Arbetets Herravaelde

Andrew Carnegie
The Project Gutenberg EBook of Arbetets Herravaelde, by Andrew Carnegie Co yright laws are changing all over the world! Be sure to check the co yright laws for your country before downloading or redistributing this or any other Project Gutenberg eBook! This header should be the first thing seen when viewing this Project Gutenberg file! Please do not re"ove it! #o not change or edit the header without written er"ission! Please read the $legal s"all rint,$ and other infor"ation about the eBook and Project Gutenberg at the botto" of this file! %ncluded is i" ortant infor"ation about your s ecific rights and restrictions in how the file "ay be used! &ou can also find out about how to "ake a donation to Project Gutenberg, and how to get involved! ''(elco"e To The (orld of )ree Plain *anilla Electronic Te+ts'' ''eBooks ,eadable By Both Hu"ans and By Co" uters, -ince ./0.'' '''''These eBooks (ere Pre ared By Thousands of *olunteers1''''' Title2 Arbetets Herravaelde Author2 Andrew Carnegie ,elease #ate2 )ebruary, 3445 6EBook 7//8.9 6&es, we are "ore than one year ahead of schedule9 6This file was first osted on :ove"ber ;, 344<9 Edition2 .4 =anguage2 -wedish Character set encoding2 %-> =atin?. ''' -TA,T >) THE P,>@ECT GATE:BE,G EB>>B A,BETET- HE,,A*AE=#E '''

This e?te+t was roduced for Project Gutenberg fro" Project ,unebergCs digital facsi"ile edition!

$Arbetets Herravaelde$ is the -wedish translation of Andrew CarnegieCs D.E<8??././F $The E" ire of Business$! This translation was first ublished in ./43, with a 3nd edition in ./.4! The translatorCs na"e is not "entioned in rint, but is believed to be Gs! )rigga Carlberg D.E8.??./38F!

This e?te+t was roduced for Project Gutenberg fro" Project ,unebergCs digital facsi"ile edition, which is based on the 3nd edition D./.4F, available at htt 2HHruneberg!orgHarbherraH This is a lain te+t file using the %-> EE8/?. D=atin?.F character set DE,e I E,e?acuteJ A,a I A,a?ringJ Ae,ae I A,a?u"lautJ >e,oe I >,o?u"lautF! Project ,uneberg ublishes free digital editions of :ordic literature! (e need "ore volunteers like you! =earn "ore at htt 2HHruneberg!orgH KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK Arbetetes Herravaelde af Andrew Carnegie >efversaettning Andra geno"sedda u lagan

Goeteborg ./.4 (ald! Lachrissons foerlag Goeteborg ./.4 (ald! Lachrissons boktryckeri A!?B! KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK *AEGE: T%== ),AGGA:G ETT TA= T%== A:GA GAE: Ar ett tal till studerande vid Curry handelsinstitut i Pittsburg, den 3< @uni .EE8! Erfarenheter fran en lang affaersbana #et aer bra att unga "aen fa boerja fran boerjan och utfoera de "est underordnade sysslor! Ganga af Pittsburgs fra"staende affaers"aen erhoello ett "ycket ansvarsfullt kall just a sjaelfva troeskeln till sin bana! #e fingo sig kvasten anfoertrodd och anvaende de foersta ti""arna af sitt affaerslif "ed att so a rent kontoret! :u "aerker jag att vi ha saerskilda vakt"aestare och staederskor foer kontoren, och vara unga "aen ga olyckligtvis "iste o" denna nyttiga gren af en yrkesu fostran! Gen o" den ordinarie so aren haendelsevis skulle vara borta en "orgon, sa skall den gosse, so" ino" sig baer froeet till en blifvande chef, icke tveka att roefva a arbetet "ed kvasten!??Haero"dagen tills ordes en ung "an af en oe" "a""a i Gichigan, o" han nagonsin sett en ung da" sa elegant och gracioest so a golfvet "ed sitt slae so" hennes Priscilla! :ej, svarade han, det hade han aldrig! Godern kaende sig uto"ordentligt s"ickradJ "en sa tillade han efter en kort tystnad2 $@ag skulle hellre vilja se henne so a golfvet "ed en kvast!$??#et skadar icke alls nyko"lingen att, o" sa behoefs, so a affaerslokalen! @ag har sjaelf varit en sadan so are och hvilka tror ni voro "ina ka"raterM #avid Gc Cargo, nuvarande oefverdirektoeren vid Alleghany *alley?jaernvaegen, ,obert Pitcairn, oefverdirektoeren vid Pennsylvaniajaernvaegen, och Gr! Goreland, stadsadvokaten! *i turade o", tva hvarje "orgon, "ed so ningen! >ch nu "inns jag att #avid var sa stolt oefver sitt rena, hvita skjortbroest och haengde en

ga""al sidenduk oefver det! *i andra ojkar tyckte att han var vaeldigt foernae"! >ch det var han! %ngen af oss hade en sidenduk! Ander foerutsaettning, att ni alla fatt nagon anstaellning och ko""it i gang "ed ert arbete, lyder "itt rad till er2 $-ikta hoegt1$??@ag ger icke ett oere foer den unge "an, so" icke redan ser sig so" blifvande delaegare i eller chef foer en fra"staende affaer! Haf staendigt i edra tankar latsen so" foerste bokhallare, arbetsfoer"an eller direktoer i arbetsfoeretaget, huru o"fattande det aen "a vara! Hvar och en af eder skall saega till sig sjaelf2 $Gin lats aer i to en$! *ar kung i edra droe""ar! -vaer att na denna staellning och att na den "ed oflaeckadt rykte! Aflaegg ingen annan ed, so" kunde s littra er straefvan, "ed undantag af den "ycket beroe"vaerda att, naer ni blifvit delaegare i affaeren eller befordrad ett ar ganger, inga ko" aniska "ed den aelskligaste af sitt koen??ett ko" aniska , a hvilket var nya bolagsordning icke har nagon tillae" ning! #aer aer ansvarsskyldigheten obegraensad! Tillat "ig att a eka tva eller tre hufvudvillkor foer fra"gang! )rukta icke att jag skall laga er "ed en "oral redikan! @ag talar o" ae"net fran den vaerldserfarnes syn unkt, "ed liflig oenskan att hjael a er att vinna fra"gang i det yrke ni valt! :i vet alla att det finns ingen verklig, beroe"vaerd fra"gang i lifvet, o" ni icke aer hederlig, alitlig och redbar i handel och vandel! @ag antar att ni aer och fortfarande vill vara allt dettaJ likasa att ni aer fast besluten att foera ett rent och anstaendigt lif utan oedelaeggande eller tvetydiga foerbindelser "ed vare sig det ena eller andra koenet! Eljes finns ingen aktningsvaerd fra"gang foer er! Edra kunska er och foeretraeden gagna icke till nagot, uto" att starkare fra"haefva ert fall och er foernedring! @ag ho as att ni icke "isstycker, o" jag varnar er foer tre af de allvarligaste faror, hvilka "oeta er a vaegen till fra"gang! #en foersta och "est lockande, de flesta unga "aens foerstoerare, aer dryckenska en! @ag aer ingen foerklaedd nykterhets redikant, utan en "an, so" vet och so" saeger er hvad iakttagelsen laert hono"J och jag saeger er, att i de flesta fall, da en ung "an "isslyckats a sin bana, har orsaken varit, att han vant sig vid foertaerandet af starka drycker! #e andra frestelserna, so" "oeta, aero icke a langt naer sa farliga! :i kan ge vika foer nagon af de" och resa er igen och, o" icke atervinna foerlorad grund, sa dock hejdas a vaegen utfoer och vinna en aktningsvaerd staellning! Gen att undfly den sjukliga toersten efter sti"ulerande drycker aer naestan o"oejligt! @ag kaenner "ycket fa undantag fran denna regel! )oerst, saledes2 ni far icke begagna s irituosa till oefverdrift! Baest att icke s"aka den alls, "en o" detta aer alltfoer straengt, sa fastsla en graens! Besluta att aldrig s"aka s irituosa uto" vid "altiderna! Ett glas till "iddagen hindrar icke er fra"gang i lifvet eller foernedrar er karaktaer, "en jag ber er allvarligt att anse toe""andet af ett glas vid en $bar$ ofoerenligt "ed en gentle"ans vaerdighet och sjaelfaktning, "ed hvad ni anser er skyldig er nuvarande och blifvande staellning! *ar alltfoer "ycket en gentle"an foer att saetta er fot i ett barru"! :i ko""er saekert icke fra" a er bana, o" ni icke haller fast haervid! -ta fast vid detta, och er doedligaste fiende aer besegrad! #en naest stoersta faran foer en ung affaers"an i detta sa"haelle aer, tror jag, s ekulation! :aer jag arbetade vid telegrafen haer, hade vi ingen vae+elboers, "en de ersoner och fir"or, so" s ekulerade i de oestra staternas vae+el a er, voro naturligtvis kaenda af oss telegrafister! #e kunde raeknas a en hands fingrar! #essa "aen voro icke foersta

klassens "edborgare och betraktades "ed "isstankar! @ag har lefvat, tills jag sett alla dessa s ekulanter ohjael ligt ruinerade, bade ekono"iskt och "oraliskt! #et gifves kna ast ett enda e+e" el a en "an, so" vunnit foer"oegenhet geno" s ekulation och sedan behallit den! - elare doe fattiga, och det finns icke en s ekulant, so" foert ett aktningsvaerdt lif eller varit till nytta foer sa"haellet! #en "an, so" rycker till sig "orgontidningen foer att allra foerst se efter huru hans djaerfva s ekulationer staella sig efter boersnoteringarna, goer sig oduglig foer den lugna besinningsfullhet, so" senare a dagen erfordras vid loesningen af affaers roble"! Han uttorkar den lifskaella, ur hvilken ihaerdighet och koncentrerad energi skulle floeda och hvar a hans hufvudaffaers hela fra"gang beror! - ekulantens och affaers"annens vaegar ga at olika hall! #en foerres fra"gang beror a en svaengning af )ortunas hjul, han aer "illionaer i dag, bankrutt i "orgon! Gen affaers"annen vet, att endast geno" aratals talig, outtroettlig u "aerksa"het a sitt foeretag kan han fa sin beloening, so" icke aer foeljden af en slu" utan af vael beraeknade "edel foer att na "alet! Ander alla dessa ar styrkes han af den u "untrande tanken, att han o"oejligt kan tillgodose sig sjaelf utan att aefven bringa vaelstand at andra! Hvad ater s ekulanten angar, sa hade det varit baettre att han aldrig hade lefvatJ han har hvarken gagnat sig sjaelf, sina "ed"aenniskor eller sa"haellet! )oer icke lang tid sedan gre os hundratals unga "aen haer i staden af frestelsen att s ekulera i olja, och "anga ruinerades! Alla togo de skada, antingen de vunno eller foerlorade! :i blir kanske, nej saekert, frestad a sa""a saettJ "en da ho as jag ni skall "innas "itt rad! -aeg till frestaren, so" vill foer"a er att riskera edra s"a bes aringar, att o" ni nagonsin beslutar er foer att s ekulera, sa aer ni fast bestae"d att vaenda er till en ordentligt ordnad inraettning, daer ni vet att de oe et bedraga! :i har oe et s el och lika stor utsikt a roedt och svart a ett sadant staelle?? a boersen har ni intetdera! :i kunde lika gaerna roefva er lycka "ed en falsks elare! Aennu en sak aer att beakta vid s ekulationen! %ngenting aer viktigare foer en ung affaers"an aen obestridd kredit, kredit fra"kallad af foertroende till hans foersiktighet, grundsatser och fasthet i karaktaer! Tro "ig, intet doedar sa snabbt krediten hos en bankdirektion so" kaennedo"en o" att fir"or eller ersoner aero invecklade i s ekulationer! #et aer icke af den ringaste betydelse, o" det tillfaelliga resultatet af dessa s ekulationer aer vinst eller foerlust! % sa""a oegonblick en "an blir kaend so" s ekulant, star hans kredit a s el och aer snart foerstoerd! Hur kan "an ge kredit at en "an, hvars tillgangar en anik bland s elare stroer foer alla vindar a en ti""eM Hve" kan beraekna hans staellning bland de"M Endast detta aer saekert2 att han naer so" helst kan vara ruinerad och att de, so" gett hono" kredit, ha sig sjaelfva att skylla! Blif affaers"an, "en s ekulera aldrig1 #en tredje och sista faran, foer hvilken jag vill varna er, har gjort "angen vacker farkost, so" gaf loefte o" en lyckosa" faerd, till vrak! #et aer den farliga vanan att $ga i borgen$??aennu farligare, daerfoer att den sa ofta anfaller en i vaenska ens draekt! #en vaedjar till edra aedel"odiga instinkter, och ni saeger2 $Hur kan jag neka att lana "itt na"n foer att hjael a en vaenM$ =at "ig foersoeka att staella er a saeker, hederlig grund i denna sak! @ag u "anar er till att fatta beslutet2 att aldrig ga i borgen! Gen det liknar foer "ycket $aldrig s"aka vin$, $aldrig roeka$ eller andra $aldrig$, so" vanligen resultera i undantag! -o" affaers"an ko""er ni antagligen att ibland iklaeda er ansvarighet foer vaenner! Gen haer aer graensen, daer haensynen foer vaennernas fra"gang u hoer och haensynen foer er egen heder boerjar!

>" ni har skulder, sa aer hela ert ka ital och alla edra tillhoerigheter en okraenkbar saekerhet foer de", so" litat a er! :i kan icke "ed heder foeretaga nagot, so" saetter dessa foersta kraf a er a s el! :aer en "an "ed skulder gar i borgen foer en annan, aer det icke sin egen kredit eller sitt eget ka ital han riskerar, det aer sina egna kreditorers! Han kraenker ett foertroende! Bo" daerfoer ihag2 Ga aldrig i borgen, foerraen ni har engar, so" icke behoefvas foer edra egna skulder, och iklaed er aldrig foerbindelser utoefver dessa "edel! %nnan ni alls iklaeder er nagon ansvarsfoerbindelse, sa betrakta den rent af so" en gafva och fraga er sjaelf, o" ni vill ge er vaen denna gafva och o" ni har raett att foerfoga oefver enningarna utan foerfang foer edra kreditorer! Endast denna stand unkt kan en hederlig affaers"an intaga! @ag besvaer er att undvika s irituosa, s ekulation och borgensfoerbindelser! Tag er i akt foer alla tre, ty s irituosa och s ekulation aero foer den unge "annen -cylla och Charybdis a affaerslifvets haf och borgen aer $skaer foerut$! )oerutsatt att ni aer saeker foer dessa, de stoersta farorna, blir det fraga o" hur ni skall hoeja er fran den underlaegsna staellning, vi antaga, att ni nu innehar, till den, so" ni, enligt "in asikt och, so" jag ho as, aefven er egen, boer intaga! @ag skall skaenka er he"ligheten! #en ligger hufvudsakligen i detta! % staellet foer fragan2 $Hvad "aste jag goera foer "in arbetsgifvare$ saett2 $Hvad kan jag goeraM$ Troget och sa"vetsgrant u fyllande af alagda likter aer visserligen godt och vael, "en foeljden i sadana fall blir vanligen, att da ni sa vael u fyller edra nuvarande likter det aer baest att ni far fortsaetta att u fylla de"! Gen, "ina unga herrar, det duger icke! #et duger icke foer blifvande chefer! #et "aste vara nagot "er! *i goera bokhallare, kassoerer och siffergranskare af den sorten, och de fa bli daer, tills visan aer slut! Gannen, so" vill fra"at, "aste goera nagot saerskildt, nagot uto" sitt s eciella fack! Han "aste tillvinna sig u "aerksa"het! En befraktningskontorist kan u taecka ett "isstag i en faktura, hvar"ed han icke har att skaffa, "en so" undgatt vederboerande! #en, so" har "ed vaegning att goera, kan s ara at fir"an geno" att betvifla vikternas riktighet och fa de" justerade, aefven o" detta tillko""er en annan erson! Till och "ed s ring ojken kan askynda sin befordran geno" att goera "er, aen hans instruktioner, straengt taget, alaegga hono"! #et finns ingen lats sa ringa och ans raksloes, icke heller nagon sa hoeg, a hvilken en duglig och villig ung "an icke dagligen kan visa sig vaerdig stoerre foertroende och anvaendning sa"t, hvad so" aer aennu baettre, visa sitt okufliga beslut att ko""a fra"! En dag kan ni, i er egen afdelning, bli alagd att goera eller saega nagot, so" ni vet vara ofoerenligt "ed fir"ans intresse! Haer har ni det gynnsa""a tillfaellet! ,es er u so" en "an och tala ut! -aeg det "odigt och gif edra skael och visa a sa saett er arbetsgifvare, att under det hans tankar varit a annat hall, har ni, i staellet foer att sofva, so" han trodde, satt er in i baesta saettet att befordra fir"ans foerdel! :i kan ha raett eller oraett "en i hvarje fall har ni vunnit fra"gangens foersta villkor! :i har vaeckt u "aerksa"het! Er rinci al har u taeckt, att han icke blott har en dagloenare i sin tjaenst, utan en "an, icke en erson, so" noejer sig "ed att gifva sa och sa "anga ti""ars arbete foer sa och sa "anga dollars ersaettning, utan en, so" aegnar sin lediga tid och sin o"tanke at affaeren! Ett sadant bitraede "aste "an taenka a "ed vaelvilja! #et skall icke droeja

laenge, innan hans "ening i en eller annan fraga infordras, och o" radet aer klokt, ko""er det saekert att begaeras oftare och i langt viktigare fall! #etta betyder delaegarska , o" icke "ed nuvarande arbetsgifvare sa "ed andra! :i har fatt foten a stegen??hur hoegt ni kan klaettra beror helt och hallet a er sjaelf! Ett falskt a+io", so" ni ofta far hoera, vill jag varna er foer2 $=yd befallningen, aefven o" den skadar den, so" gett den$! #et skall ni icke goera! #et aer ingen regel att foelja! Bryt en befallning foer att raedda den, so" gett den! #et har aldrig funnits nagon erson "ed ut raeglad karaktaer, so" icke nagon gang brutit "ot sedvaenja och regel och ska at sig sina egna! Attrycket assar endast foer sadana, so" icke ha nagon hoegre straefvan, och ni aer bestae"d att bli chef och att gifva foereskrifter och bryta foereskrifter! Tveka icke att goera det, o" ni aer oefvertygad o" att er arbetsgifvares intresse befordras daerigeno", och o" ni aer sa saeker a resultatet, att ni vill taga ansvaret! :i blir aldrig delaegare, foerraen ni kaenner till er egen saerskilda afdelning langt baettre, aen hufvud"aennen sjaelfva "oejligen goera! :aer ni blir staelld till ansvar foer er sjaelfradiga handling, sa visa a resultatet af ert skar sinne och saeg, att ni visste hur det skulle bliJ visa hur oriktiga befallningarna voro! A traed so" bas gent e"ot er bas, sa snart ni kan! Aer han af det raetta slaget, sa tycker han o" detJ aer han det icke, sa aer han ingen "an ni boer stanna kvar hos, lae"na hono" naer so" helst och foersoek att fa tag i en so" baettre foerstar sig a att bedoe"a intelligens! *ara unga delaegare i fir"an Carnegie ha vunnit sina s orrar geno" att visa, att vi icke foerstodo hvad so" behoefdes haelften sa bra so" de! :agra af de" ha vid ett ar tillfaellen u traedt "ot "ig, so" o" de aegde affaeren och jag varit nagon odaga fran :ew &ork, so" lade "ig i hvad jag inte begre ! :aja, nu"era haender det saellan att nagon laegger sig i deras foerehafvanden! #e voro raetta $basarna$??just de "aen vi soekte efter! #et finns ett saekert kaennetecken a den blifvande delaegaren, den fra"tida "illionaeren2 hans inko"ster oefverstiga alltid hans utgifter! Han boerjar tidigt att s ara, naestan lika tidigt so" han boerjar att foertjaena! #et betyder intet hur litet det aer, "en s ara detta lilla! Placera det saekert, i nagot foeretag, so" ni tror aer foerdelaktigt, "en intet vags el??ko" ihag det! Ett godt tillfaelle till lacering skall snart erbjuda sig! #et lilla ni s arat sa""an skall visa sig vara grunden till en sa stor kredit, att ni ko""er att hae na daeroefver! Ba italisterna hysa foertroende till den unge "an so" kan s ara! )oer hvarje hundratal dollars ni kan fra"visa so" resultatet af hardt foertjaenade bes aringar skall Gidas i sitt soekande efter en ko" anjon lana eller kreditera er ett tusentalJ foer hvarje tusental, fe"tio tusen! #et aer icke ka italet edra foer"aen faesta sig vid, utan vid "annen, so" visat, att han har just de affaersvanor, so" ska a ka ital och ska a det a "oejligast baesta saett ??geno" sjaelfdisci linen att raetta sina vanor efter sina tillgangar! Gina herrar, det aer det foersta hundratalet sa""ans arade dollars det gaeller! Boerja genast att sa"la! Biets sa"lareinstinkt aer foerhaerskande hos den blifvande "illionaeren! #et finns naturligtvis baettre och hoegre syften aen att s ara! -o" ett "al i och foer sig aer foervaerfvandet af rikedo" ytterst lu" et! @ag foerutsaetter att ni s arar och straefvar efter rikedo" endast foer att bli baettre i stand att gagna "aenskligheten och den tid ni lefver i! Anteckna denna hufvudregel2 Atgifter alltid "indre aen inko"ster!

:i kan bli otalig eller "odfaelld, o" ni ar efter ar sitter kvar a sa""a underordnade lats! #et aer utan tvifvel, att det blir svarare och svarare, efterso" affaersfoeretag fa en stoerre och stoerre utstraeckning, foer en ung "an utan foer"oegenhet att ko""a i gang foer egen raekningJ och saerskildt i denna stad, daer stort ka ital aer det vaesentligaste, aer det ovanligt svart! Gen lat "ig till er u "untran fa tala o", att det finns intet land i vaerlden, daer dugliga och energiska "aen kunna sa hastigt ko""a fra" so" haer och ingen stad, daer det aer sa godt o" lats i to en! #et har varit o"oejligt att till"oetesga alla foerfragningar efter dugliga, foerstklassiga bokhallare Dgif akt a adjektiven1FJ tillgangen har aldrig svarat "ot efterfragan! Anga "aen gifva ofta alla "oejliga slags skael, hvarfoer i deras fall "isslyckandet kunde tillskrifvas ett eller annat undantag, so" o"oejliggjorde fra"gang! :agra hade aldrig ett gynnsa"t tillfaelle, enligt deras egen utsago! #et aer helt enkelt nonsens! #et har aldrig funnits en ung "an, so" icke har haft ett tillfaelle och till a koe et ett ut"aerkt tillfaelle, o" han verkligen fatt en lats! Han roefvas i sin naer"aste foer"ans sinne fran den dag han boerjar sitt arbete, och efter en tid, o" han duger till nagot, roefvas han i fir"ans radka""are! Hans foer"aga, redbarhet, vanor, foerbindelser, lynne, anlag ??allt detta vaeges och analyseras! #en unge "annen, so" aldrig hade ett tillfaelle, aer sa""e unge "an, so" af sina foer"aen u re ade ganger blifvit sallad och siktad, "en so" befanns sakna vissa kvalifikationer eller doe"des ovaerdig befordran a grund af nagon ofoerdelaktig handling, vana eller foerbindelse, so" han trodde att rinci alerna voro okunniga o"! En annan klass af unga "aen tillskrifver bristen a fra"gang arbetsgifvarnas vana att oraettvist gynna anhoeriga och favoriter! #e antyda aefven att deras foer"aen ogillade skar are hufvuden aen sina egna, gaerna "odfaellde det u atstraefvande geniet och gladdes at att hindra unga "aen att ko""a fra"! #etta aer "eningsloest! Tvaerto", det aer ingen so" lider sa "ycket af bristen a den raette "annen a den raetta latsen, eller sa aengsligt soeker efter hono" so" rinci alen! #et finns icke i denna dag en fir"a i Pittsburg, so" icke staendigt aer a u taeckt efter affaersduglighet, och hvar och en af de" kan tala o" foer er att i "arknaden aer ingen artikel sa saellsynt so" den! Hjaerna aer nagot, so" loenar sig att odlaJ foer den sortens groeda aer haer en god "arknad, och det kan aldrig bli tal o" oefver roduktion, och ju "er hjaerna ni har att saelja, dess hoegre ris kan ni betinga! #et aer kanske en icke fullt sa saeker skoerd so" vildhafre, hvilken aldrig foerfelar att ge riklig afkastning, "en den har i staellet foerdelen att alltid vara en eftersoekt vara! Tveka icke att inlata er i hvilket so" helst hederligt affaersfoeretag, ty det finns ingen affaer i A"erika, so" icke lae"nar en vacker rofit, o" den far den oaflatliga, ytterliga noggrannheten och hela det ka ital, so" ligger i duglighet och flit! Hvarje affaer har sin tid af tryck??tider da "askineriet "aste hallas i gang, icke "ed vinst utan "ed foerlust! Gen a andra sidan "aste hvarje raett"aetig affaer, so" roducerar eller handlar "ed noedvaendighetsartiklar, snart ater blifva vinstgifvande, o" den skoetes a raett saett! >ch haer ligger fra"gangens foersta villkor, den stora he"ligheten2 koncentrera er energi, tanke och ka ital uteslutande a den affaer ni aer sysselsatt i! Har ni boerjat i ett yrke, sa bestae" er foer att halla ut i det, tills ni natt to en! Tillaegna er hvarje foerbaettring, skaffa er de baesta "askiner och haf reda a allt, so" gaeller ert arbete! #e affaers"aen, so" "isslyckas, aero sadana, so" ha s littrat sitt

ka ital, hvilket vill saega, att de ocksa ha s littrat sitt foerstand! #e ha aktier i detta och detta, haer och daer och oefverallt! $=aegg inte alla dina aegg i en korg$, aer du"t sagdt! @ag saeger er2 $=aegg alla edra aegg i en korg och assa sen noga a korgen$! >" ni ser er o"kring, sa "aerker ni nog, att "aen, so" handla sa, "isslyckas saellan! #et aer laett att baera den ena korgen och assa a den! #et aer foersoeket att baera tre korgar, so" krossar de flesta aeggen haer i landet! #en so" baer tre korgar aer tvungen att saetta den ena a hufvudet, daer den laett tar en oefverhalning och bringar sin aegare a fall! Ett fel hos den a"erikanske affaers"annen aer bristen a koncentration! =at "ig su""era iho hvad jag sagt2 -ikta hoegtJ saett aldrig er fot i en $bar$J s"aka icke s irituosa, at"instone icke uto" vid "altidernaJ s ekulera aldrigJ ga aldrig i borgen, o" ni icke har kontanta "edel att vara af "edJ bryt order, o" ni daer"ed tjaenar den so" gett de"J koncentreraJ laegg alla edra aegg i en korg och assa vael a denna korgJ utgifter alltid "indre aen inko"sterJ till sist, var icke otalig, ty saso" E"erson saeger2 $%ngen kan beroefva er er slutliga fra"gang uto" ni sjaelfva$! @ag lyckoenskar fattiga unga "aen att vara foedda i den ga"la hederliga staellning, so" noedgar de" till straengt arbete! En korg full "ed obligationer aer den tyngsta korg en ung "an kan fa att baera! Han vacklar ofta under den! *i ha i denna stad aktningsvaerda e+e" el a sadana unga "aen, so" traengt sig fra" i frae"sta ledet bland vara baesta och nyttigaste "edborgare! #e foertjaena allt erkaennande! Gen flertalet af rike "aens soener foer"ar icke att "otsta de frestelser, so" rikedo"en "edfoer, och foerfaller till ett ovaerdigt lif! @ag skulle lika gaerna vilja testa"entera en "an en foerbannelse, so" att belasta hono" "ed boerdan af den alls"aektige dollarn! )ran den klassen har ni ingen taeflan att frukta! Princi alens soener skola icke besvaera er "ycket, "en akta er foer nagra ojkar, so" aero fattigare, "ycket fattigare aen ni, hvilkas foeraeldrar icke ha rad att lata de" ga igeno" en kurs vid detta institut, hvarigeno" ni erhaller ett stort foers rang i taeflingen! Gif akt a att sadana ojkar icke goera er latsen stridig och hinna foere er till "alet! Gif akt a ojken, so" direkt fran folkskolan "aste kasta sig in i arbetet och so" boerjar "ed att so a kontoret! Han aer en ka loe ningshaest af det slag, so" ni far se u foer! KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK A,BETET- >CH BAP%TA=ET- GEGE:-AGGA %:T,E--E: ETT )>E,E#,AG )>E, A,BETA,E D*id oefverlae"nandet af Carnegies bibliotek i Braddock, Pa!F Arbetsgifvare och arbetstagare beroende af livarandra! )oerdelarna af oe"sesidig tillit! Arbetsgifvaren! so" hjael er sina arbetare att erhalla u fostran, rekreation och social lyftning, hjael er sig sjaelf! En stor taenkare har sagt, att den hoegsta beloening kunna erhalla haer i lifvet aer foervaerfvandet af tillfredsstaellelse! @ag har foervaerfvat en stor tillfredsstaellelse??en af de stoersta jag nagonsin haft! @ag har haft glaedjen att kunna hjael a "ina "edarbetare att hjael a sig sjaelfva! #etta bibliotek DBraddock, Pa!F skall gifva de" tillfaelle att blifva aennu ovaerderligare foer arbetsgifvaren och att foervaerfva sig ett intellektuellt ka ital, so" aer af bestaende vaerde!

*ar tids olycksaliga benaegenhet att indraga all industri i oerhoerdt stora foeretag, so" kraefva tusentals ersoner, goer det o"oejligt foer arbetsgifvaren att ko""a i det foertroliga foerhallande till sina arbetare, so" under det ga"la syste"et gjorde staellningen "ellan husbonde och underlydande behagligare foer bada arter! :aer artiklar tillverkades i s"a verkstaeder af arbetsgifvare, so" endast behoefde ett ar "aen och ett ar laerlingar till hjael , hade arbetsgifvaren tillfaelle att kaenna alla, att bli bekant "ed hvar och en och laera kaenna hans foertjaenster bade so" "aenniska och arbetare! Arbetaren a sin sida ko" i naer"are beroering "ed sin arbetsgifvare, laerde kaenna "era af hans affaer, hans beky""er och o"tanke, hans anstraengningar att vinna fra"gang och??det viktigaste af allt??de laerde kaenna "annen so" ersonlighet! Allt detta aer foeraendradt! Arbetarna likna allt"era "aenskliga "askiner, tyckes det, foer arbetsgifvaren, och denne blir en "yt foer sitt folk! )ran alla syn unkter sedt aer detta ett "ycket beklagligt resultat, och ett foer hvilket jag icke kan se nagot bote"edel! #e ekono"iska lagarnas fria s elru" tvingar tillverkningen af alla vanliga foernoedenhetsartiklar "er och "er in i ett fatal jaettefoeretag, sa att riset "a staella sig billigare foer foerbrukaren! #et aer icke laengre "oejligt att tillverka sadana artiklar i liten skala! #yrbara arbetslokaler och "askiner, so" kosta "illioner, erfordras, och su""an er ton eller er "eter af hvad vi kalla $fi+erade o"kostnader$ aer en sa stor faktor i totalkostnaden, att o" ett affaersfoeretag gar "ed vinst eller foerlust beror i "anga fall a, o" det dividerar dessa $fi+erade o"kostnader$??hvilka i raktiken aero desa""a i stoerre eller "indre etablisse"ang??"ed tusen tons roduktion o" dagen eller fe"hundra tons! Haeri ligger skaelet till den arligen oekade roduktionen i edra fabrikerJ icke daerfoer att fabrikanten oenskar att oeka sitt fabrikat, utan daerfoer att konkurrensens lag tvingar hono" till ytterligheter, sa att han kan reducera "er och "er er ton eller yard af dessa fi+erade o"kostnader, hvar a hans ka itals saekerhet beror! Alldenstund det aer o"oejligt foer arbetsgifvarna att bli ersonligen bekanta "ed sina tusentals arbetare, "aste de, o" vi icke skola foerlora all kaensla af sa"hoerighet, soeka deras bekantska a annat saettJ geno" att soerja foer deras vaelbefinnande, geno" att ansla en del af arbetsfoertjaensten till institutioner, sadana so" detta bibliotek, och bes aringsinraettningar, sadana so" de koo erativa butikerna, hvilka u taga kaellarvaningen i denna byggnadJ och jag ho as att arbetarna geno" sitt bruk af dessa foer"aner visa, att de a sin sida vaerdera arbetsgifvarnas till"oetesgaende! Geno" sadana "edel so" dessa kunna vi i nagon "an ho as att underhalla den ga"la kaenslan af vaenlighet, oe"sesidigt foertroende, voerdnad och aktning, so" foerr ut"aerkte foerhallandet "ellan arbetsgifvaren och hans arbetare! *i aero yngre aen Euro a och hafva aennu nagot i detta fall att laegga "aerke till fran det aeldre landet! Gen det glaeder "ig att se, huru "anga af vara fabriksidkare vakna u till insikt af sin likt "ot sina arbetare! >ch af aennu stoerre betydelse aero de "anga e+e" el vi se a vara arbetares oenskan att stifta foereningar, hvilka endast kunna vara de" sjaelfva till foerdel! #et aer godt och vael att folk hjael er andra, "en det baesta resultatet aer nadt, naer "aenniskor visa att de kunna hjael a sig sjaelfva!

En annan viktig unkt, so" haer boer vidroeras, aer att i Pittsburg betalas i all"aenhet arbetet sa vael, att arbetaren kan s ara nagot hvarje "anad, o" han bara vill goera ett foersoek! %ntet aer sa viktigt foer hono" so" att s ara en del af sina inko"ster! Arbetaren, so" har ett eget he", har redan en saeker grund, hvar a han kan bygga den baergning, so" a ga"la dagar skall gifva hono" trefnad och oberoende! @ag har a ekat oenskvaerdheten af att vi, "ed hvarje "edel, so" star oss till buds, skulle soeka fra"kalla en kaensla af sa"hoerighet och "edarbetarska "ellan arbetsgifvare och arbetstagare! Tro "ig, ka italets och arbetets intressen aero ett! #en, so" foersoeker att u vigla arbetet "ot ka italet, aer en fiende till arbetet! #en, so" foersoeker att u vigla ka italet "ot arbetet, aer en fiende till ka italet! Ander "anga ar har jag u "aerksa"t studerat fragan o" ka ital och arbete, och jag skulle gaerna vilja anfoera ett ar utdrag ur en artikel, so" jag foer flera ar sedan ublicerade2 $)oernae"sta orsaken till den slitning, so" rader "ellan ka ital och arbete, svarighetens verkliga art, och det bote"edel jag foereslagit "ot denna olyckliga slitning2 -varigheten ko""er af att ersoner aldrig nagonsin erhalla den ersaettning, so" just den tiden skulle tillko""a de"! Alla stora affaersfoeretag aero noedvaendigtvis oefverho ade "ed order, lat oss saega se+ "anader i foervaeg, och foer dessa order gaella naturligtvis de ris, so" gaellde naer de bokfoerdes! #etta ars affaersroerelse u visar kanske den baesta illustrationen till svarigheten! -talraels vid slutet af foerra aret foer leverans detta ar stodo i 3/ dollars r ton i jaernverken! :aturligtvis e"ottogo fabrikerna villigt order till detta ris och fortsatte att e"ottaga nya, tills den stigande efterfragan ovaentadt hoejde riset till <8 dollars r ton! :u aero de olika fabrikerna i A"erika tvungna att under de naer"aste se+ "anaderna, eller aennu laengre, utfoera de order, so" icke oefverstiga <. dollars r ton, vid kusten och Pittsburg och, lat oss saega, <; dollars i Chicago! Pris a frakt, jaern"al" och andra saker hade under tiden stigit och de "aste daerfoer under stoersta delen af aret drifva affaeren "ed en hoegst obetydlig rofit! Gen arbetarna, so" laeste i tidningarna o" $den stora rusningen i stalraels$, begaerde helt naturligt sin andel af vinsten, och tillfoeljd af var bristfaelliga lagstiftning "ellan ka ital och arbete fingo de den ocksa! Arbetsgifvarna ha "otvilligt gifvit hvad de under ordentligt ordnade foerhallanden aldrig kunde ha blifvit alagda att gifva! )oeljden har blifvit slitning och fortfarande "issbelatenhet bland arbetsgifvarna! *aend o" taflan! -talraels riserna falla! )abrikerna ha aennu se+ "anaders arbete till hoegre ris aen "arknadens och kunna ha rad att lae"na baettre loener, aen "arknadens staellning skulle kunna foer"oda! Gen de ha just blifvit alagda att betala e+tra foer arbete, so" de icke skulle ha betalt, och foersoeka helt naturligt att reducera loenerna, da riset a raels faller! Bland arbetarna utbryter "issnoeje, och vi ha ett u re ande af de underhandlingar och straejker, so" ha karaktaeriserat boerjan af detta ar! Ged andra ord, naer arbetsgifvaren gar ned, envisas arbetstagaren att ga u , och tvaerto"! Hvad vi "aste soeka efter aer en lan, hvarigeno" arbetarna skulle fa hoega loener, naer arbetsgifvarna fa hoega riser foer sina rodukterJ och tvaerto", naer arbetsgifvarna fa laga riser foer sina rodukter, skola arbetarna fa laga loener! >" denna lan kan bli funnen, skola arbetsgifvare och arbetstagare segla i sa""a bat, glaedjas "ed hvarandra i "edgangen och, o" olyckan ko""er, sta troget

vid hvarandras sida! #e skola icke ha nagon anledning till tvist, och i staellet foer en kaensla af fientlighet skall en kaensla af sa"hoerighet rada "ellan arbetsgifvare och arbetare! #et finns ett enkelt "edel foer att fra"kalla detta resultat och a hvars all"aenna geno"foerande alla borde saetta in hela sin energi! =oener skulle baseras a en $roerlig skala$, i ro ortion till rodukternas netto riser "anad efter "anad! #et aer o"oejligt foer ka italet att undanhalla arbetet nagot a en roerlig skala!$ En foerdel, so" ni far af detta bibliotek DCarnegies bibliotek i Braddock, PennsylvanienF aer, att ni far tillfaelle se alla latstidningar och alla yrkestidskrifter, och jag ber er alla att noggrant studera de"! :i skall finna "anga oriktiga u gifter, "anga "isstag! #e aero oskiljaktiga fran tidnings ressen, so" "aste arbeta fort och ra ortera t! o! "! alla rykten! Gen geno" laesning af de foernae"sta tidningarna kan "an tydligt se affaerernas tendenser! Tidningarna skola icke ge er en korrekt u gift a varu riser! )abrikanter aero benaegna att faerglaegga situationen en s"ula foer att u ehalla riserna och foer"a kunder att koe a! #e tala icke o" hur lagt de varit tvungna att saelja foer konkurrensens skull och foer att halla "askineriet i gang! Gen ett o"sorgsfullt studiu" af tidningar och fackskrifter skall, so" jag sagt, saetta er i stand att bilda er en all"aen "ening o" haendelsernas riktning i den ko""ersiella vaerlden! >" ni laeser tidningarna i dag, sa skall ni finna att af tretton fabriker i detta land, sysselsatta "ed tillverkning af stalraels, icke fler aen tre hafva tillraeckligt arbete! Endast en fabrik i hela *aestern D:orth ChicagoF tillverkar raels, och det ser tyvaerr ut so" o" aefven den icke skulle kunna vara i gang utan afbrott! #et sorgligaste i hela denna strid "ellan arbete och ka ital aer, att det naestan aldrig aer ka italet, so" slar ned riset foer arbetet, utan arbete so" drae er arbete! Blicka o"kring er och se arbete utfoeras foer .4, 34 till och "ed <4 rocent laegre ris i nagra fabriker och i @ohnstown och Harrisburg foer "indre aen haelften af hvad vi i detta distrikt betala foer skickligt arbete! )oerdoe" da icke i edra hjaertan ka italet, utan taenk a arbetsgifvare, hvilka beklaga dessa loenenedsaettningar, hvilka kae" a e"ot de" och under aratal u ehalla hoegre riser so" arbetets baesta vaenner, aefven o" de till slut "aste oe et tillsta att, o" de skola ge sina arbetare stadig sysselsaettning och raedda fabriken, aero de noedsakade att begaera deras arbete till sa""a loener, so" konkurrenterna betala! #en foerste arbetsgifvare, so" reducerar arbetet, aer arbetets fiende, "en den arbetsgifvare, so" sist reducerar arbetet, kan vara arbetets alitligaste vaen! Arbetets farligaste fiende aer arbetet, icke ka italet! #en stoersta karaktaeren i Britanniens offentliga lif och re ublikens trognaste vaen i noedens stund, radikalen @ohn Bright, svarade a tillfragan o" hvilken af sina foervaerfvade egenska er han "est vaerderade2 $=usten foer laesning$! @ag kan sanningsenligt saega af egen erfarenhet, att jag instae""er i den store "annens ord! #et baesta rad, so" det star i "in "akt att ge er, aer att odla er lust foer laesning! :aer jag so" ojke i ton?aren bodde i Allegheny City, foerklarade oefverste Anderson 6.9, hvars "inne jag alltid skall voerda, att han hvarje loerdags afton ville lana ut sina boecker??han aegde ett ar hundra??till gossar och ynglingar! :i kan icke foerestaella er "ed hvilken ifver nagra af oss gre o detta tillfaelle att foervaerfva kunska och huru vi laengtade efter loerdags afton, da vi skulle fa utbyta den lanta boken "ot en annan! Gin ko" anjon i var affaer, Gr! Phi s, hade, likso" jag, erhallit tilltraede till kunska ens skattka""are geno"

denne vaelgoerare! #et aer af ersonlig erfarenhet jag vet, att ingen "aensklig anordning aer "era vaelsignelserik, ingen vaelgaerning "ot sa"haellet stoerre aen att lae"na tilltraede till hela vaerldens skatter, so" ligga foervarade i boecker! 6.9 Bjoern ,as"us Anderson, norda"erikansk foerfattare och universitets rofessor, son till en norsk utvandrare! )oerenta staternas "inisterresident och generalkonsul i Boe enha"n aren .EE8?E/!??>e! a! Aefven i vara dagar traeffa vi stundo" a kvarlae"ningar af den ga"la foerdo"en "ot den stora "aengdens bildning! @ag undrar icke a att den funnits, naer jag taenker a hvad so" fatt na"n af bildning! Gaenniskor ha sloesat bort dyrbara ar under foersoek att draga ut bildning ur ett okunnigt foerflutet, hvars foernae"sta u gift borde vara att laera oss, icke hvad vi skola goera, utan hvad vi skola akta oss foer att goera! )oeraeldrar ha skickat sina soener till universitet foer att sloesa all sin energi a sadana s rak so" grekiska och latin, hvilka icke aero af "era raktisk nytta foer de" aen choctaws raket! @ag har kaent fa akade"iskt bildade, so" kaent till -hakes eare eller Gilton! #e kunna kanske beraetta foer er allt so" roer Alysses eller Aga"e"non eller Hector, "en hvad ha vael dessa foer betydelse i jae"foerelse "ed vara egna klassikerM En tjaenst har ,ussel =owell gjort oss och den skall han ha tack foer?? han har sagt rent ut, att vi ha i -hakes eare ensa" en langt stoerre skatt aen i alla forntidens klassiker! *ara barn ha blifvit ro ade "ed detaljer i s"a, oviktiga slags"al "ellan vildar och laerda att u hoeja ett roefvarband till hjaeltar, och sa kalla vi de" $bildade$! #e ha blifvit $bildade$, so" o" de voro ae"nade att lefva a en annan lanet aen var! #e ha i ingen ordets "ening fatt u fostran! Tvaerto", hvad de ha fatt har ingifvit de" falska foerestaellningar och afs"ak foer raktiskt lif! @ag undrar icke alls a att foerdo" u statt och fortfarande e+isterar "ot en sadan bildning! Af egen erfarenhet kan jag saega, att jag kaenner fa unga "aen bestae"da foer affaerslifvet, so" icke haft ondt af sin universitetsbildning! >" de hade aegnat sig at raktisk verksa"het under de ar de tillbragt vid universitetet, skulle de varit "era bildade i detta uttrycks raetta betydelse! Elden och energien har foerkvaefts, och hur de skola kunna lefva sitt lif i laettja och icke i nyttig verksa"het aer deras hoegsta straefvan! Gen vi ha nu fatt ett nytt u slag i u fostran! *i ha boerjat inse att kunska i ke"i, till e+e" el, aer vaerd kunska en i alla doeda s rak, so" nagonsin talats a jordenJ kunska i "ekanik aer nyttigare aen all den klassiska laerdo", so" vid universiteten ro as i unga "aen! Hvad foer utvaegar har i var tid den unge "an, so" kan grekiska "ot den, so" kan stenografi, eller telegrafi, till e+e" el, eller bokfoering, eller ke"i, eller kaenner till "ekanikens lagarM %cke sa, att nagon gren af vetande boer foeraktas! All kunska aer, i en "ening, nyttig! Hvad jag vill a eka aer detta, att, "ed undantag af de fa, so" ha en saerskild antikvarisk s"ak och so" tro att deras lifsu gift aer att rota i foerflutna tiders ga"la da""hoeljda kroenikor, och de fa, so" aegna sig at fackstudier, aer den u fostran, so" i vara dagar erhalles vid universitet, till stor skada! Bristen a bildning, i detta ords sanna betydelse, har gjort "er aen alla andra orsaker tillsa""ans att hindra den raetta u skattningen af arbete! @ag ko""er ihag att den store residenten, den foernae"ste bland alla jaernvaegsdirektoerer, Edgar Tho"son, so" gifvit jaernverken haer sitt na"n, en gang fragade "ig o" jag ville lae"na Pittsburg foer att bli "askin"aestare vid Peunsylvaniajaernvaegen! @a, ni "a gaerna le! >ch jag

svarade Gr! Tho"son2 $:i slar "ig "ed hae nad, Gr! Tho"son! @ag foerstar "ig inte det "insta a "askineri!$ $@ust daerfoer vill jag att ni skall ta hand o" det$, svarade han! $@ag har bara kaent en enda "ekaniker "ed o"doe"e och foerstand!$ #etta var foere ka ten @ones tid, sa att uttalandet kunde icke gaella hono"! #enna brist a o"doe"e hos "ekanici ko" sig af, att vid den tiden erhoello de haer i landet icke en o"fattande bildning! @ag "enar den sanna bildningen och kunska en o" saker och ting, so" o"gifva oss och "ed hvilka vi hafva att goera! #en ovaentade fra"gang, so" Besse"erverken roent i detta land, haerroer fra"foer allt af den orsak att deras utveckling, i "otsats till jaernhandteringens, rakat i haenderna a dugliga, vetenska ligt utbildade "aen! #essa "aens skicklighet erkaennes af hela vaerlden och geno" de" har "ekaniskt arbete stigit till en hittills oanad hoejd! $Gekanikern$, $"askiningenioeren$, $stalfabriksdirektoeren$ aero nu"era hederstitlar! >" ni vill goera arbetet till hvad det skall vara, sa soek att foervaerfva er nyttig kunska ! #et aer den "oral jag saerskildt vill ge eftertryck at! -kaffa er vetande! >dla s"aken foer laesning, sa att ni far veta hvad vaerlden har gjort och goer och hur affaerer bedrifvas! *aerdet af den u fostran, so" nu star unga "aen till buds, kan icke skattas foer hoegt, och det aer denna u fostran, sadan den "eddelas i vara tekniska skolor, so" jag gaerna ville yttra nagra ord o"! #et har funnits tider da "aenniskor visste sa litet, att det var laett foer en "an att o"fatta allt, och kurserna vid vara universitet baera aennu i dag ett sorgligt vittne haero"! :u aer vetande sa rikt, sa o"fattande, sa "inutioest, att det aer o"oejligt foer nagon att grundligt kaenna till "er aen en enda liten gren! #etta tidehvarf aer s ecialistens, daerfoer boer ni, so" skall foertjaena ert u ehaelle haer i vaerlden, besluta att laera i grund och botten kaenna det arbete ni skall lefva af! >" ni aer "ekaniker, sa studera i detta bibliotek hvarenda bok, so" handlar o" "ekanik! Aer ni ke"ist, sa laes alla arbeten i ke"i! Aer ni anstaelld vid "asugn, sa laes alla arbeten o" "asugnar! % grufvor, sa studera alla arbeten o" grufdrift! =at ingen veta "er o" ert fack, aen hvad ni sjaelf vet! #etta "a vara idealet ni efterstraefvar! -edan kan det vara af vikt, foer att ge lifvet glaedje och ljus, att laesa hvarjehanda, sa att ni laer kaenna sa "ycket, so" ni har tid att laesa o"! Alldeles so" en far"are a sin far"J foerst far han skoeta sin otatis, sitt korn och sitt hvete, hvaraf han far sitt u ehaelle, och sedan froejdar han sin sjael a lediga stunder "ed att skoeta o" blo""orna, so" o"gifva hans he"! #et ena o"radet aer ert arbete, det andra er rekreation! % dessa oefvergangstider, da ka" sa ofta foereligger "ellan arbete och ka ital, goer ni ett godt bruk af eder lediga tid, o" ni anvaender nagot af den till studiu" af ekono"iska fragor! #et finns vissa stora lagar, so" kraefva lydnad2 lagen o" tillgang och efterfragan, lagen o" konkurrens och lagen o" loener och o" vinst! Alla dessa skall ni flitigt studera och laera er, att det aer lika o"oejligt att o"intetgoera dessa lagar so" att o"intetgoera naturlagarna, hvilka bestae""a at"osfaerens fuktighet och jordens vridning kring sin a+el! -traengt studiu" af vetenska liga arbeten far icke utesluta den viktiga likten att laesa litteraturens stor"aen??foerst och frae"st skoenlitteratur! #en ovilja, so" a nagra hall foerefinnes "ot skoenlitteratur aer, enligt "in "ening, bara en foerdo"! @ag vet att "anga, ja de flesta af vara ut"aerktaste "aen finna en god ro"an vara det baesta "edel till foerstroeelse och hvila! :aer de aero troetta till kro och sjael, aer intet "era vaelgoerande aen laesningen af en god ro"an! #et aer intet nedsaettande foer de fria biblioteken, att de flesta boecker, so" laesas daer, tillhoera skoenlitteraturen! Tvaerto", det aer

tvifvelaktigt att nagon annan sorts litteratur sa vael skulle kunna tjaena afsikten att lyfta straengt arbetande "aenniskor fran lifvets rosaiska och hvardagliga likter! Arbeten af -cott, Thackeray, Eliot, #ickens, Hawthorne och andra af sa""a klass behoefva icke saettas laegre aen nagot annat slags litteratur foer arbetare! *i veta alla i hur stor skuld den industriella vetenska en star till arbetaren foer u finningar och foerbaettringar! =aegg "aerke till denna viktiga o"staendighet! #essa u finningar och foerbaettringar gjordes alltid af den bildade??bildad i ordets raetta betydelse??och aldrig af den okunnige arbetaren! #e "aste goeras, och de goeras af "aen, so" a sitt saerskilda o"rade aega "era kunska aen ka"raterna! >" de icke ha laest, sa ha de iakttagit, hvilket aer baesta sortens u fostran! Hufvudsaken aer att de veta??hur kunska en foervaerfvats betyder intet! #en o"staendigheten att de veta "era o" en lan, aen deras ka"rater, och aero i stand att foeresla bote"edel eller foerbaettring, aer det so" aer af vaerde foer de" och deras rinci aler! #et finns intet "edel, so" saekrare saetter en arbetare i stand att stiga till foer"ansska , direktoersska och slutligen delaegarska , aen kunska en o" allt, so" har gjorts och so" i dag goeres i vaerlden i det saerskilda fack, hvari han arbetar! )ran den hoegste till den laegste lae"nas ett baettre arbete af den intelligente aen af den okunnige! Hans vetande goer sig alltid gaellandeJ antingen det aer direktoeren, so" bestae""er, eller "annen, so" bara skoeter en skyffel, sa har ni i hono" en vaerderad "edhjael are! Ander lo et af "in erfarenhet so" affaersledare har jag sett var fir"a goera "anga "isstag geno" att foersu""a en enkel regel2 $Boerja intet nytt foeretag, foerraen edra direktoerer haft tillfaelle att roefva allt, so" i hela vaerlden blifvit gjordt i denna sak$! )oersu""else haeraf har kostat var fir"a hundra tusentals dollars, och vi ha blifvit kloka! Haer, saeger jag nu till den vetgirige, so" kanske grubblar a nagon u finning eller foerbaettring, haer i dessa laesru" finns, eller skall snart finnas, ho as jag, hela vaerldens erfarenhet till den dag i dag aer i det ae"ne ni vill laera kaenna! >" det gaeller "ekanik, ke"i eller "asugn, sa skall ni finna hvad vaerlden har att foertaelja o" dessa ting! >" ni aer a oraett s ar, sa skola boeckerna saega er detJ o" ni aer a raett s ar, skola de saega er det och skaenka er u "untran! :i kan ga igeno" hall efter hall i (ashingtons atentbyra och se a tusentals "odeller till u finningar, o"fattande alla grenar af "aensklig industri, och nittionio af hundra skulle aldrig ha ko""it dit, o" den okunnige u finnaren haft sadana hjael kaellor, so" ni ha i detta bibliotek! @ag har hoert arbetsgifvare saega, att o" arbetarna finge foer stor bildning, skulle de icke finna sig i nyttiga och noedvaendiga sysselsaettningar! #et har varit "ed anstraengning af allt "itt tala"od jag lyssnat till detta tal! #et aer fullko"ligt oraett! @ag foernekar det a det bestae"daste! -varigheten "ellan ka ital och arbete star i ro ortion till arbetsgifvarens okunnighet och hans arbetares okunnighet! @u intelligentare arbetsgifvaren aer, dess baettreJ och ju intelligentare arbetstagaren aer, dess baettre! #et aer aldrig kunska , so" fra"kallar kollision! #et aer alltid okunnighet hos den ena eller den andra af de stridande arterna! @ag grundar "itt astaende a en icke obetydlig erfarenhet! Ba italet aer okunnigt o" arbetets behof och beraettigade ans rak, och arbetet aer okunnigt o" ka italets behof och faror! #etta aer den verkliga orsaken till sa""andrabbningarna "ellan de"! >" ka italet kaende baettre till de goda egenska erna hos sina "edhjael are, och o" de senare kaende baettre till de ekono"iska lagarna, so" sa skoningsloest halla ka italisterna i sitt vald, sa skulle "anga svarigheter undvikas "ellan de tva "akter, so" o"oejligt kunna undvara hvarandra! @ag ho as att de bland vara arbetare, so" aega den

ovaerderliga skatten2 lusten foer laesning, o"sorgsfullt ville studera nagra af de grundlagar, fran hvilka ingen undanflykt gifves, hvarken a ka italets eller arbetets sida! >" detta bibliotek i ringaste "an kan s rida u lysning i denna sak, har det vael fyllt sitt syfte! @ag ho as ni icke skola gloe""a huru viktiga foerstroeelser aero! =ifvet far icke tagas alltfoer allvarligt! #et aer ett stort "isstag att tro att den, so" alltid arbetar, hinner laengst! ,oa er gaerna! =aer er att s ela ett arti whist eller biljard och laer att s ela det vael! %ntressera er foer fotboll, kricket eller haestar, hvad so" helst, so" kan skaenka er oskyldigt noeje och foerstroe er efter anstraengande arbete! #et finnes ingenting sa vaelgoerande so" ett godt skratt! Gesta fra"gangen i "itt lif tillskrifver jag den o"staendigheten, att beky""er, so" "ina ko" anjoner bruka saega, inte beko""a "ig "er aen vatten a gasen! Ett oetiskt citat ur -hakes eare kan tillae" as haer2 Baer edra beky""er??till det yttre??so" ni baer edra klaeder, ledigt och o"edvetet! *i "oeta ofta i lifvet "aen, so" skulle ha intagit en hoeg staellning, o" vaerlden insett deras vaerde lika bra so" de sjaelfva! #etta slags "aenniskor aero offer foer en sjuklig inbillning! %ngen i vaerlden vill undertrycka duglighet! Hvarenda "aenniska i vaerlden raecker ut sina haender efter den! Hvarje arbetsgifvare studerar de unga "aennen o"kring sig, ifrig att finna nagon "ed "er aen vanlig duglighet! %ngenting i vaerlden aer sa oenskvaerdt foer hono" so" att finna en sadan "an! Hvarje arbetsfoerestandare star faerdig att gri a tag i och fa foerdelen af "annen, so" kan goera nagot so" duger! Hvarje foer"an aer angelaegen att i sin afdelning ha kunniga "aen, a hvilka han kan lita, och hvilkas goda egenska er raeknas hono" till foertjaenst, ty det so" foerst och frae"st kraefves af en arbetsledare och utgoer stoersta beviset a hans ko" etens so" sadan, aer hans foer"aga att o"gifva sig "ed dugliga arbetare! #essa boecker a hyllorna haer skola beraetta er "anga "aens historia, hvilka ur vara egna leder hoejt sig till storhet och ut"aerkelse! #et aer icke den bildade, eller s! k! klassiskt bildade "annen, det aer icke aristokraterna, det aer icke "onarkerna, so" ha styrt vaerldens oeden, hvarken a slagfaeltet, i radka""aren, laboratoriet eller verkstaden! #e stora u finningarna, foerbaettringarna, de vetenska liga u taeckterna och de stora litteraera arbetena ha u statt i de fattigas leder! :i kan kna ast nae"na en stor u finning eller en stor u taeckt, ni kan kna ast nae"na en stor tafla eller en stor staty, en stor dikt eller nagot annat stort, so" icke fra"bragts af "aen, hvilka, likso" ni, boerjat sin bana "ed att aerligt foersoerja sig geno" aerligt arbete! >ch, tro "ig, arbetaren, so" foer"annen icke vaerderar, foer"annen, so" direktoeren icke vaerderar, och direktoeren, so" fir"an icke vaerderar, boera icke daerfoer klandra fir"an, eller direktoeren, eller foer"annen utan endast sig sjaelfva! #e kunna icke "otsvara de beraettigade ans rak, so" staellts a de"! #et finns ingen "an, so" icke kan hoeja sig till den hoegsta staellning, lika litet so" det icke finns nagon "an, so" af brist a foer"aga eller vilja att bruka den han har, icke kan sjunka till det laegsta dju ! Arbetare ha utsikt att stiga till hoegre sysslor, till foer"aen, till direktoerer, till och "ed att bli delaegare, ja, ordfoerande i var styrelse, o" de aega de erforderliga egenska erna! #e behoefva aldrig befara att bli afskedade! #et aer vi, so" befara att ga "iste o" dessa "aens foer"aga! #et aer "ycket glaedjande att arbetstiden haller a att foerkortas oefverallt i landet??atta ti""ars arbete, atta ti""ars foerstroeelse

och atta ti""ars soe"n aer ju en idealisk indelning! #et vore oenskvaerdt, att vi erhoello en lag, so" stadgade, att fabriker, so" aero i gang dygnet o", skulle ha tre arbetslag! :i vet att vi foer flera ar sedan, "ed en kostnad af nagra hundra tusen dollars, foersoekte staella oss sa, "en slutligen tvingades af vara konkurrenter att u gifva foersoeket! #en baesta lanen aer kanske att sa s"aningo" na "alet geno" statslagar! En enda fir"a kan ingenting utraetta! Alla dess konkurrenter i de olika staterna "aste foer"as att goera a sa""a saett, ty i vara dagar kan ingen affaer ga "ed rofit, so" icke arbetar under sa""a foerhallanden so" dess "edtaeflare! #aerfoer borde vi ha lagar bindande foer oss alla! *i skulle "ed glaedje understoedja en sadan lag! Gen aefven under nuvarande foerhallanden, o" arbetarna ville vael anvaenda den tid de aero lediga, sa skulle de snart kunna stiga till hoegre latser! :i behoefver icke "ycket laengre arbeta tolf ti""arJ de flesta af oss ha i var ungdo" arbetat "er aen tolf ti""ar! Arbetaren har "anga foerdelar nu "ot sina foeregangare! En roerlig skala foer hans arbete hoejer hono" bade so" "aenniska och so" "edborgare 639! #en del, so" arbetet erhaller af ka italets och arbetets ge"ensa""a foertjaenst, har aldrig varit sa stor so" nu och oekas staendigt, under det att ka italets inko"ster aldrig varit sa laga! =efnadso"kostnaderna hafva aldrig varit sa laga so" a senaste tiden! 639 #en foereslagna $roerliga skalan$ infoerdes af Gr! Carnegie foer tio aer sedan oeh tillae" as fortfarande! Gr Carnegie anser detta saett vara det baesta af alla! @ag ho as att fra"tiden skall hafva aennu flera foer"aner att erbjuda och att den tunga vaeg arbetet haft att tra" a fran traeldo"en, da vara foerfaeder koe tes och saldes "ed fabrikerna eller grufvorna de arbetade i, till deras nuvarande staellning, aer icke aennu slut, utan bestae"d att vidare leda fra" till arbetets vaelsignelse och storhet! KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK -B>eT-AGHET ->G E: P=%BT ,%BE#>GE:- )>e,P=%BTE=-E, DAr $The &outhCs Co" anion$, -e te"ber ./44F -koetsa"het ett bevis a civilisationen! - arsa"het en af "edborgarens hoegsta likter! -traefvandet efter noedtorftig baergning en liktJ foervaerfvandet af stor rikedo" icke en dygd, "en ett stort ansvar! En af grund olikheterna "ellan vildt och civiliseradt lefnadssaett ligger i skoetsa"het i det senare fallet och franvaro af skoetsa"het i det foerra! :aer hvar och en af "illioner "aenniskor s arar nagot af sina dagliga inko"ster, bilda dessa s"a bes aringar tillsa""ans en ofantlig su"nia, so" kallas ka ital, hvaro" sa "ycket aer skrifvet! >" "aenniskor hvarje dag i hvarje vecka foerbrukade allt, so" de foertjaenade, so" vilden goer, sa skulle intet ka ital finnas??det vill saega, inga bes aringar foer fra"tida bruk! =at oss nu se hvad ka italet goer i vaerlden! *i vilja se hvad ske sbyggarna goera, naer de skola bygga stora ske ! #essa foeretagsa""a bolag erbjuda sig att bygga en $ocean?greyhound$ foer, lat oss saega fe"hundra tusen und, att betalas sedan ske et levererats efter flera tillfredsstaellande rofturer! Hvar eller a hvad saett fa

ske sbygg"aestarna denna enningsu""a, so" erfordras foer att afloena arbetarna, ti""erhandlanden, stalfabrikanten och alla andra, so" lae"na "aterial till ske sbyggetM #e fa den fran civiliserade "aenniskors bes aringar! #et aer en del af de enniugar, so" "illiontals flitiga "aenniskor inbes arat at sig! Hvarje "aenniska s arar geno" skoetsa"het nagot, saetter in engarna a en bank, och banken lanar de" till ske sbyggarna, hvilka betala raenta foer deras anvaendande! #et aer ju a sa""a saett "ed u foerandet af en fabrik, anlaeggningen af en jaernvaeg, en kanal eller nagot annat dyrbart! Hade vi icke haft skoetsa"het, sa hade vi icke haft "era, aen vilden har! -B>eT-AGHET #E: )>e,-TA P=%BTE: All utveckling till det baettre hvilar hufvudsakligen a skoetsa"het so" grund! Atan skoetsa"het inga jaernvaegar, inga kanaler, inga ske , inga telegrafer, inga kyrkor, inga universitet, inga skolor, inga tidningar, intet stort eller dyrbart skulle vi kunna fa! Gaenniskan "aste vara skoetsa" och s arsa", innan hon kan fra"bringa nagot vaerdefullt "aterial! -a laenge "aenniskan var en skoetesloes vilde, blefvo inga byggnader u foerda eller nagra andra fra"steg gjorda! #en civiliserade "aenniskan har fran sitt tidigaste lif ingen klarare likt foer oegonen aen noedvaendigheten att soerja foer sin egen och de sinas fra"tid! #et finnes fa sa haelsosa""a regler so" den, hvilken de flesta goda och kloka "aenniskor ha foeljt, nae"ligen2 $Atgifter fa aldrig oefverskrida inko"ster $! Ged andra ord2 Gan boer vara en civiliserad "aenniska, so" s arar nagot, och icke en vilde, so" hvarje dag foerstoer det han foertjaenar! #en skotske oeten Bu"s saeger i $,ad till en ung "an$2 $Att vinna =yckans gunst aer laett, o" blott du henne troget tjaenar2 >ch sa"lar guld a hvarje saett, so" hederns lag dig ej foer"enar! Ej foer att goe""a i ett schakt, och ej foer flaerd och raleri, "en foer den aerofulla "akt att vara stolt och fri!$ #et aer ett foerstandigt rad, sa tillvida, och jag ho as att laesaren skall laegga det a hjaertat och raetta sig daerefter! %ngen "aenniska "ed aktning foer sig sjaelf kan kaenna sig lycklig, eller ens noejd, o" hon foer sitt lifsu ehaelle skall bero af andra! #en, so" aer beroende, kan icke raeknas so" en vaerdig "edborgare i re ubliken! *art lands styrka och fra"atskridande bero icke a de fa hoegt bildade, icke heller a de fa "illionaererna och icke heller a det stora antalet "ycket fattiga, utan a "assan af nyktra, intelligenta, flitiga och s arsa""a arbetare, so" hvarken aero "ycket rika eller fattiga! -B>eT-AGHETE:- P=%BT HA, -%: G,Ae:-o" regel skall ni finna, att "annen, so" s arar, aer en "attlig "an, en god "ake och fader, en fredlig, laglydig "edborgare! - arsa"heten behoefver icke drifvas vidt! #et aer "aerkvaerdigt sa litet, so" behoefs foer lifvets verkliga noedtorft! Anskaffandet af ett litet he" och ett ar hundra und??bara ett ar??aer allt so" behoefs! #essa foervaerfvas laettare af enkla, tarfliga "aenniskor, aen "an skulle kunna tro! -tor rikedo" aer nagot helt annat och "ycket "indre oenskvaerd! #et

aer hvarken skoetsa"hetens aenda"al eller "aenniskors likt att foervaerfva "illioner! #et aer i intet afseende beroe"vaerdt att foeresaetta oss detta so" ett "al! Plikten att s ara u hoer, naer en tillraecklig su""a blifvit afsatt at de", so" bero af oss! Att laegga "illioner a hoeg aer girighet, icke skoetsa"het! Ander vara industriella foerhallanden aer det naturligtvis oundvikligt, att nagra fa, nagra "ycket fa "aen fa langt "era engar, aen de behoefva! )oervaerfvandet af "illioner aer vanligen resultatet af foeretagsa"het och o"doe"e sa"t en ovanlig organisationsfoer"aga! Geno" att s ara, i ordets vanliga "ening, far "an inga "illioner! Gaenniskor, so" a alderdo"en straefva foer att oeka sina redan stora skatter aero vanligen fran ungdo"en slafvar af vanan att sa"la och laegga i hoeg! )oerst aega de engarna, so" de foertjaenat och s arat! -edan blir det engarna, so" aega de", och de kunna icke hjael a det, sa oefvervaeldigande aer vanans "akt, vare sig i godt eller ondt! #et aer "issbruket af den civiliserades s arareinstinkt och icke bruket, so" ska ar detta slags "aenniskor! %ngen behoefver vara raedd foer detta "issbruk af vanan, o" han alltid ko""er ihag, att det oefverskott af rikedo", han har, aer ett heligt und han fatt att foervalta till sina "ed"aenniskors baesta! Gaenniskan skall alltid vara husbonden och enningen den nyttige tjaenaren! En "ans foersta likt aer att foervaerfva sig en noedtorftig baergning och blifva oberoende! Gen hans likt slutar icke haer"ed! #et aer hans likt att goera nagot foer sin fattiga naesta, so" aer "indre lyckligt lottad aen han! #et aer hans likt att bidraga till det sa"haelles baesta, hvari han lefver! Han har blifvit skyddad af dess lagar! #aerfoer att han haft skydd i sina olika foeretag, har han varit istand att foervaerfva tillraeckligt foer sig och sin fa"iljs underhall! Allt daeroefver tillhoer "ed raetta den beskyddande "akt, so" befordrat hans ekono"iska fra"gang! )oersoeket att goera vaerlden a nagot saett en s"ula baettre aer ett aedelt lifs"al! Er oefverfloediga rikedo" skulle bidraga till utvecklingen af er egen karaktaer och staella er leden bland naturens adels"aen! #et aer en likt att ni laer er foersta, hur viktigt det aer att aega skoetsa"hetens vana! :aer ni boerjar att foertjaena, sa s ara nagot af edra inko"ster, so" en civiliserad "aenniska, i staellet foer att sloesa bort allt, so" den stackars vilden goer! KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK PE::%:GE:- ABC Bytesbandel I direkt utbyte af varor! Behofvet och bruket af enningar! @ae"foerelse "ellan de tva standarden??guld och silfver! Huru "yntstandarden inverkar a en nations kredit! @ag foer"odar att hvar och en, so" talat till eller skrifvit foer all"aenheten, ibland har oenskat, att alla skulle lae"na hvad de hade foer haender och ett ar "inuter hoera a hono"! @ag har en sadan foerni""else denna "orgon, daerfoer att jag tror att en allvarlig fara hotar vart lands folk och fra"atskridande endast a grund daeraf att den stora "assan??boenderna och loentagarna??icke foerstar enningfragan! @ag oenskar daerfoer att foerklara begre et $ enningar$ a ett sa enkelt saett, att alla kunna foersta det! Banske nagon i det stora auditoriu", so" jag inbillar "ig ha lyckats

faengsla, utbrister2 $Hve" aer ni??en $goldbug$, en "illionaer, en jaernbaron, en so" gynnas af Gc BinleybillenM$ %nnan jag boerjar "itt anfoerande, sa lat "ig svara den inbillade gentle"annen, att jag inte a "anga ar sett tusen dollars i guld! Hvad Gc Binleybillen angar, sa aer jag kanske den "an i )oerenta staterna, so" har stoersta raettigheten att klaga oefver den, e"edan den nedsatt tullen a jaern och stal "ed 34, 38 och <4 rocentJ och jag ho as "in angri are icke "isstycker, att jag ber fa underraetta hono" o" att jag icke recis ogillar denna nedsaettning, att so" a"erikansk fabrikant ae"nar jag fortfarande strida "ot utlaenningen foer den inhe"ska "arknaden, aefven "ed de laegre tullar, so" billen fi+erar foer var rodukt, och att jag icke aer vaen af tullskydd utoefver den unkt, so" tillater a"erikanarna att a sin egen "arknad taefla "ed utlaenningen! #et betyder intet hve" "annen aer, eller hvad han goer??han "a arbeta i grufva, fabrik eller a akern, vara far"are, koe "an, handtverkare eller "illionaer??sa boer han vara dju t intresserad af att foersta "yntfragan och af att fa den raetta blicken a den! #aerfoer ber jag att alla skola hoera a hvad jag har att saega, ty hvad so" aer godt foer en arbetare, "aste vara godt foer alla, och hvad so" skadar en, "aste skada alla, fattiga eller rika! )oer att ko""a till ae"nets rot, sa "aste ni foerst veta, hvarfoer enningar finnas till, och foer det andra hvad so" "enas "ed enningar! =at "ig foersoeka att foerklara er enningens tillko"st geno" e+e" el fran ett nytt distrikt i vart eget land! % forna tider, da folk endast loejde jorden, och handel och handtverk aennu lago i linda, hade "aenniskorna fa behof och redde sig utan enningar geno" utbyte af varor, da de behoefde nagot, so" de sjaelfva icke hade! )ar"aren, so" behoefde ett ar skor, gaf sa och sa "anga skae or saed foer de", och hans hustru koe te sin hatt foer ett ar skae or otatisJ all foersaeljning och alla koe skedde geno" att byta varor??geno" byteshandel! Gen da befolkningen tillvae+te och behofven oekades, blef detta saett "ycket olae" ligt! En "an i distriktet u satte daerfoer en bod och tillhandahoell en stor del af de saker, hvilka "est anvaendes, och e"ottog i staellet nagra af de artiklar, so" far"aren kunde lae"na i utbyte! #etta var ett stort steg fra"at, ty far"aren, so" behoefde ett halft dussin olika saker, da han gick till byn, sla att soeka u ett halft dussin olika ersoner, so" behoefde en eller flera af de artiklar han hade att lae"na i utbyte! Han kunde ga direkt till en "an, bodinnehafvaren, och foer en af sina landtbruks rodukter fa de saker han oenskade! #et gjorde bodaegaren detsa""a, o" han gaf far"aren te eller kaffe, filtar eller en hoeraefsaJ icke heller gjorde det hono" nagot hvilka artiklar han e"ottog af far"aren, hvete eller korn eller otatis, bara han kunde skicka de" till staden och fa annat i staellet! )ar"aren kunde aefven afloena sina tjaenare geno" anvisningar a saker i boden! Aennu finnas inga enningar haer, so" ni ser??allt aer byteshandel! -aettet aer "ycket obekvae"t och "ycket kostsa"t, e"edan landtbruks rodukterna, so" gafvos i utbyte, "aste slae as o"kring och alltid aendrade vaerde! En dag kunde bodaegaren vara villig att taga, lat oss saega en skae a hvete foer sa "anga skal und socker, "en vid far"arens naesta besoek var det hono" kanske o"oejligt! Han var tvungen att begaera "era hvete foer sa""a kvantitet socker! Gen o" riset foer hvete hade stigit och icke fallit, sa kan "an vara tae"ligen saeker a, att bodaegaren icke tog "indre hvete lika ifrigt so" han begaerde "er! Pa sa""a saett "ed alla

artiklar far"aren hade att afyttra! #essa stego och foello i vaerde! -a gjorde aefven te och kaffe, socker och klaeder, stoeflar och skor, so" bodaegaren hade att byta bort! #et aer onoedigt att a eka bodaegarens foerdel fra"foer far"aren i detta slags handel! Han kaende risernas fall och stegring langt foere far"aren och kunde baettre iakttaga tidstecknen aen hans kunder! #en sluge bodaegaren hade alltid oefvertaget! :i boer saerskildt laegga "aerke till att bodaegaren foeredrog en af far"arens artiklar fra"foer andra, den artikel naturligtvis, so" var "est efterfragad! % *irginia var det tobak och i en stor del af vart land hvete??daeraf uttrycket $sa godt so" hvete $! #et e"ottogs oefverallt, daerfoer att det sa laett afyttrades "ot annat! En egendo"lig illustration till hvetets historia har jag traeffat a i "in vaens, do"aren Gellon i Pittsburg, lefnadsteckning?? en af de baest skrifna biografier i vaerlden, daerfoer att den aer sa enkel! :aer do"arens far koe te sin far" naera Pittsburg bestae"des att han skulle betala, icke i dollars, utan i $saeckar hvete $ sa och sa "anga saeckar hvarje ar! #etta aer icke sa laenge sedan! Hvad vi nu kalla enningar anvaendes icke "ycket i *aestern eller -oedern, "en ni ser, att erfarenheten hade drifvit "aenniskor att i staellet vaelja nagon lae" lig artikel so" bytesvara, och det blef hvete i Pennsylvania och tobak i *irginia! #etta skedde icke geno" nagon lagstiftning, utan helt enkelt daerfoer att erfarenheten a ekat noedvaendigheten af att lata en sak tjaena sou" $ engar$, hvilken visat sig vara baest so" betalning foer en far" eller vid varubyteJ och vidare att olika artiklar tjaenade baest aenda"alet i olika trakter! Hvete var $sa godt so" hvete$ foer att brukas so"u $ engar $, oberoende af nagon lag! )olket hade roestat foer hvete och gjort det till sina $ engar$J och daerfoer att tobak var den foernae"sta skoerden i *irginia, fann befolkningen daer att tobak assade baest so" $ engar$ i den staten! Gif akt a att till $ engar$ alltid det vaeljes, so" "inst fluktuerar i ris, det so" aer "est anvaendt och efterfragadt, och so" har vaerde i sig sjaelft! $Pengar$ aer endast ett ord, so" betecknar den artikel, hvilken anvaendes so"n grundartikel vid utbyte "ot andra artiklar! =agen kan icke foerst vaerdesaetta en artikel och sedan utvaelja den att bli $ engar$! Artikeln visar sig foerst vaerdefull och assande foer aenda"alet och blir sa af sig sjaelf och i sig sjaelf grundartikeln ?? engar! #en vaeljer sig sjaelf! Hvete och tobak voro lika sjaelfklart engar, da de brukades so" grundartikel, so" guld och silfver nu aero $ engar$! *i ga ett steg vidare! =andet blir "er och "er befolkadt, folkets behof bli stoerre och stoerre! Anvaendningen af sa skry""ande artiklar so" tobak och hvete, vae+lande i vaerde, utsatta foer att taga skada och af olika kvalitet, befanns snart vara besvaerlig och olae" lig foer det alltjae"t vae+lande varuutbytet! :i ser genast, att vi nu icke skulle kunna reda oss "ed saed so" $ engar$! #a visade "etallerna sin oefverlaegsenhet! #e foerstoeras icke, vae+la icke hastigt vaerde och ha sa""a hufvudfoertjaenst so" hvete och tobak, att de duga till andra aenda"al aen so" grund foer utbyte! )olk behoefver de" till ersonlig rydnad, i handtverk och konst?? a tusen saett! >ch det aer denna o"staendighet, so" goer de" lae" liga att brukas so" $ engar$! )oersoek bara att raekna efter a huru "anga saett guld anvaendes, daerfoer att det baest assar foer dessa aenda"nal! *i "oeta det oefverallt! *i kunna inte ens bli gifta utan guldringen! #aerfoer att "etaller hafva ett vaerde i den oe na "arknaden, eftersoekt

foer andra aenda"al aen so" engar, och e"edan tillgangen aer begraensad och icke sa laett kan oekas so" hvete och tobak, aero dessa "etaller "indre utsatta foer fluktuation i vaerde aen nagon artikel, foerut anvaend so" engar! #etta aer af uto"ordentlig vikt, ty den vaesentligaste egenska , so" fordras af den artikel, hvilken skall vara grunden till allt varuutbyte, aer ett fi+eradt vaerde! -laektet har instinktivt alltid soekt efter det enda foere"al i vaerlden, so" "est liknar nordstjaernan bland andra hi""elens stjaernor, och anvaendt det so" $ engar$??den artikel, so" "inst vae+lar i vaerde, likaso" nordstjaernan aer den, so" "inst foeraendrar sin staellning i ry"den! >ch hvad nordstjaernan aer bland stjaernorna, det aer den artikel folk valt so" $ engar$ bland andra artiklar! Alla andra foere"al roera sig o"kring den so" alla andra stjaernor roera sig o"kring nordstjaernan! *i ha nu ko""it sa langt, att vi lae"nat alla foergaengliga ting och utvalt "etall so" $ engar$, eller raettare, "etallerna ha visat sig vara baettre aen nagot annat so" vaerdestandard $"ynt $! Gen aennu ett stort steg "aste tagas! #a jag var i Bina erhoell jag so" vae+el s"a silfverbitar, so" kli tes af en stang och vaegdes infoer "ina oegon a koe "annens vag, ty kineserna aega icke raeglade "ynt! % -ia" begagnas $cowries$, ett slags s"a vackra snaeckor, hvilka infoedingarna anvaenda so" rydnader! Tolf sadana re resentera vaerdet af en cent! Gen ni inser nog hur o"oejligt det var foer "ig att hindra den kinesiske koe "annen fran att ge "ig "indre silfver, aen jag hade raett till, eller koe "annen i -ia"n att ge "ig daliga snaeckor, da jag icke begre deras vaerde! Civiliserade nationer insago snart noedvaendigheten af att regeringen bestae"de vissa kvantiteter "etall, a hvilka deras vikt, aekthet och verkliga vaerde funnos raeglade! -alunda blef den raeglade "etallen till $ engar$??ett stort fra"steg! )olk kaende nu det e+akta vaerdet af hvarje sadant "etallstycke och laet icke laengre narra sig! =aegg "naerke till att regeringens stae" el icke oekade enningens vaerde! ,egeringen foersoekte icke att $goera engar$ af ingenting! #en endast underraettade folket o" gaellande vaerdet af "etallen i hvarje "ynt, hvad "etallen??ra"aterialet??kunde saeljas foer so" "etall och icke so" enningar! Gen aefven efter detta skedde "ycket bedraegeri! -kael"ar skuro af kanterna och ha"rade sedan ut "ynten, sa att "anga af de" blefvo "ycket laetta! En intelligent frans"an fann da a att randa kanterna a "ynten, hvarigeno" detta bedraegeri hindrades, och civiliserade nationer hade slutligen det "ynt, so" aennu bestar och aer det fullko"ligaste hittills kaenda, daerfoer att det aer af hoegt vaerde i sig sjaelft och aer underkastadt "inst foeraendring! #et "est idealiskt fullko"liga foere"al att anvaenda so" $ engar$ aer ett, so" icke foeraendras! #et aer af vaesentlig vikt foer alla arbetare, saso" far"are, handtverkare och andra so" lefva af sina haenders verk, ty intet underlaettar sa s ekulationen vid varuutbyte so" $ engar$ "ed vae+lande vaerde, och den stora "assan af folket blir alltid ett offer foer de fa, so" s ekulera i engar och baest foersta s elet! %ntet aer sa ofoerdelaktigt foer far"aren och loentagaren so" att i utbyte foer rodukter eller arbete erhalla engar, so" aendra vaerde! #e aero i sa""a staellning so" far"aren till bodaegaren, saso" nyss o"talats! :i vet alla att fisken icke stiger u till flugan i lugnt vaeder! #et aer naer vinden blaser och ytan aer gru"lad, so" det stackars offret tar lockhetet foer en verklig fluga! Pa sa"n"a saett aer det ino" affaersvaerlden! #et aer under oroliga tider, da riserna stiga och falla, da vaerdet af den artikel, hvilken anvaendes so" engar, dansar

o"kring??u i dag och ned i "orgon??och ytan aer gru"lad, so" den skicklige s ekulanten fangar sina fiskar och fyller sin korg "ed offren! #aerfoer aero far"aren, handtverkaren och alla loentagare "est intresserade af att den artikel de erhalla so" engar har ett fi+eradt vaerde! :aer bruket af "etall so"n engar infoerdes, befanns att "er aen tva "etaller voro noedvaendiga! Gan kunde icke goera ett guld"ynt foer en "indre su""a aen en dollar, e"edan "yntet skulle bli foer litetJ och vi kunde icke bruka ett silfver"ynt foer "er aen en dollar, e"edan "yntet skulle bli foer stort! -alunda "aste vi anvaenda en "indre vaerdefull "etall foer s"a su""or, och vi togo silfver! Gen vi ko""o snart underfund "ed att vi icke kunde anvaenda silfver foer "indre aen tio?cents"ynt och voro tvungna att vaelja nagon annan "etall foer "indre "ynt! *i "aste ha en "indre vaerdefull aen silfver och togo en blandning af nickel och ko ar till fe"?cents"ynt, "en foer ett? och tva?cents"ynt var till och "ed nickel foer dyrbart, och vi "aste taga enbart ko ar till dessa??vikten lades sa att "etallen i hvarje "ynt "otsvarade det vaerde regeringens stae" el a detsa""a utvisade! Ett ko ar"ynt a en cent skulle saledes innehalla ko ar foer en cent, och fe"cents"ynten "otsvara vaerdet i nickel och ko arJ "en enaer nickel och ko ar vae+la i vaerde fran dag till dag, aennu "era aen silfver, aer det o"oejligt att i hvarje "ynt fa det e+akta vaerdet! >" det vore e+akt den ena dagen och riset a nickel och ko ar so" "etaller steg i "arknaden, skulle "ynten "ed stor rofit s"aeltas ned af "aen, so" gjorde affaerer i dessa "etaller, och ni skulle icke ha nagra "ynt kvar! #aerfoer "aste vi beraekna rut"an och alltid taga litet "indre "etall i dessa "ynt aen foer det vaerde de re resentera! #aerfoer kallas dessa s"a"ynt i enningens historia foer $"ynttecken$! #et aer ett $tecken$ foer sa och sa "ycket guld! #en so" har ett visst antal nickelslantar "aste foer de" fa en god gulddollar, sa att de saekert fylla syftet so" engar! #e res ektive nationerna bestae""a i all"aenhet en graens foer bruket af $"ynttecken$ och goera de" till lagligt betalnings"edel foer en obetydlig su""a! % Britannien, till e+e" el, kan ingen foer"a en erson att taga $"ynttecken$ foer "er aen tio dollars, och alla silfver"ynt bli daer klassificerade so" $"ynttecken$! @ag kan icke foera er laengre in i enningens historia, e"edan vi i de "ynt raeglade "etallerna ko""it till unktJ "en jag har dock nagot att ytterligare saega er o" denna sak! Ehuru "an kunde tro att vi i raeglade "etall"ynt natt fullko"ligheten och att daerigeno" den stora "assan af folket icke skulle kunna bli bedragen a hvad so" aer af sa stor vikt foer dess vaelbefinnande??$aekta enningar$??fanns likvael ett saett att lura folk aefven da sadana "ynt anvaendes! Gyntens vaerde har ibland blifvit $foerfalskadt$ af noedstaellda regeringar efter utar"ande krig eller farsoter, da laenderna varit alltfoer fattiga och svaga foer att hae"ta sig efter olyckorna! Ett sadant $foerfalskadt$ "ynt aeger icke nog "etall foer den su""a, so" regeringens stae" el angifver! #et finns intet nytt i denna raktik, hvilken alltid narrar "assan! #en aer "ycket, "ycket ga""al! )e"hundrasjuttiofyra ar foere Bristi foedelse anvaende grekerna $foerfalskade$ "ynt! =ikasa ro"erska kejsarna da de voro i ekono"iskt trang"al! England anvaende $foerfalskade$ "ynt ar .<44! -kotlands "ynt var en gang sa nedsatt i vaerde, att en dollar gaellde endast tolf cents! %rlaendska, franska, tyska och s anska regeringarna ha alla foersoekt att $foerfalska$ "ynt, da de icke kunde atvinga folket ytterligare direkta alagor! #et var alltid sista resursen att

tillgri a $foerfalskade$ "ynt! #essa haendelser intraeffade foer laenge sedan! :ationer af foersta rang falla icke sa dju t i vara dagar! @ag "aste stanna foer att goera ett undantag fran detta astaende! @ag boejer "itt hufvud i blygsel da jag nedskrifver na"net??)oerenta staternas re ublik! Hvar och en af dess silfverdollars aer ett $foerfalskadt "ynt$! :aer en regering slae er ut $foerfalskade "ynt$, tar hon afstand fran allt, so"n erfarenheten visat vara sundt, i fraga o" enningar! -und finans kraefver att regeringen endast bestyrker det verkliga vaerdet af hvarje "ynt, so" utslae es fran "yntverket, sa att folket icke blir bedraget! Hvarje gang regeringen stae" lar ordet $En dollar$ a <0. .?; gran silfver stae" lar hon en loegn??silfret i den aer i dag icke vaerdt en dollar, utan endast sjuttioatta cents! En annan "issu fattning i enningfragan, so" ofta bragt nationer i svarigheter, aer foerestaellningen att en regering kan $goera engar$ endast geno" att stae" la vissa ord a a ersla ar, likso"n "an kan $goera engar$ geno" att skrifva en anvisning att betala hundra dollars vid anfordran! Gen ni vet att o" ni goer det, sa goer ni icke $ engar$, utan ni goer $en skuld$! Pa sa""na saett handlar den regering, so" ger sitt loefte att betala! >ch det gar foer regeringen so" foer den enskilde, o" sadana anvisningar utslae as i foer stor skala2 #e betalas saellan! )rans"aennen gjorde sa under revolutionen, och nyligen funno -ydstaterna a att $goera engar$ i sa riklig "aengd, att de utslae ta sedlarna kna t aero vaerda a eret de aero tryckta a! Hvarje erfarenhet af detta slag har bevisat att engar icke kunna $goeras$ utan att bako" de" star vaerde! *art eget land slae te ut sedlar, och andra nationers folk koe te de" foer fyrtio cents foer dollarn, oaktadt de betingade se+ rocent raenta i guld, sa stor var fruktan att aefven detta lands sedlar skulle visa sig icke vara ett undantag fran det oede, so" drabbar sadana saekerheter utslae ta under beky""ersa""a tider! Endast daerfoer att regeringen straengt hoell sitt ord, betalade raentan och su""an i guld och aldrig i silfver eller till nedsatt kurs, har vaerdet af dess bonds stigit och )oerenta staternas kredit star hoegst i hela vaerlden, hoegre till och "ed aen -torbritanniens! #et har aldrig funnits en "era traeffande illustration till den ga"la sanningen att i ennningfragor, so" i alla andra, aer $honesty the best olicy$ I aerlighet varar laengst! *ar regering slae te aefven ut nagra sedlar, bekanta under na"net $greenbacks$ DI groenryggarF! Gen de visa "aen, so" gjorde detta, soerjde foer att anskaffa en fond af etthundra "illioner dollars i guld foer att inloesa de", sa att hve" so" helst so" har en greenback kan ga till banken och utbyta den "ot en dollar i guld! Gen jag skall nu tala o" foer er en annan egenska , so" denna "etallbasis visat sig aega och so" ni skall finna det svart att tro a! Hela vaerlden har ett sadant foertroende till dess ofoeraenderlighet i vaerde, att daer a u foerts, so" a en kli fast grund, ett torn af $kredit$, sa hoegt, sa vidstraeckt, att allt silfver och guld i )oerenta staterna och alla greenbacks och sedlar, utslae ta af regeringen, endast utgoera atta rocent af landets enningo"saettning! Ga in a en bank, i en fabrik, i en verkstad, butik eller kontor, och ni skall finna att foer en affaerstransaktion a ett hundra tusen dollars endast atta tusen dollars i engar behoefs, och detta endast foer obetydliga inkoe och betalningar! :ittiotva rocent af affaerer u goeras "ed s"a a ersla ar??checker eller vae+lar! Pa denna basis hvila saledes alla regeringens bouds, statens, rovinsens och stadens bonds sa"t de tusen "illioner bonds, hvilkas foersaeljning "oejliggjort byggandet af vart stora jaernvaegssyste" daertill ko""a aefven tusentals "illioner bes aringar, so" af den stora "assan insatts a s arbanker och af dessa banker utlanats till olika foeretag och hvilka "aste aterbetalas "ed

$aekta engar$, eljes skulle den, so" at banken anfoertrott sina bes aringar, bli lidande! =andets affaerer och enningo"saettningar foer"edlas salunda nu"era icke "ed engar??"ed sjaelfva artikeln! Alldeles so" i forna dagar, da varorna icke laengre utbyttes "ot hvarandra, utan en "etall, kallad $ engar$, foer"edlade bytet, sa anvaendes nu icke "etallen??$ engar$! Boe arens check eller vae+eln a en bank??en liten bit a er??aer allt so" behoefs "ellan saeljaren och koe aren! Hvarfoer tages denna bit a er af saeljaren eller den so" har en fordranM #aerfoer att e"ottagaren aer saeker a att o" han behoefde den artikel so" a eret re resenterar??guldet??sa skulle han fa den! Han aer ocksa saeker a att han icke behoefver detta guld och hvarfoerM #aerfoer att hvad han oenskar koe a, kan han betala "ed en check, en likadan liten a ersla , i staellet foer guldJ och sedan??det viktigaste af allt ??litar hvar och en a basisartikelns konstanta vaerde! Bo" ihag att en stegring i vaerde vore lika olycksbringande so" ett fallJ konstant vaerde aer foer "assan af folket hufvudegenska en hos $ engar$! :aer daerfoer folk begaer att "er $ engar$ skall slae as ut i all"aenna roerelsen??det vill saega "er af den artikel vi bruka so" foer"edling vid varuutbyte??inser ni att det icke egentligen aer $ engar$ so" behoefs! %ngen, so" har haft hvete eller tobak eller nagot annat att saelja, har nagonsin haft obehag af att koe aren saknat engar vid u goerelsen! *i hade nyligen haer i landet en "ycket svar rubbning i vara finansiella foerhallanden! $Pengar$, sades det, funnos icke att tillga foer affaersaenda"alJ "en det var icke sjaelfva "etallen so" fattades, utan $kredit$, foertroende, ty daerigeno", so" ni har sett, ske alla affaerer, uto" "indre koe och betalningar, hvilka icke kunna fa na"n af $affaer$! % dag kan affaers"annen icke visa sig ute a gatan, utan att bli antastad af folk, so" ber hono" taga denna $kredit$ foer "ycket lag raentaJ foer 3 rocent kan $kredit$ dagligen erhallas! #et har icke varit nagon skillnad a enningtillgangen i landetJ den var lika stor i @anuari so" i Gars! #et var saledes icke brist a engar so" orsakade rubbningen! -jaelfva grundvalen, hvar a de nittiotva tusen af hvarje etthundra tusen dollars hvila, var hotad! *erkliga $ engar$ ??"ynt och sedlar??haenfoeras, so" vi ha sett, till de attatusen dollars! Haer ko""er den allvarligaste faran af att krangla "ed basisartikeln! :i rubbar den grundval, hvar a nittiotva rocent af landets affaersfoeretag hvilat??foertroende, kredit??och indirekt de atta rocent, hvar"ed affaerer u goeras i "etall eller sedlarJ ty "yntstandarden aer grunden foer all affaersroerelse, bade foer de nittiotva tusen och de attatusen dollars! -a att ni inser att o" denna grund blir under"inerad, sa vacklar hela den stora byggnaden, hvar a allt affaerslif hvilar! @ag har nu ko""it till slutet a "itt tal o" $ engar$! *i skola nu tillae" a fakta a den nuvarande situationen och ko""a genast in a silfverfragan, den viktigaste af alla och hvilken kraefver hela er u "aerksa"het! :i har sett att "aenniskor anvaendt olika foere"al so" $ engar$ och foerkastat de", da baettre erbjudit sig, sa"t att de slutligen natt till stae" lade "ynt af vaerdefull "etall saso" det fullko"ligaste! Af civiliserade nationer brukas endast tva slags "etall so" "yntstandard??guld i nagra laender och silfver i nagra! %ntet land kan ha "er aen en "yntstandard! Arhundraden tillbaka antogs silfver so" "yntfot i Bina, %ndien och @a an sa"t nyligen i -yd?A"erikas re ublikerJ det bibehalles fortfarande i dessa laender! Ander davarande foerhallanden var det ett klokt valJ silfver stod i dubbelt sa hoegt ris so" nu och "otsvarade en landtlig befolknings

behof! Euro as foernae"sta nationer och vart eget land, "ed dess starkt utvecklade affaerslif, insago noedvaendigheten af att anvaenda en vaerdefullare "etall so" standard och valde guld! Gen da silfver i "anga delar af vaerlden anvaendes so" standard och so" skilje"ynt i guldbasislaenderua, befanns lae" ligt att nationerna ko""o oefverens o" att fastsla ett vaerdefoerhallande "ellan guld och silfver, salunda att fe"ton och ett halft uns silfver skulle "otsvara ett uns guld! :ationerna foersoekte icke att gifva silfret nagot konstladt vaerde utoefver dess verkliga och ko""o dessuto" oefverens o" att inloesa alla silfver"ynt, so" blifvit utslae ta, "ot guld till det fi+erade vaerdet! Allt gick bra "ed detta syste" under en lang tid! #e "era fra"staende nationerna a guldbasis, de "indre fra"staende a silfverbasis, och alla arter funno sig belatna "ed foerhallandena! Hvad har da fra"kallat denna silfverfraga, so" alla diskuteraM @ust detta faktu", att "edan tillgangen och daerfoer vaerdet af guld blef ofoeraendradt u taecktes stora silfvergrufvor, "aerkliga foerbaettringar gjordes i grufdriften och aennu "aerkligare vid bearbetningen af silfver"al"en! >ch da "er och "er silfver roducerades "ed "indre kostnad, foell det naturligtvis i vaerdeJ ett uns, so" .E03 var vaerdt . dollar <<, kostar i dag bara . dollar 4;! #et har dansat u och nedJ det har foerlorat faststaelldt vaerde! % alla laender "ed silfverstandard ha foeljaktligen u statt oro och svarigheter! % %ndien, "ed dess tvahundraattiofe" "illioner "aenniskor, aer fragan "ycket allvarsa"n, och ni vet hurudan staellningen aer i -yd?A"erikas re ubliker geno" detta risfall a deras basisartikel! Aefven Euro as nationer, hvilka aega guldstandard, beroeras stoerande af denna silfverfraga, ty under oefverensko""elsen att beraekna fe"ton och ett halft uns silfver vaerdt lika "ycket so" ett uns guld blefvo nagra af dessa nationer oefverho ade "ed enor"a kvantiteter silfver! Ganga af de" sago foer flera ar sedan hvad so" skulle ko""a och togo sig till vara foer silfver, andra gjorde sig af "ed hvad de hade och hoello sig straengt a guldstandardenJ "en aennu finnas i Euro a elfvahundra "illioner silfverdollars, oberaeknadt foerradet af s"a"ynt i silfver! Gan kan utan risk att narras vaga saega, att tjugofe" uns silfver skulle i handeln "otsvara ett uns guld, i staellet foer den fe"ton?och?ett?halft?unsbasis so" oefverensko""elsen stadgat! Euro a har allvarligt kae" at foer att bli kvitt silfret! .E0E staengde den s! k! latinska "yntkonventionen??)rankrike, Belgien, %talien, -chweiN och Grekland??hvilken fi+erat riset a silfver, sina "yntverk foer silfver so" lagligt betalnings"uedel! .E0< och .E08 raeddade sig -verige, :orge och #an"ark undan silfverstoertfloden och sta nu a saeker guldbasis! Holland tog ocksa .E08 sin standard i guld! >esterrike?Angern har icke "yntat silfver sedan .E0/, "ed undantag af ett litet foerrad af $silfverthaler$, afsedt foer den levantinska handeln! Aefven det halfciviliserade ,yssland gre s af oro, skyndade sig undan den hotande silfverfaran och instaellde ar .E04 all vidare "yntning af den farliga "etallen, uto" nagra s"a"ynt foer Binas raekning! :i ser nu, att alla dessa laender, so" ha foersoekt silfver och erfarit hur "ycket ondt det "edfoer, af all "akt straefva efter att bli det kvitt! )oer tretton ar sedan har silfver blifvit drifvet ur deras "yntverk, ty under denna langa tid ha inga silfver"ynt so" fullt lagligt betalnings"edel blifvit utslae ta i Euro a! #et aer endast var re ublik, so" djaerft stoertar sig dju are in i silfvern"yntningens faror! :aer vi ha haft de aeldre nationernas erfarenhet, skola vi, likso" de, oenska att kunna stanna a vaegen utfoer, o" det icke aer foer

sent! -ilfver bringar alltid oro! Hvad de skola goera "ed sitt silfver, so" har fallit sa "ycket i vaerde, aer ett allvarsa"t roble" i alla dessa laenderJ det haenger so" ett "oerkt "oln oefver laendernas fra"tid! )lera konferenser, till hvilka )oerenta staterna skickat delegerade, ha hallits under de senaste aren foer att utroena, o" icke de foernae"sta handelsnationerna skulle kunna enas o"n ett nytt guldvaerde foer silfver! Gen slutet har alltid varit, att faran var foer stor, tillgangen och vaerdet kunde icke beraeknas! Gahaenda kunde det falla sa "ycket att tjugufe" eller trettio uns icke skulle vara vaerda "era aen ett uns guldJ det aer o"oejligt att veta! #a vart land redan gatt sa langt a den farliga straten, att det har fyrahundraattiotva "illioner dollars i silfver so" fallit i vaerde, hade vi att radgoera "ed vara ka"rater olyckan och naervara saso" kreditorer vid sa""antraeden, daer "an soekt u hjael a en stackars gaeldenaers affaerer! Gahaenda fragar ni er sjaelfva, hvarfoer jag icke, da jag talar o" Euro as laender i foerhallande till silfver, nae"ner den su""a, so" var foernae"ste rival, -torbritannien, haller i reservM =yssna ett oegonblick och taenk sedan allvarligt a svaret! %cke en dollar! )rankrike har icke "indre aen se+hundrafe"tio "illioner silfverdollars i sin bankJ "en hvarje dollar Britannien aeger aer i den enda ofoeraenderliga, konstanta grundartikeln??guld! -o" en vis ga""al fagel sitter det kaera "noderlandet a sin inne och hvisslar "unutert at alla dessa silfverbeky""er! #et har gjort =ondon till vaerldshandelns "edel unkt! >" nagot koe es eller saeljes i frae""ande laender, begaeres en vae+el a =ondon, daerfoer att hvar och en vet att den blir betald "ed guld! Bloka "aen vilja icke veta af en vae+el a Paris eller (ien eller :ew &ork! HvarfoerM #aerfoer att nationerna, so" dessa staeder re resentera, ha blifvit utsatta foer stor risk geno" sina silfverfoerrad och skola "ahaenda geno" lagstiftningen soeka fa vae+larna betalbara i denna "etall, so" fluktuerar sa betydligt i vaerde! @ag oenskar att folket i )oerenta staterna ville ge noga akt a -torbritannien! #et skoeter sig sjaelft! #et behandlar de silfverlastade nationerna "ed kall hoeflighet a dessa konferenser, so" det nadigt nedlater sig att bevista, endast daerfoer att %ndien, oefver hvilket det regerar, olyckligtvis har silfverstandardJ eljes skulle det troligen afsla inbjudningen! :aer de andra tala o" att fi+era ett guldvaerde a silfver, saeger det, att det verkligen inte vet hvad det skall bestae""a sig foer i denna sak! Hvad det af hela sin sjael astundar, aer att )oerenta staterna skall sjunka allt dju are ned i sitt silfver, tills atergang aer o"oejlig, och sa behaller -torbritannien sin ga"la olitik, so" staellt det frae"st i finansvaerlden! #ess enda "oejliga rival finns icke i Euro a, utan haer i )oerenta staterna! Hvilken stolthet foer Britannien, o" vart land kunde bringas ned till en silfverbasis?? tvingadt att afsta fran den enda standard, so" kan ge en nation lats i foersta ledet ino" affaersvaerlden! -ilfver at re ubliken, guld at "onarkien??det aer hvad -torbritannien ho as det skall ko""a till, "en so" hvarje a"erikanare boer besluta sig foer att sa icke skall ske! ,egeringar kunna utfaerda hvilka lagar de behaga roerande silfver ??vaerlden bryr sig icke o" de"! Hvarje affaerstransaktion "ellan nationer fortsaetter att uteslutande baseras a guld??ingenting annat aen guld??och u hoer icke daer"ed! #etta vet Britannien och handlar daerefter! @ag tycker att jag hoer er foertrytsa"t fraga2 $Hur ko" vart land att ha

trehundratolf "illioner silfverdollars i sina kassahvalf, likso" )rankrike, i staellet foer att ha reservfonden i saekert guld, so" var rival, Britannien, da vi likso" Britannien ha guld till var "yntstandardM$ #et aer en fraga, so" hvarje far"are, hvarje arbetstrael skulle goera och fordra ett svar af sin re resentant i kongressen! -varet aer laett gifvet! Haer har ni historien! -ilfver hade, so" vi ha sett, fallit i vaerde och syntes ytterligare falla! Euro as nationer voro belastade "ed "anga hundra "illioner dollars och aengsliga att bli af "ed de"J aegare af silfver och silfvergrufvor blefvo oroliga och alla s orde hvad so" skulle goeras foer att halla u e den fallande "etallen! ,egeringen var tydligen den enda "akt, so" kunde gri a inJ och i detta syfte insatte silfverintressenterna hela sitt inflytande och alla sina resurser "ed tyvaerr alltfoer lysande fra"gang! Gassan af folket fra"staelldes saso" gynnsa"t stae"d foer silfver! >" det aer sant, sa handlade hon, foerledd af s ekulanter, rakt e"ot sina egna foerdelar! )oersta lagen o"n silfvervaerdet utfaerdades af lagstiftningen ar .E0E! #en alade var regering att koe a at"instone tva "illioner uns silfver hvarje "anad, under det alla andra regeringar hade u hoert att "ynta silfver, af fruktan foer dess snabba vae+ling i vaerde! -ilfver"aennen astodo att dessa koe skulle stegra "etallens vaerdeJ "en hade de raettM :ej! #et oekade icke riset! Hvad var nu att goeraM $Ah1$ sade dessa silfvertungade s ekulanter, $orsaken aer att regeringen icke gatt langt nog??oeka bara su""an! =at regeringen koe a fyra och en half "illion uns i "anaden af vart silfver, i staellet foer tva "illioner i "anadenJ det skall taga allt so" landets grufvor kunna lae"na och "era till, och sa "aste silfver stiga i vaerde$! #e hade raett i sitt astaende att fyra och en half "illion i "anaden aer "er aen totalafkastningen af )oerenta staternas silfvergrufvorJ och da atta a tio "illioner silfver hvarje ar anvaendes till andra aenda"al aen "yntning till $ engar$, atersta icke "er aen, lat oss saega, fyra "illioner i "anaden till "yntning! Ganga trodde att o" regeringen koe te sa "ycket silfver, sa skulle riset stiga! >ch sa skedde aefven, daerfoer att "anga af de "issledda koe te silfver a s ekulation innan billen utfaerdades! -ilfver steg fran /4 till .3.??naestan till sitt ga"la vaerde i guld! Gen hvad blef resultatet af den nya lagenM Att silfver ater sjoenk fran .3. till /0, och daer sta vi igen! % staellet foer att vara kvitt silfverbeky"ren, so" Britannien aer och vi skulle ha varit, ha dessa "aen lyckats att redan betunga regeringen "ed trehundranittio "illioner dollars af sitt silfver, och vi aero lika illa daeran so" )rankrike, "en "ed denna skillnad2 )rankrike och andra nationer slutade visligen foer tretton ar sedan att oeka sin silfverboerda, "edan var regering oekar sitt foerrad hvarje "anad "ed fyra och en half "illion uns, litet "er aen denna siffra i dollars! )oerenta staterna goer sitt baesta att ignorera silfrets foeraendrade kurs och likstaella det "ed guld, i "otsats till u fattningen hos alla andra nationer af foersta rang! *i skulle saledes vara tvungna att koe a icke endast hvad vara egna grufvor roducera, utan aefven en stor del af hvad hela vaerldens grufvor roducera och silfver roduktionen aer stor nog att goera ett hundra se+tioatta "illioner af vara silfverdollars er arJ och daertill "aste vi vara beredda att koe a de elfva hundra "illioner dollars, so" Euro as regeringar aero betungade "ed och aero sa ifriga att fa saelja! =angt ifran att regeringens inkoe af silfver har oekat vaerdet, skulle regeringen icke i dag kunna saelja de trehundratretton "illioner dollars, so" ligga foervarade i hennes kassahvalf, utan att foerlora

nagra "illioner a det ris silfveraegarna erhallit! :i skall kna ast kunna tro, att skattka""arens raekenska er utvisa, att regeringen gjort en rofit af se+tiosju "illioner a sina silfverkoe ! #etta beror daer a att silfret i en dollar icke kostat "er aen attio cents! All denna $ rofit$ aer endast skenbar! :i ser att nationen har blifvit inledd i okloka silfverkoe ! )yra och en half "illion af edra foertjaenster betalas hvarje "anad i skatter, icke foer regeringens konstitutionella aenda"al, utan foer att hjael a u en "etall, geno" att betala hoegre riser foer den aen den eljes skulle betinga! Er regering brukas so" verktyg foer att rikta silfveraegare och silfvergrufvor! #etta aer visserligen illa, "en kna ast vaerdt att nae"na i jae"foerelse "ed faran af den anik och olycka, so" skulle bli foeljden af att bannlysa den stabila guldstandarden och infoera den foeraenderliga silfverstandarden! ,e ubliken hade slafveriets vanaera, "en afskaffade det! Tills i ar hade hon vanaeran, att ingen lag skyddade andras aen hennes egna "edborgares litteraera ska elser! #enna ska" aer ocksa ut lanad, "en staellet har hon fatt $foerfalskadt "ynt$! #en stora re ubliken slae er ut ohederligt "ynt och aer den enda nation i vaerlden, so" goer det, uto" Ge+iko, so" aennu "yntar litet silfver! Gen "edan ska""en aer oefver oss, ha vi aennu i vaentan det $foerfalskade "yntets$ finansiella olyckor! )astaen regeringen slae er ut $foerfalskadt "ynt$, e"ottager hon det so" vaerdt en dollar i skatter och tullar och goer det till lagligt betalnings"edelJ salunda gar det foer naervarande fran hand till hand so" dollars vaerde! Pa sa saett har regeringen varit i stand att hindra vaerdenedsaettningen! Huru laenge hon kan fortsaetta att slae a ut dessa fyra och en half "illioner hvarje "anad och halla de" i guldvaerdet, kan ingen saega! Gen en sak aer klar2 slutligen "aste boerdan bli foer tung och, savida silfver icke stiger i vaerde eller dollarn innehaller nog foer att re resentera vaerdet i guld eller regeringens inkoe af silfver hejdas, sa "aste vi foerr eller senare sjunka fran guldstandarden ned till Argentinas och andra syda"erikanska re ublikers stand unkt! #etta bli ovillkorligen foeljden, naer vaerlden boerjar foerlora tron a regeringens foer"aga att vid anfordran inloesa de utslae ta "ynten "ed guld! )oerestaell er, att nagra af er beslutit att frakta en stor ti""erstock fran skogen och togo, "ed boejda nackar, boerdan a edra skuldor, och nagon sa uttalade tvifvel a att ni skulle orka fra"n under tyngdenJ foerestaell er vidare att tva eller tre ibland er boerjade kasta tveksa""a blickar a hvarandra och till sist besloeto att s"ita undan??hvad skulle foeljden bliM Bristen a foertroende skulle troligen resultera i att de, so" voro nog daraktiga att fortfarande soeka slae a a boerdan, krossades under den! #et foerhaller sig a sa""a saett "ed den oe"taliga fragan o" vaerdeberaekning! Ett ar s ekulanter eller $goldbugs$ besluta att, ko""a hvad so" vill, skola de saetta sig och sitt i saekerhet! Aefven hos de vagsa""aste ins"yger sig ett tvifvel a huruvida )oerenta staterna ensa" kan taga vaerldens boerda a sina skuldror och baera den, naer alla de andra nationerna aero raedda att foersoeka det och da ingen nation i vaerldens historia nagonsin har lyckats att ge er"anent vaerde so" "yntstandard at en "etall, so" icke i sig sjaelf har detta vaerde! Gaerk detta2 *ar regering har endast kunnat goera detta "ed sina silfverdollars, daerfoer att endast ett begraensadt antal blifvit utslae t och hon har varit i stand att inloesa de" "ed guld??alldeles so" ni kunde taga ett stycke a er och skrifva a det2 $#etta gaeller foer en dollar och jag foerbinder "ig att betala den$! )ragan aer2 Huru laenge skulle ni fa folk att ta e"ot dessa la ar i staellet foer

dollarsM En "isstaenksa" erson kunde snart undra, o" ni inte slae te ut foer "anga! >ch a ersla arna skulle foerlora anseendeJ folk skulle boerja tvifla a att ni kunde vid anfordran betala alla dessa utlofvade dollars! )ran detta oegonblick skulle ni icke kunna utlae"na flera! @ust sa aer det "ed regeringar2 alla kunna halla sitt skilje"ynt i o"lo , ehuru det icke innehaller "etall till det asatta vaerdetJ och det aer en oe"klig regering so" icke kan ga litet laengre och foer"a vaerlden att e"ottaga nagot i for" af $ engar$, so" endast delvis aer det! Gen ko" ihag, att hvilken regering so" helst skall snart uttoe""a sin kredit, o" hon fortfar att utslae a so" $ engar$ nagot, so" icke har verkligt vaerde so" "etall hela vaerlden oefver! Hvarje nation har eventuellt "ast "ynta o" $foerfalskade "ynt$ eller foerkasta sina obligationer och ga igeno" farorna och ska""en so" atfoelja foerlorad kredit och staellning! % "anga fall inloestes aldrig de $foerfalskade$ "ynten, de stackars "aenniskorna so" innehade de" voro tvungna att taga foerlusten! #et finns likvael en foertjaenstfull unkt hos den nuvarande silfverlagen so", o" den icke foeraendras, kan hejda utslae andet af aennu flera $foerfalskade silfverdollars$! #en foereskrifver att tva "illioner af de fyra och en half "illioner uns silfver, so" inkoe as hvarje "anad, skola inyntas till engar foer ett ar! Enligt detta skulle endast den su""an "yntas, so" befanns noedvaendig foer att inloesa de utslae ta sedlarna! Gen da ersoner foeredraga sedlar fra"foer silfver, blir liten eller ingen "yntning af silfverdollars behoeflig och endast sedlar, so" inloesas "ed silfver, skola utslae as! :aer regeringen slutar att "ynta silfverdollars, skall hon sta infoer folket i sin raetta karaktaer2 en vidlyftig s ekulant i silfver eller, raettare, ett verktyg foer silfvers ekulanter, so" hvarje "anad sta lar u i sina kassahvalf fyra och en half "illioner uns, icke i for" af $ engar$, utan i tackor! Helt saekert kan detta icke undga att vaecka folket till insikt af sakernas verkliga staellning och fra"tvinga en fordran a att den vagsa""a s ekulationen "aste fa ett slut! Gen det aer i hvarje haenseende "indre farligt att lata silfret ligga i tackor aen att "ynta det till $foerfalskade dollars$, daerfoer att det i fra"tiden underlaettar "nyntningen af aerliga silfverdollars det vill saega "nynt, so" innehalla sa "ycket silfver att det "otsvarar "yntets no"ninella vaerde! % staellet foer <0. gran silfver skulle ;84 eller ;54 bli anvaendt! #et aer just den su"n"a regeringen far foer hvarje dollar! %ngen lagstiftnings"akt kunde vara till stoerre vaelsignelse foer den stora "assan af landets befolkning! Gen franscdt det "ateriella intresset star nagot "ycket hoegre a s el??re ublikens heder! ,egeringens stae" el skulle endast bestyrka kvad so" aer sant! @ag tror icke att det finns "anga "aen i )oerenta staterna, "ed undantag af silfveraegare, so" skulle roesta foer silfver i staellet foer guld so" vaerdestandard! >" folk foerstod att fragan gaeller hvilken af dessa "etaller??guld eller silfver??so" skall vaeljas till "yntstandard, sa skulle roestningen naestan enhaelligt vara till guldets foer"an, sa tydlig aer dess oefverlaegsenhet! -ilfrets foersvarare asta att de icke alls hafva foer afsikt att rubba guldstandarden, de vilja endast u hoeja silfret och gifva det den staellning guld har so" engar! Gen ni kunde lika gaerna taenka er tva haestar ko""a in so" $den foerste$ i en ka loe ning eller att ha tva $baeste$ af nagot! :i kan lika gaerna soeka infoera tva nationalflaggor i ett land! =ika bestae"dt so" en "edborgare "aste vaelja det baner under hvilket han star eller faller, lika bestae"dt "aste han vaelja guld eller silfver so" sin finansiella standard! -tandardartikeln kan icke dela sin tron "ed nagot annat, lika litet so" stjaernbaneret kan dela sitt herravaelde "ed nagon annan

flagga i sitt eget land! % fraga o" engar gaeller denna lag2 #en sae"ste drifver den baeste a flykten! -kaelet haertill aer ganska klart! Antag att ni far en fe"dollar i guld och fe" dollars silfver, och tvekan u star o" ett kongressbeslut verkligen har kraft att alltid u ehalla silfret till sa""a vaerde so" guldet, sa skola kanske nittionio af hundra taenka att lagen kan ge er"anent vaerde at silfret, hvilket det icke aeger i sig sjaelft! Gen en "an af de hundra har sina tvifvel o" saken! @u "er en erson vet o" $ engar$, dess "era tvifvel hyser hanJ och fastaen ni icke har nagra tvifvel, kan dock den o"staendigheten att jag har sadana foeranleda er att saega2 $Banske han har raettJ det aer "oejligt att jag har oraett! @ag tror att jag i "orgon skall ge -"ith detta silfver foer "ina s ecerier och ge "in hustru detta vackra guld"ynt att goe""a! #et behoefver ingen kongressakt?? alla kongressakter i vaerlden foer"a icke "inska dess vaerdeJ "etallen i det aer vaerd fe" dollars oefverallt i vaerlden, oberoende af regeringens stae" elJ dessa fe" silfver"ynt aero endast vaerda tre dollars och sjuttiofe" cents so" "etall! @a, jag skall ge -"ith silfret??guld aer godt nog at "ig$! >ch ni kan vara saeker a att -"ith skyndar sig att oefverflytta silfret a @ones! Ganga skola handla a detta saett och guldet i landet skall foersvinna ur handeln och endast silfver skall cirkuleraJ hvarje erson, so" e"ottagit det, skyndar sig sa fort so" "oejligt att ge det at en annan, och salunda halles det i staendigt o"lo ! Gen hvarje erson, so" far ett guld"ynt, behaller det och hindrar det salunda fran att cirkulera! % staellet foer att fa "era engar geno" en lag, so" skulle gifva silfver ett artificiellt vaerde, ha vi i sjaelfva verket "indre engar i o"lo ! #e sjuhundra "illioner i guld, so" nu aero i o"lo ute och hvilka utgoera basis foer allting, skola snart foersvinna, ??kreditbyggnaden, so" u foerts daer a, rubbas, och "assan af folket tvingas att e"ottaga silfverdollars, vaerda endast sjuttioatta cents, i staellet foer att so" nu kunna inloesas "ed guld och alltid vaerda etthundra cents! Bo" ihag att jag sagt er, att nittiotva rocent af alla enningaffaerer bero a att ersoner ha absolut tro a att engarna ha konstant vaerde! -lae ut af $foerfalskadt$ "ynt etthundra dollars "er aen hvad alla "aenniskor aero saekra a aer af sa""a ofoeraenderliga vaerde so" guld, och ni har anik och finansiell revolution oefver er! #essa engar, so" endast kunna brukas i atta rocent af vara obetydligaste affaerstransaktioner, kunna laett oefversvae""a landets viktigaste affaersfoeretag geno" att rubba krediten, hvar a de nittiotva rocenten hvila! Att alltid vara trygg fran fara aer att endast slae a ut sadana engar, hvilka verkligen ha det vaerde, so" aer stae" ladt a de"! -a noggrant fasthaller Britannien, var enda rival, vid denna rinci , att hon just nu ger ut tva "illioner dollars foer att "ynta o" guld"ynt, so" geno" slitning foerlorat ett ar cents vaerde! ,egeringens stae" el "aste alltid tala sanning! ,e ubliken borde icke vara "indre noggrann o" sin heder! -o" vi ha sett, blefvo silfver"aennen besvikna i sitt ho att kongressbesluten skulle hjael a u silfvervaerdet! Tva ganger har regeringen foer"atts att ga in a deras begaeran, i foerlitande a deras foersaekran att landet daerigeno"n skulle ko""a ur det farliga laeget?? tva ganger har hon blifvit bedragen! :i skulle kunna tro att silfveraegarna nu "edgifva sitt "isstag och vilja hjael a regeringen att atervinna fast "ark "ed sa liten foerlust so" "oejligt! =angt daerifran! #e ha i staellet tagit ett "ycket djaerft steg och soekt foer"a

kongressen till den atgaerd ni sa "ycket hoert talas o"2 $fri "yntning af silfver$! Hvad betyder nu dettaM #et betyder att var regering skulle af lagen tvingas att oe na sitt "yntverk och taga allt det silfver, hvarunder Euro as regeringar digna, och en del af allt silfver, so" roduceras i vaerlden, och gifva foer hvarje sjuttioatta cents vaerde daeraf ett af dessa "ynt, so" ni tvingas att e"ottaga so" en fullgiltig dollar foer ert arbete eller edra rodukter! #et betyder att den euro eiske koe "annen skall skicka silfver hitoefver, fa det "yntadt i vara "yntverk eller erhalla en silfverdollarsedel foer det och sedan koe a en hel dollars vaerde af ert hvete eller korn, eller nagot annat han vill ha, foer det silfver so" endast skulle gaella sjuttioatta cents i Euro a eller a andra staellen i vaerlden! Euro a goer detta dagligen just nu i %ndien, Argentina och andra laender "ed silfverbasis! #en engelske koe "annen koe er hvete i %ndien a nedsatt silfverbasis, tar det till Euro a och saeljer det a guldbasis! Han betalar salunda sa lagt foer indiskt hvete, att det i Euro a blifvit en farlig konkurrent till vart, hvilket beror daer a att geno" silfrets sjunkande i vaerde far den indiske far"aren liten betalning foer sina rodukter! #et aer endast nagra fa "anader sedan silfverlagen, so" alaegger regeringen att "er aen foerdubbla sina inkoe , utfaerdades, och redan ha atta "illioner dollars i silfver "er aen vi ha e+ orterat skickats oss fran utlandetJ nagot okaendt foer oss, so" alltid e+ orterat "era silfver aen vi ha i" orterat! :u koe a vi allt so" vara grufvor astadko""a och betungas "ed en hel del fran Euro a, daer vi i staellet skulle haft guld! Ander aderton dagar i a ril "anad ha vi skickat till utlandet nio "illioner dollars i guld2 sa att under var nuvarande silfverlag har Euro a redan boerjat skicka oss sitt de resserade silfver och beroefva oss vart rena guld??ett foer vart land farligt utbyte, so" borde fylla vara lagstiftare "ed blygsel! *ar god och foersta, att hittills??huru skadliga de tva lagstadgandena o" silfverinkoe aen voro??hade regeringen dock fatt silfret till gaellande ris, nu o"kring sjuttioatta cents foer <0. .?; granJ och endast denna "aengd hade regeringen latit den s! k! dollarn innehalla! Ander $fri "yntning $ ko""er allt detta att aendras! -ilfveragaren skall da fa dollarn foer sjuttioatta cents silfvervaerde! % fraga o" ren, ofoerfalskad fraeckhet har denna ro osition slagit rekord! >ch aenda, naer $the )ar"ersC Alliance$ ro ar a fri "yntning, aer det just detta foerbundet understoedjer2 en lan att taga fran folket tjugotva cents af hvarje dollar och sto a de" i silfveraegarnas fickor! -aekert skall ni alla instae""a i att o" regeringen goer sjuttiatta cents silfvervaerde till en dollar, sa aer det regeringen och inte silfveraegarna, so" skall ha de e+tra tjugotva centens rofit a hvarje dollar, ifall saken lyckas! ,egeringen behoefver det alltsa""anJ ty, so" jag redan sagt er, silfver so" regeringen koe er till gaellande ris skulle icke kunna saeljas i dag utan "ed foerlust af "illioner! >"n fri silfver"yntning blir lag, skola vara far"are befinna sig i sa""na staellning so" den indiske far"arenJ och likvael saeges det, att de gynna silfver! >" det aer sant, sa gifves endast ett skael??de foersta icke sitt eget baesta! %ngen klass af vart folk aer sa dju t beroende af guldstandardens bibehallande och af utrotandet af silfverinkoe och foerfalskad "yntning so" far"aren, ty "anga af hans rodukter saeljas i laender, so" ha guldbasis! >" den a"erikanske far"aren gar in a att taga silfver i staellet foer guld, sa skall han daerigeno" saetta =iver oolkoe "annen i stand att koe a a en lag silfverbasis, foer naervarande sjuttioatta cents foer dollarnJ och foer alla varor, so" far"aren koe er fran utlandet, "aste han betala a

guldbasis! Han "aste saledes saelja billigt och koe a dyrt! #etta aer just hvad so" vallar beky""er i %ndien och i -yd?A"erikas re ubliker! Priserna foer detta arets skoerd lofva att bli hoegre, aen de varit under flera ar! -e till att ni far de" a guldbasis! >e na vara "yntverk foer fri silfver"nyntning och erbjud sa hvarje "aenniska i vaerlden, so" har silfver att saelja, ett en?dollar?"ynt, stae" ladt af regeringen och dess vaerde??sjuttioatta cents?? godkaendt, och hvarenda silfvergrufva i vaerlden skall bearbetas natt och dag och hvarje kilogra" silfver skyndsa"t saendas till vara ha"nar! Euro as nationer, "ed elfvahundra "illioner de resseradt silfver i sina haender, skola stra+ oefverflytta det a oss! #e vilja ha guld foer allt hvad vi koe a af de" och beroefva oss vart guld, under det vi taga e"ot deras silfver! Ged $fri "yntning$ i utsikt skola vi sjunka fran guld? till silfverbasis, innan lagen hinner utfaerdas! Aflidne sekreterare (indo"s sista ord skola besannas2 $ Antagligen foerraen den snabbaste oceanvindthund kunde lossa sin silfverlast i :ew &ork, skulle den sista gulddollarn "an kunde fa fatt i vara i saekerhet i enskilda goe"n"or, eller i bankernas foervaringshvalf och skulle ko""a i dagen endast o" hoegt re"iu" erbjoedes foer e+ ort$! #et aer en farlig sjoe vi gifvit oss ut a! :i borde fraga er sjaelfva, hvarfoer ni skulle utsaetta er guldbasis foer fara fran silfret! Pastar nagon att silfverbasis skulle vara baettre foer er eller foer landetM >"oejligt! -a langt vagar ingen ga! Allt hvad den vildaste foersvarare af foeraendringen vagar saega aer, att han tror att silfver kunde bli lika godt so" guld! Hvar och en vet att intet kunde bli baettrc! =at oss fraga, hvarfoer nagon annan aen en aegare af silfver skulle oenska att denna "etall finge ett konstladt vaerde, so" det icke har i sig sjaelf! Hvarfoer icke lata "etallen silfver behalla den staellning, so" naturliga orsaker gifvit den, likso" "etallerna ko ar och nickelM Hvarfoer skall den skattas hoegre, aen den foertjaenarM %ngen hade nagon foerdo" "ot silfver! #et hade full raett att taefla "ed guld! )aeltet star alltid oe et foer det, eller foer hvilken so" helst annan "etall att bevisa sig baettre assa so" vaerdebasis! >" silfver finge hoegre vaerde i handeln och visade ett stadigare ris aen guld, sa skulle det snart uttraenga guldet! Hvarfoer icke ge "etallen den staellning, so" den kan vinna i aerlig taeflanM Guldet behoefver icke $blasas u $ af lagstiftningen??det talar foer sig sjaelft! Hvarje guld"ynt aer vaerdt just hvad det gaeller foer i alla delar af vaerlden! #et tviflar ingen a! %ngen foerlust aer "oejlig, och??hvad so" aer lika viktigt??ingen s ekulation heller! #ess vaerde kan icke hoej as eller saenkas! - ekulanten, so" icke har nagon utsikt att foertjaena nagot a dess risvae+ling, aer ingen vaen af det! Gen detta aer just skaelet, hvarfoer ni skulle halla a guld, so" aer den "est absoluta vaerdebevarare! Edra intressen och s ekulantens intressen aero icke desa""a! Er foerlust aer hans vinst! Ett af de fra"staellda skaelen, hvarfoer silfver skulle inkoe as och "yntas, aer, att landet icke har nog $ engar$, och att fri silfver"nyntuing skulle fylla bristen! Gen o" vi behoefva "er $ engar$, sa aer guld den enda "etall det aer klokt att koe a! Hvarfoer slae a ut edra sedlar foer silfver, so" faller i vaerde och invecklar er i okaenda svarigheter, da ni foer dessa sa""a sedlar kan fa den rena, ofoerfalskade artikeln sjaelf, verkliga engar??guld, hvilket o"oejligt kan adraga landet foerlustM Gen aer det sant att landet icke har nog $ engar $, d! v! s! den "yntade artikel, so" foer"edlar utbytet af andra artiklarM >" det aer sa, sa aer det en ny u taecktM *i ha icke

lidit af brist a "yntade engar under den foerflutna tiden, och dock finnes det foer hvarje "an, kvinna och barn fe" dollars "era engar i o"lo , aen det varit foerr! *i ha "era cirkulerande "edel?? d! v! s! engar?? er erson aen nagot land i Euro a, "ed undantag af )rankrike, daer folk icke anvaender checker eller vae+lar i sa stor "yckenhet so" likstaellda land??ett foerhallande, so" noedvaendiggoer ett langt stoerre foerrad "yntade engar, aen hvad vi behoefva! Att fa sa "ycket "yntade engar, so" behoefs "oeter intet hinder, foerutsatt att de icke aero foerfalskade, utan aektaJ och saekraste saettet aer att koe a guld och "ynta det till engar! %cke silfver, hvars blifvande vaerde aer sa tvifvelaktigt och so" visat sig vara en sa dalig s ekulation foer koe are! )raga den, so" yrkar a "er engar, hvarfoer icke guld vore den baesta "etallen foer regeringens inkoe foer "yntning af engar, och hoer hvad han svarar! Guld aer lika "ycket en a"erikansk rodukt so" silfverJ vara grufvor foerse oss "ed "er aen tva "illioner dollars af det hvarje "anad! Han skulle icke kunna goera nagon annan invaendning, aen att detta skulle saenka riset a hans rodukt2 silfver! Han skulle icke kunna foerneka, att guld ger saekrare engar at folket! #et finns ett annat foersvar foer silfver! Ganga offentliga "aen saega oss, att silfver"yntning $ligger i luften$, att folk vill ha det, daerfoer att det goer engar billiga och att, da silfver aer af "indre vaerde aen guld, skulle folk laettare betala sina skulder! =at "ig haer goera er u "aerksa""a a en sak! )olks bes aringar och egendo" kunde endast a detta saett reduceras i vaerde, o" guldstandarden foell! -a laenge so" regeringens sedlar "otsvara guld, so" nu, aer ingen foeraendring "oejlig, hur stort silfverfoerrad regeringen aen koe er och "yntar! )oerst naer den finansiella krisen ko""it och guldstandarden dragits "ed i foeroedelsen och hvarje gulddollar var indragen och hallen i "ycket hoegt ris, kunde nagon foeraendring intraeffa till foer"an foer den ena eller andra klassen! >" en erson skulle inbilla sig, att han kunde foertjaena nagot a att regeringen blef invecklad i svarigheter a grund af sina foerfalskade silfver"ynt, sa lat hono" erinra sig att, innan denna fafaenga foerho ning kan realiseras, "aste hans regering ha foerlorat foer"agan att u ehalla silfret vid sidan af guldet! En klok sekreterare i finansde arte"anget har foerutsagt resultatet2 $#enna loetsliga indragning af se+hundra "illioner dollars i guld, "ed atfoeljande anik, skulle foerorsaka en rubbning och finansiell olycka, hvartill vaerlden aennu aldrig sett "akenJ och vart land skulle "ed en gang sjunka ned till silfverstandarden, naer det inte laengre fanns nagon anledning till $"yntning, och silfverdollars skulle sjunka till deras ravaerde$! Gannen, so" soeker fra"kalla denna olycka i ho att fa nagon foerdel daeraf, aer tvillingbror till den, so" begar ett attentat "ot e+ resstaget foer att fa tillfaelle att lundra, eller saetter statsske et a grund foer att foersaekra sig o" en andel i strandvraket! Han aer en svindlare och en vrak lundrare! Hans intressen aero rakt "otsatta de arbetande "assornas intressen! Gan fra"haller bestaendigt foer oss, att "assan af folket haller a $fri silfver"yntning$ eller at"instone a de nuvarande silfverlagarna, e"edan hon a nagot saett fatt det intryck, att ju "er silfver so" "yntas, dess "er skall hon fa a sin lott! =at oss se litet naer"are a den saken! :aer regeringen koe er silfvertackor, ger hon sina egna sedlar eller silfverdollars foer de"! Hve" far de"M Aegarna af silfvertackorna! Hur kunna de tagas ur deras fickor och sto as i

folketsM Af hvad vi veta o" silfver"aennen, kunna vi icke vaenta att de skola skaenka bort sina dollars till nagon! #et aer endast naer de koe a folkets arbete eller rodukter, so" de daerfoer lae"na dessa dollars till hundra cents vaerde, "en so" kostat de" endast sjuttioatta! *ilja de gifva flera af dessa sjuttioattacentsdollars, aen de skulle ha gifvit af hundracentsdollars foer sa""a arbete och rodukterM :ej, icke foerraen regeringens foersoek att gifva silfver ett artificiellt vaerde gatt o" inte och vara engar fallit i vaerde, da en dollar kanske icke gaeller foer en halfJ beraeknadt efter guldvaerde, skulle de alltid gaella "indre aen foerut! Huru kan da arbetarnas eller far"arnas foerdel tillgodosesM #et aer silfveraegarna, so" fa hela foerdelen! #etta aer ju solklart! Hittills aer dollarn, so" far"aren eller arbetaren e"ottager, aennu vaerd en dollar daerfoer att regeringen geno" kraftig anstraengning varit i stand att u ehalla vaerdet! Gen da $fri silfver"yntning$ intraeder, "aste silfverdollarn sjunka ned till sitt verkliga vaerde?? sjuttioatta cents??och far"aren och arbetaren bli skaendligt bedragna! )oerdelen foer far"aren, handtverkaren, arbetaren och alla loentagare aer, att de engar de erhalla skola vara af hoegsta vaerde och icke billiga??guld och icke silfver! Hittills ha vi hallit fast vid guld so" standard! Allting i )oerenta staterna aer i dag baseradt a guld, alla sedlar och silfver"nynt "otsvarande guld! Har detta varit en klok eller oklok taktikM -kulle det nu vara baest att kasta oefver bord guldstandarden, so" de "est fra"staende nationerna sa ifrigt halla fast vid, i synnerhet Britannien, och antaga vara syda"erikanska grannars silfverstandardM Pa den solida guldkli an so" var grund ha vi u byggt det rikaste land i vaerlden och det land, so" natt den stoersta utveckling i landtbruk, industri, grufdrift och handelsfoeretag! *i ha blifvit rikligare vaelsignade aen nagon nation solen aennu lyst oefver! % intet annat land aero arbetsloenerna sa hoega eller "assan af folket i sa burgna o"staendigheter! -kola vi nu afskaffa guldstandarden eller ens roera vid denM #et aer den fraga, so" i dag riktas till )oerenta staternas folk! :ew &orks Evening Post aer ett frihandelsorgan, "en tidningen har nyligen sagt, att den hellre ville vara "ed o" att utfaerda tio Gc Binleybillar aen en sadan silfverbill so" begaerdes! >ch jag, en re ublikan och ifrig rotektionist, saeger er, att jag foerr skulle afsta fran Gc Binleybillen och utfaerda faktorilagen, o" jag i utbyte kunde fa den nuvarande silfverbillen u haefd och silfver behandladt so" andra "etaller! *id naesta residentval, ifall jag har att vaelja "ellan en erson, so" gynnar silfver och tullskydd, och en, so" gynnar guldstandarden och frihandel, sa skall jag roesta a den senare, daerfoer att "itt foerstand saeger "ig, att till och "ed tulltariffen aer icke haelften sa viktig foer landet so" bibehallandet af den hoegsta standard foer folkets engar! -kulle det icke vara nyttigt foer er att lyssna till "aen, so" ha ert foertroende och so" af den staellning de intagit varit tvungna att saetta sig in i och roefva denna silfverfragaM President Harrison aer kaend so" en "ycket sa"vetsgrann "an! Han aer icke rik??han aer fattig! Hvad so" "est ligger hono" o" hjaertat aer att soeka gagna den fattigare arbetsklassen i hans fosterland! Han har studerat denna sak och han saeger er, att det foersta en foerfalskad silfverdollar ko""er att goera blir att bedraga en fattig arbetare, so" "ottager den so" betalning foer rodukter eller arbete! E+ residenten Cleveland aer, likso" Harrison, en fattig karl! Hans sy" atier tillhoera arbetsklassen??

"assorna! Han "aste studera fragan foer att kunna behandla den, och fastaen "anga af hans arti hade blifvit dragna in i detta korstag foer silfret??tillfaelligt, fa vi ho as Dty till de"okrat artiets beroe" "aste jag saega, att det hittills i denna sak visat sig so" en trofast vaen af de baesta engar at folketF??Gr! Cleveland kaende, att han "aste saega sanningen och foerdoe"a frisilfver"yntningsideen, e"edan han ansag att den skulle skada nationens arbetare! Hans nyligen utsaenda bref ger ett annat bevis a att naturen bildat hono" till att ga i s etsen??en "odig "an och icke en ultron! Han vaeger icke sina ersonliga foerdelar "ot deras baesta, so" en gang valde hono" till resident! *i kunna nae"na aennu flera2 %ngen dugligare, raektigare och "era aekta de"okrat aen Gr! Ganning och ingen dugligare, raektigare och "era aekta re ublikan aen Gr! (indo" har nagonsin handhaft nationens finanser! #essa "aen voro folkets verkliga vaenner! Bada "aste undersoeka silfverfragan foer att veta hvad so" var baest och handla sa, att det laende till folkets vaelfaerd! Bada blefvo dju t beky"rade oefver den hotande faran af $foerfalskade "ynt$ och anvaende all sin "akt foer att hindra kongressleda"oeterna fran att tvinga regeringen att blottstaella arbetarnas intressen och goera de" till ett offer foer s ekulanter! Tva af dessa stora "aen ha af eder u hoejts till den hoegsta olitiska vaerdighet a jorden, och de hade och hafva fra"foer allt hjaerta foer de "angas vaelfaerd! Att de, ehuru olitiska "otstandare, likvael enades i denna fraga "aste foer hvarje far"are, handtverkare och arbetare i )oerenta staterna vara ett "ycket talande bevis foer att de, och icke silfrets foersvarare, aero hans klokaste radgifvare! @ag slutar "ed ett rad till folket! >" icke regeringen u hoer att "anad efter "anad belasta sig "ed "era silfver, eller o" fri silfver"yntning u "untras, sa undvik silfver! >" ni laegger af nagot, sa lat det vara guld! >" ni de onerar nagot i en bank, sa lat det vara guld! #et aer onoedigt att den fattige utsaetter sig foer nagon risk! >" ni icke skyndar er, sa skall ni finna att intet guld finns kvar at er! - ekulanter och foersiktiga och initierade affaers"aen skola be"aektiga sig allt! #et boer vara ett varnande faktu", att i dag kunde inga vaerde a er saelj as so" icke voro betalbara i guld! )aran star foer doerren! Hvad so" aen haender, sa kan ni sofva tryggt a guld! -ilfver skall ge visa "aen onda droe""ar! *ar regering kan goera "ycketJ hon aer ganska "aektig! Gen det finns tva saker hon icke kan goera2 Hon kan icke af sig sjaelf, e"ot hela vaerlden, gifva silfver ett hoegre vaerde, aen det oefverallt i vaerlden aeger i sig sjaelft so" "etallJ och hon kan icke "inska guldets vaerde! En dag skall ni kanske tacka "ig foer radet, fast jag ho as ni icke skall fa anledning att foelja det! Tro dock icke att jag foertviflar oefver re ubliken??aldrig! Aefven o" hon blir indragen i de svarigheter, so" foelja "ed silfver, och vi fa det lika illa staelldt so" Argentinska re ubliken, hvarest en gulddollar aer vaerd tva och en half silfverdollars, finns ingen anledning att frukta foer den slutliga utgangen! )olkets sunda foerstand skall snart ater infoera guldbasis, och re ubliken skall traeda fra" i foersta ledet bland nationerna! Gen silfvere+ eri"entet ko""er att kosta oss "ycket, och det aer baettre att den direkta foerlusten drabbar de fa enningstarka aen "assan af folket! Aefven i baesta fall ko""er den senare att lida "est, "aen "ed engar veta baettre, aen andra kunna det, huru de skola skydda sig! @ag aer saeker a att folket skulle kunna hindra all denna foerlust, o" det endast kunde laera sig foersta fragan, ty dess intressen, aennu "er aen de rikas, ligga att fa aerliga engar och det behoefde endast uttala sin oenskan till sina re resentanter foer att den hotande krisen skall bli afvaend!

-ilfver har, a grund af dess vae+lande ris, blifvit s ekulantens verktyg! -tadigt, rent, ofoeraenderligt guld har alltid varit, och "era nu aen nagonsin, det baesta "edlet foer att skydda den stora "assan af folket! @ag har skrifvit foergaefves, o" "ina ord icke i nagon "an goera klart hvarfoer det aer sa, och o" de icke kunna foer"a folket att lata sina re resentanter i kongressen tydligt foersta att, ko""a hvad so" vill, "aste re ublikens stae" el vara sann, a"erikanska folkets engar de vaerdesaekraste af alla engar i vaerlden, oefver tvifvel och "isstankar, och dess standard i fra"tiden, so" det foerflutna, icke vae+lande silfver, utan evigt bestaende guld! KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK HA,A )>E,G>EGE:HET *%::EDAr $:ew &ork Tribune$, den .< A ril .E/4F )oerdelarna af att boerja i god tid! Aniversitetsbildning icke erforderlig foer ekono"isk fra"gang! )attiga ojkar fra"tids"aennen! Gaen "ed affaersduglighet saekra o" erkaennande! Arbetsvaerlden kan indelas i tva stora laeger??jordbruk och industri! % dessa goera "otsatta rinci er sig gaellande2 i det foerra en utstraeckt foerdelning af jord ibland "anga, och i det senare straefvan efter att koncentrera affaersfoeretagen at de fa! Ett af de tva stora "isstag, hvar a $)attigdo" och fra"atskridande$??Henry GeorgeCs bok??hvilar, aer att jorden ko""er "er och "er i haenderna a ett fatal! #en enda kaella hvarifran Gr! George kunde erhalla tillfoerlitliga u lysningar i saken aer statistikenJ och denna saeger oss att ar .E84 var "edelstorleken af far"ar i )oerenta staterna 34< acresJ .E54, .// acresJ .E04, .8< och .EE4 reducerad aenda till .</ acres! Till denna snabba foerdelning af jord ligger orsaken naera till hands! )ar"aren, so" "ed egen arbetskraft odlar en liten far", aer i stand att foerdrifva ur taeflingen ka italisten, so" foersoeker att "ed hjael af andra drifva landtbruket i stor skala! #et aer ett ganska egendo"ligt foerhallande, att i -torbritannien ha de s"a jordbrukarna laettare gatt igeno" de foer jordbruket ogynnsa""a konjunkturerna aen de stoerre egendo"saegarna! -alunda hafva vi fran bada laenderna bevis a att under lika lagars fria s elru" blir jorden "er och "er foerdelad bland de "anga! Bland alla sociala fragor aer ingen af stoerre vikt aen denna, och intet skaenker sa"haellsvaennen stoerre tillfredsstaellelse! #en lille jordaegarens seger oefver den store betryggar tillvae+ten och bestaendet af det ele"ent i sa"haellet, hvar a civilisationen "est hvilar, ty ingen klass i nationen aer sa angelaegen att behalla det, so" aer godt, vackert och foertjaenstfullt so" den, hvilken loejer egen "ark! Till lycka foer "aenniskoslaektet visar erfarenheten, att en erson icke "ed vinst kan odla "er jord, aen han kan skoeta sjaelf "ed hjael af sin fa"ilj! :aer vi vaenda oss till det andra arbetslaegret??det industriella??sa noedgas vi erkaenna, att det behaerskas af en "otsatt lag, hvilken soeker att koncentrera yrkesfoeretag till nagra fa stora etablisse"ang! Prisfallet a "anufakturartiklar har varit hae nadsvaeckande! #et laga riset a vanliga noedvaendighetsartiklar har endast "oejliggjorts geno" koncentration! *i ha ett bolag, so" saender ut .,044 klockor dagligen, och klockor saeljas nu foer ett ar dollars stycket! *i ha fabriker, so" tillverka "anga tusen "eter kalika o" dagen, och denna noedvaendighetsartikel kan saeljas foer nagra fa cents r "eter!

-talfabrikanter tillverka dagligen 3,844 tons, och fyra skal und faerdigt stal kostar 8 cents! Pa sa""a saett i all industri! #ela de stora fabriksetablisse"angen i s"a affaersfoeretag, och det skall snart visa sig vara o"oejligt att astadko""a nagot alls, e"edan fra"gangen ofta beror a att tillverkningen sker i stor skalaJ i s"a etablisse"ang skulle artiklarna bli tva a tre ganger dyrare! #enna koncentrationslag ino" den industriella vaerlden synes icke "oeta nagot hinder! Tvaerto", den kraft, so" haer goer sig gaellande, tyckes staella stoerre och stoerre kraf a hvarje affaersfoeretag foer att u na "ini"i riset! Haeraf ko""ner den hastiga, alltjae"t agaende ka italoekningen i industri? och handelsfoeretag??fe", tio, fe"ton till och "ed tjugo "illioner ho ade i ett enda! HA, *A, T%#- A:GE GA: :AG,A AT-%BTE,M #et ofvannae"nda foerhallandet ino" affaerslifvet har fra"kallat en ofta u re ad klagan, so" jag dock ho as saknar grund! #en unge raktiske "annen saeger till sig sjaelf2 $#et aer icke laengre "oejligt foer var klass att utan ka ital hoeja sig oefver en loentagares staellning! #et finnes ett lejon a stigen, so" leder till oberoende befattningar och delaegareska , och detta lejon aer jaetteetablisse"angen, so" obevekligt hindra var fra"gang$! Gannen, so" aegnar sig at jordbruk, har intet att frukta af ka italet! Ged en liten su""a, so" han utan stor svarighet kan sa""ans ara eller lana, boerjar han odla jorden, utan besvaerlig konkurrens, enaer hans "edtaeflare aero alla i sa""a staellning! #et staeller sig naturligtvis svarare foer en yrkesidkare att etablera en ny affaer eller vinna delaegareska i en redan e+isterande, aen det aer foer den unge far"naren, "en svarigheterna aero icke ooefverstigliga eller stoerre aen foerr! #e aero icke sadana att de kunna foerkvaefva aerelystnadenJ och det aer vaerdt att taga "ed i raekningen, att o" taeflan ino" industrien och affaersvaerlden aer hardare, sa aer riset sa oaendligt "ycket stoerre! %nnan vi sysselsaetta oss "ed yrkesidkarens fra"tidsutsikter i den industriella eller bokhallarens i den "erkantila och finansiella vaerlden, sa lat "ig fa visa att inga andra klasser aen dessa bada ha haft "ycket att goera "ed etablerandet af de baest kaenda fabriker, affaershus och finansiella institutioner, so" vi i dag aega i )oerenta staterna! @ag boerjar "ed yrkesutbildade handtverkare och vaeljer de baest kaenda industrietablisse"angen i hvarje fackJ Baldwin (orks foer loko"otiv, -ellers O C2o, Be"ent O #ougherty foer "ekaniska verktygJ #isstonCs (orks foer sagarJ #obsons och Tho"as #olans fabriker i )iladelfia och Garys i Balti"ore foer te+tiltillverkningJ )airbanks foer vagarJ -tudebakers foer vagnarJ Pull"an i Chicago, Allison i )iladelfia, vagnarJ (ashburn O Goen och Cleveland ,olling Gills foer staltrad etc!, Bartletts jaerngjuteri i Balti"oreJ -loanes??aefven Higgins??"attorJ (estiughouse, elektriska a araterJ Peter Henderson O C2o och =andreth O C2o, froeaffaerJ Har er Brothers, bokfoerlaeggareJ Babbits, $BabbittCs "etall$J >tis (orks, Cleveland, ang annorJ ,e"ington (orks and ColtCs (orks, skjutva enJ -inger Co" any, Howe och Grover, sy"askinerJ Gc Cor"ick (orks i Chicago, Balls i Canton och (alter A! (oods, jordbruksredska J ske sbyggeri, ,oach, Cra"n och :eafie foer AtlantenJ -cott foer -tilla hafvetJ Pankhurst, (heeler, Birby, Gc #ugall, Craig, Coffinberry och (allace, hufvud"aennen foer ske sbyggeribolagen foer vara stora insjoearJ Burdens, haestskorJ Atterbury (orks, glasJ Groetsingers, garfveriJ A"es (orks, skyfflarJ -teinway, Chickering och Bnabe, ianofabrik! Hvartenda af dessa stora affaersfoeretag grundades och skoettes af

yrkes"aessigt utbildade "aen, so" boerjat fran boerjan! =istan kunde bli "ycket laengre, o" vi raeknade aefven de", so" ska ats af ersoner, hvilka boerjade sin bana so" s ring ojkar eller kontorister! Edison, till e+e" el, var telegraftjaenste"an, Corliss, innehafvare af CorlissC "askinfabrikJ Cheney, $Cheneysilke$ ,oebling, staltradJ - reckels, sockerraffinaderi??alla dessa och aennu "anga flera arbetets haerfoerare??voro fattiga gossar "ed naturlig begafning, foer hvilka en regelbunden yrkesutbildning kna t aer behoeflig! Pa det "erkantila och finansiella o"radet intager den fattige kontoristen sa""a lats, so" den fackbildade yrkes"annen a det industriella! Claflins, @affrays, -loans, =ords, Taylors, Phel s, #odges, @ordan O Garshs jaetteaffaer i Boston, )ields i ChicagoJ Barrs i -t! =ouisJ (ana"aker i )iladelfiaJ Geldru" O Anderson i BuffaloJ :ewco"b, Endicott O C2o i #etroitJ Taylor i ClevelandJ #aniels O )ishers i #enverJ Ho"e och Ca" bell O #ick i Pittsburg??alla dessa hafva, sa langt $"ina forskningar natt, sa""a historia att foertaelja! (ana"aker, Claflin, @ordan, =ord, )ield, Barr och de oefriga ha varit fattiga s ring ojkar, och Phel s och #odges voro bada tva fattiga kontorister! %no" bank? och finansvaerlden aer det ett kaendt foerhallande, att vara -tanfords, ,ockefellers, Goulds, -ages, )ields, #illons, -elig"a""s, (ilsons och Huntingtons stigit fra" ur de dju a leden! Gillionaererna startade so" fattiga gossar, traenade i den straengaste, "en nyttigaste af alla skolor??fattigdo"en! H*A, AE, #E: A:%*E,-%TET-B%=#A#E GA::E:M @ag bad en boersbankir ge "ig nagra na"n a hoegre banktjaenste"aen i :ewyork, hvilka boerjat so" s ringgossar eller bokhallare! Han skickade "ig trettiose+ na"n och skref att han skulle skicka "ig flera dagen daer a! @ag kan icke u taga laesarens tid "ed att raekna u hela listan, utan far noeja "ig "ed att anfoera de "est kaenda2 (illia"s, direktoer foer Che"ical BankJ (atson O =ang foer GontrealbaukenJ Ta en, direktoer foer Gallatin :ationalJ Brinkerhoff, direktoer foer ButchersC and #roversbankenJ Clark, vicedirektoer foer A"erican E+changeJ @ewitt, direktoer foer %rving :ationalJ Harris, direktoer foer :assaubankenJ Crane, direktoer foer -hoe?and?=eatherbankenJ :ash, direktoer foer Corn E+changebankenJ Cannon, direktoer foer Chase :ationalJ Cannon, vicedirektoer foer )ourth :ationalJ Gontagne, direktoer foer -econd :ationalJ Baker, direktoer foer )irst :ationalJ Ha"ilton, vicedirektoer foer Bowerybanken o! s! v! )ranvaron a denna lista af den akade"iskt bildade boer noga begrundas! @ag har gjort efterforskningar a alla "oejliga hall, "en kan icke s ara hono" so" affaersledare, ehuru han icke saellan innehar foertroende oster i finansiella institutioner! #etta aer "ycket foerklarligt! -egrarna ha "anga ars foers rang foere den studerande! #e ha redan i tonaren betraedt taeflingsbanan??den baesta aldern foer att inhae"ta kunska aer "ellan fjorton och tjugo ar! Ander det studeranden har laert sig litet o" ga"la barbariska skaer"ytslingar eller soekt tillaegna sig kunska i nagra laengesedan doeda s rak, nagot so" synes lae" ligt foer tillvaron a nagon annan lanet aen var och aer af ringa vaerde i raktiska lifvet, har den blifvande affaers"annen u fostrats i erfarenhetens skola och fatt just den utbildning, so" betingar fra"gang! @ag talar icke o" verkan af universitetsbildning a sadana unga "aens

fra"tid, so" bestae"t sig foer den laerda banan, daer den i viss "an aer sa godt so" oundviklig, "en den naestan totala franvaron af akade"iskt bildade "aen a de foernae"sta latserna ino" affaersvaerlden synes naestan leda till den konklusion, att universitetsbildning i dess nuvarande for" rent af hindrar fra"gangen a detta o"rade! #et boer an"aerkas att afloenade tjaenste"aen icke aero i egentlig be"aerkelse affaers"aen??icke sadana, so" saetta in hela sitt intresse och sin energi i affaersfoeretaget och bero af dess fra"gang! #et aer a detta faelt den tjugoarige studenten har ringa utsikt "ot gossen, so" vid fjorton ars alder boerjade "ed att so a kontoret eller skrifva fakturor! *erkligheten bevisar detta! #et finns nagra e+e" el a soener till affaers"aen, hvilka, efter aflagda universitetse+a"ina, aegnat sig at affaersverksa"het och lyckats skoeta ett redan ordnadt foeretag, "en de aero fa i jae"foerelse "ed de", so" "isslyckas i att u ehalla den aerfda foer"oegenheten! Gen a de senaste aren ha u statt tekniska skolor, hvilka boerja att baera god frukt ino" olika yrkesgrenar! #en i yrket u fostrade, so" hittills alltid afgatt "ed segern i vara industriaffaerer, ko""er nu att "oeta en farlig rival i den vetenska ligt bildade ynglingen! Tre af de stoersta stalfabriker i vaerlden sta under ledning af tre unga, bildade "aen??studerande fran dessa skolor, so" lae"nade teorien i skolan foer raktiken i fabriken, "edan de aennu voro i tonaren! (alker, %llinois -teel Co" any, ChicagoJ -chwab, Edgar Tho"son (orksJ Potter, Ho"estead -teel (orks, Pittsburg, aero ty iska foer den nya rasen?? ingen af de" aennu oefver trettiotalet! #e flesta af afdelningscheferna, so" lyda under de", tillhoera sa""a klass! -adana bildade unga "aen hafva en viktig foerdel oefver den endast yrkesbildade??de aero tillgaengliga och foerdo"sfria! #en u fostran de fatt i soekandet efter sanning goer de" "ottagliga foer nya ideer! Huru stor och ou"baerlig arbetaren?yrkes"annen aen har varit, aer och fortfarande skall vara, sa aer han dock benaegen att ha tranga affaerssyn unkter, ty han aer vanligen till aren, innan han far nagon "aktstaellning! #et aer helt olika foer den vetenska ligt bildade gossen2 han har ingen foerdo" och aer genast "ed o" den sista u finningen eller nyaste "etoden, aefven o" en annan har u taeckt den! Han antager den lan, so" han finner har baesta utsikten och foerkastar sina egna afund och ideer, hvilket arbetaren? foer"annen "ycket saellan kan foer"as till! Anderskatta daerfoer icke foerdelen af bildningJ "en det skall vara en bildning, so" assar ens syfte och goer en baettre skickad foer det lefnadsyrke "an valt! #et aer a sa""a saett ino" den "erkantila och finansiella vaerlden, so" ino" den industriella, att vi boera fraga, icke hvilka latser dessa tva ty er??den teoretiskt och den raktiskt bildade yrkes"annen?? intaga, utan hvilka de lae"nat kvar at andra ino" affaerslifvet! Gycket litet aterstar, i sanning! Pa det industriella o"radet aer den traenade yrkes"annen grundaren och ledaren af fra"staende affaersfoeretag! Pa det "erkantila, handels? och finanso"radet aer det den fattige kontors ojken, so" visat sig vara den foerklaedde rinsen, so" icke gar "iste o" sin arfvedel! #essa aero de vinnande artierna! #et aer den fattige kontoristen och arbetaren?yrkes"annen, so" till sist rada ino" hvarje affaersgren, utan ka ital, utan relationer och utan universitetsbildning! #et aer de, so" ha stigit till to en och tagit ledningen, so" ha lae"nat afloenade latser och "odigt riskerat allt i grundandet af en affaer! Aniversitetsbildade finner "an vanligen bland loentagarna, skoetande underlaegsna foertroende oster! Hvarken ka ital eller inflytande eller

akade"isk laerdo" eller alla foerenade ha visat sig vara i stand att taefla "ed den energi och okufliga vilja, so" fra"vae+a ur den alltbesegrande fattigdo"en! )oer att icke nagot af det jag nu saeger "a "issfoerstas och uttydas saso" ett foerringande af universitetsbildning, sa ber jag att fa foerklara, att jag talar haer till de lyckliga fattiga unga "aen, so" aero haenvisade till arbete foer sitt u ehaelle! -adana, so" hafva rad att skaffa sig en akade"isk titel och ha tillraeckligt att lefva af, vill jag visst icke foer"ena denna foer"an??i jae"foerelse daer"ed aer "ang"illionaerens ekuniaera vinst bara agnar??"en foer en fattig yngling aer arbetet foer u ehaellet en likt??och en u fylld likt aer "er vaerd aen universitetsbildning??hur dyrbar denna aen aer! Grundlig bildning ger en "an, so" foerstatt att tillaegna sig den, aedlare s"ak och hoegre syften aen foervaerfvandet af rikedo", och han har en hel vaerld att njuta af, dit den, so" endast aer "illionaer, icke har tilltraede! -ann bildning kan foervaerfvas utanfoer skolanJ snille odlas icke uteslutande i de akade"iska lunderna??en vildblo""a, funnen ensa" i skogen behoefver ingen hjael af sa"haellet??"en geno"snitts"annen behoefver universiteten! HA==A B>=AG PA ATT )>E,-*%::AM *ar tids raktiske unge "an, so" arbetar vid hyfvelbaenken eller disken och so" )ortuna aennu icke hugnat "ed sitt leende, kaenner sig kanske hagad att asta, att det aer o"oejligt att i vara dagar starta ett affaersfoeretag! #et ligger nagon sanning haeri! #et aer naturligtvis oaendligt "ycket svarare att boerja ett nytt affaersfoeretag nu aen foerr! Gen det aer bara en skillnad i saett, icke i hufvudinnehall! #et aer oaendligt "ycket laettare foer en ung raktisk "an, so" duger till nagot, att ko""a in i en ordentlig fir"a, aen det nagonsin varit! #oerrarna aero icke staengda foer duglighetJ tvaerto", de sta alltid a glaent! Ba ital fordras icke??lika litet so" relationer! *erklig duglighet har aldrig varit sa eftersoekt eller blifvit sa hoegt u skattad so" nu! Boncentrationslagen, so" sa"lar alla "erkantila och industriella foeretag i ett ar stora fabriker eller fir"or, innehaller i sig en annan, lika viktig lag! #essa vidstraeckta foeretag kunna icke "ed utsikt till fra"gang styras af afloenade bitraeden! %ngen stor affaer af hvad slag so" helst kan raekna a en lysande och varaktig fra"gang, o" den icke aer i haenderna a raktiska ersoner, ekono"iskt intresserade af dess staellning! % den industriella vaerlden ser det ut, so" o" bolagens dagar voro raeknade! @ag har under stoersta delen af "itt lif varit noedsakad att foelja noga "ed verksa"heten ino" en "aengd stora affaersfoeretag, hvilka aegdes af ett hundratal aflaegsna ka italister och skoettes af afloenade bitraeden! @ag tror att delaegarska "ellan lifligt intresserade "aen, so" kaenna sig aega affaeren, skall visa sig "era tillfredsstaellande och kunna lae"na stoerre utdelning, da "an daere"ot i ett bolag kna ast vet hur balansen staeller sig vid arets slut! #e stora "anufakturhusen, so" gifva sina dugligaste bitraeden andel i deras res ektive afdelningars vinst, arbeta "ed fra"gang, "edan de, so" foersoeka drifva affaeren endast "ed afloenade bitraeden, ga under! Aefven vid ledningen af vara stora hotell har det befunnits vara en klok atgaerd att lata de foernae"sta bitraedena bli delaegare i affaeren! %no" hvarje affaersgren verkar denna lag, och affaerernas fra"gang star i ro ortion till "aengden af dugliga delaegare bland de", so" handhafva foervaltningen! Boo eration i denna for" traenger "er och "er in i alla affaersfoeretag! En "anufakturaffaer, so" icke har raktiska, i sitt arbete fullt he""astadda delaegare, boer stra+ raetta denna foersu""else och skall antagligen finna den eftersoekta hjael en bland de vakna, unga yrkesarbetarna, so" ut"aerkte sig, da de arbetade foer ett ar dollars

o" dagen, eller bland ynglingarna fran olytekniska skolan! #et aer en ofta u re ad erfarenhet, att ett bolag, so" aer ovilligt att so" delaegare antaga en raktisk, duglig "an, gar "iste o" hans tjaenst och ser att han erhaller del i en fir"a, daer "an aer klok nog att staendigt ligga a utkik efter noedvaendighetsartikeln2 duglighet! Hittills har det icke ingatt i bolagens raktik att efter foertjaenst beloena dessa blifvande direktoerer, "en de "aste boerja daer"ed, o" de icke vilja bli efter i taeflingen "ed affaersfir"or, so" lae"na sina bitraeden andel i inko"sten! A andra sidan hafva bolag, hvilket jag saerskildt vill a eka foer raktiska unga "aen, en foerdel! #eras aktier saeljas oe et! >" en arbetare oenskar blifva intressent i nagot yrkesfoeretag i A"erika aer vaegen att na dit ganska laett! )oer fe"tio eller hundra dollars kan han bli aktieaegare! #et blir "er och "er vanligt foer arbetare att a sa saett lacera sina bes aringar! #et finns "anga foertraeffligt skoetta bolag, so" lae"na riklig utdelning, och det baesta bevis en arbetare kan ge sina foer"aen a sin duglighet och sitt goda o"doe"e aer, att hans na"n star infoerdt i boeckerna so" aktieaegare i affaeren! Arbetarna hysa foerdo" "ot att visa sina foer"aen, att den afloening de erhalla tillater de" att goera bes aringarJ "en detta aer ett "isstag! #en s arsa""e arbetaren aer den vaerdefulle arbetaren, och den kloke arbetsgifvaren ser i den o"staendigheten att han s arar ett saekert bevis a att han "aste duga till nagot! Hvarje bolag borde straefva efter att foer"a sina foernae"sta arbetare att koe a dess aktier foer sina bes aringar! Endast daerigeno" kunna bolag ho as att halla jae"na steg "ed enskilda yrkes"aen, so" redan hafva u taeckt en af fra"gangens vaerdefullaste he"ligheter, nae"ligen att dela foertjaensten "ed de", so" "est bidraga att fra"kalla den! #en aflaegsne ka italistaktieaegaren, so" icke hyser det ringaste intresse foer affaerens verksa"het, uto" kvitteringen af sin utdelning, aer a vaeg att foersvinna! % hans staelle intraeder den duglige, raktiske arbetaren i industriens vaerld! #aerfoer boer ingen ung raktisk arbetare faella "odet! Tvaerto", det blir laettare och laettare foer yrkes"annen eller den duglige raktiske "annen att diktera villkor foer sina arbetsgifvare! #aer det foerr fanns endast en vaeg till fra"gang, daer finns det nu ett dussin! )ra"tidens jaetteaffaerer ko""a att lae"na utdelning icke till lata ka italister, so" intet goera foer deras fra"gang, utan till ett hundratal af deras dugligaste arbetare, a hvilkas foer"aga och villighet fra"gangen till stor del beror! #en franvarande ka italisten?aktieaegarens lats intages af den kunnige oeh naervarande arbetaren! Hvad de noedvaendiga kvalifikationerna foer unga raktiska "aens befordran angar, sa kan ett citat af George Eliot vara lae" ligt att anfoera2 $@ag skall tala o" foer er, hur jag bar "ig at foer att lyckas! @ag hoell oeron och oegon oe na och gjorde "in husbondes foerdel till "in!$ )oersta villkoret foer en "ans fra"gang aer, att han "aste vaecka u "aerksa"het! Han "aste goera nagonting ovanligt, och saerskildt uto" de egentliga graenserna foer sina aligganden! Han "aste foeresla, eller s ara, eller goera sin rinci al nagon tjaenst, so" han ej kunde tadlas foer att ha uraktlatit! :aer han salunda adragit sig sin naer"aste foer"ans u "aerksa"het??lat vara att denna endast aer foer"an foer ett arbetslag??sa har det foersta steget tagits, ty a naer"aste foer"an beror befordran! #et beror nu a hono" sjaelf huru hoegt han stiger! >fta hoer "an "aen klaga oefver att de ej fa tillfaelle att visa sin skicklighet och att, o" de visa sadan, den ej blir erkaend! #etta

betyder foega! )oer"aennen tvingas af sitt eget intresse att goera till sin naer"aste "an den, so" baest kan fylla latsen, ty chefen vinner anseende i sa""a "an so" hans de arte"ent aer dugligt! %ngen kan halla en annan nere! Gan vet att "anga raktiska "aen vunnit rykte och foer"oegenhet geno" de foerbaettringar de infoert! )oerbaettringar kunna laett astadko""as af raktiska "aen a deras eget o"rade, ty de ha den "est ingaende kunska en o" daer foereko""ande roble"! #et aer a detta saett "anga af vara "est vaerdefulla foerbaettringar ko""it till stand! #en, so" avaegabragt en foerbaettring, skulle staedse foeredraga en andel i affaeren fra"foer hoegre loen! Aefven o" affaeren hittills icke varit saerdeles fa"gangsrik tror han, o" han aer af raetta slaget, att han kan bringa fra"gang, och han kan det! Alla affaerer erfara "ed? och "otgang! Tryckta och goda tider foelja hvarandra, ett ar stor vinst och daer a flera "ed liten eller ingen! #etta aer affaerslifvets lag, so" jag ej behoefver foerklara! En duglig, raktisk ung "an boer daerfoer ej vara aengslig angaende valetJ hvilken affaer so" helst skall, o" den skoetes raett, under arens lo ge god vinst! )A,>,, ->G H>TA A:GA GAE: #aer finnas tre stoetestenar i vaegen foer den raktiske unge, "annen, so" har boerjat stiga i graderna! )oerst dryckenska , so" foerstas aer fatal! #et tjaenar till intet att oeda tid a en ung "an, so" su er, han "a vara hur begafvad so" helst! % sanning, ju stoerre begafningen aer, desto stoerre blir "issraekningen! #en andra stenen aer s ekulation! En "an, so" s ekulerar, kan o"oejligen draga jae"nt "ed en fabrikant eller en affaers"an! )oer att vinna fra"gang ino" affaersvaerlden boer "an raekna a endast fabrikantens eller koe "annens vinst! )abrikanten skulle ga stadigt fra"at, raettande sig efter "arknaden! :aer det finns varor att saelja, saelj de"J naer nytt lager behoefs, koe det, riset foer dagen "a nu vara hvad det vill! @ag har aldrig kaent en s ekulerande fabrikant eller affaers"an, so" var stadigt fraingangsrik! Han aer rik ena dagen, bankrutt den naesta! #et aer dessuto" fabrikantens straefvan att tillverka saker och daervid sysselsaetta arbetare! #etta "enar en lofvaerd verksa"het! En sadan "an aer nyttig foer sina likar! Boe "annen aer nyttigt sysselsatt "ed att s rida foernoedenheter, bankiren tillhandahaller ka italet! #en tredje stoetestenen liknar s ekulationenJ den heter borgen! Affaers"aen behoefva vae+lande enningbelo , stundo" ej "ycket och en annan gang stora su""or! #a andra arbeta under sa""a o"staendigheter, aer frestelsen att oe"sesidigt ga i borgen ganska stor! #enna stoetesten "aste undvikas! Tillfaellen finnas utan tvifvel, da "an "aste hjael a sina vaenner, "en foer att "an skall vara saeker borde denna regel beaktas! %ngen boer saetta sitt na"n a ett a er foer nagon annan, o" han ej aer i stand att betala belo et utan att skada sin egen affaer! Att goera sa aer ohederligt! En "an aer skyldig raekenska at de", so" litat a hono", och kreditorerna ha raett till allt hvad han aeger! Hvad ens egen fir"a angar sa aer det $ert na"n, er foer"oegenhet och er heder$, "en at andra kan "an ge endast sadan hjael , so" ej stjael er en sjaelf! #et aer daerfoer baest att ge andra den kontanta hjael ni foer"ar, "en aldrig er borgen! En vanlig orsak till att unga "aen "isslyckas ligger i bristen a koncentration! #e aero alltfoer benaegna att foersoeka foer "ycket! >rsaken till "angen oefverraskande kullerbytta ligger haeri! Hvarje dollar af

ka ital och hvarje affaerside skulle koncentreras a det foeretag, hvari "an inlater sig! Gan skulle aldrig skjuta "ot foer "anga "al! #et aer en dalig affaer, so" ej ger baettre vinst a det oekade ka italet, aen o" sa""a su""a lacerats i ett annat foeretag! %ngen "an, intet bolag kan skoeta en affaers"ans ka ital sa vael so" han sjaelf! ,egeln, $laegg ej alla dina aegg i sa""a korg$, duger ej foer en "ans lifsgaerning! =aegg alla dina aegg i sa""a korg, och gif sedan noga akt a den korgen, det aer den raetta regeln, den "est vaerdefulla af alla! Ander det affaerer af alla slag visa allt stoerre boejelse att sla sig sa""an i nagra fa stora foeretag, finner "an icke desto "indre dagligen att verklig duglighet, so" har intresse i vinsten, aer alldeles ou"baerlig foer dessa foeretags fra"gang! Geno" kor orationer, hvilkas aktier saeljas dagligen, geno" bolag, so" finna det noedvaendigt att intressera sina dugligaste "aen, geno" koe "aen, so" kunna fra"gangsrikt skoeta sina stora foeretag endast geno" att goera dugliga "aen till delaegare, oe na sig i alla delar af vaerlden vaegar, flera till antalet, stoerre i utstraeckning och laettare att betraeda aen nagonsin foerut, foer den nyktre, s arsa""e, energiske och duglige arbetaren, foer den vetenska ligt bildade unge "annen, foer s ring ojken och kontoristen, vaegar, hvara de kunna vinna stoerre fra"gang aen so" nagonsin foerut i vaerldshistorien statt de" till buds! #a daerfoer en ung "an, i hvilken staellning eller hvilken affaer so" helst, foerklarar och beklagar sig oefver att han ej har tillfaelle att visa sin duglighet och bli delaegare, sa duger det ga"la svaret2 $Ej "a vi tadla stjaernorna, o Brutus, Gen vael oss sjaelfva, foer var brist a fra"gang!$ KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK ,%BE#>G >CH #E-- A:*AE:#:%:G $,ikedo"$, har Gr! Gladstone sagt, $aer su""an af hela vaerldens arbete!$ Att enningfoervaerfvet saetter hela vaerlden i arbete, beror daer a, att "ed nagra fa olyckliga undantag, unga "aen aero foedda till fattigdo" och underkastade att arbeta under den haelsosa""a lag, so" bjuder2 $#u skall aeta ditt broed i ditt anletes svett$! #et aer "odaernt nu foer tiden att jae"ra sig oefver fattigdo"en so" nagot ondt och att beklaga den unge "annen, so" icke blifvit foedd "ed en silfversked i "unnen! )oer "in del instae""er jag hjaertligt i resident GarfieldCs uttalande2 $#et rikaste arf en ung "an foedes till, aer fattigdo"$! #et aer "in fasta oefvertygelse att af denna klass ha vi det baesta och stoersta att foervaenta! #et aer icke bland "illionaerens eller den hoegt u sattes soener, so" vaerlden far sina laerare, sina "artyrer, sina u finnare, sina stats"aen, sina diktare eller ens sina affaers"aen! Alla dessa ko""a fra" ur den fattiga kojan! *i kunna kna ast laesa ett bland de fa $na"nen, so" aldrig doe$, eller o" nagon slaektets vaelgoerare, so" icke hade foerdelen af att vara foedd, vaggad och fostrad i fattigdo"ens skola! #et finns intet sa foervekligande, intet sa foeroedande i sin verkan a de egenska er, so" skulle leda till hoegre "al??"oraliska eller intellektuella??so" aerfd rikedo"! >" det ibland er finns en ung "an, so" kaenner att han icke behoefver anstraenga sig foer att foertjaena sitt u ehaelle, sa skaenker jag hono" "itt innerligaste deltagande! Gen o" han skulle visa sig vara ett undantag fran sina jae"likar och blifva en aktningsvaerd "edborgare, till nytta foer sa"haellet, sa skaenker jag hono" i staellet foer "itt deltagande "in dju aste voerdnadJ ty den, so" oefvervinner de frestelser, so" atfoelja

aerfd rikedo"n, aer af $jordens salt$ och foertjaenar dubbel aera! #et aer "ycket godt "an far till lifs i The :ew &ork -un, hvars fra"staende utgifvare och aegare ni nyligen hade noejet, foerdelen och aeran att lyssna till! @ag ber att fa laesa u foeljande foer er saso" en af The -unCs talrika ljusstralar2 $*A,A G>--A, Hvarje "oralist fragar sig ibland2 Hur aer det fatt "ed soenerna till vara rika och stora "aenM )ragan atfoeljes af en sorglig statistik oefver sadana soeners uselhet och foerfall! Goralisternas "isstag aer att de fra"staella fragan oriktigt! #et aer icke galet fatt "ed dessa daraktiga soener, uto" att de aero olyckligaJ "en "ed deras faeder aer det a tok! )oerestaell er att ett vackert e+e" lar af en ga""al jakthund, so" vael skoett sin syssla, sa"lade en otalig "aengd villebrad i arken, goedde de" och sade till sina val ar2 $-e haer, ojkar, jag har "ed stor "oeda sa"lat dessa djur, och nu vill jag att ni roar er! @ag aer sa van att stroefva geno" skogarna och kan icke laegga bort vanan att jaga, "en ni, gossar, behoefva bara s ringa o"kring i arken och ta foer er hvad ni behagar! En sadan jakthund skulle foeraktas af hvarje hundkaennare! Husbonden skulle saega till en sadan hund2 $Herr Hund, ni haller helt enkelt a att foerstoera dessa val ar! )oer "ycket koett och ingen "otion ger de" skabb och sjutton andra krae" orJ och o" val sjukan inte doedar de", skola de bli en ho vingelbenta, suroegda stackare, so" ni far skae""as foer! )oer hi""elens skull lat de" lefva a hundbroed och hallas straengt$! -a""a "an goer sjaelf "ed stor stolthet hvad han foerdoe"er hos hunden eller katten! Han foerdaerfvar sina barn, och naer han sedan blir ga""al, klagar han oefver att han gjort allting foer de", och aenda ha de bara gjort hono" sorg! #en, so" ger sin son en befattning han icke gjort sig foertjaent af och ger hono" tillfaelle att vanaera sig och sina anhoeriga, foertjaenar icke "era deltagande, aen hvilken so" helst usling, so" afsiktligt u fostrar en gosse till ohederlighet! #e feta, onyttiga "o sarna, so" flasande och ustande slae as i band af unga da"er, kunna icke klandras foer sin belaegenhetJ och sa"n"a foerhallande aer det "ed rika "aens soener! #e unga da"erna, so" goedde sina "o sar alltfoer rikligt, och faederna, so" skae"de bort sina soener, ha endast sig sjaelfva att skylla! %ngen skulle kanske vilja foersvara saken, "en hve" so" helst "aste "edge, att o" lagen gjorde det o"oejligt foer en erson att aerfva "er aen en god u fostran och en sund kro skonstitution, sa skulle vi ino" kort aega ett nytt, baettre slaekte!$ #etta aer sundt! $>" ni ser det i The -un, sa aer det sa$??at"instone i detta fall! #et aer icke den fattige unge "annen, so" hvarje "orgon gar till sitt arbete och haller a daer"ed till aftonen, so" vi skola beklaga! #et aer den rike "annens son, hvilken )oersynen foer"enat denna aerofulla u gift! #et aer icke den arbetsa""e "annen, utan den late, so" skulle vaecka vart deltagande och allvarliga beky""er! $=ycklig den "aenniska, so" funnit sitt arbete$, saeger Carlyle! @ag saeger2 $#en "aenniska aer

lycklig, so" "aste arbeta, so" "aste arbeta straengt och arbeta laenge$! En stor skald har sagt2 $#en beder baest, so" aelskar "est$! #etta kunde o"nskrifvas till2 $#en beder baest, so" arbetar "est$! Ett hederligt dagsverk vael fullbordadt aer ingen dalig boen! % vara dagar hoejes ofta ro et2 $Afskaffa fattigdo"en1$ Gen det kan lyckligtvis icke skeJ fattiga skola vi alltid hafva ibland oss! Afskaffa fattigdo"en, och se sedan hvad det blefve af $"aenniskoslaektetM )ra"atskridande och utveckling skulle u hoera! Taenk o" dess fra"tid berodde a de rika! Tillfoerseln af hvad so" aer godt och stort skulle afstanna och det "aenskliga sa"haellet aterga till barbaris"! Afskaffa ly+, o" ni vill, "en lae"na oss den "ark, ur hvilken det baesta hos "aenniskokaraktaeren vae+er u 2 fattigdo"??hederlig fattigdo"! @ag vill foer ett oegonblick antaga, "ina herrar, att ni alla voro nog lyckliga att vara foedda fattiga! #en foersta fraga, so" tvingar sig a er, aer denna2 $Hvad skall jag laera att goera foer slags nyttigt arbete, so" i utbyte skall gifva "ig "edel till foeda, klaeder, hus och he" och goera "ig oberoende af andras understoedM Pa hvilket saett skall jag foertjaena "itt u ehaelleM$ >ch den unge "annen kan foeredraga, eller tro att han skulle foeredraga ett visst slags arbete fra"foer andra, att bli affaers"an eller handtverkare, raest, laekare, arkitekt, elektriker eller jurist! @ag tviflar icke a att nagra af er i edra "est hoegtsvaefvande laner straefva efter att bli journalister! Gen det aer af ringa betydelse, hvad den unge "annen tycker o" eller inte tycker o"J han "aste alltid halla en unkt klar fra"foer sig2 $Ban jag u na en sadan skicklighet i detta fack, att jag saekert, geno" att aegna "ig daerat, kan foertjaena "itt u ehaelleM$ #en unge "an, so" beslutar sig foer ett nyttigt arbete, foer hvilket han till gengaeld far en su""a, so" aer tillraecklig foer hans underhall, ser klart en af sina allra foersta likter! Han "oeter genast fragan, so" tvingar sig a hono" och kraefver ett svar, och han besvarar den riktigt! Haer aer intet tal o" foervaerfvande af rikedo"! Hvar och en "edgifver, att en ung "ans foersta likt aer att arbeta foer sitt u ehaelle! >" det naesta steg han har att taga aero aefven alla enigaJ den unge "annen kan icke saegas hafva u fyllt hela sin skyldighet, o" han lae"nar ur raekningen lifvets tillfaelligheter, olyckshaendelse, sjukdo" och tryckta arbetsloener, so" foer naervarande! Blokheten bjuder hono" att besinna dessa o"staendigheter, och det aer en del af hans likt att s ara nagot af sin inko"st och lacera sina bes aringar i banker eller egendo" eller i nagot vinstgifvande foeretag, sa att han i haendelse af behof eller a sin alderdo" icke star a bar backe, utan har nagot att lefva af! @ag tror att vi alla aero oefverens o" lae" ligheten??nej likten att arbeta och s ara foer vart u ehaelle och daerigeno" bibehalla vart oberoende och var sjaelfaktning! #essuto" tager jag foer afgjordt, att nagra af er redan beslutat att sa snart so" "oejligt bedja $en viss ung da"$ dela sin lott??eller lotter, ty naturligtvis skulle han ha en lott eller ett ar att dela! Aektenska et aer en "ycket viktig sak och ger anledning till "anga allvarliga betraktelser! $Taenk a att du, naer du gifter dig, far en kvinna "ed godt, sundt foerstand$, var det rad "in laerare gaf "ig, och jag testa"enterar det haer"ed at er! Godt, sundt foerstand aer den ovanligaste och den oskattbaraste egenska en hos bade kvinna och "an! Gen innan ni far tillfaelle att skaffa er en ka"rat geno" lifvet, ko""er den fragan, hvaro" jag ae"nar tala till er??$rikedo"$??icke rikedo" a "illioner, utan helt enkelt tillraecklig inko"st foer att

foera ett ans raksloest, oberoende lif! Hvad "enas "ed rikedo"M Hur ska as den och hur foerdelas denM %cke langt haerifran ha vi ofantliga kollager, so" "illioner af ar legat till ingen nytta och daerfoer varit vaerdeloesa! Geno" nagot e+ eri"ent eller kanske en tillfaellighet u taecktes att den daer svarta stenen kunde brinna och fra"bringa vaer"e! Gaenniskor graefde schakt, satte u "askiner, s raengde och hae"tade u kol, so" de salde till all"aenheten! #et tog vedens lats so" braensle till ungefaer halfva kostnaden! Genast blef hvarje kollager vaerdefullt, daerfoer att det var nyttigt eller kunde blifva det, och salunda blef landets rikedo" oekad "ed en ny artikel, vaerd hundra, ja, tusen "illioner! En skotsk arbetare, foertaeljer historien, satt en dag och sag in i elden, daer en tekittel stod och kokade, och han "aerkte huru angan lyfte locket! #etta ha hundra tusentals "aenniskor sett foere hono"J "en ingen sag hvad han sag ??angkraften, so" goer hela vaerldens arbete foer sa oaendligt liten kostnad i jae"foerelse "ot foerr, att "an icke ens foer"ar att raekna ut, huru "ycket vaerldens rikedo" oekades haeraf! All"aenhetens bes aringar aero rikedo"ens rot! En ung "ans arbete till all"aenhetens baesta ska ar rikedo" i foerhallande till den nytta han goer all"aenheten! Bo""endoer *anderbilt sag, tror jag, tretton olika korta jaernvaegslinjer "ellan :ew &ork och Buffalo, under tretton olika foervaltningar och "ed en osa""anhaengande och besvaerlig tjaenstgoering! Albany, -chenectady, Atica, -yracuse, Auburn, ,ochester "! fl! stodo i s etsen foer nagra af dessa bolag! Han foerenade de" alla, byggde en direkt linje, hvaroefver er statse+ ress flyger fe"tioen "il i ti""en??stoersta u nadda hastighet! >ch hundratals assagerare befara den linjen "ot en under det ga"la syste"et! Han gjorde all"aenheten en saerskild tjaenst, so" fullfoeljd af andra, nedbringar kostnaden foer trans ort af foedoae"nen fran *aesterns raerier till edra doerrar till en ren obetydlighet r ton! Han foerskaffade all"aenheten??och fortfar daer"ed hvarje dag?? oberaeknelig rikedo", och den vinst han sjaelf skoerdade var endast en dro e i hafvet, jae"foerd "ed den han oeste oefver staten och nationen! % ga"la dagar, innan anga, elektricitet eller nagon annan af de "odaerna u finningarna, so" ge"ensa"t ha foeraendrat vaerldens utseende, funnos till, gjordes allt i liten skala! #et fanns icke tillfaelle foer stora ideer att blifva utfoerda i stor skala och salunda skaffa rikedo" at u finnaren, u taeckaren, u hofs"annen eller verkstaellaren! :ya u finningar gafvo detta tillfaelle, och "anga stora foer"oegenheter ska ades af enskilda! Gen i vara dagar assera vi??savida vi icke redan ha gjort det??detta utvecklingsstadiu", och det aer endast en orsak, so" nu"era kan ska a stora foer"oegenheter??jordegendo"arnas stigande i vaerde! )abriksverksa"het, ko""unikation oefver land och haf, banker och foersaekringsanstalter hafva alla ko""it i haenderna a bolag, bestaende af hundra, i "anga fall tusen aktieaegare! :ew &orks centraljaernvaeg aeges af "er aen tiotusen aktieaegare, Pennsylvaniajaernvaegen aeges af flera ersoner aen den stora ar"e bestar af, so" den har i sin tjaenst, och naestan en fjaerdedel af aegarna aero kvinnor och barn! Pa sa""a saett aer det "ed de stora fabriksbolagen, "ed de stora angbatslinjerna, "ed bank? och foersaekringsinraettningarna, ja "ed alla affaersgrenar! #et aer ett stort "isstag af unga "aen att saega2 $Ah, vi kunna aldrig ko""a in i en affaer$! >" nagon af er s arat sa "ycket so" fe"tio eller hundra dollars sa vet jag verkligen inte nagon slags affaersgren, hvari ni inte genast kan kasta er in! Ged aktien a fickan kan ni infinna er vid aktieaegarnas sa""antraede, halla tal och fra"staella foerslag, tvista "ed direktoeren och foerklara huru bolagets foervaltning boer ordnas och ha en aegares alla raettigheter och

hela inflytande! :i kan koe a aktier i allting, fran tidningar till hyreskaserner! Gen ka ital betalas sa oe"kligt nu foer tiden, att jag tillrader stor foersiktighet vid laceringen! @ag u re ar hvad jag foerut sagt till kro sarbetare och till raester, till rofessorer, artister, laekare och "ed de" likstaellda2 $-aett icke in edra enningar i nagot so" helst affaersfoeretag $??affaersrisker aero icke foer sadana so" ni! Boe allra foerst ett eget he", och o" ni sen har nagot oefver, sa koe ett annat hus eller del i ett hus, eller tag en inteckning i ett hus eller i en jaernvaeg, och lat det vara foersta inteckningen sa"t noej er "ed "attlig raenta! *et ni att af hundra, so" a egen hand foersoeka att goera affaerer, visar statistiken att de nittiofe" foerr eller senare "isslyckas! @ag vet det af egen erfarenhet! @ag kan citera $Hudibras$ 6.9 och saega er, att, hvad at"instone en affaersgren angar, aero hans ord i hoegsta grad traeffande aennu i dag2 $Ack ve1 #en "an far "era, aen han tal, so" staendigt har att goera "ed kallt stal!$ 6.9 $Hudibras$??en ko"isk hjaeltedikt fran .544?talet af -a"uel Butler Aktieaegare i jaern? och stalaffaerer kunna intyga sanningen haeraf, antingen stalet aer var"t eller kallt! -a""a foerhallande rader ino" andra affaersgrenar! )oersta klagan oefver vara dagars affaersstaellning gaeller rikedo"ens ho ande i fatalets haender! #etta var, so" jag redan sagt, foerhallandet stra+ efter att de nya u finningarna aendrat vaerldens staellning! Gen i dag aer det icke sant! ,ikedo"en blir "er och "er foerdelad bland de "anga! -u""an af arbetets och ka italets ge"ensa""a vinst, so" nu ko""er a arbetets lott, har aldrig varit sa stor so" nu, och su""an, so" gar till ka italet, aldrig sa liten! Ander det att ka italets vinst "inskats "ed "er aen haelften, daer den icke alldeles uteblifvit, visar statistiken att arbetsfoertjaensten aldrig statt sa hoegt so" foere de senaste daliga konjunkturerna ino" affaersvaerlden, och att lefnadsfoernoedenheter betydligt fallit i ris! -torbritannien har inko"stskatt, och vart land "aste foer en tid underkasta sig en dylik alaga! Af statistiska u gifter fran England fra"gar, att under de elfva aren fran .E05 till .EE0 oekades antalet af ersoner, so" i arsinko"st hade fran 084 till 3,844 dollars, "ed "er aen 3. rocent och "inskades antalet af de", so" hade fran 8,444 till 38,444 dollars, "ed 3 .H3 rocent! :i kan vara oefvertygad o", "ina herrar, att fragan o" rikedo"ens foerdelning ganska snart ordnar sig under naervarande foerhallanden och ordnar sig i den raetta riktningen! #e fa rika bli fattigare, och de arbetande "anga bli rikare! :agra fa undantags"aen kunna nog ska a sig rikedo", "en den blir saekert "attligare aen foerr! #etta aer kanske icke till sa stor lycka foer "assan af folket, so" "an aer benaegen att tro, e"edan sa"landet af stor rikedo" i haenderna a en foeretagsa" "an, so" fortfarande haenger i arbetet, aer det baesta "edlet att astadko""a "angas vaelstand! Taenk a den rikaste "an, so" vaerlden nagonsin sett, och so" dog i :ew &ork foer nagra ar sedan! Ged undantag af en liten raenta, so" foerslog till de dagliga utgifterna, var hela hans foer"oegenhet och dess afkastning insatt i foeretag, so" astadko""it vart jaernvaegssyste", "ed dess oerhoerdt billiga trans ortkostnader! Antingen "illionaeren vill det eller ej, sa kan han icke undga den lag, so" under nuvarande foerhallanden tvingar hono" att anvaenda sina "illioner till folkets baesta! Allt han kan fa af de" under de fa ar han lefver

aer att han kan bo i ett finare hus, ha finare "oebler och o"gifva sig "ed konstfoere"al! @ag kunde tilllaegga2 ett raektigare bibliotek?? "era af gudarna i sin naerhet??"en af hvad jag sett af "illionaerer aer biblioteket den "inst begagnade delen af deras $"oebler$ i den statliga bostaden! Han kan aeta finare "at och dricka finare viner, hvilket bara foerstoer hono"! Gen den "odaerne "illionaeren aer vanligen en "an "ed "ycket tarflig s"ak och till och "ed gnidarevanor! Han anvaender "ycket litet foer egen raekning och aer arbetsbiet, so" i industriku an sa"lar honung, hvilken sedan ko""er invanarna i den daer ku an och all"aenheten i stort sedt till godo! #etta aer en sann bild af "illionaeren, sadan Gr! Carter skildrat hono" i sitt "aerkliga tal infoer Beringsundtribunalet i Paris2 639 639 En ar .E/< tillsatt skiljedo"stol foer att loesa tvisten "ellan A"erika och England o" saelfangsten i Berings sund!??>e a! $#e so" lyckas baest i att foervaerfva egendo" och i en sadan enor" utstraeckning aero just de "aen, so" kunna baest skoeta den, sa att den "est gagnar sa"haellet! #et aer daerfoer att de aega den egenska en, so" de kunna foerstora den i sa hoeg grad! #e aega verkligen i ordets raetta "ening, endast hvad de foerbruka! Aterstoden tillfaller det all"aenna baesta! #e aero endast foervaltarna! #e lacera rikedo"en och staella o" att engar saettas in i det eller det foeretaget och i aennu ett annat! Allt slags arbete, so" kan vara roduktivt, gynnas af de"! #essa "aen, so" foervaerfva dessa hundra "illioner, goera slae tjaenst hos den aterstaende delen af sa"haellet??sadan aer faktiskt deras staellning! >ch sa"haellet tal det, daerfoer att det vet att det aer foerdelaktigast!$ Haer aer ett annat vittnesboerd af en lika "aerklig "an! Er vaen, Gr! #ana, sade "ed fullko"lig raett i Cornelluniversitetet2 $#et aer en klass af "aenniskor, so" jag saerskildt vaender "ig till, vetenska s"aennen, taenkarna och u finnarnaJ och sa till den klass af "aenniskor, so" blifvit vaelsignad "ed foer"agan att s ara, att foervaerfva rikedo", att sa"la och koncentrera engar, "aen, "ot hvilka det nu aer "odaernt att dekla"era och "ot hvilka "an soeker stifta lagar! >ch aenda, o" det finns nagon "aensklighetens vaelgoerare, so" skulle kunna vaecka afund foer allt han lyckats utraetta och foer de ofoergaetliga "innen han lae"nat efter sig, sa aer det ENra Cornell! Eller, foer att taga ett annat, naera till hands varande e+e" el, Henry (! -age! #essa "aen visste huru de skulle bli rika, daerfoer att de fatt den begafningenJ och naer de blefvo rika, sa visste de huru rikedo"en skulle anvaendas till aenda"al, so"n skola gagna "aenskligheten sa laenge vaerlden bestar! Gannen "ed snille och "annen "ed enningar, dessa, so" bereda nya arbetsfaelt, och dessa, so" sa"la och s ara foer att bilda stora affaersfoeretag till all"aenhetens nytta, dessa aero vaerldens utsedda och oskattbara ledare i det nu boerjade tjugonde seklet!$ Bien i en ku a foerstoera icke arbetsbien, so" sa"la honung, utan droenarna! #et aer ett stort "isstag af all"aenheten att vilja skjuta ned "illionaererna, ty de aero bina, so" tillverka "est honung och bidraga "est att fylla ku an, aefven sedan de full ro at sig sjaelfva! =at oss ge akt a den "aerkliga o"staendigheten, att ett lands och ett folks vael"aga star i ro ortion till antalet "illionaerer! -e a ,yssland, "ed dess befolkning af sa godt so" traelar, lefvande a svaeltkost, so" ingen i vart land kunde eller ville roera vidJ och i ,yssland skall ni icke finna en enda "illionaer, "ed undantag af kejsaren och ett ar jordaegande adels"aen! #et aer naestan a sa""a saett i Tyskland! % hela

tyska kejsardoe"et kaenner jag inte till "er aen tva "illionaerer! % )rankrike, daer folket har det i all"aenhet baettre aen i Tyskland, kan ni icke raekna till ett halft dussin "illionaerer i hela landet! % vart ga"la he"land, -torbritannien, so" aer det rikaste land i Euro a??det rikaste i vaerlden "ed undantag af ett, vart eget??finnas fler "illionaerer aen i hela det oefriga Euro a, och dess befolkning aer "era vael"aende aen i nagot annat land! :i ko""er till vart eget land2 vi ha flera "illionaerer, aen hela den oefriga vaerlden tillsa""ans, ehuru vi icke ha en tiondedel sa "anga so" "an tror! @ag har sett en foerteckning af en vaelkaend jurist i Brooklyn oefver ersoner, so" antogos vara "illionaerer, och den vaeckte "itt loeje, so" den vaeckt "anga andras! @ag sag "aen kallas foer "illionaerer, so" icke ens kunde betala sina skulder! Ganga borde haft en nolla borttagen fran sina .,444,444! )oer en tid sedan satt jag vid en "iddag bredvid Gr! Evarts, och sa"talet roerde sig o" ideen att ersoner, "edan de lefde, skulle utdela sin foer"oegenhet till all"aennyttiga aenda"al! En af de naervarande herrarna sade, att det var fullko"ligt riktigt, och anfoerde "anga skael, af hvilka ett var, att ingen kunde ta sin rikedo" "ed sig i doeden! $@ag vet just inte det$, sade Gr! Evarts! $Gin erfarenhet so" :ew &orksjurist aer, att, a ett eller annat saett lyckas "aenniskor i att taga at"instone fyra fe"tedelar "ed sig!$ #eras beryktade rikedo" far "an aldrig reda a efter deras doed! Hur idealfoerhallandena aen "a utveckla sig, foereko""er det "ig, so" o" Gr! Carter och Gr! #ana hade raett! Ander vara nuvarande foerhallanden aer "illionaeren, so" fortfar att arbeta, den billigaste tjaenare all"aenheten kan halla sig "ed foer riset af hans klaeder, foeda och bostad! :utidens u finningar leda till affaerskoncentrering! :i kan icke "ed foerdel leda en Besse"erfabrik utan att sysselsaetta tusen arbetare a en lats! :i kan icke tillverka ansar lat till vara ske utan att foerst ge ut sju "illioner dollars, so" Bethlehe"bolaget nyligen gjort! :i kan inte vaefva en aln bo"ullstyg under konkurrens "ed vaerlden, utan att ha en ofantlig fabrik och tusentals "aen och kvinnor, so" hjael a er "ed arbetet! #et stora elektriska etablisse"anget haer i er stad har fra"gang, daerfoer att det kostat "illioner och ko""er att drifvas i stor skala! Ander sadana villkor kan det icke undvikas, att rikedo"en under gynnsa""a konjunkturer sa"las i haenderna a ett fatal! Gen af fe"tio stora foer"oegenheter, so" Gr! Blaine hade a sin lista, fann han endast en, so" foervaerfvats geno" ett yrke! #e flesta foertjaenas a jordegendo", daernaest a ko""unikations"edel och bankroerelse! Hela yrkesvaerlden hade astadko""it endast en "illionaer! Gen under antagande att ett oefverfloed af rikedo" faller i haenderna a ett fatal "aenniskor??hvad aer deras liktM Hur skall straefvan efter dollars lyftas fran den laga at"osfaer, so" o"ger affaerslifvet, och blifva till en aedel lefnadsbanaM Hittills har rikedo"en blifvit foerfogad oefver a tre saett2 #et foersta och all"aennaste har varit att testa"entera den at sin efterlefvande fa"ilj! )ranraeknadt o"sorgen foer de sinas ans raksloesa och oberoende underhall, sa kan saettas i fraga o" ett sadant bruk af rikedo" aer raett eller klokt! @ag ber er besinna hvad resultatet, so" regel, brukar vara af att "illioner lae"nas at unga "aen och kvinnor, soener och doettrar till "illionaeren! :i skall finna att, so" regel, det icke aer till doettrarnas nyttaJ det visar sig i de "aens karaktaer och u foerande, so" gifta sig "ed de"! Hvad soenerna angar, sa aer deras staellning skildrad i det utdrag jag nyss laeste u

foer er ur The -un! %ntet aer sannare aen det, att, so" regel, den $alls"aektige dollarn$, da den i "illioner testa"enteras till soener och doettrar, visar sig vara en $alls"aektig foerbannelse$! #et aer icke sitt barns baesta "illionaeren taenker a, naer han goer sitt testa"ente??det aer sin egen fafaenga! #et aer icke kaerlek till barnet, utan sjaelfberoe""else, so" ligger till grund foer detta foerdaerfbringande saett att dis onera oefver rikedo"! Ett foersvar finns foer detta saett, nae"ligen att rikedo"en blir "ycket hastigt skingrad och foerdelad a "anga! #et finns ett annat bruk af rikedo", "indre vanligt aen det foersta, hvilket icke aer sa skadligt foer all"aenheten, "en hvilket icke skulle raeknas testatorn till foertjaenst! Gillionaerer skaenka sina engar till offentliga institutioner, naer de aero tvungna att slae a sitt tag o" de"! #et aer ingen godhet och kan icke bli nagon vaelsignelse att ge bort hvad "an icke kan undanhalla! #et aer ingen gafva, daerfoer att det icke gifves "ed glaedje, utan aftvingadt vid doedens straenga kallelse! #en olyckliga utgangen af dessa testa"enten, tvisterna, so" ofta atfoelja de" och det saett, hvar a rikedo"en foersloesas, tyckes utvisa, att oedet icke ser de" "ed vaenliga oegon! *i hafva staendigt varnande laerdo"ar foer oegonen och "aste se till, att det enda saettet att goera nagot varaktigt godt geno" bortskaenkandet af stora su""or aer, att "illionaeren lika nitiskt och vaket under sin lifstid soerjer foer sin egendo"s foerdelning, so" han gjort foer dess foervaerfvande! *i hafva i dag ett an"aerkningsvaerdt raettegangsfall, roerande fe" eller se+ "illioner dollars, so" en fra"staende jurist testa"enterat till u foerandet af ett offentligt bibliotek i :ew &ork, en institution sa vaelbehoeflig, att det oefverklagade testa"entet aer en stor olycka! #et aer aratal sedan han dogJ testa"entet aer foerklaradt ogiltigt a grund af ett for"fel, ehuru icke det ringaste tvifvel a donatorns "ening foereligger! #et aer ett sorgligt bevis a huru daraktigt "aenniskor handla, so" behalla sina "illioner, foer hvilka de icke ha nagon anvaendning, tills de aero ur stand att foerfoga oefver de", saso" de oenska! Peter Coo er, Pratt fran Balti"ore och Pratt fran Brooklyn och andra aero "aen, so" ni borde taga till foerebilder??de delade "ed sig af sitt oefverfloed, "edan de aennu lefde! #et tredje bruket??det enda aedla bruket af oefverfloedig rikedo"??aer detta2 Att den betraktas so" ett heligt ansvar, att vael foervaltas af sin aegare, i hvars haender den ko""it, till "aensklighetens hoegsta vael! Gan lefver icke endast af broed, och fe" eller tio cents "era i inko"st o" dagen, utstroedda oefver tusenden, skulle fra"kalla litet eller intet godt! Gen sa"lad i en stor fond och anvaend so" Gr! Coo er anvaende den, till u raettandet af Coo erinstitutet, blir den till vaelsignelse foer generationer! #en skall bilda foerstandet, "aenniskans andliga del! #en foerser er "ed en stege, u foer hvilken den u atstraefvande fattige kan klaettra! Gen det tjaenar ingenting till, "ina herrar, att foersoeka hjael a folk, so" inte vill hjael a sig sjaelfva! Gan kan inte knuffa nagon u foer en stege, so" inte vill foersoeka att klaettra litet sjaelf! -a snart ni slutar att skjuta a, faller han ned och goer sig illa! #aerfoer har jag ofta sagt och u re ar det aen en gang, att den dag ko""er och vi se redan dess gryning, da den "an, so" vid sin doed aegde "illioner att fritt foerfoga oefver och icke gjorde det, ko""er att doe vanaerad! @ag "enar naturligtvis icke affaers"annen, so" loetsligt traeffas af doeden och so" har sitt ka ital i affaeren och icke kunnat taga ut detJ ty ka italet aer verktyget, hvar"ed han astadko""er sina underverk och roducerar "era rikedo"! @ag talar o" den "annen, so" vid sin doed aeger "illioner i vaerde a er, hvilka han behoell foer

raentans skull, sa att han kunde oeka sin elaendiga dollarhoeg! Geno" att under sitt lif foerfoga oefver oefverskottet af stor rikedo", sa att den blir till en vaelsignelse foer "aenskligheten, kan affaers"annens verksa"het "ed att sa"la foer"oegenhet u hoejas i rang "ed hvilken so" helst annan sysselsaettning! Pa detta saett kan han i rang till och "ed "aeta sig "ed laekaren, hvars yrke aer ett af vara allra hoegsta, daerfoer att affaers"annen aefven, a visst saett, blir en laekare, so" foersoeker icke att bota utan att foereko""a "aensklighetens lidande! Till de" ibland er, so" aero tvungna eller so" oenska att betraeda affaersbanan och att sa"la rikedo", reko""enderar jag ideen! #en grafskrift, so" hvarje rik "an skulle oenska sig foertjaena, star att laesa a "onu"entet oefver Pitt2 $Han lefde utan att goera vaesen af sig, >ch han dog fattig!$ -adan aer den "an, so" fra"tiden ko""er att hedra, under det att den, so" doer ga""al efter att ha dragit sig ifran affaerer och har "illioner foervarade i sitt kassaskrin, hvarken blir begraten, hedrad eller risad! @ag kan "ed raetta indela unga "aen i fyra klasser2 )oerst sadana, so" "aste arbeta foer sitt u ehaelle och so" satt till sitt "al foervaerfvandet af en ans raksloes inko"st??en koja och ett hjaerta, d! v! s! en enkel, "en ittoresk bostad a landet och en ka"rat, $so" s rider solsken, hvarhelst hon gar$ och aer hans lifs goda aengel! #enna klass n2r . kunde hafva till sitt "otto2 $)attigdo" eller rikedo" gif "ig icke$, $)ran fattigdo"ens besvaerligheter och rikedo"ens ansvar bevare oss Herren Gud!$ Blass n2r 3 o"fattar alla de" ibland er, so" ha beslutat att foervaerfva rikedo", hvilkas lifs"al aer att tillhoera denna "ycket o"talade och "ycket s"aedade klass??"illionaererna??dessa, so" boerja arbeta foer det stoersta goda at det stoersta antalet, "en det stoersta antalet aer alltid nu""er ett! Gottot foer denna klass aer kort och traeffande2 $)yll din boers!$ :u ko""er den tredje klassen! #en gud de dyrka heter hvarken rikedo" eller lycka! #e besjaelas af $aedel aerelystnad$, och straefvan efter ryktbarhet aer deras lifs foerhaerskande lidelse! #etta aer kanske icke sa lu" et so" straefvan efter "ateriell rikedo", "en det vittnar o" "era fafaenga! )ra"foer ryktets altare boeja "anga tillbedjare knae! #en stoersta graden af fafaenga finner "an hos ersoner, so" u traeda offentligt! #et aer kaendt att sangare och "usici, skades elare och till och "ed "alare??hela artistklassen??aero synnerligt behaeftade "ed ersonlig fafaenga! #etta har ofta vaeckt undran, "en skaelet ligger troligen daeri, att "usikern och skades elaren, ja aefven "alaren kan vara fra"staende i sin konst, utan att daerfoer aega hoegre bildning eller all"aen begafning! :agra egenheter eller ett ut raegladt karaktaersdrag kan skaffa hono" ut"aerkelse och rykte, sa att hans kaerlek till konsten eller oenskan att gagna "ed sin konst foerkvaefves af en s"aaktig, sjaelfvisk ersonlig fafaenga! Gen vi finna denna benaegenhet, ehuru i "indre grad, i alla yrken och sysselsaettningar, hos olitikern, juristen och, "ed foerlof sagdt, ibland aefven hos raestenJ "indre hos laekaren, tror jag, antagligen daerfoer att han i sitt yrke staendigt star ansikte "ot ansikte "ed lifvets sorg och allvar! Han ser, baettre aen nagon annan, huru allt aer fafaenglighet, foergaenglighet! En god bild af denna klass ger oss -hakes eare i Hots urCs tal2

$*id Gud1 det vore laett att ho a u och rycka aerans glans fran bleklagd "ane! @a, laett att dyka ned i hafvets dju , daer intet saenklod bottnat aen, och draga en drunknad aera u vid lockarna, o" endast den, so" raeddat henne, finge all hennes haerlighet, "en utan en rival$! =aegg "aerke till, "ina unga herrar, huru han icke fragar efter nagot annat aen sig sjaelf och huru han so" en fafaeng afagel struttar oefver scenen! #et foereko""er icke "ig, so" o" kaerlek till rikedo" vore drifkraften hos sa "anga, so" kaerlek till ryktbarhet aerJ och detta boera vi vara u riktigt glada oefver, ty det visar att under utvecklingens oe"otstandliga lag roer sig slaektet sa s"aningo" fra"at och u at! Tag hela skalan af den artistiska vaerlden, so" ger lifvet ljus och skoenhet, so" foerfinar och ryder, och helt saekert aer att den store ko" ositoeren, "alaren, ianisten, lagkarlen, do"aren, stats"annen, alla dessa offentliga "aen bry sig "indre o" "illioner aen o" ryktbarhet, hvar och en a sitt arbetsfaelt! Hvad fragade (ashington, )ranklin, =incoln eller Grant och -her"an efter rikedo"M %ntet1 Eller Harrison och Cleveland, tva fattiga "aen, vael vaerda att traeda i de andras fots arM Hvad fraga do"arna vid var Hoegsta do"stol efter rikedo"M #e stora raesterna, laekarna och laerarna, icke bry de sig o" att foervaerfva rikedo"! #en vinst de efterstraefva aer ett godt anseende, foervaerfvadt i arbetet foer andra, och detta aer ett stort steg fra"foer "illionaerklassen, so" strider sig in i alderdo"en och geno" alderdo"en till grafvens braedd, utan annan aerelystnad aen att oeka sin elaendiga enninghoeg! Gen sa finns en fjaerde klass, hoegre aen de foeregaende, so" icke tillbeder hvarken vid rikedo"ens eller ryktbarhetens altare, utan vid det aedlaste af alla altare, arbetets altare??arbete foer "aenskligheten! -jaelffoersakelse aer dess loesen! Gedle""ar af denna inre och hoegre krets soeka icke offentligt gillande, utan noeja sig "ed sin raettskaenslas tysta "edgifvande! #e saega "ed Confucius2 $@ag bryr "ig icke o" att jag icke har nagon hoeg vaerdighet, "en jag bryr "ig o" att goera "ig foertjaent af en hoeg vaerdighet$! #enna klass foer"ar fattigdo"en icke nedtrycka eller "edgangen u hoeja! #en "aenniska, so" hoer dit, soeker fylla sin dagliga likt a ett sadant saett, att hon kan hoegakta sig sjaelf och fruktar endast sitt sa"vetes ogillande! @ag har kaent "aen och kvinnor, so" offentligheten icke "ycket kaende till, ty denna klass soeker icke offentligheten, "en so" i sitt lif visade sig ha natt detta idealiska stadiu"! )oer denna klass skall jag ge er en assande illustration ur en dikt af en skotsk skald, so" alltfoer ung lae"nade lifvet2 $@ag vill ga fra" bland "aen, ej klaedd i hanets ansar, "en i "itt rena u sats blanka va enskrud! Gig vaenta stora likter och "ig vaenta sanger! >ch o" "ed krona eller ej jag stu ar, det goer detsa""a, blott Guds verk aer gjordt! @ag laert att aelska bli+tens klara fla""a, ej askans brak, so" foeljer i dess s ar, so" "aenCskor kalla rykte $! Gina herrar, ni sta a troeskeln till lifvet, er bjudes det goda, det

baettre, det baesta, tre led i utvecklingen kunna de kallas??det naturliga, det andliga och det hi""elska! #et ena har till "al vaerldslig fra"gang??icke utan vaelsignelse foer slaektet i dess helhet, e"edan det af individen fordrar "anga vaerdefulla egenska er2 nykterhet, flit och sjaelfdisci lin! #et andra ledet ko""er litet hoegre2 den efterstraefvade beloeningen aer af "era andlig art??icke grof och "ateriell, utan osynlig, icke kro , utan sjael, "aenniskans andliga delJ och detta fra"kallar otaliga dygder, so" ska a goda och nyttiga "aenniskor! #en tredje eller hi""elska klassen star a en helt och hallet olika grund, i det att sjaelfviska haensyn icke foereko""a i de baestas utvalda broderska ??arbete foer andra aer det foersta villkoret! %ngen fikar efter rikedo" eller aera, ty de hafva laert och veta att dygden i och foer sig aer deras enda stora beloening och att jae"foerelse daer"ed aer intet annat vaerdt att straefva efter! >ch salunda fa rikedo"en och aefven ryktbarheten lae"na sin tron, och denna intages af det hoegsta baner ni har att tjaena under??ert eget gillande, vunnet geno" trogen liktu fyllelse, utan fruktan foer foeljderna och utan vaentan a beloening! #et betyder icke "ycket, at hvilket arbetso"rade edra boejelser eller asikter foera er, det enda, so" aer af vikt, aer att ni dock foeres at nagot o"rade! )yll da er likt och litet till det daer $litet till $ aer af stor vikt! *i aega en stor skalds intyg a, att den "aenniska, so" goer det baesta hon kan, kan ibland goera aennu "er! Bevara er sjaelfaktning so" er dyrbaraste aedelsten och den enda raetta vaegen att vinna andras aktning, och ko" ihag E"ersons ord, att ingen annan aen ni sjaelf kan hindra er fra"gang! KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK BA-E: $T,A-T$ *i "aste alla ha vara leksaker, barnet sin skallra, den vu+ne sin s ort, saellska s"annen "oderna och konstaelskaren sin "aestareJ och "aenniskoslaektet, "ed sina oaendliga skiljaktigheter, behoefver ofta byta o" leksaker! %no" affaersvaerlden gaeller sa""a regel! *i ha haft vart tidehvarf af $konsolidationer$ och $watered stocks$! )oer icke sa laenge sedan var allting $syndikat$! >rdet har redan blifvit foeraldradt, och det nu "odaerna aer $trust$, hvilket nog i sin tur far lae"na lats at ett nytt universal"edel, so" eftertraedes af ett aennu baettre och sa vidare i oaendlighet! #en ekono"iska vaerldens stora lagar, hvilka, likso" alla lagar roerande sa"haellet, aero "ed naturnoedvaendighet fra"tvingade ur lifvet sjaelft, kvarsta ensa"t ofoeraendrade geno" alla dessa vae+lingar! :aerhelst konsolidationer eller $watered stocks$, eller syndikat eller truster foersoeka att kringga dessa, sa har det alltid visat sig, att efter sa""anstoetningen har intet varit kvar af universalbote"edlen, under det att de stora lagarna fortfarande aero i verksa"het "ed oe"otstandlig konsekvens! #et loenar "oedan att ta reda a trusternas utseende och for" och se efter hvilka foerhallanden, so" fra"kalla de"! #eras genesis aer foelj ande2 Efterfragan a en viss artikel aer stoerre aen tillgangen! Priserna aero hoega och vinsten lockande! Hvarje tillverkare af denna artikel boerjar genast att utvidga sina fabriker och oeka deras roduktionsfoer"aga! Till raga haer a vaecker den ovanligt stora rofiten savael direktoerernas u "aerksa"het so" andras, hvilka aero "er eller "indre intresserade af fabriken! #essa beraetta foer frae""ande o" den stora fra"gangen! :ya bolag bildas, nya fabriker u foeras, och ino"

kort har efterfragan a artikeln blifvit tillfredsstaelld, och riserna stiga icke "era! -nart blir tillgangen stoerre aen efterfragan, det finns ett ar ton eller alnar "era i "arknaden aen so" behoefs, och riserna falla! #e fortfara att falla, tills artikeln saeljes foer hvad tillverkningen kostat, tills "indre foerdelaktigt belaegna eller sae"re ordnade fabriker och aefven tills de baest skoetta och vaelfoersedda fabriker icke laengre aero i stand att tillverka artikeln till det ris, hvarfoer den saeljes! Politisk ekono"i saeger att haer slutar svarigheten! *aror kunna icke roduceras foer "indre aen kostnaden! #etta var sant, naer Ada" -"ith skref, "en det aer icke sant i dag! :aer en artikel tillverkades af en ans raksloes handtverkare, so", troligen i sitt he", anvaende tva eller tre gesaeller och en eller tva laergossar, var det en laett sak foer hono" att begraensa eller till och "ed sto a hela tillverkningen! -o" denna nu sker, i jaettestora etablisse"ang, "ed ett roerelseka ital af fe" a tio "illioner dollars och "ed tusentals arbetare, kostar det fabrikanten "ycket "indre att goera en foerlust r ton eller aln aen att sto a tillverkningen! Att stanna fabriken skulle vara oedesdigert! *illkoret foer billigt fabrikat aer att fabriken aer i full gang! Tjugo slags utgifter aero $fi+erade o"kostnader$, af hvilka flera skulle oekas geno" arbetsinstaellelse! #aerfoer tillverkas artikeln i "anader, ja, i aratal, icke endast utan rofit eller utan ka italraenta, utan till foerfang foer det i affaeren insatta ka italet! )abrikanterna ha i det ena arets bokslut efter det andra sett huru ka italet reducerats! Gen de veta att o" fortsaettandet af tillverkningen aen aer dyrbart, sa skulle ett afbrott vara ruin! #eras konkurrenter aero i sa""a foerdoe"else! #e se "anga ars bes aringar och ka italet, so" de kanske lyckats fa lana, bli "indre och "indre, utan ho o" foeraendring i foerhallandena! #et aer i en salunda foerberedd jord"an, so" nagot, hvilket lofvar raeddning, gladt vaelko"nas! )abrikanterna aero i sa""a staellning so" atienter, hvilka, sedan de under aratal foergaefves soekt hjael hos riktiga laekare, laett blifva offer foer foerste baeste kvacksalfvare! Bolag??syndikat?? trust??de aero villiga att foersoeka hvad so" helst! Ett "oete utlyses, och "ed faran foer oegonen besluta de sig att handla ge"ensa"t och bilda en $trust $! Hvarje fabrik vaerdeberaeknas foer en viss su""a! Tjaenste"aen utses och geno" dessa skall hela tillverkningen af artikeln i fraga tillhandahallas all"aenheten till loenande riser! -adan aer trustens genesis i fabriksvaror! %no" ko""unikationsvaesendet aer staellningen, ehuru raktiskt taget densa""a, dock olika i nagra detaljer! Ganga s"a jaernvaegslinjer aero byggda under olika rivilegier! Ett affaersgeni ser att de atta eller tio olika organisationerna, "ed lika "anga skiljaktiga "eningar o" foervaltning, utrustning etc!, aero lika onoediga so" de tvahundrafe"tio s"akungarna i Tyskland, och??so" en ny Bis"arck??so ar han ut de" ur tillvaron, ska ar en stor direkt linje, foerdubblar aktieka italet, betalar raentan "ed inbes aringarna geno" sa""anslagningen, och allt aer till hoegsta belatenhet, saso" fallet aer "ed :ew &ork centralbanan! Eller en bana bygges och skoetes sa klokt so" Pennsylvaniajaernvaegen och lyckas att utveckla statens resurser sa vael, att a en linje af trehundrafe"tio "il "ellan Pittsburg och )iladelfia tages in i ren behallning tretton "illioner dollars arligen! Tolf "illioner daeraf infoeras i deras boecker! En eller tva "illioner e+tra anvaendas foer att bygga en af vaerldens baesta jaernbanor a en vaeg, so" urs rungligen var ae"nad till en haests arvaeg! *i kalla icke vara jaernvaegssa""anslagningar foer $truster$, ehuru de faktiskt aero sadana, enaer deras syfte"al aer att hoeja och underhalla fraktsatserna i vissa distrikt! #e aero $foereningar$ eller $syste"$, hvilka afse "ono olisering i dessa distrikt!

Ander senaste residentfaelttaget ingick det i det ena artiets intresse att sa""anbinda truster "ed tullfragan! Gen truster aero icke inskraenkta till ett saerskildt land eller a nagot saett beroende af lagbestae""elser! #en stoersta trusten foer naervarande aer ko artrusten, so" aer fransk och har sitt hufvudkvarter i Paris! -alttrusten aer engelsk "ed hufvudkvarter i =ondon! -taltradstrusten aer tysk! #en enda raelstrusten so" funnits var internationell och o"fattade Euro as alla raelsfabriker! Truster, vare sig ino" ko""unikationsvaesendet eller i fabriksvaror, aero uttryck af "aensklig svaghet, och denna svaghet aer lika utstraeckt so" slaektet sjaelft! #et finns en "ycket stor sa""anslutning, ordnad a sa""a saett so" en trust, hvilken aer sa enastaende i sitt u hof och sin historia, att den foertjaenar sitt saerskilda o"nae"nande! @ag "enar -tandardoljebolaget! Ett sa gynnsa"t tillfaelle att behaerska en vara har kanske aldrig foereko""it, so" naer det gaellde etroleu"! Ganska tidigt insago ett ar af de skickligaste affaers"aen, so" vaerlden nagonsin sett, betydelsen af u taeckten och vagade stora su""or a inkoe af latser, so" kunde anses vara gifvande! Petroleu"affaerens fra"gang var enastaende och likasa dessa ersoners! Allt hvad de foertjaenade och sa stort ka ital de kunde u bringa insattes utan tvekan i foeretaget, och de blefvo snart de enda aegarna af jordo"radet, so" innehoell denna stora rikedo"skaella! -tandard?oljebolaget skulle laengesedan ha gatt o" inte, ifall det icke a det hela taget blifvit skoett i enlighet "ed de lagar, so" gaella foer affaerer! #et "edgifves i all"aenhet att olje risen nu staella sig sa laga foer konsu"enterna?? laegre asta so"liga??att detta icke varit "oejligt, o" affaeren icke varit koncentrerad under sa""a foervaltning och ledning och skoett a det saett, so" foervaerfvat -tandard?oljedirektoererna sa stort anseende! #e intaga en liknande staellning so" Cole"ans i Pennsylvania, hvilka aega de foernae"sta "al"grufvorna i >estern! #e aega "al"foerradet i Cornwall, likso" -tandard? oljebolaget aeger oljefoerradet! Gen bolaget aer staendigt a u taeckt efter nya fyndorter, och dess fra"gang beror i frae"sta ru""et a grundlaeggarnas saellsynta affaersskicklighet och foervaltningsfoer"aga! Hotande hinder laeggas stundo" i deras vaeg, och det ser ut so" o" bolaget skulle foerlora sitt "ono ol och ga sa""a vaeg so" alla stora bolag! >ch det kan saettas i fraga, o" det kan fortlefva, naer de nuvarande hufvud"aennen draga sig tillbaka! Banske jag borde saega, naer den nuvarande "annen drar sig tillbaka, ty beundransvaerd organisation foerutsaetter ett snille i s etsen, en oefverbefaelhafvare, "ed enastaende dugligt underbefael, foerstas, "en dock i s etsen en Grant! Till de", so" abero a -tandard?oljebolaget so" ett bevis a att truster eller sa""anslagningar kunna aega varaktig fra"gang, saeger jag2 *aenta och se! @ag talar sa oe et o" detta bolag, daerfoer att jag icke har reda a dess styrelse, inko"ster eller tillvaegagangssaett! @ag ser det utifran, endast so" den, hvilken studerar olitisk ekono"i, och so" sadan har jag a detsa""a tillae" at de rinci er, so" jag vet skola rada, hur valdsa"t "otstandet aen aer! *i ha visat huru truster och bolag u sta i deras olika gestalter! )ragan aer nu2 Hota de a allvar nationens intresseM Aero de en kaella till oroM Eller skola de visa sig, saso" andra liknande foereteelser vara ett foersvinnande drag af osaekerhet och oefvergangstillstand! =at oss, foer att besvara denna fraga, foelja den trust, so" vi latsades bilda, i salt eller socker, s ik, laeder eller ko ar??det aer detsa""a! -ockerraffinadoererna, till e+e" el, ha bildat en trust efter att under aratals ogynnsa""a konjunkturer ha taeflat "ed hvarandra, och allt socker, so" tillverkas i landet, saeljes geno" en och sa""a kanal till foerhoejda riser! )oertjaensterna boerja stiga! Atdelning lae"nas, och

de, so" foerut sago sin egendo" foersvinna infoer sina oegon, bli nu lyckliga! Atdelningen a den delen af sitt ka ital, so" en erson insatt i sockeraffaeren, aer langt stoerre aen det ka ital han har innestaende i flera andra affaerer! Priset a socker aer sadant, att o" han satte in sitt ka ital i en ny fabrik, skulle han foertjaena enor"t! Han har kanske foerbundit sig att icke utvidga sin affaer eller inga i en ny, "en hans anhoeriga och bekanta u taecka snart den nya utsikten till vinst! Han kan rada de" att understoedja utvidgningen af en liten fabrik, so" naturligtvis "aste inga i trusten! Aefven o" han icke ger sina vaenner denna vink, sa aer ka italet alltid a utkik, synnerligast naer ryktet foer"aeler att en ny trust bildats, saso" i fallet o" socker, och stra+ s ringa nya fabriker ur jorden so" geno" ett trollslag! @u fra"gangsrikare trusten aer, dess saekrare skjuta dessa sidoskott fra"! Hvarje seger "edfoer ett nederlag! Hvarje fabrik, so" trusten koe er, ska ar en annan och sa fortgar det ad infinitu", tills hela bubblan brister! -ockerraffinadoererna ha foersoekt att fa "era af ka italet i ett saerskildt fall, aen ka italet afkastar i all"aenhet! #e ha foersoekt att fa en del af ka italoceanen att stiga hoegre aen den o"gifvande vattenytan, "en vattnet har stigit oefver foerdae"ningarna, och ka italet, likso" vattnet, har ater funnit sin jae"na yta! #et aer sant att foer att atervinna denna jae"nvikt erfordras en kortare eller laengre eriod, hvarunder artikeln i fraga kan saeljas till konsu"enten i "indre kvantiteter och till hoegre ris aen foerut! Gen foer detta blir konsu"enten rikligen ersatt under de foeljande aren, under hvilka striden "ellan de konkurrerande fabrikerna blir haeftigare aen nagonsin och raecker, tills den stora lagen o" att den baest utrustade star kvar goer sig gaellande! #e fabriker och direktoerer, so" kunna astadko""a den stoersta foerdelen, utestaenga de "indre dugliga! Ett klokt foervaltadt ka ital lae"nar raett"aetig vinst! -"aningo" blir ka italet geno" stegrad efterfragan i stand att erhalla stoerre vinst! #etta i sin tur drager nytt ka ital till fabrikerna, och vi aero ater "idt inne i den ga"la striden, och konsu"enten skoerdar vinsten! -adan aer lagen, sadan har lagen varit, och sadan lofvar lagen att bli i fra"tidenJ ty aennu har ingen lan u funnits, so" i laengden hindrat dess verkningar! )ri konkurrens, och alla bolag eller truster, so" foersoeka att af raessa konsu"enten "er aen tillboerlig foertjaenst a ka ital och o"kostnader, u goera lanen till sitt eget nederlag! *i hafva "anga bevis a att denna stora lag icke slu"rar och icke later sig undertryckas! )oer nagon tid sedan bildade, so" jag redan o"talat, stalraelsfabrikanterna i Euro a en trust och hoejde riset a raels sa ori"ligt hoegt, att a"erikanska fabrikanter voro i stand att foer foersta, kanske aefven foer sista gangen, e+ ortera stalraels till Banada! Gen "issfoerstand och oenighet, oskiljaktiga fran foersoek till sa""anslutning "ellan konkurrenter, broeto snart trusten! Ged stridslystna kaenslor lagda till den foerra affaerskonkurrensen foernyades ka" en, och stalraelsindustrien i Euro a har aldrig sedan re at sig! #et befanns att stegringen i ris hade galvaniserat till lif affaersfoeretag, so" aldrig skulle ha droe"t o" att fabricera raels! >ch sa dog denna trust sin naturliga doed! Ander det stora tryck, so" flera ar radde i detta land ino" stalraelsfabrikationen, hoellos "anga orofyllda "oeten, a sa""a saett so" beskrifvits i trustens u ko"st, och det besloets att goera ett foersoek att inskraenka roduktionen! =yckligtvis ko" snart reaktionen! Efterfragan a raels boerjade ater, innan lanen sattes i verkstaellighet, "inskning af roduktionen foersoektes aldrig, och stalraelsindustrien raeddades salunda fran ett stort "isstag!

*i ha nyligen sett detta lands blyindustri foerstoeras och dess aegare ruinerade! )oer nagra veckor sedan voro tidningarna fulla "ed redogoerelser foer sa""anslutningen "ellan boska su foedare i -t! =ouis, so" beslutat att stoerta slakteri? och e+ ortbolagen i Chicago och Bansas City! %ngen affaer i detta land var under flera ar "indre loenande aen s iktillverkningen! )oer att afhjael a detta bildade icke fabrikanterna nagon trust foer att saelja varan, utan i staellet "inskade de roduktionen! En viss rocent af deras "askiner hoells overksa"! #enna rocent oekades fran tid till tid och endast sa "ycket tillverkades, so" foer ett visst ris kunde tagas i "arknaden! ,esultatet var att det snart fanns flera "askiner i A"erika foer tillverkning af s ik aen efterfragan a s ik behoefver a "anga ar, och denna foerening "ellan s ikfabrikanter gick sa""a vaeg so" alla truster och lae"nade affaeren i svarare trang"al, aen den var foerut! -ockertrusten har redan en an"aerkningsvaerd konkurrent i haelarna! Bo artrusten aer i fara! Alla sta beredda att anfalla en $trust$ eller $sa""anslagning$, o" den visar sig vara vaerd attackenJ "ed andra ord, o" den lyckas att hoeja sin vinst oefver den naturliga jae"na ytan i hela landet, kan den vaenta konkurrens fran alla hall och "aste slutligen duka under! #et aer onoedigt att aegna "ycken u "aerksa"het at de talrika trusterna i "indre artiklar, so" u sta den ena veckan och foersvinna den andra, daerfoer att de aero underkastade den stora lagen! Tidningarna beraetta att truster e+istera eller ha e+isterat i ta eter, skosnoeren, ti""er, kol, tegel, tagverk, glas, skolboecker, foersaekringar och jaernvaror och tjugo andra artiklar! Gen det lae" ligaste e ita hiu" oefver dessa flyktiga varelser aer2 $Haer jag genast skall fly "in vaeg, hvarfoer ko" jag da hit, o saegM$ *i kunna utro a "ed Gacbeth da han sag valnaderna af BanPuos efterko""ande glida foerbi2 Hvad, skall taget raecka tills do"sbasunen skallarM Gen so" det var "ed BanPuos rocession, sa aer det aefven "ed trusterna, att det aer troestande att veta, att naer en ko""er, foersvinner en annan! #e ko""a och ga so" skuggor! -a star det till "ed truster a yrkeso"radet! =at oss nu undersoeka jaernvaegarna, hvilkas $ ullor$, $ko"binationer$ och $differenser$ skrae""a sa "anga! Alla dessa skiftande for"er aero uttryck foer ka italets foersoek att skydda sig foer den ekono"iska faran, so" ligger i fri konkurrens! % "anga fall hafva jaernvaegsaktier blifvit $watered$! Beraeknad efter det insatta ka italet har utdelningen vid jaernvaegsfoeretag varit ovanlig och "ycket hoegre aen den afkastning ka ital brukar lae"na a andra hall! Alla jaernvaegarna i *aestern ha kostat litet eller intet, inko"sten af de utslae ta obligationerna har raeckt till foer byggandet af de"! % dag se vi ledarna af jaernvaegsaffaererna noedsakade att erhalla inko"st af "era ka ital, aen so" erfordras foer att foerdubbla deras res ektive egendo"ar! #eras $ko"binationer$ och oefverensko""elser af hvarjehanda slag, hvilka aero vaerdeloesa efter ett ar "anaders hoegtidliga ingaende, aero bevis a dessa foersoek! Gen alldeles a sa""a saett, so" den ofantliga foertjaensten a fabriksartiklar foerskaffade fabrikerna oekadt ka ital foer tillverkningen, sa har jaernvaegsaffaerernas ovanliga fra"gang lockat nytt ka ital till sitt o"rade! :ew&orkcentralbanans enor"a utdelning kul"inerade i (est -horebanan! Pennsylvaniabanan, so" foertjaenar

o"kring tretton "illioner arligen, har sin -outh Pennsylvania! En linje "ellan Chicago och Gilwaukee, so" varit "ycket inko"stbringande, fra"kallade lyckligtvis en arallell linje! >ch deras ge"ensa""a fra"gang vaeckte en tredje till lif! #et fanns fran boerjan en enda bana "ellan dessa unkter??nu"era finnas se+! >ch o" dessa se+ i "orgon slogo sig sa""an och begaerde af all"aenheten en rocent "er i raenta a ka italet aen den bestae"da, skulle daer snart vara sju, och det vore alldeles riktigt! #etta visar ytterligare o"oejligheten af att undga den stora lagen, foerutsatt att ka italet aer fritt att inlata sig a konkurrerande banor! % -torbritannien och oefverallt i Euro a har vanligen vid byggandet af jaernvaegar och andra ko""unikations"edel tillae" ats en helt annan olitik aen var $fritt?foer?alla? olitik$! Endast tillatelsen att fa bygga en jaernvaeg kostar i England naestan lika "ycket r "il, so" vara billigaste banor i *aestern kostat att bygga! Ganchester, till e+e" el, har nyligen beslutat att anlaegga en kanal, trettio "il lang, till =iver ool, och utgifterna foer att erhalla arla"entets tillstand att saetta in ka ital i detta foeretag ha tills dato kostat naera en half "illion dollars! ,egeringen bestae""er geno" en arla"entsko""itte, o" den foereslagna linjen verkligen aer af noeden, och foer att afgoera denna fraga "aste hvar och en, so" a nagot saett har "ed de i grannska et redan befintliga ko""unikations"edlen att goera, infoer ko""itten uttala sin asikt, att den foereslagna nya kanalleden aer alldeles onoedigJ "edan de so" fra"staellt foerslaget fa betala enor"a su""or foer ett hundratal $sakkunniga$ utlatanden o" att kanalen aer noedvaendig! #et afgoerande, so" Anderhusets ko""itte kan ko""a till, aer af noll och intet vaerde, i jae"foerelse "ed de intresserade ka italisternas ofelbara sakkunska ! #e veta langt baettre aen nagon lagstiftningsko""itte o" arbetet i fraga ko""er att loena sig, och detta aer saekraste beviset a att det fyller ett kaendt behof! ,esultatet af A"erikas olitik fra"gar baest af det faktu", att, trots alla foersoek af jaernvaegsfoeretagen att kringga de ekono"iska lagarna, aeger det a"erikanska folket i alla fall de billigaste ko""unikationer i vaerlden! @aernvaegs riserna foer frakt i Euro a staella sig hae nadsvaeckande dyra "ot riserna i A"erika! )raktkostnaden a engelska jaernbanor aer i all"aenhet dubbelt sa stor so" i A"erika och i "anga fall, so" jag haft tillfaelle att iakttaga, tre ganger sa stor! % so"liga fall aennu hoegre! En vaen till "ig koe te en ske slast saed i =eith, hvarfoer frakten fran :ew &ork kostat en dollar r tonJ det kostade hono" nittiose+ cents r ton att trans ortera den trettiofe" "il inat landet! En annan koe te se+hundra ton tackjaern vid =ake -u erior, hvilket kostade i frakt till =iver ool fyra dollars r tonJ han betalade 3 dollars E0 cents r ton attio "il a jaernvaeg fran =iver ool till sina fabriker! )oer denna su""a trans ortera vara godstag raels fe"hundrase+tio "il, "ot attio "il i England! >" Euro a aegde var foerdel af fri konkurrens ino" sitt ko""unikationsvaesen, skulle tillgodogoerandet af hennes resurser blifva oefverraskande till och "ed sa sent so" nu! Enligt "in asikt ha vi alla skael att vara glada oefver vart jaernvaegssyste"! #ess nackdelar aero obetydliga och dess foerdelar ofantligt oefverlaegsna alla andra syste" i vaerlden! A"erikas folk kan le at sina jaernvaegs"agnaters och fabrikanters foersoek att trotsa de ekono"iska lagarna geno" $truster$, $ko"binationer$, $ ools$ eller $differenser$ eller nagot liknande! =at de" endast halla fast vid syste"et2 fri konkurrens! Hall faeltet oe et! )rihet foer alla att saetta in engar i jaernvaegar naer och hvar ka ital behoefs och "ed

lika villkor foer alla! )rihet foer alla att inlata sig i hvilket affaersfoeretag so" helst under lika villkor foer alla! :agon oefverdrifven vinst af ka ital eller "ono ol kan icke vara er"anent hvarken ino" ko""unikations? eller fabriksvaerlden! Hvarje foersoek att u ehalla den slutar "ed nederlag, och detta nederlag star alltid i ro ortion till det daraktiga foersoekets tillfaelliga fra"gang! #et aer helt enkelt loejligt att nagra "aen sa"las i ett ru" och foersoeka att geno" fattandet af beslut foeraendra de stora lagar, so" haerska ino" affaersvaerlden och so" alla aero underkastade, bade jaernvaegs residenter, bankirer och fabrikanter! Antagligen har trusten snart s elat ut sin roll so" hoegsta "od ino" affaerslifvet, och ett annat lika flyktigt ahitt visar sig, naer naesta eriod af risfall intraeffarJ "en det finnes icke den ringaste fara foer att sunda affaers rinci er kunna taga allvarsa" skada af nagon af dessa roerelser! #e enda ersoner, so" hafva nagot att frukta af trusterna, aero de, so" aero nog ofoerstandiga att gifva sig in i de"! Bonsu"enten och trans ortoeren, icke fabrikanten och jaernvaegsaegaren, aero de, so" hoesta in skoerden! -edan det foeregaende skrefs, har en ny sort u traedt a skadebanan i ske naden af $Presidenternas oefverensko""else??en oefverensko""else "ellan gentle"aen$, hvari "edle""arna foerbinda sig att kontrollera, undertrycka och inskraenka utvecklingen af vart raektiga jaernvaegssyste", under en tid da landet lika vael so" nagonsin foerr behoefver denna utveckling! #essa gentle"aen ae"na icke bygga jaernbanor, so" skola gifva all"aenheten foer"anen af sund taeflan, eller tillata att sadana byggas haedanefter! Gan kan "ed saekerhet foerutsaega att denna leksak skall, likso" sina foeregangare, bli foerkastad foer en annan och att sa""a ersoner, so" nu aero "est foertjusta oefver den nya skallran, da skola betrakta den "ed dju aste foerakt och ga fra"at i den raetta riktningen so" hittills och utveckla jaernvaegssyste"et, naerhelst och hvarhelst de se ett gynnsa"t tillfaelle! :aerhelst redan e+isterande jaernvaegar kraefva af ubliken "er aen skaelig inko"st af insatt ka ital eller af ka ital, so" skulle behoefvas foer att foerdubbla e+isterande linjer, skola konkurrerande linjer byggas??till lycka foer landets intressen??so" ha stoerre foerdel af billiga trans ortkostnader aen att tillfoersaekra utdelning at ka italister! >ch naerhelst en tantie"e kan erhallas geno" jaernvaegsobligationer, skola bankirer??aefven till lycka foer landet??"ed glaedje skaffa de" afsaettning, utan att s oerja o" nagra "ono ol skola kullkastas af de nya linjerna! #et star icke i "aensklig "akt att foer "era aen en kort tid, en "ycket kort tid, erhalla ovanlig rofit a ka ital, antingen det star i ko""unikations? eller fabriksaffaer, sa laenge so" alla ha raett att taefla! >ch denna frihet, kan "an "ed saekerhet antaga, att a"erikanska folket icke ae"nar lata inskraenkas! KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK E:GE=-B?AGE,%BA:-BA HA:#E=-)>E,HA==A:#E: DAr ett tal i $The Cha"ber of Co""erce$, Halifa+, -e t! ./44F Bontrasten "ellan de tva laendernas ko""ersiella "etoder! #en roll tariffen s elar i handeln! Tulltariff i )oerenta staterna?? frihandel i -torbritannien, en jae"foerelse "ellan resultaten! PA troeskeln till denna stora fraga "oeta vi det alltid lika nya

diskussionsae"net2 frihandel versus rotektionis"! #et finns endast ett slags frihandel, "en det finns tva slags rotektionis"! )oerst2 det britiska slaget, och sa det a"erikanska, "ycket olika, i sanning, savael i teori so" raktik! Protektionis" i Britannien betyder helt enkelt, att folkets foeda skall bestaendigt foerdyras foer konsu"enten och foeljaktligen jordens vaerde bestaendigt och artificiellt hoejas! #en a"erikanska u fattningen af rotektionis" aer den, so" foeresvaefvade Gill! #en ansluter sig till Ada" -"iths laera, att "alet, so" boer efterstraefvas, aer riklig tillgang a en artikel till billigaste ris under fritt varuutbyte! Han foerlorar aldrig konsu"enten ur sikte! >" vi ha skael att tro, att ett lands resurser endast behoefva utvecklas foer att astadko""a baettre och billigare tillgang a en artikel, aen nagot annat land vore i stand till, sa tro vi "ed Ada" -"ith, att det kan ibland vara klokt att betala denna artikel dyrare foer en tid, o" slutet blir en stoerre "arknad! Ada" -"ith var ingen vild doginatiker i frihandelsfraganJ han har tvaerto" uttalat so" sin "ening, att han lika vael kunde vaenta ett Ato ien a jorden so" en geno"foerd frihandel, t! o! "! i Britannien! >ch naer det gaellde aendringar i lagliga bestae""elser, hade han alltid en unkt klar2 att de "aste ske varsa"t och utan allvarlig skada foer handeln, sadan den aer! Haer aero tva e+e" el, so" belysa skillnaden "ellan rotektionis" i England och A"erika! Ander unionskriget sarades och retades a"erikanska folket af den fientlighet, so" visades, icke af britiska folket, utan af britiska regeringen! A"erikanarna besloeto att inskraenka bruket af engelska rodukter sa "ycket so" "oejligt och i synnerhet att goera sig oberoende af deras jaern? och staltillfoersel, krigets senor, synnerligast so" de af Englands fientliga hallning och byggandet af Alaba"a icke voro lika saekra so"??tack vare foersynen1??de nu aero, att krig "ellan de tva laenderna icke kan u sta! >raett, tillfogad nationer eller folk, "edfoer alltid vedergaellning, och hvarje fra"kallad fiende aer en fara, so" naer so" helst kan e+ lodera! Alaba"a gaf oss trettio ars oafbruten rotektionis" och saetter oss i stand att oefversvae"ina England "ed vart stal! ,egeringen fragade fabrikanterna huru stor tull, so" fordrades foer att foer"a de" att boerja det nya foeretaget att tillverka stal! #ittills hade vi icke drifvit denna roerelse "ed vidare fra"gang! Trettio rocent begaerdes och erhoells! Alla kaenna till resultatet! A"erikanska nationen har billigare stal aen nagon annan, icke ens den britiska undantagen, och foerser en stor del af vaerlden "ed denna vara! A"erika aer utan all "otsaegelse det land, so" nu star frae"st i fraga o" staltillverkning! :u tro vi att tillfaelligt tullskydd, seder"era reduceradt till en fjaerdedel af dess foersta utstraeckning, aer till fullo foersvaradt! Tag det andra fallet2 de baesta "aennen ino" hvarje nation "aste alltid straefva efter att befordra nationens "ateriella fra"steg geno" att infoera nya arbetso"raden, och det ansags, att geno" lae" ligt tullskydd under nagon tid skulle Anionen kunna fylla landets behof af socker billigare aen att taga det fran utlandet! Gen detta e+ eri"ent "isslyckades fullstaendigt! *i hade begatt ett "isstag, tullen afskaffades, och socker blef ater fritt! % det ena fallet var tullskydd foerdelaktigt, i det andra icke! @ag tror att, so" det gatt i )oerenta staterna, kan det ocksa ko""a att ga i andra laender! Hvarje nation vill foersoeka att ino" egna graenser tillverka en artikel, so" lofvar bli billigare och baettre, aen naer den tages utifran, och vi "aste taligt afvakta resultatet af dessa foersoek! Alldeles so" )oerenta staterna afskaffade sockertullen, sa tror jag att andra nationer skola ansluta sig till den a"erikanska u fattningen i tullfragan, att det aer oklokt "ed er"anent tullskydd och att en nation, so" foersoeker vinna foerdel geno" staendig beskattning af en artikel, aer lik en "an, so" foersoeker lyfta sig geno" att dra sig i haret! Ehuru jag aer teoretiskt oefvertygad o"

att det ibland kan vara klokt af en ung nation att insaetta ka ital och intelligens a e+ eri"ent i nya foervaerfsgrenar, hvilket alltid aer foerenadt "ed saerskild risk, sa aer jag icke desto "indre en anhaengare af Ada" -"iths laera, att oenske"alet "aste vara fritt varuutbyte "ellan alla vaerldens nationer, endast underkastade behofvet af inko"stJ "en denna inko"stfraga aer af vikt! :i ko""er ihag att Gr! Cha"berlain en gang svaer"ade foer en $Lollverein$ i hela britiska riketJ ni skulle ha frihandel ino" dess graenser, likso" vi ha ino" Anionens fyrtiofe" stater, hvilket vid foersta aseende foerefaller att vara en lysande ide! Gen efter oefverlaeggning "ed kolonisterna vid jubileet tillkaennagaf Gr! Cha"berlain, att han icke kunde foer"as att vidroera ae"net "ed tang! #et aer godt naer en stats"an aendrar "ening, da han finner den oriktig! Britiska kolonierna inse att de "aste taga stoersta delen af sin inko"st af tull a i" orterade varor, och daerfoer tycktes en $Lollverein$ vara olae" lig! Aefven andra hinder foereligga! )oerenta staterna oekar till e+e" el tullen a fint raffineradt socker "ed en su""a "otsvarande den hvar"ed hvilken so" helst annan nation soeker u "untra roduktionen??detta anses icke vara "era aen raettvist "ot vara egna sockerfabrikanter! #aerfoer aer det foer naervarande troligt, att noedvaendigheten af inko"ster och olae" ligheten af att anskaffa de" geno" inhe"sk tull tvingar britiska kolonierna att fortsaetta "ed hoeg tull a i" ortartiklar, synnerligast sadana, so" kunna rubriceras so" ly+??det vill saega, sadana saker, so" icke anvaendas af de "anga fattiga, utan af de rika! #etta aer en folklig olitik, och det aer vael kaendt hvilken stor "akt $roester$ aega foer olitikern! -a""a inflytanden tror jag skola goera sig gaellande i )oerenta staterna! @ag kaenner icke till nagot "era inko"stbringande saett eller nagot sa tillfredsstaellande foer de roestande! #et oefverraskar er kanske, "en jag tror det aer sant, att under var nuvarande tariff olitik undsli er "assan af a"erikanska folket faktiskt tullafgiften! #e anvaenda naestan endast??jag tror jag kan utelae"na $naestan$??he""agjorda saker2 he""agjord tobak, vin, s ritdrycker och oel, he"vaefda bo"ulls? och ylletyger, till och "ed siden, anvaendbart, ehuru icke sa fint so" det utlaendska, och alla dessa artiklar aero foer naervarande foervanande billiga! @ag hade nyligen ett bevis daer a! En fa"ilj i burgna o"staendigheter, "en icke rik, reste hvarje ar till England "ed sina fe" barn foer att besoeka slaektingar! )oerut hade de s arat in resan geno" att koe a klaeder och andra artiklar! )run sade, att nu"era koe er hon ingenting i England, daerfoer att klaeder staella sig billigare i :ew &ork! #et finns "anga andra bevis haer a! *i finna att vara tjaenare, so" atfoelja oss a vara resor, koe a en hel del saker i :ew &orkJ "en var goda och ko" ihag, icke ly+artiklar afsedda foer rikt folk! Pa dessa, hvilka vi kunna vara oefvertygade o" att var rika klass aldrig afstar ifran, kunna vi geno" hoega tullar erhalla all den inko"st, so" behoefs, utan att efterfragan blir "ycket "inskad! ,e ublikens foer"oegna klasser dra sig icke foer utgifter i fraga o" ly+J och fint siden, fint linne, fina s etsar, finaste yllevaror, fina viner och skotsk whisky och engelskt oel raeknas till vara ly+artiklar! =aegg "aerke till att denna olitik skall icke laengre foerst och frae"st fullfoeljas foer tullskydd, utan endast foer inko"st! Aefven o" rotektionis" so" en olitisk atgaerd afskaffades, aer det troligt att sadana artiklar skulle bli beskattade??"assorna skulle fordra det! #et aer ett stort "isstag att tro, att det aer de fa och icke de "anga, so" yrka a tull a i" orterade ly+artiklar! Gin asikt aer att sadana

tullar icke bli afskaffade i var tid! #et aer det "est o ulaera saettet att skaffa landet inko"ster! #et aer en ny foereteelse ino" handeln "ellan nationerna, hvilken icke boer foerbigas! #et kan tagas foer afgjordt att ra"ateriel i lyckligt lottade delar af vaerlden nu hafva u natt foer"agan att draga till sig ka ital och skicklighet, sa att de so" regel kunna bearbetas a latsen! #e olika folkslagen utveckla oefverraskande duglighet! %ndiens fattiga "aen och kvinnor, Ge+ikos eoner och A"erikas negrer aegna sig "ed fra"gang at fabriksverksa"het! =ikasa kineser och ja aner! Britannien och )oerenta staterna foerse de" "ed hufvud"aen foer de olika foeretagen, och foer skoetandet af de auto"atiska "askinerna fordras ingen ut raeglad skicklighet hos arbetaren! *i kunna vaenta stora foeraendringar af denna o"staendighet! #et tillko""er Britannien, laenge den foernae"sta och en gang enda fabriksidkande nationen af betydelse, och aefven )oerenta staterna att a alla o"raden soeka na det hoegsta ino" industrien! )oeraendringar, so" naer"a sig revolution, kunna u sta af denna orsak! -ir Tho"as -utherland talade nyligen till sina bolags"aen o" antagligheten af att bestaella angske i fjaerran oestern! Gen jag tror aenda att han foerst foersoeker att fa de" i Britannien eller A"erika ??det aer langt att ro a aenda till fjaerran oestern! )astaen det ser ut so" o" nationerna "er och "er soeka att sjaelfva fylla sina foernae"sta behof, sa tror jag dock, att oekningen af befolkning och rikedo", so" ska ar nya behof och utvidgar o"radet foer de redan befintliga, icke endast haller varuutbytet "ellan nationerna kvar a dess nuvarande stand unkt, utan aefven oekar det i viss "an! Hur obetydlig aer icke handeln a utlandet, aefven i baesta fall, "ot den inhe"ska1 >aktadt )oerenta staterna foerra aret D.E//F e+ orterade fabriksvaror foer attio "illioner und D;44,444,444 dollarsF var det icke fullt futtiga fe" rocent af total riset a dess fabrikstillverkning, oefver .,E44 "illioner! Gan behoefver icke frukta, att vaerldens behof skola "inskas??Britanniens enda o"sorg aer att bli det land, so" baest kan fylla de"! -a sta foer naervarande de engelsk?a"erikanska handelsfoerhallandena! % dessa tider af sekteris" och artis littring synes det vara af ytterlig vikt, att en sa""anslutning af intelligenta "aen i hvarje centru",??daer hvarken rang, rikedo", arti eller trosbekaennelse kunna utgoera hinder foer "edle"ska ??uteslutande arbetade foer sitt lands fred och vaelfaerd, "ed utstraeckt blick aefven till alla laenders alla folk, ett broderska , so" ser det egna baesta i det ge"ensa""a baesta! #essa "aen dela icke den vanliga olitikerns tranga u fattning, so" i kriget "ot andra land ser en foerdel foer sitt eget och, fruktar jag, ser aennu klarare sin egen o ularitet! )oer handelsnationer, sadana so" -torbritannien och var unga re ublik??hvilken nu boerjar dela vaerldshandeln "ed "oderlandet??finnes ingen grad af fra"gang i nagon del af vaerlden, hvari de icke aega andel! Hela vaerlden star i skuld till de nationer, so" i stoerre "an fylla deras behof! #aerfoer aer Britanniens och A"erikas stoersta intresse2 fred! #aerfoer aer det ocksa en klok olitik att u ehalla fred, ett allvarligt olitiskt "issgre att rubba den, enaer vi icke kunna foerstoera en annan nations vaelfaerd utan att skada var egen! En skenbart tillfaellig vinst af andras ofaerd aer verkligen foerlust till sist! #etta aer kanske att se allt foer langt in i fra"tiden, "en steg, so" leda dit, boera tagas redan i vara dagar! )oersta steget ligger i att lae"na foerestaellningen, att handeln foeljer flagganJ verkliga foerhallandet aer att handeln foeljer, dit s aret till den baesta foerdelen leder! Handeln res ekterar inga flaggorJ det lojala Banada koe er sina $Anion @acks$ i :ew

&ork! Banadas handel a re ubliken aer tre ganger sa stor so" a England och stoerre aen "ed alla andra nationer tillsa""ans! )oergaefves soeker nagon nation olitiskt eller no"inellt herravaelde a frae""ande o"rade "ed afsikt att vinna fortfarande affaersfoer"aner under frihandel och lika lagar foer alla! #en foersaekrar sig o" och fasthaller endast den "arknad den kan baest fylla! Att offra "illioner i enningar och tusentals "aenniskolif foer att erhalla olitiskt oefvervaelde i ett nytt lando"rade kan ibland vara noedvaendigt i olitiskt syfte, "en aldrig i handelsintressen! *i skola ha ko""it ett steg fra"at, naer det oe et foerkunnas att olitisk eroefring icke aer noedvaendig foer att eroefra ett nytt lando"rades handel! #enna sanning behoefver A"erika laera sig a nytt, da hon foersoeker att fa olitisk "akt oefver )ili inerna! #e britiska och a"erikanska intressena aero skyddade, naer sa""a lagar gaella foer alla nationer! Bada laendernas intressen roerande utlaendsk handel ha blifvit desa""a och borde leda till sa""a olitik2 >e en doerr och )red??tillatelse foer alla nationer, alla folk att foelja egna utvecklingslagar i fullko"lig frihet! *i ha nyligen haft "anga bevis a sanningen af det ga"la astaendet, att $blod aer tjockare aen vatten$, betydligt "ycket tjockare, so" jag tror, "ellan "edle""arna af var egen ras! % den nu fra"traedande dragningen till hvarandra "ellan alla engelsktalande??och allt hvad detta innebaer??se vi gryningen till en ny kaensla??ras atriotis"J en kaensla af stolthet och haengifvenhet, so" den ena halfvan af rasen ger at $Anion @ack$ och den andra a $-tars and -tri es$??den andra af de tva flaggor, so" ge"ensa"t svaja oefver alla engelsktalande, ty intet sa"fund, hvari vart tungo"al talas, e+isterar utan att lyda under en af dessa sy"boler! -ilfverkanten a de "oerka krigs"oln, hvilka tyvaerr nu svaefva oefver de bada grenarna af rasen, aer att krigets utgang skall aennu fastare sa""anbinda de bada nationerna! *i kunna saekert, jag tror fullko"ligt saekert, antaga att "ellan de tva nationerna, hvilka aero ett folk, ingen skiljaktig "ening nagonsin kan u sta, so" icke kan afgoeras i vaenska , eller att nagon regering i nagotdera landet skulle vara nog stark eller illasinnad att "otsaetta sig folkens oenskan, att deras tvistigheter icke "a afgoeras "ed svaerdets bittra skiljedo"! #en dagen aer foerbi, da engelsktalande "aen skola u "anas att doeda hvarandra a slagfaeltet! -olen ko""er aldrig "er att lysa oefver ett sadant skades el! *i ha hunnit foerbi detta stadiu" och vaendt o" bladen foer alltid i denna fasavaeckande historia! Hur skall fra"tiden gestalta sig under inflytandet af denna nya "akt ??ras atriotis"en, so" nu dagas foer ossM *ar egen ras isynnerhet har anlag foer den sjukdo", so" kallas laudhunger! -torbritanniens roeda flagga foerkunnar sitt oefvervaelde oefverallt i vaerlden! *i ha utstraeckt vart o"rade tre tusen "il fran Atlantens straender till -tilla hafvets, fran -2t =awrence till Ge+ikogolfen och, aenda icke noejda, fruktar jag, att vi foelja Englands farliga e+e" el och annektera utlaendskt o"rade! -anningen aer att vi alltfoer troget foeljt -kriftens ord, so" saeger oss, att de sakt"odiga skola besitta jordenJ och hvilket, enligt var hu"orist, Gark Twain, foerklarade alltsa""ans??var ras aer sa sakt"odig! % alla haendelser synas vi ha skyndat oss u taecka, att det sanna och enda saekra beviset a jordens raetta besittningstagare var ??att de talade engelska! #enna utvidgningse ok "aste snart ga oefver! #et aer utvecklingens lag, att hvarje land skall, o" det kan, styra sig sjaelft! -a goer BanadaJ Australien haller a att foervaerfva sig sjaelfstaendighet, och bada ha sina egna tulltariffer till och "ed "ot Englands rodukter! -yda"erikas sjutton re ubliker, so" nyligen lydt under - anien, aero alla oberoende under egen styrelse! #et aer endast under

utvecklings erioder so" aflaegsna "akter kunna styra och behaerska ett folk, "en under denna tid unkt kunna regeringens atgaerder vara af sa vaelsignelsebringande art, att aefven sedan det nya sa"haellet sjaelft oefvertagit ledningen af sina angelaegenheter, blir bandet "ellan "oder och barn icke endast oslitet, utan starkare aen nagonsin foerut! Banada och Australien lae"na starka bevis haer a! Geno" den visa, vaelvilliga, fredliga och till"oetesgaende olitik, so" foeljts, har ino" riket ska ats en ras atriotis", so" hvilar a "oralisk styrka, den "aektigaste af alla, so" hvilar icke a lag, utan a kaerlek! Britanniens fra"gang i sin kolonial olitik aer en af de stoersta triu"fer en nation nagonsin vunnit, kanske den allra stoersta! Endast fredliga och icke krigiska "edel kunde ha astadko""it denna seger, langt "era aerofull aen en eroefring geno" valds"akt och langt varaktigare, hvilket fra"tiden ko""er att visa! -torbritanniens flagga svajar oefver Banada och Australien! Geno" folkets oenskan aero de en del af det fast foerenade hela, och nu aer fragan o" denna rassa""anslutning skall stanna ino" britiska riket eller slutligen utvecklas till ett foerbundsrad foer hela rasen, ledande de internationella angelaegenheterna, innefattande vaerldsfreden och latande hvarje saerskildt land skoeta sig sjaelft under egen regering, antingen det oenskar en kroent eller okroent re ublik! @ag beskylles foer att en gang, och det var icke sa laengesedan, ha s att, att var engelsktalande ras skulle en dag ater vara foerenad! Haer aer ett lae" ligt faelt foer var Handelska""are att odla, ty det ligger i riktningen2 frid a jorden och "aenniskorna en god vilja! )oer det naervarande kunna de at"instone bruka sitt inflytande foer att staerka det vaenliga foerhallandet och naer"andet "ellan de tva grenarna! @ag har gloe"t att nae"na ett af de baesta, kanske det allra baesta, resultatet af var tillfaelliga tull olitik! #et har tillfoert oss "anga britiska yrkesidkare foer att u saetta industriella foeretag och salunda utveckla vara tillgangar??Clark och Coats fran Paisley, #olan fran &orkshire, -anderson fran -heffield och sist, "en ingalunda "inst, en stor skatt fran Halifa+! Hve" kunde begaera att vi skulle oefvergifva var tanke a rotektionis", o" vi lyckades fanga sadana so" )irth! *i utlae"na de" icke "ot en konungs loesenJ vi behoefva sa "anga vi kunna fa af Halifa+kvaliteten! :aerhelst vara tariffer assa, "a alla taga en grundlig hae"nd, ko""a hit oefver och glaedja sig at frihandeln i Anionens fyrtiofe" nationer! ,e ubliken u "anar de" att ko""a, alla so" en! #en har hoegsta tull a i" orterade aedelstenar och dyrbarheter, "en dessa ovaerderliga skatter ga tullfria! #et aer icke endast foer sin industriella skicklighet de skulle bli vaerderade, utan so" laenkar, hvilka binda sa""an det ga"la och det nya landet, "odern och barnet! :agra af fir"ans yngre "edle""ar bli bofasta ibland oss, deras barn gifta sig "ed a"erikanare, eller, o" de besoeka det ga"la he""et, inga de foerbindelser daer, och den riktige engelsk?a"erikanen aer resultatet! #enne visar sig kanske vara den nye "annen, hvilken aeger bada rasernas foertjaenster och styrka och ingenderas fel och svaghet och so" i alla haendelser, det kunna vi vara foervissade o", skall vara den frae"ste laerjungen i ras atriotis" och arbeta foer att det ge"ensa""a "edborgarska ets dag skall u ga ino" var ras vidtfa"nande graenser! KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK $BA-%:E--$ DAr ett foeredrag vid Cornell Aniversity, .. @an! .E/5F

$Business$ aer ett o"fattande ord och aer i sin urs rungliga betydelse uttrycket foer hela skalan af "aenniskors straefvanden! -a""a egenska er, saso" skoetsa"het, energi, koncentrering och intelligens, vinna fra"gang i alla grenar af $business$, fran "edicin till "anufakturvaror! $Business$ aer ett o"fattande ord och aer i sin urs rungliga betydelse uttrycket foer hela skalan af "aenniskors straefvanden! Praestens $business$ aer att redika, laekarens att bota sjuka, skaldens att skrifva vers, universitets rofessorns att undervisa och de studerandes $business$ aer, skulle "an kunna tro, af den ofantliga u "aerksa"het so" aegnas daerat, att s ela fotboll! @ag ae"nar icke tala o" $business$ i denna vidstraeckta betydelse, utan foeretraedesvis foelja definitionen i $Century #ictionary$2 $Gerkantila och yrkes"aessiga foeretag af hvarjehanda slagJ sysselsaettning, so" fordrar kunska i bokfoering och finansiella "etoderJ bedrifvande af handel sa"t enningtransaktioner af alla slag$! Belysningen, so" foeljer, aer betecknande och definierar klart denna u fattning af $business$! #en lyder a detta saett2 $#et foereko""er saellan, att ersoner "ed boejelse foer studier foervaerfva nagot anseende foer kunska i business$! Gen vi "aste ga aennu ett steg laengre foer att "era tydligt foerklara hvad $business$ aer, sa so" jag ser saken! Aer en afloenad jaernvaegs resident eller bankdirektoer eller en afloenad tjaenste"an af hvad slag so" helst en $business"an$M -traengt taget, icke! )oer att en erson skall vara i $business$ "aste han vara at"instone delaegare i det foeretag han leder och aegnar sitt intresse at sa"t foer sina inko"ster vara hufvudsakligen beroende af foeretagets fra"gang och icke bara af sin afloening! #enna syn unkt utesluter hela den afloenade klassen! %nga af dessa aero nu $business"en$, "en "anga af de" hafva varit det och varit det "ed fra"gang! #en, so" aer en verklig affaers"an, kastar sig i och slungas o"kring a affaerslifvets vagor, utan lifraeddningsboj i ske nad af afloening??han riskerar allt! *A= A) =E):A#-BA:A )oer"oegenhet kan icke erhallas geno" afloening, hur hoeg denna aen aer, och affaers"annen straefvar efter foer"oegenhet! >" han aer klok, sa laegger han alla sina aegg i en och sa""a korg och tar sedan vael vara a denna korg! Goer han affaerer i kaffe, sa aegnar han sin u "aerksa"het at kaffeJ goer han affaerer i socker, sa aegnar han sig at socker och later kaffet vara??han blandar inte iho de", uto" naer han dricker sin ko kaffe "ed socker i! >" han graefver kol och saeljer de", sa aegnar han sin u "aerksa"het at $svarta dia"anter$J o" han aeger och saeljer ske , sa aegnar han sig at ske sfart, och han u hoer att foersaekra sina egna ske , sa snart so" han har ka ital att undvara och kan tala foerlusten af ett utan risk af ruinJ o" han tillverkar stal, sa haller han fast vid stal och haller sig a langt afstand fran ko arJ o" han bearbetar jaern"al", sa haller han fast daervid och bryr sig icke o" annat slags grufdrift, allra"inst silfver och guld! #etta aer daerfoer, att en "an kan grundligt skoeta endast en affaer, och endast en duglig "an kan goera det! @ag har aennu aldrig traeffat a en "aenniska, so" fullt foerstod tva olika slags $business$J ni kan lika laett traeffa a nagon, so" taenker a tva s rak sa"tidigt!

Anderafdelning och s ecialitet aer dagens loesen! H*A,@E GA: % -%TT &,BE E==E, -%: -PEC%A=%TET @ag har fra"foer "ig "anga re resentanter foer alla slags studerande! >" jag kunde se in i edra hjaertan, sa skulle jag finna "anga skiftande for"er af aerelystnadJ de flesta soekande ut"aerkelse i nagot af de laerda yrkena! :agra vilja bli jurister, andra raester, laekare, arkitekter, elektrici, ingenioerer, laerare, och hvar och en staeller u foer sig ett "oenster, ett hedradt na"n, so" intagit foersta latsen i nagot af dessa yrken! #e blifvande juristerna fra"foer "ig skulle vilja taefla "ed forntidens Garshall och -tory eller nutidens Carter och ChoateJ raesten ville vara en Brooks eller en *an #ykeJ laekaren en @aneway eller en Gar"anyJ redaktoeren ville vara en #anaJ arkitekten en ,ichardson, och naer han natt sin aerelystnads "al, sa skulle han vara noejd! At"instone tror han det nu! Ged dessa klasser har jag egentligen icke nagot so" helst att goera i dag, daerfoer att alla dessa aero yrkesentusiaster! Gen naer hufvudegenska erna foer att lyckas i de laerda yrkena aero de sa""a, so" betinga fra"gang ino" affaerslifvet, kan "ycket af hvad jag har att saega tillae" as a er alla! %bland er finnas sadana, so" skulle vilja segla a det ovissa haf, so" kallas $business$, och arbeta foer att foertjaena engar, stor foer"oegenhet och till slut bli "illionaerer! Gen jag aer oefvertygad o" att, o" ocksa detta aer frae"st i edra tankar, sa aer det icke allt ni straefvar efter a affaersbananJ ni kaenner att daer gifvas tillfaellen att visa duglighet, foeretagsa"het, energi, o"doe"e och alla de baesta dragen hos "aenniskonaturen, sa"t aefven att affaers"aen "ycket gagna det sa"haelle, de lefva i! @ag vill foersoeka att s rida litet ljus oefver vaegen till fra"gang, att eka a kli orna och skaeren i det foerraediska hafvet och ge nagra vinkar o" saettet att styra ert ske eller ro ert noetskal och o" det hastiga eller det langsa""a artaget vinner i laengden! -TA,TE: % =%)*ET =at oss da boerja "ed boerjan! Aer nagon af de blifvande affaers"aennen haer fra"foer "ig, da han foer sig ut"alar fra"tiden, noejd "ed att se sig hela sitt lif arbetande foer en bestae"d afloeningM %cke en enda, det aer jag saeker a! Haer har ni skiljegraensen "ellan affaer och icke?affaerJ den ene aer husbonde och beror af foertjaensten, den andre tjaenare och beror af sin loen! :aturligtvis far ni alla boerja so" afloenade tjaenare, "en alla fa icke sluta daer! :i har litet svart foer att ko""a i gang, "ycket svart i all"aenhet, "en haer goer sig undantagsstudenten gaellande! )oer hono" finns ingen svarighetJ han har vunnit sina laerares u "aerksa"het, och de kaenna en "aengd affaers"aen! Han har fatt re"iu", han aer den foerste i klassen, han har visat ovanlig foer"aga, grundad a karaktaersdrag, so" ko""a att goera sig gaellande i taeflingen! Han har bevisat sig aega aktning foer sig sjaelf, har ofoervitliga vanor, godt foerstand, ordningssinne, outtroettlig flit, och hans lediga tid anvaendes till soekande efter kunska , hvari han finner sin hoegsta glaedje! Aennu en viktig sak2 hans finanser aero alltid i godt skick, han lefver straengt a sina inko"ster och sist, "en icke "inst, han har visat, att han finner glaedje i sitt arbete! #essuto" har han vanligen en kraftig

garanti foer fra"tida flit och gagnande aerelystnad??han aer icke belastad "ed rikedo"! #et aer noedvaendigt, att han sjaelf banar sig vaeg i lifvet! Han aer icke "illionaer, han bara ae"nar bli det! Han har ingen rik far eller??det so" aer aennu farligare??en rik "or, so" kan och vill understoedja hono" i laettja, i fall han skulle "isslyckasJ han har ingen lifraeddningsboj, han "aste si""a eller ga till botten! %nnan denne unge "an lae"nar universitetet, aer han en be"aerkt "an! Ger aen en bred vaeg star hono" oe en! #oerren oe nas, innan han behoefver knacka, han vaentas af den insiktsfulle arbetsgifvaren! %cke hans rofessors skrifna betyg??ty betyg "aste vanligen laesas och laesas "ellan raderna??utan ett ord eller tva sagda till affaers"annen, so" alltid aer a utkik efter unga undantagsstuderande, har tillfoersaekrat den unge "annen allt hvad en ung "an behoefver??en boerjan! #et oskattbaraste foervaerf, so" en arbetsgifvare kan vinna at sin affaer aer undantagsynglingen??ingen affaersu goerelse aer sa gifvande so" denna! #et aer naturligtvis oaendligt "ycket svarare foer geno"snittsstuderandenJ han behoefver vanligen soeka efter sysselsaettning, "en slutligen finner aefven han en boerjan! AT*AEGA, T%== ),AGGA:G #et aer undantagsstudentens bana, so" belyser vaegen till fra"gang! *i behoefva icke alls beky"ra oss o" hono", han aer $all right$! Han har blifvit kastad i sjoen, "en han behoefver ingen lifboj, han behoefver icke kle"as "ed, han kan si""aJ han aer icke foedd foer att bli draenkt, och ni ser hur han ar efter ar trotsigt "oeter vagorna, tills han aer i s etsen foer ett stort $business$! Hans boerjan var naturligtvis icke i s etsen, utan vid foten??lyckligtvisJ daerfoer har hans fra"atskridande alltid skett u at! >" han boerjat u ifran, skulle han icke haft tillfaelle att straefva hoegre! #et betyder icke "ycket hur han boerjar, ty han aeger egenska er ino" sig, hvilka "ed saekerhet skola astadko""a ett visst resultat, hvart han aen ko""it! Han fortfar a en "ycket liten loen, utraettar s"asysslor, "ycket obetydligare aen han vet sig kunna utfoera, "en han utfoer de" "ed yttersta noggrannhet! Gen sa en vacker dag intraeffar nagot, so" adrager hono" hans naer"aste foer"ans u "aerksa"het! Han har nagot att invaenda "ot ett foerslag och tror att det kan foerbaettras, eller han erbjuder sig att bitraeda i en annan afdelning aen sin egenJ eller han stannar en dag senare aen vanligt vid sitt arbete eller ko""er tidigare en "orgon, daerfoer att det var nagot, so" skulle goeras naesta "orgon, och hvilket han foer saekerhets skull ville saetta sig in i i god tid! Hans rinci al har kanske aefven varit litet orolig oefver sa""a sak och ko""it tidigt till latsen! Han traeffar a den unge "annen, so" visar att han icke endast utfoer sitt afloenta arbete, utan aefven taenker a affaerens fra"gang! #et kan ocksa haenda, att rinci alen en dag foereslar en viss atgaerd roerande en af kundernas kontoJ det aligger kanske den unge "annen att skoeta denna gren af bokfoeringen??en "ycket viktig gren! Princi alen oenskar sto a denna kredit, hvilket "ahaenda skulle vara till olaegenhet foer kunden! #en unge "annen kaenner kunden, har ibland besoekt hono" i affaerer, burit u enningar??eller foersoekt att goera det??och invaender blygsa"t, att denne aer en raektig karl, so" "aste vinna fra"gang, so" skoeter sin affaer redbart och klokt och endast behoefver tillfaelligt oefverseende foer att kunna reda sig foertraeffligt! Princi alen har foertroende till den unge "annens o"doe"e och duglighet, tycker kanske att det aer litet djaerft af en kontorist att fra"staella nagot sadant, "en saeger till hono"2 $-koet o" den haer saken, "en assa

a att vi icke foerlora nagot! *i vilja naturligtvis icke skada vara kunder, utan o" vi kunna hjael a "annen utan foer stor risk, sa goera vi det gaerna$! #en unge "annen tar saken o" hand, och foeljden visar, att han hade alldeles raettJ kunden blir en af fir"ans allra baesta kunder, en so" icke utan stor svarighet kunde lockas oefver till en annan! Eller kanske att den vakne unge "annen har gifvit akt a fabrikens foersaekrings oliser och deras foerfallodagJ han ser att denna blifvit foersu""ad??att nagra af foersaekringarna aero foerfallna! #et angar icke hono", han har icke betaldt foer att skoeta o" fir"ans foersaekringarJ i en "ening??den inskraenkta "eningen??aligger denna syssla en annan "an, "en han vagar a eka o"staendigheten och foereslar, att re"ierna skola erlaeggas! Gen??laegg nu "aerke till foerdelen af all"aen laesning och bildning1??denne unge "an har laest tidningar och tidskrifter och laert kaenna flere $affaerskne $, so" ibland bedragit foersaekringstagaren a hans foersaekring, och i sa"band daer"ed har han studerat nya och billiga foersaekrings"etoder! Han foereslar, att den eller den olisen oefverflyttas till ett annat, solidare och aeldre bolag! :i ser, "ina herrar, att var tids affaers"an "aste laesa, ja studera och ga till roten af en hel "aengd saker, sa att han kan undga de falluckor, so" a alla sidor o"gifva en affaer! #en arbetsgifvare, so" icke insag hvad en sadan ung "an, ehuru i en kontorists ans raksloesa staellning, duger till, aer icke vaerd att arbeta hos! A:#,A -TEGET APPAT Antag att den unge "annen aer elektriker eller ingenioer och ko""er fran -ibley, so" aer ett bra staelle att ko""a fran! % det stora fabriksfoeretag, so" aer nog lyckligt att ha foersaekrat sig o" hans duglighet, har han kanske en "ycket ans raksloes befattningJ "en han u taecker att ett ar ang annor icke aero riktigt saekra, att "askinerna eller "otorerna aero byggda a falska "ekaniska rinci er och foerbruka en "aengd braensle, och att anvaendningen af "askinerna aer foerenad "ed risk! Han ser, att entre renoeren fuskat "ed grunden under denJ eller han ko""er ofoer"odadt in i fabriken en natt foer att se, o" allt star bra till, och u taecker att "annen, so" har vakten, icke aer att lita a och att en olycka laett kunnat ske! Han kaenner det vara sin likt att ingri a och raedda fabriken fran undergang! Han goer u en ritning oefver "askineriet och laegger fra" den foer sina rinci aler "ed foerslag att afhjael a bristerna, enligt de nyaste vetenska liga rinci erna, so" han laert sig i -ibley! Arbetsgifvaren aer naturligtvis icke hagad foer utgifter och aer foerargad oefver att hans "askineri icke aer sadant det skulle vara! Gen aefven o" hans vrede tar sig utlo , later han, naer stor"en vael aer oefver, den unge "annen foerklara hvad ett ar tusen dollars nu kunde raedda, och resultatet aer, att -ibley ojken far tillsaegelse att skoeta o" saken och laga att allt blir ordentligt gjordt! #enne unge "ans lycka aer sa godt so" redan gjord! Aefven o" han ville, skulle han icke kunna doelja sitt ljus under skae an, hvilket den blifvande affaers"annen just icke aer vidare benaegen att goera??han aer bara och uteslutande $business$! Han lider icke af tillgjordhet eller falsk blygsa"het! Han foerstar sitt $business$, och han aer fullt "edveten och stolt oefver den o"staendigheten att han foerstar det??det aer en af de "anga foerdelar -ibley gifvit hono"??och han aer besluten, att hans rinci al icke skulle, at"instone i denna sak, veta "indre aen han! :i far aldrig uraktlata att u lysa er arbetsgifvare! Gan kan icke halla en sadan ung "an so" denne tillbakaJ och lat "ig tala o" foer er, att ingen arbetsgifvare vill halla hono" tillbaka! #et finns

aennu en erson, so" aer lika glad oefver att u taecka den unge "annen, so" den unge "annen aer oefver att u taecka sig sjaelf, och denna aer hans arbetsgifvare! Han aer vaerd en "illion, hvarken "er eller "indre, "en det vore naturligtvis icke till hans nytta att fa den, "edan han aennu aer sa ung! Han har nu tagit tva steg u at! )oerst, han har fatt en god boerjan och, foer det andra, han har visat sin rinci al, att han aer "er aen vanligt duglig! $Han har ko""it$, so" frans"aennen saega, och han har ko""it foer att stanna! Hans fot aer a stegen och det beror a hono" sjaelf, hur hoegt han klaettrar! Han aer en af de "ycket fa, so" ko""it oefver troeskeln till hela affaeren! Gen det aer "ycket so" aterstar att goera! #enne unge "an har nit och duglighet, och han har visat att han har den oundgaengliga egenska en ??o"doe"e! >ch han har visat aennu en oundgaenglig egenska ??att hela hans intresse aer i affaeren! Han visar ifran sig de lockande frestelserna, so" o"gifva unga "aen, och koncentrerar sin u "aerksa"het, sin tid och sina krafter a u fyllandet af sin likt "ot sin arbetsgifvare! Alla andra studier, sysselsaettningar och alla noejen undantraengas af $business$, so" haerskar oinskraenkt! Hans afloening stiger, naturligtvis! >" han haendelsevis rakat fa anstaellning hos en arbetsgifvare, so" icke foerstar att u skatta hans foertjaenster sa finns det andra arbetsgifvare, so" funnit, att haer aer den saellsynta foereteelsen??undantagsynglingen??i deras konkurrents tjaenst, och det aer "ycket antagligt att var unge hjaelte ko""er att byta o" rinci al! #et haender icke ofta, "en ibland tvingas en ung "an att goera det! -o" regel aer arbetsgifvaren endast alltfoer tacksa", att en sadan ung "an ko""it till hono", och han aer angelaegen att fa behalla hono"! Gen foertroende aer nagot, so" behoefver lang tid att gro, och det aer en lang vaeg fran hoegt afloenadt bitraede till jae"nlikhet so" delaegare! #E: A)G>E,A:#E ),AGA: =at oss foelja hono" litet laengre! #en unge "annens arbete i fir"ans tjaenst har en dag fra"kallat noedvaendigheten foer hono" att goera ett besoek hos arbetsgifvaren i hans he"! -adana tillfaellen y a sig allt oftare, den unge "annen blir kaend och vaerderad i fa"iljenJ till slut s oerjer rinci alen sig sjaelf, o" han icke nagon dag kunde taga hono" till ko" anjon, och da ko""er fragornas fraga2 $Aer han redbar och dugligM$??=at "ig droeja haer ett oegonblick! Gina herrar, detta aer den afgoerande fragan, hvalfvets slutsten, ty ingen duglighet, hur stor den aen "a vara, aer vaerd nagot utan redbarhet! :aer Burns skildrade -kotlands genius i $*isionen$, ko""o dessa egendo"liga ord hono" i sinnet2 $Hennes oega, aefven da det ut i to""a ry"den sag, lyste klart af tro och heder$! %ntet foerdoeljande, ingen beraekning, ingen s ekulation a att vinna en ofoertjaent foer"an, aldrig en handling, hvars u taeckt skulle bringa er ska"! Affaers"annen soeker allra foerst hos sin ko" anjon $ett redbart sinne$, den, so", aefven foer att tjaena hono", vek en hars"an fran den s"ala vaegen, skulle genast foerlora hans foertroende! Aer han intelligentM Aer han i stand att bilda sig ett korrekt o"doe"e, grundadt a insikt och klarsynt foerutseendeM Anga "aen??ja, ga"la "aen ocksa?? gifta sig foerhastadt, hvilket aer "ycket ofoerstandigt af bade de unga och de ga"la! Gen o" ett ko" anjonska kan "an saega, att det saellan

ingas i foerhastande! #et aer icke en eller tva egenska er, so" afgoera det, utan karaktaeren i sin helhet??tilltalande i "anga afseenden, icke franstoetande i nagot och "ed saerskild duglighet i ett eller tva! *i hoera ofta talas o" huru o"oejligt det i vara dagar aer foer unga "aen att starta nya foeretag, daerfoer att affaerer ske i sa stor skala, att det erforderliga ka italet naer"ar sig "illionen, och salunda aer den unge "annen doe"d till en loentagares lif! #etta aer sant endast i fraga o" de stora kor orationerna, i hvilka "an icke kan bli delaegare utan ka ital! :i kan koe a sa och sa "anga aktier foer sa och sa "anga dollars, och so" de unga "aen jag nu talar till aero fast beslutna att foerr eller senare blifva sina egna herrar, sa tror jag icke att anstaellning i en stor kor oration??daer hoeg afloening aer allt hvad de kunna vaenta??aer lika foerdelaktig foer de" so" hos rivata aegare! Aefven residenterna foer dessa kor orationer aero endast afloenade och saledes icke, i ordets straengaste "ening, affaers"aen! Huru skulle da en ung "an, so" arbetar under de", vara annat aen en loentagare hela sin lifstidM H*A, )%::A- T%==)AE==E:AM Gangen affaer, so" laenge arbetat "ed fra"gang under ko" aniska , foeraendras till bolag, aktierna erbjudas till salu, och laerda herrar, "enloest okunniga i affaerer, och, stundo", s ekulativt anlagda kvinnor sa"t??jag aer ledsen att tala o" det??ofta raester och artister aero foerledda att koe a! All"aenheten koe er affaeren, "en de skulle hafva koe t "annen eller "aennen, so" skoette affaeren! Bo""er ni ihag historien o" TraversM En vaen bad Travers ko""a in och titta a en hund, so" han taenkte koe a foer att raensa sitt konservatoriu" fran rattor! @ust so" hundsaeljaren skulle visa hono", hur ut"aerkt hunden gjorde slut a odjuren, ko" en stor, vaeldig ga""al ratta jagande hunden fra"foer sig! Travers vaen fragade hono"2 ??Hvad skulle du goeraM ??Boe?koe?koe a rattan, svarade Travers! All"aenheten koe er ofta den oriktiga saken! #et skulle vara ett foertraeffligt studiu" foer er att ofta laesa de olika bolagsaffaerernas fondnoteringar! :i skall finna foerteckningen i nagra tidningar! =aegg nu "aerke till aktiernas arivaerde och det ris, foer hvilket ni kan koe a de"! #et kan invaendas att detta arivaerde aer fingeradt ka ital, det aer endast i ganska fa fall det aer saJ i fabriksaffaerer i synnerhet, tror jag, att "otsatsen aer regel! Ba italet re resenterar icke helt och hallet egendo"ens vaerde! Gen det finns "anga bolag, hvilka icke aero bolag, och "anga e+e" el a ko" aniska , foeraendrade till bolag, daer affaeren i sjaelfva verket fortfar so" ko" aniska ! >" vi jae"foera sadana institutioner "ed de stora bolagen, hvilkas aegare aero haer och daer och oefverallt, sa finna vi en an"aerkningsvaerd olikhet! Tag till e+e" el vaerldens stora angbatslinjer! #e ibland er, so" laesa, kaenna nog till att de flesta af dessa lae"na ingen utdelning at aktieaegarna! :agra af de stoersta bolagens aktier ha salts foer halfva, till och "ed foer tredjedelen af vaerdet! #essa aero bolag helt enkelt, "en o" vi se a andra linjer a sa""a haf, so" skoetas af aegare, och foer hvilka vanligen en stor

affaers"an, so" aer dju t intresserad, star i s etsen, sa skola vi finna, att de hvarje ar lae"na stor utdelning och oeka reservfonden "ed betydliga su""or! #et aer skillnaden "ellan individualis" och ko""unis", tilllae" ad a business, och "ellan aegarna, hvilka skoeta sin egen affaer so" ko" anjoner, och ett bolag "ed tusen olika aegare, okunniga o" affaerer! #enna "otsats kan "an finna ino" hvarje affaersgren, i handel, yrkesutoefning, i finanslifvet och i ko""unikationen till lands och vatten! #et aer a sa""a saett "ed banker! Ganga bankinraettningar aegas verkligen af nagra fa affaers"aen! #essa blifva snart de ledande, och deras aktier sta alltid hoegt, i synnerhet o" bankens direktoer aer den stoerste aegaren, saso" fallet aer i de "est fra"staende bankaffaererna! % sadana delaegarska sbolag finnas alla tillfaellen foer den blifvande affaers"annen att blifva aegare, det vill saega delaegare, ty de so" leda sadana foeretag soeka staendigt efter duglighet! *ar icke alltfoer kinkiga??tag e"ot hvad goda "akter erbjuda! Boerja, o" ni noedvaendigt vill, i ett bolag, "en hall alltid blicken faestad a utsikten till en egen affaer! Bo" ihag att hvarje foeretag kan lyckas, daerfoer att det fyller ett saerskildt behof hos all"aenhetenJ det utfoer en noedvaendig syssla, antingen det roducerar en artikel, saeljer den, eller vardar och foervaltar ka italet! #et finns intet slag af $business$, daer icke fra"gang kan ernas! E: A) ),AGGA:GE:- HEG=%GHETE, )ra"gang beror helt enkelt a aerligt arbete, duglighet och koncentration! #et finns alltid lats i to en foer undantags"aennen ino" hvarje yrke! #e behoefva icke straefva efter gunstJ det aer snarare fraga o", hve" so" skall lyckas erhalla deras vaerdefulla hjael ! >ch so" det aer i hvarje yrke, sa aer det i alla affaersgrenar??godt o" lats i to en! Er sak aer bara att ko""a dit! -aettet aer ganska enkelt2 -koet ert $business$ en liten s"ula skickligare aen geno"snitts"annen a ert o"rade! >" ni aer aldrig sa litet oefver geno"snittet, sa aer er fra"gang betryggad, o" denna star i ro ortion till den grad af foer"aga och intresse, so" ni adagalaegger! % en affaer finnas alltid nagra, so" sta naera to en, "en det finns alltid ett oaendligt "ycket stoerre antal nere vid bottnen! >ch skulle ni "isslyckas i att na u , sa skyll icke a stjaernorna, utan a er sjaelfva! #e so" "isslyckas kunna saega, att den eller den ersonen hade stora foerdelar, oedet var hono" bevaget, o"staendigheterna gynnsa""a! #et daer ratet aer icke "ycket vaerdt! En "an faller i "idten af en stroe", so" han foersoeker ho a oefver, och foeres bort af vattnetJ en annan foersoeker detsa""a och landar saekert a andra sidan! Proefva noga dessa bada "aen! :i skall finna, att den so" "isslyckades saknade o"doe"esfoer"agaJ han hade icke beraeknat "edlen att na sitt "alJ han var en ofoerstandig karlJ han hade icke traenat sigJ han kunde icke ho aJ han gjorde det a en slu" ! Han var lik den daer unga da"en, so" a fragan o" hon kunde s ela fiol svarade2 $@ag vet inteJ jag har aldrig foersoekt!$?? #en andre, so" ho ade oefver stroe""en, hade flitigt traenat sigJ han visste ungefaer hur ass langt han kunde ho a! >ch han visste fullko"ligt saekert, att han kunde ho a langt nog foer att na en unkt, hvarifran han kunde vada till stranden eller taga ett nytt ho ! Han visade o"doe"esfoer"aga!

En ung "an, so" gjort sig kaend foer att utfoera hvad han foeresatt sig, skall finna huru hans arbetsfaelt vae+er ar efter ar och huru u gifterna blifva stoerre och stoerre! A andra sidan, den "an, so" "aste erkaenna sitt nederlag och be sina vaenner o" hjael foer att fa boerja a nytt, aer verkligen illa daeran! -tuderande vid vara skolor och universitet voro foerr faerdiga "ed e+a"en redan i ton?aren! #etta ha vi aendrat, och de studerande aero i all"aenhet aeldre, naer de boerja ka" en foer tillvaron, "en de ha naturligtvis laert en hel del "er! -avida den unge universitets"annen icke hufvudsakligast anvaender sin tid foer att inhae"ta kunska i det ae"ne, so" han taenker aegna sitt lif at, sa blir han, o" han gar in i en affaer, undantraengd af yngre "aen, so" boerja i ton?aren, ehuru de sakna universitetsbildning! #etta saeger sig sjaelft! :u aer fragan2 -kall den studerande, so" vistats i teoriernas region, hinna fatt "annen, so" har ett ar ars foers rang a raktikens harda och straengt u fostrande faelt! Att detta aer "oejligt foer den studerande aer ju tydligt och att han i sitt senare lif ko""er att aega bredare vyer, aen den vanlige affaers"annen, so" saknar akade"isk bildning, aer ocksa tydligt, och det aer naturligtvis slutet, so" blir det afgoerandeJ boerjan aer gloe"d och har ingen betydelse! Gen o" den studerande nagonsin skall hinna fatt den, so" foerst startade i taeflingen, sa "aste det vara geno" att aega starkare uthallighetJ hans oefverlaegsna kunska och daer a grundade sundare o"doe"e "aste slutligen foerhjael a hono" till seger i taeflingen! #et aer tre brister, so" vanligen kaenneteckna "annen, so" startar, innan karaktaeren vunnit "anlig fasthet, nae"ligen2 bristen a straeng sjaelfdisci lin, a allvarlig koncentration och a en allt behaerskande aerelystnad! #en unge universitets"annens vanor och den i en affaer anstaellde ynglingens aero hi""elsvidt skillda! #et aer en annan svarighet, so" i de flesta stora affaersfoeretag "oeter den aeldre "annen! #aer rader nae"ligen en straeng civilfoervaltning och befordran utan favoritsyste"! #et staeller sig daerfoer "ycket svart att fa nagon annan anstaellning aen i de laegsta graderna! Gan "aste boerja vid foten, och det aer baest foer alla arter, synnerligast foer den unge studeranden! Andantagsstudenten borde naturligtvis oefvertraeffa undantags?icke?studenten! Han har stoerre bildning, och bildning goer sig alltid gaellande, o" de andra egenska erna aero desa""a! Tag tva "aen "ed lika naturlig begafning och energi, sa""a aerelystnad och ersonliga egendo"ligheter, och den af de tva, so" erhallit den baesta, "est o"fattande och "est lae" liga bildningen, har utan gensaegelse en ofantlig foerdel oefver den andre! A))AE,-GA: >CH -PEBA=A:TE, Alla aekta "ynt hafva blifvit eftera adeJ eftera ningen af $business$ aer s ekulation! En affaers"an ger valuta foer sin inko"st och u fyller en nyttig foer liktelse! Hans tjaenster aero noedvaendiga och ko""a sa"haellet till godoJ dessuto" arbetar han ihaerdigt foer att utveckla landets tillgangar och bidrager salunda till slaektets fra"atskridande! #etta aer aekta "ynt! - ekulation daere"ot aer en arasit a affaers"aennens arbete! #en ska ar ingenting och fyller intet behof! :aer s ekulanten vinner, sa tar han engar utan att lae"na vederlag eller betala daerfoer, och da han foerlorar, tar hans "eds ekulant engarna fran hono"! #et aer

ett rent hasards el "ellan de", foernedrande foer bada! :i kan icke vara en hederlig affaers"an och en s ekulant! Tillvaegagangssaettet och syftet a den ena banan aero olycksbringande foer den andra! %ngen affaers"an kan s ekulera hederligt, ty de so" visat sig ha foertroende foer hono" ha raett att vaenta straengt fasthallande vid affaers"etoder! )ordringsaegaren tar den vanliga affaersrisken, "en vill icke veta af nagon s ekulationsrisk! #et aekta och det foerfalskade ha intet ge"ensa"t! Att nittiofe" rocent af de", so" foer egen raekning boerja ett affaersfoeretag, "isslyckas, later otroligt, och aenda saeger statistiken, att det foerhaller sig sa! Ged siffror kan "an bevisa hvad so" helst, heter det, "en det aer dock ett faktu", att ro ortionen aer "ycket stor! Tro inte att jag vill afskraecka er fran att foersoeka bli era egna herrar och skaffa er en egen affaer, langt daerifran! #essuto" later den blifvande affaers"annen icke afskraecka sig af nagot, so" nagon kan saega! Han aer en sann riddare och saeger "ed )itNja"es2 >" full af faror vaegen aer, dess stoerre lockelser den baer! #en unge "annen, so" foeresatt sig att bli en affaers"an, later icke hindra sig, och icke heller later han sig lockas in a en annan bana ??han skall goera en start och fa roefva sina krafter! Han "aste ga a! Tids nog att besluta sig foer lifslang traeldo" so" blott loentagare, sedan ni foerst roefvat a $business$ och u taeckt, o" ni aer, eller icke aer, en af de lyckligt lottade, so" aega de erforderliga egenska erna! @ag har foersoekt att teckna undantagsakade"ikerns vaeg fran afloening till ko" aniska ! #et aer ingen fantasibildJ ingen enda dag gar foerbi utan foeraendringar ino" fir"an, hvilka hoeja unga "aen till delaegarska J och i hvarenda stad gar ingen foerste @anuari foerbi utan att "edfoera befordringar! $Business$ kraefver ungt, friskt blod foer sin tillvaro! >" nagra af er aero "iss"odiga i denna sak, sa lat "ig beraetta er tva historier ur "in egen erfarenhet, so" bestae"dt skola "untra u er! E: TECB:%:G A, =%)*ET #et finns en stor fabriksaegare, den stoerste i vaerlden i sitt yrke! @ag kaenner hono" "ycket vael, en raektig karl, so" goer heder at sitt $business$! #a han boerjade aldras, insag han, likso" alla kloka "aen, att nytt blod behoefde infoeras i hans affaerJ att "edan det aennu var jae"foerelsevis laett foer hono" att leda det vidstraeckta foeretaget, skulle det vara vaelbetaenkt att soerja foer dess oefverlae"nande i goda haender, naer han dragit sig tillbaka! ,ika "aens soener aerfva saellan lust foer affaerer! @ag kan icke yttra "ig o" huruvida detta aer bra eller illa! Gen da jag ser a "aenniskoslaektet i dess helhet, tror jag det aer bra! >" rika "aens soener hade fattiga "aens soeners tvingande behof och daeraf fra"kallade aerelystnad och foer"aga, skulle det finnas faerre utsikter foer universitetsstnderande aen nu! #et var icke till nagon af sin fa"iljs "edle""ar denne "an vaende sig foer att finna den nya kraften! En ung "an anstaelld i ett bolag hade adragit sig hans u "aerksa"het vid utfoerandet af nagra u drag foer sin fir"a! #en unge "annen hade ofta aerenden till den aeldre affaers"annen! #enne var klok och gick icke hastigt till vaega! Hans duglighet var han snart a det klara "ed, "en det var endast en unkt bland "anga andra! % hvilka foerhallanden lefde

den unge "annen, hurudana voro hans vanor, boejelser och kunska erM Hurudan var hans natur, uto" hvad so" roerde hans verksa"hetM Han fann alla svaren a sina fragor tillfredsstaellande! #en unge "annen, hvars far var doed, underhoell sin "or och en systerJ hans vaenner voro raektiga unga "aen, ett ar af de" nagot aeldre aen hanJ han studeradeJ han var road af laesningJ han hade aedla boejelser! @ag behoefver kna ast saega att han var en ung gentle"an, "ed aktning foer sig sjaelf, den foerkro sligade hedern, ur stand till nagot lagt eller si" eltJ i fa ord, ett "oenster foer en ung "an och, naturligtvis, fattig??det saeger sig sjaelft! #en unge "annen blef eftersaend, och "illionaeren sade hono", att han skulle gaerna vilja anstaella hono" i sin affaer, o" han hade lust att goera ett foersoek! Gillionaeren uttalade oe et sin afsikt att finna en ung affaers"an, so" kunde saetta sig in i foeretaget och "ed tiden befria hono" fran o"sorg! #et u gjordes att han skulle under tva ar ha lats so" bokhallare, underkastad en bokhallares villkor, so" i detta fall voro "ycket straenga, daerfoer att han "aste vara a fabriken nagra "inuter foere sju a "orgonen! Han skulle fa nagot hoegre loen, aen han hade foerut, och o" efter tva ars foerlo ingenting blifvit sagdt a nagondera sidan, var oefverensko""elsen slut, och hvar och en af de" fullko"ligt fri! Han var helt enkelt antagen a foersoek! #en unge "annen foerklarade stolt, att han ville icke ha det annorlunda! Allt gick so" foerut! %nnan de tva aren voro foerflutna, var rinci alen saeker a att han funnit den ytterst saellsynta artikeln2 en ung $business"an$! Huru "anga egenska er innefattas icke i detta ord?? foerst och frae"st o"doe"esfoer"agaJ ty utan o"doe"esfoer"aga ko""er en affaers"an icke langt! Princi alen foerklarade foer den unge "annen, att han var belaten "ed hono", noejd "ed hans arbete och uttryckte sin glaedje oefver att ha funnit hono"! Han hade nu vidtagit anordningar foer att u taga hono" i fir"an! Gen till hans hae nad svarade den unge "annen2 ?? @ag aer "ycket, "ycket tacksa", "en det aer "ig o"oejligt att e"ottaga anbudet! ?? Hvad star aM :i assar "ig! Passar jag inte erM ?? Arsaekta, sir, "en af skael, so" jag icke kan foerklara, vill jag lae"na "in lats o" se+ "anader, da "ina tva ar aero ute, och jag ae"nade just saega u den, sa att ni kan fa den fylld! ?? Hvart ae"nar ni erM ?? @ag reser uto"lands! ?? Har ni tagit nagon anstaellningM ?? :ej, sir! ?? *et ni icke hvart ni ko""er att resaM ?? :ej sir! ?? %cke heller hvad ni skall goeraM ?? :ej sir!

?? @ag har behandlat er vael, och jag tror "ig ha raettighet att fa veta det verkliga skaelet! @ag anser att det aer er likt att saega "ig det! -kaelet tvingades ur den unge "annen! ?? :i har varit alltfoer god "ot "ig! @ag skulle vilja ge "ycket foer att kunna fa stanna hos er! :i till och "ed bjoed "ig till ert he"?? ni har varit borta a resor??ni u "anade "ig att ofta haelsa a och att ledsaga er fru och er dotter till sadana underhallningar, so" de oenskade besoeka??och jag??jag kan inte uthaerda laengre! :avael, "illionaeren u taeckte naturligtvis hvad ni alla redan foerstatt, att det haendt den unge "annen recis detsa""a, so" skulle haendt er under liknande foerhallande??han hade blifvit kaer i dottern! % vart land skulle detta icke ansetts so" en foerbrytelse, och jag tillrader ingen af er att strida "ycket e"ot kaenslan! >" ni hyser verklig kaerlek till nagon, sa bry er icke o" att foere"alet aer dotter till er rinci al och att ni far baera rikedo"ens boerda! Gen i det land, hvaro" jag talar, skulle det hafva ansetts ohederligt af en ung bokhallare att fria till en ung da" utan foeraeldrarnas tillatelse! ?? Har ni talat "ed "in dotter o" edra kaenslor foer henneM lydde fragan! #en unge "annen vaerdigades kna t svara! ?? :aturligtvis icke! ?? Aldrig sagt ett ord, so" kunnat tydas daeratM ?? :aturligtvis icke! ?? :a, sade han, jag ser ingen anledning hvarfoer ni icke skulle goera det! :i aer just den son jag skulle oenska "ig, ifall ni kan vinna "in dotters hjaerta! Gycket egendo"ligt, "en det var dock sa, hade den unga da"en sa""a asikt so" a a??han var en sadan aekta "an, so" hon ville ha! #enne unge "an aer nu en lycklig affaers"an! ,>GA:T%B % $BA-%:E--$ @ag har en annan historia, so" haende i ett annat land! Bada svaerfaederna ha sjaelfva beraettat "ig historierna, och de aero stolta "aen, likso" jag aer stolt oefver deras vaenska ! :i ser att business aer icke endast detta harda rosaiska lif, so" vanligen skildras! #et baer ino" sig ro"antik och kaensla, och ju stoerre ett affaersfoeretag aer, ju fra"gangsrikare och nyttigare, desto "era ro"antik och fantasi traeffar "an a! #e stoersta triu"ferna, till och "ed i affaerer, haerroera fran ro"antik, kaensla och fantasi, i synnerhet ino" en fir"a "ed vaerldsrykte! #en andra historien aer sa lik den foersta, att det aer svart att beraetta den "ed nagon fra"gang! :i gissar er genast till u loesningen, och detaljerna i dessa haendelser betyda ingenting! #et aer so" naer jag beraettade o" slaget vid Bannockburn foer "ina unga brorsoener2 #aer stodo engels"aennen och daer skottarna! ?? Hve" vann, farbrorM skreko alla tre a en gang "ed subli"t foerakt foer detaljer! Gen i detta fall aer det icke fraga o" krig! @ag tar foer afgjordt, att alla foervecklingar loestes geno" fredlig

oefverensko""else! @ag skall icke beraetta historien i hela sin laengd, so" jag gjorde "ed den foeregaendeJ den aer alldeles likadan "ed undantag af att den unge "annen i detta fall var anstaelld a vanligt saett! #en unge "annens tjaenster behoefdes, och han blef anstaelld! -lutligen blef han "illionaerens rivatsekreterare och "ed sa""a olyckliga resultat! Gen i detta fall hade fadern bedt den e+e" lariske och duglige unge "annen att, "edan han var borta, se till hans soener! #etta gaf anledning till besoek a fa"iljens landtstaelle och till lek och idrottsoefningar "ed soenerna! Gin vaen gloe"de att han hade en dotter, och det skulle han inte ha gjort! :aer ni blir icke endast hufvud"aen foer affaersfoeretag, utan ocksa hufvud"aen foer fa"iljer, sa skall ni ko""a ihag detta och inte endast taenka a soenerna! Privatsekreteraren, so" fatt i u drag att halla ett oega a soenerna, hade a ett eller annat saett "issfoerstatt de "untliga instruktionerna och gaf de" ett litet vidstraecktare faelt! #ottern syntes behoefva "esta o"sorgen! Gen laegg "aerke till detta2 #essa bada unga "aen tillvunno sig sina rinci alers foertroende och erkaennande foerst, och blefvo sedan kaera i doettrarna! :i kunna vara fullko"ligt trygga, o" ni taga dessa saker i sa""a ordning! *AE,#ET A) E: A))AE,-BA:A Banske det tillates "ig, utan att jag alltfoer "ycket afviker fran ae"net foer "in te+t, att fra"staella nagra an"aerkningar oefver det inflytande en affaersbana, i jae"foerelse "ed andra yrken, har a "aenniskor! )oerst har jag da gifvit akt a att artistbanan goer folk s"aaktiga och fra"kallar afundsjuka, fafaenga och retlighet, just raka "otsatsen till de egenska er jag traeffat a hos affaers"aen! Gan tycker att "usik, "alning och skul tur borde utoefva ett foeraedlande inflytande a de ersoner, so" dagligen syssla daer"ed! Gen erfarenheten saeger nagot helt annat! Banske aer det daerfoer, att konstnaerernas arbete eller utfoerande aer sa ersonligt, sa i oegonen fallande, sa direkt fra"staeldt foer ubliken, att s"aaktiga kaenslor laett vaeckas till lifJ hvad anledningen aen "a vara, sa tror jag ingen kan asta "otsatsen, da jag saeger att konstnaerer ofta bli foerdo"sfulla och trangsinta! Gen foersta, att jag talar endast o" klasser och o" all"aenna intryckJ oefverallt traeffa vi a undantag, hvilka goera geno"snittet aennu "indre tillfredsstaellande! Hvad de sa kallade laerda yrkena angar, sa iakttaga vi en ganska "aerkbar skillnad a den verkan de olika facken fra"bringa! %no" den raesterliga klassen "aerkes detta icke sa "ycket i var tid, daerfoer att de ledande a detta viktiga o"rade tillata sig vidstraecktare vyer aen foerr och befatta sig "indre "ed bekaennelser och dog"er och "era "ed de yttringar af synd och felaktigheter, so" vidlada det "aenskliga lifvet i alla dess skiftande foereteelser! #etta vidgar sinnet! #et har fra"hallits, att juridiken goer foerstandet redigt, "en trangt, och att jurister saellan ha stigit till hoegre chefs latser "ed "akt oefver sina "ed"aenniskor! #etta innebaer icke att "aen, so" studera lagfarenhet, bli "indre dugliga lagstiftare eller stats"aen och ledare! >" sa vore foerhallandet, skulle vart land, fra"foer alla andra, vara illa daeran, e"edan vi styras af jurister! Gen de "est ryktbara a"erikanare, so" varit stora "aen, voro icke stora lagkarlarJ det vill saega, att de saellan intagit nagon rang lats ino"

yrket, "en de ha begagnat sig af den oskattbara foerdelen, so" lagstudiu" foerlaenar en stats"an, och utvecklats utoefver yrkets graenser! #et saeges att den store lagkarlen och den store do"aren "aste befatta sig "ed redan faststaellda regler och foereskrifterJ lagkarlen foeljer foereskrifter, "en haerskaren oefver "aenniskor utfaerdar foereskrifter! B>EPGAE: >CH *ETE:-BAP-GAE: #et foerefaller, so" o" alla laerda yrken hade en viss benaegenhet att goera sina utoefvares sinnen rediga, "en tranga! Hvad so" foerst erfordras a affaersbanan, aer att affaers"annen skall kunna befatta sig "ed en staendigt vae+lande "angfald af fragor! Han "aste aega en o"fattande o"doe"esfoer"aga, grundad a "angsidigt vetande! #et aer icke tillraeckligt foer var tids store koe "an och affaers"an, att han kaenner sitt eget land vael, dess fysiska foerhallanden, dess resurser, statistik, arsvae+t, farleder, finanser, "ed ett ord, alla foerhallanden, so" roera icke endast det naervarande, utan so" gifva hono" data, af hvilka han "ed nagorlunda saekerhet kan beraekna fra"tiden! Boe "annen, hvars verksa"het straecker sig till olika laender, "aste kaenna till aefven dessa och likasa det viktigaste, so" roer de"! Hans syn unkt far vara vid so" vaerldenJ intet af vikt kan haenda, so" icke har inflytande a hans verksa"het2 olitiska foervecklingar i Bonstantino elJ kolerasy" to" i >esternJ "onsun i %ndienJ guldtillgangen i Cri le CreekJ foereko"st af Coloradoskalbaggen eller en fallen "inistaerJ krigsfaraJ sannolikheten af skiljedo" i koloniala tvistefragor??intet kan haenda i nagon del af vaerlden, so" han icke behoefver taenka oefver! Han "aste aega en af de "est saellsynta egenska er2 foer"agan att raett bedoe"a "aenniskor! Han anvaender ofta tusentals ersoner och boer veta hur han skall kunna fra"kalla det baesta hos de olika karaktaerernaJ han "aste aega organisationsfoer"aga ??en annan saellsynt gafvaJ han "aste hafva handlingsfoer"aga, "aste kunna besluta sig hastigt och klokt! #essa saellsynta egenska er aero icke sa absolut noedvaendiga foer s ecialisten i nagot yrke eller ae"bete! Boe "annen foeljer en bana, so" icke endast skaer er hans foerstand, utan utvecklar alla hans sjaelsfoer"oegenheterJ i "otsats till andra banor leder den icke till fackkunska eller ensidighet, utan utvecklar o"doe"esfoer"agan och handlingskraften! %ngen vetenska lig verksa"het o"fattar sa "anga roble", ingen annan kraefver en sa vidstraeckt syn unkt a foerhallanden i all"aenhet! #aerfoer tror jag att det "ed fullt skael kan saegas o" affaersbanan, att den "aste vidga och utveckla sina anhaengares intellektuella krafter! A andra sidan aer den laerda banan oaendligt "ycket aedlare a ett saett2 den har icke till hufvudaenda"al att foertjaena engar och aer fri fran den stoersta faran a affaersbanan, hvilken i en betydelse aer den sorgligaste af alla banor, nae"ligen o" den betraedes a oraett saett! Att foertjaena engar aer utan tvifvel bevekelsegrunden foer de flesta unga "aen, so" aegna sig daerat! @ag tror att o" ni vill roefva edra hjaertan, sa skall ni finna att jag talar sant! Gen o" detta aer den foersta, sa skulle det icke vara den sista bevekelsegrunden! En "aenniska kan goera stor nytta geno" att utveckla sitt lands tillgangarJ geno" att skaffa sysselsaettning at tusendenJ geno" att foerbaettra u finningar, so" visa sig vara till slaektets vaelsignelse

och foerhjael a det fra"at! #en fra"gangsrike affaers"annen hoejer sig snart oefver blotta oenskan att foertjaena engar so" huf vudaenda"alet foer sina straefvandenJ denna aer undantraengd af tanken a den nytta han kan goera ino" sin verksa"hetskrets! Boe "annen finner snart sin stoersta glaedje i utstraeckningen af sina internationella affaersfoerbindelser ??i sina ske , so" befara alla haf! )abrikanten finner sitt stoersta intresse och sin stoersta beloening i sina bitraeden, sina fabriker, sina "askiner, i foerbaettringar och nya arbets"etoder! #en vinst de fa u skattas icke sa "ycket foer enningens egen skull, utan "era so" ett tecken a fra"gang! $Business$ har sin ro"antiska savael so" sin rosaiska sida! #en unge "annen, so" boerjar i en bankaffaer och befattar sig "ed ka ital laceringar a hundra olika saett??i jaernvaegsobligationer, i foerlagslan till koe "aen och yrkesutoefvare foer att hjael a de" utfoera sina underverk??finner snart att $business$ innehaller ro"antik och lae"nar ett obegraensadt s elru" foer fantasien! Hans inflytande kan goera sig gaellande i hela vida vaerlden! Ett enkelt bref af hans hand kan foera den resande till jordens aflaegsnaste vra! Han kan aefven vara sitt fosterland till tjaenst i en kris, so" ,ichard Gorris, den fra"staende koe "annen i )iladelfia, hvilken ko" general (ashington till hjael vid revolutionen, eller, saso" i var tid, vara bankirer, hvilka vid flera kritiska tillfaellen bistraeckt regeringen "ed sitt guld foer att afvaenda en oefverhaengande olycka! #E: >E)*E,*A::A )>E,#>GE: G>T HA:#E= >CH %:#A-T,% >" den unge "annen icke finner ro"antik i $business$, sa ligger felet icke hos $business$, utan hos den unge "annen! Taenk bara a allt det underbara, det "ystiska, so" aer foerkni adt "ed utvecklingen af den "est andliga af alla "akter??elektriciteten??"ed sin okaenda, kanske oanade kraft! #en unge "an "aste vara "ycket troeg och rosaisk, so" icke efter att a ett eller annat saett haft att goera "ed elektricitet kaenner sig lyftad fran hvardagligheten till det he"lighetsfullas region! $Business$ aer icke bara dollarsJ de aero endast skalet??kaernan ligger ini och ko""er affaers"annen till godo senare, naer hans hoegre egenska er, hvilka staendigt akallas, hunnit utvecklas och "ogna! Ander "ilitaris"ens och den raa styrkans oefvervaelde radde stort foerakt foer "annen, so" utoefvade ett yrke! Huru fullstaendigt har icke detta aendrats1 Gen denna kaensla har icke ga"la anor, ty o" vi blicka laengre tillbaka, sa finna vi att de aeldsta fa"iljer i vaerlden voro icke sa stolta oefver nagot so" oefver den roll de s elade i $business$! Allsaecken och skutan finnas aennu i deras va enskoeldar! #en foer naervarande "est inflytelserike stats"annen i England aer haertigen af #evonshire, daerfoer att han har bada artiernas foertroende! Han aer direktoer i Barrow -teel Co" any! Af leda"oeterna i det nuvarande konservativa kabinettet inneha se+tiofyra direktoers oster i olika handels?, fabriks? och grufbolag! :u foer tiden aer det icke i -torbritannien tal o" att halla sig utanfoer handel och industri, utan tvaerto" att fa tilltraede dit! )ranska re ublikens resident, so" haft en sa "aerkvaerdig karriaer, har hela sitt lif varit en affaers"an! #en foerra kaenslan af "otvilja har alldeles foersvunnit! :i "inns att foerre kejsaren af Tyskland ville goera sin vaen, stalfabrikanten Bru , till furste, "en denne $business"an$ var alltfoer stolt oefver sina fabriker och var sin faders vaerdige son och bad kejsaren o" ursaekt, foer att han icke ville degraderas fran sin

rang so" $-talkung$! Herr Bru s son, so" nu bestigit sin faders tron, skulle helt saekert svara a sa""a saett! :u aer han "onark, alldeles so" kejsaren och, efter hvad jag kaenner o" unge kung Bru , lika stolt oefver sin staellning! #en ga"la foerdo"en "ot affaersverksa"het har foersvunnit fran de starkaste balverken i Euro a! )oeraendringen har u statt daeraf, att affaersverksa"heten blifvit foeraendrad! % forna dagar utfoerdes hvarje saerskild arbetsgren i "oejligast "insta skala, och s"a sysslor i s"a affaerer alstra s"a "aenniskor! #essuto" "aste hvarje "an aegna sig at detaljer, och i sjaelfva verket bedref hvar och en yrke och handel a egen hand! >rganisationsfoer"aga, foeretagsa"het, vida vyer och handlingskraft hade intet s elru"! % var tid sker $business$ ino" alla grenar a en sa gigantisk skala, att delaegare i ett stort affaersfoeretag aero haerskare oefver ett helt litet rike! En arbetschef kan ha flere "aen i sin industriella ar"e, aen de tyska s"akungarna hade under sina fanor! #et sades fordo", att tva ersoner "ed sa""a yrke kunde aldrig ko""a oefverensJ nu rader den var"aste vaenska "ellan yrkeska"rater, de besoeka hvarandras kontor, fabriker och "agasiner, visa hvarandra de olika "etoderna, foerbaettringarna och u finningarna sa"t tillae" a de" ofoerbehallsa"t i sina egna affaerer! Affaersfoeretagen aero alltfoer storartade foer att alstra s"aaktig afundsjuka, och vid sidan af foervaerfsbegaeret finnes begaeret efter fra"steg, u finning, foerbaettrade "etoder, vetenska lig utveckling och stolthet oefver att lyckas i dessa viktiga unkterJ sa att den behallning en affaers"an nu foer tiden efterstraefvar och erhaller bestar icke uteslutande i dollars! Han far jae"te dollarn nagot baettre, en kassabehallning i "edvetandet att ha bidragit till hoejandet och utvecklandet af det arbetsfoeretag, so" han gjordt till sin lifsu gift! A))AE,-BA:A:- BE=>E:%:GA, @ag kan "ed fullt foertroende fra"halla affaersbanan foer er saso" en bana, hvilken lae"nar fritt ru" at utvecklingen af en "ans baesta egenska er! @ag tror att den store koe "annens, bankirens eller fabrikschefens bana aer gynnsa" foer utvecklingen af sjaelsfoer"oegenheterna, att den "ognar o"doe"et och insikterna i olika ae"nen, friar fran foerdo" och haller sjaelen frisk och "ottaglig! >ch jag vet att varaktig fra"gang vinnes icke utan geno" aerlighet och redbarhet, geno" ofoervitliga vanor och tadelfritt lefnadssaett, geno" adagalaeggande af god insikt och klokt o"doe"e i det "aenskliga lifvets alla foerhallandenJ anseende och foertroende fly snart fran den affaers"an, so" visar ofoerstand i handel och vandel eller so" aer oregelbunden i sina vanor eller "isstaenkt foer att icke vara fullt redbar! % hvarje annat yrke kan finnas lats foer den ofoerstandige?? ofoerstandig so" ett barn utanfoer sitt s eciella fack, "en fra"gangsrik ino" detta??"en aennu aldrig har en ofoerstandig affaers"an haft fra"gang! >" han saknar en sund, allt o"fattande o"doe"esfoer"aga, sa aer han doe"d till undergang! Businessbanan aer salunda en straeng dygdens skola, och daer finns en "ycket hoeg beloening, so" den ofta utdelar, och ingen annan bana kan utlofva2 All den aedla vaelgoerenhet den "oejliggoer! #et aer $business"aen$, vi hufvudsakligast ha att tacka foer vara universitet, hoegskolor, bibliotek och u fostringsanstalter, hvaro" sadana na"n vittna so"

Girard, =ehigh, Chicago, Harvard, &ale, Cornell och "anga andra! Hvilket baettre "inne kan en "an efterlae"na, aen ett so" astadko""er sa "ycket verkligt godt och sa saekert foer hans na"n till ko""ande slaekten, haelsadt "ed vaelsignelse af tusenden ino" hvarje artionde, hvilka ino" dess "urar erhallit den dyrbaraste skatten2 en sund och fri bildningM #etta aer de "aens arbete, hvilka insago att rikedo" aer anfoertrodt gods, att under aegarens lifstid anvaendas till "ed"aenniskors baesta! % fall nagra affaers"aen skulle bli beskyllda foer snikenhet, kunna vi "ed allt fog foersvara de" so" klass "ed de ord, so" den hedervaerde Tho"as Cro"well anvaende till foersvar foer den store kardinalen2 $>" de aero snikna i att foervaerfva, sa aero de kungligt frikostiga i att gifva, hvaro" dessa laerosaeten baera vittnesboerd!$ KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK -TA=T%==*E,B:%:G % )>E,E:TA -TATE,:A % #ET :%TT>:#E A,HA:#,A#ET 6.9 DAr the ,eview of the Century nu"ber of :ew &ork Evening Post, .3 @anuari ./4.F! :agra skael hvarfoer )oerenta -taterna blifvit det foernae"sta stal roducerande landet i vaerlden! @ae"foerande riser a ravaran och staltillverkning i detta land och utrikes! 6.9 Ged stal "enas ej laengre det haerdbara jaern, so" aennu foer nagra artionden sedan daer"ed betecknades, utan benae"ningen stal o"fattar nu foer tiden allt jaern, so" under fra"staellningen varit i flytande for", saso" besse"er, sie"ens"artinsjaern o! d! under det att hvad so" endast varit halfflytande, saso" lancashire o! d!, fortfarande kallas jaern! Ett stalfartyg aer salunda ingalunda gjordt af haerdbart stal utan af helt "jukt jaern!??>e! a! Att skrifva o" staltillverkning i )oerenta staterna under det senaste arhundradet aer verkligen att boerja fran boerjan! % Gr! -wanks foertraeffliga bok2 $@aern i alla tidehvarf$ laera vi, att "yndigheterna i Pennsylvania sa sent so" .0E5 lanade Gr! Hu" hreys <44 und under fe" ar foer att saetta hono" i stand att foersoeka foervandla stangjaern till stal $lika bra so" i England$! -a sent so" .E.4 fra"bragtes i hela landet endast /.0 tons stal, hvaraf Pennsylvanias del var 8<. tons, eller "er aen haelften af det hela! #et aer egendo"ligt att den ga"la goda staten, so" var sjaelfva hufvud latsen foer tillverkningen, aennu lae"nar ungefaer sa""a rocent! Till och "ed .E<. var staltillverkningen endast .,544 tons, en su""a, so" sades "otsvara allt so" i" orterats, sa att stal"arknaden foer sjuttio ar sedan delades jae"nt "ed utlaenningen! Gen vid tillverkningen af detta stal anvaendes ce"enterings"etodenJ degelstal ko""er senare! )ran .E<. till sa nyligen so" .E54 gjordes ringa fra"steg i staltillverkningenJ total roduktionen i Pennsylvania ar .E84 var endast 5,444 tons, aennu hufvudsakligast ce"entstal! .E;4 boerjade %saac @ones och (illia" Cole"an att tillverka stal i Pittsburg och roente stor fra"gang! .E8< tillverkade -inger, :i"ick O Co! "ed foerdel gjutstal till sagar, verktyg, "askiner etc!J foer sa""a aenda"al bearbetade .E54 Hussey, (ells O Co! a"erikanskt jaern till stal af ri"a kvalitet so" jae"n rodukt! >ch .E53 u raettade Park Brothers O Co! det stoersta hittills kaenda stalbruket, och flera hundra engelska arbetare infoerskrefvos foer att tillfoersaekra bolaget fra"gang! #enna fir"a anvaende ocksa a"erikanskt jaern! Alla dessa affaersfoeretag funnos i Pittsburg!

#aerefter blef taeflan "ed det utlaendska stalet ganska skar , tills inkraektaren slutligen tvangs att lae"na faeltet! % boerjan kunde euro eiska fabrikanter afstjael a sitt oefverskott a utlaendsk botten och tvinga de a"erikanska fabrikanterna att foer hela sin tillverkning noeja sig "ed de ytterligt laga riser, hvilka inkraektaren endast acce terade foer en obetydlig del af sitt! #en, so" behaerskar en gifvande inhe"sk "arknad, kan "ed stor foerdel inkraekta frae""ande "arknader! Ander de senaste aren aer det den a"erikanske fabrikanten, so" afstjael er sitt oefverskott a euro eisk botten! Eroefra foerst den inhe"ska "arknaden, sa ko""er den utlaendska till er af sig sjaelf, lyder regeln i den internationella handeln! #a jag skrifver o" Cole"an, @ones, :i"ick, -inger, Hussey och Park, aterfoeres jag i "innet till "ina gossar! -o" s ring ojke vid telegrafstationen i Pittsburg har jag lae"nat de" "anget telegra" och "ed stolthet e"ottagit en igenkaennande nick af dessa "in ungdo"s stora "aen! Hvar och en af de" stod sa tydligt foer "in blick, da jag nedskref hans na"n, so" o" vi aennu stode i daglig foerbindelse "ed hvarandra! >" de boerjade tala i naesta ru", sa skulle jag kunna urskilja hvarje roest, innan ordet var uttaladt! Alla aero nu borta "ed undantag af den yngre af broederna -inger, so" aennu aer "in ko" anjon och vaen! #essa aero stalets faeder i )oerenta staterna! #e $hafva gjort staten en tjaenst$! )rid oefver deras aska1 #et var icke foerraen .E5; so" revolutionen i staltillverkningen nadde till oss och jaernaldern boerjade ge vika foer den nya Bung -tal! #etta "innesvaerda ar tillverkades vart foersta besse"erstalJ och stal, so" hittills kostat se+ a sju cents r skal und, har sedan salts foer "indre aen en cent r skal und, under det att stal?$billets$ till hundratusentals tons salts, $tre skal und stal foer tva cents$! Till detta stal atgar foer hvarje skal und tva skal und jaern"al", u taget och trans orteradt oefver land och vatten, .,444 "il, ett skal und koks, hvarfoer erfordrats ett och ett tredjedels skal und stenkol, u taget ur grufvorna, foerkoksadt och trans orteradt 84 "il, och ett tredjedels skal und kalksten, tagen ur brottet och trans orterad .;4 "il, sa att tre och ett tredjedels skal und ra"aterial har bearbetats till ett skal und stal och erbjudits kunden foer tva tredjedelar af en cent, tre skal und foer tva cents eller .8 dollars foer 3,3;4 skal und I en ton! % fall jag u "anades att foerklara huru detta "irakel utfoeres, skulle jag icke kunna det, ty jag kan icke frigoera "ig fran fruktan att nagot "isstag foereligger och att en affaer, so" at en otacksa" all"aenhet lae"nar denna dyrbara "etall till sa lagt ris, snart "aste ko""a i klae""a! #et skulle ovillkorligen ga daerhaen, i fall detta ytterligt laga ris raeckte foer en laengre tid eller foer alla sorters stal! #et finns icke tillraecklig rofit foer att taecka risken af att saelja tre skal und stal foer tva cents! Gen nagra af )oerenta staternas stoersta affaersfoeretag, so" aega egen ravara, egna ske och egna jaernvaegar sa"t aero "oenstergillt inraettade och skoetta, kunna saelja till detta ris, so" icke lae"nar nagot kvar till utdelning eller raenta a insatt ka ital! ,aentan u gar till o"kring tva dollars r ton och oefverskrider denna su""a i de flesta fall! )oerluster vid tillverkningen, olyckshaendelser och re arationer sa"t vid foersaeljningar skulle beraeknas till tva dollars r ton! #etta laga ris "oejliggjordes geno" -ir Henry Besse"ers u finning! Besse"erstalet sattes u a konungatronen, och ingen "onark tycktes

vara sa saeker a en lang och obestridd regeringJ synnerligast sedan besse"er rocessen blifvit fullstaendigad af ett ungt geni, "in vaen -idney Gilchrist Tho"as, so" u taeckte basiska defosforiserings"etoden, hvarigeno" orena "al"er kunde anvaendas vid tillverkningen af besse"erstal! Ganga sa""anstae""ande orsaker ha "oejliggjort riset a stal?$billets$ till .8 dollars r tonJ den foernae"sta aer auto"atiskt "askineri, hvari A"erika ut"aerker sig! Att tillverkningen agar utan afbrott aer naesta orsak! *erkstaeder, so" aero .,.44 a .,344 fot langa, bli vanligaJ i dessa ko""er ravaran in geno" den ena aendan och utgar ur den andra fullt faerdig, utan att en hand roert vid den och ofta till och "ed utan afbrott, uto" foer ny u hettning! #et talas nu o" laner till nya fabriker i en sadan skala, att ett lando"rade a en och en kvarts "il erfordrasJ ensa"t en verkstad skulle vara <,444 fot lang! Ett hufvudvillkor foer billig roduktion aer stor skala! )abriker, so" tillverka ett tusen tons stal o" dagen, ha liten utsikt "ot en fabrik, so" tillverkar tiotusen! *i finna denna lag ino" alla industrigrenar! #en ska ar angske et a 34,444 tons och jaernvaegsvagnen a 84 tons! )oerbaettrade "askiner och anvaendningen af elektricitet so" drifkraft sa"t det nya af? och alastnings"askineriet aero alla bidragande orsaker till stalets risfall! #et finns dock en del af o"kostnaden, so" hvarje sociolog boer glaedja sig at att icke ha "inskats, och det aer loenen foer det arbete, so" utfoeres af "aenniskohand! #en har stigit och synes vilja stiga aennu hoegre! % ett af de stoersta stalbruken var foerra aret geno"snittsafloeningen r "an??inberaeknade alla r dag afloenade arbetare, gossar och "askinister??hoegre aen fyra dollars o" dagen under trehundraelfva dagar! @u faerre arbetare so" behoefvas, dess "indre blir arbetskostnaden r ton och??tvaerte"ot den ofta uttalade asikten??dessa arbetare sta just so" arbetare betydligt hoegre aen foerr! #et aer ett "isstag att tro att "aenniskor bli endast "askinerJ arbetaren fran forna dagar skulle icke kunna skoeta nutidens invecklade "askineri eller "otsvara krafvet a intelligens och raskhet! >" nagon foer fe" ar sedan fragat vart lands stalfabrikanter, huruvida det fanns nagon "oejlighet att besse"erstalet kunde finna en rival, skulle icke en af tusen tvekat att svara ett kraftigt2 $Aldrig1$ Gen en af de tusen, so" varit "era foertrogen "ed nyare u finningar, skulle varit "indre bestae"d och kanske antydt, att till och "ed besse"er rocessen kunde finna en rival! )oerdelarna vid -ie"ens Gartin?"etoden hade erkaents af at"instone en fir"a, hvars re resentant hade sett den tillae" as utrikes! Coo er, Hewitt O C2o tillko""er foertjaensten att ha gjort foersta e+ eri"entet "ed den i )oerenta staterna! #etta var .E5E! Gen den stoerre kostnaden vid tillverkningen af detta slags stal inskraenkte dess anvaendning! #et var foerst vid u taeckten, att Tho"as basiska rocess lae" ade sig foertraeffligt foer $o en?hearth$ugnen, so" "artinstalet fick rang bredvid besse"erstalet! #et foersta basiska $o en?hearth$stalet i vart land tillverkades af fir"an Carnegie, Phi s O C2o i Ho"estead ar .EEE! % oe en haerd tillverkas nu"era tva slags stal, det sura och det basiska! #et senare aer "ycket billigare aen det foerra, ehuru det till och "ed aer renare, enaer den basiska rocessen fullko"ligt aflaegsnar alla $oarter$! Basiskt $o en?hearth$stal ersaetter nu"era a "anga staellen svenskt jaern, aefven till haestskor! Pansar lat foerfaerdigas daeraf! East?,iverbron bygges af surt stal, hvarfoer ett hoegre ris betalasJ "en detta ko""er sig endast daeraf att ingenioeren icke aer

"ottaglig foer bevis! #en stora foerdelen foer )oerenta staterna af den basiska "etoden aer, att vara enor"a u lag af starkt fosforhaltig jaern"al" kunna anvaendas till stal, under det att besse"er"etoden i den a"erikanska tillverkningen kraefver jae"foerelsevis fosforfattiga "al"er, a hvilka tillgangen aer ganska begraensad! -taltillverkningen i oe en haerd aer i staendig tillvae+t! -alunda har jaernaldern, so" slutade under foerra arhundradet, eftertraedts af besse"erstalaldern, hvars regeringstid raeckte endast trettiose+ ar, "ed boerjan .E5;, och so" nu traeder tillbaka foer att lae"na lats at -ie"ens $o en?hearth$stalaldern! Tillverkningen i oe en haerd har nu"era i -torbritannien langt foeretraede foer besse"er, och jag tror "ig vaga asta, att det blir sa""a foerhallande i )oerenta staterna! )oersvinnandet af besse"eraldern har fra"kallat de soedra staterna so" en blifvande staltillverkare, so" eljes aldrig skulle ko""it "ed i "arknaden, e"edan dess "al"er aero olae" liga foer besse"er rocessen, "en troligen visa sig assa foer $o en?hearth$ rocessen! )oerraen Tennesseebolagets nya stalfabriker ha ko""it i gang och arbetat nagon tid, kan "an icke "ed saekerhet uttala sig o", huruvida -oedern kan blifva en "edel unkt foer staltillverkning, "en efter alla tecken att doe"a ser det ut, so" o" den snart skulle blifva en ganska viktig faktor a detta o"rade! -talets nuvarande "edel unkt utgoeres af en kvadrat "ellan Pittsburg och (heeling, nordvaest till =orain, at oester till Cleveland och at soeder tillbaka till Pittsburg! %no" detta o"rade tillverkas "est stal! Ensa"t Allegheny??Pittsburg inberaeknadt??tillverkade .E// naestan en fjaerdedel af allt tackjaern i )oerenta staterna, naestan haelften af $o en?hearth$stalet och naestan </ rocent af all slags staltillverkning! >ch det ser icke ut so" o" denna region snart skulle bli undantraengd! Colorado skall otvifvelaktigt utvecklas i foerhallande till hela *aestkusten! Chicagos staellning so" stalfabrikant aer redan foersaekrad! #et stora landet i sydvaest visar icke benaegenhet att tillverka stal i vidare utstraeckning! % "edlet af foerra arhundradet utgjorde de oestra staterna staltillverkningens egentliga he"ort! Till och "ed i Pennsylvania tillverkades haelften af dess stal oester o" Alleghenybergen! -edan dess har riktningen gatt snabbt at den region, so" kallas $Central (est$ och so" har Pittsburg till sin "edel unkt! >efverflyttningen af de stora =ackawanna jaern? och stalfabrikerna i -cranton, Pa, till Buffalo, och Betlehe"stalbolagets lysande triu"fer i ansar lat, kanoner och s"iden so" s ecialitet??hvilket gaf det en saerskildt fra"staende staellning??aero bevis a att >estern icke aer nagon lae" lig lats foer tillverkning af vanligt stal! Historien o" stalfabrikerna i Troy aer ett annat bevis! #et finns ett undantag a denna "arsch vaesterut??Harrisburg i oestra Pennsylvania, so" fortfarande aer en fra"gangsrik och betydande tillverkningsort! Garylands?stalbolaget vid kusten har foer"anlig e+ ort, "en aennu viktigare foer bolagets fra"gang aer dess ske sbyggeri, hvartill latsen a grund af tidvattnet aer synnerligt vaelbelaegen! %ntet tyckes antyda, att "edel unkten foer staltillverkningen i detta land ko""er att rubbas i det nya arhundradet! #et aer, so" sagdt, i Centralvaestern, och daer tyckes den ko""a att stanna! Gen till och "ed daer verka krafter, so" kunna foeranleda viktiga foeraendringar! -taederna vid sjoearna laengs norra graensen af centralvaesterns region tillvae+a snabbtJ de aega foerdelen af ytterligt lag trans ortkostnad till sjoes och geno" (ellandkanalen

sa"t kunna lasta direkt a Euro a! Gen stoersta betydelsen ha de laga fraktsatserna a Eriekanalen under "er aen halfva aret! #essa adraga sig u "aerksa"het, synnerligast sedan "an gjort foersoek att sla iho sta"banans alla linjer till ett direktorat foer att kunna fordra hoegre fraktsatser! =ackawanna jaern? och stalbolagets foerlaeggande af sina verk till Buffalo visar tydligt dragningen till sjoearna! @aernvaegssa""anslagningens olitik laegger otvifvelaktigt an a att gynna de soedra ha"narna och :ew &ork! -killnaden "ellan tre cents r hundra foer Balti"ore och tva cents foer )iladelfia oefver :ew &ork visar, att trafiken fortfarande soeker dessa ha"nar och att :ew &orks andel af ske shandeln alltjae"t "inskas! Gen det aer icke antagligt att staden eller staten :ew &ork underlater att foersvara sin staellning geno" det va en, so" :ew &ork aeger fra"foer alla de andra staterna i sin vattenfarled fran sjoearna till :ew &orks ha"n! @ag tar detta foer afgjordt och foerutsaeger en stor utveckling af stalindustrin i denna del af centralvaestern, so" ligger laengs soedra stranden af Eriesjoen och so" har den billigaste trans ortvaegen till :ew &ork! Ett af de ut"aerkande dragen foer det nya arhundradet aer atergangen till sjoetrans ort foer tyngre varor! Pa insjoearna finnas redan ske , so" lasta 0,444 tons! Pra"ar skola goera regelbundna turer a >hiofloden och a den utvidgade Eriekanalen sa"t aefven a kanalen fran Chicago till Gississi i! Ganga andra sjoevaegar skola oe nas foer trans ort af stal och stalfabrikat till en tredjedel, ofta en fjaerdedel af fraktsatserna a jaernvaeg! #et aer kna t troligt att nagon baettre eller billigare "etod foer staltillverkning star att u na, eller att stal utan foerlust kan saeljas billigare aen tva cents foer tre skal und! #et tjugonde seklet "ed alla sina ko""ande underverk skall troligen sluta "ed stalltillverkningen da so" nu i oe en haerd! #et ser icke ut, so" o" nagon foerbaettring vore "oejlig! #e senaste aren ha bevittnat e+ orten af vart stal till andra laender! ,e ubliken har icke endast fyllt sina egna behof, utan foersoekt att fylla hela vaerldensJ icke endast i stal, utan i tusen och en andra artiklar, hvilkas hufvudbestandsdel utgoeres af stal! #en billiga tillverkningen oekar dess anvaendning i en utstraeckning, hvaro" vi kna ast kunna bilda oss en foerestaellning! Ett e+e" el haer a af de "anga, so" kunna anfoeras, aer att foer tre ar sedan anvaendes icke en ton stal till jaernvaegsfraktvagnar haer i landetJ nu anvaendes tusen tons stal dagligen ensa"t foer detta aenda"al! @aern"al"? och kolgrufvorna i -torbritannien bearbetas till det yttersta, och aendock oekas icke foerradet "ycket! % Tyskland aer det a sa""a saett "ed undantag af att daer finnas nagra "indre goda fyndorter, so" kunna utvecklas, ifall riserna stiga, hvilket aer antagligt! ,yssland har icke s elat nagon vidare roll i stalindustrinJ o" landet vid arhundradets "idt kan fylla sina egna behof, aer det godt! Ato" i )oerenta staterna, England och Tyskland tillverkas obetydligt stal! )oerho ningarna a Bina och @a an i detta fall ko""a nog a ska"! -torbritannien och Tyskland kunna icke oeka sin tillverkning "ycket oefver den nuvarande, sa att )oerenta staterna tyckes vara det enda land, so" kan tillfredsstaella vaerldens behof! *art foerrad af jaeru"al" raecker att "otsvara all efterfragan at"instone under arhundradets foersta haelftJ hela arhundradet hvad koks angar! Atan tvifvel ko""a nya lager att u taeckas innan de nuvarande aero uttoe"da! :agra ar haerefter skall e+ orten och tillverkningen af jaern och stal

fran re ubliken till "anga delar af vaerlden??hvilken e+ ort ar ./44 beraeknades till .3/,444,444 dollars??bli sa stor, att den bildar ett nytt ka itel i stalets rekordslaende historia! *ar stalindustris inflytande a den inhe"ska utvecklingen ko""er att bli underbart, ty den nation, so" astadko""er det billigaste stalet, har de andra nationerna vid sina foetter i alla dithoerande affaersgrenar! #et billigaste stalet betyder de billigaste ske en, de billigaste "askinerna, de billigaste tusen och en artiklar, af hvilka stal utgoer en bestandsdel! *i sta fra"foer en sa storartad utveckling af re ublikens industri, att vaerlden aennu aldrig sett dess like! ,e ublikens staellning so" stalfabrikant kan skildras i fa ord2 Ar .E0<, saledes foer endast tjugosju ar sedan, roducerade )oerenta staterna ./E,0/5 tons stal och -torbritannien 58<,844 tons, "er aen tre ganger sa "ycket! Tjugose+ ar senare, ar .E//, tillverkade re ubliken tva ganger sa "ycket so" "onarkienJ de res ektive siffrorna utvisade .4,5</,E80 och 8,444,444 tons, en attafaldig oekning foer "onarkien och fe"tioenfaldig foer re ubliken! )oerenta staterna tillverkade naestan ;4 rocent af all stal roduktion i vaerlden, hvilken u gick till 30,444,444 tons! %ndustriens historia har intet "otstycke att u visa! -a har det varitJ och hvad fra"tiden angar, sa ko""er "ahaenda )oerenta staterna, innan det nuvarande arhundradet hunnit tillryggalaegga en tredjedel, eller kanske endast en fjaerdedel af sin bana, att tillverka "era stal aen hela den oefriga vaerlden tillsa""ans! )arvael da, @aernalder1 Hell kung -tal och lycka at re ubliken, "edel unkten i hans rike, daer han sitter a sin tron och utfoer sina stora underverk1 KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK =E):A#->GB>-T:A#E,:A % -T>,B,%TA::%E: % @AEG)>E,E=-E GE# )>E,E:TA -TATE,:A DAr $The Conte" orary ,eview$, -e te"ber .E/;F Priset a lifsfoernoedenheter i England och A"erika! Hvarfoer a"erikanaren kan njuta af ly+artiklar, so" aero foer"enade engels"annen! >" nagon tillfragades i hvilket fall roerande )oerenta staterna engels"aennen aero "est a villos ar, skulle det icke vara oberaettigadt att svara2 Angaende jae"foerelsen "ellan lefnadso"kostnaderna i det ga"la och det nya landet! #et skulle antagligen kraefva bade tid och "oeda att soeka rubba en sa all"aen u fattning, so" den, hvilken nyligen uttalades af en hoeg engelsk auktoritet, att $)oerenta staterna skulle vara ett fullstaendigt Eldorado foer arbetare, o" lefnadso"kostnaderna icke vore sa hoega!$ #et aer laett att visa huru en sadan u fattning kunnat u sta! Engels"annen ko""er till :ew &ork och hyr ett akdon, so" flera ti""ar vaentat a angbatenJ "an affordrar hono" ett ori"ligt risJ han bestaeller en flaska i" orteradt vin och finner det "ycket dyrare aen he""a! Han erfar att riset a klaeder, bestaellda af i" orteradt tyg, aer aefven "ycket hoegre, och dessa o"staendigheter goera ett starkt intryck a hono", daerfoer att de aero de foersta han "ottager! #a han vid

he"ko"sten tillfragas, hvar a han stoeder sin asikt, att lefnadso"kostnaderna aero stoerre i )oerenta staterna aen he""a, fra"haller han ofoeraenderligen dessa tre e+e" el och stannar daer! Gen dessa utgoera icke de hufvudsakligaste utgifterna ens foer resande, aennu "indre foer invanarna! Pa fragan, hur han fann hotell riserna, erinrar han sig, att det kostar "indre i re ubliken, daer riserna i de baesta hotellen beloe a sig till fjorton a aderton shillings r dag??det senare riset det hoegsta i :ew &ork! )oer detta har han ett bekvae"t ru" och alla "altider??frukost, lunch, "iddag och kvaellsvard! Han drar sig ocksa till "innes, att han kna ast kunde fatt en sadan "iddag a hotell Getro ole i =ondon foer sa""a su""a af aderton shillings, so" alla "altiderna och ett ru" kostade i :ew &ork! Pa fragan, hur han fann reseo"kostnaderna, raeknar han efter litet och finner att riset aer litet "er aen haelften, foersta klass, aefven inberaeknadt sofvagn! #et billigare riset a jaernvaegsresor och hotell u vaegas icke af e+tra betalningen foer droskor och utlaendska viner! #en frae""ande koe er inga klaeder och o" han aer klok foeljer han a"erikanarnas e+e" el och anvaender hotellets o"nibusar eller de elektriska s arvagnarnaJ och saellan, o" nagonsin, bestaeller han en cab, so" icke aer en a"erikansk institution! Gen o" den resande oenskar hyra ett eki age r dag, vecka eller "anad, eller foer akning till teatern eller en bjudning, sa aer riset daerfoer icke dyrare i :ew &ork aen i =ondon??fyrtio eller fe"tio und i "aenaden, efter oefverensko""else, och tolf shillings foer en droska r afton! )oer en aktur i arken en efter"iddag aer riset a en vagn "ed tva haestar till och "ed laegre i :ew &ork! #et aer ett obestridligt faktu", att reseo"kostnader??inberaeknadt alla noedvaendiga dagliga utgifter??aero "ycket dyrare i -torbritannien aen i A"erika! Gen detta inverkar endast a de fa resande, vanligen foer"oegna ersoner, och aer af ringa vikt! #et vaesentligaste aer huru lefnadso"kostnaderna staella sig foer "assan af folket, foer loentagareklassen i de tva laenderna! =at oss lugnt betrakta saken! )lertalet arbetare??handtlangare inberaeknade??har en arlig inko"st af 54 till .34 und! Enligt den statistik, so" u raettats af Arbetsbyran i Gassachusetts??den hoegsta auktoritet vi aega??staella sig lefnadso"kostnaderna i England och A"erika salunda2 %nko"st <44 doll! till ;84 r ar %nko"st ;84 doll! till 544 r ar ??????????????????????????????????Q????????????????????????????????? Atgifter A"er! Engl! Atgifter A"er! Engl! ??????????Q??????Q????????????????Q??????????Q??????Q??????????????? =ifs"edel 5; E. =ifs"edel 5< 0E,08 Blaeder 0 0 Blaeder .4,84 .4,84 Hyra 34 .< Hyra .8,84 .4,<0 Braensle 5 0 Braensle 5 5 #iverse < < #iverse 8 8 -u""a .44 ... -u""a .44,? ..4,53 #etta visar de hoegre riserna i -torbritannien! Gen sedan denna tabell u gjordes, ha riserna "ycket fallit i )oerenta staterna, langt "er aen i -torbritannien! % ett vaerdefullt engelskt verk $)olkets arbete och lif$ u gifver Charles Booth, att foedan foer en fa"ilj beloe er sig till 84 a 54 rocent af inko"sten! $=ifsfoernoedenheter$, hvar"ed haer "enas allt so" ingar geno" "unnen, aer den stoersta utgifts osten foer en arbetarefa"ilj! #en straecker sig fran se+tiofyra rocent i A"erika till attioen i England! Anledningen till denna skillnad aer tydlig! Alla slags foedoae"nen aero naturligtvis billigare i A"erika aen i England! #et foerra landet e+ orterar de" till det senare! Tobak aer

"ycket billigare! A"erika roducerar tobak, och tullen aer endast se+ cents r skal und e"ot attiofyra cents tull i "onarkien??fjorton ganger sa stor! Tullen a whisky aer ;4 cents r gallon, saledes se+ ganger hoegre i -torbritannien aen hos oss, och whisky tillverkas billigare i Bentucky aen i %rland eller -kottland! >eltullen aer i A"erika /5 cents r tunna och i England . dollar 08 cents! Te och kaffe aero tullfria foer a"erikanaren, "en belagda "ed tull foer engels"annen! -ocker DrasockerF aer tullfritt i bada laenderna, uto" i re ubliken en obetydlig tull a utlaendskt raffinad! :aer "assorna i -torbritannien inse huru tungt de aero beskattade i jae"foerelse "ed )oerenta staternas arbetare, ko""a de antagligen att fra"staella kraf a billigare tullsatser a sadana artiklar, hvilka ko""a under rubriken2 lifsfoernoedenhter??fra"foer allt a ett tullfritt frukostbord! #et billiga riset a foedoae"nen i )oerenta staterna skulle oefverraska en engelsk iakttagare, so" ville studera denna fraga geno" alla fyrtiofyra staterna och icke endast i :ew &ork eller staederna vid atlantiska kusten, till hvilka rodukter fran *aestern "aste trans orteras! -edan vi nu sett, att tre fjaerdedelar af en arbetarfa"iljs utgifter ga at till $lifsfoernoedenheter$ och funnit att riset a dessa staeller sig billigare i %ndiana olis aen i Ganchester, sa ko""a vi till utgiften n2r 32 hyran! #enna slukar i A"erika 34 rocent af fa"iljens inko"st och i England .<! #en britiske arbetaren bor "era inskraenkt! #en baettre klassen i A"erika har, so" regel, tre eller fyra ru", i -torbritannien tva! Hyran aer onekligen "ycket hoegre i det nya landet! #en naesta viktiga utgiften aer $klaeder$, hvilken re resenterar 0 rocent af utgifterna savael i )oerenta staterna so" i England! #etta oefverraskar kanske "angen laesare, innan vi hunnit foerklara anledningen! Blaeder af finaste i" orterade tyger aero "ycket dyrare i A"erika aen i England, daer tyget tillverkas, "en klaeder gjorda af a"erikanska tyger aero "ycket billiga och fullt brukbara! Tyget aer tjockt och groft och icke sa behagligt att vara klaedd i??till och "ed groefre aen skotsk cheviot! Gen "assan af folket anvaender det, likaso" hon anvaender ylleunderklaeder af sa""a slag! #aerfoer beroeres arbetsklassen icke sa "ycket af tullen a fina yllevaror, hvilka endast i" orteras af de fa rika! @ag har haer fra"foer "ig annonser i a"erikanska tidningar, af hvilka fra"ga att en faerdigsydd kosty" kan koe as foer tva eller tre und??just sa""a ris so" i -torbritannien! Haer aer en sann historia i detta ae"ne! En bekant arla"entsleda"ot, so" foer nagon tid sedan hoell ett tal foer sina val"aen i det inre af landet, sade de" att lefnadskostnaderna voro "ycket hoegre i A"erika aen i -torbritannien och att riset a klaeder var tre ganger sa hoegt! En afskrift af talet skickades till hans vaen, en af vara "est kaenda "aen i )oerenta staterna, hvilken talaren ofta brukade besoeka! En kort tid daerefter aflade han, tillsa""ans "ed sin hustru, ett besoek hos sin vaen i re ubliken! En "orgon visade sig vaerden vid frukosten i en ny kosty", so" vaeckte all"aen beundran! #en engelska da"en foerklarade att den var $"ycket trefligare aen den kosty" hennes "an hade$! *aerden fragade sin gaest, hvad han trodde att kosty"en kostadeJ hvar a den intet ondt anande engels"annen svarade2 $(ell, den kosty" jag har a "ig kostar "ig 0 und, och jag antar att er i detta foerskraeckliga tullskyddade land "aste ha kostat .3 und!$ #etta var hans u fattning, sedan han noga granskat kosty"en! $(ell,$ sade vaerden,

$jag betalade recis fyra och en half dollars foer kosty"en, och jag skulle oenska att ni ville ta den "ed er he" till England och visa den foer edra val"aen sa"t tala o" historien!$ #etta afboejdes dock under "untert skratt! *aerden hade vid ett besoek i byn haendelsevis fatt se en lastvagn fran Boston, hvarifran saldes faerdiggjorda klaeder, och fragade foersaeljaren, o" han hade en draekt so" assade hono"! $@a,$ svarade denne, $och o" ni tar en kosty", sa kan ni fa den till arti ris! #etalj ris aer 5 dollars!$??$#et aer bra! -kicka he" den!$ #en saendes genast, "ed det ofvan nae"nda resultatet! #et var naturligtvis a"erikanskt "aterial, icke sa slaett eller sa fint so" det den aerade arla"entsleda"oten hade, "en likvael en bra och treflig kosty"! Gen riset var sa lagt, att jag icke vagar ga i borgen foer hallbarheten! )oer .8 dollars kan "an fa ut"aerkta kosty"er! :aer vi se a su""an af e+tra fina yllevaror, i" orterade af )oerenta staterna, se vi huru obetydlig den aer, i jae"foerelse "ed totalfoerbrukningen af ylle! Ar .E/4 var vaerdet a inhe"ska yllevaror <<E,444,444 dollars! %" orten af de dyrbara fina utlaendska yllevarorna beloe te sig endast till <8,844,444 dollars??och da riset er "eter af den i" orterade varan saekerligen var dubbelt sa hoegt so" det inhe"ska, betyder detta icke "ycket oefver fe" rocent af den foerbrukade "aengden! >ch det aer de fa rika, so" ensa"t anvaenda de dyrbara utlaendska varorna! #et foerhaller sig a sa""a saett "ed bo"ullsvarorJ vaerdet af landets egen roduktion var 3/E,444,444 dollars, af det i" orterade 3E,444,444, hvilket goer icke fullt fe" rocent af hela foerbrukningen ??under foerutsaettning af dubbla riset r "eter foer den utlaendska varan! En arbetarefa"ilj anvaender bo"ullsvaror i en ganska betydande "aengd! Hvad siden angar, sa ha vi foelj ande siffror foer .E/42 tillverkning i a"erikanska fabriker 5/,444,444 dollars, i" orteradt siden <.,444,444! #et kan "ed saekerhet antagas, att riset a det i" orterade sidenet er "eter var dubbelt sa hoegt so" a det inhe"ska, sa att "er aen fyra "eter af a"erikanskt siden koe tes "ot en af det utlaendska! Gedan vi u ehalla oss vid ae"net o" klaeder, vill jag anfoera tva e+e" el ur "in egen erfarenhet! En a"erikansk fa"ilj "ed "anga tjaenare vistas en del af hvarje ar i England! Tjaenarna resa fra" och tillbaka och ha salunda tillfaelle att koe a sina klaeder, stoeflar och skor etc! antingen i det ena landet eller i det andra! #e "anliga tjaenarna fortfara att koe a klaeder i det ga"la landet! #e kvinnliga tjaenarna finna, att de goera billigare inkoe i :ew &ork! Gen alla koe a sina skodon i :ew &ork! #et andra e+e" let2 En skotsk?a"erikansk fa"ilj "ed fe" barn tillbringar en del af hvarje ar i -kotland! #en duktiga, s arsa""a hus"odern brukade foerr foerse sig och barnen "ed klaeder i Glasgow! *id sina senaste besoek har hon icke koe t nagot a denna sidan, och jag hoerde henne anfoera so" skael haerfoer, att hon koe te billigare klaeder?? i synnerhet at barnen??i :ew &ork aen i Glasgow! #en bekante frihandels? och tariffrefor"sifraren, Gr! -choenhof, hade i u drag af regeringsde arte"entet att undersoeka riserna i )oerenta staterna och -torbritannien och afgaf foer nagra ar sedan foelj ande ra ort2 $Hvad klaeder och "anufakturvaror i all"aenhet angar, sa finner jag, att

bo"ullsvaror aero fullt ut lika billiga i )oerenta staterna so" hos oss! -hirting och laerft till sa""a ris so" vara aero i synnerhet oefverlaegsna i kvalitet, sa vidt jag kunnat doe"a af artiklar, so" varit till salu i detaljaffaerer! Guslinsunderklaeder foer da"er aero af "ycket finare beskaffenhet och billigare i )oerenta staterna! %cke heller kan jag finna, att herrskjortor af bo"ull aero billigare haer! >" fabriksydda kaengor och skor gaeller detsa""a! Hvad sjaelfva utfoerandet och utseendet af de "otsvarande artiklarna i stort sedt angar, sa finner jag att )oerenta staterna aer oefverlaegset i tillverknings"etod! #etta aer sant savael i fraga o" klaeder so" o" kragar, "anschetter och liknande artiklar!$ -edan Gr -choenhof aflade sin ra ort, har riset a "anga artiklar fallit "era i )oerenta staterna aen i -torbritannien! #etta risfall har varit sa stort, att riset a besse"er, tackjaern och stal?$billets$ aer laegre i Pittsburg aen i GiddlesboroughJ det har gjort att a"erikanska "attor kunna saeljas i EnglandJ det har lockat a"erikanska ske sbyggare att begaera tillatelse att goera anbud a de nya engelska krigsske en och Clydes foertroende"aen att koe a sitt nya, vaeldiga "udderverk i :ew &ork! #et har ocksa satt den a"erikanske fabrikanten af akerbruksredska i stand att na den engelska "arknaden och stenbrottsaegare att skicka granit fran Gaine till Aberdeen! :aesta rubrik i arbetarefa"iljens utgiftsstat, aer $braensle$! % all"aenhet sagdt, aer detta "ycket billigare i )oerenta staterna aen i -torbritannien! >" vi jae"foera :ew &ork och =ondon, sa erhaller :ew &ork antracitkol lika billigt so" =ondon bitu"inoest kol! #et foerra ger "inst dubbelt sa "ycket vaer"e och saeges lae"na tre ganger sa "ycket! % de taetast befolkade delarna af )oerenta staterna oefverskrider riset a kol icke tva dollars r ton! % de stora vaestra Pennsylvania? och >hiodistrikten aer det icke "er aen en och en half! A"erikanaren foerbrukar "era kol under vintern, dels a grund af det kallare kli"atet och dels foer den ry"ligare bostaden! -akkunniga ha funnit att rocenten af a"erikanarens eller engels"annens inko"st, so" gar till braensle, staeller sig lika??d! v! s! se+ rocent! % England tillskrifver "an tullen de antagna hoegre lefnadso"kostnaderna i )oerenta staterna! En liten undersoekning skall snart visa att denna u fattning aer en s"ula ogrundad! #e foernae"sta, hoegt ta+erade artiklarna i Gc?Binley?billen aero fe"2 .F e+tra fint siden fran )rankrikeJ 3F fina ylle? och linnevaror fran -torbritannienJ <F e+tra fina linnevaror fran Tyskland och )rankrikeJ ;F dyrbara viner fran )rankrikeJ och 8F Havannatobak och cigarrer! Tullen a alla dessa saker aer "ycket stor! &llevarorna 54 rocent af vaerdet, siden aennu hoegre, cha" agne <3 sh! r dussin etc!, etc! -adan aer var $de"okratiska$ budget! #et finns icke en arbetare i A"erika, so" anvaender nagon af dessa artiklar! #et betraktas so" god olitik att hoegt beskatta de rikas ly+artiklar och i staellet ha te, kaffe och rasocker tullfria! #et aer icke troligt, att denna olitik skall foeraendras eller ens "odifieras, huru "ycket det aen talas o" en tariffrefor"! #en benaegenhet -torbritannien nu visar att laegga tullboerdan a det rika fatalet, so" har styrka att baera den, aer lika fra"traedande i re ubliken! Arbetarens lifsfoernoedenheter skola fortfarande vara tullfria i re ubliken och blifva snart fria konungariket, och de rikas ly+artiklar skola "er och "er beskattas i bada laenderna! )ar"arens su onerade olyckliga staellning i )oerenta staterna brukade ofta fra"hallas, "ed a ekande af att till foeljd af tullen a

"askineri blefvo hans akerbruksredska onoedigt foerdyrade! Gen da a"erikanaren nu"era behaerskar vaerlds"arknaden i fraga o" akerbruks"askineri och e+ orterar sadant, sa beroeres far"aren icke laengre af tull a den utlaendska varan! )oerenta staternas fra"traedande so" e+ ortoer af fabriksvaror, a grund af reducerade riser, aer en af de senaste arens "aerkligaste foereteelser! Haer aero nagra fa e+e" el2 Ar .E/< e+ orterades akerbruksredska till flera delar af vaerlden foer ett belo af 8,444,444 dollars, ko arvaror foer ;,844,444, bo"ullsvaror foer .3,444,444, jaern och stal sa"t fabrikat af dessa "etaller foer <4,444,444, vagnar och andra akdon foer "er aen 3,844,444, trae och traevaror oefver 38,444,444 dollars! A"erikanska "oebler e+ orteras nu"era i stor "aengd! Ar .E/3 e+ orterade re ubliken lika "ycket jaern? och stalvaror jae"te "etallerna sjaelfva, so" den i" orterade, nae"ligen foer 3E,444,444 dollars i bada fallen! Gusikinstru"ent, vaerderade till .,E44,444 dollars! e+ orterades, glas och glasvaror foer E,444,444, laeder och laedervaror foer oefver .4,444,444, a er och a ersvaror oefver .,844,444 Dnagra engelska tidningar tryckas nu a a"erikanskt a erF, instru"ent foer vetenska liga aenda"al foer .,<44,444, klockor och ur foer oefver .,444,444 dollars! E+ orten af fabriksvaror oekas arligen, "en "aste??i "otsats till -torbritanniens??alltid foerbli obetydlig i jae"foerelse "ed vaerdet af den inhe"ska total roduktionen af fabriksvaror! #enna beraeknades .E/4 till E,084,444,444 dollars! *aerdet af britiska fabriksvaror .EEE var icke fullt haelften sa stort??;,.44,444,444 dollars! *aelstandet i en ny kontinent so" )oerenta staterna beror icke af den utlaendska utan af den inhe"ska handeln! % sa""a "an so" det nya landet blir "er och "er i stand att fylla sina egna behof, "aste den utlaendska handeln aftaga! Huru kunna vi infoer de ofvan anfoerda fakta foerklara den engelska u fattningen, att lefnadso"kostnaderna aero stoerre i )oerenta staternaM Helt enkelt a foeljande saett2 Ehuru det aer sant, att foer ett und sterling kan "assan af folket nu erhalla "era lifsfoernoedenheter i A"erika aen i England, och ehuru den a"erikanske arbetaren har stora foerdelar fra"foer den engelske, sa foeljer icke noedvaendigt daeraf att den a"erikanske arbetaren lefver lika billigt so" sin engelske ka"rat??langt daerifran! A"erikanaren har stoerre inko"ster och vill icke undvara en "aengd saker, so" i Euro as ga"la laender skulle betraktas so" ly+! Han foertjaenar "er och anvaender "er! #aerfoer aer det i en "ening sant, att lefnadso"kostnaderna, saso" den a"erikanske arbetaren lefver, aero stoerre foer hono", aen foer den engelske, saso" han lefver! Gen detta ko""er daeraf, att han lefver a ett annat saett! )oer de artiklar, so" aero absolut noedvaendiga, aer kostnaden "ycket "indre i det nyare landet! #en a"erikanske arbetaren och hans fa"ilj kan verkligen lefva "ycket billigt, o" de vilja det! Gen de kunna ocksa lefva sloesaktigt saso" i andra laender! *i ha ett bevis haer a i utlaendska arbetares utgifter, synnerligast bland ungrare och italienare, hvilka a de senare aren i stor "aengd e"igrerat till )oerenta staterna! #et vanliga riset, so"

dessa frae"lingar betala till vaerden a "atstaellet, aer tio cents o" dagen foer foedan! #e sofva vanligen i traeskjul, u foerda at de" af deras arbetsgifvare! Ander tider af industriellt tryck, so" de nuvarande, aer foer"agan att lefva billigt och aenda godt af stoersta betydelse foer arbetsklassen i )oerenta staterna och skyddar "aenniskan fran "ycket lidande, so" eljes skulle ha foeljt "ed arbetsbristen! #etta aer en ny erfarenhet foer den nuvarande generationen af a"erikanare och snart oefvergaende, savida icke tron a ka italets fasthallande vid guld"yntfoten ater rubbas! En tvetydig not i denna fraga, utfaerdad af sekreteraren i finansde arte"anget i "aj foerra aret, aralyserade landets affaersroerelse foer tillfaellet! )oerbaettringen har blifvit foerdroejd geno" den foerestaende nya lagstiftningen angaende tull a i" orterade varor! Huruvida A"erika aer arbetarens Eldorado eller ej, beror a arbetaren sjaelf! Han och hans fa"ilj kan nu lefva billigare aen en fa"ilj i -torbritannien, o" de vilja lefva lika enkelt! #e aero i sa""a staellning so" en ga""al skotska, hvilken jag en gang kaende! Tillfragad, o" hon kunde lefva a en viss u gifven su""a o" aret, svarade hon2 $@a, ja visst, jag kunde lefva a haelften, "en jag kunde goera slut a dubbelt sa "ycket!$ #et vill saega, ett und sterling, foerstandigt anvaendt af arbetaren och hans fa"ilj, skall foerskaffa de" "era af lifvets noedtorft i det nya aen i det ga"la landet??ett foerhallande, so" troligen ko""er att ha viktiga foeljder a bada sidor af Atlanten i en icke aflaegsen fra"tid! KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK #E :ATA,=%GA >=@E? >CH GA-BAE==>,:A % *AE-T,A PE::-&=*A:%A DAr Gac"illans GagaNine, @anuari .EE8F En kort historik oefver u taeckten af olja och gas! Borrnings"etoden och roduktens anvaendning! )oer"oegenheter vunna a obetydligt ka ital! Goejligheterna af dess anvaendning i fra"tiden! Att det nya braennae"ne, so" jorden nyligen slungat ut, skulle tillvinna sig all"aen u "aerksa"het, kan icke vaecka foervaning, ty helt visst har aldrig nagot liknande varit sett! #et distrikt, so" af alla a hela jordens yta torde vara rikast a underjordiska skatter, aer *aestra Pennsylvania, so" till sin hufvudstad har det roekiga Pittsburg! -ydost fran staden ligger det ryktbara lagret af braennkol, kaendt och anvaendt oefver hela A"erika fran Atlantens hafskust till Colorados silfvergrufvor! Adran aer fran sju till nio fot dju och o"fattar en yta af tvahundra kvadrat"il! #en har ett sa gynnsa"t laege foer brytning, att tusentals tons koks ha salts foer tre shillings och se+ ence r grosston, lastad a jaernvaegsvagn! #enna affaer har natt en snabb utveckling, till och "ed foer detta land, ty de "aen lefva aennu, so" byggde den foersta koksugnen, under det att i dag finnas "ellan nio? och tiotusen ugnar! #et aer endast tjugo ar sedan koks foersta gangen anvaendes i "asugn! Ander ar .EE3 tillverkades .<E,44.,E;4 bushels! 6.9 6.9 En bushel I <5,<8 liter! ,akt i oester fran Pittsburg ligger (est"orelands gaskolfaelt, hvarifran de oestra staederna erhalla sitt foerrad af gaskol! #enna koladra aer fran fe" till se+ fot dju och brytningen sker sa laett, att Pennsylvania? jaernvaegsbolag far kol lastadt a loko"otivtendern foer ungefaer tre

shillings r grosston! )aeltet straecker sig i ost och sydost fran staden, laengs Gonongahela? och &oughiohenyflodens straender! #et aer ur grufvorna a dessa straender, so" "anga staeder??till och "ed sa aflaegset belaegna so" :ew >rleans??foerses "ed gaskol! #en arliga roduktionen oefverstiger 0,444,444 tons! >" vi nu fran braenn? och gaskollagren vaenda oss "ot norr, sa ko""a vi a ett afstand af hundra "il Deng!F fran Pittsburg till oljeregionen! Hur hastig utveckling u taeckten af braenn? och gaskol aen haft, kan den icke jae"foeras "ed den enastaende fra"fart so" u taeckten af etroleu" haft! #et aer endast 33 ar sedan jag, i saellska "ed nagra vaenner, besoekte -torey )ar"s ryktbara oljekaella vid >il Creek! >ljan rann da fran kaellan ut i den lilla viken, daer ett ar flatbottnade ra"ar lago fyllda, faerdiga att flottas ned till Alleghenyfloden a en bestae"d dag i hvarje vecka, da viken afstaengdes geno" en tillfaellig foerdae"ning! #etta var boerjan till oljeaffaeren! *i koe te far"en foer </,444 dollars, och vi hade sa liten tro a jordens foer"aga att foer nagon laengre tid lae"na de hundra fat o" dagen, so" kaellan da gaf, att vi besloeto goera en da"", so" kunde ry""a hundra tusen fat olja, hvilket foerrad vi vaerderade till /08,444 dollars, naer tillgang u hoerde! >lyckligtvis foer oss laeckte da""en foerskraeckligtJ afdunstningen foerorsakade oss aefven foerlust, "en vi fortsatte att lata oljan rinna dag efter dag foer att ta igen skadan, tills flera hundra tusen fat a detta saett hade gatt foerlorade! *ar erfarenhet "ed far"en kan vara vaerd att o"tala! #ess vaerde steg till ;,E04,444 dollars, det vill saega att bolagets aktier saldes i "arknaden a denna basis! >ch ett ar lae"nade den i utdelning /08,444 dollars??en icke oaefven raenta a det insatta ka italet2 </,444 dollars! Gen detta aer ett undantagsfallJ "anga "illioner dollars ha gatt foerlorade a oljes ekulationer! Endast ett ar ar foerut hade sa""a olja salts foer ett ar dollars flaskan saso" ett osvikligt bote"edel foer alla verkliga eller inbillade sjukdo"ar, so" he"soeka "aenniskoslaektet! #en kallades da foer $-eneca?olja$??$det stora indianska laeke"edlet$??daerfoer att indiansta""ar "ed detta na"n, hvilka da bebodde distriktet, brukade sku""a oljan i viken! $#et ooefvertraeffliga laeke"edlet$ saeljes nu foer "indre aen 08 cents r fat, och det aer egendo"ligt att ersoner, so" sa ifrigt koe te det foer tva dollars flaskan och gafvo intyg o" dess laekande kraft, nu anse att alla dess dygder foersvunnit, naer det kan koe as foer en cent! -a "ycket gaeller det he"lighetsfulla i "ateria "edica! )ran denna lilla boerjan foer tjugo ar sedan kan latsen nu D.EE8F leverera 04,444 fat olja dagligen! -istlidna . nove"ber funnos i cisternerna icke "indre aen <E,4<;,<<0 fat??ett tillraeckligt foerrad foer att fylla vaerldens behof under nagra ar! Till den . januari .EE; har denna oljeregion afkastat 384,444,444 fat, och aennu oekas tillfloedet dag foer dag! )oer att trans ortera denna enor"a "assa ha 5,344 "il jaernroer blifvit lagda! >ljan u" as geno" dessa fran kaellorna??hvilka u ga till ett antal af 3.,444??till kusten o"kring <44 "il daerifran! *aerdet af etroleu" och dess rodukter, e+ orterade ar .E00, beloe te sig till 5.,0E/,;<E dollars! Ar .EE< vaerderades e+ orten endast till ;8,444,444, ehuru antalet gallons D585,<5<,E5/F var naestan dubbelt sa stort so" e+ orten .E00! Totalsu""an af allt, so" e+ orterats till den . januari .EE;, oefverstiger 538,444,444 dollars! #et kan "ed full tillfoerlitlighet saegas, att oljekaellorna i *aestra Pennsylvania lofva att lae"na sa riklig afkastning innan de aero uttoe"da, att hela

nationalskulden kunde betalas daer"ed! *i ko""a nu till den senaste u taeckten af vara underjordiska skatter, nae"ligen de naturliga gaskaellorna, hvilka hastigt boerja fra"traeda o"kring Pittsburg! @ust so" den naturliga ojlan syntes a ytan af >il Creek, sa "aerktes i distriktet nordost o" Pittsburg, a fe"ton "ils afstand, s"a gasstralar so" bubblade u ur vattnet a vikarna! -u" gas hade foer flera ar sedan u taeckts a tjugo fots dju och anvaendes ibland af far"arna vid sockerkokning af loennsaf! Gedel unkten foer detta distrikt foer naturlig gas aer den lilla staden Gurraysville i (est"oreland! % en liten kvarnraenna a latsen hade "an "aerkt en stoerre gas"aengd aen vanligt, och nagra s ekulanter verkstaellde foer fe"ton ar sedan borrningar efter olja "en naer de borrat /44 fot dju t, sa fanns daer ingen! -ju ar daerefter besloet ett annat saellska att foersoeka a ett aennu stoerre dju ! #e ho ades naturligtvis att finna olja, "en naer de borrat till ett dju af .,<34 fot, intraeffade en fruktansvaerd e+ losion, so" slungade borren i luften och krossade allt i s illror! #anet af den loesslae ta gasen hoerdes aenda till Gonroeville, so" lag fe" "il daerifran! #en faengslade kraften hade aendligen befriats och blef en ny rikedo"skaella at *aestra Pennsylvania ??redan foerut alltfoer rikligen vaelsignadt, kaenner laesaren sig kanske hagad att tilllaegga! -edan fyra roer, hvartdera tva tu" i dia"eter, hade blifvit lagda fran brunnens "ynning och stroe""en ledd geno" de", antaendes gasen, och hela landska et u lystes a "anga "ils o"krets! #etta vaerdefulla braennae"ne laet "an foerfara under hela fe" ar, daerfoer att inga ka italister kunde foer"as att riskera 344,444 dollars till roerledningar foer att leda oljan till bruk och fabriker, daer den kunde bli till nytta! @ag besoekte detta o"rade foerra veckan och sag nio kaellor, so" alstrade gas! )ran de tre stoersta steg gas aennu u i luften! En underbar syn, i sanning1 Gasen rusar u geno" ett se+tu"sroer, so" straecker sig kanske tjugo fot oefver ytan, "ed en sadan hastighet, att den fattar icke eld ino" se+ fot fran roerets "ynning! >" ni blickar u i den klara, blaa ry"den, sa ser ni fra"foer er ett dansande guldglaensande andevaesen, utan synbar foerbindelse "ed jorden, gungadt af vinden och svaefvande o"kring i alla riktningar i staendigt skiftande for"er! #a gasen fran kaellan traeffar lagans "edel unkt och delvis gar geno" den, vrider sig den laegre delen af "assan inat och astadko""er den haerligaste verkan??en verklig eld elare, "ed fotstaellningen o"sve t af gracioesa veck! >ch icke ett s ar till roek foerni""es! ,edan leda fyra saerskilda roerlinjer??af hvilka tva aero atta tu" i dia"eter??gasen fran detta distrikt till fabriksanlaeggningar i Pittsburg, och en fe"te linje leder det till vara besse"erstalbruk, a nio och tio "ils afstand! En annan linje af tiotu"sroer haller a att laeggas! >"kostnaden foer roerlaeggning aer under nuvarande laga riser och "ed raett till fri geno"vaeg beraeknad till 0,844 dollars er "il, sa att kostnaden foer en linje till Pittsburg kan saegas u ga till o"kring .<8,444 dollars! Borrningen kostar o"kring 8,444 och tillgar a foeljande saett! )oerst u saettes en lyftkran och ett se+tu"sroer af s"idesjaern drifves ner geno" jorden, tills det traeffar berget, fran 08 till .44 fot! -tora borr, vaegande tre? a fyratusen skal und, anvaendas nuJ dessa stiga och falla fran fyra till fe" fot i slaget! #en gas, so" erfordras foer att drifva dessa borr, ledes geno" s"ala roer fran de naergraensande kaellorna! -edan ett attatu"s hal blifvit borradt till ett dju af o"kring 844 fot, saettes ett 8 8HE?tu"s roer af s"idesjaern ned

foer att utestaenga vattnet! -a borras halet se+ tu" vidare i dia"eter, tills gasen traeffas, da ett fyratu"sroer saettes ned! En tid af fyrtio till se+tio dagar atgar vanligen foer att borra brunnen och traeffa a gasen! #en stoersta kaenda kaellan beraeknas lae"na o"kring <4,444,444 kubikfot gas a tjugofyra ti""ar, "en haelften daeraf anses so" rodukten af en god brunn! Trycket af gasen, da den utgar ur brunns"ynningen, aer naestan eller fullt 344 skal und er kvadrattu"! En "aetare, so" jag undersoekte, visade ett tryck af .E0 skal und! Till och "ed i vara fabriker, daer vi anvaenda gas, nio "il fran kaellan, aer trycket 08 skal und r kvadrattu"! *id en af kaellorna, daer ett foerrad af rent vatten befanns oenskvaerdt, fann jag en liten ang"askin, so" arbetade geno" direkt kraft fran gasen, sadan den ko" ur brunnen, och ett ut"aerkt vattenfoerrad erhoells a detta saett fran ett kaelldrag i dalen! #et finns naturligtvis olika "eningar roerande gasbaeltets laege och utstraeckning! Tillraeckligt "anga brunnar ha redan blifvit borrade i Gurraysvillesdistriktet foer att bevisa, att baeltet aer ungefaer en half "il bredt och straecker sig fe" eller se+ "il i sydostlig riktning fran Gurraysville! #e brunnar, so" borrats laengre bort, ha blifvit fyllda "ed saltvatten i sadan "aengd, att gasen blifvit naestan afstaengd! Ty fastaen gas steg u till ytan, var det i sa ringa "aengd, att den icke kunde vara till nagon nytta, utan endast visade, att den fanns! -akkunniga a detta o"rade ha daerfoer antagit, att gasen i sadana kaellor ligger under ett lager af saltvatten! )lera brunnar ha blifvit borrade i Pittsburg och dess o"nejd, "en sa""a olaegenhet af saltvatten har intraeffat daer! En vaen, so" aer he""a i geologi, underraettade "ig o" att gasbaeltet gar 5,444 fot dju t ned naera Pittsburg, och hans teori aer, att denna saenkning blifvit fylld "ed saltvatten, hvilket o"oejliggjort borrningsfoersoeken i detta distrikt! >" dju are borrning eller nagon lan att utestaenga vattnet skall kunna oefvervinna svarigheten, aterstar att se! :ordvaest o" Gurraysville har "an icke gjort vidare foersoek foer att utroena gasbaeltets utstraeckning! >" nagon af "ina laesare vill taga en karta oefver *aestra Pennsylvania och foelja Alleghenyfloden o"kring tjugo "il fran Pittsburg, sa skall han traeffa a staden Tarentu", so" aer "edel unkten i det andra gasdistriktet! )lera stora kaellor ha atraeffats daer, och det aer "ycket troligt, att fra"tiden ko""er att daerstaedes bringa i dagen ett jordo"rade liknande Gurraysvilles! En nyligen borrad brunn kan fullt jae"nstaellas "ed de", so" finnas i det senare distriktet! Ba italister ha nyligen latit leda denna gas i roer, nedlagda i flodbaedden, till PittsburgJ och jag betviflar icke att innan arets slut dessa linjer skola vara i verksa"het och Tarentu"distriktet gifva oss ett stort gasfoerrad! :u ko""er jag till det tredje distriktet, hvars hufvudstad utgoeres af (ashington DPennsylvaniaF, so" ligger tjugufe" "il soeder o" Pittsburg! @ag akte ut till denna lats och stannade oefver natten hos en god vaen, so" bodde tolf "il fran kaellorna! #essa hade blifvit antaenda, och hela hi""elen var klart u lyst af deras sken! Ehuru afstandet var sa stort, var det so" o" vi varit "idt inne i en rasande eldsvada! )oeljande "orgon akte vi ut till kaellorna! En roerlinje, so" leder rodukten fran en af dessa kaellor till jaernfabrikerna laengs >hiostranden vid Pittsburg, hade redan blifvit lagd, och aennu tva roerlinjer aero under arbete! Hvad vi haer sago liknade hvad vi sett i Gurraysvillesdistriktet, uto" att gasen leddes fran kaell"ynningarna i roer laengs "arken, i staellet foer att skjuta rakt u i luften! :aer vi fran landsvaegen blickade ned a den foersta kaella vi blifvit varse nere

i dalen, sago vi en ofantlig, rund oe en lats, hvars groenska var afbraend och jorden brunstekt af lagan! ,ingen var fullko"ligt cirkelrund, efterso" vinden drifvit fla""orna i alla riktningar fran eriferin inat! *erkan af den stora, gyllene fla""an, so" slickade "arken, och gungade och hvirflade "ed vinden i alla riktningar, var oefvervaeldigande! )oerstoerelsens aengel, A ollyon, tycktes ha stigit u ur sin afgrund! A"erika antages vara det land, so" e"ottager de flesta e"igranterna, "en flyttningar fra" och ater oefver hela jorden bli "er och "er vanliga! #en anglo?sachsiska rasen aer icke benaegen foer stillasittande! #a jag stannade foer att klifva oefver en gaerdesgard och ko""a fra" till den brinnande afgrundsanden, foell "in blick a foelj ande skrifna anslag2 $>ffentlig foersaeljning! Andertecknad, so" ae"nar afflytta till Australien, foersaeljer vid offentlig auktion torsdag -e te"ber 38 sin bostad i den Grs Andrew Carlisle tillhoerande far"en, en och en half "il oester o" Hickory, a Hickory och (ashingtonvaegen, hela sin egendo" af Hushalls? och Boeks"oebler, bestaende af byraar, saengar, saengklaeder, stolar, bord, fat, koks is??"ed ett ord, allt hvad jag aeger! )oersaeljningen ko""er att boerja recis klockan ., da villkoren skola tillkaennagifvas! (illia" Ti lady! A! (! Cu""ins! Auktionsfoerraettare!$ Hvad i all vaerlden kan foer"a "r Ti lady att lae"na denna haerliga trakt, ett af de vackraste jordbruksdistrikten i hela A"erika??lae"na den just da ovaentade skatter u taeckas under hans foetterM Ganga gissningar fra"staelldes, "en den troligaste var att han hade slaektingar i Australien och ville sluta sitt lif bland de"! %ngen af oss hade foerr hoert na"net, "en det liknar "anga af de sa""ansatta na"n, so" vaeckte var foervaning, da vi gjorde var aktur geno" sydvaestra England, hvarfoer vi antogo att "annen var fran "oderlandet! #en ene brodern hade foer"odligen lae"nat det ga"la he""et foer anti oderna, "edan den andre soekt re ublikens beskydd! #et aer sant att var ras aer det aekta no"adfolket, so" staendigt vandrar a jorden, utan rast eller ro! #a vilade haenderna a det vibrerande roeret vid brunnen??det behoefs starka nerver foer att ga sa naera intill det skrikande bruset och den hvirflande lagan??oefverraskades vi af dess isande koeld! *id en brunn, daer en traebetaeckning hade lacerats oefver ventilerna, var roeret till foeljd af kondensationen beklaedt "ed ett islager af ett attondedels tu"s tjocklek! :ya brunnar graefvas, och det aer tydligt att (ashington County aer bestae"dt att lae"na sin andel af den gas, so" anvaendes i Pittsburg! Huru staella sig nu den naturliga gasens ekono"iska utsikterM #en foersta fragan aer naturligtvis2 huru laenge kan den raeckaM

Personer, so" baest kaenna till oljeo"radet, hvar"ed naturlig gas star i naera ge"enska , foersaekra "ig att efter tjugo ar skall det nu kaenda foerradet icke vara uttoe"dt! #et aer icke antagligt, att vi aennu ha u taeckt hela gasterritorietJ det aer tvaerto" "ycket antagligt, att afbrottet i baeltet naera Pittsburg endast beror a ett lokalt fel, och att sydvaest o" staden skall baeltet befinnas vara "anga "il i utstraeckning! #et blir troligen ett u re ande af oljeregionens historia! Ganad efter "anad har det skrikits, att jorden icke kan tala denna uttoe"ning! %cke endast floder utan haf af olja skola uttoe""as, o" de dagligen laensas a 04,444 fat! - ekulanter visa sig e"ellanat och koe a "illiontals fat, i tro att foerradet skall "inskas, "en hvarje s ekulation har visat sig vara foerfelad! Petroleu" foer .4 dollars r fat ansags vara billigt risJ da den sedan erhoells foer 8 och slutligen foer endast . dollar, skaenktes den ju bort! % dag koe er "an den foer ungefaer sjuttio cents, och tillgangen aer stoerre aen nagonsin! #et lofvar att bli sa""a foerhallande "ed naturlig gas! *id glastillverkning??so" i Pittsburg har en ofantligt stor utstraeckning??laer gas vara "ycket "era u skattad aen kol, daerfoer att den aer foer"anligare foer roduktens kvalitet! En fir"a i Pittsburg har redan tillverkat s egelglas, stoersta storlek och fullt jae"foerligt "ed det baesta i" orterade franska, tack vare gasen so" braensle! *id jaern ??och i synnerhet staltillverkningen foerhoejes kvaliteten af det rena, nya braennae"net! Hvarken i stalraelsfabrikerna eller jaernbruken ha vi a oefver ett ar anvaendt ett enda skal und kol! -killnaden aer hae nadsvaeckande! #aer vi foerut hade nittio eldare i fullt arbete vid ang annorna och anvaende ;44 tons kol o" dagen, kan den besoekande nu ro"enera laengs den langa raden af ang annor, och han ser endast en "an i tjaenstgoering! -o" ru""et aer hvitli""adt, synes icke ett s ar af forna dagars otrefliga eldningssaett, och skorstenarna utslae a ingen roek! #e foernae"sta jaern? och glasfabrikerna i Pittsburg anvaenda nu"era D@anuari .EE8F ganska all"aent gas so" braensle! Gasen aer icke endast billigare aen kol i och foer sig, den s arar ofantligt "ycket arbete, och annor och roster ta icke sa fort skada so" foerr! )oeljande utdrag ur en ko""ittera ort till a"erikanska ingenioersfoereningen vid ett nyligen hallet "oete ger en foerestaellning o" betydelsen af det nya braenslet! $:aturlig gas aer, naest hydrogen, det kraftigaste af de gasartade braenslena och, o" raett tillae" ad, det "est bes arande, enaer naestan hela dess teoretiska vaer"eeffekt kan tillgodogoeras vid afdunstning af vatten! )ri fran alla foerstoerande ele"ent, i synnerhet svafvel, astadko""er den baettre jaern, stal och glas, aen kolbraenslet goer! #en ger jae"nare vaer"e, da intet oe nande af doerrar eller to"ru" i rosten lae"na den kalla luften tilltraede, och, raett ordnad, regulerar den angtrycket, sa att "annen, so" skoeter annorna, har icke annat att goera aen att se efter vattnet! >ch aefven han vore oefverfloedig, ifall "an vagade lita a en sa flyktig vattenkontrollant! Pannorna ko""a att raecka laengre, och faerre e+ losioner ko""a att intraeffa geno" e+ ansion och kontraktion a grund af att kall luft stroe""ar in a den u hettade "etallen! ' $Ett e+ eri"ent gjordes foer att beraekna vaerdet af gas so" braensle, i jae"foerelse "ed kol, vid fra"kallande af anga! #aervid anvaendes en retort eller ang anna af fyrtiotva tu"s dia"eter, tio fot lang "ed

fyratu"s tuber! #et eldades foerst "ed utvalda &oughioghenykol, brutet i ungefaer fyratu"skuber, hvar"ed ugnen $laddades$ sa, att det baesta "oejliga resultat skulle erhallas! :io skal und vatten afdunstadt er skal und foerbraendt kol var det u nadda resultatet! *attnet "aettes af tva "aetare??en i u sugningen och den andra i utdrifningen! *attnet in"atades i en foervaer"are vid en te" eratur af fran 54 deg! till 53 deg!J foervaer"aren lacerades i vaer"gangen, so" gick fran annan till eldstaden vid savael gas? so" kole+ eri"entet! *id beraekningarna anvaendes nor"al"attet i Pittsburgsdistriktet??en bushel a sjuttiose+ skal und! -e+hundraattiofyra skal und vatten afdunstades er bushel, hvilket utgjorde 54,/ rocent af kolets teoretiska vaerde! :aer gas brann under sa""a anna, fast "ed olika ugn och "ed ett skal und gas till 3<,8 kubikfot, befanns vattnet vara 34,<. skal undJ E<,; rocent af de teoretiska vaer"e? enheterna voro tillgodogjorda! Angan var under at"osfaeriskt tryck, i det att daer fanns en tillraeckligt stor oe ning att foerhindra "ottryck! )oerbraenningen af gas och kol askyndades icke! #et visade sig att o" laegsta radens tuber tilltae tes, sa""a kvantitet vatten kunde afdunstas "ed kolJ "en o" gas anvaendes och alla tuber Di den "ot skorstenen vaenda aendanF tilltae tes, uto" sadana so" voro noedvaendiga foer foerbraenningen, sa befanns det, da trycket "ot fla"ugnen var tre uns och elden so" kraftigast, att ungefaer sa""a resultat erhoells! Haeraf syntes fra"ga, att "esta afdunstningen skedde "ot annans sidor!$ #e enda analyser af detta naturliga braensle, so" hittills blifvit gjorda eller ublicerade, foerskrifva sig fran var foernae"ste ke"ist, Gr! )ord! #essa analyser aero af gas rof fran roeret, da gasen ko""er in i vara stalraelsfabriker efter att ha asserat nio "il fran kaellorna! Gr! )ord skrifver salunda till "ig2 $Haer"ed bifogas fyra af "ina nyaste analyser, hvilka gjordes sa""a dag rofven anskaffades! )oer naervarande aero dessa undersoekningar aennu i froeet! @ag skulle vilja??utan att anses laegga "ig i stalbrukens laboratoriearbeten??taga rof fran de olika gaskaellorna och goera en sa"ling af deras salter! @ag tror "ig ha u taeckt nagra "ycket intressanta o"staendigheter roerande dessa salter, "en det skulle vara ofoersiktigt att aennu uttala "in "ening i detta ae"ne, da jag icke haft tid eller tillfaelle att sa"la de olika salterna och sa"edelst bekraefta "in foersta u fattning! Gin u taeckt af det foerhallande, att naturlig gas fran tid till tid foeraendras till sin ke"iska sa""ansaettning, ko""er nog att oefverraska "anga och oe nar nya faelt foer tanken! %nnan dessa resultat offentliggoeras, skulle jag vilja foersaekra "ig o", huruvida gasen fran andra kaellor foeraendras, so" den fran Gurraysville, och o" gas i nagra kaellor foeraendras, under det att den i andra foerblir densa""a, sa u star helt naturligt fragan2 Hvilket slags kaella ko""er att visa sig vara varaktigastM #enna o"staendighet att gasen foeraendras i sa""a kaella skall saekert s rida nytt ljus oefver fragan o" ae"nets u ko"st och, o" jag vagar saega det, "oejligen oekadt ljus oefver ae"net etroleu"! Pa grund af alla dessa skael har jag icke velat offentliggoera "ina resultat, foerraen jag bekraeftat "in u fattning geno" u re ade analyser! Eder

-! A! )ord!$ Analyser af naturlig gas! Gas af Gas af Gas af Gas af Gas af /HE /H.3 /H.8 /H33 /H. Proc! Proc! Proc! Proc! Proc! ????????????Q???????Q???????Q???????Q???????Q??????? Barbolsyra nil! 4,5. 4,E. nil! 4,50 >+ygen 3,54 4,;4 4,5. 4,5. 3,/4 >ljegas 4,E4 4,5. 4,E. 4,5. 3,;8 Bolo+id 4,;4 4,5. 4,E. 4,;4 <,E3 Hydrogen <,8E 3/,08 3,/; E/,50 <.,83 -u" gas EE,;4 5E,0E /;,43 0E,03 </,/0 :itrogen ;,3/ nil! nil! nil! ./,<8 -avidt jag vet aero Gr! )ords undersoekningar de enda, so" blifvit gjorda, och innehalla allt hvad "an hittills vet o" naturlig gas! Huru, hvarest och i hvilken utstraeckning naturlig gas alstras i de undre regionerna kunna vi endast gissa oss till! -a "ycket aer dock tydligt bevisadt, att gas blifvit funnen i hvarje vaederstreck rundt Pittsburg uto" i nordvaest, och att gasbaeltet aer o"kring en half "il bredt naera Gurraysville! Gen detta behoefver daerfoer icke vara graensen foer tillgangen, ty just so" jag skrifver detta ko""er underraettelsen, o" att en stor brunn borrats i Canonsburgh, so" ligger atta "il fran kaellorna jag besoekte i (ashington County! #essuto" har en ny region vaester o" Canonsburgh nyligen blifvit roefvad, och gas daerifran anvaendes nu i fabrikerna vid Beaver )alls, Pa!, tjugofe" "il vaester o" Pittsburg! *i kunna daerfoer "ed skael antaga, att Pittsburg aer "edel unkten foer ett gaslager a "anga kvadrat"il och i stand att fra"bringa all gas, so" den nuvarande generationen kan anvaenda bade foer industriella och foer he""ets behof! *id slutet af innevarande ar skola atta roerlinjer leda gasen till staden och aenda skulle "ycket "era kunna erhallas! Tva af dessa linjer ha roer, so" aero 88HE tu" i dia"eter, fyra aero E tu", en .4 tu" och en .3 tu" i dia"eter! Ganga teorier ha blifvit fra"staellda foer att foerklara detta braensles foereko"st! #en "est antagliga hoerde jag af rofessor #ewar fran Ca"bridge, so" nyligen besoekt oss och so" erhoell ett dju t intryck vid asynen af denna nya rikedo"sgrufva! Han astar att gasen destilleras fran oljan eller fran ofantliga lager af ae"nen, so" sakta foeraendras till olja, och daerfoer skola vi, langt efter sedan oljeregionen slutat att ge sa riklig afkastning, aennu ha god tillgang a gas! @u tunnare oljelagret aer, dess laettare foersiggar destilleringen! % staellet foer sitt fula rykte att vara vaerldens s"utsigaste stad, hvilket den onekligen nu aer, skall $roekiga Pittsburg$ "ahaenda kunna goera ans rak a att kallas vaerldens renligaste stad! Haer"ed "a vara hur so" helst, "en jag tror icke att nagon kaenner sig boejd foer "otsaegelse, da jag astar att "ed sadana resurser, so" jag haer soekt skildra, aer Pittsburg hvad underjordiska skatter vidko""er "edel unkten i det rikaste distrikt i den hittills kaenda vaerlden! An"aerkning! -a riklig har anvaendningen varit och sa stort sloeseriet "ed detta naturliga braensle Dsedan artikeln skrefsF, att till och "ed de kaellor, so" tycktes vara outtoe"liga, ha blifvit dyrbara i trots af deras kna het! >ch gasen, so" fla""ade geno" de sloesaktigt vida roeren

och belyste de s"a staedernas gator "ed fe" fots hoega lagor, "aetes nu"era ut i "aetare??utdelad i tusentals kubikfot! KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK #E: T,EBE:TA -T>=E: Plan for vaerldsarbetet Arbetets, ka italets och affaersduglighetens tri elallians noedvaendig foer fra"atskridandet! Hvar och en beroende af de andra?? foerenade ooefvervinnerliga! #et borde finnas ett ko" aniska "ellan trenne i den industriella vaerlden, naer ett foeretag startas! #en foerste af dessa tre, icke i betydelse utan i tidsordning, aer Ba italet! Atan det kan intet dyrbart byggas! #aerifran ko""er den foersta lifsgnistan in i den foerut lifloesa "aterian! -edan byggnaderna aero u foerda, utrustade och faerdiga att boerja sin industriella verksa"het, sa u traeder den andre ko" anjonen! #enne aer Affaersdugligheten! Ba italet har utfoert sin roll! #et har skaffat alla "edlen foer tillverkningen, "en o" icke dugliga "aen leda foeretaget, gar allt hvad ka italet gjort till s illo! -a ko""er den tredje ko" anjonen??sist i tidsordningen, "en icke "inst i betydelse??Arbetet! >" det icke goer sin del, kan ingenting utraettas! Ba ital och Affaersduglighet kunna icke ko""a nagon vaeg utan dess hjael ! Hjulen kunna icke ga rundt, utan att Arbetets hand saetter de" i gang! *oly"er kunna skrifvas o" hvilken af de tre ko" anjonerna, so" aer den foerste, den andre eller tredje i vikt och betydelse??och fragan star recis a sa""a unkt! :ational?ekono"er, s ekulativa filosofer och redikanter ha i hundratals ar foer oss fra"hallit sina syn unkter a detta ae"ne, "en svaret har aennu icke funnits och kan aldrig finnas, daerfoer att hvar och en af de tre aer ou"baerlig och hvar och en lika viktig foer de andra tva! #aer finns intet foeretraede! #e aero likstaellda "edle""ar i den stora tri elalliansen, so" saetter den industriella vaerlden i roerelse! % historien ko""er Arbetet foere Ba italet och Affaersdugligheten, ty da $Ada" graefde och Eva s ann$, sa hade Ada" intet ka ital, och att doe"a efter fortsaettningen, sa var ingendera af de" vaelsignad "ed affaersduglighet! Gen detta var innan industrialis"ens herravaelde boerjade och ka italets stora foerlagssu""or behoefdes! % var tid aero Ba ital, Affaersduglighet och Bro sarbete benen a en trebent stol! :aer de tre benen sta starka och bastanta, sa star stolen! Gen lat ettdera foersvagas och brytas, lat det ryckas ut eller slas soender, sa aer det foerbi "ed stolen! >ch den blir aldrig till nagon nytta, o" icke det tredje benet ko""er a sin lats igen! Ba italet, so" tror att det aer af stoerre betydelse aen nagotdera af de andra tva benen, har "ycket oraett! #et behoefver deras understoed! Atan de" eller "ed endast ett af de", slar det en kullerbytta! Affaersdugligheten, so" tror att benet, so" den re resenterar, aer det viktigaste, har "ycket oraett! Atan Ba italets och Arbetets ben duger den ingenting till!

>ch slutligen??lat det icke bli gloe"dt??har Arbetet oraett, graensloest oraett, da det tror sig vara viktigare aen de andra tva benen! #en foerestaellningen har varit en kaella till "anga sorgliga "isstag! #e tre aero likstaellda ko" anjoner i ett stort verk! )oerenade kunna de goera underverkJ skillda aer ingendera af nagon betydelse! #et nyligen tillaendalu na arhundradet har tack vare de" blifvit lyckligare aen nagot af sina foeregangare! >efver hela vaerlden aer "aenskligheten baettre, aen den har varit i "oraliskt och "ateriellt haenseende, och jag hyser den fasta tron, att den skall na hoegre och renare lan, aen den "est sangviniske nagonsin droe"t o"! Ba ital, Affaersduglighet och Arbete "aste vara foerenade! #en so" foersoeker att utsa oenighet "ellan de" aer en fiende till alla tre! DAtdrag ur ett tal i Ho"estead vid oe nandet af $=ibrary Hall$ och $(orking "enCs Club$??en gafva till arbetarna daerstaedes af Gr! Carnegie!F KKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKKK @AE,:*AEGA, )>E,, >CH :A DAr ett tal vid ett "oete foer jaernvaegs"aen i :ew &ork, @an! ./43F @aernvaegsvaesen a sjuttiotalet2 raels, syste", hastighet, loener och "etoder! )ra"tidens jaernvaegsvaesen! @aernvaegs"annens behof och ansvar! #et aer "ed en kaensla af stor tillfredsstaellelse och stolthet jag taenker a att jag boerjade so" telegraftjaenste"an vid jaernvaegen och steg till direktoer foer Pittsburgbanan a Pennsylvaniajaernvaegen! #et skulle "ahaenda vara af intresse att anstaella en jae"foerelse "ellan nagra jaernvaegsfoerhallanden foerr och nu! *i jaernvaegs"aen u "anas alltid att halla skar utkik! #et aer en af de foernae"sta reglerna, "en det kan ocksa vara nyttigt att kasta en blick tillbaka och ge akt a fra"stegen, so" blifvit gjorda! :aer jag hade aeran att bli jaernvaegs"an, var Pennsylvaniajaernvaegen aennu icke faerdig till Pittsburg! Efter nagra "ils diligensresa "ellan tva stationer och en besvaerlig faerd oefver bergen kunde assageraren vara i stand att ko""a till )iladelfia a jaernvaeg! ,aelsen i bergstrakterna voro af jaern, fjorton fot langa, i" orterade fran England och lago a stora huggna stenblock, ehuru banan asserade geno" skog och $slee ers$ skulle ha kostat obetydligt! Bolaget hade ingen egen telegraflinje utan var beroende af (estern Anionlinjen! #irektoeren, Gr! -cott, den ryktbare Tho"as A! -cott, so" sedan blef jaernvaegs resident, ko" ofta till telegrafstationen i Pittsburg foer att sa"tala "ed sin foer"an i Altoona, generaldirektoeren! @ag var da en ung telegrafassistent och gjorde hans bekantska geno" att telegrafera foer hono"! @ag erhoell da den ofantliga loenen af tjugofe" dollars i "anaden, och han erbjoed "ig trettiofe" so" sin sekreterare och telegraferare, hvilket syntes "ig en foer"oegenhet! =at "ig lyckoenska er till den stora stegringen af era afloeningar, sedan den tid, da Gr! -cott erhoell .38 dollars i "anaden??.,844 o" aret! @ag "inns att jag "ycket undrade oefver hvad en "aenniska skulle ta sig till "ed en sa ofantlig su""a engar! @ag hade icke da taenkt a en anvaendning2 att han kunde ge bort

en del af oefverfloedet! #e foer"aner en erson har af sin rikedo" diskuteras ofta, "en rikedo"ens stoersta foer"an aer, att dess aegare kan vara andra till gagn! @ag tjaenstgjorde nagon tid, innan jag fick en aoekning af tio dollars i "anaden! #et var ju en oefvervaeldigande inko"st "ot . dollar och 34 cents i veckan, so" jag boerjade "ed i en bo"ullsfabrik! #et aer en af de "est glaedjande foereteelserna i var tid, att under nuvarande foerhallanden arbetsloenerna stiga och riserna a lifsfoernoedenheter falla! %ngen nation har intagit en sa lysande staellning so" foer naervarande var i fraga o" arbete! Hvarenda nykter, duglig och villig "an finner sysselsaettning "ot en afloening, so" "ed skoetsa"het och en god hustru saetter hono" i stand att goera en liten bra bes aring foer alderdo"en! #e, so" aero nog lyckliga att vara gifta veta huru "ycket so" beror a en hustru, so" kan skoeta o" hushallet, och de so" icke aennu aero gifta boera betaenka detta! #et finns intet, naest hans eget goda u foerande, so" en arbetares fra"gang och lycka, sa "ycket beror a, so" en god och duglig hustru! Tillat en erson, so", naestan utan afsikt och oenskan, blifvit betungad "ed litet "er aen noedtorftig baergning, u riktigt saega er, att hvad "an har daerutoefver innebaer ganska litet??och detta lilla saellan nagot godt! Alla borde straefva efter en noedtorftig baergning, ty utan en sadan, har @unius klokt an"aerkt, kan ingen "aenniska vara lycklig! %ngen "aenniska skulle vara lycklig utan den, o" den star att vinnaJ och jag u "anar hvar och en att s ara nagot under dessa goda dagar och saetta in a en s arbank eller, aennu baettre, skaffa sig ett eget he"! Gen foer att aterga till jaernvaegsvaesendet! #irektoer Tho"son oefverraskade en dag Pittsburgs invanare "ed tillkaennagifvandet, att nagon gang i fra"tiden skulle Pennsylvaniajaernvaegen trans ortera hundra vagnar o" dagen! #en tidens vagnar lastade atta ton netto! *i hade s"a loko"otiv och banvallen var foerskraecklig att skada! ,aelsen voro alltfoer laetta och skarfjaernen voro gjutna! @ag vet att en vinter"orgon funnos fyrtiosju brustna skarfjaern a "in jaernvaegsafdelning! Pa en sadan bana var det vi forslade vara tag! >lyckshaendelser voro ocksa "ycket vanliga! *i hade inga kabysser a godstagen, och tagbetjaeningen "aste vara ute i alla slags vaeder! Banan var enkels arig, och da vi saknade telegraf, sa "aste tagen i haendelse af foersening $run curves$! #et vill saega, att en signalerare gick foerut, hvar a tagen foeljde och "oette hvar helst de kunde??stundo" "ed raett allvarsa""a sa""anstoetningar i de skar a kurvorna! #et tyckes icke finnas nagot, so" geno"snittsjaernvaegs"annen har sa svart att laera sig so" den o"staendighet, att tva tag icke "ed fra"gang kunna "oetas a en enkels arig bana! Till och "ed a Pittsburgsafdelningens linje laerde vi oss aldrig riktigt den lae+an! -aso" telegraftjaenste"an tog jag hand o" var egen jaernvaegstelegraf, naer den var u sattJ och jag tror att det var jag, so" gaf den foersta unga kvinnliga telegrafisten anstaellning vid jaernvaegen??at"instone astas det sa! *id denna tid hade direktoeren att goera alltJ det fanns ingen att dela ansvaret "ed! #et antogs att ingen underordnad kunde anfoertros att telegrafera tagtider eller skoeta o" en re aration, och Gr! -cott och jag, hans eftertraedare, voro i detta fall de loejligaste "aenniskor jag nagonsin sett! *i voro sjaelfva ute vid hvartenda intraeffadt "issoede och arbetade hela natten! %bland var jag icke he""a a en hel vecka at gangen och fick kna t tid att sofva, uto" en liten blund da och da i en godsvagn! :aer jag nu ser tillbaka, sa foerstar jag hvilka stackare till direktoerer vi voro, "en jag hade ett storartadt foeredoe"e i Gr! -cott! #et tog nagon tid, innan jag laerde "ig, "en jag

gjorde det aenda till slut, att de duktigaste direktoererna??sadana so" ni har nu foer tiden??aldrig sjaelfva goera nagot arbete, so" aer vaerdt att tala o"! #eras aliggande aer att saetta andra i arbete, "edan de taenka! % "itt senare lif tillae" ade jag laerdo"en, sa att "ina affaerer ha aldrig gjort "ig besvaer! Gina unga ko" anjoner skoette arbetet och jag noejet, och den u fattningen skulle jag oenska att ni alla hyste, att daer so" aer ringa glaedje, daer aer ocksa ringa fra"gang! #en arbetare, so" aer glad oefver sitt arbete och skrattar bort dess "issoeden, aer saeker o" fra"gang, ty det, so" vi goera laett och "ed glaedje, blir alltid vael gjordt! :aer ni ser en resident eller direktoer eller annan arbetschef dignande under sina skyldigheter, nedtryckt af beky""er och "ed ett ansikte sa bedroefligt, so" o" han vore en do"are, utfaerdande en doedsdo", sa var oefvertygad o" att han fatt stoerre ansvar, aen han kan baera, och boer fa hjael ! @ae"foer till e+e" el tagens hastighet! *i trodde att vi a den stora Pennsylvaniabanan natt fullko"ligheten, da ett assageraretag u sattes, so" gick "ellan Pittsburg och )iladelfia a tretton ti""ar, ungefaer tjugusju "il i ti""en! #et doe tes till $bli+ttaget$! #etta var inte daerfoer, att vi tyckte att bli+ten var sa langsa", utan daerfoer att vi tyckte, att taget gick sa foerskraeckligt fort! % dag goer E" ire?state?e+ ressen dubbelt sa stor hastighet, hvilket aer vaerldsrekordet! Gen lat oss icke "era goera oss skyldiga till "isstaget att tro, det vi ha natt fullko"ligheten! Ander naesta generation ko""a tagen att ga "ed en hastighet af hundra "il i ti""en, dubbelt sa stor so" nu, recis so" tagen nu ga dubbelt sa fort so" foer trettio ar sedan! Banan skall varda rak! -o" -kriften saeger2 $Hvad krokigt aer$?? det vill saega kurvorna??$skall raett varda$! % de nu vidtagna foerbaettringarna a atskilliga linjer tror jag ic