Den digitala folkrrelsen

HUR KAN OFFENTLIG SEKTOR DRA NYTTA AV CROWDSOURCING OCH CROWDFUNDING?

Den digitala folkrrelsen

Frord
Crowdsourcing och crowdfunding anvnds numera i stor omfattning runt om i vrlden. Ibland handlar det om en helt ny typ av involvering och ibland r det nya namn p gamla freteelser. Fretag och organisationer anvnder ntet fr att n ut till anvndare och kunder, fr att stimulera innovation och fr att testa marknaden fr varor och tjnster. Vad betyder ntets organisatoriska kapacitet fr offentlig sektor? Med denna idskrift vill vi inspirera och stdja arbetet med crowden potentiellt en digital folkrrelse. Offentlig sektor behver lra sig mer om fenomenet: dess mjligheter, potential och risker. Frhoppningsvis kan innehllet med fallstudier och tankar kring prototyper ge vgledning och inspiration till de som funderar p att testa crowdsourcing och crowdfunding i praktiken. Texten r skriven av Max Valentin, MSc Business Innovation, Chalmers tekniska hgskola och fretagare inom crowdsourcingindustrin, bl.a. som initiativtagare till Crowdculture. Styrgruppen har besttt av Claes-Olof Olsson, Sambruk; Anders Nordh, SKL; Annika Wallenskog, SKL; Teresa Hansson, SKL; Daniel Antonsson, SKL samt sa Zetterberg, SKL. Arbetet har finansierats via VINNOVA.

Den digitala folkrrelsen

Innehll
Vlkommen till den ttonde kontinenten ......................................................... 4 Framvxten av en folkrrelse kort historik om crowdsourcing och crowdfunding ........................................................................................................ 4 Crowdsourcingens subgenrer .............................................................................. 6 Generella risker och utmaningar .......................................................................... 7 Crowdfunding ..................................................................................................... 8 Projektgarens ml med crowdfunding ................................................................ 8 Publikens relation till crowdfunding ...................................................................... 9 Offentlig sektors relation till crowdfunding..........................................................11 Praktiska exempel p crowdfunding i offentlig sektor.................................13 Fall 1 Utkad projektekonomi och crowdsourcade utlysningar .......................13 Fall 2 Kapitalanskaffning genom mikroln online fr kommuner ....................15 Fall 3 Kostnadsbesparing genom crowdsourcing och spelifiering ..................17 Std fr den som vill komma igng ...............................................................19 Tnkbara modeller fr crowdsourcing i offentlig sektor .....................................20 Utmaning 1 Idgenerering, prioritering och erfarenhetsdelning ......................21 Utmaning 2 Frmja smfretag och utmana monopol ....................................22 Utmaning 3 Gemensamma standarder, kravspecifikationer och processer ...23 Ordlista och lstips ..........................................................................................25

Den digitala folkrrelsen

Vlkommen till den ttonde kontinenten

Fr femhundra r sedan gav sig upptcktsresande ut fr att finna en snabbare vg till Indien och bortre Asien. Man fann inte det man skte utan istllet en helt ny vrldsdel. I brjan verkade resurserna och mjligheterna dr vara ondliga. Man frde med sig guld, delstenar och nya typer av rvaror tillbaka till Europa. Entreprenrer bosatte sig snart p den nya kontinenten. Hr var ramarna inte s styrande som hemma. Snart fljde frisinnade individer efter, vilkas livsstil inte passat in i hemlandet. Men det var inte bara gldje p den nya platsen. Bristen p arbetskraft gav upphov till ett organiserat slaveri, en vrldsomfattande mnniskohandel. Oknda virus slog ut hela bosttningar och laglsa sjfarare hrskade ver haven. Fr knappt fyrtio r sedan brjade man experimentera med snabbare och enklare stt att verfra information mellan olika platser, man ville hitta en smidigare vg mellan knda handelsplatser. P vgen upptckte man ngot helt annat; en helt ny ttonde kontinent, en digital sdan. Historien upprepar sig, men denna gng finns det nya landet som ett extra skikt p den befintliga kartan. Svl nybyggare som pirater har sett mjligheterna. Kontinenten befolkas allt snabbare. Vissa tljer guld med pennkniv och andra utnyttjas utan anstllningstrygghet. I vissa omrden pyr nthatet. Hur detta nya landskap ska kultiveras, styras och kopplas samman med vra befintliga strukturer r ngot vi mste bestmma gemensamt. Frgorna r angelgna och rr mnen som rttvisa, yttrandefrihet och frdelningspolitik, inte bara p den nya digitala kontinenten utan ven p den gamla. Crowdsourcing r ett av nyckelbegreppen fr att organisera kultiveringsarbetet.

Framvxten av en folkrrelse kort historik om crowdsourcing och crowdfunding

Crowdsourcing r ett paraplybegrepp fr arbete med en oknd decentraliserad grupp mnniskor fr resurspooling med hjlp av ntet.1 Syftet kan vara att minska kostnader, n nya grupper eller f tag i kompetens eller kapital. Mnga av tankarna som genomsyrar crowdsourcing kan spras till folkrrelsernas framvxt vid frra sekelskiftet. D som nu var mnga intresserade av att arbeta med decentraliserade strukturer som till exempel studiecirklar dr lika lr lika. Men mnga av folkrrelserna vxte till stora, centralstyrda organisationer med tunga verbyggnader. Kanske kan vi se alla dessa crowd-ider som en uppfrschning av folkrrelserna? P 1980-talet startade programmerare ett flertal utvecklingsprojekt fr mjukvara utan att de samordnades fysiskt. I brjan p 1990-talet pbrjade finlndaren Linus Thorvald utvecklingen av mjukvaran Linux i den decentraliserade traditionen. Projektet har vuxit frn att ha anvnts i en minimal krets till att nu vara det dominerande operativsystemet p vrldens servrar. Linuxprojektet har gett spin-offeffekter som pverkat bde arbetsorganisationen i mnga fretag och hur vi idag ser p produktion ven utanfr mjukvaruomrdet.
1

http://www.wired.com/wired/archive/14.06/crowds.html
4

Den digitala folkrrelsen

Europaparlamentets IT-system fr ndringsfrslag i lagtexter r helt och hllet baserat p ppen mjukvara och decentraliserad samordning2. Det har blivit allt vanligare att istllet fr att jobba med en intern forsknings- och utvecklingsavdelning, gra ppna utlysningar om vl avgrnsade problem och via ntet frga forskarvrlden om lsningar. Crowdsourcing anvnds fortfarande till strsta delen fr kunskapsackumulerande tjnster som encyklopedin Wikipedia eller i forskningsarbeten t.ex. inom astronomi, men ven inom helt andra typer av omrden som hotellverksamheten Air BnB eller restaurangkonceptet Restaurant Days. I vissa fall r crowdsourcing ett ypperligt verktyg fr att utveckla en verksamhet. Genren innehller mnga olika verktyg och praktiker. Som i vilken annan verksamhet som helst krvs god strategisk avvgning om hur, nr och varfr crowdsourcing ska anvndas. Nedan presenteras en modell om crowdsourcingens position som strategisk resurs i en forskningskedja.
FoU outsourcing Regionala kluster Open source

Stngd innovation

Innovationssamarbete

Crowd sourcing

Open innovation

Figur 1. Relation mellan innovationsstrategier

Genom teknisk utveckling har crowdsourcing kunnat appliceras p flera omrden i samhllet. Inom vissa omrden verkar metoden fungera vldigt bra och inom andra mindre bra, i alla fall n s lnge. I en studie vid universitetet i Mnchen intervjuades representanter frn fretag som jobbat med crowdsourcing. De ombads rangordna inom vilka omrden de ansg att metoden fungerade bst, se figur 23.
90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 80% 70% 55% 39% 16% 33% 19% 26% 23%

Figur 2. Andel som anser att crowdsourcing r en bra metod/omrde

2 3

http://www.at4am.org Gebert 2011, Crowdsourcing Innovation Models What are the Limitations and Risks?

Den digitala folkrrelsen

Vid en snabb anblick ser vi att man har hgt frtroende fr metoden nr det gller ny input till organisationen och som marknadsfringsinstrument men lgre fr revision. Beroende p hur crowdsourcing anvnds r det troligt att metoden kan ge transparens i en revision. Studien r frmst gjord p tyska fretag. Troligen skulle siffrorna pverkas om en studie utfrdes i svensk offentlig sektor. Upphandling skulle kunna beskrivas som crowdsourcing, men med en crowd som utgrs av juridiska personer istllet fr privatpersoner.

Crowdsourcingens subgenrer
I tabellen nedan med strre subgenrer till crowdsourcing anges de engelska begreppen. De behvs fr att hitta mer fakta vid skningar p ntet, d mycket av detta sllan finns konsekvent versatt till svenska. Grnsdragningen mellan kategorierna r inte alltid sjlvklar och ofta finns delar av olika kategorier med i respektive projekt.
Tabell 1. Underkategorier till crowdsourcing

Typ Molnarbete (Cloud labour) Kollektiv kunskap (Collective knowledge)

Syfte Enklare uppgifter utfrs p ntet av en crowd med syftet att minska produktionskostnader Aggregera kunskap frn stora grupper volontrer

Exempel Amazon - Mechanical turk

Wikipedia Open street maps Platsr

Folkfinansiering (Crowdfunding)

Samla in kapital fr att realisera ngot

Crowdculture Crowdcube Crowdme Crowdequity FundedByMe Flattr Invesdor Kickstarter Manymade Polstjrna

ppen innovation (Open innovation) Medborgarinvolvering (Civic engagement) Medlemsutveckling (Community building)

Hmta in nya ider frn oknda aktrer

US offentlig/crowd upphandling Co:tunity

Engagera medborgare i samhllet

Fix my street Fixa min gata

ka kundernas engagemang i en produkt, tjnst eller varumrke

Stack overflow Nation Builder VoteIT

Journalism (blogg)

Bidra med detaljkunskaper, faktagranskning, prioritering och artiklar Producera stora projekt som en organisation inte har rd att genomfra eller som inte r lnsamma fr en enskild

Spot Us Huffington Post Git hub Interesting Quirky

Samarbete (Collective creativity, co-working)

Den digitala folkrrelsen

Generella risker och utmaningar

Allt arbete innebr risker s ven crowdsourcing och dess underkategorier. I en underskning frn universitetet i Mnchen 2011, baserad p 74 respondenter i fretag som arbetat med crowdsourcing som strategi, lt man deltagarna vikta risker med ppna utvecklingsprocesser. Nedan redovisas de identifierade riskerna och vilka mjligheter och utmaningar de innebr.
Tabell 2. Risker med ppna utvecklingsprocesser

Crowdsourcad FoU Risk fr turbulens (turbulence risk)

Mjligheter och utmaningar med respektive risk Risk fr stora organisationer, ppenhet ger exponering fr ofrutsedda faktorer, t.ex. mediarisker (EU-kommissionen 2010) Hgre chanser till input vid en ppen utlysning fr crowdsourcing (Schenk & Guittard 2009)

Organisatoriella risker

Risken fr misslyckade innovationer beroende p kulturella och sociala faktorer r lg (Weiler 2008, Mccluskey & Korobow 2009) Frvaltning och drmed det lngsiktiga gandet kan innebra stora risker. Vem r huvudman fr ett projekt som visar sig ha en ovntat hg underhllskostnad? Stller nya typer av krav p kompetens och bedmning. Mnga organisationer som brjar jobba med crowdsourcing och crowdfunding har inte beredskap fr att jobba government to consumer utan har personal som r duktig p government to government.

Finansiella risker

Organisationen erhller externa ider och projekt som man har mjlighet att utvrdera. Processen r billigare n intern FoU (Von Hippel / Van Krogh 2003, Schenk & Guittard 2009) Den finansiella risken r hgre i interna utvecklingsprojekt

Marknads- och kundrisk

Om inget engagemang erhlls fr den crowdsourcade utlysningen kan det ge negativ renomm. Nr idn kommer frn crowden r det i mnga fall idn med mest std som vljs. Detta minimerar risken fr ett misslyckande p marknaden.

Juridiska risker

Lagen om offentlig upphandling (LOU) har ett undantag fr FoUupphandlingar, men svenska myndigheter tolkar undantaget mycket snvt. Nr myndigheter arbetar med system online mste Personuppgiftslagen (PuL) alltid beaktas.

Tekniska risker

Ej fullfljda projekt eller nedlggning av plattformen. Risken minskar med antalet anvndare. Bristande leveranskapacitet hos deltagarna. Minskar om incitamentssystemen anpassas efter deltagarnas behov. Personer i ett stort ntverk kan ha rtt typ av kompetens fr att upprtthlla teknikhjd.

Kreativ risk

Nr en produkt eller tjnst upphr att vara efterfrgad p grund av brist p utveckling.

Den digitala folkrrelsen

Crowdfunding
I och med mjligheten att p ett billigt och skert stt arbeta med ekonomiska transaktioner p ntet har en ny subgenre till crowdsourcing uppsttt, crowdfunding. Att samla pengar till projekt r inget nytt, utan snarare urgammalt. Anledningen till att det skrivs s mycket om crowdfunding i media r den omfattning insamlingarna, frsljningen eller erbjudandet kan f tack vare de lga transaktionskostnaderna online. Insamling av pengar p ntet har frekommit lnge, men brjar nu n en bred allmnhet. 1996 gjorde det brittiska musikbandet Marillion en omtalad onlineinsamling av pengar frn sina fans fr en Kanadaturn och fick 60 000 dollar. Detta indikerar vad det egentligen handlar om, vilket inte r ngra 40 % kade intkter fr samma arbete utan de toppar av intresse som uppstr p ntet kring vissa fenomen. Slr man an rtt ton kan genklangen bli enorm, fr p ntet gller ingen normalfrdelningskurva som i naturen. I naturen hade det varit mycket osannolikt med en fem meter lng mnniska men inte i den digitala vrlden. Ett videoklipp kan ses av 1,5 miljarder mnniskor och en klocka uppfunnen av nyutexaminerade studenter kan inbringa 10 miljoner dollar4. Intresset fr crowdfunding r ven kopplat till USA:s president Obamas lagfrslag Jumpstart our business startups act eller JOBS act 2012, vilket innebar en regelfrenkling p marknaden fr investeringar i onoterade bolag. I sammanhanget br nmnas att de nordiska lnderna har en av vrldens mest avreglerade marknader p omrdet.

Projektgarens ml med crowdfunding

Syftet med att genomfra en crowdfundingkampanj fr ett projekt kan variera beroende p vilka vergripande ml projektet har. Frenklat kan man sga att det finns tre huvudanledningar: att f kapital till en verksamhet, finansiella ml att testa marknadens mottaglighet fr en produkt, tjnst eller marknadsml att skapa engagemang i en frga eller sociala ml

Varje hrn i triangeln p nsta sida r en extrem av respektive ml. Beroende p vad man vill uppn blir olika upplgg och incitament fr deltagande i kampanjerna aktuella. I kapitlet Fallstudier illustreras konsekvenserna av respektive ml i en kampanj.

http://www.kickstarter.com/projects/597507018/pebble-e-paper-watch-foriphone-and-android
Den digitala folkrrelsen

Figur 3. Olika ml med crowdfundingen resulterar i olika metodval

I det vre hrnet har projektgaren i huvudsak finansiella ml. Det kan vara att f in ett mindre kapital fr att testa en id (sddkapital), garkapital eller ln fr att kunna starta ett nytt fretag eller genomfra ett kostsamt utvecklingsprojekt eller byggprojekt, kanske en skola. Nere till hger r mlen marknadsorienterade och handlar om att testa eller stimulera efterfrgan p en produkt eller en tjnst, det kan vara en mobilapplikation eller en film. Nere till vnster har projektgaren i huvudsak sociala ml och vill ha pengar utan inblandning frn anvndaren, det kan vara fr cancerforskning eller fattiga barn. Crowdfunding r mycket likt kundfinansiering, dvs. frsljning till en slutkonsument, men i en digital milj. Man kan ven ha en lpande onlinefinansiering av en verksamhet, dvs. ej kampanjorienterat, vilket ligger nra crowdfunding. Vi kommer inte att g in specifikt p omrdet men fr den nyfikne kan det vara intressant att veta att det framgngsrika arbetet inom genren brukar kallas open business5 och nyttjar den lnga svansen 6. Det finns mnga intressanta exempel p detta inom musik- och frlagsverksamhet.

Publikens relation till crowdfunding

Crowdfunding bygger p att relationen mellan en publik och en kreatr blir starkare. Publiken gr frhandsinvesteringar eller kp och knner sig stolt ver att vara med i projektet. Kreatren jobbar med att hlla intresset uppe, om ingen tror p projektet kommer det inte att erhlla ngra pengar.

5 6

http://en.wikipedia.org/wiki/Open_business http://en.wikipedia.org/wiki/Long_tail
9

Den digitala folkrrelsen

Fr att n fram till publiken/deltagarna/communities genomfr kreatrerna ett antal aktiviteter. Hr rangordnade efter vikt enligt forskning vid universitetet i Ilemnau. 1) Kampanjplanering Fr att lyckas med en kampanj, oavsett om det gller extrapriser i en matbutik eller renovering av en bro, r planering a och o. Att frbereda ntverket p att kommunicera kampanjen och att frbereda folk som kan tnka sig att st bakom satsningen osv. 2) Projektbeskrivning Till en publik mste du skriva p ett annat stt n fr en traditionell utlysning av offentliga medel. Nr du sker medel hos exempelvis Vinnova kan du skriva Projektet r nyskapande men nr du vnder dig till en publik mste projektet verkligen vara nyskapande om publiken ska nappa. 3) Projektsidans upplgg Lockas man som lsare till engagemang? Finns det bilder och r det logiskt? 4) Pitchvideon Video r det dominanta mediet fr genomslag p internet. Rrlig bild r ltt att konsumera p skrm och filmerna r ltta att dela. Filmen br vara mycket kort och ha en god dramaturgi. De mycket lga kostnaderna fr produktionsverktygen gr att mediet kan anvndas av de flesta. 5) Projektbloggen Bloggen r ett processinriktat skrivverktyg. P flertalet crowdfundingsajter terkopplas blogginlgg till de som str bakom projektet s att de vet att projektet gr framt. Detta involverar dem i arbetsprocessen samtidigt som ett eftersljsarbete underlttas. 6) Finansiellt ml r projektet realistiskt? Kommer ni kunna genomfra det ni utlovar med den aktuella budgeten?

Den digitala folkrrelsen

10

Tabellen nedan beskriver de frmsta anledningarna till att delta som donator, stdjare eller investerare i crowdfundingkampanjer.
Tabell 3. Anvndarens drivkrafter per crowdfundingml

Donationsbaserad crowdfunding Personlig erfarenhet Vilja att gra skillnad Vilja att gra ngot aktivt Att bli sedd Idealism

Belningsbaserad crowdfunding Underhllning Nyfikenhet Tillhrighet Empati Idealism

gandebaserad crowdfunding Tro p hg ROI (return on investment) Direkt investering i start-up Lite administration Sttta lokalt fretagande Mjlighet till kontroll
Hartzer (2013) och Sims (2011)

En genomgng av vilka lagrum som reglerar crowdfunding finns i Tillvxtverkets rapport Tillvxt genom Crowdfunding7.

Offentlig sektors relation till crowdfunding

Av pedagogiska skl fljer en jmfrelse mellan valsystemet och crowdsourcing respektive skattesystemet och crowdfunding. Det innebr en viss begreppsglidning men gr frhoppningsvis metoderna tydliga. Crowdsourcing r basen fr vr demokrati. Valen vart fjrde r r ett crowdsourcat beslut om vilka som under en begrnsad tid ska frvalta de gemensamma resurserna. Ju fler som deltar i crowdsourcingkampanjen, exempelvis valet 2014, desto hgre legitimitet ger vi till de som fr det representativa mandatet att bestmma. Personer som fresprkar direktdemokrati anser generellt att representativiteten i besluten r dlig och vill drfr ha en kontinuerlig crowdsourcad process. Samtidigt skulle det vara svrt att skapa ett folkligt engagemang fr t.ex. Regeringens proposition 2012/13:171 Kompetens och oberoende vid upprttandet av energideklarationer, och det kan drmed vara effektivare fr samhllet att delegera beslutsmandatet ver fyra r. Finansieringen av det gemensamma r en lagstadgad crowdfunding men i staten, landstinget och kommunen kallas det skatt. Beskattningsrtten kan ses som en lagstadgad crowdfunding som ska bekosta upprtthllandet av det gemensamma och gra investeringar i nya strukturer som berikar medborgarnas tillvaro. Eftersom samhllsaktrerna med beskattningsrtt redan tar in medel frn medborgarna kan det vara svrt fr dem att jobba med crowdfunding p samma stt som marknaden gr, se figur 3, nedre hgra hrnet. Dremot kan man frmodligen med stor framgng jobba med att f medborgare att investera annat n pengar, t.ex. arbetstid, tankekraft eller utlning av prylar eller lokaler, vilket framgr av fallstudierna i nsta avsnitt.

http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=1897
11

Den digitala folkrrelsen

Samhllsaktrerna kan ocks crowdsourca beslut fr att ge dem kad legitimitet vilket ocks framgr av fallstudierna. En kommunal utmaning med bde crowdsourcing och crowdfunding r att bda fenomenen r geografiskt obundna. Individer som engagerar sig i ett projekt knner ofta ngon form av identifikation med verksamheten men r oberoende av geografi, de ingr i en s kallad community. Kommunen r skapad som ett geografiskt ramverk fr samordning av mnniskor med gemensamma intressen vilka ibland kan utgra communities, men som lika grna kan ha motsatta ider som mste frhandlas. De ider som ligger till grund fr crowdpraktik kan vara frenade med vissa utmaningar i relation till kommunallagen. Enligt kommunallagen mste en investering av skattemedel komma skattebetalarna till gagn. Fr kommunen r detta ingen ny utmaning och ett resultat r kommunala samverkansorgan.

Den digitala folkrrelsen

12

Praktiska exempel p crowdfunding i offentlig sektor

Syftet med fallstudierna r att beskriva konsekvenserna av arbetet i figur 3 och med olika ansatser visa hur metoderna kan anskaffa mer kapital, distribuera kapital men ven skra ned p kostnader i en produktion. Ordet mlgrupp frekommer inte i beskrivningarna utan istllet anvnds begreppet ingende parter. Samtliga metoder handlar om samverkan mellan flera niver; offentlig verksamhet, fretag, privatpersoner och i vissa fall civilsamhlle och forskning. Som konstruktr av ett framgngsrikt crowdsourcingprojekt mste du ta hnsyn till hur respektive part lngsiktigt belnas av systemet, dvs. det handlar inte om en avsndare och en mottagare vilket r den mer klassiska positionen.

Fall 1 Utkad projektekonomi och crowdsourcade utlysningar

Crowdculture r en svensk crowdfunding- och crowdsourcingtjnst skapad fr ett mte mellan offentliga aktrer, kreatrer, publik och fretag. Sajten erbjuder mjlighet fr kulturprojekt att p ett tidigt stadium mta sina publik och fr institutioner att bygga relationer. Systemet anvnds i ca sju landsting och regionfrbund. En kreatr lgger upp sitt projekt p sajten och presenterar det med en kort video och belningar till de som hjlper till att frverkliga projektet, exempelvis personliga biljetter till premiren p en teaterfrestllning. Projektet presenteras drmed p ett mycket tidigt stadium fr den tnkta publiken och ger kreatren bttre frutsttningar att hantera den ekonomiska risken. Metoden kan ven appliceras p andra omrden n kultur. I bilden nedan finns projekt som r lmpliga fr sajten p botten i triangeln i spnnvidden mellan sociala ml och marknadsml.

Den digitala folkrrelsen

13

Syften 1) Bra kultur till medborgarna. 2) Minska risken fr offentliga investerare genom att medinvestera i projekt som har bevisad frankring i den tilltnkta mlgruppen. 3) Utka ekonomin i projekt genom att blanda offentliga och privata medel. 4) ka transparensen i hur och i vilka projekt offentliga medel investeras. Ingende parter anledning till deltagande Offentliga finansirer Har olika former av projektbidrag som ska delas ut till s bra projekt som mjligt och kan vlja metod fr hur medlen ska allokeras, exempelvis via delegerad beslutsordning till tjnsteman, via en rdgivande expertpanel eller som i detta fall, via crowdsourcing. Vid crowdsourcing mste en tjnsteman godknna projektet s att det uppfyller de formella krav och prioriteringar som nmnden har faststllt. Kriterierna ska vara konsekventa och sprbara. Privata kreatrer Privatpersoner, freningar eller bolag som vill realisera en id, som inte r lpande verksamhet och som erbjuds medborgarna inom det geografiska omrde dr bidraget finns tillgngligt. Drivkraften hos deltagarna r att de behver kapital och engagemang fr verksamheten och att de via ntet kan erhlla det p ett resurseffektivt stt. Privata kulturfinansirer Publiken har mnga olika anledningar att bidra ekonomiskt till projektet. Den strsta gruppen bidrar med pengar fr att de tycker att kreatrernas id r bra, en mindre grupp bidrar fr att de knner kreatren sedan tidigare och ytterligare en grupp bidrar fr att de vill ha en specifik belning. Process Nr privatpersoner bidrar till ett projekt aktiveras en fond som brjar frigra medel till projektet. Ju fler personer som bidrar desto mer kommer fonden att bidra.

Figur 4. Schematisk frklaring av crowdculturemodellen

Den digitala folkrrelsen

14

gande och frvaltning Sajten utvecklas och drivs av ett privat fretag som sljer nyttjandertter till systemet, p samma stt som Microsoft sljer licenser fr Officepaketet. Den offentliga aktren stter inom ramen fr licensen upp en fond. Fondens medel distribueras till projekten. Vilka krav som stlls fr att f pengar r upp till fondgaren att besluta. Det vanligaste r bidragsgivning, vilket innebr att EU:s statsstdsregler gller eftersom dessa ven omfattar kommuner. I dessa regler finns ett tak fr hur mycket pengar som fr ges till ett fretag per r. Fonden kan ven f en garandel i verksamheten och d gller kommunallagens regler fr investeringen. Lnk www.crowdculture.se

Fall 2 Kapitalanskaffning genom mikroln online fr kommuner

Den Tyska staden Quickborn hade inte rd att genomfra en nybyggnation och renovering av en skola och en brandstation. Fr att ka engagemanget i utvecklingsarbetet och undvika att rntorna frn lnade pengar gick till en bank i Frankfurt istllet fr att terinvesteras lokalt, valde man att genomfra en medborgarlnskampanj8. Kampanjen var oerhrt framgngsrik och samlade in 4.000.000 euro p bara ett par dagar9 till ett erbjudande av 3 % rnta. Lnet var billigare n p marknaden och medborgaren fick hgre rnta n p sparkontot. Denna situation blev mjlig p grund av ntets effektiva stt att behandla data. Givetvis ville mnga flja Quickborns exempel men frfarandet fick kritik av BaFin, Tyska finansinspektionen. Sedan 2012 har man dock hittat en vg som gr det praktiskt mjligt att genomfra i stor skala. Metoden r bra eftersom den inte innehller ngon finansiell risk, lnet upprttas bara om medborgarna vljer att g med i kampanjen. verskjutande lnebehov hanteras som vanligt med en kommersiell bank. Metoden kan nrmast jmfras med statsobligationer som innebr att staten lnar av medborgarna, vilka erbjuds en placeringsmjlighet med mycket lg risk. Statsobligationer brukar dock inte rekommenderas om lnebehovet understiger 1 Mdr kr, en niv som bara r aktuell fr mycket stora stder eller lnder. Drygt 50 % av lngivarna i kampanjen var boende i kommunen. I triangeln i figur 3 ligger denna fallstudie hgt upp till vnster, det handlar mest om finansiella intressen men ven till viss del om sociala aspekter, exempelvis upplevelsen av ett gemensamt gande.

8 9

http://de.wikipedia.org/wiki/B%C3%BCrgerkredit

http://urbact.eu/fileadmin/Projects/OP_ACT/ outputs_media/Presentation_Good_Practice_examples_20.06.2011.pdf

Den digitala folkrrelsen

15

Syfte 1) En bra skola fr medborgarna. 2) Snka kostnaden fr lnat kapital till offentliga institutioner och differentiera lneportfljen. 3) Ge medborgaren en mjlighet att investera lokalt och samtidigt terkoppla kommunens rntekostnader till lokalsamhllet. 4) Frtydliga investeringens syfte. Ingende parter Kommunen vars drivkraft var att diversifiera sin lneportflj samt skapa en upplevelse av delgarskap i den gemensamma infrastrukturen hos medborgarna. Medborgarna i kommunen som hellre ser sitt sparkapital arbeta fr den lokala utvecklingen n ngon av bankernas globala placering. Kapitalfrvaltare som sker placeringsmjligheter i fretag med AAA-betyg (hgsta kreditvrdighet) fr delar av sin investeringsportflj. Process Kommunen publicerar en kampanj p ntet fr t.ex. en ny skola. Under kampanjens lptid tillhandahller en bank ett klientmedelskonto till vilket medborgarna lnar ut sina pengar. Nr kampanjen r avslutad sljer banken lnen till kommunen och verfr likviden. Sajten upprttar enkla skuldebrev mellan kommunen och medborgarna. Rnta och amortering betalas enligt plan. Fallet r troligen inte finansieringsmssigt relevant i Sverige eftersom kommunerna har egen beskattningsrtt vilket de inte har i Tyskland. Dessutom har Kommuninvest bra villkor. Fallet r dock intressant fr att skapa en knsla av gemensamt gande av den kommunala infrastrukturen. Upplgget med medborgarln skulle ven kunna vara av intresse fr civilsamhllet, exempelvis om man vill ha elljus p en fotbollsplan och drfr lnar pengar till mycket lg rnta av intressenterna i fotbollsplanen.

Den digitala folkrrelsen

16

Figur 5. Medborgarln

Lnk www.leihdeinerstadtgeld.de

Fall 3 Kostnadsbesparing genom crowdsourcing och spelifiering

Finska nationalbiblioteket fick i uppdrag att digitalisera sina samlingar. Bcker i arkiven skulle gras skbara i databaser. Digitaliseringsarbete r mycket kostsamt och varje sida mste scannas. Moderna scanrar kan effektivisera arbetet men trots tekniken blir det dyrt. Nr vl alla bcker scannats tillkom ytterligare ett problem. Typsnitt frn senare delen av 1800-talet och 1900-talet kunde maskinlsas och automatiskt bli skbara, men det var mycket svrare med ldre typsnitt och skadade bcker. Skadade texter och gamla typsnitt mste lsas av ett mnskligt ga, och det handlade om mnga tusen sidor. Arbetet skulle kosta astronomiska summor och var dessutom trkigt. Fr att lsa problemet automatiserade man arbetsprocessen och paketerade det i form av ett dataspel. I dataspelet ska man hjlpa lmlar g ver broar. Varje bro r uppbyggd av svrlsta bokstavskombinationer, scannade fragment av gamla finska bcker. Om flera spelare tolkar bokstverna p samma stt blir broarna allt mer hllbara. Fr att spela spelet behver man inte kunna finska, bokstavskombinationerna r mycket korta. Spelet spreds p ntet och attraherade mnga spelare, lngt ver 110 000 spelare investerade nnu fler timmar vilket resulterade i en digitalisering av finska nationalskatter. I figur 3 finns projektet lngt ner i vnstra hrnet, sociala ml. Individen investerade inte pengar utan donerade sin arbetstid till projektet.

Den digitala folkrrelsen

17

Syfte 1) Tillgngliggra det finska kulturarvet. 2) Klara att hlla en realistisk budget fr ett enormt projekt bestende av en mngd repetitiva minihandlingar. 3) Gra ett trkigt repetitivt arbete belnande. Ingende parter Den statliga institutionen Nationalbiblioteket vars drivkraft var att hantera ett digitaliseringsuppdrag som var allt fr kostsamt fr en traditionell projektanstllning. Individer som uppskattar sociala spel p ntet. Spelet r belnande i sig men kompletteras ven av topplistor och sociala belningar. Process Icke verifierade delar av databasen med finska bcker publiceras successivt i dataspelet. Spelare gr in och spelar ett par timmar. Allt eftersom data verifieras minskar databasen med oknda tecken.

Figur 6. Digitalisering genom spel

Lnk http://www.digitalkoot.fi/index_en.html

Den digitala folkrrelsen

18

Std fr den som vill komma igng

Fr den som r intresserad av att skapa ett crowdsourcing- eller crowdfundingprojekt finns det som i alla projekt hnsynstaganden som behver gras bde vid teknikval och i frvaltning och involvering. Som en hjlp vid prioritering av hnsynstaganden rekommenderas denna aningen modifierade modell frn Sami Viitamake. FLIRT-modellen10 skapar ett frgebatteri som en hjlp p vgen. Modellen bestr av fem huvudsakliga hnseenden i denna ordning: fokus (ml), niver/parter, belningar (incitament), regler och verktyg.

Figur 7. Tolkning av FLIRT-modellen

Fokus: Varfr ska ni gra en satsning, vem r med och med vilka resurser och kompetenser? Svaret p varfr ger den strategiska frankringen i relation till era vergripande ml. Det skulle kunna vara att minska kostnader, frankra beslut, ta in externa frslag eller externt kapital. Vem som ska vara deltagaren, crowd, ger er guidning i vilka tekniska lsningar och plattformar som br anvndas. Det skulle kunna vara ngon p stan, dr mobilen r viktig eller ett mikroarbete vilket gr belningarna viktiga. Resurser och kompetenser r riktade int i organisationen, finns det t.ex. tillrckligt med resurser fr att marknadsfra och hantera eventuella mediarisker? Niver/Parter: Ett crowdsourcingprojekt r ungefr samma sak som ett samverkansprojekt men med privatpersoner. Alla som frskt driva ett samverkansprojekt vet vilken utmaning det r att f det att fungera ver tid. Ingende parters olika verksamhetsml kan kollidera. Ibland r man
10

http://www.scribd.com/doc/20607704/The-Flirt-Model-of-Crowdsourcing%E2%80%93%C2%A0Sami-Viitamaki-Master-s-Thesis
Den digitala folkrrelsen

19

konkurrenter om samma medel och status och andra mellanmnskliga drivkrafter kan ltt f saker att haverera. Det r viktigt att prospekteringsfasen r transparent s att projektet inte blir en dagslnda. Belningar (Incitament) handlar om de belningsstrukturer som motiverar den individuella deltagaren till att vara med. Finns det funktioner som gr att man blir sedd? Finns det olika typer av incitament fr olika personlighetstyper? Man br ven fundera ver belningar p organisatorisk niv i enlighet med argumentationen under punkten niver/parter. Regler r en central del i arbetet med crowdsourcing och har stor pverkan p viljan att medverka. r man anonym eller ej? Vem ger resultatet, ni eller kreatren eller r det delat? Ofta, som i fallet Wikipedia, arbetar deltagarna kontinuerligt med regelverket. Verktyg r det sista steget att definiera. Ska man bygga ngot sjlv eller nyttja befintliga strukturer? Anvndare idag rr sig ofta snabbt mellan olika strukturer och gemensamma registreringsfrfaranden kan underltta. De flesta olika behov finns tckta av opensource-initiativ och detta r ngot en skribent skulle rekommendera. Det r vrt att tnka p att arbete p globala plattformar som Facebook kan innebra problem fr en offentlig aktr, d gandertten till innehllet inte alltid r klar, och framfrallt snabbt kan ndras om fretaget s nskar. Sprk ligger lite utanfr krnan i modellen ovan men krver en separat punkt. Med sprk menas hr ngot mer n svenska sprket. Det handlar om ett stt att kommunicera som inte bara gr ut p att ngon ska lyssna, utan leda till involvering och handling. Det lyfts ofta fram i crowdsourcingsammanhang att en gemensam kulturell kontext r viktigare n t.ex. nationalitet. Det kontextuella sprket r viktigt fr att satsningen ska sl rot. Sprket som samlar en liten grupp entusiaster i projektet r frmodligen viktigare n tekniklsningen och den grafiska formgivningen. Innan kommunen skapar sitt crowdcourcing- eller crowdfundingprojekt br man frga sig i vilka delar av triangeln man kan eller vill g in. Kan vi stimulera i det sociala, genom en utlysning p t.ex. Crowdculture? Vad krvs i sdana fall, att ge sig in i nringslivet r en utmaning men r vi bara finansirer av samhllsfunktioner? Kan en digital samverkan ge oss andra allianser n de geografiska vi oftast jobbar ut ifrn?

Tnkbara modeller fr crowdsourcing i offentlig sektor

I inledningen av skriften visas ett diagram ver i vilka omrden nringslivsfretrdare tycker att crowdsourcing passar bra. I en kommun har metoden frmodligen andra anvndningsomrden. Fr en kommun kan crowdsourcing och crowdfunding antas bist vl med att vrdera medborgarens intresse fr en specifik prioritering, utka transparensen i verksamhetsuppfljning, involvera folk i en medborgardialog eller att arbeta mer geografiskt obundet. Crowdsourcing skulle kunna appliceras i det eller de steg som nskas i en vanlig planeringscykel, i tidiga faser fr att hitta
Analys/ implementering

Idgenerering

Utvrdering Genomfrande

Planering/ frankring

Figur 8. Klassisk processcykel

Den digitala folkrrelsen

20

nya ider eller som ett verktyg fr frankring, i sjlva arbetet, fr att f externa gon nr man utvrderar eller i analys av insamlad data. Nedan visas hur det skulle kunna se ut i tre olika fall, dels som ett idgenereringsverktyg med resursmatchning och erfarenhetsdelning och dels som ett gemensamt finansieringsverktyg.

Utmaning 1 Idgenerering, prioritering och erfarenhetsdelning

Ett mycket tydligt och avgrnsat omrde dr crowdsourcing har visat sig fungera bra r i processen med att ta en id frn det abstrakta till det konkreta. Det kan handla om att f helt nya ider men ocks om att inventera vem som har liknande typ av problem och behov och att bygga lsningar utifrn de gemensamma behoven. I figur 8 hanterar upplgget delar i de tidiga faserna idgenerering och planering medan en frvaltande organisation tar ver arbetet i de senare faserna. Inom detta omrde finns ett flertal svenska exempel, t.ex. Interesting.org som fr mer n tio r sedan brjade med ppna utlysningar av lsningar p specifika problem vilket bl.a. kommuner anvnt sig av. Ett nyare exempel r co:tunity som gr motsvarande sak men i mobilen. Genom att samla mnniskor med olika perspektiv och bakgrund finns en mjlighet att skapa ngot nytt men framfrallt ngot vlfrankrat. Scenario: En kommun str infr en given utmaning. Man vet inte vilka andra som str infr samma utmaning, men ser det som sannolikt att det r mnga. Det vore nskvrt och resurseffektivt att ska en gemensam lsning. Man bestmmer sig fr att crowdsourca problemet, inte (enbart) genom en geografiskt knuten organisation som ett kommun- eller regionfrbund, utan virtuellt. Detta fr att kunna involvera kommuner av samma storlek och/eller med samma intresse och behov, utspridda ver landet. Man lgger ut sin frga p en sajt: Finns det andra som har motsvarande problem eller lsningar p problemet? I stllet fr att skryta med en best-practice p konferenser visar man upp en utmaning som man brottas med. Att jobba med crowdsourcad problemlsning innebr ett frndrat synstt, att visa p det man inte kan lsa. Problemet publiceras p en slags virtuell anslagstavla, men kan ven kopplas till fysiska mten. Scenariot tangerar det SKL och Vinnova kallar frkommersiell upphandling. Teknikplattformarna fr en ppen innovation r mnga, vilket r bra. Det gr att till en lg kostnad kpa in de system man behver (t.ex. co:tunity eller Brightidea.com) och fokusera p de riktigt stora utmaningarna: Vad r fokus? Hur knner sig alla ingende parter belnade? Vilket tilltal eller sprk har vi? Vem ger resultaten? Ingngen i en idutvecklingsplattform br sammanfattningsvis inte vara teknisk utan driven av kommunikatrer, beteendevetare och i viss utstrckning jurister. Ingende parter Offentliga aktrer Efterlyser lsningar p problem. Privatpersoner Skapar lsningar och prioriterar lsningsfrslag.

Den digitala folkrrelsen

21

Upplgget har sin tyngdpunkt i det sociala hrnet p triangeln med ledord som frnyelse, frankring och ppenhet.

Utmaning 2 Frmja smfretag och utmana monopol

Det r ltt att tnka sig att en grupp juridiska personer istllet fr fysiska skulle kunna utgra en crowd. De juridiska personerna skulle kunna vara kommuner. I figur 1 hamnar detta under kategorin innovationssamarbete snarare n crowdsourcing, men bygger likvl p en ppen struktur. Ett exempel r Guldlnksvinnaren 2013 CommunityBase som r ett samarbete mellan flera kommuner, fretag och en frvaltande stiftelse. Scenario: En grupp kommuner har identifierat en gemensam utmaning med en modul till ett IT-system utvecklat som ppen kllkod. Kanske har processen varit densamma som i avsnittet om Utmaning 1 Idgenerering, prioritering och erfarenhetsdelning. Man har ven avsatt en gemensam budget enligt en verenskommen modell. Till skillnad frn en mjukvara med en tydlig gare d det skulle vara svrt att pverka utvecklingsprocessen, kan en ppen mjukvara editeras och vidareutvecklas av vem som helst. Gruppen kan nu upphandla fristende sm utvecklingsbolag som hjlper till att lsa problemet. Ett system fr att samordna efterfrgestyrd utveckling skulle kunna ses som en digital spegling av freningen Sambruks verksamhet. Ett frslag p upplgg r att man upprttar en budget fr att visualisera kostnaderna i projektet och att de kommuner som ser ett behov av utveckling, lgger in andelar fr att tcka utvecklingskostnaden. Under de frsta faserna idgenerering och planering sker arbetet i en semippen milj dr likvrdiga parter (kommuner) frhandlar om ramverket. Nr kostnaderna fr hela projektet r tckta upprttas en FoU-upphandling som gr ut till hgade spekulanter. De som gr avrop p utveckling skulle kunna vara de stora utvecklingsbolagen men ven mindre etablerade utvecklare som vill sl sig in p marknaden. Detta innebr att upphandlingen sker i genomfrandefasen, hr kallad crowdsourcing d upphandlingsfrfarandet riktar sig till mindre utvecklingsbolag. I exemplet CommunityBase som vann Guldlnken r detta teoretiskt mjligt men inte utfrt i praktiken. Projektet r ppet fr fler att g in i och utveckla men nnu r det bara en leverantr som gjort detta.

Den digitala folkrrelsen

22

Upplgget skapar en marknad mellan uppdragsgivare och deras kravspecifikationer och utfrande verksamheter. Ett timglas att mkla mellan kund och kpare, liknande de system som finns fr distribution av upphandlingar till fretag. Frslaget befinner sig i nrheten av SKL och VINNOVAS arbete med innovationsupphandling (FoUundantaget i LOU) och lgger till ett crowdsourcingelement riktat till smfretag och enskilda utvecklare. Upplgget har sin tyngdpunkt i marknaden eller mer exakt uttryckt bygger en marknadsplats fr att matcha utbud och efterfrgan. Syften 1) Att skapa en semi-ppen samarbetsmilj fr kommunala utvecklingsprojekt 2) kat utnyttjande av begrnsade resurser 3) Stimulera sm och medelstora utvecklingsbolag Ingende parter Offentliga aktrer Identifiera och prioritera gemensamma utvecklingsbehov. Fretagare Delta i problemformuleringsprocessen och leverera efterfrgade tjnster.

Figur 9. Timglasmodell

Utmaning 3 Gemensamma standarder, kravspecifikationer och processer

Den stora frdelen med webbhjlpmedel r att anvndaren sjlv kan avgra nr och var man ska ge sitt bidrag och att det blir kostnadseffektivt tillgngligt fr de som ska ha informationen. I arbetet med att ta fram gemensamma standarder, kravspecifikationer och processer kan det vara vrt att testa att arbeta i ppna

Den digitala folkrrelsen

23

forum. En utmaning r dock att olika krafter och intressen kan frska ta kommandot och f ett oproportionerligt stort genomslag fr sina ider. Wikis har blivit populrt fr kunskapsuppbyggnad. Mest knt r Wikipedia, men strukturen kan ven anvndas fr mindre projekt. Kan sdana system vara helt platta eller krvs en certifiering? I Wikipedia finns det mnga olika niver av anvndare bakom kulisserna som granskar och ndrar. Frdelen r att det kan bli ppet eller delvis ppet i beredningar. Kvalitetsskringen kan tillgodoses genom att ndringstillfllen och vem som gjort ndringarna loggas. Metoderna har testats i stor skala i Bryssel nr det gller ndringsfrslag. Det administrativa uppdraget som uppstr d Europaparlamentets frtroendevalda ska skriva ndringsfrslag p kommissionens lagfrslag r en utmaning. En stor grupp individer formulerar korta tillgg, strykningar och ndringar av ord i texterna, den konservativa gruppens politiska sekreterare skriver sina frslag och den socialistiska gruppen sina frslag. Fr att klara av att hantera den stora mngd data som kommer in och fr att mjliggra parlamentarikernas rstningsfrfarande har en srskild mjukvara utvecklats www.at4am.org, idag tillgnglig som open source. Mjukvaran skulle kunna liknas vid en ordbehandlare med spra ndringar fast online och med slutresultatet att skribenterna ska kunna rsta fram kompromisser om exakt formulering av en specifik text. Plattformen At4am skulle i triangeln ha sin tyngdpunkt i den sociala delen. Fr en kommun eller ett landsting som r intresserad av att testa r det ganska ltt att upprtta en at4am-server, skerheten i systemet r mycket hg d den kontinuerligt uppdateras av Europaparlamentets IT-avdelning.

Syften 1) Att ka transparensen i den lokala demokratin 2) Att ge mjlighet till deltagande och frankring Ingende parter Offentliga aktrer Formulera och besluta om policies.

Den digitala folkrrelsen

24

Ordlista och lstips

Ntet r fullt med engelska ord som nnu inte funnit sin svenska hemvist och behver ibland sttas in i ett sammanhang fr att bli tydliga. Hr r ett frsk att beskriva tio viktiga begrepp fr frstelsen av vad crowdsourcing och crowdfunding handlar om: Crowdsourcing. Sourcing kommer frn managementteori. Singlesourcing bygger p ett exklusivitetsavtal, multiplesourcing p avtal med flera underleverantrer och crowdsourcing p en relation till en grupp via ntet. Crowdfunding. Finansiering som nyttjar ntets lga distributionskostnader fr att n ut till en strre mlgrupp n en lokal insamlingskampanj. Gameification (spelifiering). Att nyttja spelens mjuka belningsstrukturer fr att engagera folk, till skillnad frn klassiska hrda belningar som ln. Kallas ibland intrinsic rewards till skillnad frn extrinsic rewards. Long tail. Digitala produkter tar inte plats p en hylla vilket gr att en affr som Amazon kan innehlla miljontals produkter. Effekten innebr att svansen av saker som sljer i mycket sm volymer r lika vrdefulla som saker som sljer i stora volymer. Open [t.ex. source/data/innovation]. En metod dr det som traditionellt har det stora vrdet, innehllet, erbjuds att anvndas fritt och dr de ekonomiska vinsterna kommer antingen via aggregering av data, frsljning av annonser eller av frelsningar/konserter beroende p vilken del i vrdekedjan som avses. Sociala media. Ett samlingsbegrepp fr onlinestrukturer som blir till genom interaktion. Om TV och radio var dominanta media fr industrisamhllet och framvxten av masskonsumtion s r sociala media navet i crowdsourcing och mjligheten till att skapa engagemang fr en uppgift online. Wisdom of the crowd. Statistisk metod fr att bedma sannolikheten att ngot ska intrffa eller fr att fatta beslut istllet fr en expert. En lngtgende slutsats skulle kunna vara att pst att valet vart fjrde r r wisdom of the crowd om vem som frvaltar riket bst och att experterna sedan arbetar med utfrandet under mandatperioden.

Lstips
Tillvxt genom crowdfunding, Tillvxtverkets publikationer 2013, http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=1897 Jakten p medborgarfinansiering, Kulturanalysmyndigheten 2013, http://www.kulturanalys.se/wp-content/uploads/2013/02/Omvarldsanalys_Crowdfunding_2013.pdf Open innovation, The new imperative Henry Chesbrough, Harvard Business Review Press 2005 (http://openinnovation.berkeley.edu/ ) ppen innovation, Bjrn Remneland, Liber 2010 Here comes Everybody, Henry Sherky, Penguin Adult 2009 Crowdsourcingforumet www.crowdsourcing.org

Den digitala folkrrelsen

25

Den digitala folkrrelsen Hur kan offentlig sektor dra nytta av crowdsourcing och crowdfunding?
Crowdsourcing och crowdfunding anvnds i stor omfattning runt om i vrlden. Ibland handlar det om en helt ny typ av involvering och ibland r det nya namn p gamla freteelser. Fretag och organisationer anvnder ntet fr att n ut till anvndare och kunder, fr att stimulera innovation och testa marknaden fr varor och tjnster precis som man gjorde innan ntet fanns. Vad betyder ntets organisatoriska kapacitet fr offentlig sektor? Med denna idskrift vill vi inspirera och stdja arbetet med crowden, potentiellt en digital folkrrelse. Offentlig sektor behver lra sig mer om fenomenet, dess mjligheter, potential och risker. Frhoppningsvis kan innehllet med fallstudier och tankar kring prototyper ge vgledning och inspiration till de som funderar p att testa crowdsourcing och crowdfunding i praktiken.
Upplysningar om innehllet sa, Zetterberg, asa.zetterberg@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 Text: Max Valentin, MSc Business Innovation, Chalmers

Bestll eller ladda ner p webbutik.skl.se.

Post: 118 82 Stockholm Besk: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se