Kemi 1, uppdrag nr 3

Frga 1
Vilken/vilka av fljande reaktioner sker spontant? Motivera ditt svar. a) Mg2+(aq) + Cu(s) Mg(s) + Cu2+

b Cu(s) + 2 g+(aq) ) !) 2 g(s) + "n2+(aq)

Cu2+(aq) + 2 g(s) 2 g+(aq) + "n(s) #e2+(aq) + "n(s)

d #e(s) + "n2+(aq) )

Fr att se vilka metaller och metall joner som reagera med varandra s anvnder kemister utav den elektrokemiska spnningsserien. Den elektrokemiska spnningsserien visar i vilken ordning de olika metallerna nr det gller att vara dla och odla. De mnen som r odla bildar grna joner medans de fasta mnen som r dla bildar ogrna joner,

) $% n&r det ko''er till den versta reaktionen $% &r 'etallen ifr%ga koppar o!( so' ko''er i kontakt 'ed 'agnesiu'jonen. )% Mg inte ligger till v&nster o' koppar s% ko''er inte (eller en spontan reaktion att ske. $var*+j spontan ,)

-&r &r det sa''a 'etal so' sist . koppar. Men (&r &r det ist&llet de '/!ket &dla jonerna utav silver so' det ist&llet (andlar o'. $ilver &r '/!ket &dlare &n 'agnesiu' o!( str&var starkt efter att frg/lla sin &del(et geno' att f% ett fullt oktettskal. )% g ligger till (ger o' Cu s% ko''er silverjonen direkt den f%r !(ansen att sno %t (o0idera) 2 elektroner av koppar o!( bilda en ato' i kontakt. 1oppar o0ideras till en kopparjon o!( silverjonen redu!eras till en silverato'. C) -&r &r det igen det '/!ket &dla &'net silver. 'en denna g%ng &r silver 'etallen. $ilver vill so' sagt inte o0ideras spontant. o' det nu inte stter p% en &nnu &dlare 'etall2jon. "inkjonen &r t/v&rr ej en s%dan jon. utan l%ngt till v&nster i sp&nningserien. )&rfr bildas ingen spontan reaktion (&r. )) "ink &r inte (eller &dlare &n j&rn. s% d&rfr ko''er ingen spontan reaktion (&r (eller att ske 'ed sa''a 'otivering so' C).

Frga 2
,indningsenergi o!( bildningsentalpi &r begrepp so' tas upp i boken. frklara utfrligt skillnaderna 'ellan dessa3

,indningsentalpi anger su''an av den energi so' be(ver tillfras fr att bilda en frening fr%n dess grundl&ggande best%ndsdelar. 'an skriver detta so' 4-. )enna energi kan b%de vara positivt eller negativt . +tt negativt 4- inneb&r att reaktionen &r av e0oter'iskt slag d&r energi frigrs till o'givningen. Medan ett positivt v&rde p% 4inneb&r en endoter'isk reaktion o!( det (ar kr&vts ett upptag av energi. ,indingsentalpi kan o!ks% vara ett '%tt p% ett &'nes stabilitet eller ovilja att reagera spontant 'ed andra &'nen. ,indinsenergi (ar d&re'ot inte den fr'%nen att b%de vara positiva o!( negativa utan 'ed bindningsenergi 'enas den '&ngd energi so' det kr&vs att br/ta en bindning. )e (&r b%da begreppen (&nger &nd% i(op p% en parallell v&g d% stabila &'nen. &'nen 'ed v&ldigt l%g bindningsentalapi allts%. kr&ver en v&ldigt (g bindningsenergi fr att br/ta den stabila bindningen. Man ber&knar bindningsentalpin geno' k&nna till bindningsenergi fr reaktanterna o!( produkterna o!( vi!e versa.

-ej3 5a!k fr din presentation3 6ag so' skrivit detta svar (eter 6esper $rensson o!( &r utbildad naturvetare. l&rare o!( journalist. 6ag &r 78 %r. bor 'itt i 9und. o!( gillar fil'. 'usik o!( att resa. 9/!ka till 'ed dina studier (os oss3 6esper $rensson $tudieledare 9iber -er'ods , ,alt:arsgatan ; 2<= >< M 9M? <;<22= @A 2> jesper.sorenssonBliber.se CCC.liber(er'ods.se

Frga 3
,est&' o0idationstalet fr svavel i fljande &'nen. #rklara (ur du ko''er fra' till respektive o0idationstal. a) $D7 b) -2$D; !) -2$ d) $

)et finns n%gra enkla grundregler att ta till sig o!( g&rna skriva upp innan 'an best&''er o0idationstal fr olika &'nen. D0idationstal kan frkortas D5. >.D5 fr ett grund&'ne i ren for' &r alltid lika 'ed noll 2.D5 fr s/re (D) &r n&stan alltid EFF. F na'net o0idering ing%r just o0id so' bet/der s/re. D!( bet/der att 'an tar elektroner fr%n ett &'ne. )etta fr att s/re (ar en v&ldigt (g elektronegativiet o' 'an kollar p% Gaulingsskalan. )et enda &'ne so' (ar (gre negativiet &r #lor (#). )&r'ed till regel 7 7. #lor o0idationstal &r alltid EF. ;. V&te (-) (ar alltid +F so' D5 i frening 'ed i!ke2'etaller. Medans - i frening 'ed 'etaller (ar alltid 2F so' D5. V&te &r ett intressant &'ne. )et (ar n&'ligen > elektron i ren for'. )et so' &r intressant 'ed det &r att den be(ver 2 fr att f% ett fullt skal. )&r'ed kan den anntingen dra till sig &n eller &ven bli av 'ed en elektron. fr att (a to't skal o!( &ven det bet/der en l&gre energiniv% fr just v&te. D!( nu kan 'an brja r&kna ut o0idations tal. ) $D7. (&r ko''er de 7 s/reato'erna att dra till sig 2 elektroner var. )&r'ed ko''er svavel att o0ideras av 'ed A elektroner o!( f% D5 VF. ,) -2$D; eller svavel s/ra so' det &r s% ko''er b&gge v&te ato'erna direkt att f% -+. D!( s/re ko''er ta %t sig @ elektroner sa''anlagt. dvs A utver de 2. $% svavels o0idationstal &r &ven (&r VF. C) -&r ko''er b&gge v&teato'erna %terigen att tappa sin elektron o!( skrivas so' -+. $vavel f%r D5 22 (&r. )) $ &r (&r i sitt fria rena &'ne o!( f%r d&r'ed D5 <. 6

Frga 4
a) #rklara den galvaniska !ellen fr reaktionenH Mg (s) + Cu2+(aq) Mg2+ + Cu(s) + energi

b) Vilket &'ne o0ideras respektive redu!eras?

!) ,er&kna nor'alpotentialen fr reaktionen.

) I&r en spontan redo0reaktion bildas s% kan 'an ibland utn/ttja det geno' att b/gga en galvanisk !ell. &ven kallad voltas stapel ino' visa sa''an(ang. )et en galvanisk !ell tar till n/tta &r att ist&llet fr att redo0reaktionen sker i en pol s% separerar 'an reaktionen 'ed te0 2 b&gare ist&llet av inne(%llandes vardera &'ne. F detta fall s% ko''er Cu2+. so' &r &dlare &n 'agnesiu' vilja (a 2 elektroner o!( redu!eras. D!( o' 'an kopplar en /ttre ledning 'ellan dessa 2 poler s% kan 'an f% de elektroner so' o0ideras fr%n 'agnesiu' att f&rdas geno' denna ledning so' str' o!( &ven utfra ett arbete. Men fr det s% be(vs en sluten krets d% laddade partiklar og&rna sa'las p% ett st&lle utan (elst vill g% runt. )et kan 'an anv&nda en saltbr/gga till fr. F detta fall kan denna saltbr/gga best% av IaCl (2Ia+ 2Cl2). $% 'agnesiu' l&'nar ifr%n sig tv% elektroner i det so' ses so' pluspolen o!( o0ideras till 'agneisu'joner. +lektronerna rr sig vidare till 'inuspolen via den /ttre ledningen so' polerna &r sa''ankopplade via. .kopparjoner upp elektronerna so' st'at ifr%n Mg. o!( bildar kopparato'er. D!( en koppar bel&ggning bildas runt kopparstaven. D0idationH Mg(s) J Mg2+(aq) + 2eKeduktionH Cu2+(aq) + 2e- J Cu(s) Kedo0H Mg(s) + Cu2+(aq) J Mg2+(aq) + Cu(s). ,) $o' 'an ser ovan s% &r det Magnesiu' ato'erna so' o0iderar o!( kopparjonena so' redu!eras. C) +nligt tabellen jag (ittade s% (ar Mg/Mg2+ nor'alpotential 22.78 D!( Cu/Cu2+ (ar nor'alpotential +<.7;. 22.782 <.7;* 2.8> v $var*2.8> v

Frga 5
Vad inneb&r begreppet korrosion?

6ag (ade 'in bilbesiktning (&r o' dagen o!( fi!k t/v&rr 'ed 'ig en an'&rkning fr rost p% v&nstra sidan golvet. Kost. det &r just den d&r enda negativa aspekten av 'etaller fr det &r ju v&ldigt anv&ndbara fr oss '&nniskor o!( vi anv&nder de till en (el del olika avseenden i v%rat vardagliga liv. $o' e0e'pel v%ra b/ggnader. fabriker. ko''unikationsn&t o!( just till v%ra fordon. Metaller (ar en '%ngfaldig varians fr%n att vara av (g densitet so' bl/ o!( guld. till att vara v&ldigt l&tta so' alu'iniu'. )e t%l i '%nga fall e0tre' (etta o!( k/la. Man kan bja de o!( d&refter for'a till olika delar. )e skiner o!( &r oftast v&ldigt robusta. 'en det ko''er alltid 'ed den d&r na!kdelen att de korroderar. 1orrosion &r det ge'ensa''a na'net fr all den onskade angreppen en 'etall drabbas utav. )essa angrepp frstr b%de 'etallens utseende 'en &ven dess (%llfast(et o!( andra viktiga egenskaper. so' &r te0 ndv&ndiga att ens bil ska kunna funktionera p% ett s&kert s&tt. 1orrosion &r en ke'isk pro!ess vars reaktioner 'an kan urskilja geno' ke'iska reaktioner o!( elektroke'iska reaktioner. +n vanlig korrosions reaktion &r den so' jag sj&lv utsattes fr. I&r j&rn ko''er i kontakt 'ed luft o!( vatten. s% (&nder tv% saker p% en g%ng. Kost kan 'an s&ga &r en for' av j&rno0id (#e2D7) d&r s/ret (ar o0iderat elektroner fr%n j&rnet. Metaller avskiljer sig &ven (ur g&rna de reagerar 'ed olika substanser so' vatten. s/ra o!( s/re. 6u 'er reaktiv en 'etall &r dest% snabbare korroderar den. Luld &r en av de absolut 'inst reaktiva 'etallerna o!( korroderar v&ldigt og&rna 'ed andra &'nen. vilket &r anledningen varfr guld (ittas ofta so' rent i naturen.

Frga 6
,ildningsentalpier vid 2= MC o!( ><>.7 kGaH N'ne CD (g) CD2 (g) -2D (l) -2D (g) ID (g) ID2 (g) 4- (k6/'ol) E >>< E 7O; E 2@A E 2;2 + O< + 7;

a) $kriv en balanserad reaktionsfor'el fr bildningen av vatten%nga ur v&tgas o!( s/rgas. b) Nr reaktionen i fr%ga a) endoter' eller e0oter'? Motivera ditt svar3 !) nge entalpi&ndringen (4-) fr reaktionen d% A.< g s/rgas reagerar 'ed ett verskott av v&tgas till vatten%nga. Kedovisa dina ber&kningar.

A) 2-2 (g)+ D2 (g) 2-2D (g)

,) 4-f &r ber&knat fr%n &'nets naturliga tillst%nd. d&rfr &r 4-f fr b%de -2 o!( D2 lika 'ed <k6/'ol. -f fr > 'ol -2D (g) &r 22;2 k6. 4- * 4-f (produkter) (<) P 4-f (reaktanter) (22;2) 4- * 22;2 1j )% 4- &r negativ bet/der att reaktionen &r e0oter' fr energi (ar frigjorts. C) Massan (D2) * A g . s/rgas so' reagerar 'ed ett verskott av v&tgas. Mol'assa fr D2* 72g/'ol $ubstans'&ngden blir n* '/M * A.<g/ 72 g/'ol* <.>@8='ol <.>@8='ol D2 Q222R <.78= 'ol -2D. 4- fr bildningen av <.78= 'ol -2D (g) * 22;2k6)S <.78= * 2O<.8=k6 $varH O<.8=k6 frigrs vid en reaktion 'ellan v&tgas o!( A.< gra' s/rgas.

Frga 7
F sur lsning kan #e2+2joner o0ideras till #e7+2joner i n&rvaro av per'anganatjoner (MnD;2). )et bildas o!ks% 'anganjoner (Mn2+). $kriv en balanserad reaktionsfor'el. Kedogr fr sa'tliga steg i (ur du ko''er fra' till for'eln.

6ag brjar skriva upp de givna reaktanterna o!( produkterna i denna lsning i en obalanserad for'el. #e2++ MnD;2 #e7+ + Mn2+. 6ag vet att s/re 'olek/lerna inte bara kan frsvinna n%gonstans s% jag l&ser o' fr%gan o!( inser att det alltid ing%r -+ joner n&r en 'etall lses upp i en sur lsning. D!( nu kan dessa s/re ato'er till reaktanter bli till vatten so' en produkt. #e2++ MnD;2 -+ #e7+ + Mn2++-2D I&sta steg. d% det (j&lper 'ig att balansera reaktionen. &r att skriva D5 fr varje &'ne. #e2+ (ar D5 FF. Ge'angatjonerna i lsningen &r negativa (2F).)% det ing%r ; s/reato'er i en per'angatjon s% vill de inget annat &n ta till sig sa''anlagt @ elektoner d% det &r n&'nt sen tidigare att s/re (ar D5 2FF. $% 'angan skulle f% D5 VFFF o' det inte vore fr att pe'angatjonen var negativ. $% d&rfr f%r 'angan D5 VFF. -+ (ar o0idationstalet F d% det &r en positivt laddad v&tejon. $% nu (ar vi gjort klart o0idation talen fr reaktanterna i denna obalanserade for'el. #e2++ MnD;2 -+ FF VFF 2FF F I&r det ko''er till produkterna s% ser jag att j&rn (ar tappat en elektron o!( f%tt D5 FFF. Mangan (ar redu!erat = elektrone o!( f%tt D5 FF. V&te (ar fortfarande D5 F d% s/ret i detta sa''an (an (ar D5 EFF. D' jag l&gger i(op reaktanterna o!( produkterna s% f%r jag fljandeH #e2++ MnD;2 -+ #e7+ + Mn2++-2D FF VFF 2FF F FFF FF F EFF #e2++ Mn D -+ D0iderat > elektron Kedu!erat = elektroner Fngen fr&ndring Fngen fr&ndring

)et so' kan avl&sas &r att 'edans j&rn o0iderats > steg s% (ar = elektroner redu!erats till 'angan. )et bet/der att det borde 'inst vara = j&rnjoner fr att denna reaktion ska kunna vara balan!erad. $% vi kan skriva den s%(&r =#e2++ MnD;2 -+ =#e7+ + Mn2++-2D I&sta steg (&r &r att balansera ut laddningarna geno' justera v&tet p% reaktant sidan. Vid en r&kning s% finns det &r D5 talet >< fr reaktanterna 'en + >8 fr produkterna. $% det &r sju

elektroner so' TsaknasT )et kan vi justera geno' att plussa p% 8 v&tejoner till det totala antalet av %tta p% reaktant sidan. =#e2++ MnD;2 @-+ =#e7+ + Mn2++-2D Iu &r laddningen j&'n. D!( 'angan o!( j&rn &r balanserat vilket var av (g prioritet fr 'ig inledningsvis. Vid en snabb r&kning s% ser jag att det &r @ v&te joner o!( ; s/re ato'er p% v&nster sida 'en bara 2 v&te o!( > s/re p% (ger sida. )et &r sa''a fr(%llanden s% jag kan bara s&tta en ; so' koeffi!ienttal %t vattnet s% borde 'in reaktion vara f&rdig o!( balanserad. = #e2++ MnD;2 @ -+ = #e7+ + Mn2++; -2D 6ag kontroll r&knar &nnu en g%ng o!( allt verkar st&''a.

Frga 8
,eskriv en anal/s'etod o!( n&r du skulle kunna till&'pa den3 #rklara &ven varfr just den anal/s'etoden &r 'est l&'plig3

1e'isk anal/s g%r ut p% att ta fra' kvalitativa eller kvantitativa svar o' de partiklar so' 'an vill anal/sera. Vid en kvalitativ anal/s s% &r s/ftet att f% reda p% vilket spe!ifikt &'ne det rr sig o' 'edans i en kvantitativ anal/s s% &r '&ngden av &'net so' &r i fr%ga. F vissa fall 'ed r&tt utrustning s% kan dessa 'etoder ko'bineras. +n anal/s'etod so' tar till vara p% verskott energin i e0!iterade ato'er &r e'issions'etoden. )en ing%r underkategorin av spektroskopiska anal/s'etoder. I&r energi tillfrs till en ato' s% (oppar den ver till ett skal so' (ar ett (gre energil&ge. )etta (&nder av natur n&r en ato' e0e'pelvis absorberar en foton eller kro!kar 'ed en n&rliggande ato'. +0!iterade ato'er varar e0!iterade bara i n%gon br%kdels sekund fr att sen verg% o!( (oppa ner tillbaka till sitt naturliga skal. I&r ato'ens elektroner (oppar tillbaka fr%n en (gre energiniv% till en l&gre s% bildas det verskottsenergi i for' av ljus. )etta ljus so' s&nds ut (ar v&ldigt spe!ifika v%gl&ngder i o!( 'ed att alla ato'er o!( d&r'ed grund&'nen (ar en annorlunda sa''ans&ttning utav elektroner i sin naturliga tillvaro. )et so' &r sp&nnande 'ed detta &r att inte bara kan denna 'etod anv&ndas fr att br/ta ner (ur en ato's TlivT o!( tillvaro fungerar p% en 'ikroskopiskniv%. utan &ven kan 'an studera det e0!iterade ljus fr%n stj&rnorna ett tusentals ljus%r (&rifr%n o!( avgra vad v%r r/'d best%r utav. p% en astrono'iskniv%.

G.$ ,er frvrigt o' urs&kt ang%ende den (&r sista uppgiften. 6ag for n&'ligen till L&vle fr en t&vling i (elgen o!( l/!kades gl''a boken p% t%get s% jag (ann inte l&sa kapitlet o' ke'isk anal/s. Utan fi!k skriva efter det lilla jag kunde (itta p% n&tet ist&llet.