Revista Miqesia NR.4

You might also like

Download as pdf or txt
Download as pdf or txt
You are on page 1of 72

Miqsia

LAmicizia
Nr.4 Prill 2013
Revist kulturore periodike e Shoqats Kombtare t Miqsis & Bashkpunimit Shqipri - Itali
Rivista Culturale periodica dellAssociazione Nazionale dAmicizia e Collaborazione Albania - Italia

Viti IV i botimit

Revista MIQSIA

REDAKSIA Organ i Shoqats Kombtare t Miqsis dhe Bashkpunimit Shqipri Itali. REDAZIONE Organo dellAssociazione Nazionale Dellamicizia e la Collaborazione Albania - Italia

Mirnjohje

Fjala e presidentit z. Nikoll Lleshi me rastin e festimit t 100 -vjetorit t Shpalljes s Pavarsis s Shqipris 4 Discorso del presidente il sig.Nikoll Lleshi in occasione dei festeggiamenti del 1000 anniversario dellindipendenza dellAlbania 5 100 vjetori i shtetit t ri shqiptar 100 tessimo anniversariodel nuovo stato albanese 7 10

Ideatori/Ideatore z. Nikoll LLESHI Presidenti i Shoqats Drejtori /Direttore: Ing.Vlash GEGA Zv/Drejtor/vice Direttore: z. Pjetr NIKOLLI Kryeredaktori/Capo Redattore: Studjuesi: z.Vlash PRENDI zv/Kryredaktor/Redattore: Studjuesi: z.Gjon MARKU Redaktor /Redattore: Prof. As.Dr. Zef GJETA Shkrime Historike/Scritture Storiche Prof. As. Dr. Zef GJETA Studiuesi z. Vlash PRENDI Studiuesi z.Gjon LLESHI Prkthime/Traduttore: Ermelinda DODA Ing.Bersjan LLESHI Marketingu/Marketing: z.Pashk META zj.Vjollca JAHJA z. Martin GECAJ Manazhimi /Manager: z. Sandr NDOCI z.Martin CETINA z.Ded KOLA z.Isuf MYRTAJ Etika&Komunikimi/Etica e Communicazione z.Pashk SYZIU znj.Drita DASHI zj.Vojsava MARKU z. Besim HAMATAJ Kopertina /Copertina Ing. Bersjan LLESHI Grafika/Grafica Dafina STOJKO Adresa/Indrizzo: Lac Kurbin, Albania Tel : 0035553222738,00355682279697 e-mail:anaca_i@yahoo.com

Koncert festiv me rastin e 100 vjetorit t Shpalljes s Pavarsis s Shqipris 14 Concerto festive- In occasione del 1000 anniversario della Proclamazione di Indipendenza dellAlbania 16 Kurbini dhe Pavarsia e Shqipris 18 Kurbin e lindipendenza dellAlbania 24 Dallgt e fatit, Shime Deshpali - poeti i panjohur arbresh i Zars, me rastin e 115 vjetorit t lindjes 30 Le onde del destino, Shime Deshpali poeta non noto arbresh di Zara, in occasione del suo 115 anno di nascita 33 Nga ekspozita e pikturs n galerin Pigna n radio Vatikan 37 Dalla mostradi pittura nella galleria Pigna in radio Vaticano 39 Pr t mos u bjerrun vlerat etnokulturore kombtare, nj muze i ri etnohistorik n Kurbin-Shqipri 42 Per non perdere i valori etnoculturali nazionali, un nuovo museo etnostorico a Kurbin, Albania 46 Shpallen Antar Nderi t shoqats n cermonin e festimit t 100 vjetorit t Shpalljes s Pavarsis s Shqipris 49 Proclamati Membro Onorario dellassociazione al giubileo del 100 anniversario della Dichiarazione dIndipendenza dellAlbania 50 Vizion, miqsi dhe bashkpunim n Shkodr, me konsullin italian Roberto Andreotti, Antar Nderi i Shoqats 51 Visione, amicizia e collaborazione a scutari , con il console Roberto Andreotti, Membro dOnore 52 N Kurbin nuk vdes trimnia 53 Krenaria e shqipnis s lasht 55 Nj atdhe ka Shqipja, qndron si kala 56 Po luftojn bijt e Arbnis 56 Albashoes 58 21 vjet miqsi dhe bashkpunim me rastin e 21-vjetorit t krijimit t shoqats s miqsis Shqipri-Itali 59 Kshillit komunes MilotKurbin 64 Kshillit bashkis La Kurbin 65 U nderuan me titullin Antar Nderi i shoqates n Jubileun e 100 vjetorit t Pavarsis s Shqipris Onorati con il titolo Membro Donore dellassociazione nel giubileo del 100 anniversario dellIndipendenza dellAlbania 66 Takim pune / incontri di lavoro 70

Shtypur n shtypshkronjn / Stampa: GEER, Tirana- 2013


Revista MIQSIA

MIRNJOHJE
N Jubileun e Madh t 100 Vjetorit t Shpalljes s Pavarsis t Shqipris, Stafi drejtues i Revists Miqsia n Nr.4 Viti 2013 ka nderin ti shprehi Mirnjohje pr t gjith institucionet, Shoqatat, fondacionet e indiuvitt, t cilt kan punuar e vazhdojn t punojn dhe hedhin ide, mendime dhe projekte pr bashkimin e trojeve tona etnike Shqiptare. U SHPREHIM MIRNJOHJEN TON: 1 Pr ndihmn e madhe q kan dhn, SHBA, Italia dhe Austro Hungarez n themelimin dhe konsolidimin e Shtetit Shqiptar dhe lufts ndaj pushtuesit Osman n vendit ton. Kjo mbshtetje u konkretizua nprmjet klerit Katolik n Shqipri , n armatosjen e kryengritsve t krahinave t veriut si dhe n hapjen e Shkollave Shqipe pr her t par n Kurbin duke u msuar gjuhn shqipe q n vitin 1632 dhe pastaj n t gjith Shqiprin. 2 PARLAMENTI DEMOKRATIK SHQIPTAR, nj kontribut t madh q kan dhn pr miratimin e ligjeve demokratike, miratimin e Kushtetuts si dhe njsimin e Abetares pr t gjith trojet shqiptare kudo q ndodhen , si dhe miratimin e ligjit pr ngritjen e Shoqris Civile n Shqipri. 3 Mirnjohje pr t gjith nismtart q s bashku me z.Ylli Malaj , themeluan n qytetin bregdetar t Vlors Shoqatn Kombtare t Miqsis dhe Bashkpunimit Shqipri Itali n Shqipri n vitin 1991. 4 Mirnjohje t veant z.Simon KUZHNINIT- Kryetar i Lidhjes Shqiptare n Bot dhe stafit t Tij, pr kontributin q ata kan dhn pr ndrgjegjsimin e popullit shqiptar me sensin e mirkuptimit dhe bashkpunimit n mbar botn. 5 z.Tahir MUHEDINI dhe z.Shptim IDRIZI t Partis PDIU pr punn, prkushtimin dhe kmbnguljen e tyre pr t njohur t drejtat e Shqiptarve t krahins s Camris pran organizmave ndrkombtare dhe t kthimit t pronave t prvehtsuara nga shteti shovinist grek. 6 z.Kreshnik SPAHIA Kryetari i Partis KUQ E ZI, duke punuar n Shqipri dhe n disa Shtete t Europs e bots po arrin t ndrgjegjsoj opinionin publik kombtar e ndrkombtar se Shqiptart duhet t bashkohen n nj shtet etnik t vetm e me t njjtin flamur. 7 z. Azgan HAKLAJ President i Unionit Artistik t Kombit Shqiptar, i cili ka punuar dhe punon shum nprmjet kultures , aktivitetet kulturale duke shpalosur traditat e bukura t kombit ton. Ai nprmjet aktiviteteve dhe koncerteve n trevat shqipfolse dhe n bot e qytetruar ndikon n pasqyrimin e vlerave historike t mbar kombit shqiptar duke mbajtur t njohur pr t gjith, traditat tona pr emigrantt kudo q jan dhe veanrisht me Arbresht si model atdhedashurie. 8 z. Albin KURTI Kryetar i Partis Vetvendosja n Kosov. Ai po jep nj kontribut t madh pr t br bashkimin e trojeve Shqiptare Kosov - Shqipri e m gjr. Ai po punon me t gjitha strukturat e partis s tij n Parlamentin e Kosovs, n kancelarit Europine e Botrore q Shqiptart t ken nj Flamur e t jen t bashkuar n nj shtet. Shprehim mirnjohje t veant pr t gjith ata individ emigrant n shtete t ndryshme t bots q kan kontribuar n ngritjen e Shoqatave kulturore dhe artistike pr t mbrojtur t drejtat e tyre dhe pr t pasqyruar vlerat e kulturs, traditave e zakoneve t krahinave t ndryshme t Shqipris e cila do tu shrbej brezave t ardhshme pr ta vazhduar me kto tradita t bukura, si edhe pr prpjekjet e tyre t pakursyera pr hapjen e Shkollave shqipe pr fmijt shqiptar pr t mos harruar kurr gjuhn shqipe, gjuhn e nns. 9. Prof. Dr.Koo DANAJ Kryetar i Levizjes per Shqiperine Natyrale, ka dhn nj kontribut t veant n lidhje me shtjen kombtare , duke dhene nj platform konkrete e t shkruar, me t ciln jepen argumenta t drejta dhe bindse mbi at q ai quan Shqipria Natyrale. Nga Kolegjumi i Redaksis s Revists Miqsia Nr.4. Viti 2013
Revista MIQSIA

FJALA E PRESIDENTIT Z. NIKOLL LLESHI ME RASTIN E FESTIMIT T 100 -VJETORIT T SHPALLJES S PAVARSIS S SHQIPRIS
i Konferencs Ipezhkvnore t Shqipris. z. Artur Bardhi Kryetar i Bashkis La. Deput t Qarkut Lezh z. David Luka - Profesor i nderuar nga Shkodra dhe msues prej 30 vitesh n Kurbin z.Gjovalin Shkurtaj Akademikun dhe Profesorin e Universitetit t Gjuhsis dhe Letersis Shqipe n Tiran me origjin nga Shkodra. Drejtues nga Qarku e Prefektura Lezh, Shkodr, Mirdit e Kurbin si dhe drejtues t Partive Politike e t Shoqatave homologe. Pa prjashtim t gjithve u uroj mirseardhjen. T nderuar t pranishm! T gjith drejtuesit e Shoqats son n rrethe n kt jubile t madh kan qn t angazhuar q kjo fest t marr dimensionin q krkon ky moment historik pr Shqiprin, festimi i 100- vjetorit t Shpalljes s Pavarsis t Shqipris. Zhvillimi i ktij aktiviteti ktu n Kurbin ka nj simbolik t vecant. Kurbini njihet tashm nga t gjith shqiptart se sht vendi ku jan hapur pr her t par shkollat shqipe, jan zhvilluar kuvende t mdha dhe jan marr vendime pr tu bashkuar n luft kundra pushtuesve osman. Qendra e ksaj levizje patriotike ishte Arqipeshkvia e Durrsit me Seli n Delbnisht t Rrethit Kuirbin q drejtohej nga Arqipeshkvi Imz. Prend Bardh Kameri, biri i ktij fshati s bashku me patriotet e mdhenj Gjin Pjetri e Dom. Nikoll Kaorri me mbshtetjen nga t gjitha fiset e ksaj zone e m gjr..Arqipeshkvi Prend Bardh Kameri dhe Dom. Nikoll Kaorri organizuan pritjen e Ismail Qemalit m ardhjen e tij n Durrs pr ngritjen e flamurit n Vlor. Kta patriot Kurbinas me n krye Gjin Pjetrin ngriten Flamurin e Gjergj Kastriotit, heroit ton Kombtar,m par nga tjert me datn 28 Nndor 1912 n orn 10 paradite n Milot. Po kshtu prfaqsues i Kurbinit q mori pjes n ngitjen e Flamurit n Vlor me 28 Nndor 1912 prkrah Ismail Qemalit u caktua zvendsi i Arqipeshkvit Prend Bardh Kameri, patrioti Dom. Nikoll Kaorri i cili u shoqrua deri n Durrs nga Pjetr Ndue Lleshi e Nikoll Dod Simon Selala duke e bashkuar me t tjer potriot q vajtn n Vlor pr t ngritur Flamurin Kombtar q Shqipria t Shpallej Shtet i Pavarur. N kryengritjen e Kurbinit qe i pati fillimet rreth vitit 1898, me perpjekjet e Imz.Prend Bardhi dhe Gjin Pjetri, u angazhuan shum patriot t tjer kurbinas qe luftuan pr pavarsi. Permendim me nderim figura t shquara atdhetare t treves son si Llesh Marka Kola, Llesh Pjetr Koka, Hoxh Muharremi, Llesh Pjetr Vathi, Pren Ndrec Gega,Shaban Kasemi, Nikoll Kol Mehilli, Lazr Gjoka, Nikoll Ndre Bardhoku,Tom Piroli, Nikoll Dod Selala, Marka Gjin Preni, Pjetr Ndue Lleshi, Mark Mir Miri, Ded Marash Ulaj, Hasan Shafloqi, Ali Dervishi, Kol Lek Bori, Pjetr Balozi etj. Nn drejtimin e ksaj Selie ipeshkvnore u hapn shkollat e para shqipe n Shn Premte t Kurbinit. n vitin 1632 nga Arqipeshkvi Mark Skura, ndrsa nga Arqipeshkvi Rafaele DAmbrozio

T nderuara zonja e zotrinj, Mirseerdht ! sht knaqsi e veant pr mua tju prshndes n emr t Shoqats Kombtare t Miqsis dhe Bashkpunimit Shqipri Itali q un drejtoj, me rastin e festes s 100 -vjetorit t Shpalljes s Pavarsis t Shqipris, ku pak dit na ndajn nga kjo fest madhshtore q kombi Shqiptar pret me 28 Nntor 2012. Pjesmarrja juaj na nderon dhe sht nj ndjenj respekti dhe vlersim pr punn e Shoqats son. T nderuar t pranishm, dua q tu uroj mirseardhjen n kt koncert festiv prsonaliteteve q jan ftuar e na ndrojn me ardhjen e tyre n aktivitetin ton. zj.Jozefina Topalli Kryetare e Parlamentit Shqiptar z. Massimo Gaiani Ambasador i Repubilks Italiane n Tiran z.Roberto Andreotti Konsull i Konsullats Italiane n Shkodr Imz. Angelo Masafra Ipezhkv i Shkodrs - Pultit dhe Kryetar

Revista MIQSIA

n Delbnisht 1856 si dhe n Tiran e Durrs n vitin 1872.Kurse nga Arqipeshkvi Prend Bardh Kameri n vitin 1900 n Milot e n Rreshen. N vitin 1901 ne Lac dhe n vitin 1921 n Zhej t Kurbinit etj. Msuesit e par n kto shkolla ishin Dom Ndue Lleshi, Dom Mark Vasa, At Shtjefen Gjeovi dhe Dom Mark Biba. N misionin e tyre fisnik, Aqipeshkvi Rafaele DOmbrozio me origjin nga Napoli i Italis dhe pasardhsi i tij Pren Bardh Kameri nga Delbnishti i Kurbinit udhhiqeshin nga fryma e Kuvendit t Arbnit t mbajtur n Merqi t Lezhes n vitin 1703 me porosi t Papa Clementit XI Gjon Franesk Albani Lai, pasardhs i familjes s Mhill Lait Nga Kurbini. Partner e miq t mdhenj t kombit shqiptar n ato vite, por edhe sot mbetn gjithnj Shtetet e Bashkuara te Amerikes, shteti mik Italian,Vatikani dhe shteti Austro Hungarez ku nprmjet misioneve t tyre fetare dhe katolike bn t gjitha prpjekjet e duhura pr perhapjen e arsimit shqip dhe ndrtimin e shtetit shqiptar. Zonja dhe zotrinj.! Pr ne si Shoqat sht nj detyr parsore q m punn tone t rrisim bashkpunimit me Italin

fqinje e t shtrojm sa m shum ura miqsie e lidhje institucionale me kt vend mik, kjo do t sjell vecse zhvillime t reja pozitive pr vendin ton. Nj obligim t vecant do t kemi ne si Shoqat n t ardhmen, bashkpunimin me Arbresht e Italis t cilt jan nj ur e fuqishme lidhjeje gjaku me fqinjn ton t vjetr. Ata po punojn shum n ruajtjen e gjuhs, traditave dhe zakoneve duke ua br t ditur brezave t tyre se jemi me gjak shqiptar dhe se duhet ti ruajm fort kto tradita. -Gjej rastin dhe dua t prshndes n mnyr t vecant para jush pr nj pun t madh zotrinjt, Akademikun e Profesorin e nderuar z. Gjovalin Shkurtaj dhe t gjith kolegt e Tij, Shqiptar e Arbresh pr punn e madhe qe kan br pr hartimin e miratimin e Atlasit Dialektologjik t Gjuhs Shqipe i cili ka vlera jashtzakonisht t mdha edhe n aspektin territorial t harts me fqinjt tan. Prof. David Lukn, nj studjues i nderuar dhe msues q sherbeu prej 30 viteve edhe n Kurbin i cili flet me respekt pr historin e ksaj krahine, t ciln e njeh shum mir. Shum t nderuar t pranishm !

Po kshtu nj nga problemet shum t rndsishme qe krkon vemendje maksimale nga ana jon sht nisma pr hapjen e Shkollave Shqipe n Itali pr fmijet shqiptar q jetoj atje. N disa qytete t Italis shkollat jan hapur, por ato kan nevoj pr mbshtetje nga Ministria e Arsimit dhe Shkencs e Shqipris. N kt jubile t 100 Vjetorit t Shpalljes s Pavarsis t Shqipris,, Shoqata jon n bashkpunim me Unionin e Shoqatave Kulturore dhe Atdhetare t Kurbinit u ka propozuar kshillave t bashkis La dhe t Komons Milot q kta patriot t Kurbinit dhe t kombit shqiptar t prkujtohen duke u vn emrat e tyre rrugv,shesheve dhe institucioneve kulturore, n rspekt t kontributit patriotik dhe atdhtar t tyre. N prfundim t nderuar t pranishm, un dua t prshndes e t falenderoj n emer t Shoqats Kombtare t Miqsis dhe Bashkpunimit Shqipri - Itali pr bashkpunim Bashkin La, artistt, krijuesit, sponsort e ktij aktiviteti n kt jubile t 100 vjetorit t Shpalljes t Pavarsis s Shqipris. JU FALEMINDERIT

Discorso
Del Presidente il sig.Nikoll Lleshi in occasione dei festeggiamenti del 1000 Anniversario dellIndipendenza dellAlbania
Onorevoli signore e signori, Benvenuti! un inmenso piacere per me di salutarvi a nome dell Associazione Nazionale dAmicizia e Collaborazione Albania Italia, in occasione dei festeggiamenti del 100o anniversario dellIndipendeza del Albania, dove pochi gironi ci dividono da questa grande festa che la nazione Albanese aspetta nel 28 novembre 2012. La vostra partecipazione chi onora ed un segno di rispetto e di valorizzazione per il lavoro della nostra Associazione. Onorevoli partecipanti, voglio augurare il benvenuto in questo concerto festive alle personalit invitate e che ci onorano con la loro presenza. Sua Eccelenza Mons.Angelo Masaffra Arcivescovo di Scutari Pult e Presidente della Conferenz Arcivescovale dellAlbania. Il sig.Artur Bardhi Sindaco del Comune di La Prof.Dr.Gjovalin Shkurtaj Academico e Profesore nella Facolt di Lettre Albanesi nel Universit di Tirana. Dirigenti della Regione di Lezha, Scutari, Mirdita e Kurbin e vari dirigenti dei Partiti Politici e Associazioni omoleghe. Onorevoli partecipanti !
Revista MIQSIA

Tutti i dirigenti della nostra Associazione nei distretti in questo grande giubileo sono stati impegnati che questa festa possa ottenere una dimensione che questo momento storico richiede per lAlbania. Lo svolgimento di questa attivit a Kurbin ha un particolare significato. Kurbini oramai e conosciuto da tutto gli albanesi come il distretto dove sono stati aperti per la prima volta la scuola della lingua albanese, sono stati svolti grandi assemblee e prese decisioni per unirsi contro gli invasori otomani. Il centro di questo moviemento patriotico era lArcivescovia di Durrazzo con sede a Delbnisht del distretto di Kurbin con a capo lArcivescovo Mons.Prend Bardh Kameri (Primo Bianco) figlio di questo paesino, insieme ai grandi patrioti Gjin Pjetri e Don Nikoll Kaorri con il sostegno di tutte le famiglie di questa zona e pi in largo. LArcivescovo Prend Bardh Kameri e Dom Nikoll Kaorri hanno organizzato il ricevimento di Ismail Qemali per il suo arrivo a Durrazzo per inalzare in dopo la bandiera a Valona. Questi patrioti di Kurbin con a capo Gjin Pjetri hanno inalzato la bandiera di Girogio Kastriota, nostro eroe nazionale, prima di tutti gli altri il 28 novembre 1912 alle ore 10 di mattina a Milot. Cosi anche come rappresentante di Kurbin ha partecipato nella cerimonia di inalzamento della bandiera a Valona nel 28 novembre 1912 con Ismail Qemali e stato disegnato il Vice Arcivescovo Dom Nikoll Kaorri il quale e stato acompagnato fino a Durrazzo da Pjetr Ndue Lleshi e Nikoll Dod Simon Selala unendosi ad altri patrioti per andare a Valona. Nella rivolta di Kurbin la quale ha iniziato nel anno 1898, con i tentative di Mons. Prend Bardhi e Gjin Pjetri, si sono impegnati molti altri patrioti di Kurbin che hanno combatuto per lindipendenza. Volgio nominare alchune delle figure come Llesh Marka Kola, Llesh Pjetr Koka, Hoxh

Muharremi, Llesh Pjetr Vathi, Pren Ndrec Gega, Shaban Kasemi, Nikoll Kol Mehilli, Lazr Gjoka, Nikoll Ndre Bardhoku, Tom Piroli, Nikoll Dod Selala, Marka Gjin Preni, Pjetr Ndue Lleshi, Mark Mir Miri, Ded Marash Ulaj, Hasan Shafloqi, Ali Dervishi, Kol Lek Bori, Pjetr Balozi ecc. Nella direzione di questa sede arcivescovale si sono aperete le prime scuole di Albanese a Shn Premte di Kurbin nel anno 1632 dallArcivescovo Mark Skura, mentre dalArcivescovo Raffaele DAmbrozio a Delbnisht nel 1856 ed anche a Tirana e Durrazzo nel anno 1872. Mentre dal Arcivescovo Prend Bardh Kameri nellanno 1900 a Milot e a Rreshen. Nellanno 1901 a La e nellanno 1921 a Zheja e Kurbin ecc. I primi insegnati in queste scuole erano Dom Ndue Lleshi, Dom Mark Vasa, At Shtjefen Gjeovi e Dom Mark Biba. Nella loro nobile missione, lArcivescovo Raffaele DAmbrozio con origine napoletana e il suo sucessore Mons.Pren Bardh Kameri da Delbnisht di Kurbin sono stati condotti dallo spirio dellAssemblea di Arbni tenuta a Merqi di Lezha nel anno 1703 con ordine di Papa Clemente XI Giovanni Francesco Albani (Lai), discendente della famiglia di Mhill Lai da Kurbin. Grandi partner e amici della nazione albanese nei quei anni , ma anche oggi rimangono il stato italiano, il Vaticano e lAustro Ungeria dove con le loro missioni cattoliche hanno fatto tutti gli sforzi voluti per espandere linsegnamento in albanese e nella costruzione della stato albanese. Signore e signori ! Per noi come Associazione un dovere principale che con il nostro lavoro di crescere la collaborazione con lItalia e di costruire nuovi ponti di amicizia e lagami instituzionali con questo paese amico, questo porter solo svolti positive nel nostro paese. Un particolare obligo abbiamo noi come Associazione nel future,

la collaborazione con gli arbresh dellItalia, i quali sono un ponte potente e legame di sangue con I nostril antichi amici. Loro stanno lavorando molto a preservare la lingua e le tradizioni, facendo sapere ai loro discendenti che sono di sangue Albanese e che devono preservare fortemente queste tradizioni. Colgo loccasione e voglio salutare in modo particolare per un loro grande lavoro lAcademico Prof.Dr.Gjovalin Shkurtaj e i suoi coleghi albanesi e arbresh per il grande lavoro che hanno fatto per lAtlante Dialectologico della Lingua Albanese, il quale ha un inmenso valore anche nellaspetto territorilae della carta dei nostri vicini. Il Prof.David Luka, un onorato studioso e ex insegnante che ha servito per circa 30 anni. Onorevoli partecipanti! Uno dei problemi importanti che richiedono unattenzione massima da parte nostra quella di aprire nuove Scuole della Lingua Albanese in Italia per i bambini che vivono la. In alchune delle citta dItalia si sono aperte, ma loro hanno bisogno per il sostegno del Ministero dellIstruzione dellAlbania. In questo jubileo del 100o anniversario dellIndipendenza dellAlbania, la nostra Associazione in collaborazione con lUnione delle Associazioni Culurali e Patriotiche di Kurbin, hanno proposto ai Consigli Comunali di La e Milot che i patrioti di Kurbin e della nazione albanese si possano ricordare mettendo i loro nomi alle vie, alle piazze e alle instituzioni culturali in rispetto del loro contributo patriotico. In fine onorevoli partecipanti, voglio ringraziare a nome dellAssociazione Nazionale dAmicizia e Collaborazione Albania Italia per la collaborazione il Comune di La, gli artisti e gli sponsor di questa attivitia del 100o anniversario dellIndipendeza dellAlbania.

Vi ringrazio tanto

Revista MIQSIA

100 vjetori i shtetit t ri shqiptar


pikrisht kjo dat q shnon kthesn e madhe n rrjedhn e historis mjaft t mundimshme t popullit shqiptar. Kjo dit u parapri me kryengritje q uzhvilluan n shum zona t vendit, duke filluar nga malsia veriore e duke vazhduar thuase n t gjitha zonat e rndsishme t vendit. Prpjekjet e patriotve shqiptar nuk kishin reshtur, por n fund t shekullit t XIX, kto prpjekje u konkretizuan m tej me prhapjen e alfabetit, me prpjekjet pr t shkruar gjuhn shqipe, n botimin e reviztave e gazetave (kryesisht jasht vendit), me tubime t ndryshme n mbshtetje t pavarsis dhe t liris, me peticione e deri edhe me kryengritje t armatosura n zona t ndryshme t vendit. Por sht me vend t thuhet se 100 vjet n jetn e nj shteti jan mjaft pak dhe ne shqiptart nuk kemi nevoj as mundsin q t kufizohemi n kt prvjetor. Q nga 28 Nntori i vitit 1912, ka filluar t shkruhet historia e shtetit t ri shqiptar, por shteti shqiptar, i formuar e i mbajtur nga shqiptart e organizuar, jetestar, qndrestar, dhe plot vitalitet kan mijra vite q jetojn n trojet e tyre. Historia e popullit shqiptar, sht historia e nj populli nga m t vjetrit e Europs, pasi sht vijimsia pellazgo-iliro-shqiptare q e dshmon kt. Jan edhe faktet e pafundme arkeologjike, historike, gjuhsore, etnografike, e kshtu n vijim q dshmoj se gadishulli Pellazgjik-Ilirik (i quajtur pa t drejt Ballkanik), ka qn i banuar nga paraardhsit e shqiptarve. Iliria u forcua, fitoi emr dhe u shqua nga banort e saj, nga vet ilirt. Por ishte pikrisht madhshtia, emri i madh dhe pasutit q krijuan ilirt, ato q nxitn cmirat dhe dshirat e t tjerve pr t pushtuar, shfrytzuar, coptuar e shkatrruar. Pr voja shekullore e prijsve tan si Bato, Genti, Teuta, Gjergj Kastrioti e prijsit e fiseve t mdha e t pannshtruara shqiptare, nga kryengritjet e mdha q kulmuan Lidhjen e Prizrenit, shpalljen e pavarsis s Shqipris, nga Kongresi i Lushnjs e Lufts s Vlors, nga LAN-i dhe nga UKja tregojn pr aspiratn e pashterur t shqiptarve pr tu qeverisur vet. Gjith kto prpjekje ndikuan n forcimin e deri n imentimin e liris e pavarsis s shqiptarve, jan shembulli m kuptimplot dhe udhrrfyes pr shqiptart q guxojn t mbrohen nga padrejtsit e kohve t kaluara dhe t hedhin n koshin e plehrave traktatet e diplomacive sekrete dhe t zhabave t qeverisjeve klanore, krahinore etj. sht me vend t thuhet se familjet e shquara shqiptare, t tilla si: Arianit, Muzakaj, BuaShpataj, Skuraj, Balshaj, Topiaj, Mazrek dhe shum t tjer, ishin formacione parashtetrore t bots shqiptare. Madje, mund t pranohet se n kushtet e periudhs historike kur ekzistuan ar ritn t ken shtetin e tyre; ato kishin stemat e tyre, kancelerit, bibliotekat e dorshkrimeve, prkthyesit, notert, zyrat e komunikimit me jasht. Shteti i Arbnit, pr t cilin n vitet 1970 Dh. S. Shuteriqi pati gjetur edhe inskripcione e emblema n gur, ekzistonte qysh n prag t Rilindjes Europiane, si ekzistonte thema e Durrsit. Arbria n kt koh ishte organizuar si shtetet perndimore, me dukate dhe konte; me zotr fisnik. Ndrkoh q nj pjes e madhe e qyteteve t ultsirs s vendit, prej Durrsit, Krujs, Lezhs, Danjs, Shkodrs, Drishtit, Shasit, Ulqinit e Tivarit, Kotorrit, kishin arritur n nj rregullim t till t jets urbane, sa t kishin statute dhe rregullore, q ishin kushtetuta t modelit t Rilindjes Europiane, nj prpjekje pr tu kthyer te
Revista MIQSIA

Nga: Prof. AS. Dr Zef Gjeta Ashtu si edhe shum vende t rajonit, Shqipria ka nj histori jo t gjat t shtetit t ri. Pr fatin jo t mir t vendit ton, jemi kombi q fituam m s voni pavarsin e vendit nga t gjith kombet e rajonit ton. Por edhe pas pavarsis nuk ishte aspak e leht pr popullin, i cili duke patur gjithnj patriot dhe lufttar t ndrtimit t shtetit modern, arritn tu bjn ball si presioneve t jashtme ashtu edhe bashkimit t fuqive t tyre me armiq e tradhtar t brendshm. Kan kaluar tashm 100 vjet q nga moment kur shqiptart, me an t nj akti solemn i deklaruan bots se jan akoma ktu, se jan pjes e ksaj bashksie q sot mbahet si elita e bots, se kan dashur e duan t jetojn n paqe e fqinjsi t mir me t gjith, por pik s pari shqiptart duan q t jen t lir, t pavaruar e t ken mundsi t shprehin e t mbrojn interesat e tyre. Dita e 28 Nntori 1912 ishte kurorzim i prpjekjeve t pandalshme, heroike, t lara me gjakun e bijve nga m t mirt e kombit, dhe mund t konsiderohet si nj dit m fat n lidhje me pavarsin e Shqipris. sht

burimi, te modelet e republikave dhe demokracive antike. Por, ai q ndrion me veantit e veta n historin shum shekullore t vendit sht prijsi i shqiptarve Gjergj Kastrioti Sknderbeu q organizoi, drejtoi e zhvilloi luftn pr qndresn antiosmane t popullit shqiptar. Ai arriti form mjaft t lart t organizimit t shtetit dhe kishte ambasadort e vet n Perndim, kishte kshilltar e sekretar, kishte gjithashtu titujt e tij t nderit t akorduar nga mretr e shtete t fuqishme t kohs. Ai njihet si Dominus Albaniae, pastaj edhe si Epirotarum Rex dhe me shum tituj t ngjashm. E till ishte n at koh edhe Europa vet, Europ e mbretrve dhe e sovranve q sundonin vendin me kuror t trashgueshme. Idet pr shtetin shqiptar sunduan gjith shekullin e romantizmit, tek arbresht dhe n shoqrit kulturore-atdhetare n Lindje. Flamuri shqiptar vinte q nga thellsit e mesjets, po ashtu dhe himni ishte knduar para se Shqipria t bhej e pavarur. Por, plaku i urt i Vlors, babai i pavarsis e ka thn me kohs at q krkuan edhe rilindasit e liris e pavarsis m par, se pa Kosov (n kuptimin e gjer t shiptarv n ish Jugosllavi) dhe pa amri nuk mund t ket Shqipri n kuptimin e plot t fjals, n aspektin etnik, natyror dhe historik t ktij kombi. Asnjra nga kto krahina nuk mund t jetoj e prparoj pa trsin e pasurive t veta n do skaj, si e kan treguar mjaft her gjat viteve vet atdhetart e prkushtuar shqiptar, por edhe t huajt miq t vrtet t shqiptarve, t cilt kan shkruar vepra t argumentuara mir. Ndrtimi i shtetit t ri shqiptar dhe prosperiteti i tij, nuk ishin nj pun e leht, madje historia tregoi se ishte nj betej e gjat, e mundimshme dhe q krkon kontribut shum t madh nga t gjith. Megjithse viti 1912 ishte nj vit me fat pr fatete e Shqipris, periudhaa q pasoi ishte mjaft e rnd, duke filluar nga viti 1913 i cili ishte viti i mbrapsht e tragjik i coptimit m t bujshm e m

t paturpshm, pr pasardhsit e trungut pellazgo-iliro-shqiptar. M tej, mund t thuhet se periudha 1912-1915 paraqitn nj shtet mjaft t dobt, q u shoqrua me ndikimin shum t madh t Komisionit t Kontrollit Ndrkombtar dhe me pushtime n t gjitha ant e vendit. Kjo ndrhyrje ishte mjaft e rnd, por po aq i rnd ishte edhe justifikimi q u prdor pr kt: gjoja shqiptart barinj nuk din t qeverisnin dhe fqinjt grabitqar me platformat shovene serbe e greke. U bn edhe traktate sekrete greko-italiane pr coptime t reja, por plasi Lufta e Par Botrore dhe antishqiptart vendas e t huaj u hodhn n veprim, pr t marr e prfituar sa m shum nga Shqipria. Nga brenda trojeve shqiptare vepronin tradhtart q synonin vetm pr tu br mbretr vasal duke shitur territore t muara t trojeve arbnore apo duke br traktate coptimesh me serbomalazezt, etj, ku veohet revolta nga esatpashistat, apo grebenistt dhe dumbabistt haxhiqamilist q donin t risillnin babadovletin, apo edhe vorio-epirotasit pr tu bashkuar me nnn Greqi. Kto prpjekje e sulme, t ardhura nga shum an e nga armiq t shumt, thuajse gjat gjith historis s popullit shqiptar, e paraardhsve t vet pellazgo-ilirt e arbnort, ndonse nuk arritn ta shuajn kombin, ia doln q t shqyejn shum copa nga trupi i dheut mm. Pr shkaqe historike, edhe vet historia e re e qeverisjes dhe administrimit t vendit ton kaloi npr rrug t pashklura, disi t uditshme e q nuk patn shum konsidtenc. Nga shpallaje mvetsis m 1912, kur partiott morn prsipr ti dalin pr zot fateve t vendit, kaluam npr nj administrim ndrkombtar. M pas u kalua n Asamble Kombtare, e n republik parlamentare. Kjo e fundit, u transformua shpejt n nj mbretri q mbiu si nj form qeverisje, por q nuk e pati shum t gjat jetn. Periudha e pushtimit, ishte e pashmangshme n kuadrin e zgjerimeve territoriale dhe planeve

t fashizmit. Por, lirimi i vendit u pasua nga nj periudh gjysm shekullore e sundimit totalitar, q shkaktoi jo pak probleme pr gjith popullsin e pr shtresn e intelektualve, patriotve e klerikve n veanti pati pasoja shum t rnda. Ndryshimet q erdhn me ern e transformimeve n t gjith Europn qndrore e lindore, u shoqruan me ulje e ngritje q n vend tia lehtsonin vuajtjet popullit, mesa duket nuk sht arritur akoma t gjendet rrug e kthllt t zhvillimit e prosperitetit. Q nga fillimi i historis e deri m sot, shqiptart jan prirur nga idet e qeverisjes s vetes, mbajtjes s marrdhnieve t mira me fqinjt, mos ndrhyrja n punt e tyre dhe pafundsisht prpjekja pr t ruajtur territoret e veta, pasurin m t muar atdheun e vet. Kto prpjekje jan ndeshur thuajse gjat gjith historis n prpjekjet e kundrta t t tjerve t cilt i ka shoqruar dshira pr t na pushtuar pjes apo t gjith territorin, i ka grishur ideja pr t na nnshtruar, grabitur e deri zhdukur prgjithmon. Por, fal prpjekjeve titanike t popullit shqiptar, t sakrificave t tij t pafund, kemi arritur tu qndrojm ktyre sfidave dhe kemi mbijetuar. N t gjith rrugtimin e vet, populli shqiptar sht prir nga flamuri i vet, simboli m i dashur pr t gjith shqiptart kudo q ndodhen. Flamuri yn, i cili sht nj nga m t lavdruerit n bot, sht padyshim edhe nj nga m t vjetrit, thoshte Konica, i cili n 1899-n, kishte shtypur shum flamuj kombtar dhe i kish shprndar n kolonit dhe tokat shqiptare. Por jan edhe shum patriot t tjer q kan mbajtur n trast, n gji, n rrobat e nusev e kudo ku e ka menduar si m t sigurt flamurin kombtar. Ndrkoh q patriot t tjer, t simbolizuar nga Dhaskal Todri shkrin jetn e dyte pr t prgatitur, shtypur, derdhur e ruajtur shkronjat e shenjta t gjuhs shqipe. N formn e mundsit e veta, shqiptar t mir si: Ismail Qemali, Gurakuqi, Boletini, Bajram Curri, Dede Gjo Luli, Fishta, Noli,

Revista MIQSIA

Libohova, e shum t tjer dhan kontributin e tyre n fitimin dhe ruajtjen e pavarsis s vendit. Mund t thuhet se prfaqsuesit m t mir t popullit luftuan pr ti ruajtur, prhapur e mbajtur t paprlyera shenjat e veta t identitetit. sht thuajse e pamundur q n nj shkrim si ky t prmenden gjith patriott e lufttart e liris e t pavarsis s vendit, por gjith ata do t jen t pavdekshm n altarin e kujtess s popullit dhe t historis. Nntori i vitit 2012 shnoi nj pik kulminante: festimet pr nder t 100 vjetorit t pavarsis s Shqipris. U shpalosn arritje t ndoshura n kto 100 vjet n t mir t popullit e t shtetit shqiptar, u shpalosn energjit e patriotizmit, idealet e optimizmit, planet e s ardhmes, etj. Poashtu, u angazhuan shum fonde shtetrore e private n drejtim t imazhit: flamujt kombtar, pankartat dhe posterat, spotet televizive e deri tek logoja e t famshmes Google, e cila me 28 Nntor 2012 ishte e stolisur me ngjyrat dhe simbolet e shenjta t flamurit shqiptar. Festimet u shtrin nga qoshja me e skajshme e vendit e deri n kryeqytetin Tiran, por edhe deri n Australin e Amerikn, Zelandn e Re e Argjentin, e me siguri n zona e shtete t ndryshme t Europs. Shtypi vendas e ai i huaj, mediat vizive e rrjetet e ndryshme sociale bn nj pasqyrim t plot t entusiazmit t shqiptarve n kt 100 vjetor t pavarsis s vendit. Gjat ktyre viteve sht arritur shum, n shum fusha t jets dhe vepromtaris, n aspekte kombtare dhe n ato ndrkombtare, por mund t bnim edhe m shum. sht arritur q garantohen kufinjt e shtetit, gjuha e normuar, e shkruar dhe e pasqyruar n t gjitha llojet e shkruara, q nga shnimet e letrat e deri tek librat e komplikuar, sht krijuar nj reputacion mjaft i mir si shtet paqdashs dhe me dshir pr mar rdhnie korrekte me fqinjt, sht arritur nj prfaqsim n shkall t till n arenn ndrkombtare aq sa shpesh her Shqipria ka qn faktor, sht arritur shkollimi, elektrifikimi,

sistemimi i toks s kultivuar, nj tradit e prparuar n mnyrn e t jetuarit, etj. S fundmi, pasi jemi br pjestar n shum organizata e marrveshje ndrkombtare jemi n rrugn pr tu pranuar n BE, jemi antar t NATO-s dhe shpresojm t ecim me ritme t tilla t zhvillimit q t mund t zbehim dallimet q kemi me vendet m t zhvilluara. Po r , p r t e j a r r i t j e v e t deritanishme, festimeve dhe ceremonive festive, prtej gzimit t ligjshm dhe optimizmit t justifikuar, vendi dhe populli i shiponjave ka nevoj pr t menduar e br bilance, ka nevoj pr reflektim dhe plane konkrete pr t ardhmen. sht pikrisht koha, kur burrat e grat e menura n Shqipri e jasht territoreve t saj, bijt e bijat me vazhdimsi n Shqipri apo jasht kufinjve aktual, t anagazhohen n vepra konkrte me natyr kombtare dhe patriotike. Situatat jan t ndryshme nga ato t 100 viteve m par, shteti am i shqiptarve sht n pozita mjaft m t vaforshme se ather, por sfidat mbeten akoma shum t mdha. Kto situata t reja krkojn energji, ide dhe rrug t reja pr ti dal pr zot shtjes kombtare dhe t drejtave t shqiptarve kudo q ata ndodhen. Edhe pas 100 viteve, Shqiptart n trojet e veta nn kolonizim, nuk gzojn as t drejtn e flamurit kombtar dhe kan hequr shum si qytetar t dors s dyt e t tret ose t dbuar n mrgim me formula spastrimi etnik, genocide, shkmbim popullsie e marifete t tjera polike e diplomatike. Btrenda territorit t Shqipris e n trojet e tyre n rajon, shqiptart jan t ndar e t prar n 150 parti, t ndar nga brenda e t mbshtetur edhe nga jasht. Kjo situat aspak e mir, n 100 vjetorin e pavarsis, sht nj zvarritje e shkaktuar nga peshkaqent shqiptar e t huaj q u morn me grabitjen e pasurive kombtare, t bra me gjakun e djersn e popullit gjat sundimit socialist. Politikan t papqrgjegjshm prgjat ktyre 100 viteve t fundit, e fatkeqsit edhe n ditt tona, vazhdojn t thurin lvdata pr t brat e t pabrat e

tyre, vazhdojn t shnojn fillimin e historis me shfaqen e tyre n skenn politike. sht pr t ardhur keq q pas 100 vjetsh t shtetit t ri shqiptar, vet ne shqiptart vazhdojm t prdorim pr njri-tjetrin emrtime jo dhe aq t kuptimta n kuadrin kombtar si: geg, tosk, kosovar apo am. Nse ne duam t ndrtojm nj vizion konkret dhe n favorin e shqiptarve, duhet t harrojm kto emrtime ashtu si edhe format: bajrak e bej, mbretni e sulltanat, t cilat na kan ln mjaftueshm prapa n zhvillimin dhe prosperitetin ton. Burrat e shtetit t Pavarsis dhe shtetart e Shqipris Ismail Qemali, me t lartuar flamurin at 28 Nntor n Vlor, ka par urtisht nga Luigj Gurakuqi, ndrkoh q ky t niste s shkruari Aktin e Pavarsis, pa i diktuar as tekstin e as dialektin, sepse t gjitha kto ishin t paprfillshme para Mvetsis s Shqipris. M von duket se shtetart ndryshuan, i bri pushteti t ishin tjetr, m pak burrshtetas e m shum shtetkaps. N ditt e sotme para nesh jan sfida t rndsishme, por n kt shkriam dshiroj t veoj tri prej tyre: 1. A do t arrij Shqipria t kaprcej n koh dhe si duhet gjendjen e vet t zhvillimit dhe mirqnies?! E ndodhur n Mesdhe, me kushte klimaterike e toksore mjaft t favorshme, me pasuri natyrore t pafundme, me energji e inteligjenc q mjaft popuj ia kan zili, nuk po arrijm t gjejm rrugn e duhur t zhvillimit. Kemi nevoj urgjente t shmangim vetknaqsin e vetmashtrimin dhe ti themi gjrat si jan e si duhet. 2. A do t arrij Shqipria t prfaqsoj si dhe sa duhet bijt e vet shqiptart kudo q ata jan: n Shqipri, n Kosov, n Mal t Zi, n Maqedoni, n Greqi, n Itali e kudo n bot?! E prfshir n Kushtetutn e vendit, dshira dhe nevoja pr tu dal pr zot gjith shqiptarve kudo q jan, duhet t paraprihet me ndrtimin e nj shteti t fort, bashkkohor dhe demokratik. Pikrisht kjo duhet t jet piknisja e gjith aktivitetit kombtar, patriotik dhe dalzots pr shqiptart q
Revista MIQSIA

ndodhn brenda apo jasht kufinjve aktual administrativ. 3. A do t arrij Shqiprija t jet pjes integrale e Europs: n mnyrn e brjes s shtetit, n arganizimin e puns dhe t lumturis n jetn e prditshme, n kontributet q shtetasit japin pr zhvillim e tyre, si dhe mnyrat e zgjedhura n ecjen e vet prpara?! Shum shqiptar apo t huaj mendojn se q t tria kto sfida jan t lidhura me njra-tjetrn, por pr t arritur q kto sfida t kaprcehen krkohet shum pun e prpjekje. Por sht e nevojshme q prpjekjet t jen dypalshe: nga njra an t vet shqiptarve kudo q jan e nga ana tjetr t faktorve e aktorve t tjer, sidomos t miqve dhe prkrahsve tan. Ne si shqiptar kemi pasur historikisht komshinj serb, grek, malazez, bullgar, italian. Nuk i injorojm dot, nuk e zgjedhim dot komshiun. Mund t zgjedhsh mikun, por jo kombin komsh. Ky shekull q iku mabse ishte shekulli i kungullit n der t komshiut,

por ky shekull i ri i pavarsis nuk mund t jet i till. Ky duhet t jet shekulli i vetvetes q do t thot: prgjegjsi, qytetari, progres, prosperitet dhe protagonizm konstruktiv brenda kombit dhe vendit ton dhe njkohsishr moral dhe principe pr t gjith brenda kombit. dokush prej pjestarve t kombit ton duhet t punoj pr barazi dhe qytetari pr t gjith brenda kombit ton, grshetuar kjo me respekt dhe qytetari. Mesa duket ku sht edhe misioni qytetar, ndrsa troksim drejt shekullit t dyt t pavarsis. Tashm njihet fakti se shqiptart dhe paraardhsit e tyre i kan dhn shum Europs: perndor, Pap, komandant, u kan shrbyer dhe i kan ndihmuar prgjat historis. Populli shqiptar, megjithse m i vjetri n bot (bashkkohs me pak popuj t tjer), sht martiri i sakrifikuar mjaftueshm. Me mjaft t drejt shqiptart kudo q jan pretendojn nga miqt e vet q n kt periudh t gjejn mbshtetje pr realizimin e

aspiratave shekullore. sht logjike dhe lehtsisht e kuptueshme q ne nuk do t jemi pjes e kremtimeve pr Pavarsin e Shqipris pas njqind vjetsh. Ne patm fatin e lum t ishim pjes e njqindvjearit t par t pavarsis. N dyqindvjetorin e pavarsis gjrat duhet dhe shpresojm q t jen ndryshe. Urojm q Shqipria t bhet europiane si Zvicra. Madje dshira dhe urimi sht edhe pr m shum sepseShqipria ka edhe detin m tepr se ky vend me t cilin duam t matemi. Pose, pr t ndodhur kjo mrekulli e civilizimit, ne shqiptarve na duhet m par dakordsia e politiks pr qeverisjen, zgjedhjet e lira, ndrtimi i shtetit t s drejts, duhet t krijojm e t shfrytzojm mundsi pr pun t mira, duhet t ruajm traditn e t prqafojm t ren, duhet... ne fakt, duhen shum e shum gjera, pr t cilat na duhet vullneti i mir, prkushtimi njerzor dhe ndihma e Perndis!

lbania come tanti altri paesi del mondo, ha la sua storia, anche se non tanto lunga, della creazione dello stato. Purtroppo per la nostra fortuna siamo la nazione che abbiamo vinto lindipendenza pi tardi che alti paesi. Per anche dopo lindipendenza non era tanto facile per il popolo, il quale avendo sempre patrioti e guarrieri della costruzione dello stato moderno, sono riusciti a resistere dei pressioni esteri, e anche alla riunione di loro con nemici e tradutori interni. Hanno passato 100 anni dal momento quando i albanesi, con un atto solenne hanno dichiarato al mondo che sono ancora qui, che fanno parte di questa comunione che oggi si chiama elite del mondo, che hanno voluto e vogliono vivere in pace ed in buoni raporti con i paesi ficini e tutti laltri, per prima di tutto i albanesi

100 tessimo anniversario del nuovo stato albanese


vogliono essere liberi, indipendenti e avere le possibilit di esprimere e proteggere i lori interessi. Il 28 Novembre 1912 era lincoronazione degli sforzi inarrestabili, erioco, lavato con il sangue dei migliori figli della nazione, e che si pu cosiderare un giorno fortunato per lindipendenza dellAlbania. esattamente questa data che segna la grande curva nel flusso della storia abbastanza dura del popolo al banese. Questo giorno stata proceduta con rivolte che si sono sviluppati in tante zone del paese, iniziando dal Malsiae Madhe e scorrendo quasi in tutto le zone importante dellAlbania. I sforzi degli patrioti albanesi non avevano smesi, ma alla fine del secolo XIX questi sforzi si sono concretizzati ulteriormente con la difusione del alfabeto, con i sforzi per scrivere la lingua albanese, nel publicazione dellereviste e giornali (specialmente quelle straniere, fuori dallAlbania), con incontri diversi in sontegno dellindipendenza e la liberta, con pettizioni e fino a rivolte armate nelle zone diverse del paese. Per giusto dire che 100 anni nella vita di uno stato, sono pocchi e noi gli albanesi non abbiamo bisogno e ne anche la possibilit di limitarsi a questo anniversario. Dal 28 Novembre del 1912, ha iniziato a scriversi la storia del nuovo stato albanese, per stato albanese, formato, e mantenuto dagli albanesi organizzati, formati e anche tanto vivaci hanno migliaia danni che vivono nelle loro terre. La storia del popolo albanese, la storia di uno dei popoli pi vecchi delleuropa, perch la continuazione pellazgo iliri - albanesi che testimona questa.

10

Revista MIQSIA

Sono anche innumerevolli fatti archeologici, historici, linguistici, etnografici, e cosi in continuazione che testimoniano che Iliria, si forzata, ha creato nome e si conosciuta dai suoi abitanti, i stessi iliri. Per era esattamente la grandezza, il grande nome e lle ricchezze che hanno creato i iliri, quelli che hanno incoraggiato linvidia ed i desideri degli altri per occupare, sfrutare, spezzare ed rovinare questa comunita. Esperienza secolare dei nostri principi come Bato, Genti, Teuta, Gjergj Kastrioti ed altri principi delle grandi trib non sottomessi albanesi, dalle grande rivolte che hanno culminato laccordo di Prizren, lannuncio dellindipendenzza dellAlbania, congresso di Lushnja e la guerra di Valona, la Guerra Anticomunista Nazionale di Liberazione (GANL), Esercito di Liberazione del Kosovo (ELK) racontanno per lasspirazione in finita degli albanesi per govenarsi da soli. Tutti questi sforzi hanno influenzzato nel potenziamento fino al cemento della liberta ed indipendenza degli albanesi, sono lesempo piu significativo e guidatori per gli albanesi che osano a protegersi dallingiustizie dei tempi passati e butarsi nelle spazzature I trattati delle diplomazie segrete e delle rospo e il governo dei clani e zone diverse, ect. E importante a dire che le famiglie importante come: Arianit, Muzakaj, Bua-Shpataj, Skuraj, Balshaj, Topiaj, Mazrek e molti altri, erano formazioni sopra il governo del mondo degli Albanesi. Anzi si potra dire che nei condizioni nel periodo storico, quando hanno esistito, sono riusciti ad avere loro Stato; avevano le lore steme, le cancelarie, le biblioteche e I manoscritti, tratudrici, notai, uffici dinformazione allestero. Lo stato dellArber, per lo qualle, neli anni 1970 Dh. S. Shuteriqi ha trovato anche inscripzioni ed embleme sulle pietre, esisteva fine dal inizio del epoco Rinacita deuropa, come esisteva quella del Durazzo. Arberia in quel tempo era organizzata come

I stati occidentali con duchi e conti, con uomini nobile. Mentre una grand parte delle citta che cominciano da Durazzo, Kruja, Lezha, Danja, Shkodra, Drishti, Shasi, Ulqini e Tivari, Kotorri, avevano riuscito ad avere una organizzazione della vita urbane, ad vere statuti e regoli che erano la costituzione del modello depoca di rinascita dellEuropa, una sforzo per ritornare dalla fonte, modelli delle republiche democratiche ad antiche. Pero, quello che ilumina con le sue carateristiche nella storia secolare del paese eil principe Gjergj Kastriot Skenderbeu che ha organizato, gestitoe sviluppato la guerra per la resistenza otomana del popolo albanese. Lui ha riuscito ad creare una forma abbastanza realizzata del oraganizzazione del lo stato ed aveva I suoi ambasciadori in ocidente, I suoi consilieri e secretari, anche I suoi titoli donore acordati dai re dei governi piu importanti di quel periodo. Si conosce come Dominus Albaniae, poi anche come Epirotarum Rex ect. In quel periodo anche lEuropa era tale, lEuropa dei re e dei sovrani che occupavano il posto nel regno con la corona ereditata. Lidee per lo stato albanese hanno occupato tutto il secolo di romanticismo, da I arbresci e nelle soceta culturale patriottico dallest. La bandiera albanese veniva da medioevo, e anche linno era cantato prima dellindipendenza. Pero il vecchio sag gio di Valona il padre dellindipendenza la dotto con tempo quello che hanno cercato di dire prima anche I altri rinascimenti della liberta e dellindipendenza, che senza Kosovo (nel senso generale degli albanesi in ex Jugoslavia) e senza Cameria non potra avere Albania nel senso totaqle della parola, nel aspetto etnico, naturale e storico di questa nazione. Nessuna di questi regioni non potra vivere e fare progresso senza I suoi patrimoni totali in ogni angolo, come hanno dimostrato tante volte durante gli anni I patriotti imegnatti albanesi, ma anche I stranieri amici veri degli albanesi, che hanno scritto

opere bene agrumentati. La costr uzione dello stato albanese e la suo prosperita, non erano un lavoro facile, anzi la storia ha raccontato che era una lunga battaglia, dura che cerca un contributo molto grande da tutti. Sebbene lanno 1912 era un anno fortunato per le fortune dellAlbania, il periodo sucessivo era abbastanza grave, cominciando dal anno 1913 che era lanno disfortunato e tragico della frammentazione piu sensazionale e vergognoso, per I discendenti della terra pellazgo iliro albanese. Ulteriormente si puo dire che il periodo 1912-1915 hanno presantato uno stato abastanzza debole, che si accomagna con una grande influenza del commissione del controllo internazionale e con loccupazione in tutti le parti del Albania. Questo inter v ento era abbastanzza forte, pero ugualmente forte era anche la giustificazione usata che: gli albanesi essendo Pastori non sano come governare e I vicini rapinatori con le platforme shovene sebre e greche. Sono fatti anche trattati segrete greco italiano per nuove frammentazioni, pero ha scopiato la la prima guerra mondiale e I anti albanesi ---- e stranieri sono butati in azione, per prendere e profitare piu possibile dallAlbania. Dentro le frontiere albanese operavano I traditori albanesi che avevanno com obiettivo di diventarsi re vendendo territori preziosi dAlbania, o fare trattati di frammentazione con serbo monenegrini-, ect. In particolare la revolta dalle famiglie Esatpashistat, o Grebenistt e dumbabistt, haxhiqamilist che volevano riportare babadovletin, o anche vorio-epirotasit per riunirsi con la Madre Grecia. Questi sforzi e attachi, venute da molte parte e tanti amici, quasi durante tutta la storia del popolo albanese, dai precedenti di pellasgo iliro e arbnor, sebbene non hanno riuscito a spegnere la nazione, pero hanno riuscito a strapazzare molti pezzi dal corpo del paese madre. Per motivi storiche, anche la
Revista MIQSIA

11

storia nuova del governamento e gestione del nostro paese ha passato per attraverso strade non scritte, un po strane che non hanno avuto tanto conistenza. Dall proclamazione dellindipendenza al 1912, quando I patriotti hanno preso incarico di protegere la fortuna del paese, abbiamo passato attraverso una gestione internazionale. Poi si e passato in Assamblea Nazionale, e in republica parlamentare. Lultima molto velocemente si trasferisce in un regno che Nasce come una forma governativa, pero non ha durato per tanto tempo. Il periodo di occupazione era inevitabile nel quadro dell estenzioni territoriali ed I piani del fascismo. Pero liberazione del paese, per un periodo mezo secolare e stata seguita dal occupazone totalitario, cha ha causato tanti danni per tutta popolazione, e per la classe lintelettuale, patriotti e clerici, in particolare ha avuto grande conseguenze. I cambiamenti venuti con il vento delle trasformazioni in tutto lEuropa centrale e qualla dest, sono stati accompagnati alti e bassi, che inveci di ridule le sofferenze al popolo, apparentemente non si e arrivato ancora a trovare una strada lucida per lo sviluppo e prosperita del paese. Da linizio della storia fino adesso, gli albanesi sono inclini dalle idee del governo di sestesso, ritenzione delle buoni raporti con I vicini, non intromerssi negli lori affari ed I sforzi infiniti per protegere il territorio. Questi sforzi sono incontratti quasi durante tutta la storia con cntrari sforzi degli altri che gli ha accomagnato il desiderio doccupazione parte o tutto il territorio, gli ha grattato lidea di sottoporci, derubati e fine ad scomparci per sempre. Pero, grazie ai sforzi titaniche del popolo albanese, I suoi infiniti sacrifici, abbiamo riuscito di resistere a questi sacrifici e sopravivere. Nel tutto il viaggio, il popolo albanese e guidato dalla sua bandiera, il simbolo piu amato per tutti gli albanesi dovunche sianno. La nostra Bandiera che e uno di

lode in tutto I mondo, e ovviamnete, ache uno dei piu vecchi diceva Konica, che nel 1899, aveva stamato tanti bandiere nazionale e aveva distribuito nelle colonie e tere albanese. Sono anche tanti patriottici che hanno tenuto inascosto, nel petto, nelle correde delle spose, e dovunque hanno pensato che era piu sicuro la bandiera albanese. Mentre altri patriotti, simbolizati da Dhaskal Todri hanno fuso la seconda vita per preparare, stampare, gettare e conservare le lettere della lingua albanese. Nella forma e le loro possbilita I buoni albanesi come: Ismail Qemali, Gurakuqi, Boletini, Bajram Curri, Dede Gjo Luli, Fishta, Noli, Libohova, e tanti altri hanno datto il loro contributo nella conquista della liberta. Si puo dire che I rapresentati migliori del popolo hanno lottato per presservare, diffondere e non sporcare la loro dignita. E quasi immpossibile che in una scrittura come questa, parlere per tutti I patrioti e guerrieri della liberta e lindipendenza del paese, anche se tutti loro sarano inmortali nel altare della memoria del popolo e della storia. Novembre 2012 ha segnato un punto molto culminante: festeg amento per 100-tesimo lanniversario dellinidipendenza dAlbania. E stato comunicato, I resultati incontratti in questi 100 anni nel bene del popolo dello stato albanese, sono stato comunicato anche lenergie di patriottismo, lidee ottimiste, piani per il futuro, ect. Si sono stati coinvolti molti fondi publici e privati in termini dimmagine; bandeire nazionale, pancarte, manifesti, spoti televisivi, fino a logo di Google, che il 28 novembre 2012 e stata ornata con I colori e sacri simboli della bandiera albanese. I festigi errano sparsi in agni angolo del paese fino alla capitale Tirana, pero anche in America ed Australia, Nuova Zelanda, Argentina, e sicuramente anche in tanti altri paesi dellEuropa. La stampa albanese e quella straniere, visual media ed altri diversi reti sociali hanno fatto una riflessione

totale dellentuziasmo degli albanesi in quest 100-tesimo anniversario dellinipendenza del paese. Durante questi anni si e riuscito tanto, in tanti campi della vita e delle attivita, in aspetti naziona ed internazionali, pero potevamo fare di piu. Si e riuscito a garantire le frontire dello stato, la lingua regolata, scritta e riffletata in tuti I tipi di scrittura, da gli appunti e le lettere, fino ad I libri piu complicati, si e creato un reputazione abastanza buone come stato pacifico con il buono desiderio di creare raporti korreti con I vicini, si e riuscito alla rapresentazione in una tale scala internazionale, che tanto spesso lAlbania e stato un fattore, si e riuscito lducazione, lelettrificazione, sistemazione della terra coltivata, una tradizione avanzata del modo di vivere, ect. Alla fine dopo che siamo fatti membri di tante organizzazione e accordi internazionali, siamo nella strada per essere accettati nel Comunione Europea, siamo membri del NATO e speriamo di continuare con tale ritmi di sviluppo che possono minimizzare le distinzione che abbiamo con altri paesi piu sviluppati. Al di la di risultati attuali, celeborazione e ceremonie festive, al di la della gioia legale ed ottimismo giustificato, il territorio e il popolo delle aquile ha bisogno di pensare e fare bilanci, ha bisogno di riffletare e piani concretti per il futuro. E esatamente il tempo , quando uomin e donne inteligente in Albania e anche fuori del territore, dimpegnarsi nelle opere concrete di natura nazionale anche patriottiche. Le situazioni sono diverse da quelle 100 anni fa, lo stato madre degli albanesi e in posizioni abbastanzza piu favorevoli che prima, pero le sfide rimangono ancora tanto pronfonde. Questi situazioni, cercano nuove energie, eidee e strade nuove per protegere problemi nazinali ed I diriti degli albanesi ovunque siano. Anche dopo 100 anni, gli Albanesi nelle loro terre sotto colonie, non hanno il dirito della bandiera nazionale e hanno soferto tanto

12

Revista MIQSIA

come citadini della secondari o terzo mano, o si sono in immigrazione con formule di pulizia etnica, genocide, scambiamento del popolazione con truchi politici e diplomatiche. Dentro il territori Albanese e nelle altre terre in regione, I albanesi sono separati e divisi in 150 partite, divisi da dentro e sostenuti da fuori. Questa situazione, per niente buona, nel 100 tesimo anniversiario dellAlbania, e un striscattura causata da squali albanesi e stranieri che si sono state prese con il saccheggio dei beni nazionali, create con il sangue ed il sudore del popolo durante la regola socialista. I politici irresponsabili durante questi lultimi 100 anni, e purtroppo anche in attuali giorni, continuano ad creare vendande per I loro fatti non fatti, continuano a segnare linizio della stroia con la loro mostrazione nella scena politica. E per dispiacerti che anche dopo 100 dello nuovo stato albanese, I albanesi continuano ad usare per luno o laltro denominazioni non cosi comprensive nella struttura nazionale come: geg, tosk, kosovari o am. Se noi vogliamo costruire un visione concreta al favore degli albanesi, dobbiamo dimenticare questi denominazioni e anche le forme come: bajrak e bej, regno e sulltano, che ci hanno lasciato abbastanza indietro nello sviluppazione e la nostra prosperita. I uomini dello stato indipendente ed I cittadini dell albanesi di Ismail Qemali, dopo che hanno alzato la bandiera quel 28 novembre, ha visto con silenzio a Luigj Gurakuqi, quando scriveva lAtto dellindipendenza, senza detato ne il testo ne il dialetto, perche tutte queste davanti allindipendenza dellAlbania eranno trascurabile. Piu tardo si vede che i citadini hanno cambiato, il pottero gli ha cambiato, meno in umoni di stato e di piu in shtetkaps. Nei giorni attuali deavanti a noi, sono tante sfide importante, pero vogli separare tre, le piu importante di loro: 1. Riuscera lAlbania di passare

a tempo e come si deve la situazione delle sviluppo e del benessere?! Esendo in Mediter rano, con condizioni climatiche e con una terra abbastanza favorevole, con ricchezze naturale inffinite, con inteligenza e energia che tanti altri popoli lo invidiano, non stiamo riuscendo a trovare la strada giusta dello sviluppo. Abbiamo necessita emergente di evitare il compiacimento ed autoingano, di dire e fare le cose come si deve. 2. R i u s c e r a l A l b a n i a a rapresentare come e qunado deve I suoi figli albanesi ovunque loro siano: in Albania, Kosovo, Monte Negro, Maqedonia, Grecia, Italia e in tutto il mondo?! Inclusa nella costituzione, il desiderio eil bisogno per protegere tutti I albanesi in ogni angolo del mondo, deve essere preceduta con la costruzione dun stato forte, conteporaneo e democratico. Esattamente questa deve essere il punto dellinizio del tutto attivita nazionale, patriottico e protezione per gli albanesi che si trovano dentro e anche fuori del territorio attuale administrativo. 3. Riuscira lAlbania di essere parte inegrante dellEuropa: nella maniera della creazione dello stato, organizzazione del lavoro e della felicita nella vita quotidiana, nei contributi che I cittadini danno per la loro sviluppazione, e anche I metodi scelte per continuare avanti?! Tanti albanesi o stranieri pensano che queste tre sfide sono molto legato luna adaltra, pero per riuscirsi che qeste sfide si passano si cerca tanto sforzo e lavoro. I sforzi dovrano essere bilaterali: da una parte I stessi albanesi e dallatra parte I fattori degli altri autori, speciamente I nostri amici e sostenitori. Noi albanesi abbimao avuto storicamnete vini serbi, greci, montenegrini, bullgari, italiani. Non possimao ignorare, e non possimao scegliere I nostri vicini. Poi scegliere lamico pero non la nazione vicina. Questo secolo e andato, forse era il secolo Zucca alla porta del vicino, ma il nuovo secolo dellindipendenza non potra essere tale. Questo

dovra essere il secolo della verita che vol dire: respossabilita, cittadinanza, progresso, prosperita e protagonismo costrutivo dentro la nazione e nello stesso tempo morale e prinicpo per tutti dentro la nazione. Ogni uno dei membri della nostra nazione deve lavorare per ugualianza e cittadinanza per tutti dentro la nazione, combianto questa con rispetto e cittadinanza. Apparentemente questo e la missione del cittadino, mentre busiamo nel secondo secolo dellindipendenza. Ora si conosce il fatto che I albanesi e I loro antenati gli hanno datto tano allEuropa: perandori, Papa, comandanti, gli hanno servito e gli hanno aiutato durante la storia. Il popolo albanese, anche se piu vecchio nel mondo (conteporaneo con pocchi altri popoli), e il martiro sacrificato abbastanzza. Con tanto diritto gli albanesi ovunque siano pretendono dagli loroi amici che in questo periodo di trovare supporto per realizzazione delle aspirate secolare. E logico e facilmente i n c o m p r e n s ivo ch e n o i n o n saremo parte delle celebrazioni per lindipendeza dellAlbania dopo 100 anni. Noi abbiamo avuto la fortuna di essere presenti nel 100-tesimo anniversario dellIndipendenza. Nel 200 tesimo anniversario le cose dovranno e speriamo che siano diversamente. Auguriamo che lAlbania sia fatta Europea come Svizzera. Anche se il desiderio e lAuguria e per di piu perche lAlbania ha anche il mare in piu che il paese con chi vogliamo essere paragonati. Che succeda questo miracolo della civilizzazione, a noi gli albanesi servira in primo di mettersi dacordo politicamente per il governo del paese, ellezioni libere, costruzione di un stato giusto, creare e sfrutare possibilita per lavori migliori, conservare e proteggere la nostra tradizione abbracciare il nuovo, deve in fatto, devono molte molte cose, per le quale serve buona volenta, imagnamento umano e laiuto del Dio! Zef GJETA
Revista MIQSIA

13

KONCERT FESTIV ME RASTIN E 100 VJETORIT T SHPALLJES S PAVARSIS S SHQIPRIS


Nga: Gjon Marku-shkrimtar
Arqipeshkvi i Shkodrs Pultit, z. Zef Bushati Prfaqsues i Ministris Kultures Turizmit, Rinis e Sporteve, z. Gjergj Oroshi Nnprefekt i Qarkut Lezh Kurbin, z, Azgan Haklaj President i Unionit Artistik t Kombit Shqiptar. Akademik e Prof.i Universitetit t Ghuhs e Letrsis z. Gjovalin Shkurtaj. z. Nikolin Kurti Kryetar i Shoqats At. Shqefen Kurti. Po kshtu n kt cermoni festive t 100 Vjetorit ishin edhe prfaqsues t patriotve imz. Prend Bardh Kmeri ku prfaqsohej nga strnipi tij Ndrec Kameri Delbnisht si dhe t patriotit Gjin Pjetri q prfaqsohej nga nipi i tij Kol Pal Gjini, t cilt u dekuruan nga Shoqata e Miqsis Shqipri Itali me titullin NDER i SHOQATS son pas vdekjes.

Koka, Pal Bardhi, Prend Bardhi, Gjon Bardhi, Hoxh Muharremi, Llesh Pjetr Vathi, Ndue Jak Preni,Pren Ndrec Gega, Shaban Kasemi, Nikoll Kol Mehilli, Lazr Gjoka, Nikoll Ndre Bardhoku, Tom Piroli, Nikoll Dod Selala, Marka Gjin Preni, Pjetr Ndue Lleshi, Nikoll Gjok Cuni, Pal Ndue Lleshi, Mark Mir Miri, Ded Mirash Ulaj, Hasan Shafloqi, Ali Dervishi, Kol Lek Bori, Pjetr Balozi, Gjergj Ndoci, Pjetr Mark Ndue Hidri, etj.

Me datn 24 Nndor 2012, n prag t 100 vjetorit t Shpalljes s Pavrsis s vendit, Shoqata e Miqsis dhe Bashkpunimit Shqipri-Itali organizoi n Pallatin e Kulturs n qytetin e Lait, nj takim me antar t Shoqats, sinpatizant dhe t ftuar nga mbar vendi. Pr kt takim pati interes t jashtzakonshm, sepse organizohej n nj moment t vacant, n prag t 100 vjetorit t Pavarsis kun j rol t vacant n kt levizje ka dhn edhe treva e Kurbinit. Kurbini u prfshi mjaft hert n lvizjet pr pavarsi, por ata u intensifikuan n vitet 1906-1912 ku momentet m t rndsishme qen lufta e Tallajbes, kryengritja e Bregut t Matit dhe m tej finalizimi i ksaj prpjekje me ngritjen e Flamurit t Liris nga patrioti Gjin Pjetri me 28 nntor 1912 n Milot. Nderonin me pjesmarrjen e tyre figura t njohura t pushtetit shtetror, diplomatik, fetar dhe prfaqsues t pushtetit lokal si: z.Artur Bardhi Kryetar i Bashis Lac, imzot.Angelo Massafra

Takimin e hapi Presidenti i Shoqats s Miqsis dhe Bashkpunimit Shqipri-Itali z. Nikoll Lleshi i cili ndr t tjera theksoi se momenti n t cilin mbahet ky takim sht i rndsishm pr mbar kombin, sepse mbushet plot nj shekull kur u finalizuan prpjekjet e ktij populli pr ta par vendin t lire dhe t pavarur. M tej, Presidenti n fjaln e tij ngriti lart rolin e mjaft patriotve kurbinas q dhan kontribut t shquar n kta lvizje patriotike dhe atdhetare, ndr t tjera ai theksoi se: ...n kryengritjen e Kurbinit qe i pati fillimet rreth vitit 1898, me perpjekjet e Imz. Prend Bardhi dhe Gjin Pjetri, u angazhuan shum patriot t tjer kurbinas qe luftuan pr Pavarsi e Shqipris. Permendim me nderim figura t shquara atdhetare t treves son si Llesh Marka Kola, Llesh Pjetr

Pastaj ai foli pr rolin e rendsin q ka luajtur Shoqata e Miqsis dhe Bashkpunimit Shqipri-Itali n programimin,vlersimin e festimin e ksaj ngjarje me rendsi t vaant pr kombin ton. Ai shtroi edhe platformn e ksaj Shoqate pr veprimtari t mtejshme n lmin e bashkpunimit me vendin fqinj dhe organizmat diplomatike t akredituara n vendin ton. N takim prshndetn edhe shum t ftuar, t cilt n fjaln e tyre u prqndruan n rolin aktiv q kan luajtur strukturat e ksaj Shoqate n forcimin e lidhjeve dhe bashkpunimit me vendin fqinj,si dhe jehonn q u ka br vazhdimisht ngjarjeve t tilla historike q mbeten n kujtesn e popullit ton. Takimin e prshendeti edhe z. Artur Bardhi -Kryetar i Bashkis La, si qytetar i par i ketij komuniteti,pasardhs i nj prej familjeve m t vjetra e patriotike t Lacit (Bardhi &Vathi), n Kurbin q kan kontribuar historikisht si n kryengritjen e Kurbinit pr Pavarsi e deri n ditt e sotme pr forcimin e demokracis. z.Artur Bardhi si Kryetar i Bashkis i ketij qyteti, njeh e respekton dhe mbshtet rolin e Shoqsris civile n kt rajon.

14

Revista MIQSIA

Tashm sht br tradit e vyer q Shoqata e Miqsis dhe e Bashkpunimit Shqipri-Itali t vlersoj figura t njohura dhe aktive t ksaj shoqate me titullin e lart Antar Nderi. Kt titull e merituan figura t nderuara t kombit, kontributi i t cilve ka qen i pamohueshm.U nderua patrioti Gjin Pjetri (pas vdekjes) nj pjesmarrs aktiv n lvizjet pr pavarsi n vitet 1906-1912, u nderua Imz.Angelo Massafra, ipeshkv i Shkodrs dhe Pultit pr kontributin e dhn n lidhjet miqsore me vendin fqinj dhe vlerat e pamohueshme n forcimin e bashkekzistencs mes sekteve t ndryshme fetare.U nderua Imzot Prend Bardhi, Ipeshkvi n Arqipeshkvin e Durrsit me Seli n Delbnisht, n vitet e vshtira t Shpalljes s Pavarsis (pas vdekjes, dekorata ju dha strnipit tij z. Ndrec Gjok Kameri) ,si dhe promotor i lvizjeve patriotike n Kurbin dhe m gjr n ato vite t stuhishme.Nderim i veant iu b edhe gjuhtarit t shquar Prof. Gjovalin Shkurtajt pr veprn e tij gjuhsore shumdimensionale sidomos n lmin e studimeve n traditat, zakonet dhe t folmen e arbreshve t Italis. U nderua shkrimtari dhe gazetari i njohur Mirditor Gjon Marku,pr kontributin e dhn n fushn e letrave n prag t 100 vjetorit t Shpalljes s Pavarsis, u vlersuan edhe Konsulli i Rrepubliks s Italis n Shkodr z.Roberto Andreotti, Kryetari i Komuns n Milot ku u ngrit flamuri i pavarsis m 28

Nntor 1912, z.Behar Haxhiu dhe zj.Shklqime Gazi - Drejtore e Qendrs Shndetsore n Qytetin e Lait n Kurbin. Nga Shkodra z. Martin Cetina-Drejtor i zons nr 2 Shkodr.U nderua z. Pjetr Matusha Kngtar i Kurbinit nga Unioni Artistik i Kombit Shqiptar z. Azgan Haklaj, President i kti Unioni.Po kshtu jan nderuar para ksaj feste, n jubileun e 100

Kngt dhe vallet e prgatitura nga Ansambli Miqsia i Shoqates Miqsis Shqipri Itali, u ndoqn me mjaft interes.Duhen prmendur dy kng patriotike me tekste t poetit t mirnjohur z.Vlash Prendi,t cilat u bnin jehon pikrisht ktyre ngjarjeve historike.Knga Nj atdhe ka shqipja,qndron si kala,u interpretua me mjeshtri nga kngtari i talentuar Kastriot Kola, ndrsa kngtart Agustin Ceka dhe Pashk Marku solln me zrin e tyre t mbl kngn Kem nji bes, kem nji flamur kushtuar patriotit Pal Ndue Lleshi, nga Delbnishti i cili n prag t Shpalljes s Pavarsis, n shenj hakmarrje ndaj pushtuesit Osman,vrau Bimbashin Turk dhe dy asaqer t tij, t disllakuar n fshatin Shullaz t Kurbinit.Edhe grupi i valleve nn drejtimin e koreografes zj.Leze Rrika la prshtypje mjaft t mire.Prshndetn edhe kngtar nga rrethe t tjera t vendit si Lezha,

Vjetorit Pavarsis, personalitete t rndsishme t vndit ton, z. Mal Berisha ish Drejtor i Ministris s Punve t Jashtme t Republiks s Shqipris, sot Ambasador i Shqipris n Angli Londr. Po kshtu u nderua edhe Studjuesi i njohur z. Nikoll Gjok Lleshi, pr kontributin e tij pr Shoqrin Shqiptare e pr bashkpunimin me Shoqatn e Miqsis Shqipri Itali. Ngjyrat e ktij aktivitetit ia shtoi edhe programi artistik i prgatitur enkas pr kt takim jubilar.

Shkodra etj, t cilt kishin prgatitur nj repertor t pasur artistik. N fund u shtrua nj koktej nga Kryetari i Bashkis La z.Artur Bardhi, ku u shkmbyen mendime dhe prvoja pr prmirsimin e puns s ksaj shoqate n t ardhmen. Takimi tregoi se kjo Shoqat sht aktive dhe n krye t saj ka njerz t zot q u dalin n ball detyrave t ngarkuara nga Asambleja e saj. GJON MARKU - Shkrimtar
Revista MIQSIA

15

CONCERTO FESTIVO IN OCCASIONE DEL 1000 ANNIVERSARIO DELLA PROCLAMAZIONE DI INDIPENDENZA DELL'ALBANIA
l 24 dicembre 2012, alla vigilia del 100 anniversario della Proclamazione dellIndipendenza del paese, lAssociazione di Amicizia e Cooperazione tra lAlbania e lItalia ha organizzato presso il Palazzo della Cultura nella citt di LAC un incontro con i membri dellAssociazione, dei sostenitori e ospiti provenienti da tutto il paese. Per questo incontro stato dimostrato uno straordinario interesse, poich organizzata in un momento speciale, alla vigilia del 100 anniversario di Indipendenza in cui un ruolo particolare in questo movimento ha dato la regione di KURBIN. KURBIN stato coinvolto molto presto nei movimenti dindipendenza, ma loro si intensificarono negli anni 1906-1912 in cui i momenti pi importanti erano la battaglia di TALLAJB, insurrezione di BREGU MATES e poi la finale di questo movimento, alzare la Bandiera della Libert dal patriota GJIN PJETRI il 28 novembre 1912 a MILOT. Onorarono con la loro partecipazione delle personalit ben note dello Stato, diplomatici, religiosi e rappresentanti del governo locale come: il signor ARTUR BARDHI - Sindaco di LAC, Monsignor ANGELO MASAFFRA - Arcivescovo dellArcivescovado di SCUTARIPULTI, il sig. ZEF BUSHATI dal Ministero della Cultura Turismo Giovent e dello Sport, il signor GJERGJ OROSHI-Vice Prefetto della Regione di LEZHA, KURBIN, il sig. AZGAN HAKLAJ Presidente dellUnione Artistica della Nazione Albanese. Accademico eProfessore dellUniversit di Lingue e Letteratura, il sig. GJOVALIN SHKURTAJ. Il sig. NIKOLIN KURTI Presidente dellAssociazione AT

SHTJEFEN KURTI. In questa cerimonia di festa per 100 anniversario di Indipendenza, hanno partecipato anche i rappresentanti dei patriotiMonsignor PREND BARDH KMERI che rappresentato dal suo pronipoteNDREC KAMERI, del patriota GJIN PIETRI che rappresentato dal suo nipote KOL PAL GJINI, i quali sono stati decorati dallAssociazione di Amicizia Italia-Albania, dopo la morte. La riunione stata aperta dal Presidente dellAssociazione di Amicizia e Cooperazione tra lAlbania e lItalia, il signor NIKOLL LLESHI che tra laltro ha dichiarato che il momento in cui si svolge questo incontro importante per tutta la nazione, perch compiuto un intero secolo, quando sono finalizzati gli sforzi di questo popolo per vedere il paese libero e indipendente. Il presidente nel suo discorso ha rilevato il ruolo dei patrioti di KURBIN che hanno dato un contributo eccezionale in questo movimento patriottico e tra le altre cose ha detto: ... nella rivolta di KURBIN che cominciava intorno allanno 1898, con sforzi del Monsignor PREND BARDHI e GJIN PJETRI, sono

stati impegnati tanti altri patrioti di KURBIN che hanno combattuto per lindipendenza. Menzioniamo con onore le figure eccezionali patriottiche della nostra regione come LLESH MARKA KOLA, LLESH PJETR KOKA, Imano MUHARREM, LLESH PJETR VATHI, PREN NDRECE GEGA, SHABAN KASEMI, NIKOLLE KOL MEHILLI, LAZER GJOKA, NIKOLL NDRE BARDHOKU, T O M P I RO L I , N I KO L L DOD SELALA, NDUE JAK PRENI, MARKA GJIN PRENI, PJETER NDUE LLESHI, MARK MIR MIRI, DED MARASH ULAJ, HASAN SHAFIOQI, AII DERVISHI, KOL LEK BORI, PJETER BALOZI ecc... Poi ha parlato del ruolo importante che ha avuto lAssociazione di Amicizia e Cooperazione tra lAlbania e lItalia in programmazione, valutazione e celebrazione di questo evento con una particolare importanza per la nostra nazione. Egli ha fatto la piattaforma di questAssociazione per successive attivit nel campo della cooperazione con il paese vicino e le rappresentanze diplomatiche accreditate nel nostro paese.

16

Revista MIQSIA

Lincontro ha inoltre accolto molti ospiti, che nei loro discorsi sono incentrati sul ruolo attivo che hanno svolto le strutture di questa associazione a rafforzare i legami e la cooperazione con il paese vicino, e anche leco che ha reso costantemente agli tali eventi storici che restino in memoria del nostro popolo. Il sig. ARTUR BARDHI Sindaco della citt di LA, come primo cittadino di LA e come rappresentante di una delle pi antiche famiglie patriottiche diLAC (BARDHI & VATHI) in KURBIN che ha storicamente contribuitonellarivolta di KURBINper lIndipendenza e fino

dato ai legami di amicizia con il paese vicino ed i valori inerenti nel rafforzamento della co-esistenza tra le diverse sette religiose. stato onorato (postumo) MonsignorPREND BARDHIVescovo in Diocesi di Durazzo con sede a DELBNISHT, per il contributo dato negli anni difficili della Proclamazione di Indipendenza, cos come un promotore del movimento patriottico in KURBIN e oltre in quegli anni tempestosi. Omaggio speciale stato fatto per il linguista distinto Prof. GJOVALIN SHKURTAJ per la sua opera linguistica multi-dimensionale in particolare nel campo dello studio di

ad oggi per rafforzare la democrazia. Il sig. ARTUR BARDHI conosce e rispetta e sostiene il ruolo della societ civile nella citt di LAC. gi diventata una tradizione importante che lAssociazione di Amicizia e Cooperazione tra lAlbania e lItalia valuti le persone note e attive di questa associazione con il titolo di Socio Onorario. Questo titolo meritato dalle personalit di onore nazionale, il cui contributo stato innegabile. stato onorato il patriota GJIN PJETRI(postumo) come un partecipante attivo nei movimenti per lindipendenza negli anni 19061912, stato onorato Monsignor ANGELO MASSAFRA, vescovo di Scutari e di Pulti, per il contributo

tradizioni, costumi e linguaggio degli arbereschi in Italia. stato onorato lo scrittore e giornalista noto GJON MARKU da MIRDITA, per il suo contributo nel settore letterario, alla vigilia del 100 anniversario della Proclamazione di Indipendenza. Sono stati valutati il Console della Repubblica dItalia a Scutari il sig. Roberto Andreotti, il Sindaco di MILOT, dove stata sollevata la bandiera dellindipendenza, il 28 novembre 1912, il sig. BEHAR HAXHIU, il sig. ARTUR BARDHI - Sindaco di LAC che ha accolto i partecipanti a nome dei cittadini della citt di LAC, la sig. ra SHKELQIME GAZI - Direttore del Centro di Salute nella citt di LAC. Sono stati altres onorati in

onore del 100 anniversario, prima di questa celebrazione, personaggi importanti del nostro paese il sig. MAL BERISHA - ex Direttore presso il Ministero degli Affari Esteri della Repubblica di Albania, oggi Ambasciatore a Londra in Inghilterra. Questattivit diventata pi accogliente anche dal programma artistico preparato appositamente per questo incontro giubilare. Le canzoni e le danze preparate dallEnsemble Amicizia sono state seguite con grande interesse. Vanno ricordate due canzoni patriottiche con testi delleminente poeta il sig. VLASH PRENDI che facevanouna eco a questi eventi storici. La canzone Una casa ha laquila,sta come castello, magistralmente interpretata con maestositdal cantante talentuoso KASTRIOT KOLA, mentre i cantanti AGUSTIN CEKA e PASHK MARKUhannointerpretato con la loro voce dolce,la canzone Abbiamo unafede, abbiamo una bandiera dedicato al patriota PAL NDUE LLESHI, che alla vigilia della Proclamazione di Indipendenza, in segno di vendetta contro gli invasori ottomani ha ucciso il BIMBASHturcoche era dislocato nel villaggio SHULLAZ. Anche il gruppo di danza, sotto la direzione della coreografaLEZE RRIKAha fatto unimpressione piuttosto buona. Hanno salutato anche cantanti dalle altre circoscrizioni comunali del paese, come Lezha, Scutari ecc., che aveva preparato un ricco repertorio artistico. Infine, stato organizzato un cocktail dalSindaco di LAC, il sig. ARTUR BARDHI, dove si sono scambiati opinioni ed esperienze per migliorare il lavoro dellassociazione in futuro. Lincontro ha dimostrato che questaOrganizzazione attiva e che nella sua direzione ci sono persone intelligenti che si impegnano per eseguire i compiti incaricati dalla sua Assemblea. GJON MARKU -Scrittore MIRDITE
Revista MIQSIA

17

KURBINI DHE PAVARSIA E SHQIPRIS


Dalgobergs, Rjeks, ermeniks, etj, t marsit t vitit 1467, rezulton n regjistrin e Vilajetit t Dhimitr Gjonims, fshati Gjonimi (Jonimi), Sot fshati Gjorm, n Kurbin. (Lufta Shqiptaro Turke, Burime Osmane, Selami Pulaha). Si pjes e Principats s Kastriotve kurbinasit ishin ndr t part n krah t Heroit ton kombtar Gjergj Kastrioti si pjes e gards dhe e ushtris s Heroit duke treguar trimri dhe besnikri t rrall. Pr kto cilsi Kurbini ishte streha m e sigurt dhe sheshi i betejave i fitoreve kundr pushtuesve turq dhe tradhtarve t kombit, t ushtris dhe Gjergj Kastriotit. Jan t njohura betejat madhshtore t zhvilluara nga kurbinasit dhe ushtria e Gjergj Kastriotit n fushat e Kurbinit, si betejat e Albulens, e Fush-Kuqes,

Nga: Gjon Lleshi - studiues Krahina e Kurbinit shtrihet n zemr t Shqipris, nj vend me bukuri t rrall, male t larta, gjelbrim, lumenj, fusha dhe me detin e kaltr prball. N kt krahin jeton nj popullsi e cila sht krenare pr emrin dhe historin e t parve, traditat dhe kulturn duke nderuar jo vetm Kurbinin por gjith Shqiprin. Kjo trev ka qen dh sht nyje e rndsishme kombtare ku jan kryqzuar jo vetm lumenjt, rrugt kombtare pr n Kosov, Shkodr, Dibr, Ohr, por edhe prjetuar ngjarje dhe histori q e kan br Kurbinin qendr t historis s kombit shqiptar n periudha t ndryshme kohore. Pr qendresn historike t kurbinasve do t shprehej me krenari n veprn e tij Historia e Sknderbeut, n nj vend i palavdi pr rrethin e dikurshm dhe fatin e senatit romak. Me rnien e perandoris bizantine rreth vitit 1190 feudalt vendas nga familja e Skurajve dhe nga familja e Gjonimit (Jonimit) t dyja kta familje nga krahina e Kurbinit krijuan shtetin e Arbrit nn udhheqjen e Progon Jonims.Vendlindje familjes Jonima sipas dokumenteve turke t kopjes s defterit t Vilajeteve t Dibrs,

t shprehej: Bardhza mund ta kishte ndrruar fare mir at dit emrin pr shkak t gjith atij gjaku q u derdh dhe mbyti dhen. Shklqim dhe emr t madh krahas namit t lasht, mori

Lacit etj. Pr kto trimri t rralla q u zhvilluan n Kurbin, marin Barleti n veprn Historia e Skndrbeut do t shprehej pr betejn e vitit 1457 kundr Isak Pashs dhe ku u zu rob Hamza Kastrioti, n fushn ndrmjet lumit Mat dhe ujrave q banort e quajn Bardhza (Uji i Bardh) dhe rrz malit Tumenisht(Delbnisht). Pas fitores s ushtris s Gjergj Kastriotit ai do

gjithashtu edhe fusha e Matit. Po k s h t u n b e t e j a t q u zhvilluan kundr turqve n rrethinat e Krujs, kurbinasit treguan trimri t rralla, ku veohen n mnyr t veant kurbinasi Gjergj Lleshi (Aleksi), perkrah princave e komandantve t ushtris Gjergj Kastriotit si Vuk Skura, Vrana Kondi, Tanush Topia, Muzaka, Balsha, Araniti,

18

Revista MIQSIA

Papa Kelmendi XI(Gjon Francesko Albani) Dukagjini, Shpani, Perlati etj. N betejn e vitit 1467 n rrethimin e tret t Krujs kundr ushtris turke q drejtohej nga Ballaban Pasha u dallua pr heroizmin dhe trimrin e tij kurbinasi Gjergj Lleshi (Aleksi) nga Kuqani (sot lagje e Selits-Kuqna, nga familja patriote e Nikoll Lleshit (Aleksi), Sipas regjistrit turk t marsit 1467),

Arqipeshkvi Prend Bardhi e vazhduan luftn duke br t mundur q deri n vitin 1478, pra 10 vjet luft, Kurbini t mos pushtohej nga turqit. Me pushtimin e plot t Shqipris nga turqit osman nj rol shum t madh n mbrojtje t identitetit kulturor, historik dhe shpirtror ka luajtur kisha katolike n Kurbin. Selia Ipeshkvnore e Durrsit n

Arqipeshkvi Pashk Trokthi

Flamuri i Skurajve, Kurbin paraardhsit e familjes Lleshi & uni n Delbnisht. M nj guxim e trimri t rrall Gjergj Lleshi (Aleksi) vrau Pashain turk Ballaban Pashn duke br q turqit t dorzohen e t lirojn Krujn nga rrethimi shum i gjat. Pr kt trim kurbinas Barleti do t shkruante: Njri prej krutanve, me emrin Gjergj Kastriotit n vitin 1468 kurbinasit

Principata e Arbrit 1190-1255 Flamuri i Progon Jonimes,Gjorem-Kurbin Shna Prende t Kurbinit do t bhej qendra e rezistencs dhe e shpress pr kurbinasit ndaj pushtuesve turq. Pr kt Arqipeshkvi Gjon Koleci dhe ndihmsi i tij Mark Skura n vitin 1632 hapn shkolln e par shqipe n Kurbin dhe Shqipri pr t mbajtur gjall gjuhn shqipe dhe ruajtur besimin katolik, e identitetin kombtar . Mbyllja e

shkolls n vitin 1650 nga pushtuesit turq bri q Arqipeshkvi Mark Skura t ngrej n kryengritje rreth 6000 kurbinas, n mbrojtje t kishs dhe shkolls, si do t shkruante kalorsi Franesk Bolica. Nj fuqizim t madh morn kishat dhe shkollat n Kurbin dhe Shqipri me ardhjen n krye t Selis s Shenjt n Vatikan t Gjon Franesk Albanit i quajturi Papa Klementi XI me origjin nga Kurbini, pasardhs t Mhill Lait dhe sipas dokumentave turke t regjistrit t marsit 1467 nga familja e Pjetr Lait n fshatin (Shillaz) Shullaz, pran Lait, (libri Visare t Kurbinit, Nikoll Gjok. Lleshi) Nuk sht e ndershme q studjues qoft edhe nga Kosova, t tjetrsojn nj realitet t till t dokumentuar, n librin Lufta shqiptar o - Turke, (Burime Osmane), n lidhje origjinn e familjes s Papa Klementit t XI duke e lidhur at me emerin Kelmendi e cila nuk as nj lidhje me vendlindjen e tij. Me urdhr t tij u mbajt Kuvendi i Arbrit i vitit 1703 duke i dhn nj shtys t madhe fuqizimit t kishs katolike, hapjen e shkollave t tjera, botimin e librave n gjuhn shqipe, etj. N kt Kuven d Kur b i n i prfaqsohej nga At Martin Gjonima (Jonima), nga familja e njohur e Progon Jonims nga fshati
Revista MIQSIA

19

Gjin Pjetr Pervizi i Skurajve Milot m 28 Nntor 1912

Llesh Marka Kola

Pren Ndrec Gega (1870-1941)

Gjonimi (Gjorm) i Kurbinit. (Kastriot Marku: Kishat e Kurbinit). Nj fytyr e re dhe n zhvillim t j a s h t z a ko n s h m i d h a Arqipeshkvis s Durrsit, ardhja n krye t saj e Imzot Rafaelo DAmbrozio n vitin 1848, i cili e vedosi Selin Ipeshkvnore n Delbnisht n vitin 1856, duke hapur po kt vit shkolln e par shqipe n Delbnisht . N kt kolegj msohej n gjuhn latine dhe shqipe, nj grup nxnsish t cilt prgatiteshin pr meshtar dhe nj grup tjetr pr administrat civile. Ndr nxnsit e par t ksaj shkolle ishin, Prend Bardhi (Kameri) dhe Ndue Lleshi nga Delbnishti, Pashk Trokthi nga Lai, Ndue Lleshi nga Luzi (Derveni), Nikoll Kaorri nga Lura, Zef Kraja nga Shkodra, etj, t cilt m von do t bheshin udhheqsit shpirtror dhe politik t Arqipeshkvis. Me nj prkushtim t rrall Arqipeshkvi nga Napoli Raffaele DAmbrozio bri q Arqipeshkvia e Durrsit e cila shtrihej nga rruga Lura deri n Prevez t Epirit t fuqizohej e gjallrohej duke hapur shkolla t reja n Tiran, Durrs, duke e kthyer Delbnishtin n qendr t zgjimit t vetdijes kombtare. N vitin 1856, rezulton se n qytetin e Tirans ekzistonin dy shkolla shqipe, nj kolegj i vogl n

Rezidencn e Delbnishtit (Kurbin), Dhe nj shkoll n qytetin e Durrsit drejtuar nga vet famullitari. N vitin 1872, pran famullis s Tirans u themelua shkolla e quajtur e Gjasht vajzave. (Dom Mark Dushi: Tirana dhe rrethinat e saj.) Nj kontribut t jashtzakonshm dha Ndue Lleshi si administrator civil e ligjor i Arqipeshkvis Delbnishtit, jo vetm n mbeshtetjen e fuqizimin e shkolls s Delbnishtit por dhe hapjen e shkollave t tjera Tiran e Durrs. Krahas ksaj pune Ndue Lleshi si patriot i vertet, ishte i pari Kurbinas n kt periudh q luftoj pr zgjimin e vetdijes kombtare, duke propoganduar e nxitur iden e rezistences, t revolts dhe kryengritjes kundra regjimit turk n Shqipri. Pas nj aktiviteti t jashtzakonshm prej 63 vjetsh n Shqipri, 8 vjet meshtar n Shkodr dhe 55 vjet n Kurbin, Arqipeshkvi Rafaele DAmbrozio jep dorheqjen me 27 nntor 1892 duke ia besuar drejtimin e Arqipeshkvis ishnxnsve t tij tashm t shkolluar dhe t burrruar me cilsit dhe virtytet m t mira t trevs s Kurbinit. Jo rastsisht ai q n vitin 1867 kishte emruar si Sekretar t Arqipeshkvis Ndue Lleshin nga Delbnishti, pasardhs i denj nga

familja patriote e Gjergj Lleshit (Aleksit) lufttar i rrall i Gjergj Kastriotit . Po kshtu nuk ishte rasttsi q Selia e Shenjt n Vatikan emron Arqipeshkv Prend Bardhin (Prinio Bianku) nga Delbnishti n krye t Arqipeshkvis s Durrsit me 17 korrik 1893 dhe Pashk Trokthin (Paskal Trakasho) Arqipeshkv t Shkupit me 10 janar 1894 nga Lai, t dy kurbinas nga familje patriotsh. Duhet theksuar se kjo ishte nj nga periudhat m t rndsishme t kombit shqiptar, e prpjekjeve, levizjeve popullore, e kryengritjeve q prgatitn terrenin pr shpalljen e pavarsis s Shqipris. N kt proces Selia Ipeshkvnore e Delbnishtit do t bhej epiqendra e aktiviteteve kishtare dhe patriotike t iniciuar nga vet Imzot Bianci (Bardhi) si fis i denj i ksaj krahine me tradita patriotike. (V.Prendi: Shtigjeve t tradits dhe Kulturs son.). N fund t shekullit t XIX pozitat e pushtuesit turk ishin dobsuar ndaj para Prend Bardhit dilte nevoja e nxitjes s popullit t krahinave nn juridiksionin e Arqipeshkvis pr rezistenc duke mos paguar taksat, si dhe hapjen e shkollave t reja. Pr t realizuar kt ai kishte mbshtetjen e krerve t Kurbinit dhe t bashkpuntorve t tij, t aleatve t prhershm t

20

Revista MIQSIA

Kishs Katolike, Shtetin protektor Austro-Hungarin e Vatikanin, etj. N j n g a ve n d i m e t m t rndsishme t Prend Bardhit ishte caktimi i Dom Nikoll Kaorrit famullitar n Durrs, njri nga bashkpuntort m t ngusht, n vitin 1893. Emrimi i Dom Nikoll Kaorrit n nj nga qytetet m t mdha ishte nj vendim i zgjuar i Prend Bardhi pasi kishte parasysh cilsit e larta t Lurjanit, prbrjen familjare me

Dom Nikoll Kaorri besime t prziera (i ati katolik, e ma myslimane), Shkollimin e tij, miqsin me kurbinasit pasi kishte studiuar e jetuar 10 vjet n Delbnisht. Rezistenca me arm n dor e kurbinasve q nga viti 1898 deri n vitin 1900 dhe hapja e shkollave shqipe n Milot dhe Rrshen po kt vit shnoi fitoren e par t Prend Bardhit ndaj pushtuesve turq dhe inkurajoi popullsin e Kurbinit q t mos paguanin taksat. Nj vit m von Prend Bardhi me an t famullitarit t Lait At Shtjefn Gjeovit hapi shkolln e par shqipe n La, t gjitha kto u realizuan me fonde t akorduara nga shteti Austro-Hungarez dhe Vatikani. Me 30 prill 1902 n Shkodr u zhvillua Konferenca gjuhsore pr prcaktimin e alfabetit t gjuhs shqipe ku mori pjes edhe Arqipeshkvi Prend Bardhi s bashku me sekretarin e tij Dom Nikoll

Kaorrin. Krkesave t Esat Pashs pr t paguar taksat kurbinasit kishin vendosur ti prgjigjeshin me arm n dor. Pr kt krert e Kurbinit u mblodhn me 30 shtator 1903 n La dhe me 2 tetor 1903 n Kruj pr t arritur marrveshje kundr pagess s taksave, duke br q deri n vitin 1904 Kurbini t mbetej jasht Kontrollit t Administrats turke. Rezistenca e kurbinasve mori prmasa t tjera n Kuvendin q zhvilloi Arqipeshkvi Prend Bardhi me 5 korrik t vitit 1905 gjat puns pr ndrtimin e Pallatit t Arqipeshkvis me krer t fshatrave t Kurbinit, ku ishte i ftuar dhe Dom Nikoll Kaorri. Mbshtetja q jepnin Arqipeshkvi Prend Bardhi dhe Dom Nikoll Kaorri krkesave t kurbinasve kishin acaruar qeveritart turq, prandaj Valiu i Shkodrs urdhronte heqjen e vetqeverisjes s Kurbinit dhe vendosjen e administrats osmane. N kt koh Dom Nikoll Kaorri ishte vn n shnjestr nga autoritetet osmane si nxits i ksaj rezistence, pr kt ishte njoftuar edhe Arqipeshkvi Prend Bardhi, gj q oi n rrahjen e Dom Nikolls nga ushtart turq n Durrs. Kjo ngjarje e acaroi m tej situatn ndaj Arqipeshkvi Prend Bardhi, Nikoll Kaorri dhe Gjin Pjetri vendosn mbajtjen n Delbnisht n vjesht t vitit 1905 t nj Kuvendi pr krijimin e nj beslidhje ndrkrahinore pr aleanc me Matin, Ishmin, Krujn, tirann, etj. Ky Kuvend q njihet si Kuvendi i par i Delbnishtit mori shum vendime pr t forcuar bashkpunimin dhe krijimin e nj fronti t prbashkt kundr qeveris turke. Ndrkoh akuza u bn nga pushtetart turq edhe ndaj Prend Bardhit si prkrahs i kryengritsve, prandaj i krkonin q t ndikonte tek ata q t pranonin ligjet osmane. N kt situat u mbajt me 31 Maj 1906 Kuvendi i dyt i Delbnishtit nga krert e Kurbinit me pranin e Dom Nikoll Kaorrit dhe At

Shtjefn Gjeovit. N mbshtetje t kurbinasve doln edhe malsort e Bregut t Mates m n krye Gjet e Ded Coku, t Kthells, Lurs, Rranzs, etj. N mbshtetje t Arqipeshkvit Prend Bardhi doln pleqsia e Kurbinit me Gjin Pjetrin, t cilt iu drejtuan me nj promemorje Perandorit t Austro-Hungaris ku shprehej mbshtetja pr Biankun. (Prend Bardhi) Sigurimi i armve dhe shprndarja e tyre kryengritsve nga Dom Nikoll Kaorri, Gjin Pjetri, etj, kishte acaruar autoritetet turke q krcnonin me pushtimin e Kurbinit. Kjo situat e detyroi Arqipeshkvin Prend Bardhi t krkoj mbajtjen e nj kuvendi t ri n Delbnisht q pr nga numri ishte i treti. Kuvendi u mbajt me 5 Gusht 1906 dhe zgjati tre dit. N kt kuvend me krert e Kurbinit merrte pjes edhe Dom Nikoll Kaorri dhe At Shtjfn Gjeovi, Gjin Pjetri, etj., pr her t par, krahas krkesave t kufizuara lokale, u hodh ideja e lufts pr autonomin e Shqipris. (Hyll i Drits 1937). N Kuvend u miratuan dhe dymbdhjet ligje q kishin pr qllim bashkimin e popullit t krahins kundr pushtuesve turq, dhe u caktua Gjin Pjetri si prijs i kryengritjes. Pas ktij kuvendi ngjar jet zhvillohen me shpejtsi ku forcat turke krahas mobilizimit pr shtypjen e rezistencn mendonin t futnin edhe prarjen midis t krishterve dhe muhamedanve. Ngjarjet n Tallajbe t Krujs u pasuan nga lufta, diegiet dhe shkatrrimet n Kurbin, n fshatrat Zhej, La, Delbnisht, Milot, Skuraj ku u dogjn shtpit e Llesh Pjetr Koks, Llesh Marka Kols, Prend Ndrec Gegs, Shtpit e Pirolit, Llesh Pjetr Vathit, Gjin Pjetrit, etj. N kto luftime kundr ushtris turke t udhhequr nga Mirallai u vra heroikisht Pashk Piroli nga Zheja dhe u plagos Fran Mark Lleshi nga Gallata. Protesta e Arqipeshkvit Prend Bardhi ishte e fuqishme drejtuar autoriteteve t shtetit Austro-HunRevista MIQSIA

21

garez, autoriteteve turke, Konsujve perndimor, n mbrojtje t popullats kurbinase. T njjtn gj bri dhe Arqipeshkvi i Shkupit Pashk Trokthi si dhe patrioti Gjin Pjetri n mbrojtje t krkesave t drejta t kryengritsve. Situata n Kurbin alarmoi dhe Portn e Lart n Stamboll, e cila trembej nga hapja e saj n t gjith Shqiprin. Por kjo luft nuk mund t vazhdonte gjat pasi nuk po mbshtetej nga krahinat e tjera t beslidhura t cilat u mashtruan prej autoriteteve turke, bejlerve dhe agallarve t cilt krkonin t ruanin privilegjet e pasurin. N kto kushte pas katr muajsh luft e rezistenc n nj dimr t egr, me ndrhyrjen e Konsujve Austro Hungarez dhe perndimor u vendos q t ndrpritet prkohsisht lufta dhe t nnshkruhej marrveshja n Milot nga Gjin Pjetri dhe Ded Coku me 29 prill 1907. Nga kjo marrveshje kurbinasve do tu faleshin taksat e prapambetura, Kurbini do t ruante vetqeverisjen etj, por q n fakt nuk u mbajtn asnjher nga autoritetet turke. N kt kryengritje,u angazhuan katolik e muhamedan nga t gjitha fshatrat e Kurbinit, nga Skuraj: Gjin Pjetri, Nikoll Kol Gjini, Ndue Gjon Prend Mali, Ndue Jak Preni, Zef Pjetr Meta, Lazr Gjini, Zef Llesh Gjoka, Gjin Ndue Vela, Mark Ndrec Teska, etj, nga Miloti: Llesh Pjetr Koka, Llesh Marka Kola, Prend Ndrec Gega, Lazr Gjoka, Kol Pjetr Gjetani, Prend Bardhok Bitroj, Ded Mark Kola, Shaban Kasemi, Ali Ahmeti, Hajdar Veseli, etj; nga Mali i Bardh; Nikoll Ndre Bardhoku, Preng Ndreca, Llesh Gjok Lala, Lik Asllan Tafa, etj; nga Gallata; Pjetr Mark Balozi, Frrok Mark Lleshi; nga Selita e Lesteri; Gjergj Ndoci, Pjetr Marku, Ndue Hidri, Ndrec Llesh Kapii; nga Lai: Llesh Pjetr Vathi, Nikoll Kol Mhilli, Pal Hill Trokthi, Marka Gjin Zimi, Llesh Ndue Selala, Frrok Kol Tanushi, etj; nga Delbnishti: Pjetr Ndue Lleshi, Nikoll Gjok

uni, Zef Ndrec Kameri, Jak Vath Kameri, Nikoll Kol Zefi, Dod Gjok uni, Pal Ndue Lleshi; nga Zheja: Zef Piroli, Pjetr Piroli, Jak Piroli, Bardhok Piroli, Gjergj Piroli, Tom Piroli, Llesh Pjetr Mamli, Gjin Ndue Demiri, etj; nga Shullazi: Ram Ali Rama; nga Gjormi: Ali Dervishi, Hasan Shafloqi: nga Vinjolli: Lik Zenel Hasneziri, Nezir Zenel Balloku; nga Bushneshi: Hajdar Kaci. Shkelja e marrveshjes nga autoritetet turke bn q kurbinasit t mos i lshonin armt dhe krkesat e tyre, tani synonin drejt Pavarsis s Shqipris n udhheqjen e Arqipeshkvit Prend Bardhi si arkitekt i kryengritjes s Kurbinit, Dom Nikoll Kaorrit si propogandues dhe Gjin Pjetri si prijs i kryengritjes. Nga frika e zgjerimit t kryengritjes s Kurbinit xhonturqit filluan mbylljen e shkollave dhe arrestuan me pretekstin e futjes s armve Dom Nikoll Kaorrin n Durrs dhe Gjin Pjetrin si kundrshtues t ligjeve xhonturke, t cilt pas nj viti burg lirohen me ndrhyrjen e Konsujve e shtetit Austro-Hungarez pas krkess s Arqipeshkvit Prend Bardhi, udhtimi i Tij n Vjen dhe takimi me Ministrin e Jashtm, Kontin Bertold. (Hajredin Isufi, Feja dhe Flamuri) Ndrkoh vala e arrestimeve prfshin Delbnishtin si qendra e kryengritjes s Kurbinit dhe e grumbullimit t armve. N listn e arrestimeve ishte dhe emri i Pal Ndue Lleshit, i biri i patriotit dhe sekretarit t Arqipeshkvis Ndue Lleshi, vllai i Pjetr Ndue Lleshit, pasardhs t familjes Gjergj e Nikoll Lleshi (Aleksi), lufttar t Gjergj Kastriotit. Shkaku u gjet pas nj vrasjeje aksidentale q Pal Ndue Lleshi kishte br n Delbnisht n vitin 1905, ngjarje kjo e organizuar nga njerz t cilt ishin t lidhur pr interesat e tyre me pushtuesin turk dhe kishin pr qllim t dobsonin rolin e madh q luante familja e Ndue Lleshit me djemt e tij tek Selia

Ipeshkvnore dhe n organizimin e Kuvendeve e kryengritjeve kundr pushtuesve turq. Si njeri trim i rrall q ishte ai kishte vrar dy asqer turk duke i shptuar arrestimit. Krkess pr ta kapur t gjall Palin shqiptari i vrtet si thirrej nga turqit, ai iu prgjigj me vrasjen e Bimbashit turk pran Teqes s Shullazit n maj t vitit 1911. Pas ksaj nj trup ushtarake turke prej 80 vetsh hyri n fshatin Delbnishtn presione t egra e t dhunshme t ushtarve turq. (Feja dhe Flamuri. H.Isufi) . M ndrmjetsin e Dom Nikoll Kaorrit, rezistencs s kurbinasve iu bashkuan dhe Bushkashi, Mati, Lura, Mirdita, Kthella e Bregu i Mats, nn drejtimin e Gjin Pjetrit, e vllezrve oku n Bregun e Mates, t cilt ishin hedhur n luft kundr forcave t Turgut Pashs. Pr kontributin e dhn si klerik dhe si patriot Arqipeshkvi Prend Bardhi gjat udhtimit n Dhjetor 1911 n Rom, s bashku me sekretarin e tij Dom Nikoll Kaorri, i propozoi Selis s Shenjt pr zvends t tij me t drejt trashgimie, duke i dhn imunitet n aktivitetin e tij n lvizjen pr pavarsisn e Shqipris Dom Nikoll Kacorrin. Kryengritjet e vazhdueshme q organizonin malsort e Bregut Mates me prijs vllezrit Gjeto e Ded Coku kishin mbshtetjen e shum patriotve edhe nga Gurzi si:, Ded Mirash Ulaj, Nikoll Miri, Pjetr Miri, Kolec Marku, Mirash Ujke Mirashi, Preng Nikoll Mjeshtri, Llesh Sokol Lenickaj, Pjetr Prel Bici, Kol Lek Bori; nga Bulgri si: Mark Przefi e Mark Preng Dudit; nga Vukla djemt e Marka Gjelit; nga Shkodra Zef Arapi, etj, t cilt dhan jetn n luft me pushtuesit turq pr lirin dhe Pavarsin e Shqipris. Ndrkoh q perandoria turke po shkrmoej nga luftrat, nj tjetr rrezik i kanosej vendit, ai i coptimit nga vendet fqinje t cilat krkonin t prfitonin territore. Qndrimi i Arqipeshkvit Prend Bardhi ishte prej nj patrioti t madh, nj diplomati e politikani

22

Revista MIQSIA

t vrtet n prag t Shpalljes s Pavarsis s Shqipris, krkoi t shtohej bashkimi midis shqiptarve t t gjitha besimeve fetare. Ai i drejton klerit t Arqipeshkvis s Durrsit dhe nprmjet tyre gjith besimtarve katolik nj qarkore pr t mos u harrue: Dihet se Mal i Zi i ka pall luft Turkis e besohet me siguri se ashtu do t bajn n mos pain ba edhe Serbia, Bullgaria e Grekija, kndej shifet e domosdoshme t bajm mos q katolikt tan t jen t bashkuem me bashkatdhetart tan musliman, sepse sht e kjart se t gjith ata q palln luft, duan t prfitojn mbi Atmen ton t mjer, Shqiprin. Prandaj na duhet t prpiemi me t gjitha fuqit tona, pr nj bashkim t fort shqiptar, pa dallim feje, pr ta mbrojt trimnisht Atmen ton, q gjindet n ma t madhin rrezik. (F.Ilia:Famullia e Milotit). Me shum dashtni n Zotin PREND BJANKU ARQIPESHKV N kt situat t vshtir Prend Bardhi urdhroi Dom Nikoll Kaorrin dhe Gjin Pjetrin q t prgatitej ngritja e flamurit n Durrs dhe Milot para se vendi t pushtohej nga aleanca SerboMalazeze duke hyr n lidhje me patriott shqiptar brenda dhe jasht vendit, me Konsullin e AaustroHungaris, etj. Ndrkoh q Ismail Qemali ishte nisur nga Vjena dhe njoftonte ardhjen e tij n Durrs, Dom Nikoll Kaorri organizoi me 21 Nntor takimin e Ismail Qemalit me Prend Bardhin n Durrs pr t vendosur shpalljen e Pavarsis s Shqipris n Durrs ose n Vlor. Prend Bardhi priti Ismail Qemalin n Durrs dhe ishte nj ndr personalitetet kishtare q u angazhuan pr ngritjen e flamurit Kombtar shqiptar n kishat katolike t vendit. (Angjelin Shtjefni, nikoll Loka:Imzot Nikoll Kaorri.) Dshtimi pr ta ngritur flamurin n Durrs dhe Shpallur Pavarsin

bri q ai t ngrihej n Vlor me 28 nntor 1912 ku Arqipeshkvi Prend Bardhi si njeri human q ishte, Duke par se Kurbini dhe Shqipria po pushtohej nga serbomalazezt, dhe se populli kishte nevoj pr mbrojtjen e tij, vendosi t delegoj si prfaqsues t tij, t Kurbinit dhe t gjith krahinave nn juridiksionin e Arqipeshkvis s tij Imzot Nikoll Kaorrin, zvendsin e tij, bashkpuntorin e tij m t ngusht q kishte sakrifikuar gjithka q Shqipria t ishte e lir. Ndrkoh q pritej lajmi nga Vlora, n Milot krert e Kurbinit t prir nga Gjin Pjetri prgatiteshin pr ngritjen e flamurit t Pavarsis. Pr ngritjen e flamurit n Durrs Prend Bardhi kishte caktuar prfaqsuesit e komunitetit katolik Filip Sereqin dhe Zef Vlashin t cilt s bashku me patriott Durrsak ngritn flamurin me 26 nntor 1912. Nj ngjarje analoge prjetonte dhe Kurbini, n Milot prfaqsuesit e fshatrave t Kurbinit me 26 Nntor 1912 ngritn Flamurin Kuq e Zi,Gjin Pjetri ia jep flamurin Pjetr Llesh Kols, i cili e vendos te nj pem e quajtur Vidhi i Koks. Nisur nga kontributi i jashtzakonshm, popullariteti i madh, autoriteti dhe ndikimi q kishte fjala e Prend Bardhit, me dt.27 Nntor 1912, Ismail Qemali me Imzot Nikoll Kaorrin i drgojn nj telegram ku i krkojn ti bj me dije popullit t krahinave n Juridiksionin e tij, si dhe popullit t Mirdits e Shkodrs, ku sht e mundur t ngrihej Flamuri Kuq e Zi i Gjergj Kastriotit e t Shpallej Pavarsia e Shqipris. Me 28 nntor 1912 n Vlor Ismail Qemali, Dom Nikoll Kaorri e patriott e tjer nga t gjitha krahinat shpalln Shqiprin t lir e t pavarur pas 450 vjetsh n robrin turke, ndrsa Z.Dom Nikoll Kaorri nga ana e Arqipeshvit t Durrsit, pr t gjith shqiptart katolik q ndodhen nn urdhrat e tij (sipas procesverbalit t mbledhjes s dt.28.11.1912) do t zgjidhej nnkryetar i Qeveris s

Prkohshme. Me nj gzim t pa prshkruar e prjetoi kt ngjarje Arqipeshkvi Prend Bardhi i cili prej 20 vjetsh n krye t Arqipeshkvis s Durrsit kishte ndrruar, luftuar, Sakrifikuar gjithka me an t dijes,besimit, Dhe t lufts,q ndrra prej 450 vjetsh e t parve pr ta par Shqiprin t lir e t Pavarur si gjith kombet e tjera u b realitet. Kt mision patrioti Prend Bardhi, S bashku me Nikoll Kaorrin, Gjin Pjetrin e popullin e Kurbinit do ta vazhdonin edhe m von pr forcimin e shtetit shqiptar. Pr shum koh emri i Prend Bardhit nuk u prmend fare n literaturn historike t kohs, sepse ndoshta dikuj i cnoheshin interesat, disa t tjer e trajtojn si t huaj (Primo Bianci prift italian), t tjer krkojn ti prvetsojn e t tjetrsojn kontributet q ka dhn ky patriot. Edhe n kt 100 vjetor kta patriot dhe Kurbini nuk e morn vlersimin q meritojn, megjithse kontributi i tyre sht i madh, si pak kush tjetr n Shqipri. Populli i Kurbinit e ka t shkruar historin e tij, pa t ciln nuk ka histori t vrtet t Shqipris, ajo ka nevoj vetm t shfletohet e t nxirret n drit. Krahas reabilitimit e vlersimit t figurave t patrioteve shqiptar t cilt ishin pjes e administrats t pushtetit otoman, mendojm se detyr e par n nj shoqri t civilizuar e demokratike, sht MIRNJOHJA, VLERSIMI i t gjith atyre patriotve shqiptar dhe t misionareve te huaj q kontribuan, q luftuan e derdhen gjakun pr lirin dhe pavarsin e kombit shqiptar. sht detyr e historianve ta bjn nj gj t till, sigurisht e atyre q nuk vuajn nga mbeturinat e fanatizmit religjioz t do besimi qoft,as nga xhelozit krahinore q i kan shoqruar historikisht shqiptart. Historia dhe populli i Kurbinit jan krenaria e kombit shqiptar.
Revista MIQSIA

23

KURBIN E LINDIPENDENZA DELLALBANIA


Il distretto di Kurbin si trova nel cuore dellAlbania, un luogo di rara belleza, alte montagne, fiumi, campi e con un mare azzurro davanti. In questo luogo vive una comunit la quale e fiera del nome e della storia dei antenati, delle tradizioni e della cultura onorando non solo il Kurbin ma tutta lAlbania. Questa regione e stato ed un nodo importante nazionale dove si incrociano non solo I fiumi, le vie Cermenika, ecc del marzo dellanno 1467, risulta nel registro del Vilaieto di Demetrio Gonima, il vilagio Gionimi (Jonimi), oggi il vilaggio Giorem, a Kurbin. (La Guerra Albano Turca, Fonti Osmani, Selami Pulaha). Come parte del Princiato dei Castrioti, il popolo di Kurbin erano dei primi a combattere a fianco del nostro eroe nazionale Giorgio Castriota come parte della garda e del Dopo la vittoria del esercito di Giorgio Castriota, egli si esprime: Bardheza poteva molto facilemente cambiare nome quell giorno a causa di tutto quell sangue che stato versato e che ha coperto la terra. Splendore e grande nome ha preso anche il campo di Mat.. Cosi anche nelle battaglie svolte contro i turchi nelle vicinanze di Kruja, il popolo di Kurbin hanno mostrato un raro coragio, dove si evidenzia particolarmente Gjergj Lleshi (Alessio), a presso ai principi e ai comandanti del esercito di Giorgio Castriota come Vuk Skura, Vrana Kondi, Tanush Topia, Muzaka, Balsha,Araniti, Dukagjini, Shpani, Perlati ecc. Nella battaglia del 1467 nel terzo assedio di Kurja contro lesercito turco con a capo Ballaban Pasha stato distinto leroismo e il coragio di un di Kurbin Gjergj Lleshi (Alessio) da Kuqani (oggi quartiere di Selita, Kuqna) dalla famiglia patriotica di Nikoll Lleshi, secondo il registro turco del marzo 1467), I antenati della famiglia Lleshi e uni a Delbnisht di Kurbin. Con raro coragio Gjergj Lleshi ha uciso il Pasha turco Ballaban Pasha facendo coasi arrendere i turchi e liberare Kruja dal lungo assedio. Per questo eroe da Kurbin, Barleti scrive: Un uome di Kurja, con il nome di Gjergj Aleksi, uomo epiriota, ha colpito a morte con un colpo darma in gola. Dopo La moste di Giorgio Castriota nel anno 1468 il popolo di Kurbin ha continuato la guerra facendo possibile che nel anno 1478, dunque 10 anni di guerra, il Kurbin non e stato invaso dai turchi . Con la piena occupazione dellAlbania dai turchi un ruolo importante nella difesa dellidentit culturale, storica e spiritual ha avuto anche la chiesa cattolica di Kurbin. La Sede Ar ci vescovale di Durrazzo a Santa Prende di Kurbin diventava il centro della resistenza degli occupatori turchi. Per questo

nazionali verso il Kosovo, Scutari, Dibra, Ohrid, ma anche sono state viste eventi e storie che hanno fatto il Kurbin un punto central della storia della nostra nazione Albanese in vari periodi del tempo. Per la resistenza storica del popolo di Kurbin e stato espresso anche nel libro La Storia di Scanderbeg, in un posto senza gloria per loccuparote e per destino del senato romano. Con la caduta del impero bizzantino verso lanno 1190 i feudali del paesedalla famiglia degli Scuraj e dalla familgia di Jonima, queste due familgie hanno creato lo stati di Arbri sotto la governanza di Progon Jonima. Il luogo di nascita della famiglia Jonima secondo i documenti turchi della copia delle lettere di Vilaieti di Dibra, Dalgoberga, Rjeka,

esercito de eroe mostrando coragio e fedelta rara. Per questi motivi Kurbini era un rifugio sicuro e campo di battaglie vinte contro loccupatore turco e dei traditori della nazione, del esercito e di Giorgio Castriota. Sono conosciute le battaglie maestose svolte dal popolo di Kurbin dal esercito di Giorgio Castriota nei campi di Kurbin, come la battaglia di Albulena, di Fushe Kuqe, di La ecc. Per questo raro coragio, Marin Barleti nella sua opera La Storia di Scanderbeg si esprime per la battaglia del anno 1457 contro Isac Pasha dove e stato catturato Hamza Castriota, nel campo tra il fiume Mat e le aque dove gli abbitanti del luogo lo chiamano Bardheza (Aqua Bianca) e a presso della montage di Tumenisht(Delbnisht).

24

Revista MIQSIA

larcivescovo Gjon Koleci e il suo aiutante Mark Skura nellanno 1632 hanno aperto la prima scuola Albanese a Kurbin e in Albania per tenere viva la lingua Albanese e conservare la fede cattolica, e lindentit nazionale. La chiusura della scuola nellanno 1650 dagli invasori turchi ha fatto si che lArcivescovo Mark Skura organizzi una rivolta di circa 6000 kurbinas, in difesa della chiesa e della scuola, come scriveva il cavaliere Francesco Bolica. Un grande potere hanno prese le chiese e le scuole di Kurbin e Albania con larrivo a capo della Santa Sede in Vaticano di Giovanni Francesco Albani con il nome di Papa Clemente XI con origine di Kurbin, discendente di Mhill Lai e secondo i documenti turchi del registro del marzo 1467 della famiglia di Pietro Lai dal villagio di (Shillaz) Shullaz, vicino a La, ( libro Visare te Kurbinit, Nikoll Gjok Lleshi) Non onesto che studiosi anche da Kosovo, alterano una simile realt documentata, nel libro La Guerra Albaneso-Turcha, (Fonti Osmane), riguardo allorigine della famiglia di Papa Clemente XI legando esso al nome di Kelmendi, il quale non ha nessun legame con il suo luogo di nascita. Con un suo ordine e stato tenuto lAssemblea dei Arbri del anno 1703 dando un grande aiuto al rafforzamento della chiesa cattolica, al aperture delle scuole, e al edizione di libri nella lingua albanese, ecc. In questa Assemblea, Kurbin e stato rappresentato da Padre Martino Jonima, dalla nota famiglia di Progon Jonima dal fillafio di Gionimi (Gjorem) di Kurbin (Kastriot Makru : Le chiese di Kurbin). Un nuovo volto e uno straordinario sviluppo ha dato allArcivescovia di Durrazzo, larrivo a capo di essa di Mons. Raffaele DAmbrosio nel anno 1848, il quale ha spostato la Sede Arcivescovale a Delbnisht nel anno 1856, e aprendo durante questo anno la prima scuola Albanese

a Delbnisht. In questo collegio si imparava la lingua latina e la lingua Albanese, un gruppo di student si preparavano per dare le messa e un altro gruppo per lamministrazione civile. I primi student di questa scuola erano, Prend Bardhi (Kameri) e Ndue Lleshi da Delbnishti, Pashk Trokthi da Lai, Ndue Lleshi da Luzi (Derveni), Nikoll Kaorri da Lura, Zef Kraja da Shkodra, ecc, i quali piu tardi diventeranno i condottieri spirituali e politici del Arcivescovia di Durrazzo. Con un raro impegno larcivescovo da Napoli Raffaele DAmbrosio ha fatto in modo che lArcivescovia di Durrazzo la quale

Nikoll Dod Simon Selala


si espandeva dalla via Lura fino a Preveza del Epiro di prendere potere e ravivarsi aprendo cosi nuove scuole a Tirana, Durrazzo, trasformando Delbnisht nel centro del risveglio della coscienza nazionale. Nel anno 1856, risulta che nella citta di Tirana esistono due scuole albanesi, un piccolo collegio nella Residenza di Delbnisht( Kurbin), e una scuola nella citta di Durrazzo diretti dallo stesso parroco. Nel anno 1872, presso la parrocchia di Tirana e stata fondata la scuola chiamata Le sei ragazze . (Dom Mark Dushi: Tirana dhe rrethinat e saj.) Un g rande contributo ha dato anche Ndue Lleshi come amministratore civile e legale

dellAsrcivescovia di Delbnisht, non solo nel sostegno e nel rafforzamento della scuola di Delbnisht ma anche nel aperture di altre scuole a Tirana e Durrazzo. Oltre a questo lavoro Ndue Lleshi era un vero patriota, era il primo kurbinas in questo periodo che combatte per il risveglio della coscienza nazionale, propaganda lidea della resistenza, della rivolta contro il regime turco in Albania. Dopo un attivit straordinaria per 63 anni in Albania, 8 anni come parroco a Scutari e 55 anni a Kurbin, lArcivescovo Raffaele DAmbrosio si dimette nel 27 novembre 1892, affidando la dirigenza dellarcivescovia agli ex studenti ormani diventati uomini con le virt migliori di Kurbin. Non per caso essi nel anno 1867 aveva nominato Segretario dellArcivescovia Ndue Lleshi da Delbnisht, fiero discendente della famiglia patriotica di Gjergj Lleshi (Alessio) distinto combattente di Giorgio Castriota. Cosi anche non era un caso che la Santa Sede in Vaticano nomina lArcivescovo Prend Bardhi (Primo Bianko) da Delbnisht a capo dellArcivescovia di Durrazzo nel 17 Luglio 1893 e Pashk Trokthi (Paskal Trakasho) Arcivescovo di Scopie nel 10 gennaio 1894 da La di Kurbin, tutti e due da famiglie patriotiche di Kurbin. da notare che questo uno dei periodi pi importanti della nazione Albanese, degli sforzi, dei movimenti popolari, delle rivolte che hanno preparato il terreno per la proclamazione dellIndipendeza dellAlbania. In questo processo la Sede dellArcivescovia di Delbnisht diventava lepicentro delle attivit della chiesa e patriotiche iniziate dallo stesso Mons. Bianci come figlio di questa zona di una familgia patriotica .(V.Prendi:Shtigjeve t tradits dhe Kulturs son.). Alla fine del XIX secolo le posizioni degli invasori turchi sono state indebolite, quindi PREND BARDHI cominci a incoraggiare la gente delle province sotto la giurisdizione di Arcidiocesi, per fare
Revista MIQSIA

25

resistenza, per non pagare le tasse e lapertura di nuove scuole. Per raggiungere questobiettivo, ha avuto il sostegno dei capi della circoscrizione comunale di KURBIN e dei suoi collaboratori, alleati permanenti della Chiesa cattolica, Stato protettorato di Austro-Ungheria e Vaticano, ecc. Uno delle pi impor tanti decisioni di PREND BARDHI stato la nomina di DOM NIKOLLE K AC O R R I c o m e p a r r o c o a Durazzo nel 1893, uno dei pi stretti collaboratori. Nomina di DOM NIKOLLE KACORRI in una delle citt principali era una decisione intelligente di PREND BARDHI, avendo le alte qualit della gente di Lura, la composizione della famiglia con le religioni miste (il padre cattolico e la madre musulmana), la sua educazione, amicizia con la popolazione di KURBIN, perch aveva studiato e vissuto per 10 anni in DELBNISHT. La resistenza ar mata della popolazione di KURBIN dal 1898 fino al 1900 e lapertura delle scuole albanesi a MILOT e RRESHEN nello stesso anno ha segnato la prima vittoria di PREND BARDHI contro gli invasori turchi e ha incoraggiato la popolazione di KURBIN di non pagare le tasse. Un anno dopo PREND BARDHI, attraverso il parroco di LAC, Padre SHTJEFEN GJECOVI, ha aperto la prima scuola albanese a LAC, tutti questi sono stati realizzati con i fondi accordati dallo Stato Austro-ungarico e dallo Stato di Vaticano. Il 30 aprile 1902, a Scutari tenuta la Conferenza linguistica per la determinazione dellalfabeto albanese, dove ha partecipato anche lArcivescovo PREND BARDHI insieme con il suo segretario DOM NIKOLLE KACORRI. Alle richieste di ESAT PASHA di pagare le tasse, la popolazione di KURBIN aveva deciso di rispondere con le armi in mano. Per questo i capi di KURBIN sono stati riuniti il 30 settembre 1903 a LAC e 2 ottobre 1903 a KRUJA, a raggiungere un accordo contro il pagamento di tasse,

ottenendo il risultato che fino al 1904 KURBIN rimasto al di l del controllo dellamministrazione turca. Resistenza della popolazione di KURBIN, aveva preso altre dimensioni in Assemblea condotta da Arcivescovo PREND BARDHI il 5 luglio 1905, mentre lavorava alla costr uzione del Palazzo dellArcivescovo con i capi villaggi di KURBIN, dove stato invitato anche DOM NIKOLLE KACORRI. Il supporto che hanno dato lArcivescovo PREND BARDHI e DOM NIKOLLE KACORRI per le esigenze della popolazione KURBIN, aveva irritato il governo turco, pertanto il Val (rappresentante del governo turco) di Scutari ha disposto la cancellazione di autogoverno di KURBIN e la creazione di amministrazione ottomana. I n q u e s t o t e m p o, D O M NIKOLLE KACORRI, stato preso di mira dalle autorit ottomane, come listigatore di questa resistenza, per questo stato informato anche lArcivescovo PREND BARDHI, che ha portato al pestag gio di DOM NIKOLLE da soldati turchi a Durazzo. Questo evento aggrav ulteriormente la situazione perci lArcivescovo PREND BARDHI, NIKOLLE KACORRI e GJIN PJETRI hanno deciso di riunire a DELBNISHT, nellautunno del 1905, unAssemblea per listituzione di un alleanza interregionale di MAT,

ISHEM, KRUJE, TIRANA, ecc. QuestAssemblea, conosciuta come la Prima Assemblea di DELBNISHT, ha preso molte decisioni per rafforzare la collaborazione e creare un fronte comune contro il governo turco. Mentre accuse sono state fatte da governanti turchi anche verso PREND BARDHI, come il sostenitore dei ribelli, cos gli hanno chiesto di influenzare loro ad accettare le leggi ottomane. In questa situazione si svolta il 31 Maggio 1906 la Seconda Assemblea di DELBNISHT, dai capi di KURBIN nella presenza di DOM NIKOLLE KACORRI e At SHTJEFEN GJECOVI. In suppor to della popolazione di KURBIN, sono stati i montanari di BREG MAT diretti da GJETE DEDE COKU, quelli di KTHELLA, Lura, RRANZA, ecc. A sostegno di Arcivescovo PREND BARDHI, sono stati i capi anziani di KURBIN con GJIN PIETRI, che hanno rivolto un memorandum per limperatore dAustria-Ungheria, esprimendo il supporto per il Bianco (PREND BARDHI). La fornitura di armi e loro distribuzione agli insorti da DOM NIKOLLE KACORRI, GJIN PJETRI, ecc., aveva irritato le autorit turche, che minacciavano con loccupazione di KURBIN. Questa situazione ha costretto lArcivescovo PREND BARDHI

26

Revista MIQSIA

di chiedere il mantenimento di una nuova assemblea in DELBNISHT, che era terza per il numero. A s s e m b l e a s i t e nu t a i l 5 agosto 1906 e dur tre giorni. In questassemblea con i capi di KURBIN ha partecipato anche DOM NIKOLLE KACORRI, Padre SHTJEFEN GJECOVI, GJIN PJETRI, ecc., per la prima volta, insieme con le limitate richieste locali, stata lanciata lidea della lotta per lautonomia di Albania, (HYLLI I DRITES 1937). Nellassemblea sono state approvate dodici leggi che avevano come lo scopo lunit del popolo della regione contro gli invasori turchi, ed stato nominato GJIN PJETRI come capo della rivolta. Dopo questa assemblea, gli eventi si sono svolti rapidamente, in cui le forze turche insieme con la mobilitazione per la soppressione della resistenza, hanno pensato di imporre la divisione tra cristiani e maomettani. Gli eventi in TALLAJBE KRUJA sono stati seguiti da guerra, incendi e distruzioni in KURBIN, i n v i l l a g g i d i Z H E JA , L AC, DELBNISHT, MILOT, SKURAJ, dove sono state bruciate le case DI LLESH PJETER KOKA, LLESH MARKA KOLA, PREND NDREC GEGA CASE DI PIROLI, LLESH PJETER VATHI, GJIN PJETRI, ecc., nella lotta contro lesercito turco guidato da MIRALLAI, stato ucciso eroicamente PASHK PIROLI dal villaggio di ZHEJ ed ferito FRAN MARK LLESHI di GALLATA. Pr o testa d el l A r c ive s c ovo PREND BARDHI era potente, diretto alle autorit statali Austroungariche, le Autorit turche, Consoli occidentali per la protezione della popolazione di KURBIN. Cos ha fatto lArcivescovo di Skopje PASHK TROKTHI e anche il patriota GJIN PJETRI, in difesa delle richieste giuste degli insorti. La situazione in KURBIN ha allertato la Porta Alta a Istanbul che temeva la sua estensione in tutta lAlbania. Ma questa guerra non poteva continuare a lungo,

siccome non stata sostenuta da altre province che sono state ingannate dalle autorit turche, i bey e gli aga, che volevano conservare i privilegi e ricchezza. In queste condizioni, dopo quattro mesi di guerra di resistenza in un inverno selvaggio, con lintervento dei consoli austro-ungarici e di ovest, si decisa linterruzione temporanea della guerra ed firmato laccordo a MILOT da GJIN PJETRI e DEDE COKU il 29 aprile 1907. Da questaccordo la popolazione di KURBIN non avrebbe pagato le tasse in ritardo, KURBIN avrebbe mantenuto autogoverno, ecc., ma in realt le promesse non sono mai mantenute dalle autorit turche. In questa ribellione hanno partecipato cattolici e musulmani da tutti i villaggi di KURBIN, da SKURAJ: GJIN PJETRI, NIKOLLE KOL GJINI, NDUE GJON PREND MALI, NDUE JAK PRENDI, ZEF PJETER META, LAZER GJINI, ZEF LLESH GJOKA, GJIN NDUE VELA, MARK NDREC TESKA, ecc., da MILOT: LLESH PJETER KOKA, LLESH MARKA KOLA, PREND NDREC GEGA, LAZER GJOKA, KOLE PJETER GJETANI, PREND BARDHOK BITROJ, DED MARK KOLA, SHABAN KASEMI, ALI AHMETI, H A J DA R V E S E L I , E C C ; d a MALI I BARDHE: NIKOLLE NDRE BARDHOKU, PRENG NDRECA, LLESH GJOK LALA, LIKE ASLLAN TAFA, ecc.; da G A L L ATA : P J E T E R M A R K BALOZI, FRROK MARK LLESHI; da SELITA e LESTER: GJERGJ NDOCI, PJETER MARKU, NDUE HIDRI, NDRECE LLESH KAPICI; da LAC: LLESH PJETER VATHI, NIKOLLE KOLE MEHILLI, PAL HILL TROKTHI, MARKA GJIN ZIMI, LLESH NDUE SELALA, FRROK KOL TANUSHI, ecc.; da DELBNISHT: PJETER NDUE LLESHI, NIKOLLE GJOK UNI, ZEF NDREC KAMERI, JAK VATH KAMERI, NIKOLLE KOL ZEFI, DODE GJOK UNI, PAL NDUE LLESHI; da ZHEJA: ZEF PIROLI,

PJETER PIROLI, JAK PIROLI, BARDHOK PIROLI, GJERGJ PIROLI, TOME PIROLI, LLESH PJETER MAMLI, GJIN NDUE DEMIRI, ecc.; da SHULLAZ: RAME ALI RAMA; da GJOREM: ALI DERVISHI, HASAN SHAFLOQI; da VINJOLL: LIK ZENEL HASNEZIRI, NEZIR ZENEL BALLOKU; da BUSHNESH: HAJDAR KACI. Violazione dellaccordo da parte delle autorit turche, ha indotto la popolazione di KURBIN di non lasciare le armi e le loro richieste, ora miravano lindipendenza dellAlbania nella conduzione di Arcivescovo PREND BARDHI come architetto dellinsur rezione di KURBIN, DOM NIKOLLE KACORRI come propagandato e GJIN PJETRI come capo della rivolta. La paura di espansione della rivolta di KURBIN, i turchi iniziarono la chiusura delle scuole e arrestarono con il pretesto di contrabbando delle armi, DOM NIKOLLE KACORRI a Durazzo e GJIN PJETRI come avversari delle leggi dei turchi, che dopo un anno di prigione vengono rilasciati sullintervento dei Consoli dello Stato di Austro-Ungheria su richiesta di Arcivescovo PREND BARDHI, il suo viaggio a Vienna e incontro con il Ministro degli Affari Esteri, il Conte BERTOLD. (HAJREDIN ISUFI, Religione e Bandiera). Nel frattempo, ondata di arresti comprende DELBNISHT, come il centro della rivolta di KURBIN e della raccolta di armi. Nella lista di arresti era il nome di PAL NDUE LLESHI il figlio del patriota e segretario dellArcivescovado NDUE LLESHI, fratello di PJETER NDUE LLESHI, discendenti della famiglia di GJERGJ NIKOLLE LLESHI (ALEKS), combattenti di GJERGJ KASTRIOTI (SKANDERBEG). La scusa stata trovata dopo un omicidio accidentale che PAL NDUE LLESHI aveva fatto a DELBNISHT nel 1905, e levento stato organizzato da persone che sono stati collegati per i loro interessi
Revista MIQSIA

27

con linvasore turco e avevano lo scopo di indebolire il grande ruolo che svolgeva famiglia di NDUE LLESHI con i suoi figli presso la Sede Episcopale e per lorganizzazione di assemblee e insurrezioni contro gli invasori turchi. Siccome lui era un uomo valoroso e coraggioso, aveva ucciso due esattori fiscali turchi e sfugg allarresto. Richiesta di catturare vivo lalbanese PAL o vero albanese come chiamato dai turchi, lui risposto con lomicidio di BIMBASH turco nei pressi di SHULLAZ nel maggio 1911. Dopo di che delle truppe militari turche di 80 persone sono entrati in villaggio di DELBNISHT in ceppi selvatici di violenze dei soldati turchi (La fede e la Bandiera, H. ISUFI). Con mediazione di DOM NIKOLLE KACORRI, sono uniti alla resistenza della popolazione di KURBIN anche abitanti di BUSHKASH, MATI, LURA, MIRDITA, KTHELLA. BREGU MATES, sotto la direzione di GJIN PJETRI e di fratelli COKU da BREGU MATES, che sono stati coinvolti nella lotta contro le forze del TURGUT PASHA. Per il suo contributo come sacerdote e come patriota, lArcivescovo PREND BARDHI durante il suo viaggio nel mese di dicembre 1911 a Roma, insieme con il suo segretario DOM NIKOLLE KACORRI, ha proposto alla Santa Sede come suo successore DOM NIKOLLE KACORRI con il diritto di successione, dando limmunit nella sua attivit del movimento per lindipendenza dAlbania. Insurrezioni in corso organizzate dai montanari di BREGU MATES con i leader i fratelli GJETO e DEDE COKU avevano il sostegno di molti patrioti anche da GUREZ: DEDE MIRASH ULAJ, NIKOLLE MIRI, PJETER MIRI, KOLEC MARKU, MIRASH UJKE MIRASHI, PRENG NIKOLL MJESHTRI, LLESH SOKOL LENICKAJ, PETER PREL BICI, KOLE LEKE BORI, da BULGRI come: MARK PERZEFI e MARK PRENG DUDI

da VUKLA figli di MARKA GJELI; da Scutari: ZEF ARAPI, ecc., che morirono combattendo gli invasori turchi per la libert e lindipendenza dellAlbania. Mentre limpero turco stava crollando dalle guerre, un altro pericolo minacciava il paese, i paesi vicini stavano cercando di dividerlo e di approfittare territori. La posizione di Arcivescovo PREND BARDHI stata di un grande patriota, un diplomatico e vero politico; alla vigilia della dichiarazione di Indipendenza dAlbania, ha chiesto di essere aggiunto lunione tra gli albanesi di tutte le credenze religiose. Egli manda al clero di Arcivescovado di Durazzo e attraverso di loro tutti i fedeli cattolici, un messaggio a non dimenticare: E noto che il Montenegro ha dichiarato guerra alla Turchia e sicuramente cosi faranno, se non hanno gi fatto, anche la Serbia, Bulgaria, Grecia, cui sosteniamo come essenziale per fare del nostro meglio che i nostri cattolici siano uniti con i nostri fratelli musulmani, perch chiaro che tutti quelli che hanno fatto la guerra vorranno sfruttare la nostra povera patria, lAlbania. Perci dobbiamo lottare con tutte le nostre forze, una forte unione albanese senza distinguere religione per difendere con coraggio la nostra Patria che si trova nel pi grande rischio ... . (F. ILIA: Parrocchia di MILOT). Con tanto amore nel Signore Prend BIANCO, Arcivescovo In questa difficile situazione PREND BARDHI ordin DOM NIKOLLE KACORRI e GJIN PJETRI di organizzare di alzare la bandiera a Durazzo e MILOT prima che il paese sarebbe stato invaso da alleanza serbo-montenegrina, entrando in collegamento con patrioti albanesi in patria e allestero, con il Console di Austro-Ungheria, ecc. Nel frattempo, ISMAIL QEMALI era partito da Vienna e aveva

annunciato il suo arrivo a Durazzo. D O M N I KO LLE KAC O R R I organizz il 21 novembre lincontro di ISMAIL QEMALI con PREND BARDHI a Durazzo per proclamare la dichiarazione di indipendenza dellAlbania a Durazzo e Valona, . . . PREND BARDHI ha ospitato ISMAIL QEMALI a Durazzo ed stato uno dei dignitari ecclesiastici che sono stati impegnati per listituzione della bandiera nazionale albanese nelle chiese cattoliche del paese (ANGJELIN SHTJEFNI, NIKOLL LOKA: Mons. NIKOLLE KACORRI). Il mancato di sollevare la bandiera e Dichiarare la propria Indipendenza a Durazzo, fece che questo succedesse a Valona il 28 novembre 1912, dove lArcivescovo PREND BARDHI, poich era molto umano, visto che KURBIN e Albania si stava occupando dai serbo-montenegrini e che il popolo aveva bisogno della sua protezione, ha deciso di delegare come suo rappresentante di KURBIN e di tutte le province sotto la giurisdizione del suo Arcivescovado Monsignor NIKOLLE KACORRI, il suo vice, il suo pi stretto collaboratore che aveva sacrificato tutto che lAlbania fosse libera. Mentre aspettavano la notizia d a Va l o n a , a M I L O T i c a p i di KURBIN guidati da GJIN PJETRI si preparavano ad alzare la bandiera dellIndipendenza.

28

Revista MIQSIA

Per alzare la bandiera a Durazzo PREND BARDHI aveva nominato i rappresentanti della comunit cattolica FILIP SEREQI e ZEF VLASHI che insieme a patrioti di Durazzo hanno alzato la bandiera il 26 novembre 1912. Unesperienza analoga viveva anche la popolazione di KURBIN, a MILOT i rappresentanti dei villaggi di KURBIN il 26 novembre 1912 hanno alzato la Bandiera Rosso e Nero, GJIN PJETRI diede la bandiera a PJETER LLESH KOLA, che la mette in un albero chiamato VIDHI I KOKES. Visto lenorme contributo, la popolarit e linfluenza che ha avuto la parola di PREND BARDHI, il 27 novembre 1912, ISMAIL QEMALI con monsignor NIKOLLE

NIKOLLE KACORRI da parte dellArcivescovo di Durazzo, per tutti albanesi cattolici che sono ai suoi ordini ... (in base al verbale della riunione del 28/11/1912) sar stato eletto vice presidente del Governo Provvisorio. Con una gioia indescrivibile ha vissuto questo evento lArcivescovo PREND BARDHI, che per 20 anni a capo dellArcivescovado di Durazzo aveva sognato, combattuto e sacrificato tutto attraverso la sapienza, la fede e la guerra, che il sogno da 450 anni degli antenati per vedere lAlbania libera e indipendente come tutte le altre nazioni, diventato realt. Questa missione il patriota PREND BARDHI insieme con NIKOLLE KACORRI, GJIN PJETRI e il

meritano, anche se il loro contributo enorme, come pochi altri in Albania. Il popolo di KURBIN c lha gi scritta la sua storia, senza la quale non vi alcuna vera storia dellAlbania, ha solo bisogno di essere letta e portata alla luce. Oltre a riabilitazione e valutazione delle figure di patrioti albanesi che facevano parte nella amministrazione del governo ottomano, riteniamo che il primo compito di una societ civile e democratica, la GRATITUDINE, VALUTAZIONE di tutti coloro patrioti albanesi e missionari stranieri che hanno contribuito, che hanno combattuto e hanno versato il sangue per la libert e lindipendenza della nazione

Shkolla shqipe 1856 dhe ish Selia Ipeshkvnore e Durrsit, me qendr n Delbnisht
KACORRI gli inviano un telegramma in cui chiedono di far sapere al popolo delle province nella sua giurisdizione e al popolo di MIRDITA e di Scutari, dove possibile alzare la Bandiera Rosso e Nero di GJERGJ KASTRIOTI e di proclamare lindipendenza dellAlbania. Il 28 novembre 1912 a Valona, ISMAIL QEMALI, Dom NIKOLLE KACORRI e altri patrioti di tutte le province, hanno proclamato lAlbania libera e indipendente dopo 450 anni di prigionia turca, mentre Il sig. Dom

Shkolla e par shqipe Gallat - Kurbin, 1632


albanese. dovere degli storici per fare una cosa del genere, naturalmente, di coloro che non soffrono dal fanatismo religioso di ogni fede, n dalle gelosie provinciali che hanno storicamente accompagnato gli albanesi. La storia e il popolo di KURBIN sono lorgoglio della nazione albanese. Presidente dellAssociazione KURBINI GJON LLESHI
Revista MIQSIA

popolo di KURBIN continuerebbero per consolidare lo Stato albanese. Per molto tempo il nome di PREND BARDHI non era affatto menzionato nella letteratura storica del tempo perch probabilmente a qualcuno gli danneggiavano gli interessi, alcune persone lo trattano come estraneo (Primo Bianchi - sacerdote italiano), altri cercano di rubare e di modificare i contributi che ha dato questo patriota. Anche in questo 100 anniversario questi patrioti e KURBIN non hanno ricevuto lapprezzamento che

29

DALLGT E FATIT

SHIME DESHPALI - POETI I PANJOHUR ARBRESH I


ZARS, ME RASTIN E 115 VJETORIT T LINDJES
ndrsa n shek.VI gjith krahina bie nn sundimin bizantin.Aty nga shek. IX nga Azia qendrore n kta rajone vijn fiset kroate, t cilat u prshtatt shpejt me kushtet natyrore dhe ngritn edhe qytetin e bukur t Zars, t cilin n vitin 1202 e dogjn dhe e shkatrruan venedikasit. N shek.XV, qyteti u administrua nga venedikasit dhe m von nga austrohungarezt etj, ndrsa pas Lufts s Dyt Botrore vihet nn administrim t qeveris kroate. Kolonit shqiptare n brigjet Dalmate prbjn nj rast t veant t ruajtjes s identitetit arbror. Tek kta koloni pasqyrohen elemente t veanta dhe tepr t rralla t identitetit shqiptar. Kolonia e par q daton n vitin 1721, ka luajtur nj rol t rndsishm n jetn e familjeve shqiptare q vrshuan n vitet e mpasme drejt Kroacis duke i strehuar dhe duke i ndihmuar bashkkombasit e tyre pr t mbijetuar nga prndjekjet e pushtuesve turq ose nga shantazhet e fqinjve shovinist sllav, duke mos harruar asnjher origjinn e tyre shqiptare dhe duke mos shkputur lidhjet me tokn e tyre mm. Kjo pr faktin se pas shprnguljes s par, kemi edhe tri shprngulje t tjera massive n vitet 1726,1727,1733, ku t gjitha familjet e shprngulura ishin shqiptar, ndesa n vitin 1726, u larguan nga trojet tona 147 shqiptar. Duhet theksuar se kolonit shqiptare t Zars n Dalmaci i kan rezistuar rebeshve t kohs, nuk jan asimiluar nga fiset slave, por kan ruajtur gjuhn, doket, zakonet, emrat, mnyrn e jetess.Ata e pohojn kurdoher prejardhjen e tyre arbrore dhe n prgjithsi flasin shqip, sidomos Brenda familjes duke synuar t ruajn dhe transmetojn brez pas brezi gjuhn e toks am. Ve gjuhs, arbneshi i Zars ka ruajtur edhe emrat e mbiemrat shqiptar. Kshtu, n zar takojm emra t till si Gjon, gjergj, mark, pjetr, teut, ndrsa pr mbiemrat ata kan ruajtur tradicionalisht mbiemrat e vendilindjes s tyre si Kamsi, gjergji, deshpali, Petani, oba, nikpali, luka, gjini, gjoni, vuka, Nika etj, por kan ruajtur edhe shum toponime me origjin shqipe. Kshtu, n Zar takon emra vendesh si: Fusha e varreve, fusha e Arbneshit, gropa Shkamip, kisha, kullat etj, duke ruajtur kshtu emrtime t pastra shqipe.Arbnesht e Zars jan njerz me kultur dhe fije. Shkolla shqipe n Arbnesht e Zars u hap n vitin 1901 dhe

Nga: Vlash Prendi - studiues reth mesit t shek. XVIII, pikrisht n vitin 1721 nga fshatrat rreth liqenit t Shkodrs, sidomos Ljarje dhe Shestan u shprnguln rreth 32 familje shqiptare me rreth 27 frym dhe u vendosn n fshatin Zar t Dalmacis. Lvizja e tyre e padshiruar, ishte e lidhur me shkaqe historike ku m t mundshmet mund t jen luftrat e shpeshta,smundjet e ndryshme, krkesa e qeveris osmane pr nizam, kushtet e paprballueshme e konomike, krkesa e qeveris osmane pr tu asimiluar n fen myslimane, por edhe pazarllqet q bnin qeveritart turq me ata venedikas ose slave pr interesa t ngushta dhe meskine. Familjet shqiptare u vendosn n Zar, qytet kroat q ndodhet n Dalmaci me nj histori t lasht 3 mij vjeare q n literaturn historike njihet si qendr e fisit ilir t Liburnve. Rreth shek.III pas Krishtit u pushtua nga romakt dhe u njoh me emrin e lasht Jadera,

qndroi e hapur pr 17 vjet deri m 1918.Interesant sht fakti se msuesit e par t saj kan qen prelatet e dneruar t fes katolike si at Shtjefn Gjeovi, at Pashka Bardhi, prof. Anton Paluca, prof. Pal Gjergji. N fund t shek.XIX edhe arbresht e Zars dhan nj kontribut t shquar n lvizjen pr lirim kombtar. Idet e tyre patriotike intelektualt arbnesh i

30

Revista MIQSIA

publikuan prmes gazets s tyre Zani i Shqyptarit q u botua n disa numra n Zar. Katundi Arbnesh i Zars n Dalmaci ishte nj vend i bukur, plot jet dhe drit, ndrtuar nga duar mjeshtrash me origjin shqiptare. T till ishin edhe arbnesht e Zars, t cilt S.Buzoliqi i prshkruan jan njerz me faqe t kuqe q plcasin nga shndeti. Shikimin e kan t rrept dhe plot zjarr,shtatin e mesm port bukur. Pr nga karakteri jan hijernd sad he t njerzishm.Fjaln e kan n maj t gjuhs shprthejn si orteku, por edhe qetsohen shpejt, zrin e kan melodic dhe kndojn shum bukur. Ndrsa intelektuali i njohur dhe poeti i shquar J. Rela thekson: N fillim shtpit i kishin prdhese, m von ndrtuan kulla t rrethuara me mure t lart dhe me kopshte me lule prreth. Kta jan pa mdyshje, rrjedhim i zakoneve nga viset e tyre t vjetra. Duke qen nj fis me tradita kulturore dhe atdhetare, nga arbnesht e Zars doln edhe figura t shquara q prfaqsuan denjsit kulturn, artin dhe letrsin arbneshe. T till mund t prmendim Shime Deshpalin, aleksandr Stipevi,Josip rela, zef Duka, pal Gjergji etj. Kan qen t pakt ata studiues apo biograf q jan marr me kta figura t shquara, prandaj mbetn gati t panjohura nga sfera t ndryshme t kulturs n vendin ton.Ata meritojn nj vend nderi n letrsin ton, krahas figurave t shquara t letrsis arbreshe si Zef Serembe,Jeronim De Rada, gavril dara,Jul Veribaba, varea Ujka,Saladore Kuazimodo etj. Nj nga m t shquarit poet,shkrimtar, muzikant dhe kngtar ishte edhe Shime Deshpali, msuesi patriot i Zars q lindi dhe vdiq shqiptar. Sot n Kroaci jetojn rreth 19 mij shqiptar q pushteti kroat ka synuar ti asimiloj, por ata kan mbajtur gjithmon traditn dhe karakterin e tyre shqiptar.

PR TOKN E SHQIPEVE Shime Deshpali, poeti i shquar i arbreshve t Zars n Dalmaci qe nj nga prfaqsuesit m t denj t kulturs dhe t letrsis shqipe. Ai lindi n vitin 1897 n Zar, n nj familje patriotike t ardhur nga Shestani n vitin 1721.Familja e tij u vendos n Arbnesh t Zars dhe u mjor kryesisht me bujqsi dhe blegtori pr t siguruar bukn e gojs larg atdheut t t parve.Gjendja e vshtir ekonomike, varfria dhe mundimi,jeta e vshtir do t linte gjurm t thella tek djaloshi i vogl. Rreth vitit 1903, nis msimet n shkolln fillore t fshatit me msues At Pashka Bardhin prmes t cilit u pais me kultur t gjr dhe me dashuri t pakufishme pr dheun e t parve.Pasi prfundoi shkolln fillore, vijoi msimet n shkolln normale n zar ku u prgatit dhe mori njohuri n fushn e edukimit. Studimet e larta i vijoi n Zagreb n fushn e muziks, pasioni pr t ciln i kishte lindur q n mosh t re.Pr shum vite me radh punoi si msues i lnds s muziks n Arbnesh t Zars, ku ve edukimit muzikor dhe dirigjimit i praktikonte nxnsit edhe n fushn e kngs,sidomos at patriotike.Gjat ksaj periudhe hartoi shum kng kryesisht pr atdheun etij, pr figurat e shquara, pr fshatin e tij Arbnesh, madje krijoi edhe nj opera me titull Vana me motive patriotike. Kjo krijimtari e bri Shime Deshpalin nj intelektual dhe krijues t njohur n kolonin arbreshe t zars dhe nj msues patriot t nderuar. Shpesh kur bisedonte me prindrit e tij rreth oxhakut n nett e gjata t dimrit, tema qndrore ishte ajo e dashuris pr atdheun.Gjyshi i tij i tregonte histori dhe ngjarje pr vende dhe trima nga vendlindja duke i edukuar Shime Deshpalit ndjenjn e patriotizmit dhe dashurin pr atdheun. Kjo tem do t sundonte edhe krijimtrain e tij t mvonshme. Kt e verteton edhe fakti q s bashku me shkrimtarin e shquar

Josip Rela,sht ndr t part qe merret me veprimtari artistike dhe n vitin 1921 pat vn n sken dh shfaqur pjesn dramatike Lundrza e Jozhs,qe prben tekstin e par serioz t arbreshv t Zars si dhe pati formuar shoqrin kulturore dhe artistike Arbneshi n Zar, ku hartoi nj program pr edukimin patriotik t t rinjve me qllim q,si e pati thn edhe ai vet: kt e kam ba me qllim q t ndihet Arbneshi, ti kallxoj bots shpirtin e katundit tem, virtytet e vllazne t mij, t merret vesh se na jena arbn. E n kuadr t ksaj shoqrie,Shime Deshpali si nj atdhetar i vrtet pati organizuar mjaft aktivitete kultuore dhe artistike, takime, vizita, koncerte n funksion t ruajtjes s gjuhs, historis, traditave, zakoneve, veshjeve dhe cilsive t tjera morale t arbneshve. Krijimtaria letrare e Shime Deshpalit vijon me librin me tregime Tregime arbnore, botuar n vitin 1966 nga Jeta e re n Kosov. N kta tregime autori synon lartsimin e virtyteve morale dhe patriotike t arbneshve. Tregimet e ktij vllimi jan pasqyr e jets dhe veprimtaris t arbneshve, e karakterit burrror dhe mjediseve fshatare ku gjallen puna dhe jeta.Prshkruan mjedise, tradita, zakone, tipa dhe portrete t arbneshve duke synuar ti afroj sa m shum me shqiptart e sotm. Kudo ndjehet vuajtja, mundimi, jeta e vshtir q shqiptarit t gjor nuk iu nda as n mrgim. N nj tregim
Revista MIQSIA

31

t titulluar Fyerje, shkputur nga Tregimet arbneshe, botuar n Prishtin n vitin 1966, ai shkruan: Moni zbriti prej kulmit e duke dal prpara Vancit zbathur e pa kmish, nxori pes solda prej kulete q mbante n tirqet gjith arna. -Mbaji, i tha s shoqes duke i dhn soldat. Kjo sht gjith pasuria ime. N kt koh t vshtir ska kuptim ruajtja.Bli dika pr fmijt. Thot se i ndalon t dridhurat kafja e zez. Ashtu m tha e shoqaja e Kols, -tha Vanci.E m tej, prmes nj tregimi t thjesht, me ndjenj dhe t shpalosur m iltrsi njerzore ngre zrin kundr varfris, kundr dhuns dhe kundr padrejtsive shoqroreq bhen ndaj shqiptarit. Ai tashm sht n mosh t pjekur rreth 70 vje, prandaj m mir se kushdo e analizon dhe gjykon gjendjen e vshtir t arbneshit t zars duke thn -Eh,-tha Vanci, -do tia dalim mban edhe ne varfris son? Ja dalim! Ja dalim mban, vanci? tha Moni hidhur. Do tja shtrydh kokn gjarprit,q mbshtolli edhe strgjyshin tim n varfri Nga dita n dit po ripem n pun t huaj, e me mundim dhe djersn tipe po nxjerrin t tjert dobi, e ne gjithmon arna, arna e t urt!.... Shihet qartazi se autori di t prshkruaj atmosfern me ngjyrimet karakteristike negative por plot aktivitet dhe vlersim t vendlindjes, ditt plot vuajtje, plot pun e halle, prpjekjet e bashkfshatarve pr t dal nga gjendja e mjeruar e tyre, duke synuar shpesh t jap edhe zgjidhje. Hero ii prbahskt i tregimeve t Shimes, -thut diku studiuesi Nasho Jorgaqi, -sht arbneshi i ndershm, puntor e krenar, m nje bot pasur shpirtore, me temperament t gjall e i vrullshm, njeri i drejt dhe guximtar.Vepra ka vlera jo vetm prshkruese, por edhe kompozicionale dhe artistke. Krijimtaria letrare e shime Deshpalit kulmon me librin me poezi Agimet dhe parambarmjet

e Arbneshit poezi, Rilindja, Prishtin 1968 dhe vllimin E vrteta, poezi, Rilindja, Prishtin 1972. N poezin e tij mbizotron fryma atdhetare, malli pr t part, pr gjuhn, pr traditat m t vjetra t kombit ton.Ashtu si mjaft t tjer arbresh, edhe Shime Deshpali krkon t derdh emocionet dhe mallin n vargje t thjeshta poetike, por plot ndjenj dhe emocion. Objekt i poezis s tij sht katundi Arbnesh, plot jet dhe gjallri, pjes e shkputur nga trungu arbror: O katund/me arbnesh t ndershm,/ guximtar,/krenar,/shikim, flak,/O katundi jem,/sa t due,/me ttregue,/ fjal skam. E vshtron katundin e tij plot krenari,sepse ka ruajtur traditat e t parve, burrrin, besn dhe vlerat njerzore t trimave arbror dhe me syt e mendjes poeti sheh atdheun e tij t dashur Shqiprin, ku lindn dhe u rritn strgjyshrit e tij, ata njerz trima dhe bujar, puntor dhe mikprits.Ai i sheh n beteja duke luftuar, npr ara duke punuar, npr kuvende duke biseduar, por dgjon edhe fallin npr gryka dhe lugina tek gjmon duke dhn kushtrimin pr luft, prandaj shprehet: Ma shum se dyqind e katrdhjet vjet jan,/se rrembi jon/u kput prej trungut,/t paradheut,/porn e skemi harrue,/as nuk i harrojm,/ Kshtu paradheut dhe juve,/Po ju thomi, u drejtohet qi vllezrve t tij t nj gjaku, atyre njerzve me karakter t hekurt, krenar, t guximshm dhe patriot. N krijimtarin poetike t Shime Deshpalit mbizotrojn notat romantike, iltrsia e ndjenjave dhe thjeshtsia e mendimeve. N kt poezi pulson gjaku arbror. Ai kndon dhe knga e tij jehon e dgjohet n tr krahinn se kombiarbresh,/e ka nj histori botnore,/me nder t posam nj vend, pra vepra e Deshpalit sht nj thirrje krenare, plot dhimbje dhe shpres pr t mos humbur, pr ti qndruar kohs plot dallg e stuhi, pr t mbijetuar me nder

e lavdi.Poezia e tij t ngjan me nj kronik artistike q vjen gjithnj n rritje kun t sht Arbneshi, zara, arbria, Shqipria e mbi t gjitha njeriu-arbnesh, i cili kujton t part, burrat e menur e patriot, gjyshin dhe nann, ata q i edukuan dashurin pr atdhe. I kndon me pasion bukurive t fshatit, ndryshimeve t tij, puns plot vrull t fmijve, t rinjve e deri tek t moshuarit pr t ndryshuar dika n fshatin e tyre, n jetn e tyre t varfr. E kjo poezi sht e mbrojtun me dashuri, me dashuri njerzore q nuk shuhet kurr, ajo prshkon poezit duke u dhn atyre ndjenj, emocion, jet. Arbneshit i duhet luft, mund, sakrific pr t prballuar jetn, pr t mbijetuar Brenda kontureve t trungut arbror. Kt e krkon poeti prmes poezis, prmes artit kur thot: Mos m thuaj se je Arbnesh,/ n mos bolla me nderje,/nuk t rrezaton,/n mos syni guximisht,/ nuk t vekton,/n mos zemra parzmat,/me muburrje nuk ti gjanon,/Kta virtyte n mos i ke,/ ti sdi se kush je,/as far trimash t lavdueshm,/strgjysht i ke,/ Mos m thuaj se je arbnesh,/nse gjuhn e jon,/pasdore e lshon,/ me me t huaj pispillohe,/dhe krenohe,/se pr tingllim tambl,/ t gjuhs jon,/vesh ske,/Dhe jo vetm arbnesh,/por as njeri nuk je!.... Kt thirrje artistike autori e bn prmes poezis Mos m thuaj shkruar n vitet e fundit t jets, e cila shrben sistematikisht filozofik q grish bashkkombasit e vet pr t qndruar, pr t mos u asimiluar, pr t mbetur krenar si shqiptar. E krkon n emr t trungut arbror pr t cilin poeti Shime Deshpali mburret me krenari t ligjshme, sepse pr kt qellim do t punonin edhe pasardhsit e tij. Kt na e thot n nj intervist studiuesi i njohur Aleksandr Stipeviq, i cili thekson Mos ta zgjas shum, nga arbresht e Zars jan shquar shum emra,qe nga shkenca, artet, politika e deri n estradn muzikore.Familja Dashpali, pra fmijt e poetit dhe

32

Revista MIQSIA

muzikologut Shime Deshpali, valteri, pali, maja sot praktikisht dominojn n skenn muzikore t Zagrebit dhe t Kroacis Simbolet e dashura t Shime Deshpalit, por edhe t krijimtaris tij jan atdheu dhe flamuri. Madje pr kt t fundit Nasho jorgaqi na tregon nj ngjarje q poeti ja ka treguar vet dhe q do t ket ndodhur aty nga viti 1901, n Arbnesh t Zares: Kam qen jo m shum se katr vje, kur gjyshi m ka marr pr dore, m ka ue rraz lisi t nalt t katundit dhe mka qit prej prazmit nji flamur kuq e zi: Hyp nmaj tlisit, -murdhnoj dhe mdha flamurin ndor.At dit frynte er dhe degt e lisit lkundeshin.Po un skam dasht me dit.Jam ngjit nmaj tu kacavjerr deri dera sa kam nigjue zanin nga posht: -Ndalu! Lidhe flamurin n maj tmajs Kisha me vedi shpirtin e arbneshit. E thom tash kt se atherna nuk e kuptojsha Mpa mir kur e lidha dhe mpyeti: -Shikon si valvitet? Nga valvitet nga juga a nga veriu? Nga deti a nga toka? Nga Deti, -i them menjher. T lumt, -ndigjova

zanin e tij, -po shikoje mir dhe gzohuKah valvitet flamuri, -m thot, -asht Arbnia, paradheu i jon. Kte mos e harro kurr. Gjith motet e tij t jets prej 84 vjetsh e kaloi n fshatin Arbnesh t zars, mes vllezrve t tij t nj gjaku, t nj gjuhe duke folur shqip dhe duke menduar pr atdheun e t parve, sepse dikur pati than: Un jam mjellma e arbneshve ktu,q po kndoj. Ather si mund t iki prej ktu? Ktu i kemi t tana gjanat t vyeshme q kemi sjell nga Arbnia,shpirtin fisnik, gjuhn,shpijat plaka, oborret me lule.E me kt ndjesi t mbl, nj dit t ftoht janari t vitit 1981, mbylli syt prgjithmon n fshatin e tij t lindjes n Arbnesh t Zars i paharrueshmi poeti dhe krijuesi i mirnjohur arbresh Shime Deshpali. Mendoj se kjo figur e shquar e letersis s arbreshv t Zars, duhet t trajtohet n tkstet tona shkollore krahas poetv t tjer arbresh t Italis qe studiohen sot,sepse ai la nj vepr, ai la nj emr, ai la nj z t bukur q vazhdon t gjmoj brigjeve t detit dalmat.

LITERATUR:
1- Fjalori Enciklopedik Shqiptar, Tiran 1982, fq.184 2- Nasho Jorgaqi: Larg dhe afr Udhtime,shtpia botuese 28 Nntori, tiran 1987. 3- Isak Shema: Vlersime t letrsis shqiptare, Rilindja, Prishtin 1996. 4- Aleksander Stipeviq: Interpretime albanologjike, Shkup 1984 5- Don Ndue Ballabani: Arbresht e Zars, Zagreb 2006. 6- A. Stipeviq, z. Neziri:Historia dhe bibliografia e arbreshve t Zars, Shkup 1997 7- Djepi i lasht, tregime, shtpia botuese Naim Frashri, Tiran 1981. 8- Revista Nntori, n.Jorgaqi: Zra nga larg, Nr. 4/1979, fq.184. 9- Gazeta Rilindja, Nr.685, dat 2 shtator 1995. 10-Gazeta Shqip, Tiran 24.09.2006, fq.22. 11-Milosao,Suplement javor i GSH, dt.28.02.2010, fq.6-7. 12-GazetaDrita, Tiran, dt.22.08. 1981, fq.12.

LE ONDE DEL DESTINO

SHIME DESHPALI POETA NON NOTO ARBRESH DI ZARA,


IN OCCASIONE DEL SUO 115 ANNO DI NASCITA
n torno alla meta del sec. XVIII, precisamente nel anno 1721dai vilaggi intorno al lago di Scutari, di pi Ljarje e Shestan si sono dislocati circa 32 famiglie albanesi di circa 27 persone e si sono allocate nel vilaggio di Zara della Dalmazia. Il loro dislocamento involuto, legato a cause storiche dove le pi probabili sono le guerre, le malatie, le richieste del governo osmano per lesercito, le condizioni insostenibili economiche, le richieste degli osmani per convertirsi nella fede islamica,

ma anche gli accordi che facevano i turchi con i veneziani. Le famiglie albanesi si sono allocate a Zara, citt kroata che si trovava in Dalmacia con una storia di 3 mila anni che nella litteratura storica si conosce come centro della stirpe ilirca dei Liburni. In torno al sec.III dopo Cristo sono stati invasi dai romani ed stato conosciuto con il nome di Giadera, mentre ne sec.VI tutte le province cadono nel dominio bizantino. Li verso il sec.IX dal Asia centrale in questi regioni vengono le stirpe croati , le quali si

sono adatte presto con le condizioni naturale e hanno costruito la bella citt di Zara, il quale nel anno 1202 lo bruciarono i veneziani. Nel sec. XV, la citt nellamministrazione dei veneziani e pi tradi dai austo ungeresi ecc, mentre dopo la Seconda Guerra Mondiale viene messa sotto il dominio del governo croato. Le colonie albanesi nelle coste del Dalmacio costituiscono un parte particolare della conservazione dellidentit degli arbri. In queste colonie si manifestano elementi particolari e molto rari del identit
Revista MIQSIA

33

albanesi. La prima colonia si data nel anno 1721, ha avuto un importante ruolo nella vita delle famiglie albanesi che sono andate l nei anni successivi verso la croazia, ospidandoli e aiutando i loro conazionali per sopravivere dalle persecuzioni degli invasori turchi e dai ricatti dei vicini sciovinisti slavi, e non dimenticando mai la loro origine albanese. Questo per il fatto che dopo il primo dislocamento , abbiamo anche tre altri dislocamenti masivi nei anni 1726, 1727, 1733, dove tutte le famiglie dislocate erano albanesi, mentre nellanno 1726, si sono alontanati dalle terre albanesi 147 albanesi. Sotolineando che le colonie albanesi di Zara in Dalmacia hanno resistito alle difficolta dei tempi, non sono stati assimilati dalle stirpe slave , ma hanno conservato la lingua , le tradizioni, i nomi e il modo di vivere. Loro confermano sempre la loro origjine arbnore e in generale parlano lalbanese , di pi in famligia con lo scopo di conservare e trasmettere la lingua di terra madre. Oltre alla lingua, gli arbresh di Zara hanno conservato i nomi e cognomi albanesi. Cosi, a Zara incontriamo nomi come Gjon, Gjergj, Mark, Pjetr, Teut, mentre i cognomi sono stati conservati tradizionalmente quelli del luogo di nascita come Kamsi, Gjergji, Deshpali, Petani, oba, Nikpali, Luka, Gjini, Gjoni, Vuka, Nika ecc, ma hanno conservato molti toponime con origini albanesi. Cosi a Zara trovi nomi di paesi come: Fusha e varreve, Fusha e Arbneshit, Gropa Shkamip, Kisha, Kullat ecc, conservando cosi nomi chiari albanesi. Gli arbresh di Zara sono persone di cultura. La scuola di albanese dei arbresh di Zara stata aperta nel anno 1901 ed rimasta aperta per 17 anni fino al 1918. Interesante il fatto che i primi insegnanti sono stati le grandi figure della chiesa cattolica albanese come Padre Shtjefn Gjeovi, Mons. Pashka Bardhi, Prof. Anton Paluca,

Prof.Pal Gjergji. Nella fine del sec. XIX anche gli arbresh di Zara hanno dato un contributo nel movimento per la liberazione della nazione. Le loro idee patriotiche gli intelettuali arbresh gli hanno publicato tramite il loro giornale Zani i Shqyptarit il quale ha avuto alchuni numeri di edizione a Zara. Il vilagio arbresh di Zara in Dalmazia era un bel paese, pieno di vita, costruito da maestri con origjini albanesi. Cosi erano gli arbresh di Zara, i quali S.Buzoliqi li descrive sono gente con le guance rosse che scopiono di salute. Lo sguardo lo hanno servero e pieno di fuoco, corpi molto belli. Di carattere sono imponenti quanto anche umani. La parola c lhanno sulla punta della lingua esplodono come una valaga, ma si calmano anche presto, la voce c lhanno melodica e cantano molto bene.... Mentre lintelettuale noto e distinto poeta J.Rela mette in evidenza: Allinizio le case erano piano terra , pi tardi hanno costruito case pi grandi di due piani circondate da muri alti e giardini di fiori. Questi sono senza dubio conseguenza delle loro tradizioni dalla terra madre. Essendo una stirpe con tradizoni culturali e patriotiche , dagli arbresh di Zara sono venuti fuori figure note che hanno rappresentato dignitosamente la cultura, larte e la letteratura arbresh. Cosi possiamo nominare Shime Deshpalin, Aleksandr Stipevi, Josip Rela, Zef Duka, Pal Gjergji ecc. Sono stati pocci quelli studiosi o biografici che si sono occupati con queste figure distinte , per questo rimangono inngote da molti settori della cultura nel nostro paese. Loro meritano un posto donore nella nostra letteratura a presso alle altre figure note della letteratura arbresh come Zef Serembe, Jeronim De Rada, Gavril Dara, Jul Veribaba,Varea Ujka, Saladore Kuazimodo ecc. Uno dei pi noti poeti , scrittori, musicanti e cantanti era anche Shime Deshpali, insegante patriota di Zara che nato ed morto albanese. Oggi in

Croazia vivono circa 19 mila albanesi che il governo croato ha cercato di assimilarli, ma loro hanno cercato sempre di preservare la tradizione e il carattere albanese. PER LA TERRA DELLE AQUILE Shime Deshpali, il noto poeta degli arbresh di Zara in Dalmazia era uno dei rappresentanti pi dignitosi della cultura e della letteratura albanese. Egli nato nellanno 1897 a Zara, in una famiglia patriotica venuta da Shestani nellanno 1721. La sua famiglia si allocata nel Arbnesh di Zara e si occupata generalmente di agricultura e alevamento per mantenersi lontano dalla patria. Le condizioni difficili economiche, l apovert e la sofferenza, la vita difficile ha marcato molto il giovane ragazzo. In torno al 1903, inizia la scuola elementare del vilagio con insegnate Padre Pashk Bardhi tramite il quale ha ricevuto unampia cultura e un profondo amore per la patria. Dopo aver conseguito la scuola elementare, ha cominciato la scuola normale di Zara dove ha ricevuto insegmamenti nel compo del educazione. LUniversit lo ha conseguito a Zagreb per la musica, la passione che era nata in giovent. Per molti anni di seguito ha lavorato come insegnante di musica ad Arbnesh di Zara, dove oltre alleducazione musicale, lui pratticava i suoi studenti sulle canzoni patriotiche. Durante questo periodo ha creato molte canzoni generalmente riguardanti la sua patria, per figure note, per il suo vilaggio Arbnesh, in oltre ha creato un opera con il titolo Vana con motivi patriotici. Questa creattivit ha fatto di Shime Deshpali un intelettuale e creativo conosciuto nella colonia arbresh di Zara e un insegnate patriota onorato. Spesso quando parlava con i suoi genitori intorno al camino nelle lunge notti dinverno, il tema principale era quella dellamore per la

34

Revista MIQSIA

patria. Il suo nonno racontava storie ed eventi per i paesi e i coragiosi dal suo luogo di nascita , educando cosi Shime Deshpali con il sentimento di patriotismo e lamore per la patria. Questo tema regna anche nella sua creativit successiva. Questo lo conferma anche il fatto che insieme allo scrittore noto Josip Rela, erano i primi ad occuparsi di attivit artistiche e nellanno 1921 hanno messo in scena una parte dramattica Lundrza e Jozhs, che il primo testo serio degli arbresh di Zara ed anche ha formato la Associazione Culturale ed Artistica Arbneshi a Zara, dove ha disegnato un programma per leducazione patriotica dei giovani con lo scopo che come lui ha detto: questo lo fatto con lintento che lArbresh si possa sentire, di raccontare al mondo lo spirito del mio vilaggio, la virt dei miei fratelli, che si possa sapere che siamo albanesi . E in ambito di questa associazione, Shime Deshpali come un vero patriota aveva organizzato molte attivit culturali ed artistiche, incontri, visite, concerti in funzione della preservazione della lingua , storia, tradizioni, costumi ed altre qualit morali degli arbresh. La creativit letteraria di Shime Deshpali continua con il libro con racconti Tregime arbnore, edizioni dellanno 1966 da Jeta e re in Kosovo. In questi racconti lautore cerca di mettere in evidenza le virt morali e patriotiche degli arbresh. I racconti di questa edizione sono uno spechio della vita e le attivit degli arbresh, del loro carattere e vilagio dove c il lavoro e la vita. Descrive il paesagio, le tradizioni, caretteri e portreti degli arbesh cercando di avicinarli di pi agli albanesi di oggi. Ovunque si sente la sofferenza, lo sforzo, la vita difficile che al povero albanese non si separata anche al estero. In un racconto titolato Fyerje(offese), preso da Tregimet arbneshe, edizione di Prishtina nellanno 1966, lui scrive: Moni scese dalle scale uscendo di fronte

al Vanci scalco e senza camicia, tiro fuori cincue soldi dal portafogli che teneva nei pantaloni pieni di cuciture. -Tieni, disse a sua moglie dandoli i soldi. Questo e tutta la mia ricchezza. In questo tempo difficile non ha senso conservare. Compra qualcosa per i bambini. Dice che calma il tremore il caffe nero. Cosi mi ha detto ma moglie di Kola, - dice Vanci. Ed in avanti, tramite un racconto semplice , con sentimento ed espresso con purezza umana alza la voce contro la povert, contro la violenza e contro le ingiustizie sociali che si fanno contro gli albanesi. Lui oramai in un et matura verso i 70 anni, quindi meglio di qualuque lo analizza e giudica il difficile stato degli arbresh di Zara dicendo : - Eh,-dice Vanci, - c la faremmo contro questa nostra povert? C la faremmo! C la faremmo,Vanci? dice Moni amaro. Lo schiacero la testa del serpente che ha avolto il mio bisnonno in povert Da giorno in giorno mi sto consumando in lavori degli altri, e con la mia sofferenza e il mio sudore , gli altri ricevono il meglio, e noi sempre cuciture su cuciture senza parlarne!.... Si vede chiaramente che lautore sa come descrivere latmosfera con negativit ma con molta attivit e valorizzazione del luogo di nascit, i giorni pieni di sofferenza, pieno di problemi e lavori, i sforzi dei compaesani per uscire dalla loro sittuazione difficile , cercando a volte di dare soluzzioni . Eroe comune dei racconti di Shima , -dice lo studioso Nasho Jorgaqi, - larbresh onesto , lavoratore e fiero, con un ricco mondo spirituale , con temperamento vivo , gente giusta e coragiosa . Lopera non ha solo valori di descrizioni , ma anche artistica. La creativita letteraia di Shime Deshpali ragiunge lapice con il libro di poesie Agimet dhe parambarmjet e Arbneshit poesie, Rilindja, Prishtina 1968 e ledizione E vrteta, poesie, Rilindja, Prishtina 1972. Nella sua poesia regna lo

spirito patriotico, il ricordo dei antenati, per la lingua, le tradizioni pi antiche della nostra nazione. Cosi come molti altri arbresh, anche Shime Deshpali cerca di esprimere le emozioni e il ricordo in versi semplici poetici , ma pieni di sentimento ed emozioni. Oggetto della sua poesia e il suo vilaggio Arbnesh, pieno di vita , parte distaccata dal tronco albanese: O vilaggio/con arbnesh onesti, /coragiosi,/fieri,/sguardo fuoco,/o mio vilaggio,/quanto di amo,/a raccontarti,/parole non ho. Guarda il suo vilaggio pieno di fierezza, perch ha conservato la tradizioni degli antenati, la fede e i valori umani dei coragiosi albanesi e con gli occi del pensiero il poeta guarda la sua amata patria lAlbania, dove sono nati e cresciuti i suoi bisnonni , quei coragiosi e generosi , lavoratori e ospitevoli. Lui li guarda in battaglia combattendo , nei campi lavorando, in assemblee parlando, ma sente anche il suono del richiamo nelle valli per perparasi alla guerra, e si esprime: Pi di quecento e cuarant anni sono,/ che il nostro ramo /si staccato dal tronco,/della primaterra,/ ma non abbiamo dimenticato,/e non li dimenticeremo,/Cosi alla primaterra(patria) e a voi ,/vi diciamo, si indirriza a tutti i suoi faratelli di sangue, a quella gente con carattere di ferro, fiera , coragiosa e patriotica. Nella creativit poetica di Shime Deshpali sopravalgono le note romatiche, la chiarezza dei sentimenti e la semplicit dei pensieri. In questa poesia pulsa il sangue albanese. Lui canta e la sua canzone fa eco e si sente in tutta la regione perch la nazione albanese ,/c la una storia mondiale,/con onore unico per un paese, dunque lopera di Deshpali un richiamo fiero, pieno di sofferenza e di speranza per non perdere, per fare fronte al tempo, per sopravivere con onore. La sua poesi asomiglia ad una cornica artistica che viene sepmre crescendo do in essa c lArbnesh, Zara, Arberia, lAlbania e
Revista MIQSIA

35

soppratutto la persona arbresh , il quale ricorda gli antenati, gli uomini svegli e patrioti, il nonno e la nonna, coloro che gli hanno educati con lamore per la patria. Canta con passione alle bellezze del vilaggio, i suoi cambiamenti, il lavoro dei giovani e degli anziani per cambiare qualcosa nel loro vilaggio , nella loro povera vita. Questa poesia protetta con amore, con lamore umano che non si estingue mai , essa travolge le poesie dando a loro sentimento, emozione, vita. Al arbresh serve combattere, sacrificio per affrontare la vita, per sopravivere dentro al tronco albanese. Questo il poeta lo cerca tramite la poesia, larte quanto dice: Mos m thuaj se je Arbnesh,/n mos bolla me nderje,/nuk t rrezaton,/ n mos syni guximisht,/nuk t vekton,/n mos zemra parzmat,/ me muburrje nuk ti gjanon,/Kta virtyte n mos i ke,/ti sdi se kush je,/as far trimash t lavdueshm,/ strgjysht i ke,/Mos m thuaj se je arbnesh,/nse gjuhn e jon,/ pasdore e lshon,/me me t huaj pispillohe,/dhe krenohe,/se pr tingllim tambl,/t gjuhs jon,/ vesh ske,/Dhe jo vetm arbnesh,/ por as njeri nuk je!.... Questo richiamo artistico lautore lo fa attraverso la poesia Mos m thuaj scritto negli ultimi anni della vita, la quale serve che filosoficalmente di muovere i suoi connazionali per lottare, per non assimilarsi, per rimanere fieri come albanesi. Lo cerca a nome del tronco albanese per il quale il poeta Shime Deshpali si

vanta con legittima fierezza, perch a questo scopo possano lavorare anche i suoi dicendenti. Questo ce lo dice in un intervista il noto studioso Aleksandr Stipeviq, i quale dice Per farla breve, dagli arbresh di Zara ci sono molti nomi noti, dalla scienza , arti, politica e fino al estrada musicale. La familglia Deshpali, dunque i figli del poeta e musicologo Shime Deshpali, Valteri, Pali, Maja oggi pratticamente dominano la scena musicale di Zagreb e della Croazia Gli amati simboli di Shime Deshpali, ma anche della sua creativit sono la patria e la bandiera. Anzi per questultimo, Nasho Jorgaqi ci rivela un evento che il poeta gli ha detto in persona accaduta verso lanno 1901 ad Arbnesh di Zares: Sono stato non pi di quatro anni, quando il mio nonno mi ha preso per la mano, mi ha portato sotto ad un lungo albero ed ha tirato fuori dalla camicia una bandiera rosso nera: Sali in cima al albero, -mi ordino e mi ha dato la baniera in mano. Quel giorno cera vento e le rami del albero si muovevano. Quel giorno non volevo. Mi sono arrampicato fino quanto ha sentito da sotto: -Fermati! Lega la bandiera in cima Avevo con me lo spirito del albanese. Lo dico questo adesso che allora non lo capivo Mi ha guardato bene quando lo legai e mi ha chiesto: -Guarda come si move? Da dove si move, dal sud o dal nord? Dal mare o dalla terra? Dal mare, - gli dico imediatamente. Bravo, -sentii la sua voce, - ma guradalo bene e gioisciDa dove la bandiera si muove , -mi dice , - c lAlbania, la nostra patria. Questo non lo dimenticare mai . Tutti gli anni della sua vita di 84 anni gli passo nel vilaggio di Arbnesh di Zara, in mezzo ai suoi

fratelli di sangue, con una lingua parlando albanese e e pensando alla patria , perche una volta aveva detto: Io sono il cingio degli abresh qui, che sto cantando. Allora come mi posso allontanare da qui? Qui abbiamo tutte le cose preziose che abbiamo portato dallAlbania, lo spirito fiero, la lingua, le case vechie, i gardini di fiori . E con questo dolce sentimento , un freddo girono di gennaio dellanno 1981, ha chiuso gli occi persempre nel suo vilaggio di nascita ad Arbnesh diZara, lindimenticabile poeta e creatore noto arbnesh Shime Deshpali. Penso che questa nota figura della letteratura degli arbresh di Zara, si deve trattare nei nostri testi scolareschi come altri poeti arbresh dellItalia che si studiano oggi, perch lui ha lasciato un opera, un nome, e una bellissima voce che continua a farsi sentire sulle coste della Dalmazia. Letteratura: 1- Fjalori Enciklopedik Shqiptar,

Tiran 1982, fq.184 2-Nasho Jorgaqi: Larg dhe afr Udhtime,shtpia botuese 28 Nntori,Tiran 1987. 3-Isak Shema: Vlersime t letrsis shqiptare, Rilindja, Prishtin 1996. 4-Aleksander Stipeviq: Interpretime albanologjike, Shkup 1984 5-Don Ndue Ballabani: Arbresht e Zars, Zagreb 2006. 6-A.Stipeviq,Z.Neziri:Historia dhe bibliografia e arbreshve t Zars, Shkup 1997 7-Djepi i lasht, tregime,shtpia botuese Naim Frashri, Tiran 1981. 8-Revista Nntori, N.Jorgaqi: Zra nga larg, Nr. 4/1979, fq.184. 9-Gazeta Rilindja, Nr.685, dat 2 shtator 1995. 10-Gazeta Shqip, Tiran 24.09.2006, fq.22. 11-Milosao, Suplement javor i GSH, dt.28.02.2010, fq.6-7. 12-Gazeta Drita, Tiran, dt.22.08.1981, fq.12.

VLASH PRENDI - studiues

36

Revista MIQSIA

Nga ekspozita e pikturs n galerin Pigna n Radio Vatikan


Nga: Gjon Marku - shkrimtar

mirnjohura Galerin Pigna (Pinja) t qytet shtetit t Vatikanit ka mirpritur ekspozitn e piktorve mirditas Ndue Marku i cili jeton dhe punon prej m se 12 vitesh n Itali, Pjtr Marku, Gjok Pepa dhe Fran Prenga t cilt n pranin e nj numri t madh kritiksh arti, piktorsh, studiuesish italjan dhe nj numri t madh shqiptarsh kan ekspozuar n katr ambiernte t ndara t ksaj galerie 54 piktura. N kt ekspozit kan marr pjese: Z Rrok Logu Ambasador i Shqipris n Vatika, Z LLesh Kola Ambasador i Shqipris n Republikn e Italis. Dom David XhuxhaDrejtori iemisionit shqip n Radio Vatikanin kritik arti si dhe studiues, piktor, skulptor, topmodele mes t t cilve: Tana e Marusia Kalimerova piktoretekstiliste e njohur Bullgare, Kritikja e arteve Viviana Vanucci e cila sht dhe organizatorja e Festivalkit Roma Art 2012, korospondente e njohur e Revists prdestigjioze italjane NEAPOLIS Ex Topmodelja braziljane Simona de Pigna e cila tash merret me organizimin e aktiviteteve t artit dhe kryesish me hapje ekspozitash pikture, gazetar, shkrimtar, studiues si dhe nj num i madh shqiptarsh me banim n Itali; Drejtori i Galeris s Arteve Pigna Karlo Marraffa pasi u ka

uruar mirseardhjen piktorve shqiptar dhe ka br me dije se ralizimi i ksaj ekspoziteu b i mundur fal bashkpunimit t gjat me piktorin Ndue Marku antar i Unionit t Piktorve Katolik t Roms njkohsish pjesmarrs pr t disatn her n ekspozita t prbashkta n kt galeri ja ka dhn fjaln Kritikes s ar tit, Nnkr yetares s Unionit t Piktorve katolik t Roms Z. Cinza Falcarelli e cila mes t tjerash u shpre se t keta pavionet s bashkuprbjn nj ekspozit mjaft dinamike por q secili nga pavionet e njkohsish piktort paraitet me karakteristika t ndryshme. Ndue Markusipas saj ka nj ekspozit mjaft dinamike ku spikat n mnyr t veant mejeshtria e prdorimit t spatuls e cila sht mjaft interesante, nj ekspozit e larmishem q vjen q nga portereti e deri tek peisazhi me nj harmonizim mjaft perfekt. Pjetr Marku sjell n kt ekspozit piktura t spikatura nga fusha e forklorit t pa ekspozuara dhe t pa njohura (dhe ktu bhet fjal pr portretet e gruas mirditore dhe festivalistes nga Kurbini) Ka nj potenc t koloritit dhe nj vizatim profesional.

Piktori Gjok Pepa vjen si njohs i penelit t holl, preiz n prdorimine penelit ku me interes vin kryesisht natyrat e qeta. Fran Prenga ka punime interesante por q ekspozita e tij ndahet n dy pjes disa me kolorit t qet dhe t patrazuar e disa me linja modern dhe lvizje. Ex Topmodelja braziljane Simona de Pigna e cila tash meret me organizimin e aktiviteteve t artit dhe kryesish me hapje ekspozitash pikture ka shfaqur interest t veant pr bashkpunimin me piktort. Ndrsa Viviana Vanucci e cila sht dhe organizatorja e Festivalkit Roma Art 2012, korospondente e njohur e Revists prdestigjioze italjane NEAPOLIS e ka ftuar piktorin Ndue Marklu t marri pjese n kt eveniment t rndsishm n prag t mbylljes s vitit 2012. N ekspozit kan prshndetur edhe Ambasadori i Shqipris n Vatikan Z Rrok Logusi dhe Ambasadori i Shqipris n Itali z Llesh Kola. Ndue Marku duke marr fjaln n emr t Piktorve Mirditas ka falenderuar Drejtorin e Galeris Pigna z Karlo Marraffa pr mundsin q ju dha atyre pr t ekspozuar n krt galeri prestigjoze, piktort pr partaqitjen e veprave dinjitoze Ambasadort pr pjesmarjen dhe vlersimin e aktiviteti. Drejtuesin

Revista MIQSIA

37

e emisionit shqip n Radio Vatikanin Z Dom David Xhuxha pr pjesmarrjendhehaposirn e krijuar nradio vatikani kushtuar ktij evenimenti. T nesrmen e hapjes s ksaj ekspozite e cila nuk ka kaluar n heshtje por sht njoftuar dhe nga shtypi italjan, kjo ekspozit sht vizituar dhe nga njri ndr drejtuesit e lart t Senatit Italjan njkohsishj antar i Unionit t Piktorve Katolik t Roms Doktor Mateo Kaperalo i cili duke u ndalur vemas n secilin pavion ai sht shprehur n kt mnyr. Pjetr MarkuKa nj kolorit q m plqen, ka dika t realizmit, ka peisazhe t vendosura mir, costume t ekspozuara sjellin dika krejt t re kostume q pr ne jan pak t njohura dhe t pa ekspozuar n ekspozita t ksaj natyre m par ktu. Fran PrengaKa dor t bukur n njrn prej pikturave t tij m plqejn n mnyr t veant mnyr se si ai sjell avujt e ujit gjithshtu ka nj peisazh me nj natyr e t qet. Ndue Markusht nj piktor ku spikat dukshm aftsia e vente pr prdorimin professional t spatuls pr t pasur shum varjacion pra q nga portreti ku gjen nj mnyr t vecant t t shprehurit dhe transmetimit t emocioneve edhe pse pikturat i prkasin portretit pejsazhit apo natyrs s qet q jan nga e njejta dor. Gjok Pepasht nj piktor afr natyrs ku spikat peisazhi shqiptar dhe duket ndjeshem se preferon peisazhin tradicional. Ne natyrisht krkuan dhe nj opiunjon t drejtprdrejt t drejtorit t Galeris s Mirnjohur Pigna Z Karlo Marraffa i cili pohoj se Mund t them se ka shum t veanta artist pr artist. Frani ka sjell ktu forklori shqiptar q duhet kuptuar dhe duhet par me kujdes. Kostumi i gruas, punimi i leshit dhe piktura e oxhakut sjellin peisazhin e fshatit.

Gjok PepaArti i Gjoks sht i veant pr t dhn ngjyra t verteta. Un do t vej dy prej piktura t tijLulkuqet dhe natyren e qet. Pjettr MarkuDemonstron nj eksperienc t gjat. Pra ai ka nj eksperienc e cila e lejon t klaloj me lehtsi nga nj peisazh tek nj figurer njerzore. Bn ktu t njohur kostumet shqiptare kostume q ne si shohim prdit biles nuk ka rastisur t ekspozohen t tilla n kt galeri. Pra ai sjell nj tradit kulturore q ne nuk e njohim. Ndue MarkuSpikat me artin e tij shum profesional n spatula. Zotsia e tij sht t ja dal t bj n mnyr profesonale nj vepr me spatula. Por ai ka dhe nj kolor shum perfekt. Nj tok n t ciln vihet nj ndrtes me nj ati t kuqe harmonizohen n mnyr perfekte. Ndue - Ekspozon ktu pr t disatn her.Gjithnj ai ka sjellur vepra te spikature dhe te veanta. Vizit e veant dhe e paharruar n Vatikan Qytet shteti i vatikanit me gjithka prfshin brenda vetes s vet prban pa diskutim nj mrekulli dhe nj ndrr t kujtdo pr ta vizituar dhe prekur nj pjese t bukurive mahnitse q t afron kjo mrekulli. Por ne nuk ishim visitor t zakonshm n ambientet e ktij qytet sheti t magjishm. Pasi kisha vizituar pr arsye nga m t ndryshmet me radh edhe Kopenghagn apo Vjenn, Dubrovnikun apo Sarajeven, Selanikun, Splitin, Mostarin e gjer Stambollin apo Pekinin gjithkund m kishte mbetur n kujtes dika e paprsritshme q m kishte mbajtur ngrthyerprnj koh t gjatn magjin e vet. Natyrshemndjehesha krenar kur kisha vrapuar maj murit kinz apokishakaluarnjra pas tjetrs n dhomat e qytetit t ndaluarashtu si kisha ndjer respekt pr arkitekt Sinanin kur kisha vizituarxhamin Blu n Stambollpor ktundjen veten dy her m krenar. I shoqruar

nga Ambasadori i Shqipris n qytet shtetin e Vatikanit Rrrok Logu kalum njrn prej pes portave q t fusin Brenda mureve t ktij qyteti shtet dhe pasi e lam portn e arkivit Sekret t Vatikanit kaluam njra pas tjetrs npr objektet e vendosura n kt qytet shtet. Kush nuk do t kishte dshir t futej pikrisht n kopshtet e Vatikanit t cilin prej kupols sistin t kishs s Shn Pjetrimund ti shoh do visitor i zakonshm pa mundur tbj nj vizit n ambientet ebrendshme t tyre.E pas ksaj vizite t pa harrueshme ne u drejtuam pr n Kishn e Shn Pjetrit. Ecim ngadal pse mrekullit t shoqrojn ngado porRrrok Logu na drejtondiku ne t majt t hyrjes aty ku gjendet i varrosur dhe trupi i njrit ndr m t lavdishmite rracs shqiptarerPapa Klementitt XI i cili sht njkohsisht njri ndr papt q pr njzetekater vite qe n krye t Vatikanit si njri ndr m t suksesshmit pap t Vatikanit e vizitojm ngado ambientin e brendshm t ksaj madhshti ku ngado syu t zetet n nj mrekulli m vete n do cep e pasi i biem cep m cep ne nuk mund t rrim pa u ndalurt shohim njrn ndr skulpturat m t famshme t Mikelanxhelos Pjetn. O zot ne nuk mund ti bjm ball tundimit dhe drejtohemi n t majt t daljes n nj sportel dhe presim biletat pr tu ngjitur n Kupolen sistin ti shohim nga afr ato kyevepra t vendosura aty. Ngjitemi n majat m t larta t saj dhe vzhgojm me kujdes gjithka e hedhim vshtrimin gjithka npr Rom aty prpara kishs s Shn Pjetrit n sheshin prpara s cils gjendet obelisk n majen e t cils gjendet dhe kryqi ku sht e vendosur dhe nj cop druri nga druri i kryqit ku u var Krishti tej brigjeve t Lumit Tevera .Aty tek Kshtjella e Shn Mhillitapo pak m tejtek Pallati i Drejtsis apo n t djatht diku tek pallati venecja e ne pasi e kishim vizituar me kmb gjithcka edhe kt mrekulli edhe

38

Revista MIQSIA

Romn e vjetr apo dhe Koloseun e famshm tani prej Kupols Sistin sikur i shihnim t rimalleshim me to pasi i kishim vizituar gjith nga t gjitha si pr ti dhn fund ksaj vizite tepr mbreselnse pr ne, por n faktnuk sht ketu vizita jon n Rom. Ne jemi t ftuar nga Drejtori i emisionit shqip n Radio Vatiaknin pr t vizituar ambientet e ktij institucioni t famshm e kjo do t ishte pr t nesrmen e ksaj dite t kndshme. Pra pasi kishmi vizituar Romn ne tash do t prshendesnim nga valt e Radjo Vatikanit por m par do t vizitoninm ambientet e eketij institucioni. Te shoqruar nga Drejtori i Radi Vatikanit pr emisionin shqip s pari ndalemi gjith nderim prpar mikrofonit q n vitin 1931 filloj t trensmetohet i pari emission i ksaj radioje prestigjose pastaj kalojm npr ambientet e ktij institucioni pr t ndalurpikrisht n njrn nga studjot e ksaj radjoje ku vet Drejtori i saj Pra Dom David Xhuxha bashkbisedon me ne rrethbotimeveapo Mirditsdhe vendit q ajo ze n historin dhe kulturn kombtare. GJON MARKU-shkrimtar

Dalla Mostradi Pittura nella galleria Pigna in Radio Vaticano


l Cortile della Pigna nello Stato della citt del Vaticano ha accolto la mostra dei pittori da MIRDITA, NDUE MARKU che vive e lavora da pi di 12 anni in Italia, PJETER MARKU, GJOK PEPA e FRAN PRENGA, i quali nella presenza di un gran numero di critici darte, pittori, studiosi italiani e un gran numero di albanesi, hanno esposto in quattro ambienti separati di questa galleria 54 quadri. In questa mostra hanno partecipato: il sig. RROK LOGU Ambasciatore dellAlbania in Vaticano, il signor LLESH KOLA, Ambasciatore di Albania in Italia.

Dom DAVID XHUXHA, Direttore del programma in albanese in Radio Vaticano, critici darte e studiosi, pittori, scultori, top model tra i quali: TANA e MARUSA KALIMEROVA, pittore e stilista nota in Bulgaria Bulicare. Il critico darte Viviana Vannucci, che anche lorganizzatore del Festival Roma Arte 2012, e famosa corrispondente della rivista prestigiosa italiana NEAPOLIS. Ex top model brasiliana Simona de Pigna, che si occupa ora con lorganizzazione di attivit artistiche, aprire mostre di pittura, giornalisti, scrittori, ricercatori e un gran numero
Revista MIQSIA

39

di albanesi residenti in Italia. Direttore della Galleria dArte Pigna, CARLO MARRAFFA, dopo aver fatto gli auguri ai pittori albanesi e dopo aver fatto sapere che la realizzazione di questa mostra stata resa possibile grazie alla collaborazione con il pittore NDUE MARKU, membro dellUnione dei Pittori Cattolici di Roma, e nello stesso tempo partecipante di diverse volte in mostre comune in questa galleria, ha dato la parola al Critico darte, Vice Presidente dellUnione dei Pittori cattolici di Roma la signora CINZIA FALCARELLI, che tra laltro ha detto che i quattro padiglioni insieme costituiscono una mostra molto dinamica, ma che ciascuno dei reparti di degli artisti si presentano con caratteristiche diverse. NDUE MARKU, secondo lei, ha una mostra molto dinamica, dove si nota in particolare la maestria di utilizzo di spatola, la quale molto interessante, una mostra diversificata che viene dal ritratto al paesaggio, con unarmonizzazione abbastanza perfetta. PJETER MARKU porta in questa mostra pitture notevoli

nel campo del folklore non esposte e ignote (e qui si tratta di ritratti di donne di MIRDITA e artisti che hanno preso parte al festival di KURBIN). Ha una potenza di colorazione e un disegno professionale. Pittore GJOK PEPA viene come un conoscente del pennello sottile, preciso nelluso del pennello dove con linteresse veng ono particolar mente i quadri di natura morta. FRAN PRENGA ha opere interessanti, ma che la sua esposizione divisa in due parti, alcune con colori un po tranquilli e altri con linee moderne e movimenti. Ex top model brasiliana SIMONA DE PIGNA, che si occupa gi con lorganizzazione di attivit artistiche e soprattutto con aperture di mostre delle pitture, ha mostrato un particolare interesse per la collaborazione con i pittori. Mentre VIVIANA VANUCCI, che organizzatore del Festival Roma Arte 2012, corrispondente nota della rivista prestigiosa italiana NEAPOLIS, ha invitato il pittore NDUE MARKU a partecipare in questo importante evento, alla vigilia del capodanno del 2012. Nella mostra hanno accolto anche lAmbasciatore di Albania in Vaticano sig. RROK LOGU e lambasciatore dellAlbania in Italia, il sig. LLESH KOLA. NDUE MARKU, prendendo la parola a nome dei pittori di MIRDITA, ha ringraziato il Direttore della Galleria Pigna il signor CARLO MARRAFFA per lopportunit che ha dato a loro di esporre in questa prestigiosa galleria, i pittori per la presentazione delle opere degne, gli Ambasciatori per la partecipazione e la valutazione dellattivit, il Direttore

del programma in albanese a Radio Vaticano , il sig. Dom DAVID XHUXHA per la partecipazione e lo spazio creato in Radio Vaticano dedicato a questo evento. Il giorno dopo lapertura di questa mostra, che non passata sotto silenzio, ma annunciata dalla stampa italiana, questa mostra stata visitata anche da uno degli alti dirigenti del Senato italiano, che anche membro dellUnione dei Pittori Cattolici di Roma, Dr. Matteo KAPERALO, che fermando in ogni padiglione, espresso in questo modo: PJETER MARKU ha una colorazione che mi piace, c qualcosa di realismo, ha paesaggi ben collocati, i costumi esposti che portano qualcosa di nuovo, vestiti che per noi sono poco conosciuti e non esposti prima nelle mostre di questo tipo qui. FRAN PRENGA ha bella mano in uno dei suoi dipinti, mi piace in modo particolare come egli porta il vapore acqueo, ha anche un paesaggio con una natura morta. NDUE MARKU un pittore che mostra chiaramente la capacit unica delluso professionale della spatola per avere pi variazioni, cio dal ritratto dove trova un modo unico di esprimere e di trasmettere emozioni, anche se i dipinti appartengono al ritratto, paesaggio o la natura morta e che sono della stessa mano. GJOK PEPA un pittore vicino alla natura dove si nota il paesaggio albanese e si vede che preferisca il paesaggio tradizionale. N o i ov v i a m e n t e a b b i a m o cercato anche un parere diretto del Direttore della nota Galleria Pigna, il sig. CARLO MARRAFFA, che ha sostenuto che ci sono particolarit per ognuno degli artisti. FRAN ha portato qui folklore albanese che dovrebbe essere capito e considerato con cautela. Costume della donna, lavorazione della lana e dipinto del camino portano il

40

Revista MIQSIA

paesaggio del villaggio. GJOK PEPA, larte di GJOK speciale per dare veri colori. Io vorrei individuare due dei suoi dipinti Papaveri e la natura morta. PJETER MARKU dimostra una lunga esperienza. Quindi unesperienza che permette di passare facilmente da un paesaggio ad un figura umana. Fa conoscere qu i costumi albanesi che noi non vediamo tutti i giorni, persino non successo a essere esposti tali in questa galleria. Cos egli porta una tradizione culturale che noi non conosciamo. NDUE MARKU distinto per la sua arte professionale in spatola. La sua abilit di riuscire a fare in modo professionale un quadro con la spatola. Ma lui ha un colore perfetto. Un terreno in cui messo un edificio con un tetto rosso armonizzati perfettamente. NDUE - esporre qui piu di una volta. Ha sempre portato opere importanti e specifici. VISITA SPECIALE E MEMORABILE PER IL VATICANO Stato della Citt del Vaticano, con tutto ci che contiene al suo interno, costituisce senza dubbio un miracolo e un sogno di tutti a fargli visita e toccare un pezzo di straordinaria bellezza che porta questo miracolo. Ma non eravamo visitatori comuni in ambienti di questa magica citt Stato.

Dopo aver visitato per motivi diversi anche Copenhagen o Vienna, Dubrovnik o Sarajevo, Salonicco, Spalato, Mostar sino a Istanbul o Pechino e d ov u n q u e m i rimasto nella memoria qualcosa unica che mi aveva tenuto bloccato per un lungo tempo nella sua magia. Naturalmente mi sono sentito orgoglioso quando ho corso sopra la muraglia cinese o ho passato uno dopo laltra nelle stanze della Citt Proibita, come ho sentito rispetto per larchitetto SINAN quando ho visitato la Moschea Blu di Istanbul, ma qui ti sentiti doppiamente orgoglioso. Accompagnato da RRROK LOGU, l Ambasciatore dAlbania in Citt di Vaticano, abbiamo passato in una delle cinque porte per entrare allinterno delle mura di questa citt - stato e dopo aver lasciato la porta dellarchivio Segreto di Vaticano, abbiamo passato una dopo laltra attraverso gli oggetti situati in questa citt-stato. Chi non vorrebbe entrare esattamente nei giardini di Vaticano, che dalla cappella Sistina della Chiesa di San Pietro qualsiasi visitatore pu vedere senza fare una visita nei loro ambienti interni. Il seguito di questa visita indimenticabile ci siamo diretti alla Chiesa di San Pietro. Moviamo lentamente perch i miracoli accompagnano ovunque ma RROK LOGU ci porta da qualche parte a sinistra dellingresso, dove sepolto il corpo di uno dei pi lodati del popolo albanese, Papa Clemente XI, che anche uno dei papi che per venti quattro anni stato papa in Vaticano come uno dei pi di successo in Vaticano. Noi visitiamo dappertutto l ambiente interno di questa grandezza in cui ovunque occhio vede un particolare miracolo. Dopo

aver girato in ogni angolo, non possiamo restare senza fermarsi a vedere una delle pi famoso sculture di Michelangelo, La Piet. O Dio, non possiamo resistere alla tentazione e giriamo a sinistra delluscita in un sportello e prendiamo i biglietti per salire in cappella Sistina per vedere da vicino i capolavori che si trovano l. Saliamo in pi alto picco di esso e osserviamo con cura tutto, vediamo la vista su Roma l davanti la chiesa di San Pietro, nella piazza davanti al quale si trova lobelisco e in cima al quale la croce e un pezzo di legno, dal legno della croce dove stato appeso il Cristo, al di l delle rive del fiume Tevere. L , dal castello di San Michele o un po di l, al Palazzo della Giustizia ovvero a destra dal palazzo Venezia, e noi dopo aver visitato tutto a piedi, anche questo miracolo, anche la vecchia Roma o il famoso Colosseo, ora dalla Cappella Sistina era come rivedere tutto per porre fine a questa visita molto impressionante per noi, ma in realt non finisce qui la nostra visita a Roma. Noi siamo invitati dal Direttore del programma in albanese in Radio Vaticano per visitare gli ambienti di questa famosa istituzione e questo sarebbe per il giorno successivo di questa piacevole giornata. Cos, dopo aver visitato Roma, dobbiamo salutare attraverso le onde della Radio Vaticana, ma prima visiteremmo i locali dellistituzione. Accompagnati dal direttore della Radio del Vaticano per il programma in albanese, per prima ci fermiamo per onorare il microfono dove nel 1931 inizi la prima trasmissione di questa radio prestigiosa poi passiamo attraverso i locali di questa istituzione per fermarci in uno degli studi della radio, dove il suo direttore DOM DAVID XHUXHA discute con noi su pubblicazioni o MIRDITA e il suo posto nella storia e nella cultura nazionale. Gjon Marku Sctittore MIRDITE
Revista MIQSIA

41

PR T MOS U BJERRUN VLERAT ETNOKULTURORE KOMBTARE, NJ MUZE I RI ETNOHISTORIK N KURBIN-SHQIPRI


Master: Nikoll Gj. Lleshi
N La t Kurbinit sht hapur muzeu i par Etnohistorik KURBINI-1, duke pasqyruar kshtu etnohistorin kurbinase q nga viti 540 t ekzistencs s qytetit antik t Divasve n Sebasete t Lait n Shqipri.. Ky muze, sht konceptuar dhe financuar nga Studio Artistike NIDA n La t Kurbinit me pronar Master Nikoll Gj.Lleshin, me nj pun intensive prej m se 30 vitesh, dhe me nj financim prej mbi 65 mij eurosh, dhurat kjo q ne n kuadrin e dits s themelimit t Katedrs s par t gjuhs Shqipe, t hapur n Romn e qytetruar me datn 20 Prill t vitit 1711 nga kurbinasi Gjon Francisco Albani,i njohur ndryshe si Papa Klemendi i XI-t, i cili ishte me origjin nga Divasi i Lait n Shqipri, q rridhte nga familja e Mihal Lait, nga Divasi i Sebastes. Kt muze, ne kemi dashur tja kushtojm ktij themeluesi dhe kontributori t madh t Gjuhs Shqipe dhe organizimit t Kuvendit t Arbrit n Lezh, pr bashkimin kombtar. sht n t mir t sinqeritetit intelektual q t theksohet se ky event sht arritrur nga ana jon pas 30 viteve pun intensive mendore dhe fizike n fushn e hulumtimit, mbledhjes , kodifikimit dhe t sistemimit t disa vlerave t rndsishme etnokulturore , historike, arkeologjike, linguistike etj t krahins shkencrisht t virgjr t Kurbinit, duke shtegtuar me shum mundime nepr arkivat e Vatikanit, Stambollit, Vjens e t arkivit t Shtetit Shqiptar, madje n kohn e sotme duke shfrytzuar linjn e internetit t shpejt, si dhe duke shfletuar mbi 1000 faqe t shkruara nga mbi 300 kronist vendas dhe t huaj ndr shekuj pr Kurbinin dhe Kurbinasit. Pikrisht ne para pak kohsh bm t mundur realizimin e ktij eventi t rndsishm pr vlerat Etnohistorike kurbinase, dhe jo vetm, por madje edhe ato kombtare, duke hapur kshtu n La t Kurbinit muzeun e par etnohistorik me emrtesn: MUZEU ETNOHISTORIK KURBINI-1, n kt koh kaq t vshtir, ku askush nuk po merr n mbrojtje vlerat tona etnohistorike!!! E kam ndrmarr kt nism t nder uar miq, nism kjo e dhimbshme ekonomikisht pr mua si studiues e msues si krijues i ktij Regjioni, por besojm se kjo sht shum humanitare, duke pasur n ndrgjegjen time nj koncept t konsoliduar Etnocentrist , si Ndjenj kombtare e identitetit kulturor t nj kombi , pa t cilin nj komb nuk do t mund t dallohej nga nj tjetr, sepse kshtu mendoj se i shrbej ruajtjes s identitetit kulturor kombtar, mbasi kam bindjen time t thell se: Nga hiri i eshtrrave t t rnve t etrve tan q na i solln kto vlera deri n ditt tona ,sht formuar kombi im. E kemi marr kt iniciativ, sepse kam bindjen se brezi im duhet q t msoje se bustet, k n g t , l a p i d a r e t , va l l e t , kshtjellat etj. Jan objekte shejtrimi t nj jete t pa sosur, q po i preke ato, madje po i harrove apo tjetrsove,serish ato mund q t rirrjedhin gjak shpagimi, pr mosmirnjohsit. E kam ndrmar r kt nism, sepse un kam besuar se atdheu dhe vendlindja ime ka lindur nga gjaku i t rnvet etrve tan pr kt truall, nga vlerat etnokulturore e linguistike q ne trashiguam prej etrve tan, ndaj ato mendoj se duhen ruajtur me fanatizmin

42

Revista MIQSIA

Dekorimi i z. Nikoll Gjok Lleshi m t madh dhe vendosmrin sublime, pr tjua ln brezave, sepse ndryshe vet qenia jon kombtare do t vihet n dyshim!. Kto postulate, gjat gjith jets sime m kan shoqruar me nj dashuri t jashtzakonshme pr vendlindjen time, Kurbinin, vendin e mbi njqind monumenteve t natyrs , kulturs dhe historis, vatrn e shkolls s par shqipe t vitit 1632, truallin prej t cilit doln Korithej t mdhenj t etnokulturs kurbinase dhe mbar kombit me simbol familjen e Mihal Lait nga Divasi i Sebastes n Kurbin, i cili i dha kombit dhe Krishtrimit nga familja e tij pes kardinal, dhe nj pap, si PRFAQSUES T DINASTIS KURBINAS, E MBAR ARBRORIT . Gjithashtu,ne n kt muze jemi munduar q t shpjegojm se Kurbini i ka dhn kombit t vet Korithej e figura t mdha t histories dhe etnokulturs shqiptare n levizjen atdhetare, si Nikoll Kacorrin,ish udhheqsi politik t Kryengritjes s Kurbinit m 1906-1912, Shtjefen Gjeovin, shkenctari i kodifikimit t kanunit t Lek Dukaninit, Gjin Pjetrin, udhheqsi ushtarak i kryengritjes mbarkombtare n Kurbin gjat viteve 1906-1912 dhe bashkpuntor i ngursht i Nikoll Kaorrit, Gjeneralin Preng Prvizi, ushtarak dhe demokrat i shquar i Levizjes Kombtare, Nikoll

Selaln, Sekretar i Beslidhjes Kurbinase, i cili shkruajti vendimet e kuvendeve te mdha kurbinase n Delbnisht e gjetk, e shum figura e korithej t tjer, madje dhe Iluministin e kohs s re postkomuniste, Zef Ndoci , i cili e pati kthyer arsimin n Kurbin n nj shkoll politeknike, e cila pr fat t keq sot ju mungon fmijve tan. Vlen pr tu theksuar, se pr tu arritur deri ktu, duke prfshir objektet e blera prej m shum se njqind, pllakatat, fotot etnokulturore t punuara artistikisht, relike t ndryshme, banesn, punn krkimore shkencore nepr arkiva dhe n kompjuter, filmimet e riprodhimet e vjetra shekullore, ne deri tani kemi shpenzuar dhe vn n shrbim t publikut Kurbinas e m gjer, n kt muze mbi 65 mij euro. Themi kshtu, sepse asnj bashki apo komun n Kurbin, nuk na sht afruar me kontributin e tyre financiar pr ta ndrtuar kt muze modest etnohistorik, prve ish Kryetarit t Q.Lezh zotit Bardh Rica dhe Firms Kolakem, me lekt e t cilve ne bm t mundur realizimin e ambjentit t jashtm t ktij muzeu , pr t ciln ata kan dhn ndihmesn e tyre modeste, dhe ne i falenderojm ata publikisht dhe ju jemi mirnjohs pr kontributin e tyre. N kontekstin e kontributeve shtetrore do t thonim se ka qen edhe detyra e shtetarve dhe intelektualve kurbinas t votuar nga populli q t kontribuonin financiarisht apo materialisht, sepse kjo sht nj vepr publike jo fitimprurse por domosdoshmrish shum edukuese pr brezin e ri q ende ne nuk po ju msojm fmijve tan se prej nga vijm, cilat vlera kemi, kush jemi dhe ku po shkojm , mbasi mendoj se gabimi m fatal ka qn ai q bm ne n luftn ton t shejt pr emancipim, duke menduar t shkatrronim komunizmi, q mir bem, por n gabuam kur me

nj t rn t shkopit, shembm dhe shkatrruam t gjitha muzet etnohistorike t rretheve, ashtu sikundr bri sistemi poskomunist me shembjen e kishave e xhamive, ushqimin shpirtror t njerzve, madje pasuri t rralla kto t kulturs son kombtare q po shprbhen edhe gjerren sot. N kt kontekst, ne gabuam rnd, po,po, gabuam rnd miqt e mi, sepse Komunizmi nuk i kishte rrnjt n tok, por n kok, e pr kt nuk besoj se do t na e falin brezat, n se ne nuk e riparojm, shkatrrimin q u bm ne muzeve lokale e kombtare, e kishave tona shekullore q e mbajtn shpirtrisht kombin ton gjall!!! Vepruam ne kshtu, n t njejtn koh, kur kultura botrore sot po i prvetson vlerat tona pr nj hiq, e ne i shkatrruam ato me nj t rn t shkopit!!! E kur ne nuk e rimkmbim kulturn ton sot, nuk e rimbledhim kt, kultura kombtare gjerret dhe brezi i ardhshm mund t kombtarizohet, e kjo do t ishte vdekja m tragjike e nj kombi!! Prandaj thirrja ime sot sht: Ejani pra t gjith ju o intelektual t nder shm e human dhe ti rimbledhim , ti kodifikojm dhe tjua lm trashigim brezave kulturn e etr ve tan, pa paragjykime politike n t majt dhe t djatht, sepse etnokulturo jon nuk sht as e majt dhe as e djatht, por gjithkombtare! Ejani pra ju o njerz t mir mergimtar dhe kontribuoni edhe ju financiarisht pr ta r i m k m b u r, r i m b l e d h u r, kodifikuar dhe propoganduar etnohistorin ton kombtare, pr t ciln aktualisht nuk po gjegjet me z zemre askush!! Ktu n kt muze, ne kemi paraqitur vetm nj t katrtn e materialeve etnohistorike q posedojm, pr shkak t mungess financiare, t ciln nuk na e afroj askush nga organet e nomeklaturs shteterore!!!.
Revista MIQSIA

43

N kt mikromuze etnohistorik, kam dashur q t pasqyroj kurbinasit dhe kurbinin e shekujve t shkuar, kulturn e tyre t lasht t qytetrimit prej nga vijn, thesaret e pa llogaritshme etnohistirike t kombit tim. N t vrtet ,un kam dashur q t flas me forcn e argumentit shkencor, pr etrit tan q i lan trashigimi kombit ton nj thesar t pa llogaritshm arsimor dhe etnografik , t cilt jetuan n kto troje q prej vitit 540 n Divas t Sebastes, nga t cilt mendoj se buron kultura dhe arsimimi Arbror , q deri m sot, pak sht thn. Gjithashtu, kam dashur t kodifikoj shkencrisht vlerat etnokulturore t Divasve dhe Sebastianve t vitit 1232 kur u masakrua Vlashi kurbinas n Sebaste nga Barbart. Gjithashtu, kam dashur t evidentoj dhe t kodifikoj vlerat etnokulturore t familjes Lai, e cila emigroi n Urbino t Italis n vitin 1464 me dy djemt e tij pr shkak t politiks dhe bashkpunimit me Skendrbeun gjat lufts s tyre t shejt,ku prej ksaj familjeje doln pes kardinal dhe nj pap, t cilt i dhan etnokulturs kombtare dhe asaj t krishtrimit nj thesar vlerash qytetruese dhe arsimim kombtar, t cilat deri m sot kan mbetur n honin e harress intelektuale shqiptare!!!.

Domosdo q cmirzinjve dhe skeptikve kuirbinas e m gjer do tju duket e pabesueshme, por ja q historia sht kokfort,njerzit humanitar e atdhetar zgjohen nj dit pr ta mbrojtur etnokulturn e tyre, e vlerat etnokulturore t nj krahine a kombi, vjen nj dit dhe dalin n shesh nga dikush q nuk mendohet, nga nj msues veteran a studiues provincial vlera t rralla etnohistorike kombtare!!. Ne e kemi ndr marr kt iniciativ t dhimbshme ekonomikisht pr neve,port vullnetshme pr sakrifikim me qellimin e mir q fmijt kurbinas e atyre mbar kombtar, neprmjet msuesve t tyre t ken mundsin q spaku nj or n vit t msimit mbi njohurit e vendlindjes s tyre,apo nj or t lir t msuesis pr fmijt, ata ta marrin n kt muze ,me qellimin e mir q fmijt ta shijojn vlern etnokulturore t paraardhsve t tyre, e madje institucionet vendore kurbinase e m gjer n shkall kombtare, t ken mundsin q tjua tregojn vlerat tona t gjith t huajve q vizitojn Kurbinin ton t mbrekullueshm dhe t virgjr pr nga ana studimore, i cili ka n vetvete mbi njqind monumente t kulturs dhe natyrs s tij, dhe deri tani, njerzit pak i njohim. Themi kshtu, sepse Krahina

e Kurbinit mund t jet krahina unikale q ka katr kala, pes kostume autentik Arbror pr gra, nj kostum pr burra dhe mbi pes pika arkeologjike t pa studiuara asnjher, t cilat kan nj vler t jashtzakonshme linguistike , arkeologjike, etnokulturore e t kultit,t cilat ne jemi munduar q ti bejm t njohura neprmjet ktij muzeu e madje botimit t Enciklopedise Kurbinase prej katr vllimesh me tirtull: VISARE NGA KURBINI e madje ,objekte t lashtsis q ende njerzit nuk i njohin, dhe q t huajt do t na kishin zili pr vlerat e tyre. Duhet theksuar se vetm Mulliri FALL n Gallat, i ndrtuar para kohs s Gjon Kastriotit dhe ekzistent fizikisht sot, e madje n gjendje t rrall rezistence t erozionit t shekujve, q ka mundur t arrije deri n ditt tona, me t gjitha paisjet e tij, ka nj vler monumentale t pa llogaritshme, q askush sot nuk e merr n mbrojtje!!!. N kt kontekst, duhet thn se nuk mund q t imagjinohet se sa vizitor do t kishte, po t restaurohej dhe t propogandohej ai dhe shum objekte t tjera t etnokulturs kurbinase, si Kisha e shemris n Zhej, Kalaja e Sebastes, ajo e shkopetit dhe ajo e Dauls, t cilat do t sillnin n shqipri dhe Kurbin mijra turist t huaj! Ky muze domosdo q krkon nj pasurim t m tejshm, t paktn pr t paraqitur edhe ato tre t katrtat e materialeve q posedojm ne shkencrisht, q besojm se institucionet shtetrore, me riorganizimin human t tyre do t investojn pr t, sepse ky do t jet edhe nderi i tyre. N kndveshtrimin tjetr, n kt material, do tju luteshim t gjith mergimtarve tan Kurbinas dhe atyre mbar kombtar, t mund japin kontributin e munguar financiar t tyre si human q jan, me qellim q neve t mund t paraqesim edhe

44

Revista MIQSIA

ato tre t kartrtat e materialeve q mungojn n kt muze regjional. T gjith ata q deshirojn t japin kontributin e tyre financiar pr kt muze nga mergata jon, do t mund t derdhin dhuratn e tyre n llogarin ton: Nikoll Gj. Lleshi Llogaria:2200-103645-0001 Euro, dhe IBAN:AL152061 4014 0002 2001 0364 5001. (Pr Muzeun Etnohistorik KURBINI-1 La.) N kt muze ne kemi paraqitur mbi njqind pamje e kompozime t vlerave etnokulturore, arkeologjike e historike kurbinase kombtare, gdhendje n gur, n dr u, qndistari, objekte arkeologjike, pes kostume pr gra dhe nj pr burra, disa lloje t tjera veshjesh t veanta, instrumenta e vegla t tjetra muzikore shum t vjetra , punime monumentale artistike sikundr sht figura e plakut t urt kurbinas Kok Malqi, i cili jetoi gjat viteve 1376-1468 ,Pllakatat e zhvillimit etnokulturor t vitit 1945 - 1991, e madje at t zhvillimit turistik dhe etnografik t 2012, objektet historike e arkeologjike, t cilat deri m sot nuk i ka paraqitur kush n punimet e gravurave monumentale. Gjithashtu n kt muze kemi paraqitur disa kompozime t tjera t veprave monumentale dhe shum pllakata q pasqyrojn kohn e kaluar dhe t sotshmen. Themi kshtu, sepse duke i riprodhuar kto montazhe e piktura, madje duke i vendosur ato nepr zyra institucionesh , ato m s miri mund ta propogandojn Kurbinin egjith Shqiprin, nepr ambjente turistike , tregtare e kishtare, me qellimin e mir prhapjen dhe njohjen sa t jet e mundur t etnokulturs dhe etnohistoris son kombtare, t cilat ne mund tjua vejm n dispozicion duke i riprodhuar ato. E kemi ngritur kt muze duke qen t ndrgjegjshm se duke thn e provuar se arsimimi, kultura dhe

dija pothuaj se n t gjitha kombet e bots sht zhvilluar n vende t populluara masivisht, sikundr jan qytetet dhe fushat e begata dhe n asnj rast ato nuk jan zhvilluar n thepimet e maleve dhe n kreshta, ashtu sikundr mendojn disa skeptik kurbinas e m gjer, sepse thepimet dhe kreshtat kan eposin e tyre t pa tjetrsueshm, ndrsa qytetrimi, si ky i Divasve n Sebaste, i cili e daton ekzistencn e tij q n vitin 540, q partaqitet n kt muze, na ka sjell dijen , arsimimin , etnokulturn dhe shkencn ton kombtare , q etrit tan jua dhuruan brezave nga shekujt e prdjerr!!!. Themi kshtu, sepse ne posedojm materiale burimore t mbledhura n popull pr pergatitjen e ngjyrave, prdorimin e bimve mjeksore n familje, prodhimet e disa lloje pijesh t veanta, kostumografi t rralla, gdhendje n druri e guri, etj. N kt kontekst, mund t themi se nuk kishte se si t ndodhte ndryshe kur Sebastia e Kurbinit nga Divasi i Lait, i dha Selis s shejt dhe mbar Krishtrimit e Qytetrimit Perendimor, nj shejt, nj Pap dhe pes kardinal (Gjeneral) e dhjetra atdhetar t shquar e iluminist t mdhenj, sikundr sht familja Albani q ne kemi paraqitur ktu n pemn e kulturs kurbinase, madje vlerat etnokulturore si nj pasuri t rrall prej pes kostumesh pr gra dhe nj relik t veant veshjeje q mund t jet ekzemplari i vetm n Ballkan dhe n Evrop, si kundr sht Brezi me Rrema. Ndaj ne duhet t jemi t gjith krenar q Divasi e Sebastia e Lait i ka dhn kulturs kombtare kaq shum figura t mdha etnokultur e arsimim kombtar,kaq shum vlera linguistike , arkeologjike dhe etnohistorike, sepse ishte Papa Klemendi i XIt me origjin nga Familja e Filip Lait n Divas t Sebasates n La q themeloi pr t parn her katedrn e Gjuhs Shqipe n Romn e qytetruar me 20 Prill t vitit 1711, e madje organizoi edhe Kuvendin

e famshm t Arbrit n Lezh pr bashkim kombtar. N kt kuadr, pikrisht pr t prkujtuar kt dit t shejt pr kurbibasit e mbar kombin tone, ne e zgjedhm 20 Prillin, pr ta prkujtuar n promocionin e ktj eventi t rndsishm kombtar pr shqiptart,madje pr ta shpallur at dit, Ditn e Kulturs Kurbinase, e pr tju thn skeptikve se q prej atyre shekujsh, nga Divasi i Sebastes buron kultura dhe qytetrimi i Arbrit, e pr kt besojm se t gjith duhet t jemi krenar , dhe se n rrjedhn e viteve besojm se organet e nomeklaturs n Kurbin e m gjer do ta shpallin ditn e 20 PRILLIT si ditn e KULTURS KURBINASE, me qellim q ne ta festojm do vit at bashkrisht. Vrtet ky sot sht nj muze etnohistorik modest, si nj pron vetiake e imja, i cili krkon edhe shum pun e financim pr tu pasuruar dhe propoganduar, gj t cilt besojm me shpirt se do ta japin kontributin e tyre mergimtart tan n Diaspor me financimin e tyre, duke par se n kto momente, shteti yn sht i pa fuqishm pr financim, por do t deshironim sinqesrisht me zemr t pastrt q intelektualizmi dhe administrata shtetrore kurbinas, e pse jo edhe ajo kombtare, t rizgjohej dhe ta vlersonte m shum kulturn kombtare pa t ciln askush prej nesh nuk mund t quhet shqiptar, e pr kt muze t financojn t gjith, t paktn mergimtart tan n Diaspor. N kt kontekst ne besojm se do t jet m e ndershme dhe efikase puna dhe studimi i vlerave etnokulturore kombtare kurbinase q un jam munduar q ti dhuroj brezave, q jo vetm fmijt e studiuesit kurbinas do t msonin shum pr etnokulturn ton, por gjithkush q mund ta vizitoje kt muze nga vendasit dhe t huajt do t mund t msonin shum gjra t dobishme pr etnohistorin ton!!. Themi kshtu, sepse mendojm se vlera e nj kombi shkruhet m s
Revista MIQSIA

45

shumti n tingujt e gjuhs s tij, n gjuhn dhe kostumografin e nj kombi, n shumllojshmrin e tyre dhe t ornamentiks gjithfarshe q ka trashiguar nj popull, nga e cila dallohen kombet nga njeri tjetri. N kt kontekst, dua q t pohoj krenarisht se krahina e vendlindje sime Kurbinit, mund q t jet m e vaanta,m e pasura etnokulturisht dhe etnohistorikisht, jo vetm n Shqipri, por edhe n Ballkan dhe Evrop, sepse kjo krahin ka nj shumllojshmri kostumesh si asnj regjion tjetr, nj shumllojshmri ritesh e vallesh popullore si asnj vend tjetr, t cilat jan t pa studiuara deri tani, dhe q nuk jan patur n konsiderat nga studiuesit tan t nderuar!. Regjioni i Kurbinit ka nj gjuh me nj pasuri t rrall kombtare tingujsh, t ciln ne e kemi botuar n vllimin e dyt t Enciklopedis pr Kurbinin, ku me knaqsi kemi vrejtur se shum prej frazeologjis dhe tingujve t saj, jan sot objekte studimi universitar n Fakultetin e Filologjis, fal prkrahjes q na ka dhen Profesor Dr.Gjovalin Shkurtaj, t cilin deshiroj q ta falenderoj publikisht. Ne jemi koshient, se e kemi ber kt duke qen t bindur se sparit etnografia dhe gjuha,ato jan, shprehja m e sakt e nj kombi t formsuar q jept neprmjet etnokulturs, sepse mendojm se prehistoria e nj kombi shkruhet m s miri neprmjet kostumografis, ornamenteve, relikeve e tingujve

linguistik q vijn nga thellsia e shekujve, e kto m shum se kushdo tjetr, ne i kemi hulumtuar, kodifikuar , ripr tritur dhe sjell sot para vizitorve n kt muze, neprmjet nj pun t jashtzakonshme t ndrtimit t fotografis monumentale t kostumog rafis kurbinase, monumenteve etnog rafike t ardhura neprmjet figurave t historis son, burra shteti kta q nuk mund ta shikonin portretin e tyre jasht kostumeve kombtare, t cilat besojm se do t ken interes kombtar. E kemi ber kt me deshirn e madhe, duke qn t bindur se ashtu si Rilindasi yn Petro Nini dha kontributin e tij n prhapjen e gjuhs shqipe, ashtu sot n shekullin ton , do msues , sot m shum se kurr duhet q t mbledhin dhe t kodifikojn t gjitha reliket etnokulturore t vendlindjes s tyre, sepse kemi bindjen se edhe motivet etnografike t gjithfarshme kan gjuhn e tyre shqipe q krenarisht na ndihmon q ne t jemi shqiptar,e kjo dita dits po gjerret ose po tjetrsohet neprmjet futjes s elementeve etnografik t popujv t tjer n kostumografin ton, q askush nuk po i kontrollon, t cilt n nj t ardhme jo t largt, ata mund t ken pretendimet e tyre kombtarizuese, duke futur elementet etnokulturor t tyre n zemrn e etnokulturs son, e duke ber q etnokultura jon t

futet n mjegullimn e harrimeve. Pikrisht kto kan qen motivet q mua m kan inkurajuar t jap edhe bukn e gojs pr ti mbledhur dhe kodifikuar ato, dhe pr tja ln brezave ter kt pasuri, q ata t m kohen me dashurin e pakufishme pr vlerat etnokulturore t etrve t tyre, por tani m besoni se jam lodhur tejskajshm financiarisht, ndaj dhe po krkoj botrisht ndihmesn tuaj financiare humane pr kt muze regjional.. N kt kontekst do ti ftoja t gjith mergimtart e mundshm q t kontribuojn me sa munden financiarisht pr ta pasuruar kt muze, ku shumat e tyre ti derdhin n llogarin ton t lartprmendur, q edhe ata ta ken emrin e tyre si kontribues n historin e ktij muzeu t veant etnohistorik. Dhuroni pra sa mundeni t dashur mergimtar vlerat tuaja financiare q ne t mund ta pasurojm kt muze me objekte t reja dhe t jemi t gjith bashkrisht krenar pr etnokulturn ton. Ejani dhe shikoni vlerat tona t rralla etnokulturore kombtare n Muzeun Etnohistorik Kurbini-1 n La t Kurbinit se do t mbeteni t befasuar nga kjo etnohistori shum shekullore t mbi njqind monumenteve t natyrs dhe etnokulturs son kombtare!!!! Master: Nikoll Gjok Lleshi Studiues, Financues dhe ngrits i Muzeut Etnohistorik KURBINI-1-La Sebaste-Kurbin

PER NON PERDERE I VALORI ETNOCULTURALI NAZIONALI,UN NUOVO MUSEO ETNOSTORICO A KURBIN, ALBANIA
Master: Nikoll Gj. LLESHI A LAC nella circoscrizione comunale di KURBIN, aperto il primo museo ETNOSTORICO KURBINI-1, riflettendo cos letnostoria di KURBIN dallanno 540 dellesistenza della citt antica dei DIVAS in SEBASETE di LAC in Albania. Questo museo stato concepito e finanziato dallo Studio Artistico NIDA a LAC, KURBIN, in propriet del Master NIKOLLE GJ. LLESHI, con un lavoro intensivo pi di 30 anni e con un finanziamento di

46

Revista MIQSIA

oltre 65 mila euro, dono nel contesto del giorno di fondazione della prima Cattedra della lingua Albanese, aperta nella Roma civilizzata il 20 aprile 1711 dal cittadino di KURBIN, GJON FRANCISCO ALBANI, noto anche come Papa Clemente XI, il quale era dorigine dalla famiglia MIHAL LAI a KURBIN. Questo museo, noi abbiamo voluto dedicare a questo fondatore e grande collaboratore della Lingua Albanese e allorganizzazione dellAssemblea di ARBER a LEZHA per lunit nazionale. nel bene della sincerit intellettuale notare che questo evento stato realizzato da noi dopo 30 anni di lavoro intenso mentale e fisico nel campo della ricerca, raccolta, codificazione e sistematizzazione di alcuni importanti valori etnoculturali, storici, archeologici, linguistici ecc., della provincia scientificamente vergine di KURBIN, viaggiando con molte difficolt attraverso gli archivi del Vaticano, Istanbul, Vienna e dellarchivio dello Stato Albanese, addirittura nei tempi doggi utilizzando la linea veloce dellinternet, sia sfogliando pi di 1000 pagine scritte da oltre 300 cronisti locali e stranieri nei secoli per il KURBIN e i suoi abitanti. Proprio di recente noi abbiamo

reso possibile la realizzazione di questo importante evento per i valori Etnostorici di KURBIN, e non solo, ma anche quelli nazionali, aprendo cos a LA di KURBIN il primo museo etnostorico con il nome: MUSEO ETNOSTORICO KURBIN-1. Ho intrapreso questa iniziativa cari amici, iniziativa dolorosa economicamente per me come ricercatore e insegnante, come creatore di questa Regione, ma crediamo che sia molto umanitario, avendo sulla la mia coscienza un concetto consolidato Etnocentrica come Sentimento nazionale dellidentit culturale di una nazione, senza il quale una nazione non pu

essere distinto da un altra, perch credo che io stia servendo alla conservazione dellidentit culturale nazionale, poich ho la mia profonda convinzione che: Dalle ceneri dei resti dei nostri padri caduti, che ci hanno portato questi valori fino a nostri giorni, si formato la mia nazione. Abbiamo preso questa iniziativa, perch credo che la mia generazione abbia bisogno di imparare che i busti, canzoni, lapidi, danze, castelli, ecc., sono oggetti di sacralit di una vita senza fine, che se si toccano, addirittura se si dimenticano o alienano, di nuovo loro possono sanguinare sangue di ritorsione per gli ingrati. Ho preso questa iniziativa, perch io ho creduto che la patria e la mia citt natale nata dal sangue dei caduti i nostri padri per questa terra, dai valori etnoculturali linguistici , che noi abbiamo ereditato dai nostri padri, cos penso che loro devono essere salvato con grande fanatismo e determinazione sublime, per lasciare alle generazioni, perch altrimenti il nostro essere nazionale si sar messo in dubbio!. Questi postulati, durante tutta la mia vita mi hanno accompagnato con uno straordinario amore per la mia citt natale, KURBIN, paese di un centinaio di monumenti di natura, cultura e storia, il sito della prima scuola albanese dellanno 1632.

Revista MIQSIA

47

Nessun Municipio o Comune nella circoscrizione comunale di KURBIN, non ci ha offerto nessun contributo finanziario per costruire questo modesto museo etnostorico tranne lex presidente di LEZHA, Sig. BARDH RICA e la Ditta KOLAKEM, con i loro soldi noi abbiamo reso possibile la realizzazione dellambiente esterno del museo, per il quale loro hanno dato il contribuito modesto, e noi li ringraziamo pubblicamente e siamo grati per il loro contributo. Nel contesto dei contributi statali, direi che era il dovere di intellettuali e rappresentanti di KURBIN votati dal popolo di contribuire finanziariamente o materialmente, perch questa unopera pubblica che non rende, ma necessariamente molto educativa per la nuova generazione che ancora noi non insegniamo ai nostri figli da dove veniamo, quali valori abbiamo, chi siamo e dove stiamo andando. Quindi il mio invito di oggi : Venite voi tutti intellettuali onesti e umani e riaccogliamo, codifichiamo e lasciamo in eredit alle generazioni future la cultura dei nostri antenati, privi di pregiudizi politici a sinistra e a destra, perch la nostra ricchezza etnoculturale non n destra n di sinistra ma tutto nazionale! Ve n i t e v o i b r a v a g e n t e immigrati e contribuite anche voi finanziariamente per riprendere, riaccogliere, codificare e propagandare letnostoria della nostra nazione, per la quale al momento non si risponde nessuno con la voce del cuore!! Parliamo cos perch la Regione di KURBIN pu essere la regione unica che dispone quattro castelli, cinque costumi autentici ARBEROR per le donne, un vestito per gli uomini e pi di cinque siti archeologici senza mai studiati, che hanno un eccezionale valore linguistico, archeologico, etneo-culturali e di culto, che stiamo cercando di farli conosciuti attraverso questo museo

e anche con la pubblicazione della Enciclopedia di KURBIN di quattro volumi dal titolo: TESORI DA KURBIN anche oggetti antichi che la gente ancora non lo sa, e che gli stranieri sarebbero invidiati per i loro valori. Va notato che solo Mulino FALLE in Gallate, costruito prima del tempo di GJON KASTRIOTI e fisicamente esistente oggi, e anche in condizioni di rara resistenza allerosione di secoli, che potuto arrivare fino ai giorni nostri, con tutte le strutture, ha un valore importante monumentale, che oggi nessuno non lo difende!!!. In questo contesto, va detto che non pu immaginare quanti visitatori avrebbe se fosse fatto il restauro e fare propaganda per esso e per tanti altri oggetti della ricchezza etnoculturale di KURBIN, come la Chiesa di Santa Maria in ZHEJ, Castello di SEBASTE, castello di SHKOPET e di DAULE, che porterebbero in Albania e KURBIN migliaia di turisti stranieri! Questo museo necessariamente richiede un successivo arricchimento, almeno per presentare i tre quarti dei materiali che possediamo scientificamente, che crediamo che le istituzioni statali, con la riorganizzazione umana di loro dedicheranno investimenti al museo, perch questo sar anche il loro onore. In un altro punto di vista, in questo materiale, pregheremmo a tutti i nostri migranti di KURBIN e di tutta la nazione, di dare il loro mancato contributo finanziario, perch sono generosi , in modo da poter presentare tre quarti del materiale che mancano in questo museo regionale. Tutti quelli che desiderano dare il loro contributo finanziario a questo museo dalla nostra diaspora, potrebbero far loro dono in nostro conto: Nikolle Gj. Lleshi, conto: 2200-103645-000 1 Euro, e IBAN: AL152061 4014 0002 2001 0364 5001

(per il Museo Etnostorico Kurbini-1 LAC.) La regione di KURBIN ha un linguaggio con una ricchezza rara nazionale dei suoni, che noi labbiamo pubblicato nel secondo volume della Enciclopedia per KURBIN, dove siamo lieti di rilevare che molti delle espressioni fraselogistica e suoni di esso sono ora oggetti di studi universitari presso la Facolt di Filologia, grazie al sostegno che ci ha dato il Prof. Dr. GJOVALIN SHKURTAJ, che vorrei pubblicamente ringraziarlo. Venite a vedere i nostri valori rari etnoculturali nazionali in Museo Nazionale Kurbin-1 a LAC di KURBIN e rimarrete sorpresi da questo etnostoria di molti secoli di oltre 100 monumenti della natura e la nostra cultura etnica nazionale!!! MASTER: NIKOLLE GJOKE LLESHI RICERCATORE, FINANZIATORE E FONDATORE DEL MUSEO ETNOSTORICO KURBIN-1-LAC-SEBASTE KURBIN, ALBANIA LASSOCIAZIONE NAZIONALE DI AMICIZIA E COOPERAZIONE ALBANIA- ITALIA Nella celebrazione giubilare d e l 1 0 0 a n n ive r s a r i o d e l l a proclamazione di Indipendenza dellAlbania, apprezza il grande contributo che il sig. NIKOLLE GJOKE LLESHI ha dato per listituzione del Museo con valori storici, e come dirigente del Forum di intellettuali di KURBIN. Egli anche il Direttore Artistico dellAssociazione Culturale NIDA, che ha dato un prezioso contributo alla societ albanese e soprattutto per KURBIN. Per questo, lAssociazione Nazionale di Amicizia e Cooperazione ALBANIA-ITALIA proclama il sig. NIKOLLE GJOKE LLESHI MEMBRO ONORARIO di esso. PRESIDENTE DELLASSOCIAZIONE NIKOLL LLESHI

48

Revista MIQSIA

SHPALLEN ANTAR NDERI T SHOQATS

N cermonin e festimit t 100 Vjetorit t Shpalljes s Pavarsis s Shqipris


pr vet mesazhin e madh q ai i drejtoj t pranishmeve pr paqen e lumturin e njerzimit n Shqipri. Ipeshkvi Monsi. Rrok Mirdita i ftuar n kt takim nuk mundi t jet present pr shkak t nj aktiviteti shum t rndsishme q ai kishte planifikuar po at dit kur ne kishim aktivitetin. Ai kishte planifikuar Simpozium pr 100 vjetorin e Pavarsis s Shqipris Pr kt Kryesia e Asambles s Shoqats vendosi q me datn 26 Nndor 2012 t shkoj n Selin Ipeshkvnore n Tiran pr ti dorzuar Dekoratn e Nderit Imzot Rrok Mirdits. z.Zef Bushati Kryetar i ADK (Antar Nderi i Shoqats Kombtare t Miqsis Shqipri Itali Prof.As.Dr. Zef Gjeta zv/ President i Shoqats Kombtare t Miqsis Shqipri Itali Ded Kola Drejtor i Zons nr.1 Tiran, i Shoqats Kombtare t Miqsis Shqipri Itali z. Pjetr Nikolli Kryetar i Shoqats Miqsis Shqipri - Itali, Mirdit &zv/Drejtor i Revists Miqsia t Shoqats son. z. Gjon Lleshi Kryetar i Shoqats Kurbini pr problemet studimore e historike t Shoqats son.

Nga Ded KOLA Drejtor i Zons nr.1, Tiran pr Shoqatn e Miqsis Shqipri Itali Shoqata Kombtare e Miqsis dhe Bashkpunimit Shqipri Itali me qendr n qytetin e Lait Kurbin, festoj 100 Vjetorin e Shpalljes t Pavarsis s Shqipris, me datn 24 nndor 2012 n Pallatin e Kultures n La Kurbin. Ky aktivitet kulturor e festiv ishte m t vrtet i bukur. Kryesia e Asambles s Shoqats Kombtare t Miqsis dhe Bashkpunimit Shqipri - Itali kishte vendosur q n kt aktivitet festiv kushtuar historis s Pavarsis s Shqipris, t nderoj me titullin m t lart t nderit dy Ipeshkvit shum t nderuar n Shqipri, imzot. Rrok Mirditn Ipeshkvi i Arqipeshkvis Metropolitane Durrs Tiran, si dhe Imzot Angelo Massafra Ipeshkvi i Arqipeshkvis s Shkodres Pultit, & Kryetar i Konferencs Ipeshkvnore t Shqipris. Natyrisht prezenca e tij dhe fjala prshendetse e tij ishte pr t gjith m t vertet mbreslnse

U caktua nj prfaqsi e Shoqats son e t tjer t nderuar nga Shoqata. N kt takim u caktuan pr dorzimin e dekorats personat si m posht: z.Nikoll Lleshi- Presidenti i Shoqats Kombtare t Miqsis & Bashkpunimit Shqipri Itali

Ing. Bersjan Lleshi Prkthyes dhe sekretar i Asambles s Shoqats. Pr ne q ishim t pranishn ishte m t vertet nj gzim e knaqsi e veant q nuk mund ta harrojm kurr kt pritje me shum dashuri e me biseda shum t kndshme pr ne.
Revista MIQSIA

49

PROCLAMATI MEMBRO ONORARIO DELLASSOCIAZIONE Al giubileo del 100 anniversario della dichiarazione dIndipendenza dellAlbania

Associazione Nazionale di Amicizia e Cooperazione AlbaniaItalia, con sede nella citt di LA, KURBIN, ha celebrato il 100 anniversario della Proclamazione di Indipendenza dellAlbania, il 24 novembre 2012 nel Palazzo della Cultura a LA, KURBIN. Questattivit culturale e festiva stata veramente bella. Presidenza dellAssemblea dellAssociazione Nazionale di Amicizia e Cooperazione tra lAlbania e lItalia aveva deciso che in questo evento di festa dedicato alla storia dindipendenza dellAlbania, di onorare con il pi alto titolo donore, due Vescovi molti noti in Albania, Monsignor RROK MIRDITA - Vescovo dellArcidiocesi Metropolita di Durazzo-Tirana, e monsignor Angelo Massafra - Vescovo dellArcidiocesi di Scutari-Pulti e Presidente della Conferenza Episcopale di Albania. Naturalmente, la sua presenza

e il suo discorso erano per tutti davvero impressionante, grazie al grande messaggio che lui ha rivolto ai partecipanti per la pace e la felicit del popolo albanese da Mons.Angelo Massafra. Vescovo Monsignor RROK MIRDITA, invitato alla riunione, non ha potuto essere presente a causa di unattivit molto importante gi in programma lo stesso giorno. Lui aveva progettato Simposio per il 100 anniversario dellindipendenza dellAlbaniaa Tirana. Per questo, Presidenza dellAssemblea dellAssociazione ha deciso di andare in data 26 novembre 2012 presso la sede episcopale di Tirana per consegnare il decorato con il titolo Membro dOnore a Mons.Rrok Mirdita - Arcivescovo dellArcivescovia Metropolitana di Durrazzo Tirana, per il grande contributo

dato nella reabilitazione della fede in cattolica e delle insituzioni della chiesa in tutta lAlbania e per il valorizzamento della storia dellex Arcivescovo di Durrazzo con centro a Delbnisht Kurbin, facendo grandi investimenti per conservare i valori storici di questa Arcivescovia. stato nominato una rappresentanza della nostra Associazione e di altri onorati dallAssociazione. In questa riunione sono stati nominati per la consegna della medaglia, le seguenti persone: Il sig. NIKOLL LLESHI - Presidente dellAssociazione Nazionale di Amicizia e Cooperazione Albania-Italia; Il sig. ZEF BUSHATI Presidente di ADK (Membro Onorario dellAssociazione Nazionale Amicizia Albania-Italia); Prof. As. Dr. ZEF GJETA Vice/Presidente della Associazione Nazionale Amicizia Albania-Italia; Il sig. DED KOLA - Direttore della Zona n. 1 di Tirana, di Associazione Nazionale Amicizia Albania-Italia; Il sig. PJETER NIKOLLI - Presidente dellAssociazione Nazionale Amicizia Albania-Italia in MIRDITA e Vice Direttore della Rivista Amicizia della nostra Associazione. Il Sig. GJON LLESHI Presidente dellAssociazione KURBINI per i problemi di studi storici nella nostra Associazione. Ing. BERSJAN LLESHI Interprete e segretario dellAssemblea dellAssociazione. Per noi che eravamo presenti, stata veramente una gioia e piacere particolare che non possiamo mai dimenticare, unospitalit con molto amore e con conversazioni piacevoli per noi. Ded KOLA Direttore della Zona nr.1 di Tirana, dellAssociazione Nazionale di Amicizia Albania-Italia

50

Revista MIQSIA

VIZION, MIQSI DHE BASHKPUNIM N Shkodr, me Konsullin Italian Roberto Andreotti , Antar Nderi i Shoqats
e ksaj Shoqate, konsullit t Italis n Shkodr, Roberto Andreotti. Qyteti i lasht i Shkodrs sht themeluar rreth shek.IV pr.l.Kr. dhe ishte kryeqendr e fisit ilir t labeotve. Gjat sundimit t mbretit ilir Gent, u b kryeqendra e shtetit ilir. N vitin 1396, u vu nn vartsin e Venedikut, kryesisht n pikpamjen administrative dhe tregtare.N fakt ishin disa qytete shqiptare q krkuan mbrojtjen e tyre nga Selia e Shenjt, pr ti br ball invazionit osman. N administrimin venedikas qytetet shqiptare patn nj zhvillim dhe lulzim t hovshm. Kta fakte vertetojn lidhjet e hershme t qytetit verior me perandorin Romake e kta lidhje bashkpunimi dhe miqsie ajo i ruan edhe n ditt tona. N selin e Konsullats, plot buzqeshje dhe przemrsi na pret vet konsulli Andreotti. Ai na uron mirseardhjen dhe plot solemnitet ia jep fjaln presidentit t Shoqats Z.Nikoll Lleshi, i cili pasi vlersoi rolin e ksaj prfaqsie diplomatike akredituar n qytetin verior, n rritjen e ndihms dhe bashkpunimin mes dy vendeve fqinje, e vuri theksin edhe n disa mangsi t bashkpunimit mes dy institucioneve tona. Pas fjals s ratit ai i dorzoi konsullit titullin Antar Nderi t Shoqats Kombtare t Miqsis dhe Bashkpunimit Shqipri-Itali me kt motivacion: Per kontributin e Tij per rritjen e raporteve miqesore dhe institucionale ne Shkoder dhe institucionet ne jurediksionit Tij, si dhe per bashkepunimin me Shoqaten e Miqesise Shqiperi - Itali. Konsulli e priti me entuziazm vlersimin. Falenderoi nga zemra prfaqsin dhe premtoi se n t ardhmen bashkpunimi mes ktyre dy institucioneve do t jet m i shpesht dhe n baza institucionale dhe miqsore. ast mbreslns ishte edhe momenti kur studiuesi dhe publicisti i njohur Vlash Prendi i dhuroi konsullit librin e tij t fundit Shtigjeve t tradits dhe kulturs son. Konsulli e uroi nga zemra studiuesin pr krijimtari t mtejshme n fushn e studimit.

Martin CETINA Drejtor i Zones nr.2 pr Shoqatn e Miqesis Shqiperi Itali, Shkodr itt e para t muajit Janar t vitit 2013, nj prfaqsi e Kryesis s Shoqats Kombtare t Miqsis Shqipri-Itali,udhtoi drejt qytetit verior t Shkodrs, me ftes t Konsullit t Republiks s Italis n kt qytet Roberto Andreotti. Kjo prfaqsi kryesohej nga Presidenti i Shoqats z.Nikoll Lleshi, n prbrje t t cilit ishin edhe prof. Ahmet Osja,drejtori i revists Miqsia z.Vlash Gega, Kryeredaktori i saj z.Vlash Prendi, redaktori i revists z.Gjon Lleshi, Martin etina, prfaqsues i Shoqats pr Shkodrn,Vjollca Jahja, asistuar nga prkthyesi Bersjan Lleshi. Qllimi i vizits s ksaj prfaqsie ishte dorzimi i dekorats Nderi i Shoqats, akorduar nga kryesia

Revista MIQSIA

51

Pr nder r prfaqsis s Shoqats, konsulli Andreotti shtroi nj kokteil, gjat s cilit u shkmbyen mendime frutdhnse pr bashkpunim t mtejshm. I thjesht, i iltr, i przemrt ai bisedoi dhe diskutoi pr shtje t ndryshme me sejcilin prej prfaqsuesve. Bisedat e lira me presidentin z. Nikoll Lleshin, prof. Ahmet Osjen, z.Vlash Prendin, z.Gjon Lleshin, zj.Vjollca Jahjen, z.

Vlash GEGA Islam Mataj e Sema Sala e te tjere ne delegacion e bn takimin m t bukur dhe interesant. Si gjithnj, ing.Bersjani Lleshi nje nga drejtuesit kryesor te ksaj Shoqate i kudondodhur her prkthente ne italisht bisedat e fjalimet e titullareve ne kt takim dhe t tjerve dhe her shkrepte aparatin fotografik pr t fiksuar n celuloid momente nga ky takim

i paharruar. Delegacioni i jon u prcoll nga Konsulli Italian deri tek dera e hyrjes ne Konsullat, n respekt t tyre. Largohemi nga ky institucion diplomatik me bindjen se bashkpunimi dhe miqsia do t zhvillohen m tej, me diplomat t till si Roberto Andreotti, njeri energjik, i dashur dhe me vizion t qart n fushn e diplomacies dhe t bashkpunimit.

VISIONE, AMICIZIA E COLLABORAZIONE A Scutari, con il Console Roberto Andreotti, Membro dOnore
Nei primi giorni del messe di Gennaio 2013, una rappresentanza della dirigenza dellAssociazione Nazionale dAmicizia e Collaborazione Albania Italia, ha viagiato verso la citta di Scutari, con linvito del Console della Republica Italiana in questa citta Dott.Roberto Andreotti. Questa rappresentanza con a capo il Presidente dellAssociazione sig. Nikoll Lleshi , e composto dal Prof. Ahmet Osja, il direttore della rivista LAmicizia ing.Vlash Gega, dal Caporedattore della rivisita sig.Vlash Prendi, dal redattore della rivista sig.Gjon Lleshi, Martin etina, rappresentante dellAssociazione per Scutari, sig.ra Vjollca Jahja, asistiti dal interprete Bersjan Lleshi. Lo scopo di questa visita era quella di consegnare il decorato di Membro dOnore al Console Italiano di Scutari Dott.Roberto Andreotti. Lantica citta di Scutari stato fondato nel sec.IV p.n.c ed era il centro della stirpe illirica dei Labeoti. Durante il dominio del Re Gent, diventato il capoluogo dello stato illiro. Nel anno 1396, stato messo sotto il dominio di Venezia, principalmente sul punto di vista amministrativo e commerciale. In fatti era alcune citta albanesi che hanno richiesto protezione dalla Santa Sede, per fare fronte allinvazione turca. Sotto lamministrazione veneziana le citta albanesi hanno avuto uno svillupo imediato. Questi fatti raccontano gli antichi legami della citta con lImpero Romano e questi legami di collaborazione e di amicizia si conservano anche nei nostri giorni. Nella sede del Consolato, pieno di sorrizi e cordialit ci riceve in persona il Console Andreotti. Elgi ci augura il benvenuto e invita il Presidente dellAssociazione sig.Nikoll Lleshi a prendere la parola, il quale ha valorizzato il ruolo di questa rappresentanza diplomatica acreditata nella citta del nord, nella crescita del aiuto e della collaborazione tra i due paesi vicini, ed ha evidenziato alchune mancanze di collaborazione tra le nostre due instituzioni. Dopo la parola in questa occasione egli ha consegnato il titolo Membro dOnor dellAssociazione Nazionale dAmicizia e Collaborazione Albania Italia con questa motivazione: Per il Suo contributo nella crescita dei rapporti di amicizia e instituzionali con Scutari e le insituzioni nella sua giurisdizione, e per la collaborazione con lAssociazione dAmicizia Albania italia.

52

Revista MIQSIA

Il Console ha ricevuto con entusiasmo il titolo. Ha ringraziato dal cuore la nostra rappresentanza ed ha promesso che in futuro la collaborazione tra questi instituzioni sara pi spesso e con basi instituzionali ed amichevoli. Un momento memorabile era quando lo studioso e pubicista noto sig. Vlash Prendi ha regalato il suo libro al Console I Sentieri della nostra tradizione e cultura. Il console

ringraziato dal cuore lo studioso ed ha augurato per una continua attivit nel compo dello studio. In onore di questa rappresentanza dellAssociazione , il Console Andreotti ha org anizzato un cocktail durante il quale abbiamo scabiato pensieri per un futuro collaboramento. Semplicemente e callorosamente ha conversato e discusso per diverse tematiche con ogniuno dei rappresentanti. Le

conversazioni libere tra il Presidente sig.Nikoll Lleshi, Prof.Ahmet Osja, sig.Vlash Prendi, sig.Gjon Lleshi, sig.ra.Vjollca Jahje, sig.Vlash Gega, sig.Islam Mataj e Sema Sala e altri nella delegazione hanno reso questo incontro pi bello e interesante. C o m e s e m p r e, l i n g. Bersjani Lleshi uno dei dirigenti dellassociazione ha tradotto le conversazioni tra i rappresentanti e il Console ed ha fotografato i pi bei momenti di questo incontro. La nostra delegazione e stata accompagnata dal Console Italiano alla porta del Consolato, in segno di rispetto. Usciamo da questa instituzione diplomatica convinti che la collaborazione e lamicizia si svillupera in poi con simili diplomati come Dott.Roberto Andreotti, uomo energetico, con una chiara visione nel campo della diplomazia. Martin CETINA Il Direttore della Zona nr.2 e Capo dellAssociazione dAmicizia Albania Italia, Scutari

N KURBIN NUK VDES TRIMNIA


Nga Vlash Prendi Knga jon popullore, duke qen e lidhur ngusht me historin,lavdin dhe jetn e popullit ton, ka pasqyruar gjendjen e tij politike,ekonomike dhe patriotike n do periudh t historis si dhe prpjekjet e tij pr liri dhe pavarsi.Dihet se jeta e masave tona popullore n krahinn e Kurbinit gjat sundimit osman ka qen shum e vshtir sepse pjesa m e madhe e banorv jetonin n fshat e si e till varfria ishte e pranishme n shum familje kurbinase.Ja disa vargje t nj knge popullore ku prshkruhet kjo gjndje: Jan t ngrat e jan dertli Skan ka i dele, ka dy dhi, Dhjet katunde me i mulli Mei parmend punojn shtat shpi, Bukn ndor, krypn prmbi... Arsyet e nj varfrie t till rridhnin nga marrdhniet e padrejta shoqrore t athershme. Pr t prmirsuar gjendjen e tij ekonomike populli ka luftuar ndr shekuj.Ajo q i ka shtyr fshatart tan t vuajtur pr t marr armt n dor kundr shfrytzimit ekonomik kan qn robria shumshekullore, vendosja taksave t larta dhe marrja e nj pjese t prodhimeve bujqsore nga pushtuesit, por edhe plakitjet nga ana e feudalve, fyerjet q ata u bnin fshatarve t varur prej tyre, tradhtia e klasave sunduese ndaj interesave t vendit etj. N vitin 1885 qeveria turke kishte vn nj taks t lart pr regjistrimin e tokave. M par slahej vergji,por erdhi urdhr q t shkrueheshin shtpit dhe tu viheshin numrat. Populli kishte dhn besn q t mos pranonte kt mas t pushtuesit. Por si t gjitha lvizjet, edhe kjo u shtyp me ann e forcs dhe presionit. Nj protest e fuqishme kundr bejlerve dhe sundimtarve turq qe edhe eta e kaakve me Marka Kulin n krye.Marka Kuli ishte nga Zheja,por pr arsye familjare u vendos n Mat, si bujk i beut Dyl Beg ela. Trajtimi i keq q i bhej babit dhe vllezrve t tij e bn Markun t rrmbej pushkn dhe t ngrihet kundr bejlerve dhe pushtuesve turq. N kto kushte, me 15-20 fshatar, luftoi kundr toptanasve dhe bejlerve t Shijakut, t cilve u rrmbente pasurit dhe u a ndante fshatarve t varfr.Marku me etn e tij e rrethuan me tre taborre me arm t rnda. Knga v n dukje guximin dhe trimrin e Marka Kulit n rrethim: Marka Kuli ngjysm tMatit, Fort po bredh me gjyle ttopit...
Revista MIQSIA

53

Lidhjen e ngusht t Lufts s tij t rrept kundr feudalve e forcave t tyre, knga popullore e shpreh me kto vargje lapidare: Marka Kuli i Zhenjan Fort shum dam mnizam po ban. N luftn kundr toptanasve Marku u mbshtet tek fshatart e tij, t cilt, sipas bess,e mbshtettn at dhe etn e tij duke i dhn mbshtetje dhe kurajo: Qinro trim,or si prher, Se trimnia ka selamen dhe m posht: Marka Kuli trim dai Po qindron pr ttan Arbni... Nj tjetr protest e fuqishme ka qn Mbledhja e Tallajbes. Kjo ka ndodhur n vitin 1906. Kishte ardhur urdhri nga autoritetet osmane q t paguhej taks pr kafsht e mdha nga nj mexhit pr kok.Kjo taks nuk isht m par dhe populli e quajti bidat t ri.U mblodhn nga t gjith fshatrat e rrethit rreth treqind lufttar me pushk t udhhequr nga patrioti Gjin Pjetri. Lufttart krkonin q tu lejonin linjn telegrafike t flisnin drejt me Stambollin. Autoritetet lokale n Kruj nuk e lejuan kt gj dhe krkuan q populli t shprndahej duke ln disa prfaqsues,por trimat lufttar nn komandn e Gjin Pjetrit nuk pranuan. Ne do t bahemi kurban t tan dhe kt bidat se bajm,-u pergjigjen.U nisn forca turke nga Shkodra pr t mposhtur qndresn: Allaj pasha paska than Tan xhelept pr me i dhan. N pamundsi pr tu marrr vesh me autoritetet turke,filloi lufta: Mun ke tabja, ke hyqymeti, NTallajbe, u ba kjameti.... Kto prleshje t prgjakshme shtonin edhe m fort urrejtjen e masave kundr pushtuesve osman: Allaj Pasha faqezi, Smerret nqaf kjo vegjli... Mbledhja e Tallajbes ka qen nj protest e fuqishme e fshatarve t rrethit ton me patriotin Gjin Pjetri n krye pr t mos paguar xhelep pr blegtorin.Por shpesh kundrshtimet e fshatarve shkaktonin edhe viktima

t shumta: Shum gazepi a ba nkt Kru, Tridhet vet tvra e tshitu... Kto masa t ashpra ngjallnin r e vo l t j o ve t m n m a s a t fshatare,por edhe tek njerzit q kish rekrutuar vet qeveria turke dhe q i mbante me pages.Figur tipike e nj revolte t till sht Lam Osmani, i cili, megjithse ishte me rrog t qeveris turke, kur shikon sjelljet e egra t turqve jo vetm q si vjen mir,po hedh edhe parulln pr t kaluar n luft t hapur: Pr nj fjal q tha Lam Osmani, Me marr shok me dal mas mali... Me fitoren e Pavarsis populli yn nuk e fitoi lirin e vrtet. Lufta pr lirimin kombtar dhe shoqror u b edhe m e ashpr. Feudalt, t cilt shekuj me radh qen vegla t pushtuesve t huaj, e shtypnin popullin politikisht dhe ekonomikisht.Ata luanin n kurriz t fshatarve gjithfar dallaveresh dhe pazarlleqesh t pista.Nga kjo zgjedh e padurueshme, shpeshher fshatar t guximshm t malsive tona rroknin armt dhe qllonin shfrytzuesit e ndryshm.Populli u thurte kng ktyre burrave trima. T tilla jan kngt q n kto an kndohen pr Osman Sinanin dhe pr Beg Nezirin: Krisi pushka nat rraz mali, Luft po baka Man Sinani... Shpesh fshatart e paditur qen gnjyer nga agallart e qytetit, t cilt,duke i futur n kurthe t ndryshme, u kan marr gja e mall. Kshtu Riza Belegu,aga prej Kruje,ja shet tokn Beg Nezir Kuqit,fshatar prej Gjormi,po pas ca kohe ja merr tapin,duke i thn se nuk sht br si duhej dhe ia shet nj tjetri. Bega e vret agan dhe populli i kndon nj kng ktij gjesti fisnik, t guximshm dhe t drejt: Kris patllakja nrraz tullinit Faqja e bardh e Beg Nezirit... Nj ng a momentet m t rendsishm t lufts s popullit t Kurbinit pr liri sht edhe lvizja e malsorve t Gurzit, milotit dhe Bregut t Mates n qershor t vitit 1912 kundr nj taborri turk qe

vinte nga Shkodra pr n Durrs. Malsort u hodhn n luft si trima t vrtet n ms tyre Kol Lek Bori, marka Miri,Ded Marash Ulaj,Pjeter Bici etj.Ja si prshkruhet kjo luft: Zot ket luft kush e nisi, Kol lek Bori e Pjeter Bici, Kol lek Bori ish ken djal, Hyqymetit poi on fjal, Ta nis pushkn nfush t gjall, Nfush t gjall do tnisi pushka, Ti marr topat e ti vras mushkat Humbja e ushtris osmane ishte e pashmangshme prball forcs s ktyre burrave trima,prandaj duke na pasqyruar fundin e turpshm t ustarv turq poeti popullor thekson: Merr nizamt npr livadhe, Pr ibret kalon npr Tale, Shkojn npr ferra e gardhiqe, Plot njiqint e tetdhjet vigje, e n kto raste sht e pranishme edhe fryma e bashkpunimit, sepse malsort e Kurbinit jan gati, prandaj lshoht kushtrimi: Gjashtdhet kuaj i kan rreshtue, N nji ur tuj kalue, A po ndodhet noj djal i ri, Me ue fjal n at Kurbi, Paj nKurbin xhevap ka shkue, Tan Kurbini nkam asht ue, Me asqer tturkut me luftue Forcat kryengritse t Kurbinit t t udhhequra nga Gjin Pjetri dhe bashkpuntort e tij, sapo kan dgjuar pushkt jan nisur nga Skuraj, miloti, mali i Bardh etj, kan kaluar lumen Mat ,pr tu shkuar n ndihm vllezrve t tyre malsor qe po luftonin me heroizm. Nj ng a momentet m t paharrueshme qe mbeti i pashluer n kujtesn e popullit t zons son ishte edhe ngritja e Flamurit t liris n qytetin e Milotit.Ky akt sublim erdhi si rezultat i perpjekjeve t pareshtura t bijv t Kurbinit qe luftuan me arm n dor pr kt dit t shnuar.Jan t shumta vargjet kushtuar ksaj ngjarje historike qe la gjurm t thella n ndergjegjen kombtare t popullit ton. N qendr t ksaj ngjarje nga m t rndsishmt historike vihet figura e

54

Revista MIQSIA

udhheqsit t lvizjeve pr pavarsi Gjin Pjetrit dhe bashkpuntorve t tij si Llesh Marka Kola, hoxh Muharremi, Llesh Pjetr Prei, Pren Ndrec Gega, Shaban Kasemi, Llesh Gjok Lala, Ded Marka Kola, marka Pjetr Kola, Pjetr Marka Ndoj, Mark Gjin Preni, Ali Hyseni, Frrok Kol Tanushi, kol Pjetr Franja, Nikoll Lesh Gjoka, nikoll Kol Gjini, Pjetr Balozi etj. Prandaj vargjet dalin nga shpirti i poetit popullor, prms t cilave prshkruhet fufta dhe perpjekjet e ktij populli pr liri,prandaj knga thot: N mbar Kurbinin ka ue fjal, Trrokim armt burr e djal, Kush lirin don me fitue, T vij mas meje me luftue, Turku shpejt ka me na msy,

Burra besn mos me e thy dhe lufta nisi. Poeti popullor nuk harron t jap n vargje edhe trima t tjer si: Prin Gjin Pjetri,Llesh Bib Brozi, Nikoll Ndreu,Pjetr Balozi, T dy Lleshat prej Miloti, Trima tartun flak baroti, E Llesh Vathi,Zef Piroli, Pjeter Hidri e Ndrec Sokoli, Pren Bardhoku me djem t tjer , Ktij kutbinit me i lan nder Dhe m tej ,populli yn shpallet i lir dhe i pavarur .Flamuri i liris valvitet krenar n qiellin ton t kaltr sepse: Po, sot dasm ka Miloti, Treqint krushq n prag kan ardh, Krcet pushka flak baroti, Ai Gjin Pjetri flamurtar,

Me njzet e tet nntor, N tan Kurbinin lshon kushtrimin, Kush asht burr m gjak arbnor, N Milot sot bajn betimin. Ska tufan qe ua ndal turrin, Treqint burra dor pr dore, N Milot kan ngrit flamurin, Bash at dit qe u ngrit n Vlor.Dhe n fund amaneti pr ta ruajtur flamurin dhe lirin si syt e ballit, si gjn m t shtrenjt n jet: Jam Gjin Pjetri i amanetit, Po ta shkruj nji leter ngur, Nmaje tmalit e nbrigje tdetit, Mos ta lshojm flamurin kurr Ngritja e flamurit t pavarsis n Milot, ishte nj nga ngjarjet m t shnuara n jetn e popullit t Kurbinit.Ajo ka qn dhe do t mbetet nj ngjarje e paharruar ndr breza.

KRENARIA E SHQIPNIS S LASHT


jan kto bilbila, q kndojn n pyje, Jan bijt e Kurbinit, q shndrijn si yje, Po u prin Gjin Pjetri, me flamur n dor, Bashk me Llesh Mark Koln, zemrn bardh si bor, Po thrret Lazr Gjoka, - Ta lirojm vatanin! Si shqiponj me flet, e hap xhamadanin. Mblidhen patriott n qndr tMilotit Prqafohn bashk, lidhin besn e Zotit, Me luftue me zemr , pr fatet e popullit, Me kujtue dhe nj her kohn e Kastriotit, -Prandaj ngrihni burra! thot Llesh Pjetr Vathi, Syri n shenjestr, pushkt plot ti mbani. Bashkohen shqiponjat, luftn pr me nis, Flamurin me ngritun, me i dal zot Shqipnis, -Ta shporrim pushtuesin, - po thot Pren Ndrec Gega, Se ma n robri, nuk kalohet jeta, -Ty t lumt goja, - i thot Nikoll Kol Mhilli, Q me treqind trima, nga Lai ia mbrrini. -Tani zini pritat , - thot Ded Marka Kola, Bashk me Nikoll Selaln, prmbi kodr dola, Jan rreshtu taborret, luftn me fillue, Rreth dymbdhjt mij trupa, n fush jan gatue, -Le t vijn po deshn. Allahut ti luten, Krejt brigjet e Matit, me vorre do tmbushen. Pr liri do ngrihen, bijt e ktij veni, Me Hoxh Muharremin, vjen Marka Gjin Preni, Rreptas nis beteja, lufta vlon tek sheshi, Po msyn nga Delbnishti dhe Pjetr Ndue Lleshi, Thot Shaban Kasemi: - Kshtu e don armiku, -Hidhuni bre burra , ku t jet rreziku. Besn tshenjt e kemi, kshtu kputet zinxhiri, Thot plaku i menur, trimi Marka Miri, Q atdheut i fali, dymbdhjet nga shtpia, Me arm n dor kan luftu djelmnia, Trimat kurr sperkulen, nuk kan frik armikun e Djemt e Marka Mirit, e coptojn elikun. Pr hir t liris , q nga gjokset tona, I coptojn n zemrat , lindin ve shqiponja, Q ti numroj ditt, pushtuesi i zi, Dhe Hasan Shafloqin ngrihet pr liri Me Ali Dervishin hidhen ndr beteja Bje Ded Marash Ulaj,sikur bje rrufeja -Krenohu Shqipri ke bij besnik, -Se ke Tom Pirolin me zemer elik Nnjann dor martinn, ntjetrn mbajn flamurin, Nluft hidhen gurzak, bashk me Kol Lek Borin, Se pr kt liri, vloi gjaku dhe nderi, Gjith bijt e Kurbinit, u prin Preng Bardh Kameri. Pr liri tvatanit, jetn e bjm fli, Gjaku yn i pastr, tderdhet pr liri Kurr nuk do nnshtrohemi, se durojm robnin, Pes shekuj me rradh, se njohim lirin, Lirin e fituam, ma robni nuk ka, Nj atdhe ka shqipja, qndron si kala. STUDJUESI VLASH PRENDI
Revista MIQSIA

55

NJ ATDHE KA SHQIPJA, QNDRON SI KALA


Jeho sot moj tok arbnore, Qe ndr rrjedha shekullore Pak ke ndi dhe shum ke pa, do pllamb tok me gjak asht la, Ke lind burra zemra e toks, Qe ushtim i dhan Europs. Jan rrit me zemr elik, Patriot dhe shum klerik, Q dhan jetn pr atdhe, NKurbin hapn faqe tre, Kshtu hap flett historia, Nball t lufts bien djelmnia, Me kryq ndor dhe Krishtin nzemr, Me Prend Bardhin tmadhin emr, Rrit nDelbnisht mbi kreshtn e bardh, Nikoll Kaorrin sekretar, Zemrn plumb dhe synin pish, Kishin ngrit flamurin nkish, Ky flamur i kuq arbnor, Do tvalvitej edhe nVlor. Ky Delbnishti burra e trima, Vend ma tmir nuk ka krahina, Me uj tftoht buron ndr gurra, Sofr shtrue me dymbdhjet burra, Q dhan jetn pr arbnin, Me gjak shkruan historin, Me Prend Bardhin,Nikoll Kaorrin, Shtjefn Kurtin e At Gjeovin, Q nrobni ua kputn shpirtin, Me Mark Dushin e don Zef Bicin, Bij besnik i pat Shqipnia, At Prenush,Frano Illia. Djem tKurbinit me Mirdit, Zemrn Top dhe syrin drit, Asnjher nuk iu tremb syni, Pashko Trokthit djal Kurbini, Hero i gjall kish qen mbi dhe, Me kryq nana e kishte le. Pr krishtrim dhe pr tvrtetn, Derdhn gjakun,sosn jetn, Sot shklqejn si rreze dielli, Bashk me ta Patr Mikeli. Pr ta shndritun ma fort dritn, Kem Masafrn e Rrok Mirditn, Pr Atdhe po luten bashk, Krenaria e Shqipnis lasht. VLASH PREND

PO LUFTOJN BIJT E ARBNIS


Shqipja jon po lshon kushtrimin, - Ku e kam Gjergj Aleks trimin, Q ka msy ndr male tlarta, Ku shon dielli rreze tarta, Me i dal Zot dheut dhe kombit, Me luftue krah Kastriotit. Gjmojn malet,ushtojn gurrat, Zemra kndon kur luftojn burrat, Nj kalors rrugn nisi, Vjen Gjergj Lleshi nga Delbnishti, Si shqiponj mbi shpin t kalit, Krah pr krah me lisat malit. Mal e fush gjamn kan nis, Po luftojn bijt e Arbnis, Shpata e Gjergjit la me gjak, Trimat bjen,por ngrihen prap, Flak e zjarr shekujt kan sjell, Heroimi rritun nkshtjell, N brezni e ruajn vatanin, Me Gjergj Lleshin,Kont Uranin, Jatagani lidh tek brezi, Mbi bedena flak i ndezi. N kala jan ndezun yjet, Tym e flak po shkrepin pyjet, Ushtojn shekujt mot mas moti, Kushtrim jep Gjergj Kastrioti, Ky Gjergj Lleshi kurr spo ndalet, Me Vuk Skuren,tunden malet. Nluft me turqit bani namin, Ball pr ball me Ballabanin, -Ndalu turk se pr bes tburrit, Ta ngul zemrn nshtiz tflamurit, Thuj Sulltanit nardhsh nkto an Do ta djeg tokn nan kam, Sepse sot po ta baj ben, Prap do tshifna nAlbulen, Jam shqiptar nuk pyes pr jet, Nluft kam lind,nluft du me vdek, Kshtu po thot sot zemra e trimit, Asht Gjergj Lleshi bir Kurbinit. Npr shekuj prap kjo der, Ka rrit burra e trima t tjer, Sa her huta ka krsit, Djemt e saj kan ra n prit, Si sokola kan tund malin, Ai Ndue Lleshi, bashk me Palin, Pr kt truall kan thur lavdi, Me gjak trimash nkt Shqipni, Ngjoks t shqipes dykrenare, Gjithmon rreh zemra shqiptare. VLASH PRENDI

56

Revista MIQSIA

z. Nikolin LLeshi President i firms ALBA La - Kurbin


Kompania ALBA sh.p.k u krijua n Shqipri n 1993 me qllim prodhimin dhe qepjen e pjesve t siprme t kpucve. Fabrika nisi prodhimin dhe, hap pas hapi, fal largpamsis s madhe dhe siprmarrjes s drejtuesve t saj, fal investimeve t vazhdueshme pr teknologjin, aftsive t teknik ve dhe kujdesit t pun torve t saj, u b nj nga realitetet prodhuese m t mira dhe m t rndsishme n Shqipri, duke hapur departamente t reja, si prerja dhe injektimi perfundimtar I kpucve t puns dhe siguris.Aktualisht sot jan t ndar repartet e prodhimit t kpucs,t cilet ndahen n keto kategori:orlatura(qepja e faqeve t siprme t kpucs), tranxheria (reparti i prerjes s materialeve, lkurave t ndryshme) premtona (reparti i vendosjes s puntaleve, ndryshe quhet punto di protezione,

q do t thote mbrojtja ballore e kpucs) dhe reparti perfundimtar q sht procesi I prfundimit t prodhimit t kpucve dhe s fundi q sht paketimi I kpucve. Sot n kto reparte jan t punsuar mbi 600 persona. Fleksibiliteti ekstrem i njsis son t prodhimit na jep mundesin t plotsojm krkesat e klientve tan n nj koh t shkurtr, duke iu ofruar atyre nj dorzim t shpejt dhe t personalizuar t produkteve me cmime shum konkurruese.Kompania, gjithashtu ka sigurin n baz t normave t komunitetit europian pr t prodhuar kepuct. Ofron cilsi me konkurenc jo vetem ne tregun brnda vndit por dhe at europian. K t e v rtetojn m s miri kontratat q kemi me klient shum t rndsishm n Europ,amerike dhe deri n vendet skandinave. Kompania nga viti 1993 deri n vitin 2006 ka prodhuar faqe kpucsh t qepura. Duke br nj investim

t madh n teknologjin dhe duke br t mundur piksynimin e pronarit q n hapjen e ksaj fabrike n perfudimin e plot t kpucve t puns dhe t siguris.Kjo u b e mundur me futjen n procesin e prodhimit te makinerive t injektimit m moderne t kohs. Aktualisht n fabrike jan 5 makina injektimi(xhostra) q prodhojn kpuc.Niveli mesatar I prodhimit te ktyre makinerive sht rreth 4000 pal n dit. Me rritjen e tregut t kpucve tona dhe nevojat e klientve administratori vendosi t hapte nj filial t tijn n Vlor n vitin 2006. Me kalimin e kohs u rrit numri I makinerive t nevojshme dhe numri I puntorve.Sot numrohen rreth 600 puntor n fabrikn e vlors dhe nj prodhim ditor mesatar rreth 5200 pal n dit. Nj filial i till sht hapur edhe n Tiran n vitin 2010 me kapacitet m t vogl se filiali n vlor. Aty numrohen rreth 250 puntor dhe nj prodhim 4000 pal n dit. Kjo kompani sht e certifikuar nga ISO dhe ka lejen e prodhimit t kpucve t puns dhe siguris dhe mundson marketingun e shitjes s kpucve. sht cilsuar e 3 nga kompanit m t m dhaja n Europe pr nga cilsia e prodhimit t kpucve.

Revista MIQSIA

57

AlbaSHOES
La societ ALBA SH.P.K. stata istituita in Albania nel 1993 per produzione e cucitura della tomaia della scarpa. La fabbrica ha avviato la produzione, e, passo dopo passo, grazie alla lungimiranza e imprenditorialit dei suoi dirigenti, grazie ai continui investimenti sulla tecnologia, le competenze tecniche e la cura dei suoi lavoratori, diventata una delle realt pi produttive e pi importante In Albania, ha aperto nuovi reparti, come il taglio e liniezione finale delle scarpe da lavoro, e la sicurezza. Attualmente oggi sono separati i reparti della produzione delle scarpe, che sono divisi nelle seguenti categorie: orlatura (cucire le tomaie della scarpa), reparto di cesoie (taglio dei diversi materiali e pelle), premtoma (reparto impostazione delle puntale, ovvero chiamato punto di protezione, che significa che la protezione frontale della scarpa) e reparto finale che il processo definitivo della produzione delle scarpe e alla fine limballaggio calzatura. Oggi in questi reparti sono impiegate oltre 600 persone. Estrema flessibilit della nostra unit di produzione ci consente di soddisfare le esigenze dei nostri clienti in breve tempo, offrendo loro un prodotto di consegna veloce e personalizzato a prezzi molto concorrenti. La societ ha anche la sicurezza in base alle norme di comunit europea per la produzione di scarpe. Fornisce qualit concorrenti, non solo nel mercato interno ma anche europeo. La prova migliore di questo fatto sono i contratti che abbiamo con importanti clienti in Europa, America e nei paesi scandinavi. La societ dallanno 1993 sino al 2006 ha fabbricato tomaie delle scarpe cucite. Facendo un enorme investimento in tecnologia stato realizzato lobiettivo del proprietario ad aprire la fabbrica di scarpe fino al prodotto definitivo di scarpe da lavoro e la sicurezza. Questo reso possibile con lintroduzione nel processo di fabbricazione, delle macchine ad iniezione pi moderne contemporanee. Attualmente in

fabbrica sono 5 macchine ad iniezione (giostra) che producono scarpe. La produzione media di queste macchine di circa 4000 paia al giorno. Con la crescita del nostro mercato delle calzature e delle esigenze dei clienti, lamministratore ha deciso di aprire una filiale a Valona nel 2006. Con il passare del tempo, aumentato il numero di macchine necessarie e il numero degli operai. Oggi si contato circa 600 lavoratori in fabbrica di Valona e una produzione media giornaliera di circa 5.200 paia. Tale filiale stata aperta anche a Tirana nel 2010, con una capacit minore

di quella di Valona. L si contano circa 250 dipendenti e una produzione di 4000 paia al giorno. Questa societ certificata ISO e la produzione di scarpe e permesso di sicurezza e permette di marketing di vendita che kpucve. set di 3 delle pi grandi aziende in Europa per la qualit della produzione di calzature. La societ certificata da ISO e ha il permesso della produzione di scarpe da lavoro e di sicurezza e permette il marketing di vendita di scarpe. stato nominato come tre delle pi grandi aziende in Europa per la qualit della produzione di calzature.

58

Revista MIQSIA

21 VJET MIQSI DHE BASHKPUNIM


ME RASTIN E 21-VJETORIT T KRIJIMIT T SHOQATS S MIQSIS SHQIPRI-ITALI
Nga: VLASH PRENDI kryeredaktor i revists Miqsia Miqsia dhe bashkpunimi kan ekzistuar q n koh t lashta mes dy vendeve fqinj Shqipris dhe Italis e kjo rrug q i shrben stabilitetit t marrdhnieve dhe bashkpunimit n Ballkan e m gjr, i ka shrbyer m s miri edhe krijimi e Shoqats Kombtare t Miqsis dhe Bashkpunimit Shqipri-Itali, krijuar n vitin 1991, me qendr n Kurbin, me president te saj Z.Nikoll Lleshi. Shoqata e miqsis dhe bashkpunimit Shqipri-Itali ka synuar t forcoj marrdhniet kulturore n fusha t ndryshme mes dy vendeve.N kt kontekst, megjithse nuk ka patur mbshtetjen e duhur nga organet shtetroredhe ato diplomatike, ia ka arritur qllimit me sukses. Pikrisht ksaj i kan shrbyer vizitat reciproke mes shoqatave homologe, firmosja e marrveshjeve t bashkpunimit n lmin e historis dhe t kulturs duke synuar t forcojm traditat e mira t miqsis q kan ekzistuar mes ktyre dy popujve q n lashtsi.Ktij qllimi i shrben vendosja e bustit t Heroit ton Kombtar Gjergj Kastriotit n sheshin qndror t komuns s Fermas n rajonin e Ankonas.Ky akt u vlersua maksimalisht nga autoritetet vendase, sepse edhe Heroi yn nuk ishte i panjohur pr ta. Levizjet dhe bashkpunimi ekonomik-kulturor n momente t caktuara marrin vlera t veanta, aq m tepr se popujt tan kan ndihmuar njri-tjetrin dhe tradicionalisht kan qn pran njri-tjetrit. Nuk mund t harrohet mikpritja q populli fqinj italian u bri bijve t Shqipris, n vitet 1990-1991 n ata vite t vshtira emigracioni,, kur masa e madhe e shqiptarve t dala nga izolimi komunist 50-vjeare zbarkoi n brigjet e Italis.Nuk mund t harrohet ndihma e pakursyer e Qeveris s vendit fqinj,q n vitin 1991-1992, n kuadr t operacionit Pelikani dhn pr vendin ton n kuadrin e prmbysjes s sistemit komunist.E n kt kontekst, shoqata e miqsis Shqipri-Itali,sht krenar dhe fmijve t tyre q jetojn prkohsisht n Itali. Kjo nism merr vlera t veanta n kushtet e sotme,pasi fmijt q lindin n vendin e huaj kan vshtirsi t jashtzakonshme n msimin dhe komunikimin n gjuhn shqipe me bashkkombasit e tyre. Duhet theksuar se mbshtetja e autoriteteve qeveritare dhe vendore t shtetit fqinj nuk ka munguar, po kshtu edhe fryma e bashkpunimit,

pr at q po bn, formimin e bashkpunimit dhe krijimin e nj fryme miqesore dhe vllazrore duke kujtuar tradicionalisht momentet m t mira t miqsis mes dy vendeve tona. E n kt drejtim ia ka arritur qllimit. Vmendje t veant Shoqata e Miqsis dhe Bashkpunimit i ka kushtuar mbshtetjes s inisiativave pr integ rimin e fmijve t emigrantve shqiptar n shtetin mik, npr mejt organizimit t aktiviteteve kulturore dhe artistike ne vendin fqinj si dhe hapjen e funksionimin e shkollave shqipe n shrbim t emigrantve shqiptar

por ka penguar indiferentizmi i autoriteteve dhe institucioneve tona, megjith kmbnguljen dhe prpjekjet e Shoqats son pr t br dika me vler n kt drejtim. E frytet e ktij indiferentizmi,do t jen t lidhura n t ardhmen, sepse pr hapjen e nj shkolle shqipe n at vend,duhen disa kushte kuadri msimor, programe speciale, tekste. Kjo sht nj mundsi e mir q shteti yn t kujdeset pr shtetasit e tij. Bashkpunimi dhe fqinjsia e mir jan reflektuar edhe n shum aspekte t tjera.Jan organizuar mjaft aktivitete me karakter kulturor,
Revista MIQSIA

59

si konkursi i poezise italiane, koncerte t ndryshme, mbledhje e takime prkujtimore, shkmbim prvojash dhe mendimesh me prfaqsues t organizatave homologe etj. Vlerat e tyre kan qn t dukshme, pasi jo pak qytete jan binjakzuar me qytete italiane dhe ndihma e tyre nuk ka munguar edhe ne fushn e ekonomike. Nj rol t veant ka luajtur edhe revista Miqsia e cila ka qn nj testament pr marrdhniet e bashkpunimit mes dy vendeve unike. N t jan pasqyruar vlerat tradicionale e vendeve mike. N t jan pasqyruar vlerat tradicionale t bashkpunimit kulturor me sy vendeve tona mike.Kjo eshte mundsuar n saj t puns s palodhur t drejtorit t saj Vlash Gega dhe kryeredaktorit Kastriot Marku, si dhe stafit drejtues t saj. Me kta arritje vjen Shoqata e Miqsis dhe Bashkpunimit Shqipri-Itali n 21-vjetorin e krijimit t saj q fatmirsisht prkon edhe me 100-vjetorin e Pavarsis s Shqipris. Me kt rast n Pallatin e Kulturs s qytetit t Lait u organizua nj takim prkujtimor ku merrnin pjes mjaft antar t Shoqats dhe autoritete t pushtetit qendror dhe vendor: T pranishm ishin Znj.Paulina Hoti deputete e Kuvendit t Shqipris, Z.Zef Bushati prfaqsues i Ministris s Turizmit, kulurs, rinis dhe Sporteve, ish-ambasador i Shqipris n Vatikan, Z.Azgan Haklaj President i Unionit Artistik t Kombit Shqiptar, Z.Gjergj Oroshi N/prefekt i rrethit Kurbin si dhe kryetar t shoqatave homologe nga mbar vendi, antar t shoqats etj.Ra n sy mungesa e prfaqsuesit t Ambasads Italiane n Shqipri dhe e autoriteteve t pushtetit vendor.U kujtua me nj minut heshtje kujtimi i drejtuesit t ansamblit Miqsia Z.Ndoc Seferi q u nda nga jeta pak dit m par. N fjaln prshndetse t Presidentit t Shoqats, Z.Nikoll Lleshi,u b nj pasqyr e shkurtr e arritjeve, si dhe u vu theksi n detyrat q dalin pr t ardhmen pr t forcuar m shum kt bashkpunim n fusha t ndryshme t jets. Ai prezantoi para auditorit energjit pozitive q e karakterizojn pr t punuar me prkushtim pr forcimin e urave t bashkpunimit, por nuk la pa prmendur edhe indiferencn e instancave shtetrore dhe atyre diplomatike pr ndihm dhe bashkpunim me kt shoqat t vetme n Shqipri n llojin e vet. N fjaln e tij, ai prmendi mjaft persona q kan dhn nj ndihmes t pakursyer pr forcimin dhe gjallrimin e jets s ksaj shoqate si Pjetr Nikolli Mirdit, Fred Stakaj Lezh, Josif Bardhi Kurbin, Zef Gjeta

Tiran, Martin Gecaj Durrs, Martin etina Shkodr, Rrapi Myzeqari Lushnje, Ded Kola-Tiran,Bashkim Sina Elbasan, Artur Korari Kor,etj,t cilt kan ndihmuar dhe sponsorizuar aktivitetet e saj. M tej Presidenti Nikoll Lleshi, me propozim t asambles kombtare t Shoqats u dha tituj nderi disa antarve q kan kontribuar n fusha t ndryshme pr forcimin e lidhjeve miqsore me vendin fqinj mes t cilve spikasin emrat e Pavlina Hotit deputete,Vlash Prendit studiues, gazetar, Azgan Haklajt artist, Gzim Sinanit mjek, Arben Burka mjek, Pashk Lals Kryetar i Shoqats s t Prndjekurve Politike, Genc Doit mjek. Dhnia e ketyre stimujve tashm sht kthyer n tradit nga kjo shoqat. N vemendjen e saj kan qen personat qe kan dhn kontribut n fushn e kulturs dhe t bashkpunimit. Ansambli Miqsia i drejtuar nga kngtari Agustin Ceka i dha gjallri takimit. Knga himn e miqsis Bashk m kngn shtrohet sofra, knduar nga grupi i burrave,u pozua nga zri melodioz i kngtarve Kurt Lika, fatmira dhe Mide Aliu, Pashk Marku nga Lezha, si dhe grupi i valleve drejtuar nga koreografja e talentuar Leze Rrika.Ishin t ftuar edhe kngtart nga Shkodra Nimet Leka dhe Prishila Marku,qe me zrin e tyre brilant i dhan bukuri takimit. Takimi ishte i bukur, frutdhns dhe me vlera. Detyra t reja na presin n kt 100 vjetor t Pavarsis s vendit ton. T punojm bashkarisht, vllazrisht, miqsisht ashtu si ka dhe emrin kjo shoqat pr t arritur sukseset e dshiruara,pr t lartsuar kombin ton n at nivel q e meriton. Kurr nuk sht von

60

Revista MIQSIA

Revista MIQSIA

61

62

Revista MIQSIA

Revista MIQSIA

63

KSHILLIT KOMUNES MILOTKURBIN


I nderuar z. Kryetar! T nderuar zonja e zoterinj Kshilltar! Ne jemi pjes e Shoqris Civile me qendr n Rrethin e Kurbinit dhe jemi Shoqata jofitimprurse. N misjonin ton sht, vec t tjerave edhe vlersimi i kultures dhe historis t vndit ton q jan n arshiva e t pasqyruara ato nga studjuesit n librat e tyre. N kto libra nga Studjuest z.Kastriot Marku vecanerisht n librin Kishat e Kubinit e Studjuesi z. Vlash Prendi n librin Shtigjet e Tradites dhe Kultures Son, hidhet drit plotsisht e qartsisht pr rolin e madh q disa nga figurat e mdhenj t kombit shqiptar jan edhe me oregjin nga Kurbini. Mendojm se kto prsonalitete t Kurbinit t vlersohen e t respektohen nga drejtuesit e institucioneve t kti Rrethi. Ata nuk duhet t rrin si deri tani vetm n libra. Ne krkojm q drejtuesit e Komunes s Milotit t marrin n shqyrtim krkesn ton, q n Jubileun e 100 vjetorit t Shpalljes s Pavarsis s Shqipris t merret nj vendim pr vlersimin e ketyre figurave patriotike t kombit Shqiptar, emrat e tyre ti vihen institucioneve, Rrugve, Shesheve etjer si ta gjykojn strukturat e ngritura pran Komunes Milot pr prsonat si me posht: 1. Ipeshkv. Refaele dAmbrosio nj nga arkitektet e ndrtimit t Kryeipezhvis n Delbnisht t Kurbinit. Kjo qendr kishtare dhe patriotike ka luajtur nj rol tepr t rendsishme patriotike t prhapjes s fes kultures, ndertimit t Shkolla e Spitaleve t para n Shqipri, n formimin e nj brezi t ri intelektualesh kleriksh e patriotsh n t gjith Arqipezhvin e Durrsit q prfshinte q nga Lura, Selita, Rreshen Kthella, Kurbini,Kruja Durrsi, Tirana, Lushnja Vlora e deri n Prevezt Epirit. Ai emroj si kshilltar, sekretar, prkthes Ndue Lleshin, banor i Delbnishtit. 2. Arqipezhvi i Arqipezhvis s Durrsit Prend Bardh Kamberi me qendr n Delbnisht t Kurbinit ka nj aktivitet 25 vjecar patriotik n bashkimin e Shqiptarve n luft kundra regjimit Turk. Ai urdhroj hapjen e Shkollave t para Shqipe n Milot, Rreshen, Durrs e Tiran, dhe kontribut t jashtzakonshem n Shpalljen e Pavarsis npermjet prfaqsuesit tij Dom Nikoll Kcorrin n Qeverin e par t Vlores n ngritjen e Flamurit Shqiptar me 28 Nendor 1912. Mesazhi q Ismail Qemali i dergon Prend Bardh Kamberit, tegoht qartazi kontributi dhe autoritetin e padiskutushem t Prend Bardh Kambert n t gjith teritori ku shtrihet Arqipezhvia e Durrsit me qendr n Delbnisht. N respekt t kontributit Tij vet Ismail Qemali vendosi si Nn Kryetar t Qeveris s Vlores Dom Nikoll Kacorrin sekretarie Prend Bardh Kamberit. 3.Gjin Pjetri Nj nga lufttart e patriott, organizator kryesor t kuvendeve dhe kryengritjen kundr Tuqeve si edhe n ngritje e flamurit m 28 Nndor 1912 n Milot bashk me patriott tjer t Kurbinit. 4. Ndue Lleshi Nj nga patriotet t Kurbinit, Sekretar i Arqipezhvis n Delbnisht ,prkthyes, njohs Ii mir i gjuhs Shqipe, Tuke dhe Italiane, ndrmjets midis Arqipezhvis dhe qeveris Turke n Kruj etj. Pjesmarrs n kuvendet e vendimet e burrave t Kurbinit, krahas Prend Bardh Kamberit, Gjin Pjetrit, Dom Nikoll Kacorri dhe At Shqefen Gjeqovit mbajtur n Delbnisht. sht detyr e cdo pushtetari t qytetruar ta lexoj kt histori q sht shkruar duke hapur arshivat t cilt I kan botuar n librat e lartprmendura e t tjer edhe t huaj sic sht libri Udhtim Npr Viset e Drinit e t Vardarit shkruar nga Johan Georg Von Hahn Konsull Perandorak dhe Mbretror pr Greqin Lindore, br me porosi t Akademis Perandorake t Shkencave, si dhe libri Famullia e Milotit shkruar nga Monsinjor

64

Revista MIQSIA

Frano Illia, Libri i Dom Mark Dushit Tirana dhe Rrethinat e Saj. Kto burra me vlerat m t mdha, me shum se kushdo tjetr ,pr ceshtjen kombtare shqiptar e patriotike duhet tu jepet ajo cfar ata e kan merituar shum koh m

par, por fatkeqsisht ata jan ln n hije. Ne propozojm: 1. Ipezhem Refaele dAmbrosios ti vendoset emri i tij rrugs pr n Delbnisht. 2. Ipezhvit. Prend Bardh Kamerit ti vendoset emri i tij

Gjimnazit Milot. 3. Gjin Pjetri ti ngrihet nj permendore n vendin ku sht ngritur Flamuri n Milot. 4. Ndue Lleshi - ti vendoset emri i tij Shkolls Delbnisht.

KSHILLIT BASHKIS LA KURBIN


z. Artur Badhi -Kryetar i Bashkis La
Kryetar i Bashkis Lac Kurbin I nderuar z. Kryetar! T nderuar zonja e zoterinj Kshilltar! Ne jemi pjes e Shoqris Civile me qendr n Rrethin e Kurbinit dhe jemi Shoqata jofitimprurse. N misjonin ton sht, vec t tjerave edhe vlersimi i kultures dhe historis t vndit ton q jan n arshiva e t pasqyruara ato nga studjuesit n librat e tyre. N kto libra nga Studjuest z.Kastriot Marku vecanerisht n librin Kishat e Kubinit e Studjuesi z. Vlash Prendi n librin Shtigjet e Tradites dhe Kultures Son, hidhet drit plotsisht e qartsisht pr rolin e madh q disa nga figurat e mdhenj t kombit shqiptar jan edhe me oregjin nga Kurbini. Mendojm se kto prsonalitete t Kurbinit t vlersohen e t respektohen nga drejtuesit e institucioneve vndim marrs t ksaj Bashkie. Kto figura nuk duhet t rrin si deri tani vetm n libra, emri i tyre duhet tu vihet n vende t dukshme. Ne krkojm q drejtuesit e Bashkis s Lacit t marrin n shqyrtim krkesn ton , q n Jubileun e 100 vjetorit t Shpalljes s Pavarsis s Shqipris t merret nj vendim pr vlersimin e ketyre figurave patriotike t kombit Shqiptar, emrat e tyre ti vihen institucioneve, Rrugve, Shesheve etj.si ta gjykojn strukturat e ngritura pran Bashkis Lac pr prsonat si me posht: 1.Papa Klementi XI Gjon Francesk Albani , me oregjin nga Laci i Kubinit i cili ka nj histori tepr t lavdishme duke drejtuar 21 vjet si Pap n Vatikan gj q pasqyrohet n shum dokumenta pr t dhe aktivitetin e tij.Ai ka ln nj amanet, duke br me dije se un jam nga Laci Kurbinit n Shqipri. Puna e tij vlersohet ne shum libra nga autor t ndryshem. 2.Arqipeshkevi i Arqipeshkevis s Durrsit Prend Bardh Kamberi me qemdr n Delbnisht t Kurbinit ka nj aktivitet 25 vjecar patriotik n bashkimin e Shqiptarve n luft kundra regjimit Turk dhe hapjen e Shkollave t para n Milot,Rreshen,Durrs e Tiran, si dhe kontributin e jashtzakonshem n Shpalljen e Pavarsis npermjet sekretarit tij Dom Nikoll Kcorrin n Qeverin e par t Vlores n ngritjen e Flamurit Shqiptar me 28 Nndor1912.N mesazhin q Ismail Qemali I drgon n telegramin e 27 Nndor 1912 Arqipezhvit Prend Bardh Kamberit, vlersohet kontributi dhe autoriteti I pa diskutushm I tijn Shpalljen e Pavarsis s Shqipris.Si vlesim pr kt kontribut Ismail Qemali vndosi si Nn Kryetar I Qeveris s Vlors Dom Nikoll Kacorrin. 3. Dom Nikoll Kacorri Sekretar I Arqipezhvis pran Prend Bardh Kamberit i cili ishte firmetar i dyt dhe Nn Kryetar i Qeveris s Vlores me datn 28 Nndor 1912. Ndrsa me datn 26 Nndor 1912 me porosi t Arqipezhvit Preng Bardhok Kamerit, ai ka ngritur flamurin Shqiptar n Durrs. 4. Dom Ndue Lleshi Nj nga patriotet e Lacit t Kurbinit, Sekretar i Arqipezhvis n Delbnisht , prvec misjonit kishtar ai me porosi t Prend Bardh Kamberit ka qn msuesi i par i Shkollat e para Shqipe n Milot, Rreshen, Durres,Tiran etj. Shum t nderuar zonja e Zotrinj. sht detyr e cdo pushtetari t qytetruar ta lexoj kt histori q sht shkruar duke hapur arshivat t cilt I kan botuar n librat e lartprmendura e t tjer edhe t huaj sic sht libri Udhtim Npr Viset e Drinit e t Vardarit shkruar nga Johan Georg Von Hahn Konsull Perandorak dhe Mbretror pr Greqin Lindore, br me porosi t Akademis Perandorake t Shkencave, si dhe libri Famullia e Milotit shkruar nga Monsinjor Frano Illia, Libri I Dom Mark Dushit Tirana dhe Rrethinat e SajKto burra me vlerat m t mdha, me shum se kushdo tjetr ,pr ceshtjen kombtare shqiptar e patriotike duhet tu jepet ajo cfar ata e kan merituar shum koh m par, por fatkeqsisht ata jan ln n hije.

Prshendetje per Ju Presim Prgjigje. Nga Unioni i Shoqatave Kurbin 1.Vlash Prendi Kryetar i Shoqats Patrioti Gjin Pjetri 2.Gjon Lleshi - Kryetar i Shoqats Kurbini 3.Pashk Lala Kryetar i Shoqats Prndjkurve Politik Kurbin 4. Nikoll Lleshi President i Shoqats Miqsis Shqipri Itali Data 19/03/2012
Revista MIQSIA

65

U nderuan me titullin Antar Nderi i Shoqates n Jubileun e 100 vjetorit t Pavarsis s Shqipris
z. Mal Berisha Ambasador i Shipris n Londr-Angli

66

Revista MIQSIA

Onorati con il titolo Membro DOnore dellAssociazione nel Giubileo del 100 Anniversario dellIndipendenza dellAlbania

Revista MIQSIA

67

68

Revista MIQSIA

Takim Pune / Incontri di lavoro

Revista MIQSIA

69

70

Revista MIQSIA

Sponsor kryesor / Sponsor General


Z. Pjetr Nikolli
sht kryetar i shoqats Miqsis dhe bashkpunimit Shqipri-Itali dega Mirdit, dhe President i Firms Kthella sh.p.k. E falenderojm shum pr kontributin e tij t prhershm n financimin e aktiviteteve t ndryshme t shoqats dhe n veanti t Revists Miqsia. Sig. Pjetr Nikolli e Capo dellAsssociazione e Collaborazione Albania - Italia filiale di Mirdita, e Presidente della Ditta: Kthella sh.p.k. Lo ringraziamo molto per il suo contributo permanente nel finanziamento di diverese attivita dell; Associazione e specialmente la Rivista lAmicizia

z. Nikolin Lleshi Presidenti i firms ALBA La-Kurbin

z. Edmond Pal Jushi Strnip i patriotit Gjin Pjetri - Kurbin

z. Pashk Syziu

z. Behar Haxhiu

z. Vlash Gega Drejtor i Revists

z. Gjergj Leqejza

z. Isuf Myrtaj

Revista MIQSIA

71

72

Revista MIQSIA

You might also like