Grunden fr demokratin i Sverige brjade under 1800 talets mitt, med medborgarassociationer och folkrrelser.

Mtesfriheten utvecklades, i och med att frbudet emot att hlla religsa mten i hemmen upphvdes. r 1974, antogs en en regeringsreform som gav folket den offentliga makten. Allmnna rstrtten, infrdes dock s sent som r 1921. Politiska demokratins triumf r dock inte global. Svenska vuxna, har under sina levnadsr sett nation efter nation, frigra sig frn ett auktoritrt styre och bana vg, emot ett demokratiskt idealsamhlle. Kampen r dock lng och stndig. Klla: http://www.regeringen.se/sb/d/2468?setEnableCookies=true Demokratins utveckling i Rumnien 1938 fick kvinnorna rstrtt och jmstlldheten mellan man och kvinna uppstod. Lagen om jmstlldhet avsg p fullkomlig jmstlldhet mellan de tv knen. S smningom brjade kvinnorna att f bttre utbildning och mjlighet att kandidera i riksdagen mm. 1947 infrdes kommunismen i Rumnien och pgick ungefr 45 r. Innan dess hade Rumnien varit en monarki. Kungarna tillhrde dynastin Hohenzollern och vr sista kung r Mikael I som lever fortfarande. Trots att kommunismen var inte alls uppskattad i Rumnien och mnniskor hade det mycket svrt, det var under den tiden som Rumnien stadkommit det strsta framsteget i hela sin historia. Det stod i partiets manifest att all skulle vara jmstllda, och p stt och viss det var det: alla utnyttjades. 1989 kom revolutionen och byttes styrelseskicket till demokrati.

Man pratar nu om demokrati och frmjar demokratiska begrepp som jmstlldhet och att alla ska ha rtt att gra sin rst hrd, men vi fr inte riktigt uttala oss. Vi knner oss inte delaktiga i beslut och jmstlldheten mellan mn och kvinnor r mera till namnet och till gagnet. Det r fortfarande mn som har frdelar och det finns fortfarande frdomar nr det gller kvinnor. Alla statliga fastigheter brjade antingen privatiseras eller sljas till frmmande investerare. Medborgarna frlorade sina jobb och ekonomin som blev pltsligt en marknadsekonomi sjnk. Om vi nu har en demokrati mste man lyssna p folket. Det tar faktiskt mycket mer tid n 24 r att skapa en demokratiskt styrelseskick Demokratins utveckling kan inte ske p en gng utan mste vara et delml process.

Detta innebr att man ska se p andra lnder, jmfra, se vad som funkar eller inte, hrma det som r nyttig, ta bort det som r dlig. Det gr inte bara att kalla sig demokratisk. En sdan demokrati r skyldig att vara kortvarig.

Men mnniskor har blivit uppmrksamma och knsliga om landets framtid och pratar mer och mer om att terkomma till monarkin (srskilt nu nr kronprins Niklas, kung Mikaels barnbarn har bestmt sig att bostta sig i Rumnien och verta tronen nr det behvs) eller till och med till en bttre form av socialism. Klla: Wikipedia, Historia.ro Sverige r en demokrati med ett parlamentariskt styrelsestt, vilket betyder att all offentlig makt utgr frn folket. P nationell niv representeras folket av riksdagen, som har den lagstiftande makten. Regeringen verkstller riksdagens beslut och tar fram frslag till nya lagar eller lagndringar. Citat frn regeringskansliets hemsida. Klla: http://www.regeringen.se/sb/d/504 Frn vikingatiden och fram till 1800-talet hade kvinnor inte srskilt mycket att sga till om. Under 1850-60talet kom den frsta vgen utav jmstlldhet, under den perioden brjade kvinnor i USA att frmedla sitt budskap och drigenom starta olika rrelser. 1922: de frsta kvinnorna vljs in i riksdagen. 1947: Karin Kock blir den frsta kvinnan in i regeringen. 1980 kom lagen om jmstlldhet, den s kallade jmstlldhetslagen.