Perspektivlära 1994

En handbok i perspektivteckning av Niklas Andersson
Frord
Jag har alltid faschinerats av tanken och
problemen med att avbilda en tredimen-
sionell verklighet i en tvdimensionell
bild.
Mitt frnuft sger mig att det r en
omjlighet att gra en exakt avbildning,
bilden blir bara en tolkning av hur jag
hetraktar min omgivning.
Men en annan del av mig nr nllstan
hesatt av tanken p den perfekta
tekniken, som sedan kan resultera i
exakta perspektivteckningar.
I mitt arbete som teknisk illustra-
tr har jag i nio rs tid samlat p
mig en hel del kunskaper, det
mesta p grundval av egna experi-
ment och erfarenheter. Innhellet i
den hr handboken bygger p dessa
erfarenheter, tillsammans med
inspiration frn Dora Norton och
Ernest W Watson som skrivit ngra av
perspektivlrans standardverk.
Den frmsta culledningen till attjag
skrev denna handbok r att jag skt efter
en bra lrobok till kursen i perspektivlra
vid Designhgskolan i Ume. Eftersom
dc flesta bcker var utHindska och ofta
innehll detaljer som var felaktiga, beslt
jag mig fr att fresl prefekten Bengt
Palmgren attjag sjlv skulle producera
en handbok i funnet.
Fem mnader senare sitter jag h:ir och
filar p mitt frord till en drygt 170 sidor
tjock bok.
Denna lrobok r uppbyggd som en
flerstegsraket, dr du som lsare har
nytta av de kunskaper du lste om i frra
avsnittet.
Bokens
l
/
frsta kapitel ger en
historisk bakgrund, kapitel tv handlar
om perspektivlrans grundregler. Kapitel
tre ger en frdjupad inblick i de bakom-
liggande teorierna. Kapitel fyra r
speciellt anpassat fr industridesignerns
behov. Kapitel fem behandlar skugglra,
kaptiel sex hjlpmedel och kaptiel sju
belyser de vanligaste felen vid perspek-
tivtcckning. Kapitlen tta, nio och tio
innehller ordfrklaring, engelsk-svensk
ordlista fr facktermer samt Iitteraturlis-
ta.
ven om du tycker att du har relativt
goda frkunskaper i perspektivlra br
du nd skumma igenom de frsta
kapitlen innan du bljar lsa p allvar.
Som i alla lrobcker r det viktigt att
varva teorin med vningar. Drfr br
du, varje gng du lrt dig ngot nytt,
teckna enligt de vningar som finns
beskrivna i boken.
"Det hr tycker du kanske verkar
enkelt, men vnta tills jag frklarat
det..."
Lycka till med studierna!
Niklas Andersson
Rdsel i november 1994
Kapitel l: Inledning
TACK TILL
Tack till Bengt Palmgren och Stefan
Wallmark p Designhgskolan vid
Umed Universitet som sddefret
som skulle bli denna bok. Ickfr
ert std och er uppmuntran.
Tack till Anna, min fru, fr att du sd
tdlmodigt sttt ut med mig alla
kvtillar och ntttter nttr jag suttit vid
datorn.
DE SIGN HOGSKOL Atl
UME/>. UNIVIRSITIT
Denna handbok r finansierad med
std frn Designhgskolan vid Ume
Universitet.
Hela boken r producerad med en
Macintosh Performa 450.
Grundtexten har jag skrivit i Ciaris
Works2.1.
Texten brts i Page Maker 5.0.
En liten del av illustrationerna
tecknade jag i Illustrator 5.5, de flesta
har jag tecknat fr hand och monterat
in i efterhand.
Denna upplaga av boken r tryckt och
bunden hos NRA, Ume november
1994.
4
~ ~ : ~ ~ ~
Perspektivkonstens DET GAMLA EGYPTEN
historia
Om man ser ver konsthistoriens
hela mngtusenriga historia r
den rumsskapande
perspekti vkonsten en relativt ny
freteelse. Det var sannolikt i
ronssansens Florens som det
matemtatiskt konstruerade
perspektivet tillmpades fr frsta
gngen. Innan dess, i den ldsta
konsten, anvnde stort sett alla
blidkonstnrer ngon form av
vrde- eller betydelseperspektiv
dr personens vrde i kraft av
clal eller religis roll avgjorde
d Inbrdes storlek och
ploceri ng.
----- -------------
3.000- 1.000 f kr
De gamla egyptierna utvecklade tidigt
sin bildkonst. Religionen med dess
ddskult och evighetsperspektiv gav
konsten en strngt geometrisk,
monumental och statisk uformning.
BildkonsUJrema arbetade efter mycket
fasta regler vilket gjorde att de avblidade
mnniskans huvud, armar och ben i
profil, medan gon, brst och skuldror
avbildades framifrn. Konstnrema
avbildade allts varje kroppsdel frn den
sida som passade bst, fr att terge
kroppsdelens utmrkande drag.
Bilderna i det gamla Egypten hade en
mycket stor religis betydelse och de var
frbehllna samhllets makthavare.
Genom att avbildas kunde man frskra
sig om ett liv efter dden. Bildkonsten
blev drfr till strsta del en
portrttkonst.
Dc gamla egyptierna avbildade sin .
omvrld i ett plan utan att frska hrma
verkilghetens perspektiv. Mnniskorna
och figurema p bilderna hade olika
storlek beroende p deras betydelse fr
bildens innehll, s kallat
vrdeperspektiv.
111gil11ge11 till Mererukas grav, ca 2.400fkr.
Sakkara, Egypte11.
5
HELLENISTISK OCH ROMERSK KONST
2.000 f kr - 400 e kr
Man kan sga att grumlen till det
vll sterHindska perspektivet lades i den
helleni stiska och romerska konsten. Frn
brjan anvnde sig bildkonstnrerna av
perspektivet mest fr att antyda bilddjup
p teaterdekorer. Senare kom det ocks
att anvndas p vggmlningar som bl a
har bevarats i Pompeji.
Man m1vnde sig av ett centralaxel-
perspektiv, dr de djupgende linj erna
liiple samman p en lodrlit linje i sllillet
fr i en huvudpunkt. Resultatet gav en
ganska vertygande illusion av djup,
ven om det inte var matematiskt
korrek l.
Utsnitt av vltggnullning fri/n /lerculatJ ellmporten,
Pompeji, Italien, 20 f kl:
Tm1a OsTASIATISK KONST
400 - 1.000 e kr
Den tidiga kinesiska och japanska
konsten anvnde sig av en annorlunda
perspektivmetod, sk omvnt perspektiv.
Det r centralperspektivets motsats och
innebr att freml i bildens frgrund r
mindre n de i bakgrunden.
Detta bygger p iakttagelsen att i
nrrummet kan figurer och freml
nrmast gat uppfattas som mindre n de
ngot lngre bort belgna, srskilt om
man vrider p huvudet samtidigt. Dc
ostasiatiska bildkonsUlrerna anvnde sig -
av denna princip ven p motiv lngre
bort. L
8YSANTINSK OCH MEDEIJ'IDA KONST
400- 1350 e kr.
Under den fornkristna tiden anvndes till
en brjan mycket av den romerska
hedniska konsten som grund fr ett
kristet budskap.Bilderna kom dock snart
att bli allt mer symboliska och
okroppsliga. Detta gjorde att de tidigare
kunskaperna om perspektivkonsten fll i
glmska.
Man vergick ocks s smningom frn
att ha mlat kyrkornas vggar till att
tcka dem med mosaik, vilket gjorde att
bilderna blev n mer symboliska.
Den bysantiska konsten utvecklade de
Ku K'ai-chih, detaljfnln "CerimonimltstarirmallSfrmaningar tillhovdamema ". Slutet av 300-talet eller brjan av
400-talet. British Museum, London.
formkristna bilderna och man vergick
till att mla ikoner, sm brbara bilder
fr dyrkan, frmst med jungfru Maria
och Jesusbarnet som motiv.
Under hela den efterfrljande medeltiden
dominerade de religisa bilderna, dr
symbolerna betydde mer n det
materiella. Dock fanns det konstnrer
som mot slutet av medeltiden ter
brjade utforska perspektivet, frmst
med de romerska vggmlningarna som
inspiration.
"lustianus och hansflje ",ca 547 e kr.
Mosaik i absiden, San Vital e, Ravemw.
6
RENSSANSEN
1400- 1600
Med renssansen kom det rumsskapande
lgesperspektivet som grundade sig p
del faktum att ett freml verkar mindre
ju lngre bort frn gat det r belget.
Filippo Brunelieschi (1377 - 1446)
brukar nmnas som en av dess
uppfinnare.
Lgesperspektivet utvecklades under
1400- och 1500-talet till att omfatta tv
huvudgrenar. Frn bljan anvnde sig
bildkonstnrerna i Florens av det strikt
matematiska linjeperspektivet, dr
rumsillusionen skapas av de djupgende
linjerna i motivet. Den frhrskande
bildtypen under renssansen och fram till
slutet av 1880-talet var
centralperspektivet, dr alla djupgende
linjer, som i verkligheten var parallella, i
bilden lpte samman i en gemensam
punkt, mitt i bilden. Den andra grenen av
lgesperspektiv, som utvecklades av
mlarna i Flandern var luft- eller
frgperspektivet, som grundar sig p att
luften inte r glasklar. Det gr att frgton
och valr frndras frn ett landskaps
frgrund till dess horisont. Leonardo da
Vinci (1452- 1519) r en av dem som
anvnde sig av denna metod, som
fullndades i 1600-talets hollndska
mleri.
"ldealstad", mitten av 1400-talet.
Piero de Ila France sea.
Galleria Naziona/e del/e Marcl1e, Urbino.
7
BAROCKEN
l ()25 - 1700
Fram emot millen av 1600-talet hade
hAde tvpunkts- och
trepunktsperspektivet utvecklats.
Med den italienska barocken kom ocks
dc magnifika plafondmlningarna. Med
hjlllp av perspektivets illusoriska
djupverkan ville konstnrerna sprnga de
grHnscr som arkitekterna hade gett t
rummet. Ofta lyckades de mycket bra
och resultatet blev de fantastiska
takmi\lningar och fresker som n idag
kan heskildas i dc norditalienska
harockpalatsen.
PERSPEKliVET BLAND ISMERNA
1850-
nda fram till l HOO-talcts slut hade
ingen ifrgasatt centralperspetivets heliga
princip frn 1400-talet. Frst ut var Paul
Cczanne (1839- 1906) som med sina
stilleben och landskapsmlningar brjade
tillmpa perspektivfrskjutningar. Skilda
delar av bilden betraktas frn olika
synvinklar, ven fast de borde ha samma.
Kubisterna skulle senare komma att helt
vnda uppochned p den traditionella
rumsuppfattningen. Is l Ilet fr att terge
cll freml ur en viss bcstiimd synvinkel,
skildras det m flera aspekter pi\ samma
gng - som egyptierna gjorde 3000 r
tidigare. KonsUJrer som Georges Braque
(1882- 1963) och Pablo Picasso (1881-
1973) utvecklade denna konstart och
gjorde den knd ver hela vrlden.
Efter detta har inte perspektivkontsen
utvecklats s mycket mer. Vr samtida
konst pendlar mellan realism och total
abstraktion, men de perspektiviska
grundteserna r de samma. Den enda
trend man kan urskilja under de senaste
20 ren r att parallellperspcktivct, dr
parallella linjer i verkligheten ocks r
parallella i bilden, r mycket popuHirt
bland postmodernisterna.
Pla[o11d, mitte11 av
1600-ta/et.
A11ge/o Miche/e
Colmma.
Palazzo Crivelli,
Georges Braque "lJus och trlld", 1908.
Kuustmus eum, Reru.
5AMMANFATINING
Du har lrt dig fljande:
J det gamla Egypten anvtinde man
sig av vardeperspektiv i bildkon-
sten.
Hellenistisk och romersk bildkonst
lade grunden till den vtisterltind-
ska perspektivkonsten.
Den tidiga asiatiska konsten
tilltimpade omvtint perspektiv.
Bysantinsk och medeltida konst
tergick till det primitiva vtirdeper-
spektivet.
Under rent/ssansen utvecklades
centralperspektivet och dess
matematiska regler.
Barockens bildkonstnarer utveck-
lade tv- och trepunktsperspekti-
vet.
Efter 1850 har mnga bildkonstna-
rer frskt sprttnga renassansens
stela perspektivregler och darmed
skapat flera nya konstformer; bl a
expressionismen och kubismen.
Du har nu ltJrt dig lite om perspek-
tivkonstens historia och kan nu gd
vidare till kapiteltv som behandlar
grundltiggande frihandsperspektiv.
8

Il=:
!==
t==
t!!=
c::
Il=
Material
Nr man ska teckna
frihandsperspektiv behvs bara
ngra f men viktiga "verktyg".
A. Som papper duger alla sorter med fin
m! u k textur. Papperet ska ge en
fm Jam n bde vid vertikala som
hn]er. De vanligaste formaten
ar A3 och A4.
B: Tv blyertspennor, en mjuk 28 och en
H samt ett bra radergummi
behovs.
Pennorna ska ha en mer utdragen spets
vad kan stadkomma.
Vassa darfor dina pennor helst m d
vas k e en
s nlv, garna en skaplell. Observera att
pennans blyertsspets inte ska vara vass
utan bred s att den ger en bred'
och d1stmkt linje.
En underlagssiva av tunn plywood eller
material i storleken ca 50 x 40
centimeter.
E. Ritbordstejp r bra att ha nr du fster
upp papper p underlaget.

l

--._
-...
--
----.
i o
l i l
l .
... _ .... _
- ---
Kapitel 2: Grund/tiggande frihandsperspektiv

---.. -.....
@
JO
l
l
Arbetsstllning
u kon arbeta p tv stt med
f lhnndsteckning; :..:....________ _
r 1ltt11ndo stllning anvnder man
oltttot n 1r mon tecknar av freml p nra
h Il.
lt uppr lt p en stol och hll
und ring klvon rakt framfr dig. Se till att
klvrm lut or mot ett std av ngot slag,
J r1111 on b rds kant eller liknande. Se till
ott rklvnn lut or s mycket s att den r
IHirnll oll m d ditt ansikte nr du ser ned p
puppur t.
r l" att\ondo stllningen anvnds ofta nr
''' n k tookna av strre motiv eller
ltmd lkop p lngt avstnd. D anvnder
ll1 n mo t olt staffli som std fr
u n lt rlog skivan. ven hr br du se till att
rlu h r rwslktet parallellt med papperet.
;" .. i
,.
l
l
l
Kapitel 2: Grundlaggande frihandsperspektiv
11
Hur man hller i
pennan
Pennfringen r mycket viktig vid
all frihandsteckning.
Fr att kunna prestera bra
perspektivbilder krvs del bland annal all
du hnr en hra teknik. Just pennfring r
ngot som syns tydligt i bilden, srskilt
om den r otrnad och osker.
Hr intill ges exempel p den klassiska
peontekniken som har en
mnghundrarig tradition frn
konstskolor och akademier. Om du aldrig
har anvnt dig av denna teknik rder jag
dig all prva. Till en brja kommer det
skert all knnas konstigt, ja rent av
bakvnt och avig l. Men efter en lid
kommer du troligen knna dig sker och
tekniken gr att du till slut kan
stadkomma bra perspektivteckningar.
1. Hll penna i lg vinkel mot papperet och
s lst som mjligt men att du nd r
stadig p handen.
' \
4. Teckna de frsta huvuddragen i bilden
lst. Om de blir fel s kan du teckna ver
dessa utan att du behver radera de
felaktiga linjerna.
Kapitel 2: Grundltlggande frihandsperspektiv
-----------------------------------
--------- ---::::---
2. Horisontella linjer drar du genom att dra
pennan liggande frn vnster till hger om
du r hgerhnt. Observera att pennan r
vinkelrt mot linjen.
5. Teckna med hela armen, utan att stdja
p handled eller armbge. Handleden r
mer eller mindre fixerad och rrelsen sker i
armbgs- och axelleden.
3. Vertikala linjer drar du terigen genom
att lgga pennan och dra uppifrn och ned.
ven hr r pennan vinkelrt mot linjen.
6. Om du spnner dig och fr vrk i armen,
kan du slappna av genom att snka armen
och skaka handen lite lst.
12
Bra modeller att teckna av
N r man lr sig
p r pektivteckning r det viktigt
tt mon var sig i att teckna av
v nllga frml i sin omgivning.
M u fr ntt kunna klargra perspektivets
f nom n nnv!lnder vi modeller av fem
lt '(1111 trlskn grundformer; kuben,
yll ud rn, sfllren, konen och pyramiden.
A v (l Hill\ grundformer kommer vi att
h 11111 i papper och
kur Iong rw kuben, cylindern och konen.
IIYRRh skrivningar fr varje modell finns
llh1 r frnm i detta kapitel.

(
. ... .-
Kapitel2: Grundlaggande frihandsperspektiv
Modellplacering
Alla freml som studeras ska
placeras s att dess vertikala ytor,
som r parallella med tecknarens
ansikte, ser s lite frvrngda ut
som mjligt.
Drfr br freml som placeras nra,
exempelvis p bordet framfr, hjas 5 -
10 centimeter ovanfr bordsskivan. Du
kan ocks flytta dig 1,5 meter bakt fr
att uppn en liknande effekt. Om man ser
fremlet fr mycket uppifrn kommer
perspektivet att bli vldsamt och
felaktigt, vilket inte r bra nr man var
perspektivteckning.
Bordskanten i bild
Fr att ge en uppfattning om att
fremlen str p ett fast underlag
anvnder vi en horisontelllinje i
form av den bakre bordskanten.
Den ska ligga bakom alla freml som
frekommer i motivet.
En annan metod fr att illustrera fast
underlag r att anvnda sig av slagskugga
frn frn fremlen.
13
Ta mtt med pennan
Nr man lr sig
perspektivteckning brukar det
vara svrt att "glmma"
fremlens faktiska mtt, fr att
koncentrera sig p att man bara
ska avbilda dess relativa format.
Fr att ngorlunda exakt kunna mta
fremlens relativa format behvs en
enkel mtmetod som fungerar i alla
lligcn.
Den bsta metoden fr nybrjaren r att
ta mtt med pennan.
Arbetsmetod
Allt du behver r en smal och rak stav
so m r mellan 10- 20 centimeter lng. Nr
du tecknar s har du ju en penna i handen
och den duger alldeles utmrkt.
1. Metoden fungerar bst om du arbetar
stende vid ett staffli och betraktar ett
freml p ngon eller ngra meters hll.
;
4. Fr tummen lngs pennan tills du hittat
det mtt du vill kontrollera. Ls tummen
vid detta mtt.
Kapite/2: Grundlaggande frihandsperspektiv
\
2. Hll penna parallellt med ditt ansikte och
strck ut armen.
5. Jmfr med mttet p din teckning och
justera vid behov.
3. Placera dig och staffliet s att du med
ltt vridning kan flytta pennan frn motivet
till papperet utan att du drar tillbaka
armen.
6. Om fremlet r strre n pennans
lngd markerar du pennans fulla lngd p
bilden och fortstter sedan med att 'skarva
p' nsta mtt tills du mtt upp fremlets
hela lngd.
14
L L J i o k ~ ~ ...
7. Mt motivets kortare mtt fre de lngre.
1 O. Anvnd vinkelmtaren genom att hlla
non ena av linjalerna vgrt eller
horisontell. Hll mtaren i ett tumgrepp p
vridpunkten. Vrid sedan den andra linjalen
mot riitt vinkel.
---- - ------------.
8. Vinklar mter du enklast genom att vrida
pennan s att dess vinkel verensstmmer
med motivets vinkel.
',"" '"' .
9. Fr mer exakt mtning av vinklar kan
man anvnda sig av en enkel vinkelmtare.
Den tillverkar du enkelt av tv pappskivor
med mtten ca 20 x 3 centimeter. Fst
samman dem i ena nden med en
pappersklmma. Ou kan ocks anvnda en
tumstock.
r (
'
j l ' \
\
(
Frdelar och nackdelar
Frdelen med att ta mdtt ar att man
relativt snabbt kanfd sina iakttigelser
bekraftade, sarskilt nar man hller p att
lara sig att tecknafrihandsperspektiv.
Nackdelen tir att metoden inte tir
speciellt exakt, sarskilt nar man mttter
fremdl pd ldngt avstdnd. Man kan
omjligt gra exakta mtitningar eftersom
man anvtinder den mtinskliga kroppen
som riktmedel. Huvudet rr pd sig,
kroppen svajar ndgot, handen kan
knappast vara helt stadig nar den hdlls
rakt ut, och pennan kanske inte hdlls
parallell mot betraktarens ansikte.
En annan nackdel, som med alla
metoder; att man ltitt kan bli styrd av
den. RiskenftJr detta tir mycket stor,
sarkskilt ntir man hdller pd att tara sig
att teckna. Dtirfr mdste man redan fr dn
brjan ha den instal/ningen att alla
metoder och hjtilpmedel bara ar verktyg,
och att de aldrig fdr styra dig i ditt
bildskapande.
15
Platta figurer i
perspektiv
Att anvnda sig av enkla
geometriska modeller att teckna
av ger mycket god vning fr den
som ska lra sig
perspektivteckning.
Fr att snabbt lra sig geometriska ytors
proportioner kan det vara lmpligt att
man blja med att teckna av ngra enkla
tvdimensionella modeller.
tta skivor att teckna av
P de efterfljande sidorna ser du tta olika
modeller som du ritar upp p kartong.
Samtliga modeller har mttet 10 x 10
centimeter. Du kan med frdel frdubbla
mtten s att modellerna blir strre.
Frglgg dem grna i mrka och ljusa flt
s att de olika formerna blir ltta att se.
Teckna sedan av de olika modellerna i olika
vinklar; frst stende ra.kt framifrn, sedan
liggande p olika betraktningshjd. Dessa
vningar ger en god frdighet i att teckna
kvadrater, cirklar, trianglar och
sexhrningar i deras rtta proportioner. Det
r en viktig kunskap man ska teckna av
riktiga motiv senare.
Kapite/2: Gr!mdlttggande frihandsperspektiv
16
Kuo N
Hur djup r en kub?
Fr den som ska avbilda ett tnkt
freml i perspektiv r den strsta
ttostenen "hur djupt r
fremlet?".
l n frgan fi nns det inga enkla svar p.
(ll' Nl msle man utg frn den, skenbart
ukl llSte formen av alla tredimensionella
fl)olurcr; kuben. Om du lr dig teckna en
lm hK proportioner i alla vinklar s kan du
lll 'd den kunskapen som grund, teckna
d ncsta former i perspektiv.
KUBEN l
Teckna kuber ur
minnet
Fr att testa dina kunskaper, och ditt
minne, kan du blja med att teckna
kuber frn minnet.
-----------'
. -------- ----- -------- ---- -- --
3. Lgg dessa tv papper t sidan fr en
stund och ta fram ett strre papper (ca 50 x
70 centimeter) och teckna ett tjugotal kuber
i olika vinklar ver hela papperet. Frsk
vara s noggrann du kan med kubernas
proportioner. vningen brukar ta en knapp
timme.
1. Frsk frst att teckna ett tiotal kvadrater
p frihand p ett A3-papper.
4. Nr du tycker att du r klar med
teckningen lgger du den t sidan och tar
ter fram din andra bild, med kvadrater i
perspektiv. Du behver inte granska bilden
speciellt noggrant fr att se var du inte
hade lyckats speciellt vl med
proportionerna.
2. Rita sedan kvadrater i perspektiv
p ett annat papper.
::
L-------- ---
\ r
"
',-
,..,
- : '
' '
'
' '\ .' ----- __ '
..... - '-,
----=-'-' ._--_-- --
5. Lgg ett transparent skisspapper ver
bilderna och korrigera felaktigheterna. Du
kan ocks korrigera direkt p bilden.
21
6. terg till bilden med kuberna. Nr du
nu synar kuberna med nya gon, kommer
du att upptcka mnga fel i bilden.
Korrigera bilden och lgg undan den igen.
Fortstt sedan med att ta fram bildenen
gng om dagen under ett par tre dagars tid
och korrigera. Du kommer troligen att hitta
fel varje gng.
KUBEN Il
Bygg en kub att
teckna av
Som jag tidigare skrivit, r det ett
mycket bra stt att lra sig teckna
perspektiv med hjlp av
geometriska modeller. Hr intill
finner du en ritning p en lmplig
kubmodell fr studier.
Modellen bygger man av kartong. Den
fylls med ris fr att f tyngd och stadga.
Den har minst en sida tckt av en cirkel.
De fljande vningarna (Kuben III - VII)
r hmtade ur Dora Nortons utmrkta
bok "Elementary Freehand perspective"
frn 1908. Dessa vningar ger en
grundlig genomgng av kubens form och
proportioner i perspektiv, anpassat fr
nybljare. Om du knner digrelativt
sker kan du hoppa ver de enklaste
vningarna i bljan. Det r inte heller
ndvndigt att anvnda sig av de trdar
som beskrivs i ngra av vningarna.
i---------
i
i
-7'--------- ---- - -"'-.
/
PI
l '
l ..

l
' i
..... . r
_
- :_:)
d
.... . J. .CJ.O
22
KUBEN III
Byggbeskrivning
Kuben
Du behver medeltjock kartong (ca
700g),blyertspenna, svart marker, T-linjal,
passare, linjal med stlkant, tejp eller lim,
skrunderlag och en vass brytbladskniv fr
att ti llverka kuben.
Dessutom behver du ca 5 deciliter ris och
ca 50 centimeter tunn resrtrd.
4. Fyll cirkeln som finns p en av kubens
sidor med svart marker.
1. Rita upp mtten enligt ritningen med T-
linjalen, blyertspennan och passaren.
5. Vik ihop modellen med de ritsade
linjerna p utsidan.
2. Skr ut lngs konturen med kniven p
skrunderlaget
6. Limma eller tejpa ihop kuben, men spara
den vre sidan som lock.
------
3. Ritsa lst med kniven lngs de linjer som
skall vikas.
23
KUBEN IV
En frsta studie av
kuben
Denna vning ger dig de frsta
inblickarna i perspektivets
hemligheter.
Den frsta ingende studien av kuben
8. Fst mitten av trden lngs en av kubens gr vi med kuben parallell med ditt
kanter. ansikte.
9. Limma eller tejpa ihop kuben helt, men
lt den vre fliken vara ls.
3. Sedd frn denna synvinkel r tv ytor
synliga; framsidan och ovansidan (fliken).
1. Stll en lda eller liknande lngt bak p
ett bord framfr dig. Ldan ska vara 10- 16
centimeter hg.
Stll kuben p ldan.
4. Vi rknar till sju synliga kanter och ser
att ovansidans fyra kanter r vgrta
(horisontella).
2. Placera kuben s att trdarnas bgge
hrn (A och Bl hamnar p framsidan vre
kant. Kubens framsida ska vara parallell
med ditt ansikte.
S. Lyft upp fliken s att den str rakt upp.
Nu ser vi att den ser ut precis som p
ritningen, en "riktig" kvadrat.
24
f
r - --
,, ' .-:-
1
l
7,
,,
I l
l l
l

. Om du sakta lgger den fliken ser du att
don bortre kanten ser ut att krympa
omt ldi gt som den avlgsnar sig frn ditt
on lkt e. ve n sj lva fliken ser kortare ut i
djupled. Detta trots att fliken bevisligen r
llko l r som kubens framsida om vi mter
don med linjal.
\
\ \ 1----'\
..
',.\'.,
l
1 O. Du har nu s kapat en tvdimensionell
l li d uv on tredimenstionell verklighet .
7. Ta tag i de bda trdarna och fr ihop
dem absolut lodrtt ovanfr kuben (Du fr
inte luta trdarna varken framt eller
bakt).
11. Ta bort pennan men hll kvar trdarna.
Lyft upp kuben ca 5 centimeter och justera
trdarna s att de ter sammanfaller med
kubens sidor. Som du ser snktes punkten
dr trdarna mttes, samtidigt som du
hjde kuben . Denna punkt kallas fr
flyktpunkten.
.\
8. Slut ditt ena ga och fr samman
ndarna s att trdarna sammanfaller med
kubens sammanstrlande sidor.

.
..__
l
12. Hj kuben ytterligare ngra centimeter
och justera trdarna n en gng.
Experimentera grna med olika hjder s
att du fr riktig klm p det. Kom ihg att
kubens framsida hela tiden ska vara
parallell med ditt ansikte.
9. Ta pennan i din andra hand och fr den
ned, lngs trdarna, mot kubens bakre kant
tills de sammanfaller.
13. Hj kuben s att ditt ga r i samma
niv som kubens ovansida. D ser du att
hela ovansidan har sammansmlt med den
vre kanten. Justera trdarna och du ser
att flyktpunkten ligger mitt p den vre
kanten.
2
\
14. Ta en fixpunkt p vggen framfr dig,
dr flyktpunkten finns, och hll
resrtrdarna vl spnda i ett fast grepp
mellan tumme och pekfinger.
17. Med hjlp av dessa vningar inser vi
att; Om vi hller kuben horisontell, s
kommer flyktpunkten alltid att finnas i
samma hjd som gat.
15. Hll huvudet stilla och flytta nu kuben
sakta nedt och du ser att samtidigt som
mer av ovansidan blir synlig, blir sidorna
mer och mer vertikala.
..
,
18. Vi har ocks upptckt att kubens
horisontella ovansida blir frkortad i
proportion mot gon hjden, oavsett om
kuben befinner sig ver eller under
gon hjden.
16. Gr samma vning med kuben sedd
underifrn.
Enpunktsperspektlv
Nr man ser en kub som har en av sidorna
parallella med betraktarens ansikte
sammanstrlar alla horisontella linjer, som
r vinkelrta mot betraktaren, mot en och
samma punkt p horisonten.
Denna typ av perspektivbild kallas fr
en p u n ktsperspektiv.
26
KuBEN V
Den frsta
perspektivbilden av
kuben
Tidigare har vi analyserat hur
kuben ser ut i perspektiv. Nu r
det dags att anvnda vra nya
kunskaper fr att skapa en bild av
kuben.
Vi ska gra en tvdimensionell bild av en
Lrcdimensionell verklighet.
4. Fr pennan lngs trdarna mot kubens
vre framkant. Anvnd tummen som
markering p pennan och mt kantens
lngd.
1. Ta fram din underlagsskiva och placera
den framfr dig s att du tecknar med en
relativt strckt arm.
5. Mt sedan den lodrta strckan mellan
kubens vre framkant och punkten dr
trdarna mts (flyktpunten).
- - - - - - - - - - - - - - - c ~ - ,
2. Stt ned kuben p dess ursprungliga
plats.
1\
"" -------- ""
6. Jmfr de bda mtten med varandra
och rita upp dem lst p ditt papper med
2H pennan.
Rita allts ven in trdarna. Lngs dessa
linjer ska sedan kubens sidor ritas in.
. ' ,
, , ~ ~ c ~ -
3. Hll i trdarna som i den frra vningen.
.)\
/
\
r ------1
L ~ J
7. Mtta ocks hjd och bredd p kubens
framsida och rita in den p din bild.
Framsidan br bli i stort sett kvadratisk.
27
l
8. Ta det vertikala mttet p ovansidans
frkortning genom att stlla pennan p
kubens vre framkant.
10. Renrita din bild med exempelvis HB
och 28.
9. verfr mttet till din bild och rita in
bakkanten parallellt med framkanten.
11. Din frsta "riktiga" perspektivbild r
klar.
KUBEN VI
studie av kuben i
andra vinklar
Hittills har vi betraktat kuben med
dess framsida parallell mot
betraktarens ansikte. Nu ska vi
studera vad som hnder nr kuben
fortfarande r horisontell, men
vrids t sidan.

,.r -
1. Stll kuben ter i utgngslget.
2. Hll upp trdarna s att de sammanfaller 3. Klm fast ett av de frmre hrnen med
med de sammanstrlande sidorna A och fingrarna.
B.
28
l
4. Vrid kuben t hger s att kubens
vnstra sida X blir synlig.
x
8. Fortstt vrida kuben lngsamt tills den
vnstra sidan X blir parallell med ditt
ansikte. Du har nu vridit kuben 90. Sidan X
r nu i stort sett kvadratisk med lodrta
s idor och horisontell ver- och undersida.
5. Samtidigt som kuben vrids upphr
kubens framsida Y att vara parallell med
ditt ansikte.
9. Vrid tillbaka kuben s att sidan Y blir
framsida och sidan X blir knappt synlig.
6. l samma gonblick brjar framsidans
horisontella kanter att sammanstrla och
framsidans yta !Yl att frkortas.
10. Ta tag i alla tre trdarna och fr ihop
dem absolut lodrtt ovanfr kuben (Du fr
inte luta trdarna varken framt eller
bakt).
\
\
r
7. Effekterna med framsidans
sammanstrlning och frkortning kar med
vridningen.
11. Flytta trdarnas gemensamma
knytpunkt till dess att trdarna
sammanfaller med kanterna A, B och C.
Detta ger flyktpunkten FP fr dessa
horisontella linjer.
29
-----------
4. Fst ett A3-papper p en underlagsskiva.
8. Om horisonten och flyktpunkter inte
ryms p papperet kan du markera
flyktpunkterna p tejpbitar som du placerar
p underlagssivan eller ritbordet.
5. Markera kubernas yttermtt med tunna
blyertsstreck med en hrd penna. Notera
att kuben i den frsta positionen krver
ngot strre utrymme, bde i hjdled och
sidled.
9. Resten av linjerna tecknas bst enligt
ovanstende schema. Denna arbetsordning
fungerar bra p alla typer av rektangulra
objekt.
6. Brja med att teckna av den frsta
positionens enklaste parti ; den nrmaste
lodrta kanten. Mt grna med pennan.
10. Om du mter linjerna med pennan kan
du anvnda dig av fljande arbetsgng;
Linjerna 2,2 ... (Mrk ven ut linjernas
flyktpunkter p horisonten. de ska ligga p
samma avstnd frn mitten) ...
.-"""::.,.>...---------------
,..-:l7
fP t
- +- - -- - 1--- --------..- ..... .. ---..---j-
l
< J \ . _________ __________.... ....
7. Mrk sedan ut flyktpunkterna FP1 och
FP2 med hjlp av trdarna eller p frihan d.
Sedan mrker du ocks ut hor isonten.
11 .... linjerna 3,3 ... (de sammanstrl ar mot
samma flyktpunkter som fr linjerna 2,2) ...
31
12 .... linjerna 4,4 ... (mt grna detta mtt
med pennan) ...
16. Uppmrksamma att flyktpunkten FP4,
till vnster om kuben, kommer att hamna
halvannan meter utanfr ritpapperet. Trots
det stora avstndet r det mycket viktigt att
ven dessa linjer sammanstrlar mot sin
flyktpunkt vid horisonten .
13 .... och slutligen linjerna 5,5.
(sammanstrlar mot samma flyktpunkter
som linjerna 2,2 och 3,3).
/)
---
? ?

17. Fr att kontrollera om dina linjer
verkligen sammanstrlar mot
flyktpunkterna kan man anvnda flera
metoder.
_ ..
14. Mrk ven ut flyktlinjerna fr varje kant
p kuben.
18. Den frsta metoden innebr att du
syftar med dina gon.
Slut ena gat och hll underlagsskivan,
med papperet, upphjd framfr dig.
/
/
15. Arbeta likadant med kuben i andra
positionen; Teckna den frmre kanten,
mrk ut flyktpunkterna
19. Syfta med ditt ppna ga och se efter
om kanten ligger i riktning exakt mot
flyktpunkten.
32
. \ . ~ . . : . ~
20. Denna metod r ocks utmrkt fr att
kont roll era hur raka dina frihandslinjer r.
-------
. . ~ ~ ~
22. Spnn trden och syfta om kanten
ligger i linje med flyktpunkten.
- - -- -- ------
21. Den andra metoden innebr att du
fster en knappnl vid flyktpunkten och
fster en sytrd i nlen.
23. En tredje metbd innebr att man tar en
lng linjal, eller en absolut rak trlist, och
syftar p samma stt som med trden.
Detta hjlpmedel anvnds enbart som
kontroll nr man tecknar
frihandsperspektiv.
>
KUBEN VIll
Rimliga och orimliga
kuber - hur lngt kan
man g?
Nr man tecknar perspektivbilder
br man ha en god uppfattning
om hur lngt man kan driva
perspektivet innan bilden blir
frvrngd eller rent av grotesk.
Detta fenomen kallas fr distortion eller
frvrngning.
Jag kommer du att beskriva en vning
som gr ut p att identifiera hur lngt
man kan g och var det omrdet ligger p
bilden som ger acceptabelt perspektiv.
Till skillnad frn de tidigare vningarna i
detta kapitel tecknar vi nu ett
"mekaniskt" perspektiv med linjal.
l
l
1. Fst ett stort papper (cirka 50 x 70
centimeter) p en underlagsskiva eller ett
ritbord.
2. Rita upp en horisont mitt i bilden.
Placera tv flyktpunkter 10 centimeter in
frn varsin sida p papperet.
33
~ ..... .... --------- = ~
l
i
3. Rita 20 - 30 lika stora kuber i olika hjder
ver hela papperet. Fyll hela papperet med
kuber.
All a kuber ska sammanstrla mot de bgge
flyktpunkterna och de lodrta linjerna
tec kn as 90 mot horisonten.
4. Bilden borde se ut ungefr s hr.
P denna bild ser vi med blotta gat att det
inte ser bra ut, srskilt i kanterna av bilden.
Men hur vet man vad som r
acceptabelt? ...
7 ~
'\
34
6. Det finns en enkel regel som ger en god
hnvisning om hur lngt man kan g innan
bilden blir frvrngd;
Om vinkeln mellan sidorna X och Y p en
rtvinklig lda r mer n 90 r
perspektivet acceptabelt.
9. P bilden br grnsen g ungefr hr.
Slutsatsen vi drar av detta r att man br
hlla sig inom ett cirkulrt omrde som har
en diameter som motsvarar ca 2/3 av
avstndet mellan flyktpunkterna.
6. Skulle dremot vinkeln understiga 90,
d r bilden frvrngd och perspektivet r
inte acceptabelt. Kuben ser ihoptryckt ut.
\
, _.
7. Mnga personer tycker nog att ven 90
r en vl "spetsig" vinkel. Drfr br man
lgga sig p en bra bit ver grnsvrdet,
grna kring 100 fr att bilden ska knnas
behaglig fr alla betraktare.
-
/ """'
. ."'
\
Kapitel 2: Grundltlggande frihandsperspektiv
8. Mt kuberna i din bild med en vinkelhake
eller gradskiva och mrk ut var grnsen
mellan acceptabelt och frvrngt
perspektiv gr.
35
KUBEN IX
Kvadraten som mtt
Ett objekt mste mttsttas
innan det kan avbildas korrekt i
en teckning.
Nr man gr en frihandsteckning
behvs i och fr sig inte inte ngon
exakt uppmtning av objektet i meter,
centimeter eller millimeter. Dremot r
fremlets proportioner av yttersta vikt
fr att teckningen ska bli en s
verklighetstrogen bild som mjligt.
Fr att kunna uppskatta objektets
proportioner behver tecknaren drfr
en bra mtmetod som fungerar i alla
lgen.
Den mttenbet som passar bst fr att
mta proportioner r kvadraten.
Tillverka en proportionsmtare
_______ _ .,.. - -
... , __ .
- - - - - ~
{
l
1. Rita konturerna av en 8 x 8 centimeter 2. Du kan ven dela upp den stora
stor kvadrat p en bit tunnt frsterglas eller kvadraten i 16 mindre kvadrater i storleken
transparent plast (exempelvis styvare OH- 2x2 centimeter.
film). Anvnd en tunn svart marker med
permanent frg.
Anvnd proportionsmtaren
... ... . r----- - . _ _.
\
}

\ ./
1. Slut ditt ena ga och hll upp mtaren
framfr ditt ansikte, mellan dig och
motivet.
- - - - - - ~ ...--
~ - - - -
2. Fr mtaren fram och tillbaka fr att
anpassa storleken p kvadraten.
3. Stora motiv ...
36
4 . ... och sm motiv.
6. Hr r ett exempel p hur man kan
anvnda en proportionsmtare ...
5. Anvnd metoden fr att mta ytor inte
linjer.
Kapitel 2: GrundUtggande frihandsperspektiv
Frdelar och nackdelar
Frdelen med attanvanda sig av en
proportionsmatare ar att man ganska
enkelt kanjamfra ettfremls
proportioner, sd att man snabbt kan
skissa upp motivet.
Nackdelen ar att man riskerar att brjar
mata alla motiv med proportionsmatare,
aven nar man egentligen kan klara sig
utan den efter att mantranaten tid.
Darfr mste man redan frdn brjan ha
den installningen att alla metoder och
hjalpmedel bara ar verktyg, och att de
aldrig fdr styra dig i ditt bildskapande.
37
KUBEN X
Rummet
Samma principer som styr vr
perspektivbild av kuben kan ocks
anvndas nr man ska avbilda ett rum.
l detta exempel har jag anvnt mig av fler
former n de som hittills beskrivits. Hr
intill finns hnvisningar till de sidor dr de
beskrivs och hur de pverkas av
perspektivet.
Ellpiser sidan 39
Cylindrar sidan 44
Koner sidan 47
Hexagoner sidan 48
38
ELLIPSEN l
Nr cirkeln blir oval
Efter den frsta geometriska
grundformen kuben r det
lmpligt att studera den andra
grundformen; cylindern.
Cylindern fr representera alla
cirkelrunda objekt som finns i vr
omgivning.
Om du ser dig omkring dr du sitter just
nu, s ser du skert ett antal cirkulra
freml . Du vet att vggklockans urtavla
r cirkelrund, men hur ofta betraktar du
klockan rakt framifrn s att cirkeln
verkligen r s rund som den r nr du
ritar den med passare p ett papper.
Nej , vi ser alla cirkelrunda freml oftast
frn andra synvinklar, men objekten
verkar alltid helt runda. Det beror p att
vi har lrt oss att se ellipsen somjust ett
cirkulrt freml i perspektiv.
1. Men innan vi brjar analysera cylindern
ska vi titta p vr kubmodell igen. Hll upp
kuben med sidan F rakt framfr dig. Sidan
F r den sidan som har en cirkel ver hela
ytan.
2. Nr du hller sidan F rakt framfr dig ser
du kuben som en plan kvadrat och cirkeln
r rund utan frvrngning.
3. Vrid kuben sakta uppt s att du ser
sidan F snett frn sidan. Som du ser
frndras cirkeln till en ellips s snart du
brjar vrida kuben. Till en brjan r
frndringen knappt mrkbar, men snart
blir den mycket tydlig.
39
ELLIPSEN Il
Teckna ellipser ur
minnet
Innan vi brjar detaljstudera
ellipsen och cylindern fr
avbildning, ska vi frska terge
vr egna, mentala bild av ellipsen.
Teckna ett tjugotal ellipser i olika vinklar
och storlekar p ett papper av storleken 50
x 70 centimeter.
Tnk dig ellipserna och teckna ner din
mentala bild p papperet. Betrakta ditt
resultat noga och korrigera om det behvs.
Lgg sedan teckningen t sidan -den
kommer till anvndning vid en senare
vning.
Naturligtvis ska ellipserna tecknas p
frihand, utan mallar eller andra hjlpmedel.
Sdana genvgar anvnder man sig av
frst nr man besitter kunskapen att teckna
ellipser p frihand - inte nr man ska lra
sig.
-------------------L ===r---------"'
;)

- - --
o
o
l l\ '
_...... ... ... .......... .... ... .. .... .... . .... ...... .. .......... ----c:::::- -:J-------... ... _._ ....-------------------
40
ELLIPSEN III
Bygg en cylinder att
teckna av
Fr att kunna analysera ellipser
och cylindern bygger vi en modell
att betrakta.
Modellen har hjden 21centimeter och
en ungefrlig diameter p 7 - 8
centimeter.
Om du har ett cylindriskt freml med
ungefr samma mtt i din omgivning,
kan du ven anvnda det som modell.
Konservburkar, lburkar eller glasburkar
brukar fungera bra som modeller.
1--------- - ---- - --- ....
1. Fr att bygga modellen behvs ett ark
papper, ca 80 g, med A4-mtt samt tejp
eller lim.
4. Rulla ihop papperet frn kortsidan s att
det bildar en cylinder. Rulla frsiktigt s att
kanterna blir skarpa och fina utan veck. Se
till att cylinderns diameter blir ca 7-8
centimeter.
2. Vik in ca 1 centimeter av papperet p
varje lngsida. Dra sedan med nageln
lngs vikningen.
.>. >,
~ ..
. \:
< ~ < :
5. Frsk fra in papperskanten under den
vikta fliken, om det r mjligt, s blir
cylindern stadigare. l annat fall fr du rulla
ihop den som vanligt.
3. Dra papperet ver en bordskant s att
den blir ltt att rulla ihop.
6. Fst den synliga skarven med tejp eller
lim.
41
ELLIPSEN IV
En frsta analys av
cylindermodellen
Innan vi tecknar av vr modell ska
vi frst analysera dess form och
hur vi upplever den i olika
synvinklar.
--------------------------
Ellipsen har en mycket speciellliksidig
form som frndras frn rak linje till
cirkel tv gnger p ett varv.
Mnga anser att ellipsen r den
vackraste, livfullaste och mest
raffinerade av alla kurvor.
Till skillnad frn cirkeln, vars kurva
alltid bj er av i samma vinkel, frndras
ell ipsens kurva hela tiden.
./
1. Hll cylindern lodrt 30 - 40 centimeter
frn dig. Slut ditt ena ga.
4. Vrid upp cylindern s att du ser cirkeln
rakt framifrn.
2. Hj cylindern sakta tills dess att den vre
ellipsen r helt i gonhjd. D r den
endast ett rakt streck, eftersom den r
maximalt frkortad. Ellipsens yta r helt
borta och endast kanten r synlig.
5. Vrid upp och ned cylindern sakta flera
gnger samtidigt som du observerar hur
cirkeln frndras nr synvinkeln ndras.
3. Hll cylindern fortfarande lodrt. Snk
den ca 5 centimeter s att den vre ellipsen
blir synlig igen. Observera hur ellipsens
kurva hela tiden r mjuk- den blir aldrig
kantig hur flack synvinkeln n r.
B
6. 1111 skillnad frn cirkeln, vars kurva alltid
bjer av i samma vinkel, frndras
ellipsens kurva hela tiden. Frn lngsidans
mitt A kar kurvningen hela tiden fram till
kortsidans mitt B dr kurvan ter minskar
sin krkning.
42
\
\
7, Vrid cylindern s att du hller den vgrt
fr m f ' r ditt ppna ga. Fr cylindern
lll lhoko s att den ligger till vnster om dig
o h loklta olikheterna hos ellipserna
l ndorna. Den hitre ellipsen r betydligt
mnlore n den bortre.
ELLIPSENV
Teckna av ellipsen i
olika vinklar
Fr att uppn en skerhet i att
teckna och frst ellipsens form
mste man va mycket p att
frihandsteckna ellipser i olika
vinklar.
Till slut ska du kunna teckna dina
ellipser snabbt och nd exakt, ngot
som r till stor nytta nr du skissar dina
bilder.
A
B B
A
3.Tnk p att ellipsen r liksidig i alla plan.
Det betyder att A, A ligger mitt p linjen B,
B och tvrtom. Dessutom r A, A alltid 90
mot B,B. A, A kallar vi i fortsttningen fr
korta axeln, och B, B fr lnga axeln.
1. Stt upp ett stort papper (50 x 70
centimeter) p ditt ritbord. Anvnd
cylindermodellen eller ngra andra
cylindriska objekt som modeller. Teckna ca
20 ellipser p ditt papper. Gr s hr:
-4
~
l
"""'
l
)
\
l
"""
/
~
__./
4. Hll pennan alltid i samma riktning som
korta axeln. Vrid papperet om vinkeln r en
annan. Brja teckna lite till vnster om
mitten p ellipsens ovansida. Fortstt till
den hgra sidan.
A
-+----
/
-
/
" \
af ;t s
'
l
"-.. /
l --+
l
A
l
2. Markera ellipsens ytterlgen (A, A och B,
Bl med lsa pennstreck. Mt med pennan
om du vill.
5. Dra pennan runt ellipsen ngra varv
"i luften" fr att hitta formen. Fullborda
ellipsens kontur med en enda svepande
rrelse. Jmfr dessa ellipser med dem du
gjorde ur minnet i en tidigare vning.
Korrigera grna om det behvs.
43
ELLIPSEN VI
Teckna av cylindern i
olika vinklar
Anvnd ter din cylindermodell.
Denna gng avbildar du av hela
cylindern.
----------------------
Stll den i 5 - 6 olika positioner och teckna
av vad du ser. Om du vill kan du ta mtt
med pennan.
,-------------------
44
ELLIPSEN VII
Teckna av en
lflaska
Fr att va vidare p ellipser och
cylindrar ska vi teckna en lflaska
av klassisk modell.
Blja med att teckna flaskans grundfotm
- en cylinder med avsmalnande bals och
utkragning lngst upp.
Frsk terge den frgade glasflaskans
unika fotmer och materialkusla. Se efter
hur ljuset bryts och speglar sig i det
tjocka glaset. Observera noga hur
ellisema inne i flaskans botten r
frvrngd jmfrt med ellipsen p dess
utsida.
Om din flaska har kvar etiketten tecknar
du ven av dess fotm och logotyp med
rtt typsnitt.
45
5AMMANSATTA FORMER l
Bygg en kon och en
hexagonal lda att
teckna av
En naturlig fortsttning p de
enkla former vi hittills har
studerat, r de mer komplexa och
sammansatta formerna.
Frst ska vi studera konen och den
sexkantiga ldan, men innan dess kan vi
bygga skdningsmodeller av papper.
Konen
1. Konen bygger man enkelt genom att
vrida runt ett A3-papper av 150g ritpapper
och forma en tt strut.
2. Limma eller tejpa ihop struten och klipp
bort verfldigt papper. Frsk f en snygg
bas p konen, s att den str rakt p
bordet.
Den hexagonala ldan
1. Rita upp modellen enligt ritningen p en
bit kartong. Var mycket noggrann nr du
ritar upp mtten. Bst r om du konstruerar
upp sexkanten med passare och T-linjal.
2. Limma eller tejpa ihop ldan.
46
SAMMANsAnA FORMER Il
Teckna av konen i
olika vinklar
studera modellkonen noggrant.
Experimentera grna med att se
konen frn flera olika vinklar, ven
snett uppifrn och underifrn.
Observera konens unika egenskap, att
man ser mer n hlften av konens yta nr
~ ser konen uppifrn. Motsatt effekt
blir det om man ser konen frn
undersidan - mindre n hlften av konens
yta syns. Denna effekt kallas ocks fr
konprincipen, en effekt som r direkt
verfrbar p alla cylindriska objekt med
avsmalnande form.
Teckna av konen i fem-sex postioner. Du
kan ocks variera genom att teckna av
andra freml med konisk form.
47
SAMMANsAnA FORMER III
Teckna av en
hexagonal lda i
olika vinklar
l perspektivlran r en hexagon en
liksidig sexhrning. Innan du
brjar teckna br du ta en titt p
de perspektivteckningar du gjorde
av modell F p sidan 19. Den
modellen r en tvdimesionell
hexagon, men principen r
densamma. Skillnaden r att
dennagng harhexagonenven
ftt en avsevrd tjocklek.
Experimentera med olika positioner, stll
ven ldan p kant.
Gr ett lO-tal perspektivskisser i ganska
snabbt tempo.
\\ \' \'
~ .
,.: ....
"
48
SAMMANSATTA FORMER IV
En studie av ett
dammsugarmunstycke
Hr intill har jag gjort en
schematisk perspektivstudie av ett
dammsugarmunstycke. Bredvid
den syns ven den frdiga
teckningen.

Studien bar jag gjort transparent s att
ellipser, koner, ldor och andra former
llt ska kunna identifieras.
P den frdiga teckningen bar jag frskt
frstrka materialknslan i munstyckets
olika delar. Ljus, skuggor och blnk
spelar en vinktig roll i detta samman-
hang.
Sk efter egna freml att studera och
avbilda. Gr frst en perspektivstudie dr
du benar ut alla synliga grundformer och
hrled dess perspektiv. Frdigstll sedan
teckningen med tonvikt p materialkns-
la och former, inte s mycket p de
exakta detaljerna.
Kom bara ihg att perspektivet alltid
mste vara rtt - det kan du inte slarva
med.
49
SAMMANsATTA FORMER V
stilleben med ett
vinglas, tv
temuggar och en
tallrik
Stll upp fremlen p ett stt
som du tycker r estetiskt
tilltalande. Frsk komponera
bilden s att den blir dynamisk
och intressant, med mnga
spnnande detaljer.
Denna uppstllning innehller endast
cylindriska och cirkulra freml, drfr
r det viktigt att du koncentrerar dig p
ellipserna och deras relationer till
varandra.
Gr frst en perspektivstudie fr att
analysera formerna riktigt. Sedan gr du
din riktiga teckning med tonvikt p
materialknslan i porslinet och glaset,
speglingar i glaset samt skuggor p och
under fremlen.
Kapitel2: Grundltiggandefrihandsperspektiv
50
Sk efter grundformerna
r det till stor hjlp om man tnker
sig sjlv som en husbyggare eller
skulptr. Men till skillnad frn de
verkliga yrkesmnnen anvnder
tecknaren sig av varken tr, metall
eller betong. Tecknaren skapar
istllet bilder p papperet av de
former som husbyggaren och
skulptren bygger i verkligheten.
Ju mer tecknaren kan utveckla sitt
tredimensionella tnkande, desto skrare
blir han i sitt hantverk.
Illustrativ skicklighet innefattar mycket
mer n att enbart trna samspelet mellan
ga och hand fr att kunna se och
verfra verkliga fremls former till ett
papper, ven om det r en grundlggande
kunskap.
Det finns de som r mycket duktiga p
att teckna av freml, men de klarar inte
av att teckna former direkt frn huvudet.
De har ett fotografisk seende - men
saknar fantasi.
Med fantasi menas i detta sammanhang
frmgan att se grundstrukturer i alla
freml.
Det betyder att man kan analysera alla
freml, oavsett komplexitet eller
detaljrikedom, i relation till de
geometriska grundformerna; kuben,
sfrens, cylindern och konen. Med
fantasi kan man ocks se runt och
igenom freml. Med fantasi fr man
rntgensyn som gr att man kan se alla
gmda linjer. Med fantasins hjlp kan
man ocks se fremlet i sidavyer och
sektioner.
En bra vning
En nyttig vning i detta sammanhang r att
gra skissritningar av freml i sin
omgivning. Med skissritning menar jag en
enkel, schematisk ritning i toppvy, sidavyer
och bottenvy - alla med endast grov
mttsttning.
Ritningarna anvnder du sen som underlag
fr perspektivbilder i olika vinklar.
51
Vad r rtt och vad r fel?
Min tanke med denna bok r att
alla som arbetar med ngon form
av bildskapande behver knna till
perspektivko ostens
grundlggande regler.
Dremot krver jag inte att man mste
flja dem till punkt och pricka i alla
vder. Men man mste knna till reglerna
innan man kan bryta mot dem. _\\ \ .
Mnga konsmrer anvnder sig idag av
perspektivet i den kreativa processen. De "4
tjer p dess mjligheter, ibland anvn- _::1 .
der de det medvetet p fel stt fr att ._;, -:::::::. ____ _: ._
frstrka och fr att ge ,
dem en extra dtmenswn. \ .. \_1 . .
Till sist vill jag pongtera det som jag \ .
tycker att man alltid br han i minnet nr \ U \_ ... \\ \ . .\.\
man diskuterar detta mne- perspektiv- \
lra r bara ett frsk att gra ngot \ 1\X,
omjligt; att terge en tredimensionell \ __ \\L ..

__ \ __ ,_\ _
verklighet p ett tvdimensionellt papper. _ .J1 L '
Det kan vi aldrig gra.. . \
. .. . .. ;;;; -.. ;:;:: ".:.;::;::; -- .,;:. .. .:; .._
. ..... .... .. .. .
SAMMANFAnNING
Jag hoppas att du har last hela
kapitelt och gjort vningarna p ett
sdant satt att du ar njd med
resultatet. I s fall har du ftt en
mycket bra grund att bygga vidare
p.
Du har lrt dig fljande:
Vilket material du br anvanda.
Vilka arbetsstailningar som ar
lampliga.
Hur man tar mtt med pennan.
Teckna av platta geometriska
figurer i perspektiv.
Analysera kuber i perspektiv.
Teckna av kuber i perspektiv.
Skillnaden mellan rimliga och
orimliga kuber.
Anvanda proportionsmatare.
Analysera cylindrar i perspektiv.
Teckna av cylindrar i perspektiv.
Analysera sammansattaformer i
perspektiv.
Teckna sammansattaformer i
perspektiv.
Ska efter grundformerna.
Du har nu lart dig det grundlaggan-
de frihandsperspektivet och kan nu
g vidare till kapitel tre som behand-
lar teorierna bakom perspektiv reg-
lerna.
52
KAPITEL TRE:
Mer om teorierna
Kapitel 3: Mer om teorierna
Allmnt om de bakomliggande teorierna
l detta kapitel kommer vi att
frdjupa oss i de bakomliggande
teorierna.
Vi kommer att analysera perspektivkon-
stens sju grundlggande principer;
frminskning, frkortning, sammanstrl-
ning, verlappning, skuggor, frgper-
spektiv samt detaljer och mnster.
Vi kommer att ta reda p hur vr
omgivning egentligen ser ut med hnvis-
ning till vardagsfreml runt omkring
oss.
Vi kommer att reda ut betraktarens roll
i perspektivbilden och sambandet mellan
synstrlar, synflt, huvudstrle, bildplan.
Vi kommer att g nrmare in p tv
viktiga hjlpmedel i perspektivbilder,
flyktpunkter och horisonten.
Vi kommer in p valet av gonhjd och
vad som skiljer en-, tv- och trepunkts-
perspektiv frn varandra.
Vi kommer att analysera vad som
hnder nr man vrider p huvudet och
ser uppt eller nedt.
Vi kommer ocks att g in p ett mne
som alltid har varit ett gissel fr perspek-
tivtecknare; de oundvikliga frvrng-
ningarna som alltid smyger in sig i
bilderna.
Vi kommer ocks att i detalj studera hur
man kan mttbestmma sina perspektiv-
bilder i alla riktningar, djup, bredd och
hjd.
Vi kommer att konstruera lutande plan,
bde i liten som stor skala ..
Vi kommer ocks att konkretisera
teorierna kring perspektivbilder av
cirklar, cylindrar och koner. Frst
kommer vi att analysera ellipsens
geometri och dess centrum frn olika
synvinklar. Cylindern och konen kommer
ocks att analysernas.
Vi kommer slutligen att g in p
reflektioner och spegelbilder.
Kapitel tre tir ttlnkt som en frdjupning
i de teorier som tas upp i kapitel tv
"Grundlaggande frihandsperspektiv ".
Du som kanner fr att enbart skapa fria
bilder kan hoppa ver detta och de
efterfljande kapitlen.
Detta kapitel skiljer sig ocksfrn det
tidigare, eftersom det snarare tir utfor-
mat som en uppslagsdel dar man kan
ska efter information ntlr man kan
behva den.
53
Grundprinciperna
Inom den klassiska
perspektivkonsten talar man ofta
om de sju grundprinciperna.
Det rumsskapande linjeperspektivet frn
1400-talets Florens brukar tillskrivas de
tre frsta principerna; frminskning,
frkortning och sammanstrlning.
De fyra vriga princieprna; verlapp-
ning, skuggor, frgperspektiv samt
detaljer och mnster utvecklades av
mlarna i Flandern och Holland.
Hr intill beskrivs de sammanfattnings-
vis.
Overlappning
Freml som delvis tcker andra upplevs
som framfrliggande. Detta fenomen
klargr ocks fremlens inbrdes
storleksfrhllande.
Frminskning
Freml upplevs som mindre ju strre
avstndet r till betraktaren.
' - ' . .
Skuggor
Begreppet delas in i tv grupper;
egenskuggan finns p sjlva fremlet
som valrskiftningar i den del av fremlet
som inte r belyst;
slagskuggan beskriver fremlets
frhllande till underlaget och omgivande
freml.
. .... .
Frkortning
Linjer eller ytor som r parallella med
betraktarens ansikte upptrder i sin fulla
storlek. Nr de roterar bort frn betraktaren
upplevs de som allt kortare.
Frgskiftningar hos freml som beskriver
dess avstnd till betraktaren. Klara, varma
frger i frgrunden och diffusa, kalla frger
i bakgrunden.
Sammanstralning
Linjer eller k n ~ e r p freml som
egentligen r parallella upplevs som
sammanstrlande nr de r vnda bort frn
betraktaren.
Detalj- och mnsterrikedomen avtar med
avstndet till betraktaren.
54
-:D
-
....,_
---=-
-"'-
~ ~
-
~
~
..J..:..L
~ ~
u
~
--=-
--""-
[l
~
.JJI
"T1I
--..-
::rr:::ur
- LJ.II
__..._
--""-
_.._
~
Illl
~
....
-.,..
~
~
Hur ser verkligheten
ut egentligen?
l perspektivteckning avbildar du
bara vad du ser frn en viss
synvinkel, inte vad du vet eller tror
dig veta om fremlet.
Glm allts allt vad du vet om
fremlets fysiska mtt och
koncentrera dig p att se efter hur
fremlet egentligen ser ut.
Hr fljer ngra typiska exempel
p vad jag menar ...
HUR SER VERKUGHETEN UT
EGENTUGEN? l
Bordet
Vi tnker oss vanligtvis ett bord som en
rektangel med paraleila sidor och
tallrikarna med glasen som cirkelrunda
former av olika slag.
Barn, nybrjare och ven vissa konstnrer
tecknar ocks det dukade bordet p detta
stt, oavsett betraktningsvinkel. Barn gr
detta p grund av sin brist p visuell
perceptionsfrmga. Konstnrer gr s
eftersom att de bland annat vill uttrycka
motivets grundform och ursprung. Bda
kategorierna gr egentligen samma sak; de
tecknar sin ide eller mentala bild av
fremlet.
Egentligen ser man ett dukat bord som
elliptiska former p en sammanstrlande,
frkortad yta.
r-------------------------------,
5
EGENTUGEN? Il
Ansiktet
Nybrjaren som tecknar ett portrtt rakt
framifrn, tenderar att teckna sin mentala
bild av nsan istllet fr den frkortade
som han egentligen ser framfr sig.
Samma tendens kan man se vid
profilteckningar, d gat blir sett framifrn
istllet fr dess verkliga utseende.
Mannen och handen
Tnk dig att du pekar p ngon som str ca
tre till fem meter bort frn dig. En
nybrjare som endast tnker p de verkliga
storlekarna hos sin hand och personen,
kommer skerligen att teckna handen
ganska liten i jmfrelse med personen.
Den noggranne betraktaren kommer
dremot att upptcka att handens storlek r
nstan en tredjedel av personens
kroppslngd. Om man dessutom
verlappar handen mot personen kommer
ven avstndet att frstrkas liksom att
bilden blir mer dramatisk.
.....
;{ /
<!r'
r- _,
\ r.c-

56
EGENTUGEN? III
Barnet
Tnk dig att du sitter dig ned p golvet och
betraktar ett barn som r nra dig
tillsammans med en vuxen person i
bakgrunden. Ur denna synvinkel kommer
barnet att se stort ut, ja kanske ser strre ut
n den vuxne i bakgrunden.
Denna bild strider mot ditt intellekts
kunskap om storleksskillnader mellan barn
och vuxna. Frtrng sdana tankar ur ditt
medvetna och teckna endast vad du ser.
Pekpinnen
Om ngon pekar rakt mot dig med ett lngt
och smalt freml, kommer du till en
brjan troligtvis inte att se att personen
hller i ngot lngt freml. Du kommer
inte att frst hur lngt fremlet r frrn
du eller han rr p er. Detta r ett mycket
bra exempel p frkortningens princip i
extremfallet.
57
EGENTUGEN? IV
Hotellet
Vi utgr frn en ganska vanlig
byggnadstyp i dagens stder, det
stora hotellet med ca tio vningar.
. -:"
(\}__ . . .. . .. .. .

- ... ' -,
Hr ser du var vi r placerade i frhllande till hotellet.
(
1. Sett frn lngt
avstnd (och p
byggnadsritningen)
ser huset ut som en
enkel rektangulr
lda. Detta
stmmer bra med
vr mentala bild av
hotellet. '
2. Om vi istllet str
p versta
balkongen i ett
femvningshus
lngs samma gata
som hotellet men
ett kvarter bort, s
kommer bilden att
vara radikalt
frndrad jmfrt
med den frsta.
Fasaden blir
frkortad och
fnsterlinjerna ser
'Ut att
sammanstrla mot
en gemensam,
osynlig punkt i
fjrran, Det r bara
de lo,drta linjerna
'p hotellets fasad
som fortfarande r
raka.

,,c .
------ - -
- ... .. .. -- -
- - --------- 1--
r----------- ---
------------ --
, --"L...
_ ___,_x_--_ . _::f-:__[-:=_-=_:-J=-
58
EGENTUGEN? V
Hotellet {forts.)
Nu ser vi hotellet frn gatan, frst
byggnadens nedre parti och sedan
lyfter vi blicken och ser upp mot
de versta vningarna.
_., .. ---

,: ;;;
'-..
3. Om vi nu stller
oss p gatan, gr
mot hotellet och
ser rakt fram s ser
vi endast den nedre
delen av
byggnaden som
inte r skymd av
framfrvarande hus
och fordon.
Fortfarande r de
horisontella
linjerna
sammanstrlande
och de lodrta
fortfarande raka.
4. Om vi lyfter
blicken upp mot
hotellets versta
vningar, ser vi att
ven de tidigare s
-raka, lodrta
linjerna nu ocks
sammanstrlar mot
en egen osynlig
punkt lngt upp i
atmosfren. Vi ser
ocks att de
horisontella
linjerna nu
sammanstlar bde
nedt-vnster och
nedt-hger.
o -- )
.. - .... . .... -

-----\
.. :''
-- J
- ,, >-- -,_ -- 5
--- i --\
------- . l .. ,
__ _ )
> i
-- .. . ___ ,_
' \
-- >
.. '>
l

\
l
59
EGENTUGEN? VI
Hotellet (forts.)
Nu ser vi hotellet frn luften, bde
snett och sedan rakt uppifrn.
5. Om vi hyr en
helikopter och ber
piloten att flyga
mot hotellet s ser
vi att frhllandet
blir de omvnda
mot den frra
synvinkeln. Nu
sammanstrlar de
lodrta linjerna
nedt mot en punkt
lngt nere i
berggrunden. De
horisontella
linjerna
sammastrlar nu
uppt-vnster och
uppt-hger.
6. Nr vi ber piloten
st still med
helikotern rakt ver
hotellet s kan vi
egentligen bara se
hotellets tak utan
att f ngon
information om
dess egentliga
hjd. De
omgivande husen
ger oss dremot
bttre information
eftersom deras '
fasader syns ven
om de r hrt
sammanstrlade
och frkortade mot
hotellet i mitten ..
!----- --- .... ...... .... .. ..
tr.v
- .. --- -- ---- - -
- - ---;.-::--- - - - - ------ --------------- -- --- ---------
..1 __/ --- . .___
60
HUR R VERKUGHETEN UT
NTUG N? VI
.. ndstlcksasken
U r vi as hur samma princip som i
rt t frra exemplet ven kan
- nvlindas p sm freml. Nu r
f r mlet en tndsticksask som
Il g r p golvet.
l
!

:-- --
. .: :. _l
l -- '
[f":==_.::: \1 ---
_-_
' ., -- ---,.. ,.
',
III r nr du var pappan och fyraringen placerade.
1. Shr ser
tndsticksasken ut
nr pappan i
familjen upptcker
den. Rakt uppifrn
ser man bara
askens
rektangulra
grundform. P
grund av det stora
avstndet blir
asken mycket liten i
bilden.
2. Familjens
fyraring ser asken
fortfarande
uppifrn, men r
betydligt nrmare
n pappan. De
horisontella
linjerna r vinklade
uppt-vnster och
uppt-hger.
Linjerna
sammanstrlar
faktiskt, men asken
r s liten att det
knappt mrks.
-..... .
.. ..,
---------
...
-..,_
..... __
61
HuR SER VERKUGHETEN UT
EGENTUGEN? VII
Tndsticksasken
{forts.)
Hr visas flerexempel med en
tndsticksask som ligger p
golvet.
------------------------
-. .. .
Hr ser du var ettringen och flugan r placerade.
'.......
3. Det minsta
barnet i familjen,
ettringen,
uppfattar samma
ask p detta stt
nr hon kryper dit.
Linjerna
sammanstrlar
tydligare hr,
eftersom
r
nrmare asken.
Frkortningen
brjar ocks bli
tydlig p sidorna.
4. En fluga har satt
sig alldeles framfr
asken, som blir
gigantisk fr en
liten insekt. Frn
denna synvinkel
sammanstrlar
bde de
horisiontella och
lodrta linjerna.
Detta r en mycket
ovanlig bildvinkel
fr detta lilla
freml, d det
aldrig kan ses shr
av en mycket strre
mnniska.
62
.J.IAol
--
-
..J. U
......_
.......
--
-- ...1. 111
-- _u ..
--
-- ...1. 111
-
_..._
[Il
--
..,._
_L ...
-- ..J.UI
""Till
-"""'
_L ...
_..,
_L ...
......._
...l. W
--=a
.......
-
Im
......,_
::rm

Gli
Betraktaren
Fr att kunna konstruera en
perspektivbild mste vi frst
bestmma var betraktaren
befinner sig i frhllande till
motivet.
Betraktaren r mottagaren av den
information som skapar
perspektivbilden.
Synstrlarna r ljusstrlar som
terkastas frn motivet till
betraktarens ga.
Synfltet begrnsar hur mycket av
motivet som r synligt fr
betraktaren.
Huvudstrlen kallas den tnkta
mittlinjen som gr frn
betraktaren ga genom synfltets
absoluta centrum .
Bildplanet r en tnkt skiva mellan
betraktaren och motivet p vilken
perspektivbilden projiceras.
BETRAKTAREN l
Synstrlar
Alla ljusstrlar gr rakt frn
ljuskllan genom luften. De
ljusstrlar som trffar ett freml
terkastas i en exakt rak linje till
betraktarens ga.
Dessa strlar kallas fr synstrlar. gat
klarar av att registrera miljontals
synstrlar p tusendelar av en sekund. I
perspektivteori anvnder vi oss ocks av
synstrlarnas princip men i omvnd
riktning (frn gat till objektet). Nr
man skissar perspektivbilder brukar
synstrlar ofta representera ett hrn eller
ngon annan viktig punkt hos objektet.
\\
\ '
6
BETRAKTAREN Il
Synfltet
Nr vi mnniskor ser p vr
omgivning, s ser vi alltid med ett
begrnsat synflt.
En perspektivteckning kan bli korrekt
endast om tecknaren anvnder sig av en
fixerad synvinkel, dvs ett begrnsat
synflt. Synfltet innehller ett ondligt
antal synstrlar som sprider sig som en
kon ut frn betraktarens ga till
fremlet som betraktas (egentligen gr
synstrlarna andra vgen - frn fremlet
till gat). Synfltet har en tillplattad
koniskt form som teoretiskt brukar
begrnsas till 45 i hjdled och 60 i
sidled fr vuxna (barn har ett ngot
smalare synflt). En strre vinkel n s
skulle ge ett fr stort synflt med
bildfrvrngning som fljd.
Observera att en perspektivbild bara kan
bli korrekt om betraktaren blundar med
ena gat. Denna begransning ar den
avgrande skillnaden mellan perspektiv-
teckning och vad vi ser i verkligeten.
. ... , . . ~ . .
,,-.\ .
. \
~ .
/
/
/
/
Du kan sjlv kontrollera ditt
synflt
1. Stll dig upp och se rakt fram.
2. Blunda med ena gat.
3. Strck armarna rakt ut frn sidorna och
fr dem sakta framt.
4. Synfltet brjar nr du ser dina hnder
ngorlunda skarpt.
5. Pendla fram och tillbaka med armarna
tills du har ringat in grnsen.
6. Gr samma sak i hjdled, grna med
hjlp av en assistent.
64
RAKTAREN III
Huvudstrle
Nr vi ser oss omkring, s frsker
vi alltid se rakt p de freml vi r
Intresserade av. Detta r en
reflexmssig rrelse som vi inte
behver tnka p fr att gra.
el nyfdda barnet kan inte snegla, utan
ser rakl p alla intressanta saker i sin
omgivning. Orsaken r att vi gr s r att
vrl ga r konstruerat s att det ger bst
skrpa rakt fram. Vi fokuserar allts vr
blick p ett "intressecentrum" mitt i vrt
synfl t. Varje sdant centra r fixerat
med den synstrle som finns i synfltets
absoluta mittlinje. Denna linje kallar vi
fr huvudstrlen.
,/ ... /
i
/
l
Betraktare
/
l
l
/
)
. ..--------r . --....... ...._
/ l ~
l \
l
l
Synflt
l
- - ~ -
Du kan sjlv hitta huvudstrlen
1. Hll en penna framfr dig.
2. Blunda med ena gat.
3. Fr den fram och tillbaka tills du hittar
den position d den bara ser ut som en
punkt. Dr r huvudstrlen.
65
BETRAKTAREN IV
Bildplan
Fr att vi ska kunna frst de
bakomliggande teorierna i
perspektivteckning_mste vi tnka
oss en transparent skiva mellan
betraktaren och fremlet.
Denna tnkta skiva kallas fr bildplanet
Bildplanet r alltid i rt vinkel mot
huvudstrlen, oberoende om betraktaren
tittar uppt, rak fram eller nedt.
Bildplanet r alltid stort nog att rymma
hela synfltet.
Bildplan
Motiv
Huvudstrle
--- ---..------ ------------- --------- .-------- ------------- --------------- ----------------
66
BETRAKTAREN V
Perspektivteckningens
grundprincip )
Bildplanets princip r lttare att
frst om man tnker sig att man
ser ut genom ett fnster och hller
huvudet stilla med huvudstrlen i
rt vinkel mot glasrutan.
P andra sidan finns objektet du ska
avbilda. Alla dina synstrlar skr igenom
rutan (bildplanet) p sin vg till objektet.
Du kan nu markera var de olika synstr-
larna skr bildplanet (begrnsningspunk-
ter) med en fet krita och fram trder en
bild av objektet p andra sidan glaset. Du
har "verfrt" ett riktigt tredimensionellt
freml till ett tvdimensionellt plan.
Nr du utfr perspektivteckningar s
representerar ditt skissblock, din pann
eller duk fnstret (bildplanet) mot
objektet. P detta underlag tecknar du det
som skulle ha synts om det hade varit
transparent och hllits upp i rt vinkel
mot din Huvudstrle.
Betraktare
Begrnsningspunkt
Kapitel3: Mer om teorierna
Motiv

--
\ '
--
-- -
67
Varfr skiljer sig
det man ser frn
verkligheten?
Om vi verfr begreppet
"synstrlar genom bildplanet"
till ngra enkla vyer med tv
askar av samma storlek, kan vi
mer precist frklara de visuella
principerna bakom frmiskning,
sammanstrlning, frkortning
och verlappning samt frklara
varfr saker ser s annorlunda
ut i motsats mot deras verkliga
utseende.
VARFR SKIUER SIG DET MAN SER
FRN VERKUGHETEN? l
Frminskning
. ~ ... ':... = ... = Freml av samma storlek ser mindre ut ju
strre avstndet r till betraktaren.
l. Askarna str upprtt bgge tv, ask A
r dock placerad snett bakom ask B.
Bilden som framtrder p bildplanet
visar att ask A ser mindre ut n ask B.
Som du ser beror detta p att den
maximala vinkeln mellan de synlinjer
som beskriver askens ytterkanter,
minskar med avstndet, vilket gr att
projektionen p bildplanet blir mindre.
2. Askarna ligger ner p rad. terigen ser
den bortre asken mindre ut n den
frmre. terigen beskrivs detta av syn-
strlarnas skrningspunkter p bild-
planet.
68
FRN VERKUGHETEN? Il
Sammanstrlning
l!l\ Linjer eller kanter p freml som
!.,.!,:!.:! egentligen r parallella upplevs som
sammanstrlande nr de r vnda bort frn
!m betraktaren.
I detta exempel ligger askarna parallella
och pekar bort frn betraktaren. De ser ut
att sammanstrla och tecknas s.
Synstrlarna visar varfr det blir s. I
stort beror det p att synstrlarna frn
askarnas hitre gavlar skr genom
bildplanet p ett strre avstnd n vad
synstrlarna fr de bortre gavlarna gr.
Frkortning
:!:! Linjer eller ytor som r parallella med
':,,.1,:':,,.1,: de roterar
bort upplevs de som allt kortare.
Den fljande bildserien frklarar hur
det blir s med hjlp av synstrlarnas
skrning med bildplanet
-- St.--
s,
A
D
'
69
FRN VERKUGHETEN? IV
..
Overlappning
jjjj Freml som delvis tcker andra upplevs
/ som framfrliggande.
Denna ganska sjlvklara teori ska inte
underskattas. Den r baserad p det enkla
faktum att de synstrlar som trffar ett
solitt freml stoppas, s att
bakomliggande frml helt eller delvis
tcks. Detta ger en mycket stark
frnimmelse av frgrund och bakgrund,
framfr och bakom. Djup, helt enkelt.
A
70
Tv viktiga
hjlpmedel
anvnder man sig frmst av tv
viktiga hjlpmedel; flyktpunkter
och horisonten.
FlvktiJunkter anvnds fr att beskriva hur
Il poralleil a linjer pverkas av
p r pektivet.
Horlonten anvnds fr att beskriva
b t rakt arens hjdfrhllande gentemot de
tooknode fremlen.
Nu vet vi frn det verkliga livet att
Byktpunkter aldrig kan bli synliga och
otl hori sonten sllan r srskilt ltt att
urskilj a. Trots det r kunskapen om dem
my kel viktig fr att kunna frst
p rspcktivlrans alla delar. Dessutom r
hllggc hj.lpmedlen lttanvnda och gr
ull man snabbt kan skissa upp en
p rllpcktivbild utan ngra som helst
v righeter.
Mot flyktpunkt 1

Horisonten
Kapitel J: Mer om teorierna
71
~ ~ ~
fLYKTPUNKTER l
Sammanstrlning
mot en flyktpunkt
Alla linjer som i verkligheten r parallella
::::: sammanstrlar mot en och samma
? flyktpunkt i en perspektivbild.
Det klassiska exemplet p detta fenomen
r bilden av den spikrakajrnvgen som
frsvinner ver sltten i fjrran.
ven arkitekturbilder med upprepade
bildelement som valv och pelare gr
fenomenet tydligt. Samma sak gller
bilder med alleer eller telefonstolpar.
Det enda undantagetfr regeln att "alla
parallella linjer sammanstrlar" ar nar
linjerna ocks ar parallella med
betraktarens ansikte (bildplanet). D
pverkas de inte av perspektivet och alla
horisontella och lodrata linjer varken
frkortas eller sammanstrlar.
/
;.)' _,..
FP
r
(_c
; \
\.
\l ,
\
' -, .--
'
. )
72
fLYKTPUNKTER Il
Sammanstrlning
mot flera
flyktpunkter
l
Varje grupp av parallella linjer
ammanstrlar mot sin egen flyktpunkt,
avsett riktning.
.1---------------- ----------- ---- ------- - ----- ---------- - --""
Detta fenomen illustreras bst om man
tittar p ett hus, som just bestr av flera
grupper parallella linjer. Vi stller oss en
bit ifrn s att vi ser tv av husets sidor
samtidigt. Frsk att hitta ngra grupper
med parallella linjer. Husgaveln, lngsi-
dun och taket r de grupper som r lttast
l\lt identifiera. Se hur takfoten och
husgrunden, som r parallella, samman-
slrlar i en osynlig flyktpunkt lngt borta
till vnster om huset. Vi ser ocks att de
horisontella linjerna p lngsidans
fnster och ytterdrren sammanstrlar
mot samma punkt. Husgavelns linjer
sRmmanstrlar mot en annan flyktpunkt
till hger om huset.
Tn.kcts linjer sammanstrlar mot en egen
f'lyktpunkt uppe i himlen.
Kontrollera gama sjalv dessafenomen
J(enom attfotografera ett husfrdn
,\'amma vinkel. Uigg sedan ett tunt skiss-
pnpper ver bilden ochfr ver de para-
llella linjerna p papperet.
( -
\
..
( _
-...
. . ..... .. . .. -- --------- ... ... ------------ ----- --------------7
73
HORISONTUNJEN l
Horisontella linjer
och horisonten
Horisonten anvnds i perpspektivbilder
som ett hjlpmedel fr att beskriva
betraktarens hjdfrhllande gentemot
de tecknade fremlen. Men horisonten
r ocks den linje lngs vilken alla
horisontella linjer ska sammanstrla.
Om vi terigen ser p vrt hus, s kan vi
se att flyktpunkterna fr lngsidan och
gaveln ligger p samma hjd. Om vi
frbinder dessa tv punkter med en linje
s har vi ocks identifierat horisonten i
bilden.
Vi tittar p en annan, till synes kaotisk
bild med ldor kastade omkring i ett
rum. Vid en frsta anblick kan man tycka
att detta virrvarr inte kan ha mnga
horisontella linjer. Men om vi
sammanbinder alla ldornas parallella
linjer till deras egna flyktpunkter, s ser
vi snart ett mnster. Alla flyktpunkter
ligger allts lngs samma linje. Vi
sammanbinder alla flyktpunkterna och
(vips) dr har vi bildens horisont.
Hur kommer det sig att alla flyktpunkter
hamnar p horisonten? Jo, dlfr att alla
ldorna str eller ligger horisontellt
(parallellt med markplanet).
FP1
Horisontlinje
. ' . .
.. .... ....
_,,. , ... .
74
Hon1 ONTUNJEN Il
Horisonten och
.onhjden
fl rl nt on sammanfaller alltid med
b gonhjd.
Vi ll r nUtid horisonten som en vgrt
Unj p samma hjd ver marken oavsett
vllk u hjdposition du n har.
[ l be lyder att det spelar ingen roll om
du str p en bergstopp, str p ett
hustak, str p en strand, sitter eller
ligger ned; horisonten kommer alltid att
finnas i din gonhjd.
Nu lir del sllan som du betraktar en ren
horisont, utom nr du ser ut ver havet.
J) n lir ofta dljd bakom berg, hus, trd
Il r mnniskor. Men trots det s finns
alllid horisonten dr, som en osynlig
llnjo i din gonhjd.
.. .,--

-----........
75
HoRISONTUNJEN III
Lite mer teori om
horisonten
Rent teoretisk skiljer sig naturens
horisont frn gonhjden. Det
beror p att gonhjden en rt
linje som alltid r vinkelrt mot
betraktarens lodlinje.
Jorden r dremot ett klot som har en
cirkulr krkning t alla hll. Om jorden
vore ett mycket litet klot s skulle vi
mrka av denna rundning ganska
mycket. Till exempel skulle vi sllan
kunna se hela kroppen hos mnniskor
runt omkring oss; deras huvuden skulle
alltid vara lgre n vra och skulle se
deras ftter bara om vi stod bredvid dem.
Detta r naturligtvis en fruktansvrd
verdrift. I verkligheten kan man bara se
detta fenomen om man genom kikare
observerar en bt som nrmar sig vid
havets horisont. Frst ser man bara
master och skorsten, sedan syns
verbyggnaden och sist syns hela
skeppet.
Fr vrigt har denna krkning ingen
praktisk betydelse. Jordens krkning ar
s marginell att den inte marks frran
man betraktar jordenfrn rymden. Sfr
oss pd marken ar jorden platt ...
verdriven bild
Realistisk bild
.,. '. ..
., ..... ~ ..
. : < : : ~
: ~ ......
Betraktaren
Betraktaren
Mot
jordens
cantum
'
'
gonhjd
l
__ j_
76
HORISONTUNJEN IV
Horisonten och
andra synvinklar
Hittills har vi endast talat om
perspektivet nr man ser rakt
fram. D r huvudstrlen alltid i
samma hjd som horisonten.
Eftersom synfltet r lika stort ovanfr
som under huvudstrlen ser man allts
lika mycket av marken som av himlen
och horisonten ligger mitt i bilden.
m vi istllet vrider huvudet och ser
nedt mot marken s tcker synfltet
mest mark. Himlen syns bara som en
smal remsa lngst upp i bild. Horisonten
ligger ocks dr uppe under himlen.
el motsatta bnder om vi istllet tittar
uppt.
Ltlgg mtirke till att samtliga exempel
bygger pt'l att betraktaren "stirrar" rakt
.fmm och vrider pd nacken isttilletfr att
rtJra pt'l gonen.
'""-"

( \
Horisont 1 li'
---- ----\ : . .
l
Horisont
.:::
-'J
.J "' )
__ , _:._ ., - ..... _.,-:..:;
. .).
---
' >
77
HoRISONTUNJEN V
Vlja gonhjd
Nr du ska teckna perspektivbilder
ur din fantasi r du fri att vlja det
gonhjd som passar dig.
Kom bara ihg att de flesta av de saker vi
betraklat i vr omgivning till vardags ser
vi i centralperspektiv.
verhuvudtaget ska man teckna freml
frn den vinkel dr den r vanligast att
se. Det ger en klar och tydlig bild av dess
form och funktion.
Det finns tre huvudsakliga typer av
synvinklar, beroende p gonhjden;
GRODPERSPEKTIV
Horisonten ligger lngt ner, eller utanfr
bild, och du ser de flesta freml
underifrn.
CENTRALPERSPEKTIV
Horisonten ligger mitt i bilden och du ser
de flesta freml frn din normala hjd.
FGELPERSPEKTIV
Horisonten ligger hgt upp, eller utanfr
bild, och du ser de flesta freml uppifrn.
' ...... ._
ti\ Tt\-<TJ i wJ i -i
"'mrrrl'il/11- ! __ -_ - i
...--, . . l
- i
i
..
'.
+------ ------ ---------------- ----. -- ------------ ---'
r
l
l

l
t , , G
.... .. ----- ----------------------- --
78
\
En-, tv- eller
trepunkts-
perspektiv?
Nr man ska teckna en
perspektivbild utan frlaga
kommer man alltid till frgan om
vilket perspektiv man ska vlja.
lll val av perspektiv r beroende av vad
du vill sga med din bild. Frsk att
lUnka igenom din bildide - ofta har man
frn brjan en ganska klar mental bild av
perspektivet och andra bildlsningar. Hr
Intill presenteras alla tre perspektivtyper
och dess uppkomst.
ENPUNKTSPERSPEKTIV
Historiskt sett har central- eller enpunkts-
perspektivet varit det vanligaste valet,
vilket har varit ganska naturligt med tanke
p att mnniskorna frn 1400-talet nda
fram till 1800-talets slut alltid hade betrak-
tat sin omvrld stende p marken. De
flesta motiven i mlningarna fram till 1800-
talets brjan var sdana motiv, grna
mlade p stora dukar.
Bilder med enpunktsperspe.ktiv r statiska
och stabila. De ger intryck av fasthet och
trygghet. Lmpar sig bst fr arkitekturbil-
der.
TvPUNKTSPERSPEKTIV
Bara ngra rtionden efter innovationen
enpunktperspektivet kom nsta uppfinning;
tvpunktperspektivet Det har ocks sin
grund i att beraktaren str p marken och
ser rakt fram p sin omgivning. Skillnaden
r den att betraktaren str i sned vinkel mot
motivet, inte parallellt med som i en punkts-
perspektivet. Tvpunktsperspektivet kom
dock aldrig i nrheten av en punktsperspek-
tivets populritet bland de klassiska
mlarna.
Dessa bilder r litet mer lsslppta n
bilder med enpunktsperspektiv. Bilderna
fr en dynamisk atmosfr. Lmpar sig fr
alla motiv som r mellan personbils- och
busstorlek .
TREPUNKTSPERSPEKTIV
Trepunktsperspektivet r en modern
freteelse, ven om det uppfanns redan p
1600-talet. Det anvndes till en brjan av
de skickliga plafondmlarna men fll sedan
i relativ glmska fram till brjan av 1900-
talet. Det moderna industrialiserade
samhllet med sina stora stder, atlantng-
a re, lokomotiv, flygmaskiner och hga
tempo gjorde att bildkonstnrerna skte
efter ett nytt bildsprk. Srskilt affischm-
larna och filmskaparna kom att terupp-
tcka trepunktsperspektivet och anvnde
det som ett dramaturgiskt redskap i sina
bildmedier.
Detta perspektiv lmpar sig fr alla typer
av bilder dr betraktaren antingen str
ovanfr eller under motivet.
79
Se uppt och nedt
De flesta av fremlen i vr
omgivning finns i gonhjd, varfr
vi sllan behver bja p nacken
fr att upptcka dem.
Drfr r vr huvudstrle oftast
horisontell. Eftersom bildplanet alltid r
vinkelrtt mot huvudstrlen r bildplanet
vertikalt (lodrtt) vid denna synvinkel.
Av detta kommer att alla i verkligheten
vertikala linjer blir ven vertikala p
bilden.
Men de finns tillfallen d vi ser bde
uppt som nedt. Det r nr vi av
naturliga skl mste titta uppt eller
nedt, frmst beroende p att fremlet
r placerat lngt ovanfr eller under oss.
Det kan ocks bero p fremlets storlek.
Jttelika freml mste vi titta upp p,
fr att de ska rymmas inom synfltet.
'
\'-,
.........--4...
: ..__ _
....... ..
- -- .
-...................
.... ...... , t
... - . .
------.
' . .
/??
-- -; ..
..

/ l)
j!.' .
(/' (
' l
\ _.,.-. tf
! \. - '
' "<_ /}
/
80
Frvrngningar i
perspektivbilder
Frvrngningar i perspektivbilder
(eller distortion) r relaterade till
flyktpunkternas mellanrum och
synfltet.
------------------------
Som jag beskrivit p sidorna 29 - 31 kan
man ganska enkelt konstatera om en kub
llr acceptabel tecknad eller om
perspektivet r frvrngt. Kortfattat beror
det p att flyktpunktema befinner sig fr
ntira motivet.
Om du upptcker en sdan frvrngning
finns det tv stt att rtta till bilden;
1) Om du vill ha med hela motivet i bilden
mste du ka avstndet mellan
flyktpunkterna.
2) Om du inte vill flytta ngon av
flyktpunkterna mste du begrnsa bilden
till att omfatta endast det naturliga
synfltet. Det brukar begrnsas till ett
cirkulrt omrde med en diameter som
motsvarar ca 2/3 av flyktpunkternas
mellanrum.
En annan ovanligare typ av frvrngning
Hr om vnd mot det frra exemplet, dvs
nllr flyktpunktema r fr lngt ifrn
varandra. Denna typ av bild
stadkommer en knsla av platthet p
grund av att flyktlinjerna nstan inte
sammanstrlar alls. Undvik detta genom
att ha minst en flyktpunkt p ritbordet.
,1-r''---------------
\
-- ----y
/
' \
~ ----------"-.V
81
BesTMMA HJD l
Hjdbestmning
Fr att kunna bestmma hjden
hos ett freml i en perspektivbild
mste man frst bestmma vad
som r bildens hjdnorm. Enklast
r det om man placerar en kub av
rtt mtt i bildens mitt.
Vanligast r att kuben fr ett mtt som r
ltt att dela upp i jmt antal delar, ofta
l x l x l meter.
Utifrn denna kub kan man sedan med
hjlp av stdlinjer bestmma hjden p
fremlen i omgivningen.
Kuben kan ocks frlngas fr att
mttstta strre freml, samt delas upp
fr att mttstta mindre freml.
Bilderna hr intill frklarar hur man gr.
4f- --
" l
82
BEsTMMA HJD Il
stende observatr
Den vanligaste
observationshjden r den dr
betraktaren str upp.
I denna bild, nr motivet bestr av
mnniskor av olika storlek och p olika
hjd, r det relativt ltt att bestmma
dess hjder.
Hr str betraktaren p markplanet.
MNNISKOR l BIW
1. Vuxna mnniskor som r lika lnga som
betraktaren och som str p markplanet.
2. Mnniskor som r ngon decimeter
kortare n betraktaren och som str p
markplanet.
3. Sm barn som r ca hlften s lnga
som en fullvuxen mnniska och som str
p markplanet.
4. Vuxna mnniskorna som str i trappan
ca tv meter ovanfr markplanet.
6. Ett barn som str p trappan ca tv
meter ovanfr markplanet.
83
BEsTMMA HJD III
Observatren str
hgre n
omgivningen
Om vi utgr frn bilden p frra
sidan, kan vi ocks analysera vad
som hnder om observatren
stller sig ovanfr motivet.
Som du ser ndras bilden ganska radikalt
nr observatren hjs ver omgivningen.
Nstan alla mnniskor i bilden hamnar
under horisonten. Det r bara
mnniskorna i trappan som har samma
gonhjd som observatren.
:;' ,
MNNISKOR l BILD
markplanet.
p markplanet.
Kapitel 3: Mer om teorier
----
il l
l l
BESTMMA HJD IV
sittande observatr
terigen anvnder vi oss av
samma bild, denna gng med
observatren sittande i en stol p
markniv.
Vid denna observationshjd befinner sig
de flesta mnniskor i bilden ovanfr
betraktarens horisont.
Det r endast dagisbarnen som
fortfarande inte nr upp till horisonten.
MNNISKOR l BILD
markplanet.
p markplanet.
CD
-w-
85
BEsTMMA HJD V
Liggande observatr
Slutligen studerar vi samma
motiv, denna gng med
observatren liggande p marken.
Denna gng ser vi direkt att ingen i
omgivningen har samma eller lgre
gonhjd som observatren.
Vi ser ocks att underben och ftter hos
de andra mnniskorna r det enda som
ligger under horisonten.
MNNISKOR l BILD
markplanet.
p markplanet.
CD

86
BEsTMMA HJD VI
stende mtlinje
Nr man tecknar interirbilder i
enpunktsperspektiv kan de flesta
hjder bestmmas med hjlp av
en stende mtlinje.
Vanligast r att man lgger mtlinjen
lngs den nrmsta vggen.
m vggen r 2,5 meter hg kan man
dela in mtlinjen i fem delar genom att
gra ett mrke var 50:e centimeter. Dessa
mrken r sedan utgngspunkter fr de
horisontella hjlplinjer som man sedan
drar lngs hela vggen.
Dessa halvmeterlinjer p vggen r i sin
lur utgngspunkter fr mttsttning inne
i rummet.
1. Bestm fremlets placering p golvet
(ell er i taket). ven om fremlet sjlv
inte rr i golvet eller taket mste man
veta dess frhllande till dessa ytor.
2. Bestm fremlets hjd p mtlinjen.
3. Dra en vinkelrt linje frn fremlets
golvmrke in mot nrmaste vgg.
4. Dra en vertikal linje upp lngs vggen
fr n den punkt dr golvlinjen mter
vggen.
6. Fr ut den rtta hjden frn mtlinjen,
l ngs vgg mot den vertikala linjen.
6. Fr sedan ut mttet frn vggen, ut i
luften, parallellt med golvlinjen tills den
r rakt ovanfr golvmrket.
1.0
.. .______
... T\ \\
' ; '\
//
<
...../--'
/
/
..__ ________ -------- -----

. ....... - --- ... -- ---- -- . -------- - --------- ----- - --.. --------------- - - - -->1-
87
Bestmma bredd
P samma stt som vi bestmmer
hjd i ett enpunktsperspektiv, kan
vi ven bestmma bredd med
hjlp av en mtlinje, denna gng
r den liggande.
Om vi betraktar ett trgolv ser vi att
golvplankorna sammanstrlar mot
flyktpunkten samtidig som vi vet att de i
verkligebeten r lika breda hela vgen.
Denna effekt kan vi utnyttja nr vi ska
bestmma ett fremls bredd.
1. Lgg en mtlinje lngs marken och dela
in den i lmpliga delar.
2. Mt ut det mtt p mtlinjen som du vill
fra in i bilden.
3. Fr in hjlplinjerna in i bilden mot
flyktpunkten.
4. Du kan nu rita in fremlet, eller flera
freml varsomhelst mellan dessa
hjlplinjer.
5. Om ett likandant fremlligger p sidan
om hjlplinjerna, gr det nd att
mttstta genom att mta avstndet
mellan hjlplinjerna vid rtt "djup" och
sedan rita ut detta mtt varsomhelst till
vnster eller hger.
6. ven om fremlet befinner sig p en
annan hjd ver horisonten kan man
bestrna dess bredd p samma stt.
Mrk ut dess placering p marken och
fr sedan upp vertikala linjer till rtt
hjd.
l
l l
------ ------- ---------- ------ -- -- -- - - --- ------- --- - ------ ---- -
'1 11 /
l J(
l / 1
l
CD----
o 1
l
10 ev-,
88
Bestmma djup
En av de mer besvrliga
uppgifterna nr man tecknar
perspektivbilder r nr man ska
bestmma motivets djup.
Det finns inga tillfrlitliga regler om hur
man bestmmer djupet hos ett freml.
Liksom tidigare mste jag hnvisa till
ingende studier av riktiga freml fr
att du ska kunna lra dig denna grundlg-
gande kunskap.
Bst r det om du utgr frn en kub, som
lir en utmrkt modell eftersom den bar
samma mtt i bredd, djup och bjd,
samtidigt som dess sidor r raka och
rlll vinkliga.
N Ur du sedan tecknar perspektivbilder,
har du stor hjlp av dina kunskaper om
kuben och kan teckna de flesta former
med kuben som grund.
Se vidare kapitel 4 sidan xxx om ldme-
loden.
l :.
~ '.
- ---.--.._...
89
BEsTMMA DJUP l
Finn ytans centrum
Den fljande metoden r grunden
fr de flesta hjlpmedel fr att
bestmma djup i perspektivbilder.
Om vi bettaktar kvadrat, eller vilken
rektangel som helst, upptcker vi att om
vi delar upp dess yta med hjlp av
diagonaler, s kommer diagonalerna
alltid att korsa varandra vid ytans
absoluta mittpunkt. Det betyder att
punkten r placerad med samma avstnd
frn ovansidan och undersida som frn
vnsterkant och hgerkant.
Om vi sedan bettaktar samma freml i
perspektiv upptcker vi att ju mer
fremlet frkortas, desto mer flyttas
ytans mittpunkt int. Detta r en mycket
viktig iakttagelse som mnga gnger
avgr om perspektivbilden blir trovrdig.
Drfr r diagonalmetoden ett snabbt
och exakt stt att lokalisera mittpunkten.
Il
Il
=
\
/:/'
;/:
l
90
B STMMA DJUP Il
-rlng med
diagonaler
Diagonalmetoden r utmrkt fr
att frlnga och bestmma
av tndet mellan flera freml
m d samma avstnd.
1. k no de tv frsta stolparna (A och B) i
r d n och fr lng flyktlinjen till FP.
2. rn ell agonaler mellan A och B fr att
l k li sera mittpunkten.
, Oro on flyktlinje frn mittpunkten till FP.
4. Dr on ny diagonal mellan A
1
via B
2
till
c.
, Dntto r nu placeringen fr stolpe C. Dra
n vortlkallinje frn c3 upp till den vre
llyktllnjen.
, Du kon nu kontrollera att avstndet r
dot rtta genom att dra en andra diago-
nal mell an A
3
via 8
2
till C
1
Diagonalen
kn d skra den vre flyktlinjen p
oomma stll e som den vertikala linjen
frn C .
l , rt tt nu att frlnga till stolpe D. Dra
n diagonal frn 8
3
via C
2
till 0
1
Dra en
vorti kal frn 0
1
s att vi fr 0
3

O. ortstt med denna procedur tills du ntt
6 lngt du vill.
1
G
----------------7
/
/
l
l
/
/
91
BEsTMMA DJUP III
Dela upp ytan i jmt
antal delar
Diagonalmetoden r anvndbar
ven nr man ska dela upp ytan i
ett jmt antal, lika mnga delar.
Hr bredvid har jag illustrerat hur man
kan dela upp en rektangulr yta i ett jmt
antal, lika stora delar med hjlp av
diagonalmetoden. studera frst
planvyema, och sedan samma figurer i
perspektiv.
Som du ser fungerar denna metod endast
p ytor som delas upp i 2, 4, 8, 16, 32, 64
osv.
... .
/
Kapitel3: Mer om teorierna
~ : 7
/
/
,: '
92
B STMMA DJUP IV
Dela upp ytan i udda
antal delar
Nr du ska dela upp en yta i udda
ontalet delar, kan du anvnda dig
ov en mtlinje och en
mtflyktpunkt.
una metod gr att du enkelt kan dela
upp ytan i ett udda antallika stora delar,
110m3, 5, 6, 7, 9 eller 10 osv.
1. Dra en horisontelllinje (mtlinjen) frn
ytans nrmaste hrn A
1

2. Ool o in mtlinjen i det antallika stora
et lar som du hade tnkt dig. l detta
oxompel r det 5 delar.
Du kan anvnda dig av vilket mtt du vill
p mtlinjens delar, de kan vara 5
mi llimeter eller 20 millimeter var.
Dat r bra om inte gr allt fr sm delar,
dd risken fr mtfel r strre. Om du gr
fr stora delar kommer det bli problem
mod att rymma dem p pappret.
. Oro en flyktlinje frn punkt 5 p mtlin-
J n till ytans bortre hrn A
2
Frlng
li nj en till bildens horisont. Detta ger oss
mtflyktpunkten (MFP) och dess lge p
hori sonten.
All a stdlinjer frn denna mtlinje
om manstrlar vid MFP.
4. Sommanbind de vriga fyra punkterna
p mtlinjen med MFP. Detta ger totalt
forn stdlinjer.
6. Ytan kan nu enkelt delas upp dr std-
linj erna sammanfaller med ytans
baslinje.
\
."\ ..
\\
A,
CD o 1
93
BEsTMMA DJUP V
Dela in ytan i olika
stora delar
Metoden med mtlinje och
mtflyktpunkt kan ven anvndas
nr man ska dela in ytan i olika
stora delar, exempelvis nr du ska
rita husfasader i perspektiv.
1. Dra ut en horisontell mtlinje frn ytans
nrmsta hrn A
1

2. Dela in mtlinjen i de nskade delarna.
Du kan anvnda vilken skala du vill p
mtlinjen, bara proprtionerna stmmer.
3. Sammanbind sista mtpunkten med
ytans bortre hrn A
2
Fortstt med linjen
till horisonten fr att f mtflyktpunkten
(MFP).
4. Sammanstrla de vriga mtpunkterna
med hjlp av stdlinjerna i MFP.
5. Ytan delas upp dr stdlinjerna sam-
manfaller med ytans baslinje.
/
//
94
BEsTMMA DJUP VI
Liggande
mtlinjemetoden
Ett snabbare alternativ till att
anvnda sig av en liggande
mtlinje och mtflyktpunkt.
cnna metod ger samma resultat som
liggande mtlinjemetoden, men denna r
mer direkt och snabbare nr man vllrt
sig den. Tyvrr brukar den vara svrare
nu lUra sig fr nybrjare, mest fr att
man mste tnka lite omvnt nr man
delar in ytan i olika stora delar.
Lika stora delar
1. Bestm hur mnga delar du ska dela in
ytan i. l detta exempel ska ytan delas in i
sex lika stora delar.
2. Anvnd en linjal och sk efter ett
vertikalt mtt, mellan ytans yttre flyktlin-
jer, som r jmt delbart med delarnas
antal. Vi drar en linje dr linjalen visar 60
millimeter, eftersom 60 r jmt delbart
med6.
3. Dela in mtlinjen. Frena mtpunkterna
med ytans flyktpunkt FP.
4. Dra en diagonal stdlinje ver ytan.
5. Dra vertikala linjer frn de punkter dr
mtpunkternas stdlinjer korsar diagona-
len. Ytan r nu delad i ett jmt antal
delar.
Olika stora delar
1. Bestm hur mnga delar du ska dela in
ytan i. l detta exempel ska ytan delas in i
tre olika stora delar med frhllandet
3:2:1.
2. Anvnd en linjal och sk efter ett
vertikalt mtt, mellan ytans yttre flykt-
linjer, som r jmt delbart med delarnas
total mtt. Vi drar en linje dr linjalen
visar 60 millimeter och mtten blir
30:20:10.
3. Dela in mtlinjen. Frena mtpunkterna
med ytans flyktpunkt FP.
4. Dra en diagonal stdlinje ver ytan.
5. Dra vertikala linjer frn de punkter dr
mtpunkternas stdlinjer korsar diagona-
len. Ytan r nu delad i tre delar med
frhllandet 3:2:1.
Observera att mtlinjen "brjar" i samma
hrn som diagonalen, dvs det frsta mttet
hamnar nrmast betraktaren.
---..... 1. --------
. ....... 1 __
2
95
BEsTMMA DJUP VII
Lika stora freml p
olika avstnd
Ibland str flera freml av samma
storlek p rad men med olika
avstnd frn varandra. D kan
man utnyttja fremlens egna
diagonaler.
-------------------------
Om fremlen hade sttt dikt an hade vi
kunnat anvnda oss av diagonalmetoden
som beskrivs p sidan 91. Men nr
fremlen str en bit frn varandra,
kanske med olika avstnd, d blir det
knepigare.
Vi kan d anvnda oss av diagonalemas
frlngning: diagonalemas flyktpunkt
DFP.
1. Dra diagonalen fr den frsta rektangeln
och frlng den till horisonten. Detta ger
placeringen av diagonalens flyktpunkt
DFP.
2. Dra ut flyktlinjer fr rektangelns lngsi-
dor mot flyktpunkten FP. Dessa flyktlinjer
begrnsar de framfrvarande fremlens
bredd.
3. Bedm var baksidan hos nsta rektangel
ska placeras och rita in den p teckning, -----
~ - : : - - - - - - - - - - - - -
' .... x . . p - - - ~ - . - ~ - - --
en.
Fp 2.-
4. Dra en flyktlinje ti ll DFP frn den punkt
dr baksidan korsar den bortre flyktlinjen
mot FP. Resultatet blir den blivande
rektangelns diagonal.
5. Dra en horisontelllinje frn den punkt
dr diagonalen korsar den hitre flyktlin-
jen mot FP.
____ . .. --
6. Rektangeln r Idar, likasfor som den
_h_itre. -- ---
/
96
Lutande plan
Hittills har vi berrt ytor och plan
som antingen r horisontella eller
vertikala.
l verkligheten finns det ocks
mnga ytor som r snedvinklade.
U lutande plan r en yta som inte r
prallell med, eller vinkelrt mot mark-
ytan och har drfr inte flyktpunkter p
horisonten.
I sdana fall mste vi faststlla dess
flyktpunkter lngs stdlinjer, vetikala
linjer som antingen lper ver eller under
horisonten.
Stende plan som lutar mot betraktaren
har sin flyktpunkt under horisonten.
Sl ende plari som lutar frn betraktaren
hor sin flyktpunkt ver horisonten.
Om fremlet bestr av flera lutande
plan med samma centrum, som
oxernpelvis sidorna i en uppflld bok,
placeras flyktpunkterna lngs samma
std linje.
97
Upp- och
nedfrsbacke
Nr man tecknar landskapsbilder
stlls man ofta infr problemet
med att avbilda upp- och
nerfrsbackar p ett naturtroget
stt.
Principen fr att teckna sdana bilder r
den samma som fr alla lutande plan,
dvs att man placerar det lutande planets
flyktpunkt ovanfr eller under
horisonten. -------'---.. ....__
Det r viktigt att skilja dessa frn
byggnadernas flyktlinjer, som nstan
alltid r horisontella .
....---
\
98
Cirklar, cylindrar och
koner
Cirklar frkortas alltid till ellipser,
utom nr de r parallella med
betraktarens ansikte.
Att ha kunskap om hur cirkeln tecknas i
perspektiv r ndvndigt, inte bara fr
cirkelns egen skull, utan ven fr att dess
tvdimensionella form ligger till grund
fr flera geometriska kroppar,
exempelvis cylindern, konen, sfren och
den cylindriska ringen.
---------
. ;.:
.,..,.
. '
. ~
- .-;
....
~ : : :
. "'\.
i
99
CIRKLAR - CYLINDRAR - KONER l
Vad r en ellips?
En ellips r en oval sluten
matematisk kurva med tv olika
lnga centrumaxlar.
Ellipsens bgge axlar, som kallas fr
lngaxel och kortaxel r alltid vinkelrta
mot varandra, oavsett vilken vinkel den
betraktas fr n.
Axlarna korsar varandra vid den punkt dr
ellipsen r bde som bredast och som
smalast och kring axlarna r ellipsens
kurva helt symmetrisk.
Det gr att ellipsen alltid kan delas in i fyra
identiskt lika sektorer, med varje axel delad
i tv exakt lika stora halvor.
Denna princip gller alltid- oavsett
ellipsens ppning, storlek eller vinkel.
- t ' = o ~ - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Il
l-NGAXE.'- l t
~ ~
l
Il
JOO
CIRKLAR CYLINDRAR KONER Il
Hur man ritar en
ellips p frihand
Att kunna teckna ellipser p
frihand r mycket anvndbart,
eftersom man d slipper vara
beroende och styrd av mallar.
Man kan ocks snabbt skissa upp
former som annars skulle ta
betydligt lngre tid att framstlla.
De grundlggandekunskaperna i hur
man tecknar en ellips p frihand har jag
redan beskrivit p sidorna 35- 41 i
kapitel tv.
l Hlr kommer ngra fler anvndbara tips;
1. Det r alltid svrt att f fason p ellipser-
na nr man aldrig har tecknat sdana
frut.
Svrast r det om man frsker teckna
n perfekt ellips p en gng. Sdana
frsk r dmda att misslyckas. Skissa
hellre lst med pennan, flera varv p
papperet. Dra sedan i en bestmd linje i
det spr som ser bst ut.
2. Du kan ocks skissa upp lngaxel och
kortaxel innan du tecknar ellipsen. Dela
In axlarna liksidigt fr att f ellipsens
ytt ermtt. Det r nu lttare att skissa upp
elli psens form.
3. Du kan ocks teckna en fjrdedels ellips
och verfr sedan kurvan till ett skiss-
papper. Kalkera sedan av kurvan p
nsta del av ellipsen osv.
4. Tnk p att ellipsens ndar aldrig r
spetsiga oavsett hur platt den n r.
@
/
""'
---
~
/ ~
\
/
'-...___
/
--- -
101
CIRKLAR - CYLINDRAR - KONER III
Ellipsens centrum
Ellipsens perspektiviska centrum
sammanfaller aldrig med dess
geometriska centrum.
Perspektiviska centrat ligger alltid lngre
bort frn betraktaren.
Detta fenomen har sin upprinnelse i att
man blandar tv- och tredimenssionella
bilder p samma papper nr man tecknar
perspektivbilder. Geometri och
perspektivlra r tv helt skilda saker
som inte fr blandas ihop.
1. En sann cirkel kan alltid omges av en
sann kvadrat.
4. Vi lgger ned den geometriska bilden av
cirkeln och kvadraten i en perspektivbild. Vi
ser att centrumpunkten flyttar sig bortt i
bilden, s att den hitre ytan blir strre n
den bortre.
Detta r ellipsens perspektiviska centrum.
2. Kvadratens geometriska centrum r den
punkt dr dess diagonaler mts och det
sammanfaller ven med cirkelns
E ~
5. Om vi betraktar samma ellips som en
geometrisk figur, ser vi att ellipsen r
liksidig och har samma avstnd till den
hitre som den bortre kanten.
Detta r ellipsens geometriska centrum.
3. Vi kan frtyliga figuren genom att dra tv
vinkelrta linjer frn mitten av kvadratens
sidor in mot kvadratens och cirkelns
6.0m vi sammanstller dessa bgge bilder
ser vi tydligt att ellipsens perspektiviska
centrum ligger bakom dess geometriska
centrum.
Denna effekt kar i samma takt som
betraktningsvinkeln minskar.
102
CIRKLAR CYLINDRAR KONER IV
Cylindrar
Cylinderns centrumaxel ska alltid
tecknas som en frlngning av
ellipsens kortaxel.
Drfr r ocks cylinderns lngaxeln
alltid vinkelrt mot cylinderns
cenLrumaxel, oavsett betraktningvinkel.
Dremot ska ellipsens geometriska
ccnlrum (skrningspunkten mellan kort-
och lngaxel) aldrig frvxlas med dess
perspektiviska cetrum, genom vilken
axlar och centrumpinnar lper i
perspektivbilden.
T -
+- .. 1

r- .
!
'
!03
CIRKLAR - CYLINDRAR - KONER V
Koner
Att teckna konen i perspektiv
pminner mycket om att teckna
cylindern.
----------------------
Den stora skillnaden har att gra med
konens form. Nr den vilar p en plan
yta, kommer dess centrumlinje att luta i
relation till ytan.
Notera ocks att konens sidor alltid
ansluter tangiellt mot ellipsen, oavsett
hur stor frkortningen r.
Jag beskriver ocksd konen pd sidan 43 i
kapitel tvd.
/i
104
Speglingar
l perspektivbilder kan man
anvnda sig av spegelbilder fr att
visa saker som inte syns i den
vanliga vyn.
rundprinciperna kring spegelbilder i
perspekLiv syns tydligt i exemplen hr
intill.
Del r viktigt att man anvnder sig av
den reflekterande ytan p rtt stt,
srskilt nr man ska mta fram spegel-
bildens storlek.
P den andra sidan av spegeln finns en
likadan vrld som denna, fast spegel-
vnd.
Om spegelytan r parallell med marken,
anvnder spegelbilden samma flyktpunk-
Ler som originalet.
1. Spegelbilden av varje punkt hos ett
freml r direkt under det.
4. Lutande ytor p en horisontell spegel.
2. Om fremlet befinner sig ovanfr en
spegelyta, bestms speglingens storlek och
form med hjlp av mtning av avstndet
mellan fremlet och spegeln p ett antal
punkter.
5. Runda former p en horisontell spegel.
3. Nr spegeln lutar blir spegelbilden
parallell med tiltvinkeln. Spegelbilden visar
fremlet frn en ngot annan vinkel n
originalet.
6. Tnk p att speglingar ibland visar
mindre n vad du tror, srskillt nr
fremlet ligger lngt bort och det r
mycket som skymmer i frgrunden.
105
SAMMANFATTNING
I detta kapitel har du lart dig fljande:
De sju grundprinciperna, deras
innebrder och skillnader
- Overlappning
- Frminskning
- Skuggor
-Frkortning
- Fargperspektiv
- Sammanstrdlning
-Detaljer och mnster
Hur ser verkligheten ut egentligen?
Skillnaden mellan vad )!fl att vi ser, och
vad vi egentligen ser.
Betraktaren
Mottagare av den information som
skapar perspektivbilden.
Synfltet
Den begrtinsade del av omgivningen som
ar synlig fr det manskliga gat nar det
ar riktat mot en fast punkt.
Synstrlar
Ljusstrdlar som trajfar motivet och
dterkastas i en exakt rak linje till
betraktarens ga.
Huvudstrlen
En ttinkt rtit linje som lper frdn
betraktarens ga genom synftiltets
absoluta mitt. Huvudstrdlen tir alltid
vinkelrat mot bildplanet.
Bildplanet
En ttinkt transparent skiva mellan
betraktaren och motivet pd vilken
perspektivbilden projiceras. Det ar alltid
vinkelrat mot huvudstrdlen och stort nog
att rymma hela synftiltet.
Flyktpunkter
Anvtinds fr att beskriva hur alla
parallella linjer pdverkas av
perspektivet.
Horisonten
Anvtinds fr att beskriva betraktarens
hjdfrhdllande gentemot de tecknade
fremdlen.
Sammanstlning mot en flyktpunkt
Alla linjer som i verkligheten tir
parallella sammanstrdlar mot en och
sammaflyktpunkt i en perspektivbild.
Sammanstrlning mot flera
flyktpunkter
Varje grupp av parallella linjer
sammanstrdlar mot sin egenflyktpunkt,
oavsett riktning.
Horisontella linjer och horisonten
Alla horisontella linjer sammanstrdlar
mot horisonten.
Horisonten och gonhjden
Horisonten sammanfaller alltid med
betraktarens gonhjd.
Tre huvudsakliga synvinklar
- Grodperspektiv
- Centralperspektiv
- Fdgelperspektiv
Perspektivtyperna
- Enpunktsperspektiv
- Tvdpunktsperspektiv
- Trepunktsperspektiv
Hjdbestmning
- Med stdende observatr
- Observatren hgre an omgivningen
- Sittande observatr
-Liggande observatr
- Stdende matlinje
Bestmma bredd
Bestmma djup
- Finna ytans centrum
- Frlang med diagonaler
- Dela upp ytan i jtimna, udda delar och
olika stora delar.
- Liggande matlinje
-Lika storafremdl pd olika avstdnd
Lutande plan
Cirklar, cylindrar och koner
- Vad tir en ellips?
-Hur man ritar ellipser pdfrihand
- Ellipsens centrum
-Cylindrar
-Koner
Speglingar
Du har nu fdtt en djupare kunskap om de
regler som beskrevs i kapitel tvd. Denna
del av boken tir ttinkt attfungera mest
som en uppslagsdel dar du kan g d
tillbaka och ska upp fakta.
Kapitel fYra, som kommer htirntist, ar
anpassat fr industridesign och hur man
som designer kan anvtinda sig av
perspektivetfr attframhava sitt
produktfrs lag.
106
KAPITEL FYRA:
Tillmpad perspektivlra
fr industridesign
Kapitel4: Tillampad perspektivlamfr industridesign
Perspektivet i ideskisser och
presentationsbilder
l detta kapitel kommer vi att titta
nrmare p designskisser och
presentationsbilder, och hur man
som industridesigner kan anvnda
sig av perspektivet fr att
framhva sina produktfrslag.
Vi kommer att g igenom material som
industridesigner kan behva vid perspek-
tivteckning.
Vi kommer att analysera grundform-
erna i perspektivet, med tonvikt p dess
betydelse i designerns ideskisser och
presentationsbilder. Vi studerar former
som; cylinder, kub, prisma, pyramid,
hlcylinder, snett avskuren cylinder, sfr,
sfrisk sektor, kon, stympad pyramid,
stympad kon, obelisk, sfrisk zon, kil,
tunna, ellipsoid och cylindrisk ring.
Vi kommer att titta nrmare p spegel-
bilder, ett anvndbart medel i presenta-
tionbilder fr att visa produktens ovan-
och undersida i samma bild.
Ldmetoden, en enkel metod fr att
verfra planvyer till perspektivbilder.
Vi kommer att analysera hur man
tecknar rundade hrn i perspektivbilder.
Dubbelkrkta ytor i perspektiv brukar
stlla till problem. P denna sida fr du
tips om hur du skdliggr sna former.
Vi kommer se att man med sprngbil-
der kan visa hur produktens inre r
sammansatt.
Vi kommer att lna perspektivet frn
ett fotografi.
Trdmodellering kommer vi ocks att
berra.
Slutligen ska vi se hur vi kan anvnda
oss av vra nyvunna kunskaper nr vi
analyserar en perspektivskiss av en
personbil.
Sist i kapitlet kommer en sammanfatt-
ning.
107
Material
En designer har ofta behov av att
arbeta snabbt, srskilt nr det
gller ideskisser och
presentationer.
Fr att uppn denna snabbhet
behver designern bra materiel.
De huvudskaliga hjlpmedlen fr
perspektivteckning har jag beskrivit p
sidan 10 i kapitel tv. Frutom dessa
anvnder sig designern av fler speciella
hjlpmedel.
A. Ett bra ritbord som r 70 x 120
centimeter eller strre.
B. Linjaler. Grna en T-linjal och en vanlig
glasklar linjal ca 30 centimeter.
C. En bra passare, grna med mjlighet till
frlngning.
D. Universalfste till passaren, som gr att
man kan anvnda sig av alla typer av
pennor till passaren.
E. Stiftpenna med 0,5 millimeter blyertsstift
med hrdhet H till H2.
F. Frgpennor fr att identifiera olika linjer
i underlagsskisserna.
G. Ellipsmallar. (se kapitel sex)
H. Kurvmallar. (se kapitel sex)
l. CirkelmaiL (se kapitel sex)
J. skisspapper p rulle.
K. Perspektivraster. (se kapitel 6)
M.En ljuslda, grna strre n A3.
Kapitel 4: Tillttmpad perspektivltira fr industridesign
108
Geometriska kroppar
i designskisser
P de fljande sidorna kommer jag
att beskriva hur man tecknar de
tredimensionella grundformerna i
perspektiv.
------------------------
De grundformer som kommer att av-
handlas r fljande:
Kuben
Prismor
Pyramider
$t ympade pyramider
<;::ylindern
Den snett avskurna cylindern
Tunnan
Hlcylindern
l,)en cylindriska ringen
Ellipsoiden
Sfren
Sfriska sektorer
Sfriska zoner
Konen
Den stympade konen
Obelisken
Kilen
Kapitel 4: Tillampad perspektivtara fr industridesign
109
GEOMETRISKA KROPPAR l
Kuben
Kuben r en geometrisk kropp
med sex sammanhngande,
kvadratiska ytor.
Kuben r den geometriska kropp som
mest anvndbar nr man ska teckna
perpsektivbilder. Tack vare dess liksidig-
het i alla ledder (samma kvadratiska mtt
i djup, bredd och hjd) r den utmrkt
nr man ska mttstta sina perspektivbil-
der, och nr man snabbt vill skissa upp
ett freml i rtt proportioner (se sidan
127 "Ldmetoden").
i
l
!
' "
i.
l
; '
. ./'

. '
l
; l
l
!
: i
i l
!
Kapitel 4: Tillampad perspektivtara fr industridesign
110
0BOMETRISKA KROPPAR Il
Prismat
Prismat r en lngstrckt
geometrisk kropp med parallella
och likformiga basytor samt plana
sid ytor.
------------------------
Alla rtvinkliga ldor, frutom kuben, r
allts prismor. Man abvnder sig av
samma teknik nr man tecknar prismor,
som nr man tecknar kuben. Man kan
ocks anvnda sig av kuben nr man ska
mttstta prismat s att det fr de rtta
pr portionerna.
Kapitel4: Tillampad perspektivtarafr industridesign
111
. l
GEOMETRISKA KROPPAR III
Pyramider
Pyramiden r en geometrisk kropp
med plan bas och triangelformade
sidor som mts upptill i en spets.
Pyramiden kan allts ha flera former,
beroende p basytans tvdimensionella
form. Hr intill visas exempel med
triangulr, kvadratisk, pentagonal och
hexagonal basyta.
Kapitel 4: Tilltimpad perspektivltira fr industridesign
\
. ; . ..,_
112
GEOMETRISKA KROPPAR IV
stympade pyramider
stympade pyramider r
geometriska kroppar av
pyramidform dr den vre delen
av spetsen har avlsnats.
Nr man tecknar stympade pyramider,
tecknar man frst en hel pyramid som
man sedan avlgsnar toppen p.
Kapite/4: Tilltimpad perspektiv/tirafr industridesign
~
\
\
113
GEOMETRISKA KROPPAR V
Cylindern
Cylindern r en geometrisk kropp
med likformiga plana, cirkulra
basytor och vinkelrt lngsida.
Cylindern tecknas som en ellips som
frlngts i flyktlinjemas riktning.
Kom ihg att cylinderns ndellipser r
olika, bde till storlek ocb ppning. Den
frmre ellipsen bar lngre lngaxel,
medan den bakre ellipsen bar lngre
kortaxeL Du mrker detta om du betrak-
tar en modell framfr dig eller nr du
tecknar kvadrater i perspektiv som du
ska passa in ellipserna i.
Observera ocks att ellipsen aldrig kan
vara strre n kvadraten, och att ellipsen
ska tangera kvadratens sidor p mitten.
Kapitel4: Tillampad perspektivlarafr industridesign
...... . - ~ ...,
.,, . . . ~ -
114
GEoMETRisKA KROPPAR VI
Den snett avskurna
cylindern
Den snett avskurna cylindern r en
geometrisk kropp som bygger p
cylindern, men med ena nden
stympad i lutande vinkel mot
cylinderns centrumlinje.
Nr du ska teckna en snett avskuren
cyli11der r det enklast att frst teckna en
cylillder som vanligt (se frra sidan).
Sedan projicerar du snittytan inne i
cyli11dern och avlgsnar den ena delen.
Kapite/4: Tilltlmpad perspektiv/tirafr industridesign
115
GEOMETRisKA KROPPAR VII
Tunnan
Tunnan r en geometrisk form
med likformiga plana, cirkulra
basytor och konvex lngsida.
Tunnan tecknas enklast med cylindern
som grund. Drefter kan du gra p tv
stt;
1. Bedm tunnans utbuktning och teckna
dess yttre begrnsning p frihand eller
med hjlp av kurvmallar.
2. Gr en ritning med en sidovy av tunnan.
Dela upp tunnan med ett antal snitt. Dela
sedan upp din perspektivbild av grund-
cylindern och rita in snittytorna, ett antal
cirklar av olika storlek, med den strsta
mitt p tunnan. Frbind sedan cirklarna
s att ellipsens yttre form framtrder.
)
116
GEOMETRISKA KROPPAR VIll
Hlcylindern
Hlcylindern bygger i huvudsak p
cylindern, men r inte massiv utan
genomborras av ett centrerat
cirkulrt hl.
terigen en form som tecknas med
cylindern som grund. Innanfr cylin-
derns kortsidor tecknar du en mindre
ellips fr att antyda hlet. Observera att
den yttre elipisens perspektiviska
centrum ska anvndas fr att placera den
inre ellipsen, inte den yttre ellipsens
Kapitel 4: Tilltimpad perspektivfara fr industridesign
117
GEOMETRISKA KROPPAR IX
Den cylindriska
ringen
Den cylindriska ringen r en
cirkulr plan yta som roteras kring
en axel som ligger utanfr ytan.
Fr att frst hur den cylindriska ringen
ser ut i perspektiv mste man g tillbaka
till dess ursprung. Ringen bestr av ett
ondligt antal cirklar som str p kant
mot rotationsaxeln. Om vi fyller i tta av
ellipserna ser vi strax hur ringens form
trder fram. Vi sammanbinder ellipserna
och fyller i dess kontur.
Som du ser r ringens ytterkontur inte
den samma som ellispens. Det beror p
att ringen har en egen kropp, medan
ellipsen r helt platt. Denna effekt kar
allts med ringens tjocklek.
Kapite/4: Tilltimpad perspektiv/arafr industridesign
l
/ j
' l
118
GEOMETRISKA KROPPAR X
Ellipsoiden
Ellipsoiden r en geometrisk kropp
som bestr av tre ellipser i rt
vinkel mot varandra.
Bsta sttet att teckna en ellipsoid i
perspektiv r att utg frn en ritning i
planvyer. Rita sedan in ellipserna i var
sitt plan (x,y,z) och frbind sedan
ellipserna med runda kurvor fr att f
dess ytterkontur.
Om du r noggrann kan du ocks
anvnda dig av snittmetoden som
beskrivs p sidan 116.
119
GEOMETRisKA KROPPAR XI
Sfren
Sfren r en helt rund geometrisk
kropp dr alla punkter p ytan har
samma avstnd till dess inre
medelpunkt.
Det unika med sfren r att den inte
pverkas av perspektivet - den r alltid
helt rund vilken vinkel den n betraktas
frn. Den tecknas alltid med passare eller
cirkelmalL
l
Kapitel 4: Tilltlmpad perspektivtara fr industridesign
\
i \
: ' ... _,
. ~ - -.. ---... - - - _ _ . . . . . - - - - ~ ~
120
GEOMETRISKA KROPPAR XII
Sfriska segment
Ett sfriskt segment r ett polrt
snitt frn en sfr.
Fr att teckna ett sfriskt segment br du
frst teckna upp en sfr med rotoations-
axel. Placera sedan snittet vinkelrtt mot
axeln, s kan du sedan enkelt hitta
snittytan.
Kapite/4: Tillampad perspektivtarafr industridesign
. . ~ ... ... -.... ~ ...... -.. .
121
' l
GEoMETRisKA KROPPAR XIII
Sfriska zoner
En sfrisk zon r ett parallellt
utsnitt frn mitten av en sfr
format till en skiva.
Fr att teckna en sfrisk zon br du frst
teckna upp en sfr med rotoationsaxel.
Placera sedan snitten vinkelrtt mot
axeln, s kan du sedan enkelt hitta
snittytan.
122
GEOMETRISKA KROPPAR XIV
Konen
Konen r en geometrisk kropp
med en cirkulr basyta och spetsig
topp. __________ _
Som alla cirkulra former brjar man
med att teckna ellipsen som r dess
basyta. Sedan placeras konens spets
ngonstans lngs ellipsens rotationsaxel.
Kapitel4: Tillttmpad perspektivtarafr industridesign
123
GEoMETRisKA KROPPAR XV
Den stympade konen
En stympad kon r den nedre
delen av en kon, begrnsad med
ett rakt snitt.
Som alla cirkulra former bljar man
med att teckna ellipsen som r dess
basyta. Sedan placeras konens spets
ngonstans lngs ellipsens rotationsaxel.
Sedan placerar du snittet ngonstans
mellan konens spets och dess basyta.
Kapitel4: Tilltimpad perspektivlttrafr industridesign
124
GEOMETRISKA KROPPAR XVI
Kilen
Kilen r en spetsvinklig
geometrisk kropp med rtvinklig
basyta.
------------------------
Kilen tecknas enklast i perspektiv med
hjlp av ett prisma som grundform.
Bestm sedan var eggen ska vara place-
rad och frbind den sedan med basytan.
125
Spegelbilder
Med en spegelbild kan man visa
produktens undersida i samma
presentationsbil d.
Om produkten str p spegeln ser vi att
reflektionen hamnar rakt under produk-
ten. Men spegelbilden blir inte den
samma som originalet eftersom den r
placerad lngre ned, under gonhjden
n originalet.
Produktens ovansida syns betydligt
mindre, eller inte alls i spegelbilden.
Dess undersida framtrder istllet
betydligt mer.
Kapite/4: Tilltlmpad perspektivtarafr industridesign
126
Ldmetoden
En mycket anvndbar metod nr
man ska verfra planritningar till
en perspektivbild.
Metoden gr ut p att du omsluter
planvyerna i ett rutnt och att du sedan
verfr dessa vyer till de motsvarande
ytorna i en tredimensionell matris med
samma proportioner i perspektivbilden.
Ol:lrefter mejslar du ut formen som en
stenhuggare skulpterar i granit.
Metoden lmpar sig bst nr du redan
har gjort en ritning av produkten, eller
nllr du ska komplettera en redan befintlig
produkt.
'
.
=
..J ...... l
- ' .
l ' t
1. Dela in ritningarna vyer i kvadratiska
rutor. Placera produkten s att den r
centrerad i rutntet. Anvnd en skala som
r ltt att mta sig till ( 1 ruta = 20
millimeter r bttre n 1 ruta= 16,5
millimeter).
4. Produkten lngsida tecknas in lngs
matrisen centrum linje. Grundformer som
ellipser och ldor lggs p rtt plats. Dessa
linjer kan med frdel tecknas med en
penna av awikande frg.
2. Gr ett antal sm frihandsskisser av
produkten fr att faststlla perspektivet.
...._.
\ \
\
5. Lgg ett transparent skisspapper ver
bilden och fortstt att teckna bilden, grna
med rrpenna eller svart kulspetspenna.
Nu sammanbinder vi ellipser och ldor s
att produktens konturer framtrder.
3. Teckna upp matrisen i rtt storlek. Brja
med den nrmaste kuben och frlng
sedan till de vriga med diagonalmetoden
(se sidan"91). Se alltid till s att du hller
dig inom rimliga grnser s att
perspektivet inte frvrngs (se sidorna 29 -
31och81).
6. Sist renritas formen p ett nytt
skisspapper. Formen snyggas till och
konturen grs ngot kraftigare.
127
Rundade kanter
l stort sett alla av dagens
produkter har rundade kanter.
Radien gr att produkten ser
mjukare och mindre ut n om den
hade haft skarpa hrn.
Det r viktigt att du frstr vad som
hnder nr man rundar av kanterna, just
drfr att produkten d kommer att se
betydligt mindre ut trots att inte mer n
hgst 10% av volymen har avlgsnats.
I detta exempel har jag verdrivit radien,
s att effekterna ska bli tydliga. Ofta
brukar radierna vara betydligt mindre.
r
-- -
-- -- ----- --- -------- -------, '---
..)
1. Betrakta frst denna sidovy av en kub
med rundade kanter. Du ser d att radien
motsvarar 1/4 cirkel. Detta r en viktig sak
att hlla i minnet nr du brjar teckna din
perspektivbild.
4. "Raspa av" kubens kanter med pennan
och runda av hrnen p de nrmsta kanten
och fortstt sedan varvet runt.
Kapite/4: Tillampad perspektiv/arafr industridesign
2. Frst tecknar vi upp kuben i perspektiv.
Vi drar linjer lngs de kanter dr radien
vergr i en plan yta.
3. Denna detalj visar hur elliperna ligger i
kubens nrmsta hrn. Du ser ocks att man
kan tnka sig de rundade kanterna som
"inmurade" cylindrar dr man bara kan se
1/4 av dess sida.
5. Fortstt sedan med att runda av kanterna 6. Nu r kuben klar. Som du ser kan man
p de vriga sidorna. frestlla sig att varje hrn rymmer 1/8
sfr. Nr formen r klar ser man tydligt hur
mycket mindre kuben ser ut n originalet.
128
Dubbakrkta ytor
och komplexa former
Med hjlp av goda kunskaper om
de geometriska grundformerna
och hur man anvnder sig av
ldprincipen gr att man enkelt
kan teckna mycket komplexa
bilder i perspektiv.
Ldprincipen (se sidan 127) ger dig
mjlighet att relativt snabbt skissa upp de
mest komplicerade perspektivbilder.
Tillsarrunans med dina kunskaper om de
geometriska grundformerna (se sidorna
109- 125) och din analytiska frmga
(se sidan 51) gr att du klara av alla
typer av former utan ngra strre pro-
blem.
l
l
l
'
,,
Ii
J)
' l
l
.
'
l

Kapitel4: Tilltimpad perspektivtarafr industridesign
129
Sprngbilder
Riktiga sprngbilder brukar oftast
utfras av professionella
illustratrer, drfr att de kan ta
mycket lng tid att frdigstlla fr
den ovane.
Dremot r det mycket vanligt att en
designer gr mer schematiska sprngbil-
der fr att skdliggra produktens
huvudsakliga sammansttning och
komponenternas placering.
Huvudregeln nr man gr sprngbilder r
att hlla den s "ren" och tydlig som
mjligt, den r nog komplicerad som den
r nd. Visa inte vatje skruv och mutter,
visa ett typiskt par och ta bort de vriga.
Upprepa inte samma typ av komponent-
grupp sndersprngd fem gnger i din
sprngbild, utan sprng den nrmaste
gruppen och lt de vriga vara hela i
bakgrunden.
Kapite/4: Tillampad perspektiv/arafr industridesign
l
e
130
--
Lna perspektiv frn
ett fotografi
Fotografier r mycket anvndbara
som underlag nr man ska teckna
presentationsbilder i perspektiv.
Ofta nr man ska presentera frslag p
en strre produkt som ska placeras i en
befintlig milj, kan det vara enkelt att
lna perspektivet frn ett fotografi.
Det finns dock ngra viktiga frbehll:
Se till att bilden r tagen frn rtt hll,
produktens baksida r det oftast ingen
som vill se.
Bilden br var fotograferad med
normaloptik (50 millimeters brnnvidd fr
smbildskameror), annars kan
perspektivet bli frvrngt, srskilt om
vidvinkeloptik har anvnts. Om ett allt fr
stort teleobjektiv anvnts (mer n 100
millimeters brnnvidd) blir bilden allt fr
platt.
Bilden br innehlla ngon typ av
mttreferens s att det blir lttare fr dig
att teckna perspektivbilden.
Kapitel 4: Tillampad perspektiv/ara fr industridesign
,, .. ~
131
Trdmodellering
Fr att gestalta en produkt med en
komplex form kan man anvnda
sig av trdmodellering.
Trdmodellering kan jmfras med
tredimensionell, topografisk karta dr
produktens upphjningar motsvarar
bergens hjdkurvor.
Man kan applicera metoden p flera stt:
Rutat snitt
Kapitel 4: Tilltimpad perspektivtara fr industridesign
Liggande snitt
Stende snitt
132
studie av en
personbil
Detta exempel p en designskiss
visar hur man kan anvnda sig av
perspektivet fr att framhva
produktens form och funktion.
Presentationsbilder frestllande bilar
brukar ge prov p ett antal perspektivpro-
blem och dess lsningar. Detta exempel
r en halvfrdig presentationsskiss med
alla stdlinjer kvar, s att man lttare ska
frst hur designern konstruerat perspek-
tivet.
Karossens huvudform har skissats upp
med hjlp av trdmodellering (se sidan
132).
Hjulen r typiska exempel p hur man
tecknar parallella cylindrar. Lgg mrke till
att de snedstllda framhjulen har en egen
flyktpunkt p horisonten (se sidan 117).
Hetten r ett bra exempel p en cylindrisk
ring i perspektiv (se sidan 118).
Spegelbilden under bilen gr att man kan
se dess underrede till viss del. Det ger
ocks en extra spnnande dimension till
bilden.
Den lga horisonten r en ganska vanlig
kliche bland bildesigner. Tillsammans med
en fartfull bakgrund ger det en knsla av
fart och styrka.
(
/ --- -
- ..
lJ
)
Kapite/4: Tillampad perspektivtarafr industridesign
~ \ _ _____ /
\ )..... . .. --
/
\
' \ / /
\ ,\ J
' /
~ c : /
133
SAMMANFATTNING
l detta kapitel har du lrt dig:
Material som designern behver fr
att gra sina perspektiv skisser.
Hur man som designer tecknar
geomeriska grundformer som:
-Cylinder
-Kub
-Prisma
-Pyramid
- Hlcylinder
- Snett avskuren cylinder
-Sfar
- Sfarisk sektor
-Kon
- Stympad pyramid
- Stympad kon
-Obelisk
- Sfarisk zon
-Kil
-Tunna
-Ellipsoid
- Cylindrisk ring
Spegelbilder
Ldmetoden
Hur man tecknar rundade hrn
Dubbelkrkta ytor
Sprangbilder
Lna perspektiv frn ett fotografi
Trdmodellering
Detta var ett speciellt kapitel fr indu-
stridesign, med tonvikt p presentations-
skisser.
Nasta kapitel behandlar skugglara.
Kapitel 4: Tillampad perspektiv/ara fr industridesign
134
KAPrrEL FEM:
Skugglra
Kapitel 5: Skuggltira
Skillnaden mellan skuggor och skuggor
Det finns tv typer av skuggor,
som i den engelska litteraturen
kallas frshade och shadow.
Shade r vad vi p svenska kallar fr
egenskugga, dvs den del av ett freml
som skuggas av fremlet sjlvt.
Shadow r det samma som slagskugga.
med det menas den skugga som blir p
underlaget nr ett freml finns mellan
underlaget och ljuskllan.
skugglinjen r den synliga grnsen
mellan skugga och belysta ytor.
Skugglinjen skapar en frvrngd bild av
det belysta fremlet p underlaget.
Skuggor existerar bara nr det finns ljus.
Det finns tv huvudtyper av ljus, oavsett
ljusklla. Det r antingen ljusstrlar som
sprids parallellt eller ljusstrlar som
sprids radiellt. Den enda ljusklla som
sprider parallella ljusstrla p jorden r
solen. Ja, egentligen sprider den ocks
ljuset radiellt men dess otroliga avstnd
frn jorden gr att den lilla del av
solstrlarna som trffar jorden blir i stort
sett parallella.
Urtyperna fr alla radiella ljuskllor r
stearinljusets lga och den nakna
gldlampan.
Solljus- parallella ljusstrlar
Lokalt ljus - radiella ljusstrlar
135
Portal i solljus rakt
frn sidan
Parallella ljusstrlar som lper
parallellt med betraktarens ansikte
r den enklaste typen av
skuggteckning i perspektiv.
Vi konstruerar ett antal tvdimensionella
freml i form av portaler och stller
dem p en kvadratisk yta. Ytan belyses
av solen som befinner sig 45 ver
horisonten, rak frn sidan. Detta gr det
mycket ltt fr oss att konstruera
portalernas skuggbilder, eftersom
skuggan blir lika lng som portalerna r
hga.
1. Dra parallella flyktlinjer frn solen (som i
detta fall r 45 ver horisonten) via
hrnen 1 och 2 p portalen till en bit
hitom portalen.
2. Dra parallella horisontella linjer frn
hrnen 3 och 4 p portalen till en bit
hitom portalen.
3. Dr de tv grupperna av parallella linjer
korsar varandra finner vi punkterna 1
5
och 2 p underlaget . Hr ska skuggan
l
. s
1gga.
"
~ ~ ~
'\
'
En TIPSI
Om du tycker att denna teori ar svdratt
greppa, kan denna regel vara till hjalp:
Det ska aUtid bildas en triangel med
sidorna A, B och A fr att det ska
s
kunna bli en skugga.
Kapitel 5: Skugglara
A
136
Snedstlld kub i
solljus rakt frn
sidan
Samma ljusfrhllande som p
frra sidan men nu faller ljuset p
en tredimensionell kropp.
1. Vi utgr frn portalerna p frra sidan
och lter dem vara kubernas ena sida.
2. Med hjlp av parallella linjer (som i detta
fall r 45) kan vi fra ver skuggbilden
till underlaget genom att dra en linje frn
ljuskllan via hrn 1 ned till underlaget.
3. Sedan drar vi en horisontell linje frn
hrn 4 tills den korsar linjen frn hrn 1.
Detta ger punkten 1
5
p underlaget.
4. Fortstt runt kuben med hrnen 2 och 3
samt 5 och 6. Detta ger punkterna 2
5
och
3
5
p underlaget.
1s
137
Lda i motljus
Motljus betyder att solen lyser
mot betraktarens ansikte.
Nr solstrlarna inte r parallella med
betraktarens ansikte mste de
sammanstrla. Denna typ av bild r mer
komplex, men r samtidigt mer realistisk
n de tidigare exemplen.
1. Bestm godtyckligt solens placering i
sidled. Markera som SFP (Skuggans
FlyktPunkt) p horisonten.
2. Dra en vertikallinje upp frn SFP och
bestm solens hjdplacering godtyckligt.
Markera som LFP (ljusets FlyktPunkt) p
linjen.
3. Dra flyktlinjer frn LFP via hrnen 1, 2
och 3 p ldan till en bit hitom ldan.
4. Dra flyktlinjer frn SFP via hrnen 4, 5
5. Dr de tv grupperna av flyktlinjer frn
LFP och SFP korsar varandra fr vi
punkterna 1
5
, 2
5
och 3
5
.
S'fp
6. Som kontroll ska linjerna 1 - 2, 4 - 5 och .c..------
1 - 2 sammanstrla mot FP1. Linjerna
2
5
- 3, t- 6 och 2
5
- 3
5
ska sammanstrla
mot FP2.
.-- .
138
Lda i medljus
Medljus betyder att solen lyser
betraktaren i ryggen.
Nu nr solen r bakom betraktaren tror
man grna att det blir lite krngligare.
Men teorin r densamma som det frra
exemplet (motljus) med tv viktiga
skillnader:
A. LFP r denna gng inte detsamma som
solen, utan en flyktpunkt fr de
borttgende parallella solstrlarna.
B. LFP ligger alltid under horisonten nr
solen r bakom betraktarens rygg.
1. Bestm godtyckligt solens placering i
sidled. Markera som SFP (Skuggans
FlyktPunkt) p horisonten.
SfP
2. Dra en vertikal linje ned frn SFP och '"'-, __
bestm solens hjdplacering godtyckligt - ,
under horisonten. Markera som LFP / - ----..,,
(Ljusets FlyktPunkt) p linjen. '-,
ldan. "-,
'""
3. Dra en flyktlinje frn LFP till hrnet 1 p L ---- rf'
4. Dra en flyktlinje frn SFP till hrnet 2 p ----- ------------ "----- --- --- ... --- ---- ..
ldan.
6. Dr de tv flyktlinjerna frn LFP och SFP
korsar varandra fr vi punkten 1
5
p
underlaget.
6. Dra en flyktlinje frn 1 till FP l fr att
skapa skuggans vre
L-fP
139
Tv ldor i lampljus
FP 1 En naken gldlampa r ett bra
p en lokal ljusklla.
ven denna gng r teorin i stor sett
densamma som i exemplet motljus.
Skillnaden denna gng r att ljuskllan r
nra motivet.
1. Bestm godtyckligt lampans placering i
sid- och djupled p golvet. Markera som
SFP (Skuggans FlyktPunkt) p golvet.
2. Dra en vertikallinje upp frn SFP och
bestm lampans hjdplacering
godtyckligt. Markera som LFP (Ljusets
FlyktPunkt) p linjen.
3. Dra flyktlinjer frn LFP via hrnen 1, 2
4. Dra flyktlinjer frn SFP via hrnen 4, 5
5. Dr de tv grupperna av flyktlinjer frn
LFP och SFP korsar varandra fr vi
punkterna 1s, 2s och 3s.
6. Som kontroll ska linjerna 1 - 2, 4 - 5 och
1 - 2
5
sammanstrla mot FP2. Linjerna 2
- 5 - 6 och 2
5
- 3
5
ska sammanstrla
mot FP1.
Fp g
Kapitel 5: Skugglt1ra
... ' . '
'
. .. .
..
140
Rum i stearinljus
En lokalljusklla i ett slutet rum
ger komplexa skuggbilder.
Tillvgagngssttet r detsamma som i
det frra exemplet. Vi har fortfarande
endast en ljusklla (LFP) men vi har
SFP fr yruje yta som r brare av
skuggor frn intilliggande freml.
Vill man gra det riktigt svrt fr sig kan
man laborera med flera ljuskllor
samtidigt, med olika styrka och skrpa.
i \
0(;;
'1:)
(j
.. . ~
~ . -------- -
Kapitel5: Skuggltira
----.,- --- -------+--
. j -
.. l
i
141
SAMMANFATTNING
l detta kapitel har du lart dig:
SkiUnadetl mellan egenskugga och
slagskugga
- Egenskugga ar den del av fremlet
som skuggas av fremlet sjalvt.
- stagskugga ar den skugga som
avtecknas p underlaget.
Skillnaden mellan solljus och
lokalt ljus
-Solljuset bestdr i praktiken av
parallella ljusstrdlar.
- Lokalt ljus bestdrav radiella
ljusstrdlar.
Solljus raktfrn sidan
- Parallella ljusstrdlar som lper
parallellt med betraktarens ansikte ar
den enklaste typen av skuggteckning i
perspektiv.
Motljus
- Motljus betyder att solen lyser mot
betraktarens ansikte.
Medljus
- Medljus betyder att solen lyser
betraktaren i ryggen.
Lokalt ljus
-En naken gldlampa eller ett ensamt
stearinljus ger annorlunda
skuggbilder jamfrt med solen.
Detta kapitel gav dig tillracklig kunskap
fr att skuggsatta detflesta
perspektivbilder. Om du vill g d vidare
kan du anvanda dig av dessa teorier och
laborera medflera ljuskallor i samman
bild. Du kan ocksd prva med olika
skarpt ljus.
Kapitel sex, som kommer harnast,
handlar om de hjalpmedel som man kan
anvada sig av vid perspektivteckning.
142
KAPITEL SEX:
Hjlpmedel
Linjaler
Linjaler r ett enkelt och anvndbart
hjlpmedel nr man ska teckna perspektiv-
bilder. Alla har vl ngon gng kommit i
kontakt med detta ypperliga redskap. Om
man ska teckna komplicerade perspektiv-
bilder br man ha fljande uppsttning:
1. En kort akryllinjal ca 30 cm
2. En lAng akryllinjal ca 50 cm
3. En vinkelhake 45/45/90 av akryl
4. En vinkelhake 30/60/90 av akryl
5. En T-linjal mellan 30 - 50 cm.
Ett ritbord med ritapparat r att rekom-
mendera.
Om man vill satsa mycket p sina perpsek-
tivbilder kan man anvnda sig av en
speciell ritbrda med perspektivlinjaler.
Det r en skiva med en, tv eller tre linjaler
som r fstade p olika stt i skivan. De
dyrare varianterna r justerbara fr att
generera olika avstnd mellan flyktpunkter-
na.
Kapitel 6: Hjtilpmedel
Ellipsmallar
Ellipsmallar finns i ett antal vinklar frn 10
upp till soo med so mellanrum. storleken
brukar variera mellan 2- 250m m bredd.
Det bsta r att kpa mallar av god kvalitet.
De ska vara tunna, transparenta och
bjbara, samt matterad ovansida fr att
undvika reflexer. Ellipserna ska vara
placerade s p mallen att den korta axeln
r gemensam fr alla. Den ska ocks vara
tryckt med tunna linjer som indikerar
bgge axlarna. Ett bra mrke r Alvin.
En bra grunduppsttning r 15,30, 45,
60 av de sm ellipsmallarna i frsta hand.
Sedan kan man komplettera efter behov
med de stora ellipsmallarna och andra
vinklar.
Om man behver strre ellipser n 250mm
bredd kan man enklast frstora sin strsta
mall i en kontorskopiator. Den kan du
sedan kalkera av p ett transparent
ritpapper.
143
Perspektivraster
Perspektivraster r en slags underlagsmall
tryckt p papper. Rastret bestr av tv till
tre vggar som r kldda med kvadratiska
rutor, ofta 5 x 5 rutor omgivna av en
kraftigare kant. Rastret r ett bra hjlpme
del nr man lrt sig perspektivteckning p
frihand och vill jobba snabbt.
Ett bra svenskt mrke r System Jansson
som finns i storlekar frn A3 till A 1. Det
finns fr en-, tv- och trepunktsperspektiv.
De finns i ca fem versioner per perspektiv.
Varje version gr i sin tur att anvnda p
tre olika stt.
Fotografier
Om du inte hittar ett perspektivraster som
passar den vinkel du helst vill ha p din
teckning, kan du anvnda dig av fotografier
som hjlpmedel.
Om du bara vill ha ett allmnt perspektiv
kan du fotografera en papperskub eller
ngon annan geometrisk kropp och anvnd
sedan papperskopian som underlag. Kom
ihg att inte anvnda extrema objektiv till
dina bilder. SOm m normaloptik fungerar
bst.
Om du vill gra en variant p en befintlig
produkt kan du fotografera av den i olika
vinklar och anvnda papperskopiorna som
underlag. Fotografera helst med normalop-
tik och anvnd en bakgrund som ger bra
kontrast.
Datorgenererat
perspektiv
Om du r van med att jobba med datorer
s kan det vara ett bra alternativ till att rita
upp bilden frn brjan.
Sjlva grundjobbet brukar vara lika
tidskrvande som att sitta och rita bilden
fr hand. Dremot brukar det g mycket
snabbt att ta fram alternativa bildvinklar
nr grundjobbet vl r gjort.
Du behver bara ta fram trdmodeller som
du sedan skriver ut p en laserskivare.
Sedan anvnder du dessa som underlag
fr dina slutliga perspektivteckningar.
Kapitel6: Hjtilpmedel
SAMMANFATINING
I detta kapitel har dufdtt en kort
redogrelse av de hjtilpmedel som man
kananvanda som designer vid
perspektivteckning:
Linjaler
Ellipsmallar
o Perspektivraster
Fotografier
o Datorgenererat perspektiv
I kapitel sju, som kommer htirmtist,
analyseras de vanligaste felen som
man brukar gra som nybrjare.
144
KAPITEL SJU:
Vanliga fel vid
perspektivteckning
Ingen r fullkomlig
Det spelar ingen roll hur noggrann
man r nr man tecknar, man kommer
alltid att gra ngra fel i sin perspektiv-
teckning.
Nr sdana situationer uppstr, mste
man korrigera teckningen s att den upp-
fattas som visuellt korrekt.
Hur mycket man
behver korrigera
beror p proble-
mets natur, ens
egna personliga
bedmning och hur
goda kunskap man
har om perspektiv-
lrans grundregler.
Det viktigaste att
komma ihg r
Kapitel 7: Vanligafel vid perspektivteckning
Ibland kan det vara svrt att se felen i sin
egen teckning, drfr kan det vara myck-
et bra att lta ngon annan i din nrhet se
din teckning. Du kan ocks vnda bilden
uppochned eller hlla upp den framfr en
spegel.
I detta kapitel kommer vi att titta p de
vanligaste felen i
perspektivteck-
ningar:
Flyktlinjer sam
mansterlar inte
p samma stlle
Kuben ha fel pro-
portioner
Ldan r fr-
vrngd
Ellipsen har fel
form
man i frsta hand
ska stadkomma en
teckning som ser
rtt ut och inte nd-
vndigtvis en per-
fekt perspektivteck-
ning enligt kontsens
alla regler.
Ellipsen ligger i
fel plan
De flestafel brukar bero pd stress och
slarv. Om man brjar rita slarvigt i en
perspektivbild lwmmer problemen att ka
ju mer du ritar. Sddana bilder tir ntistan
omjliga att slutfra.
Vi kommer att ana-
lysera dessa fel och
ge frslag till korrigeringar.
Lt aldrig regler eller hjlpmedel styra
dig i ditt bildskapande, det r alltid ditt
sundafrnuft som ska flla det sista av-
grandet huruvida en bild ser rtt ut.
145
Flyktlinjerna
sammastrlar inte p
samma stlle
Ett av de vanligaste felen nr man
tecknar frihandsperspektiv brukar vara
att flyktlinjerna inte sammanstrlar mot
samrna flyktpunkt Detta kan man ltt
kontrollera genom att lgga en linjal eller
hlla ett snre vid den tnkta
flyktpunkten och jrnfra med de
befintliga flyktlinjema.
Dessafel brukar vara ganska latta att
dtgarda. Enklast ar attflytta den eller de
linjer som ar felaktiga.
..--
____ .......
146
Kuben har fel
proportioner
Detta r ett vanligt nybrjarfel, som
dyker upp ofta n ~ n man ftt kubens
mtt inprntade i ryggmrgen.
Som alltid nr det gller djupet i
perspektivbilder, kan man inte stlla upp
ngon enkel regel fr att bestmma
djupet. Man mste lra sig det genom att
iaktta. Titta grna p kubmodellen som
vi byggde i kapitel tv.
A. Om kuben tir fr djup, kan man
antingen frkorta den frltingda sidan
eller j(Jrstora resten av kuben. Bagge tir
lika ratt.
B. Om kuben tir fr grund, kan man
antingenfrlanga denfrkortade sidan
eller frmiska resten av kuben.
l
l
l
j/
l
l
Kapitel7: Vanligafel vid perspektivteckning
.....
/1
l
l
l
l
,?/ l
)
147
Ldan r frvrngd
Nr kuben ser ut s hr vet man att ngot
r fel med bilden. Den hitre kanten ser
spetsig och vass ut. Sdana bilder brukar
ge olustknslor hos betraktaren.
Felet p denna bild r att flyktpunkterna
sitter fr nra varandra. En bra regel i
detta sammanhang r att en ldas
rtvinkliga botten alltid ska tecknas i
minst 90, aldrig mindre. Fr att vara p
den skra sidan kan man alltid hlla sig
ver 100.
Alt. l. Flytta utflyktpunkternasdatt
bilden blir bra.
Alt. 2. Frminska lddan sd att den blir
mindre pd papperet.
fP1
Kapitel 7: Vanliga fel vid perspektivteckning
-----
--- - '\
---"----------- -- -------------- -- --- - - - - - _ - - - - - - ~ -
~
148
Ellipsen har fel form
Denna typ av problem uppstr bara nr
man tecknar ellipser p frihand. Hr intill
ser vi tv av de vanligaste felen; den vre
ellipsen har spetsiga ndar och ser ut
som en mandel; den undre ellipsen ser ut
som en skerhetsnl.
Om vi jmfr med den riktiga ellipsen
lngst ner ser vi vad som r fel hos de
vre ellipserna.
En ellips ska ha en perfekt rundning som
frtindras hela tiden, denfdr inte bli
cirkelrund (som i det nedre exemplet).
Rundningen blir skarpare ju ltingre ut
man kommer mot ldngaxeln, men denfdr
inte heller varafr spetsig (som i det
vre exemplet).
Kapitel 7: Vanliga fel vid perspektivteckning
F'CL-.1
149
Ellipsen ligger i fel
plan
Nr man tecknar cylindrar i perspektiv r
det mycket viktigt att man lgger
ellipserna i rtt plan.
Bsta sttet fr att f kontroll p detta r
att frst rita en lda som cylindern kan
beskrivas inuti. Lgg sedan ellipsen i
ldans kvadratiska kortsida s att den
- - - - - ~ : - -
7
./
:P'Ef- /
~ - ~
- - - - ~
150
5AMMANFATINING
I detta kapitel har du lart dig
analysera och korrigera ndgra av de
vanligaste felen som kan uppstd vid
p e r speklivteckning:
Flyktlinjerna sammanstrlar inte
mot sammaflyktpunkt
Kuben har fel proportioner
Ldan r frvrngd
Ellipsen har fel form
Ellipsen ligger i fel plan
Nu ar den egentliga boken slut.
Resten ar ordfrklaring, svensk-
engelsk ordlistafr fackuttryck,
litteraturlista och register.
151
KAPITEL AITA:
Ordfrklaring
Apex Ovanlig geometrisk beteckning
p konens spetsiga topp.
Bas Understa delen av en tvdimen-
sionell figur p vilken den tnks stdja
eller vila sig.
Basyta Yta p vilken en
tredimensionell figur tnks vila eller
stdja sig.
Begrnsningspunkt Den punkt
dr synstrlen skr bildplanet
Bildplan Det plan p vilket
perspektivbilden projiceras. Kan
betraktas som ett fnster mellan
betraktaren och fremlet. Frkortas
BPL.
BPL Frkortning fr bildplan.
Cirkel En plan sluten kurva vars
samtliga punkter har samma avstnd till
centrum.
Cirkulr En yta som begrnsas av en
cirkel.
Cylinder En geometrisk kropp med
plana, cirkulra basytor och vinkelrt
lngsida.
Kapitel 8: Ordfrklaring
DL Frkortning fr distanslinje.
Distanslinje Det kortaste avstndet
mellan betraktarens ga och bildplanet
Denna linje bildar en rt vinkel mot
bildplanet Synonym till Huvudstrle.
Frkortas DL.
Egenskugga Valrskiftningar i den
del av fremlet som inte r belyst. Se
ven slagskugga.
Ellips En rund men ngot avlng,
sluten matematisk kurva.
Endimensionell Ett freml som har
utstrckning i endast en riktning (se rt
linje).
Flyktpunkt Den punkt dr parallella
linjer ser ut att mtas i en perspektivbild
(Se ven grnspunkt). Frkortas FP.
FP Frkortning fr flyktpunkt
Frgperspektiv Frgskiftningar hos
freml som beskriver dess avstnd till
betraktaren. Klara, varma frger i
frgrunden och diffusa, kalla frger i
bakgrunden.
Frkortning Linjer eller ytor som r
152
parallella med betraktarens ansikte
upptrder i sin fulla storlek. Nr de
roterar bort frn betraktaren upplevs de
som allt kortare.
Frminskning Freml upplevs som
mindre ju strre avstndet r till
betraktaren.
Geometri Gren av matematiken fr
berkning av lngder av strckor, ytor av
figurer och volymer av kroppar i rummet
mm. Geometrins grundval r ett litet
antal grundlggande matematiska satser.
GL Frkortning fr grundlinje.
GP Frkortning fr grnspunkt
Grundlinje Bildplanets nedre kant
mot underlaget (eller jordytan).
Grundlinjen r en endimensionell
motsvarighet till markplanet. Frkortas
G L.
Grnspunkt Mindre vanlig
benmning fr den punkt dr parallella
linjer ser ut att mtas (se ven
flyktpunkt). Frkortas GP.
HL Frkortning fr horisontlinje.
Horisont Skenbar, vgrt grnslinje
mellan himlen och jordytan som utgr
bortre grns fr synfltet.
Horisontal En linje som r parallell
med markplanet. Se ven vgrt.
Horisontlinje En tnkt vgrt linje p
vilken flyktpunktema fr alla
horisontella freml r placerade.
Sammanfaller i de flesta fall med
verklighetens horisont. Frkortas m...
HP Frkortning fr huvudpunkten.
Huvudpunkten Den punkt dr
distanslinjen trffar bildplanet. Det
betyder att huvudpunkten r
medelpunkten i synfltet.
Huvudstrle Den tnkta
centrumlinjen i det konformade synfltet.
Synonym till distanslinje.
Kon En geometrisk kropp med cirkulr
basyta och spetsig topp (apex).
Kongruens Fullstndig likhet mellan
figurer.
Korta axeln Den kortaste strckan
mellan tv motsende punkter p
ellipsens ytterkontur.
Kub En geometrisk kropp med sex
sammanhngande, kvadratiska ytor.
Kvadrat En regelbunden fyrsidig figur
i vilken alla vinklar r rta och alla sidor
r lika lnga.
Kvadratisk Har form av en kvadrat.
Lodrt En linje med riktning mot
jordens medelpunkt. Synonym med
vertikal.
Lnga axeln Den lngsta strckan
mellan tv motsende punkter p
ellipsens ytterkontur.
Markplan En tvdimensionell
motsvarighet till grundlinjen. I praktiken
sammanfaller markplanet med jordytan.
Parallell En linje som har samma
riktning som en viss annan linje.
Parallellepiped Geometrisk
tredimensionell figur som begrnsas av
sex parvis prallella plan.
Parallellogram Tvdimensionell
fyrhrning med parvis prallella sidor.
Perception Upptagning i
medvetandet av sinnesintryck.
Plan En strre, helt jmn yta utan
bjningar eller krkningar. Planet r den
tvdimensionella motsvarigheten till den
endimensionella rta linjen.
Projektion Geometrisk tergivning i
ett plan av en tredimensionell freteelse
som ger en ganska god uppfattning om
frlagans utseende.
Polyeder Sluten tredimensionell
kropp vars sidor r plana.
Polygon Mnghrning.
Prisma En lngstrckt geometrisk
kropp med parallella, kongruenta basytor
och plana sidytor i form av
parallellogrammer.
Pyramid Geometrisk kropp med plan
bas och med triangelformade sidor som
mts upptill i en spets.
Rtblock Rtvinklig parallellepiped.
153
Rt linje En absolut rak linje, utan
bjningar eller krkningar. Den rta
linjen r den endimensionella
motsvarigheten till det tvdimensionella
planet.
Rt vinkel En vinkel som r exakt
90.
Sammanstrlning Linjer eller
kanter p freml som egentligen r
parallella upplevs som sammanstrlande
nr de vnds bort frn betraktaren.
Sfr En helt rund geometrisk kropp dr
alla punkter p ytan har samma avstnd
till en inre medelpunkt.
Skugga Begreppet delas in i tv
grupper; egenskuggan finns p sjlva
fremlet som valrskiftningar i den del
av fremlet som inte r belyst;
slagskuggan beskriver fremlets
frhllande till underlaget och
omgivande freml.
Slagskugga En typ av skugga som
beskriver fremlets frhllande till
underlaget och omgivande freml. Se
ven egenskugga.
mindre ppning n 90. Se ven rt
vinkel och trubbig vinkel.
Synflt Ett tnkt omrde inom vilket
det mnskliga gat kan se skarpt.
Synstrle En tnkt, rt linje mellan
betraktarens ga, genom bildplanet till
en bestmd punkt p det freml som
betraktas.
Tangent En rt linje som trffar en
kurva i en punkt utan att skra kurvan.
Tredimensionell Ett freml som
har utstrckning i tre dimensioner; lngd,
djup och bredd.
Trapets En rtlinjig fyrsidig
geometrisk figur dr tv av sidorna r
parallella.
Trapetsoid En rtlinjig fyrsidig
geometrisk figur utan parallella sidor.
Trubbig vinkel En vinkel som har en
strre ppning n 90. Se ven spetsig
vinkel.
Spetsig vinkel En vinkel som har en Tvdimensionell Ett freml som
har utstrckning i tv dimensioner; lngd
och bredd. Kan aldrig utstrcka sig i
djupet.
Vertikal En lodrt linje.
Vinkel ppningen mellan tv rta
linjer som mts i en gemensam punkt.
Enheten r grader e). l o = 1/360 cirkel.
l o = 60 minuter. l minut = 60 sekunder.
Vinkelrt Ngot som bildar en rt
vinkel.
gonhjd gonpunktens hjd ver
grundlinjen (marken). Frkortas H.
gonpunkt Motsvarar positionen
hos betraktarens ga. Frn den punkten
mts gonhjd och distanslinje.
Frkortas P.
H Frkortning fr gonhjd.
P Frkortning fr gonpunkt
verlappning Freml som delvis
tcker andra upplevs som
framfrliggande. Detta fenomen klargr
ocks fremlens inbrdes
storleksfrhllanden.
154
KAPITEL NIO:
Engelsk - svensk ordlista
fr facktermer
Kapitel 9: Engelsk- svensk ordlistafr facktermer
Angle Vinkel Picture plane Bildplan
Are Bge Plane Plan
Center of vision Huvudstrle Plinth Plint, prisma, lda
Central visual ray Huvudstrle Prism Prisma
Colour perspective Frgperspektiv Shade Egenskugga
Cone of vision Synflt Shadow slagskugga
Convergence Sammanstrlning Spatial Rum-, Rymd-
Diminution Frminskning Sphere Sfr
Equilateral Liksidig Square Kvadrat
Eye level gonhjd Station point gonpunkt
Field of vision Synflt Straight angle Rt vinkel
Foreshortening Frkortning Straight Iine Rt linje
Ground Iine Grundlinje Torus Cylindrisk ring
Horizon Horisont Vanishing Iine Horisontlinje
Morizontal Horisontal Vanishing point Flyktpunkt,
grnspunkt
Major axis Lnga axeln
Vertical Vertikal
Minor axis Korta axeln
Visual ray Synstrle
Overlapping verlappning
Parallel Parallell
Perpendicular Vinkelrt mot...
155
KAPITEL TIO:
Litteratur
Kapite/9: Engelsk- svensk ordlistafr facktermer
Creative perspective for artists
and mustrators
Ernest W. Watson, Watson
Gupthill Publisher Inc. New York,
1957
Elementary freehand
perspective
Dora M. Norton, Bridgman
PubHsbers Inc. New York, 1927
lndustrial technical illustration
Jon M. Duff, Van N ostrand
Reinhold Company Inc. New
York, 1982,
ISBN: 0-442-21957-1
Perspective drawing, the art of
Simon Greco, M. Grumbacher
Inc. New York, 1968, Library of
Congress Catalog Card Number:
68-20987
Perspective drawing handbook
Joseph D' Amelio, Van N ostrand
Reinhold Company Inc. New
York, 1984, ISBN: 0-442-21828-1
Perspektivlra fr arkitekter
Per-Ola Persson, CTH Arkitektur,
Gteborg, 1979
Perspektiv utan problem l, Il
Phil Metzger, Benedikt Tascheen
Verlag Berlin GmbH, Berlin,
1992, Svensk versttning: Sigurd
Rothstein,
ISBN: 3-89450-003-4 (band I)
3-89450-004-2 (band Il)
Presentation techniques
Dick Powell, Orbis Publisbing
Ltd, London, 1985,
ISBN: 0-85613-600-X
/56

Perspektivlära 1994

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

You might also like

Perspektivlära 1994

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Perspektivlära 1994

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

En handbok i perspektivteckning av Niklas Andersson

You might also like