmnts av mlsgandena, nmligen att grningarna gentemot dem skulle ha skett inte endast i Johan Janssons lgenhet i Ludvika utan ocks i deras eget hem i Ludvika. Utgngspunkten fr den prvning som Johan Janssons pstende franleder r att en dom inte fr avse ngon annan grning n den som talet avser (se 30 kap. 3 rttegngsbalken). Ssom talet har utformats str det klart att vad tingsrtten har dmt ver i den nu aktuella delen faller inom ramen fr klagarens grningsbeskrivning. Vidare ska en dom grundas p vad som har frekommit vid huvudfrhandlingen (se 30 kap. 2 rttegngsbalken). Frgan om i vad mn det finns tckning i utredningen fr de omstndigheter som tingsrtten har lagt till grund fr sin dom ingr som ett naturligt led i den verprvning i materiellt hnseende som hovrtten har att gra. ven om hovrttens slutsats i denna del, vilket kommer att framg nedan i domen (sid. 8), avviker frn tingsrttens dom och nr det gller mlsgande A verensstmmer med vad Johan Jansson har hvdat, kan dessa avvikelser enligt hovrttens mening inte ses som ett sdant rttegngsfel som ska leda till att tingsrttens dom undanrjs. Johan Jansson har vidare psttt att tingsrtten har gjort sig skyldig till grovt rttegngsfel genom att dma ver preskriberade brott. Ssom framgr nedan i domen (sid. 10) finner hovrtten att viss brottslighet som Johan Jansson str talad fr r preskriberad, men detta fel kan avhjlpas hr. Det saknas drmed anledning att undanrja tingsrttens dom och terfrvisa mlet dit fr ny handlggning.
DOM
2010-01-05
B 3392-09
7
DOM
2010-01-05
B 3392-09
Skuld och brottsrubriceringar m.m. Fr att Johan Jansson ska kunna fllas till ansvar krvs att utredningen stller det utom rimligt tvivel att han har begtt de av klagaren pstdda grningarna. Den utredning som har beropats till std fr talspunkterna mste entydigt visa att han har handlat p det stt som klagaren har psttt och i princip utesluta andra mjliga alternativ, samtidigt som den inte fr motsgas av annan utredning p ett sdant stt att det vcker rimligt tvivel om hans skuld. Rent allmnt ska allts hr, som alltid, den tilltalades uppgifter i detta fall Johan Janssons tas fr goda, om dessa inte motbevisas eller kan lmnas drhn som orimliga. 1. Tingsrttens domsbilaga 4, talspunkterna 1 och 2 Ansvarspstendena mot Johan Jansson grundar sig p muntliga uppgifter som mlsgande A och mlsgande B har lmnat vid frhr under rttegngen vid tingsrtten och under frunderskningen. Det r drfr av avgrande betydelse att bedma deras trovrdighet och uppgifternas tillfrlitlighet, allt i belysning av vad som i vrigt har frekommit i mlet. Lika med tingsrtten, och vsentligen p de skl som tingsrtten har angivit i sin dom (sidorna 2328), finner hovrtten att mlsgande A och mlsgande B sedda var fr sig men ven betraktade tillsammans d deras uppgifter visar ett i det nrmaste likartat beteende frn Johan Janssons sida vid de olika hndelserna r mycket trovrdiga och tillfrlitliga. Med hnsyn srskilt till de uppgifter som vittnet C och vittnet D har lmnat tillsammans med det brev som vittnet C hittade i mlsgande A:s rum och vittnet C:s samt mlsgandenas reaktioner hrver och drp fljande ageranden, kan det enligt hovrttens mening inte betvivlas att Johan Jansson har utsatt mlsgande A fr de handlingar som anges i talspunkten 1 och mlsgande B fr de handlingar som anges i talspunkten 2.
8
DOM
2010-01-05
B 3392-09
Frgan r hrefter var och under vilka tidsperioder dessa grningar ska anses ha gt rum samt hur grningarna ska rubriceras. Drtill uppkommer frgan om delar av den brottslighet som Johan Jansson str talad fr r preskriberad. a. Var har grningarna gt rum? Mlsgande A har betrffande grningarna i Ludvika endast lmnat uppgifter om hndelser som har intrffat nr han sov ver i Johan Janssons lgenhet. Vad mlsgande B har uppgivit om eventuella hndelser i det egna hemmet r enligt hovrttens mening inte nrmare utrett och s pass oklart att talet i dessa delar inte kan anses vara styrkta. Hovrtten finner slunda att de talade grningarna i Ludvika har begtts endast i Johan Janssons lgenhet. Hovrtten terkommer nedan (sid. 10) till den hndelse som mlsgande B pstr har gt rum i en stuga i Gagnefs kommun. b. Under vilka tidsperioder har grningarna gt rum? Mlsgande A har uppgivit att han brjade sova ver hos Johan Jansson i dennes lgenhet i Ludvika ngon gng under rskurs 5, dvs. hsten 2003 och vren 2004, och att detta sedan skedde 2 3 gnger per mnad, totalt 20 30 gnger. Hovrtten delar med hnsyn till dessa uppgifter och till vad mlsgande A har skrivit i sitt brev tingsrttens bedmning att brottsligheten gentemot mlsgande A kan ha pbrjats tidigast hsten 2003. Mlsgande A har vidare uppgivit att Johan Jansson sg av honom en gng i lgenheten i Ludvika och att det var i slutet av rskurs 5. Han har vidare uppgivit att han inte minns om han beskte Johan Jansson i dennes lgenhet i Ludvika efter denna hndelse samt att drefter kom en period d inget hnde. Med hnsyn hrtill finner hovrtten att talet mot Johan Jansson fr grningar begngna gentemot mlsgande A i Ludvika inte kan bifallas fr tiden efter maj mnad 2004. Mlsgande B har varit mer osker p nr han brjade sova ver hos Johan Jansson i dennes lgenhet i Ludvika. Mlsgande B har uttalat dels att han kanske bodde hos
9
DOM
2010-01-05
B 3392-09
Johan Jansson 2 3 gnger per mnad sedan rskurs 2 eller rskurs 3, dels att det hnde i rskurs 3 till slutet av rskurs 5 eller eventuellt i brjan av rskurs 6 och att varje gng han var hos Johan Jansson hnde det, det har hnt om och om igen, minst 20 gnger under ren 2003 2005. Mlsgande B gick i rskurs 3 under hsten 2003 och vren 2004. Denna tidsperiod sammanfaller med den tid d grningarna gentemot mlsgande A tidigast kan ha pbrjats och med hnsyn hrtill och till omstndigheterna i vrigt finner hovrtten i likhet med tingsrtten att grningarna ven gentemot mlsgande B tidigast kan ha pbrjats hsten 2003. I mlet r ostridigt att Johan Jansson slde sin lgenhet i Ludvika ngon gng under augusti mnad 2004. talet mot Johan Jansson fr grningar gentemot mlsgande B kan drfr bifallas endast fr tiden till och med den 31 juli 2004. Hovrtten terkommer nedan till frgan om preskription avseende viss brottslighet gentemot mlsgande A och mlsgande B. c. Hur ska grningarna rubriceras? Tingsrtten har rubricerat klagarens grningspstende under talspunkten 1 avseende att Johan Jansson vid ett tillflle i Vsters under andra halvret 2008 frskt att mot mlsgande A:s vilja fra in sin penis i dennes mun ssom ett sexuellt tvng enligt 6 kap. 2 frsta stycket brottsbalken. Fr denna rubricering krvs emellertid att ett olaga tvng i den mening som avses i 4 kap. 4 brottsbalken har frekommit. Vid en samlad bedmning av mlsgande A:s berttelse i denna del, tillsammans med vad denne har uppgivit i sitt brev, finner hovrtten att Johan Jansson inte kan anses ha gjort sig skyldig till ett sdant olaga tvng, varfr grningen i stllet br rubriceras som ett sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 brottsbalken. Hovrtten delar tingsrttens rubriceringar i vrigt av de talade grningarna, vilket innebr att Johan Jansson under talspunkten 1 ska dms fr sexuellt ofredande enligt 6 kap. 7 frsta stycket brottsbalken i dess lydelse fre den 1 april 2005 och enligt nuvarande 6 kap. 10 brottsbalken samt fr sexuellt utnyttjande av underrig enligt
10
DOM
2010-01-05
B 3392-09
6 kap. 4 frsta stycket brottsbalken i dess lydelse fre den 1 april 2005 och under talspunkten 2 fr sexuellt ofredande enligt 6 kap. 7 frsta stycket brottsbalken i dess lydelse fre den 1 april 2005 och fr sexuellt utnyttjande av underrig enligt 6 kap. 4 frsta stycket brottsbalken i dess lydelse fre den 1 april 2005. d. r delar av brottsligheten preskriberad? Fr brottet sexuellt ofredande bde enligt 6 kap. 7 frsta stycket brottsbalken i dess lydelse fre den 1 april 2005 och enligt nuvarande 6 kap. 10 brottsbalken stadgas en preskriptionstid om fem r. Med hnsyn till de uppgifter som finns i tingsrttens akt fr Johan Jansson anses ha ftt del av talet fr sexuellt ofredande avseende de pstdda grningarna i Ludvika frst nr huvudfrhandlingen vid tingsrtten pbrjades, dvs. den 23 mars 2009. talet fr sexuellt ofredande i Ludvika gentemot mlsgande A och mlsgande B kan drmed endast bifallas fr tiden frn och med den 24 mars 2004. Mlsgande B har berttat om en hndelse som skulle ha gt rum i en stuga i Gagnefs kommun ngon gng i mitten av perioden, under rskurs 3 till rskurs 5 och har tillagt att svrast r att bestmma nr de var i stugan. Visserligen har Johan Jansson sjlv uppgivit att de kte till stugan sommaren 2004, i juli; han vet det eftersom det var sista gngen innan han kte upp till Ume, men med hnsyn till att vittnet Erik Samdahl inte har kunnat uppge ngon exaktare tidpunkt fr vistelsen i stugan n att den gde rum fr ungefr 56 r sedan, finner hovrtten att det inte kan uteslutas att hndelsen intrffade under en tid som omfattas av preskription enligt ovan, varfr talet fr sexuellt ofredande i Gagnefs kommun gentemot mlsgande B inte br bifallas. ------
11
DOM
2010-01-05
B 3392-09
Sammanfattningsvis innebr det ovan anfrda att a) talet fr sexuellt tvng i Vsters under andra halvret 2008 gentemot mlsgande A, tingsrttens domsbilaga 4, del av talspunkten 1, ska ogillas och i stllet ska Johan Jansson dmas fr sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 brottsbalken i denna del, b) talet fr sexuellt ofredande i Ludvika gentemot mlsgande A, tingsrttens domsbilaga 4, del av talspunkten 1, ska bifallas endast fr tiden 2004-03-24 2004-05-31, c) talet fr sexuellt ofredande i Gagnefs kommun gentemot mlsgande B, tingsrttens domsbilaga 4, del av den vid hovrtten justerade talspunkten 2, ska ogillas, d) talet fr sexuellt ofredande i Ludvika kommun gentemot mlsgande B, tingsrttens domsbilaga 4, del av den vid hovrtten justerade talspunkten 2, ska bifallas endast fr tiden 2004-03-24 2004-07-31, e) talet fr sexuellt utnyttjande av underrig i Ludvika gentemot mlsgande A, tingsrttens domsbilaga 4, del av talspunkten 1, ska bifallas fr ett tillflle under tiden 2003-09-01 2004-05-31, f) talet fr sexuellt utnyttjande av underrig gentemot mlsgande B, tingsrttens domsbilaga 4, del av den vid hovrtten justerade talspunkten 2, ska bifallas endast fr tiden 2003-09-01 2004-07-31. Johan Jansson har drmed under talspunkterna 1 och 2 gjort sig skyldig till i) sexuellt utnyttjande av underrig enligt 6 kap. 4 frsta stycket brottsbalken i dess lydelse fr den 1 april 2005 gentemot mlsgande A och mlsgande B (under tider som anges ovan under punkterna e och f), ii) sexuellt ofredande enligt 6 kap. 7 frsta stycket brottsbalken i dess lydelse fre den 1 april 2005 gentemot mlsgande A och mlsgande B (under tider som anges ovan under punkterna b och d), och iii) sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 brottsbalken gentemot mlsgande A. Tingsrttens dom ska ndras i enlighet hrmed.
12
DOM
2010-01-05
B 3392-09
2. Tingsrttens domsbilaga 4, talspunkten 3 Utredningen r hr densamma som vid tingsrtten. Att Johan Jansson endast p mf vid flera olika tillfllen skulle ha laddat ner aktuellt barnpornografiskt material utan att frvissa sig om dess innehll, finner hovrtten i likhet med tingsrtten s osannolikt att denna invndning kan lmnas utan avseende. Inte heller franleder ovetskapen om t.ex. vilka skord Johan Jansson har anvnt sig av eller vilket vrigt pornografiskt material som m ha funnits p Johan Janssons dator hovrtten att gra ngon annan slutlig bedmning n den som tingsrtten har gjort betrffande den talade grningen. Johan Jansson ska sledes, som tingsrtten har funnit, dmas fr barnpornografibrott av normalgraden. Pfljd Annan pfljd n fngelse kan inte komma i frga fr den samlade brottsligheten. Till fljd av hovrttens bedmningar ovan i skuld- och rubriceringsfrgorna ska fngelsestraffet snkas. Vid bestmmandet av fngelsestraffets lngd tar hovrtten vidare, liksom tingsrtten, hnsyn till bestmmelsen i 29 kap. 5 frsta stycket femte punkten brottsbalken. Hovrtten bestmmer fngelsestraffet till 1 r. Skadestnd Med hnsyn till utgngen i skuldfrgorna ska Johan Jansson betala skadestnd till mlsgande A och mlsgande B. Hovrtten finner till fljd av bedmningarna ovan i skuld- och rubriceringsfrgorna skligt att fr var och en av mlsgandena bestmma krnkningsersttningen till 75 000 kr samt ersttningen fr sveda och vrk till 15 000 kr.
13
SVEA HOVRTT Avdelning 08 vrig frga Beslaget av Johan Janssons dator br med hnsyn till utgngen i skuldfrgan ovan best p stt som tingsrtten har bestmt. HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga B verklagande senast 2010-02-02
DOM
2010-01-05
B 3392-09
I avgrandet har deltagit hovrttslagmannen Magnus Gransson, hovrttsrdet Carina Bring Sjgren, referent, tf. hovrttsassessorn Anna Hagstad samt nmndemnnen Elisabeth Bovin-Exner och Sonia Ramqvist. Enhlligt. Avrkningsunderlag, se hovrttens akt.
Bilaga A
1
FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3
DOM 2009-04-09 meddelad i Falun
Ml nr B 514-09
PARTER (Antal tilltalade: 1) klagare Vice chefsklagare Bengt Landahl Riksenheten fr polisml, Gteborg Mlsgande Mlsgande A Mlsgandebitrde: Advokat Kerstin Lfroth Advokatfirman Sylwan och Fenger-Krog AB Box 304 771 26 Ludvika 2. Mlsgande B Mlsgandebitrde: Advokat Kerstin Lfroth Advokatfirman Sylwan och Fenger-Krog AB Box 304 771 26 Ludvika Tilltalad Stig JOHAN Jansson, 780619-7179 Spantgatan 5 A 724 65 Vsters Offentlig frsvarare: Advokat Hans stberg Hamilton Advokatbyr Falun AB Box 1305 791 13 Falun
1.
DOMSLUT Begngna brott 1. Sexuellt tvng 2.

Postadress Box 102 791 23 Falun
Lagrum 6 kap 2 1 st brottsbalken 6 kap 4 1 st brottsbalken i dess lydelse fre den 1 april 2005
Expeditionstid mndag - fredag 08:00 - 12:00 13:00 - 16:00
Sexuellt utnyttjande av underrig

Besksadress Kullen 4
Telefon Telefax 023-482 00 023-482 80 falu.tingsratt@dom.se E-post: www.falutingsratt.domstol.se
DOM 2009-04-09
B 514-09
3.
Sexuellt ofredande
6 kap 7 1 st brottsbalken i dess lydelse fre den 1 april 2005 6 kap 10 1 st brottsbalken i dess lydelse efter den 1 april 2005 16 kap 10a 1 st 5 p brottsbalken
4.
Sexuellt ofredande
5.
Barnpornografibrott
Pfljd m.m. Fngelse 1 r 6 mnader Skadestnd 1. Johan Jansson skall utge skadestnd till mlsgande A med 130 000 kr jmte rnta p beloppet enligt 6 rntelagen (1975:635) frn den 23 mars 2009 till dess betalning sker. 2. Johan Jansson skall utge skadestnd till mlsgande B med 130 000 kr jmte rnta p beloppet enligt 6 rntelagen (1975:635) frn den 23 mars 2009 till dess betalning sker. Frverkande och beslag I beslag tagen dator frklaras frverkad. Beslaget skall best (Polismyndigheten Vstmanlands ln; beslagsliggare nr 2009-1900-BG513-08). Brottsofferfond Den tilltalade lggs att betala en avgift p 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersttning 1. Hans stberg tillerknns ersttning av allmnna medel med 136 854 kr. Av beloppet avser 108 468 kr arbete, 1 015 kr tidsspillan och 27 371 kr mervrdesskatt. 2. Kerstin Lfroth tillerknns ersttning av allmnna medel fr arbete som mlsgandebitrde med 73 180,50 kr. Av beloppet avser 48 576 kr arbete, 8 120 kr tidsspillan, 1 848,50 kr utlgg och 14 636 kr mervrdesskatt. 3. Kostnaden fr frsvaret och mlsgandebitrdet skall stanna p staten. vrigt Sekretessen enligt 9 kap 16 sekretesslagen (1980:100) skall best i mlet betrffande mlsgandenas samt vittne C-E:s identitet i domsbilagorna 1-3. Av samma skl skall fortsatt sekretess rda fr ljud- och bildupptagningar frn frhr som gt rum vid huvudfrhandling inom stngda drrar.
DOM 2009-04-09
B 514-09
YRKANDEN M.M. Mlsgandenas identitet framgr av sekretessbelagd domsbilaga 1. Vittne C:s identitet framgr av sekretessbelagd domsbilaga 2. Vittnena D:s och E:s identitet framgr av sekretessbelagd domsbilaga 3. klagaren har yrkat i enlighet med domsbilaga 4. Mlsgandena har yrkat skadestnd enligt domsbilaga 5. Johan Jansson har varit bervad friheten som anhllen eller hktad i enlighet med vad som framgr av avrkningsunderlag, domsbilaga 6. DOMSKL Skuld och rubricering talspunkterna 1-2 Johan Jansson har frnekat grningarna. Vid huvudfrhandlingen har mlsgande A och B samt Johan Jansson hrts. Vittnesfrhr har p klagarens begran gt rum med vittne C och p Johan Janssons begran med Patrick Persson, Martin Karlsson och Robin Jestin. Den i domsbilaga 4 angivna skriftliga bevisningen har genomgtts. Vidare har utredningsanteckningar frn Social- och utbildningsfrvaltningen i Ludvika kommun samt journalanteckningar frn BUP avseende mlsgande A genomgtts i sin helhet.
DOM 2009-04-09
B 514-09
Inledningsvis framgr av utredningen fljande. De bda mlsgandena r halvbrder. Mlsgande A r fdd r 1992 och mlsgande B r fdd r 1994. De bor i Ludvika tillsammans med sin mamma (hrd som vittne C) och tv ldre syskon. I staden bor ven mlsgandenas mormor (hrd som vittne E). Mlsgande A r den av syskonen som haft mest kontakt med sin mormor och han har stundtals vistats hos henne i lngre sammanhngande perioder. Pojkarnas mamma och Johan Jansson har varit bekanta med varandra sedan flera r tillbaks. Dessa lrde knna varandra nr Johan Jansson var cirka 15-17 r gammal genom en gemensam bekant. Johan Jansson bodde d i Ludvika med sina frldrar. Johan Jansson och mlsgandenas mor har aldrig haft ngon intim relation men har varit goda vnner som pratat om det mesta. Modern har mestadels varit ensamstende med de fyra barnen under tiden de knt varandra. Johan Jansson har spenderat mycket tid med familjen och tminstone nr han var yngre hnde det att han sov ver hos dem. r 2001 fick Johan Jansson en egen lgenhet i Ludvika. Lgenheten var p ett rum och kk. Det frekom att mlsgandena sov ver i lgenheten. Mlsgande A sov ver oftare n mlsgande B. I augusti 2004 pbrjade Johan Jansson sina studier till polis vid Ume universitet. I samband med detta slde han lgenheten i Ludvika. I juni 2006 fick Johan Jansson anstllning som polis i Vsters och flyttade dit. Mlsgande A har vid tv tillfllen under andra halvret 2008 beskt Johan Jansson i Vsters. Besken har innefattat vernattning. Den 10 februari 2009 hittade modern ett brev i mlsgande A:s rum. Brevet var stllt till Thom, en vn till Johan Jansson som denne umgs med i Vsters. Thom r ett par r ldre n mlsgande A. Brevet innehll bl.a. uppgifter om vergrepp som mlsgande A psttt sig ha utsatts fr av Johan Jansson. Nr mlsgande B fick knnedom om brevet uppgav denne fr sin mor att Johan Jansson utsatt ven
DOM 2009-04-09
B 514-09
honom fr vergrepp. Modern gjorde d en polisanmlan angende sexuella vergrepp mot pojkarna. Mlsgande A har med anledning av att han mtt dligt psykiskt och haft problem i skolan varit freml fr flera utredningar inom socialtjnsten. Patrick Persson var mlsgande A:s resursperson i skolan i rskurs sex. Vittne D var mlsgande A:s klassfrestndare i rskurs sju till nio. De hrda personerna har i vriga relevanta delar uppgett i huvudsak fljande.
Mlsgande A Han var kanske 9-10 r nr han och Johan Jansson lrde knna varandra. Johan bodde d hos sin mamma eller pappa. Johan var kompis med mamma och vistades mycket hos familjen. Till en brjan beskte Johan dem ngon timme i taget men med tiden blev besken ttare och lngre. Det hnde ocks att Johan sov ver hos dem enstaka ntter, kanske tv till tre ntter i mnaden. Han vet inte vad Johan arbetade med nr de lrde knna varandra men han tror att det var p ambulansen. Johan arbetade p annan ort men spenderade strre delen av sin lediga tid i Ludvika och de trffades ganska ofta. Ibland var han med nr Johan umgicks med sina vnner. Efter ngot r fick Johan en egen lgenhet i Ludvika. Han beskte lgenheten ofta eftersom Johan var s snll mot honom, nstan som en storebror. Mamma jobbade mnga kvllar och ntter och d hnde det ganska ofta att han sov ver i Johans lgenhet eftersom Johan var s snll och han inte ville vara ensam. Oftast var det bara Johan och han i lgenheten nr han sov ver, men det hnde ocks att ngot av syskonen sov dr med dem. Han var den av syskonen som sov mest hos Johan och han brjade gra det i rskurs fem. Det var jobbigt i skolan d och han trivdes inte dr. Det var trevligt hos Johan. Det fanns en bastu i kllaren som de ofta bastade i,
DOM 2009-04-09
B 514-09
ibland i sllskap med kamrater till Johan. Andra kvllar spelade de spel och tittade p film eller fikade med Johans kompisar. Han sov p Johans soffa. Oftast lade han och Johan sig samtidigt men ibland lade han sig lite tidigare n Johan. Han sov oftast i kalsonger, ibland ven i T-shirt. De sexuella handlingarna har utspelat sig nr han legat fr att sova p soffan i Johans lgenhet. Johans frsta sexuella nrmanden mot honom var inte s farliga, denne tog mest p honom p konstiga stt, p benen och knsorganet. Han har vaknat av att Johan hllit p med hans knsorgan. Nr han hade kalsonger p sig drog Johan ned kalsongerna eller tog p honom innanfr dessa. Han frskte komma bort genom att vnda p sig, blunda och tnka p ngot annat. Han sade aldrig t Johan att sluta men ibland lovade Johan nd att sluta ta p honom. De pratade aldrig eftert om nattens hndelser och han har heller aldrig velat detta eftersom han bara frskt glmma dem. Av samma anledning har han heller inte pratat med ngon annan om det. Johan gjorde sdana hr saker mot honom varje gng han sov ver i lgenheten, vid kanske 20-30 tillfllen. Nr det kom p tal att han skulle sova hos Johan frstod han vad som vntade och tnkte att han inte ville att det skulle hnda, men eftersom Johan sagt att han skulle sluta ta p honom tnkte han ocks att det kanske inte skulle hnda. Han tyckte ju nd att Johan var s snll. Vid ett av tillfllena nr han gick i rskurs fem sg Johan av honom. Han vaknade d av att Johan stod ver honom och sg av honom. Sjlv lg han p rygg och Johan var vid sidan av soffan. Han frskte vnda sig bort och blunda och tnka p annat. Han vet inte hur det slutade. Det r mjligt att Johan slutade fr att han vnde sig om. Han r stensker p att det har hnt. Det var vl i slutet av femman, nr han skulle fylla tolv r. Han hade inga egna sexuella erfarenheter och hade t.ex. aldrig sett porrfilm. Han undrade varfr det hnde just honom
DOM 2009-04-09
B 514-09
Efter ngra r, nr Johan flyttade till Ume fr att lsa till polis, tappade han och Johan kontakten med varandra. Han slutade att ringa Johan. De hade viss kontakt via MSN. Det hnde att Johan kom frbi och hlsade p familjen. Han frskte d hlla sig undan och satt mest p sitt rum nr Johan fikade med mamma i kket. Johan var inte p honom ngon gng i rskurs sex eller under hgstadiet. Nr mamma berttade att Johan skulle bli polis tnkte han att denne inte borde f bli det. Nr Johan var frdig med utbildningen fick denne jobb i Vsters och flyttade dit. Under r 2008 kte han vid tv tillfllen p eget initiativ till Vsters och hlsade p Johan. Det frsta besket gde rum i augusti 2008 och det andra besket skedde i samband med hstlovet 2008. Han minns att det var det ret eftersom han relaterar det till en skolresa som gde rum under frsta veckan p gymnasiet. Besken skedde ver helger, frn fredag till sndag. Vid det frsta besket kte han bil till Vsters med Johan. P fredagskvllen bjd Johan p l i lgenheten. Han drack ett par l innan han sade ifrn att han inte ville ha fler, men Johan fortsatte nd att bjuda honom. Sedan kte de bil med Thom till en av Johans kompisar och drack mer l. Det var cirka fem personer hos kompisen. Sedan kte de runt med bilen. Nr de stannade p en parkering behvde han kissa. Han hamnade d p marken fr att han var s full och de tog kort p honom. Datumet som anges p fotot, den 12 augusti, stmmer nog inte eftersom besket gde rum efter skolstarten som var ngon gng runt den 18 augusti. Nr de kom tillbaka till Johans lgenhet spakade han snder bilens mugghllare som var placerad mellan framstena. Hur det kom sig vet han inte. Han och Johan gick ensamma upp i lgenheten och lade sig. Han somnade direkt men vaknade av att Johan tog p honom. Nr han vnde p sig lovade Johan att sluta och efter ngon minut gjorde han ocks det. De pratade inte om det dagen efter. P lrdagen kom en av Johans kompisar till lgenheten. ven Thom och John kom till lgenheten senare p kvllen och han blev bjuden p l. Tillsammans kte de till en kille som kallades fr Jocke. Nr Jocke gick ut med hunden fljde han med. Han och Johan och de andra satt hos
DOM 2009-04-09
B 514-09
Jocke och pratade i ngra timmar och sedan kte han och Johan hem till lgenheten och lade sig. ven denna natt hll Johan p med hans knsorgan. Han sade d att han ville att Thom och John skulle komma till lgenheten men Johan svarade att det inte skulle spela ngon roll om dessa kom eftersom de nd skulle ha gjort samma sak. Det andra besket i Vsters gde rum efter det att han ringt Johan och frgat om han fick komma och hlsa p fr att kpa klder och skor. Han kpte skorna som han har p sig vid huvudfrhandlingen. Han kte till Vsters med tget p fredagen och hem igen med tget p sndagen. P fredagskvllen kte han och Johan till en kille vid namn Dennis. Dennis flickvn, frldrar och Thom var ocks dr. De satt och pratade och drack l. Han blev s berusad att han nstan inte kunde st upp. Han spydde p grsmattan. Efter att det uppsttt brk krde Thom ivg med bilen fastn denne druckit. Dennis blev upprrd, sprang efter och frskte stoppa Thom. Han blev ledsen och orolig ver hur det skulle g fr Thom. En vn till Dennis pappa krde hem honom och Johan till lgenheten. Nr de kom in hamnade han i duschen med klderna p sig. Vatten rann i ansiktet och klderna blev blta. Nr Johan sade t honom att ta av sig de blta klderna gjorde han det, allt utom kalsongerna. Han lade sig att sova under tcket med handduken runt hfterna. En kort stund senare drog Johan av honom tcket, handduken och kalsongerna. Johan stllde sig framfr hans ansikte. Johan ville vl att han skulle suga p hans knsorgan. Han vred bort kroppen och bet ihop munnen. Johan tog d tag i hans knsorgan och tog kort p det. Det blixtrade som frn en kamera eller en mobiltelefon. Det r inte hans knsorgan som frekommer p ngot av de frevisade fotona och han har heller inte sett ngra andra bilder p det. Nr han vaknade p morgonen frgade han Johan vart kalsongerna tagit vgen. Johan svarade att han slngt dem. P lrdagen gick Johan ut med en tjejkompis och han satt ensam vid Johans dator och spelade. Nr han skte efter spelet p Google hittade han en mapp som i datorn som hette porr i Vsters. Thom, John och en tjej kom till lgenheten. Nr John krde tjejen till Arlanda kte han och Thom ut med bilen. De krde runt p
DOM 2009-04-09
B 514-09
stan ett tag innan de kte tillbaka till lgenheten och vntade p Johan. Han tror att han drack lite l. Nr Thom kt hem tittade han och Johan p film. Den kvllen lade han sig lite tidigare n Johan och fick sova hela natten. P sndagen t de frukost innan de skyndade till tget. Ngon vecka efter det andra besket i Vsters skrev han brevet som hans mamma hittade. Frmodligen skrev han det i november. Avsikten med brevet var att folk skulle f reda p vad som hnt. Han skrev det till Thom eftersom denne r en kompis till Johan. Thom r cirka 18-19 r gammal. Han vet inte s mycket om Thom mer n att denne r en trevlig person som han pratat mycket med och knner frtroende fr. Eftersom han inte har Thoms adress och inte vet vad denne heter i efternamn hade han tnkt lmna brevet personligen till honom i Vsters. Han har inte haft ngon kontakt med Thom mellan besken eller efter det sista besket. Tanken var att Thom kanske skulle anmla hndelserna till polis. Efter att ha skrivit brevet lade han det i ldan bredvid sngen p sitt rum och dr blev det liggande tills i februari nr mamma hittade det. Han hade inte glmt bort brevet och var hela tiden medveten om att det lg i ldan. Brevet var hopvikt mnga gnger fr att det inte skulle synas s mycket, men han frstod att ngon skulle kunna hitta det. Nr mamma hittade brevet satt han och spelade dator i ett annat rum. De var ensamma hemma och mamma hll p att stda hans rum. Han vet inte om mamma brukar titta i ldan nr hon stdar men det hnder att hon lgger papper och pennor i den. Mamma ropade p honom och frgade om det var sant. Eftersom hon hll brevet i handen frstod han vad hon syftade p. Hon sg arg och ledsen ut och han svarade att det var sant. Mamma frgade inte om ngra detaljer, utan sade bara att hon skulle g till polisen med brevet. Sedan gick mamma ut med hunden. Han var arg och ledsen och sprang in p sitt rum. Mlsgande B kom hem och frgade vad som var fel. Eftersom han inte orkade bertta sade han t mlsgande B att ringa mamma och frga istllet. Mlsgande B ringde till mamma tv gnger, den frsta gngen fr att frga vad som hnt och en ytterligare gng fr att frga nr hon skulle
10
DOM 2009-04-09
B 514-09
komma hem. Vid det andra samtalet berttade mlsgande B fr mamma att Johan varit p denne ocks. Han har inget minne av att mlsgande B berttade det direkt till honom, men frstod att s skett eftersom han var ledsen och deppig. Han, mamma och mlsgande B pratade inte mer tillsammans om saken. Han och mlsgande B pratade heller inte ensamma om vad som hnt. Han hrde inte denne bertta ngra detaljer fr mamma. Mlsgande B ringde sin pappa och berttade om hndelsen men inte heller d hrde han ngra detaljer. Genom ren r det mnga som varit oroliga ver honom av olika anledningar och det har gjorts flera utredningar inom socialtjnsten. Utredningarna har bl.a. tagits upp p grund av hans relation till sin pappa och p grund av hans skolproblem. Han har inte sjlv pratat s mycket nr han trffat socialtjnsten, utan mest suttit bredvid nr mamma pratat. Relationen till pappa har besttt i att han varit och hlsat p denne ibland och de har ocks pratat i telefonen med varandra. ven om BUP inte fick kontakt med pappa vet han att denne bryr sig om honom. Egentligen trivdes han bra i skolan, men han kunde inte koncentrera sig p skolarbetet. I rskurs sex hade han en assistent som hette Patrick. Han knde Patrick sedan tidigare genom sin storebror. Han har aldrig psttt att Patrick slagit honom, om denne sger det s ljuger han. Det som hnt med Johan r en anledning till koncentrationssvrigheterna eftersom han funderat mycket p hndelserna nr han varit i skolan. Han har inte berttat vad problemen berott p det eftersom han skmts ver hndelserna med Johan. Det knns som att det r hans fel ocks, att han borde ha berttat tidigare om vad som pgick, men han vgade inte. Han har haft problem med koncentrationen ven fre hndelserna. D berodde det p skilsmssan mellan mamma och pappa. Efter hndelserna med Johan har det blivit vrre. Han sover dligt ocks. P ntterna har han drmt en mardrm om jordbvningar som han funderat lite ver. Sedan februari har han ftt smntabletter, men de hjlper inte. Eftersom han mtt s dligt den senaste tiden har han bara varit i skolan ngra gnger. Han r vldigt arg p Johan, det
11
DOM 2009-04-09
B 514-09
knns som att han skulle kunna sl ihjl denne. Han knner sig ocks vldigt sviken eftersom Johan sttt s nra familjen. Det r svrt att frst varfr Johan utsatt just honom och mlsgande B p det hr viset. Johan har alltid varit snll mot honom p dagarna, men p ntterna var det som att Johan blev besatt av ngot. gonen blev stora och denne verkade helt borta. Han gillade verkligen den person som Johan var p dagarna, den personen var rolig och han tyckte om att vara med den. Nr han var yngre beslutades det att han skulle ha en kontaktfamilj. Han tyckte inte om att vara hos kontaktfamiljen eftersom den bodde p landet, s han beskte bara familjen vid tv tillfllen. Han antar att han r en ganska envis och bestmd kille, men han fortsatte nd att trffa Johan. Det berodde nog p att han hela tiden hoppades p att denne skulle ndra sig. Dessutom ville han ju inte vara ensam nr mamma jobbade natt.
Mlsgande B Som han kan minnas det har Johan Jansson alltid funnits i hans liv. Det har varit kul att umgs med Johan. De har hittat p roliga saker tillsammans, som att ka till Gustavsvik och bada till exempel. Nr Johan kom till dem var det fr att hlsa p hela familjen och det hnde att denne sov ver, kanske en gng i mnaden och d en eller tv ntter i taget. Han har ocks sovit hos Johan nr denne hade en lgenhet i Ludvika. Det gjorde han vid ungefr tv till tre tillfllen i mnaden och det skedde ibland i sllskap av mlsgande A. Det stmmer inte som han sagt i frhr, att brodern alltid var med vid vernattningarna, han mste bara ha tyckt s d. vernattningarna gde rum p hans eget initiativ, ofta i samband med att Johan beskt familjen. Nr mlsgande A var med sov de i varsin soffa. Sofforna stod i vinkel i vardagsrummet. Johan brjade gra saker mot honom fr lnge sedan, nr han gick i rskurs tv eller tre kanske. Det var i alla fall nr han gick i lgstadiet. Frsta gngen det skedde pil-
12
DOM 2009-04-09
B 514-09
lade Johan p hans penis. De befann sig d i Johans lgenhet i Ludvika och han skulle sova p soffan. Han minns inte om han var ensam med Johan i lgenheten. Johan smekte hans penis genom att rra runt med fingrarna p den. Han hade kalsonger p sig men Johan smekte innanfr dessa. Eftersom han blev chockad och inte visste vad han skulle ta sig till vnde han p sig, ngot som Johan nog uppfattade som ett nej fr han gick drifrn. Dagen efter pratade de inte om det. Johan har tagit hans penis i sin mun. Johan har ocks frskt fra in sin penis i hans mun. Vid ett tillflle vaknade han i soffan av att Johan stod grensle ver honom. Han ltsades sova, vred huvudet t sidan och sade att han ville sova. Johan slutade d, men det har hnt flera gnger eftert. Varje gng han vgrade ta Johans penis i munnen tog denne i stllet hans penis i sin mun. Johans penis var slak vid dessa tillfllen och det var hans ocks. Johan var aldrig hrdhnt mot honom. Johan var p honom vid alla vernattningar, det hnde minst 20 gnger. Han slutade sova hos Johan ngon gng i rskurs fem eller i brjan av rskurs sex, s det pgick nog mellan ren 2003 och 2005. Det kan dock vara s att det tog slut redan under vrterminen i femman. Han ville sova hos Johan eftersom de hade s kul tillsammans nr de spelade TVspel och sdant. Det hnde att Johan skjutsade honom till skolan i samband med att han sovit ver. Vid ett tillflle kte han bil till en stuga med Johan, ett par storasyskon och en kompis till ett av syskonen. Stugan lg ganska lngt bort frn Ludvika. De hade roligt i stugan, plockade br, spelade kubb och hmtade vatten ur en klla i skogen. P kvllen drack de ldre alkohol och han lade sig i en av sngarna, en verslaf bredvid bordet dr de andra satt. Det fanns en gardin som man kunde dra fr sngen s att den blev som en koja. Johan stllde sig bredvid sngen eller kom in i den och frde ned handen i hans kalsonger. Han tror att det var nr de andra gtt och lagt sig. Han vred p sig och brjade prata om ngot annat. Det r svrt att veta hur
13
DOM 2009-04-09
B 514-09
lnge sedan det dr i stugan hnde, men det var nog ngon gng i mitten av den period d Johan var p honom. Han fick reda p mlsgande A:s brev genom sin mamma. Han lste inte brevet, men tittade p det och sg Hej Thom. Han trodde att Thom kanske var broderns lrare. Det hela brjade med att han kom hem och hrde brodern vara ledsen och dunka i vggen p sitt rum. Han frgade denne vad som hnt, men brodern sade bara t honom att ringa mamma. Nr han gjorde det berttade mamma att brodern rkat illa ut och att det var Johan som gjort det. De avslutade samtalet och sedan ringde han upp mamma igen och berttade att det hnt honom ocks. Mamma blev chockad och rdd. Han frskte inte trsta brodern eftersom denne ville vara ifred. Efter en stund kom brodern ut till honom i vardagsrummet. Han sade d till brodern att det r lugnt, det har hnt mig ocks. Vad han minns s svarade inte brodern och han vet inte riktigt varfr han sade s. Mamma kom hem och de tre var ensamma hemma men pratade inte tillsammans om det intrffade. Han ville inte prata med mamma om det eftersom det kndes pinsamt. Han och mlsgande A str ganska nra varandra. Han har nd inte velat prata med denne om hndelserna med Johan. De har kommit nrmare varandra under de senaste tv ren. Innan dess har brodern mtt mycket dligt och har ofta vistats hos mormor och storasyster. Han har varit mycket orolig ver brodern och funderat p hur denne mr. Alla har sagt att brodern mtt dligt eftersom denne saknat sin pappa. Han har haft en kontaktfamilj sedan han var sju r ungefr. Frsta dagen hos kontaktfamiljen t de glass. Familjen hade en massa djur. Han tror att han var hos kontaktfamiljen varannan helg under ungefr tv rs tid. Sedan slutade han ka dit eftersom han hellre ville vara hos pappa de helgerna.
14
DOM 2009-04-09
B 514-09
Han minns inte hur han knde nr Johan tog p honom, men det var inte trevligt och han funderade mycket p varfr Johan gjorde det. Idag r han rdd fr Johan eftersom de satt dit honom. Han vet inte om Johan skulle kunna gra samma sak igen. Sedan mamma hittade brevet har han mtt dligt av allt prat som varit. Det knns pinsamt och jobbigt att bertta om hndelserna. Han har nd gtt i skolan eftersom skolan r viktig.
Johan Jansson Till en brjan brukade han sova ver hos familjen. Under ren 1997-1998 var han inte i Ludvika s mycket eftersom han gjorde lumpen och sedan bodde mestadels i Srna dr han arbetade p ambulansen. r 2000 brjade han arbeta i Gvle och bodde dr. Nr han var i Ludvika bodde han d hos ngon av frldrarna. Han fick sedan jobb i Falun och skaffade en lgenhet i Borlnge. Han hade d en flickvn i Rttvik som han spenderade mycket tid med. I maj 2001 tog det slut med flickvnnen och han flyttade tillbaka till Srna fr att arbeta dr. Han skaffade lgenhet i Ludvika och veckopendlade till Srna. Lgenheten i Ludvika hade han kvar till augusti 2004, d han flyttade till Ume fr att studera. Nr han kte hem till Ludvika under studietiden sov han uteslutande hos sin pappa, frutom vid ngot tillflle nr han och pojkarnas mamma varit ute p Ludvikafesten och han bodde hos familjen. Pojkarna har inte tillbringat s mycket tid i hans lgenhet i Ludvika som de psttt, han skulle aldrig ha haft tid att umgs med dem i sdan omfattning. Mlsgande A har sovit i lgenheten vid maximalt 15 tillfllen och mlsgande B vid kanske fem till sex tillfllen. Mlsgande B har alltid sovit dr i sllskap av mlsgande A eller ngot annat av syskonen. Det stmmer att han lmnat mlsgande B i skolan ngra gnger i samband med vernattningarna. Han har gjort detsamma med mlsgande A. Nr pojkarna sov hos honom spenderade de mycket tid tillsammans med hans kamrater som bodde i samma hus. Mlsgande A ville ofta bo hos honom eftersom
15
DOM 2009-04-09
B 514-09
denne inte trivdes hemma och tyckte det var en frizon hos honom. Mlsgande A var familjens hackkyckling. Mlsgande B r det av syskonen som han trffat minst eftersom denne spenderat mnga helger med sin kontaktfamilj och pappa. Han brukade hitta p roliga saker med pojkarna som modern inte kunde gra, de brukade t.ex. ka och bada och kpa pizza. Pojkarna tyckte nog om honom som en slags storebror. De kanske betraktade honom som en frebild men det var inget han tnkte p. vernattningarna upphrde nr han inte bodde i Ludvika lngre eftersom han inte hade s mycket tid fr pojkarna d. Under r 2003 blev hans mor sjuk och avled, s vid den tiden och en tid drefter prioriterade han inte pojkarna och deras familj. Han ville ocks ha egen tid att umgs med sin flickvn och sina andra vnner. Mlsgandena och deras syskon har inte visat respekt fr sin mamma, utan kallat henne fr hora och slampa. Han har ofta tillrttavisat barnen nr inte modern orkat. Det har hnt att modern satt sig sjlv i frsta rummet, hon har t.ex. frsvunnit utan att bertta fr barnen vart hon kt. Hon har d trffat mn och han har sett till att t.ex. mormodern kt dit med mat. Bde modern och mormodern har haft dligt med pengar och ibland har han skjutsat modern till mataffren och lnat henne pengar till mat. Vid ett tillflle nr han bodde i Ume ringde mormodern till honom och sade att modern drack mycket. Han sade till henne att hon skulle anmla det till socialtjnsten, vilket hon gjorde. Vad mlsgande B berttat angende stugan tar sikte p ett tillflle d han tog med denne till en stuga som tillhr en vns familj. Stugan ligger ungefr fem mil frn Ludvika i riktning mot Djurs. De var dr tillsammans med en vn och ett par av mlsgande B:s ldre brder sommaren 2004. Det stmmer att de hmtade vatten i en klla och att det fanns br utanfr stugan. Stugan r ett litet torp. I rummet finns en ppen spis, ett lngbord och en vningssng med gardiner som gr att dra fr. Sngarna r belgna cirka 70-80 centimeter frn bordet. P kvllen drack de alkohol
16
DOM 2009-04-09
B 514-09
vid bordet, han drack kanske ngon folkl. P natten sov han och kompisen i sovrummet p vinden. En av storebrderna mste ha sovit i mlsgande B:s sng nere i rummet, s han kunde omjligtvis ha tagit p denne p stt som psttts. Han kan heller inte ha gjort det innan de lade sig eftersom det var s trngt mellan bordet och sngen. Han vet inte varfr mlsgande B pstr att han gjort det, kanske fr att sttta och skydda brodern. Mlsgande A har hlsat p honom i Vsters vid tv tillfllen. Besken gde rum under r 2008. Det frsta besket skedde i samband med att han hlsat p sin pappa i Ludvika sndagen den 11 augusti. Mndagen den 12 augusti kte mlsgande A med honom i bilen tillbaka till Vsters. Innan de kte gav mlsgande A:s mamma pengar till honom som mlsgande A skulle kpa klder fr. De kte till ett kpcentrum och handlade. De kpte ocks mat som de kte hem och lagade. P kvllen kom Thom, John och Martin till lgenheten. Thom, John och han drack l och mlsgande A fick nog ocks smaka ngon. Han tvingade inte mlsgande A att dricka. Denne har berttat att han druckit l vid tidigare tillfllen. De kte runt ett tag med Martins bil och drack mer l. De kte frbi en kompis, Jocke, som bor i Tillberga men de gick aldrig ur bilen. Sedan stannade de p en parkering i Tortuna. Mlsgande A gick fr att kissa och lade sig p marken. De fotograferade denne. Han minns inte vem som tog det frevisade fotot, men det var inte han. I samband med stoppet p parkeringen var mlsgande A upprrd och arg p sin pappa. Nr mlsgande A gick in i bilen sparkade denne snder en mugghllare. Sllskapet kom hem till lgenheten ngon gng efter midnatt. De stttade tillsammans mlsgande A upp fr trapporna. Denne var fortfarande arg och satt p hallgolvet och pratade om pappan. Martin, Thom och John fljde med in i lgenheten och nr mlsgande A somnat fljde han med dessa ut igen. Nr Martin skjutsat hem Thom och John fljde denne terigen med upp i lgenheten en svng och tittade till mlsgande A som lg och sov p soffan i vardagsrummet. Han har inte gjort ngra nrmanden mot mlsgande A sedan de blev ensamma. Det r konstigt
17
DOM 2009-04-09
B 514-09
att denne psttt det. Mlsgande A har dock alltid varit sviken och mobbad samt slagits av sina brder. Han har inte samma kontakt med sin pappa som syskonen har. Mlsgande A knde sig nog sviken av honom ocks nr han inte hade s mycket tid ver till denne. Efterfljande dag, p tisdagen, kte mlsgande A hem med tget. Han kan relatera till datumet fr dennes hemfrd eftersom han lmnade in bilen p service dagen efter och mlsgande A var inte hos honom d. Om mlsgande A hade ngot srskilt rende vid sitt nsta besk i Vsters vet han inte. Besket gde inte rum i anslutning till hstlovet, utan mellan den 19 och den 21 september 2008. Han vet det eftersom det var Kulturnatta i Vsters den 20 september. P fredagskvllen kte han och mlsgande A hem till Dennis p fest. Dennis flickvn och frldrar var dr. ven Thom, John och eventuellt Jocke var med p festen. Vid 23-tiden utbrt ett skojbrk mellan Thom och Dennis pappa. Dessa var bda ganska berusade och brket slutade med att Thom lmnade festen och kte till sin syster. Efter festen kte han och mlsgande A hem till lgenheten och lade sig. Han har inget minne av att mlsgande A duschade. Det stmmer inte att han fotat denne. Det kan vara s att mlsgande A blandar ihop tillfllet med den gng denne blev fotograferad p parkeringen. Han knner inte igen de frevisade fotografierna frestllande penisar men han har sdana bilder eftersom han r bisexuell. Han har aldrig visat ngra bilder fr mlsgande A, men denne har haft fri tillgng till hans dator vid besken s det r inte omjligt att han sett bilder i datorn. P lrdagskvllen var det Kulturnatta. Han gick p teater med en vn vid namn Susanne. Mlsgande A var d med Thom och John. Han kom till lgenheten vid 21.30-tiden och alla tre var d dr. Mlsgande A drack l. Han sade t denne att inte dricka s mycket med hnsyn till grdagens berusning. De kte till Jocke och blev sittande dr ett tag. Mlsgande A fljde med Jocke nr denne gick ut med hunden en svng. Sedan krde Thom hem honom och mlsgande A till lgenheten. P sndagen t de frukost och bokade tgbiljett via Internet. Mlsgande A kte med tget till Ludvika vid 16-tiden.
18
DOM 2009-04-09
B 514-09
Efter det sista besket har han haft lite kontakt med mlsgande A via MSN och pratat ngra gnger med dennes mamma i telefon. Han har ven hlsat p familjen vid ngot tillflle. Han har lst det brev som finns i frunderskningen. Det r konstigt att mlsgande A skrivit till Thom som denne inte knner. Mlsgande A knner sig nog arg och besviken ver hans liv i Vsters och vill frstra fr honom.
Vittnet C Johan Jansson har spenderat mycket tid med hennes familj. En sommar i anslutning till han ryckte in i lumpen bodde han hos dem under en lngre period. Barnen var mycket frtjusta i honom och eftersom de bodde i en femma hade de plats fr honom. Det har hnt att Johan vaktat barnen i hemmet nr hon arbetat. Hon har arbetat mycket och p oregelbundna tider, ibland med lngt pendlingsavstnd frn hemmet. Sommaren 2004 sjukskrevs hon p grund av en skada i handen. Barnen har ocks sovit ver hos Johan i dennes lgenhet i Ludvika. Mlsgande A har spenderat mest tid dr men ven mlsgande B har sovit ver i lgenheten vid ngot enstaka tillflle, eventuellt ensam men kanske i sllskap av mlsgande A. Hon vet inte om de ldre syskonen sovit ver hos Johan, men dessa har i vart fall varit dr och umgtts med honom. Det kan stmma att Johan i samband med vernattningarna lmnat eller hmtat mlsgande B i skolan. Hon har inte mrkt ngot konstigt i samband med vernattningarna, med undantag fr mlsgande A:s beteende i samband med den senaste hemkomsten frn Vsters. Under Johans tid i Ume trffade hon inte honom s ofta, han kom frbi familjen ngon gng nr han var i Ludvika. Hon vet att mlsgande B pratat om att han varit i en stuga med Johan men minns inga detaljer kring detta.
19
DOM 2009-04-09
B 514-09
Mlsgande A har vid tv tillfllen beskt Johan i Vsters. Hon minns inte nr det frsta besket gde rum. Det sista besket skedde strax fre skolan skulle brja fr terminen. Johan skulle hjlpa honom att kpa lite klder infr skolstarten. Hon vet att Johan gick p teater med ngon vn i samband med besket och att sonen inte fljde med p frestllningen utan kte bil istllet. I vrigt har inte sonen berttat s mycket om besket. Nr han kom hem gick han direkt in p sitt rum och sov. Hon bermde klderna som han kpt men han svarade att det var fula gubbklder. Han berttade inget om att han varit full i Vsters. Den 10 februari 2009 stdade hon mlsgande A:s rum. Hon och mlsgande A var ensamma hemma och sonen satt i ett annat rum och spelade dator. Nr hon rensade bland hans papper och lade dessa i en lda bredvid sngen rkade hon f syn p ett hopvikt litet papperspaket. Det var ett papper inslaget i ett blankt rutat papper med en tejpbit runt. Hon vecklade upp det och sg att det var ett brev stllt till ngon vid namn Thom. ven om hon inte tnkt lsa brevet knde hon sig tvungen nr hon sg att det innehll ord som knsorgan. Hon blev sittande p golvet, nollstlld och paff. Eftersom hon inte visste hur hon skulle konfrontera sonen med brevets innehll ringde hon dennes storebror och pappa och berttade om det. Sedan gick hon in till sonen med brevet i handen och frgade om det som stod dr stmde. Han svarade att varenda ord var sant, rusade in p sitt rum och smllde igen drren. Han grt hysteriskt och ville vara ifred, s hon gick ut fr att ta frisk luft. Hon gick till sin mamma och visade henne brevet. Mobilen ringde efter ungefr tio minuter, det var mlsgande B som kommit hem och undrade vad som stod p med mlsgande A. Hon berttade fr mlsgande B om brevet, att en pedofil varit p mlsgande A. Mlsgande B frgade vem det var och hon svarade att det var Johan. Hon frgade mlsgande B om denne ocks blivit utsatt fr ngot och han svarade nej. Efter ett par minuter ringde han dock tillbaka
20
DOM 2009-04-09
B 514-09
och berttade att Johan varit p ven honom sexuellt. Nr hon kom hem befann sig mlsgande A fortfarande grtande p sitt rum. Hon frgade mlsgande B om Johan varit i dennes stjrt och han svarade nej men sade att Johan gjort allt annat, att Johan tagit p hans penis och lagt sin penis i hans mun. Hon ville inte pressa mlsgande A med fler frgor och sade endast att hon skulle g till polisen och anmla vad som hnt. Hon blev chockad ver brevets innehll eftersom hon tyckt s mycket om Johan, han har ju alltid varit vlkommen i deras hem och hon har knt sig trygg nr barnen varit med honom. Hon hade aldrig misstnkt att Johan skulle kunna gra sdana saker. Dagarna efter hndelsen med brevet var mlsgande A som frbytt. Han var apatisk och ville inte g till skolan, bara ligga i sngen. Sedan hon hittade brevet har situationen varit katastrofal. Mlsgande A ter insomningstabletter, r deprimerad och gr ned i vikt. Bda snerna har varit p samtal hos BUP och fler mten r inplanerade. Mlsgande B har sktt skolgngen, men mlsgande A har stannat hemma. Mlsgande A har mtt dligt i perioder ven tidigare. Det brakade ls fr honom i rskurs fem d han hade d stora problem i skolan. Det var inte kamraterna han hade svrt med, snarare relationen till lrarna. Han hade svrt att knna frtroende fr dessa. Den enda lrare som sonen verkligen litat p r vittne D. I skolan hade han problem med magen och tyckte inte om maten. Han spontankrktes och kissade och bajsade p sig i skolan utan att skmmas fr det. Under vren i rskurs fem eller under sommaren mellan rskurs fem och sex var han apatisk och spenderade den mesta tiden hos sin mormor dr han fick lugn och ro. Han grt och frgade nr helvetet skulle ta slut. Mlsgande A:s mende blev bttre under en period i samband med att han bytte skola i sexan. Efter en tid i den nya skolan blev det dock ett tvrkast i mendet igen
21
DOM 2009-04-09
B 514-09
och han fick drfr en kontaktperson i skolan, Patrick. Sonen ville inte g till skolan s Patrick mtte upp dem p vgen fr att underltta, men det fungerade inte nd. P hgstadiet fungerade skolgngen bttre ven om sonen inte var direkt ambitis. Det har gtt bra fr honom p gymnasiet, han hnger med i undervisningen och verkar tycka att det r kul. Trots att sonen och hans omgivning varit freml fr s mnga utredningar har man aldrig riktigt kommit fram till vad som orsakat problemen. Man har spekulerat i att det dliga mendet berott p relationen till pappan eller hemmiljn. Under utredningarna vid BUP har sonen mest suttit tyst, inte velat prata med ngon. Det som Johan utsatt honom fr kan vara en viktig frklaring till beteendet. Ingen utredare har ngonsin tagit upp frgan om sexuella vergrepp. Det genomfrdes frsk att ge sonen en kontaktfamilj men det fungerade inte. Uppdraget har ven givits till hans mormor och storasyster som han spenderat mycket tid med. Under en period nr Johan studerade i Ume mdde hon inte s bra. Hon var ensam med barnen och knde att hon inte rckte till fr dem. Under den perioden oroade hon sig mycket fr mlsgande A:s mende och han oroade sig ocks ver hennes. Hon skte och fick hjlp fr sina problem. Mlsgande A:s roll i syskonkretsen har alltid varit den mer tyste och tillbakadragne. Av syskonen str han sin storasyster nrmast. En av storebrderna har varit p honom ganska mycket om problemen i skolan, att han bajsat p sig och kltt sig konstigt. Mlsgande B har haft sin nrmaste relation till en av storebrderna. Mlsgande B har inte mtt lika dligt som mlsgande A, ven om denne i perioder tit dligt. ven mlsgande B har haft problem i kontakten med sin pappa men denna fungerar bra nu. Sonen r genom sin pappa uppfostrad till att vara stark och inte visa nr han mr dligt, men han visar det nd infr henne. Skolan har fungerat bra fr honom.
22
DOM 2009-04-09
B 514-09
Patrick Persson Han var resursperson t mlsgande A under fyra till fem mnader nr denne gick i rskurs sex. I arbetet fljde han mlsgande A p lektioner och raster. De kom bra verens och hade en ganska nra relation med varandra. Mlsgande A var trtt och tyckte inte det var srskilt kul att vara i skolan. Genom en kompis som r storebror till mlsgande A visste han vem denne var sedan tidigare. Han var medveten om att mlsgande A hade en dlig relation till sin pappa och att dessa inte hade s mycket kontakt med varandra. Detta kom dock inte till uttryck p ngot srskilt stt, t.ex. genom yttringar av saknad eller s. Pappan bodde bredvid skolan och det hnde att mlsgande A promenerade runt utanfr dennes hus. Som person var mlsgande A osker och fysiskt liten. Denne hade kompisar och fungerade bra med klasskamraterna. Nr mlsgande A inte fick som han ville kunde denne bli arg. Ibland visade sig detta genom att han lmnade skolan och promenerade en lov eller gick hem fr dagen. De brukade frska g ivg och gra andra saker n skolarbete en stund med det var svrt att vertyga mlsgande A att stanna i skolan vid dessa tillfllen. Vid ett tillflle sade han t mlsgande A att inte spela innebandy i korridoren. Denne blev d arg och sade att han skulle anmla honom fr att ha slagit honom. Mlsgande A berttade att han hade mrken som han kunde visa upp under pstende att han orsakat dem. P hans initiativ gick de direkt till rektorn fr att reda ut dispyten. Nr mlsgande A:s uppgift att han slagit honom ifrgasattes brt mlsgande A ihop och brjade grta.
Martin Karlsson Han har knt Johan i ungefr sex mnader och de trffas nstan dagligen. Han r 24 r gammal och bor i Vsters. Han vet inte s mycket om mlsgande A, men relaterade nog till denne som Johans ltsasbror nr de trffades en gng i Vsters p
23
DOM 2009-04-09
B 514-09
hstkanten r 2008. Vid tillfllet d han trffade mlsgande A var denne med Johan i Johans lgenhet. Han vet inte om mlsgande A var berusad nr han kom till lgenheten. Tillsammans med John och Thom kte de fr att hlsa p en kompis i ett garage i Tortuna. Det var ingen i garaget s de kte runt p stan en svng och hem till Johan. Hos Johan och i bilen dracks det l. ven mlsgande A drack l. P vgen frn Tortuna till stan stannade de p en parkeringsplats. Mlsgande A var aggressiv p parkeringsplatsen och sparkade snder bilens mugghllare. Han vet inte vem mlsgande A var arg p, det kan ha varit p sin pappa. Det togs ett foto av mlsgande A denne lg p parkeringsplatsen. Han vet inte vem som tog fotot. Mlsgande A hade sjlv lagt sig ned nr han fotades. De umgicks i Johans lgenhet i ngon timme innan alla utom mlsgande A kte ut med bilen igen. Mlsgande A stannade sedan kvar i lgenheten och sov. Han tror i alla fall att det var s att alla gick upp i lgenheten och att mlsgande A stannade kvar nr de kte drifrn, men han minns inte exakt.
Robin Jestin Han knner Johan Jansson eftersom de dejtat ett tag fr en tid sedan. De trffades genom att brja prata via Internet i vecka 42 r 2008. Johan hlsade p honom i Jnkping den 31 oktober till den 3 november 2008. Mellan den 7 och den 9 november 2008 hlsade han p hos Johan i Vsters. Vid besken umgicks de i stort sett hela dagarna och sov hos varandra. Tingsrtten gr fljande bedmning. De bda mlsgandena har vid huvudfrhandlingen berttat att Johan Jansson utsatt dem fr sexuella handlingar. Johan Jansson har fr sin del kategoriskt frnekat att han skulle ha fretagit ngra som helst sdana handlingar gentemot mlsgandena. Ngon vittnesbevisning eller teknisk bevisning som p ett avgrande stt binder Johan Jansson vid de av klagaren pstdda grningarna har inte presenterats, ngot
24
DOM 2009-04-09
B 514-09
som fr vrigt r den vanliga situationen i ml av detta slag. Att direkta vittnesiakttagelser saknas hindrar emellertid inte att bevisningen nd kan anses tillrcklig fr att det skall anses stllt utom rimligt tvivel att det gtt till s som klagaren har psttt. Av avgrande betydelse fr bedmningen blir d vilken tilltro som kan fstas vid mlsgandena och hur tillfrlitliga deras uppgifter kan anses vara. Mlsgande A har under ett lngt och stundtals pressande frhr berttat om sexuella vergrepp som han utsatts fr av Johan Jansson. Mlsganden har inte gett intryck av att vara en person som har fallenhet fr att fantisera ihop ngot som inte har hnt. Han har haft svrt att svara rakt p mnga frgor som stllts och svaren har ofta kommit fram efter en lite trevande inledning men de har nd innehllit distinkta och detaljerade om n ordknappa beskrivningar. Sttet att besvara frgorna kan skerligen kan ha sin frklaring i hans speciella psykiska problematik. Hans uppgifter har framsttt som mttfulla och han har frefallit angelgen att inte sga mer n han kan st fr. Hans uppgifter innehller i flera hnseenden detaljer som visat sig stmma med vad Johan Jansson och andra hrda personer berttat nr det gller det omgivande hndelsefrloppet. Den omstndigheten att mlsganden mhnda kan ha misstagit sig nr det gller tidpunkterna fr resorna till Vsters under andra halvret 2008 innebr inte att hans trovrdighet blir mindre i frga om uppgifterna rrande sexuella handlingar. En avgrande frga vid bedmningen om vilken tilltro som kan fstas vid mlsgande A r givetvis om det finns ngra motiv fr denne att beljuga Johan Jansson. Denne har fr sin del framkastat teorin att mlsganden skulle vara besviken p honom fr att han inte lngre vistades lika mycket i Ludvika som tidigare och inte umgicks lika mycket med mlsganden och dennes familj. Denna frklaring framstr i sig inte som srskilt sannolik. Ngra andra frklaringar till eventuella lgnaktiga uppgifter, t.ex. pverkan frn kamrater, har inte kommit fram. Frsvararen har framkastat teorin om att ekonomiska motiv skulle kunna ligga bakom, dvs.
25
DOM 2009-04-09
B 514-09
att mlsganden skulle ljuga fr att f skadestnd. Fr tingsrtten framstr det efter frhret med mlsganden som helt frmmande att ett sdant motiv skulle freligga. Vid bedmningen av mjligheten att mlsganden velat beljuga Johan Jansson, t.ex. fr att av ngon anledning hmnas p denne, r det av srskilt intresse hur uppgifterna om sexuella vergrepp kommit till rttsvsendets knnedom. I detta hnseende r frhllandena i det aktuella mlet speciella stillvida att ursprunget r att mlsgandenas mor i mlsgande A:s rum av en slump hittat ett brev dr uppgifter om sexuella vergrepp lmnats. Brevet innehller detaljer som gr att det inte finns ngot som helst skl att ifrgastta mlsgande A:s uppgift att det r han sjlv som skrivit det. Brevet r riktat till en kamrat till Johan Jansson som mlsganden lrt knna, en kamrat som r endast ett par r ldre n mlsganden sjlv. Brevet har inte avsnts men har varit igentejpat p ett sdant stt att det knappast kan ha varit ngon underfrstdd avsikt att ngon i mlsgandens familj skulle upptcka och lsa det. I brevet fr mlsganden, i samband med uppgifterna om sexuella vergrepp, fram sdana negativa knsloyttringar gentemot Johan Jansson som framstr som helt adekvata i sammanhanget. Allt detta gr att det inte finns ngon konkret anledning att betvivla att uppgifterna i brevet avspeglar ngot som verkligen hnt. Till detta kommer det hndelsefrlopp som fljt omedelbart p moderns upptckt av brevet och vad som stod i det. Mlsgande A har d enligt vad svl modern som mlsgande B berttat reagerat med kraftfulla knsloyttringar, ngot som ocks framstr som naturligt om uppgifterna i brevet r sanna. Kort drefter har mlsgande B fr modern berttat att ven han varit utsatt fr sexuella vergrepp av Johan Jansson. Det frhllandet att mlsgande B frst svarade nej p moderns frga om sdana vergrepp frekommit innebr inte att den senare ndrade uppgiften blir mindre trovrdig. Mlsgande B markerade gentemot modern tydligt vilka begrnsningar i tid och omfattning som vergreppen hade. Om det hade funnits ett intresse
26
DOM 2009-04-09
B 514-09
hos honom att beljuga Johan Jansson i syfte att stdja sin bror, hade det rimligen inte funnits anledning fr honom att omedelbart gra sdana begrnsningar. Frgan mste naturligtvis stllas varfr mlsgandena, om nu sexuella vergrepp mot dem frekom, nd valde att fortstta att umgs med Johan Jansson och ven sjlva ska kontakt med honom. I det hnseendet mste beaktas att Johan Jansson under lng tid umgtts i mlsgandenas familj och av flera hrda personer beskrivits som ett slags storebror t mlsgandena. Dessa har ocks berttat att samvaron med Johan Jansson hade mnga positiva inslag under dagtid och att denne d var en helt annan person n nr han nattetid utsatte dem fr sexuella vergrepp. Mlsgande A har vidare beskrivit hur han bemtte Johan Janssons nrmanden med att vnda sig bort och tnka p annat och hur han valde att lita p Johan Janssons lften att sluta med sexuella nrmanden. Det frhllandet att vergreppen enligt mlsgandenas uppgifter pgtt under lng tid kan mot denna bakgrund inte anses medfra att de framstr som mindre trovrdiga. Det kan konstateras att det i mlsgande A:s journal frn socialtjnsten inte finns ngra uppgifter om att man misstnkte sexuella vergrepp som grund fr hans problematik. Detta frhllande varken frstrker eller frsvagar tillfrlitligheten i mlsgande A:s uppgifter. Han har berttat om de starka skamknslor han hade infr det som skett och att han rknade med att inte bli trodd eftersom Johan Jansson var polis. Av dessa skl, har han uppgett, klarade han inte av att bertta fr ngon om de sexuella vergreppen. Att han skulle ha antytt ngot sdant till socialtjnsten framstr d som uteslutet. Att socialtjnsten p egen hand skulle ha brjat tnka i termer av sexuella vergrepp var knappast heller att rkna med, srskilt inte som mlsgandens mor inte alls misstnkte att sonen kunde vara utsatt fr sdana vergrepp. Att mrka r att vittnet D, som i egenskap av ambitis och inknnande lrare lyckades bygga upp ett frtroende hos mlsganden och drmed lrde knna honom relativt vl, berttat att alla bitar fll p plats fr henne nr hon fick reda p misstankarna om sexuella vergrepp.
27
DOM 2009-04-09
B 514-09
Mlsgande B har enligt sin berttelse utsatts fr liknande vergrepp som sin halvbror, vergrepp som inte varit lika frekventa men dremot generellt sett grvre i och med att de oftare innefattat orala sexuella handlingar. Mlsgande B har lmnat en klar, tydlig och konkret berttelse som prglas av mttfullhet och av en vilja att inte sga mer n han kan st fr. Berttelsen innehller detaljer som gr att den frefaller spegla ngot sjlvupplevt, t.ex. nr det gller besket i sommarstugan utanfr Ludvika. Ngot beaktansvrt motiv fr mlsgande B att beljuga Johan Jansson har kommit fram lika lite som i frga om mlsgande A. Mlsgande B har framsttt som en vaken och realistiskt lagd person, och att han skulle ha misstagit sig nr det gller de centrala delarna av hndelsefrloppet eller att han skulle ha omedvetet fantiserat ihop att han blivit utsatt fr sexuella vergrepp frefaller ytterligt osannolikt. Sjlvklart r det s att de bda mlsgandenas uppgifter om sexuella vergrepp stder varandra i den meningen att de antyder att Johan Jansson dels har ett sexuellt intresse fr unga pojkar och dels inte har de mentala sprrar som gr att han avstr frn att leva ut detta intresse. Ett ytterligare indicium p det nmnda sexuella intresset r de fynd med barnpornografisk inriktning som gjorts i Johan Janssons dator. Som kommer att framg av tingsrttens vervganden under talspunkt 3 mste det hllas fr visst att det r Johan Jansson som laddat ner materialet frn Internet och att man kan bortse frn mjligheten att han gjort detta av misstag. Av det anfrda kan sammanfattningsvis fljande slutsatser dras. De bda mlsgandena framstr som trovrdiga personer som har gett intryck av att vilja bertta sanningen och som svitt framkommit inte har ngon anledning att beljuga Johan Jansson. Det finns ingenting i deras berttelser som ger anledning tro att de skulle vilja verdriva eller fantisera. ven om frgetecken kan sttas kring ett par detaljer nr det gller kringomstndigheterna, finns det nr det gller de centrala delarna av berttelserna inga ptagliga motsgelser i uppgifterna. Dessa innehller detaljer som
28
DOM 2009-04-09
B 514-09
i hg grad stder att det r frga om sjlvupplevda hndelser. Det stt p vilket uppgifterna kommit till rttsvsendets knnedom talar starkt fr att uppgifterna avspeglar verkliga frhllanden. Mlsgandenas uppgifter framstr sammantaget som s tillfrlitliga att de skall lggas till grund fr bedmningen. Nr det gller talet avseende mlsgande A (talspunkt 1) r det genom dennes berttelse till en brjan styrkt att Johan Jansson sexuellt ofredat mlsganden genom att berra hans knsorgan, dels vid ett stort antal tillfllen under perioden 2003-2005, dels vid ngra tillfllen under andra halvret 2008, samt genom att vid ett tillflle under sistnmnda period fotografera mlsgandens knsdelar. Johan Jansson skall med anledning hrav dmas fr sexuellt ofredande dels enligt 6 kap. 7 brottsbalken i dess lydelse fre den 1 april 2005, dels enligt 6 kap. 10 brottsbalken i dess nuvarande lydelse. Vidare r det genom mlsgandens berttelse styrkt att Johan Jansson vid ngot tillflle fre den 1 april 2005 haft sexuellt umgnge med den d hgst 13-rige mlsganden genom att suga p hans penis. Detta franleder ansvar fr sexuellt utnyttjande av underrig enligt 6 kap. 4 frsta stycket brottsbalken i dess lydelse fre den 1 april 2005. Slutligen r det genom mlsgandens uppgifter vid huvudfrhandlingen och formuleringarna i det i hans rum terfunna brevet styrkt att Johan Jansson vid ett tillflle under andra halvret 2008 frskt att mot mlsgandens vilja fra in sin penis i mlsgandens mun. Denna handling r att bedma som sexuellt tvng enligt 6 kap. 2 frsta stycket brottsbalken. Nr det sedan gller mlsgande B (talspunkt 2) br till en brjan konstateras att dennes uppgifter om sexuella handlingar frn Johan Janssons sida inte tcker hela den tidsperiod som nmns i talet. Mlsganden har slunda velat frlgga starttidpunkten fr handlingarna till nr han gick i tredje klass, vilket torde ha varit r 2003, eller mjligen i andra klass. Vidare har han lmnat ppet fr mjligheten att de sexuella vergreppen upphrde redan under vrterminen i femman, dvs. vren 2005. Mot denna bakgrund skall Johan Jansson dmas endast fr handlingar som
29
DOM 2009-04-09
B 514-09
intrffat under ren 2003 och 2004 samt fre den 1 april 2005. Det innebr att det r den ldre lagstiftningen som skall tillmpas i alla delar. Genom mlsgandens uppgifter r det styrkt att Johan Jansson vid ett flertal tillfllen frskt fra in sin penis i mlsgandens mun och, nr detta inte gtt, i stllet sugit p mlsgandens penis. Detta franleder ansvar fr sexuellt utnyttjande av underrig enligt 6 kap. 4 frsta stycket brottsbalken i dess lydelse fre den 1 april 2005. Vidare r det genom mlsgandens uppgifter styrkt att Johan Jansson vid ett antal tillfllen berrt mlsganden sexuellt. Fr detta skall Johan Jansson dmas fr sexuellt ofredande enligt 6 kap. 7 brottsbalken i dess lydelse fre den 1 april 2005. talspunkt 3 Johan Jansson har bestritt ansvar fr barnpornografibrott. Vid huvudfrhandlingen har Johan Jansson hrts ver talet. IT-forensikern Fredrik Buller har hrts som sakkunnig. I samband med sakkunnigfrhret har delar av filmer frevisats. Den skriftliga bevisning som anges i domsbilaga 1 har genomgtts. Av utredningen framgr inledningsvis fljande. Vid husrannsakan i Johan Janssons bostad i Vsters ptrffades en dator. Denna undersktes och p hrddisken antrffades i Johan Janssons lsenordsskyddade profil tv mappar innehllande sammanlagt fyra filmer med barnpornografiskt innehll, antingen fullt nedladdade eller under nedladdning. Tv av filmerna har frevisats vid huvudfrhandlingen, varvid har konstaterats att de innehller barnpornografi dr penetration sker av barn som frefaller vara under tio r gamla. Vidare hittades p hrddisken raderade bilder och filmer vilka inte har kunnat terskapas men vars filnamn hade ett barnpornografiskt innehll. Sammanlagt rrde det sig om ett 70-tal filnamn. Slutligen har man via en skvg i datorn kunnat se vilka filer som anvndaren senast ppnat och tittat p. Man har drvid kunnat konstatera att det funnits ett 25-tal filnamn med barnpornografisk innebrd. P hrddisken antrffades 17 virus vilka kontrollerats.
30
DOM 2009-04-09
B 514-09
Utredarens slutsats r att innehavet av barnpornografi inte kan hrrras till dessa virus. Johan Jansson har uppgett i huvudsak fljande. Han r inte intresserad av barnpornografi och har inte medvetet laddat ner eller tittat p barnpornografiskt material. Han har varit ute p Internet och skt p gayporr och har d rkat ladda ner filmer med barnpornografi av misstag. S snart han har upptckt att det var barnpornografi har han raderat filerna utan att titta nrmare p dem. Det r ocks s att bekanta kan ha lnat hans dator och laddat ner filmer. Han knde inte till att de filmer som hittades p hrddisken fanns dr. Tingsrtten gr fljande bedmning. Det r utrett att fyra filmer med barnpornografiskt innehll fanns nedladdade eller under nedladdning p Johan Janssons dator. Tingsrtten har vid synen av tv av filmerna kunnat konstatera att de hade ett innehll dr barn under tio r utstts fr en srskilt hnsynsls behandling. Vidare mste det anses stllt utom rimligt tvivel att de raderade filer och de senast anvnda filer som redovisats i det skriftliga materialet med hnsyn till filnamnen hade barnpornografiskt innehll och att de varit nedladdade p datorns hrddisk. Att Johan Jansson, om han inte var intresserad av barnpornografi, av misstag skulle ladda ner ett stort antal filer med sdana namn framstr som s osannolikt att den mjligheten kan lmnas utan avseende. ven mjligheten att ngon annan oknd person skulle, Johan Jansson ovetande, ladda ner barnpornografi i stor omfattning i dennes lsenordsskyddade dator br rimligen kunna avfrdas som helt osannolik. I stllet mste det hllas fr visst att det var Johan Jansson sjlv som medvetet laddade ner barnpornografi. Han har drmed gjort sig skyldig till barnpornografibrott enligt talet. Grningen har avsett ett flertal filmer med barnpornografiskt innehll, delvis med ett innehll av srskilt hnsynsls art. Det finns inte anledning att bedma gr-
31
DOM 2009-04-09
B 514-09
ningen som ringa. Johan Jansson skall drfr dmas fr barnpornografibrott av den s.k. normalgraden. Pfljd Johan Jansson frekommer inte sedan tidigare i belastningsregistret. Enligt fretagen personutredning lever han under ordnade frhllanden. De brott fr vilka Johan Jansson nu skall dmas r med hnsyn till svl art som straffvrde sdana att fngelse mste flja om inte mycket starka skl talar i ngon annan riktning. Ngra sdana skl har inte framkommit. Pfljden skall drfr bestmmas till fngelse. Straffvrdet av den samlade brottsligheten r hgt i och med att den innefattar sexuella vergrepp under lng tid mot tv minderriga pojkar. I samma riktning talar det frhllandet att grningarna innefattat ett grovt missbruk av det frtroende som mlsgandena uppenbarligen knt fr Johan Jansson. Vid bestmmandet av fngelsestraffets lngd skall utver straffvrdet beaktas att Johan Jansson med stor sannolikhet kommer att skiljas frn sin anstllning som polis med anledning av denna dom. Vid en samlad bedmning anser tingsrtten att straffets lngd kan stanna vid ett r sex mnader. Skadestnd Johan Jansson har i konsekvens med sin instllning i ansvarsfrgan bestritt skadestndsskyldighet. Han har inte vitsordat ngra belopp som skliga i och fr sig. P mlsgandenas begran har vid huvudfrhandlingen, frutom frhr med dem sjlva, vittnesfrhr gt rum med vittnena D och E. Den i domsbilaga 5 angivna
32
DOM 2009-04-09
B 514-09
skriftliga bevisningen har genomgtts. De i skadestndsfrgan hrda personerna har uppgett i huvudsak fljande.
Vittnet D Nr mlsgande A kom till hennes klass p hgstadiet visste hon genom verlmnandesamtalet att han haft det trassligt i skolan p mellanstadiet. Han hade svrt att knyta an till vuxna, blev arg och lste sig. Han hade ocks haft anmrkningsvrt hg frnvaro p mellanstadiet. Det har hnt att mlsgande A skrikit knsord t skolans personal. Han var egentligen duktig i skolan men ville inte visa vad han gick fr. Samarbetet med honom fick byggas upp i sm steg. Under sina tio r som lrare r nog mlsgande A den strsta utmaningen hon sttt p. Hon vann hans frtroende genom att sitta och prata med honom och alltid finnas till fr honom ven nr han var jobbig. I brjan var det mnga elever som blev strda av hans beteende men det blev bttre med tiden. Han gick runt mycket p lektionerna och fick nstan inget arbete gjort. Hon hade en omfattande kontakt med hans mamma men fick ingen respons i sina frsk till kontakt med pappan. Arbetslaget letade efter orsakerna till mlsgande A:s problem i den bristande relationen till pappan. Hon och mamman hade mten ngon gng i mnaden. Mlsgande A var med p mtena, men till en brjan satt han bara utanfr mtesrummet p en stol. Hon vet inte om han brukar ljuga. Hon misstnkte aldrig att han kunde ha utsatts fr sexuella vergrepp men tycker att det kan vara en frklaring som fr allt att falla p plats.
Vittnet E Hon r pojkarnas mormor och framfrallt mlsgande A har spenderat mycket tid hos henne. Under en period r 2006 mdde han mycket dligt och d bodde han hos henne i sex veckor utan att g hem. Han gick sedan hem en svng men kom snabbt
33
DOM 2009-04-09
B 514-09
tillbaka och var d lika apatisk som nr han gtt. Hon vet att det var r 2006 eftersom hon precis flyttat tillbaka till Ludvika frn Finland dr hon bott i tv mnader. Mlsgande A hade mtt dligt ven tidigare. Nr han gick p mellanstadiet r 2004 ville han inte g till skolan. Han hade ingen livslust. Mlsgande B har mtt bttre n mlsgande A, han r mer uttriktad och har en bra kontakt med sin pappa. Hon har anmlt sin dotter till socialtjnsten vid ett tillflle nr denna inte var hemma och barnen saknade mat. Tingsrtten gr fljande bedmning. Mot bakgrund av utgngen i ansvarsdelen har Johan Jansson dragit sig skadestndsskyldighet gentemot mlsgandena. Ersttningen fr krnkning skall bestmmas enligt objektiva grunder och med beaktande av domstolspraxis i liknande fall. Vid en sdan bedmning anser tingsrtten att var och en av mlsgandena r berttigade till en ersttning om 100 000 kr (jfr Brottsoffermyndighetens referatsamling 2006 nr 26 och 27). Nr det gller sveda och vrk saknas medicinsk utredning i vedertagen mening. Visserligen framgr av de beropade journalutdragen och frhren med mlsgandenas mor och mormor att framfr allt mlsgande A mtt dligt under en lngre tid och haft psykiska besvr som yttrat sig p ett ptagligt stt i skolan. Det kan emellertid inte utan vidare antas att dessa symtom har sin grund enbart i de sexuella vergrepp som mlsganden blivit utsatt fr. I avsaknad av nrmare utredning skall ersttningen fr sveda och vrk utg enligt de schabloner som tillmpas i liknande fall. Brottsoffermyndigheten tillmpar vid grova sexuella vergrepp mot barn en schablon om 30 000 kr, ett schablonbelopp som godtagits ven av Hgsta domstolen i rttsfallet NJA 2005 s. 919. De sexuella vergrepp som mlsganden utsatts fr i det nu aktuella fallet har visserligen inte varit av sdan art att de rubricerats som
34
DOM 2009-04-09
B 514-09
grova. De har emellertid pgtt under lng tid och fr med hnsyn hrtill sammantaget anses motivera den ersttning som utgtt i det nmnda rttsfallet. Sammantaget skall Johan Jansson allts frpliktas att till var och en av mlsgandena betala skadestnd med 130 000 kr jmte rnta enligt angiven grund. vrigt Frverkandeyrkandet r lagligen grundat och skall bifallas. Johan Jansson skall betala freskriven avgift till brottsofferfonden. Frsvararens och mlsgandebitrdets ersttningsansprk r skliga och skall bifallas. Johan Jansson, som nu dms till ett relativt lngt fngelsestraff, fr anses sakna ekonomisk frmga att terbetala ngon del av dessa kostnader till staten. HUR MAN VERKLAGAR, se domsbilaga 7. verklagandet, som skall vara stllt till Svea hovrtt men ges in till tingsrtten, skall vara inkommet senast den 30 april 2009. P tingsrttens vgnar
Lars Eklycke
Avrkningsunderlag, se domsbilaga 6.
Bilaga B

Polis Johan Jansson Våltog Småpojkar

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

You might also like

Polis Johan Jansson Våltog Småpojkar

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Polis Johan Jansson Våltog Småpojkar

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

1

SVEA HOVRTT Avdelning 08 Rotel 0801

Dok.Id 864442 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm

Besksadress Birger Jarls Torg 16

Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 671 09 E-post: svea.hovratt@dom.se www.svea.se

Expeditionstid mndag fredag 09:00-15:00

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

DOM 2009-04-09 meddelad i Falun

DOMSLUT Begngna brott 1. Sexuellt tvng 2.

Sexuellt utnyttjande av underrig

Telefon Telefax 023-482 00 023-482 80 falu.tingsratt@dom.se E-post: www.falutingsratt.domstol.se

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

FALU TINGSRTT Enhet 2 2:3

You might also like