Swedish PSYOP Military Manual

1
Frsvarsmaktens Handbok Informationsoperationer
Handbok Info Ops
FRSVARSMAKTEN Hgkvarteret
2008-01-24
09 833:61968
Frsvarsmaktens Handbok Informationsoperationer i 2008 rs utgva (M7739-352014) faststlls fr tillmpning frn 2008-01-24. Beslut i detta rende har fattats av generalmajor Christer Lidstrm, Frsvarsmaktens Ledningssystemchef. Fredragande har varit vlt Ulf Forssberg. I beredningen av rendet har vlt Iren Clement, operationsanalytiker (FOI), Anna Marklund, Carin Rencrantz och Helena Holmstrm Strehlenert deltagit.
Christer Lidstrm Ulf Forssberg
2008 Frsvarsmakten, Stockholm Tryckeri: Alfa Print, Sundbyberg, 2008 Boken r producerad i samarbete med Autotech Teknikinformation i Stockholm AB
Omslag/Illustration: Gunnel kerblom Omslagsfoto: E Biverot FM, H Brandt FBB, A Edwardsson FBB, Patrik Lif, FOI P Nilsson FBB,
M7739-352014 Central lagerhllning: Frsvarets bok- och blankettfrrd
Frord
Frsvarsmakten har lnge tillmpat principer som hr till det omrde som nu sammantaget benmns informationsoperationer (Info Ops). Under vren 2007 faststlldes Frsvarsmaktens Grundsyn Informationsoperationer (Grundsyn Info Ops) som beskriver vad informationsoperationer r fr ngot. Frsvarsmaktens Handbok Informationsoperationer (Handbok Info Ops) beskriver hur informationsoperationer blir en del av en operation. Handbok Info Ops vnder sig frmst till Frsvarsmaktens personal i operativa befattningar och syftar till att beskriva hur Info Ops r en del av planering, genomfrande och utvrdering av en operation. Till std fr detta beskrivs hur de olika verkansmedlen bidrar till att vara en del av informationsoperationer. Den operativa planeringsmetodik som handboken tar sin utgngspunkt i r den idag gllande GOP (Guidelines of Operational Planning). Vad avser eektbaserad operativ planeringsmetodik tas det endast begrnsad hnsyn till denna metodik. Det innebr att om Frsvarsmakten beslutar sig fr att byta frn dagens operativa planeringsmetodik till eektbaserad behver denna handbok revideras. Arbetet att tillmpa informationsoperationer under en operation och utveckla metoder fr detta r i hgsta grad en levande process.
Christer Lidstrm
Innehll
1 Inledning _________________________________________7 1.1 Syfte______________________________________________7 1.2 Innehllsbeskrivning _________________________________7 1.3 Mlgrupp __________________________________________8 1.4 Relaterade dokument _________________________________9 1.5 Anvndande av begrepp och frkortningar ________________ 11 2 Informationsoperationer ____________________________ 13
2.1 Informationsmiljn (Information Environment) ___________ 15 2.2 Koordinering av informationsoperationer och verkan p informationsarenan _______________________________ 17 2.3 Graderad verkan och vrdering av eekter ________________ 22 2.4 Framtida utveckling _________________________________ 23 2.5 Informationsoperationer i tv huvudspr _________________ 23 3 Verkansmedel fr informationsoperationer _____________ 27
3.1 Beskrivning av verkansmedel __________________________ 29 3.2 Beskrivning av verksamheter som stdjer Info Ops _________ 55 3.3 Exempel p verkansmedlens inbrdes std och motverkan ____ 66 4 Planering av en operation med informationsoperationer ___ 69
4.1 Allmnt kring planering infr en operation _______________ 70 4.2 Sammanfattning av planering infr en operation ___________ 72 4.3 Steg 1: Initiering ___________________________________ 73 4.4 Steg 2: Orientering _________________________________ 76 4.5 Steg 3: Utveckling av konceptet fr operationen ___________ 78 4.6 Steg 4: Utveckling av operationsplanen __________________ 81 4.7 Steg 5: Granskning av planen __________________________ 83
Genomfrande av en operation med informationsoperationer ____________________________ 85
5.1 Sammanfattning ___________________________________ 85 5.2 Samordning med den strategiska nivn __________________ 86 5.3 Samordning inom den operativa nivn ___________________ 86 5.4 Implementering av Info Ops-planer p taktiska niver _______103 5.5 Skydd mot en motstndares Info Ops ___________________104 6 Utvrdering ______________________________________107
6.1 Mtning fr utvrdering _____________________________107 6.2 Utveckling av MOP och MOE ________________________109 6.3 Genomfrande av utvrdering _________________________111 6.4 Mtteori__________________________________________112 6.5 Utmaningar och vervganden vid utvrdering ____________113 6.6 Utvrdering i samband med vilseledningsoperationer ________114 7 Frdjupningslitteratur ________________________________116 Bilaga 1 Annex O Info Ops ______________________________117 Bilaga 2 Mlsttningsmatris ______________________________120 Bilaga 3 Synkroniseringsmatris ____________________________128 Bilaga 4 Annex L Psyops ________________________________133 Bilaga 5 Annex P Telekrig ________________________________136 Bilaga 6 SUPLAN CNO ________________________________140 Bilaga 7 Annex X Informationstjnst _______________________143 Bilaga 8 Vilseledningsmetodik ____________________________145 Bilaga 9 Exempel p informationsstrategi ____________________147 Bilaga 10 Exempel p agenda IOCB _________________________148 Bilaga 11 Lathund till Info Ops planering ____________________149 Bilaga 12 Ordlista_______________________________________150 Bilaga 13 Frkortningsordlista _____________________________153
KAPITEL 1
Inledning
1.1
Syfte
Frsvarsmaktens Handbok Informationsoperationer (Handbok Info Ops) r ett rdgivande och stdjande dokument fr personal i Frsvarsmakten som planerar och leder informationsoperationer i svenskt och internationellt sammanhang. Med utgngspunkt i Frsvarsmaktens fyra militrstrategiska ml1 ger Handbok Info Ops handledning och riktlinjer till planering, genomfrande och utvrdering av informationsoperationer.
1.2
Innehllsbeskrivning
Handbok Info Ops beskriver vad som kan stadkommas med Info Ops och hur det kan realiseras. Vidare beskrivs hur olika operativa syften uppns genom koordinering av resurser och hur synergier drigenom skapas. Denna beskrivning av ml, medel och metoder belyser operativ niv och r till del generisk. Fr detaljer om frbands- och systemniv hnvisas till beskrivningar i form av reglementen Taktisk, Organisatorisk, Ekonomisk, Mlsttning (TOEM), systembeskrivningar etc.
1 Frebygga att konikter uppstr. Dmpa konikter och frhindra spridning till nromrdet och ytterst till svenskt territorium. Skydda svenskt territorium och svenska intressen. Frsvara landet mot vpnat angrepp, i alla former. FM Militrstrategisk doktrin 2002.
Informationsoperationer
Handbok Info Ops beskriver dagens situation, men blickar ven framt och beskriver vad Frsvarsmakten utvecklas mot. Beskrivningen omfattar de frband som det idag nns beslut om att utveckla. Vad gller utvecklingen av operativ planeringsmetodik beskriver Handbok Info Ops dagens planeringsmetodik avseende GOP (Guidelines of Operational Planning). Beskrivningen gller fr informationsoperationer, varfr den inte kan anvndas som handbok fr operativ planering. Till delar beskrivs ven den utveckling som sker mot eektbaserade operationer (EBAO, Eect Based Approach to Operations). Exempel p delar av den eektbaserade terminologin r anvndandet av Utfrandevrdering (MOP, Measure Of Performance) och Resultatvrdering (MOE, Measure Of Eectiveness). Handbok Info Ops kan nyttjas i olika situationer dr gllande operativ planeringsmetodik anvnds, alltifrn nationell krishantering till fullskaligt krig. Vid svenskt deltagande i internationella insatser r Handbok Info Ops tnkt att utgra ett std, ven i de fall nr andra lnder leder operationen. Vid multinationella insatser nns resurser tillgngliga som inte r mjliga att disponera i en svensk operation. Vilka resurser och hur dessa kan anvndas beskrivs inte i denna handbok. De beskrivningar som terges kan dock till del anvndas som riktlinjer vid sdana operationer. Handbok Info Ops uppdateringsbehov styrs av ndringar i andra styrdokument eller processer. Dokumentet r skrivet fr att verleva organisationsfrndringar och mindre ndringar i exempelvis frsvarsbeslut. Handbok Info Ops r aktuell s lnge som beskrivna tillgngliga resurser r disponibla samt beskriven planeringsmetodik anvnds i praktiken.
1.3
Mlgrupp
Handbok Info Ops primra mlgrupp utgrs av personal som genomfr operativ planering av insatser dr informationsoperationer ingr, men dokumentet vnder sig ven till all personal i operativ planering och ledning oavsett organisatorisk placering. I vrigt r ambitionen att Handbok Info Ops ska kunna anvndas i utbildning av Frsvarsmaktens personal. Indirekt br den ven kunna utgra ett std fr andra myndigheter n Frsvarsmakten.
Mlgruppen antas ha grundlggande kunskap och kompetens avseende operativ planering, Frsvarsmaktens Grundsyn Informationsoperationer (2007) och Frsvarsmaktens Doktrin.
1.4
Relaterade dokument
Grunden fr Frsvarsmaktens Handbok Info Ops utgrs av Frsvarsmaktens Grundsyn Info Ops (2007) och GOP 2005. Andra dokument av betydelse fr Handbok Info Ops r NATOs AJP-3.10, Storbritanniens JPW-3.80 och USA:s JP-3.13, vilka behandlar informationsoperationer doktrinrt samt USA:s handbok Joint Information Operations Planning Handbook (2003). ven utvecklingen inom MNIOE (Multi National Information Operations Experiment) samt styrdokument inom ramen fr multinationella experiment, MNE (Multinational Experimentation), utgr underlag. vriga dokument med relation till Handbok Info Ops r Frsvarsmaktens Doktrin, Operativa insatsledningen Stende StabsOrder (SSO) och Handbok Bekmpning. Informationsverlappet mellan Handbok Info Ops och andra svenska styrdokument har minimerats, men vissa skrivningar terkommer i handboken fr att underltta frstelse. Vad avser SSO planering s r det en skillnad mot GOP vad det gller hur operativ planering genomfrs i det svenska Hgkvarteret. SSO beskriver hur Steg ett och Steg tv ska genomfras p den strategiska nivn fr att resultera i ett initieringsdirektiv till den operativa nivn som i sin tur fortstter med steg tre till fem. Det som beskrivs i handboken r dock tillmpbart oavsett vilken niv som genomfr planeringen under frutsttning att resultatet av respektive steg ska vara detsamma som fr GOP. Vilket borde vara en frutsttning fr att f en komplett operationsplan. Handbok Info Ops fljer trots SSO inriktning den operativa planeringsmetodik som beskrivs i GOP. Fr mer detaljerade beskrivningar av verkansmedel fr informationsoperationer n vad som redovisas i Grundsyn och Handbok Info Ops hnvisas till respektive taktiskt reglemente samt TOEM, systembeskrivningar etc.
10
Grundsyn Info Ops r, som en del av det svenska doktrintrdet, inriktande av informationsoperationer fr Frsvarsmakten. Detta innebr att Grundsyn Info Ops denierar, presenterar begrepp och avgrnsar vad som har med informationsoperationer att gra. Dessutom denieras och avgrnsas informationsarenan och den kognitiva domnen i detta dokument. Handbok Info Ops fljer denna inriktning och utvecklar framfrallt det operativa, men ven till del det taktiska och strategiska anvndandet av informationsoperationer. Frutsttningen fr att kunna tillgodogra sig Handbok Info Ops till fullo r att inriktningarna som ges i Grundsyn Info Ops r knda.
Foto: Combat Camera, FBB
11
1.5
Anvndande av begrepp och frkortningar
Nr ett begrepp frekommer i Handbok Info Ops fr frsta gngen anges bde frkortningen och det fullstndiga begreppet. I frekommande fall anges ven den engelska motsvarigheten av begreppet. Fr vissa termer och frkortningar saknas svensk versttning, d anges endast det engelska begreppet (och frkortningen). Centrala begrepp nns frklarade i ordlistan, bilaga 12. Frkortningarna r frtecknade i frkortningsordlistan, bilaga 13.
12
Foto: Erik Thulin, FBB
13
KAPITEL 2
Militra beslutsfattare och frband agerar i en komplex och dynamisk milj, bde fysiskt och ur ett perspektiv av information. Informationen nr beslutsfattaren och hans stab p en mngd olika stt. Sensorer nns verallt, datamngder dar och ntverksbaserade ledningssystem innebr att data och information som r avgrande fr operationen blir allt svrare att identiera. Varje beslut eller taktisk verksamhet innebr att information skapas och sprids. Information r en central del av den moderna konikthanteringen och medias nrvaro r en realitet i alla nutida konikter. Opinionsstd r viktigt, srskilt fr demokratiska nationer. Drfr r bilden i media betydelsefull, vilket ytterligare understryker informationsdets betydelse. En lokal konikt kan innehlla en global kamp om opinionen. ven medias rapportering av en konikt kan betraktas som en sensor, vilket kan vara gynnsamt eller ogynnsamt fr verksamhetens bedrivande. Detta innebr att frhllandet till information, och drmed informationsoperationer, utgr en stndigt pgende process oavsett vilken typ av operation som genomfrs. Det r viktigt att kontinuerligt vrdera vilken information som r ndvndig att ha kontroll ver samt vilken information som blir fljden av en insats.
14
Betydelsen av information och informationsoperationer innebr kade krav p och behov av samordning av olika insatser fr att uppn nskat resultat och eekt av vr verksamhet. Samordningen utgr frn den vergripande gemensamma informationsstrategin som skapas p strategisk niv och som utgr grunden fr de strategiska maktmedlen. Denna informationsstrategi ger en generell grund som kan brytas ned till detaljerade planer och anvisningar i varje operation. Det som gller fr att bedma eekter av operationer p mark-, sj- och luftarenorna gller ven fr informationsoperationer. P samma stt utgr rttsliga och politiska grunder samt generella militrstrategiska, operativa och taktiska ml, medel och metoder ramfaktorer ven fr informationsoperationer. Inom FM anvnds begreppet informationsoperationer med fljande innebrd: Med informationsoperationer koordineras verkan p informationsarenan genom att pverka data och information i syfte att pverka motstndarens eller andra aktrers agerande, samtidigt som egen verksamhet p informationsarenan skyddas. Syftet med informationsoperationer r att skapa frdelaktiga situationer fr beslutsfattare att agera utifrn samt ven att pverka motstndarens agerande. Vidare syftar informationsoperationer till att uppn informationsverlge fr att drigenom uppn ledningsverlge. Informationsoperationer kan anvndas proaktivt t ex genom att minska motstndarens eektivitet eller reaktivt genom att begrnsa och neutralisera redan genomfrda aktiviteter. Inte ndvndigtvis alla aspekter och frmgor som kan pverka information eller informationssystem br relateras till Info Ops. Det r chefens beslut i stort (commanders intent) som avgr vilken inriktning som ska anvndas fr att upp mlet och i och med detta ven avgr vilka eekter och frmgor som ska nyttjas.
15
2.1
Informationsmiljn (Information Environment)
Informationsmiljn omfattar alla individer, organisationer och system som samlar in, bearbetar, sprider eller agerar p information. Aktrerna inkluderar ledare, beslutsfattare, individer och organisationer. Resurserna inkluderar materiel och system som anvnds fr att insamla, analysera, anvnda (alt tillmpa) eller sprida information. Det r i den omgivning som mnniskor och automatiserade system observerar, vrderar (alt utvrderar), beslutar och agerar p information (t ex OODA-loopen). ven om Informationsmiljn r specik s utgr (alt r) den en del (alt delmngd) av alla de fyra arenorna. Informationsmiljn r uppbyggd av tre inbrdes relaterade delar: den kognitiva domnen, den fysiska vrlden och informationsarenan, se bild 1. Informationsmiljns starka pverkan r en verklighet som genomsyrar Frsvarsmaktens alla niver. Militra operationer i synnerhet r beroende av era samtidiga och integrerade aktiviteter, som i sin tur r beroende av information och informationssystem, vilka mste skyddas. Genom att skapa, frndra eller avbryta det av data och information p informationsarenan, pverkas individers olika psykologiska processer och handlingar (alt handlingsstt). Det kan t ex innebra att beslutsunderlag frvanskas vilket leder till lngsammare beslutsprocesser. Denna pverkan kan leda till ett nskat beteende i den fysiska vrlden och drmed nskade eekter. Likvl kan denna pverkan leda till ett icke nskat beteende och drmed icke nskad eekt. Det r drmed viktigt att beakta den komplexitet som informationsmiljn medfr, resultatet av Info Ops kan bli omfattande bde p kort och p lng sikt. Komplexiteten bidrar till att det r srskilt svrt att frutsga eller flja upp eekter av Info Ops jmfrt med andra verksamheter.
16
Bild 1. Frenklad modell ver hur data dar mellan den fysiska vrlden, informationsarenan och en beslutsfattare.
Bilden beskriver hur data verfrs direkt frn den fysiska vrlden eller informationsarenan till mnniskan. Generellt fster mnniskan strre tilltro till direkta observationer n till intryck som frmedlas via ngon typ av kommunikationsmedium (indirekta observationer). Alla aktrer strvar efter att deras uppfattning av informationsarenan i mjligaste mn ska motsvara en spegling av den fysiska vrlden, som kan beskrivas i en lgesbild. Beslutsfattare p hgre niv inhmtar sitt underlag fr beslut i strre utstrckning frn indirekta n direkta observationer. Detta medfr att den egna verksamheten p informationsarenan behver skyddas. Fr att en freteelse eller freml ur den fysiska vrlden ska ternnas i informationsarenan krvs att ngon eller ngot upptcker och registrerar detta. Det grs av olika typer av sensorer som utgr grnsskiktet mellan den fysiska vrlden och informationsarenan. Allt som sker i den fysiska vrlden registreras emellertid inte av sensorer och informationsarenan kommer drfr aldrig att innehlla en komplett beskrivning av verkligheten. Hur innehllet i informationsarenan presenteras spelar stor roll fr hur det kommer att uppfattas och tolkas av system och aktrer. Beslut tas p presenterat underlag vilket ska leda till ett agerande som r nskat i den fysiska vrlden.
17
Alla intryck passerar genom ett lter benmnt mnsklig varseblivning. Filtret r uppbyggt av individens personliga kunskaper och frdigheter, erfarenheter, attityder och andra individuella egenskaper. Detta bidrar till att den kognitiva domnen r olika fr varje individ och grupp. I den fysiska vrlden existerar nutid medan informationsarenan och den kognitiva domnen innehller data som speglar den fysiska vrlden i bde fruten tid och nutid. Dessa data kan anvndas fr att gra frutsgelser och prognoser fr framtiden som ocks kan lagras i informationsarenan eller den kognitiva domnen. Den fysiska vrlden kan innehlla spr frn verksamhet som har skett, dessa kan tolkas med std av informationsarenan och den kognitiva domnen. Eekter p informationsarenan och i den kognitiva domnen uppns genom att frndra informationsarenans innehll informationsarenans omfattning tillgngen till informationsarenan.
2.2
Koordinering av informationsoperationer och verkan p informationsarenan
Alla operationer som genomfrs krver samordning av ingende delar i ngon grad. Fr informationsoperationer r kravet p samordning stort, bde mellan olika niver och arenor och avseende insatser med olika verkansmedel. En operation2 r en sammanfattande benmning p militra handlingar eller genomfrandet av uppgifter eller vningar som, oavsett ledningsniv, syftar till att n ett bestmt ml inom ett omrde. En operation kan omfatta en eller era tgrder som krvs fr att genomfra militr verksamhet inkluderande fryttningar, logistik, anfall, frsvar och de metoder som behvs fr att uppn uppsatta ml. En operation r allts en verksamhet utan ngon organisatorisk knytning som kan genomfras inom alla ledningsniver. Flera informationsoperationer kan pg samtidigt under en och samma vergripande operation.
Till skillnad frn den tidigare svenska hllningen dr denitionen av begreppet operationer innebar verksamhet med frband ur era frsvarsgrenar och ngot som var frbehllet den operativa ledningsnivn, ska begreppet enligt internationell praxis numera omfatta alla typer av militra insatser oavsett ledningsniv.
18
2.2.1 Koordinering mellan olika strategiska maktmedel

I en kris eller konikt disponerar nationer, organisationer och koalitioner olika maktmedel. Ett stt att p strategisk niv dela in dessa maktmedel r att kategorisera dem i Diplomatiska, Informativa, Militra och Ekonomiska maktmedel (DIME)3. I en kris- eller koniktsituation dr mnga olika aktrer ska samverka r det av avgrande betydelse att de olika aktrerna framfr ett sammanhngande budskap. Ett stt att f de olika maktmedlen att verka samordnat och ge nskade eekter, r att p strategisk niv utforma en vergripande informationsstrategi. Syftet med en informationsstrategi r att skerstlla att alla informationsaktiviteter som vidtas avseende operationen r relevanta. Dessutom ska informationsaktiviteter vara i rtt tid fr att undvika informationsluckor ge framfrhllning fr att forma informationsmiljn n synergieekter genom koordinering vara anpassade utifrn mlgruppen fr att uppn maximal eektivitet vara trovrdiga fr att understdja operationen och dess legimitet skydda srbarheter i ledningsoch informationssystem mot strning och attacker. Informationsstrategin omfattar hela nationens, koalitionens, alliansen etc, myndigheters och multinationella organisationers frhllande till krishantering inom informationsarenan. Den denierar och beskriver operationens sammanhang (lgesbeskrivning, mandat och uppdrag, omfattande mlsttningar och slutlge) grundlggande informationsmlsttningar4 fr nationens/koalitionens insatser huvudteman och meddelanden att sprida vilka mlgrupper som huvudteman och meddelanden ska spridas till (godknda av den politiska ledningen) inom vilka omrden och funktioner som insatser med information genomfrs hur insatser med information kan bli en integrerad del av hela operationen (civilt och miltrt)
3 4 Begreppet DIME r hmtat frn utvecklingen av eektbaserade operationer (EBAO). Kopplingen till EBAO avseende vilka eekter dessa maktmedel ger frdjupas inte i Handbok Info Ops. P strategisk niv beskriver informationsmlsttningarna synen p det nskade slutlget i frhllande till informationsmiljn, vilket kan uppns med ett brett spektrum av makt- och inytandeinstrument.
19
huvudaktrers respektive ansvar och inblandning planeringskriterier och begrnsningar avseende genomfrandet. Exempel p vad som br ing i en informationsstrategi nns ven i bilaga 9.
2.2.2 Koordinering mellan olika niver

Med bl a informationsstrategin som grund utformar den militrstrategiska nivn mlsttningar och syften med den militra operationen. Dessa formuleras i ett initieringsdirektiv till den operativa nivn. Med utgngspunkt i detta tar den operativa ledningsnivn vid och ansvarar fr att planlgga och genomfra militra insatser inom samtliga arenor. Informationsstrategin ger frutsttningar fr att Info Ops ska kunna verka och utforma godknda teman och budskap utan att vara kontraproduktiv med den strategiska nivn. Den operativa ledningsnivn har till uppgift att balansera behov fr taktisk verksamhet och avvga konsekvenserna mot ett strategiskt perspektiv, samt att vid behov ta upp en dialog med den strategiska nivn avseende avvikelser eller politiska konsekvenser. Vidare r den operativa ledningsnivns roll att under hela operationen avvga eekter p kort och lng sikt samt prioritera verksamheten. Styrningen sker i form av att den operativa ledningsnivn anger vad som ska ske och vad som inte fr ske, vad som ska bekmpas samt vad som inte fr bekmpas i tid och rum. Informationsoperationer p den operativa ledningsnivn r frmst ett syn- och tankestt fr att samordna stridskrafternas verksamhet och att skerstlla att de militra tgrderna inom alla arenor och de politiska mlsttningarna hnger samman. De verkansmedel som anvnds inom informationsoperationer anvnds ven inom land-, sj- och luftoperationer. Informationsoperationer kan ha en direkt pverkan p motstndaren, men kan ven genom tgrder riktade mot tredje part pverka motstndaren indirekt. Tredje parts opinionsbildning utgr d en utgngspunkt fr aktioner hos motstndaren som i slutndan kan gynna vra ml. Beslut om informationsoperationer riktade mot tredje part fattas ver den operativa ledningsnivn och ska framg av direktiven frn den strategiska ledningsnivn.
20
Det r avgrande att stabsmedlemmar som jobbar med Info Ops r med i den operativa planeringen redan frn brjan. Ett bedmande av uppgiften ur perspektivet Info Ops br genomfras fr att utgra ett std till kommande planering. Planen fr att genomfra informationsoperationer kan utvecklas parallellt p olika ledningsniver beroende p vilken typ av operation som ska genomfras och vilka mlsttningar som operationen ska uppn. Det r viktigt att personal som arbetar med informationsoperationer bibehller ett helikopterperspektiv under den operativa planeringen fr att kunna frutse hur olika delar av operationen pverkar genomfrandet av informationsoperationer.
2.2.3 Koordinering/relationer mellan arenor

De fyra arenorna mark-, sj-, luft- och informationsarenan har olika inbrdes frhllanden. Luftarenan har t ex ett naturligt beroende av markarenan fr basering av sina stridskrafter. Informationsarenan r dock alltid en del av verksamheten i alla operationer. Mjligheten att verfra data och information mellan olika enheter vid exempelvis mlbekmpning under en insats r en frutsttning fr att kunna n uppsatta ml och eekter. Informationsarenan utgr en frutsttning fr att kunna kommunicera, data och information, mellan de andra arenorna. Verkan p informationsarenan kan ge eekter ven i den fysiska vrlden och i den kognitiva domnen. De eekter som kan uppns med informationsoperationer kan vara allt frn att vertyga eller bist till att stra eller frstra mnniskor, materiel, data eller information.
2.2.4 Koordinering mellan verkansmedel

Informationsoperationer genomfrs med std av ett antal verkansmedel. Det nns berringspunkter mellan de olika verkansmedlen som innebr att Info Ops mste samordna insatser och verkan i operationsomrdet p den niv som leder insatsen. Fr en eektivisering och synergi kan samlokalisering av std avseende juridik, sprk etc fr telekrig, psykologiska operationer (psyops) och datoroch ntverksoperationer (CNO, Computer Network Operations) ske.
21
2.2.5 Koordinering vid multinationella operationer

Informationsoperationer i en multinationell milj medfr srskilda utmaningar. Koordinering mste ske men har visat sig vara svrt, bl a fr att ledning kan behva ske frn hg niv och att olika nationer kan ha olika syften och synstt. Alla koalitionspartners behver inte fysiskt bidra till en informationsoperation, men de mste frst syftet med den och vara tillrckligt insatta fr att inte vidta motstridiga tgrder. Det r ocks viktigt att ha en helhetsbild av koalitionspartners srbarhet fr motstndarens informationsoperationer. Detta pekar p vikten av att Info Ops nns med som en central del i planeringscykeln. En ytterligare komplicerande faktor vid samverkan mellan era nationer r den hga sekretessniv som kan omge informationsoperationer och dess verkansmedel. Sekretessnivn gr det svrare att dela information, kommunicera om och samordna aktiviteter inom informationsoperationer. Olika aktrer vrderar dessutom ofta data p olika stt, eller har olika grundlggande uppfattningar, t ex beroende p sociala eller kulturella faktorer. Dessa aspekter r viktiga att beakta i en multinationell insats.
2.2.6 Synkronisering avseende tidsfrhllanden

Informationsoperationer har vanligen bst eekt d de pbrjas tidigt. Detta beror dels p att det i mnga fall tar relativt lng tid att n de uppstllda mlen, dvs att pverka attityder och beteenden, och dels p att det tar lng tid att samla in det omfattande underlag i form av underrttelser m m som krvs fr att skapa de rtta budskapen och den optimala kombinationen av verkansmedel. Opinioner r vanligtvis svra att frndra men kan dock ndras snabbt, med omfattande konsekvenser. Exempel p detta r hur synen p internationell terrorism som ett globalt hot kom att frndras genom attackerna mot World Trade Center i New York den 11 september 2001. Verkansmedel fr Info Ops som t ex telekrig och CNO ger vanligen snabbare eekter n t ex psykologiska operationer, men det krvs ett underrttelseunderlag av hg kvalitet ven fr att kunna utnyttja dessa verkansmedel.
22
2.3
Graderad verkan och vrdering av eekter
Verkansmedel som anvnds fr informationsoperationer kan mjliggra graderad verkan. Det innebr att verkansmedlen medger stor variation avseende omfattning p resurser och uthllighet i tid fr att n nskad eekt. Det r t ex mjligt att antingen (helt eller delvis) frstra system eller frmgor hos motparten, eller att (under kortare eller lngre tid) stta dem ur spel. Det r ocks mjligt att svl frhindra att information nr fram till motparten som att inplantera falsk information i dennes system. Informationsoperationer frekommer svl bde ppet och dolt i alla former av konikter. Genomfrandet av Info Ops varierar med koniktniv avseende vilka verkansmedel som utnyttjas och hur. Att direkt attackera motpartens system med t ex telekrigfring hr vanligen till en hgre koniktniv, medan t ex resurser fr psykologiska operationer mer uppenbart ven kan utnyttjas vid lgre koniktniver. ven operationssekretess (OPSEC, Operations Security) r ett exempel p verkansmedel som br anvndas i alla skeden av en operation. Det handlar om att utnyttja rtt verkansmedel i rtt skede.
Tabell 1. Informationsoperationers mjlighet till graderad verkan
Frhandling Huvudsakliga medel Diplomati CIMIC vertalning Psyops CIMIC Tvng Telekrig CNO - kanalisering - strning - degradering - avlyssning -mm Hot om vld Psyops Demo vld Fysisk frstrelse eller begrnsat vld mot utvalt ml i syfte att pverka viljan Psyops INFO Fysiskt vld Vld mot urvalda ml i syfte att ta bort frmga, t ex genom att sl motstndaren Psyops
Stdverksamhet
INFO
INFO Ptryckning Styrkedemo - visa musklerna
Psyops INFO
Styrkedemo - visa musklerna CIMIC INFO
23
Att mta de eekter informationsoperationer ger r ett srskilt problem, som nu ftt strre fokus i och med utveckling av konceptet eektbaserade operationer (EBAO). Att mta eekten av en insats som syftar till att frndra en grupps beteende eller bedma om en vilseledning haft framgng r avsevrt svrare n att se om en stridsvagn r bekmpad eller inte5.
2.4
Framtida utveckling
Utvecklingen av hur planering, genomfrande och utvrdering av operationer ska ske r en stndigt pgende verksamhet. Den utveckling som tidigare skedde inom nationer eller inom allianser sker till stor del numera i olika typer av samarbeten. Exempel p utveckling r den som sker inom MNE. Inom MNE utvecklas dessutom processer fr staben, optimerade fr genomfrande av s k eektbaserade operationer, EBAO. Dessa omfattar svl planering och genomfrande som utvrdering.
2.5
Informationsoperationer i tv huvudspr
Informationsoperationer syftar till att pverka viljan och frstelsen hos utvalda beslutsfattare eller andra mlgrupper fr att drigenom pverka deras handlande eller frmga till handling. Informationsoperationer kan ven syfta till att direkt pverka motstndarens frmga genom att begrnsa dennes fysiska mjlighet till handlande. Informationsoperationer genomfrs sledes i dessa tv huvudspr (vilja och frstelse, samt frmga). Huvudspret vilja och frstelse kan sgas motsvara tv av de tre grundpelarna som utgr en aktrs krigfringsfrmga; de moraliska (vilja, ledarskap och vrdegrund) och de konceptuella (doktriner, policys) faktorerna. Huvudspret frmga kan jmfras med den tredje grundpelaren; fysiska faktorer, som utgrs av stridskrafter, personal och vriga resurser.6
5 6
Se vidare Kap 6 Utvrdering. Frsvarsmakten, Militrstrategisk doktrin 2002, sid 75.
24
2.5.1 Vilja och frstelse

Det frsta huvudspret handlar om att pverka en aktrs vilja och frstelse. Avsikten r att pverka viljan hos beslutsfattare p alla niver bde hos motstndaren samt hos andra grupper som berrs av operationen. Det r t ex mjligt att p olika stt pverka deras attityd och moral och i och med detta ka sannolikheten fr att de genererar nskvrt beteende. Det r ven mjligt att via manipulering av information pverka mnniskors frmga att tolka och skapa sig en frstelse av informationen. Exempel p verkansmedel som kan pverka mnniskors vilja och frstelse r psyops och vilseledning, se bild 2.
2.5.2 Frmga
Det andra huvudspret inom informationsoperationer syftar till att pverka motstndarens frmga. Detta handlar i huvudsak om att inom gllande regler och lagar pverka t ex infrastrukturen fr ledningsoch informationssystem samt andra faciliteter fr att uppn nskad eekt. Verkansmedel fr att pverka motstndarens frmga r t ex CNO, telekrig och fysisk bekmpning, se bild 2. All verksamhet skyddas via OPSEC och IA (Information Assurance). Dessutom stds alla operationer av informationstjnst, underrttelser och civilmilitr samverkan (CIMIC, Civil Military Cooperation). De ovan nmnda verkansmedlen beskrivs och frklaras mer i detalj i nsta kapitel.
25
CNO Telekrig, vrig signalkrigfring Fysisk bekmpmpning
Frmga Frstelse Vilja Psyops Vilseledning

Stdjande funktioner
O P S E C
O P S E C
CNO Telekrig, vrig signalkrigfring Fysisk bekmpmpning
Frmga Frstelse Vilja
I A
I A
Psyops Vilseledning
Stdjande funktioner
INFO Und - CIMIC
INFO Und - CIMIC
Bild 2. Bilden visar hur verkansmedel inom informationsoperationer, i tv huvudspr, pverkar motstndarens vilja och frstelse samt frmga. ven omvnt frhllande gller dvs motstndarens pverkan p egen vilja och frstelse samt frmga.
26
Foto: Rickard Wissman, FBB
Foto: Erik Biverot, FM
Foto: Patrik Lif, FOI
27
KAPITEL 3
Verkansmedel fr informationsoperationer
Verkansmedlen fr informationsoperationer har ett utprglat syfte att verka p informationsarenan fr att p s stt pverka en motstndares eller annan aktrs agerande. Fr att uppn nskad eekt anvnds olika verkansmedel samordnat mot olika ml. Det verkansmedel som skiljer sig frn de andra r fysisk bekmpning av fysiska betingelser fr informationsarenan som ger eekter p informationsarenan. Nedan redovisas de verkansmedel som nns fr att genomfra Info Ops. Dessa kan i kombination med varandra eller enskilt n nskade eekter. Dessutom nns det verksamheter som stdjer genomfrandet av informationsoperationer p olika stt. Den viktigaste av dessa r underrttelser, vilken utgr en absolut frutsttning fr att lyckas med Info Ops. Dessa stdjande verksamheter beskrivs i denna handbok endast utifrn det stt som verksamheten i frga bidrar till informationsoperationer. De r med andra ord inte en del av, men mste koordineras med, informationsoperationer.
28
Beskrivningen av verkansmedlen fr Info Ops omfattar ml, medel och metod. Dessutom jmfrs vissa verkansmedel med varandra eller med stdjande verksamheter, fr att tydliggra likheter och skillnader. Verkansmedlen utgrs av: Psykologiska operationer, psyops. Telekrigfring, Tk. Dator- och ntverksoperationer, CNO. vrig signalkrigfring. Fysisk bekmpning. Information Assurance, IA. Operationssekretess, OPSEC. Vilseledning. Dessutom stds informationsoperationer av: Underrttelser, Und. Informationstjnst, INFO. Civil-militr samverkan, CIMIC.
Foto: Anja Edwardsson, FBB
29
3.1
Beskrivning av verkansmedel
3.1.1 Psykologiska operationer, psyops

Konikter handlar om kampen mellan viljor och utspelar sig svl i den fysiska vrlden, som p informationsarenan och i den kognitiva domnen. Den kognitiva dimensionen i en konikt r lika viktig som den fysiska. Attityder och agerande kommer drfr att pverka konikthanteringen.
Denition
Psykologiska operationer (psyops) r planerade aktiviteter som anvnder kommunikationsmetoder och andra medel riktade mot godknda mlgrupper i syfte att pverka uppfattningar, instllningar och upptrdande fr att uppn egna politiska och militra ml.
Ml
Mlsttningen med psyops r att pverka attityder fr att ytterst ndra beteendet hos mlgrupper, p ett fr vra avsikter gynnsamt stt. Detta kan gras med budskap som riktas direkt till beslutsfattare eller indirekt t ex genom andra mlgrupper inom aktrens militra styrkor eller samhlle.
Metod
Metoder fr att pverka mnniskor r vl utvecklade bl a inom ramen fr reklam och marknadsfring, s kallade kommunikativa principer/kategorier. Huvuddelen av de metoder som har utvecklats fr att slja produkter kan anvndas fr att skapa en metodologisk grund fr psyops. Den frmsta skillnaden mellan marknadsfring och psyops r att i det frstnmnda fallet sljer man oftast en vara eller tjnst medan man med psyops sljer en id. Psyops r en verksamhet som krver mycket god kunskap om de mlgrupper som man avser att pverka. En del av denna kunskap kan inhmtas via underrttelser men en stor del av informationen kommer troligtvis att behva inhmtas via i frvg upparbetade formella och informella ntverk. Psyops-teman, -aktiviteter och -symboler ska baseras p underrttelser och analyser av mlgrupperna och utvrderas kontinuerligt fr att i mjligaste mn skerstlla att budskapet fr avsedd eekt. Frmgan att
30
leva sig in i mlgruppens situation och milj r av stor betydelse fr utgngen av uppdraget. Skydd mot motstndarens psykologiska operationer (counter psyops) ingr som en del av psyops. Syftet med denna verksamhet r att detektera och minska verkningarna av motstndarens frsk att pverka mlgrupper. Psyops-funktionen svarar fr att analysera motstndarens psyops och lmna frslag till mottgrder. Det r frbandschefen som har yttersta ansvaret fr informationen, dock kan informationsfunktionen sttta chefen vid denna typ av aktivitet, t ex genom att informera egen personal och media om de eventuella mottgrder som vidtas mot motstndarens psyops7. Vid planering av psyops br det beaktas att informationen inte har ngra geograska grnser. Det nns alltid en risk att andra grupper n de godknda mlgrupperna kan pverkas av informationen. Denna risk ska analyseras och i mjligaste mn minskas. Psyops mste integreras och koordineras med operationens ingende delar, ssom frmgor och funktioner, s att verksamheten stdjer chefens vilja och bidrar till en positiv uppfattning om vra styrkor. Uppdrag och uppgifter till Psyops ternns i en bilaga till operationsplanen, (annex L), se bilaga 4. Att kunna utnyttja psyops-teman snabbt r ofta en framgngsfaktor. Drfr r det av stor vikt att det nns faststllda rutiner fr planering, produkttester samt godknnandeprocedurer s att ledtider mellan analys, produktion och spridning av psyops-budskap, -handlingar och produkter minskas. All psyops br baseras p fakta, d osanningar och fabricerade uppgifter ltt kan undergrva trovrdigheten hos avsndaren p lng sikt. Att uppfattas som en trovrdig sndare som levererar riktiga budskap r av central betydelse fr att insatserna ska bli framgngsrika. Det ska dock beaktas att budskapet sett ur mlgruppens perspektiv inte behver uppfattas som trovrdigt bara fr att det r sant.
Medel
Psyops verkar huvudsakligen genom egna kommunikationskanaler men ven genom andra kanaler p ett sdant stt att styrning av budskap, plats, tid etc kan ske till de godknda mlgrupperna. Verksamheten kan bedrivas p strategisk, operativ samt taktisk niv. Srskilda frband fr att planera, genomfra och utvrdera psyops kan nnas p taktisk och operativ
7 En jmfrelse mellan psyops och informationstjnst ternns i punkt 3.2.2 Informationstjnst.
31
niv. P den militrstrategiska och strategiska nivn anvnds centrala representanter fr riktad pverkan. Dessa frband besitter normalt frmga att verka med visuella media (ascher, ygblad, tidningar), audiomedia (radio, hgtalare) audiovisuella media (TV, lm, Internet, MMS) samt direkt kommunikation mellan mnniskor. Psykologiska operationer verkar i den kognitiva domnen, men anvnder sig av informationsarenan fr verfring av data.
3.1.2 Telekrig, Tk
Fr drygt 100 r sedan lrde vi oss att behrska radiovgor fr informationsverfring och i dag r detta en betydelsefull del av vr ekonomiska, industriella, sociala och ven privata tillvaro. Tillgngen till elektromagnetiskt spektrum r idag oundgnglig fr vrt globala informationssamhlle med svl civila som militra aktrer och intressenter. Dagens militra operationer pvisar hur ett eektivt utnyttjande av elektroniksystem r force multipliers p det moderna slagfltet. Det elektromagnetiska spektrumet anvnds fr att se och knna av slagfltet, frmedla stridsavsikt och engagera motstndaren. Det anvnds ocks fr att precisionsstyra vapen och skerstlla ett eget eektivt samband. Vra ledningsoch informationssystem krver olika tillgng till elektromagnetiskt spektrum i syfte att stdja varje chefs frmga att utva ledning.
Foto Katja berg, FBB
32
Vid otillrcklig tillgng nns risken fr telekonikt med nedsatt prestanda (ledningsfrmga) som fljd. Telekrig r den sammanfattande benmningen p vra militra tgrder fr att upptcka, utnyttja, pverka, frsvra eller frhindra en motstndares anvndning av det elektromagnetiska spektrumet. Telekrig omfattar ven vra egna mottgrder fr att minska verkan av en motstndares telekrigfring. Genom koordinering med andra verkansmedel utgr telekrig en del av informationsoperationer.
Denition
Telekrig r militr verksamhet som utnyttjar det elektromagnetiska spektrumet fr att bekmpa, frvanska eller exploatera motparters inhmtning, bearbetning eller delgivning av information samt skydd mot ett fr oss ogynnsamt utnyttjande av det elektromagnetiska spektrumet.
Ml
Telekrigfring kompletterar informationsoperationer inom det elektromagnetiska spektrat. Detta grs dels genom extrahering av information dvs inhmtning, identiering, bearbetning och delgivning, dels genom pverkan av information dvs strning och vilseledning.
Metod
Fr att vinna kampen om det elektromagnetiska spektrumet mste vi ha frmgan att samordna och kontrollera vrt utnyttjande av spektrumet. Svl egna som allierade frband och motstndarens enheter utnyttjar det elektromagnetiska spektrumet. Telekonikter kan uppst svl mellan egna och allierade nyttosignaler (t ex radiosamband eller radarsignaler) som mellan egna och motstndarens nyttosignaler. Bde egen och motstndarens avsiktliga strning kommer per denition att stra vra nyttosignaler. Dessutom mste man beakta behovet av radio- och radartyst upptrdande fr att uppn vilseledning eller verraskning. Drfr mste telekrigfring inklusive kontroll av egna utsnda signaler (EMCON, Emission Control) alltid samordnas mellan ingende frband och verksamheter i operationen.
33
Denna frekvensledning omfattar planering, koordinering och hantering av det gemensamma nyttjandet av radiosignaler genom operativa, tekniska och administrativa metoder. Sambandssystem mste vara redundanta nog att operera inom andra delar av frekvensbandet n dr vi verkar med vra telekrigresurser i form av elektroniska attacker (EA), se nedan. Ett kontrollerat utnyttjande av vrt elektromagnetiska spektrum innebr att vra egna systems samlade resurser kan utnyttjas eektivare genom att oavsiktliga strningar undviks. Kontrollerat utnyttjande av elektromagnetiskt spektrum bidrar till vr frmga att upptrda dolt och att kunna genomfra vilseledning. Telekrigfring har en given roll vid plattformsskydd och skydd av frband. Telekrigfring kan ven utnyttjas fr ledningsbekmpning genom tillfllig eller bestende bekmpning av frmst sensorer och kommunikationssystem men ven vid angrepp mot informationssystem. Vidare kan telekrigfring anvndas fr vilseledning och skydd mot obehrig informationsinhmtning. ven vr mjlighet att genomfra underrttelseinhmtning r beroende av std frn telekrigfrbandens sensorer. Fr att telekrigfringen ska vara eektiv krvs uppdaterade id-std i form av databaser och bibliotek. Inom informationsoperationer utnyttjas telekrigfring frmst fr bekmpning av informations- och ledningssystem samt vilseledning. Metoder fr detta r: Ledningsbekmpning elektronisk attack mot sensorer, t ex strning mot spaningsradar elektronisk attack mot sambandssystem, t ex strning mot radioeller radiolnkfrbindelser elektronisk attack mot ledningsplatser/informationssystem, t ex strning mot WLAN (Wireless Local Area Network), HPM-vapen (High Power Microwave) med frstrande verkan. Vilseledning elektronisk attack mot sensorer inklusive signalspaning, t ex elektromagnetiska skenml, falsk signalering elektronisk attack mot navigationssystem (NAVWAR) elektronisk protektion, t ex emissionskontroll; radio- och radartyst upptrdande.
34
Fljande kategorier av telekrigfring frekommer: Elektronisk stdverksamhet (ES, Electronic Support). Verksamhet fr att upptcka, identiera och lokalisera elektromagnetiska kllor ssom radar-, laser- eller radiosystem. ES genomfrs i syfte att omedelbart kunna fatta beslut eller vidta oensiva eller defensiva tgrder. ES har en nyckelroll vid allt plattformsskydd och force protection genom att bidra till omvrldsuppfattning. Hrvid kan ES utnyttjas antingen fr att inrikta och ge underlag fr elektronisk attack, eller fr att inrikta andra verkansformer. ES kan ocks betraktas som elektronisk vervakning och bidra till ISTAR (Intelligence, Surveillance, Target Acquisition and Reconnaissance), ofta fr att inrikta andra ISTAR-resurser. Den elektroniska vervakningen genomfrs som teknisk signalspaning (TES) eller som kommunikationsspaning (KOS). ES riktar sig mot motstndare och andra aktrer men kan ven utnyttjas fr att identiera egna, allierade eller civila enheter och hrigenom undvika vdabekmpning. ES kan anvndas oensivt som underlag (data) till elektronisk attack (strsndning) eller fr mlinmtning till andra bekmpningssystem. Signalunderrttelsetjnst (SIGINT, Signal Intelligence) r till skillnad frn ES, lngsiktig underrttelseinhmtning och inriktas endast mot motstndare och andra aktrer. Elektronisk attack (EA). Defensiv elektronisk attack anvnds frmst vid plattformsskydd och force protection. Oensiv elektronisk attack kan anvnds i era syften. Ett exempel r inom ramen fr SEAD (Suppression of Enemy Air Defences) dr EA kan utnyttjas fr att stra spanings- och eldledningsradar. EA anvnds fr att stdja informationsoperationer t ex genom att stra mottagning av fr oss onskade radiosndningar eller genom vilseledande signalering. Oavsett om syftet med EA r oensivt eller defensivt kan EA genomfras som maskerande eller vilseledande strning eller som frstrande EA. Strning riktar sig alltid mot system med mottagare ssom radio, radar, globala satellitnavigeringssystem (GNSS, Global Navigation Satellite System) och elektrooptiska sensorer. Vilseledning mot sensorer och mlskare i vapensystem utnyttjar bl a strsndning med hjlp av facklor eller andra elektromagnetiska skenml. Vilseledning mot motstndarens signalspaning genomfrs genom vilseledande strning. Elektronisk Protektion (EP, Electronic Protection). Elektronisk protektion r inte unikt fr telekrigsfrband eller telekrigssystem. tgrder fr att
35
minska eekten av motstndarens telekrigfring kan stadkommas med tekniska tgrder som skydd mot strning och vilseledning i mlskare och sensorer skydd mot strning i sambandssystem redundanta system signaturanpassning inklusive sambandssystem och aktiva sensorer med smygteknik (LPI, Low Probability of Intercept). Frutom genom tekniska tgrder skapas EP till stor del genom taktiskt upptrdande (t ex signalskydd, radiotystnad eller radartyst upptrdande). Fr att undvika elektromagnetiska konikter r taktisk ledning och kontroll av egna nyttosignaler (EMCON) i det elektromagnetiska spektrumet avgrande.
EMCON-plan (Emission Control)

Det elektromagnetiska spektrat i och omkring ett operationsomrde inkluderar en stor mngd civila och militra system och funktioner fr ledning och underrttelseinhmtning. System fr radiokommunikation, navigering och nyttjande av olika typer av sensorer r bara ngra exempel. Alla knda emitterar som genererar ngon form av elektromagnetiska nyttosignaler samordnas genom en frekvensledningsprocess och sammanstlls i en gemensam emitterkatalog. Varje operationsplan kompletteras med en EMCON-plan i syfte att leda och kontrollera nyttjandet av dessa knda emitterar (och nyttosignaler) under genomfrandet av en operation. EMCON-planen r av central betydelse fr samordning av alla vra egna systems funktioner och prestanda. Denna plan kontrollerar samtliga aktiva emitterar (och elektromagnetiska nyttosignaler) inom ett angivet verkansomrde (AOR/AOI, Area of Responsibility/Area of Interest). EMCON-planen utgr ifrn operationsplanens skedesindelning men r samtidigt ett levande dokument som kan utvecklas beroende p hur lgesbilden frndras. Planen bestr av en matris med en sammanstllning av alla knda emittrar (system) som nyttjas av respektive enheter och frband. Varje system tilldelas en statuskod (RSI, Radiation Status Indicator) beroende p hur det fr anvndas av respektive enhet i varje angivet skede (se tabell 2).
36
Tabell 2. Exempel (princip) fr ett visst skede

Kommunikation HF Stab Skytte Telekrig Art HKP S S S X X VHF U D D U D Satkom U D D U X Sensorer, t ex radar Sband X X X X X Cband X X X X L Xband X X X X E Telekrig, EA HF X X T X X VHF/ UHF X X T X X GNSS X X S X X
Frklaring p RSI-koder i tabell 2

S, Silence D, Detected E, Engaged U, Unrestricted L, Landing T, Tactical X, Blank Radiotystnad som endast bryts p srskild order Radiotyst fram till dess man r upptck/knd av motstndaren Radiotyst fram till dess att man r engagerad av motstndaren Nyttjande utan krav p srskild koordinering Nyttjande vid pbrjande av viss verksamhet t ex luftlandsttning Nyttjande enligt taktisk order Ingen angiven status d frbandet saknar denna frmga
Under vissa omstndigheter kan denna EMCON-plan ven omfatta andra system n de som nyttjar elektromagnetisk vgutbredning. Det vore t ex anmrkningsvrt ifall ett fartyg beordrats till radar- och radiotyst fryttning om man samtidigt tillt okontrollerad anvndning av aktiv sonar som i sin tur skulle kunna detekteras av en motstndare p era hundra kilometers avstnd. Ett bestmt upprtthllande av EMCON-planen r av strsta betydelse fr ett eektivt nyttjande av vra olika verkansdelar i en informationsoperation. Alla vertrdelser och avvikelser mot planen mste rapporteras till hgre chef i syfte att utvrdering ska kunna ske av genomfrda tgrder kontra hndelsefrlopp efterhand som operationplanen fortskrider.
Ansvarsfrhllanden
Ansvaret fr EMCON-planen och dess policy ligger hos frbandschefen som tar std av J3 (Info Ops) och dess srskilda kompetens fr telekrigledning (EWCC, Electronic Warfare Coordinating Cell). I vrigt nns ett srskilt ansvar vid J6 Ledsystavdelning fr frekvensledning och koordinering av alla knda elektromagnetiska emitterar i omrdet.
37
I operationsomrdet upprttas en gemensam s k TFMC (Theater Frequency Management Cell), med uppgift att stdja alla frband och funktioner med lsande av uppkommen telekonikt (Interference Resolution) samt telekonikt fr telekrigledning (EW Deconiction). Exempel p EMCON-plan (matris) enligt underbilaga till bilaga P, se bilaga 5.
Medel
Frmga till telekrigfring frutstter lmplig materiel, organisation, personal och metoder. Dessutom r det ofta avgrande att ha tillgng till relevanta telekrigsbibliotek, dvs data fr varnings- och motverkanssystem (VMS) eller andra telekrigssystem. Resurser fr telekrigfring r: Telekrigsfrband med huvuduppgifter inom telekrigfring. Telekrigssystem, t ex varnar- och motverkanssystem (VMS) och telekrigssystem som anvnds i frband med andra huvuduppgifter. Stdresurser inom och utanfr Frsvarsmakten utrustar vra frband med telekrigsbibliotek och telekrigssystem. Organisationsstrukturer med Tk-kompetent personal t ex EWCC och SEWOC (SIGINT Electronic Warfare Operations Centre).
3.1.3 Dator- och ntverksoperationer, CNO

Dator- och ntverksoperationer kan utnyttjas inom ramen fr informationsoperationer, t ex fr bekmpning av informations- och ledningssystem eller vilseledning. Fr att vinna kampen om informationen kan CNO vara en avgrande frutsttning vid informationsoperationer. CNO r avgrande vid dueller mellan vra och motpartens tekniska system.
Denition
CNO r verksamhet som utnyttjar datorer och ntverk av datorer samt dess delsystem fr oensiva och defensiva aktiviteter. Syftet r att skydda och frsvara egen verksamhet p informationsarenan i datoriserade ledningsoch informationssystem samtidigt som en motstndares verksamhet frsvras eller frhindras.
38
Ml
Dator- och ntverksoperationer bidrar till vr frmga att skydda informationssystem och information, drigenom skyddas ven frband och plattformar (i luften, p havet och p land) inhmta, bearbeta och delge vr lgesuppfattning avseende informationsarenan frvgra motparten tillgng till informationsarenan utvrdera egna och andras verkan p informationsarenan. Dator- och ntverksoperationer har en roll vid skydd av information och informationssystem men kan ven utnyttjas fr ledningsbekmpning genom temporr eller bestende bekmpning av sensorer, kommunikationsutrustning, kommunikations- och informationssystem. Dator- och ntverksoperationer kan vidare anvndas fr vilseledning och skydd mot motstndares informationsinhmtning. Ett kontrollerat utnyttjande av informationssystem och ntverk innebr att den samlade eekten av vra system kan utnyttjas eektivare genom att oavsiktliga strningar och mngtydighet mellan data och informationsresurser undviks. Kontrollerat utnyttjande av information och informationssystem innebr ocks att vi kan styra vilken information vi vill att motparten ska uppfatta, vilket r avgrande fr vr manverfrmga samt mjligheten att genomfra vilseledning. CNO har stor betydelse och kommer troligen att bli nnu viktigare framver fr vr mjlighet att genomfra underrttelseinhmtning, i synnerhet eftersom ntverkslsningar utnyttjas i allt strre grad fr kommunikation och informationsverfring.
Metod
Grunden fr att vinna kampen om informationen r att vi har frmgan att samordna och kontrollera vrt utnyttjande av densamma. Information r en resurs som utnyttjas av svl egna och allierade, som av motstndaren. Detta innebr att datoroch ntverksoperationer alltid mste samordnas med andra pgende operationer, egna och koalitionspartners. Samordning av datoroch ntverksoperationer och vriga informationscentrerade stridshandlingar sker lgst p operativ niv. Civila och eventuella koalitionspartners krav och behov mste beaktas. Inom ramen fr den
39
vergripande planeringen behvs ett koordinerande forum, koordineringsgrupp (CNOCB, CNO Coordination Board), som sammanhllande fr funktionens utveckling och produktion. Vid operativ och taktisk stab kan fretrdare frn CNO-frband nnas och delta i planering och genomfrande. Denna grupp planerar och samordnar bl a utnyttjandet av CNO och av resurser fr datoroch ntverksexploatering (CNE, Computer Network Exploitation) och datoroch ntverksattack (CNA, Computer Network Attack). Utformningen av anvisningar fr informationsskerhet kommer i frsta hand frn skerhetstjnsten, men genomfrs via datoroch ntverksfrsvar (CND, Computer Network Defence) vilket kan inkludera allt frn den enskilde operatren/soldaten till driftgare och srskilt sammansatta enheter. Vid planering av omfattande datoroch ntverksoperationer kan delar av den taktiska ledningen samgruppera med den operativa nivn i syfte att genomfra srskild planlggning och uppfljning inom ramen fr informationsoperationerna. Vilka funktioner som ska vara representerade i cellen beror p uppgiften. Vid lgre staber ska kunskap om funktionen vara fretrdd vid planering samt frmga nnas att leda datoroch ntverksoperationer under genomfrande. Detta lses fretrdesvis genom tillfrd kompetens ur funktionen. CNO beskrivs i en supporting plan till operationsplanen (SUPLAN CNO), se bilaga 6. Fljande kategorier av CNO frekommer: Dator- och ntverksexploatering (CNE). CNE r verksamhet som syftar till att kartlgga och f tkomst till en motstndares information, informationssystem, datorer och ntverk av dessa. Att upptcka, identiera, kartlgga, preparera och eventuellt lokalisera informationsplattformar, informationssystem och ntverk genomfrs i syfte att snabbt kunna fatta beslut eller vidta tgrder (som t ex datoroch ntverksattack) eller annat taktiskt agerande. CNE har en nyckelroll i alla operationer genom att bidra till omvrldsuppfattning och fr att inrikta och skapa frutsttningar fr datoroch ntverksattack eller annan tgrd baserad p tillgnglig data/information. CNE kan anvndas oensivt fr att inhmta underlag (data) till datoroch ntverksattack eller fr mlhantering avsett fr andra bekmpningssystem. Analys av inhmtade data/information r en viktig bestndsdel i CNE. CNE br, till skillnad frn elektronisk stdverksamhet (ES), endast inriktas mot motstndare och andra aktrer.
40
Dator- och ntverksattack (CNA). CNA r verksamhet som syftar till att frsvra eller frhindra en motstndares utnyttjande av information, informationssystem, datorer eller ntverk av dessa. CNA r omgrdat med stor sekretess och mycket hga krav p tekniskt och juridiskt kunnande. Anvndandet av datoroch ntverksattacker jmstlls i vissa lnder med anvndandet av massfrstrelsevapen och man ger sig sjlv rtten att besvara ett angrepp drefter. CNA kan anvndas fr att stdja informationsoperationer t ex genom att stra en motstndares datakommunikation, informationshantering eller genom frvanskning av data/information i motstndarens ledningssystem. Exempel nns d aktrer anvnt Internet fr att publicera information som satt personal i en direkt livshotande situation. I det fallet kan t ex en s k DOS-attack (Denial of Service) mot aktren genomfras som force protection om ndvrnsrtten s medger. tgrderna riktar sig alltid mot system innehllande mjukvara ssom ntverk, informationssystem och kommunikationssystem. Vilseledning kan t ex ske genom att korrumpera geogrask information och drmed skapa en felaktig lgesbild. Dator- och ntverksfrsvar (CND). Verksamhet som syftar till att frsvara och skydda information, informationssystem, datorer och ntverk av dessa frn en motstndares oensiva tgrder.
Medel
Frmga till framgngsrika datoroch ntverksoperationer frutstter frutom speciellt utpekade enheter att man har en organisation som bestr av: Personal med en allmn kompetens och knnedom om informations vrde och tillgnglighet, jmte behov och mjligheter att skydda densamma. Personalen mste dessutom kunna hantera tillgngliga kommunikations- och informationssystem. Metoder, regler och tydliga styrningar hur information ska hanteras fr att n hg operativ eekt. Teknik som stder svl skyddet av informationen, som spridning och tkomst av densamma. Drtill kommer de mer dynamiska komponenterna som utgr grunden fr datoroch ntverksoperationer: underrttelser, IT-skerhet, ledningsoch kommunikationsresurser.
41
Resurs fr datoroch ntverksoperationer r IT-frsvarsfrband och CERT (Computer Emergency Response Team).
Jmfrelse mellan CNO och telekrig

Dator och ntverksoperationer jmfrs ofta med telekrig. Berringspunkter nns i vissa aspekter men p den taktiska och tekniska nivn r skillnaderna i huvudsak strre n likheterna. Bland annat i och med att bakomliggande teknik ger olika mjligheter/frutsttningar. P operativ niv nns berringspunkter i och med samordning av insatser och utvrdering av eekter i egna eller andras system.
3.1.4 vrig signalkrigfring

Fr att vinna kampen om omvrldsuppfattningen rcker det oftast inte att ha frmga att samordna och kontrollera utnyttjandet av det elektromagnetiska spektrumet. Vi behver utstrcka detta till att glla alla typer av vgutbredning i alla medier. Exempel p omrden som omfattas i detta sammanhang r hydroakustik, magnetism och seismologi, vilka sammantaget benmns vrig signalkrigfring. vrig signalkrigfring r verksamhet som frmst sker p taktisk niv. Denna samordnas sllan p operativ niv, men br ha en operativ inriktning.
Foto Steanie Mller, FBB
42
Ml
Syftet med vrig signalkrigfring r att likt telekrig och CNO exploatera omrdet fr att medge eget utnyttjande samtidigt som man strvar efter att hindra motparten att utnyttja detsamma. Information som kan nyttjas inom omrdet ska kunna samutnyttjas med vriga omrden fr att frbttra frmgan till upptckt, identiering och bekmpning.
Metod
vrig signalkrigfring har sin plats i de esta sammanhang. Dock varierar betydelsen med arenan. Under vattnet r t ex hydroakustiska sensorer mycket viktiga, varfr kampen mellan medel och motmedel inom det hydroakustiska omrdet kan bli avgrande fr om, hur och nr t ex en ubt upptcks. Det stlls i dag hga krav p signaturanpassning av svl frband som system. Fr att en signaturanpassning ska vara framgngsrik krvs att alla typer av signaturer och sensoromrden uppmrksammas. En helikopter som signaturanpassats inom radaromrdet och det elektrooptiska omrdet kan fortfarande upptckas och identieras p lnga avstnd om inte den akustiska signaturen minskats. Fr att n eekt av en minskad signatur inom ngot eller ngra omrden behver ven andra relevanta signaturer minskas. vrig signalkrigfring r inte formellt indelad i underomrden, men skulle kunna omfatta: Stdverksamhet med vrig signalkrigfring, dvs verksamhet fr att upptcka, identiera och lokalisera mekaniska vgkllor ssom akustiska, hydroakustiska, magnetiska och seismiska system i syfte att kunna fatta beslut eller vidta tgrder. Attackverksamhet med vrig signalkrigfring, dvs exempelvis strning av hydroakustiska sensorer med hjlp av andra akustiska kllor eller bullerkllor som exempelvis ett stort antal mindre laddningar. Protektion med vrig signalkrigfring, dvs tgrder fr att minska effekten av motstndarens utnyttjande av vrig signalkrigfring exempelvis materialval vid konstruktion, system och metoder fr att motverka/minska signaturer.
43
Nedan ges ngra exempel p vrig signalkrigfring8. Inom det hydroakustiska omrdet kan spaningssonarer utsttas fr olika typer av strning. Fr bredbandig strning av lgfrekventa passiva spaningssonarer kan stora elektroakustiska omvandlare anvndas. Ett alternativ r att utnyttja motmedelspaket bestende av ett stort antal mindre laddningar. Genom att laddningarna detonerar successivt kan bredbandigt buller genereras under viss tid9. Inom det hydroakustiska omrdet nns sjlvgende skenml med akustiska ekorepeterare och mlbullersimulatorer som kan anvndas fr vilseledning av spanings- och eldledningssonarer. En ekorepeterare kan tersnda signaler som efterliknar ekon av verkliga objekt. Elektromagnetiska sensorer under vattenytan kan vilseledas om skenml ges mlliknande magnetisk respektive elektrisk signatur. Fr att motverka elektromagnetiska sensorer under vattenytan kan t ex avmagnetisering och magnetisk behandling av fartygen utnyttjas. Metoderna har till syfte att gra fartygen mindre synliga fr magnetiska sensorer. Nedan fljer ngra exempel p hur vrig signalkrigfring kan utnyttjas inom informationsoperationer fr bekmpning av tekniska system samt vilseledning. Ledningsbekmpning, dvs attack mot sensorer, t ex strning av hydroakustisk spaningsutrustning. Avlyssning av kommunikation (akustisk och eventuellt seismisk). Vilseledning, dvs skenml fr att vilseleda akustiska eller elektromagnetiska sensorer.
Medel
Resurser fr vrig signalkrigfring kan vara: Sjstrids- och ambiefrband med passiva och aktiva spaningssonarer. Skenml, fasta och sjlvgende, med bullerskapande utrustning, t ex motmedelspaket, mlbullersimulatorer och akustiska ekorepeterare
De valda exemplen r hmtade ur Alm m i FOI orienterar om sensorer, 2004 nr 3. Dr diskuteras motverkan mot sensorer under rubrikerna strning, framhva falska mlobjekt och dlja kta mlobjekt. Detta ger ocks mjligheter att se likheter mellan insatser mot t ex radar- och elektrooptiska sensorer (telekrigfring) och hydroakustiska sensorer (vrig signalkrigfring). Diskussionen r relativt kortfattad och behandlar inte alla sensortyper, d fokus fr rapporten r sensorerna och inte motmedlen mot dem. Hr r det ocks p sin plats att ppeka att vissa (men inte alla) strmetoder som anvnds mot radar ocks kan anvndas mot sonarer, t ex maskerande brusstrning och repetering.
44
Jmfrelse mellan vrig signalkrigfring och telekrig

vrig signalkrigfring har likheter med telekrigfring och det kan ibland vara svrt att nna en tydlig grns. Det nns dock stora skillnader som ligger i den taktiska realiseringen dr mlet fr vrig signalkrigfring r sensortyper som verkar med hjlp av akustik, hydroakustik, seismik och magnetik. Det innebr stora fysikaliska olikheter d det fr telekrig genomgende handlar om elektromagnetisk vgutbredning medan det fr vrig signalkrigfring i huvudsak handlar om mekanisk vgutbredning10. En annan skillnad mellan telekrigfring och vrig signalkrigfring r att era av de tekniker som samsas under vrig signalkrigfring har sin utbredning i mark (seismik) eller vatten (hydroakustik). Hr kan man dock nna ett exempel p den otydliga grns som nns mellan de bgge begreppen och det gller elektromagnetisk signalkrigfring i vatten som kan rknas till vrig signalkrigfring.11
3.1.5 Fysisk bekmpning

Fysisk bekmpning utgr grunden fr alla militra operationer i den fysiska vrlden. D fysisk bekmpning utfrs i syfte att pverka informationsarenan r den en del av en informationsoperation. Den kognitiva domnen kan pverkas genom fysisk bekmpning, vilket kan frstrka de budskap som man genom psyops utnyttjar fr att uppn ett nskat agerande hos utvald mlgrupp.
Denition av fysisk bekmpning vid informationsoperationer

Fysisk bekmpning r verksamhet som pverkar databrare eller symbolvrden i syfte att tillflligt eller permanent ge eekter p informationsarenan eller den kognitiva domnen.
Ml
Mlet med fysisk bekmpning r att pverka mnniskor eller materiel p ett sdant stt att dess funktioner stts ur spel tillflligt eller permanent. Syftet r att i den fysiska vrlden pverka svl fysiska freml och mnniskor som data p informationsarenan och drmed ge eekt p informa10 Fr en fylligare, men nd relativt vergripande, diskussion om vgutbredning och olika sensortyper, se Alm m i FOI orienterar om sensorer 2004. Denna skrift innehller ven en kort diskussion om motmedel mot olika sensortyper. I Berglund och Kindvall i FOI orienterar om Telekrig, 2005 nr 5, nmns vrig signalkrigfring endast kortfattat, tillsammans med signalunderrttelsetjnst, som verksamheter som ligger nra telekrigfring. 11 Fr en diskussion om elektromagnetiska sensorer under vattenytan och motverkan mot desamma hnvisas till Alm m i FOI orienterar om sensorer, 2004.
45
tionsarenan och/eller i den kognitiva domnen, t ex beslutsfattning eller frndrat agerande hos en aktr eller motstndare.
Metod
D fysisk bekmpning utnyttjas fr att pverka en aktrs agerande ns nskade eekter alltid indirekt utifrn vad som bekmpas eller pverkas. Genom bekmpning av databrare och infrastruktur fr informationsarenan, exempelvis en radiolnkmast, kommer mngden och innehllet av data p informationsarenan att frndras. Ett annat stt att n eekt r genom att bekmpa symboler med stort vrde fr den aktr som man nskar pverka. En sdan bekmpning har det yttersta syftet att pverka den kognitiva domnen. Information om en sdan bekmpning kan indirekt frmedlas via informationsarenan, och p s stt ges stor spridning vilket i sin tur kan frstrka eekterna av bekmpningen. Ett exempel p detta r hndelsen under inbrdeskriget i Somalia i brjan av 1990-talet d amerikansk media visade hur en dd amerikansk helikopterpilot slpades naken genom Mogadishus gator, vilket ledde till en opinionsbildning i USA som bidrog till att de amerikanska styrkorna drogs tillbaka. I samband med mlvalsprocessen12 grs en bedmning om fysisk bekmpning ska utnyttjas fr att uppn nskad eekt i ett angivet ml. I samband med detta mste bekmpningens verkan p informationsarenan vrderas. En felaktig insats kan innebra begrnsningar i att inhmta data genom elektronisk stdverksamhet alternativt datoroch ntverksexploatering. Fr att optimalt kunna nyttja fysisk bekmpning i en informationsoperation krvs kunskap om Frsvarsmaktens systems prestanda mot aktuella mltyper, tillgng p underrttelser av rtt kvalitet och samordning mellan olika delar av bekmpningssystemen. Hgvrdiga ml fr informationsoperationer r generellt sett placerade p ett stort djup av en aktrs eller motstndares omrde. Dessa system krver oftast mlinvisning, eftersom system utan exakt mlinvisning innebr risk fr vdabekmpning. Detta innebr att mjlighet till att n graderad verkan r begrnsad.
12 Se vidare Kap 4 Planering.
46
Det kan nnas situationer d fysisk bekmpning inte behver genomfras, utan det rcker med att endast hota om detta. Hot om fysisk bekmpning, exempelvis via ygblad, kan sgas tillhra grnszonen till detta verkansmedel men r egentligen en metod inom psyops. Hotet har hr samma syfte och fr samma eekt som den rena fysiska bekmpningen, dvs att pverka den kognitiva domnen.
Medel
Alla Frsvarsmaktens vapensystem r i princip mjliga att anvnda fr verkan p informationsarenan. Dessa vapen r inte exklusiva fr informationsoperationer utan r en gemensam resurs fr era intressenter.
3.1.6 Information Assurance, IA

Information Assurance omfattar tgrder i fred, kris eller krig fr att frsvara/skydda information samt informations- och kommunikationssystem. Betydelsen har kat mngfalt d samhllet och Frsvarsmakten blir allt mer ntverksbaserade och beroende av information och informationsteknologi. Genom vl genomfrd Information Assurance har Frsvarsmakten med samverkande aktrer tillgng till en skrad informationsinfrastruktur samt tillgng till information som r korrekt och dr behriga avsndare kan identieras. IA br tillmpas p tv stt. Det vanligaste r att en myndighet eller ett fretag har en plan/strategi fr hur IA ska anvndas inom den dagliga verksamheten. Det andra sttet r d en plan/strategi fr hur IA ska tilllmpas tas fram fr operationer. Dessa tillmpningar skiljer sig inte i sak utan beror p att det nns en operativ tillmpning av verksamheten inom Frsvarsmakten. Fr att skerstlla att vr informations tkomlighet, riktighet, autencitet och oavvislighet, samt att systemen och dess information gr att terstlla vid skada, genomfrs Information Assurance. Information Assurance omfattar tgrder fr att frebygga, detektera samt d s behvs agera defensivt eller oensivt mot upptckta hot, se bild 3. Stora delar av det som ovan beskrivs hrrrs till det som kallas informationsskerhet som en frebyggande verksamhet. Denna verksamhet sker utifrn olika brister i informations- eller kommunikationssystem i relation till hot. Den agerande delen i detta blir d att man frebygger med olika tgrder.
47
Under en operation tillmpas och utvecklas informationsskerheten fr operationen p motsvarande stt som vid normal verksamhet under fredsdrift. Oensivt agerande anvnds troligen mer under en operation n under normal fredsdrift.
Denition
Information Assurance (IA) r informationsoperationer med syfte att frsvara/skydda information samt informationssystem genom att skerstlla tillgnglighet, riktighet, sekretess, autenticitet, oavvislighet och sprbarhet. Det nns era olika begrepp som beskriver frebyggande skerhet kring information och informationssystem, se bild 3.
Information Assurance
Informationsskerhet Administrativ skerhet Metoder Regelverk Datorskerhet Organisation Utbildning Kontroll Kommunikationsskerhet Teknisk skerhet Agera Fysisk skerhet IT-skerhet Detektera Frebygga
Bild 3. Begrepp som underordnas Information Assurance.
Informationsskerhet, som ett vergripande begrepp, omfattar administrativ skerhet samt teknisk skerhet. IA omfattar, vilket inte informationsskerhet gr, ven mjligheten till att genomfra oensiva tgrder.
48
Administrativ skerhet r relaterad till hantering av information i olika verksamheter, bl a regler fr personal och skerhetsklassicering av information. Teknisk skerhet syftar till att skydda informationen i informationsbehandlande tekniska system och omfattar fysisk skerhet och IT-skerhet (traditionell dataskerhet). Fysisk skerhet r det fysiska skydd som omgrdar de tekniska systemen. Begreppet IT-skerhet anvnds fr att beskriva tekniska skydd av information i informationsbehandlande tekniska system. IT-skerhet delas upp i datorskerhet (bearbetning och lagring) och kommunikationsskerhet.
Ml
Syftet r att kunna uppn och bibehlla informationsverlge genom att skra eget nyttjande av informationsarenan frn annan aktrs pverkan.
Metod
Att tillmpa Information Assurance innebr riskhantering (Risk management) med vrdering av hot, konsekvenser av frlusten av eller pverkan p information (kritisk) samt mjligheter att vidta tgrder mot upptckta hot, oensivt eller defensivt. Ett defensivt agerande skulle kunna innebra att nya metoder, regler, brandvggar etc infrs, dvs traditionell informationsskerhet. Ett oensivt agerande skulle kunna vara insatser med olika verkansmedel fr informationsoperationer med syftet att neutralisera det detekterade hotet, vilket inte inryms i informationsskerhet. Utver detta kan naturligtvis beslutet vara att inte gra ngot t varken hot eller svaghet. Ett sdant beslut kan grunda sig i att man bedmer att neutralisera hotet eller frebygga svagheten skulle innebra en strre insats n vad vrdet av den, eventuellt, frlorade informationen skulle innebra. Ett sdant beslut mste grunda sig i en detaljerad kunskap om vilken information som skulle kunna bli tillgnglig fr en motstndare. Ett annat stt att vrdera svagheten i systemet r att vrdera om den ska anvndas fr att vilseleda en motstndare. Ansvaret fr att genomfra och vrdera behovet av Information Assurance under en operation har J6. Deltagare fr att kunna genomfra en relevant
49
vrdering av risker, hot och konsekvenser r i vrigt representation frn J2, J3, Info Ops, samt J5. Denna krna av representanter kan variera beroende p vilket omrde som ska diskuteras. Vid exempelvis en risk fr frlust av information avseende logistik br representation frn J4 vara med fr att vrdera konsekvenser.
Medel
Fr att genomfra oensiva insatser fr Information Assurance kan exempelvis telekrig, datoroch ntverksoperationer samt fysisk bekmpning anvndas. Fr defensiva tgrder kan ven dr telekrig, datoroch ntverksoperationer anvndas men framfrallt tgrder inom administrativ och teknisk skerhet inom informationsskerhet.
3.1.7 Operationssekretess, OPSEC

Operationssekretess (OPSEC) handlar om att identiera, kontrollera och skydda icke hemlig information13 och verksamhet som har med knsliga delar av en operation eller andra aktiviteter att gra, s k kritisk information14. Processen ska hindra motstndaren att f tillgng till kritisk information. Till skillnad frn sekretesslagens uppgift att skydda klassicerad information, handlar OPSEC om processen att identiera, kontrollera och skydda generellt oklassicerade indikatorer som kan kopplas till knsliga operationer (eller delar av) eller andra aktiviteter.
Eekten av en IED mot svenskt fordon (vnstra bilden) eller att vad som lastas infr en operation (till hger).
13 S att inte information som tillsammans med annan ppen information avsljar kommande operativa avsikter vid t ex presskonferenser, information p hemsidor, nyhetsutsndningar. 14 Exempelvis frbandsfryttningar, stridsteknik vid vningar, operativa kapaciteter infr en operation.
Foto: Torbjrn F Gustafsson, Combat Camera
Foto FBB
50
OPSEC syftar till att motstndaren inte ska kunna inhmta information och bearbeta detta till gynnsamma underrttelser eller genomfra egen utvrdering av gjorda insatser. En avvgd operationssekretess innebr att kritisk information fr genomfrandet av vr operation frblir oknd hos andra aktrer och motstndare, under svl planering som genomfrande. ven efter genomfrandet kan det nnas skl fr att inte redogra i detalj hur en operation har genomfrts mht kommande operationer. Kritisk information r information som har vital betydelse fr att bibehlla egen handlingsfrihet att planera och agera. Genom att undanhlla denna information begrnsas motstndarens insikt i vr operation och drmed kar vr eekt. Operationssekretess sammanblandas ofta med operationsskerhet. Operationsskerhet r ett vidare begrepp som omfattar er verksamheter. Sdan verksamhet kan vara logistik, inltrationsvgar, exltrationsvgar, reservstyrkor, frekvensplanering, rtt utrustning och trning etc. Operationssekretess r ett av stten att hja operationsskerheten fr en operation.
Denition
OPSEC r verksamhet fr att systematiskt och metodiskt vidta tgrder fr att undanhlla egen kritisk information fr en motstndare eller annan aktr i syfte att bibehlla egen handlingsfrihet.
Ml
Mlet med operationssekretess r att ka eekten av vra tgrder i en operation genom att vra operativa avsikter inte rjs.
Metod
OPSEC r en operativ verksamhet, inte en verksamhet fr kad skerhet, och leds av de som genomfr den operativa planeringen. Planering och genomfrande av OPSEC r en kontinuerlig process. Avgrande fr en vl fungerande OPSEC r att kunna vrdera en motstndares frmga att inhmta underrttelser om vr kritiska information. Drigenom skapas en bild av hur motstndaren uppfattar vrt lge och vr verksamhet. Det
51
kande antalet civila kllor till information som t ex nyhetsrapportering i TV, fotospaningssatelliter med hg upplsning och inte minst allmnhetens mobiltelefoner med kamera har blivit ett kande problem. Det r viktigt att hantera dessa d de kan sprida knsliga bilder fr en operation. Kombineras denna analys med en egen vrdering av srbarheter i den egna operationen kommer resultatet att utgra grund fr en vl avvgd OPSEC. Den kontinuerliga processen r ett samspel mellan underrttelsetjnsten och de som planerar egen verksamhet. OPSEC existerar i olika omfattning beroende p typ av operation. Detta kan innebra att delar av planering och genomfrande i en stab sker sektionerat och att en mindre krna av specialister planerar delar som ska genomfras fr att stdja operationen. Detta kan berra exempelvis insatser med special frband (SF, Special Forces), CNO, vilseledning och psyops. Fr att hlla en sdan hg OPSEC mste deltagare och ansvarsomrden i en sdan mindre grupp vara tydliga. Fr en vl fungerande OPSEC krvs en kombination av aktiva och passiva tgrder. Passiva tgrder r sdana som syftar till att hja skerheten i egna system. Aktiva tgrder r sdana som vidtas fr att hindra inhmtning eller pverkan av egen avgrande information. Detta stadkoms genom insatser mot en motstndares underrttelseverksamhet, vervakning, mlbekmpning eller spaning. OPSEC kan innebra att det uppstr resurskonikter. Dessa ska hanteras av chefen fr operationen, eftersom det r dr avgrandet ligger avseende under vilket risktagande en operation ska genomfras. OPSEC mste genomfras p samtliga niver med samma ambition. Risktagningar stller krav p planering och handlingsberedskap fr att kunna parera onskade hndelseutvecklingar p grund av gjorda risktagningar.
Medel
Vid planeringen av en operation r det frmsta medlet en vl fungerande underrttelseinhmtning som kan presentera en motstndares kapaciteter15 samt en planeringsfunktion som kontinuerligt kan analysera egna srbarheter. Under planeringen r samordning av OPSEC, psyops, vilseledning och pressoch informationstjnst en ndvndighet.
15 Jmf Counter intelligence.
52
Vid genomfrande av OPSEC kan t ex telekrigfring, maskering och signaturanpassning utnyttjas. ven fysisk bekmpning kan vara aktuell, eftersom OPSEC kan frstrkas genom bekmpning av motstndarens underrttelsesystem.
3.1.8 Vilseledning
Fr att uppn och behlla ett informationsverlge och ta initiativet mste vi agera p ett stt s att vi verraskar motstndaren genom en ovntad verksamhet till tid, plats eller styrka eller att vi fr motstndaren ur balans och hindrar denne frn att terta initiativet. Ett stt att uppn detta r genom vilseledning.
Denition
Medvetna tgrder som syftar till att ge motstndaren ett felaktigt beslutsunderlag fr att f aktren att disponera sina resurser p ett stt som gynnar vra syften.
Ml
Vilseledning genomfrs fr att avsiktligt framhva viss verksamhet eller information och dlja annan. Syftet r att pverka en motstndares beslut och agerande, handling eller icke-handling, som gynnar den egna operationen. Genom vilseledning pverkas en motstndares frstelse fr situationen och frmga till handling. Framgngsrik vilseledning kan tvinga motstndaren att reagera p vra tgrder och drigenom feldisponera sina resurser i frhllande till vra. Exempel p resultatet av lyckad vilseledning kan vara att motstndaren har en lgre beredskapsgrad eller att motstndaren disponerar och frbrukar sina resurser p ett fr oss gynnsamt stt. Det br noga vervgas om och nr vilseledning ska anvndas i en operation, med hnsyn till verenskommelser och faststllda avtal. Vinsten med vilseledningen kanske inte uppvgs i frhllande till ett frlorat frtroende hos en part som man senare ska frhandla med. tergngen till ett fredligt samarbetsklimat och en terbyggande verksamhet efter koniktens slut kan frsvras.
53
Metod
Metoder att uppn vilseledning kan indelas i passiva och aktiva. Fr att lyckas med vilseledning krvs ofta en kombination av aktiva och passiva vilseledande tgrder som tillsammans skapar den bild och uppfattning av situationen som vi vill att motstndaren ska ha. Man kan vilseleda med information (ord, bild, ljud, symboler) eller med handling. Aktiv vilseledning, avser att framhva falsk information genom handling eller att avsiktligt erbjuda vilseledande kritisk information i syfte att skapa ett felaktigt beslutsunderlag och drigenom n verkan hos motstndaren. Aktiva tgrder kan utgras av manipulering av motstndarens sensor- och bearbetningssystem. Alla motstndarens tillgngliga informationskllor kan utnyttjas, inte bara militra. Bsta eekten av vra aktiva tgrder erhlls d informationen nr motstndaren via de system och kllor som denne bedmer vara skra. Passiv vilseledning, avser att dlja sann information genom att eliminera eller undandra kritisk information i syfte att frsmra motstndarens beslutsunderlag. Passiva tgrder kan omfatta de tgrder som vi vidtar fr att dlja den verkliga verksamheten, t ex maskera. Sett till eekten kan den aktiva vilseledningen delas in i tv distinkta typer. Den frsta syftar till att ka oskerheten genom att fr motstndaren presentera era trovrdiga alternativ. Drmed frsenas beslut och tgrder, och resurserna mste spridas p ett ofrdelaktigt stt. Den andra typen syftar tvrtom till att minska oskerheten s att motstndaren lser p en falsk version av verkligheten, vilket historiskt sett r den vanligast frekommande typen av vilseledning. tgrderna fr vilseledning kan indelas i psykologiska, tekniska och fysiska tgrder, dr psykologiska tgrder kan vara svl upplysande som manipulerande16. Dessa tgrder beskrivs vidare i bilaga 2 Mlsttningsmatris, med koppling till nskade eekter. Sttet att fra informationen till motstndaren varierar frn att frse en av hans mnskliga kllor med en uppfattning, till att plantera felaktig bearbetad information direkt i motstndarens system. Vilseledning r traditionellt eektivast p de politiska och strategiska niverna, dr man har god kontroll ver medlen och tgrderna kan riktas direkt mot beslutsprocessen. I syfte att skapa gynnsamma frutsttningar
16 Furustig, H. (2004). Vilseledning vid informationsoperationer. FOI Memo 1147.
54
fr en militr operation kan det krvas att frutsttningar skapas p den politiska nivn genom att t ex vnta med formella beslut eller att igngstta politiska vilseledningar. Vilseledning kan genomfras eektivt ven p den taktiska nivn. Med dagens moderna system tvingas bda parter att vrdera sin egen och motstndarens omvrldsuppfattning i hgt tempo. Det r dock viktigt att komma ihg att vilseledning som genomfrs p taktisk niv kan ge avsevrda fljder p den operativa nivn, eller t o m hgre upp. Vilseledningsoperationer kan ven planeras i syfte att de ska avsljas fr att dlja den riktiga vilseledningen. Motstndarens tilltro till egna underrttelsesystem och metoder kan drigenom pverkas infr den egentliga operationen. De operativa eekterna av vilseledning kan variera d vilseledning innebr ett stort mtt av oskerhet i genomfrandet. Historien har dock visat att noga planlagda vilseledningar har ftt avsedd eekt, t ex landstigningen i Normandie, dr de tyska reserverna inte sattes in i kriget under de frsta dagarna av operationen d det fanns vilseledande information om var huvudanfall skulle ske. Det som knnetecknat lyckade vilseledningsoperationer r inte enbart att den angripne blivit fullstndigt verrumplad, utan ven, trots att frvarning givits, den angripne inte har dragit de riktiga slutsatserna och sett konsekvenserna av samt regerat p de observerade frberedelserna i tid och med tillrcklig kraft. Det r viktigt att beakta risktagningarna med en vilseledningsoperation. Det nns ingen garanti fr hur en vilseledd motstndare reagerar. Drfr r det viktigt med utvrdering och terkoppling, vilket beskrivs nrmare i kap 6, och att vara beredd att modiera genomfrandet efter hand. Det kan ocks vara s att hndelsefrloppet tar en annan vg n planerat, vilket frutstter exibilitet och lpande underrttelser. Man kan ocks bli lurad i ett speglarnas krig dr vilseledningen upptckts av motstndaren, men denne spelar med och svarar med en egen vilseledningsoperation som syftar till att vi ska tro att de har gtt i fllan medan de genomfr en helt annan motoperation. Andra risker kan vara att inplanterad information negligeras eller frvrngs, situationen frndras s att hela operationen blir verspelad eller att samordningen i tid misslyckas.
55
Medel
Vilseledning kan komma att krva tgrder och resurser utver de fr Info Ops denierade verkansmedlen, fr att skapa den totala bilden fr motstndaren. Det r bara fantasin, tillsammans med kunskapen om motstndarens system fr att ta in och bearbeta information, som stter grnserna fr vilka medel som kan anvndas att frse honom med den information vi vill att han ska ha tillgng till. Fr en mer utfrlig beskrivning av vilseledning och dess principer se bilaga 8.
Jmfrelse mellan vilseledning och OPSEC

OPSEC och vilseledning r kompletterande verkansmedel. OPSEC kan nrmast jmfras med passiv vilseledning, d man i detta sammanhang vill undanhlla information som r kritisk fr att motstndaren t ex ska kunna bedma vr avsikt eller vra olika handlingsalternativ. Vilseledning gr dock ett steg lngre genom att frutom undanhlla ven utnyttja metoder fr att exempelvis framhlla information. Fr att lyckas med vilseledning r det avgrande att de delar som inte ska upptckas verkligen hlls dolda. Detta krver oftast en del som drar uppmrksamheten till sig. Oavsett verksamhet r det avgrande med vilseledning att den dolda delen inte ska upptckas samt att den ppna inte ska genomskdas. Att tillmpa OPSEC r ett obligatoriskt inslag i alla operationer och fredstida verksamheter medan vilseledning genomfrs nr det bedms ge god eekt.
3.2
Beskrivning av verksamheter som stdjer Info Ops
Observera att dessa stdjande verksamheter i denna handbok endast beskrivs utifrn det stt som verksamheten i frga bidrar till informationsoperationer.
3.2.1 Underrttelser, Und

Underrttelsetjnstens std till informationsoperationer innebr att lmna beslutsunderlag (underrttelser) av rtt kvalitet och i rtt tid fr att mjliggra strategiska, operativa eller taktiska informationsoperationer. Dessa operationer krver speciellt inriktade och omfattande underrttelser.
56
Underrttelseunderlaget r i mnga fall avgrande fr att kunna genomfra framgngsrika informationsoperationer.
Denition
Underrttelsetjnst r den verksamhet som producerar underrttelser genom planering, inhmtning, analys och delgivning. Underrttelsetjnst r ven benmningen p den organisation som bedriver sdan verksamhet17. Underrttelser r de produkter underrttelsetjnsten skapar som beskriver, frklarar och frutsger icke egna fenomen (neutrala, entliga, oknda/vriga). Underrttelser bestr av data, information eller kunskap som analyserats av underrttelsetjnsten.
Ml
Fr operativ planering r mlsttningen med underrttelserna att skapa ett tillrckligt detaljerat och uppdaterat underlag genom att faststlla vilka aktrer som nns i omrdet och vilka medel och metoder dessa kan anvnda mot oss bedma vilka av motstndarens frmgor, metoder och/eller funktioner p informationsarenan som gr att pverka med vra tillgngliga resurser identiera motstndarens beslutsprocesser identiera motstndarens srbarheter samt skapa underlag fr mlgruppsanalys18.
Metod
Den metod som str till underrttelsetjnstens frfogande fr att lsa Info Ops behov av underrttelser, kan beskrivas med utgngspunkt i den teoretiska modell som beskriver hur data, information och kunskap frdlas till underrttelser. Modellen kallas underrttelsecykeln, dess delar utgrs av planering, inhmtning, analys och delgivning. Ledtiderna fr strategiska underrttelser kan vara lnga. Den operativa planeringen av informationsoperationer mste drfr, nr s r mjligt, tidigt inriktas p att ta fram egna underrttelsebehov och initiera dessa i
17 Frsvarsmakten, 2008, Frsvarsmaktens Grundsyn Underrttelsetjnst 2008 (Grundsyn Und08). 18 En detaljerad, systematisk analys av underrttelser fr att vlja ut mlgrupper (Target Audiences) som kan underltta lsandet av uppgiften.
57
linjeorganisationen fr att skerstlla att strategiska underrttelser nns tillgngliga i tid. Inriktning fr frberedande och proaktiv planering r bl a den strategiska underrttelsetjnstens omvrldsbedmande, som uppdateras och kompletteras p rlig basis. Omrdesunderlag br arbetas fram i nra samarbete med personer som har en mycket god och aktuell erfarenhet av operationsomrdet. Omrdesunderlag fr operationsomrden (AOO, Area Of Operations) kan bl a omfatta historia, kultur, politik, internationella relationer, demogra och informationsinfrastruktur. I planeringsfasen tas underrttelsebehoven fram. Dessa kan komma frn den av hgre chef faststllda mllistan fr Info Ops, vilken r en del av den samlade mllistan (JPTL, Joint Prioritized Target List). Primrt anvnds den faststllda mllistan avseende Info Ops fr underrttelseinhmtning och bearbetning. Inhmtning och bearbetning sker inledningsvis p den militrstrategiska nivn. Ansvaret kan tilldelas den operativa nivn vid hjd beredskap och vid behov. Organisation och ledning Vra insatsfrband och staber i internationella insatser bedriver sjlv den taktiska och operativa underrttelsetjnsten i insatsomrdet. Ansvaret fr vergripande operativ och taktisk koordinering av hur underrttelseinhmtningen bedrivs i vra insatsomrden ligger J2. Den strategiska underrttelsetjnsten ansvarar fr och genomfr erforderlig koordinering, analysstd och samverkan p strategisk niv. Fr att skerstlla std i samband med internationella insatser kan olika typer av strategiska underrttelseresurser samgrupperas med staber i insatsomrdet, t ex NIC (National Intelligence Cell), NILO (National Intelligence Liason Ocer) eller NIST (National Intelligence Support Team). Fr att skerstlla korta ledtider och drmed aktualiteten p slutprodukterna, frutstter underrttelseproduktionen att samarbete och informationsutbyte mste vara grnsverskridande till sin karaktr genom alla niver. Srskilt viktigt fr Info Ops r koordinering och informationsutbyte som pverkar den operativa planeringen. Underrttelsetjnstens interna arbetsstt fr att uppn detta fljer modellen de integrerade underrttelseprocesserna. Fr att stdja vra insatsfrband och staber i internationella insatser avseende strategiska underrttelser nyttjas tillflligt sammansatta enheter, varav de nns tv typer: desk respektive arbetsgrupp. De organiseras och leds frn
58
MUST och deras sammansttning anpassas till respektive insatsomrde. Normalt ingr personal ur aktuella 2-sektionen, t ex J2. En desk upprttas om MUST har grupperat strategiska underrttelseresurser i insatsomrdet, exempelvis en NIC, och drmed har ett funktionsledningsansvar. I annat fall benmns enheten arbetsgrupp. Den operativa nivn fr p detta vis std under svl planerings- som genomfrandeskeden. Ett stt att identiera de lng- och kortsiktiga underrttelsebehoven r att tidigt tillstta en beredning med olika funktioner representerade fr att klarlgga ansvarsfrhllanden. Fr att ta fram underrttelsebehov fr Info Ops kan J3 konstituera en Information Operations Coordination Board (IOCB)19. IOCB skerstller att informations- och underrttelsedet frn och inom HKV och underordnade staber r koherent och i verensstmmelse med beslut i stort och den strategiska planen fr informationsoperationer. Ett fullstndigt strategiskt/ operativt underrttelseunderlag krver drmed ett stort mtt av koordination och samarbete mellan era olika underrttelseaktrer och andra myndigheter. Ansvarsfrhllanden regleras i MUST verksamhetsorder (MUST VO), Frsvarsmaktens inriktning fr underrttelse- och skerhetstjnsten (FM INRI US) samt Frsvarsmaktens Beredskapsorder (FM BerO).
Medel
Underrttelsedisciplinerna nedan visar p de olika metoder som anvnds vid inhmtning. Disciplinerna frdelas p nio huvudkategorier enligt nedan:20 Akustiska underrttelser (ACINT, ACoustic INTelligence). Signalunderrttelser (SIGINT, SIGnal INTelligence). Bildunderrttelser (IMINT, IMagery INTelligence). Tekniska Underrttelser (TECHINT, TEChnical INTelligence). Signaturunderrttelser (MASINT, Measurement and Signature INTelligence). Personbaserade underrttelse (HUMINT, HUMan INTelligence). Underrttelse frn ppna kllor (OSINT, Open Sources INTelligence)
19 Se vidare Kap 5 punkt 5.3.3, IOCB (Information Operation Coordination Board). 20 Underrttelsedisciplinerna och dess denitioner r hmtade frn frhandsutgvan av Frsvarsmaktens underrttelsehandbok 2006, FM UndH Fu.
59
Medicinska underrttelser (MEDINT, MEDical INTelligence). Dator- och ntverksbaserade underrttelser (CNI, Computer Network Intelligence, kan ibland ven kallas fr NETINT, NETwork INTelligence)
3.2.2 Informationstjnst, INFO

Begreppet information tcker alla begrepp som anvnds om en organisations kunskapsverfring och attitydpverkan internt och externt. Nr sjlva arbetsprocessen ska beskrivas anvnds tre begrepp: information, kommunikation och relation. Information r de strategiska21 budskap som ska leda till kad kunskap. Kommunikation r processen av budskap som bygger p interaktivitet bland dem som deltar i processen och som ska leda till ngon form av attityd eller frhllningsstt. Relation r mlet det vill sga ett msesidigt engagemang eller gemensamma taganden som ska leda till handling och resultat. Informationstjnsten r nra relaterad till andra informationsaktiviteter och har en viktig del vid implementeringen av informationsstrategin. Det r drfr viktigt att informationstjnsten koordineras med andra informationsaktiviteter fr att garantera att budskap som levereras r konsistenta och verkar fr vergripande eektivitet och trovrdighet vid militra aktiviteter.
Denition
Informationstjnst r planerad kommunikation och fyller en viktig funktion i varje fretag, myndighet, institution, organisation och frening. Informationstjnsten frvaltar och utvecklar organisationens frtroendekapital och skapar drmed handlingsutrymme fr pgende och planerad verksamhet.
Ml
Informationstjnsten i ett missionsomrde syftar frmst till att stdja chefen med dennes kommunikation internt och mot media. Det r det primra sttet att n ut till allmnheten och ska drfr ha hg prioritet. Massmedierna har i sin roll som informationskanal, opinionsbildare och granskare ett avgrande inytande p vilken bild omvrlden har av frbandet och dess verksamhet.
21 Begreppet strategiska ska i det hr sammanhanget lsas som centrala, vergripande eller lngsiktiga. Det har allts inget att gra med den gngse militra denitionen av begreppet.
60
Mlet med informationstjnsten i ett missionsomrde r att informera utvalda mlgrupper i en fr operationen gynnsam riktning.
Metod
Det nns tre olika kategorier av informationstjnst: Interninformation r information riktad till egen personal med anhriga. Externinformation avser information riktad till mlgrupper utanfr den egna organisationen22. Presstjnst som utgr en del av externinformationen svarar fr kontakter med press, radio och TV samt ger underlag fr publicering av artiklar, presskonferenser, pressorienteringar, pressmeddelande och massmediebevakning. Det upprttas alltid en plan fr informationstjnsten som ger utrymme och har beredskap fr ofrutsedda hndelser, internt eller i omvrlden. Planen ska alltid innehlla ml fr kommunikationen, mlgrupper, budskap, metod och strategival och en aktivitetsplan. Den strategiska inriktningen r kllan fr de budskap som frmedlas. Frutom detta baseras budskapen ocks p fakta om frbandets kompetens, frmga och resultat. All kommunikation sker p mottagarens villkor. Man mste drfr vara lyhrd fr mlgruppernas kunskaper, attityder och prioriteringar, samtidigt som man vrnar om det egna frbandets integritet. Det sker genom att man i all kommunikation stndigt terkopplar till de egna budskapen och vrderingarna. Budskapen mste gras knda internt svl som externt fr att mlen ska kunna uppns. Fr att n kommunikativa ml och f genomslag fr organisationens budskap mste kommunikationen samordnas med vrig verksamhet och i mjligaste mn integreras. En enskild aktivitet har ofta en begrnsad eekt. Det r genom att kombinera olika aktiviteter och kanaler som kommunikationen kan bli slagkraftig och framgngsrik. De vanligaste kanalerna, t ex Internet, trycksaker, media eller olika mten, har alla sina starka och svaga sidor. Utgngspunkten fr integrerad kommunikation r att varje kanal ska anvndas till det som den r bra p och det gller att hitta de slagkraftigaste kombinationerna fr varje situation.
22 Vid en hndelse att det nns psyops-resurser i frbandet hanteras extern kommunikation mot mlgrupper i ett missionsomrde av dem.
61
Fr att flja upp och utvrdera informationstjnsten grs regelbundet underskningar fr att mta utfallet av en aktivitet eller fr att underska mlgruppens bild av frbandet. Det innebr att det inte alltid r kommunikationen i sig som utvrderas, utan den verksamhet som kommunikationen ska stdja. Fr att kunna bedriva en eektiv informationsverksamhet krvs ocks en god medie- och omvrldsbevakning. Den gr det mjligt att snabbt f grepp om ofrutsedda hndelser och ger underlag fr den planerade och lngsiktiga verksamheten. Informationstjnst beskrivs i en bilaga till operationsplanen (annex X), exempel nns i bilaga 7.
Medel
Informationstjnsten under en operation genomfrs vanligen av en pressoch informationsocer (PIO, Public Information Ocer). Medel fr informationstjnsten r de kanaler som nns disponibla. Nedan listas de vanligaste kanalerna. Media (mediakommunikation, dvs presskonferenser, pressmeddelanden, mediaservice, pressbilder, pressmten, artiklar etc.) Internet Intrant Trycksaker (egna tidningar, broschyrer etc).
Foto: Jonas Bengtsson, FBB
62
Jmfrelse mellan psyops och informationstjnst

Informationstjnst och psyops kan uppfattas ha en stark koppling till varandra. Bda kommunicerar budskap till mlgrupper, men psyops riktas vanligen mot en srskild utvald mlgrupp inom operationsomrdet och fr inte riktas mot egna styrkor eller hemmaopinion. Informationstjnsten kommunicerar internt och med media. Informationstjnst och psyops sprider informationen genom lmpliga medier, t ex radio och tidningar. Frsvarsmaktens informationstjnst planerar vad som ska kommuniceras nr med massmedierna. Nr och vad massmedierna sedan publicerar har inte Frsvarsmakten kontroll ver. Inom psyops r strvan att disponera egna exklusiva resurser fr hela kedjan frn analys av mlgrupper till spridningen av enskilda budskap. Det r dock vanligt att civila resurser, t ex lokala radiostationer, anlitas genom upphandling av sndningstid. Inom psyops r det personliga samtalet med nyckelpersoner i en mlgrupp ett viktigt inslag fr att skerstlla att ett visst budskap nr fram. Psyops och informationstjnst ska ha klara och tydliga grnser vad avser ansvarsomrden inom en missions externa kommunikation. Psyops och Informationstjnsten mste dock ha ett nra samarbete, men presstjnsten fr under inga villkor ses som en del av psyops, oaktat att funktionerna ibland kommunicerar med exakt samma budskap. Det r viktigt att snda budskap frn psyops respektive informationstjnsten inte r motstridiga. Detta koordineras genom en verordnad strategi vad avser information samt ett tydligt ledarskap inom en mission/operation. Fr svl informationstjnst som psyops r OPSEC ett naturligt inslag. I kontakter med media eller annan spridning av information fr inte information som r kritisk fr operationens framgng delges. Personal som arbetar med informationstjnst mste under genomfrandet av en operation ha en nra kontakt med de som planerar informationsoperationer fr att undvika att kritisk information sprids genom massmedia. Genom en tydlig koordinering med informationstjnsten kommer synergieekter att ns som gagnar hela operationen.
63
Strategi (fr extern kommunikation)
Funktion Psyops
Funktion Informationstjnst
Kanaler, egna det personliga mtet tidningar flygblad affischer radioutsndningar filmvisning mm
Kanaler, inte egna media (lokala, nationella och internationella internet mm
Mlgrupper direkta beslutsfattare (militra och civila) indirekta genom andra mlgrupper
Mlgrupper journalister (lokala, nationella och internationella) allmnheten
Bild 4. Psyops och informationstjnst i ett internationellt operationsomrde.
Bild 4 beskriver extern kommunikation och visar p exempel p grnsdragningen mellan psyops och informationstjnsten. Grnserna kan skifta och bli diusa beroende p vilken typ av operation det r frga om. Skillnaderna mellan informationstjnsten och psyops kan ibland uppfattas bara genom skillnader i val av kanal och avsndare. Ett nra och synligt samarbete skulle kunna frstra informationstjnstens trovrdighet och drmed verkansmjligheter.
3.2.3 Civil-militr samverkan, CIMIC

I och med NATOs kade engagemang och roll i krishanteringsoperationer under 1990-talet har civil-militr samverkan, som ett viktigt std fr den militre chefen vid genomfrandet av den militra operationen, ftt ett
64
strre genomslag. Insikten om betydelsen av de civila aktrerna och deras frhllanden fr genomfrandet av militra operationer fr krishantering har kat. Drmed kar ven behovet av att beakta och genom samverkan pverka civila aktrer vid den militra planlggningen och genomfrandet. I den militra krishanteringsstyrkans stab r detta ett ansvar fr dess CIMIC-funktion, J9.
Denition
CIMIC r verksamhet som garanterar genomfrandet av den civilmilitra samverkan. Inom ramen fr de vergripande krishanteringsmlen syftar CIMIC till att underltta genomfrandet av den militra insatsen. P motsvarande stt underlttas den civila insatsen genom samverkan och samordning med de militra frbanden.
Ml
CIMIC r en funktion som stdjer den militra operationen genom att planlgga och koordinera verksamheten inom ramen fr den militra chefens uppgift. CIMIC stdjer chefen fr en operation genom att svara fr kontakt med och information om det civila samhllet i operationsomrdet. Mlet r att samarbetet med civilbefolkningen fungerar, vilket r en grundfrutsttning fr att en operation blir framgngsrik.
Metod
Civil-militr samordning (CML, Civil-Military Liaison) omfattar frbindelserna och samarbetet mellan militra frband och civila myndigheter, samarbetet med olika aktrer, organisationer samt med civilbefolkningen i det omrde dr styrkan stts in eller planlggs att sttas in. Information frn CML r viktigt underlag fr Info Ops. Civil-militrt samverkansarbete genomfrs p bred front under alla faser i en konikt. Std till samhllet (SCE, Support to the Civil Environment) omfattar allt std frn militra enheter till civila myndigheter, aktrer, organisationer och civilbefolkning. Std till den militra enheten (STF, Support To the Force) omfattar std av civila resurser till den militra operationen.
65
Medel
CIMIC bidrar till att samla in och analysera information om det civila samhllet. CIMIC funktionen, J9, ska frse beflhavaren och Info Ops med information om aktrer i det civila samhllet i operationsomrdet. CIMIC har sex funktionsomrden: Kommunikation r en viktig hrnpelare i allt samarbete. Ett stt att etablera kontakt med befolkningen r att inledningsvis upprtta CIMIC Centras dr befolkningen ltt kan komma i kontakt med representanter fr CIMIC . Utbyte av information, CIMIC funktionen bidrar med information om den civila befolkningen, IOs (International Organizations), GOs (Governmental Organizations) och NGOs (Non Governmental Organizations), fr att underltta planlggningen av den militra operationen. CIMIC frser ocks lokalbefolkningen med information om den militra styrkans avsikter och aktiviteter fr att underltta operationen. Koordinering av aktiviteter mellan den militra styrkan och civila aktrer i operationsomrdet. Avtal (Agreement), CIMIC sluter avtal med civila fretag och aktrer i samhllet fr att underltta den militra operationen. Bedmningar, CIMIC frser Info Ops med bedmningar fr att klarlgga situationen p den civila omrdet. Aktiviteter, CIMIC genomfr normalt aktiviteter som std fr att terskapa ett civilt samhlle. Detta kan vara teryttningsprogram av yktingar dr UNHCR (United Nations High Commissioner for Refugees) normalt r en viktig aktr.
Jmfrelse mellan CIMIC och Informationstjnst

Det nns likheter mellan CIMIC och Informationstjnst, bda hanterar information som rr den pgende operationen. Skillnaden ligger i rollen och drmed ven arbetssttet, de utgr kommunicerande krl och r beroende av varandra. Den mediastrategi som utarbetas av informationstjnsten i samarbete med vriga staben mste vara vlknd av CIMIC och andra funktioner som har kontakt med olika mlgrupper. Detta r viktigt om man ska kunna n ut
66
med samma budskap i syfte att informera och p samma gng forma mlgruppens syn p den fredsbevarande insatsen och dess uppgift. CIMIC bidrar med underlag till informationstjnsten avseende lmpliga hjlp- och stdinsatser att bevaka. Sdana kan exempelvis vara vg- och broreparationer, el- och teleledningar, reparationer av vattenpumpar, skolor, sjukhus som gagnar alla i lokalbefolkningen och som kan ge en mycket positiv bild av vra egna styrkor. CIMIC-sektionen och Info Ops-cellen samarbetar fr att kunna sttta varandra med information om vad som planeras och genomfrs avseende hjlp- och stdinsatser. Vid sidan om sin ordinarie verksamhet, br CIMIC vara involverad i planering och genomfrande av informationskampanjer, svl som det dagliga arbetet med hantering samt analys av information i en insats. CIMIC ger mjlighet till att information snabbt kan spridas (inhmtas) p samverkansmten med lokalbefolkningen, myndighetspersoner samt internationella hjlp- och bistndsarbetare. Svl inom CIMIC, som inom informationstjnsten, strvar man efter att information frn den militra styrkan ska vara ppen, rak och saklig i sin kommunikation, fr att lttare kunna bemta och hindra desinformation samt propaganda som r riktad mot den egna styrkan.
3.3
Exempel p verkansmedlens inbrdes std och motverkan
D verkansmedlen sllan eller aldrig anvnds separat utan integrerat i en operation innebr det att synergieekter uppstr d tv eller era verkansmedel agerar mot samma ml eller uppgift. P motsvarande stt kan okoordinerade verkansmedel ven motverka varandra, varfr det r viktigt att vara beredd p de eekter, positiva frstrkande eller negativa frsvagande, som kan uppst under en operation. Genom att vara frberedd p negativa konsekvenser kan dessa mildras eller elimineras.
67
Hr fljer ngra exempel:
3.3.1 Std
Psyops stdjer OPSEC genom att minska motstndet och inblandningen frn civilbefolkningen Tk stdjer psyops genom att snda budskap p motstndarens eget nt. Tk stdjer psyops genom att stra ut mottagningen av motstndarens rundradiosndningar.
3.3.2 Motverkan
CNO kan begrnsa mjligheten att f ut rtt psyposbudskap till mottagaren. Fysisk bekmpning av ett ml kan innebra att man tappar viktiga informationskllor. OPSEC kan medfra begrnsningar i utvecklingen av psyops-teman.
68
Foto Andreas Karlsson, FBB
69
KAPITEL 4
Planering av en operation med informationsoperationer
Som std till framtagning av nedanstende kapitel har frmst NATOs doktrin fr informationsoperationer, AJP-3.10, anvnts. I Frsvarsmakten anvnds NATO OPP (Operational Planning Process) som metod fr bedmande samt verktyget GOP (Guidlines for Operational Planning) som std fr den operativa planeringen. Den verksamhet som enligt GOP ska genomfras r omfattande och den volym av personal som krvs fr detta r baserad p en hgintensivkonikt. Det innebr att bde verksamhet och personalresurser mste anpassas till varje typ av mission. Detta gller under svl planering, genomfrande som utvrdering. Drfr r kommande beskrivningar av tgrder frmst att betrakta som riktlinjer eller checklistor och krver en prioritering av de tgrder som kan genomfras.
70
Prioriteringen pverkas bl a av: Tillgnglig personal fr planeringen (genomfrandet och utvrderingen). Mjlighet att direkt understlld chef (DUC) deltar i och understdjer planeringen i en strre omfattning n i NATO. Tid till frfogande innan operationen ska inledas. Mjligheten till parallellplanering ska vervgas fr att spara tid. Typ av operation23 som ska genomfras. Resurser som nns tillgngliga under operationen. Utifrn ovanstende bedmning kan prioriteringen innebra att vissa punkter stryks eller inte genomarbetas fullt ut. Den nedan beskrivna processen utgr ifrn en planeringssituation med gott om tid till frfogande fr att genomfra planeringen.
4.1
Allmnt kring planering infr en operation
Informationsoperationer r en naturlig och ndvndig del i militr verksamhet p alla ledningsniver, frn militrstrategisk till taktisk och i princip oavsett operationstyp. Drfr r det avgrande att stabsmedlemmar som jobbar med Info Ops r med i den operativa planeringen redan frn frsta brjan. Den planering som genomfrs ska stdja chefens beslut i stort (BIS), riktlinjer och nskade slutlge. Info Ops-personal ska ing som medlemmar i chefens nrmaste planeringsgrupp samt andra arbetsgrupper som bidrar till planeringen och drmed ocks underlag till mlbekmpningsprocessen. Ett bedmande av uppgiften ur perspektivet Info Ops br genomfras fr att utgra ett std till kommande planering. Planen fr att genomfra informationsoperationer kan utvecklas parallellt p olika ledningsniver beroende p vilken typ av operation som ska genomfras och vilka mlsttningar som operationen ska uppn. Det r ndvndigt att Info Ops nns med integrerat i planeringen frn brjan s att Info Ops inte blir en separat operation eller ngot som planeras in efterhand. Srskilt viktigt r delaktighet vid vrdering av avgrande punkter (DP, Decisive Point) och tyngdpunkt (CoG, Center of Gravity). Lika viktigt r det att Info Ops behov av underrttelser tidigt framstlls till chefen
23 Fredsframtvingande, fredsbevarande, specialoperation etc.
71
fr faststllande samt prioritering och drefter tillfrs underrttelsesektionens inhmtandeplan som underrttelsebehov (prioriterade underrttelsebehov PIR, Priority Intelligence Requirements samt underrttelsebehov IR, Intelligence Requirements). Det r avgrande att Info Ops-personal bibehller ett holistiskt synstt (helikopterperspektiv) under den operativa planeringen fr att kunna frutse hur olika delar av operationen kan pverka genomfrandet av informationsoperationer. Detta arbete innebr en hel del samordning och koordinering med andra stabsmedlemmar och r dessutom tidskrvande. Vissa informationsoperationer som riktar sig mot beslutsfattare r till sin natur att betrakta som srskilt knsliga och krver srskild hantering av OPSEC. Det br vervgas om sdan planering ska genomfras inom en begrnsad del av den operativa bedmandegruppen (OPG, Operational Planning Group). Fredragningar av sdan planering mste ske sektionerat frn vriga redovisningar och dokumentationen ska ha en begrnsad spridning.
Foto: Mirko Thorstensson, FOI
72
4.2
Sammanfattning av planering infr en operation
Info Ops kommer under olika typer av operationer att ha olika betydelse fr operationens utgng. Oavsett i vilken omfattning Info Ops kommer att vara integrerat i operationen ska personal med kompetens avseende Info Ops vara delaktig i samtliga steg i planeringen, se bilaga 11 fr en sammanfattning av planeringsaktiviteter samt resultat i varje steg. Steg 1 Initiering av operationen I vilken omfattning Info Ops kommer att vara en del av operationen, vilka omedelbara underrttelser det nns behov av samt vilken personal som ska eller kan sammankallas fr att stdja planeringen av operationen. Steg 2 Orientering Vilka verkansmedel som kommer att vara tillgngliga under operationen. Vilka eekter som r mjliga att uppn med Info Ops samt hur dessa ska kunna mtas. Steg 3 Utveckling av koncept fr operationen Utveckla olika handlingsalternativ avseende hur informationsoperationer ska anvndas i dessa, delta i alternativjmfrelse samt utveckla CONOPS (Concept of Operation). Steg 4 Utveckling av operationsplanen Utveckling av operationsplanen avseende bilaga O Info Ops (se bilaga 1), L psyops (se bilaga 4) och P Telekrig (se bilaga 5). Koordinering av dessa med vriga delar av operationsplanen. Utveckla eventuella SUPLAN (Supporting Plan) fr srskilt knsliga operationer ssom CNO (se bilaga 6), vilseledning etc. Steg 5 Granskning av planen Kontroll av att de frutsttningar som var ingngsvrden fr planeringen av informationsoperationer fortfarande r gllande.
73
4.3
Steg 1: Initiering
4.3.1 Allmnt
Ingngsvrdet till initieringen av en operation r direktivet som kommer frn den strategiska nivn, i dialog med den militrstrategiska nivn. Det sker genom att den militrstrategiska nivn inledningsvis utvecklar ett SMA (Strategic Military Assessment) p mjliga militra optioner med avseende p det uppkomna politiska problemet. SMA utvecklas drefter av den politiska nivn till ett s k initieringsdirektiv (ID) som ges till den militrstrategiska nivn. Dr arbetas underlaget igenom enligt steg 1 och 2 i GOP, vilket resulterar i ett HCPG (Higher Commanders Planning Guidance) till den operativa ledningsnivn. Syftet med initieringsfasen r i stort att kontrollera att uppdraget r komplett, klarlgga geograskt omrde, klarlgga strategiska mlsttningar och starta den operativa/taktiska planeringsprocessen. Under initieringen ska en frsta vrdering av mjligheten till eller behovet av vilseledning gras. Oavsett typ av operation ska ven behovet av OPSEC vrderas. Bedms mjligheterna till vilseledning som goda ska det tidigt avdelas en mindre grupp som inleder en parallellplanering av denna. En sdan planering omgrdas av en mycket hg grad av OPSEC. Resultatet av initieringen av den operativa planeringen r att formera bedmandegruppen, ge eventuella frberedande order till DUC, kontrollera initieringsdirektivet och ta fram eventuella kompletterande frgor till den strategiska nivn.
4.3.2 Granskning av initieringsdirektivet

D initieringsdirektivet nr staben ska detta granskas och analyseras. Det r avgrande fr utvecklingen av svl planeringen som fr operationen som helhet, att Info Ops-sektionen nns respresenterad i den operativa planeringsgruppen (OPG) redan i initieringsfasen. Srskilda omrden fr Info Ops-sektionen att fokusera p i detta skede r: Ta emot ID och delta i uppstartsmten inom staben. Gra en frsta vrdering utifrn ID av omfattningen av informationsoperationer under den kommande operationen. Vrdera versiktligt
74
tidsfrhllanden och vilka verkansmedel som det nns mjlighet att n eekt med. Vrderingen omfattar en jmfrelse mellan tid, verkansmedel samt, i samverkan med underrttelsesektionen, tillgngligheten p underrttelseresurser. Inventera behov av personal samt organisera och kalla p personal som ska vara delaktiga i IOCB. Hr kan det nnas behov av att vnda sig till frbandsnivn fr att f tillgng till personal med bred och rtt kompetens. Avdela Info Ops personal till Joint Intelligence Preparation of the Battlespace (JIPB), om den inte r slutfrd. Metoden JIPB r en systematisk och iterativ process i tre steg som ger underlag fr operativ chefs planering och beslut. Vidare stdjer resultatet av JIPB understllda chefer, informationsoperationer, targeting, Force Protection, underrttelseoperationer och rent allmnt operationens genomfrande m m24. Med denna process skapas underlag fr att planera och genomfra verksamhet fr dem som ansvarar fr operativ planering av informationsoperationer. Avdela resurser ur Info Ops-sektionen fr att delta i stabens gemensamma mten och aktiviteter ssom mlbekmpningsmten (JTWG, Joint Targeting Working Group) eller DUC planeringsmten. Vrdera operationsomrdet versiktligt i syfte att kunna brja inventera vilka behov av specialistkompetenser, civila eller militra, som kommer att uppst. Rekrytera om ndvndigt personal, civil eller militr, med knnedom om lokala frutsttningar. Inventera behov av information fr uppdragsanalysen och utveckling av handlingsalternativ utifrn ID. Identiera vilken information som r tillgnglig respektive mste inhmtas med andra resurser. Pbrja planering av och granska redan utformade insatsregler (ROE, Rules Of Engagement). Identiera behov av underrttelser och information fr de olika verkansmedel som anvnds av informationsoperationer. Vissa av dessa behov kan utgra Chefens kritiska underrttelse- och informationsbehov (CCIR, Commanders Critical Information Requirements) och bestr av: 1. Prioriterade underrttelsebehov (PIR).
24 Fm UndH, 2006.
75
2. Knslig information om egna styrkor som inte ska komma till motstndarens knnedom (EEFI, Essential Elements of Friendly Information). 3. Behov av information om egna styrkor som r vital fr mjligheten att lsa uppgiften (FFIR, Friendly Forces Information Requirements). Det r redan nu avgrande att beakta de lnga ledtiderna fr vissa av de underrttelse- och informationsbehov som r ndvndiga fr Info Ops. Att identiera dessa behov sker terkommande under hela planeringsprocessen. Fr att genomfra planeringen kommer det tidigt nnas ett behov av underrttelser, vilket kommer att medfra att underlaget har oskerheter. Kvaliteten p underlaget mste vrderas och sakriktigheten uppges av den som levererar underrttelsen. Leveransen ska vara kontinuerlig och uppdateras efterhand som underlaget blir bttre. Delta i utvecklingen av ISTAR som en process i staben med olika aktrer som syftar till att klara ut vilka behov och aktrer som nns ur perspektivet Info Ops och vem som ska ansvara fr produktion av underlaget. Exempel p aktrer kan vara IT-frsvarsfrband, Telekrig och psyops. Delge underlag och rekommendationer avseende behov av tgrder frn andra strategiska maktmedel som behver vidtas inom verksamheten fr Info Ops. Exempelvis tgrder som br vidtas p diplomatisk niv eller uttalande av UD i en viss frga (vid presskonferens eller i FN etc). Underlaget och rekommendationerna utgr grunden fr dialog med den strategiska nivn fr att skapa frutsttningar fr den operativa verksamheten. Identiera och vidta omedelbara tgrder. Exempelvis ge frberedande order till ett frband eller DUC. Flja upp att analys av behovet avseende OPSEC genomfrs infr det fortsatta arbetet. Lmna frslag p nya eller frndringar i bentliga insatsregler (ROE) fr verkansmedel som hr till Info Ops. Identiera vilket planeringsstd som behvs fr att genomfra planeringen. Stdet omfattar frmst stabspersonal men ven handrckning och tillgngen p IT-std under planeringen.
76
4.4
Steg 2: Orientering
4.4.1 Allmnt
Ingngsvrdet till orienteringsfasen utgrs av det granskade och eventuellt kompletterade initieringsdirektivet. Syftet med orienteringsfasen r att faststlla uppdraget fr operationen fr att kunna besluta om chefens mlsttningar och uppgifter samt fr att frbereda riktlinjer fr DUC. Resultatet av orienteringsfasen r en fredragning avseende uppdraget fr chefen fr operationen (MAB, Mission Analysis Brief ). Denna fredragning kompletteras med Chefens riktlinjer fr den fortsatta planeringen (Commanders Planning Guidance, CPG). Chefens riktlinjer br omfatta ett utkast p BIS (Commanders initial intent) och ett frslag till operativ design (operational design).
4.4.2 Uppdragsanalys
Info Ops-sektionen fokuserar srskilt p fljande: Identiera vad uttryckta (specied) och underfrstdda (implied) uppgifter innebr fr Info Ops. Identiera vad antaganden, begrnsande eller tvingande frutsttningar (constraints/restraints) innebr fr Info Ops. Pbrja arbetet med att deniera vilka eekter som ska uppns samt hur de ska vrderas. Till detta ska det klargras vilka indikatorer som kan anvndas fr denna vrdering. Dessa ska vara mtbara och benmns Measure of Eectiveness (MOE)och Measure Of Performance (MOP)25. Analysera vilka verkansmedel fr Info Ops som nns tillgngliga, vilka som behvs samt vilka bemyndiganden som krvs fr att f disponera dessa. Identiera relevanta fysiska, informativa och kognitiva frutsttningar som kan ha inverkan p operationen. Detta ska gras fr svl egna som fr allierade, neutrala och tredje part. Denna punkt r omfattande varfr det r troligt att en prioritering mste gras avseende vad som r mjligt att genomfra.
25 Se vidare kap 6 Utvrdering.
77
Beakta telekrigsaspekten inom operationsomrdet s att inte egen verksamhet kommer begrnsas av bristande samordning inom det elektromagnetiska spektrumet, t ex organisering av EWCC. Utveckla och komplettera tidigare framtagna CCIR. Delta i arbetet med att identiera motstndares och egen tyngdpunkt (CoG) och mjliga avgrande punkter (DP) med perspektivet Info Ops. 1. Faststll hur Info Ops kan anvndas fr att pverka motstndarens tyngdpunkt. 2. Faststll hur Info Ops kan anvndas fr att skydda egna och allierades styrkors tyngdpunkt. 3. Ge frslag p frmgor/eekter som Info Ops kan bidra med under slutet av steg 2 (Initial Force Estimate). Underlag till detta arbete r den preliminra frmgebehov som br framg av Higher Commanders Planning Guidance.
4.4.3 Chefens riktlinjer fr planering

Vid presentationen av uppdragsanalysen presenterar chefen sina riktlinjer fr staben. Exempel p riktlinjer som chefen fr operationen kan ge r: Vilka tgrder som ska vidtas avseende operativ vilseledning samt hur planeringen avseende vilseledning ska hanteras i staben. Vilken grad av OPSEC ska glla fr olika delar i operationen ssom vilseledning, insatser med olika frbandstyper, m m. Hur resurser som r kritiska fr underrttelseinhmtning eller Info Ops ska disponeras, t ex Tk. Info Ops-sektionen fokuserar srskilt p att analysera givna riktlinjer infr kommande planering och utveckling av handlingsalternativ (COA, Courses Of Action) i steg 3 fr Info Ops.
78
4.5
Steg 3: Utveckling av konceptet fr operationen
4.5.1 Allmnt
Ingngsvrdena till utveckling av konceptet fr operationen r chefens riktlinjer fr fortsatt planering (CPG), ett frsta utkast till beslut i stort (Cdrs initial intent) och underlaget frn egna staben. Genom att man genomfr funktionsanalys (sta analysis) vilket innebr att utarbetat CPG gr ut p bredden i staben, ven utanfr JOPG som hittills varit de enda som hanterat underlaget kompletteras detta fr utveckling av CONOPS. Stabens (resp J) uppgift r att ta fram faktorer ur sin respektive funktion som br vara ingngsvrden fr nsta moment nedan, dvs utveckling av COA. Hr tas faktorer fram vilka antingen ska ing i varje COA eller lsas ut p alternativa stt. Syftet r att frna utkastet till BIS, utveckla detaljerade handlingsalternativ, fredra alternativen fr chefen som vljer ett alternativ och utveckla det operativa konceptet av det valda alternativet. Resultatet blir ett utvecklat koncept fr operationens genomfrande (CONOPS).
4.5.2 Utveckla handlingsalternativ (COA)

Under utveckling av konceptet utarbetar staben ett ertal handlingsalternativ. Under detta arbete bidrar Info Ops-sektionen med att: Repetera och granska uppdragsanalysen och de riktlinjer som chefen gett. Utveckla alternativ fr Info Ops som stdjer de olika handlingsalternativens operativa id genom att pverka motstndarens vilja pverka motstndarens mjligheter att inhmta underlag fr beslut, genomfra beslut, delge fattade beslut, m m skydda egna ledningsoch informationssystem samt egen informationsinhmtning. brja planera koordineringen av de verkansmedel som ska ing i operationen.
79
Fljande ska analyseras med srskild noggrannhet vid framtagande av handlingsalternativ: Vilka verkansmedel som kommer att verka sjlvstndigt respektive koordinerat. Koordinera insatsregler (ROE) fr varje tgrd med Info Ops efter hand som det blir klart vad som ska gras. Analysera, redovisa och frorda olika lsningar fr egen ledning. Testa varje handlingsalternativ (COA) avseende giltigheten ur ett Info Ops-perspektiv. Ge underlag fr att utveckla de olika handlingsalternativen ur perspektivet Info Ops.
4.5.3 Alternativjmfrelse
Infr alternativjmfrelsen kan urvalsfaktorer som ska anvndas hmtas frn chefens beslut i stort chefens prioriteringar givet uppdrag motstndarens frmgor operationsomrdet tillgngliga styrkor tillgnglig tid politiska hnsynstaganden. Vid alternativjmfrelsen kan krigsspel anvndas. Vid krigsspel bidrar Info Ops-sektionen med att jmfra samtliga handlingsalternativ avseende behovet av resurser i frhllande till tillgngliga verkansmedel fr Info Ops rekommendera frndringar avseende resurser fr Info Ops identiera egna och motstndarens hgvrdiga ml i informationsarenan identiera speciella uppgifter fr DUC som anvnder verkansmedel fr Info Ops analysera frutsttningar fr ledning av operationen
80
faststlla beslutstidpunkter fr Info Ops identiera tillfllen d operativ samordning behvs samt d operativa resurser som ska understdja DUC br utnyttjas vrdera srskilt vid vilka tillfllen insatser med vilseledning kan vara framgngsrika, ndvndiga eller onskade. prioritera och frorda handlingsalternativ utifrn perspektivet Info Ops som stdjer operationens genomfrande p bsta stt.
4.5.4 Utveckling av CONOPS

Det valda handlingsalternativet utvecklas och kompletteras till ett koncept fr operationens genomfrande (CONOPS). Under detta arbete utvecklar Info Ops-sektionen inriktningen av bilaga O vilket omfattar BIS och riktlinjer fr genomfrande av informationsoperationer, se bilaga 1. Detta utgr dessutom riktlinjerena fr utformningen av bilaga L och P, se bilaga 4 och 5. De handlingsalternativ som inte utvecklas till ett CONOPS ska ur perspektivet Info Ops vrderas i syfte att avgra om det r mjligt att utnyttja eller utveckla dessa alternativ till vilseledning. Denna planering ska utg frn en vrdering av vilket handlingsalternativ som en motstndare eller aktr bedmer som vrt troligaste eller farligaste alternativ. En sdan vrdering mste ske i samverkan med 2-funktionen. Vid planering av en vilseledning r det avgrande med en noggrann planering av OPSEC fr att vilseledningen inte ska bli en fr stor risktagning.
81
4.6
Steg 4: Utveckling av operationsplanen
4.6.1 Allmnt
Ingngsvrdet till utveckling av planen r det utvecklade konceptet fr operationen (CONOPS). Syftet r att utveckla konceptet fr operationen till en frdig order med samtliga bilagor som ska ing i ordern. Resultatet blir en operationsplan (OPLAN, Operation Plan) med bilagor samt eventuella stdjande planer (SUPLAN). En stdjande plan r en plan som antingen r alltfr omfattande eller alltfr knslig ur sekretessynpunkt fr att passa in i en bilaga. Exempel p SUPLANS r Plan fr underrttelseinhmtning Planer fr operationer med specialfrband Planer fr insatser med CNO Planer fr vilseledning.
4.6.2 Utveckla och koordinera operationsplanen

Utifrn valt handlingsalternativ utvecklas operationsplanen. Strre delen av det underlag som behvs har redan tagits fram under genomfrt bedmande i steg 1-3 av planeringen. Bilaga O (Info Ops), L (Psyops) och P (Telekrig) reglerar detaljer fr genomfrande av operationen, se bilaga 1, 4 och 5. Bilaga O r den styrande av dessa tre bilagor och pverkar naturligtvis ven andra bilagor. Bilaga O beskriver hur frmgor, metoder och funktioner samordnas i syfte att uppn mlsttningarna fr informationsoperationer kopplat till faserna i huvuddokumentet. Detta ternns normalt i en mlsttningsmatris som utgr underbilaga till Bilaga O (bilaga 2 i detta dokument).
82
I mlsttningsmatrisen kan man utlsa ml fr Info Ops kopplat till operativa ml, avgrande punkter (DP) samt nskad eekt hos given mlgrupp. Dr kan ven utlsas vem som ska lsa uppgiften och hur eekten ska vara mjlig att mta. Denna underbilaga utgr grunden fr genomfrandet av informationsoperationer och kan betraktas som det frmsta bidraget till genomfrandet av Info Ops. Underlaget utgr drmed styrdokument fr huvuddokument och samtliga bilagor. Den andra matrisen r synkroniseringsmatrisen. Denna redogr fr hur olika insatser enligt mlsttningsmatrisen samordnas i tid i frhllande till varandra, se bilaga 3. Mlsttningsmatrisen upprttas under planeringen av operationen. Synkroniseringsmatrisen upprttas d olika mlsttningar enligt mlsttningsmatrisen ska uppns under genomfrandet.
83
4.7
Steg 5: Granskning av planen
4.7.1 Allmnt
Ingngsvrdet till granskning av planen r den aktuella operationsplanen. Syftet r att granska planen s att den r giltig infr ett genomfrande av operationen. Resultatet blir en eventuellt reviderad operationsplan (OPLAN) med bilagor samt eventuella stdjande planer (SUPLANS). Granskning av operationsplanen kan ske under tre olika frutsttningar: Kontinuerlig granskning att utvecklingen av operationen sker enligt planlggningen, s k Progress rewiew. Kontroll av att frutsttningarna fr operationsplanen fortfarande r aktuella, s k Periodic Review Utveckling av en omfallsplanering till en operationsplan.26
4.7.2 Utvrdering av faststlld plan

Vid en utvrdering av en faststlld plan kontrolleras att de frutsttningar som varit ingngsvrden till den operativa planeringen fortfarande r giltiga. Exempel p ingngsvrden kan vara Intitieringsdirektivet med uppdraget samt de strategiska mlsttningarna, klimatet i operationsomrdet, motstndaren, ORBAT (Order of Battle) p den styrka som ska genomfra operationen, truppbidragande lnder att de fortfarande kommer att understdja operationen. Utifrn hur stora frndringar som det r i frutsttningarna genomfrs utvrderingen av operationsplanen p olika stt. Granskningen kan genomfras som ett komplett bedmande eller frkortat, med ett fokus p krigsspel p planen och de ndrade frutsttningarna.
4.7.3 Uppdatering av plan

Med den genomfrda utvrderingen som grund uppdateras planen s att den r genomfrbar med de tidigare beslutade eekterna som mlsttning.
26 GOP (2005) sid 42-44, punkt 4-49c Turning a COP into an OPLAN.
84
Foto: Malin Ahlander, FBB
85
KAPITEL 5
Genomfrande av en operation med informationsoperationer

Fr informationsoperationer r det ndvndigt med en hg grad av samordning mellan olika militra (och civila) uppgifter och enheter i en operation, bde under planering och genomfrande. Varje mjlig handling som genomfrs, eller inte genomfrs, snder en signal till olika parter som kommer att agera utifrn dessa p olika stt. Informationsoperationer kan bidra till att frstrka vrt avsedda budskap som vi vill att en handling ska snda s att vi uppnr det av oss nskade agerandet hos en aktr.
5.1
Sammanfattning
Under genomfrandet av en operation r den operativa nivns frmsta uppgift att genom samordning ge frutsttningar fr insatser p och mellan de olika arenorna. Koordineringen omfattar rekommendationer avseende verksamheter som behver ske p strategisk niv och insatser p frbandsniv. Samordningen p den operativa nivn sker genom ett antal olika processer inordnade i en logisk dygnsrytm fr att stdja varandra. Processerna styrs genom olika arbetsgrupper. Var och en har ett syfte och en produkt
86
att leverera till andra processer fr att det slutligen ska vara mjligt att reglera verksamheten genom order. En frutsttning fr en vl genomfrd samordning av den taktiska nivn r att samspelet med den strategiska nivn fungerar och att mlsttnigarna dr r tydliga. Hela det operativa genomfrandet bygger p en aktiv interaktion mellan den operativa och taktiska nivn. Detta har sin grund i en tydlig parallellplanering mellan den operativa och taktiska nivn. De processer som redovisas r frslag p hur dessa kan genomfras. Begreppen r hmtade frn NATO-doktriner.
5.2
Samordning med den strategiska nivn
Fr samordning med de vriga strategiska maktmedlen fljs riktlinjer i informationsstrategin. Hr och i HCPG/ID nner den operativa nivn de riktlinjer som gller under genomfrandet av operationen. Den operativa nivn rekommenderar den militrstrategiska och strategiska nivn vilken verksamhet som behver genomfras fr att samordningen ska bli optimal ur ett operativt perspektiv. Exempel p rekommendationer kan vara uttalanden som den strategiska nivn br gra fr att frstrka beslutsamhet eller frbereda den internationella opinionen p verksamhet som kommer att genomfras inom en operation. Rekommendationer framfrs vid de regelbundna mten som genomfrs mellan den operativa och militrstrategiska nivn. Vidden p behoven av samordning frn strategiska direktiv till genomfrande p frbandsniv visar p ndvndigheten av lngsiktig planering och framfrhllning.
5.3
Samordning inom den operativa nivn
Samordningen p den operativa nivn sker genom ett antal olika processer. Processerna styrs genom olika arbetsgrupper. Var och en har ett syfte och en produkt att leverera till andra processer fr att det slutligen ska vara mjligt att reglera verksamheten genom order. De order som reglerar verksamheten frn den operativa nivn r generellt operationsordern (OPLAN), koordineringsorder (JCO, Joint Coordination Order) och kompletterande order (FRAGO, Fragmentary Order). Med JCO koordineras verksamhet som ligger bortom tidshorisonten 72h medan en FRAGO reglerar verk-
87
samheten inom tidsperspektivet 1-3 dygn inom ramen fr en gllande JCO eller OPLAN. Dessa tidsfrhllanden r generiska och mste anpassas till varje enskild operation, se bild 5. D en JCO produceras innebr det att mlsttningen med operationen r densamma. Frndring innebr oftast en frndring i tillvgagngsstt eller genomfrandet i tid i frhllande till gllande operationsplan, eller en tidigare utgiven JCO som mste koordineras med de olika taktiska cheferna innan faststllande.
COM D&G CSA JCB CCM
JCBWG IO CSA IO CCM JTNL
JPTL
IOCB
SYNC matris Mlsttningsmatris
JTWG
CC
JCO Synkronisering av operation FRAGO D+G
D+G, direktiv och riktlinjer
CJ 3 CJOC Pgende verksamhet D D+1 D+2
CJ 5 PLANS Lngsiktig planering D+11>
D+3 D+4 D+5 D+7 D+8 D+9 D+10
Processer
Input
Ej faststlld produkt
Produkt
Bild 5. Olika gruppers samband, produkter och tidsfrhllanden under det operativa genomfrandet. Inom triangeln visas vilken order som reglerar verksamheten inom olika tidsperspektiv. JCO (med bilagor) r produkten som genereras frn processerna i vre delen av bilden (JCB, JCBWG, IOCB och JTWG).
88
5.3.1 CJOC (Combined Joint Operation Center)

Syftet med CJOC r att flja upp och koordinera den pgende verksamheten inom ramen fr operationsplanen eller gllande JCO. Sammanhang. Under genomfrandet av en operation r det CJOC som leder pgende verksamhet. Till pgende verksamhet rknas tiden noll till tre dygn. Deltagare i CJOC r fretrdare fr J1J9 som deltar i pgende verksamhet. CJOC leds av J3 och reglerar pgende operation. Stridskrafterna och funktionerna representeras av fretrdare ur J3. Genomfrandet innebr kontinuerlig koordinering, dvs organisera till enhetlig verkan, och synkronisering, dvs gra samtidig i tiden, av insatta enheter. Fr att kunna genomfra denna samordning av ngot fr ett gemensamt syfte krvs det en kontinuerlig lgesuppfljning med en tydlig lgesbild. Vid en prioritering av resurser r det viktigare att representanter fr respektive verkansmedel nns i CJOC n att en representant fr Info Ops nns dr. Prioriteras deltagande i CJOC bort behver den realtidsinformation som r mjlig att inhmta dr kompenseras fr att kunna flja upp verksamheten infr kommande planering av insatser. Produkten frn CJOC r en kompletterande order (FRAGO) som koordinerar och synkroniserar verksamheten under kommande tre dygn. En kompletterande order produceras med std av respektive funktionscell d behov nns. ven de funktionsvisa order som utarbetas efter hand av de olika funktionscellerna kan ges som kompletterande order.
5.3.2 JCBWG (Joint Coordination Board Working Group)

Syftet med JCBWG r att producera en JCO/verse gllande JCO. Sammanhang. JCBWG bereder underlag fr att utforma en koordineringsorder. Behovet att koordinera kan vara uppkommet eller planerat eller en kombination av dessa. Det r en kontinuerligt pgende process dr ingngsvrden tas frn bde det korta och lnga tidsperspektivet. Deltagare r samverkansocerare frn respektive taktisk chef med mandat att fatta beslut avseende kommande operationer. Ur den operativa staben
89
deltar representanter frn J1J9, s ven Info Ops. JCBWG leds av C J3 eller ngon av denne utsedd ur J3. Genomfrande. Det r chefen som i slutnden faststller och ger styrningar/ prioriteringar till JCBWG att pbrja arbetet. Under mtet planeras insatser fr perioden tre upp till tio dygn. Insatser som behver koordineras identieras. Underlag till kommande JCO presenteras av J5 varefter vriga uppkomna behov av samordning presenteras i JCBWG som freslr ansvarsfrhllanden fr hur dessa mlsttningar kan uppns. Fretrdare fr de olika kommandona och sektionerna samverkar sedan efter behov och utarbetar underlag fr JTWG. Produkten frn JCBWG r underlag fr att genomfra samverkan mellan de olika funktioner och taktiska fretrdare som behver koordineras samt underlag till att genomfra JTWG och IOCB.
5.3.3 IOCB (Information Operation Coordination Board)

Syftet med IOCB r att ta fram nskade eekter och hur dessa ska uppns med Info Ops. Sammanhang. Efter genomfrd JCBWG pbrjas frberedelser fr att genomfra IOCB som leds av Info Ops-cellen. IOCB br genomfras fre JTWG. Resultatet frn IOCB kommer innebra att nskade eekter ska uppns genom att pverka eller inte pverka bestmda ml, vilket mste tas upp i JTWG. Deltagare i en IOCB r som fr vriga arbetsgrupper en s bred representation frn vriga staben som mjligt, dvs J1J9. Representation frn de olika taktiska cheferna r en frutsttning d de insatser som ska ske genomfrs av enheter ur mark-, sj- eller luftstridskrafterna. Av srskild betydelse r den juridiska och den politiska rdgivaren, men numera frekommer ven kulturella rdgivare, genus rdgivare (gender advisor). Detta beror p att informationsoperationer kan ge strategiska konsekvenser som inte r nskade, samtidigt som lagrummet fr genomfrande av Info Ops inte till fullo r utvecklat, varken nationellt eller internationellt. Genomfrande av IOCB frberedes av Info Ops-cellen genom att underlag till bilaga O med underbilaga i form av en synkroniseringsmatris utarbe-
90
tas. Underlag till bilaga O hmtas ur mlsttningsmatrisen, som sen bifogas som underbilaga. Framarbetat frslag skickas ut till deltagare i IOCB i god tid innan genomfrandet av IOCB. Under IOCB ska deltagare kunna svara upp p om lagd planering kan genomfras eller inte samt eventuella konsekvenser som genomfrandet kan innebra ur eget funktionsperspektiv. Det r avgrande att de som representerar olika funktioner och taktiska chefer r vl insatta i egen verksamhet samt har mandat att fatta beslut. Frslag till agenda fr IOCB ges i bilaga 10. Info Ops-planer och SUPLANS ska utvecklas med en rd trd frn informationsstrategin och med hnsyn till chefens avsikt och de specika mlsttningarna fr informationsoperationen. Det ankommer p IOCB att samordna alla informationsoperationer inom operationsomrdet samt rekommendera tgrder som br genomfras p den strategiska nivn eller av andra strategiska maktmedel. Under en operation kan era informationsoperationer implementeras samtidigt p samma eller olika ledningsniver. En del kan komma att verlappa varandra avseende ml och tid fr genomfrande. Det r viktigt att f en verblick ver hur de olika insatserna hnger ihop och kontrollera att de olika verksamheterna inte str eller motverkar varandra. Inom ett operationsomrde kommer det alltid att nnas ledare/personer som har ett stort inytande p olika stt, s k nyckelpersoner. Dessa personer r viktigt att pverka p ett organiserat stt. Fr att genomfra en sdan planering utvecklas en Key Leader Engagement Plan (KLEP). Denna plan, en matris, redovisar hur tillgngliga resurser ska anvndas fr att pverka olika nyckelpersoner p ett koordinerat och synkroniserat stt ver tiden. Det r inte enbart viktigt att planera fr hur en person ska pverkas utan ven i vilken ordning som olika nyckelpersoner ska pverkas. Resurser fr att genomfra denna pverkan r allt frn chefen samt chefsgrupp med rdgivare till samverkansocerare och frbandsenheter27. Pverkan kan utvas med direkt konfrontation av t ex chef, indirekt via massmedia eller frband som fr uppgift att patrullera bostadsomrden dr nyckelpersoner bor. Fr att kunna gra denna planering krvs detaljerade underrttelser om nyckelpersonen. Intressen, medlemskap i freningar (nyckelperson svl som make/maka), social status, ntverk, vanor och ovanor, kontaktytor, frhllande till andra nyckelpersoner, beroenden av tredje person r exempel p detaljerade underrttelser som r ndvndiga fr att lyckas. KLEP
27 Dessa enheter utgrs inte endast av frband fr Info Ops.
91
kan ses som en detaljerad del av den strre synkroniseringsmatrisen, den kan dessutom anvndas till std fr att identiera ml och uppgifter till mlbekmpningsprocessen. Oavsett vilken typ av operation som genomfrs r det avgrande att insatsledaren fr dessa bedmer vilken eekt en sdan insats kan ge och delger denna till Info Ops-cellen. Att fra en synkroniseringsmatris r ndvndigt, exempel p sdan nns i bilaga 3 i denna handbok. Parallellt med denna frs en mlsttningsmatris, bilaga 2 i denna handbok, fr att kunna utlsa vilken eekt respektive synkroniserad verksamhet ska uppn. Bilaga O med underbilagor mste vara frankrad bland medlemmarna i IOCB innan underlaget levereras till den kommande godknnandeprocessen som en del av JCO. Nr det gller Info Ops-aktiviteter av knsligare natur kan man vlja att sektionera viss information och ge den begrnsad spridning genom att vara restriktiv vid delgivningen, exempelvis genom en SUPLAN. Planer avseende Info Ops kan omvandlas till och sedan ges ut som en FRAGO, delar av en FRAGO eller som bilagor till JCO. Inom ramen fr egen operation ansvarar Info Ops-cellen fr att rekommendera operativ chef lmpliga tgrder att vidta fr att bibehlla en hg grad av operationssekretess under genomfrandet, detta br ske i samverkan med skerhetsorganisationer. Dessa rekommendationer kan i sin enklaste form omfatta uppmaningar till staben att tnka p operationssekretessen. Mlsttningarna ns i frsta hand genom aktiviteter p olika niver, som utvecklas bl a i planer fr Info Ops, SUPLANS, FRAGOS och den gemensamma mlbekmpningsprocessen (JTP, Joint Targeting Process). Info Ops-sektionen nominerar mjliga och tnkbara ml med utgngspunkt i mlsttningarna i Info Ops-planen. Mlsttningarna prioriteras i frhllande till den aktuella fasen i operationen. Vid behov sker en prioritering ven inom den aktuella fasen. Mlsttningarna och verksamheten p den strategiska nivn mste lpande stmmas av mot chefens riktlinjer p operativ niv. En viktig del i genomfrandet av en informationsoperation kan vara att etablera kontakter, lnkar, relationer och kanaler till externa civila aktrer, t ex lokala och regionala myndigheter och organisationer. Detta sker via CIMIC-funktionen. ven kontakter med andra nationers regeringar, myndigheter eller militr kan underltta och ka eektiviteten av informationsoperationer.
92
Nedan ges exempel p vad respektive funktion/stab bidrar med: J1 bidrar till planeringsprocessen med fokus p personalfrsrjning genom sammanstllning av personalbehov. J2 bidrar med lmpligt underrtteunderlag och analys, ska ven kunna tillgodose underrttelsebehov p initiativ frn C J3. Redovisar mjligheter till att stdja planerad verksamhet med underrttelser. J3 (Current Operations) bidrar med sakkunskap om egna och allierade styrkor och av dem uppndda eekter. Presenterar bedmning av egna och allierade styrkor, politisk situation i hemlandet, TCN (Troop Contributing Nations), grannlnder och annan internationell verksamhet som berr operationen. Denna bedmning ska svara mot OpCdr (Operation Commander) och FC (Force Commander) intentioner gllande den bentliga situationen. Detta innebr att fokus br vara p den pgende verksamheten och hur den frvntas utvecklas fr att underltta fr beslutsfattare att snabbt identiera vilka aspekter som mste hanteras. J3 Info Ops cell leder IOCB och bidrar med sakkunskap om eekter p informationsarenan. J4 bidrar med aktuell logistikplan och vrdering av logistikfrmgor och begrnsningar samt vilken inverkan detta har p framtida aktiviteter. Genomfr logistikbedmning (Logistic Estimate) initierade av J3. J5 bidrar med utvrdering och analys av pgende verksamhet och hur denna br mot mlsttningar p lng sikt. Stdjer framtagandet av produkter. Redovisar vrderingar av hur lagd plan pverkar en lngsiktig utveckling av operationen. J6 bidrar med aspekter kopplat till ledningssystem och nyttjande av frekvensbandet. J9 bidrar med aktuell CIMIC plan fr att skerstlla samstmmighet mellan civila och militra aktiviteter. J9 bidrar ven med information om det civila lget i operationsomrdet och om IO och NGO. GENAD (Gender Advisor) bidrar med aktuell plan fr genderfrgor. LEGAD (Legal Advisor) skerstller att juridiska aspekter mter bentliga behov och krav. PIO bidrar med aktuell media plan och skerstller att koordinering av all PIO verksamhet p samtliga niver inkluderas i planeringen. ENVIAD (Environment Advisor) bidrar med aspekter kopplat till milj.
93
POLAD (Political Advisor) bidrar med att vrdera planerade aktiviteter gentemot politiska och andra omvrldsrelaterade aktiviteter. ACC/MCC/LCC redovisar om det r mjligt att genomfra planerade verksamheter med utvalda resurser. Rekommenderar ndringar eller kompletteringar utifrn egen operationsplan p respektive CC. Produkten efter IOCB r underlag (JTNL, Joint Target Nomination List) fr att genomfra JTWG, underlag till bilaga O avseende Info Ops till JCO med tillhrande synkroniseringsmatris, strategiska rekommendationer, FRAGO och underrttelsebehov.
5.3.4 JTWG (Joint Targeting Working Group)

Syfte r att ta fram en gemensam mllista som anknyter till vilka eekter som ska uppns genom att ml i operationsomrdet pverkas eller inte pverkas. Sammanhang. Utifrn genomfrd JCBWG och IOCB har de eekter som r nskade och icke nskade under kommande verksamhet inom en operation utarbetats. Dessa eekter utgr grund fr vilka ml som ska pverkas eller inte pverkas, vilka presenteras under arbetsgruppens mte. Det frdiga underlaget utgr den prioriterade mllistan (JPTL, Joint Prioritised Target List) fr kommande JCO. Info Ops-sektionen mste noga flja och delta i mlbekmpningsprocessen fr att lpande kontrollera att resultaten stmmer verens med mlsttningarna fr informationsoperationen. Deltagarna i JTWG r fretrdare fr de taktiska kommandona jmte de juridiska och politiska rdgivarna. I vrigt deltar fretrdare fr J1J9 efter behov. Genomfrandet av en operation krver att mlnomineringarna ses ver och uppdateras kontinuerligt. Viktiga frhllanden kan frndras som krver att det grs ndringar i mlbekmpningsprocessen. T ex kan strukturen i motstndarens informationssystem frndras, personer i roller som centrala beslutsfattare kan skifta eller bli eliminerade och nya informationsprocesser hos motstndaren kan upptckas. Mlbekmpningsprocessen mste ses som en dynamisk process d eekten av tidigare insatser kan leda till att nya ml br nomineras eller till ndrade restriktioner fr mlbekmpningsprocessen. Info Ops-sektionen bidrar till mlbekmpningsprocessen genom att nominera ml som kan pverkas med informationsoperationer via pverkan p
94
beslutsfattare och beslutprocesser. Ett aktivt deltagande av Info Ops-cellen i mlbekmpningsprocessen syftar till att alla tillgngliga medel fr att pverka ett ml tas under vervgande. Analyser grs av vilka resurser som behvs fr att genomfra verksamheten samt mjliga fr- och nackdelar. Nr alla nominerade ml har frts samman i den gemensamma prioriterade mllistan, JPTL, samordnas mlen inom ramen fr mlbekmpningsprocessen. Fr nominering av ml ur ett perspektiv av informationsoperationer r det ven viktigt att nominera ml som inte fr pverkas, svl hrda som mjuka ml. Fr exempel p nskade eekter se bilaga 2 Mlsttningsmatris. Produkten r en prioriterad mllista med ml som ska eller inte ska pverkas och vilken uppndd eekt som nskas. Det r lika viktigt att klargra vilka ml som ska pverkas respektive vilka ml som inte ska pverkas. Som ett exempel kan mlgrupper fr psykologiska operationer generellt sett delas in i tre grupper; negativa, pverkbara och positiva. Av dessa r de redan negativa oftast mycket svra att pverka, de positiva redan vertygade och behver inte pverkas men dremot vidmakthllas i sin vertygelse. De pverkbara r den grupp dr de strsta resurserna behver sttas in och dr den strsta framgngen kan vntas. Under planeringen och genomfrandet av operationen kommer tidskritiska ml (TST, Time Sensitive Target) fr Info Ops att identieras. Detta kan vara ml som r bekmpningsbara en kort stund nr de upptcks eller tillgngliga under begrnsad tid frn operationens start. Exempel p detta kan vara beslut som motstndaren ska fatta vid en viss hndelse eller tillgngligheten p informations- och ledningssystem. Datorer och ntverk av datorer r andra exempel p TST. Det ligger IOCB att ta upp dessa typer av principdiskussioner under planering och genomfrande inom ramen fr JTWG och JCB fr att klargra hur sdana olika typer av olika TST ska hanteras.
5.3.5 JCB (Joint Coordination Board)

Syftet med JCB r att koordineringsorder med bilagor ska fredras fr och faststllas av operativ chef 28. Sammanhang. JCB organiseras och genomfrs d det nns behov av att ndra verksamheten inom gllande operationsplan, exempelvis om hndelseutvecklingen har varit gynnsammare eller smre n planerat. JCB r det
28 Operativ chef likstlls med Commander.
95
forum dr beslut om sdana ndringar sker. Besluten har sin utgngspunkt i vilken verksamhet, utifrn den operative chefens slutlge, avsikt och prioriteringar, som behver koordineras mellan de olika kommandona samt vilka ml som ska bekmpas eller eekter som ska ns enligt gllande mllista (JTL, Joint Target List). IOCB och JTWG lmnar underlag till JCBWG. Denna producerar utkast till JCO vilken sedan diskuteras och godknns vid JCB. Den godknda JCO faststlls senare utav operativ chef. Deltagare i JCB r representanter frn J1J9, rdgivare och taktiska fretrdare. De viktigaste deltagarna r de taktiska fretrdarna. Fretrdarna ska ha mandat att fatta beslut i sin chefs stlle om s r ndvndigt infr faststllande av koordineringsordern. Info Ops fretrds av C Info Ops. JCB leds av FC (Force Commander) eller av ngon av denne utsedd, deltagare r respektive taktiska kommando och sektionschefer. Andra viktiga medlemmar r de juridiska och politiska rdgivarna. Genomfrande av JCB sker genom fredragning av utarbetad koordineringsorder fr operativ chef. Ordfrande i respektive JCBWG, IOCB och JTWG redogr fr sina resultat om ndvndigt. Representanten fr Info Ops ska vara frberedd p att redogra fr eventuell bilaga som omfattar Info Ops. Produkten av JCB r en koordineringsorder fr kommande verksamhet. En JCO omfattar normalt: CCIR, Commanders Critical Information Requirement. Order fr koordineringar av kommande insatser. Gllande mllista (JPTL29) som bilaga. Presenteras alltid. Bilaga med aktuell synkroniserings- och koordineringsmatris. Bilaga ver koordinering av Info Ops, om ndvndigt. Bilaga angende CIMIC-verksamhet som behver ske, om ndvndigt. Eventuellt andra bilagor.
5.3.6 JOPG (Joint Operation Planning Group)

Syftet med JOPG under genomfrande av operationer r att bedma hur operationen utvecklas mot uppsatta mlsttningar och om ndvndigt planera fr operationens utveckling med ett perspektiv bortom tio dygn. Denna planering omfattar ven alternativ planering fr att n uppsatta
29 En mllista (ml) omfattar Prioriterad ml, Tidskritisk ml, Begrnsad ml, Frbjuden ml, Hgvrdiga ml.
96
mlsttningar. Ett annat syfte r att om nya mlsttningar ges s planerar JOPG genomfrandet av operationen s att dessa mlsttningar uppns. Sammanhang. JOPG planerar med en tidshorisont bortom den som JCB hanterar, vanligen bortom tio dygn. Underlaget som tas fram presenteras fr chefen fr operationen och efter beslut av denne ges underlag fr planering till JCB. Deltagare i JOPG har ingen fast sammansttning. Krnan i JOPG utgrs av personal fr lngsiktig planering, J5. Genomfrande. JOPG leds av chef inom J5. I vrigt nns det behov av en bred representation av samtliga funktioner och specialister. Representation frn HC (Hgre Chef ) och DUC r ndvndig om parallellplanering ska kunna inledas tidigt. Produkten r omfallsplanering inom ramen fr den gllande operationsplanen eller en helt ny operationsplan. Omfallsplaneringen kan innebra att gllande operationsplan ska fullfljas men genomfras p ett annat stt. En ny operationsplan innebr att det r nya mlsttningar som ska uppns med operationen varfr den gllande operationsplanen mste verges. En annan produkt frn JOPG under genomfrandet kan vara de behov av tgrder som identierats frn krigsspel som JOPG utfrt.
5.3.7 DARB (Daily Assets Reconnaissance Board)

Syftet med DARB r att ur ett Jointniv-perspektiv prioritera och koordinera de resurser fr inhmtning av underrttelser som nns tillgngliga p alla niver inom en Combined Joint Task Force. Sammanhang. Varje funktion eller enhet som har underrttelsebehov vilka inte kan tillgodoses med egna resurser, fr fram dessa behov till DARB-processen. De olika behoven och tillgngliga resurser diskuteras vid DARBmtet som hlls dagligen. Ofta rder brist p inhmtningsresurser, varfr en prioritering mste ske. DARB-processen verkar i tidsspannet 72240 timmar. Inhmtning som mste pbrjas i tidsspannet 072 timmar lses genom prioritering i JOC. Viktigt att framhlla r att inhmtning mot de behov som frs fram i DARB-processen sledes tidigast kan pbrjas inom 72 timmar. Inhmtningsfasen, d svaret p underrttelsebehovet ska tillgodoses, kan ta mycket lng tid. Ett inhmtningsbehov som lses genom ygfotografering kan of-
97
tast ske p ganska kort tid, medan inhmtning som sker genom mnskliga kllor kan ta mnader eller r. Deltagare I DARB-processen deltar fretrdare frn CJTF-nivn (J2, J3, J5, JTWG, Info Ops-cellen m ), ACC, MCC och LCC. Genomfrande DARB leds av en Theatre Collection Manager (TCM), som tillika r Collection Coordination Intelligence Requirements Manager p J2. TCM hller ihop den lpande processen, och r ocks mtesordfrande vid det dagliga DARB-mtet. TCM r ocks ansvarig fr att produkter levereras i tid. Produkten frn ett DARB-mte r en Draft Collection Task List (CTL). Listan redogr fr vilka inhmtningsresurser som ska nyttjas fr en viss inhmtning. En CTL blir giltig nr den ges ut som bilaga till en JCO eller en FRAGO.
5.3.8 Underrttelsetjnst fr Info Ops

Inhmtning
Under inhmtningen engageras tillgngliga kllor inom ett brett spektrum av verksamhetsomrden. Behoven kan ha stor spnnvidd och glla allt frn utpekade tekniska system till sinnesstmningar eller ledningsstrukturer. D Info Ops underrttelsebehov r mngfacetterade kommer sannolikt de esta underrttelsedisciplinerna (se avsnitt 3.2.1 Medel) att bli involverade. Behoven av bde tekniska underrttelser och mer personbaserade underrttelser visar p bredden av inhmtning och behoven av vl fungerade ntverk dr ordinarie inhmtningskanaler inte redan r upparbetade. Oftast krvs att information med en mycket hg detaljeringsgrad inhmtas, srskilt fr att kunna stdja Info Ops/Psyops vid analyser av sociala ntverk och mlgrupper. Underrttelsetjnsten mste drfr inriktas med specika och detaljerade underrttelsebehov.
Bearbetning/analys
D den inhmtade informationen ska bearbetas stlls hga krav p frmga att kunna integrera tekniska underrttelser med de mer personbaserade underrttelserna. Bearbetningen stller hga krav p tvrvetenskaplig frmga.
98
Underrttelser p de olika niverna kan omfatta information om motstndaren och informationsmiljn som r av vikt fr operativ planering, t ex: Militra underrttelser avseende aktrers operativa frmga att genomfra Info Ops genom bedmningar utifrn t ex taktik och teknik, personella resurser, utbildning och vningar. Geograska underrttelser och bedmningar, t ex mldata, koordinater p motstndarens kraftfrsrjning och informationsinfrastruktur. Organisatoriska och biograska underrttelser och bedmningar, vilket kan vara storlek, organisationsformer, personalkategorier, sociala ntverk, i vissa fall data om srbarheter hos nyckelpersoner p centrala befattningar. Tekniska underrttelser omfattande prestanda, design, och utnyttjande av lednings-, kommunikations- och vapensystem. Identiera informationsinfrastruktur, dess srbarheter, vitala noder och eller delsystem vilka utgr kritiska srbarheter fr motstndaren. Administrativa underrttelser avseende olika rutiner, t ex kontroll- och skerhetsrutiner samt drtill kopplad utbildning och funktioner. Drtill fljer bedmning av uppskattad frmga och srbarheter. Sociologiska underrttelser avseende kultur, sociala strukturer, traditioner, hgtider, dominerande kommunikationsmedel (inte ndvndigtvis tekniska), lskunnighet och myter och symboler. Omrdesunderlaget ska vid behov uppdateras och kompletteras med underrttelser om nyckelpersoner, beteendemnster, frhrskande attityder, psykologiska proler p ledare m m. Denna typ av underrttelseinhmtning krver drfr ett brett samarbete avseende t ex beteendevetenskap, historia, kulturgeogra, religion och mediaanalys. Underrttelser av ovanstende typ r helt avgrande om utpekade mlgrupper ska kunna pverkas. Generellt kan sgas att denna typ av underrttelser fr strre betydelse ju mer mlgruppens kultur skiljer sig frn den egna.
Delgivning
Fr genomfrande av informationsoperationer mste svaren frn bde lngsiktiga strategiska underrttelsebehov samt de mer kortsiktigt tidskritiska underrttelsebehoven kunna delges. Viss information kan delges i handboksform medan annan information kan ha direkt operativt genomslag
99
vilket stller mycket hga krav p delgivning i nra realtid. Detta stller i sin tur krav p att bestllaren av undbehov r ute i god tid och drmed har god kunskap om olika underrttelsediscipliners tidsperspektiv. Frband som verkar inom informationsarenan mste ha mjlighet att ska information i relevanta datasystem oavsett om de verkar inom eller utom landets grnser. Det r av yttersta vikt att de underrttelser och svar p underrttelsebehov, vilka tas fram av underrttelsefunktionen och r kopplade till genomfrande av Info Ops, utan drjsml delges till Info Ops personal.
5.3.9 EWCC samt upprttandet av JRFL

Det r essentiellt att beflhavare p alla niver frstr behovet och har erfaren telekrigspersonal att genomfra operationer fr att kontrollera det elektromagnetiska spektrumet. Telekriget pverkar stabens aktiviteter och operationer som genomfrs. Det r drfr normalt att aktivera en separat koordineringscell fr telekrig (EWCC). 30
EWCC (Electronic Warfare Coordination Cell)

Syftet med Electronic Warfare Coordination Cell (EWCC) r att utgra beflhavarens verktyg fr koordinering av telekrigsresurser inom operationsomrdet samt maximera nyttjandet av dessa. Sammanhang. EWCC etableras som en integrerad del i staben (J3) fr att koordinera all telekrigsverksamhet i frhllande till elektronisk protektion, stdverksamhet och mottgrder. Inom en stab r det EWCC som koordinerar telekrigsverksamheten inom staben med vrig verksamhet. EWCC etableras i niverna taktisk, operativ och/eller strategisk i samrd med stabens underrttelsedelar enligt beflhavarens direktiv. EWCC personalen br ha tilltrde till andra delar av staben, underrttelsedelarna inkluderande All Source Intelligence Cell (ASIC) och ledningsoch sambandsdelen av staben. Deltagare i en EWCC kan variera ver tiden beroende p pgende verksamhet; planering, genomfrande, uppfljning etc. Dock ska den minst best av den kompetens som motsvaras av de nyttjande systemen. I idealfallet inkluderas stabsmedlemmar ur underrttelsetjnsten och ledningsoch sambandsfunktionen. Om inte detta r mjligt mste kontinuerlig samverkan med funktionerna skerstllas.
30 SOJEWC (Sta Ocers Joint Electronic Warfare Course - Apr 2005), SYSTEMATIC software engineering Ltd, som bygger p The NATO EW policy view.
100
EWCC br samverka med SIGINT Electronic Warfare Operations Centre (SEWOC) i syfte att optimera beflhavarens behov och maximera bda organisationernas eekt d de bda har begrnsade resurser. Dock mste tydlighet vad avser grnsdragning mellan Tk och SIGINT prgla samarbetet. Fr att kunna genomfra eektivt stabsarbete rrande Tk krvs en eektiv samverkan mellan J2 och J3 i syfte att inte skapa konikt mellan ES och EA funktionerna. Genomfrande av EWCC innebr att en stor mngd knslig information handhas och frvaras. Behovet av ett skert samband mellan hgre chef, sidoordnad och understllda staber ska beaktas. Fem huvudansvarspunkter fr EWCC r: Planering (se kap 4). Koordinering (se nedan). Uppfljning (se nedan). Direktiv (se nedan). Skerhetsaspekter (se nedan). Koordinering omfattar: Partners Emitters Data Base (PEDB, utbyte av parametrar och data mellan samverkande enheter fr undvikande av telekonikter och vdabekmpning). Aktiviteter p joint niv och rena telekrigskomponenter. Framfrande av frslag till ml inom telekrigfring fr beflhavarens ledningskrigfring och Suppression of Enemy Air Defences (SEAD). Prioritering av begrda understd inom telekrigfringen. Administrering, std inom logistik- och kommunikation fr telekrigsenheter. Att tillsammans med andra celler och funktioner, ev myndigheter, utveckla, uppdatera och vidmakthlla omfattande telekrigsdatabaser. Att i samverkan med ledningsoch sambandsfunktionen, underrttelsetjnsten och vriga delar av operativ stab vidmakthlla Restricted Frequency List (RFL).
101
Uppfljning omfattar: Att i samverkan med underrttelsetjnsten men ven andra funktioner bevaka upptrdandet av nya hrda och mjuka hot p respektive mark-, sj-, luft- och informationsarenan, exempelvis frekomst av Remote Controlled Improvised Explosive Devices (RCIED) och demoraliserande propaganda mot eget frband och eller uppgift. Skerstlla att alla tnkbara informationskllor ur telekrigsresurserna blir nyttjade. Skerstlla spridning av utvunnen data och information inom tidkritiska grnser. Bist beflhavaren vid bedmning av eekt frn entligt telekrig och av eget telekrig. Bist ledningsoch sambandsdelarna av staben i frekvensplanering och Meaconing, Intrusion, Jamming, Interference (MIJI). Bevaka tillgngen av telekrigsresurser t beflhavaren. vervaka tillgngen p telekrigsmateriel som r frbrukningsvara samt begra uppfyllnad. Vidarebefordra taktiska EOB (Electronic Order of Battle) uppdateringar. Tillse att frbanden har uppdaterade EW-bibliotek och databaser. Produkten av EWCC r ett antal direktiv som omfattar: Allokering av telekrigsresurser. Implementering av planer fr telekrigfringen. Implementering av ngon telekrigsresurs fr skerstllande av beflhavarens ledningskrigfring. Bevakning av telekrigsprocedurer. Upprttande av en RFL fr att reglera vilka frekvenser som ska utnyttjas till vad under operationen. Bevakning av Electronic Protective Measures (EPM) och vid behov revidera Emission Control (EMCON) policy.
102
Skerhetsaspekter omfattar: Utgra stabens huvudkontakt fr strkontroll. Handha strtillstnd eller mottagare av interferens/stranmlan. ES kan anvndas i syfte att identiera egna och allierades enheter fr att frhindra vdabeskjutning eller andra incidenter. Hantera skerhetsfrgor vid utnyttjande av multinationella frband.
JRFL (Joint Restricted Frequency List, Gemensam sprrlista)

Inom J6 upprttas en Theatre Frequency Management Cell TFMC, som har ansvar att koordinera all frekvensledning p operativ niv. Denna arbetsgrupp r samtidigt ett std fr varje avdelning inom staben, t ex vid J3 (Info Ops) framtagning av gemensamma sprrlistor. Vid framtagning av en Joint Restricted Frequency List (JRFL) nyttjas en faststlld indelning fr frekvens- och telekrigledning. JFRL r en frteckning, relaterad till tid och geograskt omrde, ver frekvenser, funktioner eller nt som krver skydd mot egen telekrigfringsinsats. Fljande indelning av frekvenser anvnds: T Taboo: Varje egen nyttjad frekvens som har sdan betydelse att den aldrig fr utsttas fr strning eller pverkan av egen telekrigfring. Den fr inte heller utsttas fr telekonikt (interferens) med egna styrkor p grund av samutnyttjande av frekvensspektra eller andra frutsttningar som kunnat frutses. Frekvenser och system som ges denna srskilda status r bl a de som innehller funktioner fr skyddande av den egna personalens liv och hlsa. Internationellt framtagna samfrstnd nns t ex fr ygande personal; DISTRESS och SAFETY. Andra exempel r automatiserade navigationssystem; GPS-styrda verkansdelar (intelligenta bomber) och radiostyrning av sensorer (UAV, Unmanned Aerial Vehicle). Dessa data uppdateras av J6-funktionen. G Guarded: De frekvenser som nyttjas av en motstndare men som r av intresse fr den egna underrttelsetjnsten och genomfrande av signalspaning och underrttelseinhmtning. Dessa frekvenser r normalt tidsorienterade eftersom man r intresserad av att flja efter den aktuella anvndaren och dess upptrdande i frekvensbandet. Dessa frekvenser kan utsttas fr telekrigangrepp efter det att telekrigledaren har vrderat eventuella taktiska vinster av detta mot frlusten av den underrttelseinhmtning som d gr
103
frlorad. Omfattning och tilldelning kan frndras med situation, dessa frekvenser uppdateras drfr regelbundet av J2-funktionen. P Protected: De nyttjade frekvenser som ges hjd prioritet p grund av sin betydelse fr en srskild insats eller verksamhet. Dessa frekvenser r av sdan betydelse att de inte br utsttas fr egen telekrigfring svida man inte kan koordinerar eventuella telekrigangrepp med den aktuella anvndaren. Dessa frekvenser r i allmnhet tidsorienterade vilket innebr att anvndaren ges en frekvens att nyttja i en bestmd tidslucka. Utanfr denna tidstilldelning kan anvndaren inte rkna med att kunna utnyttja den specika frekvensen eftersom den egna telekrigledningen verkar fr att frhindra en motstndare att nyttja densamma. Omfattning och tilldelning kan frndras med situation, och dessa frekvenser uppdateras drfr regelbundet av J3 (Info Ops), se tabell 3.
Tabell 3. Exempel p en internationell sprrlista
Frequency 2182,0 kHz 3010,0 kHz 4207,5 kHz 35,250 MHz 243,00 MHz 362,10 MHz 1227,6 MHz Authorized Usage International Search and Rescue (SAR) BAT E (Eldledningsdata) International Distress and Safety BAT E (Eldledningsdata) AERO Emergency International Distress SIGINT (A/G/A) Satellite GPS Downlink Emission Designator 6K00A3E 3K 3K00J3E 25K0F3E 6K00A3E 12K5F3E 24M0F1D TABOO PROTECTED TABOO GUARDED TABOO J6 J3 J6 J2 J6 Status TABOO Source J6
5.4
Implementering av Info Ops-planer p taktiska niver
De taktiska kommandona och andra taktiska chefer ansvarar fr att implementera de planer fr informationsoperationer som tagits fram och fr att de utvecklas och frnas kontinuerligt genom koordinering med Info Ops-cellen. Med std i operationsplanen kan relevanta och prioriterade mlsttningar och ml vljas fr att stdja ett kommandos egna planer, som i sin tur stdjer den vergripande operationen.
104
Taktisk verksamhet innebr insatser mot beslutsprocesser, ledarskap och lmpliga grupper inom operationsomrdet. Sdan kortvarig taktisk verksamhet kan genomfras ven om den inte r helt inarbetad, frutsatt att den r baserad p (och stdjer) de vergripande mlsttningarna. Oavsett hur kortvarig eller lokal denna verksamhet r s mste den dock samordnas uppt i organisationen med chefen fr operationen som har en mer vergripande bild av lget.
5.5
Skydd mot en motstndares Info Ops
Fr att skydda egna eller allierades verksamhet r det viktigt att kunna identiera motstndares frsk att stadkomma negativ pverkan med hjlp av informationsoperationer.
5.5.1 Analys av egna kritiska srbarheter

I en stab mste resurser avdelas fr att analysera egna kritiska srbarheter. Exempel p sdana srbarheter kan utifrn egna mlsttningar och avgrande punkter vara motivation frmgor informations- och ledningssystem beslutsprocesser. Analysen syftar till att identiera svagheter och srbarheter som motstndaren kan komma att exploatera. Dessa srbarheter kan identieras i svl de fysiska arenorna, informationsarenan som den kognitiva domnen.
5.5.2 Analys av motstndarens kapaciteter

Info Ops-sektionen i samarbete med underrttelsefunktionen bedmer motstndares mjliga resurser fr att pverka identierade egna srbarheter. Bedmningen br omfatta en beskrivning av samtliga verkansmedel. Bedmningen kan ta sin utgngspunkt i fljande faktorer tidigare erfarenheter kapacitet och tillgng p frband med tekniska lsningar
105
informationsinfrastruktur fr att genomfra insatser teknisk frmga intention och vilja.
5.5.3 Riskhantering och tgrder fr att skydda srbarheter

Innan insatser fr att skydda srbarheterna verkstlls grs en riskhantering, dvs en medveten avvgning mellan vrdet av uppgiftens lsande, vilka resurser som krvs fr att infra relevanta skyddstgrder och vilka risker beslutsfattaren r beredd att ta31. Nr en uppgift ska lsas mste chefen ta hnsyn till vilka skyddsvrden och srbarheter32 som stlls p spel under det att uppgiften lses. Nr skyddsvrdena identierats mste chefen ocks reektera ver vad som kan hota dessa, och vad konsekvensen skulle bli om ett skyddsvrde skadas eller frstrs. Utifrn analysen av vr frmga att skydda skyddsvrdena och motstndarens frmga att angripa dessa (enligt punkterna ovan), vgs hot och srbarheter mot varandra i termer av sannolikheten fr att ett angrepp ska intra samt vad konsekvensen i s fall blir. Denna sammanvgning utgr den bedmda risken. Det r sedan upp till chefen att avgra om risken r vrd att ta i frhllande till vrdet av att lsa uppgiften. Om s inte r fallet, mste chefen vidta skyddstgrder33, antingen fr att minska vra srbarheter eller fr att minska hotet.
31 Fr vidare lsning om riskhantering hnvisas till Metodanvisning Frsvarsmaktens gemensamma riskhanteringsmodell Utgva 1 2007 (HKV beteckning 01 310:64576). 32 I detta sammanhang r ofta skyddsvrden detsamma som de identierade kritiska srbarheterna. I andra riskhanteringssituationer kan skyddsvrden emellertid utgras av tillgngar som inte alltid r kritiska srbarheter, t ex personalens liv och hlsa, viss information eller materiel etc. 33 Skyddstgrder r i detta sammanhang ett mycket vitt begrepp och kan vara bde aktiva och passiva. Det handlar inte heller bara om klassiska fysiska eller psykologiska skydd, utan kan lika grna utgras av en frndring i sttet att lsa uppgiften, t ex genom att g frn en hrd till en mjuk approach.
106
Foto: Anja Edwardsson, FBB
Fota: Andreas Karlsson, FBB
107
KAPITEL 6
Utvrdering
Oavsett hur vl en operation planeras, frbereds och genomfrs mste enskilda insatser och hur hg eekt som uppntts utvrderas fortlpande under en operation p ett eektivt stt, fr att kontrollera att operationen utvecklas enligt den plan som r lagd. Det ska framg redan i operationsplanen hur utvrderingen ska genomfras. Inhmtning av information fr detta ndaml samordnas under underrttelsefunktionen. Oavsett klla som inhmtar information kring hur operationen utvecklas s r det avgrande att den vrderas p rtt stlle. Underrttelsefunktion bearbetar och utvecklar underrttelser parrallellt med funktioner fr planering och analys som vrderar egna insatser. Info Ops genomfr ingen egen bearbetning av en motstndares verksamhet, en sdan bearbetning sker i sdana fall i samarbete med underrttelsefunktionen.
6.1
Mtning fr utvrdering
Fr att utvrdera informationsoperationer p operativ niv mts och vrderas dels hur egna eller allierade insatser med olika verkansmedel genomfrts, dvs utfrande (MOP, Measure Of Performance) och dels vilka eekter som insatsen lett till, dvs resultatet (MOE, Measure of Eectiveness). Man kan uttrycka det som att MOP mter hur medan MOE mter vad.
108
VE R K
N A
Handbok frndenhetsfr fr Frsvarsmakten srjning s
EF
H Frnf rs
2000
FE
K T
Frvrngd information
Frndrad information nya ider annat beteende
?
Handbok frndenhetsfr fr Frsvarsmakten srjning s
H Frnf
rs
2000
MOP
MOE
Bild 6. Exempel p skillnad mellan utfrande och resultat och kopplingen till MOP och MOE.
6.1.1 MOP (Measure of performance, Utfrandevrdering)

Utfrandevrdering syftar till att mta hur en insats med Info Ops har genomfrts och r objektiva mtt p hur uppgiften har lsts; har uppgiften kunnat lsas p planerat stt eller skedde det ngot som kommer att pverka eekten av insatsen? Lyckades man sprida planerad mngd ygblad? Spreds de i rtt omrde? Har angiven radiolnkfrbindelse strts? Kunde strutrustningar gruppera och genomfra verksamhet enligt plan?
6.1.2 MOE (Measure of eectiveness, Resultatutvrdering)

Resultatutvrdering anvnds fr att bedma om eller i vilken utstrckning som nskad ml/eekt uppntts. Hrvid tas specika tema34 (statements) fram som kan beskriva en frndring i antingen den fysiska vrlden, p informationsarenan eller i den kognitiva domnen. Det r ofta subjektiva bedmningar av vilka eekter den taktiska verksamheten har uppntt, el34 Se punkt 6.2.2.
109
ler bidragit till fr att uppn den nskade eekten. Dessa teman fokuserar p frndringar i motstndarens vilja, t ex civilbefolkningens attityd, politisk aktivitet, uttryck fr eller signaler p oro. I det militra sammanhanget kan det vara kad desertering, grnsverskridanden, vilja till kapitulation och reducerad moral bland ledare p motstndarsidan. ven frndringar i motstndarens frmga kan mtas, t ex minskad eektivitet, desorganisation, oordning, frdrjda reaktioner p olika hndelser och srskilda handlingar eller upptrdande som svarar p vilseledande tgrder. Detta kan stadkommas med t ex Personbaserad inhmtning (PBI jmf HUMINT) och signalunderrttelsetjnst (SIGINT). Resultatutvrderingen specicerar ocks vad man rent praktiskt ska mta och vilken information som ska samlas in fr att kunna bedma eekterna. Detta kallas fr att specicera indikatorer och dessa kan vara bde kvantitativa eller kvalitativa35. Det nns ondliga mjligheter att mta effektivitet och drfr r det viktigt att vlja indikatorer som r relevanta fr uppgiften. Svrigheten hr ligger i att hantera graden av subjektivitet nr man vljer indikatorer.
6.2
Utveckling av MOP och MOE
6.2.1 Framtagning av MOP och MOE

Mtt fr utfrandevrdering, MOP, och resultatutvrdering, MOE, skapas och frnas genom hela planeringen och genomfrandet av operationen. Hrvid ska fljande generella kriterier beaktas: Relation till slutlget fr insatsen. MOP och MOE ska direkt kunna relatera till nskade eekter som erfordras fr att uppn mlen. Hr utgr Mlsttningsmatrisen36 ett std. Realiserbarhet. Den frndring som nskas uppn ska vara mjlig att verhuvudtaget mta med de resurser som r tilldelade fr operationen. Mtbarhet. Resultat och utfrande mts antingen kvantitativt eller kvalitativt. Fr att kunna mta eektivitet mste ett normallge denieras. Efter insats genomfrs jmfrande mtningar fr att p s stt kunna mta uppndda eekter.
35 Se punkt 6.4 Mtteori. 36 Se Bilaga 3
110
I rtt tid. Den nskade tidpunkten fr feedback ska vara klart uttalad och en plan skapad fr rapportering inom faststllda tidsperioder. Tillgng till resurser. Insamling, kollationering, analys och rapportering av feedback och data krver personal, budget och materiella resurser. Under utvecklingen av planerna fr en informationsoperation ska dessa resursbehov ha frskrats. Underrttelsebehov som krvs fr att veriera resultatutvrderingen ska identieras och anmlas. Exempel p MOP och MOE ternns i bilaga 2 Mlsttningsmatris.
6.2.2 MOE-teman
Med hjlp av det operativa mlet (objective), delml (target), eekt och syfte i mlsttningsmatrisen formuleras MOE-teman (statements), dvs vad som ska observeras, rapporteras och bedmas.
6.2.3 Indikatorer
Drefter formuleras indikatorer som stdjer MOE-temat. Indikatorer r mtbara variabler som visar p trender eller framsteg mot att uppn eekten med informationsoperationen och i frlngningen det operativa mlet. De som planerar en informationsoperation br prva de potentiella indikatorerna genom spel fr att se i vilken mn de bidrar till att mta hur informationsoperationens ml uppns. Syftet med att utveckla indikatorer r att: Etablera en bas av aktiviteter som kan mta framgng eller brist p framsteg. Stdja J2 med att utforma underrttelsebehov. Fokusera de andra stabsmedlemmarna och komponenterna p potentiella behov av informationsinsamling.
6.2.4 Exempel p tema med indikatorer

MOE-tema
Motstndarens ledarskap ska pverkas s att hjlporganisationernas personal inte attackeras.
111
Indikatorer
Minskat antal kidnappningar eller frsk till kidnappning av katastrofhjlpspersonal. Minskat antal attacker p egen/allierad militr personal. Reducerat antal telefonhot mot egen/allierade ambassader. Motstndarens ledning kar kontakten med tredje parts sndebud. Motstndarens ledning ndrar retorik i ppna media. Avsaknad av aggression i uppfngade meddelanden i motstndarens kommunikation.
6.3
Genomfrande av utvrdering
6.3.1 Uppfljning
Mlsttningsmatrisen kompletteras lmpligen med en tabl ver pgende verksamheter, med uppfljning av framtagna mtt och indikatorer fr MOP och MOE.
6.3.2 Insamling av data

Informationsoperationens framgng vrderas av Info Ops-cellen med std av era sektioner i staben. Till std fr att kunna genomfra utvrdering kommer framfrallt underrttelsesektionen att vara, tack vare sin tillgng till vitt skilda sensorer och bearbetningskapacitet. Info Ops-cellen samverkar med underrttelsesektionen samt utformar RFI fr att kunna inhmta den information som r ndvndig fr att kunna genomfra utvrdering. ven information inhmtat frn exempelvis taktiska psyops-team fungerar som underlag fr vidare arbete, denna information ska dessutom verlmnas till underrttelsesektionen. Utfrandevrdering, MOP, genomfrs med intern statistikframtagning eller debrieng efter genomfrt uppdrag. Man ska ocks om mjligt identiera den omedelbara inverkan/eekten av informationsoperationen, som bekrftar att budskapet har levererats som planerat. Resultatutvrdering, MOE, genomfrs genom att frn ett stort antal kllor inhmta feedback och data avseende de framtagna indikatorerna. I frsta
112
hand mste tonvikten lggas p initiala bedmningar i syfte att gra omedelbara justeringar i planerna. Den svraste uppgiften r emellertid att flja upp informationsoperationen ver tiden fr att skerstlla att den stdjer det operativa mlet. Fr att uppn detta mts den samlade eekten ver tid och ver en serie av hndelser. Detta understds av att etablera nuvarande attityder och uppfattningar och tydliggra mjlig respons/gensvar, vervaka omgivningen ver tid och detektera trender och jmfra hndelser/verksamheter med en etablerad normalbild fr att identiera trender.
6.3.3 Metoder och kllor

Metoder och kllor fr insamling av data/feedback kan vara: Taktiska psyops-team (TPT). Underrttelseinhmtning frn ppna kllor bl a Internet, media/press underskningar och kommentarer. Kontakter med civilbefolkningen. Personbaserad inhmtning. Telekrigfrband. Olika aktrer i operationsomrdet. Political Adviser (POLAD)-mten. Underrttelserapporter. Opinionsunderskningar. CIMIC.
6.4
Mtteori
Fr att genomfra insamling av data bde vad det gller MOP och MOE krvs det att lmplig metod anvnds. Vilken metod som br anvndas beror p vilken typ av information som ska inhmtas, tillgnglig tid och resurser samt hur mlgruppen ser ut. Mnga gnger kan det vara bra att anvnda en kombination av olika insamlingsmetoder fr att utnyttja respektive metods frdelar.
113
Metoderna benmns oftast som kvantitativa eller kvalitativa metoder. Med kvantitativa metoder menas oftast metoder som ger numeriska vrden t ex antal gnger som det skett dataintrng eller antal gnger civila oroligheter inrapporterats. Kvalitativa metoder resulterar oftast i data som kan kategoriseras men inte versttas i numeriska vrden. Frdelen med kvalitativa metoder r att de oftast kan ge information som kan vara svrt att f via kvantitativa metoder, t ex olika personers attityder eller trender i mlgruppers stndpunkt i en viss frga. Exempel p metoder som kan anvndas och som genererar kvalitativa eller kvantitativa data beroende p hur de anvnds r t ex intervjuer, observationer och enkter.
6.4.1 Mlgruppsanalys
Ett hjlpmedel fr att genomfra MOP och MOE r att frst gra en mlgruppsanalys. Syftet med en mlgruppsanalys r att identiera och beskriva mottagarna eller anvndarna av informationen. Mlgruppsanalysen strvar efter att beskriva grupper av anvndare med likartade behov av informationen. Det nns mnga metoder fr att genomfra mlgruppsanalys, t ex enkter, intervjuer och observation. Ofta br era av dessa metoder kombineras fr att f en reliabel verblick ver mlgruppen.
6.5
Utmaningar och vervganden vid utvrdering
Att genomfra utfrandevrdering r viktigt och ibland ven en frutsttning fr att kunna gra en resultatutvrdering. Om man vet att verkan har skett p eller i rtt ml eller mlgrupp, har man ocks en franing om vad man kan frvnta sig fr eekt, eller resultat. Drmed kan man ocks lgga resurser p att genomfra resultatutvrderingen. Utfrandevrderingen r mnga gnger enkel. Antingen har en sensor frstrts eller s fungerar den fortfarande. Antingen har ygbladen hamnat hos rtt mlgrupp, eller s har de inte. Men utfrandevrdering kan ocks vara svrt och i mnga fall t o m omjlig, om det inte nns ngra relevanta stt att mta p. Nr det gller t ex telekrigsinsatser krver det kanske att man har tillgng till motstndarens sensorsystem, sensorinformation eller kan tappa av eller p annat stt flja samma sndningar som insatsen rik-
114
tas mot. En HPM-insats mot en sndare eller en falsksignalering kan man vrdera till del om man kan lyssna p sndarens frekvens och en strinsats kan vara svr att utvrdera om man inte sjlv kan lyssna eller ta emot under samma betingelser som de man avser stra. Utvrderingen av tekniska verkansmedel mste drfr ibland ske i frhand genom forskning, laborationer och simuleringar fr att utifrn dessa ge anvisningar om hur insatsen ska genomfras. Genom detta skapas frutsttningar fr att f verkan och mjlighet till eekt hos den avsedda mlgruppen, och drmed kunna bidra till en lyckad operation. ven resultatutvrdering har sina svrigheter, t ex med att isolera srskilda faktorer och faststlla en direkt orsak och relation till en nskad eekt. Detta r srskilt ptagligt nr bedmningar grs av den allmnna opinionen eller mnskligt beteende. Ofrutsedda faktorer kan leda till felaktiga tolkningar. T ex kan en trakolycka med inblandning av en egen eller allierad personal och en lokal medborgare pverka en allmnhet att vnda sig mot egna eller allierade policys oavsett i vrigt framgngsrika informationsoperationer. Brist p ledarskap, utrustning, vapen eller underhll kan ha samma pverkan p att soldater verlmnar sig som ett ygblad som manar till verlmning. andra sidan kan ett besk av en populr ociell person frn eget eller allierat hll bidra till en omedelbar positiv eekt i den allmnna opinionen som inte kan hnfras till genomfrda insatser med Info Ops.
6.6
Utvrdering i samband med vilseledningsoperationer
Vid genomfrande av vilseledning r det avgrande att kunna vrdera om motstndaren gr p eller genomskdar att det som sker r en vilseledning. Det r svrt att fullt ut mta resultatet av vilseledning. Resultatet kan vid genomfrandet vara otydligt och frst senare visa sig vara lyckat. Genom att utg frn motstndarens beredskap och fysiska placering och vrdera frndringar i frhllande till egna vilseledningstgrder, r det mjligt att skaa sig en uppfattning hur pass framgngsrik vilseledningen var. Detta r relativt enkelt att konkretisera och utvrdera, men krver att man har en uppfattning hur motstndaren borde komma att reagera. Det r ocks
115
mjligt att analysera och vrdera eekterna av egna tgrder om man kan avlyssna motstndarens besluts- och kommunikationssystem. Vad som r mtbart och mjligt klarlggs tidigt i planeringsprocessen tillsammans med underrttelsefunktionen d den utgr en viktig del i utvrderingen. Det kommer alltid att nnas en oskerhet avseende motstndarens tgrder, huruvida de r en del av den ursprungliga planen eller ett resultat av en lyckad vilseledning. Dessutom freligger det alltid en risk att motstndaren har genomskdat vilseledningstgrderna och utnyttjar detta till egen frdel. Kravet p vilseledningen och en vergripande analys huruvida effekterna kan utnyttjas och mtas i frhllande till tidsfaktorn och egna tgrder br tidigt klarlggas.
116
7 Frdjupningslitteratur
AJP-3.10 (2006). Allied Joint Doctrine for informations operations. 4th ed. NATO/PfP Doktrin. AJP 3.10.1 (2005). NATO Psychological Operations Doctrine. Armistead, L. (2004). Information Operations Warfare and the Hard Reality of Soft Power. Brasseys Inc, Washington. Cialdini, R. B. (2005). Pverkan teori och praktik. Liber, Malm. Framsyn, FOI och FHS om forskning fr totalfrsvaret, temanummer kampen om tanken (2004). Framsyn Nr 4. Guidelines for operational planning (GOP) (2005). NATO Supreme Headquarters Allied Power Europe, Belgium. Joint Informaiton Operations Planning Handbook (2003). Joint Command, Control and Information Warfare School, Joint Forces Sta College National Defense University Norfolk, Virginia. JP 3-13 (2006). Information Operations. Joint Publication, Joint Chiefs of Sta, Armed Forces of the United States. JWP 3-80 (2002). Information Operations. Joint Warfare Publication, Ministry of Defence, United Kingdom. Strange, J. & Iron, R. (2005). Understanding Centers of Gravity and Critical Vulnerabilities. War Studies Research Reports No. 9. Swedish National Defence College. Thomas, T. (2004). Dragon Bytes Chinese Information - war theory and practice. Foreign Military Studies Oce, Fort Leavenworth, Kansas. Toer, A. & Toer, H. (1995). War and Anti-War: Making sense of todays global chaos. Warner Books, USA. White Paper Information Operations (Info Ops) in Future Coalition Operations (2006). Version 1.8. svrn, D. (2006). Psyops principer och erfarenheter Reserv oceren Nr 3.
117
Bilaga 1 Annex O Info Ops

ANNEX O TO OPLAN XXXX DATED DD MM YY
OPLAN XXX (TITLE OF COMMANDER) OPERATION PLAN (NICKNAME OF PLAN) FOR (OFFICIAL DESCRIPTION OF THE OPERATION)
BILAGA O - INFORMATIONSOPERATIONER (ANNEX O INFORMATION OPERATIONS)
Referenser (References): A. Title of Document, File-Reference-Number, Date B. Title of Document, File-Reference-Number, Date
1. Orientering (Situation)
a. Bakgrund (General) Information on the background to the development of the plan. b. Motstndaren (Opposing forces) This paragraph should identify the decision-makers and inuence holders at the appropriate levels. It should state their current positions and clarify their decision-making processes identifying both strengths and vulnerabilities within them. Plausible themes and approaches that might aect their decisions should be listed. Their ability, available techniques and likely intent to carry out Info Ops against allied forces should also be identied, as should their defensive capability. Key aspects of the human factors and infrastructure analyses should be listed.
118
c. Egna styrkor (Friendly Forces) The main objectives of the Information Campaign and higher-level Info Ops plans should be summarised. The current positions of relevant allied forces, nations, factions and organisations (UN, EU, NATO etc) should be stated and strengths and weaknesses identied. National capabilities to carry out Info Ops should be listed. d. Andra aktrer (Other actors) The positions of other inuential nations should also be identied. These may be neighbouring countries, regional organisations or members of the UN Security Council. Their ability to aect the desired end-state should be given and the key events or trends that may inuence their action identied. e. Huvudsakliga mlgrupper (Main target audiences) The main target audiences should be listed.
2. Uppdrag (Mission)
This should be the Info Ops mission statement from the Joint Commander.
3. Genomfrande (Excution)
a. Chefens Beslut i Stort fr Info Ops (Commanders intent) b. Operationens genomfrande (Conduct of operations) (Vem, vad, nr, var och varfr) (1) versikt (Outline) The concept of operations should list any Info Ops Decisive Points enroute to the end-state identifying lines of operation and applying tools to pursue approaches to achieve the desired eect. JTFCs Intent. The intent should state the decision and resulting action from each of the players: adversary, friendly or non aligned. Main Eort. (2) Fasindelning (Phasing) c. Ml (Objectives) Key Info Ops objectives, themes and messages should be stated.
119
d. Uppgifter (Tasks) Tasks should be listed and identied in the Info Ops Objectives Matrix and then allocated and amplied in the text. Other annexes/appendices such as Psyops and EW should refer to the Info Ops Annex as appropriate. 1) Inuence Activity. 2) Counter-Command Activity. e. Koordinering (Coordinating Instructions) Coordinating Instructions should include the procedure for authorising subordinates Info Ops plans and specify any new coordination mechanisms/meetings. The subjects listed below will usually need to be addressed. Contained in the Info Ops Objectives Matrix (Appendix). 1) Info Ops Objectives. 2) Measures of Eectiveness and Impact Analysis. 3) Intelligence Support. 4) Linguistic Support. In particular, the productions of printed, voice and image material. 5) Infrastructure Support. 6) Approval and Release Authority.
4. Operativa stdfunktioner (Service support) 5. Ledning (Command and signal)

a. Command and Control b. Communications
Underbilagor (Appendices):
1. Mlsttningsmatris (Info Ops Objectives Matrix) 2. Synkroniseringsmatris (Info Ops Synchronisation Matrix) 3. CNO 4. OPSEC 5. Vilseledning (Deception) 6. Etc
120
Bilaga 2 Mlsttningsmatris
En mlsttningsmatris anvnds som ett verktyg fr att systematiskt utarbeta Info Ops ml, nskad eekt, uppgifter till ingende frband (motsv), operativa ml, medel och metoder fr utvrdering.
Tabell 4. Exempel p mlsttningsmatris
Info Ops Ml (objective) Gynna lag och ordning och visa intolerans mot dem som motarbetar detta nskad effekt Befolkningen vertygade om att fredsverenskommelsen r av godo Info Ops Uppgifter (task) Pverka genom information om konsekvenserna Uppmuntra grupper eller individer som agerar i enlighet med fredsverenskommelsen Hindra distributionen av propaganda Ml (target) Nyckelbeslutsfattare Civilbefolkning Stridande parter Verkansmedel (means) Psyops kad acceptans av fredsverenskommelsen (mtning genom opinionsunderskning) Effektivitetsmtt MOE
Propagandamakare mot fredsverenskommelsen nekas mjligheten att n ut med sitt budskap
Radiostationer C2-resurser Internet Propagandamakare
Tk Tk CNO Fysisk bekmpning
Frre produktiva propagandaskapare Spridning av ygblad upphr Radiosndningar av propaganda
1
1.1
Arbetsgng
Bestm Info Ops ml (objective)
Fr att pverka motstndarens mjlighet att utveckla, sprida och fatta fullgoda beslut, syftar informationsoperationer till att pverka viljan och frstelsen hos utvalda beslutsfattare eller andra mlgrupper fr att drigenom pverka dessas handlande eller frmga till handling. Informationsoperatio-
121
ner kan ven syfta till att direkt pverka frmgan genom att begrnsa utvalda beslutsfattare eller andra mlgruppers fysiska mjlighet till handlande. Fr att uppn detta genomfrs informationsoperationer i tv huvudspr (pverka vilja och frstelse samt frmga) samt i ett spr som syftar till att skydda vr egen verksamhet. Arbetet inleds med att operationens ml bryts ned till Info Ops ml. Mlen ska vara mjliga att iaktta och uppn samt vara mtbara. Med detta menas att det ska kunna ske synliga frndringar i ett mls beteende, att tillgngar och tillgnglig tid ska vara tillrckliga fr att n mlet och att frndringen i motstndarens beteende mste kunna relateras till mtbara slutml. Om behov nns kan Info Ops ml brytas ner i delml, fr att underltta fortsatt utveckling.
1.2
Bestm nskad eekt
nskad eekt r den eekt p det operativa mlet (target) som behvs fr att uppn Info Ops-mlet (objective). Det kan t ex rra sig om en frndring i beteendet hos en beslutsfattare p motstndarsidan. Den nskade eekten mste dock beskriva en mtbar frndring fr att det ska vara mjligt att flja upp resultatet. Exempel p eekt avseende: Vilja och frstelse vertyga (convince) vilseleda (deception) bist (assist) avrda (dissuade). Frmga stra (disrupt) degradera (degrade) blockera/neka (deny) frstra (destroy).
Denition av eektbegreppen nns i punkt 2.1 i denna bilaga. Som std fr att bestmma lmpligt eektbegrepp br man konstatera vilket angreppsstt och vilken uppgift som ligger till grund fr verksamheten. Detta styr sedan vilken grad av pverkan som ska uppns. Exempel p hur eekter kan relateras till pverkan p vilja och frstelse ges i bild 7.
122
Pverka vilja och frstelse:
Pverka frmga:
Framhlla data/information
Tillflligt
Bist
vertyga
Stra
Blockera/neka
Bevara beteende
ndra beteende
Delvis
Fullstndigt
Avrda
Vilseleda
Degradera
Frstra
Undanhlla data/information
Permanent
Bild 7. Eekter som kan pverka vilja och frstelse samt frmga.
Om exempelvis syftet r att pverka viljan (se vnstra delen i bild 7) genom att ndra ett beteende med att frse med information, kan vertyga eller vilseleda vara ett lmpligt eektbegrepp. Om syftet r att tillflligt pverka frmgan till viss del, kan stra eller degradera vara det efterskta uttrycket.
1.3
Bestm Info Ops uppgift (task)
Uppgiften utgr det agerande som leder till den nskade eekten. Beskrivningen av uppgiften som ska lsas ligger drefter till grund fr att ta fram vilka verkansmedel som ska anvndas. Exempel p uppgift avseende: Vilja och frstelse styra (shape) pverka (inuence) avskrcka (deter) avslja (expose) uppmuntra (encourage). Denition av uppgiftsbegreppen nns i punkt 2.2 i denna bilaga. Frmga frsvaga (diminish) hindra (prevent) oskadliggra (neutralize).
123
1.4
Bestm de operativa mlen (targets)
De operativa mlen ligger till grund fr arbetet i JTWG senare i processen. Exempel p operativa ml avseende: Vilja och frstelse lokalbefolkning ledare, ledarskap befl milis motstndarens trupp regering media. Frmga information befl propaganda system sensorer ntverk kommunikationer.
1.5
Bestm de medel som ska anvndas
De medel som anvnds r vanligtvis understllda kommandon, t ex ACC, LCC, MCC och i vissa fall ven CJPOTF (Psyops Task Force). Medlen kan ocks beskrivas som Info Ops verkansmedel, t ex avseende: Vilja och frstelse psyops vilseledning (Info, PI) (CIMIC). Frmga CNO Tk (EW) fysisk bekmpning.
1.6
Verksamheter fr skydd av egen verksamhet
Uppgiften fr skydd av egen verksamhet utgr det agerande som leder till den nskade eekten. Uppgiften som ska lsas ligger drefter till grund fr att ta fram vilka verkansmedel som ska anvndas.
124
Exempel p uppgift avseende skydd av egen verksamhet kan vara detektera (detect) frebygga (prevent) delge (inform) skydda (protect, safeguard). Fr att bestmma operativa ml fr egen defensiv verksamhet som senare anvnds i mlbekmpningsprocessen (targetting) kan exempelvis fljande anvndas egna processer egna ntverk egna operationer egen trupp. Exempel p verkansmedel ur Info Ops som kan anvndas IA operationssekretess (OPSEC). Utver dessa kan ven resurser ur andra taktiska enheter anvndas.
1.7
Bestm MOP och MOE
Fr att utvrdera informationsoperationer p operativ niv mts och vrderas dels hur egna eller allierade insatser med olika verkansmedel genomfrts, dvs utfrande (MOP, Measure Of Performance) och dels vilka eekter som insatsen lett till, dvs resultatet (MOE, Measure of Eectiveness). Man kan uttrycka det som att MOP mter hur medan MOE mter vad, dvs ger svar p vilken eekt vi fr ut av den konstaterade genomfrda verksamheten, se vidare kapitel 6 Utvrdering. Tabell 5 redovisar exempel p MOP och MOE fr olika verkansmedel.
125
Tabell 5. Exempel p MOP och MOE fr olika verkansmedel

Medel Psyops MOP Antal spridda psyopsprodukter per vecka till utvald mlgrupp. MOE Kvalitativt: Omfattning p frndring av det pvisade beteendet hos mlgruppen. Avhopp, verlmningar och icke-std fr myndigheter som kan hnfras till pverkan frn eller trovrdighet fr hgtalarutsndningar eller ygblad. Kvantitativt: Trender i mlgruppens stndpunkt i en speciell frga, mtt i opinionsunderskningar. Storlek p trupp som verlmnar sig enligt instruktioner i en ygblad utformat fr psyops. Kvalitativt: Effekten p de angripna ledningsresursernas mjlighet att leverera kritisk information. Kvantitativt: Antalet nedgngar i ett radarsystem ver tiden, mtt av en tillbrlig sensor. Kvalitativt: Verksamhet hos motstndaren som indikerar p kunskaper avseende egna/allierades operationer. Anm Krver ofta omfattande underrttelsebehov.
Tk
kning av motstndarens radiosndning inom ett angivet frekvensomrde, pga elektronisk attack.
Krver att det uppstr en frndring av en detekterbar och mtbar verksamhet.
OPSEC
Omfattningen p information om egna/allierades operationer som lckt ut.
Krver kollationering av all information som har lckt och jmfrelse med motstndarens verksamhet. Krver tillgng till mtbar utdata eller till motstndarens egen rapportering av attacken. Krver en bedmning av hur motstndaren frvntas reagera om de tror p vilseledningen eller inte.
CNO
Antal avvrjda ntverksattacker.
Kvalitativt: Effekten av ntverksattacker p mlskande system. Kvantitativt: Omfattning p dataintrng ver tiden, mtt med mjukvara. Verksamhet hos motstndaren som svarar p de vilseledande tgrderna.
Vilseledning
Upprttande av bestmt antal skenml.
Fysisk bekmpning
Avsedd bekmpning av sensorenhet genomfrd enl plan. Omfattning p kontaktskapande verksamhet med civilbefolkningen.
Kvalitativt: Effekten p sensorenhetens mjlighet och frmga att leverera data. Kvalitativt: Frndring avseende frdomar mot utlndsk media/radio. Kvantitativt: Omfattning och storlek p civila oroligheter ver tiden, rapporterat av egna styrkor.
CIMIC
126
2 Denition av eekt- och uppgiftsbegrepp

2.1 Eektbegrepp
vertyga (Convince). Att vervinna med argument, att stadkomma vertygelse, samtycke eller ett visst handlingsstt. Vilseleda (Mislead). Att skapa en felaktig uppfattning som fr mlgruppen att agera p ett stt som skadar uppdraget och samtidigt gynnar de egna mlen. Bist (Assist). Stdja genom att ge medel eller annan hjlp t ngon grupp, organisation eller person. Avrda (Dissuade). Rda ngon att avst frn ngot. Degradera (Degrade). Permanent skada tillfogas en funktion, men bara delar av funktionen pverkas, dvs funktionen r fortfarande i drift om n i begrnsad omfattning. Blockera/neka (Deny). Endast tillfllig skada tillfogas funktionen, men alla delar av funktionen pverkas. En funktion r tillflligt nedsatt men skadan omfattar alla delar av funktionen. Frstra (Destroy). Permanent skada tillfogas funktionen och alla delar av funktionen pverkas. Stra (Disrupt). Tillfllig skada tillfogas en funktion men bara delar av funktionen pverkas. En funktion r tillflligt nedsatt och skadan omfattar inte alla delar av funktionen. Kartlgga (Exploit). Att samla information fr att kunna utfra operationer och framkalla andra eekter.
2.2 Uppgiftsbegrepp
Frsvaga (Diminish). Att frminska eller f att framst som mindre. Att reducera en viss aktivitets verkan. Viss likhet nns med denitionen fr degradera men utan tonvikt p faktisk skada. Avslja (Expose). Att gra knt eller synligt fr allmnheten. Att uppenbara ngot onskat eller skadligt.
127
Pverka (Inuence). Medveten projicering eller frvrngning av sanningen fr att f motstndaren att agera p ett stt som skadar uppdraget, och samtidigt gynnar de egna mlen. Att stadkomma frndring av karaktr, tankestt eller handling hos en specik mlgrupp. Delge (Inform). Att vidarebefordra information eller kunskap. Hindra (Prevent). Att berva mlgruppen hopp eller frmga att handla eller fullflja handlingar. Att avstyra eller avvrja. Skydda (Protect/Safeguard). Att skydda frn exponering, skada eller frstrelse. Att avhlla frn skada, anfall eller kartlggning. Att bevara tillstndet eller integriteten hos ngot/ngon. Oskadliggra (Negate/neutralize). Att gra ineektiv, ogiltig eller ofrmgen att utfra ett visst uppdrag eller en funktion. Att motverka verksamhet eller eekt av ngot. Styra (Shape). Att bestmma eller inrikta handlingsstt. Att ndra beteende hos mlgruppen genom att belna frndringar i nskad riktning. Att f ngon/ngot att inordna sig. Detektera (Detect). Pvisa existens av ngot frdolt eller svrupptckt. Frebygga (Prevent). Vidta tgrder i frvg fr att frhindra viss skadlig utveckling. Avskrcka (Deter). Verka avhllande p ngon genom hot av varierande styrka. Uppmuntra (Encourage). Pverka ngon till att vilja utfra ngot genom att framhva det positiva i den handlingen eller att pverka en utveckling i riktning mot det angivna mlet.
128
Bilaga 3 Synkroniseringsmatris
Syftet med att utforma en synkroniseringsmatris r tvdelat. Den frsta delen innebr att koordinera och synkronisera informations aktiviteter med operationen som ska genomfras. Den andra delen klarlgger vad olika enheter har fr ansvar vid genomfrande av informationsoperationer. Matrisen utgr under operationen underlag fr att utforma order till understllda chefer. Sammanhang. Synkroniseringsmatrisen utformas inledningsvis under det att man planerar operationen och senare fortlpande under det att operationen utvecklas. Grunden hmtas i den operativa designen med dess avgrande punkter och mlsttningar med faser samt operationen som helhet. Det r viktigt att fortlpande uppdatera matrisen allt efter som operationen pgr och drmed ta hnsyn till vrig verksamhet i operationen och de ndringar som sker av operationsplanen. Den verksamhet som planeras ska ha entydig bring mot att stdja avgrande punkter (DP) eller mlsttningar Deltagare. Krnan av deltagare utgrs av Info Ops-cellen och dess medlemmar. Cellen brjar utveckla synkmatrisen under det att bedmandet grs. Fr att slutfra matrisen under planeringen och vidareutveckla den under genomfrandet behvs det ett bredare deltagande med representation ur de esta divisioner, frmst 2, 3, 5 och 9 samt olika rdgivare som POLAD, PIO, LEGAD etc. Genomfrandet under planeringen r det Info Ops-cellen som genomfr arbetet. Under det att operationen pgr sker arbetet frmst inom IOCB och den agenda som nns i bilaga 10. Det r Info Ops-cellen som har ansvaret fr synkroniseringsmatrisen. Arbetet inleds med att en matris med tidslinjal och indelning i skeden upprttas samt att utrymme fr tillgngliga verkansmedel samt de taktiska staberna avdelas. Det frsta steget r att lgga in vad de olika taktiska staberna ska genomfra fr verksamhet (se bild 8, omr A). Efter detta planeras olika aktiviteter med verkansmedlen in som stdjer den planerade operationen (se bild 9, omr B). Denna planering sker utifrn de inplanerade aktiviteterna med de taktiska staberna som nns inom omrde A. Planeringen syftar till att koordinera, till verkan, och att synkronisera, till tid, insatser med de olika verkansmedlen inom informationsoperationer.
II
III
VI V
TRANS/REDEP
D+5 D+6 D+7 D+8 D+9 D+4
PRE-DEPLOYMENT
I DEPLOYMENT PRESENCE PHASE HOSTILITIES

D-DAY D+1 D+2 D+3
COUNT ATT/CONSOL
Apr
C-DAY
25
26
27
28
29
30
May
10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
OPSEC
DECEPTION
PSYOP
DESTRUCTION
EW
Omr A
MEUEX
ASLT SOCEX/NEO RHSL OPPOSED ARG TRANSIT MTW U/W
MCC (GWBATGRU)
UKTG CHOP
ARG U/W
CV U/W
ADVINT
SACEX
CVBG REDEP
MTW RTP ARG REDEP
UKTF DPLY
NASS U/W
UN ENFORCE/ MIO/FON
ASLT
DISEST AOA
JFLCC-II MEF
II MEF FWD SOCEX/NEO
PRAC ASLT
JFLCC-XVIII ABN
Info Ops Plan/Synchronization Matrix
JFLCC
CHOP CCJTF
XVIII ABN CORPS
82 & 101 DEPL HQ EST
82 & 101 EST IN KA GRD FOR ADVINT W/KA
GND COMBAT ISO KA
101 ASLT
82ND ABN ASLT RHSL ABN ASLT

RAID MCKL HELO TALO ASSLT
RNGR RAID FT BRAGG
LINK-UP EXPAND/ DEFEND FORCE BUILD-UP CLJ

CHOP XVIII ABN
SAS/RNGR RAID FT PICKETT CDO ASSLT MCKL SBS/SEAL RAID HURLBURT
3 CDO BRIGADE
DPLY
Omr A
JFACC ATO NO-FLY ZONE
CSOTF
SR/DA/FID/UW
Bild 8. Bilden visar schematiskt vilken verksamhet de olika taktiska staberna ska genomfra.
JFACC AFLOAT (MTW)
JFACC (8TH AF)
JFMCC ATO
129
130
II
III
VI V
TRANS/REDEP
D+5 D+6 D+7 D+8 D+9 D+4
PRE-DEPLOYMENT
I DEPLOYMENT PRESENCE PHASE HOSTILITIES

D-DAY D+1 D+2 D+3
COUNT ATT/CONSOL
Ap r
C-DAY
25
RED TEAMING GW & SAI REVIEW OPSEC REVIEW OPSEC DECEPT ISO ABN ASLT FBLS RECCE RAMONA TD
TACTICAL DECEPT ISO RNGR FT PICKETT
26
OPSEC ISO ABN RAID
27
28
29
30
Ma y
10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
COMSEC MONITORING OPSEC ISO AMPHIB DECEPT/ASLT DECEPTION GP PRECURSOR GP DECEPT ISO RANGER RAID PSYOP SUPP TO DECPT
OPERATIONAL PSYOP
PSYOP ISO NO-FLY
OPSEC
CNN INTERV AMPHIB RHSL
ISSUE OPSEC MSG
VULNERABILITY ANALYSIS
OPSEC ISO UK TRANSLANT (NOTIONAL)
DECEPTION ISO UK TRANSIT (NOTIONAL)
DECEPTION
DIP DISCLOSURE
SHOW OF FORCE
SYNC MATRIX COMPLETE

FWD DEPLOY TPT ISO NEO LEAFLETS/ HANDBILLS
NATIONAL PSYOP CAMPAIGN (NOTIONAL)
PSYOP
EPW
C-SOLO (NOTIONAL) LEAFLETS/ HANDBILLS LEAFLETS/ HANDBILLS
DELEGATED AUTH FOR OP PSYOP
TPTS ASHORE/PSYOP BN ASHORE V/V NEWSPAPER ISSUE

LEAFLETS HANDBILLS LEAFLETS HANDBILLS
USIA SUPP REQ TGT PLANNING

TGT BRIEF TO JTF/JFACC
ISSUE TGT LIST IO TGT PROSECUTION #8 CABLE CUT BDA ANALYSIS SOF DA SURVEILLANCE SEAD/EA
COMPASS CALL OPS COMPASS CALL OPS COMPASS CALL ASLT SPT
BRF NODAL ANAL

PSYOP/DECPT BRF TO JTF/JFACC PRESENCE DA
DESTRUCTION
SOF DA
TGT NOMS TO TLAM
TGT NOMS TO JFACC
NO HIT/ REST TGT LIST

COLLECTION PLANNING - TR1 / EP3 E & J / TARPS / GLOBAL
SUBMIT IO HI PRI TGT LIST
PRE-ABN ASLT NODAL ANALYSIS
EW
MEUEX
ASLT SOCEX/NEO RHSL OPPOSED ARG TRANSIT MTW U/W
JRFL INPUTS
ISSUE JRFL ADVINT SACEX
Omr B
UKTG G CHOP
MCC (GWBATGRU)
UN ENFORCE/ MIO/FON
PRAC ASLT
ARG U/W
CV U/W
P CVBG REDEP
MTW RTP ARG REDEP
UKTF U DPLY
NASS U/W
ASLT
DISEST A AOA
JFLCC-II MEF
II MEF FWD SOCEX/NEO
JFLCC-XVIII ABN
Info Ops Plan/Synchronization Matrix
JFLCC
HQ EST
XVIII ABN CORPS

GRD FOR ADVINT W/KA
82 & 101 DEPL
82 7 101 EST IN KA
GND COMBAT ISO KA
101 ASLT

RAID MCKL HELO TALO ASSLT
RNGR RAID FT BRAGG
LINK-UP EXPAND/ DEFEND FORCE BUILD-UP CLJ

CHOP XVIII ABN
SAS/RNGR RAID FT PICKETT CDO ASSLT MCKL SBS/SEAL RAID HURLBURT
3 CDO BRIGADE
CHOP CCJTF
DPLY
CSOTF
SR/DA/FID/UW
Bild 9. Bilden visar schematiskt vilka aktiviteter verkansmedlen skall utfra fr att stdja den planerade operationen.
JFACC AFLOAT (MTW)
JFACC (8TH AF)
JFMCC ATO
131
Som vl knt r s anvnds inte enbart exklusiva resurser ssom Psyops-, telekrigfrband etc fr att genomfra informationsoperationer. Reguljra frband ur de olika arenorna kommer att ha en minst lika viktig funktion att fylla. Drfr r det sista steget av synkroniseringsmatrisen lika viktigt och avgrande fr att lyckas med genomfrandet av informationsoperationer. Det sista steget innebr en detaljerad planering av respektive verkansmedel. Det sker genom att en matris fr respektive verkansmedel utvecklas. Grunden i matrisen utgrs av bild 8 med omrde A. Denna matris syftar till att koordinera och synkronisera taktiska frbands verksamheter fr att uppn mlsttningar med informationsoperationer. Detta sker genom en detaljerad planering av aktiviteter som de olika taktiska staberna ska genomfra (se bild 10, omr C) fr att som i detta exempel vilseledning under en operation ska kunna genomfras. P motsvarande stt utvecklas matriser fr de olika verkansmedlen som behvs. Det slutliga momentet omfattar att kontrollera att de olika matriserna inte anvnder samma resurser vid samma tidpunkt fr att uppn mlsttningar. Produkten blir ett antal matriser som utgr underlag till att utforma ordrar till understllda enheter samt vilka insatser som behver ske p den strategiska nivn. Exempelvis i form av strategiska psykologiska insatser som kan genomfras av hgsta politiska nationella eller exempelvis EU niv.
132
II
III
VI V
TRANS/REDEP
D+5
PRE-DEPLOYMENT PRESENCE PHASE HOSTILITIES COUNT ATT/CONSOL
I DEPLOYMENT
21-24 Apr 27
CNN Interview
RECCE v/FBLS SEAD v/FBLS CDCM DEST COMPASS CALL
Apr
C-DAY
25
26
28
29
30
May
D-DAY D+1
10 11
12
D+2
D+3
13
14
D+4
15
16
D+6
17
D+7
18
D+8
19
D+9
HHQ
Multi Media Show of Force /Live Fire Ex Multi Media Show of Force/Live Fire Ex/MIO
ARG Covert Transit to Actual Aslt Area
H-Hour
Dip Disclosure
JFACC
AMPHIB REHEARSAL ARG EMCON ARG Deception Gp Trans to FBLS Precursor Gp Transit/ Decep Comms
MCC
Commence Amphibious Aslt
TAKE DOWN EW 5 BEACH RECCE 0100
JSOTF
Ramona T/D
TAKE DOWN CDCM B
JPOTF
LEAFLET DROPS COMMANDO SOLO
Multi Media Show of Force
Omr C
SACEX
P CVBG REDEP MTW RTP ARG REDEP ASLT
Multi Media Show of Force

TAKE DOWN CDCM G
XVIII ABN
Ranger Raid MEUEX
SOCEX/NEO / EO ASLT SOCEX/N RHSL
OPPOSED ARG TRAN NSIT TRANSIT MTW U/W
ARG U /W U/W
CV U/W
ADVINT
OPDEC Synchronization Matrix
MCC
UKTG G CHOP
(GWBATGRU) U UN ENFORCE/ MIO/FON

PRAC ASLT
UKTF U KTF D PLY DPLY
NASS U/W
DISEST AOA A
JFLCC-II MEF
II M MEF W FWD SOCEX/NEO SOCEX/N / EO
JFLCC-XVIII ABN
JFLCC
CHOP CCJTF
XVIII ABN B CORPS
82 & 101 DEPL HQ EST
82 7 101 EST IN KA GRD FOR ADVINT W/KA W KA W/
GND COMBAT ISO KA K
101 ASLT

RAID MCK MC KL MCKL HELO T ALO TALO ASSLT A SSLT
RNGR RAID R ID RA FT BRAGG
LINK-UP EXPAND/ EXPAND A / DEFEND FORCE BUILD-UP CLJ

CHOP XVIII ABN
SAS/RNGR RAID FT PICKETT PICKET K T CDO ASSLT MCKL K SBS/SEAL RAID R ID RA HURLBURT HURLBU R RT
3 CDO BRIGADE
DPLY
CSOTF
SR/DA/FID/UW
Bild 10. Bilden visar en schematisk bild ver detaljerad planering av aktiviteter som de olika taktiska staberna ska genomfra. I detta exempel beskrivs verksamhet kopplat till vilseledning.
JFACC J FACC CC AFL AFLOAT LOAT ( (MTW) MTW) W)
JFACC (8TH AF)
JFMCC ATO
133
Bilaga 4 Annex L Psyops

ANNEX L TO OPLAN XXXX DATED DD MM YY OPLAN XXX (TITLE OF COMMANDER) OPERATION PLAN (NICKNAME OF PLAN) FOR (OFFICIAL DESCRIPTION OF THE OPERATION) ANNEX L Psyops References: A. Title of Document, File-Reference-Number, Date B. Title of Document, File-Reference-Number, Date
a. Bakgrund (General) b. Motstndaren (Opposing forces) Vilken kapacitet, begrnsningar och srbarheter har motstndaren. Vilken kapacitet har motstndaren att frstra frhindra eller stra vr operation med egen psyops. c. Egna styrkor (Friendly Forces) Vilka allierade faciliteter, resurser och organisationer kan pverka vr egen psyops-planering och genomfrande? Vilka r de allierade styrkor som understlld chef kan komma att understdja eller samverka med i operationen? d. Andra aktrer, nationer, organisation (Other actors) Vilka civila eller neutrala faciliteter, kommersiella intressen resurser och organisationer kan pverka vr? Kartlggning av tillgnglig infrastruktur. Vilken risk nns att tredje part drabbas? Hur pverkar allierade, entliga, och neutrala organisationer vr planering av psyops? e. Huvudsakliga mlgrupper (Main target audiences)
134
Hgre chefs uppdrag (This should be the mission statement from the Joint Commander).
3. Genomfrande (Excution)
a. Chefens Beslut i Stort fr Psyops (Commanders intent) b. Psyops genomfrande (Psyops Conduct of Operations) Vilken roll har psyops-funktionen i hgre chefs strategi? Referens till gllande CONOPS. Hur kan psyops-funktionen bidra till operationsplanen? Vilka metoder och resurser (i och utanfr organisationen) kommer att sttas in/anvndas i respektive skede? Hur kommer psyops-funktionen att understdja de andra delarna av Info Ops? (1) Tidslinjal (Outline) (2) Skedesindelning (Phasing) c. Uppgifter (Tasks) Vilka r de enskilda frmgorna och ansvarsomrdena fr varje enhet eller funktion i styrkan? Inkluderar tillgnglighet och begrnsningar fr den aktuella enheten eller funktionen. (1) Psyops Units/Forces Assigned (a) CJTF/AOO-Level (Combined joint task force psychological operations component commander, CJTFPOCC, Combined joint psychological operations task force, CJPOTF, or psyops support element, PSE) (b) Tactical Level (PSE) (2) Psyops Sta & Liaison Elements d. Samordning (Coordination Instructions) Vilka samordningsorder gller? Vilket krav nns p samordning av psyops-insatser? Tillkommande frband eller utrustning fr psyops. (1) Underrttelsetjnst (Intelligence) (2) Lokala tillgngar (Indigenous Assets)
135
(3) Intern och extern samverkan (Internal and External Liaison) (4) vriga stdjande funktioner (Reach-back) e. Beslutsniver (Approval Authority) (1) Operativ niv (Operational Level Psyops) (2) Taktisk niv (Tactical Level Psyops)
4. Operativa stdfunktioner (Service support)

Var nns underhllshnvisningarna? Grupperingar? Vad ska rapporteras avseende underhll? Vad ska rapporten innehlla? Vilka logistikhnvisningar nns? a. Lagerhllning och leveranser (Stocking & Delivery) b. Tillgngar, frrd och underhll (Psyops-specic Assets, Supply & Maintenance) c. Ledning och upprtthllande av lokala tillgngar (Controlling & Maintaining Indigenous Assets) d. Ekonomistyrning (Budget Coordination) e. Personalfrgor (Personnel Matters (including indigenous personnel))
5. Ledning (Command and signal)

a. Ledning (Command and control) (1) Command Relationships of Psyops Forces (2) Psyops Internal Command b. Sambandstjnst (Communications) (1) Psyops Broadcast Requirements (2) Psyops C4 Systems and Requirements (3) Psyops Reporting
Underbilagor (Appendices):
1. Psyops Objectives, Target Audiences, Limitations, and Themes to Avoid 2. Psyops Approval Process (schematic and coordination agencies) 3. Others as required
136
Bilaga 5 Annex P Telekrig

ANNEX P TO OPLAN XXXX DATED DD MM YY
OPLAN XXXX (TITLE OF COMMANDER) OPERATION PLAN (NICKNAME OF PLAN) FOR (OFFICIAL DESCRIPTION OF THE OPERATION) ANNEX P Telekrig References: A. Title of Document, File-Reference-Number, Date B. Title of Document, File-Reference-Number, Date
a. Bakgrund (General) b. Motstndaren (Opposing forces) Vilken kapacitet, begrnsningar och srbarheter har motstndaren avseende sensorer, kommunikationssystem, ledningssystem och telekrigfrmga. Vilken kapacitet har motstndaren att frstra frhindra eller stra vr operation med egen telekrigfring. c. Egna styrkor (Friendly Forces) Vilka allierade faciliteter, resurser och organisationer kan pverka vr egen telekrigplanering och genomfrande? Vilka r de allierade styrkor som understlld chef kan komma att understdja eller samverka med i operationen? d. Andra aktrer (Other actors) Vilka civila eller neutrala faciliteter, kommersiella intressen resurser och organisationer kan pverka vr telekrigplanering?
137
Kartlggning av tillgnglig infrastruktur. Vilken risk nns att tredje part drabbas? Hur pverkar allierade, entliga, och neutrala organisationer vr planering av telekrigfring? e. Huvudsakliga mlgrupper (Main target audiences)
Hgre chefs uppdrag (utdrag ur den operativa ordern).
3. Genomfrande (Execution)
a. Chefens Beslut i Stort fr Telekrig (Commanders Intent) b. Genomfrande (EW Conduct of Operations) (Who, what, when, where and why) Vilken roll har telekrigfunktionen i hgre chefs strategi? Referens till gllande CONOPS. Hur kan telekrigfunktionen bidra till operationsplanen? Vilka metoder och resurser (i och utanfr organisationen) kommer att sttas in/anvndas i respektive skede? Hur kommer telekrigfunktionen att understdja de andra delarna av Info Ops? (1) Tidslinjal (Outline) (2) Skedesindelning (Phasing) c. Uppgifter (Tasks) Vilka r de enskilda frmgorna och ansvarsomrdena fr varje enhet eller funktion i styrkan? Inkluderar tillgnglighet och begrnsningar fr den aktuella enheten eller funktionen. Exempel p eekt- och uppgiftsbegrepp som kan tilldelas ett telekrigfrband: Blockera/neka, kartlgga, hindra och skydda. (1) Enheter/Tillfrda frband (Units/Forces Assigned) (a) CJTF/AOO-Level (b) Tactical Level (2) Stabstjnst och samverkan (Sta & Liaison Elements)
138
d. Samordning (Coordination Instructions) Vilka samordningsorder gller? Vilket krav nns p samordning av telekriginsatser? Tillkommande frband eller utrustning fr telekrigfrmgan. (1) Underrttelsetjnst (Intelligence) (2) Lokala tillgngar (Indigenous Assets) (3) Intern och extern samverkan (Internal and External Liaison) (4) vriga stdjande funktioner (Reach-back) e. Beslutsniver (Approval Authority) (1) Operativ niv (Operational Level) (2) Taktisk niv (Tactical Level)

Var nns underhllshnvisningarna? Grupperingar? Vad ska rapporteras avseende underhll? Vad ska rapporten innehlla? Vilka logistikhnvisningar nns? a. Lagerhllning och leveranser (Stocking & Delivery) b. Tillgngar, frrd och underhll (EW-specic Assets, Supply & Maintenance) c. Ledning och upprtthllande av lokala tillgngar (Controlling & Maintaining Indigenous Assets) d. Ekonomistyrning (Budget Coordination) e. Personalfrgor (Personnel Matters (including indigenous personnel))

a. Ledning (Command and Control) b. Sambandstjnst (Communications) c. Val av huvudsamband, reservsamband och inriktning av ledningssystemstd beroende p chefens val av ledning i pkt 5a
EMCON MATRIX
COMMS
SEARCH RADAR WPN RADAR SONAR JAMMERS
HF HF U O O O T X T T M X S K X X X X X X X X U U U U X U X X X U
VHF
SATCOM
VHF/UHF
X/J BAND GUNNERY
S BAND
X BAND
UHF
HAND EMPL VHF
SHORT RANGE
LONG RANGE
Tabell 6. Exempel p EMCON Matris
X/J BAND MISSILE
SHF SATCOM
MF
CVH DD/FF LANDING SHIP MERSHIP SUPPORT HELO ASW HELO LAND RECCE ADV LANDING MAIN LANDING MPA
U U S U X X N N X X
S K S S S S S S T K
S K S S S S S S T K
L L L S T L S T U U
P P X X X P X X X X
S T X X X X X X X X
S S X X X O X X X U
S U X X X U X X X U
X X X X X X N N N X
S S X X X X X X T X
X X X X X X N N X X
S S X X X X X X X X
S U K T P L
SILENCE UNRESTRICTED BY PICKETS ONLY AS ORDERED IN THE TACTICAL PLAN UNDER POSITIVE CONTROL OF THE OTC WHEN LAUNCHING AND RECOVERING HELICOPTERS ONLY
M N O Q R X
SILENT UNTIL DETECTED BY THE ENEMY SILENT UNTIL ENGAGEMENT BY THE ENEMY DURING OCEAN PASSAGE PHASE ONLY ONLY WHEN AUTHORISED BY MPA (SPARE)/V-(SPARE) BLANK
139
140
Bilaga 6 SUPLAN CNO

Verkansmedel ssom Psykologiska operationer, Telekrig, etc beskrivs i bilagor (annex) till Operationsordern (OPPLAN). CNO regleras i en stdjande order, en s k (SUPLAN) p grund av att funktionen ej kan eller br underordnas ngon av de andra verkansmeddelen. Ytterligare en anledning r de sekretesskl som kan freligga. Nedan fljer en mall fr SUPLAN CNO.
SUPLAN TO OPLAN XXXX DATED DD MM YY
OPLAN XXX (TITLE OF COMMANDER) OPERATION PLAN (NICKNAME OF PLAN) FOR (OFFICIAL DESCRIPTION OF THE OPERATION)
SUPPORTPLAN CNO
References: A. Title of Document, File-Reference-Number, Date B. Title of Document, File-Reference-Number, Date
a. Bakgrund (General) b. Motstndaren (Opposing forces) Vilken kapacitet, begrnsningar och srbarheter har motstndaren avseende kommunikationssystem, ledningssystem och CNO frmga. Vilken kapacitet har motstndaren fr att frstra eller hindra vr operation med CNO.
141
c. Egna styrkor (Friendly Forces) Vilka allierade faciliteter, resurser och organisationer kan pverka vr egen CNO-planering och genomfrande? Vilka r de allierade styrkor som understlld chef kan komma att understdja eller samverka med i operationen? d. Andra aktrer (Other actors) Vilka civila eller neutrala faciliteter, kommersiella intressen resurser och organisationer kan pverka vr CNO-planering? Kartlggning av tillgnglig infrastruktur. Vilken risk nns att tredje part drabbas? Hur pverkar allierade, entliga, och neutrala organisationer vr planering av CNO? e. Huvudsakliga mlgrupper (Main target audiences)
Hgre chefs uppdrag (This should be the mission statement from the Joint Commander).
3. Genomfrande (Execution)
a. Chefens Beslut i Stort fr CNO (Commanders Intent) b. Genomfrande av CNO (CNO Conduct of Operations) (Who, what, when, where and why) Vilken roll har CNO i commanders strategi? Hur kan CNO bidra till operationsplanen? Vilka metoder och resurser kommer att sttas in/anvndas? Inkluderar det som nns i och utanfr organisationen. Hur kommer CNO att understdja de andra delarna av Info Ops? (1) Tidslinjal (Outline) (2) Skedesindelning (Phasing) c. Uppgifter (Tasks) Vilka r de enskilda frmgorna och ansvarsomrdena fr varje enhet eller funktion i styrkan? Inkluderar tillgnglighet och begrnsningar fr den aktuella enheten eller funktionen. Exempel p uppgifter som kan tilldelas: Blockera/neka, kartlgga, hindra, skydda.
142
(1) Units/Forces Assigned (a) CJTF/AOO-Level (b) Tactical Level (2) Sta & Liaison Elements d. Samordning (Coordination Instructions) Vilka samordningsorder gller? Vilket krav nns p samordning nns av CNO insatser? Tillkommande frband eller utrustning fr CNO (1) Underrttelsetjnst (Intelligence) (2) Lokala tillgngar (Indigenous Assets) (3) Intern och extern samverkan (Internal and External Liaison) (4) vriga stdjande funktioner (Reach-back) e. Beslutsniver (Approval Authority) (1) Operativ niv (Operational Level) (2) Taktisk niv (Tactical Level)

Var nns underhllshnvisningarna? Grupperingar? Vad ska rapporteras avseende underhll? Vad ska rapporten innehlla? Vilka logistikhnvisningar nns? a. Lagerhllning och leveranser (Stocking & Delivery) b. Tillgngar, frrd och underhll (CNO-specic Assets, Supply & Maintenance) c. Ledning och upprtthllande av lokala tillgngar (Controlling & Maintaining Indigenous Assets) d. Ekonomistyrning (Budget Coordination) e. Personalfrgor (Personnel Matters (including indigenous personnel))

a. Ledning (Command and control) b. Sambandstjnst (Communications)
143
Bilaga 7 Annex X Informationstjnst

Nedan redovisas exempel p rubriker som skulle kunna ternnas i ett annex fr Informationstjnst. ANNEX X TO OPLAN XXXX DATED DD MM YY OPLAN XXX (TITLE OF COMMANDER) OPERATION PLAN (NICKNAME OF PLAN) FOR (OFFICIAL DESCRIPTION OF THE OPERATION) ANNEX X PUBLIC INFORMATION POLICY AND PROCEDURES B. References
1. Situation
a. General b. Belligerent forces c. Friendly forces d. Assumptions (1) Manning (2) Equipment (3) Transportation
2. Mission 3. Execution
a. COMCJTFs PI Intent b. Goals, Objectives and Policy
144
c. Concept of the Operation By Phases d. Coordinating Instructions (1) General (2) Messages (3) Audiences. The following are CJTF PI target audiences: i. Local ii. International (4) Media Registration (5) Embedded media (6) Public Information Guidance (7) Press Conferences, News Briengs, Press Releases and Media Activities (8) Release of Information on Casualties, Accidents and Incidents
4. Service support
a. Billeting and mess b. Transportation c. Equipment and supplies
5. Command and signal

a. POCs b. Reporting c. Acknowledge: NIL d. Ocial: NIL ATTACHMENTS: APPENDIX A PI Lines of Authority APPENDIX B Themes and messages APPENDIX C OPSEC guidelines APPENDIX D Media Ground Rules APPENDIX E PA TORs
145
Bilaga 8 Vilseledningsmetodik
Vilseledning har nog ftt mer utrymme i krigshistorien n i verkligheten. Det r en elegant metod nr den lyckas, men fr att vilseleda ngon mste man sjlv ha grepp om situationen. 36 Det som historiskt har knnetecknat lyckade vilseledningsoperationer r inte att vilseledningsobjektet blivit fullstndigt verrumplat. Snarare har det handlat om att den vilseledde misslyckats med att dra riktiga slutsatser och bedma konsekvenser utifrn den tillgngliga informationen, trots vissa varningssignaler. Den vilseledde har inte reagerat p de observerade skeendena i tid och med tillrcklig kraft. Vilseledning anvnds fr att medvetet missleda motstndarens militra beslutsfattare. En framgngsrik vilseledning omfattar normalt verraskning, skerhet, frbandsmassa och stridsekonomi. Ett exempel p lyckad vilseledning r amerikanarnas skenmanver under Gulfkriget 1991. Den 24 februari 1991 inleddes era mindre operationer fr att ge sken av att ett anfall skulle komma frn Persiska viken. Bland annat genomfrdes spaningsuppdrag lngs strandlinjen, det vades ven anfall och landstigningsteknik. All aktivitet i Persiska viken resulterade i att ett antal irakiska divisioner bands upp till en landstigning som aldrig gde rum. I sjlva verket avancerade amerikanska trupper frn vst. P ett relativt enkelt men trovrdigt stt lyckades man drmed avhlla uppmrksamheten frn den egentliga markoensiven.
Vilseledningens principer
Som vgledning och riktlinjer fr planering och genomfrande av vilseledningsoperationer kan sex principer anvndas (stycket hmtat frn Frsvarsmaktens PM Vilseledning37). Fokusering Vilseledningen mste fokusera p den beslutsfattare som r i stnd att vidta de nskade tgrderna. Motstndarens underrttelsesystem r normalt inte mlet fr vilseledningen. Det r bara den primra kana36 Falk, L. (2006). Lgn och propaganda ett mste fr vilseledaren, Framsyn 2006, Nr 1. 37 Frsvarsmakten PM Vilseledning (1997). 21 120:73579, 1997-12-15.
146
len genom vilken deceptren (vilseledningsplaneraren) frmedlar den vilseledande informationen till beslutsfattaren. Ml Mlet med vilseledning ska vara att f motstndaren att agera (eller att inte agera) p ett visst stt. Han ska allts inte bara tro vissa saker. Hans agerande ska ocks ka vra chanser att genomfra vr stridsplan. Kontroll En vilseledningsoperation mste ledas och fljas upp av en instans. Detta krvs fr att undvika frvirring och fr att skerstlla att de olika elementen i vilseledningen spelar upp samma vilseledningshistoria och att dessa inte str i konikt med andra taktiska eller operativa ml. Genomfrandet av vilseledning kan emellertid decentraliseras s lnge alla deltagare ansluter sig till en gemensam plan. Skerhet Motstndaren mste frnekas kunskap om vr avsikt att vilseleda och om genomfrandet av denna avsikt. Framgngsrika vilseledningsoperationer krver sekretess. Need-to-know-kriterier br tillmpas i varje del av denna operation. Detta skerstlls bl a genom att ge frbanden riktiga stridsuppgifter. Vid sidan av aktiva skerhetsanstrngningar fr att frneka motstndaren kritisk information om bde verkliga och vilseledande aktiviteter mste den totala vilseledningsplanen och order noggrant skyddas mot insyn. Tidsamordning En vilseledningsoperation krver noggrann samordning i tiden. Tillrckligt med tid mste avdelas fr vilseledningshistorien att spelas upp; fr motstndarens underrttelsesystem att samla in, analysera och rapportera; fr motstndarens beslutsfattare att reagera och fr de egna underrttelseorganen att upptcka de tgrder/aktiviteter som motstndarens beslut resulterar i. Integration Varje form av vilseledning mste vara helt integrerad i den stridsplan som den understdjer. Vilseledningskonceptet mste utarbetas som en del av utvecklingen av chefens stridsplan. Planering av vilseledning mste ske parallellt med operationsplaneringen.
147
Bilaga 9 Exempel p informationsstrategi

En informationsstrategi tas fram p strategisk niv (nationell, koalitionseller alliansniv), syftet r att den ska utgra ett ramverk fr alla informationstgrder kopplade till den aktuella operationen. Fljande exempel beskriver delar som br ing i en informationsstrategi med framtida operationer (t ex p EU-niv), och r hmtat frn MNIOE White Paper.
1. Situation
a) Description of the information environment b) Coalition mandate c) Coalition objectives and strategic end state
2. Mission
a) Information objectives b) End state in the information environment
3. Implementation
a) Audiences b) Execution areas and actors c) Themes and messages d) Limitations e) Strategic approach integration
4. Coordination
a) Approval authority b) Interagency coordination c) Coordination with other actors
148
Bilaga 10 Exempel p agenda IOCB

Nrvarokontroll. Syfte med dagens IOCB. Genomgng av genomfrd/pgende verksamhet (J3 Curr Ops/J2). Underlag frn JCBWG Uppdrag nskat slutlge. Behov av koordinering p lng sikt (J5). Utveckling av synkroniseringsmatris (J3 Info Ops) Mlsttning som ska ns inom Info Ops och andra funktioner och staber Underrttelsebehov (RFI) Synkronisering av verkansmedel fr kommande verksamhet. Nominering av ml (targets) om mjligt.
149
Bilaga 11 Lathund till Info Ops planering

Steg i planeringen Steg 1 Initiering av operationen Info Ops planeringsaktiviteter Syftet med initieringsfasen r i stort att kontrollera att uppdraget r komplett, klarlgga geograskt omrde, klarlgga strategiska mlsttningar och starta den operativa/taktiska planeringsprocessen. Aktivitet: - omfattning av Info Ops i operationen - behov av omedelbara underrttelser - personal som ska sammankallas fr att stdja planeringen av operationen. Syftet med orienteringsfasen r att faststlla uppdraget fr operationen fr att kunna besluta om chefens mlsttningar och uppgifter samt fr att frbereda riktlinjer fr DUC. Aktivitet: - Tillgngliga verkansmedel - Vilka effekter som kan uppns med Info Ops - Hur effekter ska mtas. Resultat Formering av bedmandegruppen - Ev frberedande order till DUC - Kontroll av initieringsdirektiv - Framtagande av ev kompletterande frgor till strategiska nivn.
Steg 2 Orientering
Fredragning avseende uppdraget fr chefen fr operationen (MAB) Kompletteras med: - Chefens riktlinjer fr fortsatt planering (Commanders planning guidance) - Chefens preliminra beslut i stort (commanderss initial intent). Br omfatta: - Utkast p BIS och ett frslag till operativ design. Utvecklat koncept fr operationens genomfrande (CONOPS).
Steg 3 Utveckling av koncept fr operationen
Syftet r att frna utkastet till BIS, utveckla detaljerade handlingsalternativ, fredra alternativen fr chefen som vljer ett alternativ och utveckla det operativa konceptet av det valda alternativet. Aktivitet: - Utveckla handlingsalternativ avseende hur Info Ops ska anvndas - Delta i alternativjmfrelse utveckla CONOPS (Concept of Operation). Syftet r att utveckla konceptet fr operationen till en frdig order med samtliga bilagor som ska ing i ordern. Aktivitet: - Utveckling av operationsplanen avseende bilaga O (Info Ops), L (psyops) och P (Telekrig). - Koordinering av dessa med vriga delar av operationsplanen. Ev utveckla SUPLAN (Supporting Plan) fr srskilt knsliga operationer ssom CNO, vilseledning etc. Syftet r att granska planen s att den r giltig infr ett genomfrande av operationen. Aktivitet: - Kontroll av att frutsttningar som var ingngsvrden fr planeringen av Info Ops fortfarande r gllande.
Steg 4 Utveckling av operationsplanen
Operationsplan (OPLAN) med bilagor. Ev stdjande planer (SUPLAN).
Steg 5 Granskning av planen
Ev reviderad operationsplan (OPLAN) med bilagor. Ev stdjande planer (SUPLANS).
150
Bilaga 12 Ordlista
Ord Civil-militr samordning (CML) Frklaring Civil-militr samordning omfattar frbindelserna och samarbetet mellan militra frband och civila myndigheter, samarbetet med olika aktrer, organisationer samt med civilbefolkningen i det omrde dr styrkan stts in eller planlggs att sttas in. Civil-militr samverkan r verksamhet som garanteCivil-militr rar genomfrandet av den civil-militra samverkan. samverkan Inom ramen fr de vergripande krishanteringsm(CIMIC) len syftar CIMIC till att underltta genomfrandet av den militra insatsen. P motsvarande stt underlttas den civila insatsen genom samverkan och samordning med de militra frbanden. Dator- och nt- Dator- och ntverksoperationer r verksamhet som verksoperationer utnyttjar datorer och ntverk av datorer samt dess delsystem fr oensiva och defensiva aktiviteter. Syftet (CNO) r att skydda och frsvara egen verksamhet p informationsarenan i datoriserade ledningsoch informationssystem samtidigt som en motstndares verksamhet frsvras eller frhindras. Fysisk bekmp- Fysisk bekmpning r verksamhet som pverkar databrare eller symbolvrden i syfte att tillflligt eller perning fr Info manent ge eekter p informationsarenan eller den Ops kognitiva domnen. Handbok Info Ett rdgivande och stdjande dokument fr FrsvarsOps maktspersonal som planerar och leder informationsoperationer i svenskt och internationellt sammanhang. Handbok Info Ops ger handledning och riktlinjer till planering, genomfrande och utvrdering av informationsoperationer. Information Information Assurance r informationsoperationer Assurance (IA) med syfte att frsvara/skydda information samt informationssystem genom att skerstlla tillgnglighet, riktighet, sekretess, autenticitet, oavvislighet och sprbarhet.
151
Ord Informationsaktiviteter Informationsoperationer (Info Ops)
Frklaring Verksamhet med syfte att pverka information och/ eller informationssystem. Med informationsoperationer koordineras verkan p informationsarenan genom att pverka data och information i syfte att pverka motstndarens eller andra aktrers agerande, samtidigt som egen verksamhet p informationsarenan skyddas. InformationsInformationstjnst r planerad kommunikation och tjnst fyller en viktig funktion i varje fretag, myndighet, institution, organisation och frening. Informationstjnsten frvaltar och utvecklar organisationens frtroendekapital och skapar drmed handlingsutrymme fr pgende och planerad verksamhet. Initieringsdirekti- Initieringsdirektivet utvecklas av den militrstrategisvet (ID) ka nivn avseende syften och mlsttningar fr anvndningen av Frsvarsmakten som strategiskt maktmedel. Initieringsdirektivet utgr underlaget fr att pbrja planeringen av operationen som ska genomfras och innebr att initieringsfasen pbrjas. Miljn fr informationsoperationer r uppbyggd av Miljn fr tre inbrdes relaterade delar: den kognitiva domnen, informationsden fysiska vrlden och informationsarenan. operationer Operationssekretess r verksamhet fr att systematiskt Operationsoch metodiskt vidta tgrder fr att undanhlla egen sekretess kritisk information fr en motstndare eller annan (OPSEC) aktr i syfte att bibehlla egen handlingsfrihet. Psykologiska operationer r planerade aktiviteter som Psykologiska anvnder kommunikationsmetoder och andra medel operationer riktade mot godknda mlgrupper i syfte att pverka (psyops) uppfattningar, instllningar och upptrdande fr att uppn egna politiska och militra ml.
152
Ord Telekrig (Tk)
Underrttelser (Und)
Underrttelsetjnst
vrig signalkrigfring
Frklaring Telekrig r militr verksamhet som utnyttjar det elektromagnetiska spektrumet fr att bekmpa, frvanska eller exploatera motparters inhmtning, bearbetning eller delgivning av information samt skydd mot ett fr oss ogynnsamt utnyttjande av det elektromagnetiska spektrumet. r de produkter underrttlesetjnsten skapar som beskriver, frklarar och frutsger icke egna genomen (neutrala, entliga, oknda/vriga). Underrttelser bestr av data, information eller kunskap som analyseras av underrttelsetjnsten. r den verksamhet som producerar underrttelser genom planering, inhmtning, analys och delgivning. Underrttelsetjnst r ven benmningen p den organisation som bedriver sdan verksamhet. vrig signalkrigfring utgrs av verkansmedel som omfattar vgutbredning i de medier som inte omfattas av telekrig eller CNO.
153
Bilaga 13 Frkortningsordlista
Frkortning ACINT AOI AOO AOR ASIC BIS CCIR Svensk frklaring Akustiska underrttelser Operationsomrdet Omrdesansvar Beslut i stort Chefens kritiska underrttelse- och informationsbehov Engelsk frklaring Acoustic Intelligence Area of Interest Area Of Operation Area Of Responsibility All Source Intelligence Cell Commanders Critical Information Requirements Collection Coordination Intelligence Requirements Manager Campaign Coordination Matrix Computer Emergency Response Team Civil-militr samverkan Civil Military Cooperation Combined Joint Task Force Psychological Operations Component Commander Combined Joint Operation Center Combined Joint Psychological Operations Task Force Combined Joint Task Force Civil Militr Samordning Civil Military Liaison Dator- och ntverksattack Computer Network Attack Dator- och ntverksfrComputer Network svar Defence
CCIRM
CCM
CERT CIMIC CJTFPOCC
CJOC CJPOTF CJTF CML CNA CND
154
Frkortning CNE CNI
Svensk frklaring Dator- och ntverksexploatering
CNO CNOCB COA CoG CONOPS CPG CSA CTL DARB DIME
DOS DP DUC EA EBAO ECOINT EEFI EMCON
Engelsk frklaring Computer Network Exploitation Computer Network Intelligence (ibland ven kallat NETINT NETwork INTelligence) Dator- och ntverksComputer Network operationer Operations CNO Coordination Board Handlingsalternativ Course of Action Tyngdpunkt Center of Gravity Concept of Operation Chefens Planerings Commanders Planning Direktiv Guidance Current Situation Assessement Collection Task List Daily Assets Reconnaissance Board Diplomatiska Informativa Diplomatic, Information, Militra och Ekonomiska Military and Economic means maktmedel Denial of Service Avgrande punkter Decisive Point Direkt understlld chef Elektronisk attack Electronic Attack Eektbaserade Eect Based Approach to Operationer Operations Ekonomiska underEconomical Intelligence rttelser Knslig information om Essential Elements of allierade Friendly Information Kontrollerad Emission Emission Control (eng.)
155
Frkortning ENVAD EOB EP EPM ES EWCC
Svensk frklaring
Elektronisk protektion
Elektronisk stdverksamhet
Engelsk frklaring Environmentel Advisor Electronic Order of Battle Electronic Protection Electronic Protective Measures Electronic Support
Electronic Warfare Coordination Cell FC Force Commander FFIR Behov av information om Friendly Forces Information allierade Requirements FM BerO Frsvarsmaktens Beredskapsorder FM INRI US Frsvarsmaktens inriktning fr underrttelse och skerhetstjnsten FRAGO Kompletterande order Fragmentation Order GENAD Gender Advisor GNSS Satellitnavigeringssystem Global Navigation Satellite System GO Statliga Myndigheter Governmental OrganizaOrganisationer tions GOP Guidelines of Operational Planning HC Hgre Chef HCPG Higher Commanders Planning Guidance HPM-vapen High Power Microwave HUMINT Personbaserad inhmtning HUMan INTelligence jmf PBI IA Information Assurance ID Initieringdirektivet
156
Frkortning IED IK IMINT INFO Info Ops IO IOCB IR ISTAR
Svensk frklaring
Engelsk frklaring Improvised Explosive Device Imagery INTelligence Information Operations International Organizations Information Operations Coordination Board Intelligence Requirements Intelligence, Surveillance, Target Acquisition and Reconnaissance Joint Coordination Board Joint Coordination Board Working Group Joint Coordination Order Joint Intelligence Preparation of the Battlespace Joint Operation Planning Group Joint Prioritised Target List Joint Target List Joint Target Nomination List Joint Targeting Process Joint Targeting Working Group Joint Restricted Frequency List Key Leader Engagement Plan
Igenknningssystem Bildunderrttelsetjnst Informationstjnst Informationsoperationer
Underrttelsebehov
JCB JCBWG JCO JIPB JOPG JPTL JTL JTNL JTP JTWG JRFL KLEP Gemensam sprrlista Prioriterade mllistan Koordineringsorder
Mlbekmpningsprocessen
157
Frkortning KOS LPI MAB MASINT MEDINT MIJI ML MNE MNIOE MOE MOP MUST VO NATO OPP NAVWAR NETINT NGO NIC
Svensk frklaring Kommunikationsspaning
Engelsk frklaring Low probability of intercept Mission Analysis Brief Measurement and Signature INTelligence MEDical INTelligence Meaconing Intrusion Jamming Interference
Medicinsk underrttelsetjnst
Mllista Multinationella Experiment
Resultatvrdering Utfrandevrdering MUST verksamhetsorder
Multinational Experimentation Multi National Information Operations Experiment Measure of Eectiveness Measure of Performance NATO Operational Planning Process Navigation Warfare NETworkINTelligence Non Governmental Organizations National Intelligence Cell
Elektronisk attack mot navigationssystem
NILO NIST OPG
Nationell stabsenhet fr strategisk underrttelsetjnst Nationell samverkansocer fr underrttelsetjnst Nationell strategiskt underrttelsefrband Operativa planeringsgruppen
National Intelligence Liason Ocer National Intelligence Support Team Operational Planning Group
158
Frkortning OPP OPLAN OPSEC ORBAT OSINT PBI PEDB PIO PIR POLAD POLINT PSE Psyops RADINT RCIED RFI RFL ROE RSI SAR SCE SEAD SEWOC SF
Svensk frklaring
Operationsordern Operationssekretess ppna kllor Personbaserad inhmtning jmf HUMINT Press- och informationsocer Prioriterade underrttelsebehov Politisk rdgivning/ Politisk rdgivare Politiska underrttelser Psykologiska operationer Radarunderrttelser
Engelsk frklaring Operational Planning Process Operation plan Operations Security Order of battle Opens Sources Intelligence
Partners Emitters DataBase Public Information Oce Priority Intelligence Requirements Political Adviser Political Intelligence Psyops Support Element Psychological Operations Radar Intelligence Remote Controlled Improvised Explosive Devices Request For Information Restricted Frequency List Rules of Engagement Radiation Status Indicator Search and Rescue Support to the Civil Environment Suppression of Enemy Air Defences SIGINT Electronic Warfare Operations Centre Special Force
Underrttelsebehov Sprrlista Insatsregler Statuskod Std till samhllet
Specialfrband
159
Frkortning SIGINT SMA SOCINT SSO STF SUPLAN TCM TECHINT TES TFMC TK TOEM TPT TST UAV Und UNHCR VMS
Svensk frklaring Signalunderrttelsetjnst
Sociologiska underrttelser Stende StabsOrder Std till den militra enheten Stdjande plan
Engelsk frklaring SIGnal INTelligence Strategic Military Assessment SOCial INTelligence
Support To the Force Supporting Plan Theater Collection Manager TECHnical INTelligence
Teknisk underrttelsetjnst Teknisk signalspaning
Theater Frequency Management Cell Telekrigfring Taktisk, organisatorisk, ekonomisk mlsttning Taktiska psyops-team Tidskritiska ml Underrttelser United Nations High Commissioner for Refugees Varning och motverkanssystem
Tactical Psyops team Time Sensitive Target Unmanned Aerial Vehicle
160
Medverkande
Sakansvarig vlt Ulf Forssberg Ordfrande till sekretariat vlt Peter Stolt ( 06) vlt Joakim Isaksson (06 08) Sekretariat vlt Ulf Forssberg vlt Irne Clment OA Anna Marklund OA Helena Holmstrm Strehlenert OA Carin Rencrantz Arbetsgrupp Mj Andreas Ahlqvist Mj Bjrn Andersson Kn Johan Forsberg Mj Per Galvr Avddir Fredrik Konnander vlt Anders Lag Kn Jonas von Mentzer Mj Per-Ove Norell vlt Johnny Resman vlt Per Sarri vlt Peter Selg vlt Christer Svanborg vlt Patrik Thom Samt resurs ur MUST som ej kan namnges.
Producerad av Autotech Teknikinformation i Stockholm AB Projektledare: Original/form: Illustrationer: Gunnel kerblom Lena Mattisson Gunnel kerblom Leif Sundberg, Srman Information & Media AB, sid 16

Swedish PSYOP Military Manual

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Swedish PSYOP Military Manual

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

1

Frsvarsmaktens Handbok Informationsoperationer

Handbok Info Ops

Christer Lidstrm Ulf Forssberg

M7739-352014 Central lagerhllning: Frsvarets bok- och blankettfrrd

Genomfrande av en operation med informationsoperationer ____________________________ 85

Foto: Combat Camera, FBB

Anvndande av begrepp och frkortningar

Foto: Erik Thulin, FBB

Informationsmiljn (Information Environment)

Koordinering av informationsoperationer och verkan p informationsarenan

2.2.1 Koordinering mellan olika strategiska maktmedel

2.2.2 Koordinering mellan olika niver

2.2.3 Koordinering/relationer mellan arenor

2.2.4 Koordinering mellan verkansmedel

2.2.5 Koordinering vid multinationella operationer

2.2.6 Synkronisering avseende tidsfrhllanden

Graderad verkan och vrdering av eekter

INFO Ptryckning Styrkedemo - visa musklerna

Styrkedemo - visa musklerna CIMIC INFO

Se vidare Kap 6 Utvrdering. Frsvarsmakten, Militrstrategisk doktrin 2002, sid 75.

2.5.1 Vilja och frstelse

CNO Telekrig, vrig signalkrigfring Fysisk bekmpmpning

Frmga Frstelse Vilja Psyops Vilseledning

CNO Telekrig, vrig signalkrigfring Fysisk bekmpmpning

Frmga Frstelse Vilja

INFO Und - CIMIC

INFO Und - CIMIC

Foto: Rickard Wissman, FBB

Foto: Erik Biverot, FM

Foto: Patrik Lif, FOI

Foto: Anja Edwardsson, FBB

3.1.1 Psykologiska operationer, psyops

Foto Katja berg, FBB

EMCON-plan (Emission Control)

Tabell 2. Exempel (princip) fr ett visst skede

Frklaring p RSI-koder i tabell 2

3.1.3 Dator- och ntverksoperationer, CNO

Jmfrelse mellan CNO och telekrig

3.1.4 vrig signalkrigfring

Foto Steanie Mller, FBB

Jmfrelse mellan vrig signalkrigfring och telekrig

3.1.5 Fysisk bekmpning

Denition av fysisk bekmpning vid informationsoperationer

12 Se vidare Kap 4 Planering.

3.1.6 Information Assurance, IA

Bild 3. Begrepp som underordnas Information Assurance.

3.1.7 Operationssekretess, OPSEC

Foto: Torbjrn F Gustafsson, Combat Camera

15 Jmf Counter intelligence.

Jmfrelse mellan vilseledning och OPSEC

Beskrivning av verksamheter som stdjer Info Ops

3.2.1 Underrttelser, Und

Underrttelseunderlaget r i mnga fall avgrande fr att kunna genomfra framgngsrika informationsoperationer.

3.2.2 Informationstjnst, INFO

Foto: Jonas Bengtsson, FBB

Jmfrelse mellan psyops och informationstjnst

Strategi (fr extern kommunikation)

Kanaler, inte egna media (lokala, nationella och internationella internet mm

Mlgrupper journalister (lokala, nationella och internationella) allmnheten

Bild 4. Psyops och informationstjnst i ett internationellt operationsomrde.

3.2.3 Civil-militr samverkan, CIMIC

Jmfrelse mellan CIMIC och Informationstjnst