Medlemstidning SEKO Post Klubb Årsta Sektion 1 & 2

DIN RÖST
oktober 2009 nr 3 årg 2

Biffffld: Peter Land-


Ordförande har ordet
Det är en felaktig tendens som
pågår på svenska arbetsmark-
naden. Det var innan somma-
ren, jag satt och åt lunch med
en känd advokat som arbetar
med asylfrågor. Han berättade
för mig att den globala krisen
som man pratar om inte är så
allvarlig som massmedierna
skriver och skrämmer upp folk
med. Jag kan hålla med honom
därför att jag tror det kapitalis-
ka samhället i världen skapade
detta globala problem för att
vinna mer ekonomiskt genom
att pressa ned arbetarnas löner
ännu mer och därigenom tjäna
mer kapital i sin egen ficka.
Man får en helt annan bild när
man läser i media om direktö-
rernas höga löner, bonusar och
styrelsearvoden. Då undrar jag
vad som egentligen är sanning-
en och om det verkligen är en
kris i världen.
Just nu är det lönesänkning
eller noll procents ökning som
pågår. För att rädda sitt arbete,
så går dessa signaler från
makthavarna. Jag tycker att ett
företag som hamnar i en eko-
nomisk kris ska tänka på att
det då är aktuellt att sänka lö-
Omslagsbilden
Bilden tagen i somras på en tur
till London. Det var ebb i
Themsen så man kunde gå ner
på en del av kanalbotten säker-
ligen 6 meters nivåskillnad
mellan ebb och flod, platsen var
Bankside.
Fakta om Themsen
Themsens källa finns strax norr
om byn Kemble i Gloucester-
shire, 110 m ö.h. Floden flyter
bland annat genom Oxford,
2
nen för dem som tjänar mest
inte lägst. Att Saab Scanias
VD, Leif Östling, har sänkt 10
% av sin egen lön betyder inte
att Scaniaarbetarna ska gå ner i
sin egen lön. Dessutom kan
man avstå från alla höga bonu-
sar som ofta tillfaller höjdarna
som tjänar mest.
En postarbetare som arbetat
hela sitt liv på posten, det vill
säga 30 eller 35 år, tjänar idag
21000 kronor i månaden. Är
det en rättvis lön? Hur ska per-
sonen klara sig när det är dags
för pension? Hur mycket pen-
sion får han/hon för att klara
resten av livet? Socialbidragen
har ökat med 40 %, det är för
Reading, Slough och London.
Den har sitt utlopp i Nordsjön.
Themsen har en speciell bety-
delse för Storbritannien, i och
med att den flyter genom lan-
dets huvudstad. Floden berörs
av tidvattnet från Teddington
Lock, som ligger ungefär 9 mil
från mynningen. I Themsen
finns över 80 öar, och eftersom
floden består av både sträckor
med sötvatten och sträckor med
bräckt vatten har den ett rikt
djurliv.
hög arbetslöshet och sämre A-
kassa. Detta gör att kommu-
nernas utgifter för socialt bi-
drag ökar. Det är inte så undra
på att vi blir irriterade när man
får veta via massmedia att vår
VD har flera uppdrag än att
bara vara postens VD och tjä-
nar grova pengar varje må-
nad.
Att arbetsgivarna hotar med
varsel och facket därefter går
med på att sänka arbetarnas
löner eller förmåner är en tak-
tik från makthavarna. Detta
måste vi kämpa mot och stop-
pa. Vi är inne på vårt sista år i
vårt treåriga löneavtalsperiod.
Sedan börjar en ny avtalsför-
handling. De som förhandlar
för SEKO centralt ska inte gå
på alla dumma förslag som
arbetsgivaren brukar lämna. Vi
vill att SEKO visar musklerna
och kämpar för medlemmarnas
bästa. Ingen kompromiss. Sta-
ten bör också ge stöd till kom-
petensutveckling av anställda
för att undvika varsel och se
till att företaget har den kom-
petens som behövs när det
vänder samt att man satsar mer
pengar till offentliga sektorn.
Just nu på pågår löneförhand-
ling på regions syds nivå.
Floden korsas av ett otal broar
och tunnlar, många på platser
som tidigare hade vadställen
eller färjor. De tidigaste broar-
na, träbroar anlagda på romersk
tid ca år 50, fanns vid nuvaran-
de London Bridge och Staines
Bridge. Den första tunneln un-
der floden, Thamestunneln,
stod klar 1843.
Peter Landberg Kassör
I år har arbetsgivaren en avsikt
att vi ska klara av löneförhand- Sommaranställd
lingen så att alla kan få sin nya
lön i november. Det glädjer
på Årsta
oss men jag är personligen postterminal
pessimistisk på grund av gam-
la erfarenheter i löneförhand-
lingarna. Vi får se hur cheferna
agerar vid förhandlingsbordet.
Så fort klubben blir klar med
sin förhandling med terminal-
chefen kommer vi ut och infor-
merar om läget till Sekomed-
lemmarna. Terminalen har
gjort ett bra resultat och detta
gjorde vi tillsammans, därför
har vi en förhoppning att få ett
bra och rättvist lönebud från
arbetsgivaren. Vi startar vår Namn: Li Sahlin
lokala löneförhandling i mitten
på oktober. Din Röst: Hur fick du jobbet?
Li Sahlin: Jag fick anställnings-
Jag har skrivit tidigare vid fle- förfrågan per brev men det funge-
ra tillfällen och vädjat till ter- rade inte så jag fick ringa till pos-
minalchefen att vi får igenom ten Årsta och fråga.
fyra krav. Kraven är en kiosk,
rikskuponger till samtliga per- Din Röst: Din utbildning?
sonal, friskvård på arbetstid Li Sahlin: Går på Gymnasiet och
och personalbuss. Hittills har läser samhälle och ekonomi.
vi fått klarttecken från termi-
nalchefen att kiosken är på Din Röst: Trivs du?
gång. Det tackar vi för, men Li Sahlin: Ja, här är många trevli-
frågan är när den ska öppnas? ga arbetskamrater och tiden går
De övriga kraven handlar om fort.
personalens trivsel och förmå-
ner. Det handlar om att ge och Din Röst: Vilka brister ser du?
ta. Om våra medlemmar gör Li Sahlin: Möjligtvis något fy-
ett bra jobb och det ger ett bra siskt ansträngande.
ekonomiskt resultat för termi-
nalen då vill vi ha tillbaka en Din Röst: Är du nöjd med din
del av vinsten. Detta har vi rätt lön och arbetstid?
till. Li Sahlin: Jag är nöjd med lönen
och tillfälligtvis är jag också nöjd
Till sist vill jag säga att termi- med arbetstiden.
nalen har genomgått stora för-
ändringar senaste tiden. Vi blir Din Röst: Tänker du fortsätta
kanske snart Sveriges bästa på posten?
terminal. Jag hoppas att termi-
nalledningen tänker på perso- Li Sahlin: Det får jag tyvärr inte
nalens bästa när man är på väg fast jag skulle kunna jobba kvar
mot detta mål. ett tag till.
Mohibul Ezdanikhan
3
 Arbetsrätten, de fina stolarna och alla vi andra
Gång på gång läser och hör vi
om arbetsrätt. Många från när-
ingslivets sida vill reformera
den nuvarande arbetsrätten.
Vad de egentligen vill är att vi
arbetare inte ska ha någon som
helst trygghet på våra arbets-
platser. Arbetsgivarna vill ha
ännu mera makt. Detta kom-
mer att drabba arbetarna väl-
digt hård. Med en svag arbets-
rätt kommer arbetsplatser att
blir som kyrkogårdar. Ingen
ska våga säga emot arbetsgi-
varna. Detta i sin tur ska drab-
ba demokratin. Ingen vill ha
ett sådant samhälle där alla går
som några maktlösa varelser.
Vi som vill ha en ännu stakare
arbetsrätt måste visa ett större
engagemang i de ideella före-
ningarna och lokala fack klub-
barna som kämpar mot för-
sämringen av arbetsrätten. Vi
måste bli fler (aktiva) som kan
säg stopp till de som vill skada
demokratin i vårt samhälle.
Var vaksam och på verka ditt
lokala fack. Detta handlar om
oss, om våra barn och vårt
barnbarns framtid. Dagens
makthavare är ju helt hysteris-
ka på att bevisa oss hur illa de
kan behandla oss. De kan ju
fatta korkade beslut hur som
helst. Kolla hur regeringen
sänker skaten för de rika när
hela offentliga sektorn skriker
om hjälp. Och de (borgerliga
alliansen) kommer att genom-
föra egen ny liberalism politik
så länge ingen stoppar dem,
samma sak håller på att hända
på posten.
Vi som jobbar på posten har
säkert märkt en sak, och detta
är att våra chefer inte vill vara
sämre än Reinfeldts regering.
4
De också har förmåga att fatta
sådana beslut som kan skada
hela personalen . Jag kan näm-
na fler exemplen men nu ska
jag bara berätta om de fina sto-
larna som vi fick under Som-
martiden.
De fina stolarna!
De är dyra, kanske moderna
men inte alls bekväma. Rättare
sagt de är jobbiga. De liknar
cykel stolar Det går inte sitta
på dem. Nästan alla har klagat
på ont i ryggen eller att de får
ont i skrevet (mestadels män)
och våra kvinnliga kamrater
får ont i andra delar av krop-
pen.
Vi har alla har reagerat och
ifrågasatt inköpet av dessa sto-
lar. Men tror ni att post led-
ningen lyssnat på oss? NIX!
Postledningen fortsätter att
nedvärdera oss alla, d v s vi
som jobbar på golvet. Vi ville
ju inte ha de så kallade fina
stolarna. Det borde vara sol-
klart för ledningen att vi (som
jobbar) får bestämma hurdana
stolar vi vill ha och inte de
som aldrig jobbar på golvet.
Men ingen lyssnar på oss.
Människor på golvet är arga,
ledsna och rättare sagt besvik-
na på det ansvariga på posten
som fattat beslut om inköp av
dessa stolar. Sverige börjar
likna den så kallade tredje
världens länder.
Diktatoriska metoder an-
vänds på arbetsplatsarna.
Ingen våga säga något emot
ledningen. Alla är rädda för att
få sparken från jobbet. Är det
inte så att vi alla svenska med-
borgare har rätt att säga ifrån
vad vi tycker? Och detta tror
jag står i den svenska grundla-
gen. Då undrar man varför alla
har blivit så mesiga. Jag tycker
att facket borde vara lite mera
närvarande på golvet och troli-
gen kommer detta att upp-
muntra arbetarna att visa lite
mera civilkurage.
Posten är ju fortfarande ett
statligt företag då borde ju fin-
nas någon myndighet som kan
få ordning på de chefer som
inte visar någon respekt för
personalen.
Jag tycker att alla människor
kan göra misstag. Misslyckan-
de är en ofrånkomlig del av
livet. Men man måste lära sig
av egna misstag a inte fortsätta
att göra samma fel hela tiden.
Gör man så, då är det något
som är fel.
Många på golvet undrar varför
de där uppe alltid fattar dessa
arbetarfientliga beslut?
Jag tror att när inkomsten
ökar är risken alltid stor att
man förlorar verklighets upp- Namn: Guillermo Osorio Din Röst: Vad tycker du om
fattning och klass perspektivet. friskvård på arbetstid?

Många (chefer och politiker) Guillermo: Jag tycker att det är

har gjort en klass resa och har olämpligt av arbetsgivaren att
glömt sin egen klass. Jag kom- uppmuntra personalen att motio-
mer inte ihåg att vem har sagt nera på rasterna. Man ska vila på
”detta är alltid roligt att resa
med klass än göra ensam klass rasten och återhämta sig, det är
resa” Och detta bör stämma? lika viktigt som att motionera.
Eller med andra ord kan man Friskvårdstimme på arbetstid
säga att det är roligare att äta skulle vara mer på sin plats.
gott tillsammans än äta oxfilé
ensam (filmen Tillsammans). Din Röst: Vad gjorde du på se-
mestern?
De nya stolarna ska bort! Ge
oss de gamla omoderna stolar- Guillermo: Stannade i Stock-
na tillbaka. Vi trivdes med dem holm. Cyklade några gånger i
för att de inte försökte skada veckan.
vår hälsa. Alla vet att allt som Arbetar 2-skift
är modernt och dyrt behöver
inte vara bra och hälsosamt. Ålder: 57 år Lönerevision 2009 hanteras
enligt följade.
Till våra chefer! Bor: Gröndal
Föräldralediga samt långsjuka
Att behandla folk på det här Din Röst: Hur upplever du de med sjukpenning och de som har
sättet är orättvist och orättvisor nya sorteringsstolarna? sjukersättning till någon del skall
hör inte hemma i 2000 talets bedömas som övriga medarbetare
arbetsplats. Införskaffa gärna Guillermo:En dröm för ergono- utifrån medarbetarens roll och or-
ett par personaltelefoner till, för merna en mardröm för oss. dinarie prestation, förmåga och
de är en bristvara på vår arbets- kompetens.
plats. Din Röst: Vad tycker du om de
Tack nya sorteringsfacken? Den som har helt tidsbegränsad
Masood punjabi sjukersättning får ej undantas i
Guillermo: Sorteringsfacken är lönerevisionen.
På årets SEKO förbundskon- helt ok.
gressen deltog för första
Den som går i pension 2009-10-02
gången en partiledare från Din Röst: Hur tycker du att det till 12-31 får inte undantas i löne-
Vänsterpartiet. . är att jobba vid BFM maskiner- revisionen
na?
Studielediga bedöms som övriga
Guillermo: Det är helt ok att job- medarbetare men vi kan titta indi-
ba vid BFM, men 50 minuterspass viduellt bl.a med utgångspunkt
borde vara max gränsen. Man ska från utbildningens ledighetens art,
inte heller ha mer än tre pass om omfattning och längd.
dagen.
När någon av de personer från
Din Röst: Är det något du tyck- ovannämnda grupper kommer till-
er bör förbättras där? baka i arbete så sker en översyn av
deras löneläge.
Guillermo: Jag kan inte komma
på något speciellt.
5
Namn: Torsten Jakobsson der 60-70 talet det var ett fritt Din Röst: Trivs du bra med
Arbetar 2-Skift och bra utan ledare som styrde arbetet du gör?
Din röst: Hur länge har du
arbetat i posten?
Torsten: Började 1968 på brev-
bäringen i Nyköping.
Din röst: Hur ser din postala
bana ut?
Torsten: Var som sagt på brev-
bäringen i Nyköping sedan utlå-
nad till Stockholm 4 och 12 ar-
betade då på traktamente vilket
var lönsamt. Återvände sedan
efter något år till Nyköping där
jag stannade några år. Sökte
och fick fast anställning i Väl-
lingby på brevbäringskontoret,
flyttade då upp till Stockholm
där jag bott sedan 1975. Senare
fördes vi över till Rinkebyter-
minalen i Spånga då de byggde
ut. 1994 flyttade jag till Tomte-
boda arbetade på BSM där, ef-
ter en period på Klaratermina-
len så har jag sedan år 2000 va-
rit här på Årstaterminalen.
Din röst: Var trivdes du bäst Namn: Odhiambo Ofieno ekonomi utbildning. Jag vill
under dina år på posten?
Arbetade IRM under
Torsten: På brevbäringen un- sommaren 2009
6
Din röst: Vad gör du på friti- Odhiambo: Det är helt ok.
den?
Din Röst: Vad är det som är
Torsten: Jag gillar mycket att med att arbeta på Årsta?
läsa, mest litteratur just nu läser
jag Stig Trenter. Jag är också Odhiambo: Man jobbar med
intresserad av att resa försöker ungdomar, alla är i samma situ-
göra några resor om året min ation som jag. Jag menar stude-
senaste resa var till Teneriffa. rande. Jag vill arbeta mer men
fick inte. Schemat var dålig. Det
Din röst: Vad tycker du bor- kan vara så att arbetsgivaren vill
de förbättras på Årsta? spara pengar. De flesta arbetsle-
darna som jag hade har varit
Torsten: Jag tycker det är väl- trevliga.
digt varmt på IRM och vid ma-
skinerna, där borde det göras Din Röst: Är du nöjd med lö-
något snarast för att förbättra nen?
miljön.
Odhiambo: För låg lön, arbets-
Din röst: vad tycker du är bra tiderna var inte bra,
på Årsta?
Din Röst: Vilken arbetstid
Torsten: Jag uppskattar biblio- hade du?
teket på terminalen. Jag brukar
ibland låna böcker där och Odhiambo: Den varierade, från
skänker även böcker dit. Paus- början var det 1800 – 2300 se-
gymnastiken uppskattar jag dan 1900 – 2230 (juli augusti)
också. Det var så lite timmar, Jag skul-
le gärna ha arbetat mer gärna
Din röst: Tackar för inter- heltid under min sommarperiod.
vjun.
Din Röst: Vill arbeta nästa
Sommaranställd på Årsta Sommar också?
postterminal
Odhiambo: Jag får intressean-
mälan från posten varje år. Jag
vill arbeta nästa sommar med
om möjligt.
Din Röst: Vill du arbeta på
posten när du blir färdig men
din utbildning?
Odhiambo: Ja. kan tänka mig
arbeta när jag färdig med min
arbeta med ekonomi eller logis-
tik
 Utlåning av DVD
Sektionen har köpt in ett antal
DVD men inriktning till fack-
et, miljön och jämställdhet.
Efter ett styrelsemöte framför-
des ett förslag att ett antal
DVD skulle inköpas och sedan
lånas ut till medlemmarna.
Några av filmerna har redan
blivit presenterade i vår tid-
ning under facket i Focus. För-
slaget godkändes.
För tillfället finns dessa filmer
till utlåning
Hoffa
Norma Rae
Silkwood
North Country
Ådalen 31
Utvandrarna
Nybyggarna
En obekväm sanning (Al
Gore)
Film med Miljön Terminal-
i Focus
En obekväm sanning
(engelsk originaltitel An Incon-
venient Truth)
är en dokumentärfilm från
2006 av och med Al Gore.
Filmen handlar om den globala
uppvärmningen och dess effek-
ter. Filmen är gjord som en fö-
reläsning, där Gore vill överty-
ga i första hand den skeptiska
amerikanska allmänheten om
att det inte längre råder någon
tvekan om att människan påver-
kat klimatet.
arbetaren
Av jacob Gluz
Friskvård
Terminalarbetaren blev tillfrå-
gad om han håller på med frisk-
vård på fritiden. Han svarade att
han springer en hel del för det
är ganska lång mellan TV´n och
kylskåpet.
Underhåll
De nya stämpelmaskinerna på
IRM är mycket bättre än de
gamla, de kräver ständigt under-
håll.
Stolarna
De nya sorteringsstolarna är
mycket skönare om man tar bort
sitsen.

Finns intresse att låna någon Semester

av dessa så är det Peter Land-
berg som sköter om utlåningen
men ni kan i annat fall ta kon-
takt med någon ur sektionssty-
relsen.
Efter lånet skall dem återläm-
nas inom en vecka till sektion
1&2 brevfack på plan 4 (vid
SEKO Klubben) eller till Peter
Landberg.
Har ni förslag på film i samma månad, därefter återgår man till
anda så får ni gärna ge förslag. på IRM får en anket hemskick-
Förhoppningsvis kan vi utöka
med fler titlar.
Med vänlig hälsning
Kassör Peter
Terminalarbetaren är glad och
uppåt idag. Varför är du det är
det semestern som nalkas? Det
stämmer men inte min utan min
Tvåmanarotation på lagledares.
IRM
En test med tvåmannarotation
på IRM började nyligen. Vi har
kommit överens med Johan
Söderman att testen varar i en
gamla rotationen. All personal
ad som man ska svara ja eller
nej till . Svaret skall vara ano-
nymt. SEKO tillsammans med
arbetsledningen går genom alla
svar därefter kommer det att
samverkas.

Mohibul Ezdanikhan

7
 EN RESA TILL RIGA.
En dag i mars åkte Jag och
min fru till Riga. Det fanns en
anledning, jag fyllde år, På
båten fanns folk som talade en
massa rotvälska i mina öron,
det var letterna eller ryssarna.
Man kunde skilja dem åt på
deras sätt att vara. Den ena
sorten var glad och den andra
sur.
På båten fanns underhållning i
form av par som dansade latin-
amerikanska danser, Väldigt
mycket god mat. Samt en möj-
lighet att bli firad om man fyll-
de något, och det gjorde jag.
Under allmänt jag må han leva
för en 28: åring en 60: åring
och två 85: åringar fick vi en
champagneflaska . När vi ätit
så vi storknade och sovit gott.
Landade vi i Riga på morgo-
nen. Inga tullkontroller eller
pass kontroller. Vi möttes av
en dam som skulle bli vår gui-
de. Hon blev arg om man tala-
de engelska till henne: ” för
hon kunde svenska”.sa hon.
Jag frågade om hon kunde
småländska, men det kunde
hon inte, men hon blev inte
arg. Vi åkte runt och tittade på
de fina husen med de dyra vå-
ningarna, minst lika dyrt som i
Stockholm. Vi fick se deras
frihetskvinna högt uppe på en
piedestal. Sedan tog hon oss
till gamla staden.
En del av husen var återupp-
byggda efter kriget och andra
hade klarat sig. Ryssarna hade
placerat en stor svart låda på
silvriga ben. Hon sa inte vad
den använts till, men nu var
det ett museum. En tysk hade
köpt ett helt kvarter och gjort
det till ett hotell. Det ända
svenska som fanns kvar var de
8
gamla soldat barackerna från
17: hundra talet. I varje gat-
hörn satt frusna personer med
en liten mugg och tiggde.
Spårvagnar av alla modeller
och årtal rörde sig på gatorna.
Vi avslutade rundturen i en
spritbutik, där vi fick smaka på
den dryck som en apotekare
hade gjort åt Katharina den II
av ryssland, en sorts under me-
dicin mot allt möjligt. Här
skildes vi från guiden och Bir-
gitta och jag gav oss ut på upp-
täcktsfärd. Vi gick till katedra-
len där några ryskor blev arga
för vi tog bilder på andra bil-
der som visade hur sönder-
bombat Riga var under kriget.
Medan den lettiska damen som
skötte hissen till tornet berätta-
de hela Rigas historia på 2 mi-
nuter medan vi for upp till en
strålande utsikt som inte kan
beskrivas utan måste upplevas.
Hissdamen kunde bara ett
svenskt ord: Goddag. Vi gick
till Marknaden som var för-
lagd till de gamla flyghanga-
rerna från 2: dra världskriget
och där fanns allt. Vi konstate-
rade att mat som man köper
för att laga var billigare än i
Sverige allt annat var dyrare.
Vi strosade runt och fann en
bro full med hänglås, det visa-
de sig att letterna när de gifter
sig sätter fast ett hänglås i bron
och kastar bort nyckeln. Ett
sätt att få äktenskapet att hålla,
Tänk vad dom får dyka för att
hitta nyckeln om det inte
Gör det. Vi strosade vidare åt
lite på en bar tog oss genom
det vackra Riga tillbaka till
hamnen och båten, då var det
en passkontroll. Det var fullt
med ungdomar var ombord
och det var tjo och tjim halva
natten. Vi gick och badade i
basängen och bastade. Åt yt-
terligare än vidunderlig mid-
dag och somnade sött för att
vakna upp i s Sverige igen, vi
hade gjort av med en massa
latt, pengarna i Lettland heter
så, det var svårt att räkna för
en latt var 16,70 kr. Vi hade
också klappat skulpturen av
sagan om de tre musketörerna
som drog till staden och gjorde
man det skulle man återkom-
ma. Jag hoppas att nästa resa
blir på våren när alla blommor
blommar i den till park om-
gjorda valgraven och den rase-
rade stadsmuren .
Vi tog många bilder och vi
rekommenderar en liten helg-
tripp till Riga. Det är betydligt
roligare och framför allt något
annat än att kajka över till
Åland där man bara nu förti-
den bar får gå på en spång
mellan båtarna.
Väl mött i Riga nästa gång
eder
Per Gavelius
Ge inte bort era pengar till storbankerna
Efter att de styrande på Swed-
bank, Nordea och SE banken i
spetsen, genom att ge lån som
inte kan betalas tillbaka i Bal-
tikum till privatpersoner och
företagare har det utan säker-
heter och kontroller lånats ut
miljardbelopp. Bankirerna har
tävlat med varandra om vem
som kan låna ut mest pengar
och sedan fått bonus beroende
på hur många miljoner de
lyckts låna ut speciellt i Lett-
land. Efter denna härva trodde
nog många med mig att Bank-
chefer skulle ställas till svars
inför domstol med dryga böter
och fängelsestraff som följd.
Vad hände? Nada ingenting ,
inga huvuden har rullat. Istäl-
let får skattebetalare betala
bankernas kriminella utlåning
till Baltländerna genom att
skattebetalarnas pengar ström-
mat in i krisbankerna .Tillråga
på allt har det bestämts att bo-
nusar även skall delas ut till
många av dessa omdömeslösa
chefer.
I Estland har löntagare tving-
ats till lönesänkningar på 10-
20% och arbetslösheten har
stigit oerhört. I Sverige har
storbankerna dragit ner utlå-
ningsräntan till nästan noll,
detta för att öka sina intäkter
som är minst sagt ansträngda.
Jag uppmanar er att flytta era
sparpengar från dessa storban-
ker som ger en utlåningsränta
på 0-0.5% på era sparpengar
till andra aktörer som t.ex.:
Sevenday finans, Nordax fi-
nans och Bluestep (det finns
fler) dessa sparinstitut ger
2.50% i ränta eller
mer ,minimuminsättning är
10.000 kr. Den statliga bank-
garantin gäller för dessa spar-
institut. Bara att söka på inter-
net på deras namn och ni kan
öppna sparkonto. Skulle utta-
gen från Storbankerna öka så
kanske de öppnar sina ögon
och förbättrar villkoren för
sina kunder, det vill säga för
oss!
Exempel 10 000 kr på Nordea
lönekonto ger noll i ränta på
ett år medan vid 2,5 % ränta
vid flytt till annat sparinstitut
ger kunden 250 kr. Dessa
pengar jublar Storbankerna
över att få av sina kunder, våra
pengar. Man bör agera.
Peter Landberg Kassör
Bidrag till Din Röst
Vi på redaktionen önskar att ni
medlemmar medverkar med
bidrag till kommande nummer
av din röst. Det kan vara ett
politiskt inlägg kanske ni har
åsikter om Årstaterminalen sa-
ker ni ogillar eller gillar. Din
röst är medlemmarna på sek-
tion 1&2´s tidning.
Vi har sedan förra numret be-
slutat om att honorera en av
medlemmarnas bidrag. I förra
numret av Din Röst gick ge-
nom lottdragning vinsten en
DVD till Jacob Gluz.
Grattis önskar redaktionen
Honom.
9

30 år med posten
Det har hänt en hel del sen jag
satte mina första bomärken i ”
Trumpetverket”, som man
dagligen, på den tiden, kallade
posten .Man kom dit ,sorterade
och gick hem .Inget tal om
statistik eller att man skulle
stanna kvar och börja med a-
posten ,eller något liknande.
Men en gång kom det två da-
mer med en sak som såg ut
som en kam. De stoppade pos-
ten i kammen och sa att det
såg bra ut, och så bad de mig
räkna en småbrevslåda. Sedan
var statistiken klar för det året.
I december kom förmannen ut
och sa att vi sorterat rätt till
99,4 procent. Min undran är
om man verkligen vinner kun-
der på att köra sönder deras
brev i maskiner och vara nöjd
med 94 procent. Vi sorterar
ungefär 1 miljon 3 hundra tu-
sen varje dag. Det betyder att
vi kör sönder 5200 brev varje
dygn. Är det kvalitet det?
Man hade gott kamratskap och
tog hand om varandra. Om en
yngre medarbetare hamnade i
svårigheter kunde ofta över-
postiljonerna gå in och hjälpa
till både i arbetet och privat,
eller så såg man till att perso-
nen fick den sociala hjälp han
behövde. Det senare finns väl
fortfarande kvar i den mån sit-
tande regering inte har rationa-
liserat bort det. Men var finns
överpostiljonerna som hade
kurage nog att bjuda en föräld-
ralöst brevbärarbiträde på jul-
lunch första julen han skulle
fira själv? Eller den förman
som bjuder hem samma person
på lunch för att han inte ska
10
äta för dåligt? Under den tid
arvsskatten ska betalas.
Vad jag saknar i denna postfa-
brik är mänskligt kurage. Det
räcker inte i längden med bara
frukt, gratis telefon och ett
grattis ni har varit duktiga. Det
behövs nog lite mera öppenhet
och kamratskap mellan golvet
och ledningen. När bjöd Ser-
baz senast hem en olycksbro-
der på lunch?
Jag vill nu inte låta som en
gnällspik visst är kamratskapet
på Årsta gott, visst är det kul
att köra alla maskiner, men
5200 försändelser som inte når
mottagaren dagen efter för att
inte tala om alla julkort som
borde handsorteras. De är för
tunt papper i dem för att de
skall klara en maskin,
Nu till något helt annat. För ett
antal år sedan fyllde jag jämt.
Jag och min fru åkte en under-
bar resa i Norge med Hurtig-
rutten. Från Bergen till Kirke-
nes och tillbaka. Det var 66
hamnar. Berg och fjordar, ut-
flykter till Blåisen, Nordkap.
Att stå en dag utan dimma på
Nordkap och se ut över det
oändliga havet är en hissnande
upplevelse, framför allt när det
inte fanns något staket vid
bergsstupet. Vid Norsk ryska
gränsen var det stopp på
många sätt, Jugoslavienkriget
pågick för fullt. Att stå en
Midsommaraftons natt uppe på
Tromsöhisen och kasta snöboll
på varandra var en upplevelse i
midnattsolen.
Sedan har posten något under-
bart. Det kallas PIF (postens
idrottsförening) Man får se
hela Sverige genom att åka
runt och motionera på olika
platser i landet för en hygglig
penning. Samt vara med om
middag med dans som kallas
kamratfest. Här är alla en glad
hög med människor som roar
sig kongunstligt. Rekommen-
deras väl.
Det som diskuteras numera lite
vid sidan av är vår kronprin-
sessas förlovning med Daniel.
Min uppfattning är att den
stackaren har blivit fast av en
trånsjuk prinssessa. Jag och en
kamrat på posten har kommit
fram till att det kommer att bli
så svårt för herr Westling, att
antingen går det i kras eller så
består kärleken och kronprins-
sessan abdikerar till förmån
för sin bror. I så fall får vi som
kungen vill, och vi får Kung
Karl den XVII. Den som lever
får se. En rolig historia om
moster Sikoris, som aldrig sa
stopp, när ungdomens hopp
var kaffe med dopp.
EDER:
PER GAVELIUS
 SEKO-kongress i gemenskapens tecken
Två hundra ombud, nytt samarbetsavtal mel-
lan sex fackförbund och historiska talare.
SEKO:s kongress förra veckan (v38) blev ett
avstamp för såväl valrörelse som avtalsrörel-
se. Kongressen, som är SEKOs högsta beslutade
organ, hade bland annat till uppgift att fastlägga
verksamhetsmålen, besluta om nya stadgar, väl-
ja förbundsstyrelse och besluta om programmet
”Svenska modellen 2.0”.
Djup klyfta mellan parterna
Att det kommer att bli mycket att göra den när-
maste tiden framgick av förbundsordförande Lars Ohli, Mona Salin och Jan Ruden. Bakom Ruden syns
Janne Rudéns öppningstal på kongressen. Rudén även Facktuellt red Jan Åman.. Foto: Urban Orzolek
gick hårt åt arbetsgivarsidan, som har aviserat
att man vill ha nollavtal redan innan avtalsrörel- Nya lösningar krävs
sen har börjat. – Almega vill avskaffa regler om Janne Rudéns angrep även regeringen för sin
arbetstid, anställningsformer och turordning. flata politik på en mängd områden. Men han
SEKO vill stärka reglerna. Redan innan kraven menade också att vi måste bli ännu bättre i vårt
har fastställts är klyftan mellan parterna av- fackliga arbete. – Vi kan inte leva på våra histo-
grundsdjup. Att här från talarstolen proklamera riska segrar och vår historiskt höga organisa-
konflikt 2010 tänker jag inte göra, däremot stäl- tionsgrad. Vi måste hitta nya lösningar på fram-
ler jag mig frågan, hur ska det kunna undvikas? tidens problem, samtidigt måste vi vårda vår
själ, vår idé och vår vision.

Uttalande från SEKOs kongress: garanteras en demokratisk, jämlik och ekolo-

giskt hållbar utveckling.
Ett annat samhälle är möjligt!
Fackföreningsrörelsen ska gå i täten för organi-
Nära ett sekel av välfärdsbygge är just nu, bit serat motstånd mot den svenska borgerlighetens
för bit, i färd att monteras ned. En samlad nedmontering av vår välfärd. Uppgiften att byta
borgerlighet angriper utifrån ideologisk ut- regering vid valet 2010 är avgörande och i valar-
gångspunkt fundamenten i vår välfärdsstat. betet kommer vi att peka på alternativen och hur
De inför privata försäkringar inom sjukvår- vi tycker att framtidens välfärdssamhälle ska
den, de genomdriver en våldsam bolagise- formas.
rings- och privatiseringsvåg inom offentlig
verksamhet, de säljer ut det kommunala bo- Men uppgiften är inte bara att byta regering
stadsbeståndet och de förvandlar skolan till - vi vill även byta politik.
en marknadsplats. Arbetarrörelsen bör överväga att samarbeta med
och knyta kontakter med andra organisationer
Samhällets möjligheter att omfördela resurser och nätverk som: miljörörelser, ungdomar och
inom exempelvis skola, omsorg och infrastruk- aktivister från nya sociala rörelser. Vi tror att
tur krymper när våra gemensamma tillgångar facket kan vara den centrala kraft som förmår
säljs ut, samtidigt som stora skattesänkningar för bygga broar och skapa ett, så småningom, gi-
de allra rikaste leder till försämringar för de gantiskt nätverk för allas vår gemensamma väl-
mest utsatta grupperna som arbetslösa och sjuka. färd.
Dagens samhällsutveckling är inte hållbar!
Vi i SEKO är djupt oroade över utvecklingen Välfärd måste betyda att det ska gå väl på färden
och vi ser behovet av samverkan med andra som genom livet och att det ska gälla för alla!
också vill se en annan och mer hållbar samhälls- Uttalande antaget på SEKOs kongress
utveckling. Vi vill leva i ett samhälle där alla
11
 Avgift betald
Taxe perque
Sverige

Medlemsmöte lördag 3 oktober

Adress: Västgötagatan 18, Närmaste Tunnelbanestation är Medborgarplatsen
Maträtter: Tandoori kyckling, Lam Karachi, kyckling rezala, Palong ponir ( vegetarisk rätt med ost
och spenat ) nanbröd samt 2 kuponger som berättigar er till dryck. (vin, öl eller alkoholfri dryck)
och kaffe.

Medlemsmötet börjar kl 16:00 efter mötet ca: kl 18:00 serveras middagen.

Depositionsavgiften på 50 kr betalas tillbaka när ni kommer till mötet.

Inbjudna gäster är Josefin Bring riksdagsledamot (V) och ledamot i riksdagens arbetsmarknadsut-
skott och Alf Mellström ordförande SEKO post.

SEKO POST KLUBB ÅRSTA SEKTION 1-2 Tel 781 58 06

Redaktionen: Mohibul Ezdani Khan, Maleine Hjälm,
Peter landberg, Agneta Attland