Myndighetshandboken Uppl 63

Sociala rttighetsfrgor
En handbok om anskan, omprvning och verklagande av myndighetsbeslut

Stt dig in i frskringskassans, socialens, mfl:s regler innan din situation blir akut!
Utgiven av Fd. Socialjuridikbloggen

2011, uppl 6
Fd. Socialjuridikbloggen 2011 Utan upphovsrtt, inga rttigheter frbehlls. No copyright, no rights reserved. Godknd fr icke-kommersiell spridning. Utges endast som internet-utgva och sledes inte i tryckt form.
Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

myndighetshandboken.wordpress.com
Innehll
Obs! Innehllsfrteckningen innehller rubriker med max 5 siffror. Detta fr att gra innehllsfrteckningen mer verskdlig. Rubriker med fler siffror frekommer dock p flertalet stllen i framstllningen.
TID TILL EFTERTANKE FRORD TILL SJTTE UPPLAGAN ORDLISTA 1 2

2.1 2.2 2.3
12 13 15 27 28
28 28 29 29 29 31 33 34 35 35 36 36 38 39 40 40 41 42 42 43 44 45 45 45 46 49 50 51 52 52 53
INLEDNING ALLMN FRVALTNINGSRTT

Snabbfakta Saklighet, opartiskhet och allas likhet infr lagen Myndighetsutvning
2.4 Frvaltningslagen 2.4.1 Lagens tillmpningsomrde 2.4.2 Myndigheternas serviceskyldighet 2.4.3 Samverkan mellan myndigheter 2.4.4 Allmnna krav p handlggningen av renden 2.4.5 Tolk 2.4.6 Ombud och bitrde 2.4.7 Inkommande handlingar 2.4.8 Jv 2.4.9 Remiss 2.4.10 Muntlig handlggning 2.4.11 Anteckning av uppgifter 2.4.12 Parters rtt att f del av uppgifter 2.4.13 Omrstning 2.4.14 Avvikande mening 2.4.15 Motivering av beslut 2.4.16 Underrttelse om beslut 2.4.17 verklagande 2.4.17.1 Den som beslutet angr 2.4.17.2 Beslutet har gtt den enskilde emot 2.4.17.3 Kan beslutet verklagas? 2.4.18 Hur beslut verklagas 2.4.19 Rttelse av skrivfel och liknande 2.4.20 Omprvning av beslut 2.4.21 Inhibition 2.4.22 verklagande av avvisningsbeslut 2.4.23 Vissa begrnsningar i lagens tillmpning 2.5 Fullmakter fr ombud

3
3.1
OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

Snabbfakta
54
54 54 55 55 56 56 57 58 58 59 59 59 60 60 61 61 61 62 63
3.2 Offentlighet 3.2.1 Offentlighetsprincipen 3.2.2 Vad r en handling i tryckfrihetsfrordningens mening? 3.2.3 Vilka handlingar anses som allmnna? 3.2.3.1 Frvaringsrekvisitet 3.2.3.2 Rekvisitet inkommen till 3.2.3.3 Rekvisitet upprttats hos 3.2.3.4 Undantag frn frvarings-, inkommande- och upprttanderekvisiten 3.3 Sekretess 3.3.1 Offentlighet som huvudregel och sekretess som undantag 3.3.2 Sekretessens innebrd 3.3.3 Styrkan p sekretessen 3.3.4 Sekretessens varaktighet 3.3.5 Begrnsad sekretess 3.3.6 Sekretess fr andra n myndigheter 3.3.7 Sekretessgenombrott 3.3.8 Att begra ut allmnna handlingar 3.4 Nya offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400)
4 5
5.1
NYA SOCIALFRSKRINGSBALKEN SJUKFRSKRINGEN

Snabbfakta
65 70
70 72 72 73 73 77 77 77 78 78 79 82 88 92 93 93 93 95 95 95 95 96
5.2 Ladda ner frn Internet 5.2.1 Vgledningar fr frdjupad information 5.2.2 Koder fr diagnos och funktionsbeskrivning 5.2.3 Blanketter 5.3 Ngra av sjukskrivningsprocessens aktrer 5.3.1 Vad br du som sjukskrivande lkare tnka p? 5.3.1.1 Sjukintyg 5.3.1.2 Nr du bestmt dig fr att sjukskriva patienten 5.3.1.3 Ditt sjukintyg kan starta patientens rttsprocess 5.3.1.4 Vilka sjukfrmner finns det fr din patient? 5.3.1.5 Lkarintyg fr rtten till sjukpenning 5.3.1.6 Lkarutltande om hlsotillstnd (LOH) fr rtten till sjukersttning 5.3.2 Vad br du som handlggare tnka p? 5.3.3 Vad br du som processjurist tnka p? 5.4 Kraven fr rtt till sjukfrmner 5.4.1 Kraven fr rtt till sjukpenning 5.4.2 Kraven fr rtt till sjukersttning 5.5 Frskrad fr rtt till sjukfrmner
5.6 Begreppet sjukdom 5.6.1 Sjukdom i lagens mening 5.6.2 Graviditet

5.7 Begreppet arbetsfrmga 5.7.1 Olika begrepp hos olika aktrer vllar problem 5.7.2 Bedmningen av arbetsfrmgan enligt lagen 5.7.3 Produktivitetskraven p arbetsmarknaden 5.7.3.1 Ekonomisk eller medicinsk arbetsfrmga? 5.7.3.2 Produktivitetskraven p den reguljra arbetsmarknaden 5.7.3.2.1 Fysisk rrlighet 5.7.3.2.2 Initiativfrmga 5.7.3.2.3 Koncentrationsfrmga 5.7.3.2.4 Stresstlighet 5.7.3.2.5 Ltt fr att lra sig nya saker 5.7.3.2.6 Socialt samspel 5.7.3.2.7 Lg frnvaro 5.7.3.3 Produktivitetskraven p den skyddade arbetsmarknaden 5.7.3.3.1 Fysisk rrlighet 5.7.3.3.2 Initiativfrmga 5.7.3.3.3 Koncentrationsfrmga 5.7.3.3.4 Stresstlighet 5.7.3.3.5 Ltt fr att lra sig nya saker 5.7.3.3.6 Socialt samspel 5.7.3.3.7 Lg frnvaro 5.7.3.4 Hgriskskydd 5.7.4 Sjukintyget 5.7.5 Sjukskrivningarnas betydelse 5.7.5.1 Lngtidssjukskrivningar 5.7.5.2 Deltidssjukskrivning 5.7.5.3 Sjukskrivning som en del av behandlingen 5.7.5.4 Sjukskrivning vid smrta och trtthet 5.8 Sjukdomar och sjukdomstillstnd som kan innebra sjukskrivning
96 96 98 99 99 101 102 102 102 103 103 103 104 104 105 105 105 106 106 106 106 107 107 108 108 109 109 109 111 113 113 114 114 114 114 114 115 115 116 116 117 118 118 119 119 119 130 130 130 130 130 131 131 132 132
5.9 Sjukln 5.9.1 5.9.2 5.9.3 5.9.4 5.9.5 5.9.6
Sjukanmlan Bedmningen av arbetsfrmgan Vilka lnefrmner ingr i berkningen av sjuklnen? Hgriskskydd Sjuklnegaranti Tvist om rtten till sjukln
5.10 Sjukpenning 5.10.1 Du som tnker begra sjukpenning 5.10.2 Sjukpenningrundande inkomst (SGI) 5.10.2.1 Betydelsen av en SGI 5.10.2.2 Hur skyddar du din SGI? 5.10.2.3 Att skjuta upp anmlan p arbetsfrmedlingen 5.10.3 Utredningen av arbetsfrmgan 5.10.3.1 Tidsgrnserna fr bedmningen av arbetsfrmgan 5.10.3.1.1 Socialstyrelsens frskringsmedicinska beslutsstd 5.10.3.1.2 Tidsgrnserna fr bedmningen av arbetsfrmgan 5.10.3.2 Utredningsunderlaget 5.10.3.2.1 Medicinsk dokumentation i rendet 5.10.3.2.1.1 Lkarintyg frn behandlande lkare 5.10.3.2.1.2 Second opinion av behandlande lkares bedmning 5.10.3.2.1.3 Frskringsmedicinsk rdgivare 5.10.3.2.2 Din egen beskrivning av arbetsofrmgan 5.10.4 Fr du avslag r det brttom till Arbetsfrmedlingen 5.10.5 Rtt att slippa avstngning i a-kassan pga sjukdom 5.10.6 Smittad av samhllsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (2004:168)

5.10.7
Ersttningsniverna
133 134 134 136 136 136 136 140 140 140 141 142 143 143 143 143 144 144 145 147 147 148 149 150 150 150 150 151 151 152 152 153 153 153 154 154 155 155 155 155 156 157 157 159 160 160 161 162 162 162 162 164
5.11 Sjukersttning 5.11.1 Du som tnker begra sjukersttning tillsvidare 5.11.2 Utredningen av arbetsfrmgan 5.11.2.1 Tidsgrnserna fr bedmningen av arbetsfrmgan 5.11.2.1.1 Socialstyrelsens frskringsmedicinska beslutsstd 5.11.2.1.2 Tidsgrnserna fr bedmningen av arbetsfrmgan 5.11.2.2 Bedmningen av arbetsfrmgan 5.11.2.2.1 Villkor 1: Arbetsfrmga nedsatt med minst en fjrdedel 5.11.2.2.2 Villkor 2: Stadigvarande nedsatt arbetsfrmga 5.11.2.2.3 Villkor 3: Nedsatt arbetsfrmga mot hela arbetsmarknaden 5.11.2.2.4 Villkor 4: Ytterligare rehabilitering anses utsiktsls 5.11.2.2.5 Summering enligt lagtexten 5.11.2.3 Utredningsunderlaget 5.11.2.3.1 Medicinsk dokumentation i rendet 5.11.2.3.1.1 Lkaryttrande om hlsotillstnd (LOH) frn behandlande lkare 5.11.2.3.1.2 Second opinion av behandlande lkares bedmning 5.11.2.3.1.3 Frskringsmedicinsk rdgivare 5.11.2.3.2 Din egen beskrivning av arbetsofrmgan 5.11.3 Omprvning av arbetsfrmgan 5.11.3.1 De olika begreppen 5.11.3.2 Snkta beviskrav fr tervunnen arbetsfrmga 5.11.3.3 Varfr utreds arbetsfrmgan p nytt? 5.11.3.3.1 Sjukersttning tillsvidare beslutad senast 2004-12-31 5.11.3.3.2 Sjukersttning tillsvidare beslutad mellan 2005-01-01 2008-06-30 5.11.3.3.3 Sjukersttning tillsvidare beviljad efter 2008-06-30 5.11.3.3.4 Sammanfattning av frnyad utredning 5.11.3.4 Frdjupad utredning av arbetsfrmgan 5.11.3.5 Villkor fr rtt till sjukersttning 5.11.3.6 Hur gr en frnyad utredning till? 5.11.3.7 Indragning av sjukersttning 5.11.3.8 Vad hnder vid pvisad arbetsfrmga vid en omprvning? 5.11.4 Fr du avslag r det brttom till Arbetsfrmedlingen 5.11.5 Rtt att slippa avstngning i a-kassan pga sjukdom 5.11.6 Ersttningsniverna 5.11.6.1 Inkomstrelaterad sjukersttning 5.11.6.2 Ersttning p garantiniv 5.11.7 AFA-frskring fr utfrskrade 5.12 Frslag till beslut 5.12.1 Att bemta frslag till avslag 5.12.2 Om du fr avslag br du verklaga beslutet 5.13 Arbetslivsintroduktionen fr utfrskrade 5.13.1 vergng frn aktivitets- eller sjukersttning till arbetslivsintroduktion 5.13.2 Vilka kan anvisas till introduktionsprogrammet? 5.13.3 Grundlggande villkor fr rtt till hgre aktivitetsstd 5.13.4 Annat att tnka p i samband med introduktionsprogrammet 5.13.5 De nya schablonreglerna 5.13.6 Berkning av ersttning enligt SGI eller antagandeinkomst 5.13.7 Avrkningsregeln 5.13.8 Den bortre parentesen slopad 5.13.9 Aktivitetsstdets storlek 5.14 Frskringslkares ord inte alltid avgrande
ERSTTNING VID ARBETSLSHET

6
165

6.1 6.2
Snabbfakta versikt
165 166 166 166 167 167 168 168 168 168
6.3 A-kassa 6.3.1 6.3.2 6.3.3 6.3.4 6.4 6.5 6.6
Inledning Villkor fr rtten till arbetslshetsersttning Ersttningsperiodens lngd Ersttningens maximala storlek
Aktivitetsstd Ekonomiskt bistnd Sjukskrivning under arbetslshet
7
7.1
DET EKONOMISKA BISTNDET FRN KOMMUNEN

Snabbfakta
170
170 171 171 172 172 172 173 173 173 174 174 175 175 176 177 177 178 178 178 178 178 179 179 179 180 180 180 180 181 181 181 181
7.2 Ladda ner frn Internet 7.2.1 Vgledningar fr frdjupad information 7.3 Allmnt om socialtjnsten
7.4 Ekonomiskt bistnd 7.4.1 Inledning 7.4.2 Skliga levnadskostnader vid behovsbedmningen 7.4.2.1 Frsrjningsstd 7.4.2.1.1 Frsrjningsstd enligt riksnormen 7.4.2.1.2 Frsrjningsstd enligt sklighetsbedmningen 7.4.2.1.2.1 Samtliga kostnadsposter 7.4.2.1.2.2 Kostnadsposten fr boendet 7.4.2.1.2.2.1 Vad menas med sklig boendekostnad? 7.4.2.1.2.2.2 Bostadsbyte 7.4.2.1.2.2.3 Sklig boyta 7.4.2.2 Ekonomiskt bistnd fr livsfring i vrigt 7.4.3 Inkomster och tillgngar vid behovsbedmningen 7.4.3.1 Inledning 7.4.3.2 Inkomster 7.4.3.2.1 Faktiska inkomster 7.4.3.2.1.1 Inkomster av eget arbete 7.4.3.2.1.2 Inkomster genom socialfrskringsfrmner 7.4.3.2.1.3 Inkomster frn andra hushllsmedlemmar 7.4.3.2.2 Fiktiva inkomster 7.4.3.3 Tillgngar 7.4.3.3.1 Faktiska tillgngar 7.4.3.3.1.1 Ltt realiserbara tillgngar 7.4.3.3.1.2 Andra realiserbara tillgngar 7.4.3.3.1.3 Icke realiserbara tillgngar 7.4.3.3.2 Fiktiva tillgngar 7.5 7.6 Annat bistnd Fretagare som bistndstagare

8
8.1
SKULDSTTNING
Snabbfakta
183
183 183 183 184 184 185 186 187 187 187 188 188 188 188 190 191 192 192
8.2 Vad hnder nr man inte betalar sina rkningar? 8.2.1 Hur uppkommer fordringar? 8.2.2 Civilrttsliga fordringar 8.2.3 Frvaltningsrttsliga fordringar 8.3 Vad hnder om man inte betalar efter pminnelser?
8.4 Utmtning 8.4.1 Uppskov med utmtning 8.4.2 Frfarandet vid utmtningen 8.4.2.1 Exekutionstitel 8.4.2.2 Vad fr utmtas? 8.4.2.3 Egendom som inte fr utmtas 8.4.2.3.1 Allmnt om icke utmtningsbar egendom 8.4.2.3.2 Specifikt om utmtning av bostadsrtter 8.4.2.4 Lpande inkomster som inte fr utmtas 8.4.3 Att bestrida kravet eller vidta andra tgrder 8.5 8.6 Sociala konsekvenser Proportionaliteten bortblst: Skuld p 256 kronor kan stlla dig p gatan!
KONTROLLMAKT OCH STRAFFRTT

9.1 Kan man anmla frskringsmedicinske rdgivaren? 9.1.1 JO/JK-anmlan 9.1.2 Polisanmlan 9.1.3 Vilka brott och pfljder kan bli aktuella? 9.1.3.1 Tjnstefel 9.1.3.1.1 Punkt 1 9.1.3.1.2 Punkt 2 9.1.3.1.3 Punkt 3 9.1.3.1.4 Punkt 4 9.1.3.1.5 Punkt 5 9.1.3.1.6 Samtliga punkterna 9.1.3.1.7 Grovt tjnstefel 9.1.3.2 Underltenhet att avvrja rttsfel 9.1.3.3 Osann frskran 9.1.3.4 Osant intygande 9.1.3.5 Mened
194
194 194 195 196 197 197 197 198 198 199 199 200 200 201 201 201
10 DOMSTOLARNA MM.
10.1 10.2 Domstolsorganisationen r domstolen skyldig att bist vid verklagande?
203
203 204
11 LAGTOLKNING
11.1 Lagstiftningskedjan och rehabiliteringskedjan 11.1.1 Lagarnas frarbeten 11.1.2 Remissinstanserna i rehabiliteringskedjan
206
206 206 209

11.1.3
Samtliga remissinstanser i rehabiliteringskedjan
209
12 ARGUMENTATIONSANALYS
12.1 Utgngspunkter
213
213 213 213 214 214 215 216 217 218 220
12.2 Argumentationsfel 12.2.1 Materiella argumentationsfel 12.2.2 Formella argumentationsfel 12.2.2.1 Vad innehller ett giltigt argument? 12.2.2.2 Relevansteorin 12.2.2.3 Konjunktioner och alternativkonjunktioner 12.2.2.4 Ndvndiga och tillrckliga villkor 12.2.2.5 Oskra premisser eller slutsatser 12.3 Lkarintygets innehll
13 VERKLAGANDE AV MYNDIGHETERNAS BESLUT

13.1 Inledning
222
222 222 222 222 223 223 223 225 225 225 225 226 227 227 227 228 229 229 229 229 230 230 231 231 232 232 233 233 233 234 234 236 238
13.2 Processinlaga och muntlig frhandling 13.2.1 Den skriftliga frberedelsen 13.2.1.1 Formalia 13.2.1.2 Yrkandena 13.2.1.3 Sakframstllningen 13.2.1.4 Grunderna 13.2.1.5 Bevisuppgifterna 13.2.1.6 Sammanfattningen 13.2.1.7 Bilagefrteckningen 13.2.2 Infr muntlig frhandling 13.2.3 Lstips 13.3 Hur vrderas bevisen i svensk process? 13.3.1 Rttsfaktum och beropandebrda 13.3.2 Bevisbrda 13.3.3 Bevisstyrka 13.3.4 Avsaknad av bevis 13.3.5 Kllor 13.4 Prvningstillstnd 13.4.1 Inledning 13.4.2 ndringsdispens 13.4.3 Granskningsdispens 13.4.4 Prejudikatdispens 13.4.5 Extraordinr dispens 13.4.6 Tips fr prvningstillstnd i Hgsta frvaltningsdomstolen 13.5 Inhibition 13.5.1 Inhibition av frvaltningsmyndighets beslut 13.5.2 Inhibition av hgre instansers beslut 13.5.3 Nr blir beslut verkstllbara? 13.6 Rttegngshinder i ml om a-kassa och sjukfrmner 13.6.1 Vad r negativ rttskraft? 13.6.2 Negativ rttskraft i socialfrskringsml 13.6.3 Motsvarande problematik inom arbetslshetsfrskringen

13.6.4 13.6.5 13.6.6 13.7
Frnyad anskan? Extraordinra rttsmedel Kllor
238 238 238
ndring till den klagandes nackdel i frvaltningsrtten och kammarrtten? 239 240 240 240 241 246 246 247 247
13.8 Allmn rttshjlp mot frskringskassan och socialtjnsten? 13.8.1 Grundkrav fr allmn rttshjlp 13.8.2 Allmnna rttshjlpens frhllande till privata frskringar 13.8.3 Rttshjlp vid verklagande av myndighetsbeslut 13.8.4 Rttshjlp i tvisteml 13.8.5 Vilken rttshjlpsavgift ska man betala? 13.8.6 Hur ansker man om allmn rttshjlp? 13.8.7 Hur bra r svenska rttshjlpen i frhllande till andra EU-lnders?
14 INTERNATIONELLA RTTSLIGA MJLIGHETER

14.1 14.2 Hur utvar du dina rttigheter i EU? Att vnda sig till Europadomstolen
248
248 248
15 FORMULRSAMLING
15.1 Att tnka p vid verklagande 15.1.1 Sprket 15.1.2 Vad ska du fokusera p? 15.1.2.1 Var selektiv! 15.1.2.2 Ngra exempel 15.1.2.2.1 Avslag p en anskan om sjukersttning 15.1.2.2.1.1 Kraven fr rtt till sjukersttning 15.1.2.2.1.2 Exempel 1 15.1.2.2.1.3 Exempel 2 15.1.2.2.2 Avslag p en anskan om frsrjningsstd 15.1.2.2.2.1 Exempel 15.2 Sjukfrskringen 15.2.1 Mallarna 15.2.2 S hittar du till lagreglerna mot frskringskassan 15.2.3 versikt ver uppstllningen i verklagandet 15.2.3.1 Dina skl fr verklagandet 15.2.3.2 Bemtande av frskringskassans pstenden 15.2.4 Bettina Lindholm ./. frskringskassan i frvaltningsrtten 15.2.4.1 Mall fr verklagande av beslut enligt lagen om allmn frskring 15.2.4.2 Mall fr verklagande av beslut enligt socialfrskringsbalken 15.2.5 Bettina Lindholm ./. frskringskassan i kammarrtten 15.2.5.1 Mall fr verklagande av beslut enligt lagen om allmn frskring 15.2.5.2 Mall fr verklagande av beslut enligt socialfrskringsbalken 15.3 Ekonomiskt bistnd (enklare mallar) 15.3.1 Ekonomiskt bistnd i frvaltningsrtten 15.3.2 Ekonomiskt bistnd i kammarrtten
250
250 250 251 251 251 251 251 252 252 252 253 253 253 254 255 255 256 256 257 266 275 276 286 296 296 301
16 SVART/GRNA BANDET-KAMPANJEN SAKREGISTER
306 307
10

11

Tid till eftertanke
Bilden: Slende beskrivning av hur ekonomiskt effektiv rehabiliteringskedjan r i verkligheten.
Bilden: En mycket trffande beskrivning, mitt i prick, av Sociala Medborgargardet, vid deras lovvrda ddsmarsch den 20 april 2010 mot massutfrskringarna av sjuka och svaga. En bild sger mer n tusen ord, men var snarorna egentligen borde sitta frtljer dock inte bilden.
12

Frord till sjtte upplagan

Denna framstllning ska ses mot bakgrunden av att den r ett enmansprojekt. Som det brukar vara i normala sammanhang r det lmpligt att det juridiska innehllet granskas av fler jurister alternativt att man skapar en sdan hr framstllning i form av grupparbete. Det r ocks lmpligt att man lter en icke-jurist korrekturlsa textmassan. Jag har tyvrr inte haft dessa frutsttningar, varfr framstllningen p enstaka stllen kan ha sina brister, framfr allt i sprkligt hnseende. Jag hoppas att du som lsare kan ha verseende med detta! Behovet av juridisk hjlp mot frskringskassan och andra myndigheter med socialt arbete som ansvarsomrde kar konstant. Drfr skapades frn brjan Processjuridikbloggen, som senare blev till Socialjuridikbloggen. Men dels pga. infekterade kommentarer p bloggen, dels pga. krngel med bloggen, lades sistnmnda blogg ner i brjan av mars 2010. Men behovet av information fr enskilda kvarstr. Drfr utges den juridiska informationen nu i bokform i stllet och publiceras ven p bloggen myndighetshandboken.wordpress.com. Boken ges inte ut i tryckt form av verkets skapare! I denna sjtte upplagan har det gjorts en del frndringar: 1. I ordlistan har frklaringen till ond tro justerats med avseende p objektiv och subjektiv insikt. 2. Ett nytt verskdligt avsnitt om ersttning vid arbetslshet har frts in under 6 nedan! P grund av det nya avsnittet sker nummerfrskjutning i de efterfljande huvudrubrikerna! 3. Vilka argumentationsfel frekommer och p vad stt kan tex. ett lkarintyg brista? Ett avsnitt om argumentation har frts in under 12 nedan! P grund av det nya avsnittet sker nummerfrskjutning i de efterfljande huvudrubrikerna! 4. Enklare mallar har efterfrgats och p srskild begran hrom har ett extra avsnitt frts in under 15.3 nedan! 5. Efter tips frn signaturen Kpsu har avsnittet om frnyad utredning av sjukersttning med startmnad juni 2008 eller tidigare frts in under 5.11.3.3.2 nedan! Ett tack fr tipset riktas till signaturen Kpsu! 6. Regeringsrtten (RegR) bytte namn till Hgsta frvaltningsdomstolen (tillsv. HFD) vid rsskiftet 2010/2011. I denna upplagan har namnbyte gjorts p lmpliga stllen. 7. Det mste ppekas att en del lnkar tyvrr kan vara brutna. Det har visat sig att Frskringskassan stuvar om sin hemsida fortlpande, varfr lnkar till Frskringskassans regelbok/lagrum inte fungerar som det r tnkt. ven andra lnkar kan vara brutna eller ge felhnvisningar. I frsta hand r det i princip sjlva frfattningsbeteckningen som gller i sdana fall. 8. Avsnittet om sjukpenning innehller fortfarande inte alla undantagssituationerna som tillkommit genom regeringens hoplappningar av sjukfrskringsreformen vid halvrsskiftet 2008. I detta avseendet hnvisas till frskringskassans vgledningar
13

kring sjukpenningformerna, bedmningen av rtten till sjukpenning och faststllandet av rtten till sjukpenning. Administrationen p fd. Socialjuridikbloggen 2011-11-16
14

Ordlista
adekvat kausalsamband fr att kunna rikta skadestndsansprk mot ngon annan krvs det att det finns ett orsakssamband (kausalitet) mellan handlandet och skadan och att kausaliteten r adekvat, d.v.s. att det ligger i farans riktning att handlandet vllat den uppkomna skadan; adekvat kausalitet r ett ndvndigt men inte tillrckligt villkor fr skadestndskrav eftersom det drutver krvs att den skadegrande handlingen varit av sdant slag att man kan tala om oaktsamhet eller uppst; brister i ngot av momenten i vllandebedmningen undanrjer skadestndsansvaret mltyp hos kronofogden: Betalningskrav (fordringar) som du fr frn den offentliga sektorn, dvs. skulder till stat och kommun, t.ex. skatter, bter, offentliga avgifter och studiemedel. (Klla: Kronofogdemyndigheten) Regleras i 1 kap 6 utskningsbalken tolkningsmetod som innebr att tillmpar en viss rttsregel p en oreglerad rttsfrga; tillmpas om frutsttningarna i det reglerade och det oreglerade fallet r vsentligen likartade; S E
LAGTOLKNING E CONTRARIO ELLER GENOM ANALOGI
allmnt ml
analogisk lagtolkning
avskriva
domstols beslut om att avsluta ett ml utan att dma; ett ml kan avskrivas t.ex. nr en part uteblivit (vilket i tvisteml dock leder till tredskodom) eller nr en part terkallat sin talan; skall inte frvxlas med avsl eller avvisa; [EKONOMI] rlig minskning av det bokfrda vrdet av ett fretags anlggningstillgngar i syfte att frdela anskaffningskostnaderna ver den berknade anvndningstiden besluta eller dma till nackdel fr parts anskan respektive talan; motsatsen till bifalla; skall inte frvxlas med avskriva eller avvisa myndighet eller domstol saknar grund att ta upp rendet fr prvning, t.ex. ett verklagande som kommer in frsent (24 frsta stycket frvaltningslagen) eller om mlet tidigare prvats i domstol (res judicata - se R 2002 ref 61 jfr R 2004 ref 69); skall inte frvxlas med avskriva eller avsl; kan ocks innebra att en ofullstndig anskan avvisas enligt tex. 110 kap 10-11 socialfrskringsbalken; avvisas anskan kan man anska p nytt under frutsttning att inga preskriptionstider eller negativ rttskraft frhindrar frnyad anskan handling som inte krver ngon motprestation, t.ex. gva eller rntefri frstrckning; motsatsen till oners rttshandling
avsl
avvisa
benefik rttshandling
15

betalningsanmrkning
Det r inte Kronofogden som utfrdar betalningsanmrkningar. Ordet betalningsanmrkning r kreditupplysningsfretagens samlingsnamn p ett stort antal uppgifter som de samlar in frn olika hll och sedan anvnder vid kreditupplysning. Mnga av dessa uppgifter kommer frn myndigheter, till exempel Kronofogden. Klla: Kronofogdemyndigheten. De hr betalningsanmrkningarna r [enligt Datainspektionen] de vanligaste; utslag av kronofogdemyndigheten i ml om betalningsfrelggande, det vill sga ett beslut dr kronofogdemyndigheten har faststllt att ngon r betalningsskyldig eftersom han eller hon inte har protesterat mot ett krav tredskodomar frn tingsrtten, det vill sga nr tingsrtten har dmt i ett ml drfr att ena parten har uteblivit frn en frhandling eller inte har besvarat en stmning med sak liga argument missbruk av bankkonton/krediter/hypoteksln konkurser beslut om skuldsanering restfrda skatter och avgifter [betr. grnsdragningen mellan skatter och avgifter; se nedan] utmtningsfrsk anskan om betalningsfrelggande enbart fr fretag) (registreras
betalningsfrelggande
Den som vill ha betalt eller f tillbaka en sak kan anska om betalningsfrelggande hos Kronofogden. Om den som ska betala eller lmna tillbaka saken inte protesterar resulterar anskningen i ett utslag. Utslaget kan sedan ligga till grund fr Kronofogdens arbete med att driva in skulden eller se till att saken lmnas tillbaka. (Klla: Kronofogdemyndigheten) Regleras i 2 kap 7 lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet samt i lagen (1990:746) om betalningsfrelggande och handrckning besluta eller dma till frdel fr parts anskan respektive talan; motsatsen till avsl en typ av skerhet fr kreditgivning eller vissa avtalstyper, tex. telefonabonnemang, man skiljer frmst mellan enkel borgen och proprieborgen, en annan typ av skerhet r pant
bifalla
borgen
16

borgensman
en person som gr i borgen fr ngon annan; str som garant fr att gldenren betalar huvudfordringen till borgenren; ett borgensavtal r accessoriskt i frhllande till huvudfrpliktelsen, d.v.s. att frpliktelserna i borgensavtalet aldrig kan strcka sig lngre n den ursprungliga huvudfrpliktelsen, vilket torde flja av kravet p gemensam partsavsikt mellan borgenren och gldenren i huvudfrpliktelsen; begreppet borgensman skall inte frvxlas med borgenr; borgensmannaskap r en av mjligheterna till att skra fordringar, dr de andra mjligheterna r pant eller belning av freml; borgensman som tvingas betala tredje mans skulder har regressrtt enligt allmnna rttsgrundsatser (allts ingen lagreglerad rttighet) gentemot tredje man, regleras i vrigt i 10 kap handelsbalken, framfr allt i 10 kap 8 fordringsgare, den som kan rikta krav (t.ex. p betalning) mot en gldenr, dvs. den som du r skyldig att betala till; begreppet borgenr skall inte frvxlas med borgensman; vanliga fordringsgare r banken om du har bankln och hyresvrden om du bor i hyreslgenhet rttsomrde som huvudsakligen reglerar andra rttsfrhllanden n offenlig rtt och konstitutionell rtt; frekommer bde p nationell och internationell niv; uppdelas i underkategorier av civilrttslig karaktr som tex. affrsjuridik, arbetsrtt, arvsrtt, avtalsrtt, bolagsrtt, fastighetsrtt, fordringsrtt, handelsrtt, immaterialrtt (mnsterskyddsrtt, patentrtt, varumrkesrtt, upphovsrtt), konkurrensrtt, konkursrtt, konsumentrtt, kprtt, gandertt och ktenskapsrtt den (fysisk eller juridiska person) som av misstag gr en felaktig betalning eller utbetalning har normalt rtt att terkrva den (genom att utnyttja den s.k. regressrtten); kan frekomma vid t.ex. felaktiga utbetalningar ur socialfrskringar eller sociala bistnd, men ven vid t.ex. civilrttsliga skuldfrbindelser som t.ex. enkla och lpande skuldebrev (betalning till fel borgenr) oaktsamhet; vrdslshet; neglientium; bedms utifrn en normalt aktsam person befrielse i enskilt fall frn att flja villkor som framgr av lag eller frordning; prvningstillstnd i vissa mltyper i verinstansen (hovrtterna och kammarrtterna) samt i samtliga mltyper i hgsta instansen (Hgsta domstolen och Regeringsrtten, se 13.4 nedan! lagstiftning som kan kringgs genom avtal, handelsbruk, partsbruk och sedvnja avsikt; uppst
borgenr
civilrtt
condictio in debiti
culpa
dispens
dispositiv lagstiftning
dolus
17

e contrario
frn det motsatta; motsatsvis; fr inte tillmpas p rttsfall; S E

LAGTOLKNING E CONTRARIO ELLE R GENOM ANALOGI
enskilt ml
skulder hos Kronofogden som du har till enskilda personer och fretag t.ex. kontokortsskulder, bankln och hyresskulder, (Klla: Kronofogdemyndigheten) dvs. andra ml n allmnna ml (se ovan) mot kronofogdemyndigheten, regleras i 1 kap 6 utskningsbalken se under 10 nedan! verstatligt rttsomrde som har fretrde framfr nationell rtt i de delar dr EU:s institutioner har normgivningsmakt ver unionens medlemsstater: en del av folkrtten Europeiska Unionen se under 10 nedan! sjlvmant: att en myndighet eller en domstol sjlvmant (dvs. utan srskild framstllning drom) gr ett stllningstagande eller en bedmning verkstllighet av beslut om indrivning av skuld; Kronofogden har exklusiv befogenhet att driva in skulder, inkassofretag saknar denna befogenheten underlag som krvs fr att Kronofogden ska kunna genomfra sin verkstllighet (t.ex. utmtning), underlaget kan vara t.ex. dom, utslag, skattebeslut eller vissa privata handlingar, (Klla: Kronofogdemyndigheten) regleras i 3 kap utskningsbalken se 13.4 nedan! den delen av internationell rtt som tillmpas i fredstid; i krigstid eller liknande fall som tex. inbrdeskrig, tillmpas ven humanitrrttsliga regler (humanitrrtten) avtal som krver viss form fr att bundenhet skall uppst, vanligtvis skriftform (se tex. 4 kap 1 jordabalken) huvudregeln i 19 kap 1 rttegngsbalken om laga domstol i brottml; innebr att brott talas vid tingsrtt i den domsaga dr den brottsliga grningen frvats underrttelse om hur man kan verklaga beslut som gtt en helt eller delvis emot, regleras i 21 andra stycket frvaltningslagen, se 2.4.16 nedan!
SE FRVALTNINGSRTTEN
EG-domstolen EG-rtt
EU Europadomstolen ex officio
exekution
exekutionstitel
extraordinr dispens folkrtt
formalavtal
forum delicti
fullfljdshnvisning
frvaltningsrtt
18

frvaltningsrtten
se under 10 nedan; [RTTSOMRDE] bestmd form av frvaltningsrtt, ett rttsomrde som behandlar de formella reglerna fr frvaltningsmyndigheternas arbete, dvs. en del av den offentliga rtten individ; motsatsen till juridisk person ln eller avtal genom vilket en person av ngon annan fr t.ex. pengar eller varor med skyldighet att senare terstlla motsvarande mngd och kvalitet freligger hos en person som varken insett eller borde ha insett ett visst rttsfrhllande; S E O N D T R O se 13.4 nedan! talan som en krande fr som fretrdare fr flera personer med rttsverkningar fr dem, trots att de inte r parter i mlet; grupptalan kan vckas som enskild grupptalan, organisationstalan eller offentlig grupptalan; regleras i lagen (2002:599) om grupprttegng; specialregler gller p frsk i konsumenttvister enligt frordningen (1991:194) om frsksverksamhet med grupptalan vid allmnna reklamationsnmnden den som ska betala en fordran till en borgenr, dvs. den som r skyldig tex. pengar se under 10 nedan! se under 10 nedan! tvingande lagstiftning privata operatrer som kper borgenrens fordran och sedan skter den frivilliga indrivningen om gldenren frivilligt betalar fordringen nr man inte lngre kan betala sina skulder folkrtt och humanitr rtt; delas upp i underkategorier som tex. EG-rtt, humanrtt (mnskliga rttigheter som sociala rttigheter, politiska rttigheter, ekonomiska rttigheter, beroende p hur de artikuleras i internationella rttsdokument) och internationell privatrtt (hur civilrttsliga konflikter av internationell karaktr ska lsas, tex. om fretag i England sljer varor till fretag i Sverige) associationer som t.ex. bolag (aktiebolag, handelsbolag och enskild firma), freningar (ekonomiska, ideella och bostadsrttsfreningar) samt stiftelser, men ven ddsbon och
fysisk person frstrckning
god tro
granskningsdispens grupptalan
gldenr
hovrtten hgsta domstolen indispositiv lagstiftning inkasso
insolvens internationell rtt
juridisk person
19

konkursbon, statliga och kommunala organ, d.v.s. alla rttssubjekt som inte utgrs av fysiska personer, men nd kan ing avtal, teckna skuldebrev, ha skulder och fodringar och fra talan som part i en domstol kammarrtten kausalsamband se under 10 nedan! orsakssammanhang; ndvndigt men inte tillrckligt villkor fr skadestndsskyldighet, fr vilken det krvs att kausaliteten r adekvat; S E A D E K V A T K A U S A L S A M B A N D att genomfra en kodifikation, vilket innebr att man sammanfr spridda lagar och lagregler i ett systematiskt ordnat lagverk; att lagfsta tidigare oskrivna rttsregler eller rttsregler som utvecklats i praxis
kodifiera
konkurrerande skadeorsaker alternativa orsaker till uppkomna skador kollisionsnormer normer som anvnds fr att lsa rttsfrgor som regleras av flera rttsregler; i frsta hand lser man regelkonflikten med kollisionsnormen lex superior enligt vilken kollisionsnorm fretrde ges t den regel som har strst tyngd (det r denna kollisionsnorm som rttskllehierarkin kan sgas vila p); vid kollision mellan rttskllor av samma tyngd lser man i andra hand regelkonflikten med kollisionsnormen lex specialis, vilket innebr att en speciallag har fretrde framfr allmn lag (t.ex. har socialtjnstlagen fretrde framfr frvaltningslagen betrffande vilka beslut som gr att verklaga); i regel innehller lagstiftningen, frmst i brjan av respektive frfattning, kollisionsnormer (se t.ex. 3 frsta stycket frvaltningslagen); i sista hand, d man inte kan lsa regelkonflikten med hjlp av de tv hittills nmnda kollisionsnormerna, lser man regelkonflikten med kollisionsnormen lex posterior, vilket innebr att man lter den lag eller det lagrum som senast trtt i kraft ha fretrde framfr den ldre lagen respektive det ldre lagrummet avtal som ings genom utbyte av handlingar med verensstmmande innehll, anbud och accept (se 1 kap avtalslagen); det rder konsensus mellan avtalsparternas avsikt (partsavsikten r gemensam) rttsomrde som berr grundlagarna och drtill knutna frfattningar som instruktionerna fr justitiekanslern och justitieombudsmannen; berr i EG-rttsligt sammanhang EUinstitutionernas grundlagsreglerade arbete, dribland Romfrdraget med senaste ndringen genom Lissabonavtalet, som numer kommit att bli som en typ av grundlag fr EU den enda myndigheten i Sverige som har rtt att tvngsvis verkstlla indrivning eller utmtning
konsensualavtal
konstitutionell rtt
kronofogdemyndigheten
20

krande laga kraft
den part som startar en tvistemlsprocess ett domstolsavgrande eller ett frvaltningsbeslut vinner laga kraft d tiden fr verklagande gtt ut; efter att ett domstolsavgrande vunnit laga kraft kan man endast angripa det genom framstllan om terstllande av frsutten tid (58 kap rttegngsbalken och 37 c frvaltningsprocesslagen), anskan om resning (58 kap rttegngsbalken och 37 b frvaltningsprocesslagen) eller klagan ver domvilla (grovt rttegngsfel 59 kap rttegngsbalken). Lagtolkning e contrario eller genom analogi: Det frekommer ibland att rttstillmparen (domstolarna) utvidgar eller inskrnker lagreglernas tillmpningsomrde i relation till deras sprkmssiga ordalydelse, framfrallt d en rttsfrga inte regleras i lagtexten och d rttpraxis betrffande rttsfrgan saknas eller i varje fall inte helt verka stmma verens med rttsfrgan. De frmsta lagtolkningsmodellerna som man d talar om hr r analogisk tolkning (utvidgar en rttsnorm) och econtrario-tolkning (inskrnker en rttsnorm). Dessa lagtolkningsmodeller lter sig bst frklaras genom en exemplifiering. Det klassiska skolexemplet som rttsvetenskapsmannen Alexander Peczenik anvnder sig av r fljande: D man kommer med sin katt till snabbkpet s ser man att det sitter en skylt vid ingngen, p vilken det str: "Hundar fr inte medtagas i butiken." Frgan som d uppkommer r givetvis om man fr ta katten med sig in i butiken? De bda lagtolkningsmetoderna ger diametralt motsatta tolkningsresultat. Vljer vi den analogiska lagtolkningsmetoden s utvidgar vi frbudet att omfatta ven katter. Fr att tolka en bestmmelse analogiskt mste det finnas vsentliga likheter mellan regeln och det fall som regeln skall tillmpas p. I det hr fallet kan argumentationen g ut p att butiksgaren inte vill ha hundar i butiken eftersom de r plsdjur. Han har dock inte rknat med att en kund vill ta med sig en katt, men analogiskt fljer av frbudet att inte heller katter fr medtagas in i butiken. Vljer vi i stllet e-contrariotolkningen, allts att tolka regeln motsatsvis, s innebr detta lite enklare uttryckt att det som inte uttryckligen r frbjudet r tilltet och vice versa. Frbudet p skylten avser ju enbart hundar och drmed s fr katter enligt motsatstolkningen medtagas in i butiken. Beroende p vilken tolkningsmodell vi anvnder s kommer vi allts till olika tolkningsresultat. D uppstr givetvis den mycket viktiga frgan, som egentligen br stllas fre tolkningsoperationen: Vilken tolkningsmodell skall man vlja? Svaret r att endast i de fall d det finns en vsentlig likhet mellan rttsregeln och rttsfrgan, s kan man tolka en lag analogiskt. I vrigt kan man tolka lagen e-contrario. Dremot fr analogisk lagtolkning i princip inte anvndas betrffande straff (pfljder i straffrtten) eller offentligrttsliga belastningar (t.ex. skattertten). Analogisk lagtolkning fr, om
lagtolkning
21

det finns en vsentlig likhet mellan rttsregeln och rttsfrgan, anvndas i dispositiva (icke-tvingande lagstiftning) civilrttsliga frgor, dock med undantag av rttsregler om tidsfrister och avtalsklausuler om ogiltighetsvillkor. lex posterior lex specialis lex superior lnsrtten mnskliga rttigheter
SE KOLLISIONSNORMER SE KOLLISIONSNORMER SE KOLLISIONSNORMER
se under 10 nedan! den delen av folkrtten som behandlar bla. politiska rttigheter som rtten till yttrandefrihet, tryckfrihet, freningsfrihet, religionsfrihet och opartiska och offentliga domstolsfrhandlingar en icke endast tillfllig ofrmga att betala sina skulder i rtt tid
SE OND TRO
obestnd objektivt insiktsrekvisit offentlig rtt
frvaltningsrtt samt straffrtt och processrtt; frekommer bde p nationell och internationell niv freligger hos en person som antingen insett (subjektivt insiktsrekvisit) eller borde ha insett (objektivt insiktsrekvisit) ett visst rttsfrhllande; S E G O D T R O rttshandling som vidtas mot vederlag (motprestation), t.ex. ln fr utfrt arbete eller betalning fr varor eller tjnster; motsatsen till benefik rttshandling en typ av skerhet frmst vid kreditgivning. En annan typ av skerhet r borgen. Man brukar skilja mellan handpant (dr panthavaren har pantegendomen i sin besittning) och hypotekarisk pantrtt (dr panthavaren inte kan ha egendomen i sin besittning utan i stllet har ett pantbrev fr pantegendomen). Hypotekarisk pantrtt kommer frmst till anvndning vid pantsttning av bostadsrtter, villor, byggnader i vrigt, fastigheter samt fartyg brott som r pgende (pbrjad brottslig grning som inte slutfrts); t.ex. att hlla andra personer som gisslan (mnniskorov enligt 4 kap 1 brottsbalken eller olaga frihetsbervande enligt 4 kap 2 brottsbalken) se 13.4 nedan!
ond tro
oners rttshandling
pant
perdurerande brott
prejudikatdispens
22

processrtt
rttsomrde som reglerar proceduren i frvaltningsdomstolarna handlar det frvaltningsprocessrtt
domstolarna; i specifikt om
promulgationslag
strre lagsamlingar som framfr allt balkar brukar infras genom en promulgationslag, dr man samlar alla vergngs regler och regler om ikrafttrdande, srskilt om det r frgan om vergngsregler och regler om ikrafttrdande som i annat fall skulle bli allt fr overskdliga godknnande i efterhand av en annars ogiltig rttshandling; t.ex. en rttshandling som en omyndig fretar som frmyndaren sedan godknner; gller ocks i frhllandet mellan fullmktig och fullmaktsgivare; verb: ratihabera avtal som ings genom realhandlandet, d.v.s. utbyte av prestationer i realtid, tex. d man kper en liter mjlk i snabbkpet, det innebr att betalningen utgr bindningsmomentet fr det ingngna avtalet det som frr kallades diskonto, styr bla. rnteberkningarna i rntelagen (1975:635) principen om frbud mot reformatio in pejus innebr tex. i brottml att hovrtten binds av domen i tingsrtten p s stt att man inte fr dma till hrdare straff n vad tingsrtten gjort, etta gller dock inte i de fall d ven klagaren verklagat och yrkat straffskrpning se under 10 nedan! den eller de frutsttningar fr att en rttsregel, t.ex. en paragraf, ett prejudikat eller en allmn rttsgrundsats, skall kunna tillmpas; man delar in rekvisiten i olika parametrar, t.ex. alternativa rekvisit, d.v.s. endast ett eller ngra rekvisit i rttsregeln mste vara uppfyllda fr att den skall kunna tillmpas (se t.ex. 16 kap 3 frsta stycket socialtjnstlagen), och kumulativa rekvisit, d.v.s. att samtliga rekvisit i rttsregeln mste vara uppfyllda fr att den skall kunna tillmpas (se t.ex. 12 kap 7 andra stycket socialtjnstlagen) ett slags mellanting mellan benefik och oners rttshandling och ges t.ex. som tack fr arbete som utfrts t givaren eller fr tjnst som gjorts honom utan att han enligt lag r tvungen att utge ersttning; fr denna typen av rttshandlingar gller i princip inte vanliga regler om gvor (gvolagen) negativ rttskraft; S E R T T S K R A F T
SE RTTSHANDLINGSFRMGA
ratihabition
realavtal
referensrnta
reformatio in pejus
regeringsrtten rekvisit
remuneratorisk gva
res judicata rttshabilitet
23

rttshandlingsfrmga
frmgan att med juridiskt bindande verkan kunna freta rttshandlingar, ssom t.ex. att ing avtal och teckna skuldebrev. Rttshandlingsfrmga kan jmfras med civilprocessrttens processbehrighet (11 kap 1 andra stycket rttegngsbalken) frmgan att inneha juridiska rttigheter, som man sjlv eller genom frmyndare eller ombud ikltt sig. I civilprocessrtten kan rttskapaciteten jmfras med partsbehrighet (11 kap 1 frsta stycket rttegngsbalken) verkan av att en dom eller ett beslut vinner laga kraft; positiv rttskraft avser domens eller beslutets prejudiciella verkan (t.ex. kan ARN:s beslut i en konsumenttvist f prejudiciell verkan, vilket troligen kommer att pverka tingsrttens bedmning i ett efterfljande tvisteml); negativ rttskraft innebr att samma sak (om de bda rttsfrgorna vilar p vsentligen samma grund) redan har prvats tidigare; S E V E N L A G A K R A F T
SE RTTSHANDLINGSFRMGA
rttskapacitet
rttskraft
rttslig handlingsfrmga rttsregler
vidare begrepp n lagregler; rttsregler avser, frutom begreppet lagregel, ven andra regler som t.ex. prejudikatregler, avtalsklausuler och bestmmelser i freningsstadgar; rttsregler klassificeras som handlingsregler (3 kap 1 brottsbalken), kvalifikationsregler (1 lagen [2001:82] om svenskt medborgarskap) och kompetensregler (9 kap 1 frldrabalken) ett avgrnsat omrde av rttsliga regler; bland de rttsomrden som finns kan nmnas bla. civilrtt, EG-rtt, folkrtt, frvaltningsrtt, internationell rtt, konstitutionell rtt, offentlig rtt, processrtt och straffrtt; rttsomrdena frekommer i regel bde p nationell och internationell niv medan avtalsrtt omfattar rttsfrhllandet mellan tv parter, s omfattar sakrtt rttsfrhllandet mellan tre parter, dr en sk. tredje man berrs av ingrepp i avtalsfrhllandet mellan tv parter den period fr vilken man som arbetstagare kan gra ansprk p sjukln p.g.a. sjukdom (se lagen [1991:1047] om sjukln) den period fr vilken man som sjukskriven kan gra ansprk p sjukpenning p.g.a. styrkt sjukdom eller, som arbetstagare, ansprk p sjukln p.g.a. sjukdom (se lagen [1962:381] om allmn frskring respektive lagen [1991:1047] om sjukln) brukar delas upp i enkla och lpande skuldebrev; ett enkelt skuldebrev r stllt till en viss person och, till skillnad frn lpande skuldebrev, r det inte avsett fr omsttning och det
rttsomrde
sakrtt
sjuklneperiod
sjukperiod
skuldebrev
24

ger inte heller innehavaren bttre rtt n den som verltit skuldebrevet; ett lpande skuldebrev r stllt till innehavaren eller till viss man eller order och r avsett fr omsttning (s.k. brare av fordran); vid verltelse av lpande skuldebrev kan en godtroende frvrvare f bttre rtt n verltaren skuldsanering sanering av en privatpersons skulder som vanligtvis innebr att den skuldsatte genom en avbetalningsplan fr leva p existensminimum i fem r. Efter denna period upphr betalningsansvaret fr resten av skulderna. (Klla: Kronofogdemyndigheten) Regleras i skuldsaneringslagen (2006:548) ringa form av stld; vrdegrnsen mellan snatteri och stld gr f.n. vid 800 kronor; av stld (8 kap 1 brottsbalken) och snatteri (8 kap 2 brottsbalken) r endast stld straffbart p frsksstadiet (8 kap 13 brottsbalken), vilket innebr att om man plockar p sig varor fr under 800 kronor (t.ex. ngra chokladkakor) i fickan s r detta inte straffbart frrn brottet r fullbordat; snatteri fullbordas inte frrn man i butiker eller varuhus med utgngskassor passerat kassalinjen och i varuhus med punktkassor d man lmnat den avdelning dr varan borde ha betalats, men grnsdragningarna kan vara ngot diffusa; butiksgare som kvarhller en person (mot hans vilja) som inte fullbordat snatteribrottet gr sig sannolikt skyldig till olaga frihetsbervande (4 kap 2 brottsbalken) statens i lag reglerade garanti fr betalning av arbetstagares fordran hos arbetsgivare i konkurs eller vid fretagsrekonstruktion. (Klla: Kronofogdemyndigheten) Regleras i lnegarantilagen (1992:497) den delen av rttssystemet som innehller pfljderna frihetsbervande (fngelse och hktning), bter, skyddstillsyn, villkorlig dom och fretagsbot; vite rknas drvid inte som bter vittne som r ndvndigt fr att en rttshandling skall vara giltig; t.ex. testamentsvittnen (skall alltid vara tv vittnen och samtidigt nrvarande vid testators pskrift av testamentet) och i vissa fall faderskapsvittnen (skall vara tv vittnen); solennitetsvittnen r endast ndvndiga fr rttshandlingens giltighet och r allts inga bevisvittnen en remiss som skickas ut till flera remissinstanser samtidigt, se 13 frvaltningslagen
SE OND TRO
snatteri
statlig lnegaranti
straffrtt
solennitetsvittne
solfjderremiss
subjektivt insiktsrekvisit summarisk process
en flerstegsprocess som innebr att flera processer sls samman till en och samma process, i princip anvnds detta frfarande frmst vid indrivning av skulder
25

svarande tingsrtten tvisteml
den part som krandeparten riktar sin talan (sina krav) mot se under 10 nedan! domstolsml dr ingen av parterna r myndighet eller klagare, med undantag av de fall d rendelagen tillmpas. Sistnmnda fall kallas i stllet rendeml, men har karaktren av tvisteml eftersom det allmnna inte r involverat Kronofogdens beslut om att ngonting du ger ska anvndas till att betala din skuld. Det vanligaste beslutet r utmtning av ln, dvs. att pengar dras direkt frn din inkomst. (Klla: Kronofogdemyndigheten) tgrder av kronofogdemyndigheten enligt utskningsbalken, dvs. indrivning av fordringar och betalning till fordringsgarna nr du har en dom eller ett utslag kan du lmna in en anskan om verkstllighet till Kronofogden om att f hjlp med att tvngsvis genomfra det som beslutats i domen/utslaget. (Klla: Kronofogdemyndigheten) se 13.4 nedan! lagen (1996:242) om domstolsrenden, en lag med mnster frn frvaltningsprocesslagen (1971:291), men som i stllet gller tvisteml av frvaltningsliknande karaktr. Gller tex. enligt huvudregeln i ml dr kronofogdemyndigheten r involverad (18 kap 1 tredje stycket utskningsbalken). Exempel p andra typer av domstolsrenden dr rendelagen blir aktuell r verklagande av lnsstyrelsens beslut om arrendeavgift (enligt 8 kap 12 a jordabalken), frfarandet vid arrendetvister (enligt huvudregeln i 8 kap 31 a jordabalken) nedsttning av pengar hos lnsstyrelsen enligt 12 kap 21 frsta till tredje styckena jordabalken (jfr ven lagen [1927:56] om nedsttning av pengar hos myndighet som dock inte r direkt tillmplig hr utan vid oskerhet om vem som r borgenr) vid tvist med hyresvrden angende innehllande av hyran avseende hyresrttslgenheter (enligt 12 kap 21 fjrde stycket jordabalken, 12 kap jordabalken kallas vanligen hyreslagen) samt verklagande av inskrivningsbeslut vid kp av fastighet (enligt huvudregeln i 19 kap 32 , 34 tredje stycket samt 36 jordabalken). Enligt 12 kap 68-73 jordabalken e contrario gller rendelagen inte vriga tvister med hyresvrden n ovan
utmtning
utskning
verkstllighet
ndringsdispens rendelagen
26

Inledning
P hemsidan myndighetshandboken.wordpress.com finns lnkar till olika ntverk och relevanta hemsidor fr hjlp och std mot frskringskassan, arbetsfrmedlingen, a-kassan, socialtjnsten och kronofogden. Avsikten r att upplgget av innehllet ska vara s verskdligt som mjligt. Rtten till olika ersttningsformer br flja i rad efter varandra. Drfr kommer sjukfrmnerna under rubrik 5 nedan, ersttning vid arbetslshet under rubrik 6 nedan och ekonomiskt bistnd under rubrik 7 nedan. Boken innehller ven ngra mallar (enklare mallar under 15.2 nedan och riktigt enkla, frhoppningsvis lttbegripliga mallar under 15.3 nedan) fr verklagande. Jag r mycket skeptisk till malltnkandet, eftersom det riskerar lsa fast skribenten vid formuleringar och lagtexthnvisningar som inte alltid stmmer. Se drfr i frsta hand mallarna som en utgngspunkt, en idspruta, till hur du ska brja skriva. Flj de laghnvisningar som myndigheten anfrt i beslutet!
27

2
2.1
Uppgift
Allmn frvaltningsrtt
Snabbfakta
Svar Svenska myndigheter Frvaltningslagen (ramlag) Frvaltningslagen (ramlag) (1986:223) (1986:223)
Tillmpande myndigheter och organ Lagreglering fr handlggningen Lagreglering fr bedmningen
Viktiga frarbeten
Prop 1971:30 (Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med frslag till lag om allmnna frvaltninpdomstolar, m.m.) Prop. 1985/86:80 frvaltningslag)) Bet. 1985/86:KU21 frvaltningslag, m.m.) ((om (om en ny ny
Tid fr verklagande
Tre veckor efter att man tagit emot beslutet (23 andra stycket frvaltningslagen, huvudregel) frutsatt att beslutet r verklagbart Frvaltningsrtten Kammarrtten krvs) (prvningstillstnd
Beslut verklagas till
Hgsta frvaltningsdomstolen (prvningstillstnd krvs) Frvaltningsprocesslagen (1971:291)
Lagreglering fr verklagandet
2.2
Saklighet, opartiskhet och allas likhet infr lagen

Domstolar samt frvaltningsmyndigheter och andra som fullgr uppgifter inom den offentliga frvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet infr lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. (1 kap 9 regeringsformen)
Stadgandet r grundlggande fr allt arbete som myndigheter, inklusive domstolar, utfr i Sverige. Vl att mrka r att stadgandet i frsta hand r ett mlstadgande, men det kan f en utfyllande betydelse i enskilda fall.
28

2.3
Myndighetsutvning
Begreppet myndighetsutvning r av stor betydelse fr tillmpningen av frvaltningslagen (1986:223), eftersom detta avgrnsar tillmpningsomrdet fr reglerna om parters rtt att lmna uppgifter muntligt (14 frsta stycket), anteckning av uppgifter (15 ), parters rtt att f del av uppgifter (16 och 17 ), skyldighet att delta i omrstning (18 tredje stycket), motivering av beslut (20 ), underrttelse om beslut (21 ) samt parters rtt att f tillflle att yttra sig innan myndigheten rttar ett skrivfel eller liknande (26 andra meningen). (se Hellners/Malmqvist, 3 uppl, s 153)
Gemensamt fr all myndighetsutvning r, att det rr sig om beslut eller andra tgrder, som ytterst r uttryck fr samhllets maktbefogenheter i frhllande till medborgarna. Det behver dock inte vara frga om tgrder som medfr frpliktelser fr enskilda. Myndighetsutvning kan freligga i form av gynnande beslut, t.ex. tillstnd att driva viss verksamhet, befrielse frn viss i frfattning stadgad frpliktelse och beviljande av social frmn. Karakteristiskt r emellertid att den enskilde p visst stt befinner sig i ett beroendefrhllande. r det frga om ett beslut, varigenom han frpliktas att gra, tla eller underlta ngot, mste han rtta sig efter beslutet, eftersom han annars riskerar att tvngsmedel av ngot slag anvnds mot honom. Rr det sig om ett gynnande beslut, kommer beroendefrhllandet till uttryck p det sttet att den enskilde fr att komma i tnjutande av exempelvis en rttighet r tvungen att vnda sig till samhllsorganen och att dessas tillmpning av de frfattningsbestmmelser som gller p det aktuella omrdet blir av avgrande betydelse fr honom, se prop 1971:30, s. 331!
2.4
2.4.1
Frvaltningslagen
Lagens tillmpningsomrde
I frvaltningslagens inledande paragraf str det: Denna lag gller frvaltningsmyndigheternas handlggning av renden och domstolarnas handlggning av frvaltningsrenden. Bestmmelserna i 4-6 gller ocks annan frvaltningsverksamhet hos dessa myndigheter. I 22 a finns bestmmelser om verklagande och om krav p prvningstillstnd i kammarrtt. (1 frvaltningslagen) Lagen tillmpas i princip hos alla frvaltningsmyndigheter, kommunala, statliga och de som lyder under regeringen.
29

I domstolarna r det endast den formella (administrativa) domstolsverksamheten som omfattas av frvaltningslagen, den rttskipande verksamheten omfattas i stllet av frvaltningsprocesslagen (1971:291) och lagen om lagen (1971:289) om allmnna frvaltningsdomstolar. Ett exempel p formell verksamhet i domstolarna som omfattas av frvaltningslagen r handlggningen av utlmnande av allmnna handlingar, jfr prop. 1977/78:38 s. 39! Ett annat exempel r serviceskyldigheten, dvs. att svara p frgor. Serviceskyldigheten begrnsas dock av att domstolarna ska frhlla sig neutrala mellan parterna i ett pgende ml, se 1 kap 9 regeringsformen, varfr frgor om mjligheten att vinna mlet och liknande frgor r tmligen meningslsa att stlla till domstolen. I stllet gller att domstolarna med viss frsiktighet ska iaktta det som kallas fr materiell processledning fr den part som r utan ombud, srskilt i frvaltningsml, jfr officialprincipen i 8 frvaltningsprocesslagen! Dessvrre r det svrt att g denna balansgng mellan ena sidan domstolens skyldighet att i viss mn bist den som str utan ombud och andra sidan domstolens skyldighet att frhlla sig neutral mellan parterna. Detta r, kan man sga, ett mycket starkt skl att infra allmn rttshjlp mot framfr allt frskringskassan, a-kassan och socialtjnsten nr det gller ekonomisk ersttning fr individers frsrjning i allmnhet och i synnerhet lngsiktig frsrjning. Av andra meningen fljer att de skyldigheter som dr anges har ett vidare tillmpningsomrde, s ska tex. serviceskyldigheten iakttas ven utanfr handlggningen av ett rende. I 31-33 freskrivs begrnsningar i lagens tillmpning i vissa myndigheters verksamhet. (2 frvaltningslagen) Paragrafen innebr bara ett frtydligande i inledningen av lagtexten s att lsaren ska gras uppmrksam p undantagen. Om en annan lag eller en frordning innehller ngon bestmmelse som avviker frn denna lag, gller den bestmmelsen. (3 frsta stycket frvaltningslagen) Bestmmelsen r en kollisionsnorm av typen lex specialis fr det fall lagen kolliderar med anna lagstiftning, detta eftersom frvaltningslagen endast r en ramlag. Lgg mrke till att endast frfattningar som beslutas av riksdagen (lagar) och regeringen (frordningar) kan medge avvikelser frn frvaltningslagen. En frvaltningsmyndighet fr inte p egen hand besluta om avvikande freskrifter utan std i avvikande lagar eller frordningar. Ett bra exempel p avvikelser enligt denna bestmmelse r tiden fr verklagande, som enligt huvudregeln vid frvaltningsbeslut r tre veckor efter man tagit del av beslutet, se 23 andra stycket frvaltningslagen! Men tiden fr verklagande av tex. frskringskassans r i stllet tv mnader efter man tagit del av beslutet, se 113 kap 20 socialfrskringsbalken1! I det fallet har allts bestmmelsen i socialfrskringsbalken fretrde framfr frvaltningslagen, detta enligt 3 frsta stycket frvaltningslagen. Bestmmelserna om verklagande i denna lag tillmpas dock alltid om det behvs fr att tillgodose rtten till domstolsprvning av civila rttigheter eller skyldigheter enligt artikel 6.1 i den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna. (3 andra stycket frvaltningslagen)
Motsvarar numera upphvda 20 kap 13 lagen om allmn frskring.
30

Bestmmelsen hnvisar till Europakonventionens artikel 6 som lyder shr: Var och en skall, vid prvningen av hans civila rttigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom fr brott, vara berttigad till en rttvis och offentlig frhandling inom sklig tid och infr en oavhngig och opartisk domstol, som upprttats enligt lag. Domen skall avkunnas offentligt, men pressen och allmnheten fr utestngas frn frhandlingen eller en del drav av hnsyn till den allmnna moralen, den allmnna ordningen eller den nationella skerheten i ett demokratiskt samhlle, eller d minderrigas intressen eller skyddet fr parternas privatliv s krver eller, i den mn domstolen finner det strngt ndvndigt, under srskilda omstndigheter nr offentlighet skulle skada rttvisans intresse. I korta ordalag kan man sga att denna regel i Europakonventionen blir tillmplig under fljande frutsttningar: Det ska rra sig om en reell tvist mellan enskilda personer (antingen fysisk eller juridisk person) eller mellan en enskild person och en myndighet. Att kravet p reell tvist gller betyder att uppenbart ogrundade rttsliga ansprk inte omfattas av bestmmelsen. Tvisten ska dessutom avse en rttighet eller en skyldighet som har sin grund i det nationella rttssystemet. Ett exempel p d bestmmelsen inte ansetts vara tillmplig r fallet Masson och Van Zon vs. Nederlnderna. Bestmmelsen ansgs inte tillmplig eftersom nederlndsk lag inte innehll en rttighet till ersttning fr lagenliga frihetsbervanden utan endast en mjlighet fr domstolarna att bevilja sdan ersttning. Den ifrgavarande rttigheten eller skyldigheten ska kunna karaktriseras som civil. Vad som avses med civila rttigheter och skyldigheter frndras hela tiden genom utvidgad rttspraxis. Bestmmelsen r inte per automatik tillmplig p ett frvaltningsrende som rttslget r i dag. Genom rttsfallen Feldbrugge mot Nederlnderna och Deumeland mot Tyskland har bestmmelsen emellertid ansetts tillmplig p socialfrskringsrenden frutsatt att det nationella rttsystemet innehller en rtt till den aktuella frmnen och det inte r frgan om enbart ett sknsmssigt beviljande av ett visst bidrag.
Proceduren i Europadomstolen beskrivs nrmare under 14.2 nedan!
2.4.2
Myndigheternas serviceskyldighet
Varje myndighet skall lmna upplysningar, vgledning, rd och annan sdan hjlp till enskilda i frgor som rr myndighetens verksamhetsomrde. Hjlpen skall lmnas i den utstrckning som r lmplig med hnsyn till frgans art, den enskildes behov av hjlp och myndighetens verksamhet. (4 frsta stycket frvaltningslagen)
Myndigheterna har en generell skyldighet att hjlpa enskilda till rtta och ta till vara sin rtt i frvaltningsrenden. Skyldigheten omfattar emellertid i stort sett endast den egna verksamheten, samt att vgleda den enskilde till rtt myndighet om han eller hon kommit till fel myndighet. Skyldigheten kan tex. omfatta information om man skriver en anskan. Nr det
31

gller att lmna ut allmnna handlingar hnvisas dock till 6 kap 4 offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400)2.3 Enligt 2 kap tryckfrihetsfrordningen och 6 kap 4 offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400)4 har myndigheterna en skyldighet som i vissa fall strcker sig lngre n serviceskyldigheten i 4 frsta stycket frvaltningslagen. Enligt 3 frvaltningslagen har nmligen dessa tv lagrum fretrde framfr frvaltningslagens bestmmelser.5 Nr det i frvaltningslagen talas om enskilda avser detta begreppet inte endast enskilda individer, utan ven fretag, organisationer och andra liknande privatrttsliga subjekt. I en del fall kan myndigheter ha en stllning i egenskap av "enskild" nr exempelvis stat eller kommun ger en fastighet. Myndigheter kan allts upptrda som civilrttsliga parter i juridiska relationer ocks.6 Oavsett serviceskyldigheten i allmnhet innebr avgrnsningen i lagrummets andra mening att myndigheten fr lov att anpassa servicen till sin aktuella arbetsoch resurssituation.7 I de fall d flera enskilda parter med motstridande intressen r inblandade mste myndigheten emellertid ven ta hnsyn till den hjlpen som man lmnar endera parten kan vara till nackdel fr den andra parten, och drigenom skada tilltron till myndighetens opartiskhet. Hjlpen ska dessutom lmnas kostnadsfritt svida det inte finns frfattningsstd att ta ut avgifter fr servicen, tex. avgiftsfrordningen (1992:191) 8.9 Frgor frn enskilda skall besvaras s snart som mjligt. (4 andra stycket frvaltningslagen) En myndighet som ftt frfrgan mste lmna ett svar i ngon form, och svaret fr inte drja lngre n vad som r ndvndigt.10 Kan man inte eller br inte, tex. pga. skyldigheten att vara opartisk, st till tjnst mste man i vart fall ppeka detta fr den som har begrt upplysningen. 11 Om ngon enskild av misstag vnder sig till fel myndighet, br myndigheten hjlpa honom till rtta. (4 tredje stycket frvaltningslagen) Om tex. en handling hamnat hos fel myndighet br man vgleda den enskilde till rtt myndighet.12 Det betyder att myndigheten ska hjlpa den enskilde till rtta oavsett om han eller hon tar kontakt med myndigheten skriftliggen, telefonledes eller p ngot annat stt, tex. genom ett personligt besk. r det frgan om en felsnd skriftlig handling, br hjlpen i regel lmnas genom att myndigheten vidarebefordrar handlingen till rtt myndighet, det r d lmpligt att myndigheten samtidigt underrttar den enskilde om vart den har vidarebefordrat handlingen. 13
2 3
Motsvarar 15 kap 4 i gamla sekretesslagen. Se prop. 1985/86:80 s. 16-21, 59 och 60! 4 Motsvarar 15 kap 4 i gamla sekretesslagen. 5 Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! 6 Se prop. 1971:30 del 2 s. 334 och prop. 1985/86:80 s. 59! 7 Se prop. 1985/86:80 s. 60! 8 Motsvarar delvis gamla expeditionskungrelsen (1964:618). 9 Se specialmotiveringen i specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! 10 Se prop. 1985/86:80 s. 60! 11 Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! 12 Se prop. 1985/86:80 s. 61! 13 Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80!
32

Myndigheterna skall ta emot besk och telefonsamtal frn enskilda. Om srskilda tider fr detta r bestmda, skall allmnheten underrttas om dem p lmpligt stt. (5 frsta stycket frvaltningslagen) Myndigheten ska vara tillgnglig fr allmnheten i s stor utstrckning som det r mjligt. Man kan emellertid begrnsa ppethllande och telefontiderna, se JO 1993/94 s. 502. Detta utesluter allts inte att myndigheten, om och nr det r ndvndigt, tex. begrnsar sin telefonservice till vissa timmar p dagen. Myndigheterna skall ocks se till att det r mjligt fr enskilda att kontakta dem med hjlp av telefax och elektronisk post och att svar kan lmnas p samma stt. (5 andra stycket frvaltningslagen) Enligt denna bestmmelsen klargrs myndighetens skyldighet att gra det mjligt fr enskilda att ta kontakt med myndigheten per telefax och e-post samt att f svar p samma stt. Bestmmelsen gller dock formellt sett enbart myndigheten som sdan, vilket betyder att det inte finns ngon skyldighet fr myndigheten att gra det mjligt fr enskilda att skicka e-post till de enskilda tjnstemnnen. Det utgr sjlvklart inget hinder fr myndigheten att erbjuda mjligheten att e-maila enskilda tjnstemn, d bestmmelsen endast utgr ett minimikrav.14 En myndighet skall ha ppet under minst tv timmar varje helgfri mndag-fredag fr att kunna ta emot och registrera allmnna handlingar och fr att kunna ta emot framstllningar om att f ta del av allmnna handlingar som frvaras hos myndigheten. Detta gller dock inte om en sdan dag samtidigt r midsommarafton, julafton eller nyrsafton. (5 tredje stycket frvaltningslagen) Kravet i bestmmelsen r ett minimikrav och till bestmmelsen ansluter 1-2 lagen (1989:253) om allmnna helgdagar. Skyldigheten har dock vissa undantag och gller tex. inte statliga kommitter och srskilda utredare, jfr 23 kommittfrordningen (1998:1474) tillsammans med 3 frvaltningslagen. Avsikten med minimikravet r bla. att enskilda inte fr hindras att ta del av allmnna handlingar som myndigheten frvarar, ens under klmdagar.
2.4.3
Samverkan mellan myndigheter

Varje myndighet skall lmna andra myndigheter hjlp inom ramen fr den egna verksamheten. (6 frvaltningslagen)
Samverkan mellan myndigheterna syftar till att gra det enklare fr bde enskilda och andra myndigheter. Drav fljer bla. skyldigheten att besvara remisser frn andra myndigheter. I frga om myndigheternas skyldighet att lmna varandra uppgifter gller inte denna hr paragrafen utan i stllet 6 kap 5 offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400)15.16 I frga om inhmtande av remiss, se 13 frvaltningslagen! I 6 kap 5 offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400)17 finns en bestmmelse om myndigheternas skyldighet att p begran lmna varandra uppgifter som de frfogar ver. Denna bestmmelse har fretrde
14 15
Se specialmotiveringen i prop. 2002/03:62! Motsvarar 15 kap. 5 i gamla sekretesslagen. 16 Se prop. 1985/86:80 s. 23 och 61! 17 Motsvarar 15 kap. 5 i gamla sekretesslagen.
33

framfr frevarande paragraf, vilket fljer av 3 frvaltningslagen. I sammanhanget br framhllas att paragrafen inte innebr ngon sdan uppgiftsskyldighet som avses i 10 kap 15 och 10 kap 28 frsta stycket offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400) 18, dvs. som bryter sekretessen mellan myndigheter.19
2.4.4
Allmnna krav p handlggningen av renden

Varje rende dr ngon enskild r part skall handlggas s enkelt, snabbt och billigt som mjligt utan att skerheten efterstts. Vid handlggningen skall myndigheten beakta mjligheten att sjlv inhmta upplysningar och yttranden frn andra myndigheter, om sdana behvs. Myndigheten skall strva efter att uttrycka sig lttbegripligt. ven p andra stt skall myndigheten underltta fr den enskilde att ha med den att gra. (7 frvaltningslagen)
Regeln ger uttryck fr den brande tanken i frvaltningsarbetet, nmligen att rendehandlggningen ska vara s enkel, snabb och billig som mjligt utan att skerheten efterstts. Samtidigt klargrs att det r den enskildes intresse av enkelhet som ska st i centrum och att frenklingsstrvandena mste strcka sig ver myndighetsgrnserna och omfatta ocks myndigheternas sprk.20 Lagstiftarens avsikt med bestmmelsen i frsta meningen r att den ska vara vgledande vid tillmpningen av flertalet andra regler i lagen, i frsta hand reglerna om tolk, ombud, inkommande handlingar, remiss, muntlig handlggning, parters rtt att f del av uppgifter, underrttelse om beslut och omprvning av beslut. Den ger ocks riktlinjer om hur man i praxis br lsa en del frgor som inte r nrmare reglerade i lagen, tex. frgan i vilka fall en anskan kan gras muntligt.21 Vad som sgs i andra meningen ska ses i samband med den uppgift att hjlpa varandra som myndigheterna har enligt 6 frvaltningslagen. Syftet r att myndigheten i lmplig utstrckning sjlv ska ta de ndvndiga kontakterna med andra myndigheter. I vilken utstrckning detta r lmpligt fr avgras av myndigheten med ledning av frsta meningen och den rdande arbetsoch resurssituationen. Hnsyn mste ocks tas till att vissa intyg, registerutdrag m.m. r avgiftsbelagda. I sdana fall kan det ibland st i mindre god verensstmmelse med avgiftsregleringen att myndigheten sjlv skaffar in uppgifter frn andra myndigheter. Av 13 frvaltningslagen fljer att mjligheten att inhmta yttrande genom remiss ska utnyttjas med srskild urskillning.22 Denna bestmmelse utgr ramen fr hur handlggningen ska g till. Mera preciserade regler r inte ovanligt, tex. regler om hur snabbt frskringskassan ska handlgga omprvningar av avslagsbeslut, se Riksfrskringsverkets allmnna rd (RAR 2001:4) om omprvning och ndring enligt lagen (1962:381) om allmn frskring! Enligt dessa rden br en omprvning av ett beslut gras inom sex veckor rknat frn nr begran om omprvning framstlldes.
18 19
Motsvarar 14 kap. 1 i gamla sekretesslagen. Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! 20 Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! 21 Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! 22 Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80!
34

Enligt 11 kap 1 frsta stycket socialtjnstlagen (2001:453) ska socialnmnden utan drjsml inleda utredning av vad som genom anskan eller p annat stt har kommit till nmndens knnedom och som kan franleda ngon tgrd av nmnden.
2.4.5
Tolk
Nr en myndighet har att gra med ngon som inte behrskar svenska eller som r allvarligt hrsel- eller talskadad, br myndigheten vid behov anlita tolk. (8 frvaltningslagen)
Regeln gller inte bara muntlig tolkning vid frhandlingar, frhr osv. utan ocks skriftlig versttning nr handlingar p frmmande sprk ges in till myndigheterna eller nr dessa ska meddela sig skriftligt till ngon som inte frstr svenska.23 Vid valet av tolk ska hnsyn tas till kravet enligt 7 frvaltningslagen p snabb och enkel handlggning m.m.24
2.4.6
Ombud och bitrde

Den som fr talan i ett rende fr anlita ombud eller bitrde. Den som har ombud skall dock medverka personligen, om myndigheten begr det. (9 frsta stycket frvaltningslagen) Visar ett ombud eller bitrde oskicklighet eller ofrstnd eller r han olmplig p ngot annat stt, fr myndigheten avvisa honom som ombud eller bitrde i rendet. (9 andra stycket frvaltningslagen) En myndighets beslut att avvisa ett ombud eller bitrde fr verklagas srskilt och d i samma ordning som det beslut varigenom myndigheten avgr rendet. (9 tredje stycket frvaltningslagen)
Stllningstagande till personlig medverkan enligt frsta stycket andra meningen ska bedmas med ledning av den allmnna regeln i 7 frvaltningslagen om snabb och enkel handlggning. Dessutom br reglerna om muntlig handlggning i 14 frvaltningslagen beaktas vid tillmpningen av 9 .25 Betrffande ombuds eller bitrdes lmplighet, se rttsfallet R85 2:15 1 frn Regeringsrtten. 26
23 24
Se prop. 1971:30 del 2 s. 381 och prop. 1985/86:80 s. 27, 28 och 62! Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! 25 Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! 26 Regeringsrtten heter numera Hgsta frvaltningsdomstolen.
35

2.4.7
Inkommande handlingar
En handling anses komma in till en myndighet den dag d handlingen, eller en avi om en betald postfrsndelse som innehller handlingen, anlnder till myndigheten eller kommer en behrig tjnsteman till handa. Underrttas en myndighet srskilt om att ett telegram till myndigheten finns hos ett fretag som driver televerksamhet, anses telegrammet komma in redan nr underrttelsen nr en behrig tjnsteman. (10 frsta stycket frvaltningslagen)
Handlingen ska p ngot stt bevisligen ha ingetts till myndigheten den dagen fre kl 24.00, handlingen behver allts inte ha avlmnats i myndighetens lokal, det rcker med att en behrig tjnsteman har tagit emot den. Vem som r behrig tjnsteman framgr normalt av myndighetens arbetsordning.27 Kan det antas att handlingen eller en avi om denna en viss dag har lmnats i myndighetens lokal eller avskilts fr myndigheten p en postanstalt, anses den ha kommit in den dagen, om den kommer en behrig tjnsteman till handa nrmast fljande arbetsdag. (10 andra stycket frvaltningslagen) Handling som inkommit till myndighetens brevlda efter expeditionstid (tex. sent p kvllen men fre midnatt), ska anses ha inkommit i rtt till ven om den frst pfljande dag ankomststmplas av myndigheten.28 Ett telegram eller annat meddelande som inte r underskrivet skall bekrftas av avsndaren genom en egenhndigt undertecknad handling, om myndigheten begr det. (10 tredje stycket frvaltningslagen) Myndigheten har enligt tredje stycket rtt att begra att en till myndigheten inkommen handling ska bekrftas genom undertecknande. I regel avvisas handlingen om begran inte efterkoms. Bla. ska hnsyn d tas till bestmmelsen i 7 frvaltningslagen om snabb och enkel handlggning m.m.29
2.4.8
Jv
Den som skall handlgga ett rende r jvig 1. om saken angr honom sjlv eller hans make, frlder, barn eller syskon eller ngon annan nrstende eller om rendets utgng kan vntas medfra synnerlig nytta eller skada fr honom sjlv eller ngon nrstende, 2. om han eller ngon nrstende r stllfretrdare fr den som saken angr eller fr ngon som kan vnta synnerlig nytta eller skada av rendets utgng, 3. om rendet har vckts hos myndigheten genom verklagande eller understllning av en annan myndighets beslut eller p grund av tillsyn ver en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handlggningen av ett rende som rr saken,
27
Se prop. 1971:30 del 2 s. 368-371 samt regeringsrttsfallet R 1991 ref. 90 (besvrshandling som uppgivits ha snts med telefax)! 28 Se JO 1975 s. 308 och JO 1980/81 s. 446! 29 Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80!
36

4. om han har frt talan som ombud eller mot ersttning bitrtt ngon i saken, eller 5. om det i vrigt finns ngon srskild omstndighet som r gnad att rubba frtroendet till hans opartiskhet i rendet. (11 frsta stycket frvaltningslagen) Personkretsen som avses i bestmmelsen r inte endast den som fattar beslut i sjlva rendet utan ven den som tar sdan befattning med rendet att man kan pverka rendets utgng, se regeringsrttsfallet R80 2:68 (stadsarkitekt har ansetts jvig som protokollfrare vid behandling av rende som gllt kritik mot hans tjnsteutvning). I punkt 1 finns bestmmelsen om sk. sakgarjv och intressejv: en handlggare r tex. jvig om han eller hon r part i rendet eller om han eller hon har rtt att verklaga ett beslut i rendet enligt 22 frvaltningslagen (sakgarjv med tanke p sakfrgan i rendet). Kan rendets utgng vntas medfra synnerlig nytta eller skada fr honom eller henne freligger jv (intressejv med tanke p intresset av nytta eller skada). Handlggarens ekonomiska eller personliga frhllanden ska d anses kunna pverkas av ett beslut i rendet, ven om han eller hon inte r part eller har rtt att verklaga. Bestmmelsen gller dock inte den typen av fall dr saken berr handlggaren endast ssom samhllsmedlem eller ssom medlem av en grupp inom samhllet. Sakgarjv och intressejv gller inte bara handlggaren sjlv, utan gller ocks d vissa honom eller henne nrstende personer berrs av rendet (slktskapsjv).30 I punkt 2 finns en bestmmelse om sk. stllfretrdarjv: med stllfretrdare avses hr tex. frmyndare, god man, styrelse och firmatecknare. I punkt 3 finns regeln om sk. tvinstansjv: har rendet vckts genom tex. en anskan blir regeln inte tillmplig. Fr regelns tillmplighet krvs ocks att handlggaren hos den underordnade myndigheten hade en sdan stllning att han eller hon tagit saklig stllning i rendet. Allts: om en person redan tidigare, tex. hos understlld myndighet, tagit stllning i sakfrgan, freligger tvinstansjv. I praktiken innebr detta d att en lkare som frst varit behandlande lkare i ett sjukskrivningsrende kan anses jvig om han eller hon sedermera upptrder som frskringsmedicinskt sakkunnig i tex. frvaltningsdomstol, oavsett det sker genom ett muntligt eller skriftligt yttrande. Bestmmelsen i punkt 4 gller sk. ombudsjv och bitrdesjv: om handlggaren fretrtt part som ombud (med std av fullmakt) freligger ombudsjv. Om det tex. saknas fullmakt kan jvsfrgan eventuellt avgras enligt punkt 2 om stllfretrdarjv. Angende bitrdesjv, se JO 1975/76 s. 355. Enligt formuleringen i lagtexten freligger dock inget jv p denna grund om handlggare fretrtt parten som ombud i ett annat rende n det som r aktuellt. I sdana fall fr man gra jvsbedmningen enligt punkt 5 i stllet. I punkt 5 regleras det som ofta kallas delikatessjv: denna regeln r en uppsamlingsregel fr att tcka upp de luckor som vriga punkter inte tcker, men fortfarande gller allts att det ska vara frgan om en omstndighet som rubbar frtroendet fr handlggaren, dvs. dr det finns sdana omstndigheter som gr att handlggarens opartiskhet kan ifrgasttas, t.ex. vnskap eller ovnskap. Det r frmst denna punkt man ska beropa om man tex. inte lngre drar jmnt med sin handlggare, i vrsta fall fr man helt enkelt kanske rent av byta till annan handlggare p ett annat kontor.
30
Se ven JO 1979/80 s. 320!
37

Frn jv bortses nr frgan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. (11 amdra stycket frvaltningslagen) Man bortser frn jv nr det r frga om sdana renden dr frga om partiskhet eller opartiskhet uppenbarligen inte kan uppkomma. Se JO 1991/92 s. 162! Lgg mrke till att det ska vara uppenbart att frgan om opartiskhet saknar betydelse. Den som r jvig fr inte handlgga rendet. Han fr dock vidta tgrder som inte ngon annan kan vidta utan olgligt uppskov. (12 frsta stycket frvaltningslagen) Den som knner till en omstndighet som kan antas utgra jv mot honom, skall sjlvmant ge det till knna. (12 andra stycket frvaltningslagen) Har det uppkommit en frga om jv mot ngon och har ngon annan inte trtt i hans stlle, skall myndigheten snarast besluta i jvsfrgan. Den som jvet gller fr delta i prvningen av jvsfrgan endast om myndigheten inte r beslutfr utan honom och ngon annan inte kan tillkallas utan olgligt uppskov. (12 tredje stycket frvaltningslagen) Ett beslut i en jvsfrga fr verklagas endast i samband med verklagande av det beslut varigenom myndigheten avgr rendet. (12 fjrde stycket frvaltningslagen) Hrmed avses i frsta stycket bde sk. interimistiska (dvs. tillflliga och ndvndiga) tgrder och tgrder som innebr att myndigheten avgr rendet slutligt. 31
2.4.9
Remiss
Innan en myndighet inhmtar yttrande genom remiss skall den noga prva behovet av tgrden. Behver yttrande inhmtas frn flera, skall det gras samtidigt, om inte srskilda skl franleder ngot annat. (13 frsta stycket frvaltningslagen) Om det inte r obehvligt, skall det anges i remissen i vilka avseenden och inom vilken tid yttrande nskas. (13 andra stycket frvaltningslagen)
Remissfrfarandet r en form fr samverkan mellan myndigheterna.32 Bestmmelsen freskriver omsorgsfull behovsprvning samt att frfarande med s.k. solfjderremiss (remisser till flera myndigheter) i regel ska tillmpas. Bestmmelsen ska tolkas i ljuset av regeln i 6 frvaltningslagen om samverkan mellan myndigheter. Remiss r en vanlig form av sdan samverkan. Bestmmelsen tar dock ven sikte p remisser till sammanslutningar, fretag osv. Bestmmelsen har ocks samband med 14 frvaltningslagen om muntlig handlggning. Ofta r det lmpligt att myndigheter samrder per telefon och gr en tjnsteanteckning om telefonsamtalet i stllet fr att skicka remiss, jfr 15
31 32
Se prop. 1971:30 del 2 s. 357! Se prop. 1985/86:80 s. 64!
38

frvaltningslagen! Vilken form av samrd som r lmpligast fr bedmas med beaktande bla. av kravet p snabb och enkel handlggning m.m. enligt 7 frvaltningslagen.33 Enligt 11 kap 7 socialtjnstlagen ska socialnmnden i alla renden tillmpa bestmmelserna i 13 frvaltningslagen.
2.4.10
Muntlig handlggning
Vill en skande, klagande eller annan part lmna uppgifter muntligt i ett rende som avser myndighetsutvning mot ngon enskild, skall han f tillflle till det, om det kan ske med hnsyn till arbetets behriga gng. (14 frsta stycket frvaltningslagen) Med muntlig handlggning avses inte endast formella muntliga frhandlingar, utan ven mera informella telefonkontakter och sammantrffanden. 34 Begreppet myndighetsutvning frklaras nrmare i frarbetena.35 I andra fall bestmmer myndigheten om handlggningen skall vara muntlig. Myndigheten skall srskilt beakta att muntlig handlggning kan underltta fr enskilda att ha med den att gra. (14 andra stycket frvaltningslagen) Bestmmelsen i andra stycket innebr att myndigheten ska se till att handlggningen blir muntlig vid behov ven om den enskilde inte har begrt det. Behovet ska bedmas med ledning av den allmnna regeln i 7 frvaltningslagen. Srskild hnsyn ska tas till den enskildes intresse av enkelhet i umgnget med myndigheten. 36 Medan frsta stycket gller bara sdana renden som avser myndighetsutvning mot ngon enskild, ska andra stycket tillmpas ocks i andra renden, t.ex. i renden som avser myndigheternas affrsverksamhet. Det r dock srskilt i handlggning av renden som involverar myndighetsutvning mot en enskild viktigt att den enskildes intresse beaktas vid tillmpningen av andra stycket.37 En del okomplicerade renden kan med frdel handlggas helt muntligt. I andra fall r en blandning av skriftlig och muntlig handlggning den lmpligaste formen. Bestmmelsen tar sikte inte minst p dessa fall.38 Sjlvklart kan renden ocks handlggas skriftligt i sin helhet nr detta r ndamlsenligt. 39 Med muntlig handlggning menas, som ovan nmnts, inte bara formella muntliga frhandlingar. ven andra mera informella kontakter som ver telefon och genom sammantrffanden avses. Det kan tex. vara lmpligt att fredraganden skaffar in kompletterande uppgifter i rendet
33 34
Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! Se prop. 1971:30 del 2 s. 474-476, prop. 1985/86:80 s. 25, 26 och 65, samt JO 1997/98 s. 418! 35 Se prop. 1971:30 s. 285 och 330! 36 Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! 37 Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! 38 Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! 39 Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80!
39

genom att ringa till skanden eller tex. hans eller hennes behandlande lkare i stllet fr att skriva till denne.40
2.4.11
Anteckning av uppgifter
Uppgifter som en myndighet fr p annat stt n genom en handling och som kan ha betydelse fr utgngen i rendet skall antecknas av myndigheten, om rendet avser myndighetsutvning mot ngon enskild. (15 frvaltningslagen) Det r inte alltid mjligt eller kanske ens lmpligt att myndigheten antecknar allt som frekommer i rendet. Anteckningsskyldigheten r drfr begrnsad till sdana uppgifter som kan ha betydelse fr utgngen. Uppgifter som redan finns i utredningsmaterialet behver sjlvklart inte antecknas p nytt. Notera att anteckningsskyldigheten inte innebr ngot krav p ordagrant tergivande. Anteckningarna br i princip dateras och undertecknas av den tjnsteman som har gjort dem innan de lggs till vriga handlingar i rendet. 41 Speciella regler fr tex. socialtjnsten finns i 11 kap 5-6 socialtjnstlagen.
2.4.12
Parters rtt att f del av uppgifter
En skande, klagande eller annan part har rtt att ta del av det som har tillfrts rendet, om detta avser myndighetsutvning mot ngon enskild. Rtten att ta del av uppgifter gller med de begrnsningar som fljer av 10 kap. 3 offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). (16 frvaltningslagen) Det r en part som p egen begran r insynsberttigad. Ngon definition av partsbegreppet finns dock inte.42 Ett rende fr inte avgras utan att den som r skande, klagande eller annan part har underrttats om en uppgift som har tillfrts rendet genom ngon annan n honom sjlv och han har ftt tillflle att yttra sig ver den, om rendet avser myndighetsutvning mot ngon enskild. Myndigheten fr dock avgra rendet utan att s har skett 1. om avgrandet inte gr parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om tgrderna av ngon annan anledning r uppenbart obehvliga, 2. om rendet rr tjnstetillsttning, antagning fr frivillig utbildning, betygssttning, tilldelning av forskningsbidrag eller ngot jmfrbart och det inte r frga om prvning i hgre instans efter verklagande, 3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsevrt svrare att genomfra beslutet i rendet, eller 4. om avgrandet inte kan uppskjutas. (17 frsta stycket frvaltningslagen) Myndigheten bestmmer om underrttelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller p ngot annat stt. (17 andra stycket frvaltningslagen)
40 41
Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! 42 Se prop. 1971:30 del 2 s. 440-444, samt regeringsrttsfallet R 1977:43 (en granne som yttrat sig i ett rende om byggnadslov ansgs dock ha stllning som part)!
40

Underrttelseskyldigheten gller med de begrnsningar som fljer av 10 kap. 3 offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). (17 tredje stycket frvaltningslagen) Lgg mrke till att kommuniceringen ska ske innan rendet avgrs slutgiltigt. Att inte kommunicera rendet innan det avgrs r ett formellt fel som kan frorsaka mycket svra rttsfrluster fr den enskilde. Personkretsen r densamma som vid partsinsyn. 43 Kommuniceringsskyldigheten begrnsas dock av vissa undantagsregler44. Angende andra stycket s kan myndigheten vlja en enklare och billigare form fr underrttelse n delgivning enligt delgivningslagen (1970:428). Exempelvis kan det rcka med att myndigheten visar materialet fr parten i samband med att han besker myndigheten av ngon annan anledning.45
2.4.13
Omrstning
Skall beslut fattas av flera gemensamt och kan de inte enas, lgger ordfranden fram de olika frslag till beslut som har vckts. Varje frslag lggs fram s att det kan besvaras med antingen ja eller nej. Sedan de som deltar i avgrandet har ftt ta stllning till frslagen, anger ordfranden vad som enligt hans uppfattning har beslutats. Detta blir beslutet, om inte omrstning begrs. (18 frsta stycket frvaltningslagen) Beslutsfattandet sker genom s.k. acklamation. Acklamationsfrfarandet kan ske relativt formlst.46 Om omrstning begrs, skall den ske ppet. r frslagen fler n tv, skall det frst avgras vilket frslag som skall stllas mot vad som enligt ordfrandens uppfattning hade beslutats. Utgngen bestms genom enkel majoritet. Vid lika rstetal har ordfranden utslagsrst. (18 andra stycket frvaltningslagen) Formella omrstningar ska ske ppet vilket innebr att varje ledamot mste tala om fr de vriga hur han eller hon rstar. Rstning med slutna sedlar fr inte ske annat n med std av srskilda freskrifter, se prop. 1985/86:80 s. 68! I renden som avser myndighetsutvning mot ngon enskild r varje ledamot som deltar i den slutliga handlggningen skyldig att delta ven i avgrandet. Ingen r dock skyldig att rsta fr mer n ett frslag. (18 tredje stycket frvaltningslagen)
43
I rttspraxis kan hnvisas till R 1976:119 (uppgifter som lmnats muntligen borde ha kommunicerats med klaganden), R 1992 ref. 20 och R 1996 ref. 28 (uppgift som inhmtats frn annan myndighet borde ha kommunicerats). 44 Se prop. 1971:30 del 2 s. 465-471, prop. 1985/86:80 s. 67, JO 1975 s. 479 och JO 1975 s. 480! 45 Se prop. 1985/86:80 s. 67! 46 Se prop. 1985/86:80 s. 29-32 och 67!
41

Ingen av de nrvarande fr helt avst ifrn att rsta. Skyldigheten gller i sdana renden som avser myndighetsutvning mot en enskild. I andra renden kan en ledamot dock avst frn att rsta.47 Intressant att lgga mrke till r regeln om tjnstefel som enligt 20 kap 1 tredje stycket brottsbalken omfattar ocks statliga och kommunala nmnder dr ledamterna inte vljs direkt via allmnna val. Tex. omfattas socialnmnden av tjnstefelsansvaret, och endast de ledamter som enligt 19 frvaltningslagen reserverat sig i beslutet kan, om majoritetsbeslutet skulle visa sig vara tjnstefel, undg straffrttsligt ansvar fr tjnstefel. Ordfranden r alltid skyldig att rsta nr det behvs fr att rendet skall kunna avgras. (18 fjrde stycket frvaltningslagen)
2.4.14
Avvikande mening
Nr beslut fattas av flera gemensamt kan den som deltar i avgrandet reservera sig mot detta genom att lta anteckna avvikande mening. Den som inte gr det skall anses ha bitrtt beslutet. (19 frsta stycket frvaltningslagen) Fredraganden och andra tjnstemn som r med om den slutliga handlggningen utan att delta i avgrandet har rtt att f avvikande mening antecknad. (19 andra stycket frvaltningslagen) Avvikande mening skall anmlas innan beslutet expedieras eller ges till knna p ngot annat stt. Om beslutet inte skall ges till knna, skall anmlan gras senast nr det fr sin slutliga form genom protokollsjustering eller p liknande stt. (19 tredje stycket frvaltningslagen) En ledamot har rtt att reservera sig mot ett acklamationsbeslut. Dissidenten kan reservera sig mot antingen sjlva utgngen i rendet eller enbart mot beslutsmotiveringen eller bde och. 48
2.4.15
Motivering av beslut
Ett beslut varigenom en myndighet avgr ett rende skall innehlla de skl som har bestmt utgngen, om rendet avser myndighetsutvning mot ngon enskild. Sklen fr dock utelmnas helt eller delvis 1. om beslutet inte gr ngon part emot eller om det av ngon annan anledning r uppenbart obehvligt att upplysa om sklen, 2. om beslutet rr tjnstetillsttning, antagning fr frivillig utbildning, betygssttning, tilldelning av forskningsbidrag eller ngot jmfrbart, 3. om det r ndvndigt med hnsyn till rikets skerhet, skyddet fr enskildas personliga eller ekonomiska frhllanden eller ngot jmfrbart frhllande, 4. om rendet r s brdskande att det inte finns tid att utforma sklen, eller
47 48
Se prop. 1985/86:80 s. 68 och 69! Se prop. 1985/86:80 s. 70!
42

5. om rendet gller meddelande av freskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och det inte r frga om prvning i hgre instans efter verklagande. (20 frsta stycket frvaltningslagen) Bestmmelsen gller endast slutliga beslut, dvs. de besluten dr myndigheten slutligen skiljer sig frn rendet, detta markeras av uttrycket: varigenom en myndighet avgr ett rende! De omstndigheter som ska redovisas i motiveringen r de som varit avgrande fr myndighetens stllningstagande.49 Undantagen frn motiveringsskyldigheten kommuniceringsskyldigheten. 50 sammanfaller delvis med undantagen frn
Har sklen utelmnats, br myndigheten p begran av den som r part om mjligt upplysa honom om dem i efterhand. (20 andra stycket frvaltningslagen)
2.4.16
Underrttelse om beslut
En skande, klagande eller annan part skall underrttas om innehllet i det beslut varigenom myndigheten avgr rendet, om detta avser myndighetsutvning mot ngon enskild. Parten behver dock inte underrttas, om det r uppenbart obehvligt. (21 frsta stycket frvaltningslagen) Precis som 20 frvaltningslagen r denna bestmmelsen ocks bara tillmplig vid slutliga beslut. Om beslutet gr parten emot och kan verklagas, skall han underrttas om hur han kan verklaga det. Han skall d ocks underrttas om sdana avvikande meningar som avses i 19 eller som har antecknats enligt srskilda bestmmelser. (21 andra stycket frvaltningslagen) Hr r bestmmelsen om sk. fullfljdshnvisning samt underrttelse om avvikande mening vilka ska lmnas i alla fall dr ett verklagande kan komma i frga, dvs. ven nr det inte r uppenbart.51 Myndigheten bestmmer om underrttelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller p ngot annat stt. Underrttelsen skall dock alltid ske skriftligt, om parten begr det. (21 tredje stycket frvaltningslagen) Bestmmelse i frsta meningen innebr att det r myndigheten som bestmmer formen fr underrttelsen med den modifikation som fljer av andra meningen. Detta ska gras med ledning av den allmnna regeln i 7 frvaltningslagen om snabb och enkel handlggning mm. Myndigheten br d speciellt beakta behovet av att i vissa fall f ett bevis om utgngspunkten fr den tid inom vilken den enskilde kan verklaga beslutet, jmfr 23 frvaltningslagen! Frgan i vilka fall det behvs ett bevis om mottagandet fr avgras med hnsyn till rendets
49
Se prop. 1971:30 del 2 s. 491-494, JO 1975/76 s. 448, JO 1981/82 s. 276, JO 1990/91 s. 101, JO 1997/98 s. 464! 50 Se prop. 1985/86:80 s. 71! 51 Se prop 1985/86:80 s. 71 och 72!
43

utgng och karaktr. Ofta kan ett sdant bevis undvaras och underrttelsen ske genom att en kopia av beslutet skickas till den enskilde i ett vanligt brev. Speciellt gller detta d beslutet inte gr ngon part emot.52 I andra meningen avses bara formen fr underrttelse nr en part begrt det. Underrttelseskyldigheten som sdan regleras i paragrafens frsta och andra stycke. 53 Denna paragraf tillmpas ocks nr ngon annan som fr verklaga beslutet begr att f ta del av det. (21 fjrde stycket frvaltningslagen)
2.4.17
verklagande
Ett beslut fr verklagas av den som beslutet angr, om det har gtt honom emot och beslutet kan verklagas. (22 frvaltningslagen) Detta r en central bestmmelse fr verklagande av myndighetsbeslut. Fr verklagande av avvisningsbeslut gller 30 frvaltningslagen. 20 frvaltningslagen tar sikte p alla beslut, svl slutliga som interimistiska. Bland de intermistiska beslut som kan verklagas r: avvisande av ombud eller bitrde, som fr verklagas srskilt, dvs. utan att slutligt beslut fattats i rendet (9 tredje stycket frvaltningslagen) beslut i jvsfrgor, som endast fr verklagas i samband med verklagande av det slutliga beslutet (12 fjrde stycket frvaltningslagen), samt beslut att avvisa en framstllan av en enskild, som fr verklagas i samma ordning som ett slutligt beslut, dock endast till frsta hgre instans, kammarrtten tar allts inte upp ett avslag i denna frga frn frvaltningsrtten (30 frvaltningslagen).
Om vi lser 20 frvaltningslagen rekvisit fr rekvisit s kan vi konstatera att det finns tre villkor, som samtliga mste vara uppfyllda, fr att man ska kunna beropa denna paragrafen fr att kunna verklaga ett myndighetsbeslut: Ett beslut fr verklagas 1. av den som beslutet angr, 2. om det har gtt honom eller henne emot, och 3. det inte finns fullfljdsfrbud i lag- eller frordningstext.
52 53
Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80!
44

2.4.17.1
Den som beslutet angr
Frsta rekvisitet utesluter att andra n berrda parter i ett rende kan verklaga myndighetsbeslutet. Enligt 3 frvaltningsprocesslagen ska d den part som verklagar myndighetsbeslutet egenhndigt underteckna verklagandet, vid ventyr att verklagandet annars kan komma att avvisas. Bestmmelsen i 3 frsta stycket frvaltningslagen innebr dock att avvikelser kan frekomma. Man skiljer mellan frvaltningsbesvr och kommunalbesvr, ngot som inte ska utvecklas djupare i denna handboken, men kommunala och landstingskommunala beslut som inte kan verklagas genom frvaltningsbesvr enligt frvaltningslagen (rttighetsprvning), kan ej sllan verklagas genom kommunalbesvr enligt 10 kap 8-10 kommunallagen (laglighetsprvning). Beslut som omfattas av kommunalbesvr ger var och en kommuninvnare enligt 10 kap 1 kommunallagen rtt att verklaga ett beslut, tex. en del beslut enligt plan- och bygglagen om bla. detaljplaneringar. verklagandet ska d inte ges in till beslutande myndighet, tex. kommunens nmnd fr bygglov, utan ska skickas direkt till frvaltningsrtten, se 10 kap 5 kommunallagen! Om beslutet gr de klagande emot i frvaltningsrtten, fr drefter endast de som verklagat till frvaltningsrtten fortstta processen i kammarrtten, se 10 kap 14 kommunallagen!
2.4.17.2
Beslutet har gtt den enskilde emot
Det andra rekvisitet betyder att beslut som helt r i linje med den enskildes anskan om tex. en frmn eller ett bidrag, inte kan verklagas, eftersom det inte gr den enskilde emot. Formuleringen tiger dock om beslut som gr delvis emot den enskildes framstllan. Tex. en anskan om bara sjukersttning eller om sjukersttning tills vidare kan leda till att frskringskassa enbart beviljar tidsbegrnsad sjukersttning. Anskan kan d antas ha omfattat svl sjukersttning tillsvidare som tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsregeln i 4 kap 31 lagen (2010:111) om infrande av socialfrskringsbalken54. Beslutet har d delvis gtt den enskilde emot och rtten att verklaga det delvisa avslaget uppkommer, frutsatt att de andra rekvisiten i 20 frvaltningslagen r uppfyllda.
2.4.17.3
Kan beslutet verklagas?
Ibland rder sk. fullfljdsfrbud, dvs. att myndighetsbeslutet inte gr att verklaga. Detta mste dock anges uttryckligen i lagtexten, annars freligger rtt att verklaga beslutet frutsatt att de andra rekvisiten i 20 frvaltningslagen r uppfyllda. Det finns en liten juridisk grzon mellan fullfljdsrtt och fullfljdsfrbud, vilket lagstiftaren tckt upp med bestmmelsen i 3 andra stycket frvaltningslagen, med hnvisning till Europakonventionens bestmmelse om rtt till domstolsprvning. Frgan om vad som definieras som domstol i Europakonventionens mening r lite flytande, men de tidigare utlnningsnmnderna har ansetts ha stllning som domstol, d de har en domstolsliknande sammansttning. Det antyder att ven CSN:s srskilda verklagandenmnd enligt 6 kap 11
54
Motsvarar numera upphvda punkt 8 i lagen (2008:480) om ndring i lagen (1962:381) om allmn frskring.
45

studiestdslagen torde ha domstolsliknande karaktr, varfr det frefaller vara meningslst att beropa dessa bestmmelser i de renden som det rder fullfljdsfrbud enligt studiestdslagen. verklagandenmndens beslut fr inte verklagas, se 6 kap 11 tredje stycket studiestdslagen! Beslut verklagas hos allmn frvaltningsdomstol. Detta gller dock inte beslut i anstllningsrenden och beslut i renden som avses i 20 frsta stycket 5. (22 a frsta stycket frvaltningslagen) Bestmmelsen innehller en allmn och kompletterande regel om domstolsprvning av frvaltningsbeslut. Saknar en materiell frfattning bestmmelse om verklagande s blir 22 a frvaltningslagen tillmplig, under frutsttning att beslutet i frga kan verklagas, se 2.4.17 ovan! Bestmmelsen ska lsa ihop med 14 lagen (1971:289) om allmnna frvaltningsdomstolar! Se prop. 1997:98:101 s. 49-64 och 112-113! Vilka frvaltningsrtter som finns i landet efter frvaltningsdomstolsreformen 2010 framgr av frordningen (1977:937) om allmnna frvaltningsdomstolars behrighet m.m. Av 5 denna frordning framgr nya frvaltningsrtternas domkretsar. Frn tillmpningsomrdet har uttryckligen undantagits beslut i administrativa renden och normgivningsrenden, den typen av renden kan verklagas direkt till regeringen med std av 35 verksfrordningen (1995:1322).55 Om verklagande har skett med std av frsta stycket krvs prvningstillstnd vid verklagande till kammarrtten. (22 a andra stycket frvaltningslagen) Freskriften om krav p prvningstillstnd gller enbart fr de ml som verklagats med std av paragrafen. Finns srskilda bestmmelser om verklagande till frvaltningsrtt, ska det framg av de bestmmelserna om det krvs prvningstillstnd fr verklagande till kammarrtt. 56
2.4.18
Hur beslut verklagas
Ett beslut verklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som verklagas och den ndring i beslutet som han begr. (23 frsta stycket frvaltningslagen) ndringsyrkandet behver inte anges exakt utan det r tillrckligt att yrkandet framgr genom en rimlig och vlvillig tolkning av formuleringen i verklagandet.57 Vad fljden blir om klaganden underlter att skriva ett ndringsyrkande r en frga som inte regleras i lagen, men tolkningen av yrkandet r mycket vidgende i de fall d klaganden saknar ombud vid verklagandet. verklagandet br emellertid inte avvisas innan myndigheten har gett klaganden tillflle att avhjlpa en brist som beslutande myndighet kanske vill gra gllande. Att myndigheten r skyldig att vgleda enskilda klagande i bl.a. situationer av detta slag fljer av 4 frvaltningslagen, jfr 5 frvaltningsprocesslagen.58
55 56
Se specialmotiveringen i prop. 1997/98:101! Se specialmotiveringen i prop. 1997/98:101! 57 Se prop. 1985/86:80 s. 73, jfr R 1988 ref. 33! 58 Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80!
46

Dremot r det bra att ha bestmmelsen i 29 frvaltningsprocesslagen, som stter grnsen fr hur lngt domstolen fr g i ndringen av myndighetens beslut om man vljer att g p klagandens linje. Genom yrkandet stter man allts den yttre ramen fr processen, dock ven med begrnsning av vad man tex. anskt om hos myndigheten. Varje enskild klagande mste ns av en individuell underrttelse fr att tiden fr verklagande ska brja lpa i frhllande till honom eller henne. 59 Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den skall ha kommit in dit inom tre veckor frn den dag d klaganden fick del av beslutet. Om klaganden r en part som fretrder det allmnna och beslutet verklagas till en lnsrtt eller kammarrtt, skall verklagandet dock ha kommit in inom tre veckor frn den dag d beslutet meddelades. (23 andra stycket frvaltningslagen) verklagandetiden fr en allmn part rknas frn beslutsdagen. Fr den enskilde rknas verklagandetiden frn den dag d han eller hon emottagit beslutet. Normalt ligger bevisbrdan p myndigheten att den enskilde faktiskt tagit emot beslutet, men bedmningen kan bli en annan om den enskilde skulle pst att han eller hon tagit emot beslutet frst efter ett par veckor eller mnader. Vid bedmningen av om verklagandet kommit in i rtt tid grs bedmningen mot bakgrund av bestmmelsen i 10 frvaltningslagen och enligt 1-2 lagen (1930:173) om berkning av lagstadgad tid. Fr verklagandefrister som avviker frn denna bestmmelse om tre veckor gller kollisionsregeln i 3 frvaltningslagen, det r med std av denna regeln tillsammans med specialregleringar som beslut av frskringskassan och arbetslshetskassan verklagas inom tv mnader i stllet fr inom tre veckor, se 113 kap 20 socialfrskringsbalken och 54 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring. Ngon motsvarande avvikelse finns inte i socialtjnstlagen och utskningsbalken, varfr beslut av socialen och kronofogden ska verklagas inom tre veckor. Tiden fr verklagande av sdana beslut som gller freskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och som inte delges rknas frn den dag d beslutet gavs till knna. Har beslutet getts till knna vid mer n ett tillflle, rknas tiden frn dagen fr det sista freskrivna tillknnagivandet. (23 tredje stycket frvaltningslagen) Bestmmelsen gller endast grundlagsreglerade normgivningsrenden. Den myndighet som har meddelat det verklagade beslutet prvar om skrivelsen med verklagandet har kommit in i rtt tid. Har skrivelsen kommit in fr sent, skall myndigheten avvisa den, om inte annat fljer av andra eller tredje stycket. (24 frsta stycket frvaltningslagen) Hr frklaras varfr ett verklagande i frvaltningsbesvr ska skickas till beslutande myndigheten men ska stllas till den hgre instansen. Det r beslutande myndigheten som prvar om verklagandet inkommit inom verklagandefristen (som utfr den sk. rttidsprvningen).
59
Se regeringsrttsfallen R 1992 ref. 33 och R 1993 ref. 22!
47

Med rtt tid avses hr vad som stadgas i 23 frvaltningslagen eller enligt vad som anges i en srskild materiell bestmmelse.60 I de fall d myndigheten sjlvmant ska omprva sitt beslut enligt 27 frvaltningslagen br den ta upp frgan om omprvning innan den prvar om verklagandet har kommit in i rtt tid. Den senare prvningen blir nmligen verfldig nr verklagandet frfaller enligt 28 frvaltningslagen.61 Om myndigheten finner att verklagandet har kommit in i rtt tid behver den i allmnhet inte meddela ngot formellt beslut om detta. tgrden att verlmna handlingarna enligt 25 frvaltningslagen fr i regel anses innefatta ett sdant stllningstagande av innebrden att klagandens skrivelse har kommit in i rtt tid, ett stllningstagande som ocks binder den hgre instansen. Efter att myndigheten verlmnat handlingarna dit, ska verklagandet allts anses ha skett i rtt tid.62 Fljden av att ett verklagande inkommer fr sent blir att det inte ska tas upp till prvning. I lagen uttrycks detta p s stt att myndigheten ska avvisa klagandens skrivelse. Myndigheten har mjlighet att avvika frn denna regel bara nr det r uttryckligt freskrivet. Sdana freskrifter finns i andra och tredje styckena och ocks i en del specialfrfattningar, tex. 76 taxeringslagen (1956:623). Myndigheten mste ocks beakta regler om srskilda besvrsmjligheter, se tex. 100 taxeringslagen (1956:623). Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! Ett beslut enligt denna paragraf att avvisa en skrivelse frutstter emellertid att myndigheten vet vilken dag klaganden fick del av beslutet. Nr myndigheten inte knner till detta, br man i regel utg ifrn att skrivelsen har inkommit i rtt tid. En nrmare underskning kan dock behva gras, ifall omstndigheterna gr det sannolikt att tiden r verskriden. Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! Avvisningsbeslutet kan tecknas p klagandens skrivelse eller sttas upp som ett srskilt beslut. I bda fallen ska klaganden sjlvklart underrttas om beslutet. Dessutom ska fullfljdshnvisning lmnas. Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! Det allmnna kravet enligt 7 frvaltningslagen p skyndsam handlggning gller ocks vid prvningen som avses enligt denna paragraf. Srskild skyndsamhet kan krvas, om klaganden begr inhibition enligt 29 frvaltningslagen eller ngon annan motsvarande bestmmelse. Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! Skrivelsen skall inte avvisas, om frseningen beror p att myndigheten har lmnat klaganden en felaktig underrttelse om hur man verklagar. (24 andra stycket frvaltningslagen) Andra stycket handlar om verkan av felaktiga fullfljdshnvisningar. Bestmmelsen frutstter att en skriftlig eller muntlig underrttelse har lmnats till en enskild och att underrttelsen innehller en oriktig eller ofullstndig uppgift om tiden fr verklagande eller om den instans som klaganden ska vnda sig till. Dremot s r bestmmelsen inte tillmplig om myndigheten helt har frsummat att lmna den enskilde en underrttelse i dessa avseenden. I sdana fall ska
60 61
Se prop. 1985/86:80 s. 74! Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! 62 Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80!
48

myndigheten i stllet om mjligt hjlpa honom med att begra terstllande av frsutten tid. Detta fljer av serviceskyldigheten enligt 4 frvaltningslagen. Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! Skrivelsen skall inte heller avvisas, om den inom verklagandetiden har kommit in till den myndighet som skall prva verklagandet. I ett sdant fall skall denna myndighet vidarebefordra skrivelsen till den myndighet som har meddelat beslutet och samtidigt lmna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till den hgre instansen. (24 tredje stycket frvaltningslagen) I tredje stycket finns en regel fr det fallet att klaganden tar fel och vnder sig till den hgre instansen i stllet fr beslutsinstansen. Skyldigheten att lmna uppgift om ankomstdag enligt andra meningen behvs fr att den lgre instansen ska kunna gra sin prvning enligt frsta stycket. Denna skyldighet kan tex. fullgras genom att den hgre instansen datumstmplar skrivelsen innan denna snds ver till den lgre instansen, se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! Om skrivelsen inte avvisas enligt 24 , skall den myndighet som har meddelat beslutet verlmna skrivelsen och vriga handlingar i rendet till den myndighet som skall prva verklagandet. (25 frvaltningslagen) Handlingarna ska inte verlmnas nr myndigheten sjlv omprvar det verklagade beslutet och omprvningen leder till att verklagandet frfaller. I sdana fall ska handlingarna allts inte verlmnas till den hgre instansen. Detta framgr av 28 frvaltningslagen, och ngot uttryckligt undantag i 25 frvaltningslagen har inte ansetts behvligt.63 Myndigheten r skyldig att p begran av den hgre instansen avge yttrande ver verklagandet. Innan ett yttrande begrs, ska behovet av det alltid prvas noga. Detta fljer av 6 och 13 frvaltningslagen.64 Som framgr av avsnitt 2.5 i prop. 1985/86:80 r det i en del fall nskvrt att myndigheten, samtidigt som man verlmnar handlingarna till den hgre instansen enligt frevarande paragraf, ocks bifogar ett eget yttrande, ven om den hgre instansen inte har begrt det. Framfr allt r detta nskvrt i sdana fall d myndigheten kan frutse att den annars fr tillbaka rendet p remiss. Ngon direkt skyldighet att sjlvmant avge yttrande freskrivs dock inte i lagen.65
2.4.19
Rttelse av skrivfel och liknande
Ett beslut som innehller en uppenbar oriktighet till fljd av myndighetens eller ngon annans skrivfel, rknefel eller liknande frbiseende, fr rttas av den myndighet som har meddelat beslutet. Innan rttelse sker skall myndigheten ge den som r part tillflle att yttra sig, om rendet avser myndighetsutvning mot ngon enskild och tgrden inte r obehvlig. (26 frvaltningslagen)
63 64
Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! 65 Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80!
49

Myndigheten kan vidta rttelse bde sjlvmant eller p begran av part. De fel som kan rttas r endast enklare, uppenbara fel.66
2.4.20
Omprvning av beslut
Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som frsta instans, r uppenbart oriktigt p grund av nya omstndigheter eller av ngon annan anledning, skall myndigheten ndra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel fr ngon enskild part. Skyldigheten gller ven om beslutet verklagas, svida inte klaganden begr att beslutet tills vidare inte skall glla (inhibition). (27 frsta stycket frvaltningslagen) Omprvning enligt denna bestmmelsen ska ske om samtliga angivna frutsttningar freligger, bla. att det krvs att oriktigheten i ordinarie beslutet r uppenbart. Om de angivna frutsttningarna r uppfyllda ska myndigheten meddela ett nytt beslut som ndrar eller terkallar det tidigare beslutet. Myndigheterna fr emellertid gra omprvningar ven i vissa andra fall. De beslut som meddelas vid omprvning verklagas i vanlig ordning. Beslut som har verprvats av en verordnad myndighet faller utanfr tillmpningsomrdet.67 Myndigheten fr enligt huvudregeln inte ndra beslutet till nackdel fr den enskilde. Det betyder att de rttigheter som den enskilde frvrvat genom ordinarie beslutet inte fr omprvas, utan det r bara den delen av ordinarie beslutet som inneburit avslag p tex. framstllan som fr omprvas. En myndighet som har meddelat ett tillstnd, beviljat ett statsbidrag, tillsatt en offentlig funktionr osv. fr i regel inte rtta sdana beslut till den enskildes nackdel. Sk. gynnande beslut kan allts i regel inte terkallas. Tre viktiga undantag gller dock: 1. Ett beslut kan terkallas med std av frbehll i sjlva beslutet eller i den frfattning som ligger till grund fr beslutet. (jfr tex. 9 kap socialtjnstlagen) Det frtjnar att ppekas att myndigheter under vissa frutsttningar anses kunna frse sina beslut med terkallelsefrbehll ven utan uttryckligt frfattningsstd. 68 2. terkallelse av ett gynnande beslut anses ocks mjlig av hnsyn till en hlsofara, brandfara, trafikfara eller av andra sdana skerhetsskl. 69 3. terkallelse kan ske, om den enskilde har utverkat det gynnande beslutet genom vilseledande uppgifter.70 Avslagsbeslut r en annan typ av beslut som inte binder myndigheten fr framtiden. Den som har ftt avslag p sin anskan har allts mjlighet att terkomma och f saken prvad p nytt, frutsatt att det inte finns preskriptionstider som hindrar. 71 Ett exempel p preskriptionstid r den i 47 a lagen om arbetslshetsfrskring (1997:238).
66 67
Se prop. 1985/86:80 s. 75 och prop. 1989/90:71 s. 50-51! Se prop 1985/86:80 s. 37-45 och 76-79! 68 Se prop 1985/86:80, rubr 2.5! 69 Se prop 1985/86:80, rubr 2.5! 70 Se prop 1985/86:80, rubr 2.5! 71 Se prop 1985/86:80, rubr 2.5!
50

Omprvningen innebr ingen djupgende utredning av rendet igen. Men pga. bestmmelsen i 3 frsta stycket frvaltningslagen gr speciallagstiftning fre frvaltningslagens bestmmelser. Ett sdan exempel r omprvningsskyldigheten fr frskringskassan enligt 113 kap 10 socialfrskringsbalken72. En srskild frga r vad den hgre instansen ska gra om man vid prvningen av ett verklagande anser att myndigheten har frsummat skyldigheten att omprva ordinarie beslutet. Enbart det felet br inte leda till att rendet terfrvisas till myndigheten, detta skulle inte st i god verensstmmelse med det allmnna kravet i 7 frvaltningslagen p snabb och enkel handlggning mm.73 Skyldigheten gller inte, om myndigheten har verlmnat handlingarna i rendet till en hgre instans eller om det i annat fall finns srskilda skl mot att myndigheten ndrar beslutet. (27 andra stycket frvaltningslagen) Angende denna bestmmelse, se regeringsrttsfallet R 1995 ref. 26 (sedan handlingarna verlmnats till kammarrtten har myndigheten omprvat beslut). Ett verklagande av en myndighets beslut frfaller, om myndigheten sjlv ndrar beslutet s som klaganden begr. I s fall tillmpas inte 24 och 25 . (28 frsta stycket frvaltningslagen) Hr markeras det sjlvklara egentligen, nmligen att verklagandet frfaller och inte behver skickas till den hgre instansen om myndigheten sjlv ndrar beslutet helt som klagandet begrt. Paragrafen gller inte bara vid omprvningar enligt 27 frvaltningslagen, utan ven nr myndigheter gr omprvningar i andra fall.74 ndrar myndigheten beslutet p annat stt n klaganden begr, skall verklagandet anses omfatta det nya beslutet, om inte avvisning skall ske enligt 24 . (28 andra stycket frvaltningslagen) Om myndigheten bara delvis ndrar beslutet enligt klagandens yrkande, ska verklagandet allts skickas vidare till den hgre instansen och verklagandet omfattar d endast den del av beslutet som inte ndrats.
2.4.21
Inhibition
En myndighet som skall prva ett verklagande fr bestmma att det verklagade beslutet tills vidare inte skall glla. (29 frvaltningslagen) Paragrafen kommenteras utfrligt under 13.5 nedan.
72 73
Motsvarar numera upphvda 20 kap 11 lagen om allmn frskring. Se specialmotiveringen i prop 1985/86:80! 74 Se prop. 1985/86:80 s. 79-80!
51

2.4.22
verklagande av avvisningsbeslut
Har en skrivelse med verklagande avvisats p grund av att den har kommit in fr sent, fr avvisningsbeslutet verklagas i samma ordning som beslutet i huvudsaken. Har avvisningsbeslutet efter verklagande prvats av en hgre instans, fr den hgre instansens beslut i frgan inte verklagas. (30 frvaltningslagen) Denna regeln r inte tillmplig nr verklagande avvisas av en annan anledning n att det har kommit in fr sent.75
2.4.23
Vissa begrnsningar i lagens tillmpning
Bestmmelserna i 13 30 gller inte sdana renden hos myndigheter i kommuner och landsting dr besluten kan verklagas enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900). Bestmmelserna gller inte heller renden hos samordningsfrbund som avses i 4 lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. (31 frvaltningslagen) Undantaget betyder att hela frvaltningslagen r tillmplig i sdana renden som kan verklagas enligt bestmmelser i specialfrfattningar, dvs. genom frvaltningsbesvr, och i sdana renden som ver huvud taget inte kan verklagas. Bla. i renden som kan verklagas genom kommunalbesvr (laglighetsprvning, och allts inte sakprvning), allts verklagande enligt 10 kap kommunallagen, s gller inte 13-30 frvaltningslagen verhuvudtaget. I sdana renden tillmpas endast 4-12 frvaltningslagen, se prop. 1985/86:80 s. 81-82! Bestmmelserna i 8 30 gller inte Kronofogdemyndighetens exekutiva verksamhet och inte heller polismyndigheternas, klagarmyndigheternas, Skatteverkets, Tullverkets eller Kustbevakningens brottsbekmpande verksamhet. (32 frvaltningslagen) Bestmmelserna i 4-7 frvaltningslagen om serviceskyldighet m.m. gller dock ven fr dessa myndigheter.76 I renden i frsta instans som avser hlso- och sjukvrd gller 14 30 endast om myndighetens beslut kan verklagas p annat stt n som anges i 31 . (33 frvaltningslagen) Reglerna i 14-30 frvaltningslagen tillmpas inom hlso och sjukvrd endast om myndighetens beslut kan verklagas genom frvaltningsbesvr. Bestmmelserna i 4-13 frvaltningslagen skall tillmpas inom sjukvrden oavsett om myndighetens beslut kan verklagas eller inte.77
75 76
Se prop. 1985/86:80 s. 45-54 och 80-81 samt prop. 1986/87:39 s. 59-60! Se specialmotiveringen i prop. 1985/86:80! 77 Se prop. 1985/86:80 s. 82-83!
52

2.5
Fullmakter fr ombud
Det r inte alltid som fullmakter behvs p myndighetsniv, men myndigheten avgr detta frn fall till fall. Fullmakten ska ange vilka tgrder ombudet fr vidta. Ett bitrde (tex. en stdperson) andra sidan behver inte frete ngon fullmakt, eftersom huvudmannen d fattar alla beslut sjlv. Dvs. huvudmannen har sjlv rttshandlingsfrmga. Avlider fullmaktsgivaren, gller i brist p regler i frvaltningslagen och frvaltningsprocesslagen en analogisk tolkning av 12 kap 19 rttegngsbalken, vilket framgr av JO-beslut.78
78
Se JO 1994, dnr 3573-1993!
53

3
3.1
Uppgift
Offentlighet och sekretess

Snabbfakta
Svar Den myndighet eller det organ som frvarar allmnna handlingar Frvaltningslagen (ramlag) Offentlighets(2009:400) Offentlighets(2009:400) och (1986:223)
Tillmpande myndigheter och organ
Lagreglering fr handlggningen
sekretesslagen
Lagreglering fr bedmningen
och
sekretesslagen
Frarbeten
Prop. 1979/80:2 (med frslag till sekretesslag m.m.) Bet. KU 1979/80:37 Prop. 2008/09:150 (Offentlighets- och sekretesslag) Bet. 2008/09:KU24 (Offentlighets- och sekretesslag) Tre veckor efter att man tagit emot beslutet (23 andra stycket frvaltningslagen) Kammarrtten krvs inte) (prvningstillstnd
Tid fr verklagande
3.2
Offentlighet
Nedan tergivna text bygger frmst p versiktliga och teoretiska resonemang, vilket lsaren rekommenderas ha i tanke vid genomlsning.
54

3.2.1
Offentlighetsprincipen
Huvudregeln om allmnhetens tillgng till allmnna handlingar kallas oftast fr offentlighetsprincipen. Den svenska offentlighetsprincipen torde vara geners i frhllande till omvrldens motsvarande regleringar. Offentlighetsprincipen har mycket gamla anor i den svenska frvaltningen, och principen tillkom i och med 1766 rs tryckfrihetsfrordning. I den nu gllande tryckfrihetsfrordningen hittar vi reglerna om allmnna handlingars offentlighet i lagens andra kapitel. Offentlighetsprincipen artikuleras p fljande stt i lagen: Till frmjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rtt att taga del av allmnna handlingar. (2 kap 1 tryckfrihetsfrordningen) Handlingsoffentligheten har dock en del begrnsningar genom handlingssekretess och tystnadsplikt. Dessa undantag utvecklas nrmare nedan. Av portalparagrafen i 2 kap tryckfrihetsfrordningen framgr emellertid uttryckligen tv andra begrnsningar, utver sekretessen. Offentlighetsprincipen ger inte rtt att ta del av annat frn myndigheterna n handlingar, vilket dock r ett begrepp som juridiskt sett tolkas mycket extensivt. Offentlighetsprincipen ger inte heller rtt att ta del av annat n allmnna handlingar. Det rcker allts inte med att det bara r frgan om en handling, den mste vara allmn i tryckfrihetsfrordningens mening. S snart man som myndighetsperson har att ta stllning till utlmnande av en handling, r det rimligt att bedmningen sker ungefr enligt dispositionen nedan.
3.2.2
Vad r en handling i tryckfrihetsfrordningens mening?
Inledningsvis brjar man med att ta stllning till om det r frgan om en handling i lagens mening. Man mste drfr knna till vad som menas med handling i tryckfrihetsfrordningens mening. Med handling frsts framstllning i skrift eller bild samt upptagning som kan lsas, avlyssnas eller p annat stt uppfattas endast med tekniskt hjlpmedel. (2 kap 3 frsta stycket frsta meningen tryckfrihetsfrordningen) Material i form av text och bild r det som normalt uppfattas som en handling, och dessa alster faller ocks in under tryckfrihetsfrordningens definition av handling, vilket ocks r uttryckligen reglerat i 2 kap 3 frsta stycket frsta meningen tryckfrihetsfrordningen. Det spelar ingen roll om det r frgan om handskrivna dokument, handskrivna brev och papperslappar. Den andra typen av handlingar r en upptagning som kan lsas, avlyssnas eller p annat stt uppfattas endast med tekniskt hjlpmedel. (2 kap 3 frsta stycket frsta meningen tryckfrihetsfrordningen) Till tekniska hjlpmedel hr bla. IT-utrustning, mikrofilmstergivning, ljudband och cd/dvd-skivor.
55

I samtliga fall ska man tnka p att det inte r handlingen i sig som r allmn utan det r informationsinnehllet (uppgifterna) som betraktas som en handling i tryckfrihetsfrordningens mening. (se prop. 1990/91:60, s. 60) Lille Per lmnar in sin trasiga leksak till mamma som arbetar p en myndighet. r leksaken en handling? Givetvis r det lngskt att betrakta den p ett sdant stt, men exempel r till fr att stta fokus p grnsdragningar som kan bli aktuella i lagens ytterkanter. r det inte frgan om en handling gller inte offentlighetsprincipen och drmed inte sekretessbestmmelserna heller. r det frgan om en handling, gr man vidare till nsta steg i bedmningen och tar stllning till om handlingen r allmn eller inte.
3.2.3
Vilka handlingar anses som allmnna?
Man har nu allts att ta stllning till om handlingen som begrs utlmnad r allmn. Ett par bestmmelser i tryckfrihetsfrordningen fr besvara den frgan. Vi brjar med den frsta bestmmelsen: Handling r allmn, om den frvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 r att anse som inkommen till eller upprttad hos myndighet. (2 kap 3 frsta stycket andra meningen tryckfrihetsfrordningen) Som det framgr av beskrivningen hr r handlingen allmn antingen om den inkommit till och frvaras hos myndigheten, eller om den upprttats av och frvaras hos myndigheten.
3.2.3.1
Frvaringsrekvisitet
I bda fallen krvs att handlingen frvaras hos myndigheten, och d frvaring i tryckfrihetsfrordningens mening. Frvaringsrekvisitet avgrnsas nrmare i 2 kap 3 andra och tredje stycket tryckfrihetsfrordningen samt ett par andra bestmmelser i 2 kap samma frordning: En upptagning som avses i frsta stycket anses frvarad hos myndighet, om upptagningen r tillgnglig fr myndigheten med tekniskt hjlpmedel som myndigheten sjlv utnyttjar fr verfring i sdan form att den kan lsas, avlyssnas eller p annat stt uppfattas. En sammanstllning av uppgifter ur en upptagning fr automatiserad behandling anses dock frvarad hos myndigheten endast om myndigheten kan gra sammanstllningen tillgnglig med rutinbetonade tgrder. (2 kap 3 andra stycket tryckfrihetsfrordningen) En sammanstllning av uppgifter ur en upptagning fr automatiserad behandling anses dock inte frvarad hos myndigheten om sammanstllningen innehller personuppgifter och myndigheten enligt lag eller frordning saknar befogenhet att gra sammanstllningen tillgnglig. Med personuppgift avses all slags information som direkt
56

eller indirekt kan hnfras till en fysisk person. (2 kap 3 tredje stycket tryckfrihetsfrordningen) Handling som frvaras hos myndighet endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring fr annans rkning anses ej som allmn handling hos den myndigheten . (2 kap 10 tryckfrihetsfrordningen)
I frsta hand avser frvaringsrekvisitet den fysiska och digitala frvaringen p myndigheten. En myndighet som frvarar en handling r allmn om den frvaras p myndigheten samt upprttats av eller inkommit till myndigheten. Att handlingen r allmn betyder dremot inte att den alltid r offentlig. En allmn handling, eller uppgift i handlingen, kan omfattas av sekretess enligt offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400), och d r det en allmn handling som r sekretessbelagd. ven handlingar som fr tillfllet inte frvaras p myndigheten kan i en del fall anses uppfylla frvaringsrekvisitet i den meningen som framgr av 2 kap 3 frsta stycket tryckfrihetsfrordningen. En handling som tex. frvaras tillflligtvis hemma hos en befattningshavare eller p annat stlle frn vilket den berrda myndigheten ltt kan terf handlingen gr att handlingen anses frvarad hos myndigheten. 79 Det r viktigt att pongtera att offentlighetsprincipen gller endast fr de handlingar som vid tidpunkten fr begran att f ut dem anses som frvarad hos myndigheten. En handling som flyttats till arkivmyndighet pga. arkivering anses tex. inte lngre frvarad hos ursprungliga myndigheten.
3.2.3.2
Rekvisitet inkommen till
Handling anses inkommen till myndighet, nr den har anlnt till myndigheten eller kommit behrig befattningshavare till handa. I frga om upptagning som avses i 3 frsta stycket gller i stllet att den anses inkommen till myndighet nr annan har gjort den tillgnglig fr myndigheten p stt som angives i 3 andra stycket. (2 kap 6 frsta stycket tryckfrihetsfrordningen) Handlingen anses sjlvklart ha inkommit till myndigheten d den anlnt dit. Men som det framgr av lagtexten anses den ocks ha inkommit till myndigheten d den lmnas till en behrig befattningshavare. I detta fallet avses d en tjnsteman som har till uppgift att ta emot handlingar liksom den tjnsteman som handlgger ett rende vartill handlingen hr. Handlingen anses inkommen vid den tidpunkten som r tidigast tnkbar, dvs. en handling som kommer en behrig befattningshavare till handa i hans eller hennes privatbostad anses om inkommen i lagens mening. Under en kortare tid anses den d dessutom som frvarad hos myndigheten, varfr den enligt huvudregeln r att betrakta som en allmn handling frn den tidpunkten. Att den inte hunnit diariefras saknas betydelse, det r tidpunkten fr inkommande som rknas.
79
Se regeringsrttens avgranden i rttsfallen R84 2:49, R 1989 ref. 29, R 1996 ref. 25.
57

3.2.3.3
Rekvisitet upprttats hos
Handling anses upprttad hos myndighet, nr den har expedierats. Handling som ej har expedierats anses upprttad nr det rende till vilket den hnfr sig har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen ej hnfr sig till visst rende, nr den har justerats av myndigheten eller p annat stt frdigstllts. (2 kap 7 frsta stycket tryckfrihetsfrordningen) Den hr regeln gller de handlingar som myndigheten sjlv upprttar. Handlingen anses inte upprttad frrn den finns i ett slutligt skick. Fre det gller att handlingen r ett internt arbetsmaterial. Senast d handlingen expedieras, dvs. skickas till tex. en enskild eller till en annan myndighet eller gjorts tillgnglig fr avhmtning, r den att betrakta som upprttad. Ett undantag fr handlingar som skickas ivg framgr av 2 kap 9 andra stycket tryckfrihetsfrordningen och gller sk. mellanprodukter. Ett utkast som verlmnas till en annan myndighet i konsultationssyfte anses enligt praxis inte ha expedierats och inte heller som inkommen hos den mottagande myndigheten.80 Myndigheten r inte skyldig att upprtta en handling p grundval av existerande uppgifter, utan endast de handlingar som redan finns eller har upprttats anses ndvndiga fr att uppfylla lagen krav.
3.2.3.4
Undantag frn upprttanderekvisiten
frvarings-,
inkommande-
och
Det finns handlingar som trots det ovan sagda nd inte anses som allmnna och som drfr inte behver lmnas ut p begran. Detta framgr frmst av 2 kap 4 och 11 tryckfrihetsfrordningen: Brev eller annat meddelande som r stllt personligen till den som innehar befattning vid myndighet anses som allmn handling, om handlingen gller rende eller annan frga som ankommer p myndigheten och ej r avsedd fr mottagaren endast som innehavare av annan stllning. (2 kap 4 tryckfrihetsfrordningen) Som allmn handling anses (enligt 2 kap 11 tryckfrihetsfrordningen) ej brev, telegram eller annan sdan handling som har inlmnats till eller upprttats hos myndighet endast fr befordran av meddelande, meddelande eller annan handling som har inlmnats till eller upprttats hos myndighet endast fr offentliggrande i periodisk skrift som utgives genom myndigheten, tryckt skrift, ljud- eller bildupptagning eller annan handling som ingr i bibliotek eller som frn enskild har tillfrts allmnt arkiv uteslutande fr frvaring och vrd eller forsknings- och studiendaml eller privata brev, skrifter eller upptagningar som eljest ha verlmnats till myndighet uteslutande fr ndaml som nu angivits,
80
Se R 1963:16. (cit Infolex not 82 till tryckfrihetsfrordningen 2000)
58

upptagning av innehllet i handling som avses i 3, om upptagningen frvaras hos myndighet dr den ursprungliga handlingen ej skulle vara att anse som allmn.
Om, och endast om, handlingen antingen inkommit till och frvaras hos myndigheten, eller har upprttats av och frvaras hos myndigheten samt inga av undantagen fr allmn handling frekommer r handlingen att betraktas som allmn i tryckfrihetsfrordningens mening. r det inte frgan om en allmn handling gller inte offentlighetsprincipen och drmed inte sekretessbestmmelserna heller. r det frgan om en allmn handling, gr man vidare till nsta steg i bedmningen och tar stllning till om handlingen omfattas av undantag frn offentlighet, dvs. av sekretess enligt offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400).
3.3
3.3.1
Sekretess
Offentlighet som huvudregel och sekretess som undantag
verlag kan man konstatera att den strsta frndringen i och med den nya offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400) tycks vara av redaktionellt slag, i det hr fallet allts fr att gra lagtexten mera verskdlig och lttlst fr gemene man. Principerna om styrkan p sekretessen r emellertid densamma. I de fall det finns sekretess, utgr sekretessen allts ett undantag frn huvudregeln i 2 kap 1 tryckfrihetsfrordningen om offentlighet. (se 2 kap 2 tryckfrihetsfrordningen, srskilt paragrafens andra stycke, dr allts offentlighetsoch sekretesslagen avses och till den anslutna frfattningar avses) Detta innebr att om man inte hittar tillmpliga sekretessregler, s r det frgan om offentlighet. Detta under frutsttning att det r frgan om allmnna handlingar enligt 2 kap 3 tryckfrihetsfrordningen. Det finns dessutom ngra viktiga undantagsregler i delar av 2 kap tryckfrihetsfrordningen, tex. privata brev till myndighetspersoner, det kan vara semesterkort frn arbetskamrater som dyker upp bland inkommande post. Sdan post r i regel inte allmnna handlingar, se 2 kap 4 tryckfrihetsfrordningen. Det r dock inte frgan om vad man kallar frsndelsen som avgr om det r en allmn handling eller inte. Det r innehllet som r avgrande. Om man skickar ett semesterkort med en vdjan att handlggaren ska hra av sig efter semestern och bertta hur utredningen av ens rende gr, s kan det dock mycket vl snarare vara frgan om en allmn handling. Sekretess gller antingen hos viss myndighet eller i viss verksamhet hos olika myndigheter.
3.3.2
Sekretessens innebrd
Sekretess innebr frbud att muntligen (pga. tystnadsplikt) eller skriftligen (pga. handlingssekretess) eller p ngot annat stt rja en uppgift som r sekretessbelagd enligt offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400) eller specialfrfattningar som reglerar myndigheters arbete, se 1 kap 1 andra stycket samma lag. Fr myndigheter gller offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400), men om tex. ett privat fretag upphandlar hemtjnst gller sekretessen ven dr, enligt 15 kap socialtjnstlagen (2001:453).
59

Freligger ingen sekretess kring hela eller delar av handlingen, ska de uppgifter som inte omfattas av sekretess lmnas ut utan drjsml. Freligger sekretess kring hela eller delar av handlingen, gr man vidare till nsta steg i bedmningen och tar stllning till om det finns sekretessbrytande bestmmelser.
3.3.3
Styrkan p sekretessen
Det finns tre grader av sekretess, allts tre olika typer av styrka p sekretessen: 1. Rakt skaderekvisit som innebr att offentlighet r huvudregel och sekretess r undantag, vid menprvningen. Ett exempel p formulering av rakt skaderekvisit r bestmmelsen i 21 kap 1 frsta stycket offentlighetsoch sekretesslagen: Sekretess gller fr uppgift som rr en enskilds hlsa eller sexualliv, ssom uppgifter om sjukdomar, missbruk, sexuell lggning, knsbyte, sexualbrott eller annan liknande uppgift, om det mste antas att den enskilde eller ngon nrstende till denne kommer att lida betydande men om uppgiften rjs. 2. Omvnt skaderekvisit som innebr att sekretess r huvudregel och offentlighet r undantag, vid menprvningen. Ett exempel p formulering av omvnt skaderekvisit r bestmmelsen i 21 kap 3 tredje stycket offentlighetsoch sekretesslagen: Sekretess gller fr uppgift om kopplingen mellan fingerade personuppgifter som en enskild har medgivande att anvnda enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter och den enskildes verkliga personuppgifter, om det inte str klart att uppgiften kan rjas utan att den enskilde eller ngon nrstende till denne lider men. 3. Skaderekvisit saknas vilket innebr att det r frgan om absolut sekretess och ingen menprvning grs. Ett exempel p formulering av absolut sekretess, allts dr sekretess gller men bda skaderekvisiten saknas, r bestmmelsen i 26 kap 3 frsta stycket offentlighetsoch sekretesslagen: Sekretess gller inom kommunal familjerdgivning fr uppgift som en enskild har lmnat i frtroende eller som har inhmtats i samband med rdgivningen.
3.3.4
Sekretessens varaktighet
Om det finns sekretess, s upphr den efter en viss tid. Sekretessens varaktighet varierar beroende p vilken sekretess det r frgan om. Man ska d tnka p att det i regel r en bortre grns fr sekretessen, dvs. sekretessen vara hgst ett visst angivet antal r. Ett exempel r regeln i 26 kap. 3 andra stycket offentlighetsoch sekretesslagen om socialtjnstens familjerdgivning: Fr uppgift i en allmn handling gller sekretessen i hgst sjuttio r. Det r allts en bedmning som innebr att sekretessen i praktiken kan upphra lngt fre den bortre tidsgrnsen. Sekretessens varaktighet anges i anslutning till varje enskild sekretessbestmmelse.
60

3.3.5
Begrnsad sekretess
Det r ocks viktigt att ppeka att i en del fall gller sekretessen bara handlggning eller utredning av ett rende, men inte sjlva beslutet. Ett exempel p detta r socialtjnstens renden om vrd utan samtycke. Sekretess gller i socialtjnstens utredning av vrd utan samtycke enligt 26 kap 1 offentlighetsoch sekretesslagen, men sjlva beslutet om vrd utan samtycke r undantaget frn sekretess enligt 26 kap 7 frsta stycket offentlighetsoch sekretesslagen. Sjlva beslutet kan allts inte undanhllas massmedierna med motiveringen att det finns sekretess. Man kan allts tvinga socialtjnsten att lmna ut beslutet i aktuell frga, men eftersom beslut i princip ska innehlla beslutsmotivering, mste myndigheten drfr stryka ver beslutssklen.
3.3.6
Sekretess fr andra n myndigheter
Enligt 2 kap 4 offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400) gller reglerna om offentlighet och sekretess ven vissa organisationer som inte r myndigheter, men som allts utfr myndighetsliknande arbetsuppgifter. Dessa ska d framg av bilagan i slutet av offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Ett exempel p organisationer som utan att utgra myndighet per definition nda ska tillmpa reglerna om offentlighet (2 kap tryckfrihetsfrordningen) och sekretess (offentlighetsoch sekretesslagen) r arbetslshetskassorna i de fall det gller prvning av renden om arbetslshetsersttning (SFS 1997:238) och av renden om medlemsavgift fr arbetsls medlem (SFS 1997:239).
3.3.7
Sekretessgenombrott
Sekretessbrytande bestmmelser, som frut fanns i 14 kap sekretesslagen (1980:100) har nu verfrts till 10 och 12 kap offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Det finns ocks sekretessbrytande bestmmelser bland de materiella sekretessreglerna inne i de olika kapitlen. Ett exempel r bestmmelsen i 29 kap 7 offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Sekretessbrytande bestmmelser r allts undantaget frn sekretessreglerna, dvs. undantaget frn undantaget s att sga. Sekretesseftergift av den enskilde som r ett exempel p sekretessgenombrott kan gras oavsett styrkan p sekretessen. Man kan allts sjlv efterge sekretessen ven kring uppgifter som omgrdas av absolut sekretess. Detta framgr av 12 kap 2 frsta stycket offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Sekretessen gller inte heller i frhllande till den enskilde sjlv, vilket str i 12 kap 1 offentlighetsoch sekretesslagen. Men lgg mrke till att dessa regler gller med ett viktigt undantag, nmligen om inte annat freskrivs i lagen. Med att annat freskrivs i lagen avses tex. reglerna i 25 kap 6-7 , 26 kap 5 , 28 kap 2 , 28 kap 3 frsta stycket och 35 kap 3 offentlighetsoch sekretesslagen. Detta innebr allts att man som allvarligt sjuk, kanske i en livshotande sjukdom, inte ska kunna utnyttja mjligheten att efterge sekretessen mot andra bara fr att f reda p vilken allvarlig sjukdom man lider av. Dessa undantag r vrda att tnka p vid tillmpningen av 16 och 17 andra stycket frvaltningslagen (1986:223).
61

En sekretesseftergift br dock inte ha en generell utformning eftersom man d gr i princip alla uppgifter om sig sjlva offentliga. Det r allts bttre att precisera vilka uppgifter som myndigheten fr lmna ut.
3.3.8
Att begra ut allmnna handlingar
En begran om att f ut allmnna handlingar ska handlggas skyndsamt, se 2 kap 13 andra stycket tryckfrihetsfrordningen! Avsls begran om att f ut en allmn handling ska man f ett skriftligt och motiverat beslut med besvrshnvisning enligt 20-25 frvaltningslagen (1986:223). Drefter kan man verklaga beslutet, i regel till behrig kammarrtt. Sdan prvning i frvaltningsdomstol r ett prioriterat ml och ska handlggas skyndsamt, se 2 kap 15 andra stycket tryckfrihetsfrordningen! Du kan tvingas ett betala fr kopior, men dremot har du rtt att lsa handlingar i myndighetens lokaler frutsatt att de inte r sekretessbelagda. Avgift fr handlingar hos statliga myndigheter tas ut enligt 16 avgiftsfrordningen (1992:191). Det finns ingen motsvarande frfattning fr kommunala myndigheter! Handlingar i ditt eget rende som tillfrts av ngon annan n en sjlv har du rtt att ta del av utan kostnad. Dessutom fr myndigheten inte slutligt avgra rendet utan att s skett, dvs. uppgifter tillfrda av tredje part mste kommuniceras innan beslut fattas, se 17 frvaltningslagen (1986:223). ven i vrigt har du enligt 16 frvaltningslagen (1986:223) rtt att ta del av handlingar i ett rende som du r part i. Enligt 16 frvaltningslagen (1986:223) hindras dock inte myndigheten frn att slutligt besluta i rendet trots att du inte begrt att f ut handlingarna. Ytterligare mjligheter att f ut uppgifter i ditt rende r enligt 26 personuppgiftslagen (1998:204) att en gng per kalenderr gratis f besked om personuppgifter som rr dig behandlas eller ej och om sdana uppgifter behandlas skall skriftlig information ocks lmnas om vilka uppgifter om den skande som behandlas, varifrn dessa uppgifter har hmtats, ndamlen med behandlingen, och till vilka mottagare eller kategorier av mottagare som uppgifterna lmnas ut,
enligt 10 lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjnsten att du kan verklaga avslag enligt 26 personuppgiftslagen (1998:204), och med begrnsning av 27 lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialfrskringens administration, dock att ven beslut enligt den lagen fr verklagas enligt 33 samma lag.
62

3.4
Nya offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400)
Nya offentlighetsoch sekretesslagen har SFS-nummer 2009:400 och fljande disposition: AVDELNING I. INLEDANDE BESTMMELSER 1 kap. Lagens innehll 2 kap. Lagens tillmpningsomrde 3 kap. Definitioner AVDELNING II. MYNDIGHETERS HANTERING AV ALLMNNA HANDLINGAR 4 kap. Allmnna tgrder fr att underltta skande efter allmnna handlingar, m.m. 5 kap. Registrering av allmnna handlingar och sekretessmarkering 6 kap. Utlmnande av allmnna handlingar och uppgifter, verklagande, m.m. AVDELNING III. ALLMNNA BESTMMELSER OM SEKRETESS 7 kap. Grundlggande bestmmelser 8 kap. Vilka sekretessen gller mot 9 kap. Frbud i annan lagstiftning mot att rja eller utnyttja uppgift 10 kap. Sekretessbrytande bestmmelser och bestmmelser om undantag frn sekretess 11 kap. verfring av sekretess 12 kap. Sekretess i frhllande till den enskilde sjlv, m.m. 13 kap. Rtten att meddela och offentliggra uppgifter 14 kap. Ansvar AVDELNING IV. SEKRETESS TILL SKYDD FR ALLMNNA INTRESSEN 15 kap. Sekretess till skydd fr rikets skerhet eller dess frhllande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer 16 kap. Sekretess till skydd fr rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik 17 kap. Sekretess till skydd fr myndigheters verksamhet fr inspektion, kontroll eller annan tillsyn 18 kap. Sekretess till skydd frmst fr intresset av att frebygga eller beivra brott 19 kap. Sekretess till skydd fr det allmnnas ekonomiska intresse 20 kap. Sekretess till skydd fr intresset av att bevara djur- eller vxtart AVDELNING V. SEKRETESS TILL SKYDD FR UPPGIFT OM ENSKILDS PERSONLIGA ELLER EKONOMISKA FRHLLANDEN 21 kap. Sekretess till skydd fr uppgift om enskilds personliga frhllanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften frekommer 22 kap. Sekretess till skydd fr enskild vid folkbokfring, delgivning, m.m. 23 kap. Sekretess till skydd fr enskild i utbildningsverksamhet, m.m. 24 kap. Sekretess till skydd fr enskild inom forskning och statistik 25 kap. Sekretess till skydd fr enskild i verksamhet som avser hlso- och sjukvrd, m.m. 26 kap. Sekretess till skydd fr enskild inom socialtjnst, vid kommunal bostadsfrmedling, adoption, m.m. 27 kap. Sekretess till skydd fr enskild inom verksamhet som rr skatt, tull, m.m. 28 kap. Sekretess till skydd fr enskild nr det gller socialfrskringar, studiestd, arbetsmarknad, m.m. 29 kap. Sekretess till skydd fr enskild i verksamhet som rr transporter och andra former av kommunikation
63

Sekretess till skydd fr enskild i verksamhet som avser tillsyn m.m. i frga om nringslivet 31 kap. Sekretess till skydd fr enskild i annan verksamhet med anknytning till nringslivet 32 kap. Sekretess till skydd fr enskild i verksamhet som rr annan tillsyn, granskning, vervakning, m.m. 33 kap. Sekretess till skydd fr enskild hos Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen, m.m. 34 kap. Sekretess till skydd fr enskild vid utskning och indrivning, skuldsanering, m.m. 35 kap. Sekretess till skydd fr enskild i verksamhet som syftar till att frebygga eller beivra brott, m.m. 36 kap. Sekretess till skydd fr enskild i vissa ml och renden hos domstol, vid medling i arbetstvister, i renden om rttshjlp, m.m. 37 kap. Sekretess till skydd fr enskild vid utlnningskontroll, i Schengensamarbetet, m.m. 38 kap. Sekretess till skydd fr enskild i verksamhet som rr totalfrsvar, krisberedskap, m.m. 39 kap. Sekretess till skydd fr enskild i personaladministrativ verksamhet 40 kap. Sekretess till skydd fr enskild hos vriga myndigheter och i vriga verksamheter AVD. VI. SRSKILDA BESTMMELSER OM SEKRETESS HOS VISSA ORGAN 41 kap. Riksdagen och regeringen 42 kap. Riksdagens ombudsmn, Justitiekanslern, Skerhetsoch integritetsskyddsnmnden och underskningskommissioner 43 kap. Domstolar m.m. AVDELNING VII. TYSTNADSPLIKT SOM FLJER AV ANDRA FRFATTNINGAR OCH SOM INSKRNKER RTTEN ATT MEDDELA OCH OFFENTLIGGRA UPPGIFTER 44 kap. Tystnadsplikt som fljer av andra frfattningar och som inskrnker rtten att meddela och offentliggra uppgifter Bilaga
30 kap.
64

Nya socialfrskringsbalken
Frarbetena till nya socialfrskringsbalken r frmst: Genom 2011: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. SOU 2005:114, lagrdsremiss om SOU 2005:114, prop. 2008/09:200 - Socialfrskringsbalk, prop. 2009/10:69 - Kompletteringar av socialfrskringsbalken, samt socialfrskringsutskottets bestnkande 2009/10:SfU11. nya socialfrskringsbalken ikrafttrdande upphr fljande lagar att glla den 1 janauri lagen (1962:381) om allmn frskring, lagen (1962:382) angende infrande av lagen om allmn frskring, lagen (1947:529) om allmnna barnbidrag, lagen (1976:380) om arbetsskadefrskring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, lagen (1977:267) om krigsskadeersttning till sjmn, lagen (1984:989) om socialfrskringsvsendet under krig och krigsfara, lagen (1986:378) om frlngt barnbidrag, lagen (1988:360) om handlggning av renden om bilstd till personer med funktionshinder, lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utlndska barn, lagen (1989:225) om ersttning till smittbrare, lagen (1990:773) om srskilt pensionstillgg till lderspension fr lngvarig vrd av sjukt eller handikappat barn, lagen (1993:389) om assistansersttning, lagen (1993:737) om bostadsbidrag, lagen (1996:1030) om underhllsstd, lagen (1998:674) om inkomstgrundad lderspension, lagen (1998:675) om infrande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad lderspension, lagen (1998:702) om garantipension, lagen (1998:703) om handikappersttning och vrdbidrag, lagen (1998:1755) om srskilda insatser fr personer med tre fjrdedels sjukersttning eller aktivitetsersttning, socialfrskringslagen (1999:799), lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestd till barn, lagen (2000:462) om infrande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestd till barn, lagen (2001:761) om bostadstillgg till pensionrer m.fl., lagen (2001:853) om ldrefrsrjningsstd, lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialfrskringens administration, lagen (2004:115) om sjlvbetjningstjnster via Internet inom socialfrskringens administration, lagen (2004:274) med anledning av inrttande av Frskringskassan,
65

29. lagen (2004:778) om allmnt ombud fr socialfrskringen, 30. lagen (2009:986) med anledning av inrttande av Pensionsmyndigheten, och 31. frordningen (1988:890) om bilstd till personer med funktionshinder. Detta str i 1 kap 2 lagen (2010:111) om infrande av socialfrskringsbalken. Socialfrskringsbalken har SFS-nummer 2010:110 och fljande disposition: AVD. A VERGRIPANDE BESTMMELSER I Inledande bestmmelser, definitioner och frklaringar 1 kap. Innehll m.m. 2 kap. Allmnna bestmmelser, definitioner och frklaringar II Socialfrskringsskyddet 3 kap. Innehll 4 kap. Allmnna bestmmelser om frskringsskyddet 5 kap. Bosttningsbaserade frmner 6 kap. Arbetsbaserade frmner 7 kap. vriga frmner AVD. B FAMILJEFRMNER I Inledande bestmmelser 8 kap. Innehll, definitioner och frklaringar II Graviditetspenning och frldrapenningsfrmner 9 kap. Innehll 10 kap. Graviditetspenning 11 kap. Allmnna bestmmelser om frldrapenningsfrmner 12 kap. Frldrapenning 13 kap. Tillfllig frldrapenning III Barnbidrag 14 kap. Innehll 15 kap. Rtten till barnbidrag 16 kap. Vem fr barnbidraget? IV Underhllsstd 17 kap. Innehll, definitioner och frklaringar 18 kap. Underhllsstdet 19 kap. Bidragsskyldigas betalningsskyldighet mot Frskringskassan V Srskilda familjefrmner 20 kap. Innehll 21 kap. Adoptionsbidrag 22 kap. Vrdbidrag AVD. C FRMNER VID SJUKDOM ELLER ARBETSSKADA I Inledande bestmmelser 23 kap. Innehll, definitioner och frklaringar II Sjukpenning m.m. 24 kap. Innehll och inledande bestmmelser 25 kap. Allmnna bestmmelser om sjukpenninggrundande inkomst och rsarbetstid 26 kap. Bestmmande och behllande av sjukpenninggrundande inkomst samt berkning av rsarbetstiden i vissa situationer 27 kap. Allmnna bestmmelser om sjukpenning 28 kap. Berkning av sjukpenning III Rehabilitering och rehabiliteringsersttning
66

29 kap. Innehll och inledande bestmmelser 30 kap. Rehabilitering 31 kap. Rehabiliteringsersttning IV Sjukersttning och aktivitetsersttning 32 kap. Innehll 33 kap. Allmnna bestmmelser om sjukersttning och aktivitetsersttning 34 kap. Inkomstrelaterad sjukersttning och inkomstrelaterad aktivitetsersttning 35 kap. Sjukersttning och aktivitetsersttning i form av garantiersttning 36 kap. Gemensamma bestmmelser om sjukersttning och aktivitetsersttning 37 kap. Frskrade som senast fr juli 2008 beviljats icke tidsbegrnsad sjukersttning V Frmner vid arbetsskada m.m. 38 kap. Innehll 39 kap. Allmnna bestmmelser om arbetsskada 40 kap. Ersttning vid sjukdom 41 kap. Ersttning vid bestende nedsttning av arbetsfrmgan 42 kap. Srskilda bestmmelser om arbetsskadeersttning och handlggning 43 kap. Statligt personskadeskydd 44 kap. Krigsskadeersttning till sjmn VI Srskilda frmner vid smitta, sjukdom eller skada 45 kap. Innehll 46 kap. Smittbrarersttning 47 kap. Nrstendepenning AVD. D SRSKILDA FRMNER VID FUNKTIONSHINDER I Inledande bestmmelser 48 kap. Innehll, definitioner och frklaringar II Handikappersttning, assistansersttning och bilstd till frskrade med funktionshinder 49 kap. Innehll 50 kap. Handikappersttning 51 kap. Assistansersttning 52 kap. Bilstd AVD. E FRMNER VID LDERDOM I Inledande bestmmelser 53 kap. Innehll, definitioner och frklaringar II vergripande bestmmelser om allmn lderspension 54 kap. Innehll 55 kap. Allmnna bestmmelser om allmn lderspension 56 kap. Uttag av allmn lderspension, m.m. III Inkomstgrundad lderspension 57 kap. Innehll och definitioner 58 kap. Allmnna bestmmelser om inkomstgrundad lderspension 59 kap. Pensionsgrundande inkomst 60 kap. Pensionsgrundande belopp 61 kap. Pensionsrtt och pensionspong 62 kap. Inkomstpension 63 kap. Tillggspension
67

64 kap. Premiepension IV Garantipension 65 kap. Innehll och inledande bestmmelser 66 kap. Garantipension fr den som r fdd 1937 eller tidigare 67 kap. Garantipension fr den som r fdd 1938 eller senare V Vissa gemensamma bestmmelser om allmn lderspension 68 kap. Innehll 69 kap. Samordning av allmn lderspension och yrkesskadelivrnta 70 kap. ndring av berkningsunderlag fr allmn lderspension 71 kap. Utbetalning av allmn lderspension VI Srskilda frmner vid lderdom 72 kap. Innehll 73 kap. Srskilt pensionstillgg 74 kap. ldrefrsrjningsstd AVD. F FRMNER TILL EFTERLEVANDE I Inledande bestmmelser 75 kap. Innehll, definitioner och frklaringar II Efterlevandepension och efterlevandestd 76 kap. Innehll 77 kap. Allmnna bestmmelser om efterlevandepension och efterlevandestd 78 kap. Barnpension 79 kap. Efterlevandestd 80 kap. Omstllningspension 81 kap. Garantipension till omstllningspension 82 kap. Berkningsunderlag fr inkomstgrundad efterlevandepension 83 kap. nkepension 84 kap. Berkning av nkepension 85 kap. Vissa gemensamma bestmmelser om efterlevandepension och efterlevandestd III Efterlevandefrmner frn arbetsskadefrskringen m.m. 86 kap. Innehll 87 kap. Allmnna bestmmelser om arbetsskadeersttning m.m. vid ddsfall 88 kap. Efterlevandelivrnta IV Efterlevandeskydd i form av premiepension 89 kap. Innehll och inledande bestmmelser 90 kap. Finns inte 91 kap. Efterlevandeskydd under pensionstiden 92 kap. Uttag och utbetalning m.m. av premiepension till efterlevande AVD. G BOSTADSSTD I Inledande bestmmelser 93 kap. Innehll, definitioner och frklaringar II Bostadsbidrag 94 kap. Innehll 95 kap. Allmnna bestmmelser om bostadsbidrag 96 kap. Rtten till bostadsbidrag 97 kap. Berkning av bostadsbidrag 98 kap. Srskilda handlggningsregler fr bostadsbidrag III Bostadstillgg 99 kap. Innehll
68

100 kap. Allmnna bestmmelser om bostadstillgg 101 kap. Rtten till bostadstillgg 102 kap. Berkning av bostadstillgg 103 kap. Srskilda handlggningsregler fr bostadstillgg AVD. H VISSA GEMENSAMMA BESTMMELSER I Inledande bestmmelse 104 kap. Innehll II Gemensamma bestmmelser om frmner m.m. 105 kap. Innehll 106 kap. Frmner vid verkstllighet i anstalt eller vrd p institution m.m. 107 kap. Andra gemensamma bestmmelser om frmner 108 kap. terkrav och rnta III Gemensamma bestmmelser om handlggning m.m. 109 kap. Innehll m.m. 110 kap. Handlggning av renden 111 kap. Sjlvbetjningstjnster via Internet 112 kap. Om beslut 113 kap. ndring, omprvning och verklagande av beslut 114 kap. Behandling av personuppgifter 115 kap. Straffbestmmelser IV Vissa organisatoriska bestmmelser 116 kap. Innehll 117 kap. Socialfrskringen under krig och krigsfara
69

5
5.1
Uppgift Tillmpande myndighet
Sjukfrskringen
Snabbfakta
Svar Frskringskassan Frvaltningslagen (ramlag) (1986:223)
Socialfrskringsbalken (frn 201101-01) Socialfrskringsbalken (frn 201101-01) Prop. 1962:90 Prop. 1996/97:28 (Kriterier fr rtt till ersttning i form av sjukpenning och frtidspension) Bet. 1996/97:SfU6 (ndrade kriterier fr rtt till sjukpenning och frtidspension) Prop. 2004/05:21 (Drivkrafter fr minskad sjukfrnvaro) Bet. 2004/05:SfU5 (Drivkrafter fr minskad sjukfrnvaro) Prop. 2000/01:96 (Sjukersttning och aktivitetsersttning i stllet fr frtidspension) Bet. 2000/01:SfU15 (Sjukersttning och aktitivetsersttning i stllet fr frtidspension) Prop. 2001/02:81 arbetsskadefrgor m.m.) Bet. 2001/02:SfU10 arbetsskadefrgor) (Vissa (Vissa
Viktiga frarbeten
Prop. 2007/08:136 (En reformerad sjukskrivningsprocess fr kad tergng i arbete) Bet. 2007/08:SfU12 (En reformerad sjukskrivningsprocess fr kad tergng i arbete)
70

Bet. 2008/09:SfU12 (ndring av vissa vergngsbestmmelser, prop. saknas eftersom ndringen tillkommit efter utskottsinitiativ enligt 3 kap 7 riksdagsordningen) Prop. 2007/08:124 (Frn sjukersttning till arbete; dvs. infrandet av stegls avrkning fr vissa frtidspensionrer som vill arbeta med bibehllen sjukersttning samt snkning av beviskravet fr tervunnen arbetsfrmga fr de med sjukersttning, men inte fr de med aktivitetsersttning) Bet. 2008:09:SfU4 (Frn sjukersttning till arbete) Prop. 2008/09:200 (Socialfrskringsbalk, som ska tcka hela socialfrskringen utom akassan) Prop. 2009/10:69 (Kompletteringar av socialfrskringsbalken) Bet. 2009/10:SfU11 (Socialfrskringsbalk) Prop. 2009/10:45 (Kompletterande frndringar i sjukfrskringen, m.m. i samband med frstrkta insatser fr tergng i arbete) Bet. 2009/10:SfU10 (Kompletterande frndringar i sjukfrskringen, m.m. i samband med frstrkta insatser fr tergng i arbete) Prop. 2009/10:49 (Frndringar i arbetslshetsfrskringen - std till personer som varit lngvarigt sjukfrnvarande och familjehemsfrldrar) Bet. 2009/10:AU2 (Utgiftsomrde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv) Bet. 2009/10:SfU13 (ndringar i sjukfrskringen; dvs. fler smrre undantag fr rtten till frlngd sjukpenning pga. allvarlig sjukdom, prop. saknas eftersom ndringen tillkommit efter utskottsinitiativ enligt 3 kap 7 riksdagsordningen)
71

Tid fr verklagande
Tv mnader efter att man tagit emot beslutet (113 kap 20 socialfrskringsbalken enligt 3 frsta stycket frvaltningslagen) Frvaltningsrtten Kammarrtten krvs) (prvningstillstnd
5.2
5.2.1
Ladda ner frn Internet

Vgledningar fr frdjupad information
Vgledningar som finns p Frskringskassans hemsida: Omrde Aktivitetsersttning, rtten berkning av ersttning till a. och Publikation Vgledning 2004:09 - Sjukersttning och aktivitetsersttning rtten till ersttning, berkning m.m. (version 11) Beslutad: 201004-19 Vgledning 2007:01 - Sjukersttning och aktivitetsersttning - under tid med ersttning (version 5) ndringsdatum: 2009-12-21 Vgledning 2004:07 - Frskringskassan och frvaltningslagen. Version 5. Beslutad 200906-12. Vgledning 2001:03 - Offentlighet eller sekretess? (version 3) ndringsdatum: 201003-05 Vgledning 2008:03 - Sjukersttning och srskilda regler - stegls avrkning m.m. (version 1) Beslutad: 2008-11-18
Aktivitetsersttning, under ersttningperiod med a.
pgende
Frvaltningslagen
Offentlighet och sekretess
Sjukersttning, arbeta under tid med s.
72

Sjukersttning, rtten till s. och berkning av ersttning
Vgledning 2004:09 - Sjukersttning och aktivitetsersttning rtten till ersttning, berkning m.m. (version 11) Beslutad: 201004-19 Vgledning 2007:01 - Sjukersttning och aktivitetsersttning - under tid med ersttning (version 5) ndringsdatum: 2009-12-21 Vgledning 2004:2 - Sjukpenning samordnad rehabilitering (version Beslutsdatum 2010-03-26 och 14)
Sjukersttning, under ersttningperiod med s.
pgende
Sjukpenning, rtten till s.
Sjukpenninggrundande inkomst
Vgledning 2004:05 - Sjukpenninggrundande inkomst och rsarbetstid (version 6) Beslutad: 2010-04-13 Vgledning 2008:03 - Sjukersttning och srskilda regler - stegls avrkning m.m. (version 1) Beslutad: 2008-11-18
Stegls avrkning
5.2.2
Omrde Socialstyrelsens besluttstd
Koder fr diagnos och funktionsbeskrivning

Dokument / publikation frskringsmedicinska Beslutsstdet p Socialstyrelsens hemsida
Diagnoskoder enligt Socialstyrelsen, ICD10 Diagnoskoder enligt WHO, ICD-10 Funktionskoder enligt Socialstyrelsen, ICF
ICD-10 i svensk versttning Socialstyrelsens hemsida ICD-10 p WHO:s hemsida
ICF-koderna i svensk versttning p Socialstyrelsens hemsida vlj bland funktionskoderna i avsnittet Detaljerad klassifikation med definitioner p sidorna 49188 i den lnga versionen av ICF-boken
5.2.3
Blanketter
Blanketter som finns p Frskringskassans hemsida: Arbetsskada Blankett 9210: Anvisning Anmlan om arbetsskada eller personskada Ifyllnadsanvisning till Anmlan
73

9238: Blankett 9211: Blankett 5002: Blankett 5048: Bostadstillgg Blankett 5199: Blankett 5200: Blankett 5141: Rehabilitering Blankett 6646: Blankett 6647: Blankett 7545: Blankett 5042: Sjukpenning Dag 1-14
om arbetskada/personskada Anskan om flera dagar med frlngd sjukpenning p grund av arbetsskada Anskan om ersttning fr arbetsskada/personskada Anskan om srskild arbetsskadeersttning Anskan om bostadstillgg hyrd bostad Anskan om bostadstillgg egen fastighet/bostadsrtt Anskan om frhjt bostadstillgg - anvnds om du har ftt hjd hyra Nrvarofrskran/intyg rehabiliteringsersttning Nrvarofrskran/intyg, reseuppgifter m m rehabiliteringsersttning Anskan om bidrag till arbetshjlpmedel Anskan om vilande sjukeller aktivitetsersttning vid arbete Om du r anstlld ska du gra din sjukanmlan direkt till din arbetsgivare. Om du r arbetsls, egen fretagare, studerande med studiemedel, har aktivitetsstd eller r frldraledig kan du anmla dig direkt p Frskringskassans webbplats eller via servicetelefonen 020-524 524. Frskringskassan skickar sedan hem en blankett till dig via post. Arbetsgivarens anmler sjukfallet till Frskringskassan. Du och arbetsgivaren br ta fram utltandet tillsammans, men det r du sjlv som ska lmna in utltandet till Frskringskassan. Du kan anska om frlngd sjukpenning nr du har ftt
Dag 15-365
Blankett 7710: Blankett 7451:
Sjukanmlan frn arbetsgivare till Frskringskassan Utltande frn arbetsgivaren
Dag 15-365
Dag 366-914
Blankett 7452:
Anskan sjukpenning
om
frlngd
74

Dag 366-914
Blankett 7455: Blankett 9212: Blankett 5157: Blankett 7430:
Anskan sjukpenning
om
fortsatt
Dag 915 och framt Samtliga dagar Samtliga dagar
Anskan om frlngd sjukpenning i vissa fall Anmlan ndrad inkomst i pgende ersttningsrende anstlld Anskan sjukpenning/tillfllig frldrapenning/aktivitetsstd vid sjukdom under utlandsvistelse
sjukpenning i 364 dagar (365 dagar inkl karensdagen). Anvnds bara om du r mycket allvarligt sjuk och har ftt sjukpenning i 364 dagar. Anvnds bara om du har ftt frlngd sjukpenning i 550 dagar.
Har du sjukpenning, tillfllig frldrapenning eller aktivitetsstd och ska ka utomlands mste du i god tid fre avresan anska hos Frskringskassan om att f behlla ersttningen under utlandsvistelsen. Anskan om allmn hgriskskydd behver inte gras. S snart man haft tio karensdagar inom en ramtid av tolv mnader ska detta beaktas sjlvmant av arbetsgivaren och frskringskassan.
Hgriskskydd
Blankett 7465: Blankett 7467:
Blankett 7720: Blankett 7723: Sjukersttning Blankett 3030: Blankett 7284: Blankett 7281: Blankett 7280: Blankett 7283:
Anskan om srskilt hgriskskydd Anskan om frskringsersttning fr sjuklnekostnader/srskilt hgriskskydd - fr arbetsgivare Anskan om frskring mot kostnader fr sjukln Anskan om frskringsersttning mot kostnader fr sjukln Anskan om sjukersttning Anmlan om arbete, studier, bttre arbetsfrmga Anskan om ndrad inkomst vid sjukersttning Anskan om omrkning av sjukersttning vid arbete Anskan om omrkning av sjukersttning vid arbete bosatt utomlands
Frskring - arbetsgivare
75

Blankett 5042: Blankett 5043: Blankett 3002: Blankett 3622: Aktivitetsersttning Blankett 5007: Blankett 5008: Blankett 7284: Blankett 5030: Blankett 5040: Blankett 5042: Blankett 5043: Blankett 3002: Blankett 3622: vriga blanketter ndrad Blankett inkomst 5157:
Anskan om vilande sjukeller aktivitetsersttning vid arbete Anskan om vilande sjuk eller aktivitetsersttning vid studier Begran om upphvande av vilandefrklaring av sjukeller aktivitetsersttning Anskan om sjukeller aktivitetsersttning - utredning bosttning m m Anskan om aktivitetsersttning p grund av nedsatt arbetsfrmga Anskan om aktivitetsersttning p grund av frlngd skolgng Anmlan om bttre arbetsfrmga Anskan om srskild ersttning fr kostnader i samband med aktiviteter Anskan om frskott fr srskild ersttning i samband med aktiviteter Anskan om vilande sjukeller aktivitetsersttning vid arbete Anskan om vilande sjuk eller aktivitetsersttning vid studier Begran om upphvande av vilandefrklaring av sjukeller aktivitetsersttning Anskan om sjukeller aktivitetsersttning - utredning bosttning m m Anmlan ndrad inkomst i pgende ersttningsrende anstlld
Ska bara anvndas om du redan har aktivitetsersttning. Ska bara anvndas om du redan har aktivitetsersttning.
Anvnds endast om du har ett pgende rende. I annat fall meddelar du ndrad inkomst frst nr du gr ngon form av anskan/anmlan till Frskringskassan, eftersom SGI inte prvas frrn du begr tex. sjukpenning eller frldrapenning.
terkrav Konto Konto
Blankett 6850 Blankett 5605 Blankett 5606:
nskeml om avbetalningsplan Uppdrag kontoinsttning Fullmakt till anmlan om konto
76

Konto
Blankett 9540: Blankett 5218: Blankett 9352: Blankett 5456: Information 5456:
Begran om uppgifter Register och registrering Register och registrering Register och registrering
Uppgift om kontonummer med IBAN (Details of International Bank Account Number) Uppgifter om bosttning/frvrvsarbete Anskan om information registerutdrag Uppgifter fr registrering i Frskringskassan Information in English for registration
5.3
Ngra av sjukskrivningsprocessens aktrer
Detta avsnitt (dvs. 5.3) riktar sig till frmst lkare, handlggare och jurister, medan vriga avsnitt av rubriken 5 riktar sig dels till dessa tre typer av aktrer, dels till den som anser att han eller hon r spass sjuk att det inte gr att arbeta. Olika aktrer i sjukskrivningsprocessen frebrr varandra mer n man idkar sjlvkritik, men det r viktigt att ppeka att sjukfrskringen bygger p ett samspel mellan samtliga inblandade aktrer.
5.3.1 5.3.1.1
Vad br du som sjukskrivande lkare tnka p? Sjukintyg
I detta kapitlet anvnds termen sjukintyg genomgende som ett samlingsbegrepp fr alla intyg som utfrdas fr bedmningen av rtten till sjukpenning och sjukersttning, dvs. lkarintyg (fr rtten till sjukpenning) eller lkarutltande om hlsotillstnd (LOH, fr rtten till sjukersttning). Sjukintyg ska inte frvxlas med tex. vrdintyg och rttsintyg. Genomgende har nya socialfrskringsbalken som trder i kraft 1 januari 2011 arbetats in i handboken, s ven i detta avsnittet. Men det finns ven genomgende hnvisningar till motsvarande regler i nu gllande lagstiftning fr att underltta mjligheten att hitta aktuella paragrafhnvisningar. Att skriva sjukintyg r en oerhrt knslig uppgift som utgr ett mycket svr balansgng. Dels ska du som lkare tillmtesg patienten med respekt och vrdighet och lyssna p honom eller henne, dels ska du i sjukintyget vara saklig och objektiv (se 7 kap 2 och 10 kap 1 SOSFS 2005:29) och inte frmedla uppgifter som du senare inte kan frsvara. Du ska inte skriva sjukintyg t din patient om du r osker p bedmningen (se 10 kap 7 SOSFS 2005:29), om du har svrt att vara saklig och objektiv kring uppgifterna i sjukintyget (se 7 kap 2 och 10 kap 1 SOSFS 2005:29), eller
77

om du anser att du inte har den tid som krvs fr att omsorgsfullt skriva ett adekvat sjukintyg, eller om du arbetar inom den offentliga sjukvrden och drmed kan anses som jvig enligt 11-12 frvaltningslagen (se 7 kap 1 SOSFS 2005:29), men om patientens sjukdomstillstnd krver specialistbedmning, tveka inte att remittera honom eller henne till specialistlkare fr fortsatt behandling och bedmning av frutsttningarna fr sjukskrivning, se 9 kap 1 frsta stycket frsta punkten SOSFS 2005:29! Om sjukskrivningsbehovet riskerar att bli lngvarigt eller rent av varaktigt, dvs. g utver de rekommenderade tidsgrnserna i Socialstyrelsens riktlinjer, r det definitivt lmpligt att remittera patienten till specialistvrd, eftersom detta ofta r rdet i riktlinjerna. Sjukskrivning r lkarens bedmning och r inte ett beslut som fattas i samrd med patienten, se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 39!
5.3.1.2
Nr du bestmt dig fr att sjukskriva patienten
Om och nr du vl bestmt dig fr att frutsttningarna fr att skriva ett sjukintyg enligt dessa rd r uppfyllda r det lovvrt att tnka p vad som tas upp i detta kapitel, nmligen den juridiska bakgrunden till de olika avsnitten i sjukintygen. Tv saker frefaller vara frhllandevis ostridiga nr det gller svenska lkarkren, nmligen att svenska lkare besitter en oerhrt god kompetens internationellt sett, men nr det gller intygsskrivande fr bedmning av rtten till sjukpenning eller sjukersttning finns det vissa brister i frstelsen fr de juridiska parametrarna som ligger bakom avsnitten i sjukintyget.
Det finns sledes visst utrymme fr sjlvkritik inom lkarkren i sistnmnda avseende. Se dock till att inte bli patientens frsvarsadvokat, dels rubbar det din objektivitet som intygsskrivande lkare, dels finns det en ptaglig risk att du ger felaktig juridisk vgledning. Med vl underbyggd medicinsk utredning minskar risken fr juridisk hjlp drastiskt, men om det finns risk fr ett avslag, begr i frsta hand ett avstmningsmte med handlggaren p frskringskassan, alternativt frsk utverka ett byte av handlggare, och frst nr alla sdana liknande tgrder r uttmda, hnvisa patienten till juridiskt utbildade processfrare, med frdjupning i frskringsjuridik, frvaltningsjuridik och processjuridik. Inom ntverken som finns under Fel! Hittar inte referensklla. finns goda mjligheter att lotsa patienten vidare till plitliga jurister som verkar speciellt inom sjukfrskringen.
5.3.1.3
Ditt sjukintyg kan starta patientens rttsprocess
Nr du anser att din patient r s pass sjuk att han eller hon inte kan arbeta p grund av sjukdom freligger teoretiskt sett rtt till sjukfrmner. Om det skulle bli aktuellt med en
78

efterfljande rttslig process pga. ett eventuellt avslag, s r det i detta tidiga skede faktiskt hr som patientens rttsprocess tar sin brjan om det blir frgan om att verklaga frskringskassans beslut. Det sjukintyg du utfrdar kan komma att f avgrande och i vrsta fall desdigra konsekvenser fr honom eller henne. Det kan ocks vara problematiskt att ndra uppgifterna i intyget i efterhand utan en mycket god motivering. Du har drfr mycket goda skl att vara noggrann i utformandet av sjukintyget. Lkarintyget fungerar som patientens bevismedel fr att styrka hans eller hennes nedsatta arbetsfrmga. Frskringskassans frskringsmedicinske rdgivares utltande fungerar p motsvarande stt som frskringskassans bevismedel fr att styrka patientens eventuella arbetsfrmga. Det r inte diagnoser eller symtom i sig som r avgrande fr om man beviljas sjukpenning eller sjukersttning eller inte utan snarare p vilket stt sjukdomen begrnsar patientens frmga eller aktivitet p individniv, tex. vilka aktiviteter patienten kan utfra trots sina besvr, och vilka aktiviteter patienten definitivt inte kan utfra! Ett lkarintyg fr rtten till sjukpenning ska ocks innehlla en srskild motivering till avsteg frn Socialstyrelsens frskringsmedicinska beslutsstd, om sdana avsteg blir ndvndigt. Uppfylls inte detta krav, riskerar patienten att f avslag p begran om sjukpenning alternativt sjukersttning. I grzonen mellan den medicinska och den juridiska sfren uppkommer tyvrr vldigt ofta ondiga missfrstnd som kan vlla din patient ett oerhrt lidande, och som kan vlla mer skada genom att ett avslag p en anskan ges nr det kanske mycket vl hade kunnat bli ett bifall i stllet. Det kan sluta i personliga tragedier. Dessutom orkar flertalet sjukskrivna inte med den efterfljande rttsprocessen efter ett avslag. Detta frtjnar att ppekas speciellt eftersom juristkrens frmsta uppgift r inte att behva driva rttsprocesser, utan i stllet frmst att undvika att behva processa och drmed i mjligaste mn undvika de tragedier som kan uppkomma i samband med en rttsprocess. Det finns allts tungt brande skl fr dig som intygsskrivande lkare att vara extra omsorgsfull i utformandet av det sjukintyget som du avser skriva. Detta krver insikt i de juridiska spelreglerna i sjukfrskringen, och drefter frmgan att i sjukintyget artikulera den medicinska bedmningen utifrn dessa. Du som r intygsskrivande lkare, tag dig drfr den tid som behvs fr att g igenom de juridiska spelreglerna som gller kring sjukintyget! Fr patientens skull! Nr du vl skaffat dig knnedom om de juridiska aspekterna blir tidstgngen fr skrivande av sjukintyg inte mycket strre n tidigare. Och det minskar frhoppningsvis lidandet fr patienterna betydligt. I vrigt kan denna handboken fungera som en uppslagsbok fr specifika frgor i vrigt av betydelse fr patienten.
5.3.1.4
Vilka sjukfrmner finns det fr din patient?
En sjukskriven patient kan, frutsatt att sjukintyget r korrekt ifyllt erhlla i huvudsak fljande sjukfrmner frn frskringskassan:
79

Frmnstyp Sjukpenning
Innebrd Sjukpenning r i regel den ersttningsform som inleder sjukperioden, om man bortser frn eventuell sjukln frn arbetsgivaren. Arbetsfrmgan innebr att man stller patientens funktionsfrmga trots sjukdom mot produktivitetskraven enligt fljande: Om patienten har en anstllning: Dag 1-90: Patientens funktionsfrmga trots sjukdom vgs mot produktivitetskraven i det egna arbetet. Dag 91-180: Patientens funktionsfrmga trots sjukdom vgs mot produktivitetskraven i det egna arbetet efter omplacering, rehabilitering eller anpassning av arbetsuppgifterna. Dag 181-365: Patientens funktionsfrmga trots sjukdom vgs mot produktivitetskraven p den reguljra arbetsmarknaden, dvs. de generella kraven som man kan utg frn att den normala arbetsmarknaden stller. I vissa fall kan sluttidpunkten frn dag 91-180 skjutas upp s att bedmningen hr blir i frhllande till sannolikheten om patienten kan frvntas terg till sitt eget arbete. Dag 366-914: Patientens funktionsfrmga trots sjukdom vgs mot produktivitetskraven p den reguljra arbetsmarknaden, dvs. de generella kraven som man kan utg frn att den normala arbetsmarknaden stller. Hr finns inte lngre mjligheten att skjuta upp bedmningen mot den reguljra arbetsmarknaden, men det finns andra sidan mjlighet att erhlla sk. frlngd sjukpenning. Dag 915 och framt: Smalt utrymme fr rtt till frlngd eller fortsatt sjukpenning, men annars hnvisas patienten till sjukersttning, se nedan! Om patienten r arbetsls: Dag 1-914: Patientens funktionsfrmga trots sjukdom vgs mot produktivitetskraven p den reguljra arbetsmarknaden, dvs. de generella kraven som man kan utg frn att den normala arbetsmarknaden stller. ven hr finns det mjlighet att erhlla sk. frlngd sjukpenning.
80

Dag 915 och framt: Smalt utrymme fr rtt till frlngd eller fortsatt sjukpenning, men annars hnvisas patienten till sjukersttning, se nedan! Sjukersttning Denna sjukfrmn har drabbats av en del begreppsfrvirringar de senaste ren, men i korthet gller fljande beskrivning och frutsttningar: Fram till 2003 fanns det frtidspension (fr de med varaktigt nedsatt arbetsfrmga och dr ytterligare rehabilitering ansgs utsiktslsa), och sjukbidrag (fr de med icke varaktigt nedsatt arbetsfrmga, men dock nedsatt minst ett r och dr ytterligare rehabilitering kunde bli aktuell).
De bda frmnerna kom att finnas ven efter 2003 men med andra benmningar, vilket ltt kan skapa frvirring fr den oinsatte: sjukersttning tills vidare ersatte frtidspension (fr de med varaktigt nedsatt arbetsfrmga och dr ytterligare rehabilitering ansgs utsiktslsa), och tidsbegrnsad sjukersttning ersatte sjukbidrag (fr de med icke varaktigt nedsatt arbetsfrmga, men dock nedsatt minst ett r och dr ytterligare rehabilitering kunde bli aktuell).
Sedan 2008-07-01 finns endast sjukersttning tills vidare, fr vilket gller att arbetsfrmgan ska anses vara stadgivarande nedsatt i alla arbeten p arbetsmarknaden inklusive skyddade arbeten som lnebidragsanstllningar, Samhalls-anstllningar mm, samt att ytterligare rehabilitering ska anses utsiktsls. Det ska allts rra sig om kroniska eller irreversibla sjukdomar eller symtom.
Sedan 2008-07-01 finns inte lngre mjligheten att f tidsbegrnsad sjukersttning, d den frmnstypen tagits bort. Lite frenklat kan man sga att endast de patienter som under juni 2008 uppbar tidsbegrnsad sjukersttning kunde/kan beviljas en frlngning av sin tidsbegrnsade sjukersttning hgst en gng till under
81

en period om 18 mnader, efter juni 2008. Annars r det sjukersttning tills vidare som gller. Det frekommer att lkare frvxlar begreppen och tror att sjukersttning tills vidare r samma som tidsbegrnsad sjukersttning d sjukersttning tills vidare ska omprvas med hgst tre rs mellanrum. Men att bedma att patienten ska ha tidsbegrnsad sjukersttning med omprvning var tredje r nr man egentligen avser sjukersttning tills vidare kan fr tragiska konsekvenser. Det r viktigt att inte frvxla dessa begrepp allts. Arbetsskadesjukpenning Kort kan man sga att frlngd sjukpenning pga. arbetsskada och arbetsskadesjukpenning krver att arbetshindret uppkommit pga. olycka eller skadeverkningar i arbetet och att det kan styrkas att det finns ett sk. kausalsamband mellan skadeorsak och uppkommen skada. Om detta inte r mjligt, s hnvisas till vanlig sjukpenning. Bestr av bla. rehabiliteringspenning, och ges i regel fr hgst ett r.
Rehabiliteringsersttning
5.3.1.5
Lkarintyg fr rtten till sjukpenning
Lkarintyget gller endast sjukpenning och allts inte sjukersttning. Lkarintyget innehller nedan angivna frgor av betydelse fr bedmningen av framfr allt arbetsfrmgan, och drmed rtten till sjukpenning. Varje punkt i lkarintyget kommenteras i fltet till hger, ofta med lnkhnvisningar fr att lttare se vad de juridiska reglerna sger. Punkt 1 Uppgift Avstngning enligt 46 kap. SFB p grund av smitta (fortstt till punkt 8)81 Frklaring Lagen som avses r smittskyddslagen (2004:168) och ersttningen utgr i form av smittbrarpenning enligt 46 kap socialfrskringsbalken82. Smittbrarpenning utgr ven vid beslut om avstngning enligt livsmedelslagen (2006:804). I de senare fallen torde frmst livsmedelsarbetare som har direkt kontakt med livsmedel berras av reglerna. I smittskyddslagens bilagor finns en frteckning ver de allmnfarliga (bilaga 1) och samhllsfarliga (bilaga 2) sjukdomar
81 82
Tidigare formulering: Avstngning enligt SmL p grund av smitta (fortstt till punkt 8). Motsvarar numera upphvda lagen (1989:225) om ersttning till smittbrare vid beslut om avstngning enligt smittskyddslagen (2004:168).
82

som kan lggas till grund fr avstngning enligt smittskyddslagen och drmed ge rtt till smittbrarpenning. Detta innebr att man inte gr ngon bedmning av arbetsfrmgan vid bedmningen av rtten till smittbrarpenning. Det rcker med att ange att orsaken till sjukskrivningen r allmnfarlig eller samhllsfarlig sjukdom. 2 Diagnos/diagnoser fr sjukdom/symtom som orsakar nedsatt arbetsfrmga Hr ska du ange diagnoserna enligt ICD10. Saknas koder fr de besvr du vill beskriva, beskriver du i stllet de besvr du iakttagit, eller blanketten r elektronisk s kan det vara en god id att lmna fltet tomt, och beskriva symtomen i rutan vriga upplysningar.
3 4
Anamnes fr aktuell sjukdom Status och objektiva underskningsfynd p organniv (funktionsnedsttning) Hur begrnsar sjukdomen patientens frmga/aktivitet p individniv? (aktivitetsbegrnsning) Hr rekommenderas att anvnda beskrivningen enligt internationell standard, se ICF-koderna (vlj bland funktionskoderna i avsnittet Detaljerad klassifikation med definitioner p sidorna 49-188 i den lnga versionen av ICFboken)! Detta eftersom koderna p ett adekvat stt tcker in de olika funktioner som kan skilja normala besvr frn sjukdomsrelaterade besvr! Patientens funktion trots sjukdom som du beskrivit i intyget ska sedan av frskringskassan mtas mot produktivitetskraven p hela arbetsmarknaden, se 5.7.3.2 nedan och 5.7.3.3 nedan! Denna mtning behver du som lkare inte gra, den ska gras av frskringskassan. Obs! Tnk p att du som lkare inte har ansvaret att bedma rtten till sjukpenning, det r frskringskassans uppgift. Din uppgift r att beskriva hur patientens sjukdom hindrar honom eller henne frn att arbeta trots
83

sjukdom, att tala om vilken typ av arbete du gjort bedmningen mot samt prognosen fr sjukdomen. Det hindrar dock inte att du rekommenderar sjukpenning eller frlngd sjukpenning under viss tid. Men bedmningen av rtten till sjukpenning ligger allts p frskringskassan utifrn din beskrivning av patientens arbetsfrmga p individniv. Detta r lkarintygets viktigaste ruta! Utver att beskriva hur patientens funktion p individniv begrnsar hans eller hennes mjligheter att arbeta trots sjukdom, s r det viktigt att du beaktar var i rehabiliteringskedjan som din patient befinner sig i nr du beskriver hans eller hennes arbetsfrmga. Speciellt vid sjukdomar och symtom som inte kan diagnostiseras objektivt, ssom smrtproblematik, trttshet, och psykiska besvr, r skillnaden mellan vad som r friskt och vad som r sjukt mycket flytande. Vid sdana sjukdomar r det extra viktigt att noggrant beskriva funktionsbegrnsningarna och att motivera varfr det r frgan om sjukdom och inte bara besvr som r alldagliga i befolkningen i stort. Bedmningen av arbetsfrmgan blir olika de frsta sex mnaderna beroende p om patienten har ett arbete som han eller hon r sjukskriven frn eller r arbetsls. Den arbetslse saknar ju ett arbete att omplaceras i. Beskriv hur patientens sjukdom hindrar honom eller henne att arbeta enligt nedan angiven beskrivning, det r allts produktivitetskraven i dessa arbeten som patientens funktion ska mtas emot: Om patienten har en anstllning: Dag 1 90: P vad stt hindrar sjukdomen patienten att utfra
84

sina ordinarie arbetsuppgifter? Dag 91 180: Kan patienten utfra annat arbete fr arbetsgivaren? Om inte, r det dags redan nu att brja utreda arbetsfrmgan mot hela den reguljra arbetsmarknaden, om det finns en stor sannolikhet att patienten kommer att kunna terg i sitt eget arbete fre dag 365 i sjukperioden, om det r en allvarlig sjukdom patienten lider av (gller ven efter dag 365 i sjukperioden), eller om patienten kommer att f medicinsk behandling fr att behandla eller frebygga en allvarlig sjukdom, tex. stroke, allvarliga brnnskada, frlamning, frlust av en kroppsdel, frmgan att tal, multipel skleros eller liknande (gller ven efter dag 365 i sjukperioden), se utskottsbetnkande 2009/10:SfU13, s. 7-8! Dag 181 365: Om inte bedmningen mot hela reguljra arbetsmarknaden kunnat skjutas upp enligt fg. punkt, p vad stt hindrar sjukdomen patienten att utfra arbetsuppgifter i ett arbete p den reguljra arbetsmarknaden? Kan patienten i vart fall klara ett skyddat arbete? Dag 366 914: P vad stt hindrar sjukdomen patienten att utfra arbetsuppgifter i ett arbete p den reguljra arbetsmarknaden? Kan patienten i vart fall klara ett skyddat arbete? Kan arbetsfrmgan bedmas som stadigvarande nedsatt till minst 25 procent och ytterligare rehabilitering anses utsiktsls, br sjukersttning (fd. frtidspension) utredas.
85

Dag 915 och tills vidare: Samma som fg. punkt. Fortsatt sjukpenning kan utg i extrema fall d patienten r intagen p sjukhus fr omfattande vrd eller fr sdan vrd i hemmet, om patienten frlorat verklighetsuppfattningen och frmgan att orientera sig, eller om tergng i det egna arbetet alternativt deltagande i arbetslivsintroduktionen via arbetsfrmedlingen medfr risk fr allvarlig frsmring av patientens sjukdom.
Om patienten saknar anstllning: Dag 1 och tills vidare: Beskrivningen ska gras utifrn ovanstnde punkter frn dag 181! 46-49
Lagreglering: 27 kap socialfrskringsbalken83 6 Freskrift behandling eller tgrd som r ndvndig fr att frmgan ska kunna terstllas r arbetslivsinriktad aktuell? rehabilitering
Hr ska du tala om om du anser patienten behver rehabilitering i form arbetsprvning eller praktik, dels fr mta arbetsfrmgan, dels fr tervinna arbetsfrmga.
att av att att
Jag bedmer patientens arbetsfrmga i frhllande till:
Hr ska du ange i frhllande till vad som nedsttningen av patientens arbetsfrmga r bedmd, exempelvis nuvarande arbete, frldraledighet, hela den reguljra arbetsmarknaden och sistnmndas eventuellt inkluderande skyddat arbete ssom anstllningar p Samhall, eller med std av lnebidrag, offentligt skyddad anstllning eller liknande. Denna frgan finns i lkarintyget eftersom bedmningen av arbetsfrmgan de sex frsta mnaderna skiljer sig t beroende
83
Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 tredje till sjtte styckena lagen om allmn frskring.
86

p om man har arbete eller inte. Lagreglering: 27 kap 46-49 socialfrskringsbalken84 samt 27 kap 52 samma balk85. 9 Jag bedmer att patientens arbetsfrmga r nedsatt lngre tid n den som det frskringsmedicinska beslutsstdet anger, drfr att: Om den sjukskrivningstid som Socialstyrelsen rekommenderar i det frskringsmedicinska beslutsstdet verskrids ska du skriva din motivering hr. Detta flt r helt nytt och r en direkt anpassning till beslutsstdet. I en del fall rekommenderas ven remittering till specialistlkare fr vidare utredning av prognos, behandling och frutsttningar fr fortsatt sjukskrivning. Reglering: Socialstyrelsens frskringsmedicinska beslutsstd. 10 Prognos kommer patienten att f tillbaka sin arbetsfrmga i nuvarande arbete? (Gller inte arbetslsa) r det mycket sannolikt att din patient kommer att kunna terg till sitt arbete? Frgan behver inte besvaras om din patient r arbetsls! Lagreglering: 27 kap socialfrskringsbalken86. 11 Kan resor till och frn arbetet med annat frdstt n det patienten normalt anvnder gra det mjligt fr patienten att terg i arbete? Jag vill ha Frskringskassan kontakt med Lagreglering: 27 kap socialfrskringsbalken87. 48
12
Vill lkaren bli kommunicerad med frskringskassan kan han eller hon skriva det hr. Lagreglering: jfr 7 frvaltningslagen!
13
vriga upplysningar
Vill lkaren ha ett avstmningsmte innan beslut om sjukpenning fattas kan han eller hon skriva det hr. Lagreglering: 110 kap socialfrskringsbalken88. 14 4 p
84 85
Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 tredje till sjtte styckena lagen om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 tionde stycket lagen om allmn frskring. 86 Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 femte stycket lagen om allmn frskring. 87 Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 a lagen om allmn frskring.
87

5.3.1.6
Lkarutltande om hlsotillstnd (LOH) fr rtten till sjukersttning
Ett lkaryttrande om hlsotillstnd (LOH) utgr underlag fr bedmning av arbetsfrmgan vid anskan om sjukersttning tills vidare (det som frut kallades frtidspension), och tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsreglerna (det som frut kallades sjukbidrag). LOH innehller nedan angivna frgor av betydelse fr bedmningen av framfr allt arbetsfrmgan, och drmed rtten till (varaktig) sjukersttning. Varje punkt i lkarintyget kommenteras ocks hr i fltet till hger, ofta med lnkhnvisningar fr att lttare se vad de juridiska reglerna sger. Frklaringarna nedan avser endast sjukersttning tills vidare, om det inte srskilt framgr att de ven avser tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsreglerna. Punkt 1 Uppgift Vilka tidigare sjukdomar kan ha relevans fr det nuvarande medicinska tillstndet? Redogr fr det nuvarande medicinska tillstndets frlopp fram till den senaste underskningen. Ange ven den vrd och behandling som getts samt resultatet av denna. Status och objektiva underskningsfynd p organniv (funktionsnedsttning). Ange diagnos eller diagnoser som r orsaken till patientens nedsatta arbetsfrmga. Hr ska du ange diagnoserna enligt ICD10. Saknas koder fr de besvr du vill beskriva, beskriver du i stllet de besvr du iakttagit, eller om blanketten r elektronisk s kan det vara en god id att lmna fltet tomt, och beskriva symtomen i rutan vriga upplysningar. Hr rekommenderas att anvnda beskrivningen enligt internationell standard, se ICF-koderna (vlj bland funktionskoderna i avsnittet Detaljerad klassifikation med definitioner p sidorna 49-188 i den lnga versionen av ICFboken)! Detta eftersom koderna p ett adekvat stt tcker in de olika funktioner som kan skilja normala besvr frn sjukdomsrelaterade besvr. Speciellt vid utredning av rtten till sjukersttning rekommenderas dessa koder av frskringskassan! Frklaring
Hur begrnsar sjukdomen patientens frmga/aktivitet p individniv (aktivitetsbegrnsning)?
88
Motsvarar numera upphvda 3 kap 8 a lagen om allmn frskring.
88

Patientens funktion trots sjukdom som du beskrivit i intyget ska sedan av frskringskassan mtas mot produktivitetskraven p hela arbetsmarknaden, se 5.7.3.2 nedan och 5.7.3.3 nedan! Denna mtning behver du som lkare inte gra, den ska gras av frskringskassan. Obs! Tnk p att du som lkare inte har ansvaret att bedma rtten till sjukersttning, det r frskringskassans uppgift. Din uppgift r att beskriva hur patientens sjukdom hindrar honom eller henne frn att arbeta trots sjukdom, att tala om vilken typ av arbete du gjort bedmningen mot (d rtt till sjukersttning inte freligger om det finns arbetsfrmga i ett skyddat arbete) samt prognosen fr sjukdomen. Det hindrar dock inte att du rekommenderar sjukersttning. Men bedmningen av rtten till sjukersttning ligger allts p frskringskassan utifrn din beskrivning av patientens arbetsfrmga p individniv. Detta r lkarutltandets viktigaste ruta, tveka inte att vid behov utver blankett FK 3200 anvnda Fortsttningsblad lkarutltande (FK 3201)! Hr ska du beskriva hur patientens funktion p individniv begrnsar hans eller hennes mjligheter att arbeta trots sjukdom. Speciellt vid sjukdomar och symtom som inte kan diagnostiseras objektivt, ssom smrtproblematik, trttshet, och psykiska besvr, r skillnaden mellan vad som r friskt och vad som r sjukt mycket flytande. Vid sdana sjukdomar r det extra viktigt att noggrant beskriva funktionsbegrnsningarna och att motivera varfr det r frgan om sjukdom och inte bara besvr som r alldagliga i befolkningen i stort.
89

Beskriv hur patientens sjukdom hindrar honom eller henne att arbeta i ett arbete p den reguljra arbetsmarknaden inklusive den skyddade arbetsmarknaden, det r allts produktivitetskraven p dessa tv arbetsmarknader som patientens funktion ska mtas emot. Eller annorlunda uttryckt: kan patienten ta ett arbete p den reguljra arbetsmarknaden eller den skyddade arbetsmarknaden trots sina besvr? Ange ven om arbetsfrmgan anses nedsatt med minst en fjrdedel eller inte, i frhllande till ett heltidsarbete! Lagreglering: 33 kap 10-12 socialfrskringsbalken89 samt 33 kap 5 socialfrskringsbalken90! Jfr ven 5.11.2.2.1 och 5.11.2.2.3 nedan! 6 terge kort hur patienten sjlv beskriver sina arbetshinder och terstende resurser. Vilka insatser har gjorts fr att kompensera patientens aktivitetsbegrnsning? Finns det ngra andra planerade insatser som kan bidra till en kad arbetsfrmga, till exempel trning, hjlpmedel eller annan rehabilitering? Ange i s fall tidsplan. Behvs en mer riktad bedmning av arbetsfrmgan? Hr r det huvudsakligen rehabiliteringsoch anpassningstgrder som vidtagits och vad de resulterat i. Frgestllningen berr ven planerade tgrder och om sdana ht. bedms vara meningsfulla och kunna terge hela eller delar av arbetsfrmgan p den reguljra arbetsmarknaden eller i ett anpassat arbete som tex. Samhallsanstllning eller lnebidragsarbete. Uppgiften behvs fr att utreda om ytterligare rehabilitering bedms som utsiktsls. Rtt till sjukersttning freliger bara om ytterligare rehabilitering bedms som utsiktsls. Sistnmnda gller dock inte om patienten har rtt till tidsbegrnsad sjukersttning enligt
89 90
Motsvarar numera upphvda 7 kap 3 lagen om allmn frskring! Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1 frsta stycket lagen om allmn frskring!
90

vergngsreglerna, se 4 kap 31 lagen (2010:111) om infrande av socialfrskringsbalken91! I denna ruta gr det ocks bra att skriva in vilken grad av nedsttning med vilken man anser att arbetsfrmgan r nedsatt, eftersom deltidssjukskrivning ibland kan vara motiverad efter en lng tids sjukskrivning. Lagreglering: 33 kap 92 socialfrskringsbalken. Jfr ven 5.11.2.2.4 nedan! 8 Finns det ngra andra faktorer som pverkar patientens mjligheter att arbeta? Det som avses torde frmst vara faktorer i den sociala funktionen, tex. svrt att klara av att mta mnniskor, ngot som inarbetas under lngtidssjukskrivningar. Social frmga ska inte frvxlas med de sociala hnsynen som togs frut i bedmningen av arbetsfrmgan, eftersom faktorer som bostadsort, yrke, lder och tidigare yrkesverksamhet inte lngre beaktas vid bedmningen av arbetsfrmgan. Faktorer som bostadsort, yrke, lder och tidigare yrkesverksamhet vgs dock in i bedmningen av arbetsfrmgan fr rtten till tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsreglerna om srskilda skl talar fr det, se 4 kap 31 lagen (2010:111) om infrande av socialfrskringsbalken93! Har patienten inte frbrukar denna mjlighet enligt vergngsreglerna kan det vara lmpligt att skriva in exempelvis om patienten r s pass sjuk att han eller hon inte klarar av att pendlar eller flytta fr att arbetsprva eller ska arbete. 6
91
Motsvarar numera upphvda punkt 8 i lagen (2008:480) om ndring i lagen (1962:381) om allmn frskring. 92 Motsvarar numera upphvda 7 kap 1 lagen om allmn frskring! 93 Motsvarar numera upphvda punkt 8 i lagen (2008:480) om ndring i lagen (1962:381) om allmn frskring.
91

Sammanfatta det medicinska tillstndet. Hur pverkar patientens hinder och resurser mjligheterna att arbeta? Finns det ngra begrnsningar i vissa arbetsuppgifter? Hur frvntas arbetsfrmgan utvecklas p sikt? Ange i s fall nr en frndring kan intrffa och p vilket stt. Ange om prognosen skiljer sig fr olika diagnoser? Hr gller det att ta stllning till om arbetsfrmgan bedms vara stadigvarande nedsatt fr samtliga diagnoser eller fr vissa diagnoser. Kan arbetsfrmgan inte bedmas som stadigvarande nedsatt, freligger ingen rtt till varaktig sjukersttning. Kan arbetsfrmgan bedmas som nedsatt i minst ett r och patienten inte frbrukat rtten till tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsreglerna (4 kap 31 lagen (2010:111) om infrande av 94 socialfrskringsbalken ), ska i stllet denna uppgiften framg av utltandet. Lagreglering: 33 kap socialfrskringsbalken.95 Jfr ven 5.11.2.2.2 nedan! 6
10
11
vriga upplysningar, till exempel nskeml om avstmningsmte.
Avstmningsmte r oftast att rekommendera d det blir lttare att reda ut funktionsnedsttningens omfattning och andra viktiga uppgifter direkt mellan berrda parter. Lagreglering: 110 kap socialfrskringsbalken.96 14
5.3.2
Vad br du som handlggare tnka p?
Det r viktigt att iaktta de skyldigheter som du faktiskt har enligt frvaltningslagen. Kommentarerna till frvaltningslagen kan drfr vara bra att g igenom, se 2 ovan! Bland de synnerligen viktiga sakerna att tnka p finns:
94
Motsvarar numera upphvda punkt 8 i lagen (2008:480) om ndring i lagen (1962:381) om allmn frskring. 95 Motsvarar numera upphvda 7 kap 1 lagen om allmn frskring! 96 Motsvarar numera upphvda 3 kap 8 a lagen om allmn frskring analogt!
92

mjligheten att begra kompletteringar och frtydliganden av sjukintyg (i privat sjukvrd krvs dock den frskrades medgivande pga. lkarsekretessen dr), skyldigheten att med den frskrade kommunicera uppgifter som ngon annan n den frskrade sjlv tillfrt rendet, tex. en frskringsmedicinsk rdgivare.
5.3.3
Vad br du som processjurist tnka p?
Nr avslaget r ett faktum blir frgan om omprvning och efterfljjande verklagande aktualiserad. En patient vill kanske lta ett juridiskt ombud (med std av rttegngsfullmakt) skta processen. Oavsett om patienten vljer att driva processen genom ett ombud p kommersiell eller idell basis, r det oerhrt viktigt att driva rttsprocessen mycket omsorgsfullt, och i alla avseenden bevaka och tillvarata huvudmannens intressen, och d inte i ondan spela ut kort p det juridiska spelbordet som uppenbarligen talar till frskringskassans frdel. Uppgifter som talar till frskringskassans frdel ska frskringskassan sjlv beropa, det r myndigheten som har beropandebrdan fr sdana uppgifter. Som ombud har man ocks den kanske inte alltid s ltta uppgiften att frska finna argument mot sin huvudman i syfte att frekomma motpartens, allts frskringskassans, angreppspunkter framver i processen. Bara i enklare rutinfall kan man slppa den strategin. I och med att det r frgan om sjukfrmner s str ekonomiskt sett oerhrt mycket p spel fr din huvudman. Du gr drfr mycket klokt i att arbeta metodiskt och systematiskt bearbeta de juridiska rttskllorna, samt att iaktta en god retorisk upplggning av talan i domstolen, fr att tillvarata huvudmannens intressen. Det finns ingen anledning dock att tveka att processa mot frskringskassan, deras jurister r trots allt bara mnniskor precis som du sjlv, och genom denna handboken kommer du relativt snabbt att hamna p samma kunskapsniv som de, om inte rent av ver den eftersom boken berr en del medicinska parametrar som r aktuella i sjukskrivningsprocessen, nmligen frskringsmedicin. De juridiska auktoritetskllorna r ett retoriskt topos, en klla att sa juridiska argument ur. Sedan gller det att omstta dessa p ett retoriskt lmpligt stt. Det finns inga universallsningar p alla frgor i retorik, men det finns ngra grundlggande saker att tnka p nr man processar fr en enskild mot en verlgsen myndighet. Hur de retorikiska modellerna bst anvnds framgr av 13.2 nedan och vad man som ombud har att tnka p gllande bevisningen framgr av 13.3 nedan!
5.4
5.4.1
Kraven fr rtt till sjukfrmner

Kraven fr rtt till sjukpenning
Sjukpenning utges frn dag 1-914 (frn dag 15 fr de som kan f sjukln av en arbetsgivare), och i extrema fall ven efter dag 914.
93

Fr rtt till sjukpenning gller: att man r frskrad enligt 3-6 kap socialfrskringsbalken97, att den frskrade har en sjukdom som stter ned arbetsfrmgan (frskringen r en renodlad sjukfrskring sedan 1997, ven om sjukdomsbegreppet har vidgats, senast genom regeringsrttens98 vgledande domar i R 2009 ref. 102 I och II), att man har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) faststlld (se 25 kap 2-3, 5-7, 9, 16-24 , 26 kap 2 och 40 kap 9 socialfrskringsbalken99 samt 25 kap 4 , 26 kap 2, 4-7, 9, 11-16, 19-31 socialfrskringsbalken samt 4 kap 2 lagen om infrande av socialfrskringsbalken100, se rubriken 5.10.2 nedan), att den frskrades arbetsfrmga, dvs. den fysiska, psykiska eller sociala frmgan trots sjukdom mtt mot produktivitetskraven p den reguljra arbetsmarknaden (se 5.7.3.2 nedan), bedms vara nedsatt med minst en fjrdedel (att arbetsfrmgan ska vara nedsatt med minst 25 % framgr av 27 kap 2-3 socialfrskringsbalken och tidsgrnserna fr vidgning av bedmningen framgr av tidsgrnserna i 27 kap 45-49 samma balk101, se 5.10.3 nedan), att man har rtt att bli betraktad som icke arbetsfrmgen s lnge man vntar p ett skyddat arbete om man bedmts ha arbetsfrmga i ett sdant arbete varvid funktionen mts mot produktivitetskraven p den skyddade arbetsmarknaden (se 5.7.3.3 nedan), samt att man inte trffas av 87-dagarskarensen under en ramtid p 450 dagar (karensen p tre mnader under ramtiden p 15 mnader), (enligt tidsgrnserna i 27 kap 11 socialfrskringsbalken102 eller i 27 kap 21 socialfrskringsbalken103, se rubriken 5.10.7 nedan).
Brister det i ngot av dessa krav finns ingen rtt till sjukpenning. Man kan allts nekas sjukpenning trots att man anses ha nedsatt arbetsfrmga, antingen pga. att man saknar en SGI, eller pga. att man frbrukat antalet dagar fr rtt till sjukpenning. Detta betyder allts att det finns tv tidsaxlar som blir aktuella vid sjukpenning. Den ena tidsaxeln innehller tidsgrnser fr tstramningar av de olika arbetsmarknader som funktionsfrmgan ska mtas mot, den andra tidsaxeln innehller tidsgrnser fr sjlva sjukpenningnivn (tex. tremnaderskarensen under ramtiden p femton mnader)
97 98
Motsvarar till strsta delen numera upphvda socialfrskringslagen (1999:799). Regeringsrtten heter numera Hgsta frvaltningsdomstolen. 99 Motsvarar numera upphvda 3 kap 2 lagen om allmn frskring. 100 Motsvarar numera upphvda 3 kap 55 e lagen om allmn frskring. 101 Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 lagen frsta till sjtte styckena om allmn frskring. 102 Motsvarar numera upphvda 3 kap 10 a andra stycket lagen om allmn frskring. 103 Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 tredje stycket lagen om allmn frskring.
94

5.4.2
Kraven fr rtt till sjukersttning
Sjukersttning kan utges d sjukpenning inte kan utges, dock under de villkor som framgr nedan. Fr rtt till sjukersttning gller: att man r frskrad enligt 3-6 kap socialfrskringsbalken104, vilket man r antingen fr arbetsbaserade frmner (som tillsammans med SGI eller en antagandeinkomst ger inkomstrelaterad sjukersttning) eller bosttningsbaserade frmner (vilket ven utan SGI och antagandeinkomst ger rtt till sjukersttning men p garantiniv vilket man i en del fall kan dryga ut med bostadstillgg), att den frskrade har en sjukdom som stter ned arbetsfrmgan (frskringen r en renodlad sjukfrskring sedan 1997, ven om sjukdomsbegreppet har vidgats, senast genom regeringsrttens105 vgledande domar i R 2009 ref. 102 I och II), att den frskrades arbetsfrmga, dvs. den fysiska, psykiska eller sociala frmgan trots sjukdom mtt mot produktivitetskraven p arbetsmarknaden (se 5.7.3.2 nedan och 5.7.3.3 nedan), bedms vara stadigvarande nedsatt, med minst en fjrdedel i frhllande till hela arbetsmarknaden inklusive den skyddade arbetsmarknaden (att arbetsfrmgan r nedsatt med minst 25 % framgr av 33 kap 5-7 socialfrskringsbalken106, se 5.11.2 nedan) (betrffande hela denna punkten; se ven 5.11.2.2 nedan), samt att ytterligare rehabilitering bedms vara utsiktsls (se 5.11.2.2 nedan).
Brister det i ngot av dessa krav finns ingen rtt till sjukersttning.
5.5
Frskrad fr rtt till sjukfrmner
Sjukfrskringen r, precis som andra delar i socialfrskringen, uppdelad i dels arbetsbaserade frmner, dels bosttningsbaserade frmner. Fr att man ska vara sjukfrskrad gller i huvudsak frutsttningarna i 3-6 kap socialfrskringsbalken107.
5.6
5.6.1
Begreppet sjukdom
Sjukdom i lagens mening
vergripande gller fr all bedmning av arbetsfrmga enligt rehabiliteringskedjan vad som str i 27 kap 2-3, 45-53 och 55 socialfrskringsbalken samt 4 kap 10 lagen om infrande av socialfrskringsbalken. I 27 kap 2-3 socialfrskringsbalken108 str det fljande:
104 105
Motsvarar till strsta delen numera upphvda socialfrskringslagen (1999:799). Regeringsrtten heter numera Hgsta frvaltningsdomstolen. 106 Motsvarar numera upphvda 7 kap 1 frsta stycket lagen om allmn frskring. 107 Motsvarar till strsta delen numera upphvda socialfrskringslagen (1999:799). 108 Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 frsta stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.
95

En frskrad har rtt till sjukpenning vid sjukdom som stter ned hans eller hennes arbetsfrmga med minst en fjrdedel. Med sjukdom likstlls ett tillstnd av nedsatt arbetsfrmga som orsakats av sjukdom fr vilken det lmnats sjukpenning, om tillstndet fortfarande kvarstr efter det att sjukdomen upphrt. Vid bedmningen av om den frskrade r sjuk ska det bortses frn arbetsmarknadsmssiga, ekonomiska, sociala och liknande frhllanden . Rtt till sjukpenning freligger drfr bara nr det r en sjukdom eller ett drmed jmstllt medicinskt tillstnd som nedstter arbetsfrmgan. (prop. 1994/95:147, ss. 20 21). Under senae r har tv vgledande domar frn regeringsrtten 109 ytterligare preciserat vad som menas med sjukdom, se R 2009 ref. 102 I och II!
5.6.2
Graviditet
En normal graviditet kan i princip inte betraktas som en sjukdom. Det r ett kroppstillstnd som hr ihop med en normal livsprocess. Men en kvinna har dremot rtt till sjukpenning om hon r eller blir sjuk under graviditetens gng och sjukdomen nedstter arbetsfrmgan med minst 25 %. Detta gller oavsett om sjukdomen beror p graviditeten eller om den inte har ngot samband med denna. Det saknar drvid ocks betydelse hur lng tid som terstr till berknad frlossning. Ett ml i kammarrtten gllde en kvinna som sjukskrivits fr foglossning. Av det medicinska underlaget framgick att hon mmade rejlt ver alla fogarna i bckenet. Hon hade stora svrigheter att g och kunde knappt rra sig ver golvet. Hon kunde drfr inte klara av att arbeta som sljare i en kldbutik. Kammarrtten ansg att den omstndigheten att en del besvr beror p graviditet inte automatiskt utesluter rtt till sjukpenning. Med hnvisning till den medicinska utredningen i mlet ansgs kvinnans besvr vara ett sdant onormalt kroppstillstnd som inte hnger samman med den normala livsprocessen och som drfr br betecknas som sjukdom. Se domen av Kammarrtten i Gteborg, ml nr 6714-2005 (pdf)! Det finns anledning att bedma denna domens prejudikatvrde mycket restriktivt, vilket jag dock inte avser utveckla hr och nu. Dremot har domen juridiskt sett stort vrde eftersom hela kammarrtten var enig om domsklen och domslutet, dvs. inga skiljaktiga kammarrttsledamter. Det indikerar en stark dom.
5.7
5.7.1
Begreppet arbetsfrmga
Olika begrepp hos olika aktrer vllar problem
Eftersom bedmningen av arbetsfrmgan inte diskuterats i lagstiftningen eller dess frarbeten, finns det egentligen inte raka svar p vad som menas med arbetsfrmga, frutom nr den ska
109
Regeringsrtten heter numera Hgsta frvaltningsdomstolen.
96

mtas mot arbetet i en anstllning. Att hgsta instansen, Hgsta frvaltningsdomstolen110, nnu inte prvat i vart fall avgrnsningen r hgst besynnerligt. Det r inte sjukdomen i sig eller diagnoserna i sig som motiverar sjukskrivning utan i stllet sjukdomens eller skadans konsekvenser fr funktions- och arbetsfrmgan. Arbetsfrmga, anstllningsbarhet och produktivitet r tre begrepp som anvnds av frskringskassan, arbetsfrmedlingen respektive arbetsgivare. Begreppen r egentligen inte synonyma med varandra, och de skapar drfr ltt frvirring. Detta r ocks sklet till att en person kan anses ha arbetsfrmga av frskringskassan, men inte vara tillrckligt frisk fr att kunna st till arbetsmarknadens frfogande av arbetsfrmedlingens bedmning, dvs. hamna mellan stolarna. Det finns dock flera brande skl att gra avgrnsningen av arbetsfrmgan enligt det som beskrivs under 5.7.2 - 5.7.3 nedan, vilket Hgsta frvaltningsdomstolen111 ur rttskerhetssynpunkt borde ta stllning till. En frdjupad samverkan mellan frskringskassan och arbetsfrmedlingen har avsikten att undvika sdana effekter som att den frskrade ska falla mellan stolarna, varfr man inte helt kan avfrda att begreppen arbetsfrmga och anstllningsbarhet berr varandra. S lnge arbetsfrmgan bedms mot arbetsuppgifterna i en anstllning r bedmningen av arbetsfrmgan inget strre problem. D mts arbetsfrmgan individuellt mot prestationskraven p arbetsplatsen och efter 90 dagar ven efter omplaceringsmjligheterna. Detta r ett starkt skl att utvidga synsttet ven i bedmningen av arbetsfrmgan p den reguljra och skyddade arbetsmarknaden, i avsaknad av tydliga och rttsskra vgledningar i lagtext och frarbeten. I avsaknad av en tydlig lagreglering terstr egentligen bara att falla tillbaka p resonemang som rr sig i grzonen mellan begreppen. Hgsta frvaltningsdomstolen112 borde prva avgrnsningen p ngot stt fr att ge en fingervisning om bedmningen av arbetsfrmga. Innan dess kan man p goda grunder sga att sjukfrskringen r och frblir ptagligt rttsosker. Det ovan sagda (frmst enligt 27 kap 48 socialfrskringsbalken113 gllande sjukpenning och 33 kap 10 socialfrskringsbalken114 gllande sjukersttning) kan emellertid inte lta sig gras utan individuella hnsyn till arbetsfrmgan efter rehabiliteringstgrder. Drfr finns ocks bestmmelsen i 27 kap 50 socialfrskringsbalken115. Bedmningen av arbetsfrmgan ovan ska vara individuell, detta har inte frndrats i och med infrandet av rehabiliteringskedjan, eftersom tidigare motivuttalande inte detta sammanhang inte ifrgasatts i prop. 2007/08:136 och d lagtexten fortfarande freskriver att en individuell bedmning ska gras. Fortfarande talas det om den
110 111
Hgsta frvaltningsdomstolen hette frut Regeringsrtten. Hgsta frvaltningsdomstolen hette frut Regeringsrtten. 112 Hgsta frvaltningsdomstolen hette frut Regeringsrtten. 113 Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 femte stycket lagen om allmn frskring. 114 Motsvarar numera upphvda 7 kap 3 frsta stycket lagen om allmn frskring. 115 Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 sjunde stycket lagen om allmn frskring.
97

frskrade frmga att arbeta i 27 kap 48 socialfrskringsbalken116 gllande sjukpenning och i 33 kap 10 socialfrskringsbalken117 gllande sjukersttning. Arbetsfrmga r inte ngot statiskt, objektivt pvisbart tillstnd, arbetsfrmga mste bedmas i frhllande till ett visst arbete eller vissa arbetsuppgifter. ( se prop. 1996/ 97:28, sidan 14) Bedmningen av arbetsfrmgan r allts en kontroversiell frga, bde juridiskt och medicinskt. Och framfr allt: det r en bedmnings- och en argumentationsfrga. P det teoretiska planet kan man allts argumentera fr att bedmningen av arbetsfrmgan innebr att man bedmer den frskrades resurser trots sjukdom och vger dessa mot de allmnna krav som arbetsmarknaden stller, antingen hela arbetsmarknaden eller delar av den. I och med rehabiliteringskedjans infrande modifierades uttrycket normalt frekommande arbete till den reguljra arbetsmarknaden, men eftersom srskilt anordnade arbeten finns kvar vid bedmningen av arbetsfrmgan fr sjukpenning, kan man se en antydan till att en skrpning inte var avsedd. Mjligen en retorisk inskrpning i handlggningen av rendena fr att f handlggarna att ka p antalet avslag, men juridiskt torde det sakna betydelse vilket av uttryck som anvnds i lagtexten. Reguljr r ocks bara en synonym fr normal. Vidare: saknar man arbetsfrmga i skyddat arbete, s saknar man rimligen arbetsfrmga i ett normalt frekommande arbete. Om en vidgning av arbetsmarknadsbegreppet verkligen avsgs, kan man d ocks hvda att den som saknar arbetsfrmga i ett normalt frekommande arbete ocks saknar arbetsfrmga p den reguljra arbetsmarknaden.
5.7.2
Bedmningen av arbetsfrmgan enligt lagen
Bedmningen av arbetsfrmgan fr rtten till sjukpenning innebr enligt resonemanget under 5.7.1 ovan att den frskrades funktion trots sjukdom mts mot kraven: i det egna arbetet (27 kap 46-47 socialfrskringsbalken118: gller fr den som har anstllning och inklusive karensdag och sjuklneperiod gller denna bedmning under de sex frsta mnaderna av sjukskrivningen), p den reguljra arbetsmarknaden (27 kap 48 socialfrskringsbalken119: gller frn sjunde mnaden av sjukskrivningen fr den som har anstllning, och frn frsta mnaden av sjukskrivningen fr den som saknar anstllning), samt i annat lmpligt arbete som r tillgngligt fr den frskrade (27 kap 48 socialfrskringsbalken120: gller med samma tidsgrnser som den reguljra arbetsmarknaden, men bedms man ha arbetsfrmga i ett skyddat arbete, anses man sakna arbetsfrmga tills ett sdant skyddat arbete blir tillgngligt, men sjukpenning kan vgras pga. att maximal sjukpenning tex. utgtt under ramtiden p 15 mnader, och man fr d vnta till mnad 16 innan man kan f sjukpenning igen, om man allts inte fr ett skyddat arbete under tiden, och hr r det skert att man fr behlla SGI utan att man fr sjukpenning under tremnaderskarensen, dvs. om ett beslut frn
116 117
Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 femte stycket lagen om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 7 kap 3 frsta stycket lagen om allmn frskring. 118 Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 tredje och fjrde styckena lagen om allmn frskring. 119 Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 lagen om allmn frskring. 120 Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 femte stycket lagen om allmn frskring.
98

frskringskassan sger att man bedms ha arbetsfrmga endast i ett skyddat arbete eller srskilt anordnat arbete som det ibland kallas). Arbetsfrmgan vid bedmningen av rtten till sjukersttning tills vidare innebr att den frskrades funktion trots sjukdom mts mot kraven: p hela arbetsmarknaden (33 kap 10 socialfrskringsbalken121: vilket allts omfattar bde den reguljra arbetsmarknaden och den skyddade arbetsmarknaden enligt de tv sista punkterna i punktlistan fr sjukpenningbedmningen, dvs. man mter funktionen mot bda typerna av arbetsmarknad, har man arbetsfrmga enbart i skyddat arbete, har man ingen rtt till sjukersttning tills vidare).
Det ovan sagda betyder att arbetsmarknadens krav blir intressanta vid bedmningen av om en tillrcklig arbetsfrmga finns att tillvarata. Fr de som sker sjukpenning gller detta frn dag 181 i sjukperioden fr anstllda och frn dag 1 i sjukperioden fr arbetslsa. Fr de som sker sjukersttning gller detta gentemot hela arbetsmarknaden.
5.7.3 5.7.3.1
Produktivitetskraven p arbetsmarknaden Ekonomisk eller medicinsk arbetsfrmga?
Det r frgan om en hypotetisk bedmningen av arbetsmarknadens krav. Men vilka produktivitetskrav finns d p den reguljra arbetsmarknaden och vilka krav stller den skyddade arbetsmarknaden? Detta r givetvis en bedmningsfrga, men det r mot dessa arbetsmarknader som funktionsfrmgan trots sjukdom allts ofta ska stllas, man talar om en sk. ekonomisk arbetsfrmga. Drav kommer frskringskassans passus: vi frgar inte hur sjuk du r, vi frgar vad du kan gra trots sjukdom. Det kan man utlsa direkt ur lagtextens formulering betrffande de som sker sjukpenning och vars arbetsfrmga ska bedmas mot den reguljra arbetsmarknaden, i 27 kap 48 socialfrskringsbalken122: Frn och med den tidpunkt d den frskrade har haft nedsatt arbetsfrmga under 180 dagar ska dessutom, om det inte finns srskilda skl mot det eller det i annat fall kan anses oskligt, beaktas om den frskrade har sdan frmga att han eller hon kan frsrja sig sjlv genom 1. frvrvsarbete p den reguljra arbetsmarkanden i vrigt, eller 2. annat lmpligt arbete som r tillgngligt fr honom eller henne. Samma princip kan man utlsa i lagen betrffande de som sker sjukersttning och vars arbetsfrmga ska bedmas mot bde den reguljra arbetsmarknaden och den skyddade arbetsmarknaden, dvs. kort och gott hela arbetsmarknaden, i 33 kap 10 socialfrskringsbalken123:
121 122
Motsvarar numera upphvda 7 kap 3 lagen om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 3 kap 7 femte stycket lagen om allmn frskring. 123 Motsvarar numera upphvda 7 kap 3 frsta stycket lagen om allmn frskring.
99

Nr det bedms hur nedsatt arbetsfrmgan r ska Frskringskassan beakta den frskrades frmga att frsrja sig sjlv genom frvrvsarbete p arbetsmarknaden. I bda fallen r den juridiska nyckelformuleringen frsrja sig sjlv genom frvrvsarbete. Det lnar sig drfr sllan att rkna upp bara diagnoser och symtom och utifrn det rkna upp allmnt knda verkningar av symtomen. Bedmningen ska enligt lagtexten vara individuell, vilket framgr av ordvalet den frskrade. Samma symtom kan bde visa sig olika hos olika individer och ven om de skulle visa sig p samma stt s har olika individer ej sllan olika frutsttningar att klara arbete trots sjukdom. Detta gller srskilt om det finns en multipel sjukdomsbild att ta hnsyn till. Den ekonomiska och den medicinska arbetsfrmgan sammanfaller inte alltid (se 5.7.4 nedan), men eftersom det r frgan om juridiska bedmningar torde tolkningen i frsta hand bygga p formuleringen i de ovan angivna reglerna, varfr produktivitetskraven p arbetsmarknaden r hgintressanta som juridiska tolkningsdata med avseende p begreppet arbetsfrmga. Det r allts inte frgan om en fiktiv arbetsmarknad som ligger lngt ute i lagens yttersta kanter som gller, ven om det frekommer sdana missuppfattningar, frmst kanske drfr att en del handlggare p frskringskassan inte r riktigt vana vid att tolka de olika rekvisiten i paragrafen. Vad man ska gra r helt enkelt att vga den frskrades funktion trots sjukdom mot de allmnna och normala kraven som arbetsmarknaden, inklusive skyddade arbeten, stller. r det frgan om en eller par smrre begrnsningar fr man i regel avslag p anskan om sjukersttning, srskilt om det finns tex. hjlpmedel att tillg fr att underltta arbete trots funktionshindret. Olika sjukdomar utgr ibland hinder i en typ av arbete, men inte i en annan typ av arbete. Det r hr som den medicinska arbetsfrmgan kan sgas pverka bedmningen tillsammans med bedmningen av den ekonomiska arbetsfrmgan. Tex. s r en person med smrtproblem sllan arbetsfr i fysiska arbeten, men kan eventuellt sgas ha arbetsfrmga i ett kontorsarbete, srskilt om arbetsplatsen anpassas. I s fall saknas rtt till sjukpenning och sjukersttning, om en sdan bedmning framgr av sjukintyget. Sjukfrmn Sjukpenning Den frskrades fysiska, psykiska och sociala frmga trots sjukdom ska mtas mot produktivitetskraven i det egna arbetet (om han eller hon har en anstllning) fram till dag 180 (dag 91-180 med beaktande av omplaceringsmjligheter), i vrigt produktivitetskraven p hela arbetsmarknaden. produktivitetskraven p hela arbetsmarknaden, inklusive den skyddade arbetsmarknaden.
Sjukersttning
fysiska, psykiska och sociala frmga trots sjukdom
100

Obs! Social frmga ovan ska inte frvxlas med sociala frhllanden, som man frut tog hnsyn till i bedmningen av arbetsfrmgan. Bedmningen av arbetsfrmgan i det egna arbetet fr den som har en anstllning r givetvis mycket lttare eftersom det d blir frgan om att stlla den frskades frmga mot hans eller hennes egna arbetsuppgifter. Problemen uppkommer d det blir frgan om att bedma arbetsfrmgan mot hela arbetsmarknaden inklusive den skyddade arbetsmarknaden. Sedan infrandet av rehabiliteringskedjan har de srskilda hnsynen till yrke, utbildning, lder och bostadsort slopats bde vid bedmningen av arbetsfrmgan fr rtten till sjukpenning och fr rtten till sjukersttning. Numer gller att bedmningen ska gras mot hela arbetsmarknaden. Beskrivningarna i Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005) av de frskringsmedicinska lkarna Bengt Jrvholm och Christer Olofsson r drfr inte lngre lika aktuella nu som d boken kom ut, utan man mste mta den frskrades funktion mot alla generella krav p arbetsmarknaden. Vilka krav som arbetsmarknaden stller generellt framgr dock av boken och kommer att tas upp hr tillsammans med ytterligare inslag i produktivitetskraven. Detta bde p den reguljra och den skyddade arbetsmarknaden. Nedan fljer ett axplock av de stndigt kade produktivitetskraven som man med fog kan sga att den reguljra arbetsmarknaden normalt stller, och det r d dessa krav som funktionsfrmgan trots sjukdom s som den beskrivit i den medicinska utredningen ska mtas mot. Listan r bara exemplifierande, och allts inte uttmmande. Hittar du fler produktivitetskrav som r av allmn karaktr s kan de ocks lggas till grund fr bedmningen mot den reguljra arbetsmarknaden. Sammanstllningen r bara tnkt som en idspruta att argumentera utifrn, om du anser att du inte klara av arbete p arbetsmarknaden (se 5.7.3.2 nedan), inklusive den skyddade arbetsmarknaden (se 5.7.3.3 nedan).
5.7.3.2
Produktivitetskraven p den reguljra arbetsmarknaden
Klarar man inte dessa produktivitetskrav kan man anses sakna arbetsfrmga p den reguljra arbetsmarknaden och d freligger rtt till sjukpenning, om vriga villkor fr rtten till sjukpenning r uppfyllda, se 5.4.1 ovan! Angende annat lmpligt arbete som det uttrycks i lagtexten s gller detta allts numer bara sjukpenning och enbart bedmningen av arbetsfrmgan, inte rtten till ersttningen i sig om man uppntt taket i antalet ersttningsdagar: Nr det gller sysselsttning som anordnas srskilt fr personer med nedsatt arbetsfrmga krvs det dremot att den frskrade faktiskt erbjuds ett sdant skyddat arbete fr att han eller hon inte lngre skall ha rtt till ersttning frn frskringen. (se prop. 1996/ 97:28) Det betyder att nr karensen p tre mnader r ver, kan man p nytt f sjukpenning s lngre man bedms ha arbetsfrmga bara i ett skyddat arbete. Patientens funktionsfrmga mts mot hela den nationella arbetsmarknaden, inklusive skyddade arbeten, eftersom de skliga hnsynstagandena till bostadsort slopats. Med hela arbetsmarknaden avses samtliga typer av arbeten inom alla branscher, eftersom man ven har slopat de skliga hnsynstagandena till yrke och utbildning. Det ska dock vara normala arbeten, inte udda arbeten, se prop. 2007/08:136, s. 67! Eftersom detta motivuttalande gller hela den reguljra arbetsmarknaden, fr den betydelse bde fr bedmningen av arbetsfrmgan vid sjukpenning och sjukersttning, ven om formuleringen bara terfinns under avsnittet om
101

sjukpenning i frarbetet. Arbetsfrmgan bedms dock nedsatt till dess att ett skyddat arbete blir tillgngligt, om det r frgan om bedmning av rtten till sjukpenning. Men man riskerar d att st utan sjukpenning i tre mnader under ramtiden p femton mnader, innan ny ersttning blir utbetald. I en anskan om sjukpenning eller sjukersttning, i en begran om omprvning eller i ett verklagande r det drfr lnlst att gna sig t lnga upprkningar p arbeten som man inte klarar av. Det som beslutsfattare och domstol r ute efter r mtningen mot arbetsmarknadens krav i generell mening. Nr det gller den reguljra arbetsmarknaden, vilka krav brukar vara vanligast i tex. platsannonser? Speciellt vid smrtproblematik och psykiska diagnoser r det viktigt att tydligt skilja symtomen frn normala fenomen som friska mnniskor ha trots att de arbetar. En del av kraven klarar nstan vemsomhelst, men om man har en sjukdom som ger begrnsningar i ngra eller flertalet av dessa avseenden, kan man argumentera fr att man anses sakna arbetsfrmga p den reguljra arbetsmarknaden.
5.7.3.2.1
Fysisk rrlighet
Det r framfr allt i fysiskt tunga arbeten som man frvntas kunna rra sig mycket. Arbetsfrmgan innebr bla. att den fysiska frmgan trots sjukdom ska mtas mot den reguljra arbetsmarknadens krav p fysisk rrlighet. Byggjobbare och dykare, brandmn mfl. som har fysiskt tunga eller krvande arbeten innebr en stor avgrnsning fr de som tex. lider av smrtproblematik och trtthetssyndrom.
5.7.3.2.2
Initiativfrmga
Det r snarare regel n undantag numer att man som anstlld frvntas vara ambitis och ta egna initiativ. Det finns d i vissa fall ett samband med frmgan att arbeta sjlvstndigt, och ta ansvar fr att arbetsuppgifterna verkligen blir utfrda. Arbetsfrmgan innebr bla. att den psykiska frmgan trots sjukdom ska mtas mot den reguljra arbetsmarknadens krav p initiativfrmga. Det frekommer ej sllan att arbetsgivare frutstter att man som arbetstagare tar ansvar och kan ta initiativ. Detta produktionskrav har ocks samrre med frmgan att arbeta sjlvstndigt.
5.7.3.2.3
Koncentrationsfrmga
Koncentrationsfrmga, i vart fall lngre koncentration, r numer snarare regel n undantag. Det finns givetvis ett samspel mellan ena sidan koncentrationsfrmga och andra sidan simultankapacitet, frmgan att lra sig nya saker och att, utan att blir stressad av det, snabbt kunna stlla om till nya arbetsuppgifter.
102

Det r p dagens arbetsmarknad mycket vanligt att arbetsgivare frutstter att man kan hlla mnga bollar i luften samtidigt, rent av i de enklare jobben. Arbetsfrmgan innebr bla. att den psykiska frmgan trots sjukdom ska mtas mot den reguljra arbetsmarknadens krav p koncentrationsfrmga. Till och med de enklaste administrativa arbetena kan hr ibland utgra hinder fr personer som tex. lider av smrtproblematik och trtthetssyndrom.
5.7.3.2.4
Stresstlighet
Arbetsmarknaden blir allt mer slimmad, kade volymkrav gr att kravet p stresstlighet r betydligt hgre i dag n fr ett par decennier sen. ven hr gr sig kravet p simultankapacitet pmint. Arbetsfrmgan innebr bla. att den psykiska frmgan trots sjukdom ska mtas mot den reguljra arbetsmarknadens krav p stresstlighet. Till och med de enklaste administrativa arbetena kan hr ibland utgra hinder fr personer som tex. lider av smrtproblematik och trtthetssyndrom.
5.7.3.2.5
Ltt fr att lra sig nya saker
Sveriges arbetsmarknad har ocks genomgtt radikala frndringar, frn att ha varit en industrination fram till slutet av 1900-talet s har vi numer ftt ett strre inslag av kunskapssamhlle. Det stller krav p frmgan att stndigt lra sig nya saker. Det betyder ocks att man som arbetstagare p den reguljra arbetsmarknaden frvntas klara av snabba omstllningar till nya arbetsuppgifter. Arbetsfrmgan innebr bla. att den psykiska frmgan trots sjukdom ska mtas mot den reguljra arbetsmarknadens krav p frmgan att lra sig nya saker. Det r ett fundamentalt krav numer att man snabbt kan stlla om till nya arbetsuppgifter och lra sig nya saker. Industri krver ocks i hgre utstrckning numer att man har kompetens inom tex. it-arbete eller kompetens av annan karaktr fr produktionen.
5.7.3.2.6
Socialt samspel
Frmgan att kunna samspela socialt p en arbetsplats r ett fundamentalt krav, man talar ofta om kravet p social kompetens. Det kan sgas innefatta frmgan att kunna samarbeta, och detta med olika slags kolleger, samt ven kunna hantera kolleger som personkemin kanske inte alltid stmmer verens med. Vidare kan det sociala samspelet, frmst i samarbetssituationer, sgas innefatta frmgan till kommunikativt beteende, inte strategiskt. En tredje faktor r ntverkande, ngot som framfr allt kan vara svrt fr den som varit lngtidssjuk, eftersom man d ej sllan tappat fstet i sina tidigare sociala ntverk.
103

Arbetsfrmgan innebr bla. att den sociala frmgan trots sjukdom ska mtas mot den reguljra arbetsmarknadens krav p frmgan att kunna samspela socialt med kolleger. Kravet p socialt samspel utgr ej sllan hinder fr tex. personer med social fobi, adhd, add, aspergers syndrom och autistiska personer, lt vara att de andra sidan ofta har ltt att lra nya saker, men problemet att interagera socialt torde utgra ett avgrande hinder fr intrde p den reguljra arbetsmarknaden, och drmed ocks att de torde sakna arbetsfrmga p denna typen av arbetsmarknad.
5.7.3.2.7
Lg frnvaro
Punktlighet och hg nrvaro r numer sjlvklara krav p arbetsmarknaden. Hg frnvaro ger kade kostnader i form av sjukln och vikarieln, dvs. tv lner fr samma arbete som ska utfras. Frsenade ankomster skapar ej sllan problem fr arbetsgivare som d mste hlla sig med jour- eller poolpersonal som kan ta ver arbetsuppgifter som tex. en odrinarie anstlld annars skulle utfra. Arbetsgivare frvntar sig allts en mycket hg nrvaro samtidigt som man frvntar sig att frnvaron r s frutsgbar som mjligt, dvs. planerad frnvaro r att fredra framfr oplanerad. Arbetsfrmgan innebr bla. att den fysiska, psykiska och sociala frmgan trots sjukdom ska mtas mot den reguljra arbetsmarknadens krav p lg frnvaro som helst ska vara s frutsgbar som mjligt. Personer med hg och ofta terkommande korttidsfrnvaro r inte srskilt attraktiva p den reguljra arbetsmarknaden. Visserligen finns det hgriskskydd (se 5.7.3.4 nedan) som till en del kan rda bot p kostnadsproblematiken, men oberkneligheten i ofta upprepad sjukfrnvaro kan f andra fljder n bara kade kostnader. I vissa arbeten r det kanske frgan om personligt bearbetade kundkontakter, och d hjlper det fga med hgkostnadsskyddande ekonomiska bidrag frn frskringskassan.
5.7.3.3
Produktivitetskraven p den skyddade arbetsmarknaden
Klarar man inte produktivitetskraven p den reguljra arbetsmarknaden, se 5.7.3.2 ovan, och inte heller produktivitetskraven p den skyddade arbetsmarknaden, freligger rtt till sjukersttning, om vriga villkor fr rtten till sjukersttning r uppfyllda, se 5.4.2 ovan! P den skyddade arbetsmarknaden r trskeln betydligt lgre, eller det r tnkt att den ska vara det i vart fall. En tjnsteman sa fr ett par r sedan att numer mste man vara frisk fr att f ett arbete p Samhall. Det ligger ngot i det, men nd s rknas Samhallsarbete till den skyddade arbetsmarknaden, s det finns givetvis en stor risk att patienten bedms klara ett skyddad arbete och nd hamnar i ett arbete dr man stller samma krav som ute p den reguljra arbetsmarknaden. Icke desto mindre r det bra att resonera kring hur den skyddade arbetsmarknaden r tnkt att fungera, dvs. vilka produktivitetskrav denna arbetsmarknaden har, om man vill argumentera mot frskringskassans pstende att man skulle ha arbetsfrmga i ett skyddat arbete.
104

Hur r det d med den skyddade arbetsmarknaden? r den verkligen totalt kravls? Nej, definitivt inte, ven om kraven r lgre n p den reguljra arbetsmarknaden. Samma argumentationsprincip gller som vid den reguljra arbetsmarknaden. Vilka av ovanstende krav stller den skyddade arbetsmarknaden?
5.7.3.3.1
Fysisk rrlighet
Det finns arbeten ven p den skyddade arbetsmarknaden som stller krav p fysisk rrlighet, tex. skyddade arbeten inom en del kommuner ssom stdjobb, skogsrjning i lugnt tempo fr att bara nmna ngra. Arbetsfrmgan innebr bla. att den fysiska frmgan trots sjukdom ska mtas mot den skyddade arbetsmarknadens krav p fysisk rrlighet. ven enklare stdjobb och skogsrjning kan utgra svrigheter fr personer med smrtor och trtthet att klara av fysisk rrlighet. Det r viktigt att utreda vilka anpassningar som r mjliga fr att den sjukskrivne ska kunna arbeta trots sitt funktionshinder.
5.7.3.3.2
Initiativfrmga
Detta kravet frekommer i liten skala p den skyddade arbetsmarknaden, men det r ett krav som r ltt att efterge, och torde drfr inte utgra ngot avgrande hinder. Arbetsfrmgan innebr bla. att den psykiska frmgan trots sjukdom ska mtas mot den skyddade arbetsmarknadens krav p initiativfrmga.
5.7.3.3.3
Koncentrationsfrmga
Koncentrationsfrmga, i vart fall lngre koncentration, r ett krav som till stor del kan efterges p den skyddade arbetsmarknaden och detta kravet torde drfr inte utgra ngot avgrande hinder mot intrde i skyddat arbete. Detta mste sgas med viss reservation med tanke p kravet att lra sig nya saker. En person som har s pass svrt att lra sig nya saker, kan inte heller komma i frga i detta avseende p den skyddade arbetsmarknaden. Arbetsfrmgan innebr bla. att den psykiska frmgan trots sjukdom ska mtas mot den skyddade arbetsmarknadens krav p koncentrationsfrmga. Till och med de enklaste administrativa arbetena kan hr dock ibland utgra hinder fr personer som tex. lider av utdragna smrtproblem och trtthetssyndrom.
105

5.7.3.3.4
Stresstlighet
Tyvrr frekommer det p en del hll att ven skyddade arbeten innebr ett visst mtt av volymkrav, srskilt inom Samhall. Detta krav gr dock ibland att efterge p den skyddade arbetsmarknaden. Arbetsfrmgan innebr bla. att den psykiska frmgan trots sjukdom ska mtas mot den skyddade arbetsmarknadens krav p stresstlighet. Till och med de enklaste administrativa arbetena kan hr dock ibland utgra hinder fr personer som tex. lider av utdragna smrtproblem och trtthetssyndrom.
5.7.3.3.5
Ltt fr att lra sig nya saker
En person som har svrt att lra sig nya saker kan tyvrr ofta anses vara ointressant fr den skyddade arbetsmarknaden, eftersom denna frmgan r fundamental ven fr de enklaste arbetsuppgifterna. Kraven p snabba omstllningar i arbetet torde dock inte frekomma i ngon betydande omfattning p den skyddade arbetsmarknaden. Arbetsfrmgan innebr bla. att den psykiska frmgan trots sjukdom ska mtas mot den skyddade arbetsmarknadens krav p frmgan att lra sig nya saker.
5.7.3.3.6
Socialt samspel
En del personer framfr allt med adhd, add, aspergers syndrom och autistism kan ibland vara knsliga och rent av verknsliga. Personer med sdan problematik hr egentligen inte ens hemma p den skyddade arbetsmarknaden, om de inte sjlva har insikt om problemen och d vill arbeta, i vart fall p halvtid. Arbetsfrmgan innebr bla. att den sociala frmgan trots sjukdom ska mtas mot den skyddade arbetsmarknadens krav p frmgan att kunna samspela socialt med kolleger. Kravet p socialt samspel p den skyddade arbetsmarknaden utgr ibland hinder fr tex. personer med adhd, add, aspergers syndrom och autistiska personer, lt vara att de andra sidan ofta har ltt att lra nya saker, men problemet att interagera socialt torde utgra ett avgrande hinder fr intrde p den reguljra arbetsmarknaden, och drmed ocks att de torde sakna arbetsfrmga p denna typen av arbetsmarknad.
5.7.3.3.7
Lg frnvaro
Punktlighet och ngorlunda frekvent nrvaro r sjlvklara krav ocks p strre delen av den skyddade arbetsmarknaden. ven en arbetsgivare som anstller en person i en skyddad anstllning har kostnader och frvntningar, ven om dessa r avsedda att vara lgre n p den normala arbetsmarknaden.
106

Ett stt att kringg hg sjukfrnvaro som ju betraktas som oplanerad frnvaro r att utnyttja mjligheterna till hgkostnadsskydd. Hgkostnadsskyddet rder dock bara bot p kostnadsproblemet som har med sjukfrnvaron att gra, men oberkneligheten i ofta upprepad sjukfrnvaro kan f andra fljder n bara kade kostnader fr den oplanerade frnvaron. I vissa arbeten r det kanske frgan om tex. personligt bearbetade kundkontakter, och d hjlper det fga med hgkostnadsskyddande ekonomiska bidrag frn frskringskassan Arbetsfrmgan innebr bla. att den fysiska, psykiska och sociala frmgan trots sjukdom ska mtas mot den skyddade arbetsmarknadens krav p lg frnvaro som helst ska vara s frutsgbar som mjligt.
5.7.3.4
Hgriskskydd
Hgriskskyddet finns i tv former, nmligen allmnt hgriskskydd enligt 27 kap 39 socialfrskringsbalken124 och 6 andra stycket lagen om sjukln, samt srskild hgriskskydd enligt 27 kap 40 44 socialfrskringsbalken125 och 13 16 lagen om sjukln.
Det allmnna hgriskskyddet skyddar frmst den frskrade mot fr mnga karensdagar nr man uppntt tio karensdagar under en och samma ettrsperiod, fr den med anstllning gller taket tio karensdagar per arbetsgivare: Om den frskrade gtt miste om sjukpenning till fljd av bestmmelsen i 27 fr sammanlagt tio dagar under de senaste tolv mnaderna, kan sjukpenning lmnas ven fr dag som avses i 27 (allmnt hgriskskydd). (27 kap 39 socialfrskringsbalken126 och 6 andra stycket lagen om sjukln) Det srskilda hgriskskyddet skyddar den frskrade mot fr mnga karensdagar enligt en i frvg inlmnad anskan samt att arbetsgivare erstts fr kostnader fr sjuklnen under den tolvmnadersperiod beslutet avser. Detta framgr av 27 kap 40 socialfrskringsbalken127 och 13 16 lagen om sjukln.
5.7.4
Sjukintyget
Lkarens frmst uppgift i samband med intygsskrivande r att beskriva den arbetsofrmga som orsakas av sjukdom. Om man bedmer att patienten inte kommer att tillfriskna helt ska arbetsfrmgan bedmas utifrn den reguljra arbetsmarknaden.128 Nedsttningen av arbetsfrmga kan beskrivas p olika stt. Ur ett medicinskt perspektiv ter det sig oftast naturligt att se nedsttningen som en ofrmga att genomfra de arbetsuppgifter
124 125
Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 nionde stycket lagen om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 b lagen om allmn frskring. 126 Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 nionde stycket lagen om allmn frskring. 127 Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 b lagen om allmn frskring. 128 Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 28!
107

som normalt frvntas av personen i frga. Nedsttningen kan vara beroende av fysiska eller psykiska frhllanden. Ett alternativt synstt r att betrakta patientens frmga att frsrja sig genom sitt arbete, dvs. en ekonomiskt arbetsfrmga. Om patientens arbetsgivare accepterar en lgre prestationsfrmga och fortstter att betala ut ln s r ju patientens ekonomiska arbetsfrmga ofrndrad, trots att den fysiska och psykiska frmgan kan ha minskat avsevrt. I det sistnmnda fallet blir dock rendet sllan aktuellt fr sjukskrivning. Samtidigt kan ett omvnt frhllande glla. Patientens fysiska och psykiska frmga r ofrndrad, men arbetets krav kar s att patientens frmga inte motsvarar det arbetsgivaren frvntar sig. I dessa fall borde naturligtvis sjukskrivning ibland kunna aktualiseras, men det r inte fljsamt med lagstiftningen, eftersom patientens frmga inte frsmrats pga. sjukdom utan pga. kade krav i arbetet. 129 Betydligt knepigare blir det om patienten redan har en sjukdo m, men klarat arbetet fram till dess att kraven kar. Gr sjukdomen att patienten inte klarar de kande kraven torde patienten vara berttigad till sjukskrivning. Det r inte nrmare utforskat hur vanligt detta frhllande r, men [det r sannolikt] att problemet ganska sllan framstlls som att arbetets krav faktiskt kat i dessa sammanhang, utan intresset fokuseras sannolikt mer p patientens ofrmga. 130 Hr r allts det medicinska stdet fr sammankopplingen mellan ena sidan patientens funktion trots sjukdom och andra sidan arbetsmarknadens produktivitetskrav. Det juridiska stdet fr detta synsttet har redan beskrivits under 5.7.3.1 ovan!
5.7.5 5.7.5.1
Sjukskrivningarnas betydelse Lngtidssjukskrivningar
Vad har man d som lkare att tnka p vid lngtidssjukskrivningar? Det r ngra frgestllningar som vcks nr man ser att korttidssjukskrivningarna frlngs fortlpande: Vilket medicinskt underlag finns det till sjukskrivningen? r det pga. sjukdom som patienten r sjukskriven eller r det andra yttre faktorer som tagit verhand? Finns det mjlighet att pverka situationen genom ytterligare medicinsk behandling eller rehabilitering? Vad ska vara uppfyllt fr att sjukskrivningen ska avslutas? Hur ska den avslutas? Ska den helt eller delvis verg i en sjukersttning? 131
Vartefter sjukskrivningen fortskrider minskar i regel de medicinska orsakerna till sjukskrivningen. Som sjukskriven tappar man allt mer fstet p sin arbetsplats och detta srskilt om nya kolleger tillkommit under rens gng. Chansen att f ett annat arbete minskar ocks, pga. den stigmatisering som tyvrr rder bland arbetsgivarna vad gller lngtidssjuka.132 Det blir allts ej sllan allt mer sociala faktorer som ligger bakom sjukskrivningen.
129 130
Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), cit, s. 29-30! Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), cit, s. 30! 131 Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), cit, s. 43! 132 Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 43!
108

I samhllsdebatten har kritiken mot lngtidssjukskrivningarna rasat flera r nu. Men r lngtidssjukskrivning alltid felaktig ur patientens och samhllets synvinkel? Nej, definitivt inte. Patienter med maligna sjukdomar, multipel skleros, reumatoid artrit r exempel p fall d lngtidssjukskrivning ofta r motiverad. En del sjukdomsfall progredierar tyvrr konstant och s smningom vergr kanske en deltidssjukskrivning till en heltidssjukskrivning eller i sjukersttning. I extrema fall torde rentav resursbristen inom sjukvrden vara orsaken till lngtidssjukskrivningarnas berttigande. 133
5.7.5.2
Deltidssjukskrivning
Deltidssjukskrivningar br i frstone ses som en del av rehabiliteringstgrder fr att lngre fram terf hel arbetsfrmga.134
5.7.5.3
Sjukskrivning som en del av behandlingen
Sjukskrivning kan i somliga fall anvndas som behandling av motsvarande tyngd som medicinering, ibland kan det rentav vara att rekommendera, eftersom arbetsfrnvaro kan ha en gynnsam pverkan p tillfrisknandet. Olika patienter med sj ukdom av samma svrighetsgrad kan uppleva sin arbetsofrmga helt olika. Dessutom kan lkarens och patientens uppfattningar skilja sig r. Graden av sjuklighet avgr inte sjukskrivningsbehovet utan sjukdomen mste ses i ett strre sammanhang med hnsyn till arbete, patientens personlighet och andra pverkande faktorer (attityder hos patient och omgivning, frskringsvillkor osv.). 135 Det r i dessa fall ofta viktigt med tydliga mlsttningar om behandling och vad som ska glla fr att sjukskrivningen ska kunna avslutas.136
5.7.5.4
Sjukskrivning vid smrta och trtthet
Smrta r mycket vanligt. Enligt en rapport frn Socialstyrelsen 1994 uppger omkring 50 procent av befolkningen de haft problem med lngvarig smrta, varav 25 procent haft smrta av oknd genes. Av de tillfrgade uppger omkring 13 procent dessutom att smrtorna medfrt nedsatt funktion och endast 40 procent har ftt en diagnos som frklarar orsaken till smrtorna. Smrta beskrivs av International Association for the Study of Pain s hr: Smrta r en obehaglig sensorisk och knslomssig upplevelse frenad med vvnadsskada eller hotande vvnadskada eller beskriven i termer av sdan skada. Smrta r alltid subjektiv och kan ven upptrda i frnvaro av vvnadsskada. 137 Med tanke p ett sdan beskrivning framstr det sjlvklart som oerhrt viktigt att i sin redogrelse av arbetsofrmgan urskilja de smrtor i ens sjukdomsbild som r av sdan art att det inte lngre kan uppfattas som en normal samhllsfreteelse.
133 134
Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 45-46! Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 40! 135 Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), cit, s. 35-36! 136 Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 37! 137 Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), cit, s. 59-60!
109

Smrtproblematik hnger ofta samman med trtthet, vilket ytterligare frsmrar arbetsfrmgan, eftersom smrtor ej sllan str smnrytmen. "Det saknas helt objektiva metoder att mta trtthet utan man r helt hnvisad till patientens beskrivning. Trtthet r mycket vanligt i befolkningen. I ett slumpmssigt urval av vuxna svenskar i arbetsfr lder under 2000-2001 svarade cirka hlften att de ofta knt sig trtta under de senaste 14 dagarna . Andelen hade kat sedan slutet av 1980-talet och var inte beroende p om man var yrkesverksam." 138 ven vid trtthet r det som synes oerhrt viktigt att srskilja symtom som beror p sjukdom frn sdana besvr som normalt friska personer har. Vid smrta och trtthet, srskilt vid oklar hrkomst och/eller utveckling, r fljande frgor viktiga att reda ut innan man sjukskriver? Pverkar smrtan eller trttheten arbetsfrmgan/produktiviteten? Tolererar patientens arbete en variabel arbetsfrmga? Kan smrtan eller trttheten frsmras av arbetet? Vad ska glla fr att sjukskrivningen ska upphra?139
Angende frsta punkten kan kort och gott fljande ppekas: P intyget vid sjukskrivning finns plats fr att beskriva varfr patienten inte kan arbeta med sin sjukdom. Enligt [Bengt Jrvholm och Christer Olofsson] r att enbart ange smrta och trtthet en otillrcklig beskrivning i de flesta fall och man br ocks kunna frklara varfr smrtan och trttheten gr arbetet omjligt. Mnga personer arbetar ju trots allt ven om de har smrta och trtthet, ibland t.o.m. med relativt svr smrta.140 Grnsdragningarna mellan vad som r sjukdom och vad inte r sjukdom r mycket svra att beskriva vid bla. smrtproblematik. Smrta r dessutom subjektivt. Drfr r beskrivningen av nedsatt arbetsfrmga, bde av lkaren i sjukintyget och av patienten i anskan om sjukfrmn, mycket viktigare n vid sjukdomar som gr att diagnostisera med objektiva mtmetoder. Angende andra punkten kan man ppeka att patienter med smrta ofta har behov av att kunna variera sin kroppsstllning, och patienter med trtthet behver gra avbrott fr vila m.m. I vissa arbeten med god egenkontroll mter detta inget hinder. Dremot kan vissa arbeten vara svra att klara med dessa symtom p grund av arbetets art, t.ex. arbeten som taxichauffr, servitr och mnga andra arbeten med kundkontakter. Ibland kan arbetsgivarens negativa instllning till att ta pauser vara ett hinder fr dessa patienter. 141 Denna punkten r ibland ett hinder mot sjukfrmner fr smrta, men variabel arbetsfrmga r ngot som accepteras allt mindre, mjligen kan detta godtas i de allt mer framvxande sociala fretagen dr ett stort utrymme finns fr individuell anpassning av arbetsuppgifterna. Tredje punkten r ett starkt skl fr fortsatt sjukskrivning. ven vid det frsta lkarbesket, och d orsaken till smrtan och trttheten r oknd, kan man trots detta i de flesta fall bedma om
138 139
Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), cit, s. 60-61! Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), cit, s. 61! 140 Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), cit, s. 62! 141 Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), cit, s. 62!
110

arbetet riskerar att frsmra tillstndet. Fr en lkare r det oetiskt att inte informera patienten om att arbetet kan frsmra hlsan om man p goda grunder kan utg frn att s r fallet. 142 Vad gller fjrde punkten r det empiriskt sett vlknt att det r svrt att helt bota patienter med utdragen smrta och trhhet. Ej sllan sjukskrivs dessa patienter med frhoppninge att symtomen ska g ver spontant. Om de inte gr ver frekommer det ibland att bde frskringskassa och lkare ska terg i arbete trots symtomen. Sett ur patientens synvinkel kan man dock ha viss frstese fr att en del patienter inte vill medverka i en sdan tergng. Patienten utgr givetvis redan vid sjukskrivningstillfllet frn att han eller hon ska terhmta sig helt eller i vart fall i betydande grad innan man kan tvinga honom eller henne tillbaka i arbete. Det r ju den signalen man snder ut genom sjukskrivningen. Om inte arbet et bedms kunna skada patienten och patienten har en arbetsfrmga, varfr ska patienten d verhuvudtaget sjukskrivas? Det finns sledes all anledning att noggrant fundera fre beslutet om att verhuvudtaget sjukskriva p vad som ska glla fr att en sjukskrivning ska kunna avslutas. Annars kan man orsaka en [lkarvrds- eller sjukvrdsorsakad] minskning av patientens arbetsfrmga. Detta gller srskilt patienter med oklar smrta och trtthet dr man kan vnta sig att att symtomen inte frsvinner trots behandling. En oklar diagnos medfr som regel lika oskra behandlingsfrsk och risken fr misslyckande r stor. 143
5.8
Sjukdomar och sjukdomstillstnd innebra sjukskrivning
som
kan
I detta sammanhanget hnvisas framfr allt till Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), av frskringslkarna Bengt Jrvholm och Christer Olofsson. De gr en ngorlunda versiktlig beskrivning om vad man br tnka p vid en del sjukdomar och liknande hlsotillstnd som kan ge rtt till bde sjukpenning och i vissa (ibland verraskande) fall sjukersttning tills vidare enligt dagens hrdare bedmningsgrunder, givetvis frutsatt att arbetsfrmgans nedsttning p individniv getts en vlmotiverad beskrivning i sjukintyget. Hr r versikten ver de sjukskrivningsgrunder som tas upp i boken: Andningsorganens sjukdomar144, dvs. astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, rinit, och luftvgsinfektioner. Artros och artriter145, dvs. atros, reumatoid artrit, och pelvospondylit. Diabetes och skldkrtelsjukdomar.146
142 143
Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), cit, s. 63! Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), cit, s. 63-64! 144 Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 91 ff! 145 Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 81 ff! 146 Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 117 ff!
111

Svrbedmda somatiska sjukdomar147, dvs. fibromyalgi, kroniskt trtthetssyndrom, sjuka hus-syndrom, elknslighet, och tinnitus. Graviditet och graviditetskomplikationer.148 Hjrt- och krlsjukdomar149, dvs. hypertoni, ischemitisk hjrtsjukdom, hjrtsvikt, hjrtrytmrubbningar, cerebrovaskulra sjukdomar, och perifera krlsjukdomar. Hudsjukdomar150, dvs. eksem, hudinfektioner, urtikaria, och psoriasis. Neurologiska sjukdomar151, dvs. multipel skleros, migrn, spnningshuvudvrk, och epilepsi. Obesitas.152 Skador och olycksfall153, dvs. frakturer eller repturer som krver kirurgiska ingrepp, akut verbelastning av muskler och senor, och kronisk verbelastning. Besvr frn rrelseorganen154, dvs. smrtor i lndryggen, inflammationer i senor och muskelfsten, rizopatier, frozen shoulder, smrta i axel, och nervkompression i handleden.
147 148
Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 167 ff! Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 175 ff! 149 Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 99 ff! 150 Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 133 ff! 151 Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 125 ff! 152 Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 121 ff! 153 Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 85 ff! 154 Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 69 ff!
112

Tumrsjukdomar.155 Beroendetillstnd.156 Psykiska tillstnd157, dvs. medfdda strningar med debut fre yrkesverksam lder, vanfrestllningssyndrom, depression, ngestsyndrom, asteniska syndrom, personlighetsstrningar, akut stressreaktion, utmattningssyndrom, och somatoforma syndrom. Sjukskrivning vid speciella frhllanden 158, dvs. nedsatt arbetsfrmga med stigande lder, familjeproblem, anhrigs svra sjukdom eller omsorgsbehov, vntetid till bedmning, behandling eller rehabilitering, nerdragningar och omorganisationer, sjukskrivning under arbetslshet, och sjukskrivning fr att lsa arbetsrttsliga konflikter.
Ovanstende sjukdomar och symtom ska dessutom ses mot bakgrunden i Socialstyrelsens frskringsmedicinska beslutsstd.
5.9
5.9.1
Sjukln
Sjukanmlan
Sjukanmlan grs hos arbetsgivaren enligt 8 frsta stycket lagen (1991:1047) om sjukln. Frn sjunde dagen exklusive karensdagen, dvs. frn dag 8 i sjuklneperioden, krvs lkarintyg enligt 8 andra stycket lagen (1991:1047) om sjukln. Fortstter sjukskrivningen utver sjuklneperioden ska arbetsgivaren gra en anmlan hrom hos frskringskassan enligt 12 lagen (1991:1047) om sjukln. Arbetsgivare som struntar i denna anmlningsplikten kan straffas med bter enligt 19 lagen (1991:1047) om sjukln. Motsvarande skyldighet att anmla en arbetsskada, om sdan intrffat antingen genom olycka eller pverkan i arbetsmiljn, finns i 42 kap 10 socialfrskringsbalken159 och btespfljden finns i 115 kap 3 socialfrskringsbalken160.
155 156
Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 139 ff! Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 161 ff! 157 Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 143 ff! 158 Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 181 ff! 159 Motsvarar numera upphvda 8 kap 1 andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskadefrskring. 160 Motsvarar numera upphvda 8 kap 11 lagen (1976:380) om arbetsskadefrskring.
113

5.9.2
Bedmningen av arbetsfrmgan
Bedmningen av arbetsfrmgan grs enligt 4 lagen (1991:1047) om sjukln, och srskilt enligt paragrafens andra stycke: Vid bedmande av om och i vilken utstrckning arbetsfrmgan r nedsatt skall srskilt beaktas om arbetstagaren p grund av sjukdomen r helt eller delvis frhindrad att utfra sitt vanliga eller drmed jmfrligt arbete. Det innebr att arbetsfrmgan endast mts mot det egna arbetet eller arbete som kan jmfras med detta.
5.9.3
Vilka lnefrmner ingr i berkningen av sjuklnen?
Sjuklnen ska motsvara den inkomstfrlust som uppkommer pga. att sjukdomen nedstter arbetsfrmgan. Det r endast inkomstfrluster pga.arbetstidsminskningen till fljd av sjukdom som ska kompenseras. Nedsttning av arbetsfrmgan som minskar arbetsintensiteten grundar ingen rtt till sjukln ven om frvrvsinkomsten i samband med detta gr ned.161 Avgrnsningen om vilka frmner arbetsdomstolens rttspraxis. som r sjuklnegrundande r mest reglerad i
5.9.4
Se 5.7.3.4 ovan!
Hgriskskydd
5.9.5
Sjuklnegaranti
Rtten till sjuklnegaranti regleras i 20 24 lagen (1991:1047) om sjukln. Frgan om rtten till sjuklnegaranti blir aktuell om arbetsgivaren vgrar att betala ut sjukln. Man kan d vlja att anska hos frskringskassan om sjuklnegaranti i avvaktan p att det blir kalrlagt om arbetsgivaren r skyldig att betala sjukln eller inte. Frskringskassan intrder i arbetstagaren rtt mot arbetsgivaren i den omfattning som sjuklnegarantin har utfallit. Beslut som gr arbetstagaren emot i detta avseende kan verklagas som andra beslut av frskringskassan enligt 28 lagen (1991:1047) om sjukln.
5.9.6
Tvist om rtten till sjukln
Tvister om rtten till sjukln r annars av civilrttslig karaktr, se 27 lagen (1991:1047) om sjukln! Dessa frgor drivs eventuellt av fackfreningen fr de som r medlemmar dr.
161
Se prop. 1990/91:181, s. 72!
114

5.10
5.10.1
Sjukpenning
Du som tnker begra sjukpenning
Har du en anstllning, r det arbetsgivaren som anmler sjukfallet till frskringskassan, se 5.9.1 ovan! Du som r arbetsls anmler sjukfallet direkt till frskringskassan, se 27 kap 17 socialfrskringsbalken162! Nr sjukfallet anmlts till frskringskassan startar utredningen om arbetsfrmgan. Arbetsfrmgan bedms i frstone av din behandlande lkare. Denne skriver ett lkarintyg. Bedmningen av arbetsfrmgan ingr inte lkarutbildningen och det r inte heller alla lkare som har deltagit i de frskringsmedicinska kurserna som frskringskassan erbjudit. Av det sklet r det ndvndigt att du tillsammans med din behandlande lkare noggrant gr igenom vilka typer av arbetsuppgifter som du kan respektive inte kan klara av. Att enbart beskriva diagnoserna eller symptomen r inte tillrckligt som underlag fr frskringskassan. Det r din funktionsfrmga p individniv som avgr om du har rtt till sjukpenning eller inte. Beskriv grna sjlv ocks med egna ord p vilket stt dina sjukdomar nedstter din arbetsfrmga: Om du r anstlld gller fr dag 1-14 att kravet fr rtt till sjukln r att du inte kan klara av dina ordinarie arbetsuppgifter hos din arbetsgivare. Prvningen r dock inte frvaltningsrttslig utan civilrttslig och prvas som en arbetsrttslig tvist i stllet fr ett verklagande till frvaltningsrtten. Frst nr frskringskassan beslutar om rtten till sjukpenning blir det frgan om ett frvaltningsrende vars avslag man kan verklaga till frvaltningsrtten. Om du r anstlld gller fr dag 15-90 att kravet fr rtt till sjukpenning att du inte kan klara av dina ordinarie arbetsuppgifter hos din arbetsgivare. Om du r anstlld gller fr dag 91-180 att kravet fr rtt till sjukpenning enligt huvudregeln att du inte kan klara ngot alls av de arbetsuppgifter din arbetsgivare har att erbjuda, inte ens efter en omplacering. Nr lkaren och du sjlv beskriver detta kan det vara lmpligt att bena ut alla symtomen var fr sig och frklara p vilket stt de yttrar sig och p vilket stt de sledes var fr sig eller tillsammans hindrar dig frn att utfra andra arbetsuppgifter hos din arbetsgivare! Undantag gller fr det fall du lider av allvarliga sjukdom som vissa tumrsjukdomar eller av livshotande sjukdom. Om du r anstlld gller fr dag 181-365 att kravet fr rtt till sjukpenning enligt huvudregeln r att din arbetsfrmga bedms utifrn mjligheten att skaffa dig inkomst i vilket som helst arbete p hela den reguljra arbetsmarknaden. Nr lkaren och du sjlv beskriver detta kan det vara lmpligt att bena ut alla symtomen var fr sig och frklara p vilket stt de yttrar sig och p vilket stt de sledes var fr sig eller tillsammans hindrar dig frn att ta vilket som helst arbete ute p den reguljra arbetsmarknaden! Ett undantag frn huvudregeln gller om det r stor sannolikhet fr att du kan tervnda till din arbetsgivare senast dag 365 i sjukperioden. Observera rekvisitet stor sannolikhet. Ett annat undantag frn huvudregeln r allvarliga sjukdomar som vissa tumrsjukdomar och livshotande sjukdomar.
162
Motsvarar numera upphvda 3 kap 14 lagen om allmn frskring.
115

Om du r anstlld gller fr dag 366-914 att kravet fr rtt till sjukpenning enligt huvudregeln r att din arbetsfrmga bedms utifrn mjligheten att skaffa dig inkomst i vilket som helst arbete p hela den reguljra arbetsmarknaden. Undantag gller fr en del sjukdomar som i dagslget r svrt att gra grnsdragningar fr pga. regeringens hoplappningslagstiftning. Om du r arbetsls prvas arbetsfrmgan frn dag ett mot hela den reguljra arbetsmarknaden utom om du deltar i arbetsfrmedlingens introduktionsprogram fr lngtidssjuka. Se rubriken 5.13.1 nedan! Tnk p att inte styra lkarens redogrelse. Relationen lkare-patient kan ltt medfra att behandlande lkare kan mma fr sin patient och drfr skriva sin redogrelse p ett osakligt stt. Lkarutltandet r ett bevismedel framfr allt vid ett verklagande, men bevismedel som kommer frn en lkare som har en lng lkare-patient-relation kan ltt urvattnas i bevisvrde. Drfr r det extra viktigt att var och en av er skriver en egen redogrelse med egna ord, och hller er till saken. Tnker du begra muntlig frhandling, ls ven under rubriken 13.2.2 nedan!
5.10.2 5.10.2.1
Sjukpenningrundande inkomst (SGI) Betydelsen av en SGI
Utan en sjukpenninggrundande inkomst r det omjligt att f sjukpenning. Den sjukpenninggrundande inkomsten faststlls enbart med frvntade arbetsinkomster som grund, och inte enligt tidigare inkomster. Och inte heller enligt andra socialfrskringsfrmner som tex. arbetslshetsersttning, eller aktivitetsstd. Reglerna om faststllande av sjukpenninggrundande inkomst finns i 25 kap 2-3, 5-7, 9, 16-24 , 26 kap 2 och 40 kap 9 socialfrskringsbalken163. Eftersom det r frgan om inkomster i frvrvsarbete, s kan SGI inte grundas p tex. ersttning ur arbetslshetskassan eller aktivitetsstdet under arbetslivsintroduktionen. SGI ska omprvas i samband med beslut om att bevilja sjukeller aktivitetsersttningen, enligt 26 kap 4 och 7 socialfrskringsbalken164. Om man ftt sjukeller aktivitetsersttning p begrnsad tid eller tills vidare, har man inte lngre rtt att behlla sin SGI. Det beror p att SGI berknas p framtida inkomster, nrmare bestmt vad man frvntas att tjna under de kommande sex mnaderna genom frmst frvrvsarbete, se 25 kap 3 andra stycket punkt 2 socialfrskringsbalken165! S lnge man uppbr sjukeller aktivitetsersttning har man allts ingen SGI. Dremot kan man tervinna sin gamla SGI som man hade fre omprvningen i samband med att den frsta perioden av sjukeller aktivitetsersttning beviljades, se 26 kap 22 a socialfrskringsbalken166! Den regeln trdde i kraft 1 januari 2010, men r inte tillmplig fr de som frlorat sin sjukersttning eller aktivitetsersttning fre den 31 december 2009, vilket frmst gller de som frlorat sin sjukersttning eller aktivitetsersttning pga. avslag p anskan om ersttning enligt vergngsreglerna eller anskan om sjukersttning tills vidare.
163 164
Motsvarar numera upphvda 3 kap 2 lagen om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 3 kap 5 frsta stycket b lagen om allmn frskring. 165 Saknar uttrycklig motsvarighet i numera upphvda lagen om allmn frskring, men terfanns i 1 Riksfrskringsverkets freskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst. 166 Motsvarar numera upphvda 3 kap 5 c lagen om allmn frskring.
116

5.10.2.2
Hur skyddar du din SGI?
Den sjukpenninggrundande inkomsten skyddas i vissa fall, trots att man inte har ett arbete fr vilket man frvntas ha en inkomst (sk. SGI-skydd). De frmsta reglerna om SGI-skydd finns i 25 kap 4 , 26 kap 2, 4-7, 9, 11-16, 19-31 socialfrskringsbalken samt 4 kap 2 lagen om infrande av socialfrskringsbalken167. SGI-skyddet enligt 26 kap 11-13 socialfrskringsbalken168 frtydligas i frordningen (2000:1418) om tillmpningen av vissa skyddsbestmmelser fr sjukpenninggrundande inkomst. SGI-skydd intrder vanligtvis ven under frskringskassans utredningstid fr rtten till en SGIbaserad sjukfrmn, men d endast under frutsttning att man inte sjlv utvar sdan pverkan p handlggningstiden att den frlngs, jfr tex. 2004/05:SfU13, sid. 15. Detta torde ocks frutstta att man anskt om frmnen i spass god tid att man inte drigenom sjlv frhalar processen, allts att utredningstiden inte blir lngre pga. omstndigheter som den frskrade kunnat pverka. Har man anskt tex. om sjukersttning mnaden innan anskan avser, s fr man allts rkna med att SGI-skydd kan komma att saknas och man mste drmed anmla sig p arbetsfrmedlingen i syfte att skydda SGI, ven under utredningstiden. SGI-skyddet torde i dagslget upphra dagen efter att det frsta beslutet meddelats av frskringskassan. Det fortstter i s fall allts inte under utredningstiden hos omprvningsenheten och frvaltningsdomstolen. Istllet br man lmpligen skriva in sig hos som arbetsskande hos arbetsfrmedlingen frsta vardagen efter man tagit del av det frsta beslutet frn frskringskassan. Man kan skydda sin SGI genom att placera sig i skandekategori 14 hos arbetsfrmedlingen, dvs. som arbetsskande men med frhinder. Det har framkommit genom LO/TCO:s rttsskydd att frskringskassan har brjat nollstlla SGI i de fall d skande av sjukpenning, aktivitets- eller sjukersttning verklagar ett avslag. Detta med hnvisning till att den skande genom att verklaga beslutet visat att han eller hon inte str till arbetsmarknadens frfogande. Det r ytterst tveksamt med en sdan argumentationspunkt, eftersom den placerar den frskrade i en ohllbar situation dr han eller hon mste vlja mellan att verklaga och riskera att st helt utan inkomst eller att underlta att verklaga och nd st utan inkomst. Mot frskringskassans spektakulra argumentation kan man stlla upp fljande huvudprinciper vid en prejudikatprvning (detta rent allmnt sagt d frskringskassans argumentation nnu inte kunna granskas nrmare): Vid en teleologisk tolkning av sjukfrskringsreglerna kan det inte rimligen ansetts ha varit lagstiftarens intention att den frskrade ska riskera sin ekonomiska situation bara fr att kunna utva sin rttighet att f ett beslut verprvat. Det kan ocks sgas vara s pass sttande fr rttsordningen att det r orimligt att inte tillta skydd av SGI via arbetsfrmedlingen under verklagandets gng.
167 168
Motsvarar numera upphvda 3 kap 55 e lagen om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 3 kap 5 tredje stycket 1-3 p lagen om allmn frskring.
117

5.10.2.3
Att skjuta upp anmlan p arbetsfrmedlingen
Fallet med de hemvndade svenska soldaterna frn utlandstjnstgring 2010 fr effekter p reglerna om sjukpenninggrundande inkomst. Frn den 1 januari 2011 gller ett undantag fr anmlan p arbetsfrmedlingen, fr att skydda sin SGI, om det skulle vara oskligt att krva en anmlan som arbetsskande dr: Fr en frskrad som avses i frsta stycket 1 lmnas kalenderdagsberknad sjukpenning under de frsta 14 dagarna i en sjukperiod endast om den frskrade r anmld som arbetsskande hos den offentliga arbetsfrmedlingen samt r beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den bestmda sjukpenninggrundande inkomsten. Om det som nu freskrivits skulle framst som oskligt, fr kalenderdagsberknad sjukpenning nd lmnas under de frsta 14 dagarna i sjukperioden. (Se 28 kap 6 tredje stycket socialfrskringsbalken!) Frutsttningarna fr att skjuta upp anmlan p arbetsfrmedlingen r bla. sjukdom, men ven frutsttningarna fr laga frfall i 32 kap 8 rttegngsbalken,
r situationer d det kan finnas skl att skjuta upp en sdan anmlan fr att ha fortsatt SGI169 skydd.! Listan r inte uttmmande utan det fr avgras frn fall till fall vilka skl som kan komma att bli laga frfall. Frgan lr frr eller senare ocks f viss uppmrksamhet i prejudikatutvecklingen p 170 sjukfrskringsomrdet. Men det r viktigt att pongtera dels att det kan antas att den frskrade skulle ha gjort en anmlan till Arbetsfrmedlingen m.m. om denne inte varit frhindrad att gra en sdan, dels att, fr att rtt till ersttning ska kunna freligga, anmlan till Arbetsfrmedlingen m.m. ska gras s snart det r mjligt, efter det att det inte lngre kan anses oskligt att gra en sdan anmlan.
S snart hindret undanrjts r man allts skyldig att anmla sig p arbetsfrmedlingen fr att ha 171 fortsatt SGI-skydd.
5.10.3
Utredningen av arbetsfrmgan
Sammanfattningsvis kan man sga att bedmningen av arbetsfrmgan vid begran om sjukpenning numera r bde tidsbaserad (enligt rehabiliteringskedjans tidsgrnser i 27 kap 46-
169 170
Se prop. 2010/11:1 (budgetpropositionen), utgiftsomrde 10, sid. 41-42! Se prop. 2010/11:1 (budgetpropositionen), utgiftsomrde 10, sid. 41-42! 171 Se prop. 2010/11:1 (budgetpropositionen), utgiftsomrde 10, sid. 41-42!
118

49 socialfrskringsbalken172) och diagnosbaserad (enligt rekommendationerna i Socialstyrelsens frskringsmedicinska beslutsstd). Tnk p att Socialstyrelsens frskringsmedicinska beslutsstd endast r rekommendationer och att lngre sjukskrivningstider drfr kan tilltas innanfr tidsgrnserna i rehabiliteringskedjan (27 kap 4649 socialfrskringsbalken173), om det finns srskilda skl fr det, och detta motiveras i lkarintyget.
5.10.3.1 5.10.3.1.1
Tidsgrnserna fr bedmningen av arbetsfrmgan Socialstyrelsens frskringsmedicinska beslutsstd
Det frskringsmedicinska beslutsstdet frn Socialstyrelsen kan vara en bedmningsgrund som begrnsar rtten till sjukpenning utver de under 5.10.3.1.2 nedan angivna tidsgrnserna i rehabiliteringskedjan. Dessa riktlinjer r diagnosbaserade men ska betraktas som rekommendationer. De r inte absolut bindande. De gller i princip inte heller fr de sjukdomsfall som pgtt en lngre tid fre publiceringen av riktlinjerna. S hr skriver Socialstyrelsen under frgor och svar: Rekommendationerna r i frsta hand skrivna fr nya fall av sjukdom. Tanken r att ett snabbt och bra agerande p en gng ska leda till snabbare tillfrisknande. Mnniskor som redan r lngtidssjuka kan inte bedmas p samma stt.
5.10.3.1.2
Tidsgrnserna fr bedmningen av arbetsfrmgan
Dessa tidsgrnser ska dock inte frvxlas med de tidsgrnser som gller fr olika sjukpenningniverna, ls om de tidsgrnserna under 5.10.7 nedan! Den som har anstllning Sjukdag 1 14 inkl. karensdag, dvs. rehabiliteringskedjans steg 1 Den frskrade har rtt till sjukln enligt lagen (1991:1047) om sjukln. Arbetsfrmgan bedms i frsta hand enligt 4 andra stycket lagen (1991:1047) om sjukln: Vid bedmande av om och i vilken utstrckning arbetsfrmgan r nedsatt skall srskilt beaktas om arbetstagaren p grund av sjukdomen r helt eller delvis frhindrad att utfra sitt vanliga eller Den som r arbetsls Arbetsfrmgan bedms enligt rehabiliteringskedjans steg 3 enligt 27 kap 48 socialfrskringsbalken174: Frn och med den tidpunkt d den frskrade har haft nedsatt arbetsfrmga under 180 dagar ska dessutom, om det inte finns srskilda skl mot det eller det i annat fall kan anses oskligt, beaktas om den
172 173
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 tredje till sjtte styckena lagen om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 tredje till sjtte styckena lagen om allmn frskring. 174 Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 femte stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.
119

drmed jmfrligt arbete.
frskrade har sdan frmga att han eller hon kan frsrja sig sjlv genom 1. frvrvsarbete p den reguljra arbetsmarkanden i vrigt, eller 2. annat lmpligt arbete som r tillgngligt fr honom eller henne. Vid bedmningen tillmpas 47 andra stycket. Rehabiliteringskedjans avgrnsade bedmning av arbetsfrmgan kommer bara de till godo som har en anstllning. Hela det frsta ret under sjukskrivningen finns det i varierande grad anledning att bedma arbetsfrmgan i frhllande till den frskrades egen anstllning, det andra halvret r denna mjlighet dock mycket snv. Fr den som r arbetsls, eller bara har mycket korta tidsbegrnsade anstllningar r lget annorlunda. Enligt frarbetena bedms arbetsfrmgan frn frsta dagen i sjukperioden mot den reguljra arbetsmarknaden, se prop. 2007/08:136, sidan 101 i mitten, dvs. motsvarande rehabiliteringskedjans steg 3 fr de med anstllning, men med den avvikelsen att undantag fr! Detta medfr att bedmningen av arbetsfrmgan trots sjukdom redan i detta stadie
120

av kedjan r vidare n fr de som har en anstllning. Den prvas nu mot hela den reguljra och nationella arbetsmarknaden utan hnsyn till lder, bostadsort, utbildning och yrke. Detta innebr att frskringskassan vid sjukpenningbedmningen stller sig den hypotetiska frgan om den sjukskrivne kan klara ngon typ av arbete p den reguljra arbetsmarknaden. Kan han eller hon det dras sjukpenningen in. Ingen hnsyn ska numera tas till lder, bosttningsort, utbildning och tidigare arbete. Bedmningen kan ocks komma att gras utifrn arbetsfrmga efter rehabiliteringsinsatser enligt 27 kap 50 175 socialfrskringsbalken . Sjukdag 15 90, dvs. rehabiliteringskedjans steg 1 Arbetsfrmgan bedms enligt rehabiliteringskedjans steg 1 enligt 27 kap 46 socialfrskringsbalken176: Vid bedmningen av om arbetsfrmgan r nedsatt ska det beaktas om den frskrade p grund av sjukdomen inte kan utfra sitt vanliga arbete eller annat lmpligt arbete som arbetsgivaren tillflligt erbjuder honom eller henne. Om den frskrade p grund av sjukdomen behver avst frn frvrvsarbete under minst en fjrdedel av sin
175 176
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 sjunde stycket lagen (1962:381) om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 tredje stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.
121

normala arbetstid en viss dag, ska hans eller hennes arbetsfrmga anses nedsatt i minst motsvarande grad den dagen. Detta innebr att bedmningen av arbetsfrmgan trots sjukdom grs i frhllande till den frskrades vanliga arbete eller i frhllande till annat lmpligt arbete som arbetsgivaren tillflligt erbjuder oavsett sjukskrivningsgrad (100%, 75%, 50% eller 25%). Bedmningen kan ocks komma att gras utifrn arbetsfrmga efter rehabiliteringsinsatser enligt 27 kap 50 socialfrskringsbalken177. Sjukdag 91 180, dvs. rehabiliteringskedjans steg 2 Arbetsfrmgan bedms enligt rehabiliteringskedjans steg 2 enligt 27 kap 47 socialfrskringsbalken178: Frn och med den tidpunkt d den frskrade har haft nedsatt arbetsfrmga under 90 dagar ska det ven beaktas om han eller hon kan frsrja sig efter en omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. Bedmningen av arbetsfrmgans nedsttning ska gras i frhllande till hgst ett heltidsarbete. Detta betyder att bedmningen av arbetsfrmgan trots sjukdom nu vidgas till att avse
177 178
Se rehabiliteringskedjans steg 3 nedan i spalten till vnster!
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 sjunde stycket lagen (1962:381) om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 fjrde stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.
122

om den frskrade efter medicinsk rehabilitering, omplacering eller annan arbetslivsinriktad rehabilitering kan frsrja sig genom annat arbete hos arbetsgivaren. Om det bedms finnas en risk att den sjukskrivne inte kommer att kunna terg i arbete hos arbetsgivaren fre den faststllda tidsgrnsen vid 180 dagar br den frskrade erbjudas std via Arbetsfrmedlingen. Den sjukskrivne har d fram till och med dag 180 i sjukperioden p sig att, med std av Arbetsfrmedlingen, ska nytt arbete utan att rtten till sjukpenning ifrgastts. Bedmningen kan ocks komma att gras utifrn arbetsfrmga efter rehabiliteringsinsatser enligt 27 kap 50 socialfrskringsbalken179. Sjukdag 181 365, dvs. rehabiliteringskedjans steg 3 Arbetsfrmgan bedms enligt rehabiliteringskedjans steg 3 enligt 27 kap 48 socialfrskringsbalken180: Frn och med den tidpunkt d den frskrade har haft nedsatt arbetsfrmga under 180 dagar ska dessutom, om det inte finns srskilda skl mot det eller det i annat fall kan anses oskligt, beaktas om den frskrade har sdan frmga att han eller hon kan frsrja sig sjlv genom 1. frvrvsarbete p den
179 180
Se rehabiliteringskedjans steg 3 i spalten till vnster!
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 sjunde stycket lagen (1962:381) om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 femte stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.
123

reguljra arbetsmarkanden i vrigt, eller 2. annat lmpligt arbete som r tillgngligt fr honom eller henne. Vid tillmpas stycket. bedmningen 47 andra
Detta medfr att bedmningen av arbetsfrmgan trots sjukdom nu vidgas betydligt. Den prvas nu mot hela den reguljra och nationella arbetsmarknaden utan hnsyn till lder, bostadsort, utbildning och yrke. Detta innebr att frskringskassan vid sjukpenningbedmningen stller sig den hypotetiska frgan om den sjukskrivne kan klara ngon typ av arbete p den reguljra arbetsmarknaden. Kan han eller hon det dras sjukpenningen in. Ingen hnsyn ska numera tas till lder, bosttningsort, utbildning och tidigare arbete. Undantag frn kravet att bedmningen av arbetsfrmgan trots sjukdom grs mot hela arbetsmarknaden lr bli frhllandevis sllsynta eftersom bestmmelsen r avsedd att tillmpas restriktivt. Endast om den sjukskrivne vid kassans bedmning med stor sannolikhet kan antas kunna terg i arbete hos arbetsgivaren kan sjukpenningen behllas, vilket avser den som vntar p en operation eller som nyligen genomgtt en sdan som enligt lkarvetenskapen bedms leda till att arbetsfrmgan terstlls. Likas kan undantaget i sllsynta fall bli tillmpligt om det
124

med utgngspunkt frn det frskringsmedicinska beslutsstd som Socialstyrelsen har utarbetat fr olika diagnoser kan frvntas att den frskrade kan terg i arbete hos arbetsgivaren inom dag 181 365. Bedmningen kan ocks komma att gras utifrn arbetsfrmga efter rehabiliteringsinsatser enligt 27 kap 50 socialfrskringsbalken181. Sjukdag 366 450, dvs. rehabiliteringskedjans steg 4 Denna period utgr enligt huvudregeln karenstid p 87 dagar under en ramtid av 450 dagar, under vilka man inte fr sjukpenning trots att man saknar arbetsfrmga. Arbetsfrmgan bedms dock fortfarande enligt rehabiliteringskedjans steg 4 enligt 27 kap 49 socialfrskringsbalken182: Frn och med den tidpunkt d den frskrade har haft nedsatt arbetsfrmga under 365 dagar ska det, om det inte kan anses oskligt, alltid beaktas om han eller hon har sdan frmga som avses i 48 . Vid tillmpas stycket. bedmningen 47 andra Se rehabiliteringskedjans steg 4 i spalten till vnster!
Detta innebr att bedmningen av arbetsfrmgan trots sjukdom nu ska gras utan ngra som helst undantag som i fregende steg i kedjan (dag
181 182
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 sjunde stycket lagen (1962:381) om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 sjtte stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.
125

181 365), dvs. endast mot hela den nationella reguljra arbetsmarknaden, oavsett yrke. Detta innebr ocks att arbetsfrmgan trots sjukdom mts mot varje normalt frekommande arbete. Uttrycket normalt frekommande arbete har getts en vidgende tolkning, och har rentav av vissa ansett ftt en strre vidgning i och med rehabiliteringskedjan, men givetvis kan inte varje syssla anses som ett vanligt frekommande arbete. Att samla tomburkar r inget vanligt frekommande arbete och en sjukskriven som gnar sig t detta br drfr inte anses som arbetsfrmgen enbart pga. denna sysselsttning, detta oavsett hur man klyver uttrycken normalt frekommande arbete och reguljr arbetsmarknad. Bedmningen kan ocks komma att gras utifrn arbetsfrmga efter rehabiliteringsinsatser enligt 27 kap 50 socialfrskringsbalken183. Lgg mrke till att eftersom man normalt bara fr sjukpenning under 365 dagar (inklusive karensdagen) under en ramtid av 450 dagar, mste man nu ocks anska om sk. frlngd sjukpenning enligt 27 kap 21 socialfrskringsbalken och 110 kap 4 samma balk184. Se 5.10.7 nedan! Sjukdag 451 914, dvs. rehabiliteringskedjans steg 4 Arbetsfrmgan trots sjukdom bedms enligt rehabiliteringskedjans steg 4 enligt 27 kap 49 Se rehabiliteringskedjans steg 4 i spalten till vnster!
183 184
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 sjunde stycket lagen (1962:381) om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 3 kap. 4 tredje stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.
126

socialfrskringsbalken185 oavsett om man anskt om frlngd sjukpenning eller inte. SGI bevaras under tremnaderskarensen utan sjukpenning frutsatt att man fortsatt bedms vara icke arbetsfr i vrigt. Lgg mrke till att om inget avbrott i sjukperioden enligt 27 kap 32 186 socialfrskringsbalken frekommit, s intrder rtten till sjukpenning igen efter karensen p tre mnader enligt 27 kap 21 socialfrskringsbalken187. Se 5.10.7 nedan! Sjukdag 915 och framt, dvs. rehabiliteringskedjan kan anses som avslutad utan att den frskrade pvisat ngon arbetsfrmga eller rehabiliteringsbarhet Rtten till sjukpenning upphr helt efter drygt 2,5 rs sjukskrivning, utom i extrema fall d man kan f frlngd sjukpenning. I stllet hnvisas helt till varaktig sjukersttning (som frr kallades frtidspension). Frgan om rtten till varaktig sjukersttning kan dock prvas tidigare under sjukperioden. Nr man ansker om sjukersttning bedms arbetsfrmgan trots sjukdom i stllet frmst enligt 33 kap 5-6 samt 10-11 socialfrskringsbalken188: En frskrad vars arbetsfrmga r nedsatt med minst en fjrdedel p grund av sjukdom eller annan nedsttning av den fysiska eller psykiska
185 186
Se rehabiliteringskedjans slut i spalten till vnster!
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 sjtte stycket lagen (1962:381) om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 3 kap. 4 ttonde stycket lagen (1962:381) om allmn frskring. 187 Motsvarar numera upphvda 3 kap. 4 tredje stycket frsta meningen lagen (1962:381) om allmn frskring. 188 Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1 frsta stycket och 3 frsta stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.
127

prestationsfrmgan och som var frskrad vid frskringsfallet har, enligt nrmare bestmmelser i denna underavdelning, rtt till sjukersttning eller aktivitetsersttning. (33 kap 5 frsta stycket socialfrskringsbalken189) Fr rtt till sjukersttning krvs att arbetsfrmgan kan anses stadigvarande nedsatt och att tgrder som avses i 27 kap. 6 samt i 2931 kap. inte bedms kunna leda till att den frskrade terfr ngon arbetsfrmga. (33 kap 6 socialfrskringsbalken190) Nr det bedms hur nedsatt arbetsfrmgan r ska Frskringskassan beakta den frskrades frmga att frsrja sig sjlv genom frvrvsarbete p arbetsmarknaden. (33 kap 10 socialfrskringsbalken191) Bedmningen enligt 10 ska gras efter samma grunder oavsett p vilket stt prestationsfrmgan r nedsatt, och i frhllande till ett heltidsarbete. Med inkomst av arbete likstlls i sklig omfattning vrdet av arbete med sktsel av hemmet. (33 kap 11 socialfrskringsbalken192)
189 190
Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1 frsta stycket frsta meningen lagen om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1 frsta stycket andra meningen lagen om allmn frskring. 191 Motsvarar numera upphvda 7 kap. 3 frsta stycket frsta meningen lagen om allmn frskring. 192 Motsvarar numera upphvda 7 kap. 3 frsta stycket andra och tredje meningarna lagen om allmn frskring.
128

Detta innebr att sjukersttning beviljas endast om arbetsfrmgan anses stadigvarande nedsatt i alla frekommande arbeten (inklusive srskilt anordnade arbeten som tex. Samhall) p arbetsmarknaden, detta ven efter rehabilitering, dvs. vidare rehabiliteringsmjligheter ska anses vara utsiktslsa. Ett stt att bedma om vidare rehabiliteringsmjligheter r utsiktslsa r att resonera om huruvida alla rehabiliteringstgrder som r rimliga har prvats? Om man bedms kunna arbeta hos Samhall efter rehabilitering, finns inte lngre ngot lagstd fr rtten till varaktig sjukersttning. Enligt lagfrarbetena ska det vara frgan om irreversibla sjukdomstillstnd och bestmmelsen om rtten till icke tidsbegrnsad sjukersttning r avsedd att tillmpas restriktivt och ingen hnsyn ska numera tas till lder, bosttningsort, utbildning och tidigare arbete. Tidsbegrnsad sjukersttning togs bort 2008-07-01 och numer ges bara sjukersttning tills vidare (jfr 33 kap 4 socialfrskringsbalken193), men det finns vergngsregler som innebr att de med tidsbegrnsad sjukersttning och som har en ersttningsperiod som upphr 2008-06-30 eller drefter kan anska om frlngning om hgst ytterligare 18 mnader enligt ldre bedmningsgrunder, bla. med hnsyn till lder, bosttningsort, utbildning och tidigare arbete, dock lngst tom. 2012-12-31.
193
Jfr i 7 kap. 1 fjrde stycket lagen om allmn frskring.
129

5.10.3.2 5.10.3.2.1 5.10.3.2.1.1
Utredningsunderlaget Medicinsk dokumentation i rendet Lkarintyg frn behandlande lkare
Lkarintyget r ett sk. bevismedel fr att styrka nedsatt arbetsfrmga. Det r drfr inte lmpligt att du frsker styra innehllet i detta viktiga dokument. Vad som gller fr lkarintyget sett ur lkarens prespektiv framgr av 5.3.1.5 ovan!
5.10.3.2.1.2
Second opinion av behandlande lkares bedmning
Rtten till second opinion regleras i 3 a tredje stycket hlso- och sjukvrdslagen (1982:763): Landstinget skall ge en patient med livshotande eller srskilt allvarlig sjukdom eller skada mjlighet att inom eller utom det egna landstinget f en frnyad medicinsk bedmning i det fall vetenskap och beprvad erfarenhet inte ger entydig vgledning och det medicinska stllningstagandet kan innebra srskilda risker fr patienten eller har stor betydelse fr dennes framtida livskvalitet. Patienten skall erbjudas den behandling den frnyade bedmningen kan franleda. Regeln om second opinion innehller de fyra grundlggande frutsttningarna som mste vara uppfyllda fr en dylik frnyad bedmning. Dessa frutsttningar preciseras nrmare i frarbetena till hlso- och sjukvrdslagen (1982:763), nmligen i prop. 1998/99:4, ss. 46-48 samt, vad gller uttrycket framtida livskvalitet, ven prop. 1996/97:60 s. 60 f. Att rekommendera kan ocks vara att via landstinget frska f en remiss till en sjukgymnast, en arbetsterapeut eller en psykolog fr psykometriskt test. Genom det testet kartlggs dina kognitiva frmgor som uttrttbarhet, minnesfunktion och koncentrationsfrmga. Ibland skickas man till frskringsmedicinsk utredning. Det kan bli problem vid sdana utredningar om sjukskrivningen gller diagnoser eller symtom som saknar sdana objektiva diagnostiseringsmetoder som tex. laboratorieprover och rntgen, utan i stllet utreds genom subjektiva fynd, tex. patientens egna berttelser. Det rr sig bla. om psykiska kommor och smrtproblematik. Problemen kan bli nnu vrre om du d ocks har en handlggare p frskringskassan som inte tror p dessa typerna av sjukdomar. Det finns tyvrr en och annan handlggare som inte tror p dem. I s fall: byt handlggare genom att vnda dig till kontorschefen. Du har rtt att byta handlggare och tom. byta Frskringskassekontor pga. att du saknar frtroende fr din handlggare och i sistnmnda fall framfr allt pga. jvssituationer som kan uppst, om du saknar frtroende fr din handlggare. Du ska d beropa generalklausulen om jv enligt 11 frsta stycket 5 frvaltningslagen (1986:223) : Den som skall handlgga ett rende r jvig om det i vrigt finns ngon srskild omstndighet som r gnad att rubba frtroendet till hans opartiskhet i rendet. Denna regeln, som ofta kallas delikatessjv, tcker upp situationer dr ngon av de andra jvsgrunderna i paragrafen inte r tillmpliga, men dr handlggarens opartiskhet nd kan ifrgasttas, tex. vnskap eller ovnskap.
5.10.3.2.1.3
Frskringsmedicinsk rdgivare
Frskringsmedicinska rdgivare (FMR) r endast avsedda att fungera som std t handlggaren, eftersom handlggaren saknar medicinsk kompetens. Generellt skulle man
130

kunna sga s att om frskringsmedicinske rdgivaren underknner sjukskrivningen s gr handlggaren i princip det ocks. Men d och d hnder det att handlggaren underknner en sjukskrivning ven d frskringsmedicinske rdgivaren inte underknt den. Det r d mycket lmpligt att ha en aktiv lkare som behandlande lkare och som kan sammankalla parterna till ett avstmningsmte. Om du har en anstllning kan frskringskassan dessutom vara skyldig att ordna ett sdant mte fr att utreda rehabiliteringsmjligheterna. Detta enligt 110 kap 14 4 p socialfrskringsbalken194. D de frskringsmedicinska rdgivarna ibland gr olika bedmningar, kan det vara vrt att f rendet bedmt av en annan frskringsmedicinsk rdgivare ocks. Du har hr alltid rtt till second opinion. Du kan ocks framfra egna nskeml om vilken frskringsmedicinska rdgivare du vill ska gra denna frnyade bedmning.
5.10.3.2.2
Din egen beskrivning av arbetsofrmgan
Du kan frhoppningsvis hmta inspiration frn texten under 5.11.2.3.2 nedan.
5.10.4
Fr du avslag r det brttom till Arbetsfrmedlingen
Om du fr besked frn frskringskassan om avslag p anskan om sjukpenning, mste du, om du saknar arbete, ta dig till Arbetsfrmedlingen senast vardagen efter det att du fick beskedet och detta alldeles oavsett om du kommer att verklaga avslaget eller inte. Missar du detta, s frlorar du din SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och blir utan ersttning frn frskringskassan nsta gng du blir sjuk. Du behver dock inte anmla dig hos Arbetsfrmedlingen s lnge du uppbr dagersttning enligt beslut, allts inte fre det att ersttningsperioden i ersttningsbeskedet lpt ut. Detta gller inte om du r uppsagd frn din anstllning, eftersom det finns ett efterskydd p tre mnader efter det att arbetet upphrt, dvs. i praktiken ofta nr anstllningen upphrt efter uppsgningstiden, se 6 kap 8 socialfrskringsbalken195. Lmnar du en lucka p en eller flera dagar mellan frskringskassans avslag och din anmlan som arbetsskande p Arbetsfrmedlingen, s avbryter du drmed SGI-skyddet. Se 25 kap 2-3, 5-7, 9, 16-24 , 26 kap 2 och 40 kap 9 socialfrskringsbalken196. Arbetsfrmedlingen fr inte neka dig inskrivning som arbetsskande. En annan sak r att du kanske saknar rtt till akasseersttning, men den bedmningen gr inte Arbetsfrmedlingen utan a-kassan sjlv. Det finns dock ngra undantag frn att omedelbart anmla sig p arbetsfrmedlingen, som tex. om man har sk. laga frfall. Se under 5.10.2.3 ovan!
194 195
Motsvarar numera upphvda 3 kap 8 a lagen om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 3 kap 6 andra stycket socialfrskringslagen (1999:799). 196 Motsvarar numera upphvda 3 kap. 2 lagen (1962:381) om allmn frskring.
131

5.10.5
Rtt att slippa avstngning i a-kassan pga sjukdom
Alla som pbrjar en ny ersttningsperiod i a-kassan har sju dagars karens. Karensen slipper du inte undan som arbetsls om du sger upp dig pga. sjukdom. Men utver de sju karensdagarna enligt 21 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring tillkommer avstngningsdagar beroende p hur lnge du arbetat eller hur lnge din anstllning r avsedd att vara. Antalet avstngningsdagar str i 44 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring. Villkoren fr att avstngningsdagar ska rknas med str i 43 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring. Vid uppsgning utan giltig orsak (43 1 lagen om arbetslshetsfrskring) varierar dessa mellan 10 och 45 dagar. Eftersom a-kassa bara utges fem dagar per kalendervecka (20 lagen om arbetslshetsfrskring), betyder detta en avstngning p mellan 2 veckor och 2 mnader. Fr dig som r sjukskriven och vill lmna anstllningen finns det dock en ny regel i 19 c frordningen (1997:835) om arbetslshetsfrskring: En giltig anledning att lmna ett arbete enligt 43 1 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring r att en skande av hlsoskl, styrkta genom lkarintyg som utfrdats fre anstllningens upphrande, inte kan terg vare sig till tidigare arbete eller till annat arbete hos arbetsgivaren. Av mycket stort intresse fr dig som ftt avslag p begran om sjukpenning r ocks bestmmelserna om rtt till a-kassa vid tjnstledighet d man inte klarar sitt arbete pga. sjukdom men inte har rtt till sjukpenning. Dessa bestmmelser finns i 19 a och 19 b samma frordning. En frutsttning torde dock vara att man uppfyller grundvillkoren fr a-kasseersttning, se 9-17 a lagen om arbetslshetsfrskring. Vad sedan gller lmpligt arbete r det mjligt att begrnsa skfltet utan att riskera a-kassa, om man styrker begrnsningen med lkarintyg. Detta framgr av 11 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring och 26 frordningen (1997:835) om arbetslshetsfrskring tillsammans med 9 Inspektionen fr arbetslshetsfrskringens freskrifter (2004:3) om tillmpningen av 11 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring gllande lmpligt arbete. Arbetsfrmedlingen har ocks ett ansvar fr arbetslivsinriktad rehabilitering och stdinsatser fr funktionshindrade. Och Arbetsfrmedlingen fr, som tidigare sagts, inte neka dig inskrivning enbart fr att du r sjukskriven i ditt innevarande yrke. Det r din rttighet fr att behlla din SGI.
5.10.6
Smittad av samhllsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (2004:168)
Enligt smittskyddslagen (2004:168) avses med samhllsfarliga sjukdomar allmnfarliga sjukdomar som kan f en spridning i samhllet som innebr en allvarlig strning eller verhngande risk fr en allvarlig strning i viktiga samhllsfunktioner och som krver extraordinra smittskyddstgrder. (1 kap. 3 smittskyddslagen) r man smittad med en sjukdom som uppfyller kriterierna fr samhllsfarlig sjukdom s finns i stllet mjligheten till smittbrarpenning enligt 46 kap socialfrskringsbalken197. Rtt till smittbrarpenning kan freligga om man drabbas av en samhllsfarlig sjukdom om man p grund av den mste avst frn frvrvsarbete, detta ven om man inte r sjuk och utvecklat symptom. Avsikten r snarare att frhindra smittspridning p arbetsplatsen. Bestmmelserna om smittbrarpenning har frmodligen strst betydelse fr anstllda inom livsmedelsindustrin. De allmnfarliga och samhllsfarliga sjukdomarna finns angivna i bilagan till smittskyddslagen (2004:168).
197
Motsvarar numera upphvda lagen (1989:225) om ersttning till smittbrare.
132

5.10.7
Ersttningsniverna
Hr fljer ett avsnitt om tidsgrnserna fr ersttningsniverna. Innan man faststller sjukpenningnivn nedan ska SGI multipliceras med faktorn 0,97 enligt 28 kap 7 socialfrskringsbalken198. Sjukpenningnivn berknas sedan med rsbaserad berkning enligt 27 kap 19-24, 26-27, 32 och 39 samt 28 kap 7 och 10-11 socialfrskringsbalken199 eller dagbaserad berkning 27 kap 19-24, 27 och 39 samt 28 kap 7, 13-16 och 18 socialfrskringsbalken200, skillnaderna i slutresultat mellan de bda paragrafgrupperna torde inte bli srskilt anmrkningsvrd. Frutsatt att man bedms sakna arbetsfrmga enligt det som nmnts ovan och att man har en SGI enligt det ovan nmnda, kan man erhlla sjukpenning enligt fljande niver och enligt nedan angivna frutsttningar. Dag 1 r karensdag. Se 6 frsta stycket 1 p lagen om sjukln och 27 kap 27 socialfrskringsbalken201! Dag 2 - 14 r ersttningen 80 procent av lnefrmner fr anstlld och 80 procent av SGI fr den som r arbetsskande, fr arbetslsa dock normalt maximalt 486 kronor per dag rknat p sju dagar i veckan. Se 6 frsta stycket 2 p lagen om sjukln, 27 kap 19 och 21 samt 28 kap 7 och 10 socialfrskringsbalken202 samt 28 kap 11 socialfrskringsbalken203 och i vissa fall 28 kap 6 socialfrskringsbalken204! Dag 15 - 365 r ersttningen 80 procent av SGI fr den som r arbetsskande, fr arbetslsa dock normalt maximalt 486 kronor per dag rknat p sju dagar i veckan. Se 27 kap 19 och 21 samt 28 kap 7 och 10 socialfrskringsbalken205 samt 28 kap 11 socialfrskringsbalken206 och i vissa fall 28 kap 6 socialfrskringsbalken207! Dag 366 - 450 r ersttningen noll kronor om man inte ansker om och beviljas frlngd sjukpenning. Se 27 kap 21-23 socialfrskringsbalken208. Medges man frlngd sjukpenning, r ersttningsnivn normalt 75 procent av SGI fr den som r arbetsskande, fr arbetslsa dock normalt maximalt 486 kronor per dag rknat p sju dagar i veckan. Se 27 kap 19 och 24 samt 28 kap 7 och 10
198 199
Motsvarar numera upphvda 3 kap 2 c lagen om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 lagen om allmn frskring. 200 Motsvarar numera upphvda 3 kap 10 a lagen om allmn frskring. 201 Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 frsta stycket 1 p lagen om allmn frskring och 3 kap 10 a frsta stycket 1 p lagen om allmn frskring. 202 Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 frsta stycket 2 p lagen om allmn frskring samt 3 kap 10 a frsta stycket 2 p lagen om allmn frskring. 203 Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 andra stycket lagen om allmn frskring. 204 Motsvarar numera upphvda 3 kap 10 c lagen om allmn frskring. 205 Motsvarar 3 kap 4 frsta stycket 2 p lagen om allmn frskring samt 3 kap 10 a frsta stycket 2 p lagen om allmn frskring. 206 Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 andra stycket lagen om allmn frskring. 207 Motsvarar numera upphvda 3 kap 10 c lagen om allmn frskring. 208 Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 tredje stycket lagen om allmn frskring samt 3 kap 10 a andra stycket lagen om allmn frskring.
133

socialfrskringsbalken209 samt 28 kap 11 socialfrskringsbalken210 och i vissa fall 28 kap 6 socialfrskringsbalken211! Dag 451 - 914 r, frutsatt att det r frgan om samma sjukperiod (jfr 27 kap 32 socialfrskringsbalken212), dvs. att man inte varit arbetsfr mer n fem dagar i rad, ersttningen normalt 75 procent av SGI fr den som r arbetsskande, fr arbetslsa dock normalt maximalt 486 kronor per dag rknat p sju dagar i veckan. Se 27 kap 19 och 24 samt 28 kap 7 och 10 socialfrskringsbalken213 samt 28 kap 11 socialfrskringsbalken214 och i vissa fall 28 kap 6 socialfrskringsbalken215! Dag 915 och framt r ersttningen noll kronor, utom i extremt sllsynta fall. Se 27 kap 20 och 24 socialfrskringsbalken216! Fr arbetslsa r den maximala dagersttningen dock 486 kronor per dag rknat p sju dagar i veckan. Se 28 kap 11 socialfrskringsbalken217! Detta fr att man inte ska kunna f hgre ersttning n den som a-kassan ger, dvs. 680 kronor per dag rknat p fem dagar i veckan. Se 4 frordningen (1997:835) om arbetslshetsfrskring! Ytterligare undantag frn niverna ovan finns fr frlngd sjukpenning, frlngd sjukpenning i vissa fall, samt fortsatt sjukpenning.
5.11
5.11.1
Sjukersttning
Du som tnker begra sjukersttning tillsvidare
Efter det att rehabiliteringskedjan tagit slut vilket den i regel gr efter 914 dagar med sjukpenning, terstr endast en mjlighet inom sjukfrskringen: att anska om icke tidsbegrnsad sjukersttning. Bedmningen av arbetsfrmgan vid utredning om rtten till icke tidsbegrnsad sjukersttning r avsedd att leda till en restriktiv tolkning av sjukersttningsrtten. Rtten till sjukersttning avgrnsas av 33 kap 5-6 samt 9-12 socialfrskringsbalken218 samt diagnoserna i Socialstyrelsens frskringsmedicinska beslutsstd. Saknar du sjukpenninggrundande inkomst (SGI) s kan sjukersttningen ocks vara det enda alternativet
209
Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 frsta stycket 3 p lagen om allmn frskring samt 3 kap 10 a frsta stycket 3 p lagen om allmn frskring. 210 Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 andra stycket lagen om allmn frskring. 211 Motsvarar numera upphvda 3 kap 10 c lagen om allmn frskring. 212 Motsvarar numera upphvda 3 kap. 4 ttonde stycket lagen (1962:381) om allmn frskring. 213 Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 frsta stycket 3 p lagen om allmn frskring samt 3 kap 10 a frsta stycket 3 p lagen om allmn frskring. 214 Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 andra stycket lagen om allmn frskring. 215 Motsvarar numera upphvda 3 kap 10 c lagen om allmn frskring. 216 Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 frsta stycket 4 p lagen om allmn frskring samt 3 kap 10 a frsta stycket 4 p lagen om allmn frskring. 217 Motsvarar delvis numera upphvda 3 kap 4 andra stycket lagen om allmn frskring. 218 Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1-3 lagen (1962:381) om allmn frskring!
134

fr dig som r s pass sjuk att du inte kan arbeta, men d allts frutsatt att din arbetsfrmga anses vara stadigvarande nedsatt. Anskan om sjukersttning eller aktivitetsersttning eller anskan om kning av sdan ersttning ska gras skriftligen hos frskringskassan, enligt 1 frordningen (2002:986) om sjukersttning och aktivitetsersttning. Till anskan enligt skall normalt sett lkarutltande om hlsotillstnd (LOH) ges in , enligt 3 frordningen (2002:986) om sjukersttning och aktivitetsersttning. LOH r bara en del av utredningsmaterialet, men det r ett formellt krav som endast i undantagsfall s srskilda skl talar fr det kan frngs, se 3 frordningen (2002:986) om sjukersttning och aktivitetsersttning! De huvudsakliga rttskllorna fr innehllet i LOH, dvs. villkoren fr rtten till varaktig sjukersttning, r 33 kap 5-6 samt 9-12 socialfrskringsbalken219, i vissa fall diagnoserna i Socialstyrelsens frskringsmedicinska beslutsstd samt beskrivningen av frskringskassan! Blankett 3030 fr anskan om sjukersttning bde sjukersttning tills vidare och tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsreglerna i rehabiliteringskedjan finns hr! De flesta uppgifterna p blanketten r inte s svra att fylla i, men punkt 5 r speciell, och krver att du lgger ner extra tid och omsorg p, lr mera utfrligt om detta avsnittet p blanketten under 5.11.2.3.2 nedan! Detta avsnittet behandlar inte tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsreglerna p ett djupare plan och inte heller ver huvud taget aktivitetsersttning. Dock s r de ldre lagreglerna infrda i handboken som gller fr tidsbegrnsade sjukersttningen enligt vergngsreglerna, se 5.11.2.1.2 nedan! Sjukersttning utges numer bara tills vidare, allts fram tills man fyller 65 r. Denna frmnen kallades frut fr frtidspension. Arbetsfrmgan beskrivs i frstone av behandlande lkare och bedms sedan, utifrn ett lkarutltande om hlsotillstnd (LOH) av frskringskassan. Bedmningen av eller hur man beskriver arbetsfrmgan ingr inte lkarutbildningen och det r inte heller alla lkare som har deltagit i de frskringsmedicinska kurserna som frskringskassan erbjudit. Av det sklet r det ndvndigt att du tillsammans med din behandlande lkare noggrant gr igenom vilka typer av arbetsuppgifter som du kan respektive inte kan klara av. Det r viktigt att du har en lkare som r specialist p de sjukdomar som gr dig arbetsofrmgen samt grna ocks specialist p frskringsmedicin. Specialistlkare ger strre tyngd infr bla. rttsliga prvningar. Du varken kan, ska eller fr styra innehllet i lkarintyget. Lkaren ska gra sin egen yrkesmssiga bedmning av dina funktionshinder. Du har ocks rtt att byta lkare eller under vissa frutsttningar att begra en second opinion (frnyad bedmning) av en annan lkare, kring hela eller delar av behandlande lkares bedmning. En del lkare har dock svrt att stlla upp p detta, eftersom de inte grna ifrgastter varandras bedmningar och bara vill ansvara fr sina egna utredningar. I s fall: byt lkare!
219
Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1-3 lagen (1962:381) om allmn frskring!
135

Tnk ocks p att du sjlv mste se till s att lkarintyget innehller tillrckliga uppgifter, dribland givetvis beskrivning av din arbetsfrmga och motivering till varfr och p vilket stt du saknar arbetsfrmga helt eller delvis! Det r att rekommendera att sjlv komplettera med en egen beskrivning ver p vad stt dina besvr hindrar dig att arbeta! Det r ven tillrdligt att frska skaffa en lkare som r specialiserad p den eller de sjukdomar som du ansker om sjukersttning fr samt att se till att det r frgan om en lkare som har utbildning i frskringsmedicin!
5.11.2 5.11.2.1 5.11.2.1.1
Utredningen av arbetsfrmgan Tidsgrnserna fr bedmningen av arbetsfrmgan Socialstyrelsens frskringsmedicinska beslutsstd
Det frskringsmedicinska beslutsstdet frn Socialstyrelsen kan vara en bedmningsgrund som begrnsar rtten ven till sjukersttning, ven om sjukskrivningar som pgtt lngre n rekommendationerna i regel br betraktas som kronifierade. Dessa riktlinjer r diagnosbaserade men ska betraktas som rekommendationer. De r inte absolut bindande. De gller i princip inte heller fr de sjukdomsfall som pgtt en lngre tid fre publiceringen av riktlinjerna. S hr skriver Socialstyrelsen under frgor och svar: Rekommendationerna r i frsta hand skrivna fr nya fall av sjukdom. Tanken r att ett snabbt och bra agerande p en gng ska leda till snabbare tillfrisknande. Mnniskor som redan r lngtidssjuka kan inte bedmas p samma stt.
5.11.2.1.2
Tidsgrnserna fr bedmningen av arbetsfrmgan
Det finns inga olika tidsgrnser vid bedmningen av arbetsfrmgan fr rtten till sjukersttning. I stllet gller att arbetsfrmgan anses nedsatt fr all verskdlig framtid. Dremot s br i de flesta fallen rehabiliteringskedjan ha passerats utan att ngon rehabiliteringskapacitet kunnat fastsls. Tidsbegrnsad sjukersttning togs bort 2008-07-01 (jfr 33 kap 4 socialfrskringsbalken220), men det finns vergngsregler som innebr att de med tidsbegrnsad sjukersttning och som har en ersttningsperiod som upphr 2008-06-30 eller drefter kan anska om frlngning om hgst ytterligare 18 mnader enligt ldre bedmningsgrunder, bla. med hnsyn till lder, bosttningsort, utbildning och tidigare arbete, dock lngst tom. 2012-12-31. Att ldre regler ska tillmpas framgr av 4 kap 31 lagen (2010:111) om infrande av socialfrskringsbalken 221. Den hr handboken berr inte tidsbegrnsad sjukersttning ngot djupare, men fr att underltta fr de som fortfarande kan vara berttigade tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsreglerna tas de ldre reglerna i 7 kap 1-3 lagen (1962:381) om allmn frskring in hr.
220 221
Jfr i numera upphvda 7 kap. 1 fjrde stycket lagen om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda punkt 8 i lagen (2008:480) om ndring i lagen (1962:381) om allmn frskring.
136

Fr att underltta fr dig som tnker anska om tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsreglerna fljer hr en kort versikt ver skillnaderna mellan ena sidan tidsbegrnsad sjukersttning enligt ldre regler och andra sidan sjukersttning tills vidare enligt nya reglerna r betrffande tidsbegrnsad sjukersttning de som markerats med bl bakgrund i -tabellen nedan. Nmligen frmst: att arbetsfrmgan inte behver bedmas vara nedsatt fr all verskdlig framtid, men dock fr minst ett r (se 7 kap 1 frsta stycket lagen om allmn frskring i ldre lydelse), att man, om srskilda skl talar fr det, i bedmningen av nedsttningen av arbetsfrmgan kan vga in den frskrades lder samt den frskrades bosttningsfrhllanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande omstndigheter (se 7 kap 3 andra stycket lagen om allmn frskring i ldre lydelse), att den som bedmts ha arbetsfrmga endast i ett skyddat arbete fr behlla sjukersttningen tills att ett sdant arbete blir tillgngligt, dock lngst till och med den mnad d den tidsbegrnsade sjukersttningen gr ut (se 7 kap 3 frsta stycket lagen om allmn frskring i ldre lydelse), samt att samtliga rehabiliteringsmjligheter inte behver anses vara uttmda (jfr 7 kap 1 frsta stycket lagen om allmn frskring i nya lydelsen). ldre lydelse fre 1 juli 2008 Upphvdes 2008-07-01 7 kap 1 Frsta stycket 7 kap 1 En frskrad vars arbetsfrmga r nedsatt med minst en fjrdedel p grund av sjukdom eller annan nedsttning av den fysiska eller psykiska prestationsfrmgan och som var frskrad vid frskringsfallet har enligt bestmmelserna i detta kapitel rtt till sjukersttning eller aktivitetsersttning, om nedsttningen kan antas best under minst ett r. Ny lydelse efter 30 juni 2008 Trdde i kraft 2008-07-01 7 kap 1 En frskrad vars arbetsfrmga r nedsatt med minst en fjrdedel p grund av sjukdom eller annan nedsttning av den fysiska eller psykiska prestationsfrmgan och som var frskrad vid frskringsfallet har enligt bestmmelserna i detta kapitel rtt till sjukersttning eller aktivitetsersttning. Fr rtt till sjukersttning krvs att arbetsfrmgan kan anses stadigvarande nedsatt och att tgrder som avses i 3 kap. 7 b eller 22 kap. inte bedms kunna leda till att den frskrade terfr ngon arbetsfrmga. Fr rtt till aktivitetsersttning krvs att nedsttningen kan antas best under minst ett r.
137

Andra stycket
En frskrad som p grund av funktionshinder nnu inte har avslutat sin skolgng p grundskoleniv och gymnasial niv har enligt vad som nrmare anges i 7 rtt till aktivitetsersttning under den tid skolgngen varar oavsett om arbetsfrmgan r nedsatt eller inte. Sjukersttning kan tidigast utges frn och med den mnad d den frskrade fyller 30 r och lngst till och med mnaden fre den mnad d han eller hon fyller 65 r. Kan arbetsfrmgan anses varaktigt nedsatt skall sjukersttning utges tills vidare. Kan arbetsfrmgan antas nedsatt under en begrnsad tid skall sjukersttning utges fr viss tid (tidsbegrnsad sjukersttning). Vad som i vrigt i denna lag eller annan frfattning sgs om sjukersttning gller ven tidsbegrnsad sjukersttning om inte annat anges. Aktivitetsersttning kan tidigast utges frn och med juli mnad det r d den frskrade fyller 19 r och lngst till och med mnaden fre den mnad d han eller hon fyller 30 r. Aktivitetsersttning utges alltid fr viss tid, som inte fr vara lngre n tre r.
En frskrad som p grund av funktionshinder nnu inte har avslutat sin skolgng p grundskoleniv och gymnasial niv har enligt vad som nrmare anges i 7 rtt till aktivitetsersttning under den tid skolgngen varar oavsett om arbetsfrmgan r nedsatt eller inte. Sjukersttning kan tidigast utges frn och med den mnad d den frskrade fyller 30 r och lngst till och med mnaden fre den mnad d han eller hon fyller 65 r. Sjukersttning utges tills vidare.
Tredje stycket
Fjrde stycket
Femte stycket
Aktivitetsersttning kan tidigast utges frn och med juli mnad det r d den frskrade fyller 19 r och lngst till och med mnaden fre den mnad d han eller hon fyller 30 r. Aktivitetsersttning utges alltid fr viss tid, som inte fr vara lngre n tre r.
Sjtte stycket
7 kap 2 Frsta stycket
7 kap 2 Frskrad, vars arbetsfrmga r helt eller i det nrmaste helt nedsatt, fr hel sjukersttning eller aktivitetsersttning. Frskrad, vars arbetsfrmga inte r nedsatt i sdan grad men med minst tre fjrdedelar, fr tre fjrdedels sjukersttning eller aktivitetsersttning.
7 kap 2 Frskrad, vars arbetsfrmga r helt eller i det nrmaste helt nedsatt, fr hel sjukersttning eller aktivitetsersttning. Frskrad, vars arbetsfrmga inte r nedsatt i sdan grad men med minst tre fjrdedelar, fr tre fjrdedels sjukersttning eller aktivitetsersttning.
Andra stycket
138

Tredje stycket
r den frskrades arbetsfrmga nedsatt i mindre grad men med minst hlften, utges halv sjukersttning eller aktivitetsersttning. I vriga fall utges en fjrdedels sjukersttning eller aktivitetsersttning.
r den frskrades arbetsfrmga nedsatt i mindre grad men med minst hlften, utges halv sjukersttning eller aktivitetsersttning. I vriga fall utges en fjrdedels sjukersttning eller aktivitetsersttning.
Fjrde stycket
7 kap 3 Frsta stycket
7 kap 3 Vid bedmningen av i vad mn arbetsfrmgan r nedsatt skall beaktas den frskrades frmga att frsrja sig sjlv genom sdant frvrvsarbete som r normalt frekommande p arbetsmarknaden, eller genom annat lmpligt arbete som r tillgngligt fr den frskrade. Bedmningen skall gras efter samma grunder oavsett arten av den freliggande nedsttningen av prestationsfrmgan. Med inkomst av arbete likstlls i sklig omfattning vrdet av hushllsarbete i hemmet. Om det finns srskilda skl fr det fr vid bedmningen av arbetsfrmgans nedsttning beaktas den frskrades lder samt den frskrades bosttningsfrhllanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande omstndigheter. Bedmningen av arbetsfrmgans nedsttning enligt frsta stycket skall gras i frhllande till ett heltidsarbete. r den frskrade freml fr tgrd av beskaffenhet, som anges i 3 kap. 7 b eller 22 kap. 7 , skall arbetsfrmgan under tiden fr tgrden anses nedsatt i den mn den frskrade p grund av tgrden r hindrad att utfra frvrvsarbete.
7 kap 3 Vid bedmningen av i vad mn arbetsfrmgan r nedsatt ska det beaktas om den frskrade har sdan frmga att han eller hon kan frsrja sig sjlv genom frvrvsarbete p arbetsmarknaden. Bedmningen ska gras efter samma grunder oavsett arten av den freliggande nedsttningen av prestationsfrmgan. Med inkomst av arbete likstlls i sklig omfattning vrdet av hushllsarbete i hemmet.
Andra stycket
Bedmningen av arbetsfrmgans nedsttning enligt frsta stycket ska gras i frhllande till ett heltidsarbete.
Tredje stycket
r den frskrade freml fr tgrd av beskaffenhet, som anges i 3 kap. 7 b eller 22 kap. 7 , ska arbetsfrmgan under tiden fr tgrden anses nedsatt i den mn den frskrade p grund av tgrden r hindrad att utfra frvrvsarbete.
139

5.11.2.2
Bedmningen av arbetsfrmgan
Nedan fljer en sammanstllning av de fyra villkor som gller fr att rtt till sjukersttning ska freligga. Samtliga villkor mste vara uppfyllda. I de bl flten har ordet din och motsvarande strukits under fr att understryka att det r din funktionsnedsttning som pverkar bedmningen av arbetsfrmgan, och inte dina sjukdomars generella symtombild. Att rkna upp sjukdomarnas symtom i anskan och verklagande r allts tmligen meningslst, d det i regel inte sger ngot om hur symtomen pverkar din arbetsfrmga p individniv.
5.11.2.2.1

Villkor 1: Arbetsfrmga nedsatt med minst en fjrdedel
Frgan man stller sig: r din arbetsfrmga nedsatt med minst 25 procent? r svaret nej enligt utredningen av rendet, freligger ingen rtt till icke tidsbegrnsad sjukersttning ! r svaret ja enligt utredningen av rendet, faststller man omfattningen av arbetsofrmgan (25, 50, 75 eller 100 procent) och gr sedan vidare till nsta frga. [se 5.11.2.2.2 nedan] Lagrum: 33 kap 5 socialfrskringsbalken222! Parerar med punkt 5 i LOH, se 5.3.1.6 ovan!
Det r mycket svrt att faststlla graden av nedsatt arbetsfrmga, varfr det finns mycket goda frutsttningar fr godtyckliga bedmningar. Sjukersttning p 25-procentsnivn br dessutom beviljas mycket restriktivt, se prop. 1992/93:31, s. 65 och 83!
5.11.2.2.2

Villkor 2: Stadigvarande nedsatt arbetsfrmga
Frgan man stller sig: r din arbetsfrmga stadigvarande nedsatt? r svaret nej enligt utredningen av rendet, freligger ingen rtt till icke tidsbegrnsad sjukersttning! r svaret ja enligt utredningen av rendet, gr man vidare till nsta frga. [se 5.11.2.2.3 nedan] Lagrum: 33 kap 6 socialfrskringsbalken223! Parerar med punkt 10 i LOH, se 5.3.1.6 ovan!
r det frgan om ett irreversibelt eller kroniskt sjukdomstillstnd som gr att den frskrades arbetsfrmga kan anses vara stadigvarande nedsatt i frhllande till svl hela den reguljra arbetsmarknaden som i frhllande till srskilt anordnat arbete (skyddat arbete som tex.
222 223
Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1 frsta stycket lagen om allmn frskring! Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1 frsta stycket lagen om allmn frskring!
140

offentligt skyddad anstllning, OSA, och Samhalls-anstllning) eller lnebidragsanstllning, dvs. anstllningsformer som beskrivs nrmare i frordningen (2000:630) om srskilda insatser fr personer med funktionshinder som medfr nedsatt arbetsfrmga? Vrt att lgga mrke till r dock att man har inte rtt till sjukersttning enbart p den grunden att sjukdomen r irreversibel eller kronisk. Det r en missuppfattning som kanske vuxit fram frn en skrivning i frarbetena till rehabiliteringskedjan, men s r allts inte fallet. Kroniska och irreversibla sjukdomar och symtom r endast ett av villkoren fr rtten till sjukersttning tills vidare. Personer med diabetes typ II har ju tex. en kronisk sjukdom, men sllan stadigvarande nedsatt arbetsfrmga. Sak samma gller hiv-smittade. Det krvs allts mer utver att sjukdomen eller symtomen r kroniska eller irreversibla, nmligen att arbetsfrmgan r nedsatt med minst en fjrdel i frhllande till hela arbetsmarknaden samt att ytterligare rehabilitering vid bedmstidpunkten anses vara utsiktslsa. Se Bengt Jrvholm och Christer Olofsson, Sjukskrivningsboken, uppl 1 (2005), s. 42!
5.11.2.2.3
Villkor 3: Nedsatt arbetsfrmga mot hela arbetsmarknaden
Frgan man stller sig: Hindrar dina sjukdomar eller symtom dig frn att frsrja dig sjlv genom ett arbete p den reguljra arbetsmarknaden eller i ett skyddat arbete? r svaret nej enligt utredningen av rendet, freligger ingen rtt till icke tidsbegrnsad sjukersttning ! r svaret ja enligt utredningen av rendet, gr man vidare till nsta frga. [se 5.11.2.2.4 nedan] Lagrum: 33 kap 10-12 socialfrskringsbalken224! Parerar med punkt 5 i LOH, se 5.3.1.6 ovan!
Den mest centrala uppgiften i ett lkaryttrande om hlsotillstnd och i anskan ocks fr den delen - r uppgiften om hur sjukdomen/sjukdomarna begrnsar patientens frmga eller aktivitet och vilka aktiviteter patienten kan utfra trots sjukdomen/sjukdomarna samt vad som talar fr att vidare rehabiliteringsinsatser r utsiktslsa. Beskrivningen av hur sjukdomen begrnsar patientens frmga eller aktivitet i det dagliga livet ska vara tydlig, speciellt viktigt r detta vid ospecifika psykiatriska och smrtrelaterade diagnoser, liksom vid kronisk trtthet, eftersom grnsen mellan vad som betraktas som sjukdom och inte ofta r mycket flytande. Man mste i dessa srfall extra noga beskriva funktionsbegrnsningen p ett sdant stt att symtomen framstr som en del av sjukdomen, och inte utgr ngot som normalt friska personer lever och klarar sig med. Om frskringskassan i och fr sig medger att arbetsfrmgan r nedsatt pga. de sjukdomar som du beropat i anskan och som styrkts genom lkarutltandet, behver du dock inte lgga mer vikt p detta villkor. Jmfr 15.1.2.2.1.2 nedan! Knckfrgan hr r allts kort och gott hur individens hinder och resurser trots sjukdom pverkar frmgan att arbeta.
224
Motsvarar numera upphvda 7 kap. 3 frsta stycket lagen om allmn frskring!
141

Ett exempel p en tydlig beskrivning av en funktionsnedsttning efter en arbetsprvning tex. r: Allt svrare att klara lyft och vridningar p grund av svra smrtor och lsningar i ryggen. Nstan alla arbetsuppgifter bestr av rrelser som hon fr besvr av. Obs! Anvnder du eller din lkare en formulering som tex. att du vill ha v araktig sjukersttning men kan tnka dig frska komma tillbaka i arbete i framtiden, kanske om ngra r, s finns det en verhngande risk att din anskan avsls eftersom 1. din arbetsfrmga d enligt dagens medicinska vetenskap och beprvade erfarenhet inte kan anses vara stadigvarande nedsatt (verskdlig framtid r en kortsiktig beskrivning) eller alla rehabiliteringsmjligheter inte kommer att anses vara uttmda (d du kan tnka dig prova p arbete i framtiden).
2.
Det rcker med att en av dessa punkterna falsifieras av din lkares eller din egen berttelse fr att avsl din anskan om varaktig sjukersttning. Bde du och din lkare mste undvika sdana typer av formuleringar fr att ht. kunna ha en rimlig chans att du ska beviljas varaktig sjukersttning! Dylika uttrycksstt kar allts inte din chans att f en varaktig sjukersttning beviljad, eftersom frskringskassan inte vger in din goda vilja utan det r irreversibla sjukdomstillstnd eller kroniska sjukdomar, bda i kombination med bedmningen att vidare rehabilitering bedms som utsiktsls som gller fr att rtt till icke tidsbegrnsad sjukersttning ska anses freligga! Tnk ocks p att man numera inte lngre tar hnsyn till den frskrades lder samt den frskrades bosttningsfrhllanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande omstndigheter. Ett exempel p hur du kan lyfta fram dina funktionshinder mot arbetsmarknaden finns under 5.11.2.3.2 nedan! Lmna grna en kopia till din behandlande lkare s att han eller hon vet vad du beskrivit och kan gra sin beskrivning i linje med din egen, dock frutsatt att han eller hon bedmer det medicinskt motiverat. Vad lkaren ska tnka p i sitt lkarutltande framgr av frklaringen vid punkt 5 under 5.3.1.6 ovan!
5.11.2.2.4

Villkor 4: Ytterligare rehabilitering anses utsiktsls
Frgan man stller sig: Bedms ytterligare rehabilitering vara utsiktsls? Om svaret r nej enligt utredningen av rendet, freligger ingen rtt till icke tidsbegrnsad sjukersttning! Om svaret r ja enligt utredningen av rendet, freligger rtt till icke tidsbegrnsad sjukersttning. Lagrum: 33 kap 6 socialfrskringsbalken225! Parerar med punkt 7 i LOH, se 5.3.1.6 ovan!
225
Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1 frsta stycket lagen om allmn frskring!
142

Kan arbetslivsinriktad eller medicinsk rehabilitering helt eller delvis terge den frskrade arbetsfrmga i den omfattning som den anses nedsatt enligt fregende frga och d i ett arbete p den reguljra arbetsmarknaden eller i vart fall i ett srskilt anordnat arbete (skyddat arbete som tex. offentligt skyddad anstllning, OSA, och Samhalls-anstllning) eller i en lnebidragsanstllning? I den frskringsmedicinska sfren brukar man skilja mellan arbetslivsinriktad rehabilitering (tex. arbetsprvning) och medicinsk rehabilitering (lkemedelsbehandling, operation och annan medicinsk behandling). Om man inte anses frdigrehabiliterad saknas rtt till sjukersttning tills vidare. Svl arbetslivsinriktad som medicinsk rehabilitering ska anses vara utsiktsls. Detta r inte per automatik synonymt med att man ska ha genomgtt flera rehabiliteringar utan detta fr avgras i det enskilda fallet och med std av det underlag som behandlande lkare skrivit och motiverat sitt stllningstagande till varfr vidare rehabilitering r meningsls. Har man provat ett antal mediciner tex. och de inte pverkat funktionstillstndet, kan man argumentera fr att den medicinska rehabiliteringen r avklarad och inte kommer att terge arbetsfrmga. Det r vrt att lgga mrke till att det r de rehabiliteringsmjligheter som finns vid tidpunkten fr bedmningen av rtten till sjukersttning tills vidare som ska beaktas. Inte om det tex. skulle rka finnas medicinska rn om nya lkemedel som hller p att provas, men som inte r frdigtestade i samtliga kliniska prvningar och godknda av behriga myndigheter. Om det i framtiden etableras rehabiliteringsformer som kan terstlla arbetsfrmgan kan dremot reglerna om rehabilitering, se prop 2007/08:136, s. 88! terstlls arbetsfrmgan d, s blir ven frnyad utredning av arbetsfrmgan aktuell.
5.11.2.2.5
Summering enligt lagtexten
Nr vi nu tittat p de fyra villkor, som samtliga ska vara uppfyllda, fr rtten till icke tidsbegrnsad sjukersttning, kan vi stlla samman dessa i en kortfattad mening som kan hrledas till lagtexten i 33 kap 5-6 och 10-12 socialfrskringsbalken226: Fr rtt till sjukersttning tills vidare ska freligga krvs (1) att arbetsfrmgan till minst 25 procent (2) r stadigvarande nedsatt (3) mot hela arbetsmarknaden inklusive skyddade arbeten som Samhall och lnebidrag samt (4) att ytterligare rehabilitering inte bedms kunna terge arbetsfrmga i den delen som anskan om sjukersttning avser.
5.11.2.3 5.11.2.3.1 5.11.2.3.1.1
Utredningsunderlaget Medicinsk dokumentation i rendet Lkaryttrande om hlsotillstnd (LOH) frn behandlande lkare
LOH r ett sk. bevismedel fr att styrka nedsatt arbetsfrmga. Det r drfr inte lmpligt att du frsker styra innehllet i detta viktiga dokument. Vad som gller fr LOH sett ur lkarens prespektiv framgr av 5.3.1.6 ovan!
226
Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1-3 lagen om allmn frskring!
143

5.11.2.3.1.2
Second opinion av behandlande lkares bedmning
Rtten till second opinion regleras i 3 a tredje stycket hlso- och sjukvrdslagen (1982:763): Landstinget skall ge en patient med livshotande elle r srskilt allvarlig sjukdom eller skada mjlighet att inom eller utom det egna landstinget f en frnyad medicinsk bedmning i det fall vetenskap och beprvad erfarenhet inte ger entydig vgledning och det medicinska stllningstagandet kan innebra srskilda risker fr patienten eller har stor betydelse fr dennes framtida livskvalitet. Patienten skall erbjudas den behandling den frnyade bedmningen kan franleda. Regeln om second opinion innehller de fyra grundlggande frutsttningarna som mste vara uppfyllda fr en dylik frnyad bedmning. Dessa frutsttningar preciseras nrmare i frarbetena till hlso- och sjukvrdslagen (1982:763), nmligen i prop. 1998/99:4, ss. 46-48 samt, vad gller uttrycket framtida livskvalitet, ven prop. 1996/97:60 s. 60 f. Att rekommendera kan ocks vara att via landstinget frska f en remiss till en sjukgymnast, en arbetsterapeut eller en psykolog fr psykometriskt test. Genom det testet kartlggs dina kognitiva frmgor som uttrttbarhet, minnesfunktion och koncentrationsfrmga. Ibland skickas man till frskringsmedicinsk utredning. Det kan bli problem vid sdana utredningar om sjukskrivningen gller diagnoser eller symtom som saknar sdana objektiva diagnostiseringsmetoder som tex. laboratorieprover och rntgen, utan i stllet utreds genom subjektiva fynd, tex. patientens egna berttelser. Det rr sig bla. om psykiska kommor och smrtproblematik. Problemen kan bli nnu vrre om du d ocks har en handlggare p frskringskassan som inte tror p dessa typerna av sjukdomar. Det finns tyvrr en och annan handlggare som inte tror p dem. I s fall: byt handlggare genom att vnda dig till kontorschefen. Du har rtt att byta handlggare och tom. byta Frskringskassekontor pga. att du saknar frtroende fr din handlggare och i sistnmnda fall framfr allt pga. jvssituationer som kan uppst, om du saknar frtroende fr din handlggare. Du ska d beropa generalklausulen om jv enligt 11 frsta stycket 5 frvaltningslagen (1986:223): Den som skall handlgga ett rende r jvig om det i vrigt finns ngon srskild omstndighet som r gnad att rubba frtroendet till hans opartiskhet i rendet. Denna regeln, som ofta kallas delikatessjv, tcker upp situationer dr ngon av de andra jvsgrunderna i paragrafen inte r tillmpliga, men dr handlggarens opartiskhet nd kan ifrgasttas, tex. vnskap eller ovnskap.
5.11.2.3.1.3
Frskringsmedicinsk rdgivare
Frskringsmedicinska rdgivare (FMR) r endast avsedda att fungera som std t handlggaren, eftersom handlggaren saknar medicinsk kompetens. Generellt skulle man kunna sga s att om frskringsmedicinske rdgivaren underknner sjukskrivningen s gr handlggaren i princip det ocks. Men d och d hnder det att handlggaren underknner en sjukskrivning ven d frskringsmedicinske rdgivaren inte underknt den. Det r d mycket lmpligt att ha en aktiv lkare som behandlande lkare och som kan sammankalla parterna till ett avstmningsmte. D de frskringsmedicinska rdgivarna ibland gr olika bedmningar, kan det vara vrt att f rendet bedmt av en annan frskringsmedicinsk rdgivare ocks. Du har hr alltid rtt till
144

second opinion. Du kan ocks framfra egna nskeml om vilken frskringsmedicinska rdgivare du vill ska gra denna frnyade bedmning.
5.11.2.3.2
Din egen beskrivning av arbetsofrmgan
Det r frmst punkt 5 i anskan som du mste lgga mycket tid och omsorg p. Rcker inte det lilla utrymmet p blanketten vilket det mycket sllan torde gra frmst om man har flera diagnoser bifoga en redogrelse i en bilaga fr varfr (p vilket stt) du anser att din arbetsfrmga r nedsatt. Anvnd dig av exemplifieringar ur vardagen, tex. ur dagboksnoteringar och liknande, tex. hur sjukdomsbilden har pverkat rehabiliteringar och varfr de i s fall inte pvisat ngon arbetsfrmga. Dessa exemplifieringar ur vardagen ska stllas mot hur arbetsfrmgan bedms, se 5.7 ovan! Exempel p hur man kan ringa in symtomens nedsttning av arbetsfrmgan p individniv: Jag har varit sjukskriven sedan 2002, pga. panikngest, svra depressioner, tvngstankar, stressknslighet och bipolr sjukdom. 2006 fick jag ocks diagnosen fibromyalgi. Genom ren har jag genomgtt ngra arbetsprvningar, alla har avbrutits pga. mina sjukdomar och besvr. 2004 fick jag en arbetsprvningsplats i en kafeteria, med lugnt arbetstempo och enklare arbetsuppgifter som att gra i ordning bullar och kakor, stta fram dem, koka kaffe och duka av borden i kafeterian. Jag arbetsprvade 10 timmar i veckan. Arbetsprvningen skulle i frsta hand pg sex mnader, men fick avbrytas efter fyra veckor, pga. mina besvr. Panikngesten yttrade sig varje gng det brjade komma in mycket folk i kafeterian, och nr jag skulle ka buss hem efter lunch. Ditresan gick bra eftersom just den bussturen jag kte med hade nstan inga passagerare alls. Tack vare panikngesten fick jag ofta ont i brstet och ofta ocks svrt att andas. Tvngstankarna visade sig genom att jag inte kunde lta bli att utfra arbetsuppgifterna enligt bestmda mnster, tex. genom att kolla alla bullarna en gng till genom att lyfta av plggen p bullarna innan jag satte ut dem i buffn i kafeterian. Detta fr att jag knde ett enormt tvng att kontrollera s att jag gjort jobbet ordentligt, s att allt var med som skulle vara med p bullarna. Det gjorde att det tog lngre tid att utfra den arbetsuppgiften, och trots ett lugnt arbetstempo s drog detta ut p tiden, och min stressknslighet gjorde sig pmind. 2007 fick jag p nytt en arbetsprvningsplats, fast i en kontorslokal i en idrottsfrening med allmnna kontorsgroml, som att skriva protokoll p styrelsemtena, kopiera papper, ordna utskick till freningens medlemmar. Arbetsprvningen skulle i frsta hand pg tre mnader, med avsikten att frlnga den samt att utka arbetsprvningen successivt frn 10 timmar i veckan till 15 timmar i veckan. Arbetsprvningen fick dock slutligen avbrytas efter knappa tre veckor, efter att jag haft enorma plgsamma smrtor som bara blev vrre och vrre, och som till slut gjorde utfrandet av ngon som helst arbetsuppgift outhrdlig. Panikngesten var mest till besvr d jag skulle ka buss till och frn arbetsprvningen. Tvngstankarna visade sig hr med. Jag var tvungen att lsa igenom allt jag skrev ett par gnger, vilket drog ut p tiden fr att utfra arbetet, och jag knde mig stressad av detta arbetet med. Fibromyalgin ger mig smrtor i nstan hela kroppen och de dagarna jag fick vrk 4-5 dagar i veckan kunde jag
145

helt enkelt knappt ta mig ur sngen och kom inte i vg till arbetsprvningen. Jag orkade inte mer pga. smrtorna, hur grna jag n ville arbeta, fr jag tyckte enormt mycket om arbetsuppgifterna, och utan mina sjukdomar och symtom hade jag klarat av arbetet. I vardagen i vrigt yttrar sig panikngesten p samma stt som jag skrev om kafeterian. Ont i brstet och svrt att andas nr det blir fr mycket folk i min nrhet. Jag har s gott som hela tiden tvngstankar, som yttrar sig i ett tvng att utfra vissa handlingar efter ett speciellt mnster. Jag kollar s gott som alltid spisen och vattenkranarna i min bostad innan jag ger mig i vg hemifrn. Det spelar ingen roll om jag ntt till busshllplatsen eller rentav kt med bussen ett par hllplatser, s hnder det s gott som varje gng att jag gr tillbaka till bostaden och kollar spisen, vattenkranarna och d ven drrlsen. Har jag klivit p bussen, gr jag d av efter en eller tv hllplatser fr att g tillbaka. Detta hnder mera sllan eftersom jag oftast knner behovet uppkomma innan jag kliver p bussen. Jag r ocks enormt stressknslig, och springer inte efter bussen de f dagar d jag r smrtfri. Jag har ocks med ett par veckors intervaller svra och jobbiga depressioner, frn och till med pyrande sjlvmordstankar. Min fibromyalgi pverkar hela min livssituation och livskvalit. Nr smrtorna stter in kan jag inte gra mycket annat n vila. Tvtta nere i kllaren r omjligt pga. smrtorna dessa dagarna, vilka r 4-5 st i veckan, d smrtorna r mycket utdragna ver hela dygnet, nsta hela vakna tiden p dygnet. Det tar 2-3 timmar att diska efter middagen, eftersom mina smrtor gr att jag bara kan rra mig ett par minuter t gngen och mste stta mig eller lgga mig ner och vila en 20-30 minuter. Att skta kroppshygienen kan jag bara glmma de dagarna jag har smrtor pga. fibromyalgi, det tar 3-6 timmar enbart fr att duscha, d jag mste kl av mig, duscha, torka mig och sedan kl p mig igen. En enormt lng process som ter sig overklig fr den som inte har smrtproblematik, men som r min vardagssituation 4-5 dagar i veckan. vriga dagar r ocks ytterst sllan smrtfria, men smrtorna r mer varierande. Oavsett detta s r smrtorna helt oberkneliga. De kan komma helt ovntat, allts jag kan inte planera ngot frn ena dagen till den andra pga. att jag inte kan frutstt vilka dagar som ger mig vldsamma och nrmast invalidiserande smrtor. Att stda i bostaden klarar jag inte lngre om jag har smrtor, s det r s gott som alltid som jag fr ha hjlp med detta av min syster, liksom med tvtten. Maten blir ofta sk. frdiglagad, bde frn affren och frn min syster. Inkp skter i regel ocks min syster. Utdragna smrtor frstr ocks nattsmnen, s smnrubbningar r mer regel n undantag. Jag har provat att arbetsprva i upp till 10 timmar i veckan, men bda gngerna har frsken misslyckats. Min fibromyalgi blir jag inte av med enligt ngon behandlingsmetoder i dagslget. Drfr kommer jag mycket sllan utom drren, varfr social trning inte gr att genomfra mot panikngest och kognitiva behandlingar mot vriga psykiatriska sjukdomar r praktiskt taget omjliga att genomfra pga. smrtproblematikens oberknelighet. Obs! Exemplet hr ovan r just bara ett exempel, ett utkast fr att f in dig p rtt tankebanor om hur du ska formulera dina funktionsbegrnsningar p det stt som frskringskassan kallar fr individniv. Det r allts exemplifieringar ur vardagen som visar p konkreta situationer dr funktionen r nedatt. Har du fortfarande idtorka? Anvnd d grna de beskrivningar som finns i ICF-kodsystemet (vlj bland funktionskoderna i avsnittet Detaljerad klassifikation med
146

definitioner p sidorna 49-188 i den lnga versionen av ICF-boken)! Inget hindrar att man beskriver funktionsnedsttningen mer omfattande n i exemplet ovan! Lmna grna en kopia eller ett utkast till din behandlande lkare i god tid, och be att den tillfrs journalen, s underlttar du fr lkaren att snabbare precisera din problematik. Lkarkren har frmodligen tidspress och drfr r det vanligt frekommande att lkare missar just funktionsnedsttningen p individniv, vilket du allts kan underltta genom att lmna en kortfattad beskrivning till lkare. Helst inte lnga noveller pga. lkarens tidsbrist, utan hll skrivelsen kort. Ett lmpligt riktvrde r 1 3 sidor, mjligtvis ngon sida till om det r absolut oundvikligt. Exemplet ovan r drygt en och en halv sida lngt i ett blankt Word-dokument med grundinstllningar. Gr ocks som i exemplet, dela in skrivelsen i stycken, s du avgrnsar antingen varje symtom fr sig eller varje arbetsprvning fr sig. Be grna en god vn tex. att lsa igenom beskrivningen ocks och se om den stmmer in p dig!
5.11.3 5.11.3.1
Omprvning av arbetsfrmgan De olika begreppen
Omprvning ska inte frvxlas med efterkontroll, frnyad utredning och frdjupad utredning av arbetsfrmgan. Det r en process i tv steg. Omprvning innebr alltid att ett slutligt beslut fattas i rendet, det gr inte efterkontroll, frnyad utredning och frdjupad utredning. De tre senare tgrderna ligger fre omprvningen i processen. Frst nr en frbttrad arbetsfrmga konstaterats vid en efterkontroll, frnyad utredning eller frdjupad utredning blir det frgan om att utifrn resultatet av den frnyade bedmningen av arbetsfrmgan ta stllning till hur detta ska pverka rtten till sjukersttningen, det sker d genom omprvningen. P liknande stt r det vid nyanskan om sjukersttning, frst fattas beslut som sedan kan omprvas i srskild ordning p begran av den frskrade. Man kan jmfra det med en nyanskan enligt fljande olika steg i handlggningen: Nyanskan Steg 1 Steg 2 Anskan lmnas in. Utredning av arbetsfrmgan leder till ett konstaterande om kraven fr sjukersttning tillsvidare freligger eller inte. Pgende ersttning Ingen anskan lmnas in. Frnyad utredning av arbetsfrmgan leder till ett konstaterande om kraven fr sjukersttning tillsvidare fortfarande freligger eller inte. Beviskravet har snkts den 1 januari 2009 frn vsentligt frbttrad arbetsfrmga till endast frbttrad arbetsfrmga. De juridiska fljderna av denna snkning av frskringskassans beviskrav r nnu oprvat i domstol.
147

Steg 3
En prvning grs av rtten till sjukersttning tills vidare.
En omprvning grs av rtten till sjukersttning tills vidare endast om arbetsfrmga helt eller delvis kunnat pvisas. Beslut fattas endast omprvning skett. om
Steg 4
Beslut fattas i rendet.
Steg 5
Beslut som helt eller delvis gr den enskilde emot kan omprvas av frskringskassans srskilda omprvningsenheter och drefter verklagas till frvaltningsrtten. Vid denna omprvning fr beslutet inte blir till nackdel fr den enskilde i den delen som redan medgetts. Har du anskt om hel sjukersttning men bara ftt halv ersttning, kan du begra omprvning och sedan verklaga den halvan som frskringskassan inte godknt. Frskringskassan fr d i detta steg inte undanrja den halvan du redan ftt.
Beslut som helt eller delvis gr den enskilde emot kan omprvas av frskringskassans srskilda omprvningsenheter och drefter verklagas till frvaltningsrtten. Vid denna omprvning fr beslutet inte blir till nackdel fr den enskilde i den delen som redan medgetts. Har du haft hel sjukersttning men vid frnyad utredning bedmts ha halv arbetsfrmga och drmed frlorat halva ersttningen, kan du begra omprvning och sedan verklaga den indragna halvan. Frskringskassan fr d i detta steg inte undanrja den halvan du ftt behlla.
5.11.3.2
Snkta beviskrav fr tervunnen arbetsfrmga
En viktig utgngspunkt r att regeringen den 1 januari 2009 tog bort vsentlighetskravet fr tervunnen arbetsfrmga fr de med sjukersttning tillsvidare. Enligt 36 kap 19 socialfrskringsbalken ska rtten till sjukersttning alltid omprvas om arbetsfrmgan frbttrats. ndringen infrdes i 16 kap 7 a lagen om allmn frskring genom proposition 2007/08:124. Av propositionen framgr fljande: "I frsta stycket anges under vilka frutsttningar som sjukersttning kan dras in eller minskas vid frbttrad arbetsfrmga. Det anges inte lngre som krav fr att sjukersttningen ska kunna dras in eller minskas att arbetsfrmgan vsentligt frbttras, utan i stllet att arbetsfrmgan frbttras. Enligt bestmmelserna ska
148

en frskrad som har uppvisat en arbetsfrmga som han eller hon antogs sakna nr beslutet om sjukersttning fattades, om inte annat framkommer, antas ha en frbttrad arbetsfrmga." Detta betyder i praktiken att kraven fr indragning av sjukersttningen pga. frbttrad arbetsfrmga snkts markant. Tidigare var kravet p frbttrad arbetsfrmga teoretiskt sett hgre n kravet p arbetsofrmga vid nyanskan om sjukersttning. Nyordningen torde snarare innebra att bedmningen av arbetsfrmgan nu har samma krav bde vid nyanskan och vid omprvningen.
5.11.3.3
Varfr utreds arbetsfrmgan p nytt?
Arbetsfrmgan kan ha frbttrats sedan frskringskassan fattade sitt beslut om sjukersttning tillsvidare. Under pgende ersttningsperiod med sjukersttning tills vidare kan arbetsfrmgan drfr omprvas. Det r i frsta hand inte frgan om en omprvning i formell mening, det r frgan om frnyad utredning eller efterkontoll av arbetsfrmgan. Om sdan utredning visar p hel eller delvis tervunnen arbetsfrmga, sker sedan en formell omprvning i egentlig mening pga. ndrade omstndigheter i pgende sjukfall. I detta avsnitt anvnds ordet omprvning inte i ordets egentliga bemrkelse, utan som ett samlingsbegrepp fr bde den frnyade utredningen och efterkontollen av arbetsfrmgan samt den efterfljande omprvningen. Det r fullt frsteligt att det finns en oro ver eventuella omprvningar av sjukersttningen. Men det finns i regel ingen anledning fr flertalet att oroa sig fr detta. Efterkontroll och frnyad utredning av arbetsfrmgan r i regel inte lika djupgende som en utredning vid nyanskan. Man behver inte heller anska p nytt, utan det som frskringskassan gr r att man ser om det finns signaler om frbttrad arbetsfrmga. Vid en frnyad utredning kan man tex. kontakta den frskrade. Man kanske behver ett medicinskt yttrande av behandlande lkare angende aktuell status p arbetsfrmgan. Om den frskrade inte hrs av vid kontakt frn frskringskassan, kan det dremot ge en vlgrundad anledning till en djupare kontroll av arbetsfrmgan. Shr str det i frskringskassans vgledning 2007:1, version 4, sidan 38: Frskringskassan kan anpassa omfattningen av den frnyade utredningen efter den frskrades sjukdom eller funktionshinder. Detta innebr stor flexibilitet vid tillmpningen. En frnyad utredning av arbetsfrmgan fr dock inte enbart best av ett kort telefonsamtal med den frskrade. (se prop. 2004/05:21, s. 76) Till att brja med s gller omprvningarna enbart icke tidsbegrnsad sjukersttning (sjukersttning tillsvidare). Den tidsbegrnsade sjukersttningen fasas ut fram till december 2012. Det nedan sagda gller frutsatt att frskringskassan fljer de rttskllor som finns och beaktar deras rttsliga tyngd. Man mste skilja mellan ena sidan de juridiska tolkningsmjligheter som finns, och andra sidan de juridiska tolkningsmjligheter som sedan rent praktiskt anvnds av tex. frskringskassan. Det r bara att klicka p lnkarna fr att f resonemanget nedan bekrftat.
149

5.11.3.3.1
Sjukersttning tillsvidare beslutad senast 2004-12-31
Denna grupp av personer med sjukersttning tillsvidare, dvs. med startmnad i december 2005 eller dessfrinnan, r enligt huvudregeln undantagna frn omprvning av arbetsfrmgan. Detta framgr av den hnvisande upprkningen i 37 kap. 2 socialfrskringsbalken tillsammans med bestmmelserna i 36 kap. 19-21 samma balk. Undantagsreglerna berrs inte i denna framstllning.
5.11.3.3.2
Sjukersttning tillsvidare beslutad mellan 2005-01-01 200806-30
ven denna grupp av personer med sjukersttning tillsvidare, dvs. med startmnad i juni 2008 eller dessfrinnan, r enligt huvudregeln undantagna frn omprvning av arbetsfrmgan. Detta framgr av den hnvisande upprkningen i 37 kap. 2 socialfrskringsbalken tillsammans med bestmmelserna i 36 kap. 19-21 samma balk. Undantagsreglerna berrs inte i denna framstllning.
5.11.3.3.3
Sjukersttning tillsvidare beviljad efter 2008-06-30
Denna grupp omfattas av samtliga tgrder under 5.11.3.3.1 ovan och 5.11.3.3.2 ovan, dock inte av undantagen frn frnyad utredning enligt! Dessa frmner ska allts omprvas lpande inom tre r rknat frn nyprvning eller fregende omprvning.
5.11.3.3.4
Sammanfattning av frnyad utredning
Hr r en versikt ver vad som gller vid frnyad utredning av arbetsfrmgan. Om en frnyad utredning leder till en pvisad arbetsfrmga ska en omprvning av tidigare beslut gras. Fr de som anskt om och medgetts att f arbeta enligt stegls avrkning Sjukersttning tillsvidare beslutad senast 2004-12-31 Sjukersttning tillsvidare beslutad under tiden 200501-01 2008-06-30 Sjukersttning tillsvidare beviljad efter 2008-06-30 Ingen frnyad utredning. Fr vriga
Ingen omprvning huvudregeln. Ingen omprvning huvudregeln.
enligt
Ingen frnyad utredning.
enligt
Omfattas inte av reglerna fr stegls avrkning.
Frnyad utredning var tredje r
150

5.11.3.4
Frdjupad utredning av arbetsfrmgan
Enligt 110 kap 14 socialfrskringsbalken227 kan frskringskassan ven under tid som sjukersttning eller aktivitetsersttning utges vidta tgrder som framgr av denna paragraf. Till skillnad mot vad som gllde innan infrandet av socialfrskringsbalken behver man dock inte lngre inhmta frskringslkarens bedmning, eftersom passusen i 7 kap 3 b fjrde stycket andra meningen lagen (1962:381) om allmn frskring inte frts ver till socialfrskringsbalken. Frdjupad utredning av arbetsfrmgan kan allts alltid bli aktuell oavsett nr man ftt frmnen beviljad. I klarsprk betyder detta att frskringskassan, nr det behvs fr bedmningen av frgan om ersttning eller i vrigt fr tillmpningen av socialfrskringsbalken fr 1. gra frfrgan hos den frskrades arbetsgivare, lkare eller ngon annan som kan antas kunna lmna behvliga uppgifter, 2. beska den frskrade, 3. begra ett srskilt lkarutltande eller ett utltande av viss lkare eller ngon annan sakkunnig, samt 4. begra att den frskrade genomgr underskning av viss lkare eller ngon annan utredning eller deltar i ett avstmningsmte fr bedmning av den frskrades medicinska tillstnd och arbetsfrmga samt behovet av och mjligheterna till rehabilitering. Men lgg allts d mrke till att det hr inte r frgan om en frnyad utredning var tredje r eller efterkontroll enligt 33 kap 17 frsta och andra styckena socialfrskringsbalken 228, utan detta r en helt annan, men liknande, tgrd som kan vidtas efter hrande med frskringslkaren enligt 110 kap 14 socialfrskringsbalken229. Detta som ovan nmnts helt oberoende av nr sjukersttningen har beviljats.
5.11.3.5
Villkor fr rtt till sjukersttning
Som villkor fr rtt till eller kning av sjukersttning eller aktivitetsersttning fr det anges att den frskrade under hgst 30 dagar ska vara intagen p visst sjukhus eller vistas p vrdinrttning fr frskringsmedicinsk utredning. (110 kap 22 socialfrskringsbalken230) Nr det behvs fr bedmningen av frgan om ersttning eller i vrigt fr tillmpningen av socialfrskringsbalken fr frskringskassan begra att den frskrade genomgr underskning av viss lkare eller ngon annan utredning eller deltar i ett avstmningsmte fr bedmning av den frskrades medicinska
227 228
Jfr numera upphvda 7 kap 3 b fjrde stycket lagen (1962:381) om allmn frskring! Motsvarar numera upphvda 7 kap 3 b tredje stycket lagen (1962:381) om allmn frskring. 229 Motsvarar numera upphvda 7 kap 3 b fjrde stycket lagen (1962:381) om allmn frskring. 230 Motsvarar numera upphvda 16 kap 2 lagen om allmn frskring.
151

tillstnd och arbetsfrmga samt behovet av och mjligheterna till rehabilitering. (110 kap 14 4 p socialfrskringsbalken231)
5.11.3.6
Hur gr en frnyad utredning till?
verlag r frnyade utredningar inget att oroa sig ver. Det blir inte frgan om en utredning av samma tyngd som vid nyanskan, dremot r kravet p fortsatt nedsttning av arbetsfrmgan de samma. Ls mer om metodstd vid frnyad utredning i frskringskassans vgledning 2007:1 version 4, sidan 37-41. Till skillnad frn vad som gller vid tidsbegrnsad sjukersttning ska ingen anskan lmnas in vid omprvningen. Frskringskassan vill i frsta hand veta om det skett ngra frndringar i funktionsnedsttningen som kan anvndas fr att terg i arbete, inklusive srskilt anordnat arbete som tex. Samhalls-anstllning eller lnebidragsanstllning. Har det tillkommit nya behandlingsmetoder som kan terge hela eller delar av funktionsfrmgan i frhllande till hela arbetsmarknaden, inklusive srskilt anordnat arbete, kommer detta att pverka bedmningen vid en omprvning. (se prop. 2007/08:136, sid. 88) Om det vid en omprvning konstateras att man har terftt arbetsfrmgan helt eller delvis, fr man behlla sjukersttningen i den delen tills ett sdant arbete som man bedms klara blir tillgngligt, dock hgst i sex mnader. Se 36 kap 20 socialfrskringsbalken232.
5.11.3.7
Indragning av sjukersttning
Detta r mjligt om arbetsfrmgan frbttrats. Fre 1 januari 2009 gllde att arbetsfrmgan vsentligen hade frbttrats fr att sjukersttning skulle kunna dras in helt eller delvis. (se prop. 2007/08:124, sidan 16 nedre halvan och sidan 17 vre halvan) ndringen i lagtextformuleringen r det som man i juridiska termer med fog kan kalla fr en snkning av beviskravet fr frskringskassan. Underfrsttt r det fortfarande frskringskassan som har att styrka en frbttrad arbetsfrmga (har bevisbrdan enligt lagtextens formulering), men kravet fr myndigheten r nu allts lgre n frut. Hursomhelst ska en eventuell omprvning kommuniceras med den sjukskrivne om man efter en efterkontroll, frnyad utredning eller liknande vervger att helt eller delvis dra in frmnen. (se 16-17 frvaltningslagen) Beslut om indragning av frmnen ska fattas genom ett formellt beslut, vilket kan verklagas i sedvanlig ordning som flertalet andra frvaltningsrttsliga beslut. (se 21 frvaltningslagen) Vid omprvning och verklagande gller inte heller hr de vanliga reglerna om besvrstid i frvaltningslagen. Besvrstiden fr omprvning (den obligatoriska enligt 113 kap 10 socialfrskringsbalken233) och verklagande i samtliga instanser i denna mltyp r tv mnader frn den dagen d den frskrade anses ha tagit del av beslutet. (se 113 kap 19-20 samt jfr 112 kap 5 socialfrskringsbalken234)
231 232
Motsvarar delvis numera upphvda 16 kap 2 lagen om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 16 kap 7 a tredje stycket lagen (1962:381) om allmn frskring. 233 Motsvarar numera upphvda 20 kap 11 frsta stycket lagen om allmn frskring. 234 Motsvarar numera upphvda 20 kap 13 lagen om allmn frskring.
152

5.11.3.8
Vad hnder vid pvisad arbetsfrmga vid en omprvning?
Normalt utges sjukersttning och aktivitetsersttning till och med den mnad d rtten till frmnen upphrt. (se 33 kap 15 socialfrskringsbalken235) Men fr de med sjukersttning tillsvidare gller ett undantag: Sjukersttning, som utges tills vidare, som ska minskas eller dras in p grund av att arbetsfrmgan har frbttrats fr utges till dess att den frskrade ftt ett arbete som motsvarar den frbttring som uppkommit, dock lngst sex mnader. (se 36 kap 20 socialfrskringsbalken236)
5.11.4
Fr du avslag r det brttom till Arbetsfrmedlingen
Om du fr besked frn frskringskassan om avslag p anskan om icke tidsbegrnsad sjukersttning, mste du, om du saknar arbete, ta dig till Arbetsfrmedlingen senast vardagen efter det att du fick beskedet och detta alldeles oavsett om du kommer att verklaga avslaget eller inte. Missar du detta, s frlorar du din SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och blir utan ersttning frn frskringskassan nsta gng du blir sjuk . Du behver dock inte anmla dig hos Arbetsfrmedlingen s lnge aktivitets- eller sjukersttningsperioden inte r frbrukad enligt beslut, allts inte fre det att ersttningsperioden i ersttningsbeskedet lpt ut. Detta gller ven om du r uppsagd frn din anstllning, eftersom du d inte avser arbeta lngre n uppsgningstiden. Kravet fr att f frnyad SGI r nmligen att man har fr avsikt att arbeta minst sex mnader framver. Lmnar du en lucka p en eller flera dagar mellan frskringskassans avslag och din anmlan som arbetsskande p Arbetsfrmedlingen, s avbryter du drmed SGI-skyddet. Se 25 kap 2-3, 5-7, 9, 16-24 , 26 kap 2 och 40 kap 9 socialfrskringsbalken237. Arbetsfrmedlingen fr inte neka dig inskrivning som arbetsskande. En annan sak r att du kanske saknar rtt till a-kasseersttning, men den bedmningen gr inte Arbetsfrmedlingen utan a-kassan sjlv. Det finns dock ngra undantag frn att omedelbart anmla sig p arbetsfrmedlingen, som tex. om man har sk. laga frfall. Se under 5.10.2.3 ovan!
5.11.5
Rtt att slippa avstngning i a-kassan pga sjukdom
Alla som pbrjar en ny ersttningsperiod i a-kassan har sju dagars karens. Karensen slipper du inte undan som arbetsls om du sger upp dig pga. sjukdom. Men utver de sju karensdagarna enligt 21 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring tillkommer avstngningsdagar beroende p hur lnge du arbetat eller hur lnge din anstllning r avsedd att vara. Antalet avstngningsdagar str i 44 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring. Villkoren fr att avstngningsdagar ska rknas med str i 43 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring. Vid uppsgning utan giltig orsak (43 1 lagen om arbetslshetsfrskring) varierar dessa mellan 10 och 45 dagar. Eftersom a-kassa bara utges fem dagar per kalendervecka (20 lagen om arbetslshetsfrskring), betyder detta en avstngning p mellan 2 veckor och 2 mnader. Fr dig som r sjukskriven och vill lmna
235 236
Motsvarar numera upphvda 16 kap 9 lagen om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 16 kap 7 a tredje stycket lagen (1962:381) om allmn frskring. 237 Motsvarar numera upphvda 3 kap. 2 lagen (1962:381) om allmn frskring
153

anstllningen finns det dock en ny regel i 19 c frordningen (1997:835) om arbetslshetsfrskring: En giltig anledning att lmna ett arbete enligt 43 1 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring r att en skande av hlsoskl, styrkta genom lkarintyg som utfrdats fre anstllningens upphrande, inte kan terg vare sig till tidigare arbete eller till annat arbete hos arbetsgivaren. Av mycket stort intresse fr dig som ftt avslag p begran om sjukpenning r ocks bestmmelserna om rtt till a-kassa vid tjnstledighet d man inte klarar sitt arbete pga. sjukdom men inte har rtt till sjukpenning. Dessa bestmmelser finns i 19 a och 19 b samma frordning. En frutsttning torde dock vara att man uppfyller grundvillkoren fr a-kasseersttning, se 9-17 a lagen om arbetslshetsfrskring. Vad sedan gller lmpligt arbete r det mjligt att begrnsa skfltet utan att riskera a-kassa, om man styrker begrnsningen med lkarintyg. Detta framgr av 11 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring och 26 frordningen (1997:835) om arbetslshetsfrskring tillsammans med 9 Inspektionen fr arbetslshetsfrskringens freskrifter (2004:3) om tillmpningen av 11 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring gllande lmpligt arbete. Arbetsfrmedlingen har ocks ett ansvar fr arbetslivsinriktad rehabilitering och stdinsatser fr funktionshindrade. Och Arbetsfrmedlingen fr, som tidigare sagts, inte neka dig inskrivning enbart fr att du r sjukskriven i ditt innevarande yrke. Det r din rttighet fr att behlla din SGI. Det ovan sagda torde bara bli aktuellt fr den som trots sjukersttning tills vidare har sin anstllning kvar, vilket kan antas vara extremt sllsynt med tanke p att det inte behvs saklig grund fr uppsgning av den som beviljas sjukersttning tills vidare, se 33 andra stycket lagen (1982:80) om anstllningsskydd.
5.11.6
Ersttningsniverna
Ersttningsniverna fr sjukersttning ligger p inkomstrelaterad niv enligt 34 kap socialfrskringsbalken238 eller p grundniv enligt 35 kap socialfrskringsbalken239.
5.11.6.1
Inkomstrelaterad sjukersttning
I frstone fr man sjukersttning enligt en faststlld antagandeinkomst (34 kap 4 och 6 11 socialfrskringsbalken240), r den sjukpenninggrundande inkomsten hgre ska i stllet den ligga till grund fr berkningen av sjukersttningen (34 kap 11 socialfrskringsbalken241). I bda fallen mste man dock ha en pensionsgrundande inkomst (PGI) faststlld enligt 34 kap 2 socialfrskringsbalken242. Nr inkomsten enligt dessa regler r faststlld utgr sjukersttning 64 procent av den faststllda antagandeinkomsten eller sjukpenninggrundande inkomsten (34 kap 12 socialfrskringsbalken243).
238 239
Motsvarar numera upphvda 8 kap lagen om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 9 kap lagen om allmn frskring. 240 Motsvarar numera upphvda 8 kap 3 8 lagen om allmn frskring. 241 Motsvarar numera upphvda 8 kap 8 tredje stycket lagen om allmn frskring. 242 Motsvarar numera upphvda 8 kap 1 lagen om allmn frskring. 243 Motsvarar numera upphvda 8 kap 9 lagen om allmn frskring.
154

5.11.6.2
Ersttning p garantiniv
De som inte kan f ersttning i form av inkomstrelaterad sjukersttning eller vars inkomstrelaterade sjukersttning understiger garantiersttningsnivn fr i stllet sjukersttning p garantiniv. Garantinivn fr hel sjukersttning motsvarar fr r rknat 2,40 gnger prisbasbeloppet enligt 35 kap 18 socialfrskringsbalken244. Fr framtagande av prisbasbeloppet gller vad som str under 5.13.6 nedan.
5.11.7
AFA-frskring fr utfrskrade
En del av de som utfrskras efter att period med tidsbegrnsad sjukersttning upphr och som hamnar i tgrder genom arbetsfrmedlingen ska senare kunna terg till sjukersttning tillsvidare. Men hur det blir med AFA-frskringen som en del uppbr parallellt med sjukersttningen r en annan sak. Det r viktigt att tnka p att efterskyddstiden i dagslget r 720 dagar enligt 7 i frskringsvillkoren p sidan 17-18. Drjer tervndandet till sjukersttningen mer n tv r s har man allts frbrukat efterskyddstiden och str utan denna tillggsfrskring. andra sidan br man d har strre mjligheter att kunna erhlla bostadstillgg enligt lagen (2001:761) om bostadstillgg till pensionrer m.fl.
5.12
Frslag till beslut
Frskringskassan skickar dig frst ett frslag till beslut. Du har nu tv veckor p dig att skicka dina synpunkter p beslutsunderlag till Frskringskassan. Rcker inte tiden till, frsk f frlngd yttrandetid (anstnd). Vilka grunder och fakta anfr frskringskassan fr sitt avslag? Det br framg dels vilken lagtext, dels vilka faktiska omstndigheter som tillsammans utgr grunden fr beslutet. Koncentrera dig p dessa tv saker. Be om hjlp fr att reda ut om det r rtt lagtext som tillmpats. De frmsta reglerna om rtten till sjukpenning finns i 24-28 kap socialfrskringsbalken245 och fr rtten till sjukersttning i 33 och 36 kap socialfrskringsbalken246. Behvs det kanske lkaryttrande frn en specialistlkare fr att strka de faktiska omstndigheter som du vill beropa? Specialistlkare har principiellt strre auktoritet n en allmnpraktiserande lkare, om du tnker verklaga frskringskassans beslut.
5.12.1
Att bemta frslag till avslag
Har frskringskassan frsttt din redogrelse korrekt eller har man missfrsttt den? Fokusera p att komplettera med viktiga handlingar som saknas i underlaget eller att ppeka missuppfattningar och felaktigheter i beslutsunderlaget. Om frskringskassan missfrsttt din redogrelse, precisera dig p ett nytt stt. Tycker du det r svrt att skriva tydligt s be ngon
244 245
Motsvarar numera upphvda 9 kap 8 lagen om allmn frskring. Motsvarar delvis numera upphvda 3 kap. lagen (1962:381) om allmn frskring. 246 Motsvarar delvis numera upphvda 7 kap. och 16 kap. lagen (1962:381) om allmn frskring.
155

om hjlp. Fundera p om det du skrivit uppfyller kriterierna pedagogiskt, tydligt, sakligt, enkelt, kortfattat, noggrant, adekvat och relevant? Beskriv grna med egna ord i en bilaga hur du upplever att dina besvr nedstter din arbetsfrmga. Se exemplet under 5.11.2.3.2 ovan! Din redogrelse fr dock inte vara s kortfattad att den gr miste om avgrande uppgifter som krvs fr att lagtextens frutsttningar ska uppfyllas. Det r ju lagtexten som du ska ha som std fr din redogrelse. Det kan ven vara bra att lgga mrke till rden under rubriken 15.1 nedan!
5.12.2
Om du fr avslag br du verklaga beslutet
Om du rknar med att behva ska socialbidrag r det viktigt att du verklagar frskringskassan beslut. Socialtjnsten kan krva att man uttmmer alla mjligheter till frsrjning p annat stt n genom socialbidrag, och att frska f ersttning frn frskringskassan antingen genom anskan, omprvning eller verklagande r en sdan mjlighet. Det finns en flla hr dock. Det har frekommit att frskringskassan nollstllt sjukpenninggrundande inkomst med hnvisning till att den enskilde verklagat och drfr inte kunnat anses st till arbetsmarknadens frfogande. Detta r juridiskt sett absurt och att g ver de redan hrda grnser fr skyddet av den sjukpenninggrundande inkomsten som svenska domstolar annammat. Men i dagslget tycks rttslget i detta avseende vara oklart. Den sjukpenninggrundande inkomsten skyddas annars endast under utredningstiden fram till dess att man fr det frsta beslutet i sin hand. Allts inte efter ett avslag p anskan och under omprvning eller verklagande. Ett stt att skydda den sjukpenninggrundande inkomsten om man vill ta chansen att verklaga r att lta sig skrivas in p Arbetsfrmedlingen under kategori 14 (arbetsskande med frhinder), eftersom den kategorin i regel anvnds fr just lngtidssjuka. D har man ytterligare ett argument att anvnda om frskringskassan skulle nollstlla den sjukpenninggrundande inkomsten med hnvisning till ett verklagande. Mnga tycker det r jobbigt och svrt att verklaga frskringskassans avslag p begran om sjukersttning. Man mste samla kraft fr att orka med det hr med att verklaga Frskringskassans beslut att vgra sjukersttning. Samma principer som nyss sagts gller dock ven hr: skriv pedagogiskt, tydligt, sakligt, enkelt, kortfattat, noggrant, adekvat och relevant! Samma sak hr. Ditt verklagande fr inte vara s kortfattad att den gr miste om avgrande uppgifter som krvs fr att lagtextens frutsttningar ska uppfyllas. Det r ju lagtexten som du ska ha som std fr din redogrelse. Om det tex. r arbetsfrmgans nedsttning eller omfattning som r tvistig r det i frsta hand 33 kap 4-12, 16 samt 18-19 socialfrskringsbalken247 som innehller de villkor som behver vara uppfyllda fr att du ska ha rtt till sjukersttning. Det mste rra sig om kroniska sjukdomar och irreversibla skador dr ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedms
247
Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1-3 lagen (1962:381) om allmn frskring.
156

kunna leda till att den frskrade terfr ngon arbetsfrmga eller att den arbetsfrmga som finns kan frbttras. (se prop. 2007/08:136, s. 88) verklagandet ska skickas till Frskringskassan men stllas till frvaltningsrtten. Innan Frskringskassan skickar verklagandet till frvaltningsrtten r de dock enligt huvudregeln skyldiga att frst omprva rendet enligt 113 kap 10 andra stycket socialfrskringsbalken248. Vid omprvningen fr det ursprungliga beslutet inte ndras till din nackdel. Det innebr tex. att om Frskringskassan har beviljat dig sjukersttning till 50 % av arbetstiden, men du anskt om 100 %, s fr de inte vid omprvningen neka dig de 50 % som du frst beviljats. Det r bara resterande 50 % som d blir freml fr omprvning innan rendet vidarebefordras till frvaltningsrtten. Det finns ett undantag frn kravet p omprvning. Inom Frskringskassan finns en juridisk funktion som kallas Allmnna ombudet. Nr Allmnna ombudet ocks verklagar handlggarens beslut till frvaltningsrtten, fr omprvning inte gras utan verklagandet skickas direkt till frvaltningsrtten om det ses som inkommet i rtt tid. Detta enligt 113 kap 9 socialfrskringsbalken249. Om Allmnna ombudet ocks verklagar beslutet kan det ocks vara viktigt att ppeka att det i frvaltningsrtten torde saknas frbud mot reformatio in pejus. Man har tv mnader p sig att verklaga Frskringskassans avslag p anskan om sjukersttning. Rcker tiden inte till fr att inhmta ndvndiga intyg och underlag, kan du begra frlngd yttrandetid (anstnd). Det r mycket svrt att sedan f domstolarna att bevilja terstllande av frsutten tid. Eftersom det drfr r mycket viktigt att tidsgrnserna vid verklagande hlls, r det ocks viktigt att du skrar dokumentation som visar att du ftt frlngd yttrandetid (anstnd), genom att begra beslutet skriftligt. Det r av samma skl bra att skra dokumentation att Frskringskassan tagit emot verklagandet.
5.13
5.13.1
Arbetslivsintroduktionen fr utfrskrade
vergng frn aktivitetsarbetslivsintroduktion eller sjukersttning till
Frn 1 januari 2010 gller fljande: Efter avslutad period med aktivitets- eller sjukersttning kan man terf tidigare SGI (sjukpenninggrundande inkomst), dock utan kravet p att den frskrade till den del han eller hon r arbetsls ska vara beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot tidigare frvrvsarbete. (se 26 kap 22 a socialfrskringsbalken250 samt prop. 2009/10:45, sid. 29) Efter avslutad period med aktivitets- eller sjukersttning intrder enligt huvudregeln en sjukpenningkarens p tre kalendermnader nrmast efter avslutad period med aktivitets- eller sjukersttning, endast till den del nedsttningen av arbetsfrmgan svarar mot den nedsttning fr vilken sjukersttning eller aktivitetsersttning har lmnats. (se 27 kap 35 a socialfrskringsbalken251 samt prop. 2009/10:45, sid. 29)
248 249
Motsvarar numera upphvda 20 kap. 11 lagen (1962:381) om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 20 kap. 10 tredje stycket lagen (1962:381) om allmn frskring. 250 Motsvarar numera upphvda 3 kap. 5 c lagen om allmn frskring. 251 Motsvarar numera upphvda 3 kap. 4 tionde stycket lagen om allmn frskring.
157

Oavsett karensen p tre mnader ska sjukpenning eller frlngd sjukpenning dock alltid kunna lmnas i sdana situationer nr dessa frmner kan lmnas utan ngon tidsbegrnsning, allts ven under karenstiden. (se 27 kap 35 a socialfrskringsbalken252 samt prop. 2009/10:45, sid. 29) I lagrummet uttrycks huvudregeln och undantaget shr: Sjukpenning lmnas inte till en frskrad under de tre kalendermnader som infaller efter utgngen av en period med sjukersttning eller aktivitetsersttning. Detta gller dock endast till den del nedsttningen av arbetsfrmgan svarar mot den nedsttning fr vilken sjukersttning eller aktivitetsersttning har lmnats. Sjukpenning lmnas dock i fall som avses i 23 eller 24 a . Undantagen innebr fljande enligt lagtextens lydelse: 27 kap 23 socialfrskringsbalken253: "Om den frskrade har en allvarlig sjukdom lmnas sjukpenning p normalnivn trots att sdan sjukpenning redan har lmnats fr 364 dagar under ramtiden. I sdant fall tillmpas inte bestmmelserna i 22 och 24 . 27 kap 24 a socialfrskringsbalken254: "Sjukpenning p fortsttningsnivn lmnas fr ytterligare dagar om sjukperioden franleds av en godknd arbetsskada enligt 39 - 42 kap., den frskrade r intagen p sjukhus eller p grund av sjukdom fr omfattande vrd utan att vara intagen p sjukhus, den frskrade p grund av sjukdom har sdan avgrande frlust av verklighetsuppfattningen och frmgan att orientera sig att han eller hon inte kan tillgodogra sig information, eller en tergng i arbete eller ett deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program skulle medfra risk fr allvarlig frsmring av den frskrades sjukdom.
Fr en frskrad som p grund av sjukdom r frnvarande frn ett arbetsmarknadspolitiskt program ska vid bedmningen av nedsttningen av arbetsfrmgan beaktas om den frskrade p grund av sjukdomen r ur stnd att delta i programmet. (se 27 kap 55 a socialfrskringsbalken255 samt prop. 2009/10:45, sid. 24) Fr en frskrad som p grund av sjukdom har lmnat ett arbetsmarknadspolitiskt program, och som har formell mjlighet att terintrda i ett sdant program, ska vid bedmningen av nedsttningen av arbetsfrmgan ven beaktas den frskrades frmga att delta i ett sdant program. (se 27 kap 55 b socialfrskringsbalken256 samt prop. 2009/10:45, sid. 25)
252 253
Motsvarar numera upphvda 3 kap. 4 tionde stycket lagen om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 tredje stycket fjrde meningen lagen om allmn frskring. 254 Motsvarar numera upphvda 3 kap 4 fjrde stycket tredje meningen samt femte stycket lagen om allmn frskring. 255 Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 fjortonde stycket lagen om allmn frskring. 256 Motsvarar numera upphvda 3 kap. 7 femtonde stycket lagen om allmn frskring.
158

Ett annat undantag frn karensmnaderna som man dock inte r ivriga med att skylta med, men som r bra att knna till och som jag tycker du i s fall ska vervga, om rehabiliteringen/arbetsprvningen fallerar, r fljande tv mjligheter: Dokumentera allt som kan pvisa hur din funktionsfrmga ser ut. Lt lkaren vara aktiv i rendet. Skra bevisning/dokumentation i s nra anslutning till hndelserna som mjligt som du avser beropa. Helst av en specialistlkare med inriktning p frskringsmedicin! Ansk om sjukersttning tillsvidare inom de tre mnaderna, eftersom preskriptionsregeln i 33 kap 14 socialfrskringsbalken257 sger att sjukersttning och aktivitetsersttning inte fr betalas ut fr lngre tid tillbaka n tre mnader fre anskningsmnaden. Allts betyder detta att du senast fjrde mnaden efter utfrskring kan anska om varaktig sjukersttning med std av 33 kap 4 - 12, 14, 16, och 18 - 19 socialfrskringsbalken258 samt med std av en utredning som frhoppningsvis styrker att du dels har stadigvarande nedsatt arbetsfrmga samt att rehabilitering r utsiktslst i ditt fall. Du kan ocks anska om varaktig sjukersttning parallellt med att du nrmar dig introduktionsprogrammet, men fr du avslag, ansk p nytt inom preskriptionstiden i stllet fr att verklaga, d fr du frhoppningsvis dokumentation p att du inte klarar att arbeta pga. nedsatt arbetsfrmga, och att det inte finns ngon utsikt att rehabilitera mera, vilket kar chansen att f igenom nsta anskan och, om du fr avslag, vinna vid ett verklagande. I bda fallen gller att det finns en god mjlighet att du blir terbetalningsskyldig fr aktivitetsstd som kan komma att utg fr samma period som du senare eventuellt fr en sjukersttningsanskan godknd av frskringskassan eller domstol efter verklagande.
5.13.2
Vilka kan anvisas till introduktionsprogrammet?
Det r endast de som uppfyller kraven i 30 b frsta stycket frordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program som kan komma i frga fr plats i introduktionsprogrammet och enligt vad som str hr nedan f de hgre ersttningarna av aktivitetsstdet under programtiden. Denna regel parerar med formuleringen i 3 a andra stycket lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring och sger fljande: En anvisning till arbetslivsintroduktion fr gras fr en person som inte kan f sjukpenning fr fler dagar enligt 3 kap. 4 eller 10 a lagen (1962:381) om allmn frskring, eller som har ftt tidsbegrnsad sjukersttning under det hgsta antalet mnader som sdan ersttning kan betalas ut enligt vergngsbestmmelserna till lagen (2008:480) om ndring i nmnda lag. 259 Sledes kan de som inte uttmt alla ersttningsdagar enligt vergngsreglerna i tex. tillflliga sjukersttningen i dagslget inte rkna med att bli aktualiserade fr introduktionsprogrammet.
257 258
Motsvarar numera upphvda 16 kap 5 andra stycket lagen (1962:381) om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 7 kap 1-3 lagen (1962:381) om allmn frskring, samt 16 kap 5 andra stycket samma lag. 259 Bestmmelsen har mrkligt nog nnu inte anpassats med hnvisningar till socialfrskringsbalken, ngot som borde ha gjorts i samband med infrandet av socialfrskringsbalken.
159

De som utfrskrats fre 2009-12-31 omfattas inte heller av dessa specialregler utan fr dem r det den vanliga samverkan mellan frskringskassan och arbetsfrmedlingen som gller, med aktivitetsstd enligt traditionella niver som i flesta fallen ligger p 223 kronor per dag fre skatteavdrag berknat p fem dagar i veckan. Utfyllnad fr d ske med socialbidrag.
5.13.3
Grundlggande villkor fr rtt till hgre aktivitetsstd
Rtten till ersttning fr aktivitetsstd under introduktionsprogrammet beror p om man omfattas av definitionen av lngtidssjuka enligt 3 a andra stycket lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring. Det r endast dessa grupper som r mlgrupp fr insatserna. vriga grupper str utanfr mjligheten till de frhjda ersttningsniverna enligt specialreglerna i 19 dh frordningen (1997:835) om arbetslshetsfrskring samt 5 f frordningen (1996:1100) om aktivitetsstd. 3 a andra stycket lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring har fljande lydelse: Att en person har varit lngvarigt sjukfrnvarande innebr att han eller hon inte kan f sjukpenning fr fler dagar enligt 3 kap. 4 eller 10 a lagen (1962:381) om allmn frskring eller har ftt tidsbegrnsad sjukersttning under det hgsta antalet mnader som sdan ersttning kan betalas ut enligt vergngsbestmmelserna till lagen (2008:480) om ndring i nmnda lag.260 Slunda mste man ha tmt ut alla mjligheter till sjukpenning eller tidsbegrnsad sjukersttning innan man lagtekniskt sett kan utnyttja rtten till de frhjda ersttningarna under arbetslivsintroduktionen. Mhnda det dyker upp fler borgerliga verlappningslsningar pga. att det r valr i r. Men att inte utnyttja vergngsreglernas 18 mnader fr tidsbegrnsad sjukersttning kan allts i dagslget betyda att man inte fr rtt till de frhjda ersttningsniverna under introduktionen enligt specialreglerna i 19 d-h frordningen (1997:835) om arbetslshetsfrskring samt 5 f frordningen (1996:1100) om aktivitetsstd. Inte heller omfattas de med icke tidsbegrnsad sjukersttning, men som vid en omprvning enligt de numera lgre beviskraven (se 33 kap 17 och 110 kap 14 socialfrskringsbalken261 tillsammans med 36 kap 19 samma balk262) fr frskringskassan bedms ha terftt arbetsfrmga helt eller delvis. Sistnmnda grupp fr i stllet luta sig mot regeln i 36 kap 20 socialfrskringsbalken263 som sger att sjukersttning, som utges tills vidare, som ska minskas eller dras in p grund av att arbetsfrmgan har frbttrats fr utges till dess att den frskrade ftt ett arbete som motsvarar den frbttring som uppkommit, dock lngst sex mnader.
5.13.4
Annat att tnka introduktionsprogrammet
samband
med
Rtten till bostadstillgg hnger samman med aktivitets- och sjukersttningen. Upphr dessa frmner helt och inte bara delvis, upphr ocks rtten till bostadstillgg helt. Ngot liknande
260
Bestmmelsen har mrkligt nog nnu inte anpassats med hnvisningar till socialfrskringsbalken, ngot som borde ha gjorts i samband med infrandet av socialfrskringsbalken. 261 Motsvarar till strre delen numera upphvda 7 kap 3 b tredje och fjrde styckena lagen 1962:381 om allmn frskring. 262 Motsvarar numera upphvda 16 kap 7 a frsta stycket samma lag. 263 Motsvarar numera upphvda 16 kap 7 a tredje stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.
160

fenomen intrffar med tanke p arbetsmarknadsparternas specialfrskringar som en del frtidspensionrer uppburit som kompletterande ersttningar sidan om sin sjukersttning. Skyddet fr sjukpenninggrundande inkomst (SGI) terinfrs, men endast fr de som utfrskrats efter 2009-12-31. Detta enligt vergngsregeln till 26 kap 22 a socialfrskringsbalken264. Se SFS 2009:1454 punkt 2 (pdf) som sger att bestmmelserna i fd. 3 kap. 5 c tillmpas frsta gngen fr frskrade som vid utgngen av december mnad 2009 helt eller delvis har ftt sjukersttning eller aktivitetsersttning. De som utfrskrats frn sjukersttningen mellan 1 juli 2008-30 december 2009 har ingen mjlighet att utnyttja den nygamla regeln i 26 kap 22 a socialfrskringsbalken 265, utan fr denna grupp finns ingen SGI att falla tillbaka p, om man inte brjat arbeta igen. Senast nsta vardag efter det att du ftt besked om avslag p anskan om sjukpenning eller sjukersttning ska du anmla p Arbetsfrmedlingen. Detta gller ven om du avser verklaga frskringskassans avslagsbeslut. Du behver dock inte anmla dig p Arbetsfrmedlingen s lnge du r inne i en ersttningsperiod enligt beslut, allts inte innan ersttningsperioden enligt ersttningsbeskedet lpt ut. Exempel Om du har tidsbegrnsad sjukersttning p heltid till och med 30 juni 2010, men fr avslag p anskan om varaktig sjukersttning redan den 15 juni 2010 (som du anskt om i god tid), s ska du senast 1 juli 2010 anmla dig p Arbetsfrmedlingen. SGI skyddas normalt under anskningstiden om handlggningstiden drar ut p tiden och detta inte beror p dig. Det betyder att om du anskt i god tid, men i exemplet hr fr avslagsbeslutet frst den 14 juli, ska du anmla dig senast den 15 juli p Arbetsfrmedlingen, eftersom SGI skyddas under utredningstiden. Se nrmare i 2004/05:SfU13, sid. 13 tillsammans med frskringskassans vgledning 2004:5 med ndringsdatum 2009-06-26, sid. 189, dr sistnmnda intressant formulering finns: Frskringskassans utredningstid tillhr omstndigheter den frskrade vanligtvis inte sjlv kan rda ver. Det innebr att SGI i normalfallet inte snks i en sdan situation, under frutsttning att den frskrade inte sjlv har kunnat pverka utredningstiden.
5.13.5
De nya schablonreglerna
De nya schablonreglerna om aktivitetsstd finns nu att lsa i 19 d-h frordningen (1997:835) om arbetslshetsfrskring samt 5 f frordningen (1996:1100) om aktivitetsstd. Genom schablon uppfylls arbetsvillkoret automatiskt i arbetslshetsfrskringen.
264 265
Motsvarar numera upphvda 3 kap 5 c lagen om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 3 kap 5 c lagen om allmn frskring.
161

5.13.6
Berkning av ersttning enligt SGI eller antagandeinkomst
Ngot som antyder att man har en SGI eller en antagandeinkomst med sig ut ur sjukfrskringen r om man haft aktivitets- eller sjukersttning utver grundnivn, eftersom inkomstrelaterad sjukersttning frutstter antingen just att man har en SGI eller en antagandeinkomst. Se 34 kap 4-13 socialfrskringsbalken266! De som saknar SGI och antagandeinkomst har i stllet ftt aktivitets- eller sjukersttning p grundniv enligt 35 kap 1819 socialfrskringsbalken267. Prisbasbeloppen fr de senaste ren finns hr: frordningen (2011:1015) om prisbasbelopp och frhjt prisbasbelopp fr r 2012, frordningen (2010:1132) om prisbasbelopp och frhjt prisbasbelopp fr r 2011, frordningen (2009:924) om prisbasbelopp och frhjt prisbasbelopp fr r 2010, frordningen (2008:753) om prisbasbelopp och frhjt prisbasbelopp fr r 2009, frordningen (2007:699) om prisbasbelopp och frhjt prisbasbelopp fr r 2008, frordningen (2006:1086) om prisbasbelopp och frhjt prisbasbelopp fr r 2007, samt frordningen (2005:650) om prisbasbelopp och frhjt prisbasbelopp fr r 2006.
5.13.7
Avrkningsregeln
Det man frst ftt i tillfllig ersttning rknas av den senare faststllda slutliga ersttningen, s att inte en ny period p tex. 300 nya a-kassedagar brjar lpa d ersttningen slutligen faststllts. Se 19 d tredje stycket i frordningen (1997:835) om arbetslshetsersttning: Tillfllig arbetslshetsersttning betalas ut fram till dess att den skande har ftt sin slutliga ersttning enligt lagen om arbetslshetsfrskring bestmd. Den ersttning som betalats ut tillflligt ska rknas av mot den slutliga ersttningen.
5.13.8
Den bortre parentesen slopad
Aktivitetsstd fr deltagande i arbetslivsintroduktionen fr lngtidssjuka avsgs ges i max 150 dagar, detta enligt 5 f andra stycket frordningen (1996:1100) om aktivitetsstd.
5.13.9
Aktivitetsstdets storlek
Det r normalt frskringskassan som faststller aktivitetsstdets storlek. Men den som har rtt till ersttning ur arbetslshetsfrskringen, antingen p grundnivn eller p den inkomstrelaterade nivn, ska skicka uppgifter om sina inkomster till sin arbetslshetskassa eller, om man inte r med i en arbetslshetskassa, till Alfakassan. Arbetslshetskassan eller
266 267
Motsvarar numera upphvda 8 kap 3-9 lagen om allmn frskring. Motsvarar numera upphvda 9 kap 8-9 lagen om allmn frskring.
162

Alfakassan rknar d ut en dagpenning utifrn tidigare inkomster och meddelar frskringskassan vilken dagpenning man skulle ha haft om man skulle ha uppburit arbetslshetsersttning. Frskringskassan faststller d dagpenningbeloppet i enlighet med arbetslshetskassans eller Alfakassans beslut. Det finns ngra olika typfall som kan uppkomma i detta skedet fr den som ska verg till arbetslivsintroduktionen. Uppfyller du bde medlemsvillkoret och arbetsvillkoret kommer aktivitetsstdet faststllas enligt din tidigare inkomst eller enligt sjukpenninggrundande inkomst alternativt antagandeinkomst. Uppfyller du endast arbetsvillkoret kommer aktivitetsstdet faststllas till 320 kronor per dag fre skatteavdrag. Fr vriga kommer aktivitetsstdet faststllas till 223 kronor per dag fre skatteavdrag.
Arbetsvillkoret r uppfyllt om du inom de senaste tio ren plus ramtiden p ett r, dvs. de senaste elva ren uppfyller ngot av de tv alternativ som normalt finns fr att uppfylla ett arbetsvillkor. Ls om detta p hemsidan fr din arbetslshetskassa. Arbetsvillkoret r ocks uppfyllt om du omedelbart nr sjukpenningen eller den tidsbegrnsade sjukersttningen upphr, i bda fallen efter maximalt antal dagar man kan f ersttningen, har en sjukpenninggrundande inkomst eller en antagandeinkomst, vilket framgr av uppgifterna i intyg 7285 frn Frskringskassan, som du sjlv mste begra och som du d sedan ska skicka till din a-kassa eller, om du inte r medlem i en a-kassa, till Alfakassan. Det frefaller som om denna presumtionsregel inte innehller ngon mjlighet till presumtionsgenombrott med std av huvudregeln om hgst tio rs verhoppningsbar tid, varfr inkomstuppgifterna i intyg 7285 gller om inte den frskrade sjlvmant skickar in dokumentation som styrker hgre inkomst. Medlemsvillkoret innebr att du normalt mste ha varit medlem i en arbetslshetskassa i tolv mnader och att ett arbetsvillkor r uppfyllt inom medlemskapet. Fr dig som har rtt att delta i arbetslivsintroduktionen gller specialregler. Har du uttrtt ur arbetslshetskassan mellan den 16 oktober 2006 och den 30 september 2009 och drefter p nytt intrtt i en arbetslshetskassa mellan den 1 september 2009 och den 31 december 2010, varit medlem i minst tre kalendermnader i fljd efter det senaste intrdet, och uppfyller ett arbetsvillkor inom medlemskapet,
uppfyller du medlemsvillkoret enligt undantagsreglerna fr lngtidssjuka. Exempel 1: Du gr med i a-kassan 1 december 2009 och ska brja i arbetslivsintroduktionen den 1 januari 2010. De tv frsta mnaderna fr du aktivitetsstd p 320 kronor, och frn 1 mars 2010 ska aktivitetsstdet berknas efter din tidigare inkomst alternativt sjukpenninggrundande inkomst eller antagandeinkomst som du haft omedelbart d ersttning frn frskringskassan upphrt, om du kan pvisa ngon av dessa. Exempel 2: Du gr med i a-kassan den 1 april 2010 men har brjat i arbetslivsintroduktionen redan den 1 januari 2010. Du vljer att g med i a-kassan fr att f hgre ersttning. Detta kommer dock inte att hjlpa, eftersom du inte uppfyller ett arbetsvillkor inom medlemskapet (se
163

sista punkten ovan). Ersttningen faststlls d slutligen till 320 kronor per dag fre skatteavdrag. Det r allts viktigt att g med i a-kassan senast mnaden fre starten i arbetslivsintroduktionen, om du vill ha inkomstrelaterat aktivitetsstd med std av din tidigare inkomst alternativt sjukpenninggrundande inkomst eller antagandeinkomst som du haft omedelbart d ersttning frn frskringskassan upphrt, om du kan pvisa ngon av dessa.
5.14
Frskringslkares ord inte alltid avgrande
Kammarrtten i Gteborg avfrdade tre frskringsmedicinska lkares bedmningar och la behandlade lkares bedmning som grund fr att godknna en sjukskrivning. Se dom i mlet 324-06 frn kammarrttern i Gteborg (pdf).
164

6
6.1
Ersttning vid arbetslshet

Snabbfakta
Svar Fackfreningarnas a-kassor (a-kassa) Frskringskassan (aktivitetsstd) Frvaltningslagen (ramlag) (1986:223)
Lagen (1986:1142) om verklagande av beslut av enskilda organ med offentliga frvaltningsuppgifter Lagen (1997:238) arbetslshetsfrskring Frordningen (1997:835) arbetslshetsfrskring Frordningen aktivitetsstd (1996:1100) om
om
om
AMSFS, Arbetsfrmedlingens frfattningssamling IAFFS (Inspektionen arbetslshetsfrskringens frfattningssamling Lagen (1997:238) arbetslshetsfrskring Frordningen (1997:835) arbetslshetsfrskring Frordningen aktivitetsstd (1996:1100) fr
om
om
om
AMSFS, Arbetsfrmedlingens frfattningssamling IAFFS (Inspektionen arbetslshetsfrskringens frfattningssamling fr
165

Viktiga frarbeten
Prop. 1973:56 (Kungl. Maj:ts proposition med frslag till lag om arbetsIshetfrskring m.m.) Prop. 1996/97:107 (En allmn och sammanhllen arbetslshetsfrskring) Frordningsmotiven till frordningarna Tv mnader efter att man tagit emot beslutet (50 och 54 lagen [1997:238] om arbetslshetsfrskring) Frvaltningsrtten Kammarrtten krvs) (prvningstillstnd
Tid fr verklagande
6.2
versikt
Ersttning vid arbetslshet kan utg i form av arbetslshetsersttning, ven kallad a-kasseersttning eller a-kassa (frn arbetslshetskassan; kallas i detta avsnitt fr arbetslshetsersttning), aktivitetsstd (frn frskringskassan; kallas i detta avsnitt fr aktivitetsstd) eller ekonomiskt bistnd (frn kommunen; kallas i detta avsnitt fr ekonomiskt bistnd).
6.3
6.3.1
A-kassa
Inledning
Tillmpliga bestmmelser finns i lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring, frordningen (1997:835) om arbetslshetsfrskring, lagen (1997:239) om arbetslshetskassor, frordningen (1997:836) om arbetslshetskassor, promulgationslagen (lagen [1997:240] om infrande av lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring och lagen (1997:239) om arbetslshetskassor) samt i myndighetsfreskrifter (AMSFS, Arbetsfrmedlingens frfattningssamling och IAFFS (Inspektionen fr arbetslshetsfrskringens frfattningssamling).
166

I detta avsnitt bortses frn specialreglerna pga. sjukfrskringsreformen 2008-2010. I den delen hnvisas till avsnittet 5.13 ovan. Framstllningen har inte heller fokus p a-kassereglerna fr fretagare och gr inte i vrigt ansprk p att g p djupet i a-kassereglerna.
6.3.2
Villkor fr rtten till arbetslshetsersttning
Man mste uppfylla tre villkor fr att kunna f inkomstrelaterad arbetslshetsersttning: man mste vara medlem i en arbetslshetskassa sedan minst ett r tillbaka (medlemsvillkoret; 7 lagen [1997:238] om arbetslshetsfrskring), man mste uppfylla ett av de bda arbetsvillkoren inom ramtiden (arbetsvillkoret, 12-18 lagen [1997:238] om arbetslshetsfrskring) och man mste vara arbetsls, anmld p arbetsfrmedlingen och beredd att anta erbjudet lmpligt arbete och att aktivt ska sdana arbeten som anses som lmpliga ( stlla sig till arbetsmarknadens frfogande, 9-11 lagen [1997:238] om arbetslshetsfrskring); vad som menas med lmpligt arbete framgr i tur och ordning av 11 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring, 26 frordningen (1997:835) om arbetslshetsfrskring, Inspektionen fr arbetslshetsfrskringens freskrifter (IAFFS 2004:3) om tillmpningen av 11 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring gllande lmpligt arbete, Inspektionen fr arbetslshetsfrskringens freskrifter (IAFFS 2007:2) om ndring i inspektionens freskrifter (IAFFS 2004:3) om tillmpningen av 11 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring gllande lmpligt arbete och Inspektionen fr arbetslshetsfrskringens freskrifter (IAFFS 2008:4) om ndring i inspektionens freskrifter (IAFFS 2004:3) om tillmpningen av 11 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring gllande lmpligt arbete. Brister det i medlemsvillkoret, utgr endast arbetslshetsersttning ur grundfrskringen, vilket fljer av motsatstolkning av 7 lagen [1997:238] om arbetslshetsfrskring tillsammans med sedvanlig tolkning av 6 samma lag.
6.3.3
Ersttningsperiodens lngd
Arbetslshetsersttningen utgr endast fr hgst 300 dagar, fr den som dag 300 i ersttningsperioden r frlder till barn under 18 r dock under lngst 450 dagar, frdelat p fem ersttningsdagar per kalendervecka. (se 22 frsta stycket respektive 20 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring) Nr ersttningsperioden r frbrukad r huvudregeln att man mste uppfylla ett nytt arbetsvillkor fr rtten till en ny ersttningsperiod. Det knippe av undantagsregler som finns gs inte igenom hr. Tnk p karenstiden p sju ersttningsdagar d varje ny ersttningsperiod pbrjas, se 21 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring! Karenstiden ska inte frvxlas med den avstngningstid som man kan drabbas av enligt 43-45 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring.
167

6.3.4
Ersttningens maximala storlek
Dagersttningen ur den inkomstrelaterade frskringen kan aldrig bli hgre n taket i 4 frordningen (1997:835) om arbetslshetsfrskring, nmligen 680 kronor fre avdrag fr skatt. Ur grundfrskringen fr man hgst 320 kronor per ersttningsdag enligt 3 samma frordning.
6.4
Aktivitetsstd
Har man inte rtt till arbetslshetsersttning frn arbetslshetskassan, kan man ha rtt till aktivitetsstd frn frskringskassan. Aktivitetsstdet kan vara baserat p arbete (arbetsvillkoret ska vara uppfyllt) samt medlemskap i minst ett r i en arbetslshetskassa (medlemsvillkoret r uppfyllt), vilket innebr att Frskringskassan faststller dagpenningen med std av arbetslshetskassans dagpenningberkning, och ersttning blir inkomstrelaterad, vara baserat p arbete (arbetsvillkoret ska vara uppfyllt) men utan medlemskap i minst ett r i en arbetslshetskassa (medlemsvillkoret r inte uppfyllt), vilket innebr att Frskringskassan faststller dagpenningen med std av arbetslshetskassans dagpenningberkning, och ersttning erhlls endast ur grundfrskringen, eller sakna berkningsgrund i arbetsvillkor och medlemsvillkor i arbetslshetsfrskringen , vilket innebr att arbetslshetskassan inte faststller ngon dagpenning utan istllet beslutar Frskringskassan hrom, och dagpenningen faststlls till hgst 223 kronor per dag fre avdrag fr skatt, berknat p fem dagar per vecka. Fr rtt till aktivitetsstd gller samma krav som fr rtt till arbetslshetsersttning, dvs. att man mste st till arbetsmarknadens frfogande samt att man mste delta i ngot av de arbetsmarknadspolitiska programmen som arbetsfrmedlingen anvisar, se 4 frordningen (1996:1100) om aktivitetsstd!
6.5
Ekonomiskt bistnd
Den som vgrar att ta anvisat lmpligt arbete och p den grunden inte heller fr ngon ersttning frn arbetslshetsfrskringen har i regel inte heller rtt till ekonomiskt bistnd enligt 4 kap. 1 socialtjnstlagen (2001:453). Dock understryker lagstiftaren att socialtjnste inte automatiskt fr plagiera aarbetsfrmedlingens beslut utan man ska gra en egen bedmning av bistndstagarens frutsttningar fr det avvisade arbetet. 268 Se avsnitt 7 nedan!
6.6
Sjukskrivning under arbetslshet
Uppbr man arbetslshetsersttning (a-kassa) s har man inte rtt till denna ersttning fr de dagar man r sjukanmld. I stllet ska man ska sjukpenning, dr taket p dagpenningbeloppet
268
Se prop. 1996/97:124 s. 75!
168

r 486 kronor, se 28 kap. 11 socialfrskringsbalken. Eftersom sjukpenning utgr fr sju veckodagar (jfr 28 kap. 7 socialfrskringsbalken och 28 kap. 10 samma balk), men arbetslshetsersttning bara fr fem dagar, s blir taket i ersttningarna i stort sett samma, utslaget tex. veckovis. Uppbr man aktivitetsstd s fr man behlla aktivitetsstdet under sjukdomen, dock efter att ha fullgjort en karensdag. Se 8-9 frordningen (1996:1100) om aktivitetsstd! Det finns dock en maximal tid med bibehllet aktivitetsstd vid sjukfrnvaro p heltid. Aktivitetsstdet r knutet till olika arbetsmarknadspolitiska program och s snart man skrivs ut frn ett program, s upphr aktivitetsstdet ocks, se 4 frordningen [1996:1100] om aktivitetsstd. Upprkningen i sistnmnda paragraf r uttmmande, vilket innebr att stdet dras in s snart frutsttningarna fr stdet, dvs. deltagande i ett program, saknas. Jobb- och utvecklingsgarantin r ett program som man ska skrivas ut frn, efter sjukfrnvaro p heltid minst 30 dagar i fljd, se 13 frordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin! Fr vriga program enligt den finita upprkningen i 4 frordningen (1996:1100) om aktivitetsstd gller samma sak, se 10 frordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program! S lnge man inte r sjukskriven p heltid ska man allts inte med sjukdom som grund skrivas ut frn ett program, lt vara att det drutver finns andra grunder fr utskrivning. Uppbr man ekonomiskt bistnd ska man visa upp lkarintyg som styrker nedsttningen av arbetsfrmgan, oavsett sjukskrivningsgrad. Man kan ven bli hnvisad av socialtjnsten att i frsta hand anska om sjukpenning eller sjukersttning/aktivitetsersttning, se SOSFS 2009:23 som har fljande formulering: Om den enskilde genom socialfrskringsfrmner och andra ersttningar helt eller delvis kan tillgodose sitt behov, br socialnmnden hnvisa honom eller henne till att anska om dessa. Sdana frmner och ersttningar kan vara t.ex. bostadsbidrag, underhllsstd, sjukpenning, frldrapenning, ldrefrsrjningsstd samt sjukersttning och aktivitetsersttning.
169

7
7.1
Det ekonomiska bistndet frn kommunen

Snabbfakta
Svar Kommunernas socialtjnst Frvaltningslagen (ramlag) (1986:223)
Lagreglering fr bedmningen Viktiga frarbeten
Socialtjnstlagen (2001:453) Socialtjnstfrordningen (2001:937) SOSFS 2003:5 SOSFS 2009:23 Socialtjnstlagen (2001:453) Socialtjnstfrordningen (2001:937) SOSFS 2003:5 SOSFS 2009:23 Prop. 1979/80:1 (om socialtjnsten) Bet. SoU 1979/80:44 Prop. 1996/97:115 (Mer tillgnglig kollektivtrafik; dvs. frdtjnsten lyfts ur socialtjnstlagen och fr en egen lagstiftning, rttigheten gr frn socialpolitik till trafikpolitik) Bet. 1997/98:TU3 (Mer tillgnglig kollektivtrafik) Prop. 1996/97:124 socialtjnstlagen) Bet. 1996/97:SoU18 socialtjnstlagen) (ndring (ndring i i
Prop. 2000/01:80 (Ny socialtjnstlag m.m.) Bet. 2000/01:SoU18 (Ny socialtjnstlag m.m.) Prop. 2007/08:1 (Regeringens
170

budgetproposition, utgiftsomrde 9: Hlsovrd, sjukvrd och social omsorg; dvs. infrandet av nya 4 kap 1 a socialtjnstlagen) Bet. 2007/08:SoU1 (Utgiftsomrde 9: Hlsovrd, sjukvrd och social omsorg m.m) Prop. 2009/10:57 (Behovsbedmning av annat n ekonomiskt bistnd enligt socialtjnstlagen) Bet. 2009/10:SoU6 (Behovsbedmning av annat n ekonomiskt bistnd enligt socialtjnstlagen) Tre veckor efter att man tagit emot beslutet (23 andra stycket frvaltningslagen) Frvaltningsrtten Kammarrtten krvs) (prvningstillstnd
Tid fr verklagande
7.2
7.2.1
Ladda ner frn Internet

Vgledningar fr frdjupad information
Vgledningar som finns p Socialstyrelsens hemsida: Omrde Hur ska renden handlggas dokumenteras av socialtjnsten? Ekonomiskt bistnd Socialtjnsten i ett EG-rttsligt perspektiv och Publikation Handlggning socialtjnsten och dokumentation inom
Ekonomiskt bistnd - Std fr rttstillmpning EG-rtten och socialtjnsten en vgledning
171

7.3
Allmnt om socialtjnsten
I allmnhet kan man sga att socialtjnsten har det vergripande ansvaret fr kommunens invnare och dess frsrjning, kommunens sk. yttersta ansvar enligt 2 kap 2 socialtjnstlagen (2001:453). Detta ansvar kan man emellertid inte driva hur lngt som helst, individen har ett eget ansvar fr sin frsrjning ocks, vilket framgr indirekt av 4 kap 1 socialtjnstlagen (2001:453): den som inte sjlv kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodosedda p annat stt. Sedan 1 januari 2010 finns ocks mjligheten att upprtta en indivuell plan fr personer som annars riskerar att hamna mellan socialtjnsten och sjukvrden, frmst gller det d vrden av tex. missbrukare, se 2 kap 7 socialtjnstlagen (2001:453)!
7.4
7.4.1
Ekonomiskt bistnd
Inledning
Till skillnad frn sjukpenning, sjukersttning och a-kasseersttning, s r ekonomiskt bistnd behovsprvat. Ekonomiskt bistnd r ett samlingsbegrepp, dels fr frsrjningsstd, dels fr ekonomiskt bistnd fr livsfringen i vrigt, dvs. det som frut kallades socialbidrag. Ekonomiskt bistnd och frsrjningsstd r allts inte riktigt samma sak. Det r viktigt att ha denna uppdelning i tanke vid genomlsningen av denna framstllning. Uppdelningen framgr ocks av lagtexten: Den som inte sjlv kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodosedda p annat stt har rtt till bistnd av socialnmnden fr sin frsrjning (frsrjningsstd) och fr sin livsfring i vrigt. (4 kap 1 frsta stycket socialtjnstlagen) Hr markeras ven principen om egenansvar fr frsrjningen. Endast den som inte sjlv kan tillgodose sina behov eller f dem tillgodosedda p annat stt har rtt till ekonomiskt bistnd. I frsta hand r den enskilde hnvisad till inkomster av eget arbete, eller andra rttigheter som tex. studiemedel, bostadsbidrag, a-kassan sjukpenning, och sjukersttning, innan man har rtt till ekonomiskt bistnd frn socialtjnsten. En del kommuner driver denna princip ganska hrt, och krver rentav att man ska verklaga avslag p tex. anskan om sjukersttning fr att sgas ha gjort allt vad man kan fr att bli sjlvfrsrjande. Vilka inkomster och tillgngar som ska beaktas och hur de ska vrderas vid inkomstberkningen av rtten till ekonomiskt bistnd tas upp under 7.4.3 nedan. Men innan dess mste man faststlla vilka kostnader som r skliga. Hamnar man efter berkningen p underskott i frhllande till inkomsterna och tillgngarna, freligger rtt till ekonomiskt bistnd fr mellanskillnaden. Vilka kostnader som r skliga tas upp under 7.4.2 nedan! Den enskilde ska genom bistndet tillfrskras en sklig levnadsniv. Bistndet ska utformas s att det strker hans eller hennes mjligheter att leva ett sjlvstndigt liv. (4 kap 1 tredje stycket socialtjnstlagen) Hr markeras att det ekonomiska bistndet ska frstta den enskilde p en sk. sklig levnadsniv. Uttrycket sklig levnadsniv r inte preciserat i lagen eller dess frarbeten, och ger ibland upphov till lagtolkningsproblematik. Men lagstiftaren har valt att lmna ett stort flt ppet fr tolkning i detta avseende i stllet fr att binda upp socialtjnstens arbete med detaljreglerade rttigheter fr den enskilde.
172

Genom denna bestmmelse markeras underfrsttt ocks att ekonomiskt bistnd inte r en lngsiktig och primr frsrjningsklla utan en kortsiktig och sekundr sdan, vilket betyder att p sikt kommer tex. utfrskrade frn sjukfrskringen att tvingas till arbetsskande och arbete fr rtten till ekonomiskt bistnd. Ej sllan upprttas en handlingsplan, eller genomfrandeplan som den kallas i freskrifterna, se 6 kap. 1 SOSFS 2006:5. Det r viktigt att flja denna handlingsplan, eftersom socialsekreterare tyvrr alltsomoftast fljer den mekaniskt, och ej sllan drar in ekonomiskt bistnd, ibland regelrtt, ibland regelvidrigt, med motiveringen att handlingsplanen ej fljts. Behver du avvika frn handlingsplanen, se till att kontakta socialsekreteraren, f avvikelsen godknd skriftligen eller p annat skert stt s du skyddar dig mot indraget bistnd! Det ankommer i frsta hand p socialtjnsten att utreda rtten till bistnd men ansvaret fr att anskaffa beslutsunderlaget kan man ej sllan vltra ver p den enskilde: Fr att socialnmnden skall kunna avgra om en enskild har rtt till ekonomiskt bistnd behvs ett underlag fr bedmning och berkning. Om en enskild trots srskild begran inte frser nmnden med det underlag som behvs eller motstter sig att handlggaren tar ndvndiga kontakter, br nmnden i regel kunna avsl anskan. (SOSFS 2009:23, s. 20)
7.4.2 7.4.2.1
Skliga levnadskostnader vid behovsbedmningen Frsrjningsstd
Frsrjningsstdets storlek preciseras nrmare i lagtexten: Frsrjningsstd lmnas fr skliga kostnader fr 1. livsmedel, klder och skor, lek och fritid, frbrukningsvaror, hlsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift, 2. boende, hushllsel, arbetsresor, hemfrskring samt medlemskap i fackfrening och arbetslshetskassa. (4 kap 3 frsta stycket socialtjnstlagen) Kostnadsposterna under frsta punkten r normerade belopp enligt en faststlld riksnorm, frn vilka avvikelse uppt eller nedt fr gras bara om srskilda skl talar fr det. Se nrmare under 7.4.2.1.1 nedan! Kostnadsposterna under andra punkten r belopp som berknas efter en sklighetsbedmning, dvs. frsrjningsstd lmnas fr skliga kostnader fr dessa kostnadsposter. Man vger i regel ocks in 4 kap 1 tredje stycket socialtjnstlagen, dvs.: den enskilde ska genom bistndet tillfrskras en sklig levnadsniv. Se nrmare under 7.4.2.1.2 nedan!
7.4.2.1.1
Frsrjningsstd enligt riksnormen
Skliga kostnader enligt frsta stycket 1 ska i enlighet med vad regeringen nrmare freskriver berknas enligt en fr hela riket gllande norm (riksnorm) p grundval av officiella prisunderskningar av olika hushllstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns srskilda skl, ska socialnmnden dock berkna dessa
173

kostnader till en hgre niv. Nmnden fr ocks i ett enskilt fall berkna kostnaderna till en lgre niv, om det finns srskilda skl fr detta. (4 kap 3 andra stycket socialtjnstlagen) Denna riksnormen faststlls av regeringen p frordningsniv, och nrmare bestmt i 2 kap 1 socialtjnstfrordningen (2001:937). Denna bestmmelse ndras i regel en gng om ret, s fr berkningen i frordningstexten, hnvisas till dess aktuella lydelse som finns p Ntet. Som framgr av 4 kap 3 frsta stycket 1 socialtjnstlagen ska riksnormen tcka kostnadsposterna livsmedel, klder och skor, lek och fritid, frbrukningsvaror, hlsa och hygien samt dagstidning, telefon och radio- och TV-avgift. En del av dessa kostnadsposter r frhllandevis hga, s ej sllan mste man prioritera vad man ska lgga det riksnormerade bistndet p. Avvikelser frn riksnormen fr gras endast om srskilda skl talar fr det. I vilka fall som man kan sga att srskilda skl talar fr avvikelser, framgr av SOSFS 2009.23, s. 4-5.
7.4.2.1.2 7.4.2.1.2.1
Frsrjningsstd enligt sklighetsbedmningen Samtliga kostnadsposter
Andra kostnadsposter i frsrjningsstdet som ofta r variabla har lagstiftaren valt att placera utanfr riksnormen, och i stllet under sklighetsbedmningen. Det gller, som framgr av 4 kap 3 frsta stycket 2 socialtjnstlagen kostnadsposterna "boende, hushllsel, arbetsresor, hemfrskring samt medlemskap i fackfrening och arbetslshetskassa. " Dessa kostnadsposter berknas i regel nrmare enligt SOSFS 2009.23, s. 5-10. Boendekostnaderna vllar ej sllan tvister i frvaltningsdomstolarna. Tex. ska boendekostnaderna vara skliga och boytan uppn en sklig levnadsniv. Detta utvecklas nrmare under 7.4.2.1.2.2 nedan. Hushllsel ska i regel berknas enligt de faktiska kostnaderna, frutsatt att de r skliga. Detta framgr av SOSFS 2009.23, s. 9. Med skliga elkostnader brukar i regel avses kostnader fr elfrbrukningen enligt Konsumentverkets riktlinjer. I skrivandets stund ligger dock ett ml i Hgsta frvaltningsdomstolen269, dr prvningstillstnd getts 2010-03-25 fr prvningen av kostnader utver Konsumentverkets riktlinjer. Se Hgsta frvaltningsdomstolen270, ml nr 5058-09! Kostnader fr arbetsresor som r skliga r i regel mnadskostnaden fr lokala resor med allmnna kommunikationer. Den som pga. att allmnna kommunikationer saknas, pga. att turttheten r starkt begrnsad, eller pga. sjukdom eller funktionshinder har behov av bil br f behovet fr bilresor tckta fr skliga kostnader fr bla. bensin, skatt, frskring, och besiktning. Mste man ka frdtjnst till jobbet br i regel de faktiska frdtjnstkostnaderna beaktas. Detta framgr av SOSFS 2009.23, s. 9.
269 270
Hgsta frvaltningsdomstolen hette frut Regeringsrtten. Hgsta frvaltningsdomstolen hette frut Regeringsrtten.
174

Socialnmnden br i regel godta den enskildes faktiska kostnader fr hemfrskring, om kostnaderna r skliga, se SOSFS 2009.23, s. 10! I medlemskapet hos vissa fackfreningar ingr en kollektiv hemfrskring i avgiften, i de fallen kan man d sjlvklart inte gra ansprk p kostnader fr hemfrskring ht. av socialtjnsten. Socialnmnden br godta den enskildes faktiska kostnader fr avgifter till fackfrening och arbetslshetskassa, se SOSFS 2009.23, s. 10!
7.4.2.1.2.2 7.4.2.1.2.2.1
Kostnadsposten fr boendet Vad menas med sklig boendekostnad?
Socialnmnden br vid bedmningen av vad som r en sklig boendekostnad utg frn den enskildes faktiska kostnad och behov av boende. Utgngspunkten vid bedmningen av vad som r sklig boendekostnad br vara vad en lginkomsttagare p orten normalt har mjlighet att kosta p sig. Kostnaden br ven relateras till hyresnivn hos allmnnyttiga bostadsfretag eller andra strre bostadsfretag p orten. Med orten br avses den ttort dr den enskilde bor eller de nrmast belgna ttorterna inom kommunen. (SOSFS 2009.23, s. 5) Det r den generella hyresnivn p ttorten som avses, en kommun med flera ttorter kan drfr ha varierande hyresniver som bedms som skliga. Kommunerna har ej sllan faststllda normer som de fljer mekaniskt tex. nr det kommer till boendekostnad. Vid verklagande av kostnadsposten fr boendet dr kommunen beropar sina egna faststllda riktlinjer r det viktigt att trycka p dels att dessa riktlinjer inte r bindande rttskllor, se prop. 1996/97:124, s. 70, dels att socialtjnsten ska gra en individuell bedmning i varje enskilt fall. Vid ett kortvarigt bistndsbehov br socialnmnden i regel godta den faktiska boendekostnaden. Med kortvarigt avses en period om maximalt tre sammanhngande mnader. (SOSFS 2009.23, s. 7) Man kan allts i dagslget kringg lngvarighetsbedmningen genom att ska bistnd fr tv mnader t gngen, lta bli att ska den tredje, och sedan ska p nytt fr fjrde och femte mnaden, och s vidare. Hur en sdan situation skulle st sig vid en prvning i Hgsta frvaltningsdomstolen271 r dock aningen tveksamt, eftersom avsikten med bedmningarna r att markera en grns mellan kortvarigt och lngvarigt bistndsbehov. Men rttslget r som sagt oklart i denna frga d vgledning saknas frn Hgsta frvaltningsdomstolen272. Vad den faktiska kostnaden inkluderar i tex. olika boendekonstellationer framgr nrmare av SOSFS 2009.23, s. 6-7. Fr inneboende, dvs. boende som har andrahandskontrakt fr en del av bostaden, brukar socialtjnsten i regel dock tillmpa Riksfrskringsverkets freskrifter (RFFS 1998:9) om berkning av boendekostnader samt Riksfrskringsverkets allmnna rd (2001:8) om bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar. Enligt 24 Riksfrskringsverkets freskrifter (RFFS 1998:9) om berkning av boendekostnader rknas varje rum som tv enheter och kket som en enhet. Den frdelningen anvnds sedan som grund fr berkningen av den inneboendes andel av boendekostnaden. En del kommuner r genersare nr det gller avgrnsningen mot lngvarigt bistndsbehov. Det finns allts regionala skillnader i
271 272
Hgsta frvaltningsdomstolen hette frut Regeringsrtten. Hgsta frvaltningsdomstolen hette frut Regeringsrtten.
175

tillmpningen, men det beror p att man kan se socialtjnstlagen och anslutande regelverk som ett minimikrav fr kommunerna. Inget hindrar allts rent juridiskt sett kommunerna frn att ha genersare bedmningar, men kommunerna mste d vara aningen frsiktiga och srskilt beakta likabehandlingsprincipen i 2 kap 2 kommunallagen (1991:900). Fr andra inneboende, utan andrahandskontrakt, tex. hemmaboende ungdomar, gller de allmnna rden om delad bostad, se SOSFS 2009.23, s. 7! Om bistndsbehovet bedms bli lngvarigt, allts i regel lngre n tre sammanhngande mnader (SOSFS 2009.23, s. 7), finns det anledning fr socialtjnsten att se ver boendekostnaderna och man tillsammans med den enskilde kan pverka dessa. Vrt att notera r att det r tnkt att vara ett samspel mellan socialtjnsten, inte ett ensidigt rttighetsdribblande frn den enskildes sida eller ett myndighetsversitteri frn socialtjnsten. Bda parter mste hr gra vad man kan fr att frndra situationen. P grund av kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap 2 socialtjnstlagen r domstolarna dock restriktiva med att tillta att mnniskor stts p gatan, men det finns en flytande grns framt p tidsaxeln dr till och med domstolarna kommer att tillta indraget bistnd om man inte medverkar till bostadsbyte eller bostadsfrsljning.
7.4.2.1.2.2.2
Bostadsbyte
Vid lngvarigt bistndsbehov kan det bli aktuellt med bostadsbyte, men fr det krvs det skligt rdrum om i regel fyra mnader rknat frn den tidpunkt d den enskilde fick besked om nmndens bedmning om varaktigheten av bistndsbehovet, se SOSFS 2009.23, s. 8! Nmnden br ven godknna den faktiska boendekostnaden s lnge den enskilde aktivt medverkar till att finna ett billigare boende eller p annat stt frsker snka sina boendekostnader. (SOSFS 2009.23, s. 8) Bostadsbyte br dock inte komma i frga om det finns risk fr att ett byte medfr negativa sociala konsekvenser, om en barnfamilj genom att flytta skulle tvingas bryta upp frn barnomsorg, skola och socialt ntverk, om en ensamstende vuxen, t.ex. med funktionshinder eller sociala problem och ldre med sviktande hlsa, har ett srskilt stort behov av kontinuitet i det sociala ntverket eller den fysiska milj som hnger samman med det nuvarande boendet, om bostaden r anpassad till en boendes funktionshinder, eller om den enskilde har begrnsad mjlighet att bli godknd som hyresgst, t.ex. vid arbetslshet eller betalningsanmrkning. (SOSFS 2009.23, s. 7)
Vill du beropa ngon av dessa grunder fr att undg bostadsbyte, se till att f in dem i handlingsplanen, se 7.4.1 ovan! Bor man i villa (egen fastighet) eller bostadsrtt gller srskilda regler fr boendekostnaden, se SOSFS 2009.23, s. 6! P lngre sikt fr man i vissa fall dessvrre dessutom rkna med att
176

tvingas realisera (avyttra) villan eller bostadsrtten fr sitt uppehlle, ls mer om detta under 7.4.3.3.1.2 nedan!
7.4.2.1.2.2.3
Sklig boyta
Fr att ett hushll inte skall anses trngbott br det, utom fr ensamstende utan barn, ha sovrum utver vardagsrum och kk eller kokvr. Tv barn br kunna dela sovrum. Med beaktande av stigande lder och personlig integritet, br barn emellertid inte behva dela sovrum. Vuxna som inte r sambor br inte behva dela sovrum. (SOSFS 2009.23, s. 9) kad boyta krver att man byter bostad, detta i sin tur innebr i regel frndringar i boendekostnaden. Behver man byta till strre lgenhet gller det att visa att en strre bostad r ndvndig fr att uppn sklig levnadsniv, se 4 kap 1 tredje stycket socialtjnstlagen samt regeringsrttsfallet R 1994 ref 76.
7.4.2.2
Ekonomiskt bistnd fr livsfring i vrigt
Den som inte sjlv kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodosedda p annat stt har rtt till bistnd av socialnmnden fr sin frsrjning (frsrjningsstd) och fr sin livsfring i vrigt. (4 kap 1 frsta stycket socialtjnstlagen) Hit rknas kostnader fr hlso- och sjukvrd, tandvrd, glasgon, hemutrustning, flyttkostnader, spdbarnsutrustning, umgngesresor, avgifter fr kommunal service, ansknings- och frmedlingsavgifter, rekreation, begravning, och skulder. (SOSFS 2009.23, s. 10)
Ls mer om dessa kostnadsposter i allmnna rden, se SOSFS 2009.23, s. 10-14!
177

7.4.3 7.4.3.1
Inkomster och tillgngar vid behovsbedmningen Inledning
Det r egentligen lttare att rkna upp vad som inte behver tas med i upprkningen av inkomster och tillgngar vid behovsbedmningen n tvrtom. Fr huvudregeln r att inkomster och tillgngar ska tas upp. De relevanta rden i detta avseende framgr av SOSFS 2009:23, s. 15-20. Det betyder att tex. ln, pension, sjukersttning, aktivitetsersttning, aktivitetsstd, sparade pengar, ltt realiserbara tillgngar mste iansprktas frst innan ekonomiskt bistnd kan utg frn socialtjnsten. Det gr att utlsa av 4 kap 1 socialtjnstlagen (2001:453): den som inte sjlv kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodosedda p annat stt . S lnge man kan tillgodose sitt ekonomiska behov p annat stt, har man ingen rtt till ekonomiskt bistnd annat n om inkomster eller tillgngar inte nr upp till socialtjnstens miniminorm.
7.4.3.2 7.4.3.2.1
Inkomster Faktiska inkomster
Frgan r, som tidigare sagts, om det ekonomiska behovet kan tillgodoses p annat stt? En annan frga r vilka av hushllets totala inkomster och tillgngar som ska rknas in i uttrycket tillgodoses p annat stt? Vilka inkomster och tillgngar som ingr och framfr allt vilka som inte ingr i behovsbedmningen preciseras nrmare i SOSFS 2009:23. Dessa regler r inte bindande eftersom det endast rr sig om allmnna rd. Domstolspraxis brukar emellertid flja dessa freskrifter om inte starka skl talar fr avvikelser frn dem s att socialtjnstlagens ml kan uppns p annat stt.
7.4.3.2.1.1
Inkomster av eget arbete
Str man helt utan inkomster eller realiserbara tillgngar r man skyldig att gra allt man kan fr att bli sjlvfrsrjande, tex. att stlla sig till arbetsmarknadens frfogande och ska arbete. Om den enskilde r arbetsls, br socialnmnden i regel kunna krva att han eller hon str till arbetsmarknadens frfogande p heltid och r villig att ta anvisat arbete. I detta krav br ocks ing att den enskilde deltar i arbetsmarknadspolitiska tgrder, t.ex. arbetsmarknadsutbildning, praktik eller arbetsrehabiliterande tgrder. ven grundutbildning i svenska och s.k. arbetsskarverksamheter br rknas hit. (SOSFS 2009:23, s. 15) Har man anstllning, och en ln drav, ska den tas med i behovsprvningen. Det r i princip nettolnen enligt kontantprincipen som gller.
178

7.4.3.2.1.2
Inkomster genom socialfrskringsfrmner
D man som enskild r skyldig att gra allt man kan fr att bli sjlvfrsrjande kan socialtjnsten hnvisa den enskilde till bostadsbidrag, underhllsstd, sjukpenning , frldrapenning, ldrefrsrjningsstd samt sjukersttning och aktivitetsersttning. Genom att upprkning fregs av frkortningen t.ex. s markeras att upprkningen inte r av uttmmande karaktr, den r allts bara exemplifierande. Det betyder att andra frmner ocks kan bli aktuella som tex. aktivitetsstd eller a-kassa, se SOSFS 2009:23, s. 17!
7.4.3.2.1.3
Inkomster frn andra hushllsmedlemmar
Dessa framgr av SOSFS 2009:23, s. 17-18. Utgngspunkten r att gifta personer r underhllsskyldiga mot varandra, se 6 kap ktenskapsbalken och SOSFS 2009:23, s. 17! Samma synstt gller betrffande sambor, se SOSFS 2009:23, s. 17! Nr det gller barns inkomster r det vrt att ppeka att barns inkomster av eget arbete i viss mn uttryckligen r undantagna frn hushllets gemensamma inkomstberkning enligt 4 kap 1 a frsta stycket socialtjnstlagen: Fljande inkomster ska inte beaktas vid bedmningen av rtten till bistnd enligt 1 1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete, 2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna r under 21 r. Detta gller bara inkomster upp till ett halvt prisbasbelopp per kalenderr, se 4 kap 1 a tredje stycket socialtjnstlagen! I vrigt gller att barn inte r underhllsskyldiga mot sina frldrar eller syskon, varfr barnets inkomster av eget arbete endast kan rknas in i den del av behovsberkningen som avser barnets kostnader, se SOSFS 2009:23, s. 18, jfr ven 7 kap frldrabalken!
7.4.3.2.2
Fiktiva inkomster
Fiktiva inkomster i behovsprvningen r inget ovanligt fenomen. En frsrjningsskyldig man kanske har kt utomlands en mnad och lmnat fru och barn ensamma i tron att en paus i arbetsskandet r helt i sin ordning. Uteblivet arbetsskande kommer d troligen rknas som en fiktiv inkomst och dras av vid behovsprvningen.
179

7.4.3.3 7.4.3.3.1 7.4.3.3.1.1
Tillgngar Faktiska tillgngar Ltt realiserbara tillgngar
Nr socialnmnden gr en bedmning av om den enskilde har rtt till ekonomiskt bistnd, br nmnden beakta kontanter, bankkonton och andra tillgngar som denne frfogar ver och som ltt kan realiseras, t.ex. aktier och obligationer. (SOSFS 2009:23, s. 15) ven bilar kan socialtjnsten krva avyttring av. Den enskilde har rtt att behlla bilen endast om han eller hon mste ha bil i sitt arbete, fr att kunna ta sig till och frn sin dagliga sysselsttning, t.ex. drfr att allmnna kommunikationsmedel inte har rimlig turtthet eller finns inom rimligt avstnd frn bostaden, fr att skjutsa barnet eller barnen till frskoleverksamhet, eller av medicinska eller sociala skl, t.ex. fr att en frlder skall kunna umgs med sitt barn. fr att han eller hon riskerar att bli utsatt fr vld eller andra vergrepp av nrstende. (SOSFS 2009:23, s. 15-16)
Om man enligt ovanstende har rtt att behlla sin bil, br man se till att f detta inskrivet i handlingsplanen, se 7.4.1 ovan! Har man rtt att behlla bilen kan man dock nd bli tvungen att byta till en billigare bil om bilens vrde r hgre n ett basbelopp, se SOSFS 2009:23, s. 16!
7.4.3.3.1.2
Andra realiserbara tillgngar
Andra realiserbara tillgngar r sdana tillgngar som tex. villa eller bostadsrtt. Se mer om detta i allmnna rden, SOSFS 2009:23, s. 16! En villa eller en bostadsrtt br endast betraktas som realiserbar tillgng, om en frsljning bedms kunna ge ett intktsverskott som motiverar tgrden och det finns mjlighet att ordna annat boende. (SOSFS 2009:23, s. 16) ven om en frsljning ger ett verskott kan den vara olmplig av andra skl, se 7.4.2.1.2.2.2 ovan!
180

7.4.3.3.1.3
Icke realiserbara tillgngar
Tillgngar som inte anses bra pverka rtten till ekonomiskt bistnd r tex. pensionsfrskringar som inte kan terkpas, bankmedel som inte gr att ta ut p grund av villkor i ett gvobrev eller testamente, eller fast egendom som inte kan verltas p grund av en bestmmelse i ett gvobrev eller testamente. (SOSFS 2009:23, s. 15)
7.4.3.3.2
Fiktiva tillgngar
Ibland hnder det att enskilda frsker slja tillgngar till frmnliga priser tex. till slktingar eller vnner, fr att sedan hyra kpeobjektet. Socialtjnsten i flertalet ko mmuner har tillgng till bilregistret och kan med ett par knapptryckningar ta fram datum fr verltelsen av tex. en bil. Frsljning av villa kan kontrolleras via inskrivningsmyndigheten, dock endast efter samtycke av den enskilde eller alternativt att den enskilde sjlv styrker frsljningen. Tnk p att om samtycke vgras, kan anskan komma att avsls, se 7.4.1 ovan! Tillgngar som avyttrats till srskilt lga priser kan komma att beaktas som sk. fiktiva tillgngar, och detta dessutom med frhllandevis god framgng i frvaltningsdomstolarna. Det lnar sig allts inte att slja bilen vrd 5 000 kronor fr 500 kronor bara fr att f behlla 4 500 som fiktiv tillgng. Inte heller r det lnt med sk. luftkontrakt, dr bilen avyttras fr en symbolisk summa, men sen i praktiken tergr till den ursprunglige garen som gva. Det uppstr d antingen en faktisk eller fiktiv tillgng.
7.5
Annat bistnd
Med annat bistnd n ekonomiskt avses tex. rtten till hemhjlp, plats p srskilt vrdboende och vrd fr missbruk p frivillig basis. Dessa rttigheter tas inte upp i denna upplaga, men kanske i kommande utgvor.
7.6
Fretagare som bistndstagare
Driver man ett fretag kan man inte enbart av den anledningen frvgras ekonomiskt bistnd fr sin frsrjning. Man kan inte heller frn socialtjnstens sida fokusera enbart p sk. eget kapital i ett fretag, eftersom detta kapitalet kan vara lst i investeringar. Ett bra stt att se hur det ekonomiska lget i ett fretag r, r att begra en s.k. kontrollbalansrkning. Om balansrkningen stmmer, skall det alltid vga jmnt mellan tillgngs- och skuldsidan.
181

Tillgngar (T)
Skulder (S) Eget kapital (E)
Eftersom de bda sidorna i balansrkningen alltid skall vara lika stora, kan man konstruera fljande matematiska formler: T=S+E E=TS Det r vrt att notera att lpande bokfring i smfretag mestadels sker genom att spara kvitton p betalningar. Att eget kapital str p skuldsidan beror p att aktiebolagets ekonomi skall hllas isr frn aktiegarnas (delgarnas) privatekonomi. Bokfringsmssigt betraktas allts eget kapital som fretagets skuld till aktiegarna (delgarna), detta oavsett hur f delgare som finns. I frsrjningsstdshnseende r det frmst viktigt att kontrollera att bda sidorna i balansrkningen r lika stora, eftersom det annars kan finnas dolda tillgngar hos fretagaren. Efter att ha konstaterat att tillgngs- och skuldsidorna r lika stora, kan man eventuellt rkna in delposterna T och E som realiserbara tillgngar, som fretagaren i frsta hand skall anvnda sig av fr att vara sjlvfrsrjande. Det r dock viktigt att bedmningen inte grs schablonmssigt, utan att man gr en individuell bedmning i det enskilda fallet.
182

8
8.1
Skuldsttning
Snabbfakta
Svar Kronofogden Frvaltningslagen (ramlag) Utskningsbalken Utskningsfrordningen Utskningsbalken Utskningsfrordningen Prop. 1980/81:8 (om utskningsbalk) Bet. LU 1980/81:23 utskningsbalk) (om (1986:223)
Lagreglering fr bedmningen Viktiga frarbeten
Tid fr verklagande
Tre veckor efter att man tagit emot beslutet (23 andra stycket frvaltningslagen) Tingsrtten Hovrtten (prvningstillstnd krvs) Hgsta domstolen (prvningstillstnd krvs) Lagen (1996:242) domstolsrenden (rendelagen) om
8.2
8.2.1
Vad hnder nr man inte betalar sina rkningar?

Hur uppkommer fordringar?
Inledningsvis ska det framhllas att det p civilrttens omrde ven i Sverige till frhllandevis stor del rder avtalsfrihet. Fordringar och skulder uppkommer genom en rad olika transaktioner. De kan uppkomma bla. genom
183

handln (enligt skuldebrevslagen), skuldebrev (tex. skuldebrev K enligt konsumentkreditlagen vid konsumentkrediter och tex. skuldebrev A enligt skuldebrevslagen i vriga fordringsrelationer), eller avtalsfrpliktelser, tex. hyresavtal som ger mnadsvisa hyresrkningar (enligt avtal mellan parterna eller enligt lag).
I samband med att man lnar pengar eller ingr avtalsfrpliktelser, blir frgan om (ter)betalning intressant. Vissa fordringar r viktigare att betala n andra. Hyran fr nog betraktas som den viktigaste fr de som bor i lgenhet, oavsett om det r frgan om en hyresrtt eller bostadsrtt. Fordringar har alltid ett frfallodatum, antingen ett enda datum eller lpande datum beroende p avtalstypen. Innan fordringen frfaller till betalning kan fordringsgaren inte vidta ngon som helst tgrd. Det r frst efter frfallodatum som man kan vidta rttsliga tgrder. Det finns olika tgrder mot obetalda fordringar i initialskedet. Det r frmst frgan om pminnelseavgifter (i princip civilrttsliga), drjsmlsavgifter (i princip frvaltningsrttsliga) och drjsmlsrnta. Vad som hnder nr man inte betalar sina rkningar i tid r vanligtvis att man fr en betalningspminnelse. Vissa fordringar r dessutom enligt lag frenade med krav p betalningspminnelse.
8.2.2
Civilrttsliga fordringar
Civilrttsliga fordringar uppkommer genom avtal. Det r drfr en frutsttning vid avtalets ingende att en pminnelseavgift ver huvud taget fr tas ut vid drjsml med betalningen. S r det tex. om du har en Telia-rkning som du inte betalar i tid. Fordringen r av typisk civilrttslig karaktr eftersom du har ett civilrttslig avtal som fordringen kan hrledas till. Frutsatt att avtal drom har trffats senast i samband med skuldens uppkomst, kan Telia d krva dig p 50 kronor fr en pminnelse, detta enligt frordningen (1981:1057) om ersttning fr inkassokostnader m.m. och 2 lagen (1981:739) om ersttning fr inkassokostnader m.m. Drjsmlsrnta r en annan rttsfljd som kan bli aktuell vid fr sent inbetalda rkningar. Drjsmlsrnta utgr i s fall enligt rntelagen (1975:635).
8.2.3
Frvaltningsrttsliga fordringar
Dessa typer av fordringar uppkommer p annat stt n genom traditionella avtal. Det kan vara frgan om anskningar om studieln som senare ska terbetalas, varigenom ett fordringsfrhllande uppkommer. Det kan vara frgan om en ensidig skyldighet att betala skatter eller avgifter. I det sammanhanget r det vrt att ppeka skillnaden mellan skatter och avgifter. Skatter r betalningar till stat och kommun fria frn specifika motprestationer frn det allmnna, medan avgifter r ngot liknande, fast de r frenade med specifika motprestationer frn det allmnna. Exempel p avgifter i lagens mening r radio- och tv-avgift, avgift fr bilbesiktning och avgift fr att ta krkort.
184

Till skillnad frn pminnelseavgift i civilrttsliga frhllanden som krver verenskommelse senast vid skuldens uppkomst, gller hr att drjsmlsavgiften (i en del sammanhang kallad pminnelseavgiften) inte fr tas ut om det inte r lagstadgat. En myndighet kan allts inte genom ett civilrttsligt frfarande avtalsvgen ptvinga den enskilde en drjsmlsavgift. Den hr framstllningen kan av naturliga skl inte bli annat n exemplifierande. Fr studieavgifter (terbetalning av lnedelen i studiemedlen) gller en lagstadgad pminnelseavgift p 200 kronor fr varje pminnelse, enligt 6 kap 5 studiestdsfrordningen (2000:655), radio- och tv-avgifter gller en lagstadgad pminnelseavgift p 75 kronor fr frsta pminnelsen enligt 3 frordningen (1989:46) om TV-avgift tillsammans med 12 lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmnhetens tjnst och drefter en lagstadgad tillggsavgift p 40 procent av avgiftsposten fr perioden enligt 13 lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmnhetens tjnst, och de skatter, avgifter eller rntor som inte i rtt tid och p rtt stt betalts, gller i de fall det srskilt freskrivs, en lagstadgad drjsmlsavgift enligt de grunder som anges i lagen (1997:484) om drjsmlsavgift.
ven drjsmlsrnta krver lagstd fr myndigheten. En sdan skyldighet finns i tex. 108 kap 15-20 socialfrskringsbalken273. Intressant r att socialtjnstlagen (2001:453) inte innehller regler om rnta vid terkrav. Det skulle kunna hnga samman med att socialtjnsten ansvarar fr det yttersta skyddsntet, dvs. kommunen har det yttersta ansvaret fr kommuninvnarnas frsrjning, enligt 2 kap 2 socialtjnstlagen (2001:453).
8.3
Vad hnder om man inte betalar efter pminnelser?
Nsta steg i processen r indrivningen. Inledningsvis sker denna utan tvngsingripande ver huvud taget. Civilrttsliga fordringar brukar i regel frst lmnas till en inkassofirma. Detta r inget att oroa sig fr. Det r ett stigmatiserat begrepp dr man ltt frknippar verksamheten med hot och vld som medel fr att driva in fordringar. Inkassofretagens verksamhet i Sverige r emellertid lagreglerad. Inkassolagen (1974:182) innehller en del formella krav p hur seris inkassoverksamhet ska bedrivas. Inkassoverksamhet skall bedrivas enligt god inkassosed. Drvid skall iakttagas att gldenr ej vllas ondig skada eller olgenhet eller utsttes fr otillbrlig ptryckning eller annan otillbrlig inkassotgrd. (4 inkassolagen) Myndigheter vnder sig i regel inte till inkassofretag, utan vnder sig direkt till kronofogden. ven inkassofretaget vnder sig till kronofogden, om skulden inte betalas frivilligt. En del civilrttsliga fordringar flyttas ver till en annan borgenr, tex. en kredit hos Siba betyder i regel att krediten flyttas ver till en vanlig bank. Trots borgenrsbytet r det fortfarande frgan om en
273
Motsvarar delvis tidigare 20 kap 4 b lagen (1962:381) om allmn frskring.
185

sk. konsumentkredit, varfr sk. cut-off-klausuler inte r tilltna (de tillts inte i konsumentfrhllanden). Det betyder att krav mot borgenren fr fel i varan fortfarande kan riktas mot den ursprungliga sljaren trots att fordringen ska betalas till en annan borgenr n den som slde varan. Se 16 konsumentkreditlagen (1992:830)! Nsta steg, vilket myndigheter i princip gr direkt till med sina fordringar, r kronofogden. Civilrttsligt kan borgenren (dvs. privata fretag eller myndigheter) d vlja mellan att g direkt till tingsrtten med sin fordran eller att frst g via kronofogden. Svarandens (gldenrens) instllning till kravet avgr i regel vilken tgrd som r lmpligast. Medges kravet, kan man g direkt till kronofogden och f ett utslag. Bestrids kravet, r det mera lmpligt att g till tingsrtten eller om man nd brjat rendet hos kronofogden, att d fortstta till tingsrtten. I regel krvs en dom p fordringen, om gldenren bestrider kravet, en sk. exekutionstitel. Detta regleras i 3 kap utskningsbalken. En del myndigheters fordringar krver dock ingen dom fr att kunna franleda utmtning (krver allts ingen exekutionstitel), utan blir direkt utmtningsbara utan att saken prvats av tex. en tingsrtt (utan dom) eller av kronofogden (utslag). S r fallet tex. med CSN:s fordringar, se 4 kap 27 studiestdslagen274. Statliga fordringar handlggs som allmnna ml enligt 1 kap 6 andra stycket utskningsbalken, och d blir ven lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. tillmplig. Enligt 7-9 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. finns vissa mjligheter till uppskov med indrivningen, som tex. sociala hnsynstaganden. Rttegngsbalkens regler om tvisteml delas upp i smml och vanliga ml. Skillnaden fr betydelse frmst med tanke p frdelningen av rttegngskostnaderna. Medan huvudregeln i vanliga ml r att tappande part ska betala motpartens rttegngskostnader (18 kap 1 rttegngsbalken), s r huvudregeln i smml att vinnande parten br strre delen av sina egna rttegngskostnader (18 kap 8 a rttegngsbalken). Grnsdragningen mellan mltyperna gr vid en uppskattning av ett halvt basbelopp p processfremlet (1 kap 1 d frsta stycket rttegngsbalken). S snart det finns en dom p en fordring, mlet drivs d som en fullgrelsetalan enligt 13 kap 1 rttegngsbalken, uppstr det som kallas fr exekutionstitel i den mening som avses i 3 kap utskningsbalken. Domen blir exigibel s att sga. Det r nu man fr en sista tidsfrist att betala fordringen, och om man frsitter denna tidsfrist, noteras detta i kronofogdens dataregister, varvid en betalningsanmrkning uppkommer. Betalningsanmrkningen r dock inget som kronofogden beslutar om utan det r kreditinstitutens egen vrdering som man gr enligt kronofogdens register.
8.4
Utmtning
Egendom som utmtts sljs i regel p exekutivt eller offentligt, antingen p auktion eller under hand. Denna framstllningen gr inte in p vad som gller vid frsljning annat n genom att hnvisa till 8-9 samt 12 kap utskningsbalken.
274
Motsvarar 8 kap 16 gamla studiestdslagen.
186

8.4.1
Uppskov med utmtning
Enligt 7 9 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. finns ett visst mtt av utrymme fr att medges uppskov med indrivningen, men detta gller endast allmnna ml, dvs. ml dr staten r fordringsgare.
8.4.2 8.4.2.1
Frfarandet vid utmtningen Exekutionstitel
I 3 kap 1 utskningsbalken anges de exekutionstitlar som krvs fr att kronofogden ska kunna verkstlla en utmtning. Utver huvudregeln om dessa frutsttningar finns, som framgr av 8.3 ovan, undantag fr vissa myndigheter, vars krav blir utmtningsbara utan exekutionstitel. Det finns ven andra undantag genom 4 kap 1 andra meningen utskningsbalken. Enligt 3 kap 1 utskningsbalken utgrs exekutionstitlarna, dvs. villkoren fr verkstllighet, fljande: 1. domstols dom, utslag eller beslut, 2. frlikning som r stadfst av domstol, 3. godknt straffrelggande, godknt frelggande av ordningsbot eller godknt avgiftsfrelggande, 4. skiljedom, 5. frbindelse angende underhllsbidrag, 6. frvaltningsmyndighets beslut som enligt srskild freskrift fr verkstllas, 7. handling som enligt srskild freskrift fr lggas till grund fr verkstllighet, och 8. Kronofogdemyndighetens utslag eller beslut i ml om betalningsfrelggande eller handrckning samt europeiskt betalningsfrelggande som har frklarats verkstllbart av Kronofogdemyndigheten. Hur tex. en domstols dom blir exegibel (verkstllbar) framgr av 3 kap 3-10 utskningsbalken. Bla. s fr en dom verkstllas utan srskilda villkor, nr den har vunnit laga kraft, detta enligt 3 kap 3 frsta stycket utskningsbalken. Frvaltningsmyndigheters fordringar exekveras enligt huvudregeln i 3 kap 20 utskningsbalken, men som nmnts under 8.3 ovan finns en del undantag, bla. CSN, vars fordringar bli utmtningsbara direkt utan en dom. Nr fordringsrendet kommit shr lngt gr det inte att vnta lngre med att gra invndningar mot verkstlligheten, om man vill stoppa den helt och man anser att man inte r skyldig borgenren pengar, se 3 kap 21 utskningsbalken.
187

8.4.2.2
Vad fr utmtas?
Utmtning fr ga rum nr verkstllighet som avser betalningsskyldighet r medgiven enligt 3 kap utskningsbalken. Utmtning fr ocks ske nr kronofogdemyndigheten enligt srskild bestmmelse i denna balk fr utska fordran eller kostnad. (4 kap 1 utskningsbalken) Nr det finns en exekutionstitel eller om ngot av undantagen r uppfyllda kan utmtning fretas i gldenrens egendom. Det mste vara frgan om egendom som tillhr gldenren. Utgngspunkten r att egendom som gldenren har i sin bostad tillhr honom eller henne och att egendomen drfr r utmtningsbar. Frgan r vad som gller egendom som gldenren frvarar fr en annans rkning, dvs. vilket sakrttsligt skydd har tredje mans egendom vid en utmtning? Reglerna r mycket strnga p den hr punkten, se 4 kap 17-19 utskningsbalken! Har gldenren tex. lnat en tv av en kompis och kronofogden kommer p besk, blir tv:n utmtningsbar och frseglas. Vill tredje man (kompisen) bestrida utmtningen mste han eller hon stmma bde fordringsgare och gldenren och hva bttre rtt till egendom, se 4 kap 20 utskningsbalken! Det blir ej sllan mycket svrt att hvda bttre rtt om egendomen inte klart kan hrledas till tredje man. Det finns allts anledning att inte frvara egendom hos eller lna ut den till personer som man vet har dlig ekonomi, vid alla frhllanden r det bra att knna till denna fallgrop. Efter utmtning genomfrts fr man inte rubba mrkningen av utmtt egendom, se 4 kap 29 utskningsbalken! Gr man nd detta, r det talbart och kan bli straffbart under rubriceringen vertrdelse av myndighets bud enligt 17 kap 13 brottsbalken. Utmtning ska ske i bde gldenrens egendom och i hans eller hennes lpande inkomster enligt 4 kap 2 utskningsbalken.
8.4.2.3 8.4.2.3.1
Egendom som inte fr utmtas Allmnt om icke utmtningsbar egendom
Vilken egendom som kronofogden inte fr utmta framgr av 5 kap utskningsbalken. Fr det stor flertalet torde frmst reglerna i 5 kap 1-2 utskningsbalken bli aktuella. Av 5 kap 1 samma balk framgr de mest grundlggande tillhrigheterna som kronofogden inte fr utmta.
8.4.2.3.2
Specifikt om utmtning av bostadsrtter
En hel del sjukskrivna har dragit p sig en dlig ekonomi eller kanske rentav skulder. Somliga av dem kanske till och med har brjat sin kamp mot kronofogdemyndigheten parallellt med kampen mot frskringskassan? Nyheten att en person riskerar f sin bostad sld p exekutiv auktion fr en skuld p 256 kronor br fungera som ytterligare en vckarklocka fr folket om vilket samhlle vi brjar f. Det hr omskrivna fallet sger i och fr sig inget om att det r en sjukskriven som drabbats, men som nyss ppekats, s kan man anta att en hel del av de lngtidssjuka lyckats dra p sig skulder genom ren och de ligger i s fall lngt in i farozonen att hamna p obestnd. Kravlistan p terstllare mste drfr omfatta ven sjuka och svaga som
188

kastas eller riskerar att kastas i hnderna p kronofogdemyndigheten! Och vid exekutiv frsljning av bostaden br man definitivt vervga att slpa svenska staten infr Europadomstolen. Hur en anmlan till Europadomstolen gr till rent formellt sett framgr av 14.2 nedan. Kronofogden r Sveriges exekutiva myndighet och verkstller det som man kallar exekutionstitlar enligt 3 kap utskningsbalken. Och man drar sig allts inte fr att driva in smulorna av en skuld genom att riskera att stta mnniskor p gatan, fr efter exekutionen r avslutad slutar deras ansvar och socialen kopplas in fr att lsa boendet , sger Lundholm p Kronofogdemyndigheten. Vilka chanser har d en person att f en bostad genom socialen? Har socialen en skyldighet att per automatik tillhandahlla en ny bostad och under tiden ordna med hotellboende? Vad som ska undantags frn kronofogdens utmtning regleras i 5 kap utskningsbalken. Enligt 5 kap 1 6 p utskningsbalken undantas frn utmtning bostadsrtt till lgenhet som tjnar gldenren till stadigvarande bostad, svida ej gldenren vid frvrv av bostadsrtten har sidosatt tillbrlig hnsyn mot sina borgenrer eller det med hnsyn till gldenrens behov och bostadsrttens vrde r oskligt att bostadsrtten undantas frn utmtning . Det kursiverade kravet har tolkats i ngra ldre, men allt jmt juridiskt giltiga, vgledande domar frn Hgsta domstolen. Har gldenren (dvs. den som r skyldig pengar till en borgenr, dvs. fordringsgare) familj s br det pverka bedmningen av undantagen enligt 5 kap 2 utskningsbalken. Bostadsrtter i Tby respektive Gteborg, vrda omkring 275 000 kr ansgs ha fr hgt vrde fr att kunna undantas frn utmtning, NJA 1987 s. 575 I och II. Utmtningar av bostadsrtter upphvdes i fyra senare avgranden, NJA 1989 s. 409 I-IV. Enligt Hgsta domstolen borde vid tiden fr avgrandena (juli 1989) som en allmn riktpunkt glla utmtningsfrihet fr lgenheter avsedda som familjebostder vilkas vrde inte i vsentlig mn versteg 200 000 kr. Lgre grnsvrden kunde tillmpas nr det gllde mindre bostadsrttslgenheter. En lgenhet om 2 rum och kokvr, vrd 200 000-220 000 kr, undantogs dock frn utmtning hos en handikappad med srskilt behov av den handikappanpassade lgenheten, NJA 1990 s. 261. (se not 228 till utskningsbalken i Infolex 2000) Svenska grundlagen freskriver fljande: Det skall srskilt ligga det allmnna att tryg ga rtten till hlsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka fr social omsorg och trygghet. ( 1 kap 2 andra stycket andra meningen regeringsformen) Men detta r ingen individuell rttighet, allts inte rttighet som man kan gra ansprk p som individ. Det r en mlparagraf som avser strukturella lsningar. De individuella rttigheterna i grundlagen finns enbart i 2 kap regeringsformen och parerar till en betydande del med bla. Europakonventionens rttighetskatalog. Europakonventionen r dessutom implementerad i svensk lag sedan 1995, se 2 kap 23 regeringsformen och lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angende skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna som innehller konventionstexten p engelska, franska och svenska. Europakonventionens rttighetskatalog str i konventionens avdelning 1, dvs. artiklarna 2-18. Varken i 2 kap regeringsformen eller i Europakonventionens rttighetskatalog str det inskrivet en obetingad rtt till bostad, inte ens en rtt ht. till tak ver huvudet. S grundlagsskyddad rtt till bostad p individuella planet finns inte, varken i svenska lag eller i de folkrttsligt bindande rttsakter som definierar mnskliga rttigheter. Det r drfr upp till svenska staten sjlv att bestmma hur lngt den individuella rtten till en ny bostad efter kronofogdemyndighetens hrjningar strcker sig.
189

Huvudregeln r att socialen inte r skyldig att tillhandahlla en ny bostad. Detta anses vara en bostadspolitisk frga, allts man skjuter ver ansvaret p den grundlagsstadgade skyldigheten som r strukturell, inte individuell. Undantaget frn huvudregeln gller de som har svrt att f fotfste p bostadsmarknaden. Det kan vara tex. invandrare eller funktionshindrade, varav man som sjuk allts fr skjuta in sig p sistnmnda. Barnfamiljer r ofta undantagna eller i alla fall mer prioriterade med hnsyn till att barnperspektivet i FN:s barnkonvention r inskriven i 1 kap 2 socialtjnstlagen. Samma strukturella rttighet till bostad finns ocks i socialtjnstlagen. Socialnmnden skall i sin verksamhet frmja den enskildes rtt till arbete, bostad och utbildning. (se 3 kap 2 andra stycket socialtjnstlagen) Bestmmelsen stod i 7 i ldre socialtjnstlagen. Rttigheten r inte absolut. I frarbetena ansg man att dessa rttigheter srskilt borde framhllas. (se prop. 1979/80:1, del A, s. 140) Men samhllets och socialtjnstens utsikter till att tillhandahlla dessa rttigheter r dremot beroende av situationen p arbetsmarknaden, bostadsmarknaden samt de utbildningsresurser som r tillgngliga. Ett rttsfall frn Regeringsrtten275 visar vilka krav som stlls p socialtjnstlagen vad gller den individuella rtten till tak ver huvudet, det r rttsfallet R 1990 ref 119. Enligt Regeringsrtten276 r huvudregeln att socialtjnsten inte r skyldig att ordna bostad t bistndstagare, d detta ankommer p den enskilde sjlv. Undantagsfallen gller grupper som har srskilt svrt att komma in p bostadsmarknaden, och dr man str helt utan bostad samt behovet inte kan tillgodoses p annat stt. Se prop. 1979/80:1 Del A s. 139 f, 144, 200, 470, 526! Jfr R 1988 Ref 137!
8.4.2.4
Lpande inkomster som inte fr utmtas
Fr utmtning i lpande inkomster som tex. ln och pension gller srskilda regler enligt 7 kap utskningsbalken. De typer av inkomster som omfattas av 7 kap utskningsbalken framgr av 7 kap 1 utskningsbalken. Med hnvisning till 7 kap 2 utskningsbalken gller fr utmtning av pension enligt huvudregeln motsvarande frfarande som fr lneutmtning. Sjukpenning, sjukersttning och arbetslshetsersttning r utmtningsbara enligt 7 kap 1 frsta stycket 5 punkten utskningsbalken. Lgg mrke till att ekonomiskt bistnd frn socialtjnsten inte nmns i upprkningen. Eftersom ekonomiskt bistnd inte r utmtningsbart r det ocks i princip omjligt att ta ett ln om man enbart har ekonomiskt bistnd som lpande inkomst. Fre utmtning av lpande inkomster ska ett frbehllsbelopp bestmmas enligt 7 kap 4-5 utskningsbalken. Frbehllsbeloppet r ett schablonbelopp och anses vara det existensminimum som kronofogden tillmpar. Enligt 7 kap 5 andra stycket utskningsbalken rknas inte boendekostnaden in i frbehllsbeloppet, utan det lggs till utver schablonbeloppet, eftersom boendekostnaden r kraftigt varierande. Enligt 7 kap 5 tredje stycket utskningsbalken tillsammans med 7 kap 4 utskningsfrordningen (1981:981) faststlls frbehllsbeloppet (dvs. exklusivie boendekostnaden) rligen av kronofogden och publiceras i kronofogdens frfattningssamling (KFMFS).
275 276
Regeringsrtten heter numera Hgsta frvaltningsdomstolen. Regeringsrtten heter numera Hgsta frvaltningsdomstolen.
190

Frbehllsbeloppet r i vissa speciella undantagsfall justerbart. Ju mer man kan f frbehllsbeloppet uppjusterat, desto mer fr man givetvis behlla efter utmtningen i inkomsterna. Det kan allts finnas goda skl att nrmare underska vilka mjigheter man som tex. lngtidssjuk har att frska behlla mer n vad som r normalt. Eftersom det r svrt allmnt sett att f en uppjustering av frbehllsbeloppet godknd av kronofogden, ska man generellt sett inte ha fr stora frhoppningar om detta, men sjukskrivna mnniskor kan ha anledning att beropa medicinska skl fr att frska f frbehllsbeloppet uppjusterat. Det finns ett par intressanta rttsfall, varav en vgledande dom frn hgsta domstolen (HD) som ger en antydan om vad som gller. I HD-fallet NJA 2003 s. 480 (massagebehandlingsfallet) framgr de villkor fr vilka hgsta instansen godtagit uppjusteringar av frbehllsbeloppet. Hgsta domstolen skriver fljande i sina skl: "Det str klart att L.L. skulle lida allvarligt men om hon frlorade ekonomisk mjlighet att fortstta massagebehandlingen (jfr NJA 1994 s. 429). Kostnaderna fr L.L:s massagebehandling r franledda av hennes psykiska besvr och fysiska kommor och de bakomliggande omstndigheterna r s srprglade att det fr anses freligga srskilda skl fr att gra tillgg till normalbeloppet nr hennes frbehllsbelopp skall bestmmas." Att man lider allvarligt men r allts ett av rekvisiten fr att f frbehllsbeloppet uppjusterat. Hovrttsfallet RH 2009:19 (pensionsfallet) och RH 2001:63 (handikappersttningsfallet) underbygger samma resonemang med utgngspunkten i pension respektive handikappersttning. Det finns drfr brande skl att dessa domar tillsammans gller ven vid utmtning i sjukpenning och sjukersttning. Som grundfrutsttningar fr att frbehllsbeloppet ska justeras upp fr tex. en sjukskriven gller d allts att utgifterna franleds av medicinska skl (NJA 2003 s. 480 och RH 2009:19), och som kan styrkas med lkarutltande, samt att kostnadernas storlek kan verifieras, och att man som sjuk lider allvarligt men om kostnaderna inte vgs in i bedmningen (NJA 2003 s. 480, RH 2009:19 och RH 2001:63).
Lgg mrke till att det vid beropande av medicinskt betingade och ndvndiga kostnader gller att kostnaderna r medicinskt motiverade och att detta styrks, samt att kostnaderna kan verifieras.
8.4.3
Att bestrida kravet eller vidta andra tgrder
Det r viktigt att s tidigt som mjligt i processen bestrida krav p betalningar eller vidta andra tgrder mot kravet, eftersom kronofogdens uppmrksamhet r vldigt pfrestande och
191

stressande fr flertalet mnniskor, och d logiskt sett nnu mer fr en person som r sjukskriven och kanske redan har en kamp med frskringskassan att tnka p. Viktiga saker att tnka p r att du bestrider kravet s tidigt som mjligt i processen om du anser att du inte r skyldig fordringsgaren pengar eller om du har ett motkrav mot honom eller henne som du anser r kvittningsbart, att du vid bestridande av kravet sedan det blivit ett rende hos kronofogden, r medveten om att bestridandet kan leda till en normal tvistemlsprocess i tingsrtten dr rttegngskostnaderna frdelas enligt tvistemlsreglerna, att, om du inte har skl att bestrida kravet, begr att frbehllsbeloppet justeras upp, eller att verkstlligheten skjuts upp genom uppskov.
8.5
Sociala konsekvenser
De sociala konsekvenserna blir ej sllan frdande fr den som drabbas av utmtning. Den som ger sin bostad riskerar dessutom bli bostadsls. Sdana fljder tar kronofogden numer ingen hnsyn till. Utan man hnvisas till socialtjnsten, men socialtjnstens skyldighet att ordna bostad r begrnsad. I regel r det bara grupper som str lngt frn bostadsmarknaden som torde kunna beropa regeringsrttsfallet R 1990 ref. 119.
8.6
Proportionaliteten bortblst: Skuld p 256 kronor kan stlla dig p gatan!
Att mnskliga rttigheter inte r ngot som vr svenska hgerregering stter ngot strre vrde p har vi brjat f allt mer bekrftat med tanke p hgerpiskan mot arbetslsa och sjuka och andra svaga och utsatta grupper. Man undrar hur lngt svenska folket tnker lta det hr starkt hgerinfekterade samhllet drivas egentligen? Nu senast genom en skuld p 256 kronor som betyder utmtning av en bostad! Vart tog proportionalitetsprincipen i utmtningsrenden vgen? 256 kronor i skuld kan betyda ytterligare en hjlpande hgernve ut ur utanfrskap kanske, eller? Och det kan inte p lnga vgar uteslutas att det hr frfarandet strider mot europeiska mnniskorttskonventionen (EMRK). Nrmare bestmt mot artikel 1 i EMRK:s tillggsprotokoll 1 av den 20 mars 1952 (TP1), som Sverige ocks anslutit sig till (se SFS 1994:1219). Det r artikeln i Europakonventionen som berr gandertten och som ofta varit freml fr prvning i Europadomstolen, inte helt ovntat en del gnger med svenska staten inblandad. Artikel 1 i tillggsprotokoll 1 till EMRK freskriver fljande:
192

Artikel 1 Skydd fr egendom: Varje fysisk eller juridisk person skall ha rtt till respekt fr sin egendom. Ingen fr bervas sin egendom annat n i det allmnnas intresse och under de frutsttningar som anges i lag och i folkrttens allmnna grundsatser. Ovanstende bestmmelser inskrnker dock inte en stats rtt att genomfra sdan lagstiftning som staten finner ndvndig fr att reglera nyttjandet av egendom i verensstmmelse med det allmnnas intresse eller fr att skerstlla betalning av skatter eller andra plagor eller av bter och viten. Huvudregeln i frsta stycket i artikel 1 TP1 innebr ganderttens upprtthllande och undantag frn denna rtt mste noga definieras i nationell lag, frmst pga. kravet p frutsgbarhet. Frutsttningarna fr undantag str i andra stycket i artikel 1 TP1. Det str i sista bisatsen att indrivning pga. skatter och avgifter samt bter och viten r undantagna frn huvudregeln, allts underfrsttt d att andra skulder inte r undantagna fr ingrepp i gandertten. Det r klart att ven kontanta tillgngar och ln r privat egendom och normalt kan utmtas, s det r svrt att sga hur lngt den hr artikeln strcker sig i frhllande till de nu genomfrda ingreppen i gandertten. Men vid samtliga slag av ganderttsintrng gller proportionalitetsprincipen, dr ndvndigheten av intrnget i det allmnnas intresse balanseras mot det men den enskilde lider. Staten ges hr en frhllandevis vid egen bedmningsmarginal (margin of appreciation). cit not 113 till SFS 1994:1219 Infolex rgng 2000 Ett alternativ kan kanske vara att kronofogden sljer bostaden genom en mklare som kan frmedla ett bostadsbyte mellan hyresrtt och den kapitalbrande bostaden? Fr annars undrar man vad som hnder den hr kunden hos Kronofogden? Hamnar han p gatan som uteliggare nu, eller? Fr 256 kronor? Hursomhelst s r det redan i nulget mjligt att beropa EMRK TP1 gentemot Kronofogdemyndigheten, och sedan driva rendet hela vgen via de svenska instanserna till Europadomstolen. Det stinker folkrttsbrott igen som vanligt i hgeralliansens spr, fr vilken gng i ordningen har jag tyvrr tappat rkningen vid det hr laget. Undantag frn utmtning grs i vissa fall fr bostadsrttslgenheter, se 8.4.2.3.2 ovan!
193

Kontrollmakt och straffrtt
Sverige saknar en lex Maria och en lex Sara i myndighetsarbete. En sdan hade varit p sin plats fr att frska bryta upp skrtnkandet bland myndighetsanstllda. Fr hur r det egentligen stllt i det s omtalade och korruptionsfria Sverige? I Hederlighetens pris en ESO-rapport om korruption (Ds 1999:62), hvdas att Sverige ligger bra till internationellt sett eftersom korruption inte r srskilt vanlig hr skriver Anna Hedborg p sidan 3 i promemorian. Hon var dvarande ordfrande fr ESO, Expertrdet fr Studier i Offentlig ekonomi, som terstartades 2007. Intressant nog vilar rapporten huvudsakligen p uppgifter frn svenska medierna. Dagens Nyheter publicerade 2004-12-22 en artikel under titeln Se upp med affrer och grddfiler! och 2009-02-12 en artikel under titeln Direktrers maktmissbruk jmfrbart med korruption . Inga-Britt Ahlenius har i den frsta artikeln en krnfull beskrivning i diametral motsats till regeringspromemorians svammel: Man kan i Sverige stllas till mutansvar men inte till ansvar fr frtroendemissbruk. Bedrgeri och trolshet mot huvudman r de rubriker som skulle kunna komma till anvndning med strafflagens skarpa krav p uppst och skada. tal fr korruption existerar inte. Allts har vi ingen korruption i Sverige! Hur var det nu? Var det rttsskerheten som skulle ka och godtycket minska i och med rehabiliteringskedjan? r det hr korruption d?: Rika fr lttare sjukpenning! Grddfil eller rttvisa? Inte nog med att sjukskrivna fr betala snkta skatter srskilt t hginkomsttagare, sjukskrivna lginkomsttagare riskerar att genom sina utfrskringar betala fr att sjukskrivna hginkomsttagare lttare ska kunna tnjuta rtten till sjukskrivning. Eller det hr: Sahlin fixade ett toppjobb t dotter. Grddfil eller kompetens som avgrande faktor fr toppjobbet?
9.1
Kan man rdgivaren?
anmla
frskringsmedicinske
Resonemanget i det fljande r endast teoretiskt, men r icke desto mindre av betydelse fr rubricerad sakfrga. Frskringsmedicinska rdgivare kan vara antingen arbetstagare eller uppdragstagare i relation till frskringskassan. De str emellertid inte under tillsyn av tex. HSAN (Hlso- och sjukvrdens ansvarsnmnd) och Socialstyrelsen eftersom de inte har det medicinska ansvaret fr patienterna.
9.1.1
JO/JK-anmlan
Justitieombudsmannen (JO) utreder felaktigheter i och inte vid myndighetsutvningen, se 2 frsta stycket 3 p lagen (1986:765) med instruktion fr Riksdagens ombudsmn (JOinstruktionen). Det ligger en skillnad i lagstiftarens val av preposition, vilket kommer till uttryck i en del frfattningar dr rekvisitet myndighetsutvning nmns. I de fall prepositionen vid anvnds, tolkas rekvisitet myndighetsutvning mer extensivt n annars. Vid myndighetsutvning
194

visar ocks rent sprkmssigt att fler personer kan vara involverade n enbart de som aktivt arbetar med ett rende. Lkaren, oavsett om han/hon r arbetstagare eller uppdragstagare t frskringskassan, frefaller inte vara direkt involverad i beslutet i sig, lt vara att vederbrande r det i beslutsprocessen, men allts inte nr det slutliga beslutet ska fattas. Huvudregeln r drfr att frskringsmedicinska rdgivare faller utanfr JO:s tillsynsomrde. r de anstllda hos frskringskassan blir saken en annan. JO kan d granska myndighetsutvningen, men inte det medicinska stllningstagandet. ven Justitiekanslern (JO) utreder fel och brister hos myndigheterna, se 3 andra stycket frordningen (1975:1345) med instruktion fr Justitiekanslern och 2 frsta meningen lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn. JK r ven hgsta organ fr skadestndsansprk mot staten, men skadestnd mot tex. frskringskassan med anledning av faktiska skador ska allts inte stllas till JK, utan stlls till: Frskringskassans huvudkontor Verksamhetsomrde processjuridik 103 51 Stockholm Varken JO eller JK r en domstolsinstans, inte ens i Europakonventionens mening, varfr man inte behver driva ett rende dit fr att anses ha uttmt alla nationella rttsmedel enligt Europakonventionen, innan man kan klaga till Europadomstolen. En myndighet r inte uttryckligen skyldig att flja ett beslut av dessa instanser heller, men vgran att gra det kan grunda skadestnd i senare liknande renden. En JO-anmlan kan leda till att JO avslutar rendet utan att utreda det, JO riktar kritik mot myndigheten eller tjnstemannen, JO riktar allvarlig kritik mot myndigheten eller tjnstemannen, eller JO vcker tal fr fel och brister hos myndigheten eller tjnstemannen.
9.1.2
Polisanmlan
Polisanmlan gr man lmpligen nr en straffrttslig grning begtts. Straffrtten kan nrmast beskrivas som det rttsomrde som har rttsfljder enligt 25-36 kap brottsbalken. En grning som ger andra rttsfljder, tex. skadestnd, hr hemma under civilrtten, och kan inte polisanmlas fr sig. Man mste allts skilja p bter och skadestnd, den frra rttsfljden r straffrttslig, den senare r civilrttslig. Lt sen vara att klagare r skyldig att p mlsgares begran driva skadestndstalan i samband med en straffrttsprocess (brottml), se 22 kap rttegngsbalken, srskilt 22 kap 2 . ven JO kan g in som klagare enligt 6 JO-instruktionen, men det torde tillhra ytterkanten av lagens tillmpning. JK har ocks mjlighet att g in som klagare och vad gller denna funktions s r den som en parentes dessutom exklusiv i tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott.
195

9.1.3
Vilka brott och pfljder kan bli aktuella?
Huvudregeln r att endast brott som begs uppstligen r straffbara, se 1 kap 2 frsta stycket brottsbalken. Avsteg frn denna huvudnorm mste tydligt anges i den straffrttsliga reglering som beropas. Ett exempel r snatteri. Det r ett simpelt brott som krver uppst. Av bestmmelsen i 8 kap 2 brottsbalken framgr nmligen inte tydligt att brottet omfattar oaktsamhetsgrningar, drmed krvs uppst fr att man ska kunna fllas till ansvar fr snatteri. Att klagaren mste styrka uppst innebr emellertid inte att det r omjligt att styrka detta, domstolen resonerar nmligen inte i termer av absolut sanning. I s fall skulle i princip ingen kunna fllas till ansvar fr brott. Genom brottsbalkens infrande upphvdes 1864 rs strafflag, se 2 brottsbalkspromulgationen! Tidigare hade den sk. legala bevisteorin gllt, dvs. i korta ordalag att ett vittne var ett halv bevis och tv vittnen var helt bevis: Den legala bevisteorin lagfstes med 1734 rs lag, men hade under lngre tid brjat gras gllande i stllet fr den tidigare gllande formella bevisteorin. Den formella bevisteorin hade gllt sedan medeltiden och byggde p att vissa formella bevis skulle glla som fullt bevis i olika former av ml. Den legala bevisteorin bygger p en lagfstning av vad som fr anvndas som bevis samt hur dessa ska vrderas. Fr att uppn beviskravet krvs fullt bevis, bevismedlen kunde glla som fullt, halvt eller fjrdedels bevis. Om fyra fjrdedels bevis framstlldes mot den tilltalade var beviskravet uppfyllt. Om den tilltalade kunde prestera halvt bevis fr sin sak var dock klagaren tvungen att komma upp till ett och ett halvt fullt bevis fr fllande dom. Detta d 1,5 0,5 = 1, fullt bevis. Vrderingen av bevisen gjordes med andra ord inte formellt av domstolen utan av lagstiftaren, medan domstolens uppgift var att klassificera och sammanstlla/sammanrkna bevisen. Med bevis menades i lagtexten ven d en verksamhet som syftade till att vertyga domstolen om existensen av en viss omstndighet. ven om bevisomedelbarhet gllde under RB [ldre rttegngsbalken, dvs. i 1734 rs lag] s utgjordes processmaterialet inte av allt som frekommit under frhandlingen utan av allt som nedtecknats i rttegngsprotokollet. (se Alexander Barkman, Bevisvrdering av utsagor i vldtktsml, examensarbete vrterminen 2008, under rubriken 2.1) Men under rttsstatens storhetstid p 1800-talet brjade rttstillmparen, dvs. frmst Hgsta domstolen, att i praxis utveckla den fria bevisprvningen. Undan fr undan skulle bevisvrderingen komma att bli sdan som den sedan kodifierades i 35 kap 1 frsta stycket rttegngsbalken: Rtten skall efter samvetsgrann prvning av allt, som frekommit, avgra, vad i mlet r bevisat. I princip alla bevismedel r tilltna, jmfr d ock paragrafens andra stycke samt 35 kap 14 , 36 kap 3 och 6 rttegngsbalken! Vad som r notoriskt knt behver man dock inte bevisa. Att det var mrkt p natten d trafikolyckan inne i stan intrffade behver man inte bevisa, se 35 kap 2 frsta stycket rttegngsbalken. Domstolarna i dagens moderna samhlle utgr allts inte frn motpolerna sant eller falskt, d sanningen teoretiskt sett bara kan vara 0 % eller 100 %. Teoretiskt sett finns det ju inga halvsanningar, det finns bara en reell och giltig sanning kring vad som intrffat, men det kan finnas hur mnga osanningar som helst. Resonemang av typen sant eller osant och inget dremellan innebr att en faktauppgift kan verifieras eller falsifieras. Drfr resonerar domstolarna i stllet i termer av sannolikhet nr man vrderar beropade bevis i en rttegng, vilket allts gller ven vid tex. verklagande av myndigheters beslut till frvaltningsrtt och s vidare. Medan sanningen r antingen 0 % eller 100 %, s r saken annorlunda med sannolikheten, den pendlar p skalan mellan 0 % och 100 %. Det r drfr
196

som man vid hktning talar om tex. p sannolika skl misstnkt fr och p liknande uttrycksstt. Detta r frklaringen till varfr allmnheten kanske inte alltid frstr domstolens resonemang. Ja men jag var inte skyldig till snatteri, fr ngon annan stoppade chokladkakan i min ficka. Det r ointressant vad som faktiskt intrffat, det domstolen r ute efter r vad som sannolikt intrffat. Svenska domstolar, svl domstolsjurister som nmndemn hller generellt sett en mycket hg kvalit i sin verksamhet. Men ingen verksamhet r felfri, och man ska komma i hg att det r bara mnniskor som sitter i den dmande verksamheten.
9.1.3.1
Tjnstefel
Brottsrubriceringen tjnstefel regleras i 20 kap 1 brottsbalken. Grundfrutsttningarna fr straffansvar fr tjnstefel av normalgraden (dvs. inte ringa tjnstefel och grovt tjnstefel) str i paragrafens frsta stycke: Den som uppstligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutvning genom handling eller underltenhet sidostter vad som gller fr uppgiften skall dmas fr tjnstefel till bter eller fngelse i hgst tv r. Vi kan dela upp grningsrekvisiten enligt fljande och konstatera att lagtexten innebr att tjnstefelsansvar kan komma i frga fr: 1. 2. 3. 4. 5. den som uppstligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutvning genom handling eller underltenhet sidostter vad som gller fr uppgiften, om inte grningen med hnsyn till grningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutvningen i vrigt eller till andra omstndigheter r att anse som ringa.
9.1.3.1.1
Punkt 1
Brottet r straffbart bde vid uppst och normalgraden av oaktsamhet, och krver allts inte grov oaktsamhet.
9.1.3.1.2
Punkt 2
Att det inte krvs att tgrden vidtas i myndighetsutvning utan det rcker med vid myndighetsutvning innebr att fler personer n handlggaren i ett rende kan dras in i tjnstefelsansvaret. Det gller d sdana personer som pverkar rendet s att myndighetsutvning kommer att ske i slutndan. Exempel p tgrder vid myndighetsutvning r inte bara handlggningen och dessa tgrder eller sk. faktiskt handlande utan ven tgrder
197

som att fra protokoll, att registrera eller expediera rendet och som har samband med sjlva myndighetsutvningen. Myndighetsutvning kommer inte i frga d en myndighet agerar civilrttsligt som tex. avtalspart (bla. som uppdragsgivare), arbetsgivare eller som frvaltare av egendom. Det finns dock en grzon mellan myndighetens tv olika roller, mellan ena sidan offentligrttslig aktr och andra sidan civilrttslig aktr. Utgngspunkter fr tolkningen av myndighetsutvning (vare sig det r frgan om i eller vid myndighetsutvning) r att den vilar p samhllets maktbefogenheter med std av lag eller annan frfattning, och kan sgas omfatta beslut som fr den enskilde innebr frmner, rttigheter eller skyldigheter i olika hnseenden samt i faktiska tgrder fr att verkstlla beslut. (se hnvisningen frn hovrttsfallet RH 1994:70 till prop. 1975:78 sid. 142 f och sid. 180 samt SOU 1993:55) tgrder som ligger utanfr rekvisitet vid myndighetsutvning omfattas allts inte av tjnstefelsansvaret. Frgan man d br stlla sig r om en frskringsmedicinsk lkare i sin bedmning av medicinska underlag utfr tgrder vid myndighetsutvning eller inte? Svaret p denna frgan mste i vart fall fr de frskringsmedicinska rdgivare som r anstllda sgas vara ja, medan frgan fr de som har ett uppdragsfrhllande som konsulter t frskringskassan inte r lika klar. Starka skl talar dock fr att de sistnmnda ocks omfattas av detta rekvisit, eftersom tjnstefelsansvaret inte p ett tydligt stt friskriver denna grupp lkare frn ansvar. I vart borde en formulering av samma tyngd som den i 20 kap 1 tredje stycket brottsbalken har skrivits in i lagen, men lkare som r konsulter i frskringskassans verksamhet kan allts sgas delta i myndighetens myndighetsutvande verksamhet. Av det sagda fljer drfr att bda grupperna av frskringsmedicinska rdgivare ocks torde omfattas av frvaltningslagens (1986:223) regler, drmed blir tex. jvsreglerna i 11-12 frvaltningslagen tillmpliga. r lkaren anstlld av frskringskassan omfattas han/hon ven av lagen (1994:260) om offentlig anstllning (LOA), detta enligt lagens 1 frsta stycke punkt 2, och d kan disciplinansvar intrda. Sdant ansvar utreds av Statens ansvarsnmnd enligt 34 LOA och frordningen (2007:831) med instruktion fr Statens ansvarsnmnd. Tnk p att disciplinansvar nrmast r en civilrttslig sanktion och inte en straffrttslig, eftersom tvister enligt LOA utgr arbetsrttsliga processer, se 37-41 LOA. Lgg mrke till att reglerna om disciplinansvar inte gller fr kommunalt och landstingskommunalt anstllda tjnstemn, se 2 LOA.
9.1.3.1.3
Punkt 3
Rekvisitet genom handling eller underltenhet visar tex. att en handlggare som har en skyldighet att vidta en tgrd men lter blir detta (underltenhet) i denna del omfattas av tjnstefelsansvaret. Om lkaren underlter att avvrja rttsfel vid ett verklagande, s finns dock en kollisionsnorm i 20 kap 1 fjrde stycket brottsbalken. Tjnstefelsansvaret r allts subsidirt i relation till andra brottstyper.
9.1.3.1.4
Punkt 4
Att sidostta vad som gller fr uppgiften har en vittgende innebrd. Frst och frmst innebr det givetvis att en myndighetsperson har att svenska flja lagar, frordningar och centrala myndigheters freskrifter, men ven internationella regler som tex. EU:s och FN:s i den utstrckning dessa regler r av bindande karaktr fr handlggaren. FN:s regler har ytterst
198

sllan sdan bindande karaktr att den frpliktar en enskild handlggare att agera eller underlta att agera p ett visst stt. Men utver de bindande regelverken p verstatlig och statlig niv samt centralmyndighetsniv innebr formuleringen att man som myndighetsperson har att flja arbetsordningen fr myndigheten. Men ansvaret stannar inte dr heller. ven ett handlingsmnster som fljer av sakens natur kan falla in under detta rekvisit. Vad kan d sgas glla fr uppgiften? versiktligt kan man sga att man som myndighetsutvare har att iaktta fljande: Man har att iaktta 1 kap 9 regeringsformen som sger fljande: Domstolar samt frvaltningsmyndigheter och andra som fullgr uppgifter inom den offentliga frvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet infr lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. Dvs. handlggare och lkare som agerar vid myndighetsutvning har att beakta saklighet och opartiskhet i sin bedmning. Innebrden blir i klartext att de ska iaktta alla omstndigheter som talar till den enskildes frdel ocks. Det r framfr allt JO som har att utva tillsyn ver att vederbrande r saklig och opartisk i utfrandet av sina myndighetsutvande arbetsuppgifter. Se 3 JO-instruktionen. Man har vidare att beakta handlingsregler som r lagreglerade. Det finns vergripande handlingsregler i frvaltningslagen (1986:223) som r en ramlag fr frvaltningsarbete, men det finns ibland handlingsregler i speciallagstiftningen ocks. Ett sdant exempel r 11 kap 5 andra stycket socialtjnstlagen (2001:453). Den regeln r skriven som en typisk handlingsregel, allts inte som ett mlinriktat stadgande som frekommer p andra stllen i socialtjnstlagen (2001:453). Eftersom det inte frekommer ngon regel om inre sekretess i offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400), s ska de som arbetar vid myndighetsutvning iaktta denna bestmmelse och ansvar fr brott mot denna kan allts utkrvas genom tjnstefelsansvaret i stllet fr genom brott mot tystnadsplikten (jfr 20 kap 1 brottsbalken med 20 kap 3 samma balk). Man kan drfr inte enbart fokusera p frvaltningslagen (1986:223) nr man tar stllning till om en handlggare eller lkare sidosatt vad som gller fr uppgiften. En sdan tydlig handlingsregel fr frskringskassan finns i 3 kap 8 a lagen (1962:381) om allmn frskring, som handlar om krav p avstmningsmte fr att utreda den frskrades arbetsfrmga. Interna arbetsdirektiv och handlingsregler faller ocks in under denna punkt.
9.1.3.1.5
Punkt 5
Tjnstemn utan sjlvstndiga befogenheter i ett rende och som inte orsakat ngot frfng fr den enskilde torde kunna beropa ringa tjnstefel, vilket allts inte r straffbart. Ringa tjnstefel sammanfaller i stllet med tjnstefrseelse enligt 23 LOA.
9.1.3.1.6
Samtliga punkterna
Frutsatt att ett av rekvisiten under punkt 1, att rekvisitet under punkt 2, att ett av rekvisiten under punkt 3 samt att rekvisitet under punkt 4 r uppfyllda, freligger teoretiskt sett ett tjnstefel av normalgraden. Ringa tjnstefel har, som nyss nmnts, inget straffvrde. Grovt tjnstefel och frutsttningarna fr den brottsgraden framgr av 20 kap 1 andra stycket
199

brottsbalken. Som kuriosa kan nmnas att tjnstefelsansvaret gller ven tex. kommunala nmnder som inte tillstts direkt av vljarna, men ansvaret gller inte valbara frsamlingar. I tex. en kommunal nmnd mste ledamter som vill undg ansvar fr tjnstefel ha reserverat sig mot beslutet som anmlts och bedmts som tjnstefel. Se 20 kap 1 tredje stycket brottsbalken. Avsikten r inte att alla felaktigheter ska falla under tjnstefelsansvaret. I s fall skulle ingen kunna utfra ett arbete p en myndighet. Avsikten r att komma t de vrsta felaktigheterna och systematiska felaktigheter hos myndigheterna. Som handlggare och frskringsmedicinsk rdgivare har man allts frhllandevis goda felmarginaler att agera inom. Det r givetvis allvarligt om felaktigheten medfrt allvarlig skada fr den enskilde, men det kan pga. det nyss sagda vara svrt att komma t en tjnsteman fr tjnstefel. Strafflatituden fr ringa tjnstefel existerar inte d denna grad av brottet saknar straffvrde. Strafflatituden fr normalgraden av tjnstefel r bter eller fngelse i hgst tv r. Se 20 kap 1 frsta stycket brottsbalken!
9.1.3.1.7
Grovt tjnstefel
Grovt tjnstefel frutstter att grundfrutsttningarna enligt 9.1.3.1.1 - 9.1.3.1.4 ovan r uppfyllda. Om grningsmannen allvarligt har missbrukat sin stllning eller om grningen fr ngon enskild eller det allmnna har medfrt allvarligt frfng eller otillbrlig frmn som r betydande, kan det ven bli aktuellt med ansvar fr grovt tjnstefel. Strafflatituden fr gr ovt tjnstefel r fngelse, lgst sex mnader och hgst sex r. Se 20 kap 1 andra stycket brottsbalken!
9.1.3.2
Underltenhet att avvrja rttsfel
Detta r en uppsamlingsparagraf fr ansvar som inte kan utdmas enligt 15 kap 1-8 brottsbalken. Har ngon, utan att vara frfallen till ansvar enligt vad frut i detta kapitel r sagt, genom tgrd, varom dr frmles, framkallat fara fr att annan skall bliva utan laga skl dmd eller eljest lida avsevrt frfng, och underlter han, efter att hava kommit till insikt drom, att till farans avvrjande gra vad skligen kan begras, dmes fr underltenhet att avvrja rttsfel till bter eller fngelse i hgst sex mnader. (se 15 kap 9 brottsbalken) Bestmmelsen gller infr och under rttsliga processer. Det inkluderar ven ett verklagande som hamnat i frvaltningsrtten, dr allts frskringsmedicinsk rdgivares yttrande riskerar att hamna. Om s sker, och den enskilde lider frfng som kan hrledas till felaktigheter i frskringsmedicinsk rdgivares yttrande, och lkaren inte innan domen fallit vidtagit rttelse, kan straffansvar intrda fr underltenhet att avvrja rttsfel. Bestmmelsen gller nmligen ven i tvisteml, vilket torde utstrcka ansvaret till i vart fall frvaltningsprocesser av tvistemlsliknande karaktr. Hr saknar myndighetsutvningen betydelse, det rcker att lkaren r medveten om att hans/hennes yttrande hamnar i domstolen. Det torde rcka med risk fr att en enskild lider frfng fr att ansvar ska intrda enligt lagrummet. Detta eftersom det finns ett farerekvisit i paragrafen: framkallat fara Det ska dock ha frelegat en konkret fara, tex. konkret risk fr felaktig dom i ett socialfrskringsrende. Fr att underlta att avvrja rttsfel
200

rcker det inte heller med eventuellt uppst, en av uppstsformerna som svensk rtt erknner, dvs. endast misstanke att vederbrande handlat fel rcker inte, han/hon mste ha kommit till insikt om felaktigheten: efter att hava kommit till insikt drom Ansvar enligt paragrafen torde inte kunna grundas p oaktsamhet, dvs. det tycks saknas en culpavariant av brottet. Se 1 kap 2 frsta stycket brottsbalken. Strafflatituden fr underltenhet att avvrja rttsfel r bter eller fngelse i hgst sex mnader. Se 15 kap 9 brottsbalken!
9.1.3.3
Osann frskran
Om ngon i skriftlig utsaga, som jmlikt lag eller frfattning avgives under edlig frpliktelse eller p heder och samvete eller under annan dylik frskran, lmnar osann uppgift eller frtiger sanningen, dmes, om tgrden innebr fara i bevishnseende, fr osann frskran till bter eller fngelse i hgst sex mnader eller, om brottet r grovt, till fngelse i hgst tv r. (se 15 kap 10 frsta stycket brottsbalken) Medicinska utltanden behver inte enligt lag avges under ed eller p heder och samvete. Drmed faller ansvaret fr felaktiga medicinska bedmningar enligt denna bestmmelse.
9.1.3.4
Osant intygande
Lmnar ngon i intyg eller annan urkund osann uppgift om vem han r eller om annat n egna angelgenheter eller upprttar ngon fr skens skull urkund rrande rttshandling, dmes, om tgrden innebr fara i bevishnseende, fr osant intygande till bter eller fngelse i hgst sex mnader. (se 15 kap 11 frsta stycket frsta meningen brottsbalken) Ansvar fr felaktiga medicinska bedmningar enligt bestmmelsen faller p att den gller urkund om vem personen i frga r.
9.1.3.5
Mened
Om ngon under laga ed lmnar osann uppgift eller frtiger sanningen, dmes fr mened till fngelse i hgst fyra r eller, om brottet r ringa, till bter eller fngelse i hgst sex mnader. (se 15 kap 1 frsta stycket brottsbalken) En frutsttning fr straffansvar fr mened r fr det frsta att tgrden vidtas under en lagreglerad ed. Sdan ed avlggs bla. enligt 36 kap 11 rttegngsbalken (vittneseden) och 40 kap 9 rttegngsbalken (ed fr sakkunniga) samt 25 frvaltningsprocesslagen (1971:291), enligt sistnmnda gller vittneseden och sakkunnigeden ven i frvaltningsprocesser, vilket betyder att en frskringsmedicinsk lkare som hrs i domstolen, ska gra det under ed. Drmed str menedsansvaret inom teoretiskt rckhll.
201

Men det rcker inte med att det avkrvts en ed. Brottet mste ocks ha begtts uppstligen, se 1 kap 2 frsta stycket brottsbalken. Vidare finns vissa frutsttningar fr ansvarsfrihet enligt 15 kap 4 brottsbalken. Anledningen till att det r svrt rent allmnt att flla ett vittne eller en sakkunnig till ansvar fr mened r att det finns stora ytor att ta hnsyn till personliga uppfattningar av vederbrandes redogrelse. Vittnesuppgiftens sanningshalt ska bedmas objektivt, varfr subjektiv mened faller utanfr straffbarhetsomrdet. Strafflatituden fr mened r bter eller fngelse i hgst sex mnader. Se 15 kap 1 frsta stycket brottsbalken! r brottet grovt, skall dmas till fngelse, lgst tv och hgst tta r. Vid bedmande huruvida brottet r grovt skall srskilt beaktas, om det skett med uppst att oskyldig skulle fllas till ansvar fr allvarligt brott eller eljest synnerlig skada tillfogas annan. Se 15 kap 1 andra stycket brottsbalken! Det finns en oaktsamhetsvariant av mened som rubriceras ovarsam utsaga, men ansvaret omfattar endast grov oaktsamhet, en parameter som ligger s nra uppst man kan komma. Se 15 kap 3 brottsbalken. Som kuriosa kan nmnas osann partsutsaga som regleras i 15 kap 2 brottsbalken. Bestmmelsen avser partsfrhr enligt 37 kap rttegngsbalken. Eftersom 25 frvaltningsprocesslagen (1971:291) inte uttryckligen rknar upp ngon bestmmelse alls i 37 kap rttegngsbalken, s gller inte principen om rttegngsbalkens utfyllande funktion vid luckor i frvaltningsprocesslagen (1971:291). Huvudregeln r annars att rttegngsbalken tcker luckorna i sistnmnda lag, se prop 1971:30, s. 283. Sdan analogisk tolkning ska dock gras med viss frsiktighet. Srskilt i detta fall d det handlar om straffrttsligt ansvar, s innebr luckan i 25 frvaltningsprocesslagen (1971:291) tillsammans med det straffrttsliga frbudet mot motsatstolkning att en handlggare frn en myndighet inte ska hras som part under sanningsfrskran, och att han/hon drmed inte omfattas av ansvar fr osann partsutsaga, lt vara att vederbrande ska vara saklig och objektiv enligt 1 kap 9 regeringsformen, men sistnmnda gller redan vid handlggningen av rendet.
202

10
10.1
Domstolarna mm.
Domstolsorganisationen
Domstolsvsendet brukar delas in i allmnna domstolar, allmnna frvaltningsdomstolar och specialdomstolar.
De allmnna domstolarna och de allmnna frvaltningsdomstolarna har vardera tre instanser, dr de tv hgre instanserna utgr appellationsdomstolar. De allmnna domstolarna utgrs av: Underinstansen verinstansen Hgsta instansen TingsTingsrttrtterna erna Hovrtterna 6 st TingsTingsrttrtterna erna Hovrtterna 6 st Hgsta domstolen (HD) i Stockholm TingsTingsrttrtterna erna Hovrtterna 6 s6
De allmnna domstolarna handlgger frmst brottml och tvisteml, men hanterar en del frvaltningsrttsliga verklaganden av civilrttslig karaktr, som t.ex. vissa verklaganden av Kronofogdemyndighetens beslut. Brottml brukar betecknas med B fre mlnumret, tvisteml med T och frvaltningsrendena med . Brottmlen och tvistemlen handlggs frmst enligt rttegngsbalken, men ven andra frfattningar kan innehlla processuella regler av betydelse fr de allmnna domstolarna. De frvaltningsml som handlggs av tingsrtten, hovrtten och Hgsta domstolen handlggs inte enligt frvaltningsprocesslagen och vldigt sparsamt enligt rttegngsbalken. Istllet tillmpas lagen (1996:242) om domstolsrenden (normalt kallad rendelagen).
203

De allmnna frvaltningsdomstolarna utgrs av: Underinstansen verinstansen Hgsta instansen FrvaltFrvaltFrvaltFrvaltFrvaltFrvaltningsrttningsrttningsrttningsrttningsrttningsrtterna erna erna erna erna erna KammarKammarKammarrtterna rtterna rtterna 4 st 4 st 4 st Hgsta frvaltningsdomstolen (tillsvidare HFD) i Stockholm
De allmnna frvaltningsdomstolarna handlgger frmst frvaltningsml, d.v.s. ml som brjar med ett verklagande av ett frvaltningsbeslut eller genom s.k. understllning, d.v.s. dr den enskilde inte kan verklaga ett beslut, utan beslutet mste avgras i domstol fr att bli giltigt. Specialdomstolarna r numera Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen, miljdomstolarna och Miljverdomstolen samt migrationsdomstolarna och Migrationsverdomstolen. Som ett mantra ver det svenska rttsvsendet hnger internationella domstolar, d frmst Europadomstolen i Strasbourg och EU-domstolen i Luxemburg. Europadomstolen i Strasbourg dmer inom ett mycket snvt omrde, nmligen bara enligt den europeiska konventionen angende skydd fr de mnskliga rttigheterna och de grundlggande friheterna (infrd i svensk frfattning genom SFS 1994:1219). EU-domstolens jurisdiktion gller hela EU-lagstiftningen, men man ska d notera att renden som rr krnkningar av den europeiska mnniskorttskonventionen ska drivas i Europadomstolen i Strasbourg, inte i EU-domstolen i Luxemburg, detta trots att EU:s grundfrdrag innebr att EU-rtten ska vara fljsam med den europeiska mnniskorttskonventionen. Detta ska EU-domstolen sjlvmant (ex officio) beakta i sin dmande verksamhet. Man kan allts inte dra hela EU infr Europadomstolen i Strasbourg. EU som organisation ligger utanfr Europadomstolens domsmakt.
10.2
r domstolen skyldig att bist vid verklagande?
Domstolarna har normalt ingen skyldighet att bist enskilda och vgleda dem i deras utfrande av en talan i domstolen vad gller sjlva sakprvningen (s.k. materiell processledning). Formaliteterna (s.k. formell processledning) mste man dremot alltid bist parterna med vid ventyr att talan annars avvisas. Detta beror p att det finns mjlighet att anlita juridiska ombud fr rttsliga processer. En viss begrnsad skyldighet att vgleda enskilda freligger emellertid i de fall dr den allmnna rttshjlpen eller hemfrskringens rttshjlp inte omfattar ersttning fr ombudskostnader. S r fallet vid t.ex. verklagande av beslut om socialbidrag, sjukpenning, sjukersttning, arbetslshetsersttning, hemtjnst, srskilt vrdboende och frdtjnst, d.v.s. ml inom ramen fr frvaltningprocessen.
204

Rtten skall tillse att ml blir s utrett som dess beskaffenhet krver. (8 frsta stycket frvaltningsprocesslagen) Vid behov anvisar rtten hur utredningen br kompletteras. verfldig utredning fr avvisas. (8 andra stycket frvaltningsprocesslagen) Av paragrafen framgr de allmnna frvaltningsdomstolarnas materiella processledningsskyldighet enligt den s.k. officialprincipen. Denna innebr att det r domstolen som ansvarar fr utredningen av ett verklagande av frvaltningsbeslutet, d.v.s. att domstolen ska leda utredningen och se till att relevant material inhmtas. Man r dock inte skyldig att sjlv ombesrja sjlva utredningen, vilket fljer av frarbetena till lagen, se prop. 1971:30, del 2, ss. 529-530. Om man som enskild nd vljer ett ombud, oavsett om ombudet arbetar kommersiellt eller ideellt, s ligger ansvaret fr processledningen p ombudet. I det fallet gller bestmmelserna om sysslomannaansvar i 18 kap 3-4 handelsbalken i tvistemlsdelen samt bestmmelserna i 10 kap 5-6 brottsbalken (brottsrubriceringarna trolshet mot huvudman respektive behrighetsmissbruk) i brottsmlsdelen. Det ska drvid srskilt understrykas att rttspraxis r extremt sparsam vad gller vertrdelse av nmnda bestmmelser i handelsbalken och brottsbalken. Det r drfr mycket svrt att gra ngot t ett slarvigt ombud och det enda som finns att gra om man r missnjd r att byta ombud infr nsta instans, om man inte ntt hgsta domstolsinstans i verklagandet. Man gr allts mycket klokt i att vlja ett bra och vlrenommerat ombud i de fall man bestmmer sig fr att anlita ett rttsligt ombud. Precis som vad gller bitrde och ombud vid handlggning av myndigheten (se 2.5 ovan), s r det ocks vid ett verklagande s att ett juridiskt bitrde saknar s.k. rttshandlingsfrmga, d.v.s. att han eller hon agerar utan std av fullmakt frn huvudmannen och huvudmannen mste sjlv besluta om sjlva processtgrderna och skriva under samtliga processinlagor, medan ett juridiskt ombud agerar med std av fullmakt och beslutar om processtgrder samt skriver under samtliga processinlagor som ska signeras inom ramen fr rttegngsfullmaktens giltighet. Ett bitrde bistr allts endast med juridisk sakkunskap under processens gng. Ibland frekommer det att ombud betecknas som bitrde, t.ex. mlsgarbitrde, vilket kan vara vilseledande, men den avgrande grnsdragningen gr inte vid benmningen utan vid bitrdets eller ombudets juridiska mjlighet att agera sjlvstndigt i frhllande till huvudmannen.
205

11
11.1
Lagtolkning
Lagstiftningskedjan och rehabiliteringskedjan
Nr man ska tolka lagen finns det olika lagtolkningsmodeller samt olika rttskllor att ta hnsyn till. Detta avsnittet ska behandla den rttsklla som i tid ligger fre lagens tillkomst, nmligen lagens frarbeten. Detta frutstter att man knner till hur en lag kommer till (lagstiftningskedjan) i tidsmssigt framtgende ordning (rttvnd ordning), eftersom man fljer frarbetena i tidsmssigt baktgende ordning (omvnd ordning) nr man tolkar lagen. En del lagtexter r frhllandevis tydliga, men ej sllan r det ndvndigt att g vidare bortom lagtexten, i stllet fr att lst spekulera i lagens innebrd. De viktigaste rttskllorna bland frarbetena r i omvnd ordning utskottsbetnkanden (bet.), propositioner (prop.) och sedan antingen Statens offentliga utredningar (SOU) eller departementspromemorior (Ds). Tillkomsten av en lag eller lagndring startar allts i princip med antingen en SOU eller en departementspromemoria.
11.1.1
Lagarnas frarbeten
Hr tas frarbetena upp i rttvnd ordning. Infrandet av rehabiliteringskedjan startade med tv departementspromemorior, Ds 2008:3 (Infrande av en rehabiliteringskedja) samt Ds 2008:4 (Ettrsgrns fr sjukpenning och infrande av frlngd sjukpenning). Dessa rttskllor r sk. tjnstemannaprodukter, men de fr betydelse i lagtolkningsarbetet i den mn frslagen helt eller delvis avfrdas av regeringens efterfljande proposition. Det r allmnt sett ocks departementspromemorior, samt SOU, som ker ut p sk. remissrunda fr att inhmta synpunkter t regeringen. Man har en viss tid p sig att lmna in remissvaret. En offentlig utredning ligger utanfr regeringskansliets omrde men styrs av direktiv som innehller de problemstllningar som regeringen vill ha lsta. En offentligt utredning (som leder fram till en SOU) utarbetas enligt kommittfrordningen (1998:1474), och SOU publiceras enligt 22 kommittfrordningen. SOU ska ven hllas tillgnglig i elektronisk form enligt 5 4 p rttsinformationsfrordningen (1999:175). En departementspromemoria skiljer sig frn SOU p s stt att den r ett internt projekt inom regeringskansliet. En departementspromemoria kan till viss del sgas utarbetas enligt frordningen (1996:1515) med instruktion fr Regeringskansliet. Det r i det hr sammanhanget vrt att ppeka att det r omjligt att hvda att regeringen inte vet vad de beslutar om i juridisk mening, eftersom det ska finnas en rttschef som fljer beredningen av frslaget innan det ker ut p remissrunda, se 25-26 frordningen (1996:1515) med instruktion fr Regeringskansliet. Om regeringen inte r medveten om sina juridiska kullerbyttor, s beror det kanske p en bottenlst dlig kompetens bland departementsjuristerna. Man undrar d om det r frgan om sdana som fuskat p tentorna, och drmed armbgat sig in p den smala karrirvgen? Departmentsutredningar publiceras i departementsserien (Ds) och ska ocks hllas tillgngliga i elektronisk form enligt 5 4 p
206

rttsinformationsfrordningen (1999:175). Departementen r mindre arbetsgrupper inom regeringen. Departementschefen r i regel ven minister fr motsvarande ansvarsomrde. Nr SOU, eller som i det hr fallet Ds publicerats, ska lagfrslaget ut p en obligatorisk remissrunda enligt 7 kap 2 regeringsformen. Avsikten r att lagfrslaget och dess fljder ska bli s adekvat belysta som mjligt. Remissrundan bygger p den kommunikativa diskursen, vilket innebr samrd, msesidighet och mnniskors lika vrde, och man r alltid beredd att i vart fall delvis verta motpartens vrderingar. Motsatsen till kommunikativa diskursen (dialog) r strategiska diskursen (monolog). Den skulle kunna jmfras med uttalandet: staten det r jag. Beredningskravet kommer regeringen inte ifrn, det r ett obligatorium fr att skra insyn i vad berrda instanser har fr uppfattning. Regeringen r dremot helt fri att vlja om man vill vara kommunikativ eller strategisk i sitt beteende. Vad regeringen valt i frgan om rehabiliteringskedjan r inte svrt att avgra fr den med ett ppet sinne och en sjlvstndig tankefrmga. Vissa lagstiftningsfrgor br (allts inget tvng) ven remitteras till Lagrdet enligt 8 kap 18 regeringsformen. Det r en vanlig missuppfattning i samhllet att alla lagfrslag mste passera Lagrdet, men s r det inte p lnga vgar. Vilka lagstiftningsfrgor som br remitteras till Lagrdet framgr av 8 kap 18 andra stycket regeringsformen. Shr lyder denna bestmmelse i punktform: Yttrande av Lagrdet br inhmtas innan riksdagen beslutar grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande verfringar samt tekniska upptagningar, lag om begrnsning av rtten att taga del av allmnna handlingar, lag som avses i 2 kap. 3 andra stycket, 12 frsta stycket, 17-19 eller 22 andra stycket eller lag som ndrar eller upphver sdan lag, lag om kommunal beskattning, lag som avses i 2 eller 3 eller lag som avses i 11 kap., om lagen r viktig fr enskilda eller frn allmn synpunkt.
Undantag frn dessa rttsomrden dr Lagrdet br hras framgr i andra delen av 8 kap 18 andra stycket regeringsformen: Vad nu har sagts gller dock icke, om Lagrdets hrande skulle sakna betydelse p grund av frgans beskaffenhet eller skulle frdrja lagstiftningsfrgans behandling s att avsevrt men skulle uppkomma. Freslr regeringen riksdagen att stifta lag i ngot av de mnen som avses i frsta meningen och har Lagrdets yttrande dessfrinnan inte inhmtats, skall regeringen samtidigt fr riksdagen redovisa sklen hrtill. Att Lagrdet icke har hrts ver ett lagfrslag utgr aldrig hinder mot lagens tillmpning. Det finns allts inga juridiskt brande skl att krva att frslaget om rehabiliteringskedjan skulle ha remitterats till Lagrdet. Frn och med remissrundan saknar det formell betydelse om lagfrslaget initierats genom SOU eller genom Ds.
207

Efter departementspromemoriorna hade varit ute p remissrunda, stller regeringen samman ett frslag med beaktande eller frbiseende av de synpunkter som inkommit p det ursprungliga frslaget, i det hr fallet Ds 2008:3 samt Ds 2008:4. Man redovisar ocks versiktligt remissinstansernas synpunkter. Nr sammanstllningen av frslaget r klart, lmnas frslaget som en proposition till riksdagens kammare, fr handlggning dr. Se 3 kap 1 riksdagsordningen. Fr att regeringens frslag ska bli godknt mste en majoritet av kammarens ledamter rsta fr frslaget. I tider med minoritetsregeringar stller detta ibland till problem, men en majoritetsregering har sllan svrigheter att driva igenom frslaget. Regeringens frslag till riksdagen om rehabiliteringskedjans frslag finns i prop. 2007/08:136 (En reformerad sjukskrivningsprocess fr kad tergng i arbete). Propositioner ska ocks offentliggras elektroniskt enligt 5 5 p rttsinformationsfrordningen (1999:175). P samma stt som regeringen har sina departement, s har riksdagen i sin helhet mindre arbetsgrupper som kallas utskott, se 4 kap 2 riksdagsordningen. Propositionen remitteras drfr till ett av riksdagens utskott. Frslaget om rehabiliteringskedjan remitterades till socialfrskringsutskottet. Ordfranden dr r fn. Gunnar Axn och vice ordfranden r Veronica Palm. Medan departementen bestr av tjnstemn anstllda i regeringskansliet, s bestr utskotten av de som sitter i riksdagen, och har d allts en sammansttning som speglar mandatfrdelningen i riksdagskammaren, samt ordfrande frn regeringssidan och en vice ordfrande frn oppositionen. Detta med undantag fr konstitutionsutskottet dr ordfrandeposten innehas av oppositionen och viceordfrandeposten av regeringssidan, men i vrigt speglar frdelningen av konstitutionsutskottet ocks riksdagsmandaten. Avsikten med utskotten r att en mindre grupp av riksdagens ledamter inriktar sig p vissa specialfrgor och djupgranskar lagfrslagen, eftersom det ofta r frgan om lnga utredningar och frslag, vilket skulle bli en overstiglig uppgift om alla 349 riksdagsledamterna skulle djupgranska alla lagfrslag. I stllet djupgranskar allts utskotten lagfrslagen och ger sin syn p regeringens frslag i propositionen. Utskotten kan ocks beakta remissinstansernas synpunkter. Frslaget stlls sedan samman i ett utskottsbetnkande som terremitteras till riksdagen fr slutlig behandling. Frslaget om rehabiliteringskedjan finns i betnkande 2007/08:SfU12 (En reformerad sjukskrivningsprocess fr kad tergng i arbete). Efter att utskottsbetnkandet terremitterats till riksdagen ska rendet normalt bordlggas tv gnger enligt 5 kap 1 riksdagsordningen. Syftet med bordlggningen r bara av formell natur, frmst fr att ge alla voterande riksdagsledamter tid till eftertanke, om de r politiskt kapabla att utnyttja en sdan. Sedan gr rendet till behandling (vanligtvis genom riksdagsdebatt, som i fallet rehabiliteringskedjan blev mycket livlig och rentav ptvingade en framskjutning av beslutsdatum till dagen efter) samt beslut (i regel samma dag som behandlingen). Beslutad lag publiceras sedan i SFS, svensk frfattningssamling, och tilldelas drmed ett SFS-nummer. Se lagen (1976:633) om kungrande av lagar och andra frfattningar och jmfr frfattningssamlingsfrordningen (1976:725). Gllande lag ndras genom lag, vilket framgr av 8 kap 17 regeringsformen. Rehabiliteringskedjan r en ndring i lagen (1962:381) om allmn frskring. S lagndringen pga. rehabiliteringskedjan, som har SFS-nummer 2008:480, heter drfr lagen (2008:480) om
208

ndring i lagen (1962:381) om allmn frskring. Drefter trder lagen i kraft. Vid infrandet av balkar och strre lagar brukar man fra in ikrafttrdandebestmmelser och vergngsbestmmelser i srskilda promulgationslagar, dvs. lagar som stiftas srskilt fr att infra dessa balkar och lagar. Tex. s brukar man kort och gott kalla lagen (1964:163) om infrande av brottsbalken fr brottsbalkspromulgationen. I den bl lagboken frkortas brottsbalken med BrB och brottsbalkspromulgationen med BrP.
11.1.2
Remissinstanserna i rehabiliteringskedjan
En bra sammanstllning ver dessa finns i prop. 2007/08:136, i bilaga 3 p sidan 131 i propositionen avseende de remissinstanser som tillfrgades om Ds 2008:3 (som bla. innehller det kontroversiella frslaget att slopa tidsbegrnsad sjukersttning) och i bilaga 4 p sidan 132133 i propositionen avseende de remissinstanser som tillfrgades om Ds 2008:4. En frteckning ver alla remissinstanserna (inklusive de som skickat in synpunkter utan att ha tillfrgats) enligt bilagorna i propositionen fljer efter redovisningen av de frmsta remissinstansernas svar. Hr kommer inte de irrelevanta remissinstansernas synpunkter att behandlas, utan endast de som r direkt involverade i rttstillmpningen av rehabiliteringskedjan. Finns intresse att g in p andra remissinstanser r det fritt fr var och en att leta i listan hr och flja upp synpunkterna p hemsidor eller genom kontakt med berrda instanser.
11.1.3
Samtliga remissinstanser i rehabiliteringskedjan
En frteckning ver samtliga remissinstanserna (inklusive de som skickat in synpunkter utan att ha tillfrgats) enligt bilagorna i propositionen fljer hr i alfabetisk ordning: AFA Frskring har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Alecta har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Alingss kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Arbetsdomstolen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Arbetsgivaralliansen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Arbetsgivarverket har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Arbetsmarknadsstyrelsen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Arbetsmiljverket har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Askersunds kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Astma och Allergifrbundet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Bergs kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Borgholms kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Dals-Eds kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Danderyds sjukhus har svarat p remiss om Ds 2008:3 De Handikappades Riksfrbund har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Domstolsverket har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Ekonomistyrningsverket har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Ersta Skndal Hgskola har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Eslvs kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Fackfrbundet ST har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Freningen Svensk Fretagshlsovrd har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Freningen Svenskt Nringsliv har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Fretagarfrbundet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
209

Fretagarna har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Frhandlings- och samverkansrdet PTK har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Frskringsfrbundet har svarat p remiss om Ds 2008:4 Frskringsjuridiska Freningen har svarat p remiss om Ds 2008:4 Frskringskassan har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Gagnefs kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Gymnastik och idrottshgskolan har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Gvle kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Gteborgs stad har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Gteborgs universitet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Handelns utredningsinstitut har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Handikappfrbundens samarbetsorgan har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Handikappombudsmannen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Hedemora kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Hjrt- och lungsjukas lnsfrening i Stockholms ln har svarat p remiss om Ds 2008:4 Hgskolan i Jnkping har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Inspektionen fr arbetslshetsfrskringen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Institutet fr arbetsmarknadspolitisk utvrdering har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Institutet fr tillvxtpolitiska studier har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Justitiekanslern har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Jmstlldhetsombudsmannen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Jnkpings kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Kalmar kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Kammarkollegiet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Kammarrtten i Stockholm har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Karlstads kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Karolinska institutet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Kds lokalavdelning i Ulricehamn har svarat p remiss om Ds 2008:4 Konjunkturinstitutet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Kooperationens frhandlingsorganisation har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Kungsbacka kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Landsorganisationen i Sverige har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Landstinget i Vsternorrland har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Landstinget i Vstmanland har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Lantbrukarnas Riksfrbund har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Legitimerade Sjukgymnasters Riksfrbund har svarat p remiss om Ds 2008:3 Linkpings universitet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Livero SLU Center har svarat p remiss om Ds 2008:3 Lule kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Lunds universitet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Lnsfrskringar har svarat p remiss om Ds 2008:4 Lnsrtten i Skne har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Lnsrtten i Vsterbottens ln har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Lnsstyrelsen i Dalarna har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Lnsstyrelsen i Norrbotten har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Lnsstyrelsen i Skne har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
210

Malm stad har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Moderaternas fackliga ntverk har svarat p remiss om Ds 2008:4 Myndigheten fr handikappolitisk samordning har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Mlardalens hgskola har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Nacka kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Nordanstigs kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Norrkpings kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Norrtlje kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Nringslivets nmnd fr regelgranskning har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Pensionrernas Riksorganisation (PRO) har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Pite kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 PRIMA har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Privattjnstemannakartellen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Riksfrbundet Pensionrsgemenskap (RPG) har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Riksrevisionen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Ronneby kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 RSMH har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Rttvik kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Samhall AB har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Samordningsfrbundet Hisingen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Samordningsfrbundet Norra Vstmanland har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Samordningsfrbundet Norrkping har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Samordningsfrbundet Srmland har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Samordningsfrbundet Ume har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Sigtuna kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Sixten Dahlin har svarat p remiss om Ds 2008:4 Skogs- och Trfacket har svarat p remiss om Ds 2008:4 Socialstyrelsen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Staffanstorps kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Statens folkhlsoinstitut har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Statskontoret har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Stockholms lns landsting har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Stockholms stad har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Stor Stockholms Diabetesfrening har svarat p remiss om Ds 2008:4 Storfors kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Studiefrbundet Nringsliv och Samhlle har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Svensk Handel har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Svenska frskringsfrmedlares frening har svarat p remiss om Ds 2008:4 Svenska ILO kommittn har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Svenska Kommunalpensionrers Frbund (SKPF) har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Sveriges akademikers centralorganisation har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Sveriges Arbetsterapeuter har svarat p remiss om Ds 2008:3 Sveriges kommuner och landsting har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4
211

Sveriges lkarfrbund har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Sveriges Pensionrers Riksfrbund (SPRF) har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Sveriges Pensionrsfrbund (SPF) har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Sveriges Psykologfrbund har svarat p remiss om Ds 2008:3 Sveriges riksbank har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Sderkpings kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Tjnstemnnens centralorganisation har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Trafikfrskringsfreningen har svarat p remiss om Ds 2008:4 Trelleborgs kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Ulricehamns kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Ume universitet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Upplands-Vsbys kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Verdandi har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Vingkers kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Vinnova har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 Vstra Gtalands regionen har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 nge kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 ngest-syndrom Sllskapet i Stockholm har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 rebro kommun har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4 rebro Universitet har svarat p remiss om Ds 2008:3 och Ds 2008:4.
212

12
12.1
Argumentationsanalys
Utgngspunkter
Varfr brister det ibland i tex. lkarintygens formuleringar? Det r ltt att tycka att man har ett vlformulerat intyg, men hos frskringskassan och ej sllan hos domstolarna blir betraktelsen av intyget kanske inte det frvntade. Flera faktorer pverkar intygets bevisvrde. I utgngslget har ett lkarintyg dock vad man brukar kalla hgt bevisvrde. Det r allts svrt att angripa och ifrgastta utifrn utan std av annan bevisning. Som ensamt bevisfaktum i en rttsprocess br det i regel styra mlets utgng. Men ven utan motbevisning kan bevisvrdet ibland sjunka. Jag har sjlv varit med om detta i ett ml som jag vunnit en gng i tiden mot frskringskassan, dr en av landets frmsta specialister p de besvr som min huvudman hade, blev ifrgasatt ner i fotknlarna och frskringskassan frlorade processen. Detta helt utan motbevisning frn min huvudmans sida. Vad r det som gr ett intyg starkt och vad kan frsvaga dess innehll? Det r frgor som jag kort ska berra i detta avsnitt. Utgngspunkten r att ju mer en person uttalar sig, desto fler mjligheter lmna han eller hon fr angrepp i redogrelsen. Risken fr motsgelser kan sgas ka med mngden tillfrd data som ska tolkas av myndigheten och domstolarna. Jag hvdar inte att man per automatik fr se sitt intyg tappa vrde, men risken finns och den r inte frsumbar. En viktig utgngspunkt r ven i rttsliga sammanhang: att tala r silver, att tiga r guld. Det r lite hyperboliskt ver detta, men ordsprket r en bra utgngspunkt fr kommande verklagande tex. Vidare finns risken att tillfrda uppgifter angrips s som efterhandskonstruktioner, att tillfrda uppgifter i efterhand snarare pekar p en person som r desperat att vinna. Grnsen mellan de normala kompletteringarna (justeringarna) och de onormala (efterhandskonstruktionerna) r ej sllan svr att dra. I vissa mltyper r trovrdigheten mycket avgrande. S r fallet i tex. asylrenden, dr allts risken fr angrepp p formeln om efterhandskonstruktion r extra stor. Vidare s r det ocks bra att tnka p den sk. koherenta bevisningen, vl beskriven av Aleksander Peczenik i den juridiska litteraturen. Man talar om att bevisuppgifterna A, B och C i viss mn stder varandra, de utgr ett sk. nt av bevisuppgifter. Man fr allts ibland frhlla sig till innehllet i andra bevisuppgifter, fr att kunna ta stllning till vrdet p en viss given bevisuppgift. I detta avsnittet argumentationsfel. ska frmst lkarintyget som bevisuppgift frklaras samt en del
12.2
12.2.1
Argumentationsfel
Materiella argumentationsfel
Ett vanligt argumentationsfel r auktoritetsargumentet (argumentum ad verecundiam). Tyvrr faller vra domstolar ibland i denna fallgrop. Argumentationsfelet bestr i att man litar p auktoriteten hos den person som uttalar sig. Det r en argumentationsfel helt enkelt drfr att ven auktoriteter kan gra felaktiga bedmningar. Istllet fr att se till auktoriteten r det desto viktigare att i frsta hand se till innehllet i hans eller hennes uttalande och granska detta kritiskt. Att auktoriteter mer sllan gr fel r en annan sak, det frtar inte effekten av
213

argumentationsfelet. nnu mer ptagligt blir argumentationsfelet om auktoriteten uttalar sig inom ett omrde som inte bara ligger bredvid utan ven lngre ifrn hans eller hennes specialistomrde. Ett annat argumentationsfel r folkets argument (argumentum ad populum). Att hela folket tycker det r fel med utfrskringar pverkar inte argumentfringen ver huvud taget, ven om de flesta tror det. Lt vara att myndigheter backar frn sina tidigare beslut i enskilda fall, nr mediauppbdet blir fr stort. Men argumentationen som sdan blir inte starkare av att hnvisa till polulra sikter. Guilt by association r nnu ett argumentationsfel, som innebr att man jmfr motpartens sikter med ett referensobjekt som i regel r klandervrt. Att pst att moderaterna r nazister pga. deras utfrskringspolitik r mhnda en relevant jmfrelse, men ett giltigt argument blir det inte frgan om. Moderaterna har ju tex. nnu inte ppnat utrotningslger fr lngtidssjuk. Jmfrelsen r allts inte logisk, lt vara att man kan hysa frstelse fr den. Slutligen kan vi ta upp avledningsmanvern ( ignoratio elenchi), ett vanligt argumentationsfel som en del anvnder medvetet, en del gr det omedvetet. Ett typexempel p omedveten avledningsmanver r en person som skt sjukersttning tills vidare, men ftt avslag och drefter pbrjat ett verklagande. Han eller hon tycker att det r orttvist med avslaget och utan sjukersttning riskerar han eller hon att g frn hus och hem. Eftersom sociala hnsyn inte ingr i bedmningen av rtten till sjukfrmner r detta att betrakta som en avledningsmanver, ett avsteg frn sakfrgan. I ml om ekonomiskt bistnd kan samma angreppsstt mhnda betraktas p det rakt motsatta viset, nmligen att det inte r en avledningsmanver. Detta eftersom de sociala konsekvenserna i viss mn tillmts vrde i bedmningen av ekonomiskt bistnd utver riksnormen, tex. skliga kostnader fr boende, elkostnader, hemfrskringar osv. En situation dr de sociala fljderna d riskerar bli ptagliga r utebliven hyresinbetalning. Givetvis kan man inte mnad efter mnad anvnda sig av argumentet om sociala fljder, fr att strunta i hyresinbetalningen vid lngre behov av ekonomiskt bistnd. Men det finns allts olika stt att ebtrakta samma knslomssiga utfall. Dremot r argument av t ypen det r taskigt och djupt orttvist och jag tycker minsann att jag har rtt hr helt vrdelsa. De pverkar inte alls i en rttstvist.
12.2.2 12.2.2.1
Formella argumentationsfel Vad innehller ett giltigt argument?
Ett giltigt argument innehller alltid en slutsats (tes), men ven om slutsatsen r ndvndig fr ett giltigt argument s r den inte tillrcklig. Ett giltigt argument innehller ven premiss och bevis. Man mste allts frga sig: Vad r argumentet och vilka r slutsatserna? Vad betyder argumenten eller slutsatserna? r premisserna hllbara, dvs. r de sanna eller sannolika? r premisserna relevanta, dvs. fljer slutsatsen av dem?
214

12.2.2.2
Relevansteorin
Inom argumentationslran frekommer relevansteorin, en teori som bestr av deduktion (om slutsatsen r sker) och induktion (om slutsatsen endast r sannolik). Notera att det finns olika sannolikhetsgrader i juridiska bevisregler! Exempel Premiss 1 Premiss 2 Slutsats Alla studenter kan lsa. Maria r student. Maria kan lsa (ej sannolikt utan helt skert, allts en deduktion).
r bda premisserna sanna och slutsatsen r helt sker talar man om en deduktion. Skulle man i detta fall tvivla p slutsatsen gr man sig skyldig till en sjlvmotsgelse, man har ju gtt med p de tv premisserna. Exempel Premiss 1 Premiss 2 Slutsats Kalle r skyldig till brottet eller Lisa r oskyldig till brottet. Lisa r skyldig till brottet. Sledes r Kalle skyldig till brottet.
En induktion indicerar bara vad som gller, dvs. slutsatsen r inte tvrsker: Exempel Premiss 1 Premiss 2 Slutsats 1 Slutsats 2 Flertalet svenskar talar engelska. Pelle r svensk. Pelle talar engelska. Pelle talar inte engelska.
Slutsats 1 r en induktion, allts inte fullt bevisad. Pelle kan ju faktiskt tillhra den minoriteten som inte talar engelska. Det r dock troligt att han tillhr majoriteten som talar engelska, varfr slutsats 1 r mest trolig. Vi har allts hr ett principiellt giltigt argument baserat p sannolikhet, inte p sant eller falskt. Juridiken bygger till stor del p sannolikhetsbedmningar, inte p vad som r sant eller falskt. Tex. s kan vittnen ha helt olika subjektiva upplevelser av en och samma hndelse. Det r inte alltid som lkarintyg och lkarutltande om hlsotillstnd (LOH) behver innehlla detaljerade beskrivningar. Ibland framgr arbetsfrmgans nedsttning implicit genom de premisser som str i intyget. Nu r inte alla cancersjukdomar ddliga men fr att visa p ett exempel, kan vi dra till med fljande argument (vi frutstter i samtliga exempel att Karin har en skyddad SGI, sjukpenningsgrundande inkomst): Exempel Premiss 1 Premiss 2 Premiss 3 Karin har lungcancer som manifesterat sig i bda lungorna och drtill utvecklade dottersvulster. Alla patienter med dottersvulster dr inom ett r. Rtt till tidsobegrnsad sjukpenning freligger om man har en ddlig sjukdom, frutsatt att man har en SGI (sjukpenninggrundande inkomst). Karin har rtt till tidsobegrnsad sjukpenning. En deduktion allts.
Slutsats
215

Vi gr exemplet aningen mera verkligt genom att ndra i premiss 2: Exempel Premiss 1 Premiss 2 Premiss 3 Karin har lungcancer som manifesterat sig i bda lungorna och drtill utvecklade dottersvulster. 90 procent av patienterna med dottersvulster dr inom ett r. Rtt till tidsobegrnsad sjukpenning freligger om man har en ddlig sjukdom, frutsatt att man har en SGI (sjukpenninggrundande inkomst). Karin har rtt till tidsobegrnsad sjukpenning. En induktion eftersom det r troligare att Karin tillhr majoriteten som kommer att avlida inom ett r. Karin har inte rtt till tidsobegrnsad sjukpenning.
Slutsats 1
Slutsats 2
Vi ndrar nnu en gng i premiss 2: Exempel Premiss 1 Premiss 2 Premiss 3 Karin har lungcancer som manifesterat sig i bda lungorna och drtill utvecklade dottersvulster. 90 procent av patienterna med dottersvulster dr inom ett par r. Rtt till tidsobegrnsad sjukpenning freligger om man har en ddlig sjukdom, frutsatt att man har en SGI (sjukpenninggrundande inkomst). Karin har rtt till tidsobegrnsad sjukpenning. En induktion eftersom det r troligare att Karin tillhr majoriteten som kommer att avlida inom ett r. Vidare sger premiss 3 inget om att man mste avlida inom en viss tidsperiod fr att rtten till tidsobegrnsad sjukpenning ska utfalla. Karin har inte rtt till tidsobegrnsad sjukpenning.
Slutsats 1
Slutsats 2
Mjligheten att f rtt i sjukpennin- och sjukersttningsrenden (slutsatserna ovan) beror allts p premisserna. Nr man som jurist lgger upp talan mot tex. frskringskassan r ej sllan kunskaperna i argumentationsanalys ndvndiga, fr att frst den retoriska uppstllningen i verklagandet.
12.2.2.3
Konjunktioner och alternativkonjunktioner
Det r vanligt att man lser i texter numera, ja rentav i frfattningstexter, att frfattaren skriver och/eller , trots att denna formulering egentligen r helt ondig, i vart fall satslogiskt, och att den drmed visar p oskerhet hos frfattarn vilken innebrd de olika konjunktionerna har. Vare sig eller Antingen eller Varken eller Eller Och Vare sig Maria eller Peter reser. Antingen Maria eller Peter reser. Varken Maria eller Peter reser. Maria eller Peter reser. Maria och Peter reser. Ingen eller bda reser. Endast en av dem reser. Ingen reser. En eller bda reser. Bda reser.
216

Det finns allts en sprklig skillnad i fljande uttryck: Och/eller Jag har ingen arbetsfrmga p den reguljra arbetsmarknaden och/eller den skyddade arbetsmarknaden. Jag har ingen arbetsfrmga p den reguljra arbetsmarknaden eller den skyddade arbetsmarknaden. Jag har arbetsfrmga varken p den reguljra arbetsmarknaden eller den skyddade arbetsmarknaden. Dessa satser r inga giltiga argument utan bara slutsatser (teser). Fr att utgra giltiga argument i anskan eller intyg, krvs ven premiss och bevis. Visar p oskerhet om konjunktionernas innebrd.
Eller
Varke eller
Argumentationsanalytiskt ppnar detta upp fr att man har arbetsfrmga p den ena av arbetsmarknaderna, men inte p bda. Man har ingen arbetsfrmga p ngon av arbetsmarknaderna ver huvud taget.
Obs!
12.2.2.4
Ndvndiga och tillrckliga villkor
Det r ocks lmpligt att skilja mellan ndvndiga och tillrckliga villkor. Fr att tex. en bil ska rulla r det ndvndigt att bilen r utrustad med en motor, men motorn r inte ett tillrckligt villkor. Det krvs ven bensin. Tillrckligt kan sgas vara det stora som innesluter det lilla (ndvndigt). Tillmpar vi detta p tex. sjukfrskringen, s kan vi dra upp fljande resonemang: Sjukdom r ett ndvndigt men inte tillrckligt villkor fr att rtt till inkomstbortfallsersttning ska utg ur sjukfrskringen (sjukpenning eller sjukersttning). Det krvs ocks att sjukdomen hindrar den frskrade att frsrja sig genom avlnat arbete. Frskringskassan bedmer allts om man har arbetsfrmga trots sjukdom. Att rkna upp en massa allmnt vedertagna symtom i anskan eller lkarintyg alternativt lkarutltande om hlsotillstnd rcker allts inte fr att beskriva nedsttningen av arbetsfrmgan. Lt vara att frskringskassan frut varit liberal i argumentationsanalysen, men med tiden har frskringskassans argumentationsanalys hamnat mer i linje med de slutledningsprinciper som gller inom argumentationsanalysen. Lgg drtill, i vart fall teoretiskt sett, skrpta bedmningsgrunder fr arbetsfrmgan, och scenariot blir s som det framstlls i massmedier och sociala medier, med labila mnniskor som stlls utanfr trygghetssystemen, utan en sklig frsrjning och hotar med att ta livet av sig. Denna argumentationsanalys gr inte ansprk p att resultera i underverk, utan r avsedd att ge en teoretisk frklaring till hur argumentation byggs upp i allmnhet, s ocks till stor del i den juridiska sfren i synnerhet.
217

12.2.2.5
Oskra premisser eller slutsatser
Deduktion innebr, som ovan nmnts, att slutsatsen r sker. Man talar om en deduktiv slutsats. Fr att kunna mta slutsatsen mste det finnas premisser som fregr slutsatsen. Exempel 1: Premiss 1 Premiss 2 Slutsats Per r svensk. Alla svenskar talar svenska. Per talar svenska.
Slutsatsen drar man enbart frn premisserna. Slutsatsen hr r allts sker utifrn premisserna i argumentet. Oskerhet i premisserna, tex. vad som menas med svensk, hur bra svenska man behver tala fr att premisserna ska vara sanna r ointressant. Det r en definitionsfrga. Nr man definierat begreppen i premisserna och r verens om dem och de kan styrka, s r ven slutsatsen styrkt. Exempel 2: Premiss 1 Premiss 2 Slutsats Laura r svensk. Alla svenskar talar svenska. Laura talar svenska.
Slutsatsen r sker enligt premisserna. Samma problem uppkommer hr som i fg. exempel nr det gller definitionerna i premisserna. Dock r oskerhetsmomentet strre i premisserna, eftersom Laura r ett vanligt kvinnonamn i USA och Laura kan tex. vara dotter till en utvandrad svensk medborgare. Laura kanske rentav r svensk medborgare p grund av den kopplingen? Slutsatsen r trots detta en deduktion utifrn de premisserna som argumentet innehller. Exempel 3: Premiss 1 Premiss 2 Slutsats ke r svensk medborgare. Alla svenska medborgare ger en Saab. ke ger en Saab.
Vi vet att premiss 2 inte stmmer. Men eftersom slutsatsen dras frn premisserna r slutsatsen deduktivt sker. Exempel 4: Premiss 1 Premiss 2 Slutsats Kristina r svensk medborgare. Alla svenska medborgare kan anska om och f ett svenskt pass. Kristina kan anska om och f ett svenskt pass.
Vi vet inte om Kristina r svensk medborgare. Detta mste ju styrkas. Men frutsatt att premiss 1 kan styrkas, premiss 2 behver inte styrkas eftersom den fastsls i medborgarskapslagstiftningen, s r slutsatsen deduktivt sker. I samtliga exempel hr har vi slutsatser som r skra, men utan premisserna kan vi inte kontrollera slutsatsernas trffskerhet.
218

Exempel 5: Premiss 1 Premiss 2 Slutsats Kristina r antingen svensk eller norsk medborgare. Alla svenska medborgare kan anska om och f ett svenskt pass. Kristina kan anska om och f ett svenskt pass.
Vi vet inte heller hr om Kristina r svensk medborgare. Vad vi vet genom konjunktionen (antingen eller) i premiss 1 r att hon inte har dubbelt medborgarskap, allts att hon inte r bde svensk och norsk medborgare. Slutsatsen r drfr inte sker och riskerar sledes bli felaktig. Exempel 6: Premiss 1 Premiss 2 Slutsats Kristina r svensk eller norsk medborgare. Alla svenska medborgare kan anska om och f ett svenskt pass. Kristina kan anska om och f ett svenskt pass.
Inte heller hr vet vi om Kristina r svensk medborgare, men vi kan se genom konjunktionen (eller) i premiss 1 att det r fullt mjligt att hon har dubbelt medborgarskap. Slutsatsen r sledes en induktion. Exempel 7: Premiss 1 Premiss 2 Slutsats Kristina r svensk och norsk medborgare. Alla svenska medborgare kan anska om och f ett svenskt pass. Kristina kan anska om och f ett svenskt pass.
Hr vet vi att Kristina har dubbelt medborgarskap, detta genom konjunktionen ( och) i premiss 1. Slutsatsen blir liksom i exempel 4 en deduktion. Exempel 8: Premiss 1 Premiss 2 Slutsats Antingen s ker Per till Tyskland eller s blir Tomas kvar hemma i Sverige. Per ker till Tyskland. Tomas blir kvar hemma i Sverige.
Hr r slutsatsen felaktig utifrn det vi vet i premisserna, oavsett sanningshalten i premisserna och med ledning av konjunktionen (antingen eller) i premiss 1. Exempel 9: Premiss 1 Premiss 2 Slutsats Stina lider av recidiverande depression De flesta av de som lider av recidiverande depression kan arbeta trots sin sjukdom Stina kan arbeta trots sin recidiverande depression
Exemplet torde inte vara alltfr ovanligt som argumentationsfel hos tex. Frskringskassan. Slutsatsen blir fel helt enkelt drfr att premiss 2 lmnar en lucka i frutsttningarna. Det str de flesta av de, inte alla. Nr Frskringskassan pstr att majoriteten av de med tex. ADHD kan habiliteras till ett skyddat arbete, s gr man sig allts skyldig till ett argumentationsfel om man avslr en anskan om sjukersttning enbart p den grunden att de flesta kan habiliteras.
219

Det blir frgan om en svag induktion (slutsatsen r osker), eftersom uttrycket de flesta r en variant av majoriteten av en viss grupp mnniskor. Det rcker med att ver hlften (tex. 51 proc.) av gruppens medlemmar omfattas fr att premiss 2 ska glla.
12.3
Lkarintygets innehll
Frgan r d vilket av de exempel som nmns under 12.2.2.5 ovan ligger nrmast ditt lkarutltande, nr det gller premisserna och slutsatserna? Och ju fler uppgifter i premisserna, desto mera mtbar risk fr motsgelser. Det r allts inte ltt fr en stressad lkare att mta dessa argumentationsanalytiska kraven. Icke desto mindre r detta bsta greppet att ta om rendet om man vill ka chansen att f sin sjukpenning eller sjukersttning/aktivitetsersttning godknd. Detta avsnittet gller bde lkarutltande om hlsotillstnd (LOH) och medicinskt underlag fr sjukpenning. Lkarintyget som begrepp avser bda intygsformerna. Lkarintyget ska helst vara logiskt och i s hg grad fritt frn motsgelser som mjligt. Justeringar i efterhand kan vara svra att freda mot angrepp om efterhandskonstruktioner. Ett lkarintyg skrivs p formeln: diagnos (med angivande av huvuddiagnos) funktionsbegrnsningar (som individuellt kan knytas till diagnosen/erna) funktionsbegrnsningarnas pverkan p aktivitetsfrmgan (p individniv, uttryckt bde i vad man kan gra och p vilket stt funktionsbegrnsningarna stter ned aktivitetsfrmgan) utredning av arbetsfrmgan trots sjukdom bedmning av rtten till sjukfrmn (sjukpenning eller aktivitetsersttning/sjukersttning). Det ska inte behva betonas men det grs nd. Symtomen i funktionsbegrnsningarna ska givetvis ligga innanfr ramen fr diagnoserna. Notera att bedmningen av funktionsfrmga och aktivitetsbegrnsningar ska gras p individniv. Det hjlper allts inte att lkaren skriver i intyget att det r en sjukdom som ger mycket vrk i ryggen. Det visar inte p ngot stt att patienten lider av vrk i ryggen. Ett fel som jag vet har frekommit r att lkaren skriver: Jag rek ommenderar sjukersttning tills vidare p 75 procent. En sdan skrivning styrker inte nedsatt arbetsfrmga rent objektivt sett. Det r som att utelmna premisserna i tex. exempel 2-3 under 12.2.2.5 ovan och bara skriva dit slutsatserna, att Laura talar svenska eller att ke ger en Saab. Fr vi vet inte p vilka grunder (premisser) de slutsatserna stmmer, dvs. premisserna r inte verifierbara. I s fall blir slutsatsen, om n den r korrekt hrledd ur premisserna, ocks icke-verifierbar. P samma stt r det med lkarintygets olika komponenter. Uteblivna premisser gr bedmningen av slutsatsen okontrollerbar och risken finns i bsta fall fr en vnda genom en frskringsmedicinsk utredning och i smsta fall ett avslag p direkten. Kompletteringar vartefter under processens gng r givetvis mjliga, men risken finns, som ovan nmnts, att ju mer man bygger p sin berttelse sjlv eller med lkares redogrelser, desto strre r risken att kompletteringarna uppfattas som efterhandskonstruktioner.
220

Att frskringskassan gr felaktiga bedmningar torde frvisso frekomma och att de kar i antal vartefter staten vill spara pengar r ocks troligt. Men om man bortser frn de affektionsmssiga (de eventuellt politiskt styrda) felslagen i besluten, s torde felmarginalerna vara inom acceptabel niv, p mellan 2-3 procent felaktiga bedmningar. Rttstryggheten (som inte ska frvxlas med rttsskerheten) r allts frhllandevis god hos svenska myndigheter och domstolar i generella sammanhang. Fr att ka chansen att f igenom en anskan om tex. sjukersttning eller arbetsskadeersttning frn brjan, mste man allts ha ett vlskrivet lkarintyg, fri frn motsgelser och som innehller samtliga premisser som en argumentationsmodell ska innehlla. Slutsatsen (bedmningen av arbetsfrmgan och rtten till ersttning) ska dock sktas av frskringskassan. Det r inte lkarens uppgift, ven om det upplevs som lovvrt att s sker. Det snker givetvis inte intygets vrde om lkaren tillfr slutsatsen i intygen, men premisserna (diagnos/er, funktionsbegrnsningar p individniv och aktivitetspverkan p individniv) r i regel grundlggande villkor fr att slutsatsen ska kunna verifieras av utredaren p frskringskassan.
221

13
13.1
verklagande av myndigheternas beslut

Inledning
Eftersom frvaltningsprocesslagen inte r s detaljerad som rttegngsbalken, behver tomrummet i frvaltningsprocesslagen ibland fyllas ut med analogisk tolkning av rttegngsbalken. Sdan utfyllande tillmpning ska dock gras med viss frsiktighet, men principiellt finns det sllan starka skl emot en sdan analogisk rttstillmpning. Se prop. 1971:30, s. 283!
13.2
Processinlaga och muntlig frhandling
Vad som str i detta avsnitt gller ven vid verklagande till frvaltningsrtten, kammarrtten och Hgsta frvaltningsdomstolen. Man mste allts betrakta ett verklagande som en typ av domstolsprocess, ven om verklagandet ofta avgrs p handlingarna, utan muntlig frhandling. Man anger i regel ocks med ett eller ett par ord vad saken gller, tex. hvning av avtal samt skadestnd, om mlet rr grovt kontraktsbrott.
13.2.1
Den skriftliga frberedelsen
Detta avsnittet r huvudsakligen avsett fr yrkesverksamma jurister. Den retoriskt effektivaste och mest pedagogiska dispositionen i en domstolsinlaga ssom stmningsanskan, konkursanskan, verklagande, svaroml osv. r: Formalia Yrkande Sakframstllning Grunder Sammanfattning Bevisuppgifter Bilagefrteckning
13.2.1.1
Formalia
Man brjar med att ange sina egna och motpartens kontaktuppgifter (personalia). Frmsta sklet r att man sjlv och motparten ska kunna delges skrivelser frn domstolen. Man anger ven vilket beslut eller vilken dom man verklagar, s att det verklagade avgrandet lttare kan identifieras. Ibland torde processen kunna frdrjas om denna uppgift saknas.
222

13.2.1.2
Yrkandena
Yrkandet stter ramen fr processen, se 17 kap 3 och 20 kap 3 rttegngsbalken, 27 andra stycket rendelagen samt 29 frvaltningsprocesslagen. Domstolen fr inte dma utver vad part har yrkat. Frvaltningsdomstolarna har lite strre mjligheter att frng denna princip, men har man ett ombud med std av fullmakt som skter verklagandet i frvaltningsdomstolarna blir det svrare att g utver yrkandet, eftersom ett ombud frutstts knna till de processtekniska principerna. Vill man tex. krva skadestnd r det bttre att skriva ett fr hgt yrkande, som man senare kan snka, n att ha den omvnda strategin. Det r ocks viktigt att hlla isr alternativa och kumulativa yrkanden. De alternativa yrkandena brukar markeras med ord som i frsta hand yrkar jag och jag yrkar i andra hand, medan kumulativa yrkanden brukar markeras genom tex. drutver yrkar jag. De alternativa yrkandena binder domstolen att vlja ett av alternativen. De kumulativa yrkandena ger domstolen fritt spelrum att vlja ett av alternativen. Ibland r dock de alternativa yrkandena att fredra, tex. vid tvist om sjukersttning: Jag yrkar i frsta hand att domstolen undanrjer frskringskassans beslut och beviljar mig sjukersttning tills vidare. Jag yrkar i andra hand att domstolen undanrjer frskringskassans beslut och beviljar mig tidsbegrnsad sjukersttning fr 18 mnader enligt vergngsreglerna.
13.2.1.3
Sakframstllningen
Som rubriken sger rr det sig om att stlla fram saken, inte om att stlla fram lagar och paragrafer. Lagar och andra normkllor placerar man fr pedagogikens skull under rubriken Grunder, se 13.2.1.4 nedan! Under sakframstllningen gller normalt att man endast beskriver hndelsefrloppet p ett sakligt stt. Inga personliga upplevelser som frsker frskjuta domstolens bedmning frn juridik till icke-juridik. I extrema fall kan personliga och subjektiva iakttagelser dock bli viktiga, det gller framfr allt vid verklagande som bygger p smrtrelaterade sjukdomar och psykiska sjukdomar, dr ngra objektiva diagnostiseringsmetoder ofta inte finns. Dr gller oftast anamnesen, dvs. patientens egen subjektiva berttelse, som underlag fr lkarens bedmning fr behandling och eventuell sjukskrivning. I dessa fall fr man allts inte hlla tillbaka med sina knslor s lnge de ligger innanfr ramen fr rttsfaktaomrdet. I de fall man beropar subjektiva bedmningar br man frska hlla uppgifterna s korta som mjligt. Grzonen mot uppgifter som r irrelevanta r ofta svr att bemstra, srskilt fr den som inte har lng processvana.
13.2.1.4
Grunderna
Hur pass skicklig en jurist eller advokat r syns tyvrr alltsomoftast p hur mycket omsorg ombudet lgger ner p att precisera grunderna fr talan eller verklagandet. I det avseendet ansluter jag mig till juristen Mikael Perssons uppfattning, shr skriver han i boken Retorik fr jurister:
223

Ombudets skicklighet som jurist visar sig vanligen i angivandet av grunderna fr talan. De flesta advokater som jag har talat med brukar framhlla betydelsen av att ange grunderna med juridisk precision. Och domare brukar ofta klaga ver advokater som inte lgger ned tillrcklig omsorg p grunderna. Om man inte kan hlla i sr grunderna (rttskllorna) frn sakframstllningen (rttsfakta) riskerar, jag sger riskerar, inlagan att sakna den stringens och pedagogik som kan flla ett utslag till huvudmannens frdel. Mikael Persson fortstter med sitt resonemang i sin bok och undrar med en retorisk frgestllning, hur man kan uttrycka stringenta grunder i en inlaga? Ett effektivt stt som Persson ppekar r att man tar fram den eller de rttsregler dvs. lag, prejudikat, frarbete osv. som man menar passar in p fallet. Dem skriver man p ett papper. I datorns tidevarv kan man givetvis skriva in den i en tom dokumentfil som ett alternativ. P ett annat papper eller i en annan dokumentfil fr man in de rttsfakta frn sakframstllningen som svarar mot rekvisiten i den eller de rttsregler som man avser beropa som std fr sin talan och som man skrivit ner p det frsta pappret. Det gller allts att fra samman faktauppgifterna steg fr steg och s pedagogiskt som mjligt med villkoren i rttsreglerna. Det krvs inget avancerat sprk, inga juridiska spetsfundigheter eller krystade skrivningar, glm det. Det r pedagogiken och stringensen som kar inlagans juridiska vrde. I en hel del fall kanske domstolen frstr pongen i inlagan nd, ven om den inte r retoriskt korrekt skriven, men med en korrekt retorisk modell i inlagan kar chansen fr vertygelse och att n framgng i den aktuella instansen. r rttsregeln en lagregel, skriver man av den rakt av, ord fr ord. Andra rttsregler som domstolsavgranden, frarbeten, rttsvetenskaplig litteratur och sedvanerttsliga principer formulerar man dremot om med utgngspunkten i beropade rttsregler. Hittar man en krnfull formulering i ett prejudikat som kort och koncist med hgst ett par meningar uttrycket prejudikatets rekvisit, kan man givetvis skriva av den meningen ocks. Mikael Persson nmner stora generalklausulen i avtalslagen som ett konkret exempel p dr grunden kan skrivas p ett opedagogiskt och ett pedagogiskt stt: Avtalsvillkor fr jmkas eller lmnas utan avseende, om villkoret r oskligt med hnsyn till avtalets innehll, omstndigheterna vid avtalets tillkomst, senare intrffade frhllanden och omstndigheterna i vrigt. Har villkoret sdan betydelse fr avtalet att det icke skligen kan krvas att detta i vrigt skall glla med ofrndrat innehll, fr avtalet jmkas ven i annat hnseende eller i sin helhet lmnas utan avseende. (36 frsta stycket avtalslagen) Mycket riktigt konstaterar Persson: En grund av typen [avtalet] r oskligt med hnsyn till omstndigheterna vid avtalsslutet lider av den bristen att ombudet inte har angett exakt vilka omstndigheter som medfr oskligheten. Genom att omstndigheterna inte r angivna saknar ombudets talan redan frn brjan en pedagogisk ram. Omstndigheterna (rttsfakta frn sakframstllningen) har allts hr inte knutits samman med den beropade rttsregeln. I stllet artikulerar Persson ett exempel p bttre formulering enligt fljande:
224

Avtalet r oskligt. Oskligheten bestr i att kontraktets 6 frntar kparen alla mjligheter att framstlla rttsliga ansprk mot sljaren och att kparen befann sig i en, i frhllande till sljaren, underlgsen stllning genom att sljaren ensam svarade fr kontraktets utformning. Hr fr grunden en pedagogisk inramning med std av rttsfakta som d br frklaras i sakframstllningen.
13.2.1.5
Bevisuppgifterna
Man ska ange exakt vad man vill styrka med varje bevis som man beropar. Detta gller bde skriftlig och muntlig bevisning. Bevisfrteckningen br dessutom vara systematisk och verskdlig.
13.2.1.6
Sammanfattningen
Korta inlagor p 4-5 sidor r inte srskilt lnga. Lngre inlagor tenderar dock att ibland bli lite osammanhngande och man br d skriva en sammanfattning mot slutet av inlagan dr man kort understryker de viktigaste argumenten fr sin talan eller sitt verklagande. Lgg mrke till att det r en sammanfattning, allts inga nya uppgifter hr som inte skrivits in tidigare i inlagan!
13.2.1.7
Bilagefrteckningen
Precis som bevisfrteckningen br ven bilagefrteckningen vara systematisk och verskdlig.
13.2.2
Infr muntlig frhandling
Ibland vill man begra muntlig frhandling i tex. ett verklagat rende. I tvisteml leder en stmningsanskan ofta till en muntlig frberedelse och sedan eventuellt en muntlig huvudfrhandling. Pongen med muntliga frhandlingar vid verklagande r dock inte att bara hlla en sdan fr att upprepa samma omstndigheter som i det skriftliga verklagandet. Man mste ha ngot litet nytt att tillfra mlet. Kravet r emellertid lgt om man tnker p rtten till muntlig frhandling i ljuset av artikel 6 p 1 i Europakonventionen: vars och ens rtt till en offentlig frhandling! Vare sig det r tvisteml eller frvaltningsml som blir freml fr muntlig frhandling, s gller samma princip som fr en jgare. Jgaren tmmer inte ammunitionen p frsta djuret han ser. Han sparar givetvis ammunition och portionerar ut det ver hela jaktdagen. P liknande stt portionerar en skicklig retoriker ut argumenten under processens gng, om man har flera starka kort i rockrmen vill sga. Man sparar allts ett eller ett par starka kort till huvudfrhandlingen. D har man ju ngot nytt att tillfra. Anledningen till detta r som Mikael Persson skriver i sin bok att en domstolsprocess egentligen r en kamp om att vinna domstolens frtroende. Det finns olika stt att gra detta p, vilket han ocks beskriver i sin bok, och som jag inte gr nrmare in p hr. Men kontentan man kan
225

utlsa av denna dragkamp r att den part som frst vinner domstolens frtroende skapar ocks ett retoriskt vertag. Ett sdant vertag kan vara svrt fr motparten att inhmta. r det ett retoriskt skickligt ombud mot tex. Skatteverket i ett verklagande av taxeringsbeslut, och Skatteverkets ombud inte r retoriskt kunnigt, kan den som verklagar ltt vinna domstolens frtroende och sedan behlla detta fram till domen meddelas. Den som frst vinner domstolens frtroende r oftast den som ocks fr helt eller delvis gehr i slutndan i den instans som talan frs. En som verklagar ett beslut av en myndighet eller en som stmmer ett fretag, tex. fr brott mot konsumentkplagen har allts ett retoriskt sett mycket gynnsamt utgngslge processrttsligt sett. Om sedan processfrutsttningarna r juridiskt gynnsamt r en annan sak. I en muntlig frhandling r det ocks ofta nmndemn med i den dmande verksamheten. De lser i regel inte in sig p processhandlingarna, det r normalt endast juristen som gr. Drfr r det viktigt att tnka p hur det mnskliga minnet fungerar. Normalt minns man lttast det som sgs i brjan och i slutet av ett anfrande. Det som sgs dr emellan blir svrare fr hrarna att minnas. Drfr br man, om man sparar ett eller tv starka argument till den muntliga huvudfrhandlingen, placera dessa argument i brjan och slutet av sitt anfrande, helst det starkaste argumentet mot slutet. Det sgs att nmndemn ibland sover p huvudfrhandlingarna. Att detta mestadels skulle bero p nmndemnnen sjlva r en uppfattning som lter lngskt. Sovande nmndemn beror oftare p oengagerade ombud och klagare. Ett ombud som bara sitter och lser innantill frn inlagorna tappar snart hrarnas uppmrksamhet. Ett ombud som dremot talar fritt vilket krver god frberedelse dagen innan frhandlingen lser sig inte fast vid skrivna formuleringar, och har strre chans att vertyga. Att tala fritt kan man underltta fr genom att st rakt upp bakom sin stol i rttssalen, d frigrs andningsvgarna p ett bra stt s man har lttare att f luft under talets gng. Hur fngar man d hrarnas uppmrksamhet? En kraftfull inledning genom en retorisk frga som kanske parerar med ett svar efter frhandlingen r slut: Ska man som mycket svrt cancersjuk i dagens Sverige verkligen tvingas ska heltidsarbete p hela den nationella arbetsmarknaden i stllet fr att f chansen att terhmta sig med hjlp av ersttning frn sjukfrskringen? Kort och krnfull inledning. hrarna, bla. nmndemnnen, vet att nu vntar ngot slagkraftigt och kan kanske inte lta bli att lyssna uppmrksamt p det som nu vntar, efter en sn hr chockerande inledning. Man kan givetvis starta p liknande stt om man frsvarar myndigheten, men den hr skriften r inte till fr deras skull, drfr r frslaget inte riktat till dem. Svaret r lika klart efter att frhandlingen startats i du/jag-knsla men slutfrts i en vi-knsla: Vi ser hr ett konkret exempel p hur absurt dagens sjukfrskringsregler slr mot svrt cancersjuka och att en sdan patient som min huvudman inte klarar av att ska heltidsarbete p annat hll i landet och d tvingas flytta.
13.2.3
Lstips
Retorik fr jurister, av Mikael Persson, som ligger till stor grund fr detta avsnitt! Rekommenderas varmt!
226

13.3
Hur vrderas bevisen i svensk process?
Utver de materiella reglerna i en process (muntlig rttegng eller frvaltningsprocess) r det lmpligt att man knner till de formella reglerna fr processen, fr att maximera mjligheten att vinna gehr fr sina talan eller fr sin huvudman. De materiella reglerna avser innehllet i de rttsregler som gller fr sjlva sakprvningen. Med de formella reglerna avses de processrttsliga reglerna som ligger till grund fr processen formellt sett. Nedanstende resonemang r de teoretiska resonemangen bakom domstolarnas stt att vrdera bevisen.
13.3.1
Rttsfaktum och beropandebrda
Ett rttsfaktum r en omstndighet som r relevant fr processen. Tex. s r kanske inte dagsljuset relevant i ett brottml, men om en trafikolycka intrffar som leder till tal fr vrdslshets i trafik (1 lagen om straff fr vissa trafikbrott), kan tex. solljusets pverkan ver trafiksituationen bli relevant. Omstndighet som talar till motpartens frdel r det bst att tiga om och i stllet lta motparten beropa, eftersom bevisbrdeprinciperna ej sllan hnger samman med vilken part som beropar omstndigheten.
13.3.2
Bevisbrda
Utgngspunkten i processen r att den part som beropar en viss uppgift (rttsfaktum) ocks har bevisbrdan fr att uppgiften stmmer. Denna utgngspunkten gller i de fall d lagtext eller avtalsvillkor tiger om bevisbrdans placering. Parts bevisbrda kan emellertid ocks regleras i lag eller avtal, fr att frtydliga vad som gller, men en sdan lagteknisk tgrd r alltsomoftast verfldig. Bevisbrdan kan ocks vara omkastad. Omkastad bevisbrda frekommer antingen genom lagreglering eller avtalsreglering eller genom andra juridiska rttskllor, tex. den juridiska doktrinen. Domstolarna brukar dremot vara mycket frsiktiga med att skapa vgledande domar om bevisvrdering, eftersom Sverige sedan rttegngsbalken till strsta del har lagreglerat principen om fri bevisprvning genom 35 kap 1 frsta stycket rttegngsbalken. Ett exempel p lagreglering av omkastad bevisbrda bjuder regeln i 20 a frsta stycket konsumentkplagen (1990:932). Denna har sitt ursprung i EU:s konsumentlagstiftning och r skriven shr: Ett fel som visar sig inom sex mnader efter det att varan avlmnades skall anses ha funnits vid avlmnandet, om inte annat visas eller detta r ofrenligt med varans eller felets art. Genom att skriva in rekvisitet om inte annat visas har lagstiftaren gjort om rttsregeln till en presumtionsregel, dvs. att man i utgngslget innan bevis lagts fram, per automatik antar (presumerar) att felet i varan funnits vid avlmnandet, och att bevisbrdan drfr i praktiken kastas ver p nringsidkaren, dvs. motparten om konsumenten vckt talan pga. fel i varan. Bevisbrdan kan ocks placeras enligt den sk. bevisskringsteorin. Detta innebr att domstolen lgger bevisbrdan fr en viss omstndighet p den part, som frvisso kanske inte beropat den men, som fre rttstvistens uppkomst kan anses ha haft de bsta frutsttningarna att skra bevisning till styrkande av omstndigheten. Ett typfall r en gldenr (en person som r skyldig pengar) som reglerar en fordran till en borgenr (den person som gldenren ska
227

betala). Vid en rttstvist r det antagligen frmst borgenren som vcker talan under beropande av utebliven eller felaktig betalning. Normalt skulle borgenren (krandeparten) tvingas bevisa detta pstende. Men det skulle vara sttande fr rttstillmpningen att lgga en bevisbrda fr ett icke-faktum p en part, varfr domstolen d i sina verlggningar till dom kommer att placera bevisbrdan p gldenren (svarandeparten) eftersom denna parten har bst frutsttningar att skra bevisning, dvs. att styrka betalningen genom att spara kvittot p fordringsregleringen. I brottml (ml dr rttsfljderna r frihetsbervande, bter, mfl. pfljder enligt tredje avdelningen brottsbalken) gller dock alltid att klagaren i utgngslget har bevisbrdan fr samtliga omstndigheter och tilltalades invndningar i processen, allts ven nr den tilltalade gr tex. ndvrnsinvndning. Denna bevisbrdeprincip vilar till en del p oskuldspresumtionen i artikel 6 punkt 2 i Europakonventionen: Var och en som blivit anklagad fr brott skall betraktas som oskyldig till dess hans skuld lagligen faststllts. Omstndigheter som r notoriskt erknda behver man inte styrka. Inte heller behver man bevisa innehllet i svensk lagstiftning. Detta framgr av 35 kap 2 rttegngsbalken.
13.3.3
Bevisstyrka
Nr man vl faststllt vem som har bevisbrdan fr en viss omstndighet, gr man vidare i bedmningen av vilka krav man ska stlla p bevisningen kring den beropade omstndigheten. S lnge lagar och avtal tiger om beviskravet, gller principen om att vervgande skl ska tala fr att parten har uppfyllt sin bevisbrda. Det innebr teoretiskt sett att sklen fr beviskravets uppfyllande i vart fall ntt och jmnt vger ver sklen emot. r beviskravet annorlunda, r det i regel lag- eller avtalsreglerat. Som exempel kan nmnas 39 kap 3 socialfrskringsbalken277. Skrpningen av arbetsskadereglerna 1993 innebar i stort sett att beviskraven hjdes s att en arbetsskadas orsakssamband med arbetet skulle anses styrkt om det med hg grad av sannolikhet visade sig styrkt. 2002 snktes beviskravet frn hg grad av sannolikhet till vervgande skl. Dr ligger beviskravet kvar i dagslget. Som kuriosa kan ppekas att lagndringen 2002 ven innebar att den sk. tvstegsbedmningen slopades och att bedmningen i stllet skulle gras i ett enda sammanhang av alla faktorer i skadeinverkan. Beviskravet kan ocks snkas. Nivn p lag- eller avtalsreglerade beviskrav beror p hur skrivningen ser ut. I brottml gller dock det hgsta beviskravet som svensk rtt uppstller. klagaren ska styrka samtliga grningsmoment bortom rimligt tvivel. Denna princip r inte direkt lagreglerad i svensk rtt, men har ocks en del av sitt ursprung i rttstatens principer, liksom klagarens bevisbrda enligt artikel 6 punkt 2 i Europakonventionen. Vissa lgre beviskrav gller emellertid fr hktning av misstnkta, se 24 kap 1-2 rttegngsbalken (p sannolika skl misstnkt, dvs. den starkare misstankegraden) och 24 kap 3 rttegngsbalken (endast skligen misstnkt, dvs. den svagare misstankegraden). Kanske fr jag tillflle lngre fram att g in p klagarens beviskrav fr hktning.
277
Motsvarar numera upphvda 2 kap 1 frsta stycket lagen (1976:380) om arbetsskadefrskring.
228

13.3.4
Avsaknad av bevis
Om en part pstr ngot om en viss omstndighet utan att bevis styrker omstndighetens innehll och motpart inte kan motbevisa pstendet heller, s r det vrt att srskilt notera regeln i 35 kap 4 rttegngsbalken: Underlter part att besvara fr utredningen framstlld frga, prve rtten med hnsyn till allt, som frekommit, vilken verkan som bevis m tillkomma partens frhllande. I regel innebr detta att om motparten i en skriftvxling pstr en omstndighet som han eller hon inte styrker, behver man bara bestrida uppgiften fr att bevisvrdepunkten ska terg till utgngslget kring berrd omstndighet. Det betyder att om tex. myndigheten gr ett pstende utan att ha bevis fr den, r det lmpligt att bara kort bestrida uppgiften, fr att bevisvrdepunkten ska terg till utgngslget. Man behver inte motbevisa pstendet, vilket kan vara bra att knna till om det r s att man har bevis som ven kan tolkas till myndighetens frdel.
13.3.5

Kllor
Per Olof Ekelf, Rttegng I-VI Peter Fitger, Kommentar till rttegngsbalken
13.4
Prvningstillstnd
Hgre instanser brukar krva prvningstillstnd (jur. dispens) fr prvning av sakfrgan. Med tanke p den fria bevisprvningen enligt 35 kap 1 rttegngsbalken r domstolarna emellertid extremt sparsamma med att ge prvningstillstnd i bevisvrderingsfrgor. I annat fall skulle de hgre instanserna motverka underrtternas mjlighet att fritt ta stllning till de bevis som parterna beropat.
13.4.1
Inledning
De tre typerna av prvningstillstnd som frekommer i kammarrtten r enligt 34 a andra stycket frvaltningsprocesslagen (1971:291): 1 2 3 prejudikatdispens, ndringsdispens, och extraordinr dispens.
De fyra typerna av prvningstillstnd som frekommer i hovrtten r enligt 49 kap 14 rttegngsbalken samt 39 tredje stycket lagen (1996:242) om domstolsrenden:
229

1 2 3 4
ndringsdispens, granskningsdispens, prejudikatdispens, och extraordinra dispens.
De tv typerna av prvningstillstnd som frekommer i Hgsta frvaltningsdomstolen och Hgsta domstolen r enligt 36 frsta stycket frvaltningsprocesslagen (1971:291), 54 kap 10 rttegngsbalken och 40 tredje stycket lagen (1996:242) om domstolsrenden: 1 2 prejudikatdispens, och extraordinr dispens.
13.4.2
ndringsdispens
Enligt 34 a andra stycket andra punkten frvaltningsprocesslagen (1971:291) meddelas prvningstillstnd i kammarrtten om anledning frekommer till ndring i det slut vartill frvaltningsrtten kommit. Liknande formuleringar anvnds i andra frfattningar och fr andra instanser dr ndringsdispens r mjlig att f. ndringsdispens frekommer inte i de hgsta instanserna, Hgsta domstolen och Hgsta frvaltningsdomstolen. ndringsdispensen r ett stt fr verinstansen att kontrollera riktigheten i underinstansens dmande verksamhet. Lgg mrke till att kravet rent lagtekniskt sett r lgt fr att f denna typen av prvningstillstnd, genom att i lagtexten anvnda sig av ordvalet: om anledning frekommer nd r det uppkattningsvis en till tv av tio som fr prvningstillstnd i verinstansen. Det r praktiskt taget lttare fr myndigheter att f prvningstillstnd, helt enkelt pga. att deras juridiska resurser r strre. Avsikten r emellertid inte att omjliggra prvningstillstnd fr enskilda.
13.4.3
Granskningsdispens
Detta r en vidareutveckling av ndringsdispensen. Den infrdes i tvistemlsprocessen och frvaltningsml som verklagas till hovrtten, som tex. beslut av kronofogden. I rttegngsbalken och rendelagen kommer denna typen av prvningstillstnd till uttryck genom fljande formulering: Prvningstillstnd skall meddelas om det inte utan att sdant tillstnd meddelas gr att bedma riktigheten av det slut som tingsrtten har kommit till. Granskningsdispens frekommer inte i den hgsta instansen, Hgsta domstolen. Bestmmelsen torde vara en utvidning av mjligheten att f prvningstillstnd i hovrtten. Motsvarande dispens saknas nnu s lnge i kammarrtten.
230

13.4.4
Prejudikatdispens
Enligt 34 a andra stycket frsta punkten frvaltningsprocesslagen (1971:291) meddelas prvningstillstnd i kammarrtten om det r av vikt fr ledning av rttstillmpningen att verklagandet prvas av hgre rtt. I rttegngsbalken och rendelagen anvnds fljande formulering: Prvningstillstnd skall meddelas om det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrtten har kommit till. Prejudikatdispens frekommer i samtliga verrtter, dvs. hovrtten, kammarrtten, Hgsta domstolen och Hgsta frvaltningsdomstolen. En frutsttning fr att f prvningstillstnd p denna grunden r, som lagtexten sger, att det finns oklarheter i hur en viss rttsregel ska tolkas. Det kan vara svrt, rentav fr utbildade jurister, att identifiera den avgrande prejudikatfrgan. Man mste i s fall ven g igenom den rttspraxis som finns p omrdet fr det berrda mlet. Det r d viktigt att ha knnedom om vad vgledande domar egentligen r. Fr det frsta behver inte en vgledande dom exakt stmma verens med fakta i det pgende mlet. Vad som utmrker ett prejudikat r snarast att den vgledande domen vsentligen stmmer verens med faktauppgifterna i det pgende mlet. Fr det andra r det inte domslutet i prejudikatet som r det intressanta utan i stllet domsklen, dvs. prejudikatinstansens motivering till varfr man kommit fram till ett visst domslut. Ibland kan rentav prejudikatinstansens tystnad i en viss rttsfrga som ingtt i prvningen f betydelse fr framtida behov av vgledning. Det gller allts att ven lsa mellan raderna i domsklen i de vgledande domarna. Fr det tredje s gller enligt det nyss sagda att ven vgledande domar med negativt utfall skulle kunna f ett positivt utfall i det pgende mlet.
Det r drfr meningslst att leta vgledande domar enbart utifrn domslutet i domarna.
13.4.5
Extraordinr dispens
Denna typen av prvningstillstnd r den i srklass svraste att f, nstintill omjlig om man stller den i frhllande till prejudikatdispens. Enligt lagtexten krvs synnerliga skl fr att f extraordinr dispens. Lagtexten frses ibland med olika niver av villkor fr att en rttighet eller skyldighet ska kunna uppfyllas. Inom framfr allt det frvaltningsrttsliga omrdet anvnds skl, srskilda skl, och synnerliga skl.
Om lagtexten bara innehller villkoret skl r kraven fr rttigheten eller skyldigheten frhllandevis lgt satta. Det rcker att visa p enklare frutsttningar fr att villkoret fr rttigheten eller skyldigheten ska anses uppfyllt. Om villkoret r synnerliga skl r kravet teoretiskt sett, och i regel ocks praktiskt sett, det rakt motsatta. Nmligen att det r nstan omjligt att f igenom rttigheten eller att trffas av
231

skyldigheten. Det handlar om extrema undantagsfall fr att villkoret ska anses vara uppfyllt. I regel fr man vnda sig till frarbeten eller vdledande domar fr att f en uppfattning om hur detta villkor ska tolkas i varje enskild rttsfrga. Mittemellan ligger villkoret srskilda skl. ven hr fr man ofta vnda sig till frarbeten eller vdledande domar fr att f en uppfattning om hur detta villkor ska tolkas i varje enskild rttsfrga. Detta villkoret r ett slags mellanting mellan skl och synnerliga skl. P det teoretiska planet r avsikten att en avvgning fr och emot uppfyllandet av villkoret ska gras.
13.4.6
Tips fr prvningstillstnd i Hgsta frvaltningsdomstolen
Malen Lindman lr ut knepen fr att ka chansen att f prvn ingstillstnd i [Hgsta frvaltningsdomstolen]. ... Hon gav rdet till de frsamlade juristerna att ta kontakt med domstolssekreterarna och [justitierden]. [Hgsta frvaltningsdomstolen] r en rtt trist arbetsplats med f beskare. De blir glada av telefonsamtal och att f beskare, sa Malen Lindman. Ett skert stt att f avslag r att hnvisa till domar frn EU-domstolen. D r rttslget redan klart och det finns ingen anledning fr [Hgsta frvaltningsdomstolen] att prva mlet. (Upphandling 24:s hemsida)278 Tipset torde vara tillmpligt ven p Hgsta domstolen.
13.5
Inhibition
Vilka mjligheter har man att undvika ekonomiska frluster i samband med ett verklagande? Det vcks ibland frgetecken om man kan begra inhibition i samband med verklagande av myndighetsbeslut, och vad r inhibition fr ngot? Inhibition innebr att verkstlligheten av ett beslut skjuts upp, tex. i syfte att frhindra ekonomiska frluster. Ett beslut som inte r verkstllbart kan drfr fljaktligen inte inhiberas. En annan frutsttning fr inhibition r att beslutet r verkstllbart innan det vinner laga kraft. De tv frgor man stller sig vid bedmningen av om mjlighet till inhibition finns r:
r beslutet verkstllbart? Om beslutet r verkstllbart, r det d verkstllbart fre det att det vinner laga kraft, dvs. i regel innan tiden fr verklagandet gr ut?
278
I och med att Regeringsrtten bytte namn till Hgsta frvaltningsdomstolen kallas regeringsrden numera, precis som i Hgsta domstolen, fr justitierd.
232

13.5.1
Inhibition av frvaltningsmyndighets beslut
Inhibition av frvaltningsmyndigheternas beslut regleras i 29 frvaltningslagen. Detta r en generell regel som tcker alla myndigheter om inget annat r reglerat i lag, vilket framgr av 3 frsta stycket frvaltningslagen. Fr beslut av tex. frskringskassan socialfrskringsbalken279: gller d bestmmelsen i 112 kap 5
En myndighets eller en allmn frvaltningsdomstols beslut enligt denna balk ska glla omedelbart, om inget annat freskrivs i beslutet eller bestms av en domstol som har att prva beslutet. Det nyss sagda betyder att bestmmelsen i socialfrskringsbalken har fretrde framfr den generella regeln i frvaltningslagen. I allmnhet r syftet med inhibition att undvika ondiga frluster, tex. ekonomiska, se prop. 1971:30, s. 419-423. En frutsttning fr inhibition r dock, som nyss nmnts att beslutet r verkstllbart innan det vinner laga kraft. Om det inte r verkstllbart dessfrinnan, gr det inte heller att inhibera verkningarna av beslutet av hgre instans. Bestmmelsen i 112 kap 5 socialfrskringsbalken innebr att parterna i en process vid omprvning och verklagande kan begra att hgre instans inhiberar beslutet och dess verkningar. Att verkstlligheten flyttas fram tills dagen fr avgrandet av den hgre instansen torde betyda att ersttningen inte kan dras in under prvningstiden. Att hemstlla om inhibition r ingen garanti att verkstlligheten av beslutet inhiberas, eftersom man mste kunna visa p risken fr skada fr att ver huvud taget kunna f verkstlligheten inhiberad.
13.5.2
Inhibition av hgre instansers beslut
En motsvarande regel hrom finns i 28 frvaltningsprocesslagen (1971:291).
13.5.3
Nr blir beslut verkstllbara?
Frvaltningsrttsliga beslut som r gynnande anses verkstllbara direkt. Det innebr att om man beviljas sjukersttning av frskringskassan, men Allmnna ombudet hos frskringskassan verklagar beslutet till frvaltningsrtten, r det lmpligt att man samtidigt med bestridande av Allmnna ombudets pstenden ven yrkar om inhibition av frskringskassan beslut. Frvaltningsrttsliga beslut som inte r gynnande och som avser anskan om en frmn fr en ny period av frmn innehller ingen rttighet att verkstlla. En person som haft tidsbegrnsad sjukersttning, och som ansker om sjukersttning tills vidare, kan inte f det gamla beslutet av sin tidsbegrnsade sjukersttning inhiberat vid ett verklagande av avslag om sjukersttning tills vidare. Inte heller finns det vid avslag p anskan
279
Motsvarar numera upphvda 20 kap 13 tredje stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.
233

om ny period med sjukersttning ngon verkstllbar frmn, varfr det inte frefaller vara mjligt att inhibera avslagsbeslut p frnyad anskan om sjukersttning.280 Indragen sjukersttning under pgende period med sjukersttning, tidsbegrnsad eller vid frnyad utredning (se 5.11.3 ovan) av sjukersttning tills vidare, r en annan sak. Dr finns en rttighet som r fortlpande verkstllbar. Dras ersttningen d in under pgende ersttningsperiod, r det ndvndigt att man vid verklagande till frvaltningsrtten begr inhibition av beslutet.
13.6
Rttegngshinder sjukfrmner
ml
om
a-kassa
och
Det r srskilt viktigt att lyfta fram Regeringsrttens281 vgledande domar i R 2002 ref. 61 och R 2004 ref. 69. Bda mlen handlar om den negativa rttskraften (ibland kallad res judicata) i frvaltningsprocessrtten, dvs. ml som handlggs av frvaltningsrtten, kammarrtten och Hgsta frvaltningsdomstolen.
13.6.1
Vad r negativ rttskraft?
Negativ rttskraft hnger nra samman med uttrycket laga kraft. Nr en dom vinner laga kraft, vinner den i princip ocks samtidigt negativ rttskraft. Laga kraft och negativ rttskraft r emellertid i vrigt tv vitt skilda uttryck. Laga kraft innebr att domen r verkstllbar, medan negativ rttskraft innebr att samma sak inte kan prvas i en ny rttegng annat n genom sk. extraordinra rttsmedel som resning (58 kap rttegngsbalken), terstllande av frsutten tid (58 kap rttegngsbalken) och klagan ver domvilla (59 kap rttegngsbalken). Om en rttsfrga trffas av negativ rttskraft r det allts meningslst att stmma motparten igen alternativt verklaga myndighetens beslut p nytt. Den negativa rttskraften innebr allts att samma sak inte kan prvas p nytt i en ny process. Det blir d frgan om sakens identitet, nr man har att ta stllning till om en rttsfrga r av samma identitet i tv olika processer. I tvisteml r det srskilt viktigt att understryka vikten av att tnka p den negativa rttskraftens verkan. Vckt talan fr med vissa undantag inte ndras enligt 13 kap 3 rttegngsbalken. Ett av undantagen fr talendring r ett framstllande av nytt yrkande, om det stder sig p vsentligen samma grund. ven hr talar vi allts om sakens identitet, precis som i resonemanget om negativ rttskraft, som fr tvistemlens vidkommande regleras i 17 kap 11 rttegngsbalken. Det betyder att det finns ett intressant processrttsligt samband mellan reglerna om talendring och negativ rttskraft nr det gller tvisteml. Om domstolen inte godknner ett nytt eller justerat yrkande, anser domstolen sledes att yrkandena vilar p olika grunder, vilket allts samtidigt fr den fljden att det nya eller det justerade yrkandet kan prvas i en ny process med en ny stmningsanskan mot samma motpart.
280
Resonemanget i detta stycket r inte helt klarlagt, eftersom det frefaller saknas vgledande domar frn hgsta instanserna. Det lutar dock t att resonemanget skulle hlla vid en prvning i hgsta instanserna. 281 Regeringsrtten heter numera Hgsta frvaltningsdomstolen.
234

Saken i en rttegng r det samma som processfremlet, allts det freml, den rttighet, den frmn eller liknande som parterna tvistar om. I ml dr ett livsmedelsfretag stmmer en leverantr fr grovt kontraktsbrott kan saken tex. vara: Hvning av leveransavtal. Sakens identitet beror p ett knippe av olika omstndigheter som man kan sga frstrker eller frsvagar sakens identiteter med varandra: En stark indikation p att saken i bda mlen r identisk r partsfrhllandena. r det samma parter p bda sidor i processen, r det allts ngot som mycket starkt talar fr att det r samma sak i bda processerna. En annan stark indikation p att saken i bda mlen r identisk r utformningen av yrkandet/yrkandena. Framstller man exakt samma yrkande torde saken i mlen vara identisk. ven om yrkandena skiljer en aning i formuleringarna, kan saken komma att anses som identisk. Yrkandet r ocks den del av talan varigenom parterna stter upp ramen fr processen, se 29 frsta meningen frvaltningsprocesslagen (1971:291)! Motsvarande reglering terfinns fr tvistemlens del i 17 kap 3 rttegngsbalken och fr brottmlens del i 30 kap 3 rttegngsbalken. En tredje indikation p att saken i bda mlen r identisk r rttigheten eller fremlet som tvisten handlar om. Detta r dock en svag indikation, som jag skulle vilja hvda frutstter nrvaro av ngon av de tv frsta ovan. r det i bda fallen frgan om en arbetsskada p samma fretag och dr skadan yppats vid samma tidpunkt, s r det en stark indikation p sakens identitet. Arbetsskador p olika fretag r inte samma sak, eftersom motparten d lr bli en annan och kravet p partsfrhllandet enligt frsta punkten d inte hller. Det nyss sagda gller tvisteml. Grningens identitet vid negativ rttskraft i brottml motsvaras av sakens identitet vid negativ rttskraft i tvisteml. r det i ett socialfrskringsml frgan om olika diagnoser torde det ocks vara frgan om olika saker, varfr en frnyad anskan inte br avvisas av frskringskassan. En fjrde indikation p att saken i bda mlen r identisk r tidsperspektivet. r det frgan om livrnta fr samma tidsperiod? r det inte samma ersttningsperiod som man yrkat i bda mlen freligger ingen res judicata, se R 2002 ref. 61 och R 2004 ref. 69 (bda domarna rr socialfrskringar och frklaras nrmare nedan). Detta r en indikation som jag skulle vilja pst kan bryta igenom vriga villkor fr sakens identitet. I brottml hnger tidsperspektivet samman med grningens identitet eftersom tidpunkten fr ett frvat brott preciserar vilken grning det r frgan om, jfr 45 kap 4 frsta stycket 3 p rttegngsbalken! Negativ rttskraft beror p hur pass vl dessa fyra faktorer samspelar. Negativ rttskraft saknar reglering i frvaltningsprocesslagen (1971:291). Drfr fr man hmta ledning frn den allmnna processrtten, dvs. i rttegngsbalken, fr att avgrnsa rttskraftens verkan i frvaltningsprocessen. Fr tvistemlens del regleras den negativa rttskraften i 17 kap 11 rttegngsbalken, och fr brottmlens del i 30 kap 9 rttegngsbalken.
Eftersom negativ rttskraft uppkommer i samband med att domen vinner laga kraft r det ocks bra att veta nr domen vinner laga kraft. Domen vinner laga kraft nr tiden fr dess verklagande gtt ut utan att man som part verklagat domen. De hgsta instansernas samt Arbetsdomstolens domar vinner emellertid laga kraft samtidigt med att domen meddelas. Detta oavsett om man avser driva rendet vidare till tex. Europadomstolen, eftersom Europadomstolens prvning inte innebr en verprvning av sakfrgan utan i stllet en
235

prvning av hur svenska staten som konventionsstat lever upp till sina folkrttsliga frpliktelser i Europakonventionen. Frn negativ rttskraft mste man hlla isr domens positiva rttskraft (ibland kallad domens prejudiciella verkan). Positiv rttskraft betyder att en tidigare dom kan anvndas, inte som bevis men som ett std fr en efterkommande process. Tex. kan en konsument beropa ett bifall i Allmnna Reklamationsnmnden (ARN) som std fr sin talan i tingsrtten om hon eller han skulle tvingas g vidare till en tvistemlsprocess fr att f rttelse mot en nringsidkare.
13.6.2
Negativ rttskraft i socialfrskringsml
Man mste hlla isr den negativa rttskraften p myndighetsniv frn den negativa rttskraften p domstolsniv, ven om de givet hr samman eftersom en ny talan startas genom en frnyad anskan om en ekonomisk frmn. De rttsfall som frmst blir tillmpliga fr rttskraft p bda niverna r R 1987 ref. 80 och framfr allt fr frvaltningsml av brottmlsliknande karaktr R 1993 ref. 76, och fr frvaltningsml av tvistemlsliknande karaktr (hr socialfrskringsmlens vidkommande) srskilt R 2002 ref. 61 och R 2004 ref. 69. Som en utgngspunkt gller annars att negativ rttskraft enligt huvudregeln inte finns i frvaltningsrenden. Ett avslag p en anskan om en plats p srskilt vrdboende fr en lderspensionr kan allts, trots att en lagakraftvunnen dom om samma sak redan finns i frvaltningsrtten eller kammarrtten, prvas p nytt. S snart tvisten rr ersttningar i pengar frn en myndighet, har efterfljande process karaktren av en tvistemlsprocess, vilket d innebr att principerna om negativ rttskraft blir aktuella enligt uttalanden i R 2002 ref. 61. De tre rttsfallen som det lnkats till ovan kan ur rttskraftens synvinkel kortfattat beskrivas shr: Regeringsrttens282 vgledande dom i R 1993 ref. 76: Den hr frvaltningsprocessen rr terkallelse av krkort, en typ av frvaltningsprocesser som har nra samband med straffrttsliga processer, varfr avgrande fr den negativa rttskraften (jfr 30 kap 9 rttegngsbalken) inte r sakens identitet utan grningens identitet (jfr 45 kap 4 frsta stycket 3 p rttegngsbalken). Kravet som det allmnna ombudet i den hr processen jmstlls med kraven fr en klagare att prva samma grning p nytt, dvs. i stort sett omjligt s snart grningarna i bda processerna r identiska. Grningens identitet vid negativ rttskraft i brottml motsvaras, som ovan nmnts, av sakens identitet vid negativ rttskraft i tvisteml. Vad som gjorde grningarna identiska var partsfrhllandena (samma krkortshavare och samma lnsstyrelse som motpart) samt att grningarna var identiska enligt frutsttningarna om grningsbeskrivningens precision i 45 kap 4 frsta stycket 3 p rttegngsbalken. Regeringsrttens283 vgledande dom i R 2002 ref. 61: Det hr fallet rrde en arbetsskadad kvinna som hade lmnat in en frnyad anskan med begran om livrnta fr exakt samma period som en tidigare lagakraftvunnen dom som hon ftt i lnsrtten (numera frvaltningsrtten). Sakens identitet uppkom genom att bda processerna omfattade samma ersttningsperiod fr livrnta med samma starttidpunkt, nmligen krav p ersttning ur arbetsskadefrskringen fr tiden juni 1995 februari 1997. Den
282 283
Regeringsrtten heter numera Hgsta frvaltningsdomstolen. Regeringsrtten heter numera Hgsta frvaltningsdomstolen.
236

negativa rttskraften uppkom genom att partssammansttningen och saken var identiska i bda processerna. Utver denna negativa rttskraft p domstolsniv uttalade regeringsrtten284 fljande intressanta tankar: Vidare br beaktas att den skyldighet att ndra ven sina lagakraftvunna beslut som frskringskassan har enligt 20 kap. 10 a AFL inte omfattar det fall att domstol har prvat beslutet. Om s skett, vilket r fallet i frevarande ml, ligger det nrmast till hands att kassan tillmpar 20 kap. 10 a AFL slunda att framstllningen avvisas om den avser samma sak som i det lagakraftvunna avgrandet. Denna specialreglering utgr sledes ett ytterligare std fr att den negativa rttskraften hos frvaltningsdomar i socialfrskringsml utgr hinder fr en ny prvning av saken. Det finns allts inget som hindrar frskringskassan att ta emot och sakbehandla en frnyad anskan avseende exakt samma ersttningsperiod, men det finns inte heller en skyldighet fr myndigheten att gra s. Regeringsrttens285 vgledande dom i R 2004 ref. 69: Detta fallet gllde ocks en arbetsskada. Skillnaden mot R 2002 ref. 61 var emellertid att det var frgan om olika tidsperioder fr de ekonomiska frmnerna. Starttiden fr bda ersttningsperioderna var olika enligt regeringsrttens 286 uttalande: I det tidigare mlet omfattade domstols prvning tiden frn och med december 1993, medan prvningen i det aktuella mlet avser tiden frn och med den 29 september 1998. Eftersom mlen avser olika tidsperioder, r saken inte densamma i mlen. Till fljd hrav skulle lnsrtten (numera frvaltningsrtten) inte ha avvisat verklagandet. Rttsfallet uppvisar en svag men nd synbar oklarhet. Frgan r hur ansprken sg ut? Var det frgan om ersttningsperioder som verlappade varandra eller hade ersttningsperioderna sluttider s som yrkandena framstllts i R 2002 ref. 61? Domarnas betydelse fr den som anskt om varaktig sjukersttning men bara ftt 18 mnaders tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsreglerna i rehabiliteringskedjan: Eftersom livrnta normalt redan vid tidpunkterna fr tvisternas uppkomst utgavs frst nr skadan medicinskt sett var stationr, r det svrt att dra ngra helt skra slutsatser i frhllande till tex. icke tidsbegrnsad sjukersttning som kan komma att avgras i tv olika processer, om en sjukskriven vljer att verklaga ett beslut om avslag p begran om varaktig sjukersttning d hon eller han bara ftt tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsreglerna. Det lutar emellertid t att det skulle kunna g att verklaga ett sdant beslut och sedan att anska p nytt om varaktig sjukersttning nr det 18 mnaderna enligt vergngsreglerna r till nda. Tnk dock p att det kan freligga litis pendens mellan tv processer (jfr analogisk tolkning av 13 kap 6 rttegngsbalken fr tvisteml och 45 kap 1 tredje stycket rttegngsbalken fr brottml. Domarnas betydelse fr anskan om livrnta: Om resonemanget under fg. punkt kan appliceras p varaktig sjukersttning r det ocks anvndbart p anskan om livrnta vid arbetsskada. Man ansker d inte om samma ersttningsperiod om man vljer att anska om livrnta fr en period med senare starttidpunkt. Hur lngt fram i tiden man mste g fr att i s fall undanrja sprren pga. negativ rttskraft r svrt att sga, eftersom den negativa rttskraften beror p ett samspel mellan de olika frutsttningarna som r punktlistade ovan. Men att flytta fram ersttningsansprket
284 285
Regeringsrtten heter numera Hgsta frvaltningsdomstolen. Regeringsrtten heter numera Hgsta frvaltningsdomstolen. 286 Regeringsrtten heter numera Hgsta frvaltningsdomstolen.
237

med bara en eller ett par dagar eller veckor torde inte inskrnka rckvidden av R 2002 ref. 61.
13.6.3
Motsvarande problematik inom arbetslshetsfrskringen
Eftersom regleringen i 20 kap 10 a lagen (1962:381) om allmn frskring har en motsvarande reglering i 63 lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring, fr de ovan nmnda vgledande domarna viss betydelse ven fr a-kassornas vidkommande.
13.6.4
Frnyad anskan?
Inom socialfrskringen har en del frmner preskriptionstider eller liknande fr anskan. Hr ska kortfattat nmnas tre frmner dr det r viktigt att tnka p tex. preskriptionstiden: Sjukersttning: Preskriberas frvisso inte, men enligt 16 kap 5 andra stycket lagen (1962:381) om allmn frskring fr sjukersttning och aktivitetsersttning inte betalas ut fr lngre tid tillbaka n tre mnader fre anskningsmnaden. Det r bra att tnka p denna bestmmelse om man vill ha en sjukperiod utan avbrott (jfr 7 tredje stycket lagen om sjukln och 3 kap 4 ttonde stycket lagen om allmn frskring). Arbetsskador: Preskriberas sex r efter begynnelsetidpunkten av den period som ersttningsansprket avser enligt 6 kap 6 lagen (1976:380) om arbetsskadefrskring. A-kasseersttning: Preskriberas efter nio mnader enligt nya 47 a lagen (1997:238) om arbetslshetsfrskring.
13.6.5
Extraordinra rttsmedel
ven om negativ rttskraft trffar en sakprvning kan rttskraften genombrytas av resningsanskan (58 kap rttegngsbalken samt 37 b frvaltningsprocesslagen), hemstllan om terstllande av frsutten tid (58 kap rttegngsbalken samt 37 c frvaltningsprocesslagen) eller klagan ver domvilla (59 kap rttegngsbalken). Klagan ver domvilla regleras inte i frvaltningsprocesslagen, men i sdana fall kan man gra en frsiktig analogisk tolkning av 59 kap rttegngsbalken. Detta enligt motivuttalanden till nuvarande frvaltningsprocesslag, se prop. 1971:30, s. 283!
13.6.6
Kllor
Se ven Per Olof Ekelf, Rttegng I-VI och Peter Fitger, Kommentar till rttegngsbalken
238

13.7
ndring till den klagandes nackdel frvaltningsrtten och kammarrtten?
Den enda direkta bestmmelsen som finns i detta sammanhanget r regeln i 51 kap 25 rttegngsbalken. Denna innebr ett frbud mot reformatio in pejus, dvs. en ndring till det smre. Regeln saknar motsvarighet i 50 kap rttegngsbalken, allts vid tvisteml, men av 17 kap 3 samt 50 kap. 1-2 samma balk framgr att principen r anvndbar ven fr tvistemlsprocesser. Bland framstende och etablerade juridiska auktoriteter som i den juridiska litteraturen beskriver denna tillmpning bde i brottml och tvisteml finns Peter Fitger, Lars Welamson och Per Olof Ekelf. Principen om frbud mot reformatio in pejus betyder - i brottml - att hovrtten binds av domen i tingsrtten p s stt att man inte fr dma till hrdare straff n vad tingsrtten gjort. Detta gller dock inte i de fall d ven klagaren verklagat och yrkat straffskrpning. Eftersom principen om frbud mot reformatio in pejus blir tillmplig i tvisteml, dvs. ver hela rttegngsbalkens tillmpningsomrde, r det en rimlig uppfattning att samma princip ocks ska iakttas av frvaltningsdomstolarna, dvs. frvaltningsrtten, kammarrtten och Hgsta frvaltningsdomstolen. Frgan om samma frbud gller i hgsta frvaltningsrttsliga instansen, allts Hgsta frvaltningsdomstolen, r mera oklar. Detta beror p skrivningen i 55 kap 15 rttegngsbalken. Av den regeln frstr man att frbudet mot reformatio in pejus gller i Hgsta domstolen endast i brottml, men verkar saknas i tvisteml, eftersom hnvisning i bestmmelsen grs bara till 51 kap 25 rttegngsbalken, men inte till 50 kap 1-2 samma balk. Regeln i 17 kap 3 rttesgngsbalken om tvistemlsprocessens yttre grnser, dvs. som beror p parternas yrkanden, gller emellertid i alla instanser. Detta skulle kunna tala fr att frbudet mot reformatio in pejus gller ven i tvisteml och drmed ocks i frvaltningsml. Men frvaltningsprocessen har en gemensam nmnare till med brottml. Bda processtyperna hr samman med offentlig rtt, ett ytterligare skl fr frbud mot reformatio in pejus i Hgsta frvaltningsdomstolen. Frvaltningsdomstolarna, dvs. frvaltningsrtten, kammarrtten och Hgsta frvaltningsdomstolen, ska i frstone flja frvaltningsprocesslagen (1971:291). Denna lag innehller inte ngon bestmmelse om frbud mot reformatio in pejus. I stllet fr man tolka rttegngsbalken analogt, dvs. rttegngsbalken fyller ut luckorna i frvaltningsprocesslagen (och i frvaltningslagen ocks fr den delen). Detta enligt motivuttalanden till den nuvarande frvaltningsprocesslagen och den ldre frvaltningslagen, jfr prop. 1971:30, s. 283! Ett exempel p rttegngsbalkens utfyllande funktion i frvaltningsrtt r de fall d fullmaktsgivaren avlidit och vad som d gller fr fullmktigen. JO har i ett beslut avgjort att 12 kap 19 rttegngsbalken fyller ut den lucka som frvaltningslagen (1986:223) lmnar i detta avseende. Ls om detta i JO:s mbetsberttelse 1994, dnr 3573-1993! Utslaget betyder att enbart den omstndigheten att uppdragsgivaren avlider innebr inte att fullmakten drmed upphr att glla. Fullmktige (eller den han eller hon stter i sitt stlle) r drfr fri att agera i huvudmannens intresse nr det tex. gller skadestndstalan mot myndigheter och i vrigt bevaka dennes intressen, s lnge det sker innanfr fullmaktens behrighet (fullmktige gr utanfr de grnser som anges i fullmakten) och befogenhet (fullmktigen hller sig inom fullmaktens behrighet, men bryter mot andra anvisningar frn huvudmannen), jfr. tex. 12 kap 14 rttegngsbalken analogvis.
239

Av det sagda fljer allts att om man som enskild verklagar frvaltningsrttens dom till kammarrtten, men myndigheten inte gr det, r det bara de ytterligare krav som man som enskild stller i kammarrtten som binder den domstolen.
13.8
Allmn rttshjlp mot frskringskassan och socialtjnsten?

Grundkrav fr allmn rttshjlp
13.8.1
Fr att rttshjlp skall beviljas krvs att rdgivning enligt 4 har lmnats i angelgenheten i minst en timme, om inte sdan rdgivning r uppenbart obehvlig eller det finns ngot annat srskilt skl. (se 2 andra stycket rttshjlpslagen) Undantagen pga. att rdgivning r uppenbart obehvlig eller det finns ngot annat srskilt skl r avsedda att vara extremt f. (se prop. 1996/97:9, s. 205)
13.8.2
Allmnna rttshjlpens frhllande till privata frskringar
Som de flesta skert knner till s har man inte rtt till allmn rttshjlp, dvs. rttshjlp betald av staten, om det r s att man saknar en hemfrskring med rttsskydd, men borde ha haft sdan. Detta framgr av 9 andra stycket rttshjlpslagen (1996:1619). Det betyder allts att i de fall d man inte anse bra ha sdana frskringar, s freligger rtt till allmn rttshjlp. Vilka r dessa situationer d? Lagtexten ovan sger fljande: Om den rttsskande saknar [rttsskyddsfrskring] men med hnsyn till sitt frskringsskydd i vrigt eller sina ekonomiska och personliga frhllanden borde ha haft ett sdant skydd, fr rttshjlp beviljas endast om det finns srskilda skl med hnsyn till angelgenhetens art och betydelse fr den rttsskande. Paragrafen kommenteras p fljande stt i lagfrarbetet: Den som valt att frskra sig mot risker i andra sammanhang br kunna frskra sig ven fr risker i samband med rttsliga tvister. Det innebr att rttshjlp inte skall beviljas om den rttsskande har en hemfrskring men, om det r mjligt, har valt bort rttsskyddsdelen. Personer som r relativt vlbestllda och lever under ordnade frhllanden har, med hnsyn till sina ekonomiska och personliga frhllanden, frutsttningar att frskra sig. Den som har sdana ekonomiska frhllanden att inkomsterna ligger nra eller inom vre hlften av den ekonomiska avgrnsning [dvs. 130 000 enligt 6 rttshjlpslagen (1996:1619)] som berttigar till rttshjlp skall normalt anses ha frmga att frskra sig. Personer som inte har ngot hem att frskra eller nyligen skaffat sig en bostad, t.ex. efter en ktenskapsskillnad, utlandsvistelse, vrkning eller lngvarig vistelse p sjukhus eller p anstalt, kan normalt inte anses ha haft frutsttningar att frskra sig. Inte heller stlls det lika strnga krav p frskring fr ungdomar som nyligen flyttat till egen bostad och nnu inte hunnit ordna sina frhllanden. Ngon exakt tidsgrns r svrt att ange. Det fr bedmas i det enskilda fallet nr en
240

person skall anses ha bort frskra sig. ven andra personliga frhllanden skall beaktas. Som exempel kan nmnas sprkproblem, ekonomiska problem eller andra sociala problem. Fr det fall en person har en mindre omfattande rttsskyddsfrskring br detta i regel inte g ut ver den rttsskande; i de flesta sdana fall skall rttshjlp allts beviljas. Om dremot den rttsskande trots information om alternativ och risker har valt en mindre omfattande frskring kan bedmningen bli en annan. S kan t.ex. vara fallet om ett och samma frskringsbolag tillhandahller en rttsskyddsfrskring av normal omfattning och en mer begrnsad. Av det andra stycket framgr ocks att rttshjlp i vissa fall skall beviljas ven om den rttsskande inte har men borde ha haft en frskring, nmligen om det freligger srskilda skl. Vid bedmningen av om det freligger srskilda skl skall hnsyn tas till angelgenhetens art och betydelse. Om angelgenheten rr vsentliga och betydande intressen fr den rttsskande br detta pverka bedmningen. En mlsgandes talan om skadestnd p grund av brott r exempel p en sdan angelgenhet. Enskilt tal och skadestndsansprk i anledning av enskilt tal behandlas ven i avsnitt 7.4 [i denna propositionen]. Andra angelgenheter dr det kan finnas srskilda skl att bevilja rttshjlp r vrdnads- och umgngestvister. ven i vissa frmgenhetsrttsliga tvister kan det finnas srskilda skl. Ett exempel r tvister angende skadestnd eller annan ersttning i anledning av en patientskada. (se prop. 1996/97:9, s. 208-209)
13.8.3
Rttshjlp vid verklagande av myndighetsbeslut
Den rttsklla man ska beropa r prop. 1996/97:9, s. 114-118. Uttalanden i lagfrarbetena (se prop. 1996/97:9, s. 114-118) ger frhllandevis tydliga signaler om att funktionshindrade som ftt frmn beviljad av frskringskassan, men dr sedan Allmnna ombudet p frskringskassan verklagar, alternativ den funktionshindrade ftt rtt i frvaltningsrtten (tidigare lnsrtten) eller kammarrtten, men frskringskassan verklagar, s br rttshjlp utg frn den allmnna rttshjlpen under frutsttning att man inte anses ha bort ha frskring enligt 9 andra stycket rttshjlpslagen (1996:1619), eller om srskilda skl talar fr det trots bestmmelsen i 9 andra stycket rttshjlpslagen (1996:1619). Regeringen hnvisar nmligen sjlv till Lagrdets uttalanden i frgan, allts ansluter sig till Lagrdets synpunkter. Strre delen av avsnittet i propositionen r s pass intressant s det frtjnar att klistras in hr ocks: Regeringen freslr att rttshjlp bara skall beviljas om den rttsskande har behov av bitrde. De som har mycket sm ekonomiska resurser och drmed kan ha behov av bidrag ven till andra, mindre kostnader br kunna f sdan hjlp oberoende av om rttshjlp beviljas eller inte. Denna frga behandlas i avsnitt 16 [i denna propositionen].
241

En sdan ndring r ocks naturlig, och ndvndig, mot bakgrund av det nya avgiftssystem vi freslr i avsnitt 13 [i denna propositionen]. Rttshjlpsavgiften skall enligt det frslaget berknas som en viss procentuell andel av bitrdeskostnaderna. Med ett sdant avgiftssystem kan nuvarande ordning fr behovsprvning inte behllas bl.a. drfr att det skulle medfra en vsentlig kning av kostnaderna fr rttshjlpen. Det skulle nmligen ofta vara lnsamt att f rttshjlp d staten alltid skulle bidra till vissa av kostnaderna. Som exempel kan nmnas att en relativt vlbrgad rttsskande som klart skulle kunna bra en mindre kostnad fr t.ex. anskningsavgift och ersttning till ett par vittnen skulle kunna f dessa kostnader betalda av staten. Som utredningen framhller skall rttshjlp inte beviljas om behovet av bitrde kan tillgodoses p ngot annat stt. Som regel finns inte behov av bitrde om juridiskt hjlp lmnas genom det rttsskydd som ges genom fackliga organisationer eller nr intresseorganisationer, t.ex. hyresgstorganisationer, bistr sin medlemmar. Som bde Arbetsdomstolen och Hyresgsternas riksfrbund ppekat finns ingen i lag freskriven skyldighet fr fackfreningar och andra intressefreningar att bist sina medlemmar. Det finns drfr anledning att ppeka att den som inte rent faktiskt fr bitrde av sin frening sjlvklart skall kunna f rttshjlp om frutsttningarna i vrigt r uppfyllda. I enskilda fall kan det finnas skl att begra besked frn den rttsskande om han eller hon har mjlighet att f sdant bistnd. Om en rttsskande har mjlighet att f bistnd frn en frening men frivilligt vljer att avst frn detta br rttshjlp normalt vgras eftersom bitrdesbehovet d faktiskt kan tillgodoses p annat stt n genom rttshjlp. En medlem i en hyresgstfrening har med andra ord inte ngon sdan valmjlighet som frbundet fr fram i sitt remissvar. Om den rttsskande sjlv kan ta till vara sina intressen kan han eller hon inte anses ha behov av bitrde. Nr det gller frgan om den rttsskande sjlv har frmga att fra sin talan skall rendets svrighetsgrad stllas mot den rttsskandes personliga kvalifikationer. Av betydelse r bl.a. den rttsskandes fysiska och psykiska tillstnd. Enbart sprksvrigheter br inte medfra att den rttsskande har behov av bitrde. I frsta hand skall mjligheten till tolkning utnyttjas. Behovet av bitrde r i hg grad beroende av vilken domstol allmn domstol eller allmn frvaltningsdomstol som skall handlgga rendet. Frvaltningsdomstolarnas materiella processledning och utredningsansvar enligt frvaltningsprocesslagen gr att bitrdesbehovet i dessa domstolar inte r detsamma som i ml vid allmn domstol. Sedan rttshjlpslagens tillkomst har frgan om en utvidgning av mjligheterna till rttshjlp i ml vid frvaltningsdomstolarna behandlats vid flera tillfllen. Senast togs frgan upp i samband med att justitieutskottet behandlade regeringens proposition om tvpartsprocess m.m. i de allmnna frvaltningsdomstolarna. Utskottet avslog en motion i rendet med hnvisning till frvaltningsdomstolarnas utredningsskyldighet enligt 8 frvaltningsprocesslagen och utskottet pekade srskilt p att denna skyldighet inte pverkas av reformen om tvpartsprocess (1995/96:JuU7 s. 8).
242

I lagrdsremissen framhlls, ngot som ocks ppekats av ngra remissinstanser, att det dock kan finnas behov av juridiskt bitrde i vissa ml i allmn frvaltningsdomstol. I remissen nmndes att sdant behov t.ex. kan finnas i vissa socialfrskringsml och andra ml som rr funktionshindrade personer och att det t.ex. kan finnas anledning att bevilja rttshjlp om en frvaltningsmyndighet verklagar ett beslut som har ndrats till den rttsskandes frdel. Enligt Lagrdet r vad som anfrdes i lagrdsremissen hrom inte tillrckligt fullstndigt eller klarlggande. Lagrdet anfr i denna del: I lagrdsremissen framhlls att frvaltningsdomstolarnas materiella processledning och utredningsansvar gr att det liksom hittills normalt inte br anses freligga behov av juridiskt bitrde i ml och renden vid frvaltningsdomstol. Den frndring som skett genom att tvpartsprocess infrts i frvaltningsdomstol uppges inte innebra ngon minskad utredningsskyldighet fr domstolarna och drmed inte heller ngot kat rttshjlpsbehov. I det fortsatta resonemanget behandlas emellertid fr vissa ml som rr funktionshindrade personer srskilt situationer som uppstr d en frvaltningsmyndighet med tillmpning av den genom tvpartsprocessen infrda verklagandemjligheten verklagar med yrkande till nackdel fr den rttsskande. Fr sdana fall anges det kunna finnas anledning att bevilja rttshjlp. Enligt Lagrdets mening beaktar dessa uttalanden inte tillfredsstllande den utveckling som fortgr p frvaltningsprocessens omrde och som medfrt frndringar, vars betydelse fr rttshjlpen behver bli freml fr diskussion. Lagrdet vill frst erinra om den sedan en lngre tid pgende utvecklingen mot att olika frgor med strre eller mindre rttslig anknytning inom frvaltningsomrdet frs ver till avgrande av frvaltningsdomstol, ngot som ytterligare utkat frvaltningsdomstolarnas rika flora av mltyper. Genom att nedflyttning under de senaste ren skett av tskilliga mltyper frn kammarrtt till lnsrtt [numera frvaltningsrtt] har alla tre domstolsinstanserna numera ett synnerligen brett mlomrde, inom vilket de mest skiftande frgestllningar kan komma upp till bedmning. Sedan Sverige tilltrtt EES-avtalet och drp blivit medlem i EU har dessutom EG:s omfattande och komplexa regelverk blivit att beakta inte minst i frvaltningsrttskipningen, ngot som inte sllan medfr behov av ingende diskussioner och vervganden utifrn aspekter som tidigare inte krvt uppmrksamhet. En av konsekvenserna av att europarttsliga principer fr genomslag i vrt land r fr vrigt att handlggningen i frvaltningsml allt oftare torde f inslag av muntlighet med partsnrvaro. Det etappvis infrda systemet med krav p prvningstillstnd i kammarrtt i flertalet ml frtjnar ocks att nmnas. De frenklingar som drigenom uppns vid handlggningen br om mjligt ge utrymme t ytterligare insatser fr kvalitativt hgtstende rttskipning i de ml som tas upp till fullstndig sakprvning; sjlvfallet br drvid frbttrad bitrdeshjlp i de mer komplicerade mlen ses som en positiv faktor. Infrandet av tvpartsprocess har visserligen inte medfrt frndring i domstolarnas lagreglerade utredningsskyldighet, men det str vl nd rtt klart att fljden blir att domstolarnas handlggning mer n tidigare blir prglad av frhandlingsprincipen och mindre av officialprincipen. Mot bakgrund av bl.a. dessa frndringar och tendenser inom frvaltningsprocessen ligger det enligt Lagrdets bedmning nrmast till hands att utg ifrn att behoven av rttsligt bitrde i frvaltningsml kommer att bli i vart fall
243

ngot strre n som terspeglas i hittillsvarande starkt terhllsamma praxis (jfr ven vad som anfrts i Rttshjlpsutredningens betnkande p s. 209 och under remissbehandlingen av Rttshjlpsnmnden). Ett kat bitrdesbehov lr framfr allt gra sig gllande fr sdana angelgenheter dr de faktiska omstndigheterna r svrverskdliga och de rttsliga frgestllningarna oknda eller svrbedmbara fr de rttsskande. Det framstr emellertid knappast som praktikabelt att p frhand urskilja speciella mlgrupper som framfr allt br komma i frga fr rttshjlp eller uteslutas frn rttshjlp. Fr detta talar bl.a. att EG-rttsliga problem kan tnkas komma att aktualiseras i mycket skilda sammanhang. Lagrdsremissen ger motivledes std t den utvidgningen, att rttshjlp i vissa fall skall kunna beviljas personer med sdana funktionshinder som gr det svrt fr dem att fra sin egen talan i ml av vsentlig betydelse fr dem. Frgan mste stllas om avgrnsningen av frslaget till funktionshindrade r den lmpliga. Med uttrycket funktionshinder, som introducerades i lagstiftningen i samband med tillkomsten av 1993 rs lag om std och service till vissa funktionshindrade (LSS), avses enligt frarbetena till LSS frvrvade eller medfdda fysiska eller psykiska funktionshinder p grund av sjukdom eller skada (prop. 1992/93:159 bil. 1 s. 55). Det r sledes ett fga precist uttryck, som i stort sett endast anger att en person har strre eller mindre nedsttning i funktionsfrmgan i ngot avseende, vilket som helst. Den begrnsning som inryms i lagrdsremissens motivuttalande ligger sledes egentligen i att personen i frga skall ha svrt att sjlv fra sin talan i en fr honom viktig angelgenhet. Som Lagrdet ser saken r anknytningen till funktionshinder inte srskilt meningsfylld i frevarande sammanhang. Fr tillmpningen av rekvisitet om bitrdesbehov ger anknytningen inte ngon direkt vgledning, utan riskerar snarare att missuppfattas. Enligt Lagrdets mening r det att fredra att den rttsliga angelgenhetens art, omfattning och betydelse betonas ssom det grundlggande nr bitrdesbehovet skall prvas. Som angetts frut synes drvid inte bra srskiljas speciella mlgrupper, utan prvningen torde f ske fr varje uppkommande rttslig angelgenhet fr sig gentemot de kvalitativa och andra krav som anses bra glla. Med utgngspunkt i en sdan bedmning fr det gras en samlad prvning av den rttsskandes frmga att fra sin talan i angelgenheten, oavsett om den rttsskande kan anses funktionshindrad eller ej. Huruvida den rttsskande i angelgenheten intar positionen av klagande eller av motpart till en frvaltningsmyndighet kan givetvis ibland vara av betydelse, men br inte generellt tillmtas avgrande vikt fr bedmningen i rttshjlpsavseende. De frndringar som under senare r skett p frvaltningsprocessens omrde har inte minskat frvaltningsdomstolarnas utredningsskyldighet. Enligt regeringens mening kan det drfr inte sgas att bitrdesbehovet generellt sett skulle ha kat i ml vid frvaltningsdomstol. Dremot kan vissa av de frndringar som sker i de materiella reglerna p frvaltningsrttens omrde i vrigt i undantagsfall medfra att behovet av bitrde p sikt kan tnkas bli ngot strre n hitintills. Ngra mer dramatiska frndringar kan dock inte frutses. Den mltyp som syftades i lagrdsremissen ml dr den rttsskande p grund av ett funktionshinder har svrigheter att sjlv fra sin talan i ml som avser frgor som har sin grund i funktionshindret t.ex. beviljande av assistansersttning (personlig assistent) kan enligt regeringens mening tjna som ett exempel. Den rttsliga angelgenhetens art, omfattning och betydelse fr den enskilde skall som Lagrdet anfr sjlvfallet alltid vgas in. Fr att rttshjlp skall beviljas br som ocks framhlls i
244

lagrdsremissen krvas att mlet avser en frga som r av vsentlig betydelse fr den enskilde. Lagrdet tar upp ett flertal faktorer som kan pverka behovet av bitrde i frvaltningsprocessen. Sjlvfallet br dessa faktorer vgas in i det enskilda fallet och undantagsvis kunna medfra att rttshjlp skall beviljas. Att vi som medlemmar i Europeiska unionen numera mste beakta det EG-rttsliga regelverket innebr dock inte i sig att behovet av bitrde kar. Det faktum att allt fler rendetyper skall hanteras av frvaltningsdomstolar och att mnga mltyper flyttats ned frn kammarrtt till lnsrtt [numera frvaltningsrtt] medfr enligt regeringens mening inte att behovet av bitrdeshjlp kan sgas ha kat generellt. Inte heller det faktum att handlggningen fr ett kat inslag av muntlighet med partsnrvaro medfr i sig att behovet av bitrde kar. Mnga enskilda anser snarare att det underlttar om handlggningen r muntlig i stllet fr att de skall utveckla sin talan skriftligen. Att processen numera r en tvpartsprocess innebr enligt regeringens mening inte att frvaltningsdomstolarnas utredningsskyldighet minskar och att behovet av rttshjlp drmed generellt sett skulle ka. Som regel fr det liksom i dag anses att behov av bitrde finns i ml om verkstllighet av domar och beslut om vrdnad och umgnge. I vissa ml angende tgrder som r av mer ingripande karaktr fr den enskilde tcks bitrdesbehovet dremot av reglerna om offentligt bitrde. I vrigt r regeringen bengen att instmma i Lagrdets synpunkter om svrigheterna att p frhand urskilja ngra speciella mlgrupper som br kunna komma i frga eller uteslutas frn rttshjlp p frvaltningsprocessens omrde. Om ett ml i allmn domstol handlggs enligt reglerna om tvisteml av mindre vrden finns sllan ngot bitrdesbehov. Enligt den nuvarande lagen krvs srskilda skl fr att bitrde skall frordnas i sdana ml. Som en konsekvens av att bitrdesbehovet skall vara avgrande fr om rttshjlp skall beviljas eller inte freslr vi att det i fortsttningen skall krvas srskilda skl fr att rttshjlp skall beviljas i dessa ml. Som regel finns inte heller behov av bitrde i renden som handlggs av Allmnna reklamationsnmnden eller av Patientskadenmnden. Detsamma gller i renden angende lkemedelsfrskringen i de fall rendet inte har hnskjutits till skiljemn fr avgrande. Rttshjlp skall i vissa fall kunna ges till en mlsgande som inte uppfyller frutsttningarna fr att f mlsgandebitrde. Eftersom klagaren r skyldig att bist mlsganden med enskilda ansprk i brottmlsprocessen torde det dock mera sllan finnas behov av rttshjlp till en mlsgande. Behovet av juridiskt bitrde fr den som r tilltalad eller i vrigt misstnkt i brottml tillgodoses helt genom reglerna om offentliga frsvarare.
245

13.8.4
Rttshjlp i tvisteml
Den rttsklla man ska beropa r NJA 1999 s. 712. I rttsfallet NJA 1999 s. 712 frn Hgsta domstolen kom man fram till fljande: Den som r beroende av frsrjningsstd enligt socialtjnstlagen och saknar egendom vrd att frskra har inte ansetts ha anledning att teckna frskring med rttsskydd. Rttshjlp har beviljats i ml om indrivning. Krnfrgan hr r att det r frgan om en person som helt lever p frsrjningsstd och att det rr sig om ett tvisteml, en fordran som ska drivas in. Fallet kan i frsta hand komma att ga tillmpning p tvisteml som tex. tvister mellan fr socialbidragstagare och hyresvrdar typ vrkning, eller betalningsfrelggande, alternativt andra fall av indrivning. Hur lngt fallet strcker sig i frvaltningsprocesserna r oklart, men det frefaller inte vara avsikten att det helt kan uteslutas att man kan beropa fallet i ml mot frskringskassan eller socialtjnsten. Man mste d som rttshjlpsskande vara beredd att styrka sina egendomsfrhllande ven fr domstolen alternativt rttshjlpsmyndigheten.
13.8.5
Vilken rttshjlpsavgift ska man betala?
Frst och frmst ska ppekas att rttshjlp inte ges till den som har ett ekonomiskt underlag som verstiger 260 000 kronor. Det str som tidigare nmnt i 6 rttshjlpslagen (1996:1619). Man brjar med att faststlla den skandes ekonomiska underlag. Detta gr man enligt reglerna i 38 rttshjlpslagen (1996:1619) som sger att med ekonomiskt underlag avses i [rttshjlpslagen] den rttsskandes berknade rsinkomst sedan hnsyn tagits till underhllsskyldighet, frm genhetsfrhllanden och skuldsttning. Hnsynen till underhllsskyldigheten berknas srskilt enligt andra stycket i samma bestmmelse: Bidrar den rttsskande till underhllet av barn skall den berknade rsinkomsten minskas med 15 000 kr fr varje barn, dock hgst 75 000 kr. r den rttsskandes betalningsfrmga vsentligen kad eller nedsatt p grund av frmgenhetsinnehav eller skuldsttning eller annan srskild omstndighet, skall den berknade rsinkomsten jmkas genom att skligt belopp lggs till eller dras ifrn. Nr det sedan gller frmgenhetsberkningen s framgr dessa berkningar fn. av 6 i Domstolsverkets freskrifter (2002:8) fr berkning av ekonomiskt underlag nr fysisk person sker rttshjlp. En viktig notering man gr hr r att bostad som man har fr sitt permanenta boende inte rknas in som tillgng vid berkningen av underlaget till rttshjlpsavgiften. Nr underlaget sen r faststllt s faststller man slutligen rttshjlpsavgiften, dvs. den egenavgift som man som skande ska betala, enligt 23 andra stycket rttshjlpslagen (1996:1619): Rttshjlpsavgiften, som aldrig fr verstiga kostnaderna fr rttshjlpsbitrdet, utgr
246

tv procent av kostnaderna om det ekonomiska underlaget inte verstiger 50 000 kr, fem procent av kostnaderna, dock minst 500 kr, om det ekonomiska underlaget verstiger 50 000 men inte 100 000 kr, tio procent av kostnaderna, dock minst 1 000 kr, om det ekonomiska underlaget verstiger 100 000 men inte 120 000 kr, tjugo procent av kostnaderna, dock minst 1 500 kr, om det ekonomiska underlaget verstiger 120 000 men inte 150 000 kr, trettio procent av kostnaderna, dock minst 2 000 kr, om det ekonomiska underlaget verstiger 150 000 men inte 200 000 kr, fyrtio procent av kostnaderna, dock minst 5 000 kr, om det ekonomiska underlaget verstiger 200 000 kr.
13.8.6
Hur ansker man om allmn rttshjlp?
Rttshjlp beviljas efter anskan av den rttsskande. Anskan skall vara skriftlig och innehlla de uppgifter som freskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestmmer. (se 3 rttshjlpslagen) Mer detaljerade krav p vilka uppgifter som en anskan om rttshjlp ska innehlla str i 7-11 rttshjlpsfrordningen (1997:404). Ersttning fr arbete fre anskan kan endast avse arbete som varit av mindre omfattn ing eller av brdskande art. Vid bitrdesbyte enligt 26 andra stycket gller motsvarande i frga om det nya bitrdets rtt till ersttning fr arbete som utfrts fre beslutet om byte. (se 27 andra stycket rttshjlpslagen) Anskan om allmn rttshjlp grs enligt 39-42 rttshjlpslagen (1996:1619) och avslag p begran om allmn rttshjlp verklagas enligt 43-47 samma lag.
13.8.7
Hur bra r svenska rttshjlpen i frhllande till andra EUlnders?
Ls och jmfr p Europeiska kommissionens hemsida.
247

14
14.1
Internationella rttsliga mjligheter

Hur utvar du dina rttigheter i EU?
Europa Direkt r en hemsida av Europeiska kommissionen och r unionens egen EUupplysning, som inte ska frvxlas med svenska EU-upplysningen. Du kan ocks anmla medlemsstats vertrdelse av EU-rtten direkt till EU-kommissionen som d kan inleda ett vertrdelsefrfarande. Tnk p att denna upplysning i frstone besvarar frgor som rr EU-rttens innehll, och inte direkt frgor som rr mnskliga rttigheter. Inte n i alla fall. Men s snart Lissabonfrdraget formellt sett trtt ikraft och fr direkt EU-rttslig verkan, kan det vara av intresse att Lissabonfrdraget ocks innehller en rttighetskatalog i ett tillgg som gller mnskliga rttigheter. Det r viktigt att ppeka att en del regler i denna stadgan r av mlkaraktr och allts inte innehller ngra direkta rttigheter som man kan gra ansprk p individuellt sett.
14.2
Att vnda sig till Europadomstolen
Europadomstolen i Strasbourg ska inte frvxlas med EU-domstolen i Luxemburg. Europadomstolen har en egen hemsida. En nrmre beskrivning av domstolen finns ocks p hemsidan. Anvisningar om hur man gr till vga vid klagan till Europadomstolen finns p alla konventionssprk. Europakonventionen r svensk lag sedan mitten av 1990-talet, se SFS 1994:1219! I grunden r det frgan om att uttmma alla rttsliga mjligheter p nationell niv fr att f upprttelse innan Europadomstolen r behrig att prva klagomlet. Detta framgr av artikel 35 i Europakonventionen. Nr sista nationella instans sagt sitt, har man sex mnader p sig enligt samma artikel, att klaga till Europadomstolen. Att uttmma alla nationella mjligheter till upprttelse innebr att man i instansen ver den instans som gjort fel, mste beropa en viss materiell rttighet i Europakonventionen, annars anses man i regel inte ha uttmt alla nationella mjligheter till upprttelse. De materiella rttigheterna framgr av artikel 2 18 i Europakonventionen samt i de tillggsprotokoll som Sverige anslutit sig till. Vad som utmrker ett rttsmedel r att det ska vara effektivt, dvs. att det fr inte vara tex. en skenrttegng dr man per automatik stter konventionen ur spel. I sdana fall gller i stllet att man klagar direkt till domstolen. Svenska instanser anses vara tillrckligt effektiva, s hr r det inte lnt att klaga frrn alla rttsliga mjligheter i det svenska rttssystemet r uttmda. S snart sista instansen har sagt sitt, antingen genom avslag eller genom vgran att ge prvningstillstnd, intrder rtten att klaga till Europadomstolen. Detta frutsatt att man beropat Europakonventionen frn brjan efter man anser att ett konventionsbrott har begtts. Justitieombudsmannen och Justitiekanslern anses inte som sdana rttsliga mjligheter som man mste utnyttja fr att ha klagortt hos Europadomstolen. Artikel 14 handlar om diskriminering, men detta r en formell antidiskrimineringsregel, inte en materiell rttighetsklausul. Dess formalitet innebr att andra rttigheter i konventionen, dvs. artikel 2 13 och 15 18 i Europakonventionen samt i tillggsprotokollen ska skerstllas utan
248

diskriminering p de grunder som anges i artikel 14. De materiella antidiskrimineringsreglerna i Europakonventionen finns i tillggsprotokoll 12, ett tillgg som Sverige till dags dato vgrat ansluta sig till, detta oavsett vilket politiskt block som styrt landet. Gottgrelse vid konventionsbrott sker enligt artikel 41 i Europakonventionen. Det r allts den regeln man ska beropa fr att f skadestnd om man anser att Sverige krnkt ens rttigheter enligt artikel 2 18 i Europakonventionen samt i tillggsprotokollen. Klagar man till Europadomstolen s blir det i princip svenska staten som r motpart. En grundlggande rttighet r rtten till en rttvis och offentlig domstolsfrhandling. Detta str i artikel 6 punkt 1 i Europakonventionen. Artikeln gller allts normalt inte fr felaktigheter i rttstillmpningen hos myndigheter. Utlnningsnmnden har tidigare jmstllts med domstol enligt artikelns innebrd. Det betyder att tex. CSN:s omprvningsnmnd frefaller utgra sista instans i de fall d man inte kan verklaga CSN:s beslut till frvaltningsrtten. Krnkningar av Europakonventionens materiella rttigheter i ett CSN-rende ska drfr beropas redan i skrivelsen till CSN:s omprvningsnmnd fr att kunna grunda klagortt i Europadomstolen. Frgan r d om man inte skulle kunna krva en muntlig frhandling i CSN:s omprvningsnmnd med std av artikel 6 punkt 1 i Europakonventionen? Frvgras man d rttigheten till muntlig frhandling, d kan man p goda grunder hvda att CSN:s omprvningsnmnd inte utgr en domstol i den meningen som framgr av artikel 6 punkt 1 i Europakonventionen varfr man d kanske kan tvinga Sverige att ppna upp fr mjligheten till verklagande av alla CSN:s beslut i frvaltningsrtten? Men denna frga fr placeras p de framtida juridiska slagflten. Vid tolkningskonflikter mellan de olika sprkversionerna har de engelska och franska grundtexterna fretrde. Detta str i preambeln (inledningen) av Europakonventionen: Upprttad i Rom den 4 november 1950 p engelska och franska, vilka bda texter r lika giltiga.
249

15
15.1
15.1.1
Formulrsamling
Att tnka p vid verklagande
Sprket
Vad som gller nr man skriver ett verklagande r frst och frmst samma som nmnts under rubriken 5.12.1 ovan. Det r viktigt att inte fastna allt fr mycket i malltnkandet. Mallarna i denna boken ska drfr bara ses som frslag p hur man kan skriva. De r avsedda att fungera som en idspruta och ett stt att fra in lsarens tankar p de spr som man ska kra p fr att kunna framhva sin sak och hvda sina rttigheter mot myndigheterna. Tnk p att det inte lnar sig med en massa juridiska spetsfundigheter och termer bara fr att imponera och detta i tron att domstolen lttare ska ta till sig av vad du skriver! Det r helt ondigt och kan i vrsta fall rent av sl tillbaka p dig sjlv. Genom ett sdant stt att skriva, hjer domstolen i vrsta fall undermedvetet ribban fr den juridiska retoriken och du kan frlora p det. Inte ens yrkesverksamma jurister anvnder juridiska begrepp srskilt ofta, de hr hemma i den rttsvetenskapliga litteraturen. Det r ocks s att myndigheterna allt mer frsker rensa bort kanslisvenskan. Men det r andra sidan bra att ha en formellt vlskriven svenska, tnk frmst p fljande: Skriv hellre enkel och tydlig svenska! Ls igenom lagtexten i de paragrafer som myndigheten stder sitt beslut p. Hur du ska gra detta framgr under varje enskild rubrik nedan! Beskriv hndelsefrloppet pedagogiskt, antingen i kronologisk ordning eller annan ordning som visar att det finns en systematik i din redogrelse s det blir lttare fr lsaren att flja med i verklagandet! Granska vad myndigheten anfr fr skl i sitt beslut, och vilken utredning beslutet grundar sig p! Finns det felaktigheter i deras pstenden? Kopiera pappren, markera felaktigheterna och markera motsvarande i dina egna dokument, tex. lkarintyg, och bifoga dessa. Hnvisa sedan direkt frn brdtexten till de stllen i verklagandet som du anser stder din uppfattning. Se ven punkten nedan om bevisfrteckning! Anvnd rubriker och underrubriker, fr att strukturera verklagandet! Tex. som den hr boken; 1 1.1 1.1.1, eller kanske bokstavsrubriker. I kortare verklagandeskrifter r detta emellertid helt ondigt! Anvnd styckeindelning! Lnga textmassor i ett stycke trttar snart ut lsaren, och du riskerar att lsare, dvs. domstolen, gr miste om de saker du vill trycka p! r verklagandet mer n 4-5 sidor lngt, skriv grna en kortare sammanfattning! Tnk p att det d r en sammanfattning. Fr inte in ngot nytt i sammanfattningen! Skriv en bilagefrteckning om du har mnga bilagor att bifoga!
250

Gr en bevisfrteckning och skriv fr varje bevis vad du vill bevisa med det! Tips! Lt grna verklagandet ligga ett par dagar s du fr tid att reflektera ver detta. Lt under tiden andra som du har frtroende fr lsa igenom verklagandet och se om det stmmer p dig. Har du gett en korrekt bild av tex. dina sjukdomsbesvr, och hur de begrnsar din vardag? r skrivelsen ltt att frst?
15.1.2 15.1.2.1
Vad ska du fokusera p? Var selektiv!
S snart du ftt avslag helt eller delvis, har du rtt att verklaga avslaget till frvaltningsrtten. Det betyder tex. att om du skt hel sjukersttning, men bara ftt en halv sjukersttning beviljad, har du rtt att f den avslagna halvan omprvad utan att den beviljade halvan dras in och drefter verprvad av en hgre instans, dock med hnsyn till vad som gller enligt frbudet mot reformatio in pejus, se 13.7 ovan! En myndighet fr nmligen inte ndra ett redan fattat beslut till din nackdel vid en omprvning. Du ska inte heller behva lgga mer energi p ditt verklagande n vad som r ndvndigt. Dessutom ska du helst undvika att skriva sdant som r irrelevant, t.ex. behver du inte bemta sdana uppgifter som motparten inte bestrider. Det r drfr viktigt att du identifierar den eller de regler som myndigheten grundar sitt beslut p och jmfr dessa med grunden eller grunderna fr avslagsbeslutet. Detta gller mot alla myndighetsbeslut. Samtidigt r det inte heller bra att drnka domstolen i papper, d de annars riskerar att missa dina viktiga argument. Det finns tyvrr tidspress ven fr domstolens personal.
15.1.2.2 15.1.2.2.1 15.1.2.2.1.1
Ngra exempel Avslag p en anskan om sjukersttning Kraven fr rtt till sjukersttning
Fr rtt till sjukersttning tillsvidare gller fljande fyra grunder (villkor): 1. Att arbetsfrmgan till minst 25 procent 2. r stadigvarande nedsatt 3. mot hela arbetsmarknaden inklusive skyddade arbeten som Samhall och lnebidrag samt 4. att ytterligare rehabilitering inte bedms kunna terge arbetsfrmga i den delen som anskan om sjukersttning avser. Lagregler: 33 kap 5-6 och 10-12 socialfrskringsbalken!287 (se 15.2.3.1 nedan)
287
Motsvarar numera upphvda 7 kap 1-3 lagen (1962:381) om allmn frskring!
251

15.1.2.2.1.2
Exempel 1
Frskringskassans motivering: Med de underlag som finns i rendet avslr frskringskassan din anskan om hel sjukersttning. Frskringskassan finner att arbetsfrmgan r nedsatt mot hela arbetsmarknaden men att den inte r stadigvarande nedsatt och att alla rehabiliteringsmjligheter inte r uttmda. Enligt detta exempel ifrgastter frskringskassan inte att arbetsfrmgan r nedsatt med minst 25 procent mot hela arbetsmarknaden inklusive de skyddade arbetena. Tvrtom s medger frskringskassan uttryckligen att arbetsfrmgan r nedsatt mot alla arbeten samt indirekt att den r nedsatt med minst 25 procent, eftersom anskan avser hel sjukersttning och man inte beropar att arbetsfrmgan r mer n 75 procent. Du behver i detta fall inte lgga en massa tid och skrivelser p att beskriva din funktionsnedsttning, eftersom den inte bestrids av frskringskassan. I stllet r det lmpligt att du koncentrerar dig p de tv grunderna fr avslag, nmligen att frskringskassan anser att arbetsfrmgan inte r stadigvarande nedsatt och att alla rehabiliteringsmjligheter inte anses uttmda. Dessa tv grunder r dessutom hopfltade med varandra och pverkar drfr varandra. r vidare rehabilitering meningsls s r det ett starkt argument att arbetsfrmgans nedsttning ocks rimligtvis r av stadigvarande slag. Tyngdpunkten i argumentationen blir drfr att fokusera p att ytterligare rehabilitering r meningsls och att t.ex. arbetsfrmgan av den anledningen anses varaktigt nedsatt.
15.1.2.2.1.3
Exempel 2
Frskringskassans motivering: Med de underlag som finns i rendet avslr frskringskassan din anskan om hel sjukersttning. Frskringskassan finner att arbetsfrmgan inte r stadigvarande nedsatt och att alla rehabiliteringsmjligheter inte r uttmda. Hr r det mera oklart vad frskringskassan grundar sitt beslut p, i alla fall om man vill spara utrymme i verklagandet. Man medger till exempel inte uttryckligen att arbetsfrmgan frvisso r nedsatt mot alla typer av arbeten, men man bestrider det inte heller. Har man ett lkaryttrande om hlsotillstnd som sger att arbetsfrmgan r nedsatt mot alla typer av arbeten framgr det emellertid av frskringskassans beslut och att man inte bestrider uppgiften, att arbetsfrmgan anses nedsatt mot alla typer av arbeten. I s fall behver man bara koncentrera sig p varaktigheten och uttmda rahbiliteringsinsatser. r lkarutltandet oklart, dvs. uttrycker lkaren minsta tveksamhet kring varaktigheten, s br man dock i frsta hand be lkaren om ett tydligt stllningstagande.
15.1.2.2.2
Avslag p en anskan om frsrjningsstd
Rtten till ekonomiskt bistnd av kommunen dels i form av frsrjningsstd, dels i form av annat bistnd (fr sin livsfring i vrigt) frutstter fljande:
252

1. Att man inte utan bistndet kan uppn en sklig levnadsniv (4 kap 1 tredje stycket socialtjnstlagen), dvs. att man helt eller delvis inte nr upp till de ekonomiska normer som det ekonomiska bistnd avser tcka (4 kap 3 socialtjnstlagen, 2 kap 1 socialtjnstfrordningen och SOSFS 2003:5 och SOSFS 2009:23), samt 2. att man inte sjlv kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodosedda p annat stt, dvs. att man inte kan tillgodose sitt behov p annat stt n genom bistnd (4 kap 1 frsta stycket socialtjnstlagen), dvs. a. genom arbete, b. genom egna tillgngar, c. genom socialfrskringsfrmner, d. genom inkomster fr andra personer i hushllet, dock med beaktande av att underriga inte har frsrjningsansvar fr sina frldrar eller e. genom studiestdsformer. (SOSFS 2003:5 och SOSFS 2009.23). Lagregler: 4 kap 1-3 socialtjnstlagen, 2 kap 1 socialtjnstfrordningen samt SOSFS 2003:5 och SFS 2009:23!
15.1.2.2.2.1
Exempel
Socialtjnstens motivering: Socialtjnsten avslr anskan arbetsmarknadens frfogande. med motiveringen att du inte str till
Hr behver man allts inte angripa andra grunder som tex. att man har en fr hg boendekostnad eller en gammal rostig bil som har ett ekonomiskt vrde. Hr gller det att fokusera p grunden att man inte sttt till arbetsmarknadens frfogande och d att styrka att socialtjnstens pstende inte stmmer eller att det i vart fall r oskligt, om man nu skulle vara sjuk med std av lkarintyg tex.
15.2
15.2.1
Sjukfrskringen
Mallarna
Obs! Mallarna r mycket frenklade och r ver huvud taget inte avsedda att ge betydande och uttmmande medicinsk eller juridisk argumentation utan avsikten med mallarna r i frstone att visa p principerna fr hur man skriver ett verklagande. Mallarna visar p frslag till hur man kan skriva en frsta inlaga. Det blir sedan i regel ett par skriftvxlingar med Frskringskassan via domstolen innan domstolen meddelar sin dom. I kammarrtten ska man dessutom ta stllning till om prvningstillstnd ska meddelas, vilket ofta innebr ytterligare skriftvxlingar.
253

Mallarna till kammarrtten r anvndbara ocks till Hgsta frvaltningsdomstolen, med den viktiga skillnaden att man inte kan f prvningstillstnd fr de fall d anledning frekommer till ndring i det slut vartill kammarrtten kommit (s.k. ndringsdispens). Hgsta frvaltningsdomstolen ger i stort sett bara dispens fr sdana fall som har prejudikatvrde (s.k. prejudikatdispens). Det finns tv typer av mallar fr de bda lgre instanserna. Den ena typen gller beslut av frskringskassan enligt lagen om allmn frskring (beslut fre 2011-01-01) och den andra typen gller beslut enligt nya socialfrskringsbalken (beslut efter 2010-12-31). Det r bara lagrummens beteckningar och formuleringar som skiljer. I sak r det samma innehll i bda typerna. Det r viktigt att understryka att exemplet bygger p en anskan om icke tidsbegrnsad sjukersttning dr Frskringskassan avslagit anskan om icke tidsbegrnsad sjukersttning och i stllet beviljat tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsreglerna. I flertalet fall r det bttre att vnta med att verklaga beslutet, ven om man har rtt att verklaga det. Det r dock troligen mera taktiskt korrekt att vnta ngot r och i s fall p nytt anska om icke tidsbegrnsad sjukersttning, eftersom man d fr ytterligare 1-1,5 r p sig att underbygga sin anskan om icke tidsbegrnsad sjukersttning. Det r allts av betydelse att ppeka att mallen i det fallet inte pekar p den bsta lsningen i samtliga fall, utan terigen att mallen bara r till fr att visa p principerna fr ett verklagande. Innan man fr verklaga beslutet r Frskringskassan emellertid skyldig att omprva beslutet, se 113 kap 10 andra stycket socialfrskringsbalken288. I sdant fall innebr omprvningen en helt ny prvning av sakfrgan. Endast om det allmnna ombudet (AO) hos Frskringskassan verklagar beslutet r Frskringskassan frhindrad att omprva beslutet och handlingarna ska d skickas direkt till behrig frvaltningsrtt. Ett verklagande som inkommer till Frskringskassan utan att omprvning begrts, ses istllet som en begran om omprvning, varvid en frnyad prvning tar vid.
15.2.2
S hittar du till lagreglerna mot frskringskassan

om sjukskrivning gller en del bestmmelser i
Vid tvist med Frskringskassan socialfrskringsbalken289. Socialfrskringsbalken finns bde p
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100110.HTM, och https://lagen.nu/2010:110.
Promulgationslagen till socialfrskringsbalken finns bde p
288 289
Motsvarar numera upphvda 20 kap 11 lagen (1962:381) om allmn frskring. Dessa motsvarar numera upphvda socialfrskringslagen (1999:799) som en ramlag och numera upphvda lagen (1962:381) om allmn frskring som en preciserande speciallag.
254

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100111.HTM, och https://lagen.nu/2010:111.
Fallbeskrivningen i denna mall fr verklagande gller anskan om icke tidsbegrnsad sjukersttning, allts inte sjukpenning eller tidsbegrnsad sjukersttning enligt vergngsreglerna. Socialfrskringsbalken har SFS-nummer 2010:110 (det brukar sllan anges i samband med frfattningsnamnet p balkarna) och frkortas normalt SFB. Promulgationslagen till socialfrskringsbalken frkortas SFBP. I denna mall har i regel hela frfattningsnamnet angetts av pedagogiska skl, men det r vanligare att man anger frkortningen SFB respektive SFBP. Det finns dock inga hinder mot att skriva ut hela frfattningsnamnet genom hela verklagandeskriften. De enskilda rendetyperna enligt socialfrskringsbalken hittar du i lagtextens disposition under 4 ovan!
15.2.3 15.2.3.1
versikt ver uppstllningen i verklagandet Dina skl fr verklagandet
Ju mer stoff du tnker skriva in i verklagandet, ju viktigare r den pedagogiska uppstllningen. Kortfattat r en bra princip, men socialfrskringsrenden r sllan kortfattade och domstolarna avstter ocks tid i relation till rendets svrighetsgrad. Drfr r det bra att hlla sig till principen kortfattad redogrelse, men inte s kortfattad att du missar viktiga och avgrande juridiska fakta som kan f betydelse fr verklagandets utgng. Eftersom mallarna gller rtten till sjukersttning tills vidare s tittar vi p vad lagtexten sger om rtten till sdan frmn. Arbetsfrmgan bedms frmst enligt 33 kap 5-6 samt 10-12 socialfrskringsbalken290 och villkoren fr rtt till sjukersttning tills vidare kan enligt lagtexten sammanfattas enligt uppstllningen under 5.11.2.2.5 ovan. Fr att rtt till sjukersttning tills vidare ska freligga krvs allts 1. att arbetsfrmgan till minst 25 procent 2. r stadigvarande nedsatt 3. mot hela arbetsmarknaden inklusive skyddade arbeten som Samhall och lnebidrag samt 4. att ytterligare rehabilitering inte bedms kunna terge arbetsfrmga i den delen som anskan om sjukersttning avser. Samtliga villkor mste vara uppfyllda, annars ska anskan avsls. Det gller allts att luslsa lagtexten ordentligt fr att se vilka krav som lagen stller och sedan argumentera med detta som utgngspunkt, dvs. argumentera runt varje krav i lagen. Domstolarna r tyvrr mycket noga med just denna del av verklagandet. En mer utfrlig beskrivning av de fyra villkoren finns under 5.11.2.2 ovan.
290
Motsvarar numera upphvda 7 kap. 1 frsta stycket och 3 frsta stycket lagen (1962:381) om allmn frskring.
255

Mallarna hr kommer att hllas p en normal niv, allts med bortseende frn de juridiska uppstllningsmodellerna, som man inte ska trassla in sig i om man inte r van vid att hantera dem.
15.2.3.2
Bemtande av frskringskassans pstenden
Det r mycket viktigt att bemta allt relevant som frskringskassan pstr. Kan du motbevisa deras pstenden, gr det. Markera felaktigheterna i deras utredning, ptala vad som r fel, hnvisa direkt till de stllena i utredningen, och bifoga deras utredning i den mn det r ndvndigt fr att belysa felaktigheterna. Saknar bde du och frskringskassan bevis kring en viss faktauppgift, behver du bara bestrida deras pstende fr att bevispunkten teoretiskt (och oftast praktiskt) tergr till utgngslget. Dvs. att ord str mot ord, och frskringskassan kan d inte uppfylla sitt beviskrav kring den aktuella faktauppgiften. Jfr analog tolkning av 35 kap 4 rttegngsbalken enligt prop. 1971:30, s. 283: Underlter part att besvara fr utredningen framstlld frga, prve rtten med hnsyn till allt, som frekommit, vilken verkan som bevis m tillkomma partens frhllande. Att inte bestrida ett pstende som saknar bevis kan lggas dig till last allts.
15.2.4
Bettina Lindholm ./. frskringskassan i frvaltningsrtten
Bettina Lindholm har anskt om icke tidsbegrnsad sjukersttning men inte helt ovntat ftt avslag. Hon vill naturligtvis verklaga frskringskassans beslut och skriver nu en frsta inlaga till frvaltningsrtten. Hon stller verklagandet till frvaltningsrtten men skickar det till frskringskassan, eftersom det r frskringskassan som ska gra den s.k. rttidsbedmningen, dvs. ta stllning till om verklagandet kommit in inom freskriven tid. Tvister med frskringskassan innebr att verklagandet ska vara frskringskassan tillhanda senast tv mnader efter den dag man mottog beslutet. Har verklagandet kommit in fr sent ska frskringskassan avvisa verklagandet. Har det kommit in i rtt tid ska frskringskassan vidarebefordra verklagandet till frvaltningsrtten, vanligtvis tillsammans med sitt svaroml. Vrt att tnka p r att handlingar ibland kommer bort p en stor myndighet s det kan vara klokt att p ngot stt skra dokumentationen att verklagandet verkligen kommit frskringskassan tillhanda. Vid fr sent inkommet verklagande r det extremt svrt att gra ngot t saken, men i vissa fall finns en mjlighet nr det gller anskan om sjukersttning. Det r att anska p nytt, men det mste man d gra inom tre mnader efter det att ersttningsperioden brjar fr vilken man begr sjukersttning. Detta str i 33 kap 14 frsta stycket SFB291.
291
Motsvarar numera upphvda 16 kap. 5 andra stycket AFL.
256

15.2.4.1
Mall fr verklagande av beslut enligt lagen om allmn frskring
VERKLAGANDE Frskringskassan i Storstads ln Att. Frvaltningsrtten i Storstads ln Box 4321 250 55 Storstad
Klagande Bettina Lindholm, 670726-4392 Vstergatan 7 250 52 Storstad Tel 0282- 39 05 74 Mobiltel 0782- 739 05 74
Motpart Frskringskassan i Storstads ln Box 4321 250 55 Storstad
verklagat avgrande Frskringskassans beslut 2008-12-11
Saken Icke tidsbegrnsad sjukersttning enligt 7 kap 1-3 lagen (1962:381) om allmn frskring (AFL) ___________________________________
Hrmed verklagar jag Frskringskassans beslut 2008-12-11.
257

1 Yrkanden mm Jag yrkar att Frvaltningsrtten undanrjer Frskringskassans beslut och bifaller min anskan om icke tidsbegrnsad sjukersttning, som Frskringskassan i Storstads ln (nedan Frskringskassan) avslog genom beslut 2008-12-11.
2 Sklen fr verklagandet 2.1 Bakgrund r det meningen att man som sjukfrskrad ska tvingas ska arbete om man har svra och omnskliga smrtor och smrtorna gr att man knappt kan vara ur sngen mer n 1-2 dagar i veckan? Vad tycker du som nu ska till att lsa detta mitt verklagande, min vdjan om att skipa rtt! Flj grna med hr i min vardag och ta del av min verklighet, jag som sjlv jobbat som sjukskterska. Jag bor ensam sedan 2003, d min sambo och jag separerade. Har en syster och en mor som ocks bor i Storstad. Jag stortrivdes i mitt arbete som sjukskterska jttemycket och hade mycket omvxlande arbetsuppgifter, nr jag en mndag i slutet av februari 2002 slutligen gick i vggen efter ett stressigt helgpass p lasarettet i Storstad. Kroppen sa helt enkelt stopp. Jag har varit sjukskriven sedan 2002-02-25 fr utmattningsdepression, panikngest, tvngssyndrom, depressioner, och 2006-06-15 fick jag diagnosen fibromyalgi ocks, allt pvisat i diverse utredningar genom frskringskassans anvisningar. Besvren har inte avtagit utan har tvrtom frvrrats genom ren framfr allt genom fibromyalgin - och gjort att jag numera r nstan helt isolerad i min lgenhet med den fljden att mitt tidigare sociala ntverk s gott som helt gtt frlorat. I brjan hade jag vanlig sjukpenning, men 2004-07-01 bytte Frskringskassan sjlvmant ut den mot tidsbegrnsad sjukersttning i olika omgngar fr perioderna frn 2004-07-01 till 2005-12-31, frn 2006-01-01 till 2006-12-31, frn 2007-01-01 till 2007-12-31 samt frn 2008-01-01 till 2008-12-31. I god tid innan den sista perioden gick ut, anskte jag p nytt om sjukersttning fr samma diagnoser som tidigare. Jag lmnade drfr in en anskan om icke tidsbegrnsad sjukersttning 2008-10-03. Frskringskassan gav mig avslag i ett beslut daterat 2008-12-11 men beviljade mig tidsbegrnsad sjukersttning fr perioden frn 2009-01-01 till 2010-06-30, med frklaringen att jag antas ha en nedsatt arbetsfrmga fr 18 mnader framt, men dock inte en stadigvarande nedsatt arbetsfrmga. Jag verklagar nu drfr Frskringskassans beslut, jag lider sammanfattningsvis av diagnoserna stressyndrom, panikngest, tvngssyndrom och depression, samt fibromyalgi. Denna mngsidiga sjukdomsbild i allmnhet och fibromyalgin i synnerhet gr att min vardag alltid r bde oerhrt plgsam och i princip ofrutsgbar. Diagnoser som jag i jobbet som sjukskterska sjlv trodde var illusioner, snt som patienterna bara hittade p. Men s fel jag hade.
258

2.2 Villkoren fr rtt till icke tidsbegrnsad sjukersttning 2.2.1 Jag har nedsatt arbetsfrmga mot hela arbetsmarknaden Det frsta grundvillkoret fr rtten till varaktig sjukersttning str i 7 kap 3 1 st frsta meningen AFL. Enligt denna paragraf ska det vid bedmningen av i vad mn arbetsfrmgan r nedsatt beaktas om den frskrade har sdan frmga att han eller hon kan frsrja sig sjlv genom frvrvsarbete p arbetsmarknaden. Det betyder i klartext att arbetsfrmgan mts genom att vga mina hinder och resurser att arbeta mot arbetsmarknadens krav inklusive den sk. skyddade arbetsmarknaden som tex. lnebidrags- och Samhalls-anstllningar. Med std av 7 kap 3 AFL gr jag drfr fr det frsta gllande att jag saknar sdan frmga att jag kan frsrja mig sjlv genom frvrvsarbete p arbetsmarknaden. Sklen till detta r fljande:
2.2.1.1 Hur mina sjukdomar begrnsar min vardag och mina aktiviteter 2.2.1.1.1 De psykiatriska sjukdomarna Mina psykiatriska besvr har gjort mig allt mer socialt isolerad genom ren. Och med sociala isoleringen fljde ytterligare frdjupade psykiatriska besvr. Ett moment 22 allts! Jag tler inte stress. Jag r oerhrt stressknslig. Det betyder att jag vid minsta stress tappar koncentrationen och kan inte tnka klart. Om stressen kas tillsammans med att jag mste hlla reda p flera saker samtidigt, s tappar jag ltt trden. Att tex. hlla reda p flera telefonsamtal p en dag att ringa klarar jag inte. Inte ens om det str p en papperslapp vad jag ska gra. Min bristande koncentrationsfrmga gr att jag s gott som alltid ltt glmmer att titta p papperslappen ocks. Fr mycket stress ger mig en oerhrd huvudvrk och avsljar min totala avsaknad av simultankapacitet. En hel del av mitt tidigare sociala kontaktnt har gtt frlorat tack vare att jag inte frmtt koncentrera mig. Det betyder ven att jag har enorma svrigheter att planera, och ha framfrhllning. Det r allts inte frgan om en vanlig trtthet ver en helg, utan om ett lngvarigt medicinskt lge redan frn brjan. Jag har ocks svrt att vistas i lokaler dr det r mycket folk. Bara tanken p att det kan dyka upp folk gr mig vettskrmd. Jag r rdd fr folk allts. r ven rdd fr att mta nya mnniskor utan frvarning. Allts om jag ska i vg p ett mte med Frskringskassan vill jag veta skert att jag inte tvingats byta handlggare. Paniken tar verhanden genom att jag fr vldsamma smrtor i brstkorgen och framfr allt fr enorma problem med andningen. Hjrtat slr flera ggr snabbare n normalt, och kommer folk fr nra r risken stor att jag bara knuffar undan alla som kommer i min nrhet. Jag blir vansinnig p att ha folk in p mig. r jag instngd och inte kan fly, fktar jag hellre allts. Tack vare en del arbetsprvningar har jag tvingats in i sdana hr situationer, dr jag bara skrikit och t folk att dra t skogen och knuffat bort dem frn min nrhet. Att ta bussen in till stan r ju bara inte att tnka p, om det inte r frgan om att ka sent p kvllarna nr bussen kr nstan utan passagerare.
259

Jag r ocks oftast nedstmd, har rent av ven svra depressioner emellant. Har dock fram tills nyligen aldrig tnkt p att ta mitt liv. Men i och med frskringskassans beslut s har jag brjat fundera ver vad livet r vrt fr ngot. Vad har jag gjort fr att hamna i denna situation? Jag har inte sjlv valt den. Mina skuldknslor var s starka s jag rent av hamnade p psykens akutmottagning, nr jag inte svarade i telefon nr min syster ringde. Hon blev orolig, och kte hem till mig. Tack vare henne misslyckades mitt sjlvmordsfrsk. Men jag r fortfarande fullt trasig i nerverna pga. frskringskassans hetsjakt p mig. Jag lider ocks av tvngssyndrom. Jag har ett stndigt behov av att tvtta hnderna, eftersom jag r rdd att smittas av farliga sjukdomar. Den rdslan har dock avtagit p bekostnad av kade sjlvmordstankar. Jag har hela tiden skuldknslor som jag tnker p nr jag frsker sova. Skuldknslorna har tvrtemot smittordslan frvrrats i och med de kade sjlvmordstankar. Jag kan helt enkelt inte slppa skuldtankarna. S gott som varje kvll gnar jag flera timmar enbart t de hr ptvingade tankarna. Fr mina psykiatriska besvr medicinerar jag med mycket tunga psykofarmaka som framgr av lkarutltandet om hlsotillstnd.
2.2.1.1.2 Fibromyalgin Jag vet inte frn den ena dagen till den andra hur mina smrtor kommer att begrnsa min vardag. Fibromyalgi r ju en sjukdom som ofta ger upphov till omfattande och varierande niver av smrtor hos mig. Den hr ovetskapen om nr smrtorna dyker upp gr att saker som jag planerat fr ofta fr skjutas upp. Vad jag dremot vet att jag s gott som alltid r smrtfri en, hgst tv dagar i veckan, och att de smrtfria dagarna i regel ocks vllar lindrigare smrta som trttar ut mig. De smrtfulla dagarna r svra fr en frisk mnniska att frestlla sig, och till och med jag sjlv hyste starka tvivel p sjukdomen d jag jobbade som sjukskterska. Nu vet jag att det inte r en hitta-pdiagnos. Men jag ska frklara hur smrtorna yttrar sig. Det gr d ont i hela kroppen, minsta kroppsrrelse kan gra att jag fr ihllande smrtor som strlar ut frn smrtpunkten/smrtpunkterna och hela kroppen blir pverkad. Att diska efter maten tar 2-3 timmar, ibland rentav halva dagen, och det enbart om det finns en tallrik, tv bestick och ett glas att diska. Smrtorna r oftast outhrdliga och minsta felrrelse gr att jag mste stta mig och vila i s fall i 20-30 minuter. Vilka rrelser som gr att gra r omjligt att veta, eftersom den exakta smrtpunkten inte kan hrledas.
260

Samma fenomen intrffar om jag skulle f fr mig att vilja tvtta nere i tvttstugan eller skulle vilja stda. Stda har jag inte klarat av p 4-5 r nu, utan det fr jag varenda gng be om hjlp med, tack och lov stller min mor och min storasyster upp s gott det gr. Det samma gller tvtten. S ngot hushllsarbete klarar jag inte av. Inte ens smrtfria dagar, d de smrtfulla dagarna har trttat ut kroppen s mycket och rubbat smnrytmen, att jag oftast ligger helt utslagen och sover flera timmar dagarna efter. Det r allts oerhrt mycket stryk som min kropp fr ta av fibromyalgin. Smrtornas omfattning, oberknelighet och konsekvenser gr att hela min tillvaro betyder kamp enbart fr att verleva min situation. Hur mycket jag n tvingas, vill, eller frsker terf mitt gamla liv, sger kroppen nstan genast stopp! Jag tar sjlvklart ocks smrtstillande lkemedel mot fibromyalgin, detta och de mediciner jag tar mot mina psykiatriska besvr frstrker trttheten ytterligare utver vad sjukdomarna var fr sig och tillsammans gr.
2.2.1.2 Hur matchar mina funktionsbegrnsningar d arbetsmarknadens krav? Du som lser det hr har skert redan frsttt vid det hr laget att jag r drabbad av ett sndertrasat socialt liv, en oberknelig och plgsam smrtproblematik, och som en fljd drav en omfattande trtthet och en i princip obefintlig prestationsniv. Men, hur matchar denna bristande funktionsfrmga arbetsmarknadens generella krav? Ska vi se vad arbetsmarknaden krver? Efter att ha blddrat igenom ett antal platsannonser torde det rda en rimlig samsyn i samhllet om att den vanliga, reguljra arbetsmarknaden generellt krver fljande av sina arbetsskande: frmgan att arbeta sjlvstndigt, frmgan att ta initiativ, hg sinnesnrvaro, lg sjukfrnvaro, punktlighet och plitlighet att man kommer till jobbet, samarbetsfrmga, koncentrationsfrmga, simultankapacitet, social kompetens, fysisk rrlighet utan att behva vila hela tiden, och stresstlighet.
Punktlighet till att brja med. Min smrtproblematik r s oerhrt oberknelig att jag inte frn ena timmen till den andra vet nr smrtorna stter in. Vad jag vet r att jag har dessa nstan hela veckan, och tack vare svra smrtor r det mycket svrt att sova, vilket gr kroppen outvilad dagen efter. Smnen r allts sndertrasad. Att hlla tider r drfr inget realistiskt krav fr mig.
261

Koncentrationsfrmgan och simultanfrmgan r noll. Det matchar inte kraven i hr uppe. Jag kan inte hlla mnga bollar i luften samtidigt lngre, vilket oftast krvs ven fr de enklare jobben. Social kompetens har jag inte s mycket kvar av. Det borde vara ltt att frst att man inte kan uppvisa social kompetens om man varit lngtidssjuk och frlorat nstan hela sitt sociala ntverk. Fysisk rrlighet r nnu ett overstigligt hinder fr mig. Nr jag inte klarar att diska en kaffekopp utan att jag ska behva stta mig 2-3 ggr om 20-30 minuter vardera, s blir det inte mycket till rrlighet ens i ett kontorsarbete. P den allt mera slimmade arbetsmarknaden stlls kade krav p stresstlighet, det matchar inte heller mina begrnsningar. Inte ens den skyddade arbetsmarknaden r kravls, tyvrr. Dr stlls ocks en del av kraven som p den normala arbetsmarknaden, som bla.: punktlighet och plitlighet att man kommer till jobbet, social kompetens, och fysisk rrlighet utan att behva vila hela tiden.
Dvs. punkter som jag nyss ppekat p att de inte matchar mina funktionsbegrnsningar.
2.2.1.3 Bemtande av frskringskassans pstenden Frskringskassan hvdar att arbete r bra som rehabilitering. Men detta r en grov generalisering som verflyglas av en spariver i sjukfrskringen, och har inget med min dagliga verklighet att gra. Alla behver ha en meningsfull sysselsttning, men det r inte alla som har frmgan att utfra en sdan aktivitet. Mina smrtor r av sdan omfattning, och s pass vl dokumenterade att det r omjligt att utfra ens skyddat arbete, som frskringskassan pstr. (se sidan 2 p. 5 i bilaga 2)
2.2.2 vriga villkor fr rtt till sjukersttning De vriga grundvillkoren fr rtten till varaktig sjukersttning str i 7 kap 1 1 st frsta och andra meningen AFL. Enligt denna paragraf freligger rtt till varaktig sjukersttning om arbetsfrmgan r nedsatt med minst en fjrdedel p grund av sjukdom eller annan nedsttning av den fysiska eller psykiska prestationsfrmgan, om arbetsfrmgan kan anses stadigvarande nedsatt, och om tgrder som avses i 3 kap. 7 b eller 22 kap. dvs. ytterligare rehabiliteringstgrder - inte bedms kunna leda till att den frskrade terfr ngon arbetsfrmga.
262

2.2.2.1 Min arbetsfrmga r nedsatt med minst en fjrdedel Med std av 7 kap 1 AFL gr jag drfr fr det andra gllande att min arbetsfrmga r nedsatt med minst 25 procent. Sklet till detta r fljande: Mina omfattande smrtor nstan hela veckan gr att jag inte ens kommer klara att arbeta ett par timmar i veckan. Detta trots att man fr arbeta i fem timmar i veckan och behlla hel sjukersttning.
2.2.2.2 Min arbetsfrmga r stadigvarande nedsatt Vad som menas med stadigvarande nedsatt arbetsfrmga frklaras nrmare i frarbetena till rehabiliteringskedjan. Det ska vara frgan om kroniska sjukdomar och irreversibla skador dr ytterligare medicinskt eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedms kunna leda till frbttrad arbetsfrmga p den reguljra arbetsmarknaden inklusive den skyddade arbetsmarknaden, dvs. att det medicinska lget antas vara stationrt. Denna bedmningen mste utg frn de behandlingsmetoder som r knda vid tidpunkten fr handlggningen av anskan. (prop. 2007/08:136, s. 88) Med std av 7 kap 1 AFL och uttalandena i prop. 2007/08:136 gr jag fr det tredje gllande att min arbetsfrmga r stadigvarande nedsatt. Sklet till detta r fljande: Fibromyalgi r ingen lngsiktig sjukdom, den r livslng och bestende. Ngot botemedel finns inte, det enda som jag r hnvisad till just nu r smrtstillande lkemedel. Eftersom jag lider av svra smrtor blir det sjlvklart nst intill omjligt att rehabilitera bort de psykiatriska diagnoserna. Det r mycket sllan som jag kommer ut ur min bostad. Drfr kan man sga att mina psykiatriska diagnoser ocks r stationra, allts icke rehabiliteringsbara.
2.2.2.3 Ytterligare rehabilitering r utsiktsls Med std av 7 kap 1 AFL gr jag slutligen fr det fjrde gllande att ytterligare rehabilitering r utsiktsls. Sklet till detta r fljande: Jag har redan gtt igenom flertalet arbetslivsinriktade rehabiliteringar. Innan jag fick fibromyalgin kunde jag klara enklare arbeten inom min kommundel dr jag bor, om jobbet lg p gngavstnd, och utifrn individuellt anpassade arbetsuppgifter, dr det inte var mycket folk, noll stresskrav, och jag fick en sdan arbetsprvning hsten 2005 i en frening som arbetar fr hemlsa, FSU, Freningen Stoppa Uteliggarskapet, de har sin lokal inom fem minuters gngavstnd. Det var min frsta arbetsprvning. Men s brjade jag f problem med smrtorna efter ett par mnaders arbetsprvning, och sjukanmlde mig allt oftare, s till slut gick detta inte.
263

Vren 2006 ordnades en praktik i en reception i ett fretag i min nrhet, hos AB Rehabmedicin. Det var frgan om enklare uppgifter som att kopiera papper och att svara i telefon fr fretagets rkning. Praktiken avbrts efter tre veckor d jag inte kommit dit mer n en dag p de tre veckorna och bara klarat 1,5 timme, sen kom smrtorna. En ur personalen fick flja mig hem, en gngpromenad p 10 minuter som i stllet tog 2,5 timmar. Pga. mina svra smrtor. Frskringskassan gav sig inte. S hsten 2006 var det dags igen. Ny praktik, men nu p ett bibliotek, dr det oftast r lugnt och avkopplande. Jag skulle bara skta litteraturrdgivningen, men jag kom aldrig i vg till praktiken pga. mina outhrdliga och vldsamma smrtor. Efter tv veckor avslutades praktiken.
2.2.2.4 Ngra tankar fr att avrunda det hela N, vad tyckte du som lst mitt verklagande? r jag rtt person att anstlla? Hade du anstllt mig med denna meritfrteckning ovan om du varit arbetsgivare? Misslyckade arbetsprvningar fr att terf min sjlvknsla och mitt egenvrde, men samtliga har pvisat noll frmga att klara enklare arbetsuppgifter. Nu menar frskringskassan att jag ska st till den ppna eller skyddade arbetsmarknadens frfogande p heltid. Jag tror och hoppas att du som lst detta verklagande har tillrcklig inlevelsefrmga och lyssnar till min vdjan.
3 De bevis som jag vill beropa och andra bilagor Jag bifogar i bilaga 1 en styrkt kopia av ett intyg av leg. lk. Paul Hansson, spec. i allmnpsykiatri, p lasarettet i Storstad, dr jag r patient och str under behandling fr mina psykiatriska sjukdomar, utfrdat 2008-09-18 dels fr att bevisa att mina diagnoser utmattningsdepression, stressyndrom, panikngest, tvngstankar och depressioner utgr ett avgrande hinder fr mig att utfra arbetsuppgifter i vilket som helst arbete ute p den ppna reguljra arbetsmarknaden eller i ett s.k. srskilt anordnat arbete som t.ex. skyddat arbete dels till styrkande av att rehabiliteringsinsatser frutstter svl trygghet som avsaknad av den omfattande smrtproblematiken som jag lider av. Vidare bifogar jag i bilaga 2 en styrkt kopia av ett intyg av leg. lk. Per Nilsson, spec. i smrtsjukdomar, p lasarettet i Storstad, dr jag r patient fr min fibromyalgi, utfrdat 200806-11 dels fr att bevisa att mina diagnos fibromyalgi utgr ett avgrande hinder fr mig att utfra arbetsuppgifter i vilket som helst arbete ute p den ppna reguljra arbetsmarknaden eller i ett s.k. srskilt anordnat arbete som t.ex. skyddat arbete dels fr att bevisa att alla rehabiliteringsinsatser i mitt rende har uttmts och att det medicinska tillstndet d allts r stationrt och arbetsfrmgan drmed stadigvarande nedsatt.
264

Slutligen bifogar jag ocks styrka kopior av min anskan om sjukersttning i bilaga 3 och Frskringskassans beslut 2008-12-11 i bilaga 4. Jag frbehller mig rtten att skicka in ytterligare handlingar och dokument efter att jag tagit del av Frskringskassans yttrande i rendet. Storstad 2008-12-15
Bettina Lindholm
Bettina Lindholm
265

15.2.4.2
VERKLAGANDE
Mall fr verklagande av beslut enligt socialfrskringsbalken
Frskringskassan i Storstads ln Att. Frvaltningsrtten i Storstads ln Box 4321 250 55 Storstad
verklagat avgrande Frskringskassans beslut 2008-12-11
Saken Icke tidsbegrnsad sjukersttning enligt 33 kap. socialfrskringsbalken (SFB) ___________________________________
Hrmed verklagar jag Frskringskassans beslut 2008-12-11.
266

1 Yrkanden mm Jag yrkar att Frvaltningsrtten undanrjer Frskringskassans beslut och bifaller min anskan om icke tidsbegrnsad sjukersttning, som Frskringskassan i Storstads ln (nedan Frskringskassan) avslog genom beslut 2008-12-11.
2 Sklen fr verklagandet 2.1 Bakgrund r det meningen att man som sjukfrskrad ska tvingas ska arbete om man har svra och omnskliga smrtor och smrtorna gr att man knappt kan vara ur sngen mer n 1-2 dagar i veckan? Vad tycker du som nu ska till att lsa detta mitt verklagande, min vdjan om att skipa rtt! Flj grna med hr i min vardag och ta del av min verklighet, jag som sjlv jobbat som sjukskterska. Jag bor ensam sedan 2003, d min sambo och jag separerade. Har en syster och en mor som ocks bor i Storstad. Jag stortrivdes i mitt arbete som sjukskterska jttemycket och hade mycket omvxlande arbetsuppgifter, nr jag en mndag i slutet av februari 2002 slutligen gick i vggen efter ett stressigt helgpass p lasarettet i Storstad. Kroppen sa helt enkelt stopp. Jag har varit sjukskriven sedan 2002-02-25 fr utmattningsdepression, panikngest, tvngssyndrom, depressioner, och 2006-06-15 fick jag diagnosen fibromyalgi ocks, allt pvisat i diverse utredningar genom frskringskassans anvisningar. Besvren har inte avtagit utan har tvrtom frvrrats genom ren framfr allt genom fibromyalgin - och gjort att jag numera r nstan helt isolerad i min lgenhet med den fljden att mitt tidigare sociala ntverk s gott som helt gtt frlorat. I brjan hade jag vanlig sjukpenning, men 2004-07-01 bytte Frskringskassan sjlvmant ut den mot tidsbegrnsad sjukersttning i olika omgngar fr perioderna frn 2004-07-01 till 2005-12-31, frn 2006-01-01 till 2006-12-31, frn 2007-01-01 till 2007-12-31 samt frn 2008-01-01 till 2008-12-31. I god tid innan den sista perioden gick ut, anskte jag p nytt om sjukersttning fr samma diagnoser som tidigare. Jag lmnade drfr in en anskan om icke tidsbegrnsad sjukersttning 2008-10-03. Frskringskassan gav mig avslag i ett beslut daterat 2008-12-11 men beviljade mig tidsbegrnsad sjukersttning fr perioden frn 2009-01-01 till 2010-06-30, med frklaringen att jag antas ha en nedsatt arbetsfrmga fr 18 mnader framt, men dock inte en stadigvarande nedsatt arbetsfrmga. Jag verklagar nu drfr Frskringskassans beslut, jag lider sammanfattningsvis av diagnoserna stressyndrom, panikngest, tvngssyndrom och depression, samt fibromyalgi. Denna mngsidiga sjukdomsbild i allmnhet och fibromyalgin i synnerhet gr att min vardag alltid r bde oerhrt plgsam och i princip ofrutsgbar. Diagnoser som jag i jobbet som sjukskterska sjlv trodde var illusioner, snt som patienterna bara hittade p. Men s fel jag hade.
267

2.2 Villkoren fr rtt till icke tidsbegrnsad sjukersttning 2.2.1 Jag har nedsatt arbetsfrmga mot hela arbetsmarknaden Det frsta grundvillkoret fr rtten till varaktig sjukersttning str i 33 kap 10 SFB. Enligt denna paragraf ska Frskringskassan beakta den frskrades frmga att frsrja sig sjlv genom frvrvsarbete p arbetsmarknaden nr det bedms hur nedsatt arbetsfrmgan r. Det betyder i klartext att arbetsfrmgan mts genom att vga mina hinder och resurser att arbeta mot arbetsmarknadens krav inklusive den sk. skyddade arbetsmarknaden som tex. lnebidrags- och Samhalls-anstllningar. Med std av 33 kap 10 SFB gr jag drfr fr det frsta gllande att jag saknar sdan frmga att jag kan frsrja mig sjlv genom frvrvsarbete p arbetsmarknaden. Sklen till detta r fljande:
2.2.1.1 Hur mina sjukdomar begrnsar min vardag och mina aktiviteter 2.2.1.1.1 De psykiatriska sjukdomarna Mina psykiatriska besvr har gjort mig allt mer socialt isolerad genom ren. Och med sociala isoleringen fljde ytterligare frdjupade psykiatriska besvr. Ett moment 22 allts! Jag tler inte stress. Jag r oerhrt stressknslig. Det betyder att jag vid minsta stress tappar koncentrationen och kan inte tnka klart. Om stressen kas tillsammans med att jag mste hlla reda p flera saker samtidigt, s tappar jag ltt trden. Att tex. hlla reda p flera telefonsamtal p en dag att ringa klarar jag inte. Inte ens om det str p en papperslapp vad jag ska gra. Min bristande koncentrationsfrmga gr att jag s gott som alltid ltt glmmer att titta p papperslappen ocks. Fr mycket stress ger mig en oerhrd huvudvrk och avsljar min totala avsaknad av simultankapacitet. En hel del av mitt tidigare sociala kontaktnt har gtt frlorat tack vare att jag inte frmtt koncentrera mig. Det betyder ven att jag har enorma svrigheter att planera, och ha framfrhllning. Det r allts inte frgan om en vanlig trtthet ver en helg, utan om ett lngvarigt medicinskt lge redan frn brjan. Jag har ocks svrt att vistas i lokaler dr det r mycket folk. Bara tanken p att det kan dyka upp folk gr mig vettskrmd. Jag r rdd fr folk allts. r ven rdd fr att mta nya mnniskor utan frvarning. Allts om jag ska i vg p ett mte med Frskringskassan vill jag veta skert att jag inte tvingats byta handlggare. Paniken tar verhanden genom att jag fr vldsamma smrtor i brstkorgen och framfr allt fr enorma problem med andningen. Hjrtat slr flera ggr snabbare n normalt, och kommer folk fr nra r risken stor att jag bara knuffar undan alla som kommer i min nrhet. Jag blir vansinnig p att ha folk in p mig. r jag instngd och inte kan fly, fktar jag hellre allts. Tack vare en del arbetsprvningar har jag tvingats in i sdana hr situationer, dr jag bara skrikit och t folk att dra t skogen och knuffat bort dem frn min nrhet. Att ta bussen in till stan r ju bara inte att tnka p, om det inte r frgan om att ka sent p kvllarna nr bussen kr nstan utan passagerare.
268

Jag r ocks oftast nedstmd, har rent av ven svra depressioner emellant. Har dock fram tills nyligen aldrig tnkt p att ta mitt liv. Men i och med frskringskassans beslut s har jag brjat fundera ver vad livet r vrt fr ngot. Vad har jag gjort fr att hamna i denna situation? Jag har inte sjlv valt den. Mina skuldknslor var s starka s jag rent av hamnade p psykens akutmottagning, nr jag inte svarade i telefon nr min syster ringde. Hon blev orolig, och kte hem till mig. Tack vare henne misslyckades mitt sjlvmordsfrsk. Men jag r fortfarande fullt trasig i nerverna pga. frskringskassans hetsjakt p mig. Jag lider ocks av tvngssyndrom. Jag har ett stndigt behov av att tvtta hnderna, eftersom jag r rdd att smittas av farliga sjukdomar. Den rdslan har dock avtagit p bekostnad av kade sjlvmordstankar. Jag har hela tiden skuldknslor som jag tnker p nr jag frsker sova. Skuldknslorna har tvrtemot smittordslan frvrrats i och med de kade sjlvmordstankar. Jag kan helt enkelt inte slppa skuldtankarna. S gott som varje kvll gnar jag flera timmar enbart t de hr ptvingade tankarna. Fr mina psykiatriska besvr medicinerar jag med mycket tunga psykofarmaka som framgr av lkarutltandet om hlsotillstnd.
2.2.1.1.2 Fibromyalgin Jag vet inte frn den ena dagen till den andra hur mina smrtor kommer att begrnsa min vardag. Fibromyalgi r ju en sjukdom som ofta ger upphov till omfattande och varierande niver av smrtor hos mig. Den hr ovetskapen om nr smrtorna dyker upp gr att saker som jag planerat fr ofta fr skjutas upp. Vad jag dremot vet att jag s gott som alltid r smrtfri en, hgst tv dagar i veckan, och att de smrtfria dagarna i regel ocks vllar lindrigare smrta som trttar ut mig. De smrtfulla dagarna r svra fr en frisk mnniska att frestlla sig, och till och med jag sjlv hyste starka tvivel p sjukdomen d jag jobbade som sjukskterska. Nu vet jag att det inte r en hitta-pdiagnos. Men jag ska frklara hur smrtorna yttrar sig. Det gr d ont i hela kroppen, minsta kroppsrrelse kan gra att jag fr ihllande smrtor som strlar ut frn smrtpunkten/smrtpunkterna och hela kroppen blir pverkad. Att diska efter maten tar 2-3 timmar, ibland rentav halva dagen, och det enbart om det finns en tallrik, tv bestick och ett glas att diska. Smrtorna r oftast outhrdliga och minsta felrrelse gr att jag mste stta mig och vila i s fall i 20-30 minuter. Vilka rrelser som gr att gra r omjligt att veta, eftersom den exakta smrtpunkten inte kan hrledas.
269

Samma fenomen intrffar om jag skulle f fr mig att vilja tvtta nere i tvttstugan eller skulle vilja stda. Stda har jag inte klarat av p 4-5 r nu, utan det fr jag varenda gng be om hjlp med, tack och lov stller min mor och min storasyster upp s gott det gr. Det samma gller tvtten. S ngot hushllsarbete klarar jag inte av. Inte ens smrtfria dagar, d de smrtfulla dagarna har trttat ut kroppen s mycket och rubbat smnrytmen, att jag oftast ligger helt utslagen och sover flera timmar dagarna efter. Det r allts oerhrt mycket stryk som min kropp fr ta av fibromyalgin. Smrtornas omfattning, oberknelighet och konsekvenser gr att hela min tillvaro betyder kamp enbart fr att verleva min situation. Hur mycket jag n tvingas, vill, eller frsker terf mitt gamla liv, sger kroppen nstan genast stopp! Jag tar sjlvklart ocks smrtstillande lkemedel mot fibromyalgin, detta och de mediciner jag tar mot mina psykiatriska besvr frstrker trttheten ytterligare utver vad sjukdomarna var fr sig och tillsammans gr.
2.2.1.2 Hur matchar mina funktionsbegrnsningar d arbetsmarknadens krav? Du som lser det hr har skert redan frsttt vid det hr laget att jag r drabbad av ett sndertrasat socialt liv, en oberknelig och plgsam smrtproblematik, och som en fljd drav en omfattande trtthet och en i princip obefintlig prestationsniv. Men, hur matchar denna bristande funktionsfrmga arbetsmarknadens generella krav? Ska vi se vad arbetsmarknaden krver? Efter att ha blddrat igenom ett antal platsannonser torde det rda en rimlig samsyn i samhllet om att den vanliga, reguljra arbetsmarknaden generellt krver fljande av sina arbetsskande: frmgan att arbeta sjlvstndigt, frmgan att ta initiativ, hg sinnesnrvaro, lg sjukfrnvaro, punktlighet och plitlighet att man kommer till jobbet, samarbetsfrmga, koncentrationsfrmga, simultankapacitet, social kompetens, fysisk rrlighet utan att behva vila hela tiden, och stresstlighet.
Punktlighet till att brja med. Min smrtproblematik r s oerhrt oberknelig att jag inte frn ena timmen till den andra vet nr smrtorna stter in. Vad jag vet r att jag har dessa nstan hela veckan, och tack vare svra smrtor r det mycket svrt att sova, vilket gr kroppen outvilad dagen efter. Smnen r allts sndertrasad. Att hlla tider r drfr inget realistiskt krav fr mig.
270

Koncentrationsfrmgan och simultanfrmgan r noll. Det matchar inte kraven i hr uppe. Jag kan inte hlla mnga bollar i luften samtidigt lngre, vilket oftast krvs ven fr de enklare jobben. Social kompetens har jag inte s mycket kvar av. Det borde vara ltt att frst att man inte kan uppvisa social kompetens om man varit lngtidssjuk och frlorat nstan hela sitt sociala ntverk. Fysisk rrlighet r nnu ett overstigligt hinder fr mig. Nr jag inte klarar att diska en kaffekopp utan att jag ska behva stta mig 2-3 ggr om 20-30 minuter vardera, s blir det inte mycket till rrlighet ens i ett kontorsarbete. P den allt mera slimmade arbetsmarknaden stlls kade krav p stresstlighet, det matchar inte heller mina begrnsningar. Inte ens den skyddade arbetsmarknaden r kravls, tyvrr. Dr stlls ocks en del av kraven som p den normala arbetsmarknaden, som bla.: punktlighet och plitlighet att man kommer till jobbet, social kompetens, och fysisk rrlighet utan att behva vila hela tiden.
2.2.2 vriga villkor fr rtt till sjukersttning De vriga grundvillkoren fr rtten till varaktig sjukersttning str i 33 kap 5-6 SFB. Enligt dessa paragrafer freligger rtt till varaktig sjukersttning om arbetsfrmgan r nedsatt med minst en fjrdedel p grund av sjukdom eller annan nedsttning av den fysiska eller psykiska prestationsfrmgan (33 kap 5 SFB), om arbetsfrmgan kan anses stadigvarande nedsatt (33 kap 6 SFB), och om tgrder som avses i 27 kap. 6 samt i 2931 kap. dvs. ytterligare rehabiliteringstgrder - inte bedms kunna leda till att den frskrade terfr ngon arbetsfrmga (33 kap 6 SFB).
271

2.2.2.1 Min arbetsfrmga r nedsatt med minst en fjrdedel Med std av 33 kap 5 SFB gr jag drfr fr det andra gllande att min arbetsfrmga r nedsatt med minst 25 procent. Sklet till detta r fljande: Mina omfattande smrtor nstan hela veckan gr att jag inte ens kommer klara att arbeta ett par timmar i veckan. Detta trots att man fr arbeta i fem timmar i veckan och behlla hel sjukersttning.
2.2.2.2 Min arbetsfrmga r stadigvarande nedsatt Vad som menas med stadigvarande nedsatt arbetsfrmga frklaras nrmare i frarbetena till rehabiliteringskedjan. Det ska vara frgan om kroniska sjukdomar och irreversibla skador dr ytterligare medicinskt eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedms kunna leda till frbttrad arbetsfrmga p den reguljra arbetsmarknaden inklusive den skyddade arbetsmarknaden, dvs. att det medicinska lget antas vara stationrt. Denna bedmningen mste utg frn de behandlingsmetoder som r knda vid tidpunkten fr handlggningen av anskan. (prop. 2007/08:136, s. 88) Med std av 33 kap 6 SFB och uttalandena i prop. 2007/08:136 gr jag fr det tredje gllande att min arbetsfrmga r stadigvarande nedsatt. Sklet till detta r fljande: Fibromyalgi r ingen lngsiktig sjukdom, den r livslng och bestende. Ngot botemedel finns inte, det enda som jag r hnvisad till just nu r smrtstillande lkemedel. Eftersom jag lider av svra smrtor blir det sjlvklart nst intill omjligt att rehabilitera bort de psykiatriska diagnoserna. Det r mycket sllan som jag kommer ut ur min bostad. Drfr kan man sga att mina psykiatriska diagnoser ocks r stationra, allts icke rehabiliteringsbara.
2.2.2.3 Ytterligare rehabilitering r utsiktsls Med std av 33 kap 6 SFB gr jag slutligen fr det fjrde gllande att ytterligare rehabilitering r utsiktsls. Sklet till detta r fljande: Jag har redan gtt igenom flertalet arbetslivsinriktade rehabiliteringar. Innan jag fick fibromyalgin kunde jag klara enklare arbeten inom min kommundel dr jag bor, om jobbet lg p gngavstnd, och utifrn individuellt anpassade arbetsuppgifter, dr det inte var mycket folk, noll stresskrav, och jag fick en sdan arbetsprvning hsten 2005 i en frening som arbetar fr hemlsa, FSU, Freningen Stoppa Uteliggarskapet, de har sin lokal inom fem minuters gngavstnd. Det var min frsta arbetsprvning. Men s brjade jag f problem med smrtorna efter ett par mnaders arbetsprvning, och sjukanmlde mig allt oftare, s till slut gick detta inte.
272

Vren 2006 ordnades en praktik i en reception i ett fretag i min nrhet, hos AB Rehabmedicin. Det var frgan om enklare uppgifter som att kopiera papper och att svara i telefon fr fretagets rkning. Praktiken avbrts efter tre veckor d jag inte kommit dit mer n en dag p de tre veckorna och bara klarat 1,5 timme, sen kom smrtorna. En ur personalen fick flja mig hem, en gngpromenad p 10 minuter som i stllet tog 2,5 timmar. Pga. mina svra smrtor. Frskringskassan gav sig inte. S hsten 2006 var det dags igen. Ny praktik, men nu p ett bibliotek, dr det oftast r lugnt och avkopplande. Jag skulle bara skta litteraturrdgivningen, men jag kom aldrig i vg till praktiken pga. mina outhrdliga och vldsamma smrtor. Efter tv veckor avslutades praktiken.
3 De bevis som jag vill beropa och andra bilagor Jag bifogar i bilaga 1 en styrkt kopia av ett intyg av leg. lk. Paul Hansson, spec. i allmnpsykiatri, p lasarettet i Storstad, dr jag r patient och str under behandling fr mina psykiatriska sjukdomar, utfrdat 2008-09-18 dels fr att bevisa att mina diagnoser utmattningsdepression, stressyndrom, panikngest, tvngstankar och depressioner utgr ett avgrande hinder fr mig att utfra arbetsuppgifter i vilket som helst arbete ute p den ppna reguljra arbetsmarknaden eller i ett s.k. srskilt anordnat arbete som t.ex. skyddat arbete dels till styrkande av att rehabiliteringsinsatser frutstter svl trygghet som avsaknad av den omfattande smrtproblematiken som jag lider av. Vidare bifogar jag i bilaga 2 en styrkt kopia av ett intyg av leg. lk. Per Nilsson, spec. i smrtsjukdomar, p lasarettet i Storstad, dr jag r patient fr min fibromyalgi, utfrdat 200806-11 dels fr att bevisa att mina diagnos fibromyalgi utgr ett avgrande hinder fr mig att utfra arbetsuppgifter i vilket som helst arbete ute p den ppna reguljra arbetsmarknaden eller i ett s.k. srskilt anordnat arbete som t.ex. skyddat arbete dels fr att bevisa att alla rehabiliteringsinsatser i mitt rende har uttmts och att det medicinska tillstndet d allts r stationrt och arbetsfrmgan drmed stadigvarande nedsatt.
273

Slutligen bifogar jag ocks styrka kopior av min anskan om sjukersttning i bilaga 3 och Frskringskassans beslut 2008-12-11 i bilaga 4. Jag frbehller mig rtten att skicka in ytterligare handlingar och dokument efter att jag tagit del av Frskringskassans yttrande i rendet. Storstad 2008-12-15
Bettina Lindholm
Bettina Lindholm
274

15.2.5
Bettina Lindholm ./. frskringskassan i kammarrtten
Bettina Lindholm frlorade lite ovntat i frvaltningsrtten s nu vill hon g vidare och verklaga till kammarrtten. Dr krvs dessutom prvningstillstnd. Det r inget komplicerat utan innebr bara en extra (eller preliminr) bedmning av rendet. Om prvningstillstnd meddelas ger detta ej sllan en viss antydan vart rendet lutar, men inte alltid, eftersom kammarrtten ocks kan beviljas prvningstillstnd fr att ge en vgledande dom. Det r sllsynt att prvningstillstnd ges i kammarrtten, men eftersom rehabiliteringskedjan (prop. 2007/08:136) r frhllandevis ny s finns det mycket sparsamt med vgledande domar frn de hgre instanserna, men ven i det gamla regelverket framstr en del frgor tyvrr obesvarade i nulget, frgor som ger utrymme till en kad rttsoskerhet i frskringskassans regeltillmpning, och som framkommer i nsta mall. Avslag p begran om prvningstillstnd fattas inte genom en dom utan genom ett vanligt beslut, fr vilket gller att man kan verklaga detta till Hgsta frvaltningsdomstolen. I Hgsta frvaltningsdomstolen gller ocks krav p prvningstillstnd i sdant fall. Omvnt gller att kammarrttens beslut att bevilja prvningstillstnd fr ena parten inte kan verklagas av den andra parten. Har man som enskilt ftt prvningstillstnd i kammarrtten i ml mot Frskringskassan s kan sledes Frskringskassan inte verklaga det beslutet till Hgsta frvaltningsdomstolen utan i sdant fall kommer kammarrtten att ta upp mlet fr prvning i sakfrgan. Mallar fr prvning i Hgsta frvaltningsdomstolen r egentligen verfldiga, eftersom resonemanget gr ut p samma principer som i mallarna i frvaltningsrtten och kammarrtten, enda skillnaden r frgan om prvningstillstnd i kammarrtten. Det r endast den versta punkten, frgan om behovet av vgledande domar, som kan ge prvningstillstnd i Hgsta frvaltningsdomstolen, utom i lagens ytterkanter, dr det finns marginella ytor fr prvningstillstnd av extraordinra (dvs. synnerliga) skl. Sistnmnda typ av prvningstillstnd frekommer ven i kammarrtten, men den typen av prvningstillstnd kommer nstan aldrig i frga, och berrs drfr inte i dessa mallar.
275

15.2.5.1
Mall fr verklagande av beslut enligt lagen om allmn frskring
VERKLAGANDE Frvaltningsrtten i Storstads ln Att. Kammarrtten i Storstad Box 1234 250 51 Storstad
verklagat avgrande Frvaltningsrttens i Storstads ln dom i ml nr 1894-2006 E meddelad 2009-03-11
Saken Icke tidsbegrnsad sjukersttning enligt 7 kap 1-3 lagen (1962:381) om allmn frskring (AFL) ___________________________________
Hrmed verklagar jag Frvaltningsrttens i Storstads ln dom i ml nr 1894-2006 E meddelad 2009-03-11.
276

1 Yrkanden mm Jag yrkar att kammarrtten beviljar prvningstillstnd fr prvning av saken. Om kammarrtten beviljar prvningstillstnd, yrkar jag att kammarrtten undanrjer Frvaltningsrttens dom och bifaller min anskan om icke tidsbegrnsad sjukersttning, som Frskringskassan i Storstads ln (nedan Frskringskassan) avslog genom beslut 2008-12-11.
2 Sklen fr kammarrtten att bevilja prvningstillstnd Kammarrtten ska bevilja prvningstillstnd bla. om det r av vikt fr ledning av rttstillmpningen att verklagandet prvas av kammarrtten, eller om det frekommer anledning att ndra Frvaltningsrtten dom. Jag gr drfr gllande att kammarrtten har skl att bevilja prvningstillstnd. Sklet till detta r fljande:
2.1 Frgor av vikt fr ledning av rttstillmpningen Rehabiliteringskedjan r tmligen ny. Det br inte ha skapats ngra vgledande domar n p omrdet nr det gller begreppet arbetsfrmga i rehabiliteringskedjans mening, varfr kammarrtten ska bevilja prvningstillstnd. En annan frga som hittills inte besvarats mer n ytligt i Hgsta frvaltningsdomstolen r begreppet normalt frekommande arbete. Frgan tex. vilka allmnt hllna krav stller dels den normala arbetsmarknaden, dels den skyddade arbetsmarknaden, vntar fortfarande p sitt svar i rttspraxis. Det finns ingen juridiskt bindande vgledning fr hur kraven p arbetsmarknaden ska anses vara fr att bestmma den frskrades funktionsfrmga i relation till hela arbetsmarknaden. Som rttslget r nu, riskerar bedmningen av arbetsfrmgan att gras mot en fiktiv arbetsmarknad, och det uppstr regionala skillnader i frskringskassans tillmpning av lagen. En tredje frga som ocks vntar p sitt svar i rttspraxis r hur lngt man ska behva strcka sig i rehabiliteringshnseende. Ska man ha provat en eller ett par rehabiliteringstgrder fr att alla rehabiliteringstgrder ska anses uttmda? Samma problem hr som med bedmningen av arbetsfrmgan, det blir i dagslget frgan om hnsynstaganden till fiktiva rehabiliteringsinsatser, och det uppstr ven i denna frgestllning regionala skillnader i frskringskassans tillmpning av lagen.
277

2.2 Anledning att ndra Frvaltningsrtten dom Det finns ocks anledning fr kammarrtten att dma annorlunda n Frvaltningsrtten. Frvaltningsrtten har inte i tillrcklig grad vgt in den dokumentation och de brister i frskringskassans utredning som jag pekat p i mitt tredje yttrande i Frvaltningsrtten. Jag bifogar det yttrandet ocks till detta verklagandet. Frvaltningsrtten har ej heller tagit hnsyn till min invndning mot frskringskassans pstende, se rubriken 3.2.1.3 nedan!
3 Sklen fr verklagandet i sakfrgan 3.1 Bakgrund r det meningen att man som sjukfrskrad ska tvingas ska arbete om man har svra och omnskliga smrtor och smrtorna gr att man knappt kan vara ur sngen mer n 1-2 dagar i veckan? Vad tycker du som nu ska till att lsa detta mitt verklagande, min vdjan om att skipa rtt! Flj grna med hr i min vardag och ta del av min verklighet, jag som sjlv jobbat som sjukskterska. Jag bor ensam sedan 2003, d min sambo och jag separerade. Har en syster och en mor som ocks bor i Storstad. Jag stortrivdes i mitt arbete som sjukskterska jttemycket och hade mycket omvxlande arbetsuppgifter, nr jag en mndag i slutet av februari 2002 slutligen gick i vggen efter ett stressigt helgpass p lasarettet i Storstad. Kroppen sa helt enkelt stopp. Jag har varit sjukskriven sedan 2002-02-25 fr utmattningsdepression, panikngest, tvngssyndrom, depressioner, och 2006-06-15 fick jag diagnosen fibromyalgi ocks, allt pvisat i diverse utredningar genom frskringskassans anvisningar. Besvren har inte avtagit utan har tvrtom frvrrats genom ren framfr allt genom fibromyalgin - och gjort att jag numera r nstan helt isolerad i min lgenhet med den fljden att mitt tidigare sociala ntverk s gott som helt gtt frlorat. I brjan hade jag vanlig sjukpenning, men 2004-07-01 bytte Frskringskassan sjlvmant ut den mot tidsbegrnsad sjukersttning i olika omgngar fr perioderna frn 2004-07-01 till 2005-12-31, frn 2006-01-01 till 2006-12-31, frn 2007-01-01 till 2007-12-31 samt frn 2008-01-01 till 2008-12-31. I god tid innan den sista perioden gick ut, anskte jag p nytt om sjukersttning fr samma diagnoser som tidigare. Jag lmnade drfr in en anskan om icke tidsbegrnsad sjukersttning 2008-10-03. Frskringskassan gav mig avslag i ett beslut daterat 2008-12-11 men beviljade mig tidsbegrnsad sjukersttning fr perioden frn 2009-01-01 till 2010-06-30, med frklaringen att jag antas ha en nedsatt arbetsfrmga fr 18 mnader framt, men dock inte en stadigvarande nedsatt arbetsfrmga.
278

Jag verklagar nu drfr Frskringskassans beslut, jag lider sammanfattningsvis av diagnoserna stressyndrom, panikngest, tvngssyndrom och depression, samt fibromyalgi. Denna mngsidiga sjukdomsbild i allmnhet och fibromyalgin i synnerhet gr att min vardag alltid r bde oerhrt plgsam och i princip ofrutsgbar. Diagnoser som jag i jobbet som sjukskterska sjlv trodde var illusioner, snt som patienterna bara hittade p. Men s fel jag hade.
3.2 Villkoren fr rtt till icke tidsbegrnsad sjukersttning 3.2.1 Jag har nedsatt arbetsfrmga mot hela arbetsmarknaden Det frsta grundvillkoret fr rtten till varaktig sjukersttning str i 7 kap 3 1 st frsta meningen AFL. Enligt denna paragraf ska det vid bedmningen av i vad mn arbetsfrmgan r nedsatt beaktas om den frskrade har sdan frmga att han eller hon kan frsrja sig sjlv genom frvrvsarbete p arbetsmarknaden. Det betyder i klartext att arbetsfrmgan mts genom att vga mina hinder och resurser att arbeta mot arbetsmarknadens krav inklusive den sk. skyddade arbetsmarknaden som tex. lnebidrags- och Samhalls-anstllningar. Med std av 7 kap 3 AFL gr jag drfr fr det frsta gllande att jag saknar sdan frmga att jag kan frsrja mig sjlv genom frvrvsarbete p arbetsmarknaden. Sklen till detta r fljande:
3.2.1.1 Hur mina sjukdomar begrnsar min vardag och mina aktiviteter 3.2.1.1.1 De psykiatriska sjukdomarna Mina psykiatriska besvr har gjort mig allt mer socialt isolerad genom ren. Och med sociala isoleringen fljde ytterligare frdjupade psykiatriska besvr. Ett moment 22 allts! Jag tler inte stress. Jag r oerhrt stressknslig. Det betyder att jag vid minsta stress tappar koncentrationen och kan inte tnka klart. Om stressen kas tillsammans med att jag mste hlla reda p flera saker samtidigt, s tappar jag ltt trden. Att tex. hlla reda p flera telefonsamtal p en dag att ringa klarar jag inte. Inte ens om det str p en papperslapp vad jag ska gra. Min bristande koncentrationsfrmga gr att jag s gott som alltid ltt glmmer att titta p papperslappen ocks. Fr mycket stress ger mig en oerhrd huvudvrk och avsljar min totala avsaknad av simultankapacitet. En hel del av mitt tidigare sociala kontaktnt har gtt frlorat tack vare att jag inte frmtt koncentrera mig. Det betyder ven att jag har enorma svrigheter att planera, och ha framfrhllning. Det r allts inte frgan om en vanlig trtthet ver en helg, utan om ett lngvarigt medicinskt lge redan frn brjan.
279

Jag har ocks svrt att vistas i lokaler dr det r mycket folk. Bara tanken p att det kan dyka upp folk gr mig vettskrmd. Jag r rdd fr folk allts. r ven rdd fr att mta nya mnniskor utan frvarning. Allts om jag ska i vg p ett mte med Frskringskassan vill jag veta skert att jag inte tvingats byta handlggare. Paniken tar verhanden genom att jag fr vldsamma smrtor i brstkorgen och framfr allt fr enorma problem med andningen. Hjrtat slr flera ggr snabbare n normalt, och kommer folk fr nra r risken stor att jag bara knuffar undan alla som kommer i min nrhet. Jag blir vansinnig p att ha folk in p mig. r jag instngd och inte kan fly, fktar jag hellre allts. Tack vare en del arbetsprvningar har jag tvingats in i sdana hr situationer, dr jag bara skrikit och t folk att dra t skogen och knuffat bort dem frn min nrhet. Att ta bussen in till stan r ju bara inte att tnka p, om det inte r frgan om att ka sent p kvllarna nr bussen kr nstan utan passagerare. Jag r ocks oftast nedstmd, har rent av ven svra depressioner emellant. Har dock fram tills nyligen aldrig tnkt p att ta mitt liv. Men i och med frskringskassans beslut s har jag brjat fundera ver vad livet r vrt fr ngot. Vad har jag gjort fr att hamna i denna situation? Jag har inte sjlv valt den. Mina skuldknslor var s starka s jag rent av hamnade p psykens akutmottagning, nr jag inte svarade i telefon nr min syster ringde. Hon blev orolig, och kte hem till mig. Tack vare henne misslyckades mitt sjlvmordsfrsk. Men jag r fortfarande fullt trasig i nerverna pga. frskringskassans hetsjakt p mig. Jag lider ocks av tvngssyndrom. Jag har ett stndigt behov av att tvtta hnderna, eftersom jag r rdd att smittas av farliga sjukdomar. Den rdslan har dock avtagit p bekostnad av kade sjlvmordstankar. Jag har hela tiden skuldknslor som jag tnker p nr jag frsker sova. Skuldknslorna har tvrtemot smittordslan frvrrats i och med de kade sjlvmordstankar. Jag kan helt enkelt inte slppa skuldtankarna. S gott som varje kvll gnar jag flera timmar enbart t de hr ptvingade tankarna. Fr mina psykiatriska besvr medicinerar jag med mycket tunga psykofarmaka som framgr av lkarutltandet om hlsotillstnd.
3.2.1.1.2 Fibromyalgin Jag vet inte frn den ena dagen till den andra hur mina smrtor kommer att begrnsa min vardag. Fibromyalgi r ju en sjukdom som ofta ger upphov till omfattande och varierande niver av smrtor hos mig. Den hr ovetskapen om nr smrtorna dyker upp gr att saker som jag planerat fr ofta fr skjutas upp. Vad jag dremot vet att jag s gott som alltid r smrtfri en, hgst tv dagar i veckan, och att de smrtfria dagarna i regel ocks vllar lindrigare smrta som trttar ut mig. De smrtfulla dagarna r svra fr en frisk mnniska att frestlla sig, och till och med jag sjlv hyste starka tvivel p sjukdomen d jag jobbade som sjukskterska. Nu vet jag att det inte r en hitta-pdiagnos.
280

Vad jag dremot vet att jag s gott som alltid r smrtfri en, hgst tv dagar i veckan, och att de smrtfria dagarna i regel ocks vllar lindrigare smrta som trttar ut mig. De smrtfulla dagarna r svra fr en frisk mnniska att frestlla sig, och till och med jag sjlv hyste starka tvivel p sjukdomen d jag jobbade som sjukskterska. Nu vet jag att det inte r en hitta-pdiagnos. Men jag ska frklara hur smrtorna yttrar sig. Det gr d ont i hela kroppen, minsta kroppsrrelse kan gra att jag fr ihllande smrtor som strlar ut frn smrtpunkten/smrtpunkterna och hela kroppen blir pverkad. Att diska efter maten tar 2-3 timmar, ibland rentav halva dagen, och det enbart om det finns en tallrik, tv bestick och ett glas att diska. Smrtorna r oftast outhrdliga och minsta felrrelse gr att jag mste stta mig och vila i s fall i 20-30 minuter. Vilka rrelser som gr att gra r omjligt att veta, eftersom den exakta smrtpunkten inte kan hrledas. Samma fenomen intrffar om jag skulle f fr mig att vilja tvtta nere i tvttstugan eller skulle vilja stda. Stda har jag inte klarat av p 4-5 r nu, utan det fr jag varenda gng be om hjlp med, tack och lov stller min mor och min storasyster upp s gott det gr. Det samma gller tvtten. S ngot hushllsarbete klarar jag inte av. Inte ens smrtfria dagar, d de smrtfulla dagarna har trttat ut kroppen s mycket och rubbat smnrytmen, att jag oftast ligger helt utslagen och sover flera timmar dagarna efter. Det r allts oerhrt mycket stryk som min kropp fr ta av fibromyalgin. Smrtornas omfattning, oberknelighet och konsekvenser gr att hela min tillvaro betyder kamp enbart fr att verleva min situation. Hur mycket jag n tvingas, vill, eller frsker terf mitt gamla liv, sger kroppen nstan genast stopp! Jag tar sjlvklart ocks smrtstillande lkemedel mot fibromyalgin, detta och de mediciner jag tar mot mina psykiatriska besvr frstrker trttheten ytterligare utver vad sjukdomarna var fr sig och tillsammans gr.
3.2.1.2 Hur matchar mina funktionsbegrnsningar d arbetsmarknadens krav? Du som lser det hr har skert redan frsttt vid det hr laget att jag r drabbad av ett sndertrasat socialt liv, en oberknelig och plgsam smrtproblematik, och som en fljd drav en omfattande trtthet och en i princip obefintlig prestationsniv. Men, hur matchar denna bristande funktionsfrmga arbetsmarknadens generella krav? Ska vi se vad arbetsmarknaden krver? Efter att ha blddrat igenom ett antal platsannonser torde det rda en rimlig samsyn i samhllet om att den vanliga, reguljra arbetsmarknaden generellt krver fljande av sina arbetsskande:
281

frmgan att arbeta sjlvstndigt, frmgan att ta initiativ, hg sinnesnrvaro, lg sjukfrnvaro, punktlighet och plitlighet att man kommer till jobbet, samarbetsfrmga, koncentrationsfrmga, simultankapacitet, social kompetens, fysisk rrlighet utan att behva vila hela tiden, och stresstlighet.
Punktlighet till att brja med. Min smrtproblematik r s oerhrt oberknelig att jag inte frn ena timmen till den andra vet nr smrtorna stter in. Vad jag vet r att jag har dessa nstan hela veckan, och tack vare svra smrtor r det mycket svrt att sova, vilket gr kroppen outvilad dagen efter. Smnen r allts sndertrasad. Att hlla tider r drfr inget realistiskt krav fr mig. Koncentrationsfrmgan och simultanfrmgan r noll. Det matchar inte kraven i hr uppe. Jag kan inte hlla mnga bollar i luften samtidigt lngre, vilket oftast krvs ven fr de enklare jobben. Social kompetens har jag inte s mycket kvar av. Det borde vara ltt att frst att man inte kan uppvisa social kompetens om man varit lngtidssjuk och frlorat nstan hela sitt sociala ntverk. Fysisk rrlighet r nnu ett overstigligt hinder fr mig. Nr jag inte klarar att diska en kaffekopp utan att jag ska behva stta mig 2-3 ggr om 20-30 minuter vardera, s blir det inte mycket till rrlighet ens i ett kontorsarbete. P den allt mera slimmade arbetsmarknaden stlls kade krav p stresstlighet, det matchar inte heller mina begrnsningar. Inte ens den skyddade arbetsmarknaden r kravls, tyvrr. Dr stlls ocks en del av kraven som p den normala arbetsmarknaden, som bla.: punktlighet och plitlighet att man kommer till jobbet, social kompetens, och fysisk rrlighet utan att behva vila hela tiden.
282

3.2.2 vriga villkor fr rtt till sjukersttning De vriga grundvillkoren fr rtten till varaktig sjukersttning str i 7 kap 1 1 st frsta och andra meningen AFL. Enligt denna paragraf freligger rtt till varaktig sjukersttning om arbetsfrmgan r nedsatt med minst en fjrdedel p grund av sjukdom eller annan nedsttning av den fysiska eller psykiska prestationsfrmgan, om arbetsfrmgan kan anses stadigvarande nedsatt, och om tgrder som avses i 3 kap. 7 b eller 22 kap. dvs. ytterligare rehabiliteringstgrder - inte bedms kunna leda till att den frskrade terfr ngon arbetsfrmga.
3.2.2.1 Min arbetsfrmga r nedsatt med minst en fjrdedel Med std av 7 kap 1 AFL gr jag drfr fr det andra gllande att min arbetsfrmga r nedsatt med minst 25 procent. Sklet till detta r fljande: Mina omfattande smrtor nstan hela veckan gr att jag inte ens kommer klara att arbeta ett par timmar i veckan. Detta trots att man fr arbeta i fem timmar i veckan och behlla hel sjukersttning.
3.2.2.2 Min arbetsfrmga r stadigvarande nedsatt Vad som menas med stadigvarande nedsatt arbetsfrmga frklaras nrmare i frarbetena till rehabiliteringskedjan. Det ska vara frgan om kroniska sjukdomar och irreversibla skador dr ytterligare medicinskt eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedms kunna leda till frbttrad arbetsfrmga p den reguljra arbetsmarknaden inklusive den skyddade arbetsmarknaden, dvs. att det medicinska lget antas vara stationrt. Denna bedmningen mste utg frn de behandlingsmetoder som r knda vid tidpunkten fr handlggningen av anskan. (prop. 2007/08:136, s. 88)
283

Med std av 7 kap 1 AFL och uttalandena i prop. 2007/08:136 gr jag fr det tredje gllande att min arbetsfrmga r stadigvarande nedsatt. Sklet till detta r fljande: Fibromyalgi r ingen lngsiktig sjukdom, den r livslng och bestende. Ngot botemedel finns inte, det enda som jag r hnvisad till just nu r smrtstillande lkemedel. Eftersom jag lider av svra smrtor blir det sjlvklart nst intill omjligt att rehabilitera bort de psykiatriska diagnoserna. Det r mycket sllan som jag kommer ut ur min bostad. Drfr kan man sga att mina psykiatriska diagnoser ocks r stationra, allts icke rehabiliteringsbara.
3.2.2.3 Ytterligare rehabilitering r utsiktsls Med std av 7 kap 1 AFL gr jag slutligen fr det fjrde gllande att ytterligare rehabilitering r utsiktsls. Sklet till detta r fljande: Jag har redan gtt igenom flertalet arbetslivsinriktade rehabiliteringar. Innan jag fick fibromyalgin kunde jag klara enklare arbeten inom min kommundel dr jag bor, om jobbet lg p gngavstnd, och utifrn individuellt anpassade arbetsuppgifter, dr det inte var mycket folk, noll stresskrav, och jag fick en sdan arbetsprvning hsten 2005 i en frening som arbetar fr hemlsa, FSU, Freningen Stoppa Uteliggarskapet, de har sin lokal inom fem minuters gngavstnd. Det var min frsta arbetsprvning. Men s brjade jag f problem med smrtorna efter ett par mnaders arbetsprvning, och sjukanmlde mig allt oftare, s till slut gick detta inte. Vren 2006 ordnades en praktik i en reception i ett fretag i min nrhet, hos AB Rehabmedicin. Det var frgan om enklare uppgifter som att kopiera papper och att svara i telefon fr fretagets rkning. Praktiken avbrts efter tre veckor d jag inte kommit dit mer n en dag p de tre veckorna och bara klarat 1,5 timme, sen kom smrtorna. En ur personalen fick flja mig hem, en gngpromenad p 10 minuter som i stllet tog 2,5 timmar. Pga. mina svra smrtor. Frskringskassan gav sig inte. S hsten 2006 var det dags igen. Ny praktik, men nu p ett bibliotek, dr det oftast r lugnt och avkopplande. Jag skulle bara skta litteraturrdgivningen, men jag kom aldrig i vg till praktiken pga. mina outhrdliga och vldsamma smrtor. Efter tv veckor avslutades praktiken.
284

4 De bevis som jag vill beropa och andra bilagor Jag bifogar i bilaga 1 en styrkt kopia av ett intyg av leg. lk. Paul Hansson, spec. i allmnpsykiatri, p lasarettet i Storstad, dr jag r patient och str under behandling fr mina psykiatriska sjukdomar, utfrdat 2008-09-18 dels fr att bevisa att mina diagnoser utmattningsdepression, stressyndrom, panikngest, tvngstankar och depressioner utgr ett avgrande hinder fr mig att utfra arbetsuppgifter i vilket som helst arbete ute p den ppna reguljra arbetsmarknaden eller i ett s.k. srskilt anordnat arbete som t.ex. skyddat arbete dels till styrkande av att rehabiliteringsinsatser frutstter svl trygghet som avsaknad av den omfattande smrtproblematiken som jag lider av. Vidare bifogar jag i bilaga 2 en styrkt kopia av ett intyg av leg. lk. Per Nilsson, spec. i smrtsjukdomar, p lasarettet i Storstad, dr jag r patient fr min fibromyalgi, utfrdat 200806-11 dels fr att bevisa att mina diagnos fibromyalgi utgr ett avgrande hinder fr mig att utfra arbetsuppgifter i vilket som helst arbete ute p den ppna reguljra arbetsmarknaden eller i ett s.k. srskilt anordnat arbete som t.ex. skyddat arbete dels fr att bevisa att alla rehabiliteringsinsatser i mitt rende har uttmts och att det medicinska tillstndet d allts r stationrt och arbetsfrmgan drmed stadigvarande nedsatt. Slutligen bifogar jag ocks styrka kopior av min anskan om sjukersttning i bilaga 3, Frskringskassans beslut 2008-12-11 i bilaga 4, mitt andra yttrande till Frskringsrtten i bilaga 5, samt Frvaltningsrttens i Storstads ln dom i ml nr 1894-2006 E meddelad 2009-03-11 i bilaga 6. Jag frbehller mig rtten att skicka in ytterligare handlingar och dokument efter att jag tagit del av Frskringskassans yttrande i rendet. Storstad 2009-04-24
Bettina Lindholm
Bettina Lindholm
285

15.2.5.2
VERKLAGANDE
Mall fr verklagande av beslut enligt socialfrskringsbalken
Frvaltningsrtten i Storstads ln Att. Kammarrtten i Storstad Box 1234 250 51 Storstad
verklagat avgrande Frvaltningsrttens i Storstads ln dom i ml nr 1894-2006 E meddelad 2009-03-11
Saken Icke tidsbegrnsad sjukersttning enligt 33 kap. socialfrskringsbalken (SFB) ___________________________________
Hrmed verklagar jag Frvaltningsrttens i Storstads ln dom i ml nr 1894-2006 E meddelad 2009-03-11.
286

1 Yrkanden mm Jag yrkar att kammarrtten beviljar prvningstillstnd fr prvning av saken. Om kammarrtten beviljar prvningstillstnd, yrkar jag att kammarrtten undanrjer Frvaltningsrttens dom och bifaller min anskan om icke tidsbegrnsad sjukersttning, som Frskringskassan i Storstads ln (nedan Frskringskassan) avslog genom beslut 2008-12-11.
2 Sklen fr kammarrtten att bevilja prvningstillstnd Kammarrtten ska bevilja prvningstillstnd bla. om det r av vikt fr ledning av rttstillmpningen att verklagandet prvas av kammarrtten, eller om det frekommer anledning att ndra Frvaltningsrtten dom. Jag gr drfr gllande att kammarrtten har skl att bevilja prvningstillstnd. Sklet till detta r fljande:
2.1 Frgor av vikt fr ledning av rttstillmpningen Rehabiliteringskedjan r tmligen ny. Det br inte ha skapats ngra vgledande domar n p omrdet nr det gller begreppet arbetsfrmga i rehabiliteringskedjans mening, varfr kammarrtten ska bevilja prvningstillstnd. En annan frga som hittills inte besvarats mer n ytligt i Hgsta frvaltningsdomstolen r begreppet normalt frekommande arbete. Frgan tex. vilka allmnt hllna krav stller dels den normala arbetsmarknaden, dels den skyddade arbetsmarknaden, vntar fortfarande p sitt svar i rttspraxis. Det finns ingen juridiskt bindande vgledning fr hur kraven p arbetsmarknaden ska anses vara fr att bestmma den frskrades funktionsfrmga i relation till hela arbetsmarknaden. Som rttslget r nu, riskerar bedmningen av arbetsfrmgan att gras mot en fiktiv arbetsmarknad, och det uppstr regionala skillnader i frskringskassans tillmpning av lagen. En tredje frga som ocks vntar p sitt svar i rttspraxis r hur lngt man ska behva strcka sig i rehabiliteringshnseende. Ska man ha provat en eller ett par rehabiliteringstgrder fr att alla rehabiliteringstgrder ska anses uttmda? Samma problem hr som med bedmningen av arbetsfrmgan, det blir i dagslget frgan om hnsynstaganden till fiktiva rehabiliteringsinsatser, och det uppstr ven i denna frgestllning regionala skillnader i frskringskassans tillmpning av lagen.
287

2.2 Anledning att ndra Frvaltningsrtten dom Det finns ocks anledning fr kammarrtten att dma annorlunda n Frvaltningsrtten. Frvaltningsrtten har inte i tillrcklig grad vgt in den dokumentation och de brister i frskringskassans utredning som jag pekat p i mitt tredje yttrande i Frvaltningsrtten. Jag bifogar det yttrandet ocks till detta verklagandet. Frvaltningsrtten har ej heller tagit hnsyn till min invndning mot frskringskassans pstende, se rubriken 3.2.1.3 nedan!
3 Sklen fr verklagandet i sakfrgan 3.1 Bakgrund r det meningen att man som sjukfrskrad ska tvingas ska arbete om man har svra och omnskliga smrtor och smrtorna gr att man knappt kan vara ur sngen mer n 1-2 dagar i veckan? Vad tycker du som nu ska till att lsa detta mitt verklagande, min vdjan om att skipa rtt! Flj grna med hr i min vardag och ta del av min verklighet, jag som sjlv jobbat som sjukskterska. Jag bor ensam sedan 2003, d min sambo och jag separerade. Har en syster och en mor som ocks bor i Storstad. Jag stortrivdes i mitt arbete som sjukskterska jttemycket och hade mycket omvxlande arbetsuppgifter, nr jag en mndag i slutet av februari 2002 slutligen gick i vggen efter ett stressigt helgpass p lasarettet i Storstad. Kroppen sa helt enkelt stopp. Jag har varit sjukskriven sedan 2002-02-25 fr utmattningsdepression, panikngest, tvngssyndrom, depressioner, och 2006-06-15 fick jag diagnosen fibromyalgi ocks, allt pvisat i diverse utredningar genom frskringskassans anvisningar. Besvren har inte avtagit utan har tvrtom frvrrats genom ren framfr allt genom fibromyalgin - och gjort att jag numera r nstan helt isolerad i min lgenhet med den fljden att mitt tidigare sociala ntverk s gott som helt gtt frlorat. I brjan hade jag vanlig sjukpenning, men 2004-07-01 bytte Frskringskassan sjlvmant ut den mot tidsbegrnsad sjukersttning i olika omgngar fr perioderna frn 2004-07-01 till 2005-12-31, frn 2006-01-01 till 2006-12-31, frn 2007-01-01 till 2007-12-31 samt frn 2008-01-01 till 2008-12-31. I god tid innan den sista perioden gick ut, anskte jag p nytt om sjukersttning fr samma diagnoser som tidigare. Jag lmnade drfr in en anskan om icke tidsbegrnsad sjukersttning 2008-10-03. Frskringskassan gav mig avslag i ett beslut daterat 2008-12-11 men beviljade mig tidsbegrnsad sjukersttning fr perioden frn 2009-01-01 till 2010-06-30, med frklaringen att jag antas ha en nedsatt arbetsfrmga fr 18 mnader framt, men dock inte en stadigvarande nedsatt arbetsfrmga.
288

Jag verklagar nu drfr Frskringskassans beslut, jag lider sammanfattningsvis av diagnoserna stressyndrom, panikngest, tvngssyndrom och depression, samt fibromyalgi. Denna mngsidiga sjukdomsbild i allmnhet och fibromyalgin i synnerhet gr att min vardag alltid r bde oerhrt plgsam och i princip ofrutsgbar. Diagnoser som jag i jobbet som sjukskterska sjlv trodde var illusioner, snt som patienterna bara hittade p. Men s fel jag hade.
3.2 Villkoren fr rtt till icke tidsbegrnsad sjukersttning 3.2.1 Jag har nedsatt arbetsfrmga mot hela arbetsmarknaden Det frsta grundvillkoret fr rtten till varaktig sjukersttning str i 33 kap 10 SFB. Enligt denna paragraf ska Frskringskassan beakta den frskrades frmga att frsrja sig sjlv genom frvrvsarbete p arbetsmarknaden nr det bedms hur nedsatt arbetsfrmgan r. Det betyder i klartext att arbetsfrmgan mts genom att vga mina hinder och resurser att arbeta mot arbetsmarknadens krav inklusive den sk. skyddade arbetsmarknaden som tex. lnebidrags- och Samhalls-anstllningar. Med std av 33 kap 10 SFB gr jag drfr fr det frsta gllande att jag saknar sdan frmga att jag kan frsrja mig sjlv genom frvrvsarbete p arbetsmarknaden. Sklen till detta r fljande:
3.2.1.1 Hur mina sjukdomar begrnsar min vardag och mina aktiviteter 3.2.1.1.1 De psykiatriska sjukdomarna Mina psykiatriska besvr har gjort mig allt mer socialt isolerad genom ren. Och med sociala isoleringen fljde ytterligare frdjupade psykiatriska besvr. Ett moment 22 allts! Jag tler inte stress. Jag r oerhrt stressknslig. Det betyder att jag vid minsta stress tappar koncentrationen och kan inte tnka klart. Om stressen kas tillsammans med att jag mste hlla reda p flera saker samtidigt, s tappar jag ltt trden. Att tex. hlla reda p flera telefonsamtal p en dag att ringa klarar jag inte. Inte ens om det str p en papperslapp vad jag ska gra. Min bristande koncentrationsfrmga gr att jag s gott som alltid ltt glmmer att titta p papperslappen ocks. Fr mycket stress ger mig en oerhrd huvudvrk och avsljar min totala avsaknad av simultankapacitet. En hel del av mitt tidigare sociala kontaktnt har gtt frlorat tack vare att jag inte frmtt koncentrera mig. Det betyder ven att jag har enorma svrigheter att planera, och ha framfrhllning. Det r allts inte frgan om en vanlig trtthet ver en helg, utan om ett lngvarigt medicinskt lge redan frn brjan.
289

Jag har ocks svrt att vistas i lokaler dr det r mycket folk. Bara tanken p att det kan dyka upp folk gr mig vettskrmd. Jag r rdd fr folk allts. r ven rdd fr att mta nya mnniskor utan frvarning. Allts om jag ska i vg p ett mte med Frskringskassan vill jag veta skert att jag inte tvingats byta handlggare. Paniken tar verhanden genom att jag fr vldsamma smrtor i brstkorgen och framfr allt fr enorma problem med andningen. Hjrtat slr flera ggr snabbare n normalt, och kommer folk fr nra r risken stor att jag bara knuffar undan alla som kommer i min nrhet. Jag blir vansinnig p att ha folk in p mig. r jag instngd och inte kan fly, fktar jag hellre allts. Tack vare en del arbetsprvningar har jag tvingats in i sdana hr situationer, dr jag bara skrikit och t folk att dra t skogen och knuffat bort dem frn min nrhet. Att ta bussen in till stan r ju bara inte att tnka p, om det inte r frgan om att ka sent p kvllarna nr bussen kr nstan utan passagerare. Jag r ocks oftast nedstmd, har rent av ven svra depressioner emellant. Har dock fram tills nyligen aldrig tnkt p att ta mitt liv. Men i och med frskringskassans beslut s har jag brjat fundera ver vad livet r vrt fr ngot. Vad har jag gjort fr att hamna i denna situation? Jag har inte sjlv valt den. Mina skuldknslor var s starka s jag rent av hamnade p psykens akutmottagning, nr jag inte svarade i telefon nr min syster ringde. Hon blev orolig, och kte hem till mig. Tack vare henne misslyckades mitt sjlvmordsfrsk. Men jag r fortfarande fullt trasig i nerverna pga. frskringskassans hetsjakt p mig. Jag lider ocks av tvngssyndrom. Jag har ett stndigt behov av att tvtta hnderna, eftersom jag r rdd att smittas av farliga sjukdomar. Den rdslan har dock avtagit p bekostnad av kade sjlvmordstankar. Jag har hela tiden skuldknslor som jag tnker p nr jag frsker sova. Skuldknslorna har tvrtemot smittordslan frvrrats i och med de kade sjlvmordstankar. Jag kan helt enkelt inte slppa skuldtankarna. S gott som varje kvll gnar jag flera timmar enbart t de hr ptvingade tankarna. Fr mina psykiatriska besvr medicinerar jag med mycket tunga psykofarmaka som framgr av lkarutltandet om hlsotillstnd.
3.2.1.1.2 Fibromyalgin Jag vet inte frn den ena dagen till den andra hur mina smrtor kommer att begrnsa min vardag. Fibromyalgi r ju en sjukdom som ofta ger upphov till omfattande och varierande niver av smrtor hos mig. Den hr ovetskapen om nr smrtorna dyker upp gr att saker som jag planerat fr ofta fr skjutas upp.
290

Vad jag dremot vet att jag s gott som alltid r smrtfri en, hgst tv dagar i veckan, och att de smrtfria dagarna i regel ocks vllar lindrigare smrta som trttar ut mig. De smrtfulla dagarna r svra fr en frisk mnniska att frestlla sig, och till och med jag sjlv hyste starka tvivel p sjukdomen d jag jobbade som sjukskterska. Nu vet jag att det inte r en hitta-pdiagnos. Men jag ska frklara hur smrtorna yttrar sig. Det gr d ont i hela kroppen, minsta kroppsrrelse kan gra att jag fr ihllande smrtor som strlar ut frn smrtpunkten /smrtpunkterna och hela kroppen blir pverkad. Att diska efter maten tar 2-3 timmar, ibland rentav halva dagen, och det enbart om det finns en tallrik, tv bestick och ett glas att diska. Smrtorna r oftast outhrdliga och minsta felrrelse gr att jag mste stta mig och vila i s fall i 20-30 minuter. Vilka rrelser som gr att gra r omjligt att veta, eftersom den exakta smrtpunkten inte kan hrledas. Samma fenomen intrffar om jag skulle f fr mig att vilja tvtta nere i tvttstugan eller skulle vilja stda. Stda har jag inte klarat av p 4-5 r nu, utan det fr jag varenda gng be om hjlp med, tack och lov stller min mor och min storasyster upp s gott det gr. Det samma gller tvtten. S ngot hushllsarbete klarar jag inte av. Inte ens smrtfria dagar, d de smrtfulla dagarna har trttat ut kroppen s mycket och rubbat smnrytmen, att jag oftast ligger helt utslagen och sover flera timmar dagarna efter. Det r allts oerhrt mycket stryk som min kropp fr ta av fibromyalgin. Smrtornas omfattning, oberknelighet och konsekvenser gr att hela min tillvaro betyder kamp enbart fr att verleva min situation. Hur mycket jag n tvingas, vill, eller frsker terf mitt gamla liv, sger kroppen nstan genast stopp! Jag tar sjlvklart ocks smrtstillande lkemedel mot fibromyalgin, detta och de mediciner jag tar mot mina psykiatriska besvr frstrker trttheten ytterligare utver vad sjukdomarna var fr sig och tillsammans gr.
3.2.1.2 Hur matchar mina funktionsbegrnsningar d arbetsmarknadens krav? Du som lser det hr har skert redan frsttt vid det hr laget att jag r drabbad av ett sndertrasat socialt liv, en oberknelig och plgsam smrtproblematik, och som en fljd drav en omfattande trtthet och en i princip obefintlig prestationsniv. Men, hur matchar denna bristande funktionsfrmga arbetsmarknadens generella krav? Ska vi se vad arbetsmarknaden krver? Efter att ha blddrat igenom ett antal platsannonser torde det rda en rimlig samsyn i samhllet om att den vanliga, reguljra arbetsmarknaden generellt krver fljande av sina arbetsskande:
291

frmgan att arbeta sjlvstndigt, frmgan att ta initiativ, hg sinnesnrvaro, lg sjukfrnvaro, punktlighet och plitlighet att man kommer till jobbet, samarbetsfrmga, koncentrationsfrmga, simultankapacitet, social kompetens, fysisk rrlighet utan att behva vila hela tiden, och stresstlighet.
Punktlighet till att brja med. Min smrtproblematik r s oerhrt oberknelig att jag inte frn ena timmen till den andra vet nr smrtorna stter in. Vad jag vet r att jag har dessa nstan hela veckan, och tack vare svra smrtor r det mycket svrt att sova, vilket gr kroppen outvilad dagen efter. Smnen r allts sndertrasad. Att hlla tider r drfr inget realistiskt krav fr mig. Koncentrationsfrmgan och simultanfrmgan r noll. Det matchar inte kraven i hr uppe. Jag kan inte hlla mnga bollar i luften samtidigt lngre, vilket oftast krvs ven fr de enklare jobben. Social kompetens har jag inte s mycket kvar av. Det borde vara ltt att frst att man inte kan uppvisa social kompetens om man varit lngtidssjuk och frlorat nstan hela sitt sociala ntverk. Fysisk rrlighet r nnu ett overstigligt hinder fr mig. Nr jag inte klarar att diska en kaffekopp utan att jag ska behva stta mig 2-3 ggr om 20-30 minuter vardera, s blir det inte mycket till rrlighet ens i ett kontorsarbete. P den allt mera slimmade arbetsmarknaden stlls kade krav p stresstlighet, det matchar inte heller mina begrnsningar. Inte ens den skyddade arbetsmarknaden r kravls, tyvrr. Dr stlls ocks en del av kraven som p den normala arbetsmarknaden, som bla.: punktlighet och plitlighet att man kommer till jobbet, social kompetens, och fysisk rrlighet utan att behva vila hela tiden.
292

3.2.2 vriga villkor fr rtt till sjukersttning De vriga grundvillkoren fr rtten till varaktig sjukersttning str i 33 kap 5-6 SFB. Enligt dessa paragrafer freligger rtt till varaktig sjukersttning om arbetsfrmgan r nedsatt med minst en fjrdedel p grund av sjukdom eller annan nedsttning av den fysiska eller psykiska prestationsfrmgan (33 kap 5 SFB), om arbetsfrmgan kan anses stadigvarande nedsatt (33 kap 6 SFB), och om tgrder som avses i 27 kap. 6 samt i 2931 kap. dvs. ytterligare rehabiliteringstgrder - inte bedms kunna leda till att den frskrade terfr ngon arbetsfrmga (33 kap 6 SFB).
3.2.2.1 Min arbetsfrmga r nedsatt med minst en fjrdedel Med std av 33 kap 5 SFB gr jag drfr fr det andra gllande att min arbetsfrmga r nedsatt med minst 25 procent. Sklet till detta r fljande: Mina omfattande smrtor nstan hela veckan gr att jag inte ens kommer klara att arbeta ett par timmar i veckan. Detta trots att man fr arbeta i fem timmar i veckan och behlla hel sjukersttning.
3.2.2.2 Min arbetsfrmga r stadigvarande nedsatt Vad som menas med stadigvarande nedsatt arbetsfrmga frklaras nrmare i frarbetena till rehabiliteringskedjan. Det ska vara frgan om kroniska sjukdomar och irreversibla skador dr ytterligare medicinskt eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedms kunna leda till frbttrad arbetsfrmga p den reguljra arbetsmarknaden inklusive den skyddade arbetsmarknaden, dvs. att det medicinska lget antas vara stationrt. Denna bedmningen mste utg frn de behandlingsmetoder som r knda vid tidpunkten fr handlggningen av anskan. (prop. 2007/08:136, s. 88)
293

Med std av 33 kap 6 SFB och uttalandena i prop. 2007/08:136 gr jag fr det tredje gllande att min arbetsfrmga r stadigvarande nedsatt. Sklet till detta r fljande: Fibromyalgi r ingen lngsiktig sjukdom, den r livslng och bestende. Ngot botemedel finns inte, det enda som jag r hnvisad till just nu r smrtstillande lkemedel. Eftersom jag lider av svra smrtor blir det sjlvklart nst intill omjligt att rehabilitera bort de psykiatriska diagnoserna. Det r mycket sllan som jag kommer ut ur min bostad. Drfr kan man sga att mina psykiatriska diagnoser ocks r stationra, allts icke rehabiliteringsbara.
3.2.2.3 Ytterligare rehabilitering r utsiktsls Med std av 33 kap 6 SFB gr jag slutligen fr det fjrde gllande att ytterligare rehabilitering r utsiktsls. Sklet till detta r fljande: Jag har redan gtt igenom flertalet arbetslivsinriktade rehabiliteringar. Innan jag fick fibromyalgin kunde jag klara enklare arbeten inom min kommundel dr jag bor, om jobbet lg p gngavstnd, och utifrn individuellt anpassade arbetsuppgifter, dr det inte var mycket folk, noll stresskrav, och jag fick en sdan arbetsprvning hsten 2005 i en frening som arbetar fr hemlsa, FSU, Freningen Stoppa Uteliggarskapet, de har sin lokal inom fem minuters gngavstnd. Det var min frsta arbetsprvning. Men s brjade jag f problem med smrtorna efter ett par mnaders arbetsprvning, och sjukanmlde mig allt oftare, s till slut gick detta inte. Vren 2006 ordnades en praktik i en reception i ett fretag i min nrhet, hos AB Rehabmedicin. Det var frgan om enklare uppgifter som att kopiera papper och att svara i telefon fr fretagets rkning. Praktiken avbrts efter tre veckor d jag inte kommit dit mer n en dag p de tre veckorna och bara klarat 1,5 timme, sen kom smrtorna. En ur personalen fick flja mig hem, en gngpromenad p 10 minuter som i stllet tog 2,5 timmar. Pga. mina svra smrtor. Frskringskassan gav sig inte. S hsten 2006 var det dags igen. Ny praktik, men nu p ett bibliotek, dr det oftast r lugnt och avkopplande. Jag skulle bara skta litteraturrdgivningen, men jag kom aldrig i vg till praktiken pga. mina outhrdliga och vldsamma smrtor. Efter tv veckor avslutades praktiken.
294

4 De bevis som jag vill beropa och andra bilagor Jag bifogar i bilaga 1 en styrkt kopia av ett intyg av leg. lk. Paul Hansson, spec. i allmnpsykiatri, p lasarettet i Storstad, dr jag r patient och str under behandling fr mina psykiatriska sjukdomar, utfrdat 2008-09-18 dels fr att bevisa att mina diagnoser utmattningsdepression, stressyndrom, panikngest, tvngstankar och depressioner utgr ett avgrande hinder fr mig att utfra arbetsuppgifter i vilket som helst arbete ute p den ppna reguljra arbetsmarknaden eller i ett s.k. srskilt anordnat arbete som t.ex. skyddat arbete dels till styrkande av att rehabiliteringsinsatser frutstter svl trygghet som avsaknad av den omfattande smrtproblematiken som jag lider av. Vidare bifogar jag i bilaga 2 en styrkt kopia av ett intyg av leg. lk. Per Nilsson, spec. i smrtsjukdomar, p lasarettet i Storstad, dr jag r patient fr min fibromyalgi, utfrdat 200806-11 dels fr att bevisa att mina diagnos fibromyalgi utgr ett avgrande hinder fr mig att utfra arbetsuppgifter i vilket som helst arbete ute p den ppna reguljra arbetsmarknaden eller i ett s.k. srskilt anordnat arbete som t.ex. skyddat arbete dels fr att bevisa att alla rehabiliteringsinsatser i mitt rende har uttmts och att det medicinska tillstndet d allts r stationrt och arbetsfrmgan drmed stadigvarande nedsatt. Slutligen bifogar jag ocks styrka kopior av min anskan om sjukersttning i bilaga 3, Frskringskassans beslut 2008-12-11 i bilaga 4, mitt andra yttrande till Frskringsrtten i bilaga 5, samt Frvaltningsrttens i Storstads ln dom i ml nr 1894-2006 E meddelad 2009-03-11 i bilaga 6. Jag frbehller mig rtten att skicka in ytterligare handlingar och dokument efter att jag tagit del av Frskringskassans yttrande i rendet. Storstad 2009-04-24
Bettina Lindholm
Bettina Lindholm
295

15.3
15.3.1
Ekonomiskt bistnd (enklare mallar)

Ekonomiskt bistnd i frvaltningsrtten
Obs! Mallarna nedan utgr endast en utgngspunkt fr uppstllningen och du mste sjlv fylla p med dina skl fr verklagandet!
296

Till Frvaltningsrtten i [ort] (1)

Till [namnet p myndigheten] [postadress eller boxnummer] [postnummer och ort]
Klagande [ditt namn] [din postadress eller ditt boxnummer] [postnummer och ort] Motpart [namnet p myndigheten] (2) [postadress eller boxnummer] [postnummer och ort] verklagat beslut (3) Beslut angende [ange frmn eller bidrag], fattat [ange datum] och som har diarienummer [ange diarienummer]. Saken (4) [Ange med ett eller ett par ord vad saken gller, dvs. vilken frmn eller vilket bidrag du tvistar om eller vad du vill ha faststllt, tex. sjukpenningsgrundande inkomst. Anvnd inga lnga utlggningar!] Hrmed fr jag verklaga ovan angivet av [namnet p myndigheten] enligt fljande: Yrkanden mm (5) Det yrkas att frvaltningsrtten undanrjer [namnet p myndigheten i genitivform, dvs. med -s i slutet] beslut och frpliktar [namnet p myndigheten] att till mig utge [ange med ett eller ett par ord vilken frmn eller vilket bidrag du begr] med [ange belopp och kronor eller ange: med ett belopp som senare kommer att preciseras].
297

Sklen fr mitt verklagande (6) Fr rtten till [ange med ett eller ett par ord vilken frmn eller vilket bidrag du begr] gller [ange paragrafen/paragraferna som du vill beropa]. Dr anges att villkoren fr rtten till [ange paragrafen/paragraferna som du vill beropa] r fljande: [Ange de villkor som framgr av paragrafen/paragraferna.] [Bemt myndighetens argument med motargument ur den eller de regler som du hmtat ur lagtexten. Utveckla ditt resonemang och std detta med de bevis du vill beropa. Ange grna sidnummer i dina bevis, om det r flersidiga dokument du beropar.] [Fortstt motivera ur varje paragraf fr sig och gr grna styckeindelningar av textmassan!] De bevis jag vill beropa [Ange bilagenummer och exakt vad du vill bevisa med varje dokument som du bifogar verklagandet! Hnvisa grna ocks direkt till bilagorna inne i brdtexten!] [Ort och datum]
[Namnunderskrift] [Namnfrtydligande]
298

Frklaringar 1) verklagandet ska stllas till frvaltningsrtten men skickas till den myndighet som fattat beslutet. 2) Tnk p att tex. socialtjnsten i olika kommun- eller stadsdelar i en kommun utgr egna fristende myndigheter i detta sammanhang. 3) Uppgiften behvs fr att beslutsfattande myndighet lttare ska kunna hitta beslutet som verklagas, eftersom flertalet myndigheter samtidigt ska skicka med ett eget yttrande ver verklagandet. Frskringskassan och a-kassorna har dock srskilda omprvningsbestmmelser, men ven i de fallen br uppgiften vara med. Ange vad beslutet gller, beslutsdatum och i frekommande fall diarienummer. 4) Tex.: ekonomiskt bistnd, aktivitetsstd, sjukpenning eller sjukersttning eller frnyad prvning av asylrende samt statusfrklaring, uppehllstillstnd och resedokument. Observera att man i normalfallet har rtt till offentligt bitrde i asylprocessen, men i bedmningen av sjlva rtten till frnyad asylprvning finns i regel inte denna mjlighet. Man kan emellertid skriva redan i verklagandet att det rr ven asylprvning, eftersom Migrationsverket i vissa fall fr bevilja uppehllstillstnd utan frnyad prvning. Rtt till offentligt bitrde finns ven i ml enligt LVU, lagen med srskilda bestmmelser om vrd av unga. 5) r du osker p beloppet d du verklagar beslutet, kan du ange detta senare. r det frgan om lngsiktiga frmner som arbetsskadeersttning och sjukersttning eller om det rr faststllande av annat slag, tex. Faststllande av sjukpenningsgrundande inkomst, kan du ven lta beloppet vara och istllet skriva hela yrkandet enligt formuleringen: Det yrkas att frvaltningsrtten faststller min rtt till [sjukersttning tex.] i en omfattning av 75 procent nedsatt arbetsfrmga. Det r viktigt att inte ange beloppet om du r osker, eftersom domstolen inte fr dma utver vad du yrkat och det kan vara besvrligt att ka p beloppet efter verklagandeprocessen satts igng. 6) Det r viktigt att du dels bemter myndighetens pstende samt, om mjligt, lgger fram bevis fr ditt bemtande. Har myndigheten inga bevis fr ett visst pstende, behver du dock bara bestrida pstendet. Vidare r det viktigt att du argumenterar varfr du har rtt till frmnen. Argumenten hmtar du ur lagtext och, om du frmr det, ven i rttsfallssamlingar och lagfrarbeten (framfr allt propositioner och utskottsbetnkanden). Tex. om du skt ekonomiskt bistnd frn socialtjnsten r det 4 kap. 1 socialtjnstlagen som gller, detta med nrmare precisering av berkningsreglerna i tex. 4 kap. 3 samma lag. Du br d lmpligen lsa dessa tv paragrafer noggrant och fokusera p samtliga villkor som paragrafen stller upp fr att tilldela dig den rttighet som du anser dig ha. Lagtexten r, till skillnad fr andra rttskllor, bindande till sin karaktr. Hr r lydelsen av exempelparagrafen 4 kap. 1 socialtjnstlagen med angivande av de villkor som du br motivera fr rttigheter:
299

Frklaringar (forts.) Stycke 1: Den som inte sjlv kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodosedda p annat stt har rtt till bistnd av socialnmnden fr sin frsrjning (frsrjningsstd) och fr sin livsfring i vrigt. Stycke 2: Vid prvningen av behovet av bistnd fr livsfringen i vrigt fr hnsyn inte tas till den enskildes ekonomiska frhllanden om rtten att ta ut avgifter fr bistndet regleras i 8 kap. Stycke 3: Den enskilde ska genom bistndet tillfrskras en sklig levnadsniv. Bistndet ska utformas s att det strker hans eller hennes mjligheter att leva ett sjlvstndigt liv. Tex. om man skt bistnd fr arbetsresor men ftt avslag, kan man lyfta fram att arbetsresorna r ndvndiga fr att strka ens mjligheter att leva ett sjlvstndigt liv, dvs. ndvndiga fr att i framtiden bli sjlvfrsrjande. P samma stt hmtar man argument fr andra rttigheter som man anskt om. I regel fr man hjlp p traven genom att lsa avslagsbeslutets paragrafhnvisning, men det kan vara klokt att underska om det finns fler paragrafer som stder rttighetsansprket.
300

15.3.2
Ekonomiskt bistnd i kammarrtten
Det krvs prvningstillstnd fr att kammarrtten ska ta upp verklagandet till prvning i sakfrgan. Man mste lgga ner mycket stor omsorg p sklen fr att man anser att man ska ha prvningstillstnd.
301

Till Kammarrtten i [ort] (1)

Till Frvaltningsrtten i [ort] [boxnummer] [postnummer och ort]
Klagande [ditt namn] [din postadress eller ditt boxnummer] [postnummer och ort] Motpart [namnet p myndigheten] (2) [postadress eller boxnummer] [postnummer och ort] verklagat avgrande (3) Dom av Frvaltningsrtten i [ort] i ml nr [ange frvaltningsrttens mlnummer] angende [ange frmn eller bidrag], meddelad [ange datum]. Saken (4) [Ange med ett eller ett par ord vad saken gller, dvs. vilken frmn eller vilket bidrag du tvistar om eller vad du vill ha faststllt, tex. sjukpenningsgrundande inkomst. Anvnd inga lnga utlggningar!] Hrmed fr jag verklaga ovan angivet av [namnet p myndigheten] enligt fljande: Yrkanden mm (5) Det yrkas att kammarrtten ger prvningstillstnd fr prvning av saken. Om kammarrtten ger prvningstillstnd yrkas det att kammarrtten undanrjer frvaltningsrttens dom och frpliktar [namnet p myndigheten] att till mig utge [ange med ett eller ett par ord vilken frmn eller vilket bidrag du begr] med [ange belopp i kronor eller ange: med ett belopp som senare kommer att preciseras!].
302

Sklen fr prvningstillstnd Kammarrtten beviljar prvningstillstnd om 1. det r av vikt fr ledning av rttstillmpningen att verklagandet prvas av hgre rtt, 2. anledning frekommer till ndring i det slut vartill frvaltningsrtten kommit eller 3. det annars finns synnerliga skl att prva verklagandet. Jag anser att kammarrtten ska bevilja prvningstillstnd drfr att [det finns anledning till ndring i frvaltningsrttens domslut / det r av vikt fr ledning av rttstillmpningen / det finns synnerliga skl att prva verklagandet]. Jag anser detta drfr att [motivera ditt stllningstagande med utgngspunkt i ngon eller ngra av de tre punkter som kan ge prvningstillstnd]. Sklen fr mitt verklagande (6) Fr rtten till [ange med ett eller ett par ord vilken frmn eller vilket bidrag du begr] gller [ange paragrafen/paragraferna som du vill beropa]. Dr anges att villkoren fr rtten till [ange paragrafen/paragraferna som du vill beropa] r fljande: [Ange de villkor som framgr av paragrafen/paragraferna.] [Bemt myndighetens argument med motargument ur den eller de regler som du hmtat ur lagtexten. Utveckla ditt resonemang och std detta med de bevis du vill beropa. Ange grna sidnummer i dina bevis, om det r flersidiga dokument du beropar.] [Fortstt motivera ur varje paragraf fr sig och gr grna styckeindelningar av textmassan!] De bevis jag vill beropa [Ange bilagenummer och exakt vad du vill bevisa med varje dokument som du bifogar verklagandet! Hnvisa grna ocks direkt till bilagorna inne i brdtexten!] [Ort och datum]
[Namnunderskrift] [Namnfrtydligande]
303

Frklaringar 1) verklagandet ska stllas till frvaltningsrtten men skickas till den myndighet som fattat beslutet. 2) Tnk p att tex. socialtjnsten i olika kommun- eller stadsdelar i en kommun utgr egna fristende myndigheter i detta sammanhang. 3) Uppgiften behvs fr att frvaltningsrtten lttare ska kunna hitta beslutet som verklagas. Ange vad beslutet gller, beslutsdatum samt mlnumret. 4) Tex.: ekonomiskt bistnd, aktivitetsstd, sjukpenning eller sjukersttning eller frnyad prvning av asylrende samt statusfrklaring, uppehllstillstnd och resedokument. Observera att man i normalfallet har rtt till offentligt bitrde i asylprocessen, men i bedmningen av sjlva rtten till frnyad asylprvning finns i regel inte denna mjlighet. Man kan emellertid skriva redan i verklagandet att det rr ven asylprvning, eftersom Migrationsverket i vissa fall fr bevilja uppehllstillstnd utan frnyad prvning. Rtt till offentligt bitrde finns ven i ml enligt LVU, lagen med srskilda bestmmelser om vrd av unga. 5) r du osker p beloppet d du verklagar beslutet, kan du ange detta senare. r det frgan om lngsiktiga frmner som arbetsskadeersttning och sjukersttning eller om det rr faststllande av annat slag, tex. Faststllande av sjukpenningsgrundande inkomst, kan du ven lta beloppet vara och istllet skriva hela yrkandet enligt formuleringen: Det yrkas att frvaltningsrtten faststller min rtt till [sjukersttning tex.] i en omfattning av 75 procent nedsatt arbetsfrmga. Det r viktigt att inte ange beloppet om du r osker, eftersom domstolen inte fr dma utver vad du yrkat och det kan vara besvrligt att ka p beloppet efter verklagandeprocessen satts igng. 6) Det r viktigt att du dels bemter myndighetens pstende samt, om mjligt, lgger fram bevis fr ditt bemtande. Har myndigheten inga bevis fr ett visst pstende, behver du dock bara bestrida pstendet. Vidare r det viktigt att du argumenterar varfr du har rtt till frmnen. Argumenten hmtar du ur lagtext och, om du frmr det, ven i rttsfallssamlingar och lagfrarbeten (framfr allt propositioner och utskottsbetnkanden). Tex. om du skt ekonomiskt bistnd frn socialtjnsten r det 4 kap. 1 socialtjnstlagen som gller, detta med nrmare precisering av berkningsreglerna i tex. 4 kap. 3 samma lag. Du br d lmpligen lsa dessa tv paragrafer noggrant och fokusera p samtliga villkor som paragrafen stller upp fr att tilldela dig den rttighet som du anser dig ha. Lagtexten r, till skillnad fr andra rttskllor, bindande till sin karaktr. Hr r lydelsen av exempelparagrafen 4 kap. 1 socialtjnstlagen med angivande av de villkor som du br motivera fr rttigheter:
304

Frklaringar (forts.) Stycke 1: Den som inte sjlv kan tillgodose sina behov eller kan f dem tillgodosedda p annat stt har rtt till bistnd av socialnmnden fr sin frsrjning (frsrjningsstd) och fr sin livsfring i vrigt. Stycke 2: Vid prvningen av behovet av bistnd fr livsfringen i vrigt fr hnsyn inte tas till den enskildes ekonomiska frhllanden om rtten att ta ut avgifter fr bistndet regleras i 8 kap. Stycke 3: Den enskilde ska genom bistndet tillfrskras en sklig levnadsniv. Bistndet ska utformas s att det strker hans eller hennes mjligheter att leva ett sjlvstndigt liv. Tex. om man skt bistnd fr arbetsresor men ftt avslag, kan man lyfta fram att arbetsresorna r ndvndiga fr att strka ens mjligheter att leva ett sjlvstndigt liv (som motivering till stycke 3 ovan), dvs. ndvndiga fr att i framtiden bli sjlvfrsrjande. P samma stt hmtar man argument fr andra rttigheter som man anskt om. I regel fr man hjlp p traven genom att lsa avslagsbeslutets paragrafhnvisning, men det kan vara klokt att underska om det finns fler paragrafer som stder rttighetsansprket.
305

16
Svart/grna bandet-kampanjen
Svart/grna bandet-kampanjen r en stndigt pgende kampanj mot utfrskringarna av sjuka och skra mnniskor och till minne av de som inte orkade kmpa mot utfrskringarna. Kampanjen pgr tills att en rttvis och rttssker sjukfrskring infrts enligt de etablerade ntverkens krav i frgan!
Svart/grna bandet finns inte att kpa i dagslget men det gr att gra ett band p egen hand. Kan du inte gra ett svart/grnt band s gr det bra med ett grnt band ocks. Br bandet synligt fr att visa ditt std fr sjuka och utsatta som drabbats av alliansregeringens utsorteringskedja.
306

Sakregister
A
adekvat kausalsamband, 15 a-kassa, 132, 153 aktivitetsersttning, 135, 151, 153, 157, 159, 161 aktivitetsstd, 116, 159, 160, 161, 162 allmn rttshjlp, 30, 240, 247 anmlan, 131, 153, 194, 195 anstnd, 155, 157 arbetsfrmedlingen, 117, 160 arbetsfrmga, 82, 83, 86, 87, 88, 90, 94, 95, 96, 98, 99, 102, 115, 116, 120, 121, 122, 123, 125, 133, 136, 140, 142, 143, 145, 149, 152, 153, 156, 157, 159, 160, 199 arbetslivsintroduktion, 157, 159 arbetslivsintroduktionen, 160, 162 arbetslshetsersttning, 116, 162 arbetsprvning, 142, 147 avskriva, 15 avsl, 15, 142 avstmningsmte, 87, 92, 131, 144, 199 avvisa, 15, 256 fordringar, 15, 17, 26, 183, 184, 185, 186, 187 fullfljdshnvisning, 18, 43 frdjupad samverkan, 97 Frdjupad utredning, 151 frlngd yttrandetid, 155, 157 frnyad utredning, 149, 150, 151, 152 frskringskassan, 13, 87, 88, 99, 100, 115, 120, 123, 130, 131, 135, 142, 144, 146, 149, 151, 152, 153, 155, 156, 159, 160, 194, 195, 198, 199, 254, 256, 275 frskringsmedicinsk rdgivare, 131, 144, 200 frskringsmedicinsk utredning, 130, 144 frsrjningsstd, 172, 173, 177, 246 frvaltningsrtten, 115, 157, 200, 222, 256, 275 frvaltningsrtternas domkretsar, 46 frvrvsarbete, 100, 132, 157
G
genomfrandeplan, 173
H
handlingsplan, 173 Hsan, 194 HSAN, 194 Hlso- och sjukvrdens ansvarsnmnd, 194 Hgsta frvaltningsdomstolen, 13, 28, 35, 54, 72, 94, 95, 96, 97, 166, 171, 174, 175, 190, 204, 222, 230, 231, 232, 234, 236, 237, 239, 254, 275
B
Bedmningen av arbetsfrmgan, 83, 97, 98, 115, 118, 134, 135 bemta, 155, 256 bestrida, 229, 256 betalningsanmrkning, 16, 176, 186 betalningspminnelse, 184 bevisa, 196, 228, 251 bevisbrda, 227, 228 bevisskringsteorin, 227 bifalla, 15, 16 bistnd fr livsfringen i vrigt, 172 bosttningsort, 120, 123, 127, 136 brott, 18, 22, 196, 199, 202, 226, 228
I
inhibition, 48, 50, 232, 233, 234 inkassofretag, 18, 185 introduktionsprogram, 116
J
Justitiekanslern, 195 Justitieombudsmannen, 194
D
depression, 145
K E
kammarrtten, 96, 222, 253, 254, 275 kausalsamband, 15, 20 kollisionsnormer, 20 konkurrerande skadeorsaker, 20 kontrollbalansrkning, 181
efterkontroll, 151, 152 Ekonomiskt bistnd, 172, 177 EU-domstolen, 204, 248 Europadomstolen, 18, 189, 192, 193, 195, 204, 235, 248 extraordinr dispens, 18
L
lagtolkning, 15, 21 LOH, 88 lngvarigt bistndsbehov, 175, 176 lkarintyg, 115, 132, 154, 250 lkaryttrande, 88, 141, 155
F
fibromyalgi, 145, 146 Fiktiva inkomster, 179 fiktiva tillgngar, 181
307

lmpligt arbete, 98, 121, 132, 154
M
metodstd, 152 motbevisa, 229 muntlig frhandling, 116, 222, 225, 226
N
normalt frekommande arbete, 98, 125
O
omprvning, 102, 150, 152, 153, 156, 157, 160, 254
P
panikngest, 145, 146 Polisanmlan, 195 prejudikatdispens, 22, 254 Prisbasbelopp, 162 promulgationslag, 23 prvningstillstnd, 17, 229, 253, 254, 275
sjukersttning tills vidare, 127, 154 sjuklneperiod, 24, 98 sjukpenning, 24, 82, 87, 94, 96, 98, 99, 101, 102, 115, 116, 118, 119, 122, 125, 126, 127, 131, 132, 133, 134, 154, 155, 158, 159, 160, 161, 194, 255 sjukpenninggrundande inkomst, 117, 131, 153, 157, 161 sjukpenninggrundande inkomsten, 116, 117 sjukperiod, 24, 134 sjukvrden, 194 skadestnd, 195, 222 sklig levnadsniv, 172, 173, 174, 177 Sociala Medborgargardet, 12 socialbidrag, 156, 160 Socialstyrelsen, 87, 109, 119, 123, 136, 194, 211 Socialtjnsten, 156 stmningsanskan, 225 svaroml, 256
T
tidigare arbete, 120, 123, 127, 132, 136, 154 tidigare yrke, 91 tidsbegrnsad sjukersttning, 127, 134, 136, 142, 160, 254, 255 tjnstefel, 197, 199, 200 tvngstankar, 145, 146
R
reformatio in pejus, 23, 157, 239 Regeringsrtten, 17, 254, 275 reguljra arbetsmarknaden, 90, 98, 99, 101, 102, 115, 116, 120, 123, 140, 141, 143 rehabilitering, 86, 90, 122, 127, 132, 143, 154, 156, 159 rehabiliteringskedjan, 95, 119, 134, 194, 275 rekvisit, 23, 198, 199, 224 res judicata, 15, 23, 234, 235 riksnorm, 173 rttigheter, 24, 198 rttshjlp, 64, 204, 240, 241, 242, 243, 244, 245, 246, 247 rttsskydd, 240, 242, 246 rttsskerhet, 194
U
utbildning, 101, 120, 123, 127, 136, 142 utmtning, 18, 20, 26, 186, 187, 188, 189, 190, 191, 192, 193
Y
yrke, 91, 101, 120, 123, 125, 132, 154
lder, 91, 120, 123, 127, 136, 142 terstllande av frsutten tid, 21, 157
S
Sekretessbrytande bestmmelser, 61, 63 Sekretesseftergift, 61 sekretessgenombrott, 61 sjukersttning, 82, 88, 92, 94, 95, 99, 100, 101, 102, 117, 127, 134, 135, 136, 140, 141, 142, 149, 151, 152, 153, 154, 155, 156, 157, 159, 160, 161, 162, 253, 254, 255, 256
ndringsdispens, 26, 254
vertrdelsefrfarande, 248
________________________________
308

309

310

311
De flesta tycker skert det r jobbigt och svrt att verklaga frskringskassans avslag. Man mste samla all kraft och energi fr att orka med detta, kraft och energi som man inte har tex. som sjuk. Icke desto mindre r det sllan man fr hjlp mot frskringskassan, ingen annan n du sjlv kan ta itu med problemet och kampen mot kolossen p lerftter. Davids kamp mot Goliat. Med syftet att frska utjmna oddsen har denna boken utgetts i digital form.
S ge inte upp! Brja stta dig in i regelverket i god tid, fatta pennan, och ge frskringskassan och andra myndigheter allt de tl och nnu mer!
312

Myndighetshandboken Uppl 63

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Myndighetshandboken Uppl 63

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Sociala rttighetsfrgor

En handbok om anskan, omprvning och verklagande av myndighetsbeslut

Utgiven av Fd. Socialjuridikbloggen

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

TID TILL EFTERTANKE FRORD TILL SJTTE UPPLAGAN ORDLISTA 1 2

INLEDNING ALLMN FRVALTNINGSRTT

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

NYA SOCIALFRSKRINGSBALKEN SJUKFRSKRINGEN

5.6 Begreppet sjukdom 5.6.1 Sjukdom i lagens mening 5.6.2 Graviditet

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

5.9 Sjukln 5.9.1 5.9.2 5.9.3 5.9.4 5.9.5 5.9.6

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

ERSTTNING VID ARBETSLSHET

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

6.3 A-kassa 6.3.1 6.3.2 6.3.3 6.3.4 6.4 6.5 6.6

Aktivitetsstd Ekonomiskt bistnd Sjukskrivning under arbetslshet

DET EKONOMISKA BISTNDET FRN KOMMUNEN

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

KONTROLLMAKT OCH STRAFFRTT

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

Samtliga remissinstanser i rehabiliteringskedjan

13 VERKLAGANDE AV MYNDIGHETERNAS BESLUT

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

13.6.4 13.6.5 13.6.6 13.7

Frnyad anskan? Extraordinra rttsmedel Kllor

238 238 238

14 INTERNATIONELLA RTTSLIGA MJLIGHETER

16 SVART/GRNA BANDET-KAMPANJEN SAKREGISTER

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

Tid till eftertanke

Bilden: Slende beskrivning av hur ekonomiskt effektiv rehabiliteringskedjan r i verkligheten.

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

Frord till sjtte upplagan

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

frn det motsatta; motsatsvis; fr inte tillmpas p rttsfall; S E

extraordinr dispens folkrtt

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

fysisk person frstrckning

hovrtten hgsta domstolen indispositiv lagstiftning inkasso

insolvens internationell rtt

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

krande laga kraft

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

obestnd objektivt insiktsrekvisit offentlig rtt

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

rttsomrde som reglerar proceduren i frvaltningsdomstolarna handlar det frvaltningsprocessrtt

res judicata rttshabilitet

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

rttslig handlingsfrmga rttsregler

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

subjektivt insiktsrekvisit summarisk process

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

svarande tingsrtten tvisteml

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

Sociala rttighetsfrgor (uppl 6)

Tillmpande myndigheter och organ Lagreglering fr handlggningen Lagreglering fr bedmningen