1 SDERTRNS TINGSRTT Enhet 1 DOM 2013-09-30 meddelad i Huddinge Ml nr B 16825-12

PARTER (Antal tilltalade: 1) klagare Vice chefsklagare Johan Frigell klagarmyndigheten Sderorts klagarkammare i Stockholm Mlsgande Byggtech i Stockholm AB Vretensborgsvgen 30 A 126 30 HGERSTEN Fretrdd av klagaren Tilltalad JOEL Johannes Nils Robert Nahlin, 870502-4811 Frihetsbervande: Hktad F.n. Hktet Huddinge Offentlig frsvarare: Advokat Lars Thorolfson Upplands-Bro Advokatbyr Box 2067 196 02 Kungsngen

DOMSLUT Begngna brott Mordbrand Pfljd m.m. 1. 2. Tidigare utdmd skyddstillsyn undanrjs. (2011-11-23, SVEA HOVRTT AVD 4, B3871/11 ) Fngelse 4 r Pfljden avser ven brottsligheten i avgrandet 2011-11-23. Lagrum 13 kap 1 1 st brottsbalken

Andra lagrum som beropas 1. 34 kap 1 1 st 3 p brottsbalken 2. 34 kap 6 5 st brottsbalken

Postadress 141 84 Huddinge

Besksadress Bjrnkullavgen 5 A

Telefon Telefax 08-561 660 00 08-711 05 80 sodertorns.tingsratt@dom.se E-post: www.sodertornstingsratt.domstol.se

Expeditionstid mndag - fredag 08:30-16:00

2 SDERTRNS TINGSRTT Enhet 1 DOM 2013-09-30 B 16825-12

Skadestnd Joel Nahlin ska utge skadestnd till Byggtech i Stockholm AB med 22 200 kr jmte rnta p beloppet enligt 6 rntelagen (1975:635) frn den 20 juli 2013 till dess betalning sker. Frverkande och beslag I beslag tagen tndare frklaras frverkad. Beslaget ska best (Polismyndigheten i Stockholms ln, Farsta nrpolisomrde; beslagsliggare 20130201-BG18424 p 1). Hktning m.m. Joel Nahlin ska stanna kvar i hkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. Sekretess Sekretessen enligt 35 kap 13 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska best i mlet nr det gller uppgifterna i - lkarintyg enligt 7 lagen (1991:2041) om srskild personutredning, med undantag fr s. 1 - rttspsykiatrisk underskning, med undantag fr s. 1 Brottsofferfond Den tilltalade lggs att betala en avgift p 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersttning 1. Lars Thorolfson tillerknns ersttning av allmnna medel, efter rttelse p grund av felrkning, med 85 688 kr. Av beloppet avser 17 138 kr mervrdesskatt. 2. Kostnaden fr frsvaret ska stanna p staten.

3
SDERTRNS TINGSRTT Enhet 1

DOM 2013-09-30

B 16825-12

YRKANDEN M.M. klagaren har yrkat att Joel Nahlin ska dmas fr mordbrand och har ven framstllt yrkande om frverkande och om skadestnd enligt bilaga 1.

Joel Nahlin har vitsordat att han har anlagt branden men har bestritt ansvar fr brott. p den grunden att han, till fljd av psykisk strning i kombination med berusning, haft en frvrngd verklighetsuppfattning. En inre rst har sagt till honom att anlgga branden och han har trott att det var rtt och riktigt att gra det. Han har vidare bestritt ansvar p den grunden att han inte haft den insikten att branden innebar frstrelse av annans egendom och inte heller till att det innebar fara fr mer omfattande frstrelse av annans egendom eller fara fr andra mnniskors liv eller hlsa. Vidare har Joel Nahlin invnt att grningen ska rubriceras som grov skadegrelse eller mindre allvarlig mordbrand.

Joel Nahlin har medgett klagarens yrkande om frverkande.

Joel Nahlin har, oavsett utgngen i ansvarsfrgan, medgett att betala det yrkade skadestndet.

FRIHETSBERVANDEN Joel Nahlin har fr brott som prvats i denna dom varit frihetsbervad ssom anhllen eller hktad frn den 20 juli 2013, se bifogat avrkningsunderlag.

UTREDNINGEN klagaren har som muntlig bevisning beropat vittnesfrhr med Maria Mattsson och Niklas Tornius, som bda har trffat Joel Nahlin p brandplatsen och pratat med honom, polisassistenten Alvaro Torres som kommit till brandplatsen och dr p plats hrt Joel Nahlin, ke Westman som r yttre befl vid Storstockholms brandfrsvar men som inte var med under insatsen samt Kaj Silverberg som har berknat kostnader som uppkommit p grund av branden och berknat kostnader

4
SDERTRNS TINGSRTT Enhet 1

DOM 2013-09-30

B 16825-12

om branden hade spridit sig. Som skriftlig bevisning har klagaren beropat protokoll ver brandorsaksunderskning, sakkunnigutltande frn Storstockholms brandfrsvar, del av insatsrapport frn Storstockholms brandfrsvar, karta med ifyllda uppgifter avseende aktuellt omrde p mmebergsgatan, analysprotokoll avseende Joel Nahlins mobiltelefon, utredningsuppgifter angende platser dr vissa av de fotografier som funnits i Joel Nahlins mobiltelefon r tagna, tv av Kaj Silverberg upprttade kostnadsberkningar samt kostnadskalkyl frn Ikano Bostad fr det fall branden skulle kommit att omfatta och frstra hela det nrliggande flerbostadshuset p mmebergsgatan. klagaren har vidare beropat syn p tv fotografier av branden. klagaren har ocks spelat upp vittnet Maria Mattssons inledande samtal med SOS och polisen.

Joel Nahlin har hrts ver talet.

De som hrts under huvudfrhandlingen har berttat i huvudsak fljande.

Joel Nahlin Han bor p Porlabacken tillsammans med Anna. Den aktuella kvllen fick han besk av en vn som ville festa. Han drack en eller tv l och ett par drinkar hemma hos honom. De kte sedan ver till en vn i Bandhagen som heter Mikael. Han tog med sig en liter vodka till Mikael som han delade p med kompisen. Han drack ven ett glas vin. De festade dr en stund och kte sedan vidare till en vn i Hagstra p Kilsmogatan. Nr han lmnade Kilsmogatan var tanken att han skulle hem. Han hade inte varit dr tidigare och visste drfr inte hur han skulle ta sig hem. Han minns inte heller hur han kom till Kilsmogatan fr han var full d. Han har minnen frn nr han gick ut frn lgenheten p Kilsmogatan men sedan minns han ingenting fram till att han kom till miljstugan. D vaknade han upp med en svrfrklarad knsla av att inte vara sig sjlv. Han hade en tro p att han hade ett hemligt uppdrag, som i en agentfilm. Han hade en inre knsla av att han skulle g upp fr backen mot barackerna. Han tror att han fotograferade miljstationen p grund av att de har

5
SDERTRNS TINGSRTT Enhet 1

DOM 2013-09-30

B 16825-12

problem med tervinning dr han bor och att de borde ta upp den frgan med hyresvrden. Han gick sedan frn miljstugan till barackerna dr han lyfte p staketet s det blev en glipa som han trngde sig igenom. Han gick upp p baracken via trappan och satte sig p taket. Han tryckte in lv i kanten mellan husen och tnde eld p det med en tndare. Han lade p lven i omgngar. Sedan lade han p en sladd. Anledningen till att han lade p sladden var fr att den alstrar mer energi vilket gr att det brinner bttre. Han vet inte om sladden brjade brinna eftersom det var s varmt d s han var tvungen att g ner. Han hade inte ngon tanke p att han skulle ringa till brandkren eller varna. Han vet inte exakt nr han fick tanken att elda men nr han var uppe p taket hade han knslan av att han hade ett uppdrag att elda upp baracken och att det var rtt. Han var som i en bubbla och hade inte ngon tanke p ngot runt omkring eller att det kunde sprida sig. Nr han hade kommit ner frn taket och stod innanfr staketet mtte han vittnet Maria. Han minns inte riktigt vad de sa till varandra d. Han gick sedan ut frn staketet och runt huset. Han pratade med henne igen och hon frgade om han hade ringt. Han svarade d att han hade ringt ven om han inte hade det eftersom han trodde att det var bst att sga s. Han frstod och tnkte inte p att folk kunde skadas av rken frrn han trffade Maria. Hon verkade ganska arg och han sa till henne att hon inte borde st i rken fr det r farligt. Han tnkte inte p sig sjlv utan det viktiga var att hon skulle stlla sig i skerhet. Ungefr d slppte den konstiga knslan. Han frstod vad han hade gjort och att det inte var rtt. Han gjorde inte ngra frsk att slcka elden fr det gick vldigt fort och nr han vl kom till insikt med vad han hade gjort hade han inte kunnat slcka den. Nr Maria hade gtt in knde han att han ville ringa till 112. D kom det en man med en hund som han gick fram till. Han frgade mannen om han hade ringt till 112 och han svarade att han inte hade gjort det. Eftersom Joel Nahlin inte hade uppfattat om Maria hade ringt till 112 s knde han att han skulle gra det. Han tog fram telefonen och ringde till 112 och pratade med dem en stund. Han beskrev fel adress men gav sedan luren till mannen s att han kunde frklara var de befann sig. Han hade troligtvis ringt till 112 ven om mannen med hunden inte hade varit dr. Han vet inte varfr han stannade under tiden nr brandkren var dr och

6
SDERTRNS TINGSRTT Enhet 1

DOM 2013-09-30

B 16825-12

slkte men han tror att han ville se vad som hnde. Nr polisen kom gick han drifrn. Han knde att han nog inte borde st kvar dr eftersom att han visste vad han hade gjort. Det tog inte s lng stund innan de ropade p honom att han skulle komma tillbaka och d gjorde han det. Han knner till riskerna med att eld kan sprida sig och att det bildas rk som kan vara farlig. Han har frst efter hndelsen ftt kunskap om vrmestrlning. Vid det aktuella tillfllet visste han att han tnde eld och trodde han att det var rtt. Han hade i bakhuvet att han inte trodde att det kunde sprida sig till husen, men tankarna kom inte fram eftersom han var i tillstndet av en fyllepsykos. Han hade inte ngon tanke p att det kunde ha funnits mnniskor i barackerna eftersom att det inte fanns ngon riktig grind. Han hade i bakhuvudet att det var ett stlle dr folk inte bor. Mjligtvis hade han redan innan, nr han gick genom skogen, uppfattat att det inte fanns ngon grind p andra sidan. Han sg att barackerna var gjorda av tr och han antog att det skulle brja brinna nr han samlade ihop lven. Dremot lg bostadshusen lngt bort och var gjorda av sten. Han skulle inte kunna tnka sig att det skulle kunna brja brinna i stenhus. Om han hade velat tnda eld p dem s hade han gjort det istllet fr barackerna. Han har en personlighetsstrning och nr han har druckit mycket har det tidigare hnt att han har blivit en annan person och tnker annorlunda. Den aktuella kvllen mdde han bra och han hade inte ngon anledning att tro att sl till den hr kvllen. Han har vid andra tillfllen hrt inre rster men just den hr kvllen har han inte ngot minne av att han hrde ngra rster. Han skulle aldrig ha gjort shr om han var nykter.

Maria Mattsson Hon hade varit ute med en vninna och kom hem med en taxi p morgonen. Hon hade inte druckit ngon alkohol d hon r nykterist. Nr hon ppnade taxidrren och skulle g ut sa chauffren att det luktade brnt och att det brann borta p grden. Nr hon kom in p grden sg hon att barackerna stod i lgor. Det fanns gallergrindar runt backarna och innan fr dessa stod en man, ca 1,5 2 meter nedanfr lgorna, och stirrade upp p lgorna. Det verkade som att han beundrade elden och han gjorde inte ngot frsk att slcka den. Hon ropade och frgade honom om han

7
SDERTRNS TINGSRTT Enhet 1

DOM 2013-09-30

B 16825-12

hade ringt till brandkren varvid han sa att han hade gjort det. Brandrken var fruktansvrt kraftig och drfr stllde hon sig lite lngre bort. Hon ringde till 112. I samband med detta gick han ut utanfr grindarna och mot henne. Nr han var ca 1 1,5 meter ifrn henne brjade han tjata om att han ville att hon skulle flja med honom upp p andra sidan om barackerna som brann. Hon sa till honom att hon inte ville det eftersom att det var kraftig brandrk dr. Hon tolkade det inte som att han ville f bort henne frn brandrken. Hon frgade 112 om det var ngon som hade ringt innan och d svarade de att hon var den frsta som hade ringt in. Nr hon sa till honom att han inte alls hade ringt s sg hon att han nstan brjade f panik. D personalen p 112 tyckte att hon borde avlgsna sig bort frn honom s gick hon in p baksidan vid kllarvgen och hll samtidigt koll p honom. Hon sg att han frst stod nere vid ena hrnet uppe p grden utanfr barackerna. Det kom ut en granne med en hund som brjade prata med honom. Frst d sg hon att han tog upp sin mobil. Han gick sedan runt barackerna p andra sidan och sedan stod han snett p baksidan. D kom brandbilen. Han backade upp mot gungorna och nr polisen kom fick han fart ner mot buskarna p andra sidan grden och d sprang poliserna ikapp honom. Han hade sotiga klder och han var ganska klar nr han pratade.

Niklas Tornius Han bor i huset p sidan med jmna nummer. Han var uppe kl. 5 och gick ut och rkte p balkongen. En stund senare gick han ut p balkongen igen och knde d att det luktade brnt. Han gick in och efter en stund ut p balkongen igen. Han sg att det kom rk och hrde hur det brjade spraka och frstod d att det var i nrheten. Han sg en taxi som kom upp p vndplan och att en man och en kvinna pratade vid vndplan. Han tog med sig hunden och gick ner och tittade. Han gick mellan tvttstugan och miljstugan och sneddade upp fr slnten ver lekplatsen upp mot barackerna. D sg han Joel Nahlin komma gende mot honom. Niklas Tornius frgade honom om ngon hade ringt till brandkren varvid han svarade att han inte visste om kvinnan hade ringt. De brjade tillsammans g mot branden och han fick Joel Nahlin att ringa till brandkren p sin telefon, som Joel Nahlin hade i handen.

8
SDERTRNS TINGSRTT Enhet 1

DOM 2013-09-30

B 16825-12

Joel Nahlin kunde inte riktigt frklara fr brandkren var de befann sig s drfr lmnade han ver telefonen till honom. Precis nr han pratade med larmcentralen s kom brandbilarna. Samtidigt kom en polis gende mot dem. Nr polisen pratade med Niklas Tornius smet Joel Nahlin ivg. En annan polis kom springande efter och de tog honom ca 50 - 75 meter lngre bort. Han sg inte om Joel Nahlin sprang eller gick men han sg att poliserna sprang fr att hinna ikapp honom. Han uppfattade Joel Nahlin som lugn, tyst och osker. Det syntes ven p hans gng att han var pverkad av alkohol men han verkade inte jttefull. Han kommer inte ihg att Joel Nahlin sa ngot om branden mer att han hll med nr Niklas Tornius sa att man ser att branden r anlagd.

Alvaro Torres De hade ftt information om att de skulle ka till en brand samt att det fanns ett kvinnligt vittne som hade sett en person innanfr staketet som fanns runt barackerna och att hon hade pratat med personen. Nr de kom till platsen sg han att det kom rk ngra meter lngre fram och att brandbilar var p plats. Han fick kontakt med det kvinnliga vittnet som uppgav att hon hade sett och pratat med en person som hon tyckte betedde sig mrkligt. Hon hade frgat honom om han hade ringt 112 varvid han hade svarat ja. I samband med att Alvaro Torres talade med det kvinnliga vittnet sg han att Joel Nahlin stod lngre bort och tittade p barackerna som det kom rk ifrn. Efter en stund brjade Joel Nahlin g ivg till motsatt sida, till en innergrd, dr det brann. Han gick sedan vidare och svngde av till vnster. Alvaro Torres skyndade efter och ropade p honom. Joel Nahlin gjorde inte ngot motstnd och han frskte inte heller springa ivg. Han knde att Joel Nahlin luktade alkohol och han uppgav sjlv att han hade varit p en fest i Hagstra samt att han bodde p Porlabacken men han kunde inte svara p varfr han befann sig dr. Alvaro Torres frgade om han visste ngot om branden men han gav inte ngot konkret svar. Nr Alvaro Torres hade tagit Joel Nahlins uppgifter kontaktade han LKC och fick reda p att han frekom i polisregistret avseende bland annat en mordbrand och d Joel Nahlin inte kunde ge ngon rimlig frklaring till vad han gjorde p platsen s greps

9
SDERTRNS TINGSRTT Enhet 1

DOM 2013-09-30

B 16825-12

han. Alvaro Torres upplevde Joel Nahlin som lugn men berusad. Alvaro Torres talade ven med en man med en hund som fanns p platsen.

ke Westman Han bedmer att det frelg spridningsrisk med anledning av den brnnbara mngd som bodarna utgjorde. Det hade orsakat en stlningsvrme s att det hade blivit en spridning till den intilliggande bostadsfastigheten, den lnga som ligger nrmast och som har ojmna nummer. Om det hade spritt sig till den del av bostadsfastigheten som lg nrmast, nr 13, s hade fnster spruckit p.g.a. strlningsvrmen. Det hade blivit en spridning in i lgenheterna. Vid en fullt utvecklad brand hade det spridit sig via fasaden upp till nsta fnster och till slut till takkonstruktionen och d hade det blivit en spridning i hela huskroppen. Han var inte dr vid slckningsarbetet utan gjorde sina iakttagelser dagen efter. Han grundar sin bedmning p sina iakttagelser samt samtal med rddningsledaren som var p plats. Han har ven tagit del av all dokumentation. Han har inte gjort ngra tester. Nr rddningstjnsten kom dit hade det blivit en spridning nert i bodarna. Om man inte hade tgrdat det hade det spridit sig till de andra bodarna d de var gjorda av tr och det fanns inte ngot brandavskiljande mellan dem. Det blev en rkspridning i samtliga bodar. Rken r vldigt farlig och man pverkas av rken i ett tidigare stadium n man pverkas av lgorna. Rk r farligare n eld frmst inne i hus men det kan ven vara farligt utomhus d det innehller mnga gifter. Det hade krvt en stund till innan risken med spridning till bostadshuset hade uppsttt. Det fanns inte ngon risk fr spridning till bostadsfastigheten med jmna nummer.

Kaj Silverberg Avseende kostnadsberkningen som uppgr till 706 000 kr s gjorde han den en vecka efter branden, innan skadan blev reglerad. Frskringsbolaget krver en budget av byggfretag innan man stter igng med att reglera skadan. Han har sjlv uppskattat kostnaderna och berkningen r baserad p fljande. Tv frstrda bodar som kasserades. Kostnaden fr dessa uppgr till 180 000 kr per bod. En bod blev

10
SDERTRNS TINGSRTT Enhet 1

DOM 2013-09-30

B 16825-12

brandskadad och den har reparerats. Lsre, skydds- och arbetsklder fr tolv personer i dessa bodar. Brandsanering av de bodar som behlls. Sanering av klder och utrustning. Reparation utvndigt av trappor och altaner till bodkomplexet. Uppstdning utvndigt, sophantering, lastbilstransport, borttransport av tre bodar och ersttning med nya och krankostnader. Omrangering 24 timmar, d.v.s. personalen som anvndes. Frstrd el och VVS, vilka satt utanp bodarna och blev frstrda. ven kostnader fr arbetsledning.

Avseende kostnadsberkningen fr den tnkta situationen att brandskadorna hade kommit att omfatta alla bodarna har han sjlv uppskattat kostnaderna. Berkningen r baserad p fljande. Nio stycken helt frstrda bodar, frstrt lsre fr 48 personer, uppstdning, sophantering, frstrd el och VVS. Frstrda trd d de har ett vite gentemot Stockholm Stad p 100 000 kr per trd, frstrd grsmatta och lekplats. Den totala kostnaden slutar p 2,5 miljoner. De ger inte bodarna utan hyr dem. De hyrs i nyskick d det inte finns begagnade bodar att hyra. Det uppgivna priset r den kostnad de har haft fr att erstta bodarna.

DOMSKL Skuld Fr att Joel Nahlin ska kunna dmas fr mordbrand krvs att han uppstligen har anlagt branden i byggbodarna. Fr ansvar fordras att hans uppst i denna del omfattar, inte bara att byggbodarna skulle fatta eld, utan ven att den skulle brja brinna okontrollerat. Drutver krvs fr ansvar att Joel Nahlin har haft uppst till att den anlagda branden inneburit fara fr liv och hlsa eller fr omfattande frstrelse av annans egendom. Fr att denna fara ska vara tckt av uppst krvs att grningsmannen knner till svl sakfrhllanden som allmnna erfarenhetssatser av vilka man kan dra slutsatsen att fara freligger. Denna slutsats behver emellertid grningsmannen inte sjlv dra fr att han ska anses uppstligen framkalla faran. Hans uppst behver allts inte tcka graden av fara. Men om han anser all risk praktiskt taget utesluten, t.ex. drfr att han har vidtagit frsiktighetsmtt, framkal-

11
SDERTRNS TINGSRTT Enhet 1

DOM 2013-09-30

B 16825-12

lar han inte uppstligen fara, om sdan nd skulle uppst (se Strahl, Allmn straffrtt vad angr brotten, 1976, s. 144 f. samt Berggren m. fl.; Brottsbalken, Zeteo, kommentaren till 13 kap. under rubriken Fareuppst).

Joel Nahlin har anlagt brand En av frutsttningarna fr att ngon ska fllas till ansvar fr mordbrand r allts att det har utbrutit brand. S anses vara fallet om eld har kommit ls, dvs. brinner med lga och inte r under kontroll. Det r genom den utredning som lagts fram utrett att det utbrutit en brand i den mening som avses i bestmmelsen.

Joel Nahlin har erknt att det r han som har anlagt branden. Joel Nahlin har berttat att han har samlat lv och att han stende p taket till en av byggbodarna tryckt in lv mellan dem och tnt p samt att han lagt p mer lv allt eftersom. Han har ocks berttat att han ven lade dit en sladd och att anledningen till det var att den alstrar mer energi. Vad Joel Nahlin berttat om var han antnt barackerna vinner std i utredningen. Sammantaget r utredningen sdan att det r stllt utom rimligt tvivel att det r Joel Nahlin som har anlagt branden.

Joel Nahlin har uppstligen anlagt branden Fr att Joel Nahlin ska dmas fr brottet krvs att han handlat med ngon form av uppst. Joel Nahlin har gjort gllande att han p grund av sin psykiska strning och kraftig berusning har haft en frvrngd verklighetsuppfattning. Han har beskrivit det som att han handlat i alkoholpsykos och blivit tillsagd av en inre rst att anlgga brand i byggbodarna.

ven vid grningar som har begtts av personer med en psykisk strning och sjlvfrvllat rus ska en vanlig uppstsprvning ske. Principen har ansetts vara att uppst inte freligger om en person utan den psykiska strningen eller som inte r pverkad av rus men med samma frestllning om sakfrhllandena inte skulle anses handla uppstligt. En grundlggande frutsttning fr att uppst ver huvudtaget

12
SDERTRNS TINGSRTT Enhet 1

DOM 2013-09-30

B 16825-12

ska kunna freligga r emellertid att grningsmannen ska ha varit i tillrcklig grad medveten om vad han har gjort.

Joel Nahlin har uppgett att han vid det aktuella tillfllet styrdes av en inre rst som gav honom i uppdrag att tnda eld p byggbodarna. Han har ocks beskrivit att han kort innan brandanlggningen kom att befinna sig i en bubbla och att han befann sig i den situationen fram till dess vittnet Maria Mattsson skrek t honom, dvs. efter det att han hade anlagt branden.

Av den rttspsykiatriska utredningen framgr att Joel Nahlin har en personlighetsstrning och ett alkoholberoende. Det r utrett att Joel Nahlin vid det aktuella tillfllet pverkad av alkohol. Av den rttspsykiatriska utredningen framgr att Joel Nahlin vid grningstillfllet inte led av en allvarlig psykisk strning. Det finns inte i den utredningen ngot som ger std fr eller i ngon grad talar fr att han vid grningstillfllet har lidit av en frvrngd verklighetsuppfattning eller att han befunnit sig i ngot psykosliknande tillstnd. Enligt tingsrttens mening finns det emellertid omstndigheter som talar mot att han befunnit sig i ett sdant tillstnd att han saknade verklighetsfrankring eller att han p ngot stt inte har haft frmga att kontrollera sitt handlande. Av Joel Nahlins egna uppgifter om sitt tillvgagngsstt framgr att han har agerat mlmedvetet och han har kunnat lmna frklaringar till varfr han vidtagit vissa tgrder, t.ex. varfr han lade dit en elkabel. Det framgr vidare av hans egna uppgifter att han ven gjorde kontroll av och vervganden om huruvida det kunde finnas mnniskor i byggbodarna och att han ven hade tankar om risken fr spridning till flerfamiljshuset. Vad Joel Nahlin berttat om sitt agerande och sina vervganden talar enligt tingsrttens mening fr att han varit medveten om vad han gjorde. Det gr inte heller att bortse frn att Joel Nahlin lmnat motsgelsefulla uppgifter, t.ex. har han uppgett att han tidigare har hrt rster men inte just under den aktuella kvllen och att han inte vet nr han har ftt uppdraget att tnda elden. Enligt tingsrttens mening framstr Joel Nahlins uppgifter om att han hade en frvrngd verklighetsuppfattning nr han anlade

13
SDERTRNS TINGSRTT Enhet 1

DOM 2013-09-30

B 16825-12

branden och att han agerat p uppdrag av en inre rst som en uppenbar efterhandskonstruktion och den lmnas som sdan utan avseende.

Det r genom den utredningen stllt utom rimligt tvivel att Joel Nahlin uppstligen har anlagt branden. De byggbodar Joel Nahlin antnde var byggda i tr. Joel Nahlin har, nr han antnde byggbodarna, agerat medvetet fr att det skulle brja brinna ordentligt i byggbodarna. Det r genom vittnesfrhret med Maria Matsson utrett att Joel Nahlin till henne felaktigt uppgett att han hade ringt till brandkren, trots att han inte hade gjort det. Denna omstndighet talar fr att hans avsikt var att frdrja rddningsinsatsen och sledes fr att han har haft uppst till att branden skulle utveckla sig och att det skulle brinna okontrollerat. Det r sledes klarlagt att Joel Nahlin haft direkt uppst att anlgga brand i den mening som frutstts fr ansvar fr mordbrand.

Branden har inneburit frstrelse och fara fr omfattande frstrelse och fr andra mnniskors liv eller hlsa Fr ansvar fr mordbrand krvs utver uppst att anlgga brand ven uppst till att den anlagda branden inneburit fara fr liv och hlsa eller fr omfattande frstrelse av annans egendom.

Det r genom bevisningen i mlet klarlagt att det var nio byggbodar p platsen, varav fem stod p marken och fyra av dem placerade ovanp dessa fem, samt att dessa byggbaracker var placerade p en grd med flerfamiljshus p tv sidor av byggbodarna. Av utredningen framgr ocks att det endast var nio meter mellan byggbodarna och det flerfamiljshus som har udda nummer p trappuppgngarna. Det r genom sakkunnigutltandet och frhret med det yttre beflet ke Westman klarlagt att om branden inte hade slckts hade det funnits en risk fr brand- och rkspridning inte endast betrffande byggbodarna utan ven en risk fr sdan spridning till det flerbostadshus som lg nrmast byggbodarna. Det r genom frhret med ke Westman ocks utrett att det hade funnits en risk fr att det skulle uppst

14
SDERTRNS TINGSRTT Enhet 1

DOM 2013-09-30

B 16825-12

en farlig milj fr mnniskor att vistas i. Genom Kaj Silverberg vittnesml, och som det saknas anledning att stta ifrga, r utrett att branden innebar frstrelse av annans egendom och att den orsakade skador fr omkring 700 000 kr. Det r ocks genom vittnesfrhret med Kaj Silverberg utrett att om branden hade spridit sig till samtliga byggbodar och till nrliggande trd m.m., skulle ha skadorna ha uppgtt till omkring 2 500 000 kr. Det str alldeles klart att om branden eller rken hade spridit sig till flerfamiljshuset hade skadorna varit betydligt strre n s. Sammantaget r sledes utrett att branden har inneburit frstrelse av annans egendom och ven att branden inneburit fara fr liv och hlsa eller fr omfattande frstrelse av annans egendom.

Joel Nahlin har haft uppst till frstrelse och till fara fr omfattande frstrelse och fr andra mnniskors liv eller hlsa Frgan r frmst om Joel Nahlin handlat med s.k. likgiltighetsuppst svitt avser effekten av sitt handlande ven om andra uppstsformer kan vara aktuella. Fr att sdant uppst ska anses freligga krvs dels att han vid grningstillfllet insg eller var medveten om att det frelg en risk fr att fara fr annans liv eller hlsa samt ven fara fr omfattande frstrelse av egendom, dels att han var likgiltig i frhllande till dessa omstndigheter.

Av Joel Nahlins egna uppgifter framgr att han var vl medveten om frhllandena p platsen, att han gjort vervganden om risken fr eldens spridning, om det fanns mnniskor i byggbodarna och att han var medveten om att rken r farlig fr mnniskor. Dessa frhllanden talar med styrka fr att Joel Nahlin har haft insikt om att hans handlande kunde f effekter innebrande frstrelse av annans egendom, fara fr mer omfattande frstrelse och ven fara fr andra mnniskors liv eller hlsa. Trots att Joel Nahlin varit medveten om vilka effekter hans handlande kunde f fr andra till person och egendom har han anlagt brand. Han har sledes frhllit sig likgiltig till den fara som branden inneburit fr personer och egendom. Joel Nahlin har sledes haft uppst ven i denna del.

15
SDERTRNS TINGSRTT Enhet 1

DOM 2013-09-30

B 16825-12

Brottet ska rubriceras som mordbrand Sammanfattningsvis r utrett att Joel Nahlin uppstligen anlagt brand och haft uppst till att den anlagda branden inneburit fara fr liv och hlsa och fr omfattande frstrelse av annans egendom. Sledes freligger frutsttning att dma Joel Nahlin fr mordbrand. Branden har medfrt skador av icke obetydlig omfattning och det har krvt insatser frn rddningstjnsten fr att slcka branden. Av vittnesfrhret med ke Westman och av sakkunnigutltandet framgr att om ingen slckning hade skett s hade det funnits risk fr brand- och rkspridning inom de branddrabbade byggbodarna och till det nrmast liggande flerbostadshuset. Det framgr ocks av vittnesfrhret och utltandet att det skulle uppst en farlig milj fr mnniskor att vistas i.

Utrymmet fr att bedma en mordbrand som mindre allvarligt i de fall det funnits fara fr annans liv eller hlsa r mycket begrnsat och endast sllan kan anses ha ett straffvrde som r lgre n minimistraffet fr mordbrand, dvs. tv rs fngelse (se prop. 1992/93:141 s 42f. och NJA 2008 s. 423). Eftersom den brand Joel Nahlin anlagt har inneburit en fara fr andra personers liv och hlsa kan mordbranden inte anses som mindre allvarlig.

Pfljd Joel Nahlin frekommer sedan tidigare i belastningsregistret och han har en pgende skyddstillsyn. Det nu aktuella brottet har sledes begtts under prvotid.

I mlet har inhmtats en rttspsykiatrisk utltande. I utltandet grs den bedmningen att Joel Nahlin inte begtt grningen under pverkan av en allvarlig psykisk strning och att han inte lider av en allvarlig psykisk strning. Drmed finns det inte frutsttningar att verlmna Joel Nahlin till rttspsykiatrisk vrd.

Straffvrdet fr det brott Joel Nahlin dms fr motsvarar fngelse fyra r. Med hnsyn till det hga straffvrdet kan annan pfljd n fngelse inte komma ifrga. Den

16
SDERTRNS TINGSRTT Enhet 1

DOM 2013-09-30

B 16825-12

pgende skyddstillsynen ska undanrjas. Det finns inte anledning att vid straffmtningen avvika frn straffvrdet. Joel Nahlin ska drfr dmas till fngelse i fyra r.

Skadestnd Joel Nahlin har medgett att betala det skadestnd som Byggtech i Stockholm AB begrt.

Frverkande Yrkandet om frverkande av beslagtagen tndare r lagligen grundat och ska bifallas.

vrigt Skyldigheten att betala avgift till brottsofferfonden fljer av att det ingr fngelse i straffskalan fr det brott som Joel Nahlin dms fr.

Kostnaden fr frsvarare, som r skligt, ska med hnsyn till det lnga fngelsestraff som dmts ut stanna p staten.

Hktning Joel Nahlin ska kvarbli i hkte eftersom straffet fr brottet r lgst tv r och det r inte r uppenbart att skl fr hktning saknas eftersom det finns risk att Joel Nahlin gr sig skyldig till fortsatt brottslighet. HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga (DV 400) verklagande stlls till Svea hovrtt men ges in till tingsrtten senast den 21 oktober 2013. Prvningstillstnd behvs inte. P tingsrttens vgnar

Ewa Lindbck

Bilaga 1
Anskan om stmning Sderorts klagarkammare i Stockholm Kammarklagare Tomas Malmenby 2013-09-11
Sida Handling rende Handlggare

1(4) 83 AM-109503-13 105-4

Ange dessa uppgifter vid kontakt med myndigheten SDERTRNS TINGSRTT Enhet 1 INKOM: 2013-09-11 MLNR: B 16825-12 AKTBIL: 22

Sdertrns tingsrtt

141 84 HUDDINGE

TR ml: B 16825-12 Handl.: OVR KLAGARBUNDET

Tilltalad: efternamn och alla frnamn Tilltalsnamn Yrke/titel

1 Nahlin, Joel Johannes Nils Robert

Personnr Medborgare i

Joel
Telefon Tolkbehov

19870502-4811
Adress

c/o Anna Lappetelinen, Porlabacken 4, Lgh 1001, 124 70 BANDHAGEN

Offentlig frsvarare/ombud

Advokat Lars Thorolfsson, Upplands-Bro Advokatbyr, Box 2067, 196 02 KUNGSNGEN

Frihetsbervande m.m.

Anhllen den 20 juli 2013 kl 14:39. Hktad sedan den 22 juli 2013.
Delgivningsuppgifter

F n Hktet Huddinge Ansvarsyrkanden m.m. MORDBRAND (0201-K215564-13) Mlsganden Bila Containerservice AB, 556471-4292, Kumla Grdsvg 7, 145 63 NORSBORG; underrttad Byggresurs i Stockholm AB, 556485-4031, lgholmsvgen 3, 137 71 DALAR; underrttad Byggtech i Stockholm AB, 556510-0889, Vretensborgsvgen 30 A, 126 30 HGERSTEN; fr talan genom klagaren Trygg Hansa AB, 516401-7799; fr i nulget inte talan Grning Joel Nahlin har anlagt en brand i byggbodar som varit placerade mellan flerbostadshus p mmerbergsgatan i Hagstra i Stockholm genom att i utrymme mellan tv bodar antnda lv och annat brnnbart material. Det hnde den 20 juli 2013. Branden innebar dels frstrelse av annans egendom, med berknad kostnad fr ersttning av frstrd egendom samt sanering och reparation p omkring 700 000 kronor, dels fara fr mer omfattande frstrelse av annans egendom, dels fara fr andra mnniskors liv eller hlsa. Joel Nahlin begick grningen med uppst.

Postadress

Gatuadress

Telefon

E-post

Box 1194 14124 HUDDINGE

Bjrnkullavgen 7

010-562 50 00
Telefax

registrator.aksoderort-stockholm@aklagare.se

010-562 57 99

Anskan om stmning Sderorts klagarkammare i Stockholm Kammarklagare Tomas Malmenby 2013-09-11

Sida Handling rende Handlggare

2(4) 83 AM-109503-13 105-4

Lagrum 13 kap 1 1 st brottsbalken Srskilt yrkande Frverkande enligt 36 kap 2 brottsbalken av en i beslag tagen tndare (20130201-BG18424 p 1). Enskilda ansprk Frpliktande fr Joel Nahlin att utge skadestnd till mlsganden Byggtech i Stockholm AB med 22 200 kronor jmte rnta enligt 6 rntelagen frn den 20 juli 2013 till dess betalning sker. Yrkat belopp avser ersttning fr den sjlvrisk som mlsganden har p sin frskring i Trygg Hansa.

Bevisning Muntlig bevisning Den tilltalades egna uppgifter (erknner att han anlagt branden). Vittnesfrhr med Maria Mattsson angende hennes iakttagelser av branden och tilltalad samt vad tilltalad p brottsplatsen sagt till henne och hur hon uppfattat hans beteende, till styrkande av dels att tilltalad varit fascinerad av branden, dels att tilltalad inte gjort ngot fr att slcka branden, dels att tilltalad p frga frn henne uppgett att han ringt brandkren eller 112, dels att tilltalad nr polis kommit till platsen lmnat densamma, dels att det inte framkommit ngot i tilltalads beteende/agerande talande fr att tilltalad haft hallucinationer. Vittnesfrhr med Niklas Tornius angende hans kontakt med tilltalad p eller i nrheten av brottsplatsen innan polis anlnt och hur han d uppfattat tilltalad, till styrkande av dels att tilltalad p frga frn honom uppgett att han inte ringt 112 eller brandkren men att en kvinna gjort det, dels att tilltalad inte kommenterat hans (vittnets) pstende om att branden var anlagd, dels att det inte framkommit ngot i tilltalads beteende/agerande talande fr att tilltalad haft hallucinationer. Vittnesfrhr med polisassistent Alvaro Torres, Polismyndigheten i Stockholms ln, Sderortspolisen, Box 32025, 126 11 STOCKHOLM, angende utpekandet av en man p brottsplatsen eller dess nrhet och om hans kontakt med tilltalad i nrheten av brottsplatsen, till styrkande av dels att det varit tilltalad som av vittne blivit utpekad och att tilltalad d brjat g frn platsen, dels att tilltalad p frga uppgett att han ringt 112 och i samband med det visat upp samtalslogg p sin mobiltelefon, dels att tilltalad varit berusad, lugn och inte ifrgasatt gripandet.

Anskan om stmning Sderorts klagarkammare i Stockholm Kammarklagare Tomas Malmenby 2013-09-11

Sida Handling rende Handlggare

3(4) 83 AM-109503-13 105-4

Vittnesfrhr med yttre befl ke Westman, Storstockholms brandfrsvar. Frhret beropas att hllas som en komplettering till beropad skriftlig bevisning i form av sakkunnigutltande frn Storstockholms brandfrsvar. ke Westman ska hras ngot nrmare om spridningsrisken, till styrkande av att en sdan frelegat bde i frhllande till samtliga byggbodar och i frhllande till det nrmast liggande flerbostadshuset. Vittnesfrhr med Kaj Silverberg, anstlld av mlsganden Byggtech i Stockholm AB, angende berknade kostnader orsakade av branden samt berknade kostnader om branden skulle ha totalfrstrt samtliga byggbodar och omfattat nrliggande trd, grsmatta och lekplats, till styrkande av att kostnaden fr frstrd egendom jmte reparation och sanering r omkring 700 000 kronor samt att kostnaden, om branden skulle ha spridit sig och omfattat samtliga byggbodar inklusive nrliggande trd, lekplats och grsmatta, skulle uppg till omkring 2 500 000 kronor.

Skriftlig bevisning/vrig bevisning Som skriftlig bevisning beropas dels protokoll ver brandorsaksunderskning (sid 140-148 i frunderskningsprotokollet), dels sakkunnigutltande frn Storstockholms brandfrsvar (sid 127-132 i frunderskningsprotokollet), dels del av insatsrapport frn Storstockholms brandfrsvar angende tidpunkten fr nr larm kommit in (sid 133 i frunderskningsprotokollet), dels karta med ifyllda uppgifter avseende aktuellt omrde p mmebergsgatan (sid 41i frunderskningsprotokollet), dels analysprotokoll avseende frn tilltalad i beslag tagen mobiltelefon (sid 161-182 i frunderskningsprotokollet), dels utredningsuppgifter angende platser dr vissa av de fotografier som funnits i tilltalads mobiltelefon r tagna (sid 187-201 i frunderskningsprotokollet), dels tv av Kaj Silverberg, anstlld hos mlsganden Byggtech i Stockholm AB, upprttade kostnadsberkningar, dels fr faktiska brandskador, dels fr brandskador om branden skulle kommit att omfatta samtliga bodar och helt nrliggande omrde (sid 186 och 230 i frunderskningsprotokollet), dels kostnadskalkyl frn Ikano Bostad fr det fall branden skulle kommit att omfatta och frstra hela det nrliggande flerbostadshuset p mmebergsgatan (sid 231 i frunderskningsprotokollet). Det beropas ven syn p av branden tagna tv fotografier, tagna av tv olika vittnen (sid 47 och 77 i frunderskningsprotokollet). Vidare beropas uppspelning av vittnet Maria Mattssons inledande samtal med SOS och polisen (utskrifter av samtalen finns intagna p sid 213-217 och 204208 i frunderskningsprotokollet).

Anskan om stmning Sderorts klagarkammare i Stockholm Kammarklagare Tomas Malmenby 2013-09-11

Sida Handling rende Handlggare

4(4) 83 AM-109503-13 105-4

Handlggning Berknad tidstgng fr frhandlingen r en dag. Yrkanden, instllningar, sakframstllningar inklusive skriftlig och vrig bevisning samt frhr med tilltalad kan berknas till omkring 2 timmar, 09.0011.00, frhr med vittnet Maria Matsson kan berknas till omkring 45 minuter, 11.15-12.00. Frhr med vittnena Niklas Torenius, Alvarao Torres, ke Westman och Kaj Silverberg kan berknas till omkring timme vardera, 13.15-15.15. Personalia och plderingar frn omkring kl 15.30.

Bilaga 2
Aktbil. SDERTRNS TINGSRATT Enhet 1 A VRAKNIN GSUNDERL AG 2013-09-30 Huddinge Ml nr B 16825-12 Sida 1 ( 1 )

SDERTRNS TINGSRTT Enhet 1

Underlaget avser Person-Zsamordningsnummer/fdelsetid 870502-4811 Efternamn Nahlin Datum fr dom/beslut 2013-09-30 Frnamn JOEL Johannes Nils Robert

INKOM: 2013-09-30 MLNR: B 16825-12 AKTBIL: 36

Ovan angiven person har under en sammanhngande tid av minst 24 timmar varit frihetsbervad som anhllen, hktad eller p ngot annat sdant stt som avses i 19 a lagen (1974:202) om berkning av strafftid m.m. eller 10 a lagen (1998:603) om verkstllighet av sluten ungdomsvrd under nedan angivna tider. Frihetsbervad Datum 2013-07-20 Frihetsbervandet hvt/upphrt/avbrutet Datum

Srskild anteckning | | Kriminalvrden har lmnat domstolen en underrttelse om att det finns uppgifter hos kriminalvrden som r av betydelse fr avrkning (8 frordningen (1974:286) om berkning av strafftid m.m.). Srskild upplysning till kriminalvrden m.fl. myndigheter X| Det finns tidigare meddelad dom, beslut eller avrkningsunderlag enligt 12 a straffrelggandekungrelsen (1970:60) som innehller uppgift om frihetsbervande som har betydelse fr avrkning (3 4 frordningen (1990:893) om underrttelse om dom i vissa brottml, m.m.).

Underskrift

Postadress 14184 Huddinge

Besksadress Bjrnkullavgen 5 A

Telefon Telefax 08-561 660 00 08-711 05 80 E-post: sodertorns.tingsratt@dom.se www.sodertornstingsratt.domstol.se

Expeditionstid mndag - fredag 08:30-16:00

Bilaga 3

Bilaga

ANVISNING FR VERKLAGANDE DOM I BROTTML

Den som vill verklaga tingsrttens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska gra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lmnas till tingsrtten. verklagandet prvas av den hovrtt som finns angiven i slutet av domen. verklagandet ska ha kommit in till tingsrtten inom tre veckor frn domens datum. Sista dagen fr verklagande finns angiven p sista sidan i domen. Har ena parten verklagat domen i rtt tid, fr ocks motparten verklaga domen (s.k. anslutningsverklagande) ven om den vanliga tiden fr verklagande har gtt ut. verklagandet ska ocks i detta fall skickas eller lmnas till tingsrtten och det mste ha kommit in till tingsrtten inom en vecka frn den i domen angivna sista dagen fr verklagande. Om det frsta verklagandet terkallas eller frfaller kan inte heller anslutningsverklagandet prvas. Samma regler som fr part gller fr den som inte r part eller intervenient och som vill verklaga ett i domen intaget beslut som angr honom eller henne. I frga om sdant beslut finns dock inte ngon mjlighet till anslutningsverklagande. Fr att ett verklagande ska kunna tas upp i hovrtten fordras i vissa fall att prvningstillstnd meddelas. Hovrtten lmnar prvningstillstnd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrtten har kommit till, 2. det inte utan att sdant tillstnd meddelas gr att bedma riktigheten av det slut som tingsrtten har kommit till, 3. det r av vikt fr ledning av rttstillmpningen att verklagandet prvas av hgre rtt, eller 4. det annars finns synnerliga skl att prva verklagandet. Om prvningstillstnd krvs och sdant inte meddelas str tingsrttens avgrande fast. Det r drfr viktigt att det, i de fall prvningstillstnd krvs, klart och tydligt framgr av verklagandet till hovrtten varfr klaganden anser att prvningstillstnd br meddelas. I vilka fall krvs prvningstillstnd?
Brottmlsdelen

Det krvs prvningstillstnd fr att hovrtten ska prva en tingsrtts dom om den tilltalade 1. inte dmts till annan pfljd n bter, eller 2. friknts frn ansvar och brottet inte har mer n 6 mnaders fngelse i straffskalan.
Enskilt ansprk (skadestndstalan)

DV 400 2008-11 Producerat av Domstolsverket

Fr att hovrtten ska prva en skadestndstalan krvs prvningstillstnd. Frn denna regel gller fljande undantag: verklagas domen ven i brottmlsdelen och avser verklagandet frgan om den tilltalade ska dmas till ansvar fr en grning krvs inte prvningstillstnd fr ett till denna grning kopplat enskilt ansprk i de fall

www.domstol.se

1. det enligt ovanstende regler inte krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen, eller 2. prvningstillstnd i brottmlsdelen meddelas av hovrtten.
Beslut i vriga frgor

5. de bevis som beropas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prvningstillstnd behvs, de omstndigheter som beropas till std fr att prvningstillstnd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med verklagandet. Vill klaganden att det ska hllas ett frnyat frhr eller en frnyad syn p stllet, ska han eller hon ange det och sklen till detta. Klaganden ska ocks ange om han eller hon vill att mlsganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudfrhandlingen i hovrtten. r den tilltalade anhllen eller hktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till verklagandet ska bifogas lika mnga kopior av skrivelsen som det finns motparter i mlet. Har inte klaganden bifogat tillrckligt antal kopior, framstlls de kopior som behvs p klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lmnas av tingsrtten. Adress och telefonnummer finns p frsta sidan av domen.
Om ni tidigare informerats om att frenklad delgivning kan komma att anvndas med er i mlet/rendet, kan sdant delgivningsstt ocks komma att anvndas med er i hgre instanser om ngon verklagar avgrandet dit.

Krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen krvs ven prvningstillstnd vid beslut som endast fr verklagas i samband med verklagande av domen. Skrivelsen med verklagande ska innehlla uppgifter om 1. den dom som verklagas med angivande av tingsrttens namn samt dag och nummer fr domen, 2. parternas namn och hemvist och om mjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benmns klagande respektive motpart, 3. den ndring av tingsrttens dom som klaganden vill f till stnd, 4. grunderna (sklen) fr verklagandet och i vilket avseende tingsrttens domskl enligt klagandens mening r oriktiga,

www.domstol.se