Frgor och Svar angende

Gyllene Gryningens Hermetiska Orden

Av Tomas Stacewicz

2008 Tomas Stacewicz. Alla rttigheter frbehllna.

Inledning
Hr fjer en serie frgor och svar som till vervgande del usprungligen utgjorde den djupintervju som Erik Nyberg, student i religionshistoria p Stockholms Universitet, utfrde med mig vrterminen 2007 som ett led i hans B-uppsats om Golden Dawn och Alkemi. Mina svar frn intervjun r i princip ofrndrade, med undantag fr sprklig korrektur, vissa smrre korrigeringar och kompletteringar fr att gra dem mera aktuella idag och stlla tillrtta vissa felaktigheter som lyckades flja med nr det begavs sig fr drygt ett r sedan. Dessutom har jag valt att komplettera med frgor och svar som inte togs upp i intervjun men som jag upplever kan vara relevanta i detta sammanhang och intressanta fr den vetgirige. o En del av frgorna r av personlig art men jag tror att de nd kan vara av allmnintresse d de kan utgra ett exempel p hur det r att leva som initierad i Golden Dawn-traditionen, vl medvetna om att min vandrade vg inte alls behver vara det samma som ngon annans. Jag har dock frskt att generalisera s mycket jag har kunnat s att de tcker normalfallet i den initiatoriska processen och hur det r att vara medlem i Gyllene Gryningens Hermetiska Orden.

Frgor och svar

1. Frga: Hur skulle du med egna ord beskriva vad Golden Dawn r?

Svar: Hermetic Order of the Golden Dawn (eller Gyllene Gryningens Hermetiska Orden) r en ockult mysterieskola som dels genom rituell invigning och dels genom en studieplan, som innehller bde teoretiska studier samt magisk och alkemistisk praktik, frsker att frdla individen, bde som kropp och sjl, till att bli en mer ren kanal fr det gudomliga eller anden. Ordens syfte r att bist medlemmen att sjlv n en personlig kontakt med sin gudsgnista, sin Gudomliga Ande, det Hgre Jaget, den Helige Skyddsngeln, Gud. o Mlet r att medlemmen skall bli en Adept. Med Adept menas att medlemmen nr den grad av sjlvknnedom/medvetenhet att denne inte lngre blir ett offer fr de materiella omstndigheterna. Adepten skall istllet ga frmgan att styra de ockulta krafterna, vilka manifesterar sig som materiella verkningar och fysikaliska fenomen. Med andra ord vill man p lng sikt kunna frigra sig frn materians band. Golden Dawn kan jmfras vid ett universitet fr ockulta studier. Som medlem eller student av de ockulta konsterna mste man assimilera en mngd viktig teoretisk kunskap och sedan arbeta praktiskt med tekniker av rituell och alkemistisk karaktr som har en genomgripande frndrande potential p medlemmen. Processen r mycket intensiv och den r slunda inte lmplig fr alla och envar d denna process i perioder kan vara mycket smrtsam, fr smrtsam fr de flesta. Drfr r Golden Dawn endast ppen fr den riktigt serise studenten som r beredd p att gra lngtgende frndringar i sina liv och gra de uppoffringar som krvs fr att finna den sanna krnan i sig sjlv. 2. Frga: Varfr ansluter man sig/anslt du dig till Golden Dawn? Svar: Man ansluter sig av vldig mnga olika skl. Mnga sker sig till Orden fr att erhlla en strre kontroll ver sina liv och vardagslivets omstndigheter (magikern). En del andra sker sig till Orden fr att n en kontakt med sin Gud och befsta denna (mystikern). En tredje grupp gr det fr att de r vetgiriga, fr att de vill lra sig hur saker och ting hnger ihop (vetenskapsmannen eller filosofen). Ofta r det naturligtvis en kombination av dessa tre personlighetstyper, i olika proportioner. Jag skte mig till Orden p grund av min fascination fr dess tradition. Men den frmsta anledningen var min allt mer stigande vetgirighet. Vetenskapsmannen eller filosofen i mig skte efter svar p de eviga frgorna. 3. Frga: Hur mnga medlemmar har ni, och r det ngon eller ngra samhllsgrupper som r verrepresenterade/ underrepresenterade? Svar: Tystnadsplikten frhindrar mig att sga ngot om antalet medlemmar. Nr det gller ver- och underrepresentation r det i huvudsak fljande grupper som framstr som ganska vanliga i Orden, i alla fall i Sverige; akademiker, konstnrer, musiker, kulturarbetare, terapeuter (samtalsterapeuter, psykologer, socionomer, psykoterapeuter, etc.) och studenter (inom verksamhetsflten som redan har nmnts). Den grupp som r underrepresenterad har visat sig vara arbetare och tjnstemn med lg utbildning.

Den hr socioekonomiska frdelningen r inget medvetet val frn Ordens sida utan avspeglar ganska vl de kategorier av mnniskor som sker sig till mysterierna i strsta allmnhet. 4. Frga: Har Golden Dawn och allt vad medlemskapet innebr och fr med sig en viktig plats och betydelse fr dig? Hur mycket tid gr t till Golden Dawn? Hur mycket av tiden r administrativt arbete och hur mycket r verkliga studier och praktik? Svar: Det varierar en del ver tiden. Faktorer ssom yrkesliv och familjebildning har inverkat p min frmga att fokusera p Det Stora Verket (den term vi i Orden anvnder p arbetet med sjlvfrbttring). Jag har perioder som r mycket intensiva dr vldigt mycket av min vakna tankeverksamhet gnas t mysterierna, direkt eller indirekt. Dessa perioder vergr dock till slut till mer lugna faser dr Golden Dawn blott r en del i mitt liv. Detta r dock ganska normalt och r en del av livets cykler och periodicitet. Det r dock ingen hobbyverksamhet vi talar om hr utan en livsstil som jag medvetet och omedvetet alltid frsker att tillmpa i det vardagliga livet och i min frstelse av livets skeenden. Golden Dawn har ensamt varit det viktigaste i mitt liv, vid sidan om min fru och mina barn, och det som har frndrat mig allra mest som person. Jag har svrt att tnka mig ett liv utan Golden Dawn och livet fre jag upptckte traditionen knns som tmligen ointressant och irrelevant. Jag skulle vilja sga att jag dog och teruppstod som en ny person efter att jag fick min frsta andliga frlsning. Jag upptckte frvisso traditionen frst ngot r senare, men det var frst d som allt brjade klarna och jag kom ur det frvirrade tillstnd som det r att omfamna en andlig vrldssyn, till skillnad frn den sekulariserade och materialistiska. Jag har varit student av Golden Dawn-traditionen sedan tidigt 1990-tal och var frst medlem i en organisation som heter B.O.T.A. (Builders of the Adytum), vilket skapades av Golden Dawn Adepten Paul Foster Case p 1920-talet. Han har skrivit en brilliant och ganska omfattande korrespondenskurs som lr ut en utvecklad form av Golden Dawn-traditionen. Min tid i denna organisation gav mig en grundlggande frstelse fr den vsterlndska mysterietraditionen och var en viktig frberedelse infr senare och mer avancerade studier. Ett par r senare brjade jag praktisera den ceremoniella magin, en viktig bestndsdel inom Golden Dawn-traditionen, som en fljd p min initiering i Hermetic Order of the Golden Dawn. Det var frst d, efter min frsta rituella invigning och det efterfljande magiska arbetet, som jag brjade se att mitt liv frndrades omkring mig i synkronicitet med min inre utveckling. Efter detta fanns det inte lngre ngon tervndo. Hela min vrlds- och mnniskosyn r pverkad av Ordens lror, vilket r en amalgam av mycket ldre traditioner frn mellanstern, bl.a. Hermetismen och Qabalah. Hermetismen str fr den alkemistiska synen om att materian av mnniskan kan frdlas till att mera fullkomligt uttrycka den gudomliga anden. Qabalah lr ut ungefr samma sak, men genom den judiskkristna religionen och magiska tekniker. Jag organiserar idag en stor del av mitt tnkande efter den huvudsakliga symbolen i Qabalah, Livets Trd. Det hjlper mig att strukturera upp min tankeverksamhet och analys av vad som hnder runt omkring och inom mig. Det hela begrnsar sig dock till det mentala. Det finns inga direkta strnga frhllningsregler i det vardagliga livet som phyvlas p mig, s som man ofta ser i strikta religisa rrelser eller sekter; rigors mathllning, blint tjnande, sexuell avhllsamhet (eller promiskusitet), etc. Inget av det sistnmnda gr att finna i Golden Dawn. Det r mycket jag sjlv som magiker eller alkemist som vljer mitt frhllningsstt till omvrlden. Det finns frvisso vissa grundlggande frestllningar och vrderingar som delas

av alla medlemmar, men den yttersta tolkningen verlmnas t individen. Men trots detta mste jag sga att vldigt mycket av min attityd till tillvaron och min omgivning, och i synen p mig sjlv, r pverkad av vad jag har studerat och erfarit sedan jag blev invigd i Orden. P sikt utvecklar man egna frhllningsregler som r harmoniska med vad Orden str fr och lr ut. Nr det gller tid s mste jag sga att jag inte r s representativ fr den vanlige medlemmen eftersom jag har ganska stort administrativt ansvar i Orden. Jag vgar nog pst att en normal arbetsvecka under mer intensiva perioder krver ca. 10-12 timmar i personliga studier och praktik. Administrativ tid stannar ngonstans p 14-18 timmar i veckan. Fast fr mig r det vldigt svrt att separera ut det ena frn det andra. Det administrativa arbetet r ofta lrorikt och de officiella plikterna givande och personlighetsutvecklande. Med tanke p att arbetet r idellt s r det den enda belningen jag fr, vilket r fullt tillrckligt. 5. Frga: Hur anser du dig ha pverkats sedan du blev en anhngare? Vad gr Golden Dawn fr en/dig? Svar: En del av detta har jag redan svarat p i fregende frga, men jag skulle vilja betona att jag har pverkats i min attityd och frhllningsstt till min omvrld. Jag strvar efter att frbttra mig sjlv som person och gra mig till en mer adekvat frmedlare av Ljus, Liv och Krlek, ngot som jag vill sprida till mina medmnniskor. Jag har sedan jag brjade studera Golden Dawn-traditionen, nskat bidraga till lindrandet av lidandet i vrlden och hos den enskilde individen. Detta har franlett att jag har genomgtt en utbildning p Universitetet och skt mig till behandlande yrken med mlet att p sikt bli samtalsterapeut. Jag vill hjlpa mina medmnniskor att dels m bttre men ven att hitta sin inre styrka och manifestera andlighet mera i sina liv. Terapeuterna r vr tids sjlavrdare. Vidare har jag blivit mycket vetgirig som ett led i mina studier. Jag har i perioder skt och absorberat en mngd kunskap, inte bara inom Golden Dawn utan inom sociologin, beteendevetenskapen och psykologin. Jag vill veta vad det r att vara mnniska och hur mnniskan sjlsligt fungerar, vad som driver henne och vart utvecklingen (eller evolutionen) kan fra henne. Jag tror att Golden Dawn gr mnniskan till en mera transparent kanal fr det gudomliga. Jag tror att man blir mer lyhrd fr sin omgivning, bde fysiskt och andligt, och att man blir duktigare p att tolka de mer subtila intrycken av tillvaron. Jag tror att man lr sig att se ett strre sammanhang p de till synes motstridiga hndelserna i ens eget och andras liv. Jag tror att man i allt strre omfattning brjar att samtala med Gud genom de hndelser som man erfar i livet; livets orakel som jag brukar kalla det fr. Kort och gott tror jag att man som initierad blir ett mer knsligt instrument fr det gudomliga. Allt detta har givit mig en mening i livet. Allt har ett syfte och jag knner mig sllan ensam, ven om jag i perioder isolerar mig frn min omgivning. Jag fr en kad tillfrsikt fr min egen och mnsklighetens framtid, ven om jag samtidigt inser att man har en hel del prvningar att g igenom. Dessa ibland arbetsamma prvningar och motgngar kan jag ofta se i ett strre sammanhang (i alla fall efter ett tag d mina negativa knslor har klingat av), och d fr de pltsligt en helt annan innebrd. Det r upplevelsen av detta strre sammanhang som ger mig lrdom och styrka istllet fr negativa knslor av nederlag.

Det finns slunda av ndvndighet ven en mrk baksida till allt detta. En initierads andliga uppnende kommer mycket dyrkpt. Efter att man har initierats i denna Orden s igngstts en vxthuseffekt av vxande. Vad man stadkommer under ett decennium kan i flera fall motsvara flera inkarnationer hos den vanlige mnniskan. Naturligtvis r allt detta frbundet med en hel del vxtverk. Inte alls allfr sllan upplever man att ens liv hamnar i kaos. Det r inte heller helt ovandligt att en del vljer att avbryta sin initiatoriska process och helt slutar med den magiska praktiken och t.o.m. lmnar Orden. Den initierades vg krver en hel del uthllighet och tlmodighet, sjlslig styrka och tapperhet, och inte minst viljestyrka. Om den initiatoriska processen skall kunna leda till en positiv utveckling och fullbordan mste medlemmen passera, vad vi i traditionen har kallat Sjlens Mrka Natt. Detta r en komplicerad process men kort och gott innebr detta en djup rannsakan av sig sjlv och ett direkt mte med de mrkaste aspekterna i ens sjl, aspekter som man oftast inte tidigare har varit medveten om. Man kan jmfra den initiatoriska processen vid en psykoterapi. Det r ndvndigt att terapin har en period som r smrtsam fr att den skall leda till en verklig frndring. Detta gller inte minst den initiatoriska processen som direkt orsakas av medlemskapet i denna Orden. Samtidigt med de mnga smrtsamma stunderna av en initerads liv s r det ndock en trygghet att veta att man som medlem tillhr ett strre sammanhang, att det finns brder och systrar som man kan anfrtro sig till och ven ldre medlemmar som har vandrat vgen fre en sjlv och som kan ge trst och en del rd. Vgen r dock ngot som man sjlv mste betrda, utan undantag; alla har vi vr eget kors att bra. Ibland kan jag undra om man inte mste vara lite galen om man skall ge sig in p den hr svra vgen. I mitt eget fall har jag utvecklats frn att vara en ganska distanserad och knslokall person till att bli en passionerad varelse. Jag kan helhjrtat och med fullt engagemang g in i det som fr tillfllet intresserar mig. Mitt knsloliv har vaknat till fullo och ibland pendlar jag ganska mycket i mina emotioner. Det r vanligt att man efter ett tag blir mycket knslig fr sin omgivning och ltt dras med i olika knslosvall som kanske inte ens har sitt ursprung i en sjlv, men tack vare mottagligheten s dras man ltt med i alla fall. Tack och lov finns det praktiskt arbete som kan balansera upp och lindra excesser i detta. Men samtidigt som jag i perioder upplever den strsta av lycka, som jag inte trodde jag kunde knna innan jag klev ver trskeln till Templet, s upplever jag ven perioder av stort mrker och ibland depression. Detta r dock naturligt och r ngot som man mste g igenom gng efter gng. Smrtan man upplever (och frvisso glimtarna av lycka) r beviset p att utecklingsprocessen r levande. S vad jag vill sga med detta r att den initerades vg inte r en dans p rosor utan snarare ett svrmodets vg. Sedan jag blev initierad har jag p ganska kort tid genomgtt en skillsmssa, varit ensamstende frlder med allt vad det innebr, i perioder haft trassel i relationerna till personer som str mig nra, haft uppbrott i frhllanden, bytt arbete ett antal gnger, haft smrtsamma upplevelser p arbetsplatsen och i strsta allmnhet upplevt en hg stress som ibland har varit p randen fr vad jag klarar av. Ofta undrar jag hur mycket jag sjlv egentligen kan pverka i allt detta; om jag inte vajar som ett vasstr i vinden utan att kunna gra ngot t detta. Men detta lidande har varit vrt alla trar. Jag ngrar ingenting. Det som den initiatoriska processen har givit mig i insikter om mig sjlv och min omgivning, i en allt strre meningsfylld tillvaro, i mina perioder av nra kontakt med det heliga och gudomliga, i min sjls vederkvickelse, allt detta har varit resultatet av alla dessa prvningar.

Jag har dessutom insett att processen, med all denna smrtsamma prvning, har lett mig fram till olika vgskl dr jag har varit tvungen att gra viktiga livsval; dr alternativet till de val som jag har gjort hade varit att leva i osanning och andlig eller personlig misr. Jag har ftt en hel del livserfarenhet som ett resultat av allt detta och mina personliga kriser har tvingat mig till att skrskda mig sjlv och min plats i livet, vilket har bidragit till en kad sjlvknnedom. Detta i sin tur har hjlpt mig att ta rtt beslut som r i harmoni med det som jag vid tillfllet har uppfattat som min personliga desvg eller syftet med mitt liv. Parallellt med detta har jag dessutom trffat krleken i mitt liv, min soror mystica, och har tillsammans med henne tre underbara barn, vilket i sig r ett mirakel. Jag r verksam i ett yrkesliv som knns mer vrdigt och meningsfyllt. Jag umgs med nya vnner som ger mig mycket i utbyte, mnniskor som jag troligtvis aldrig hade mtt om det inte hade varit fr min initiatoriska process och medlemskap i Golden Dawn. S Golden Dawn har tillfrt mig mycket rikedom i livet ven om insatserna frvisso har varit hga. 6. Frga: r du medlem i ngon annan liknande frening, utver Golden Dawn? Vilken i s fall? Svar: Jag r fr nrvarande endast medlem i Svenska Frimurare Orden (S.F.M.O.). Jag har tidigare varit med i ett par andra organisationer men idag upplever jag endast att mitt medlemskap i S.F.M.O. har ngot att ge mig vid sidan av mitt arbete i Golden Dawn. Jag anser Frimurareorden vara ett mycket gott komplement till mina studier i Golden Dawn. Golden Dawn r i sig mycket frimureriskt till sin struktur och i sina invigningritualer. Jag skulle vilja g s lngt som att sga att Golden Dawn penetrerar p djupet de mysterier som presenteras nr man recepierar i de olika Graderna i Frimurareorden; om Frimurartraditionen r som en vacker gobelng eller mystiskt dekorerad slja s ger Golden Dawn den initierade mjligheten att riva sljan t sidan och n en mera direkt frbindelse eller upplevelse av vad frimureriets symboler frsker att frmedla. andra sidan erbjuder Frimurareorden mycket som idag saknas i Golden Dawn. Vi fr inte glmma att samtliga Golden Dawn-ordnar (jag kommer lite mera in p detta senare) inte utgr en kontinuerligt arbetande traditon ssom S.F.M.O., som har bedrivit en aktiv verksamhet utan avbrott sedan brjan p 1700-talet. ven om det alltid har funnits enskilda Adepter och mycket frdolda och semi-aktiva Tempel i England s r samtliga officiella Golden Dawngrupperingar utan undantag exempel p terupplivningsfrsk p en gammal och i princip livls Orden; den rituella och praktiska ordensmssiga kontinuiteten har varit bruten, i Europa bortemot 50 r eller mera. Det innebr att det saknas en levande tradition i hur en Orden (enligt frimueriska former) skall bedriva sin verksamhet, hur saker och ting skall organiseras, struktureras, och inte minst vad som utgr en god ordenskultur eller hur man helt enkelt umgs socialt p mtena. Men ven i det rent rituella arbetet s har Frimurareorden mycket att lra en Golden Dawn-medlem. Jag tnker d i synnerhet p stmningen och dramatiken i en ritual, och de yttre formerna fr det rituella arbetet. Hr har Frimurareorden enormt mycket att lra oss inom Golden Dawn-rrelsen. Liksom jag r vertygad om att frimurare har mycket att hmta i vr tradition, som kommer att ge dem en bde frjudpad frstelse fr sina egna symboler och ett annat perspektiv p de vsterlndska mysterierna, och inte minst vad som faktiskt tilldrar sig i det frdolda under en ritual, s r jag lika vertygad om att medlemmar i vr Orden har mycket att lra sig av att

vara aktiva frimurare, inte minst ordensvett och etikett. Frimurare ver lag utvecklas till mycket duktiga ritualister. 7. Frga: Hur mnga och vilka grader finns det i Golden Dawn? Vad r deras natur? Svar: Det finns sammanlagt 11 grader, uppdelade p tre niver som man kallar fr "Ordnar". Den Frsta eller "Yttre" Orden (Golden Dawn) bestr av sammanlagt 5 grader: 0= 0 Neofyt (Frberedande) 1= 10 Zelator (Jordelementet; Zodiakens Jordtecken) 2= 9 Teoricus (Luftelementet; Luna och Saturnus, samt Zodiakens Lufttecken) 3= 8 Practicus (Vattenelementet; Merkurius och Jupiter, samt Zodiakens Vattentecken) 4= 7 Filosofus (Eldelementet; Venus och Mars, samt Zodiakens Eldtecken. Praktisk Magi, exorcism, alkemi) Den Andra eller "Inre" Orden (R.R. et A.C.) bestr sammanlagt av fyra grader: Portal Aspirant (Andeelementet; Sol och Zodiaken i syntes) 5= 6 Adeptus Minor (Delas upp i under-grader; frdjupade studier i Elementen, Planeterna och Zodiaken. Det mindre verket: Spageri) 6= 5 Adeptus Major (Delas upp i under-grader; evokation av demoniska krafter. Det Stora Verket: Alkemins torra vg) 7= 4 Adeptus Exemptus (Delas upp i under-grader; Det Stora Verket: Alkemins fuktiga vg)

Tredje Orden delas i sin tur in i tre grader och gnar sig helt t Inre Alkemi: 8= 3 Magister Templi 9= 2 Magus 10= 1 Ipsissimus Den Yttre Orden erbjuder en grundlggande trning i Ceremoniell Magi; Teurgisk invokation och frvisning av Elementen, Planeterna och Zodiakens Tecken. Frdjupningar sker ven i

praktisk magi (konsekreringar, taumaturgi) grundlggande alkemistisk praktik (spageri).

och

skyddstekniker

(exorcism)

samt

I den Inre Ordens frsta grad (Adeptus Minor) frdjupar man sitt arbete med Elementen, Planeterna och Zodiaken, samt med Spagerin. I dess andra grad (Adeptus Major) arbetar man med samma krafter fast nu med evokation av deras obalanserade aspekter (demoner) och psykisk integration. Dessutom arbetar man med Mineralalkemi, ngot man ven fortstter med i graden Adeptus Exemptus. Denna form av Alkemi och Teurgi i den Yttre och Inre Orden utgr de s.k. mnmysterierna, arbetet med symboler och allegorier. Nr den initierade antrder Den Tredje Orden arbetar denna istllet direkt med dessa krafter med den Inre Alkemin, de s.k. "solmysterierna". 8. Frga: Hur skulle du beskriva upplevelsen av att bli initierad, och betydelsen det har? Svar: Om du menar sjlva invigningen s r den alltid frenad med en skrckblandad frtjusning och spnd frvntning. Inte sllan upplever man krafter och visioner under en invigning, eller att man fr ngon djup insikt. Den emotionella effekten r klart markant. Naturligtvis en knsla av tillit eftersom man t sina brder och systrar verlmnar sig sjlv, i deras vld s att sga. Jag blir aldrig rdd eller osker eftersom jag vet att de gr det med stort kunnande och i ren och kta krlek. En annan stark knsla r ett djupt allvar och ibland ett tungmod. Vrdnad fr det gudomliga eller gudsfruktan r en annan ganska vanlig knsla. Man knner sig ofta som en mklig liten stackare som r underkastat ett gudomligt skdespel som vida vergr frnuftet. Man blir dmjuk infr detta stora som ritualen frsker frmedla. Den mer lngsiktiga effekten r att man ser alla hndelser i sitt liv som ett resultat av det som invigningen frsker att leda fram till. Ofta invigs man i en speciell kraft eller symbol som representerar en aspekt av tillvaron. Mycket ofta (eller snarare alltid) ser man hndelserna i ens liv korrespondera med denna kraft eller symbol. Invigningen r en initiering eller en igngsttning av en process. Detta r vad vi i Orden vanligtvis kallar den initiatoriska processen. Sjlva invigningen r allts brjan p en fas i livet som man skall g igenom, ofta mer eller mindre krisartat, innan man kan anses vara mogen att g igenom nsta invigning till nsta Grad, etc. 9. Frga: Vilken grad har du ntt inom Golden Dawn? Svar: Min Grad r endast av intresse fr mina medbrder och systrar. Till lsarna kan jag i alla fall sga att jag r Adept i Orden (den s kallade Andra Orden eller R.R. et A.C.). 10. Frga: Kan en medlem idag avancera till den hgsta graden? Vad jag har frsttt var de tre sista graderna onbara i den hr vrlden och reserverade fr den astrala under det ursprungliga Golden Dawns tid. Hur lng tid brukar det ta (tog det fr dig) att ta sig frn neofytgraden till att bli zelator? Svar: Ja, det gr att avancera till den hgsta Graden. Det tar dock i regel ett halvt liv eller lngre att avancera s lngt, om man r ihrdig. De tre sista Graderna (Magister Templi, Magus och Ipsissimus) utgr den s.k. Tredje Orden, en orden som faktiskt (dvs. fysiskt) existerar och r aktivt verksam nnu idag. Vr Orden (G.D. och R.R. et A.C.) har kontakt med Den Tredje Orden och om man har gjort det freskrivna arbetet i de frsta tv frberedande

Ordnarna, och dessutom bedmns vara lmplig, s erbjuds man p sikt invigning i Tredje Orden, som dock mste anses vara separat och oberoende av de andra tv Ordnarna (som r mera av en enhet) och dessutom anses vara betydligt ldre. Det stmmer allts inte, och har aldrigt ngonsin gjort i Ordens historia, att Den Tredje Orden skulle ha varit reserverad fr astrala eller uppstigna mstare. Detta r en rent teosofisk frstllning (som frmedlades genom H. P. Blavatski) och det r tyvrr en vanlig missuppfattning att man i Golden Dawn trodde det samma. Dion Fortune spred dock tyvrr sdana frestllningar, trots att hon var Adept i R.R. et A.C. Paul Foster Case (som grundade B.O.T.A.) kan ha gett sken av samma men samtidigt hvdade han att det var mjligt att trffa medlemmarna av Den Tredje Orden fysiskt, prata med dem ver telefon och ta med dem p restaurang, etc. Historien om Aleister Crowley och hans kontakt med Aiwass r ocks en sdan hndelse som leder till dylika missuppfattningar om Den Tredje Ordens sanna natur. Aiwass tror jag mera handlade om Crowleys egen Helige Skyddsngel. MacGregor Mathers har i alla fall aldrig hvdat att de var rent astrala entiteter. MacGregor Mathers var den i Orden (under tidigt 1900-tal) som, liksom Kenneth McKenzie innan honom, hade kontakt med Tredje Ordens Hemliga Ledare. Detta r fr vrigt samma Ledare som vr Orden idag har frbindelser med. De var och r ven idag fysiska personer, som dock till skillnad frn Ordens Adepter har uppntt msterskap ver sina liv. De r sanna alkemister. De fredrar att anvnda sitt fysiska medium i sitt umgnge med omvrlden men det hvdas att de besitter krafter som gr att de kan frmedla budskap p astral vg. Till skillnad frn Frsta- och Andra Ordnarna, som praktiserar de s.k. mnmysterierna, r Tredje Orden vigt t solmysterierna. Enkelt frklarat r Orden (allts de Frsta- och Andra Ordnarna) en reflektion av de mysterier som lrs ut och praktiseras i Tredje Orden, precis som mnen reflekterar solljuset. G.D. och R.R. et A.C. lr ut magi och alkemi som arbetar med analogier, medan den magi och alkemi som praktiseras i Tredje Orden arbetar med den sanna naturen i vad analogierna symboliskt och indirekt frsker frmedla. Orden har genomgtt en allmn reformation 1999, vilket terknyter till en gammal Rosenkorsisk tradition om att reformera Orden vart 111:e r. Senast var 1888 nr Golden Dawn grundades i London. Innan det var det organiserandet av Gold- und Rosenkreutz Orden i frimureriska former 1777. Innan det reformerades Orden 1666, osv. 1999 rs reformation har mycket handlat om att flytta stora delar av den magiska trningen som frut reserverades fr R.R. et A.C. (allts fr en Adeptus Minor) till den Yttre Orden eller Golden Dawn (Neofyt- till Filosofusgraden). Idag r det ett krav att hnge sig t magisk praktik som vida verstiger den niv som praktiserades innan 1999. Arbetet p Neofytnivn r dock inte srskilt omfattande; det blir betydligt mer av den varan i Zelatorgraden. Det normala idag r att det tar allt ifrn ett halvr till ett r att befordras frn Neofyt till Zelator. Fr mig tog det knappt tv mnader men d mste man komma ihg att detta skedde innan den allmnna reformationen. 11. Frga: Vad heter just din Golden Dawn-rrelse, varfr valde du just den, och vilken relation har den till andra Golden Dawn-rrelser? Vad skiljer dem t? Har ni ngon relation

till andra magiska och ockulta ordnar utver Golden Dawn-rrelserna, i s fall vilka och vilken relation? Svar: Den heter Hermetic Order of the Golden Dawn. Nr jag kom i kontakt med den var den nnu inte offentlig; Orden arbetade i det frdolda och det var en s.k. slump som gjorde att jag kom i kontakt med den. Nr jag gjorde det visste jag omedelbart att detta var den grupp som jag s innerligen hade skt efter och dr mina bner ntligen hade blivit besvarade. Jag tvekade inte en sekund och dessutom var detta den enda arbetande Golden Dawn-gruppen i Sverige, s det var inte s mycket att vlja mellan, frutom amerikanska Ordnar som erbjd korrespondenskurser. Fr att frklara fr lsaren om relationen med andra Ordenssllskap och vad som skiljer dem t mste jag frst frklara att det traditionellt finns en kontrollerande Grad som per automatik ger rtten att grunda ett Tempel inom Golden Dawn-traditionen; denna Grad r Adeptus Exemptus (eller 7= 4). Av de offentligt verksamma ordenssllskapen finns det idag tre huvudsakliga (enligt min personliga uppfattning) legitima brare av auktoriserad och/eller initiatorisk hrkomst frn MacGregor Mathers Golden Dawn-Order, och var och en av dessa hrkomster r unik. Den ena leds av Patrick Zalewski och kallas normalt fr den Nya Zeelendska traditionen, vilket r en kontinuitet av Hermetic Order of the Stella Matutina (den schismerande grupp som brt med MacGregor Mathers r 1900). Zalewski blev initierad till 7= 4 (Adeptus Exemptus) av ngon med samma Grad med namnet Jack Taylor, som inte hade ngon formell auktorisation att grunda Tempel, utver att han besatt minimigraden fr att kunna gra detta. Dessuom blev Pat Zalewski endast initierad direkt i 6= 5 som en freberedelse infr sin Adeptus Exemptus; innan detta hade han p egen hand befordrat sig sjlv frn 0=0 till 5=6 genom sjlvinvigning. Zalewski kallar sin falang fr Order of the Golden Dawn Inc. Patrick och hans ex-fru Cris har sedan sent 1980-tal skrivit flera bcker inom olika aspekter av Golden Dawn-traditionen och personligen anser jag dem vara mycket intressanta och fyllda med information som annorstdes inte kan finnas i Israel Regardies bcker. Patrick Zalewski driver fr tillfllet ett litet och inaktivt Tempel i Australien (dr han bor idag). Det finns ven ett av honom nyligen auktoriserat Tempel i Canada. De tar ut ganska hga avgifter av sina medlemmar men verkar utver detta representera en frhllandevis ren och trogen tradition, som dock inte har annammat den generalla reformationen anno 1999 och allts praktiserar i stort stt samma studieplan som fr hundra r sedan. Pat Zalewski har dock p egen hand utvecklat en korrespondenskurs fr samtliga grader i hans Inre Orden, R.R. et A.C., vilket ven sgs ha ambitionen att strcka sig till Den Tredje Ordens grader (Dessa har dock inget gemensamt med den verkliga Tredje Orden). Den andra Orden som har en mer eller mindre legtim hrkomst r baserad i Florida, U.S.A. ven den har sin hrkomst frn Stella Matutina, men genom Israel Regardie. Innan sin dd valde Regardie att 1982 initiera tv personer, en man och en kvinna, till Adeptus Minorgraden (5= 6). Dessa var Adam Forrest och Cris Monnastre; den senare den ende personlige lrjungen som Regardie ngonsin har haft. Regardie initierade dem trots vetskapen om att han inte hade ngon som helst auktorisation att gra detta p grund av att han sjlv endast var Adeptus Minor, en grad han hade erhllit frn Hermes Templet i Bristol 1935. Det r dock knt att Regardie vid detta tillflle knde minst tv stycken Adepti Exempti (7= 4) som kunde ha givit honom ngon form av muntlig fullmakt. Adam Forrest initierade senare en

person till Adeptus Minorgraden, en person som har kommit att leda denna moderna Regardiebaserade organisationen i U.S.A. I brjan av 1990-talet gick Cris Monnastre och denne person skilda vgar och den amerikanska avdelningen av det teruppvckta Golden Dawn splitterades i tv falanger. Den Regardiebaserade amerikanska gruppen r s vitt jag har frsttt inte s srskilt stor; den verkar begrnsa sig till ett par eller tre Tempel (varav ett finns i New York), med ett Modertempel frlagt i Florida. De tar dock inte ut ngra orimliga avgifter och representerar en mycket ortodox tradition, trogen den allmnna reformationen anno 1888. Denne person och hans fru r flitiga frfattare och de har gjort sig knda och erknda inom Golden Dawnvrlden frmst genom sina bcker. Det r denna falang som idag r Israel Regardie mest trogen, vilket tydligt mrks i deras litteratur. Den tredje legitima falangen r den som r centrerad kring David Griffin, den Orden som jag tillhr. Den hrstammar ursprungligen frn Cris Monnastre som personligen avancerade Griffin genom Graderna och som var hennes personlige lrjunge. Vid slutet av 1990-talet fick David Griffin kontakt med de franska Adepterna Nicolas Tereshchenko och Jean-Pascal Ruggiue som auktoriserade Griffins Orden i Mathers Alpha et Omega-tradition, som en direkt kontinuitet av Ahatr Templet Nr. 7 som de franska Adepterna terupplivade 1992 efter att ha blivit invigda till Adeptus Exemptus 7= 4 graden i det Londonbaserade Serapis Templet, vilket i sin tur hade en genuin hrkomst till bde Stella Matutina och Alpha et Omega (de tv Ordenssllskap som forfarde Golden Dawn-traditionen efter splittringen av Hermetic Order of the Golden Dawn r 1900), samt till A.E. Waites Fellowship of the Rosy Cross (vilket skiljde ut sig frn Stella Matutina r 1903). Jean-Pascal Ruggiu hade dock redan 1980 blivit invigd i The Order of the Pyramid and the Sphinx, vilket var en legitim arvtagare till Alpha et Omega, och drefter varit med om att starta ett Golden Dawn Tempel i Strasbourg, tv r innan Regardie och Cris Monnastre terupplivade Orden i U.S.A. och Patrick Zalewski Orden i Nya Zeeland; ren mellan 1980 och 1982 utgr allts en milstolpe i Golden Dawns historia! Den hrkomst som kommer genom Paris r betydligt mera legitim n den som kommer genom Regardie, d den r officiellt sanktionerad av ldre Adepti Exempti i England (mer om detta i nsta frga). Det som skiljer Zalewskis Orden och den amerikanska frn Griffins r att de inte har fljt de bud som den senare har stllt med den allmna reformationen anno 1999. Det innebr ven att alkemin inte r lika mycket i frgrunden som i vr Orden, ven om Zalewski frvisso lr ut grundlggande spagyrisk praktik (vxtrikets alkemi). Vidare etablerade David Griffin och Jean-Pascal Ruggiu en frnyad kontakt med den Tredje Orden som gav MacGregor Mathers grundmaterialet att bygga R.R. et A.C. p och Kenneth MacKenzie att skriva riktlinjerna fr G.D. Detta innebr att den Orden som representeras av David Griffin r den enda som kan erbjuda rituell invigning i samtliga 11 Grader inom Golden Dawn-systemet s som det ursprungligen var tnkt, frn Neofyt 0= 0 till Ipsissimus 10= 1. Detta innebr att Griffins organisation r den enda av de tre som i sina hgsta grader (Den Tredje Ordens tre grader) praktiserar den s.k. inre alkemin (mer om inre alkemi senare). Denna Tredje Orden har helt lmnat bruket av frimureriska invigningsriter och praktiserar inte Golden Dawn-traditionens yttre eller Lunara mysterier, men r trogen den gamla

hermetiska och alkemistiska traditionen frn antikens Egypten som ligger bakom Golden Dawn. I vrigt finns det mnga likheter organisationerna emellan. Samtliga tre Ordnar initierar alla kandidater i fysiska Tempel efter att de har prvats rigorst p sina kunskaper, allt enligt gammal sed. Alla tre strvar ven efter att bevara traditionen ren frn frmmande influenser, ssom sterlndska filosofier och tekniker eller Thelema (den religion som grundades av Aleister Crowley). David Griffin och Jean-Pascal Ruggiu har frvisso integrerat ldre Rosenkorsiska frlagor med Golden Dawn-traditionen, men eftersom dessa traditioner till stora delar har varit ursprunget till den klassiska Golden Dawn-traditionen mste dessa anses vara i harmoni med varandra. Det finns fler organisationer som anvnder sig av orden Golden Dawn i sitt namn och i sin marknadsfring men eftersom jag inte anser dem vara egentliga arvtagare till Mathers ursprungliga Orden s lmnar jag dem drhn. Dessa organsiationer integrerar dessutom ofta frmmande element med Golden Dawn-traditionen, ssom astral invigning, sterlndska tekniker, Thelema, Memfis & Misraim, etc. Vr Orden har inga officiella relationer till ngon av de Ordnar som jag nyss rknade upp. Vi har dock vnskapligt frhllande med andra Ordnar, bde inom Golden Dawn-traditionen och i angrnsande traditioner. Den frsta och frmsta r Jean-Pascal Ruggius Ordre Rosicrucien de l'Alpha & Omega, Temple Ahatr No. 7. En annan r den franska Ordens representant i U.S.A., Robert Word och hans August Order of the Mystic Rose vilket praktiserar en intressant amalgam av Golden Dawn-traditionen och B.O.T.A.. En tredje grupp r Jean de Cabalis Whare Atua Research Temple, nnu en legitim arvtagare till Stella Matutina i Nya Zeeland. Vi har ven kontakt med andra traditionella grupper inom Golden Dawn-samhllet som har valt att vara anonyma och som p ett eller annat stt har en hrkomst till det ursprungliga Hermetic Order of the Golden Dawn. Sanningen r den att de offentliga ordenssllskapen blott utgr toppen av ett isberg; det finns mnga andra privata Tempel utspridda ver Europa och U.S.A. som verkar i det frdolda, vilket besitter bde autentiska hrkomster och dokument frn den ursprungliga Orden. Till skillnad frn den allmnna uppfattningen dog inte Tempelverksamheten i och med Ordens upplstning vid 40-talet, utan fortsatte i olika former i privat regi. Det finns ett dolt ntverk som sammanbinder dessa Tempel med varandra i olika omfattning och vi har frbindelse och utgr en del av detta omfattande ntverk. 12. Frga: Varifrn hrleder ni (du och din rrelses medlemmar) just er Golden Dawngrupps ursprung? Hur gammal r er frening och vem/vilka startade den? Svar: Vi hrleder vr Orden till de gamla Rosenkorsbrderna. Det som nu fljer r den traditionella historiebeskrivningen i sammanfattad form. Jag vill terge den fr att lsaren skall f en helhetsfrstelse fr Golden Dawn i allmnhet och den grupp som jag tillhr i synnerhet. Rosenkorstraditionen grundades enligt myten i Tyskland av Christian Rosenkreutz under tidigt 1400-tal. Christian Rosenkreutz sgs ursprungligen ha varit en munk som lmnade sitt kloster och begav sig p en pilgrimsfrd till det heliga landet, vilket var en brjan p en flerrig andlig resa dr han blev initierad i flera Tempel som bevarade Ordens tradition mer

eller mindre intakt. Denna fascinerande myt ger oss en fingervisning om var alltihop hade sin brjan. Enligt en annan minst lika intressant frklaring till Rosenkorstraditionens historiska rtter florerade i 1700-talets Tyskland. Denna tradition frtljer oss om att Orden hade sitt ursprung bland vissa prster i Alexandria vid tiden strax fre Kristi fdelse, som efter att de hade konverterat till kristendomen strax efter Jesu dd utvecklade en unik form av kristen hermetism. Denna tradition bevarades sedermera av araberna som utvecklade den vidare och gav den en lokal arabisk prgel. Nr Tempelherre-Orden sedan under korstgen mtte den arabiska hgkulturen blev mnga av de kristna Tempelherrarna djupt pverkade av dess visdom och lra. Det r ven hgst troligt att flertalet av dem, liksom mytens Christian Rosenkreutz, blev initierade i olika hermetiska Tempel. Denna mysterietradition assimilerades sedan av dessa korsfarare som p sikt bildade en viktig del av Tempelherre-Ordens lror och invigningssystem. Denna radikala utveckling av Orden fll dock till fga bland det katolska kristna prsterskapet. Nr Tempelherrarnas Orden r 1314 av pven Klemens V frbjds och frklarades som heretisk flydde flertalet av dem till Skottland, efter att deras stormstare Jaques de Moley p order av den franske konungen blev brnd p bl tillsammans med sina nrmaste mn. Dr grundade dessa riddare dels Rosenkors-Orden som en esoterisk mysterieskola men samtidigt med denna ven en tidig fregngare till Frimureriet som en yttre frgrd till rosenkors-mysterierna. Slunda kan bde Rosenkors-Orden och Frimurareorden finna sitt ursprung i Skottland och hos Tempelherrarna, i alla fall om vi skall tro de tyska Rosenkorsarna frn 1700-talet. Rosenkors-Orden var med strsta sannolikhet till en brjan en tmligen lst sammansatt grupp med mn som hngav sig t de hermetiska konsterna, som att framstlla De Vises Sten. Den har sina rtter i Egypten och Kaldeen och vidare genom den kultur som spreds frn Grekland och Rom till vriga Europa. Den var dock en hgst hemlig historia, inte minst p grund av den katolska kyrkans instllning och dess svek mot Tempelherrarna, ett minne som antagligen fortfarande sved i den nya generationen av medlemmar. Rosenkors-Orden valde dock att inte gra sig till knna frren under det tidiga 1600-talet d en serie om tre manifest publicerades, Fama Fraternitatis, Confessio Fraternitatis samt Christian Rosenkreutz Alkemistiska Brllop, som samtliga skrevs p tyska (och latin) som originalsprk. Efter knappt 100 r av tystnad gjorde sig Orden terigen offentlig r 1710, nu som Glden und Rosenkreutz Orden, genom skriften Den Sanna och Fullstndiga Frberedelsen av De Vises Sten genom Guld- och Rosenkors-Orden. r 1777 proklamerades en allmn reformation som anpassade Orden till mer moderna frimureriska former, som var hgsta modet bland slutna sllkap under denna period, och som utmynnade i Gold- und Rosenkreutz Orden. Frimurareorden ansgs av dem som en passande frgrd till Rosenkorsets mysterier att finna lmpliga kandidater och endast en Msterfrimurare tillts drfr bli invigd. Orden pstod sig besitta alkemins innersta hemligheter och vckte drigenom stor uppmrksamhet. Orden blomstrade nu i Tyskland under de fljande knappa 50 ren och drog till sig flera bermda och mktiga mn, bl.a. regeringsrepresentanter ssom Prinsen Frederick-William II, brorson till Fredrick den Store. Den blev snabbt en dominerande faktor ver hela det tyska frimureriet och dess inflytande ndde ven Sverige och Ryssland. Guld- och Rosenkors-Orden gav ven upphov till Asiatiska Brdraskapet, som fr frsta gngen tillt judar att bli medlemmar. Denna senare Orden tog stora influenser frn den Qabalah som d florerade i Polen och brjade fokusera mera p teurgi vid sidan om alkemin.

Flera av de Asiatiska Brderna var med och grundande frimurarlogen LAurore Naissante (Den Gryende Morgonrodnaden) 1807 i Frankfurt-am-Main. Det unika med denna Frimurarloge (som p tyska kallades Loge sur aufgehenden Morgenrothe) var att den fr frsta gngen tillt judar bland sin medlemsskara, ngot som var otnkbart bland det annars s konservativa och kristna tyska frimurarna. Till en brjan var denna unika loge drfr auktoriserad av den franska Grand Orient men efter en brytning med denna blev LAurore Naissante sedermera auktoriserad av den Brittiska Storlogen i London, nrmare bestmt r 1817. Den form av Hermetisk Qabalah som praktiserades bland de Asiatiska Brderna lrdes ut ven i denna loge. Nr det Asiatiska Brderna dog ut som organisation runt sekelskiftet verlevde dess tradition i stora drag genom denna frimureriska loge. Frimuraren Kenneth McKenzie blev p 1840-talet invigd av en kontinental rosenkorsisk Adept i det dvarande sterike-Ungern som hade frbindelser med denna Loge och dessutom besatt en initiatorisk hrkomst frn Guld- och Rosenkors Orden och Asiatiska Brderna. Denne Adept, som McKenzie kallade fr Greve Apponyi, var en representant fr en hemlig grupp som fregick Guld- och Rosenkors-Orden och utgjorde en del av den lst sammansatta rrelse som idag kallas fr Den Tredje Orden. Det var denna samlade informationen som McKenzie anvnde sig av nr han tecknade ner det fr Golden Dawn-traditionen fundamentala dokument som har kommit att kallas fr Siffer-manuskripen. Tillbaka i England bildade han The Society of Eight och hade ven en tmligen stor pverkan p Robert Wentworth Littles frimureriska organisation Societas Rosicruciana in Anglia (S.R.I.A.) som grundades 1867. En annan tydlig hrkomst till McKenzies grupp var Sociatas Rosae+Crucis. Dr. Sigismund Bacstrom blev 1794 initierad i detta brdraskap av Greven Louis de Chazal p n Mauritius. En alkemistisk cirkel var aktiv och ledd av Bacstrom under brjan av 1800-talet. Det unika med denna Orden var att den ven tillt kvinnor i dess led. Vidare existerade ett alkemistiskt samarbete mellan Bacstrom och Fredrick Hockey. Den sistnmde blev sedermera medlem av McKenzies Society of Eight, ven den ppen fr kvinnor. Inom Golden Dawn-traditionen kallas denna grupp Hermanubis Tempel Nr. 2. Denna frandledde Isis-Urania Tempel Nr. 3 och den allmnna reformationen 1888, vilket leddes fram av frimurarna och S.R.I.A.medlemmarna William Wynn Westcott (som ven han var medlem i Society of Eight) och Samuel Liddell MacGregor Mathers. Hermetic Order of the Golden Dawn var fdd, en legitim kontinuitet med och hrkomst av Rosenkors-Orden av de ursprungliga manifesten frn 1600-talet. r 1891 etablerade den nya Orden en kontakt med de kontinentala Adepterna som tidigare hade givit McKenzie sitt material, genom MacGregor Mathers. I brjan av 1900-talet bytte Mathers namn p Orden efter den stora schismen i London till Roscicrucian Order of Alpha et Omega. Orden var verksam fram tills 1940-talet men sjlvdog till slut p grund av Israel Regardies publicering av Stella Matutinas samlade corpus i boken The Golden Dawn. ven Stella Matutina avvecklade sin verksamhet, med undantag av det ensamma och isolerade Templet p Nya Zeeland som inte avvecklade sin verksamhet frren 1978. Det fanns dock Adepter frn bde Stella Matutina och Alpha et Omega som fortsatte verksamheten tillsammans i hemliga och autonoma Tempel i England. Ett av dessa r fortfarande aktivt idag. Ett par franska Golden Dawn-studenter och alkemister, Nicolas Tereshchenko och Jean-Pascal Ruggiue blev 1992 upptagna till 7= 4 i detta Tempel och fick av dess Adepter uppgiften att teruppliva Mathers gamla Tempel i Paris, Ahatr Nr. 7. Vr Orden har sin hrkomst och auktorisation frn detta franska Tempel.

Som jag nmnde i ett tidgare svar s fick min Orden denna hrkomst i ett senare skede. Innan detta auktoriserade amerikanskan Cris Monnastre sin landsman David Griffin att starta ett Tempel i Sverige i mitten av 1990-talet. I praktiken kan man anse att en ny Orden grundades i samband med detta. Denna har varit verksam i Sverige sedan dess; min egen trning inom magin och till Adeptskapet har sttt under David Griffins personliga versyn sedan starten i mitten av 90-talet. Sedan reformationen 1999 har vr Orden frodats och spridit sig till andra delar av Europa och ven tillbaka till Amerika. Den har idag aktiva Tempel i dessa delar av vrlden. Vid sidan av detta har Orden startat en internetbaserad skola fr att tillfredsstlla de medlemmar som inte har tillgng till eller bor fr lngt ifrn ett fysiskt Tempel. Dock s mste alla medlemmar ta sina Grader fysiskt i ngon av de aktiva Tempel som finns idag. Ordens ledare, eller Magus Supremus, r slunda David Griffin. Det r denne person som har gjort Orden till vad den r idag. S p stt och vis mste han anses vara grundaren av denna Orden. Eftersom Orden grundades av honom i Sverige, och var verksam endast hr under ett flertal r, s har den svenska jurisdiktionen erhllit en speciell stllning och respekt inom Orden som r unik. Den svenska Orden verkar autonomt fr att kunna anpassa sin lroplan efter svenska frhllande och svenska studenters mentalitet, vilket skiljer sig t en hel del frn exempelvis amerikanska medlemmar. 13. Frga: Vilken definition av magi anvnder ni/du? Svar: Jag tycker att Aleister Crowleys definition r ganska bra: Magin r Vetenskapen och Konsten att skapa Frndring i enlighet med Viljan. Konkret handlar magi ganska mycket om att trna sin koncentrationsfrmga och viljekraft. Men denna definition har sina begrnsningar genom att gra begreppet s vitt s att den omfattar i stort stt alla viljemssiga och medvetna handlingar i vardagen, i var mans liv. ven om detta r en sanning s r begreppet tmligen opraktiskt nr det kommer till att definiera vad det r som gr Ordens initierade unika i frhllande till sin omgivning, frutom att de har ett trnat sinne fr att rikta fokus och viljekraft. Min egen personliga definition r att Magi r tillmpad mytologi. Till skillnad frn att studera mytologi (vilket Ordens studenter frvisso ocks gr) s gr den initerade lngre och anvnder sig av sina kunskaper i det praktiska magiska anvndandet. Detta innebr konkret att magikern kallar olika krafter som korresponderar med olika arketypiska gudar (som allts ofta har korsreferenser mellan olika panteoner), och att denne i detta s fullstndigt som det gr identifierar sig med den srskilde guden som korresponderar med den kallade kraften. Exempelvis r den egyptiska gudafloran en hgst levande realitet fr vra initierade, till skillnad frn den livlsa och torra bild som exempelvis en religionsvetare eller arkeolog har. Som en analogi kan man g till historieforskningen. En arkeolog av den klassiska skolan borstar av och studerar det som han har grvt fram fr att genom sin anaytiska frmga dra olika slutsatser om ett visst utdtt folks seder och bruk. En reenactor (eller levande historiker) brukar sig av tillmpad arkeologi, dvs. han lever som de mnniskor han studerar under ett antal dagar fr att genom ett hermaneutiskt frhllningsstt f en mera djuplodad och direkt kunskap om hur det kan ha varit att leva som en historisk mnniska. Magiker motsvarar dessa reenactors; vi levandegr gudarna.

En av vra medlemmar definierar detta p fljande stt: Magi r konsten eller frmgan att genom en andlig tradition, tro eller ppenhet, medvetet skapa spr i det undermedvetna som ska leda till vissa reaktioner och aktioner, inom och utom den personliga sfren och p olika plan, fr att tillsynes spontant verka mot ett uttalat ml. Detta leder naturligt in p syftet med magin. Den magi som Ordens initierade nstan utan undantag praktiserar r den s.k. Teurgin. Detta r den s.k. Hgmagin eller gudsmagin dr magikern strvar efter att kalla det gudomliga in i sig sjlv, sin personlighet och kropp. Vra initierade anvnder sig allts av magin inte fr att bli skickliga mentala gymnaster med vermnsklig koncentrationfrmga och viljestyrka, per se. Detta r bara medel till att uppn det egentliga mlet; kunskap och konversation med Den Helige Skyddsngeln, och i frlngningen att bli ett med Gud. Vra initierade lr sig slunda att alltid kalla det hgsta namnet som de knner till fr Gud, i alla srkilda magiska operationer, oavsett vad ritualens intention mhnda skulle kunna vara. 14. Frga: Vilka skrifter anvnder ni er av? Svar: Det hr r en frga jag egentligen inte kan svara p, eftersom jag d hade avsljat delar av vr studieplan. Jag vill dock nd framhva David Griffins bok Ritual Magic Manual A Complete Course in Practical Magic (Golden Dawn Publishing, Beverly Hills, CA. ISBN 09658408-9-1) som vr Orden rekommenderar fr icke-medlemmar som strvar efter att kvalificera sig fr upptagning till R.R. et A.C. Denna r svr att f tag p idag, men begagnade exemplar gr fortfarande att finna. Boken r (i min mening) den ultimata manualen fr ceremoniell magi inom Golden Dawn-traditionen, dr de flesta viktiga aspekter av den magiska praktiken frklaras i detaljerade ritualbeskrivningar som strcker sig ver alla viktiga hierarkier; Element, Planeter, Zodiaken och Sefiroth. Det finns ven ett kapitel om demonisk evokation, praktisk eller talismanisk magi, samt detaljerade faktauppgifter om korrespondenser, samt en utveckling av den s.k. Henokianska Magin fr att omfatta ven Planeter och Zodiaken, frutom De Fem Elementen. Tillsammans med Israel Regardies The Complete Golden Dawn System of Magic (New Falcon Publications, Las Vegas, NV. ISBN: 1-56184-037-8), alternativt The Golden Dawn (Llewellyn, St. Paul, MN. ISBN: 0-87542-6638), r det allt vad en aspirerande ceremoniell magiker och blivande Adept behver. Dock r vr Ordens instllning att det inte gr att erstta en verklig invigning, utfrd av ett Tempel, med enkom eget arbete. Alla vra kandidater mste invigas i alla Grader, i ett auktoriserat Tempel, innan de kan anska om upptagning till R.R. et A.C. (Andra Orden). Det finns dock inga regler utan undantag; ven vr Orden tar sig rtten att initiera vem som helst till Adeptus Minor, ven om de ej r medlemmar av Den Yttre Orden (G.D.), om Den Andra Ordens Ledare anser att de verkligen r kvalificerade fr detta. Det mste dock understrykas att detta i vr Orden inte anses vara ngon gense norm. 15. Frga: Hur balanserar ni teori och praktik (studier och ritual)? r det ena viktigare n det andra? r bda viktiga fr att stiga i graderna? Svar: Idag lgger Orden en strre tonvikt p praktik jmfrt med teori i den Yttre Orden. Man behver dock assimilera minst lika mycket teori som man behvde innan reformationen 1999, och lite mer drtill eftersom praktiken har blivit s omfattande. Fr att f en frstelse fr vad det r man praktiserar behver man assimilera en hel del faktakunskaper som frut endast var reserverade fr Adepter. Att g igenom den Frsta (eller Yttre) Orden idag r allts mycket

mer omfattande sedan reformationen 1999 och motsvarar ungefr vad man frvntade sig av en nybliven Adept i MacGregor Mathers Golden Dawn. Arbetet i R.R. et A.C. r mycket mer omfattande avseende ceremoniell magi eller teurgi jmfrt med innan den senaste reformationen och inbegriper numera ven praktisk laboratorie-alkemi. Hr r frhllandet mellan praktik och teori nnu mera ojmt; frutom studierna av klassiska alkemistiska verk ligger nstan all tonvikt p praktisk teurgi och alkemi. 16. Frga: Betraktar du/ni er som kristna? I s fall, r er kristendom annorlunda den konventionella? Tror ni t.ex. p reinkarnation? Ser ni Golden Dawn som en esoterisk sida av kristendomen? Svar: Man behver inte vara troende kristen fr att bli medlem i Orden. Dock r Graderna i R.R. et A.C. (Adeptus-Graderna) kristna till sin natur. Eftersom Orden r en direkt avkomma till de gamla Rosenkorsarna p 1600- och 1700-talet r kristendomen den religion framfr alla andra som hamnar i fokus. Dock erknner Orden till fullo den frkristna historien som ursprunget till den Hermetiska traditionen. Drfr utgr den egyptiska panteonen en viktig del av det teurgiska arbetet. Personligen tycker jag att det r en god balans mellan hedendom och kristendom i Orden. Orden erknner i synnerhet Den Dde och teruppstndne Guden som en central kraft till upplysning. Denna har tagit olika former i olika kulturer; Osiris i Egypten, Mithras i Persien, Backus/Dionysos i Grekland och Rom, Kristus i Europa, etc. Eftersom Rosenkors-Orden, och senare ven Golden Dawn, har framvuxit i en kristen kultur och utvecklats av troende kristna har just den sista inkarnationen av Den Dde och terupptnde Guden tagit fretrde, s ocks i vr Orden. Men man anvnder ven flitigt Osiris som symbol; det finns vldigt mnga mytiska paralleller mellan Osiris och Jesus Kristus. Vi kallar den ocks fr Kristuskraften och evangelierna frtljer oss om de myter som associeras med denna kraft till personlig frlsning och upplysning. P s stt har Orden nrmast en Gnostisk syn p Kristus och de myter som omger honom. Han r var mans egendom och utgr den arvsrtt som man kan finna i sig sjlv, utan att behva g genom en yttre kyrka eller ett prsterskap. I Orden utvecklar man sig sjlv till prst eller prstinna och verser sin egen frlsning. Personligen har jag anammat en strre kristen vrldssyn n som kanske r normalt i Orden, ven om det inte alls r ovanligt att man blir troende Kristen nr man arbetar med dessa krafter. Jag skulle vilja sga att det r ett naturlig resultat av Ordens invigningssystem, i synnerhet i de hgre Graderna. Jag, och flera med mig, ser Orden som ett ganska typiskt uttryck fr esoterisk kristendom. Det r populrt idag, sedan den magiska trenden teruppvcktes under 60-talet, att anamma ett Crowleyanskt sekulariserat perspektiv p Golden Dawn. Israel Regardie r ocks skyldig till detta eftersom han har sina rtter i Crowleys tradition. Det innebr att mnga samtida studenter av Golden Dawn-traditionen mer eller mindre medvetet har frskt att bortse frn den kristna symboliken i traditionen och istllet betona de hedniska elementen, som en slags motreaktion till den torra och i deras gon livshmmande kristna reglionen. Personligen anser jag det vara ett uttryck fr sjlvbedrgeri. De kristna inslagen i ritualerna, ven i Yttre Orden, r tydliga. Det r inget man kan borse ifrn. tminsone mste man ha en ppen syn fr och

acceptans fr kristen symbolik och nomenklatura. Har man problem med detta (vilket man ju har om man har det sekulariserade eller hedniska perspektivet) kan man inte ta till sig Golden Dawns initiatoriska process p ett optimalt stt. D r det bttre att vlja en annan tradition. Vr Orden erknner de kristna rtterna i Golden Dawn och hymlar inte med detta. Det r dock viktigt att ppeka att Orden respekterar varje medlems egna religisa vertygelse och lter denne sjlv bilda ett eget frhllningstt till kristendomen. Man behver allts inte tillhra en kristen frsamling och kan t.o.m. tillhra en annan religion n den kristna. Man mste dock som sagt vara ppensinnad fr vissa kristna frestllningar och erknna dem som reella och viktiga krafter som arbetar fr ens personliga upplysning (eller frlsning). Om ens religion eller personliga vertygelse ser p detta som ett problem s r inte vr Orden lmplig som ett medel mot andligt uppnende. Ett exempel p Ordens respekt fr medlemmens personliga vertygelse och religisa integritet, men ven p att det finns en s.k. muntlig tradition och kutym nr det kommer till vissa religisa frestllningar, r just frgan om reinkarnation. Det finns egentligen inte ngot reellt behov av en tro p reinkarnation fr att kunna ha en frstelse fr tervndandets Vg (det begrepp som ofta anvnds p arbetet med att etablera en direkt kontakt med Gud). Inte heller finns det ngra konkreta teoretiska belgg fr att Golden Dawn traditionen ger ngon egentlig reinkarnationslra, frutom ngra enstaka indirekta referenser. Det r i alla fall ingen fundamental lra. Men trots detta omfattar samtliga dess medlemmar (utan undantag) en tro p reinkarnation, och mnga av dess medlemmar sker att finna belgg fr detta i Bibeln, Egyptiska Ddsboken, i Qabalah, i hermetiska skrifter och andra viktiga klassiska esoteriska verk, etc. S ven om Orden officiellt inte str fr denna frestllning s tror alla dess medlemmar p reinkarnation. 17. Frga: Vad har Thelema och Aleister Crowley med Golden Dawn att gra? Finns det ngra likheter eller skillnader mellan Golden Dawn och Thelema? Svar: Mina egna uppfattningar r ganska partiska men r andra sidan ganska representativa fr den allmnna uppfattningen inom Golden Dawn-samhllet. Aleister Crowley var en tidig medlem i det ursprungliga Hermetic Order of the Golden Dawn under ren strax innan och efter frra sekelskiftet. Han var instrumental i den stora strid som ledde till brytningen inom Orden r 1900. I denna strid tog Crowley parti med MacGregor Mathers, bara fr att ngra r snare frkasta sin forne mstare och lrare p det mest paranoida stt. Nr han ngra r senare brjade publicera delar av Golden Dawns magiska och rituella system i sitt periodiska organ The Equinox mttes de tv i en rttegngstvist, som fll ut till Crowleys frdel. Angende vilken grad som Aleister Crowley ndde inom Golden Dawn tvistar de lrde om. De flesta antar att han ndde till Adeptus Minor 5=6 Graden, mest fr att han sjlv gng p gng pstr detta i sina skrifter, men problemet med detta antagande r att det saknas ngra dokumenterade bevis som kan backa upp detta pstende. I det Tempel (Ahatr Nr. 7) dr han psttts ha invigts till 5=6 saknas det ngra noteringar i protokollen som ver huvudtaget bekrftar detta. Frgan r sledes ppen ven om man kan anta att Crowley fick sin 5=6 av Mathers p ngot stt, d han skickades till London fr att lgga beslag p Adepternas Valv och rtta in de upproriska Adepterna i ledet.

Avseende det som skiljer ut Thelema frn Golden Dawn kan man se den senare som en mer neutral tradition. Thelema r G.D. fast sett genom ett tjockt filter med namnet Aleister Crowley. Golden Dawn arbetar mer utifrn ett kristet esoteriskt frhllningsstt medan Thelema revolterar mot kristendomen genom sin symbolik; Thelema r mer hedniskt och blandar in mycket mera sterlndskt i sitt system av ceremonimagi. Thelema anvnder sig vidare av ett i jmfrelse med Golden Dawn utsptt och fr Thelema anpassat teurgiskt system; Golden Dawns teurgiska system r mer avancerat och komplicerat, djupare helt enkelt. Thelema lgger dessutom mer fokus p de mrkare (goetiska) sidorna av ceremoniell magi; man flrtar med de mrka krafterna. Golden Dawn fokuserar p Ljuset (L.V.X.) och "leker" aldrig med de magiska krafterna. Fr att anvnda en musikalisk metafor r det mera "rock'n'roll" i Thelema; Golden Dawn r "klassisk" musik. Thelema har mer drag av tonrsrevolt; Golden Dawn upplevs som mognare. Som man enkelt kan utlsa i mina ord r det svrt att frhlla sig till denna frgan utan att blanda in sina hgst personliga sikter. En Thelemit skulle troligvis presentera en annan syn p det hela, bl.a. att Golden Dawn r "old eaon" (den gamla tidseran) medan Thelema representerar "the new eaon", den nya tidens anda; "Horus har rvt Osiris p tronen". Jag rekommenderar att man tar kontakt ngon representant hos O.T.O., den organisation som frmst fretrder Thelema och Crowleys filosofi idag, om man vill f ut mera och ett annat perspektiv i jmfrelse med mina pstenden ovan. Det gr dock ganska bra att blanda traditionerna s lnge man inte vljer att inviga sig i ngot av dem och deras respektive ordenssllskap. Ssom solomagiker kan man dock arbeta och plocka det som man tycker passar ens personliga preferenser. Det existerar dessutom en syntes som kallar sig Open Source Order of the Golden Dawn. Det r varken en renodlad Thelemisk organisation (ven om den erknner "Lagens Bok") som Crowley skulle ha visualiserat det; inte heller r det en Golden Dawn-organisation vrt namnet. Det r snarare en hybrid som har hittat sin egen strmning (eller sker efter sin egen identitet). Det finns ven en gammal orden kallat Thelemic Order of the Golden Dawn, men den verkar vara ngot av en enmansorden idag. 18. Frga: r alkemi ngot centralt fr din Golden Dawn-gruppering? r det viktigt fr Golden Dawn i allmnhet? r det centralt fr att stiga i graderna? Svar: Alkemin blir central frst nr man antrder Den Andra Orden (R.R. et A.C.). Vra Adepter r inte blott magiker utan ven alkemister. Det r detta som skiljer ut vr Golden Dawn-gruppering gentemot de vriga. Sedan reformationen 1999 har inte enbart betydande aspekter av det tidigare R.R. et A.C.s teurgiska system blivit utflyttat till Den Frsta (eller Yttre) Orden (eller G.D.). Vidare har det nya och reformerade R.R. et A.C. erhllit ldre och i vissa aspekter hittills opublicerade Rosenkorsiska element, dr just alkemin utgr ett sdant mne. De andra Golden Dawn falangerna begrnsar sin alkemistiska praktik till det vldigt intressanta (men sllan anvnda) Z-2 dokumentet (som beskriver en alkemistisk ritualformel) och den spageri (eller vxtalkemi) som finns att hitta i publicerad skrift ssom Frater Albertus Alchemists Handbook: Manual for Practical Laboratory Manual (Weiser, York Beach. ISBN: 0-87728-655-8) och Manfred M. Junius The Practical Handbook of Plant Alchemy: An

Herbalists Guide to Preparing Medicinal Essences, Tinctures, and Elixirs (Healing Arts Press, Rochester. ISBN: 0-89281-485-3). ven om dessa bcker frvisso r utmrkta som manualer fr vxtrikets alkemi s begrnsar vr Ordens alkemistiska trning sig inte till detta. Det omfattar delvis opublicerade aspekter av alkemi, bde inom vxt-, mineral- och djurrikena. En annan och nnu viktigare aspekt r den inre alkemin dr alkemisten inte lngre anvnder sig av ett laboratorium med flaskor, smltdeglar och ugnar, eller analogiernas mysterier (mnmysterierna), utan utgr frn sin egen kropp som laboratorium. Istllet anvnds den heliga sexualitetens och krlekens mysterier (solmysterierna) och den hemliga inre elden. Vr Orden anser dock att den initerade mste genomg en rituell och alkemistisk reningsprocess genom de lunara mysterierna i G.D. och R.R. et A.C. innan han eller hon kan passera avgrunden till Den Tredje Orden och dess solara mysterier. 19. Frga: Vilken funktion fyller alkemi i ditt/ert magiska arbete? Svar: Alkemin syftar till att separera det fina frn det grova, som Smaragdtavlan s fint uttrycker det. Dess uppgift r att frfina materian och i synnerhet den initerades kropp. Detta grs genom den fundamentala processen dr (a) ett mne separeras p sina grundlggande bestndsdelar (Kvicksilver, Svavel och Salt); Essensen sublimeras frn kroppen, (b) Saltet renas, och (c) allt terfrenas till en syntes av hgre ordning. Ofta upprepas denna process flerfaldigat fr att dels ka reningsgraden och dels ka mnets medicinala potens. I frlngningen framstlls en sten som r typisk fr just det speciella riket som mnet hr hemma i. Denna sten har antingen speciella medicinala frmgor eller kan i vissa fall ven transmutera ett annat mne (eller med andra ord lka det) till sin hgsta potential. Nr medlemmen arbetar med den yttre alkemin s frbinder han eller hon sig med denna process och initierar en parallell inre reningsprocess. Dessutom anvnder alkemisten sig av de mediciner och elixir som framstlls fr att lka sin kropp och underltta dess frdling. Som jag nmnde ovan r allt detta dock en frberedelse eller ndvndig rening fr att kunna arbeta med de krafter som motsvaras av de Solara Mysterierna. 20. Frga: Hur har alkemin pverkat dig? Svar: Alkemin har dels ftt mig att fst naturens sknhet, att inte frakta skapelsen; att se p den med ppna gon som i ett fallet tillstnd men med mjlighet till frdling. Den har frhjt min personliga hlsa; jag blir inte lika ltt sjuk och trots att sjukdomar kan g runt i familjen blir jag ofta inte pverkad. Alkemin r fr mig personligen den mest fascinerande aspekten av de hermetiska mysterierna och den stimulerar min vetgirighet och utforskargldje. Den hjlper mig ven att ha ett speciellt frhllningsstt till min omvrld och mig sjlv, eftersom alkemins teorier kan appliceras p mnniskan, hennes psyke och samhllet i sin helhet. Helt enkelt har den hjlpt mig till en strre helhetsfrstelse fr alla aspekter av tillvaron, fysiska som andliga.