Professional Documents
Culture Documents
Microsoft Word - Island
Microsoft Word - Island
Lýðveldið Ísland
Tigduda n Island
Tamennaγt: Reykjavik
Imezdaγ: 276 000 (1998)
Tutlayt tunṣibt: tislandit
Taggayin yugten: Islandiyen (98 %)
Taggayin tidersiyin (minoritaires): kra n trebbuyaε timecṭuḥin n iminigen
Anagraw asertan: tigduda tadukklant
Imagraden imendawiyen (tutlayt): Ula d yiwen umagrad ulac-it deg
Tmendawt n 1944
Isaḍufen isnilsanen: Asaḍuf γef isensuyen d imukan usečči (1985) ; Asaḍuf
γef temsulta (1996); Asaḍuf γef yismawen n yimdanen (1996); Asaḍuf γef
temkarḍiwin (1997); Asaḍuf γef radyutinezwit (radiodiffusion) (2000); Asaḍuf
γef iberraniyen (2002); Aslagen (règlement) γef iberraniyen (2003); Asaḍuf γef
igatuyen n usenkid (contrats d'assurance) (2004); Asaḍuf γef uselkem
(exécution) n izarafen (jugements) (2005).
Tamurt-a tamecṭuḥt tla ala 276 000 imezdaγ, i yettmeslayen akk yiwet n tutlayt tajirmanit n Ugafa
( tawsit taskandinabit) : Tislandit iwumi gan isem islanka. Island d yiwet deg tmura timsariyin
(homogènes) n umaḍal acku imezdaγ-is ssawalen yiwet n tutlayt s 98%. Ulac tidersa (minorités)
deg tmurt-a, maca seg mraw (10) neγ mraw d semmus (15) iseggasen akka γer deffir, kra n
iminigiyen seg Spanya, seg Purtugal, maca abeεda seg Filipin, seg Ṭayland, seg Vietnam, seg Sri
Lanka d Lhend, usan-d ad zedγen deg Island. Tidersa-yi timinigiyin urεad ur ftint, ur tgensisent
(représentent) ala 2% deg imezdaγ islandiyen.
2.1 Tislandit
Tutlayt tislandit teqqim d tamaẓlayt (particulière) γef waṭas n teγẓinin (raisons). Tislandit d yiwet n
tutlayt taskundinabit am tdanwat, tasuyidwat, tanurvijit d tfiruyit, maca ma yella krad-nni n
« tutlayin timenzawiyin » (continentales) (tadanwit, tasuyidwat d tnurvijit) qqiment d tutlayin
yettwagzayen deg ugara-nsent, tislandit xaṭi. Ula d yiwen n umsawal n krad n tutlayin-a ur igezzu
ur yeqqar tislandit, maca islandi, ma nefka-yas cwiṭ n tγuri d yidles, ifehhem yeqqar akk tutlayin
tiskundinabiyin nniḍen, ula d tafiruyit, tutlat i ttmeslayen deg tigzirt n Feroe. Dacu kan, tislandit
γur-s ugar n uẓar γer tfiruyit d kra n tmeslayin tinurvijiyin n umalu n Nurvij wala d tdanwat d
tsuyidwat. Anzi-a (ressemblabce) nezmer ad t-id-negzu imi tutlayin-a yakk frurint-d seg yiwen
uẓar, maca tislandit teḥrez yakk lexṣayeṣ-is timenzayin (principales) akken i llant seg timidi (lqern)
tis XII neγ XIII.
Γer Udanwa, Asuyidwa neγ Anurviji, tutlayt tislandit tettaban-asen-d yeğğa-tt wakud s waṭas, ur
tezmir ad tt-ttwigzu alma seld (deffir) n kra n welmad. Deg Island, agrud menwala yezmer ad d-
iγer aḍris yuran deg timidi tis XII, war ma ssuqlen-as-t-id, d amedya d i yellan d awezγi γer wid
nniḍen: Asuyidwa, ula γer Ufransis, Alalman, Aspenyuli..atg, izemren ad yeγren aḍris aqbur s
tutlayt-is.
Tislandit tettwassen d tutlayt taluγant (difficile), d tamerkantit deg umawal (ireṭṭalen iberraniyen
ur tt-ḥuzan ara s waṭas), teččur s wawalen imaynuten idiganen (locaux), tajerrumt-is d tasemlalt
(complexe) (krad n tewsitin n tjerrumt d kuz n tsuraf), agemmay-is d alaṭini rnan-as-d isekkilen
nniḍen (am [æ], [ö], [ð] et [þ]), lmenṭeq-is yemgarad d win n tutlayin tiskandinabiyin nniḍen, atg. S
umata, tislandit n imira teqqim meḥsub d tultlayt-nni tagafat (nordique) i ttmeslayen i Vigingen
imezwura (Send aseggas 1000), mačči am tutlayin nniḍen tiskandinabiyin. Deg unamek-a, tutlayt-
a d « asalay (musée) asnilsan amiddur » n tidet i yisnislsiyen.
Deg umezruy-is, amawal islandi yugem-d amḍan meqqren n wawalen. Γas kra n wawalen rnan-
asen-d inumak imaynuten, maca inumak n tuget n wawalen yettwasseqdacen di tudert n yal ass
qqimen d wid d wid ara ass-a : höfuð («aqerruy»), auga («tiṭ»), himinn («igenni»), haf («illel»), þú
(«kečč»), kýr («tafunast»), gras («leḥcic»), móðir («tayemmat»), faðir («ababat»), ganga («ddu»),
atg. D tidet, tislandit yettwaḥettem fell-as lḥal ad tesnulfu aṭas n wawalen imaynuten i wakken ad
terr i yiḥewwiğen n umawal atrar. S umata, awalen-a imaynuten ttwakksen-d seg wawalen neγ
seg umur (partie) n kra n wawalen i yellan yakan. Di taggara, tislandit tugem-d daγen seg tutlayin
nniḍen, abeεda seg tutlayin tiskandinabiyin d teglizit , seg kra n iseggasen akka.
Dacu kan, Island d tamurt deg wanda meḥsub ulac yakk tantiliwin (dialectes), d ayen ur yugiten
ara deg umaḍal ad tafeḍ tamurt tahrawant, imezdaγ-is mcuyyaren yakk, ur tettwagzem ara γef
temnaḍin anda yal tamnaḍt tesεa tantala-ynes.
Seg iberraniyen i izedγen Island, ma tekkseḍ iserdasen imarikaniyen, taggayin i yugten gan-ten
iγermanen (citoyens) n tmura-yi : Puluny (17,9 %), Danmark (8,4 %), Yuguslavi n zik (6,3 %),
Filippin (6,1 %), Lalman (5,1 %), Iwanken-Yeddukklen (4,8 %), Ṭayland (4,6 %), Litwani (4 %),
Purtugal (3,4 %) d Tgelda-Yeddukklen (3,2 %).
3 Isefka imazrayen
Tigzirt tislandit di tazwara ufan-tt-id Irlandiyen deg timidi wis VIII, maca tettwasexdem u
tettwasteεmer s Ivikingen inurvijiyen deg 874. Tamnaḍt n Reykjavik bih bih teεmer, u Igziriyen
(insulaires) sbedden-d tamurt tamaynut, i yekfan s lebni deg leğwayeh n 930, imi meḥsub yakk
akal ittumeyyalen yettwahres (yettwasteεmer). Amni (parlement), win isemman Althing, yennulfa-
d deg 970 i wakken ad islugen (réglementer) ayen yuγalen d « tagelda tamenzut n umaḍal », i ilan
azal n 20 000 imezdaγ. Akken tuget seg imnekcamen-a imenza usan-d yakk seg unẓul-amalu n
Nurvij (Vestfold, Agder, Trøndelag), wiyeḍnin γas ula d nutni d Ivikingen unagen γer tigzirin
tibriṭaniyin, d tantala-yi n tutlayt tagafat taqburt, i yuγalen d tislandit, i ittwaḥettmen d tutlayt i
yesseqdacen medden. Deg iba (absence) n kra n tgelda, amni islandi yessuffuγ-d isaḍufen s
tislandit u yesseqdac-itt daγen deg teγdemt (justice). Awanek (état) yessaweḍ ad yeṭṭef azal n
krad n twinas (300) iseggasen, yessaweḍ ad yehres meḥsub yakk Gruland s Irik Azggaγ deg 984,
yiwen Uviking ilan iẓuran islandiyen, i ireṣṣan tihras (colonies) deg iri (côte) asammar, deg izuγar
anda yezmer yiwen ad yessimγer tifunasin. Deg mraw iseggasen imenza, 80% n imadaγen yellan
ttwakksent i wakken ad d-uγalent d amkan n tkessawt neγ d asγar i wezγal, d asγar i lebni neγ d
lefḥem n wesγar.
Islandiyen suddsen iman-nsen deg yiwet n tmetti ifazen s waṭas, gan yiwet n tsekla d timgerrezt,
asmi fernen ad arun s isekkilen ilaṭiniyen i d-tewwi tmsgida takatulikit seg useggas 1000. D tidet,
Island teqqim ar assa musnawet s isagaten-is (sagas) n timida tis X d tis XI, tullizin s tesrit (récit
en prose) yuran s tutlayt-nni n imiren-nni. Amyaru Snorri Sturlusson (1179-1241) i d amyaru yakk
yettwassnen ugar. Yura-d abeεda Heimskringla, yiwet n tullizt yesmucuhen γef tedyanin n
igelliden n Nurvij, d Edda (isefra imasaden (héroïques)). Yerna, timεayin d tmucuha i d-
yesmucuhen γef wid i d-yuγalen, γef tteryalat d iwaγezniwen sεant aṭas n wazal deg yidles islandi.
Tefruri-d seg tutlayt tagafat taqburt, tettwaεzel imi s-d-zzin waman, tislandit ur tnerni ara s waṭas
am umedya n tnurvijit, tin γef wacu i d-εeddan waṭas n isniflen isnilsanen (changements
linguistiques).
S tiddukla n Kalmar, Nurvij tegla-d s wayen tesεa deg ugafa n Aṭlanṭik : Island, tigzirin n Feroe d
Gruland. Tiddukla n Kalmar d askar n yiwet n tgelda s usddukel n Danmark, n Suyid d Nurvij, krad
n tmura-yi (deg-sent Island) ad ttwiḥekment s ugellid adanwa. Tagellidt Margerit I teqher
Danmark, Nurvij d Suyid, u deg 1397, di Kalmar, tesres mmi-s n gma-s Irik n Purimani d agellid n
Tiddukla. Wa ur ibeddu ara leḥkem s timmad-is almi d aseggas n 1412, imi yesserfa Isuyidwaten,
dγa ffγen-as-d tamadaγt deg 1434. Tiddukla d Suyid tekfa deg 1521-1523, imi Gustav Eriksson
yessuffeγ Idanwaten, dγa yerra iman-is d Agellid n Suyid. Maca tiddukla d Nurvij tkemmel almi d
1814. Deg tallit-a, gar n 1402 d 1404, aṭṭan n tterka taberkant tenγa azal n snat deg tis-krad (2/3)
n imezdaγ islandiyen. Dγa deg umezruy, islandiyen ur sliken ara seg waṭas n tiksrar tigmawiyin
(catastrophes naturelles). S teγzi n mraw n tmida, Island werğin tezri (tεedda) 70 000 imezdaγ.
S teγzi n tallit-a yakk, seg 1397 d 1814, Islandiyen sseqdacen tutlayt-nsen deg tudert n yal ass,
rnu-yas taywalt (communication) d Danmark tella s drus maḍi. Ma yella deg timawit tella
tettwasseqdac, tislandit teğğa amkan i tdanwat deg usemres n tira. Daγen s teγzi n Tallit
Talemmast (Moyen Âge) i d-tennulfa tsekla i yeddren almi d ass-a. Mačči kan d tasekla
« tamusnawt » am wungalen n tgelda d iserdasen, maca daγen d isnulfuyen i d-yuγen aẓar seg
tira taklasikit n inmezrayen d tmeddurin n llawliya n tallit-nni, tid yellan di tazwara s tlaṭinit, maca
rran-ten-d Islandiyen γer tutlayt-nsen. Tira-yi d tazeddgant d agerruj, gan-as isem n « isagaten ».
Γef aya, llan kra qqaren-d belli Island d « asalay (musée) n teqburin tiskandinabiyin ». ur ntettu
ara belli tasekla-yi yakk tura s tislandit, s tutlayt i yeqqimen akken tella zik-nni, aya yella-d cil
(malgré) Idanwaten i inudan s kra yellan d abrid amek ara ḥettmen tadanwat.
Deg 1530, Idanwaten skecmen-d neγ ḥettmen-d tasreḍt (ddin) talutirit (luthérienne) deg tigzirt,
ayen i d-yesbanayen aγmar ameqqran n tutlayt tadanwat. Islandiyen εerḍen s tidet ad nnaγen
mgal tasreḍt tadanwat, maca di taggara bran-as i tesreḍt takatulikit war ma ğğan tutlayt-nsen.
Mgal akk n wayen nettraju, tislandit teqqim d tin d tin, nezmer ad d-nini ur tumis ara yakk s
tutlayt tadanwat, aεzal-is arakali (géographique) d wansay aseklan (tradition littéraire) iğehden d
nutni, war asurdu (sans doute) i d asegger (garantie) n « tezdeg » n talγa-s, yerna arraw-is rẓan
aṭas aqerruy-nsen deg uγawas (plan) n umawal. Maca aya yeεna kan tira n tutlayt d tjerrumt, ma
d ayen icudden γer ususru (lmenṭeq) anagraw (système) yenveddal s waṭas γef wasmi yella deg
tallit-nni n tutlayt tagafat yedduklen. Sinakkin, Idanwaten ḥettmen-d yiwen unagraw amzenzi
(système commercial) i isruḥen i Yislandiyen tadsimant-nsen tadamsant (autonomie économique).
Deg tmidi tis XVIII, Island tuγal d tasγit (victime) n waṭṭanen, n uṭerḍeq s tmes n idurar, n llaẓ d
tezγent tadamsant (crise économique) meqqren i d-tesker « Tkebbanit tadanwat n Island », i
yeṭṭfen imiren-nni tanezzut (commerce) s ddaw ifassen-is. Γef iεewwiqen i s-d-ihettem Danmark,
Island meḥsub tegzem yakk assaγen-is idamsanen (relations économiques) d tigzirin tibriṭaniyin d
Iwanken ijirmaniyen.
Deg 1814, Tiddukla yellan gar Danmark d Nurvij tebḍa, u sin Iwanken-a uγalen d ilelliyen. Aẓayer
asertan (statut politique) n Island yenbeddal, yuγal yerra-d amni islandi, Althing, dacu kan amni-a
yessaweḍ ala γer wenqad abruyan (contrôle partiel) γef tiẓraf-is n baylik (finances publiques).
Tadsimant tasertant tagenna (autonomie politique interne) ur tt-id-yewwi ara almi d aseggas n
1904 ; dγa « tettwakemmel » s yiwen usaḍuf n Tiddukla d Danmark deg 1918, agellid n Danmark
yeḥrez azwel-is (titre) n ugellid n Island.
Almi d tallit-a, ulac yakk iγerbazen anda isselmaden s tislandit, maca γas akken-nni arrac yakk
ssnen ad arun ad γren s tutlayt-a. Ala tadanwat i yettwasγarayen, tislandit teqqim kan d ayla n
wexxam ; imawlan yakk sselmaden i warraw-nsen taγuri d tira s tislandit. Aγerbaz amenzu ur
yettwaḥettem ara almi d 1913.
Ayen yessebhaten, tamurt-a d tin i d-yessekren aṭas n imyura d wawal, am Jonas Hallgrimsson
(1807-1845), Jon Thoroddsen (1819-1868), Johan Sigurjonson (1880-1919), Steinn Steinarr
(1908-1958), Gunnar Gunnarsson (1889-1974) d umeqqran imeqqranen Halldór Laxness, win i d-
yewwin arraz n Nobel deg 1955. Laxness ibeddel ilugan (règles) n tira, yessemres awalen n yal
ass, yesnulfa-d awalen d imaynuten, yesseqdec ula d awalen iberraniyen. Yura ugar n kuz n
tmerwin (40) n yidlisen (ammud n tullizin d isefra, ungalen, ticeqqufin n umezgun, atg.) yerna
yettwasuqel γer wazal n krad n tmerwin (30) n tutlayin.
Deg ussan n Umgaru Amaḍlan wis-sin, Danmark, s timmad-is yettwaẓdem s igen (armée)
alalmani, yeğğa Island teγli deg 1940. Inaziyen n Reich Wis-krad slemden i wegdud tasekla
tislandit. Ttwalin-tt am akken ula d nutni ttayalen deg-s, dγa qqaren-d dakken tettekka deg yidles
ameqqran ajirmani. Asaḍen (héros) ijirmaniyen am Siegfried ittnaγen mgal waγzen ttawin-ten d
cciεa. Aγbel, ad d-naf belli aṭas n yisaḍen-a irumantikiyen i nγil d « ijirmaniyen » γur-sen aẓar deg
unsay islandi ; ula d Richard Wagner, deg isefra-s imasaḍen i mucaεen yugem-d tahregt-is
(inspiration) seg tullizin n tsekla tislandit.
Umbeεd tamurt iḍḍur-itt unekcum nniḍen d amaynut : win n Imarikaniyen. Dγa, deg useggas n
1940, imi tella Island tettwazdeγ ala s 126000 n yimdanen, 50 000 iserdasen imarikaniyen rsen-d
sufella n tigzirt i wakken ad nnaγen mgal afuden n Hitler. Tihawt (présence) yugten n yigen
amarikani d ayen ara ibeddlen udem n tmurt, dγa d ayen idemmren aṭas n yimdanen ad ğğen
tuddar-nsen wad d-ṣubben γer temdint d tuddar yellan deg yiri n yillel, aṭas deg-sen qesden
Reykjavik, tamennaγt, snernayen deg tdamsa akken i tt-id-ḥettmen iqnucen (intérêt) n Iwanken-
Yedduklen. Rnu-yas, Island tella ur tesεi ara taγsert n tiliẓri (station de télévision), dγa tisin n tiliẓri
tamarikanit ibeddel yakk tanummi tasnilsant n imezdaγ n tigzirt. Deg kra n iseggasen, taγsert n
tiliẓri tamarikanit tuzen-d seg Island yiwet n tugna ixuṣṣen nezzeh : kran n « boys »
(imarikaniyen) yettwaḥettem fell-asen ad inigen γer yiwet n tmurt tebεed tessewḥac, imezdaγ-is
ttmeslayen yiwet n « tantala » taskandinabit n Tallit Talemmast ur yettwagzayen ara. Deg
« unekcum amarikani », taglizit teṭṭef amḍiq n tdanwat deg usemres unṣib, maca « iserwen »
(autochtone) kemmlen tameslayt n « tantala »-nsen.
Asaḍuf n Tiddukla n 1918 yuγal d asentel n wallus (aεiwed) n tmuγli seld (deffir) 25 iseggasen,
nnan dakken asaḍuf-a yezmer ad yettwikkes ma yella yequdder kra n tewtilin (conditions). Asaḍuf
yeqqar-d yessefk ad ilin krad deg kuz n imuren n tefranin i d-yettwasenfalin ad qeblen s waya.
Amni islandi yessuddes-d deg 1944 tifranin n uciwer γef uzarug (indépendance). Tuttra i d-fkan i
Yislandiyen tezzi γef usentel-a : « Althing d netta ara yeddmen taγtest (décison) ad d-yini belli
asaḍuf n Tiddukla n Danmark d Island n 1918 dayen tettwakkes. » Amnar-a (seuil) εeddan-as s
waṭas : IH yewwi 98,6% deg imesla yettwasenfalin. Island tuγal ar uzarug-is unṣib, ass n 17
yunyu 1944, imi agmuḍ (résultat) n tefranin ur d-yeğği ula d cwiṭ akka n usurdu γef temsalt-a.
Aγmar amarikani yekfa, tigduda tamaynut n Island ur teγtis (décide) ara di tmendawt ad tili
tislandit d tutlayt tunṣibt. Di tilawt, Islandiyen urεad ur heyyan ara iman-nsen i wakken ad
sqedcen tislandit i yiswiyen unṣiben (fins officielles), acku tutlayt werğin tettwasemres i waya.
Deg umtawa yettwastenyan deg 1994 d Wachington, ur d-yegri tura deg umḍan n iserdasen-nni n
Wemgaru Amaḍlan wis-2 ala azadur n Kelfavik d kra n 2800 n iserdasen imarikaniyen, wid i wumi
fkan, deg ukatar (cadre) n OTAN, tuγḍaṭ (mission) n usḥirbeb γef tigzirt. Yessefk ad d-nesmekti
belli Island ur tesεi ara igen, ala 200 iεessasen n yiriyen i yesḥirbiben γef waman-is. Tihawt
tamarikanit, i ineγsen, yettban-d dakken tuget seg imezdaγ qeblen yes-s. D ayen yessebhaten imi
tutlayt tamecṭuḥt tislandit tessaweḍ ad teṭṭef zdat n tezrirt (influence) tamarikanit, d ayen ur nelli
γer tutlayin nniḍen am tnurvijit, tasuyidwat d tdanwat. Mačči kan akka imi deg yakk isura
iberraniyen yessefk ad tili s ddaw-as tsuqqilt s tira tislandit. Maca llan kra n ikabbaren n tama
tazelmaḍt, am Tiseγt (alliance) n weγref, mazal-iten ar tura ssuturen tuzzma n uzadur n Keflavik d
wejbad n Island seg OTAN.
Deg uzarug n 1944, Islandiyen ufan-d iman-nsen i tikkelt tamenzut d ilelliyen ad sqedcen tutlayt-
nsen deg yiswiyen unṣiben. Maca d tamsalt n waṭas iseggasen. Yessefk-asen ad sbedden tismal
(commissions) n umawal ara yerren tislandit d tatrart, tin yeqqimen d tin n Tallit Talemmast, ma
ulac yakk deg wayen icudden γer tiγula tussnanin d tikinikin (domaines scientifiques et
techniques).
Assa, anagraw yettεassan γef tezdeg tasnilsant iqeddec s yiwet n tγara, almi ula d taγamsa
tettraju s tteqlaq awalen imaynuten yal tikkelt mi ara d-ffγen, akka meqqar ur ten-tettarra ara tmara
ad sqedcen awalen n teglizit. Γer kra n iγbula (sources), aya yuγal amzun d « tasreḍt » deg uγref
islandi. Dγa, deg tmurt-a, isnilsiyen ḥesben-ten am « imusnawen » yesḥirbibeb γef tezdeg n
tutlayt, mačči am iqeddacen « ur yesεin nnfeε », ṭṭfen kan amḍiq-nsen qqimen.
Iberraniyen i d-yusan ad zedγen deg Island zemren ad behten seg lewεara n yismawen s tislandit.
Sakken kan, deg unsay aqcic amenzu ara d-ilalen yessefk ad s-fken isem n jeddi-s seg yemma-s ;
aqcic wis-sin isem n jeddi-s seg baba-s. Anagraw yettak anzi daγen ula γer teqcicicin s yismawen
n setti-tsen. Arrac nniḍen i d-yernan ttakken-asen ismawen n εemmi-tsen, xwali-tsen, εemti-tsen
d xwalti-tsen, wid neγ tid iwumi imawlan ran ad asen-rren tajmilt.
Deg umedya i d-iteddun, ababat n Óskar Eiríksson isem-is Eiríkur Haraldsson ; isem n Óskar
(Eiríksson) yeskan-d belli isem n ubabat d Eiríkur. Ma d tameṭṭut n Óskar, Helga Bjarnadóttir,
isem n baba-s d Bjarni Ólafsson. Γas ulamma d tercel (tezweğ), Helga ur tettbeddil ara isem.
Tura, ad nkennit (supposer) belli Óskar d Helga sεan-d kuz (04) n warraw, ismawen-sen akken i d-
lulen d wi-ya : Sigríður, Gyða Björk, Daði d Bjarni. Krad imenza zemren ad sεun ababisem n baba-
tsen (Óskar), wis kuz d win n yemma-s (Helga). Tawacult-a tislandit n sdis (06) n yimdanen ad
sqedcen semmus (05) n ibabismen yemgaraden : (A) ababat Óskar Eiríksson; (B) tayemmat
Helga Bjarnadóttir; d warrac-nsent (1) Sigríður Óskarsdóttir, (2) Gyða Björk Óskarsdóttir (3) Daði
Óskarsson et (4) Bjarni Helguson.
Ma nessiwzel awal, deg Island yessefk ad teεnuḍ isem akemmali (Óskar Eiríksson) neγ azarisem
kan (Óskar). Deg usages (annuaire) n tilifun, imeltaγ (abonnées) ttwassettfen s ugemmay εla ḥsab
n izarismawen-nsen mačči εla ḥsab n ismawen-nwen n twacult. Ababisem islandi ur ifettu ara deg
tsuta γer tayeḍnin.
Tikwal, kra n yismawen n twacult ur yettwaqqan ara γur-sen wefdis -son («mmi-s n») ou -dottir
(«yelli-s n»), maca ismawen sumata d ismawen n iberraniyen. Almi d 1996, iberraniyen
yettwaḥettem fell-asen ad d-knun i usenti (législation) islandi deg usemmi n warraw-nsen asmi ara
bγun ad sen-d-tettunefk tiγγermi (citoyenté) tislandit, γas ad ten-terr tmara « ad d-snulfun » ababat
ulac yakk deg-s ad yesεun isem islandi n tidet, am Hallgrimsson, Thoroddsen, Sigurjonson,
atg. Deg taluft-a, Asqamu n yismawen n yimdanen yezmer ad yeddem taγtest (décision) iwakken
ad yessqirreb isem n twacult γer tutlayt tislandit.
Akala (processus) n wayen icudden γer yismawen n yimdanen yettwassegza-d deg Usaḍuf γef
yismawen n yimdanen n 1996. Amagrad 5 n usaḍuf-a yeqqar-d yessefk useqdec n idfisen
islandiyen d ubabisem, ismawen ur ilaq ara ad mgirden d temṣukt (structure) tasnilsant n tislandit,
akken yessefk daγen ad ttwarun akken i t-id-nnan ilugan islandiyen.
Deg tseddart (paragraphe) tis-3 n umagrad 8 yeqqar-d belli isem n twacult ilaq ad yili deg-s isem
n ubabat neγ n tyemmat s umqim-nsen awṣil, d ufdis –son (« mmi-s n ») ma yella d argaz neγ –
dottir (« yelli-s n ») ma d tameṭṭut.
Drusit tmura anda asenti-nsent yessegzay-d akka tamsalt n yismawen n yimdanen, maca aya γer
Island yezwar kra yellan imi d taluft n tumast (identité) d yidles.
Deg amni, iskasiyen (débats) ḍerrun-d ala s tislandit, isaḍufen ttwuran ala s tutlayt-a. Maca aṭas n
isaḍufen n tallit-nni n weγmar adanwa zemren ad ttwarun s tdanwat. Imi yakk imazunen
(parlementaires) ssnen tutlayt taγelnawt, aya ur yelli ara d aγbel.
Deg tγedmin, ala tislandit i yettusemmḥen, maca iberraniyen d iminigen zemren ad d-awin
imsuqel ma yella tettuḥettem teswiεt. Drusit maḍi iḍrisen izerfanen (juridiques) i d-ittmeslayen γef
tutlayin deg taγult (domaine) n teγdemt. Asaḍuf γef uselkam n izarafanen (exécution des
jugements) n 1995 d yiwen seg drus n isaḍufen i d-iheddren γef temsalt-a. Amagrad 17 yessuref i
yineḥbas ad ten-d-sfehmen s tutlayt i yessnen, ad asen-d-fken agzul (résumé) γef ilugan ara d-
yeγlin fell-as deg ussan n lḥebs-is, izerfan d tmira-ynes, iẓubaẓ (possibilité) n twuri (travail) d
leqrayat i yezmer ad yeḍfer, aslagan (règlement) n tkurmut (lḥebs)…atg, akken daγen ilan azref
ad mmeslayen d ibugaṭuten-nsen.
Tadbelt n baylik tessemras ala tislandit deg lecγal-is. D nettat kan i yellan sufella n yixxamen n
baylik d igalisen (panneaux) i d-yemmalen ismawen n imukan.
Sumata, inedbalen yessefk fell-asen ad issinen tislandit. Imsulta (policiers) yessefk-asen, akken i
d-yenna Usaḍuf γef temsulta n 1996, ad sεun tamusni yelhan deg tislandit, d kra n yiwet n tutlayt
taskandinabit (s ufran : tadanwat, tasuyidwat neγ tanurvijit) d teglizit neγ talalmanit (s ufran).
Akken ẓerb n tutlayt yuγal d ugur ameqqran i yiminigen ibγan tamezduγt deg Island, anbaḍ
yesker-d deg 1994, deg Reykjavik, Alemmas n talγut d yidles (Centre d’information et de culture) i
demma n iberraniyen. Alemmas-a yennulfa-d i wakken ad asen-d-ig imezla (services) i yiminigen i
d-yettasen ad zedγen deg Island, ad d-yefk i yiberanniyen tilγa (informations) i yesrin (yuḥwağen)
am : tilγa γef urag n tmezduγt, tazmert, imezla imettiyen, isenkiden (assurances), akeččum γer
uγerbaz, atg. Alemmas n taγult d yidles γur-s umuγ (liste) γezzifen n imsuqal n waṭas n tutlayin.
Yessegza-d deg yiwet n weγmis akken iwata d acu-tt tuγḍaṭ-is (mission) s ṣa (07) n tutlayin :
taglizit, taspenyulit, tapulunit, tarusit, tavyiṭnamit, tagalugt d taṭaylandit.
Deg uswir ayemmat (maternel) almi d tasdawit, anagraw aγurbiz (sustème scolaire) d win yellan
baṭṭel, u gar n 13 d 15 iseggasen, ilmeẓyen zemren ad d-heyyin iman-nsen γer tudert tasdrit (vie
professionnelle) s twuri deg tγiwanin deg ussan imuras-nsen (vacances).
Deg uγerbaz amenzu, tutlayt n uselmed d tislandit, maca, tadanwat d teglizit d tid
yettwaḥettmen am tutlayin tunṣibin. Dacu kan, taglizit tettwaḥettem seg 1946, d analkam usrid
(conséquence directe) n unekcum amarikani. Seg 1993, aγlif n Usinen, n Tussna d Yidles
(ministère de l’Education, de la Science et de la Culture) yessuddes-d tineγra n umager (classes
d’accueil) i warraw n iminigen. Iheyya-d daγen yiwen n wahil umzig (programme spécial) i
uselmed n tislandit i warrac i ilan tutlayt tayemmat mačči d tislandit.
Tisennawiyin (lycées) qeddcent yakk s tislandit, maca aselmed n umawal ussnan d utiknikan
yuγal s tussda. Yerna, di taggara n tsennawit, yiwen ukayad unṣib (examen officiel) yettwaḥettem
γef yakk inelmaden, u tasmurest deg ukayad-a d tawtilt (condition) yessefken i wakken ad d-yawi
yiwen agerdas (diplôme) n taggara n leqraya. Seg tama-s, aγlif n Usinen, n Tussna d Yidles
yettḥettim daγen tutlayt taberranit tis-krad i yisennawiyen, deg tnummi d talalmanit neγ d
tefransist. Tura, tastit n tesmsirin (supplément de cours) d tin i d-yernan ilmend n uslemd i
mmuzgen (spécialisé) n warraw n iminigen, simmal ttugten deg iγerbazen islandiyen. Deg taggara
n ulmad-nsen asennawi, tuget n Islandiyen ttafen-d iman-nsen d ikradilsanen (trilingues) :
ttmeslayen tislandit, taglizit d tdanwat.
Deg krad n tesdawiyin n tmurt – Tasdawtit n Island (Háskóli Íslands), Tasddawit deg Akureyri
(Háskólinn á Akureyri) d Weγsur (établissement) asddawi n usinen (Kennaraháskóli Íslands) —,
aselmed yella meḥsub ala s tislandit, maca idlisen d iwfusen (manuels) tuget deg-sen s teglizit
neγ s kra n tutlayt deg tutlayin nniḍen tiskandinabiyin, abeεda s tdanwat neγ s tsuyidwat.
Tamennaγt Reykjavik tla daγen yiwen wuγsur atiknikan d iγsuren n tfellaḥt d uẓawan, d kra n
iγerbazen n usileγ (formation) n iselmaden.
Akk asdawi, i wumi yehwa, yezmer ad d-yawi taggazt (bourse) i wakken ad iγer deg berra : azal n
tis-kuz (1/4) n isdawiyen tgen taγuri-nsen di berra. Dacu kan, ayen yessebhaten, ulac yakk
tarewla n wallaγen : meḥsub yakk-nsen ttuγalen-d γer tmurt mi ara kfun almud-nsen isdawiyen.
Tella yiwet n tγawsa nniḍen i d-yessakayen tismin n tmura : Island d nettat yakk yezwaren timura
n umaḍal deg timesγiwt (achat) n yidlisen γef yal amezdaγ.
Di taggara, Asaḍuf γef temkarḍiwin (1997) yeqqar-d belli iswi d’asnerni n tutlayt tislandit, d
asebγes n usinen ameγlal (éducation permanente) akk d usniref (favorisation) n weqnuc n tγuri ».
4.6 Taγamsa
Seg tama n tγamsa, nezmer ad nessiḍen krad iyalasen (quotidiens) (nezmer ad d-nadder win i
musnwawen s waṭas Morgunblaðið), tiwinas (centaines) n iwalanen (périodiques), kra n imaṭṭafen
n tiliẓriyat d waṭas n tiγsar (stations) n radyu i d-yettaznen s tislandit. Islandiyen banen d
imeγriyen (lecteurs) imeqqranen, acku nessiḍen azal n 900 iwalanen i wegdud yesεan 270 000 n
imezdaγ (seddu ula d igerdan). Dacu kan yessefk ad d-nini belli tuget deg-sent (azal n 700) ur d-
teffγen ara ala abrid neγ kuz iberdan deg useggas. Deg uγrud (total), nessiḍen 55 teffγen-d yal
aggur, 8 yal ddurt, 3 d iyalasen.
Iγmisen, i yettεawan Uwanek s war ceḥḥa, yessefk fell-asen ad d-knun i tsertit tasnilsant n
usislandi n umawal. Akka, akk iγmisen ssizrigen-d tabrat n n telγut tasnilsant akk d ummuγ n
wawalen itiknikiyen imaynuten i d-tesnulfa taggara-yi Tesmilt n tutlayt tislandit. Ummuγ n
wawalen imaynuten tettwasizrig s uwalan (périodiquement) deg yakk iγmisen. Tigzirt tessiqsiḥ
assaγ-a amaẓlay d tutlayt d wakal n lejdud. Akk iγmisen ttağğan, deg wezmam-nsen n wass, aṭas
n tigejda i yiḍrisen yuran γef cfawat n yimdanen yemmuten. Ssuffuγen-d asegzawal n iẓuran n
twaculin tislandiyin, u tura atan yettili-d yiwen n uddun (recensement) i wakken ad d-afen 40 000
ar 50 000 n Imarikaniyen i isεan iẓuran islandiyen.
Almi d 1966-1967 sumek anbaḍ yessaweḍ ad d-yesker tiliẓri taγelnawt tislandit, d ayen i
iḥettmen i Yiwanken-Yedduklen ad sneγsen deg wemḍan n tedwilin i d-ttaznen seg umaṭṭaf-is
aserdas. Di tazwara, amaṭṭaf amenzu islandi tettazen-d ala sdis (06) deg ddurt, iḥebbes di tazwara
n waggur n yulyu, ur d-yettuγal ara alma uγalen warrac γer uγerbaz deg ḥertadem (lexrif). Maca
aṭas n imaṭṭafen i d-yernan seg imir-nni, assa llant waṭas n tiγsar n temnaḍin.
Asaḍuf γef radyutinezwit (radiodiffusion) n 17 di mayu 2000 iḥettem-d aṭas n tlufa γef wayen
icudden γer tutlayt tislandit. Sumata, iqeddacen, abeεda ineγmasen d imsidren (animateurs) n
tiliẓri yessefk fell-asen ad gen ussisen (efforts) i wakken « ad snernin deg idles wad gen afud i
tutlayt tislandit ». mačči kan tuget n wahil yessefk ad yili i ufares (production) islandi sumek ad d-
yas win n Turuft, maca ula d imesli n berra i weḥriq (voix hors-champs) d iddaw-izwal (sous-titres)
yessefk ad ilin s tislandit. Amagrad 8 yessegza-d akken i wata asentel-a :
Amagrad 8 :
Ma d tudert tadsimant, yakk-is tettili s tislandit deg tlufa tigensanin (intérieures), ama d lekwaγeḍ,
d ccikan, d ulγuten yuran s ufus neγ yakk uggizen imzenziyen (imprimés commerciaux). Ula d
adellel amzenzi yettwaxdam sumata s tislandit, maca ismawen n tkebbaniyin meḥsub zgan
ttwuran s teglizit, neγ tikwal s tdanwat.