Vstafrikansk konst

1
Vstafrikansk konst
Afrikanska kulturfreml
Illustration frn Nordisk familjebok
1. Huvudprydnad (Vanjamvesi)
2. Piska (Somali)
3. Pannprydnad (Vasika)
4. Stridsprydnad (Masai)
5. Stridsmask (Vasika)
6, 7. Halsband (Vanajmvesi)
8. Halsband (Somali)
9. Kvinnohalsband (Somali)
10. Knskramla (Masai)
11. Armband (Suaheli)
12. Klubba (Masai)
13. Benprydnad av aphud
(Masai)
14. Vska med snckskal
(Somali)
15. Slev (Suaheli)
16. Vattenkalabass (Suaheli)
17. Mlad skld (Masai)
18. Svrd (Masai)
19. Svrd (Vatuta)
20. Vattenflaska (Somali)
21. Krl fr smr (Somali)
22. Fltad korg (Somali)
23. Lock till fat (Uganda)
24, 25. Fetischer (Njassa,
Vayao)
26. Peruk (Uganda)
27, 28, 29. Lerkrl (Ujiji)
30. Gryta av lergods (Ugogo)
31. Matskl med lock (Somali)
32. Matta (Somali)
Vstafrikansk konst
2
En an Benin-bronserna.
Foto: Bengt Oberger
Vstafrikansk konst behandlar i frsta hand skulptur.
Afrika utgr inte ett enhetligt kulturomrde. I Afrika
finns mngder med olika folkgrupper med distinkta
religisa, kulturella och sociala konventioner. Mnga
av dessa kulturer uppvisar dock stor likhet och, fr att
kunna verblicka ett s disparat kulturomrde som
Afrika, kan man ta fasta p de folkgrupper som bildat
ngon form av kulturcentra, det vill sga kulturomrden
som starkt pverkat konsten i angrnsande omrden,
totalt ett tjugotal.
Skulpturen som konstform dominerar i Vstafrika:
Mali, Guinea, Elfenbenskusten, Benin, Sierra Leone,
Ghana och Nigeria, och i Centralafrika: Kamerun,
Gabon, Zaire och Angola. I stafrika och sdra Afrika
dominerar andra konstformer.
[kllabehvs]
I Nordafrika
dominerar en konst som i frsta hand hr till den
islamiska konsten.
Den afrikanska skulpturen har en central roll i den
afrikanska kulten och det r frmodligen omjligt att
frst dessa skulpturer utan en tminstone rudimentr
knnedom om de afrikanska religionerna och riterna.
Maskerna, som inte bara brs framfr ansiktet utan
ven ovanp huvudet eller i handen, anvnds ofta i
samband med dans. Kultfigurerna, vanligen i tr, avbildar ofta frfder, kungar och regionalt frankrade gudar.
Reliefkonsten, i tr, lera och metall, r mindre vanlig n maskerna och kultfigurerna.
Mali
Mali, knnetecknas av sitt lge mellan, ena sidan, det brdiga omrdena i Vstafrika och knen i Sahara, och,
andra sidan, det islamskt dominerade Nordafrika och de traditionella religionerna i framfr allt de sdra delarna av
landet. I denna smltdegel har flera etniska grupper verkat sida vid sida sedan medeltiden. Mali, som idag domineras
av islam, har en mycket lng och mngfacetterad inhemsk religis tradition som legat till grund fr konsten i Mali.
Masker och figurer r intimt frknippade med de traditionella religionerna men uppvisar sdan variation, bde lokalt
p byniv och individuellt mellan olika konstnrer, att den inte ltt lter sig sammanstllas till en enda kulturyttring.
Det faktum att denna konst ofta utfrts i ett obestndigt material som tr gr det inte lttare att bedma hur konsten
frndrats ver tiden.
Bambara
Det jordbrukande bambarafolket i sydvstra Mali har utfrt sina traditionella riter i dolda tempel och undanskymda
lundar och innefattar offer av djur och ntter. Deras hgsta andliga vsen, som kan beskrivas som den energi som
skapat vrlden, brukar inte tillbes direkt eller avbildas i konsten, men mnga andra andevsen och frfder har givit
upphov till den lnga skulpturtraditionen. Bambaras stiliserade antilopmasker r frmodligen den afrikanska konst
som haft strst inflytande p kubismen och expressionismen i den moderna konsten. Dessa masker har anvnts vid
skrdefester av dansare som burit dem ovanp huvudet med ansiktet dolt av fltad halm. Variationsrikedomen i
bambarakonsten tyder p att denna konst frn brjan varit mer eller mindre naturalistisk, och att frnvaron av
traditionsbundna regler gjort att konstnrerna under lng tid tvlat i att vertrffa varandra i allt djrvare formsprk.
Vstafrikansk konst
3
Bambarakonsten tillverkas av smeder som ofta fraktas av andra grupper men ocks fruktas fr sin roll i religionen.
Detta har lett till ett allt abstraktare och mer konstruktivistisk formsprk som ocks excellerat i materialeffekter dr
matta ytor stllts mot blanka. Denna utveckling har, sammantaget, givit en konstform som saknar motstycke, inte
bara i Afrika, utan i hela vrlden.
Dogon
Dogonfolket i sydstra Mali har levt relativt isolerat frn omgivande folk och deras byar ligger insprngda bland
klippor och kan ofta bara ns med repstegar och linor. De har drmed bevarat sin traditionella religion och den konst
som frknippas med den. Mycket av denna konst anvnds i samband med begravningar och de maskdanser som
frekommer i samband med dem. Vrd srskild uppmrksamhet r de halvmeterhga statyetterna av frfder som
uppvisar en sdan variation sinsemellan att de var och en tycks vara brjan p en egen tradition. Typiskt fr dessa
s.k. "sm frldrar" r dock deras statiska och rofyllda karaktr. Frfdersskulpturerna brukar g i arv frn
generation till generation och frvaras i speciella frrdskammare. Hos dogonfolket tnjuter smederna stor aktning.
Guinea
I det idag starkt islamiserade Guinea har det hos landets ursprungliga folkgrupp, Bagafolket, funnits en lng tradition
av dansmasker frknippade med dyrkan av den store anden och de hemliga tingen hos Simosllskapet. Dessa
dansmasker, kan vara upp till tv meter hga, brs p axlarna av en dansare som dljer sig sjlv under lnga
bastkjolar. Den rituella dansen rr sig runt kultmaskerna som brs av bde mn och kvinnor. Olika masker anvnds
av kvinnor och mn och r i allmnhet figurativa bilder av faders- eller modersgestalter alternativt manliga
gudomligheter och deras hustrur.
Elfenbenskusten
I Elfenbenskusten finns flera folkgrupper som utvecklat egna starka skulpturtraditioner. Dessa skulpturer associeras
ofta med hemliga, religisa sllskap vilket gr det svrt att med skerhet avgra maskernas funktion i kulten.
Baule
Baulefolket, som ursprungligen hrde till Ashantifolket i Ghana, har en lng tradition av profan konst vid sidan av
deras animistiska religion. Bde den profana och den religisa konsten r figurativ och Baulefolket tycks vara lika
benget att ta fasta p de rent estetiska som de symboliska och religisa sidorna av sin konst. Svl mn som kvinnor
lter sig ofta avbildas vid festliga tillfllen och vid resor fr att ha gvor till sina vrdar. Jmfrt med mycket annan
afrikansk konst r Baulekonsten vacker och frfinad och ofta utfrd i dla trslag. Ansikten och figurer r i
allmnhet naturalistiska med omsorgsfullt karvade detaljer i frisyrer, tatueringar och hnder.
Guro
Konsten hos gurofolket liknar vanligen den hos baulefolket. De har dock en stark tradition av dekorerade vvstolar
som saknas hos baule. Deras masker har, nr de skiljer sig frn baules, lngsmala ansikten med snedstllda gon och
lngsmala nsor, ofta med taggiga frisyrer.
Senufo
Hos senufofolket finns en srprglad tradition med betydligt mer stiliserade masker n hos omgivande folk. De flesta
av dessa masker tillverkas idag med vsterlndska tekniker som souvenirer, men de f bevarade verken frn ldre
tider utmrker sig med, frutom sin stiliserade form, huvudprydnader i form av tre fglar ovanfr, i ngra fall,
janusansikten. Maskerna anvnds ofta i samband med pojkars initiationsriter.
Vstafrikansk konst
4
Dan
Hos danfolket vid grnsen mot Liberia finns tv separata masktraditioner. Den sdra som utmrker sig med
expressiva, groteska sagovsen och en annan nordlig som r mer harmonisk och vlpolerad och frestller
mnniskor. Danfolkets masker anvnds bde som kultfreml i hyddorna och i dansen, ibland frsedda med ett skaft
att hlla i handen
Benin
Innan Benin 1893 blev en fransk koloni, frekom hos fonfolkets kungar, i palatsen i Abomey, det krigiska
Dahomeyrikets huvudstad, en hovkonst som frhrligade kungen och dennes bedrifter. Till skillnad frn mycket av
den vriga konsten i Afrika terger lgrelieferna i palatsen historiska hndelser, i allmnhet krigiska bedrifter, istllet
fr mytologiska figurer och frfder. Relieferna, som kan ge ett ltt naivt intryck, bemlades med jord- och
vxtfrger och var renskrapade frn alla ondiga detaljer. Ofta ger dessa reliefer en nrmast dokumentr karaktr d
de sanningsenligt terger donkrigare med gevr och gr att koppla samman med knda slag som kung Gll
utkmpat med sina grannar nagofolket. Av denna konst finns idag tre kungastatyer i tr och flera mnnisko- och djur
statyer i olika metaller i naturlig skala bevarade.
Sierra Leone
Mendefolket i sdra Sierra Leone har blivit knda fr sina stenskulpturer i tljsten, ett ovanligt material i den
afrikanska konsten. Dessa skulpturer tillskrivs vernaturliga egenskaper och rdfrgas vid viktiga beslut. De anses ge
mn tur men gra kvinnor ofruktsamma och vid risskrden stlls de upp under palmbladstak som fr att ge skydd.
Skulpturerna utmrker sig med sina breda nsor, tjocka lppar och stora, utstende gon. Deras ra utformning och
skrovliga yta ger dem en urldrig och besjlad karaktr. ven mendes hjlmmasker r omtalade utanfr deras
egentliga hemort, de hemliga sllskap, poro och bundu, dr de anvnds i religisa och sociala ceremonier.
Ghana
Ashantiriket i Ghana utvecklade mellan sin uppkomst p 1600-talet och 1895 d det blev ett brittiskt protektorat den
frmodligen rikaste konsten i Afrika. Ashanti kom tidigt i kontakt med de vsterlndska slavhandlarna och baserade
sin makt p de vapen de fick i utbyte mot de grannar de tillfngatog i sina mnga krig. Den intressantaste konsten
som ashanti producerade r frmodligen de figurer och geometriska former i koppar, mssing och brons som
anvndes som vikter, men ocks tjnstgjorde som statusobjekt, betalningsmedel vid utdelandet av bter och
anvndes vid sagoberttande. Motiven p dess vikter var ofta europeiska handeldvapen, musikinstrument och olika
bruksfreml eller scener ur ashantimytologi. Figurerna, de ldsta frn 1600-talet, r ofta starkt stiliserade och saknar
ofta inte drag av grotesk humor. Eftersom vikterna utgjorde en del av ashantis komplicerade viktsystem frsgs
figurerna ofta med extra tillbehr eller kunde till exempel sakna en arm fr att uppn rtt vikt.
Nigeria
Konsten i Nigeria prglas frmst av yoruba- och binifolken som stod varandra nra.
Yoruba
Se vidare: Skulptur frn Il-If
Yoruba, som vxte fram inom kungadmet Ife mellan 900-talet och 1300-talet|, hade ett rikt pantheon med
tminstone 600 gudar med var sitt maktomrde, och Yorubas skulpturtradition i tr hmtade i allmnhet sina motiv
frn denna samling gudomligheter. Yorubas mest knda konstverk r dock de fina huvuden i terrakotta och brons,
som hittats vid utgrvningar.
Vstafrikansk konst
5
Edo
Se vidare: Benin-bronserna
Edos (binifolkets) huvudstad Benin stormades av britter 1898, varp ver 2000 skulpturer och reliefer i brons och
mssing ptrffades. Benin-bronserna skapades frn 1400-talet till 1600-talet under Benins storhetstid, d staden
hade regelbundna diplomatiska kontakter med bland andra Portugal och var en betydande handelsstad.
En del av gestalterna i konsten r ocks europer ikldda typiska 1500-talsdrkter. Dessa skulpturer gts, liksom
mycket av den vstafrikanska metallskulpturen i cire-perdue-teknik och efterarbetades ofta med ciselering. Frutom
denna konstskatt har man ocks funnit mnga hovportrtt med raffinerade frisyrer och smycken och reliefer med
framfr allt krigare.
Kamerun
Grslandet
Kameruns geografi domineras av det centrala grslandet, och omrdet har producerat konst i metall och tr med stor
homogenitet, vilket beror p konstverken gtt i arv frn far till son och att de tillverkats av professionella konstnrer
vid marknadsplatserna. Skulpturen frn grslandet hr mjligen inte till Afrikas mest utvecklade men rymmer desto
mer uttryckskraft. Den r vanligen ptagligt naturalistisk och i allmnhet ren prydnadskonst utan religisa
funktioner. Typiskt nog r den bunden till vggen, och den stora majoriteten av konstverken r masker eller figurativ
brukskonst.
Mum
Genom kung Njoyas frsorg har Mum- eller Bamumfolkets konstskatter bevarats till eftervrlden. Han grundade ett
museum och en skola i huvudstaden Fumban och arbetade hela sitt liv fr konstens befrmjande. Mumfolkets mest
knda konstverk r frmodligen den prlkldda tron kungen sknkte till kejsar Vilhelm II av Tyskland.
Duala
Dualafolket lever i och kring staden Douala i vstra Kamerun. De har livnrt sig p sjfart och handel sedan
urminnes tider och kom tidigt i kontakt med europer. Deras konst r drmed fulla av vsterlndska motiv och ocks
vsterlndska material som oljefrg. Emellertid r deras mest knda konstprodukter frmodligen stvarna p deras
upp till 25 meter lnga kanoter som ger ett totemliknande intryck med sina fantasifulla och frgintensiva
sammanstllningar av djur- och mnniskogestalter. Ett sannerligen afrikansk uttryck sledes.
Gabon
Fang
Fangfolket i Gabon har varit knda fr sin tidigare kannibalism men r idag mest uppmrksammade fr de tunnor i
vilka de frvarar frfaderskranier. Tunnorna r utfrda i bark och rikt utsmyckade med bilder av mnniskohuvuden
med lnga halsar samt gestalter i helfigur. Dessa bilder har ingen funktion i kulten utan tnks bara hlla obehriga p
avstnd. Mnniskogestalterna i fangskulpturen r vanligtvis upphjt lugna och frestller inte de avlidna eller ngon
srskilt person. Fangfolket r utspridda ver ett relativt stort omrde, men deras konst r frvnansvrt homogen
ver hela detta omrde.
Vstafrikansk konst
6
Kota
Liksom Fang har kotafolket en omfattande frfderskult men till skillnad frn fang frvarar de sina frfders kranier
i korgar som pryds av en starkt stiliserad gestalt vanligen utfrd i tr med ett verdrag av metall. Inte heller
kotafolket tillber eller offrar till dessa statyetter. Den hga abstraktionsnivn i kotakonsten frstrker skulpturernas
expressivitet. Denna expressivitet stlls mot den starka vxelverkan mellan slta, rfflade och ciselerade ytor i
materialbehandlingen. Helhetsverkan r konkretistisk, och denna konst verkar p mnga stt med samma medel som
den bysantinska konstens ikoner. Liksom den bysantinska konsten kommunicerar kotakonsten genom ett symboliskt
sprk: Till exempel betecknar alltid konkava ansikten eller pannor mn och konvexa kvinnor.
Mpongwe
Det hemliga Mukuisllskapet hos Mpongwefolket har utvecklat en masktradition med vita ansikten, svart hr och
rda lppar, ron och tatueringar. Maskerna avbildar endast kvinnoansikten och brs p styltor i samband med dans.
Alla maskerna har starkt individuella drag vilka ska komma sig av att skulptrerna "stjl" modellernas vackra
ansiktsdrag genom att smekfullt mta proportionerna i deras ansikten.
Artikelkllor och frfattare
7
Artikelkllor och frfattare
Vstafrikansk konst Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=24887271 Bidragsgivare: Auc, Bensin, Boberger, Caesar, Crocuta, Elinnea, Erik Sjlund, FredettaMH, Grey ghost,
Hejkompis, Inteloutside2, Jeltz, Jssfrk, Lavallen, Maundwiki, Richter, Samulili, Sarnalios, ShineB, Sjunnesson, Spakoj, Tsujigiri, Wasell, 6 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:African culture.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:African_culture.jpg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Bastique, Dodo, Kilom691, Liftarn, Lokal Profil,
Pseudomoi, 1 anonyma redigeringar
Fil:Benin bronze01.JPG Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Benin_bronze01.JPG Licens: Creative Commons Attribution 3.0 Bidragsgivare: Boberger. Photo: Bengt Oberger
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/