Etik I Socialt Arbete

Etk i socialt arbete 1
E
t
ik
i s
o
c
ia
lt
a
r
b
e
t
e
Etsk kod fr socialarbetare
2 Akademikerfrbundet SSR
Varfr en etsk kod? 4
Etska problem i socialt arbete 5
Etska dilemman och risker 7
Etkens grundfrgor 8
Etska vrden och normer 9
Schematsk versikt: Etska vrden, normer och principer fr socialt arbete 12
Etska karaktrsegenskaper 13
Etska riktlinjer 14
Refexions- och samtalsfrgor 16
Fallbeskrivningar 17
Akademikerfrbundet SSR 22

Innehll
Denna etska kod har antagits av Akademikerfrbundets SSRs styrelse.
Hela deta dokument behandlar den etska koden. Kodens viktgaste del dess
krntext r avsnitet Etska riktlinjer p sidorna 1415.
Dokumentet har utarbetats av en arbetsgrupp bestende av Erik Blennberger,
etkforskare, Ersta Skndal hgskola, Tit Frnkel, utvecklingschef, Akademiker-
frbundet SSR, Lars Jansson, enhetschef, Gteborgs stad, Rita Kahn, avdelningschef,
Stockholms socialtjnstrvaltning, Mats Lundberg, frldrardgivare, Spnga-Tensta
stadsdelsfrvaltning, Monica Norrman, projektledare, Socialstyrelsen, Lota Persson,
socialchef, Botkyrka kommun och ledamot i styrelsen fr Freningen Sveriges
Socialchefer samt Elisabet Svedberg, projektledare, Socialstyrelsen.
Under arbetet med denna etska kod har synpunkter lmnats frn Freningen
Sveriges Socialchefer, RFHL, RSMH, Socialstyrelsen, Statens Insttutons styrelse och
Svensk kuratorsfrening. Synpunkter har ocks lmnats av regionfreningar inom
Akademiker frbundet SSR och av enskilda socialarbetare och forskare i socialt arbete.
Detta dokument ger en etisk kod etiska
reexioner och riktlinjer fr de professionellt
verksamma inom socialt arbete. Avsikten
r att ge en grundlggande bestmning av
etikens roll i det sociala arbetet.
En etisk kod kan ka uppmrksamheten
och ange en riktning i olika bedmnings-
situationer. Koden avser ocks att stimulera
det etiska samtalet bland socialarbetare
och i de organisationer dr de arbetar.
Etik i socialt arbete
I socialt arbete tvingas man fatta beslut som
innehller etiska bedmningar. Det kan vara
frga om svra avgranden av stor betydelse fr
enskilda personers liv. Arbetet har ofta inslag av
makt och dominans. Den enskilde kan vara i ett
underlge som ibland r mycket ptagligt. Det
gr det viktigt att vara medveten om vrderingar
i det sociala arbetet och om hur arbetet pverkar
mnniskors liv. Socialt arbete krver med andra
ord en etisk observans.
Kompetens och yrkesidentitet
Inom allt er yrkesomrden ser man vrdet av en
etisk kod, med etiska reektioner och riktlinjer
fr arbetet. En sdan kod avser att skapa insikt
om etiska normer fr professionens arbete och
ka uppmrksamheten p etiska problem. Det r
en viktig professionell kompetens att kunna fra
etiska resonemang och gra vlgrundade bedm-
ningar. En etisk kod r vgledande fr sdana
stllningstaganden.
En etisk kod bidrar ven till att strka yrkesi-
dentiteten. Koden har en bde symbolisk och vg-
ledande roll och pminner om att en yrkesutvare
fretrder en profession. Etiska koder fr olika
professioner har ocks ett vrde fr den organisa-
tion man arbetar inom. De ger en kad tydlighet
om uppdraget och kan leda till en frstrkt etisk
observans inom organisationen.
I en etisk kod kan viktiga teman lyftas fram
som inte nns i regelverk och frfattningar. Det
kan till exempel handla om vilket bemtande
man ska ge och vilken grundinstllning man ska
ha till medborgaren samt vilka etiska persone-
genskaper som r nskvrda i en profession.
Det r viktigt att medborgarna vet hur de pro-
fessionellt verksamma inom socialt arbete ser p
sitt uppdrag och vilket std de kan frvnta sig
utver det som anges i lagar och andra ofciella
regelverk.
Professionellt verksamma
inom socialt arbete
Denna etiska kod avser de professionellt verk-
samma inom socialt arbete. Huvuddel en av dessa
r socionomer en examenstitel som anvnts
sedan 1950. Mnga yrkesverksamma inom omr-
det har dock inte denna examen, utan en annan
akademisk utbildning med inriktning p socialt
arbete.
I detta dokument anvnds frmst uttrycket
socialarbetare, som motsvarar det internationellt
vletablerade uttrycket social worker. Ibland
anvnds det lngre uttrycket professionellt verk-
samma inom socialt arbete.
Olika verksamheter
och olika huvudmn
Centrala verksamheter fr socialt arbete r indi-
vid- och familjeomsorgen och ldre- och handikap-
pomsorgen inom den kommunala socialtjnsten.
Ett omfattande socialt arbete bedrivs ocks inom
hlso- och sjukvrden. Socialt arbete bedrivs
ven inom till exempel skolan, kriminalvrden,
Arbetsfrmedlingen och Frskringskassan samt
p olika typer av behandlingsinstitutioner.
Merparten av det sociala arbetet sker inom
offentlig sektor. Men ett betydande socialt arbete
bedrivs dessutom av professionella inom frivillig-
organisationer, klientorganisationer och kyrkor,
liksom inom privata fretag. En stor del av detta
arbete nansieras via den offentliga sektorn och
str under offentlig tillsyn.
Denna etiska kod r formulerad med avseen-
de p olika typer av verksamheter inom socialt
arbete och fr olika huvudmannaskap. Koden
har ocks relevans vid tillsyn och kontroll av det
sociala arbetet.
Klienter och andra medborgare
Vi har olika uttryck fr att beteckna de personer
som berrs av socialt arbete. Uttrycken varierar
med insatsernas sammanhang och karaktr. Det
kan exempelvis vara frga om elever, den unge,
patienter, vrdtagare, anhriga, kunder, klienter,
boende och brukare.
I det hr dokumentet anvnds uttrycket klient
som en generell benmning.
Varfr en etisk kod?
Olika former av socialt arbete medfr delvis olika
typer av etiska problem. Vi kan f en antydande
bild av det sociala arbetets mngfald genom att
frga vilka aspekter arbetet innehller.
Olika aspekter av socialt arbete
Socialt arbete kan delas in och beskrivas p olika
stt. Detta dokument har redan erinrat om indel-
ningar i olika huvudmannaskap och olika verk-
samheter. En beskrivning av socialt arbete kan
ocks gras utifrn hur lagreglerat det r. Det
berr frgan om det nns inslag av myndighets-
utvning i arbetet. En annan indelning som
speglar en vanlig diskussion inom socialt arbete
kan gras utifrn olika metoder och arbetsstt.
Med aspekter eller dimensioner av socialt
arbete avses i detta dokument vilka framtrdan-
de drag som arbetet har och vad det syftar till.
En viss verksamhet inom socialt arbete oav-
sett huvudman och lagreglering har oftast olika
aspekter, men ibland r en viss aspekt starkt
dominerande. Var och en av dessa aspekter kan
medfra etiska problem av delvis olika slag fr
respektive aspekt.
Empowerment
En aspekt av socialt arbete som har en stark
stllning i den internationella diskussionen r
att arbetet ska prglas av och syfta till empower-
ment. Uttrycket egenmakt anvnds ibland fr
att lyfta fram denna aspekt. Grundtanken r att
enskilda eller grupper av medborgare ska nna
sina egna resurser och frbttra sina livsvillkor.
Vikten av en mobilisering av medborgaren
uttrycks i Socialtjnstlagens portalparagraf med
formuleringen att p demokratins och solidari-
tetens grund frmja mnniskors aktiva delta-
gande i samhllslivet (vr kursivering, SoL, 1
kap, 1).
Till samma ansats hr teman som medvetan-
degrande och frigrelse. Socialt arbete uppfattas
d som en frigrande pedagogik som strker med-
borgarnas resurser till sjlvstndigt agerande.
Advocacy fretrdarskap
Att socialt arbete kan utgra ett fretrdarskap
signaleras genom uttrycket klient, som r latin
och betyder skyddsling. I nutida sprkbruk
anvnds uttrycket frmst inom juridiken och i
socialt arbete. P samma stt som en advokat ger
rd till och fretrder sin klient inom rttsvsen-
det, kan socialarbetaren fretrda sin klient i
och kanske ven mot olika instanser och sociala
grupperingar i samhllet.
Medan empowerment-temat frmst tar sikte
p att strka klienten, handlar advocacy-rol-
len snarare om att vara en stark och drivande
ombudsman fr klientens intresse.
Idn om fretrdarskap avser ocks sociala
grupper eller kategorier av medborgare. Fretr-
darrollen kan d innebra att man i till exempel
en utvrdering eller ett forskningsprojekt br
vlja perspektiv utifrn personer och grupper
som benner sig i ett utsatt lge.
Samhllsarbete och social integration
Fretrdare fr socialt arbete kan spela en roll
vid samhllsplanering och utformande av sociala
stdprogram. Till samhllsarbete hr ocks att
skapa mtesplatser och att arbeta i sociala pro-
blemmiljer.
En viktig aspekt av socialt arbete r att frs-
ka skapa en kad social integration. Det arbetet
kan ha inslag av koniktlsning och leda till kad
frstelse mellan enskilda eller grupper. Arbetet
kan ocks syfta till att skapa kad delaktighet i
samhllslivet och lojalitet med en demokratisk
medborgarkultur.
Vgledning och fostran
Fostran r en klassisk aspekt av socialt arbete.
Det innebr att samhllet nner att ngot r pro-
blematiskt i klientens instllning och livsfring.
Klienten behver drfr vgledas till en mer kon-
struktiv social hllning. Men om denna aspekt fr
dominera en verksamhet medfr det risker fr
frtryck av enskilda medborgare.
Fostran och disciplinering kan syfta till att
f klienten att acceptera en kuvad position i sam-
Etiska problem i socialt arbete
hllet att skapa tystnad och lydnad. Det blir en
repressiv ansats. Men disciplinering och repres-
sion behver inte hnga ihop.
Fostran och disciplinering kan snarare syfta
till att hjlpa en person att f kontroll ver sitt
liv eller att skapa ett socialt hnsynstagande, s
att klienten inte utgr ett hot mot andra medbor-
gares trygghet och vlfrd.
Omsorg, std och skydd
En mycket viktig aspekt av socialt arbete r att
ge omsorg och std till medborgare i olika livssi-
tuationer. Det nns ocks en viktig skyddstanke
inom socialt arbete att ge skydd mot krnkning-
ar och vergrepp.
Vlfrdsservice och rdgivning
De aspekter av socialt arbete som aktualiserats
kan syfta till att frndra mnniskors liv och
sociala identitet. Men socialt arbete kan ha en
mer renodlat service inriktad aspekt och bist
medborgaren med rd och andra tjnster i olika
situationer. Socialt arbete innebr d att erbjuda
insatser som en person behver och har rtt till
utan ngra ambitioner att frndra personens liv,
sociala identitet eller samhlleliga roll.
Det sociala arbetets mngfald
Dessa olika aspekter eller dimensioner av socialt
arbete visar mngfalden inom omrdet. Vi kan
uppfatta sdana aspekter som alternativ att vlja
mellan, men det r mer relevant att se dem som
en repertoar som kan kombineras p olika stt.
De aspekter vi menar br vara dominerande
kan bero p vilken typ av verksamhet vi arbetar
inom. Detta kan ocks spegla ideologiska bedm-
ningar om det sociala arbetets roll fr att skapa
kad vlfrd och ett bra samhlle.
Socialarbetarnas identitet
Dessa olika aspekter som kan kombineras p
olika stt medfr delvis olika yrkesroller och
professionsideal fr socialarbetarna. En inrikt-
ning p till exempel empowerment ger en annan
roll n om man frmst ser sig som klientens fre-
trdare, en samhllsbyggare, en vgledare och
fostrare, en stdperson, en omsorgsgivare eller
som en servicefunktion fr medborgare i vissa
bristsituationer.
Inom vissa professioner frsker man ge en
komprimerad sammanfattning av hur man ser
sitt grundlggande uppdrag. Ett exempel p det
r formuleringen frebygga, bota, lindra och trs-
ta som frmst anvnts inom lkarkren. Bland
socialarbetare nns ingen sdan etablerad nyckel-
formulering, men ett exempel p en sammanfat-
tande yrkesidentitet r ambitionen att arbeta fr
att er ska f ett vrdigt liv.
Inom socialt arbete uppkommer en rad situatio-
ner som medfr etiska dilemman. Dessa ingr
ofta i socialarbetarnas sjlvfrstelse och nns
i olika varianter i olika verksamheter. Ngra av
dessa dilemman r relaterade till frgan om vilka
aspekter som br vara dominerande i arbetet.
En lista p sdana dilemman utan ansprk
p fullstndighet kan ha fljande innehll:
1. Omsorg, std och hjlp kontra kontroll och
krav.
2. Risken att en omhndertagande attityd
som kanske tycks ndvndig leder till en
frlust av en persons initiativfrmga och
knsla av vrdighet.
3. Respekt fr en persons sjlvbestmmande
och frihet contra tvng eller hot om tvng.
4. Att motverka en riskabel utveckling fr en
person contra risken fr stigmatisering och
srad sjlvknsla fr personen genom de
insatser man gr.
5. Svrigheter att bemta klienten med respekt
och skapa en bra relation till klienten i en
verksamhet som har ofrnkomliga inslag av
krav och kontroll.
6. Att hvda demokratiska vrden som
individuell frihet och lika villkor fr
kvinnor och mn contra att visa respekt fr
medborgare och grupper som inte bejakar
dessa vrden.
7. Konikten mellan att ena sidan vrna
om vissa klienter och andra sidan beakta
nrstendes eller andras intressen.
8. Barns rtt till goda livsvillkor contra
frldrars rtt att ha sitt frldraskap och
sitt familjeliv i fred.
9. Att prioritera tid och resurser mellan olika
klientkategorier med olika behov.
10. Att gra de insatser socialarbetaren
bedmer som ndvndiga contra krav p
ekonomisk restriktivitet.
11. Att behlla en lojalitet med den verksamhet
man arbetar inom, trots att man nner att
policyn och villkoren fr arbetet strider mot
vlgrundad kunskap och klienters bsta,
och kanske ocks mot rttsliga normer fr
verksamheten.
12. Lojalitetskonikter mellan att vrna om
klienters bsta och att stdja och frsvara en
kollega.
En del av dessa dilemman innebr roll- eller loja-
litetskonikter fr socialarbetare. Andra dilem-
man handlar om svrigheter att prioritera inom
ett begrnsat resursutrymme eller att vlja en
konstruktiv insats. Prioriteringsfrgor och frgor
om konstruktiv insats r ofta knutna till svrig-
heter att uppskatta utfallet av olika insatser, till
exempel att bedma risken fr att en person tar
skada av en insats som r avsedd att hjlpa.
Etiska dilemman i socialt arbete kan vara
relaterade till vergripande ideologiska frgor:
Vilket ansvar har det offentliga samhllet fr
medborgaren? Vilket ansvar har medborgaren
sjlv fr sin situation och sin framtid? Och vilka
etiska vrden och normer r avgrande fr att
bedma relationen mellan det offentliga samhl-
lets och den enskildes ansvar?
Dilemma och risk
Utver dessa dilemman som handlar om att
gra konstruktiva val och avvgningar nns
ocks risken fr en negativ personlig utveckling
i arbetet. Ett exempel p ett sdant dilemma
r att hantera risken fr oknslighet, bristande
empati eller direkt cynism som kan utvecklas
genom det sociala arbetets problemkultur, arbe-
tets belastning eller besvikelse ver klienters
handlande.
Ett annat vanligt dilemma r att den enskil-
de objektieras, blir en i raden av problematiska
medborgare som en socialarbetare mter. Risken
r att en persons unika villkor och roll som sub-
jekt reduceras till en diagnos som ska tgrdas
eller ett rende som ska expedieras.
Efter denna skissartade pminnelse om etiska
problem i socialt arbete r det dags att behandla
de etiska vrden och normer som har betydelse
fr arbetet.
Etiska dilemman och risker
Det nns olika frgestllningar och teman inom
etiken. En indelning kan gras i tre etiska grund-
frgor och diskussionsomrden. De handlar om
mnniskans vrde, vad som r rtt och vilket
slags person vi br vara.
Mnniskans vrde?
En grundfrga r hur vi uppfattar mnniskans
och livets vrde. Vi stlls d infr den etablerade
position som utgrs av mnniskovrdesprincipen
och som innebr att alla mnniskor har ett lika
och hgt vrde. Detta vrde r en given del av
vrt liv och beror inte p hur nyttiga vi r, vilken
status vi har eller hur stort vrt vlbennande
r. Mnniskovrdesprincipen kan ses som ett
slags krleksfrklaring till det mnskliga livet
och innebr respekt och ansvar fr vrt eget och
andras liv.
Vad r rtt?
En andra grundfrga inom etiken handlar om
vad som gr en handling, regel eller struktur rtt.
I den diskussionen kan vi hnvisa till etablerade
vrden och normer som kan vara utgngspunkter
eller ml fr handlandet.
Respekt fr varje mnniskas vrdighet och
integritet r en etablerad norm, liksom respekt
fr hennes frihet och sjlvbestmmande. Vrden
som rttvisa och jmlikhet r ocks centrala fr
att bedma handlingar och regler, liksom prin-
ciper om mnskliga rttigheter, humanitet och
solidaritet.
Sdana vrden och normer kan uppfattas som
giltiga i sig sjlva och vi behver d inte argu-
mentera fr dem. Men de kan ocks bejakas fr
att de ger de bsta konsekvenserna fr mnnis-
kors liv och samhllets frhllanden om vi till-
lmpar dessa normer.
Nr vi hnvisar till konsekvenser stlls vi
infr en fljdfrga: Vad menar vi med goda kon-
sekvenser? Eller med andra ord: Vad r eller
kan leda till livskvalitet och ett gott liv?
Vilket ansvar har jag och vilken
slags person br jag vara?
En tredje grundfrga inom etiken riktar upp-
mrksamheten mot den person som handlar. Vi
stlls d infr frgor om moraliskt ansvar och om
etiska personegenskaper eller dygder.
Ansvar frutstter handlingsfrihet. Ju strre
handlingsfrihet och makt, desto strre ansvar.
Ansvarsidn aktualiserar frgor om vra avsik-
ter och vr grundinstllning till livet och till
andra mnniskor: Vilken slags person br jag
strva efter att vara ur etisk synpunkt? Och hur
ska vi bedma mnniskors avsikter och motiv?
Nr r moralisk kritik berttigad? Det r klassis-
ka etikfrgor som ftt frnyad uppmrksamhet
inom bde moralloso och mediadebatt sedan
de sista decennierna av 1900-talet.
Det r viktigt att hlla isr dessa olika teman
inom etiken, ven om de berr varandra. I fl-
jande avsnitt om etiska vrden och normer kom-
menteras svl mnniskovrdesprincipen som
olika vrden och normer som svarar p frgan
Vad r rtt?. Etiska personegenskaper tas upp
i ett srskilt avsnitt.
Etikens grundfrgor
En professionsetik br ha sin grund i allmngilti-
ga etiska vrden som har stark stllning i samhl-
let. Etiska vrden och normer fr socialt arbete r
i huvudsak desamma som fr andra professioner.
Men urval och betoningar av dessa vrden varie-
rar mellan olika professioner, organisationer och
verksamheter. Fljande kortfattade genomgng
kommenterar vrden som kan uppfattas som
generellt giltiga, men hr fr de en srskild beto-
ning utifrn socialarbetarnas yrkesroll.
Ett frslag till att strukturera etiska vrden och
normer p olika argumentniver nns p sidan 16.
Mnniskovrdesprincipen
Samtliga nedanstende etiska normer kan hn-
visa till principen om mnniskors lika och hga
vrde. Det utgr en grund fr andra etiska nor-
mer och fr det etiska ansvaret verhuvudtaget.
Denna princip innebr att alla mnniskor br ges
lika respekt, omsorg och inytande och att varje
form av diskriminering r utesluten.
Detta r ett krnvrde fr all offentlig frvalt-
ning, som kommer till uttryck i till exempel den
svenska Regeringsformen liksom i FNs dekla-
ration om mnskliga rttigheter frn 1948 som
inleds med fljande mening:
... erknnandet av det inneboende vrdet hos
alla medlemmar av mnniskoslktet och av
deras lika och ofrytterliga rttigheter r
grundvalen fr frihet, rttvisa och fred i vrl-
den ... (vr kursivering).
Mnskliga rttigheter
Mnskliga rttigheter r en central princip som
bde har en etisk grund och en juridisk relevans.
Principen innebr att den enskilde har rtt till
en serie livsvillkor och resurser och det stller
ansprk p stater, men ocks p organisatio-
ner och personer. Fr socialt arbete handlar det
frmst om den typ av resurser och insatser som
svarar mot sociala rttigheter, vilket exempelvis
avser en sklig levnadsniv, bostad, arbete och
tillgng till hlso- och sjukvrd.
Utver FNs rttighetsdeklaration r Europa-
konventionen frn 1950 och Europeisk social
stadga frn 1996 viktiga texter som visar omfatt-
ningen av mnskliga rttigheter och enigheten i
uppslutningen fr ett rttighetstnkande.
Mnniskovrdet och mnskliga rttigheter r
tv ider som hr ihop. Vi ser d andra mnniskor
som medborgare, som vi ska visa respekt.
Humanitet
Humanitet r en annan central etisk princip. Den
innebr att man br vara srskilt observant och
medknnande gentemot personer i en utsatt och
svr livssituation. Vi ser d andra mnniskor
som medmnniskor, som vi ska mta med empati;
lyhrdhet och medknsla.
Solidaritet
Solidaritet r ett syskonbegrepp till humanitet,
men solidaritet antyder ocks ett kamratskap, en
srskild samhrighet med (vissa) andra personer.
Det innebr att vi stder den andres projekt och
strvanden. Solidaritetstanken uttrycker en sam-
manhllning och en frvntad msesidighet, att
man stller upp fr varandra.
En skillnad mellan humanitet och solidaritet
blir tydlig om vi tnker p etiska normer som
anvnds med syfte p kriminalvrden. Vi kan
krva en human kriminalvrd, men en solidarisk
kriminalvrd har knappast ngon fresprkare.
Den samhrighet och sympati som solidaritets-
tanken innebr r inte sjlvklar i sammanhanget.
Solidaritetstanken frutstter att den andra
mnniskan kan ses som min kamrat som jag r
samhrig med och knner sympati fr.
Den frsta artikeln i FNs rttighetsdeklara-
tion innehller en kraftfull uppmaning till bro-
derskap som kan tolkas som en princip om bde
humanitet och solidaritet:
Alla mnniskor r fdda fria och lika i vrde
och rttigheter. De r utrustade med frnuft och
samvete och br handla gentemot varandra i en
anda av broderskap.
Vlfrd, resurser och trygghet
Uttrycket vlfrd tillhr kodorden fr socialt
arbete liksom fr vrd och omsorg generellt. Med
uttryck som vlfrd och vlfrdssamhlle menar
Etiska vrden och normer
vi att det nns olika slags resurser och trygghets-
garantier fr medborgarna, som kan bidra till
medborgarnas personliga vlbennande.
Vrdighet och integritet
Vrdighetintegritet r en etisk princip av stor
relevans fr socialt arbete. Det r ett sammansatt
begrepp och det r inte sjlvklart vad det egentli-
gen innebr att vrna om mnniskors vrdighet
och integritet.
En kulturell enighet nns dock om ngra
centrala aspekter av vrdighet. Det innebr till
exempel att vi behandlas med respekt och intres-
se, att det nns ett utrymme fr vrt inytande
att vr rst hrs och tillmts betydelse. Dessutom
har vi rtt till en privat sfr. Vi vill kunna vara i
fred fr andra mnniskors insyn och fr frenk-
lade omdmen om vr person. Ett brott mot dessa
aspekter av vrdighet ser vi som en krnkning.
Respekt fr vr vrdighet och integritet inne-
br ocks att vi fr del av de resurser och den
hjlp som nns i ett samhlle nr vi drabbas av
svrigheter i livet. Det innebr att vissa vlfrds-
resurser ingr i ett vrdigt liv.
Vrdighet r ocks ett viktigt vrde fr socialt
arbete, i betydelsen att arbetet syftar till att ge
bttre frutsttningar fr ett vrdigt liv. D r
ambitionen inte bara att respektera en persons
vrdighet och integritet utan ocks att strka
medborgarens vrdighet.
Frihet och sjlvbestmmande
Frihetsjlvbestmmande r en nrliggande
etisk princip. Den har liksom vrdighetsprin-
cipen en dubbelhet av att bde respektera och
strka. I socialt arbete br vi bde respektera och
frska utveckla en persons frmga till fria val
och egna beslut i den mn det inte innebr ett hot
mot andras frihet och vlbennande. Det handlar
allts dels om att respektera en persons faktiska
sjlvbestmmande, dels om att frska ka och
frstrka en persons livschanser och frihetsut-
rymme. Naturligtvis kan det bli konikter mel-
lan dessa tv ansatser. Tre av dessa vrden fram-
hlls i brjan av Regeringsformen (RF 1 kap, 2):
Den offentliga makten skall utvas med res-
pekt fr alla mnniskors lika vrde och fr
den enskilda mnniskans frihet och vrdighet
(vr kursivering).
Demokrati och delaktighet
Principer om demokrati knyter an till frihets- och
sjlvbestmmandebegreppet. Socialt arbete br
ha en demokratisk inramning p organisations-
niv. I sjlva arbetet innebr den demokratiska
ansatsen olika former av ppenhet, dialog, iny-
tande och delaktighet fr berrda klienter och
andra intressenter.
(Social) rttvisa
Rttvisa r ett annat kodord fr socialt arbete.
Frgan om rttvisa har den komplikationen att
det nns olika rttvisebegrepp med olika krite-
rier p rttvisa.
Rttvisa kan bedmas utifrn likhet att
behandla lika fall lika. Men rttvisa kan ocks
utg frn behov, att vara uppmrksam p vad var
och en srskilt behver.
Ett rttvisebegrepp som utgr frn olika behov
av std och omsorg behver kombinera en behovs-
bedmning med vad som utgr mnskliga rttig-
heter. Sdana rttigheter brukar just relateras
till fundamentala mnskliga behov. Social rtt-
visa utifrn behov och utifrn mnskliga (sociala)
rttigheter fr d i huvudsak samma innebrd.
Andra kriterier p rttvisa avser belning uti-
frn prestation eller rttvisa som kompensation.
En aspekt av kompensationsrttvisa kan nnas
i vissa former av socialt arbete.
Jmlikhet
Med nyckelordet jmlikhet framhlls vikten av
att ha ett betydande inslag av en behovs- och
likhetsrttvisa i en verksamhet. Det gller inte
minst i frga om bemtande. En jmlikhet i
bemtande och behandling uttrycker en respekt
fr varje mnniskas lika och hga vrde.
Att strva efter att ge ett jmlikt bemtan-
de innebr inte att vi bortser frn den obalans i
frga om tolkningsfretrde och makt som nns
mellan socialarbetare och klienter. Det nns en
pfallande asymmetri i en sdan relation man
mts inte p lika villkor. Men i sdana asymme-
triska relationer r ett jmlikt bemtande en nd-
vndighet. Det innebr att socialarbetaren bem-
ter och behandlar klienten-medborgaren som en
likvrdig person.
Konsekvensetisk bedmning vad leder
till ett bra samhlle och ett gott liv?
Vi kan stlla frgan varfr till alla dessa vr-
den och normer. Varfr ska vi hvda rttigheter,
humanitet, solidaritet, vrdighet, frihet, rttvisa
och jmlikhet?
Det nns era svar p den frgan. Ett svar r
att vi inte behver ge ngra sdana stdargument
dessa principer r giltiga i sig sjlva!
Ett alternativ r att ge ett konsekvensetiskt
svar: Dessa vrden och normer r giltiga fr att
de leder till ett gott liv och ett bra samhlle! Vill
vi n s bra sammanlagda konsekvenser som
mjligt fr alla berrda ska vi hlla oss till dessa
normer. Om vi frmst tnker i konsekvenser blir
allts svaret p frgan Vad r ett gott liv? avg-
rande fr vad som r en rtt handling.
En del av dessa vrden kan ibland st i mot-
sttning till varandra. Det nns ocks situationer
d det inte r klart vilka normer vi br flja. En
socialarbetare kan hamna i komplicerade valsi-
tuationer dr det inte nns en srskild norm att
luta sig mot. Inte minst d r det ndvndigt att
gra en bedmning av sannolika konsekvenser
utifrn ambitionen att skapa bsta mjliga fr-
hllanden fr de berrda. Men ven den bedm-
ningen r ofta svr att gra.
Srskild uppmrksamhet p
personer i utsatta livssituationer
Det nns en viktig tradition inom socialt arbete
att inte bara rkna med sammanlagda konse-
kvenser. Vi behver ocks och i synnerhet vara
uppmrksamma p om det nns enskilda perso-
ner och grupper som r eller riskerar att hamna
i en utsatt situation. Det innebr en princip om
skadeobservans och skademinimering. Att gra
en bedmning av de samlade konsekvenserna fr
alla berrda r allts inte tillrckligt. Vi mste
ocks vara uppmrksamma p om en enskild per-
son eller grupp r eller riskerar att bli srskilt
drabbad.
Socialtjnstlagens portalparagraf
Ett ertal av dessa vrden och normer kommer
till uttryck i Socialtjnstlagens portalparagraf
(SoL 1 kap, 1):
Socialtjnsten skall under hnsynstagande till
mnniskans ansvar fr sin och andras sociala
situation inriktas p att frigra och utveckla
enskildas och gruppers egna resurser. Verk-
samheten skall bygga p respekt fr mnnis-
kors sjlvbestmmandertt och integritet. Nr
tgrder rr barn skall srskilt beaktas vad
hnsynen till barnets bsta krver.
Inte minst hnvisningen till barnets bsta kan
ses som en konsekvensetisk regel med srskild
uppmrksamhet p en utsatt livssituation fr att
hindra eller minimera risken fr skada.
Internationell etisk kod fr socialt arbete
Det nns en internationell etisk kod fr socialt
arbete som utformats av IFSW (International
Federation of Social Work) och IASSW (Inter-
national Association of Schools of Social Work).
IFSW bestr av olika nationella organisationer
fr socialarbetare. Bde Akademikerfrbundet
SSR och SKTF r medlemmar i IFSW och str
bakom denna internationella etiska kod.
Av ovanstende korta versikt ver vrden och
normer r srskilt ngra principer markerade
som centrala i IFSWs etiska kod. Det r mnsk-
liga rttigheter (Human Rights), mnniskans
vrdighet (Human Dignity) och social rttvisa
(Social Justice).
Denna svenska etiska kod antagen av Aka-
demikerfrbundet SSR har naturligtvis mycket
gemensamt med IFSWs kod som kan hmtas frn
hemsidan www.ifsw.org.
Relationen mellan olika
etiska vrden och normer
Det nns allts ett ertal etiska vrden, normer
och principer som har relevans fr en professions-
etik inom socialt arbete och det nns naturligtvis
nnu er etiska normer som inte tas upp i detta
dokument.
Dessa etiska vrden kan relateras till var-
andra p era stt. En del principer har vissa
gemensamma aspekter, de verlappar varandra.
Ngra principer kan utgra argument fr andra
principer och har en mer grundlggande karak-
tr. Den mest grundlggande stndpunkten r
principen om alla mnniskors lika vrde.
Nedanstende schematiska versikt visar ett
stt att relatera dessa vrden och normer till var-
andra och placera dem p olika argumentniver.
Placeringen av dessa vrden och normer p olika niver r
et frslag p hur de kan relateras tll varandra; det fnns
naturligtvis ocks andra st at gruppera dessa vrden.
De fem vrdena p den versta nivn r mycket vanli-
ga som svar p frgan varfr vi br bedriva socialt arbete
och p frgan hur vi br arbeta. Dessa vrden har en
stark stllning i vr samhllsfrstelse. De kan kombi-
neras p olika st och ger d lite olika innebrder. Om
vi tll exempel frmst kombinerar vlfrd och jmlikhet
ger det andra associatoner n om vi kombinerar vrdig-
het och frihet. Men samtliga fem vrden p denna niv
kan kombineras och de kan ocks anvndas som skl fr
varandra. Vi kan tll exempel hvda vlfrd(sresurser) fr
at det svarar mot et vrdigt liv eller fr at det r rtvist
(utfrn et eller fera rtvisekriterier).
Nr vi stller frgan varfr tll var och en av dessa
fem vrden kan vi ocks g tll nsta niv och hnvisa
tll humanitet, solidaritet, rtgheter och demokrat. Vi
kan ocks g frbi den nivn och hnvisa tll goda kon-
sekvenser eller g direkt tll nsta niv den sista och
mest grundlggande och hnvisa tll mnniskovrdes-
principen.
Vi kan fortsta resonemanget och stlla frgan varfr
tll vrdena p den andra nivn humanitet, solidaritet,
rtgheter och demokrat. Ocks dessa principer kan
naturligtvis kombineras och de kan anvndas fr at std-
ja varandra. Vi kan tll exempel hvda sociala rtgheter
utfrn humanitetstanken. Men vi kan ocks g tll nsta
niv och hnvisa tll goda konsekvenser eller g frbi det
argumentet och hnvisa tll mnniskovrdesprincipen.
Men varfr ska vi vara angelgna om goda konsekven-
ser, om at mnniskor ska f et got liv? En hnvisning tll
mnniskovrdesprincipen r et nrmast sjlvklart svar
p den frgan. Principen om en srskild uppmrksamhet
p personer i utsata livssituatoner (skadeobservans och
skademinimering) kan ocks hnvisa tll mnniskovrdet.
Den dubbelriktade pilen mellan en konsekvensetsk
bedmning fr alla berrda och en konsekvensbedm-
ning med srskild uppmrksamhet p personer i utsata
livssituatoner (skadeobservans & skademinimering)
erinrar om at det kan fnnas komplicerade avvgningar
mellan dessa tv ansatser.
Mnniskovrdesprincipen r en grundfrutstning
fr hela resonemanget. Idn om mnniskans lika och
hga vrde backar upp andra vrden och normer och r
en grund fr at verhuvudtaget ta etk p allvar.
Det fnns allts fera mjliga argumentlinjer mellan
dessa olika vrden och normer. Den hr versikten kan
med lite tlamod och efertnksamhet anvndas s
at man dels tnker igenom vilka vrden och normer som
framstr som srskilt viktga och hur de kan kombineras,
dels refekterar ver vilka argumentlinjer som man fnner
rimliga mellan dessa vrden utfrn frgan: Vad ger skl
fr vad? (En mer utrlig frklaring fnns i Blennberger
2005: Etk i socialpolitk och socialt arbete, Studentlit-
teratur, Lund.)
Etiska vrden, normer och
principer fr socialt arbete
Schematsk versikt: Etska vrden, normer och principer fr socialt arbete
Mnniskovrdesprincipen: Varje mnniskas lika och hga vrde
Humanitet
Mnskliga (sociala)
rtgheter
Solidaritet
Demokrat
och delaktghet
Jmlikhet
Vlfrd
resurser
Vrdighet
integritet
Frihet sjlv-
bestmmande
Rtvisa, utfrn:
Likhet? Behov?
Rtgheter? Kompen-
saton? Prestaton?
Konsekvensetsk bedmning med srskild uppmrksamhet p personer i
utsata livssitutoner (skadeobservans och skade minimering): Hur pverkas
en enskild person eller grupp som r i en srskilt utsat livssituaton eller
som riskerar at hamna i en sdan situaton?
Generell konsekvens etsk bedmning:
Vad ger sannolikt bsta mjliga
sammantagna konsekvenser fr de
berrda/samhllet i stort?
Etiska argument fr socialt arbete
Ett kvalicerat arbete som socialarbetare frut-
stter en mngsidig kunskap och professionell
kompetens. Det r frga om en yrkesskicklighet
som inte direkt har en etisk karaktr, men det
kan ses som ett etiskt krav att upprtthlla och
utveckla en professionell skicklighet.
Till en socialarbetares professionella kom-
petens hr ocks egenskaper som har en direkt
etisk karaktr. Det r egenskaper som ingr i
klassiska beskrivningar av en person med etisk
medvetenhet och integritet.
Viktiga exempel p sdana etiska egenskaper
fr socialarbetare r:
Integritet
Kritisk sjlvinsikt
Ansvarstagande
Mod/civilkurage
Rttsknsla
Balanserat omdme
Tolerans/vidsynthet
Empati/lyhrdhet
En grundhllning av respekt, vnlighet
och jmlikhet i frhllande till andra
Dessa egenskaper kommer till uttryck i handling-
ar. I era fall avser de ett stt att bemta andra
medborgare, men de betecknar ocks en inre hll-
ning hos en person.
Personegenskaper med
en etisk dimension
Det nns ocks personegenskaper och frmgor
som inte frmst har en etisk karaktr, men som
kan ha en etisk dimension och knyta an till etiska
karaktrsdrag. Det r egenskaper som till exempel:
Saklighet och tydlighet
Kreativitet
Social kompetens
Samfrstndsvilja och samarbetsfrmga
Sjlvstndighet
Humor
Att utveckla och bevara
en etisk integritet
I alla professioner med ett socialt ansvar kan sjl-
va yrkesutvningen bidra till en etisk utveckling,
men det sker inte med automatik. Det nns en
risk att man frlorar sin etiska integritet och i
stllet utvecklar en torftig rutinmssighet eller
till och med en frkrympande cynism.
De egenskaper som rknats upp utgr ett
starkt ideal som har relevans fr mnga yrkes-
omrden och livssituationer. Vi kan tilltalas av
dessa egenskaper och strva efter att utveckla
dem. Genom att vi nner en attraktion i egen-
skaper av det slaget och inser deras relevans
fr bde livet och professionen kan vi frhopp-
ningsvis ocks utvecklas i en positiv riktning.
Etiska egenskaper kan ocks utvecklas genom
att vi fr goda impulser av andra personer och
genom vitala och ppensinnade arbetsmiljer.
Handledning och kollegiala samtal kan ocks
vara av stort vrde. Sannolikt kan vi ocks
utvecklas i en positiv riktning genom att vi reage-
rar mot attityder och handlingar som signalerar
en destruktiv instllning, som till exempel likgil-
tighet, intolerans och feghet.
Etikens personliga frankring
I inledningstexten till Akademikerfrbundet
SSRs Yrkesetiska riktlinjer fr socionomer frn
1997 som erstts av denna etiska kod har
srskilt en passus uppmrksammats och citerats
i internationellt vlknd litteratur om etik i soci-
alt arbete. Det r fljande formulering som anger
vikten av etikens personliga frankring:
En genuint etisk hllning frutstter en
grundlggande vrde- och krlekserfarenhet, en
frpliktande frstelse av den andra mnniskans
betydelse och av livets vrde. I den meningen r
krlek ett centralt tema inom etiken. Utan vrde-
och krlekserfarenhet saknar moralen en djupare
personlig frankring. Etik enbart under teman
som rationell egoism, lydnad, grupptryck eller
egen samvetsvrd r inte tillrcklig, eftersom den
inte berrts av krlek och p allvar har upptckt
den andra mnniskan och det egna livets giltighet.
Etiska karaktrsegenskaper
I fljande etiska riktlinjer som r en summe-
ring och precisering av resonemanget i detta
dokument anges hur de professionellt verksam-
ma inom socialt arbete br uppfatta sitt etiska
ansvar. Riktlinjerna avser ocks att bidra till den
fortsatta etiska reexionen.
Det sociala arbetets och
professionens grund
1. Socialt arbete och socialarbetarnas yrkesroll
ska relateras till vetenskap och beprvad
erfarenhet. Grundlggande vrden i
arbetet och fr professionen r mnskliga
rttigheter och humanitet. Arbetet ska bidra
till ett gott och vrdigt liv fr medborgarna
och utveckla samhllets vlfrd.
Profession och personlighet
2. Socialarbetaren ska i sitt arbete och i
sin livsfring i vrigt respektera varje
mnniskas lika och hga vrde.
3. Socialarbetaren har ett srskilt ansvar
gentemot personer och grupper som r i en
utsatt situation.
4. Socialarbetaren ska anvnda sin
professionella stllning med ansvar och
vara medveten om den egna kompetensens
grnser.
5. Socialarbetaren br upprtthlla och
utveckla sin kompetens fr socialt arbete och
efterstrva etisk medvetenhet och personlig
mognad.
Klienten/medborgaren
6. Socialarbetaren ska ha en jmlik hllning
till andra medborgare och bemta klienten
med respekt, empatisk uppmrksamhet och
vnlighet.
7. Socialarbetaren ska respektera klientens
personliga integritet och vrna den
enskildes sjlvbestmmande i den mn det
inte inskrnker samma rtt fr andra eller
innebr att klienten ptagligt skadar sitt
eget liv. Insatserna ska s lngt som mjligt
bygga p delaktighet och samfrstnd.
8. Socialarbetaren ska informera klienten om
rttigheter och skyldigheter klargra de
villkor och resurser som nns inom den
aktuella verksamheten och i angrnsande
samhllsinstanser.
9. De krav som stlls p en klient ska ha saklig
grund och kunna bidra till en mer gynnsam
situation fr den enskilde.
10. Socialarbetaren fr aldrig till egen frdel
utnyttja den beroendestllning klienter kan
ha i olika situationer.
11. Uppgifter om klienten ska hanteras med den
sekretess som lagen stadgar och i vrigt med
stor varsamhet.
Organisation, kollegor och arbetsplats
12. Socialarbetaren ska vara medveten om och
ha en lojal instllning till verksamhetens
grundlggande uppdrag.
Etiska riktlinjer
13. Socialarbetaren br visa lojalitet och respekt
fr kollegor och andra medarbetare i olika
befattningar samt fr verksamhetens
styrelse.
14. Socialarbetaren ska motverka krnkande
eller diskriminerande attityder och
handlingar som kan komma till uttryck
i verksamhetens arbetsstt eller i
medarbetares eller klienters agerande. Detta
kan bryta andra krav p lojalitet.
15. Socialarbetaren ska medverka till att
den egna verksamheten hller en hg
kvalitet och kan utvecklas fr att svara
mot medborgarnas behov och frndrade
samhllsfrhllanden.
16. Socialarbetaren br bidra till att den egna
arbetsplatsen r en konstruktiv och vnligt
sinnad social milj.
Samhlle
17. Socialarbetaren ska ha en ppenhet
infr och vilja till samverkan med andra
organisationer och andra professioner
frutsatt att det r av vrde fr klienter och
andra medborgare.
18. Socialarbetaren ska strva efter att
skapa frtroende fr socialt arbete och fr
socialarbetares professionella kompetens
samt vara ppen fr kritisk granskning av
sin yrkesutvning.
19. Socialarbetaren ska som yrkesutvare och
medborgare fretrda ett demokratiskt
samhllsideal som omfattar mnskliga
rttigheter, humanitet och solidaritet.
Dessa frgor liksom de fljande fallbeskrivning-
arna r avsedda att anvndas fr egen reexion
och fr samtal om socialarbetarnas etik.
1. Behvs det etiska riktlinjer fr
socialarbetare? Finns det andra argument
att beakta som inte nmns i dokumentet?
(Se sidan 3.)
2. Reektera ver de olika aspekter av socialt
arbete som beskrivs p sidorna 5-7. Vilka
aspekter r srskilt framtrdande fr den
verksamhet som du/ni arbetar inom? Finns
det ngra aspekter av arbetet som inte hr
hemma inom din/er verksamhet?
3. Reektera ver risker och etiska problem
utifrn var och en av de olika aspekterna
av socialt arbete som beskrivs p sidorna
5-7. Finns det exempel frn din/er egen
verksamhet p sdana risker och problem?
4. Ge frslag p formuleringar som ger en
relevant beskrivning av socialarbetarens
grundlggande uppdrag och identitet? Vilka
formuleringar kan anvndas fr just din/er
verksamhet? (Se sidan 7.)
5. Reektera ver etiska dilemman och
risker i socialt arbete med anknytning till
beskrivningen p sidorna 8-9. Motsvarar
det din/er bild av yrkesomrdet? Finns
det andra etiska dilemman inom din/er
verksamhet?
6. Reektera ver de etiska vrden, normer
och principer som anges fr socialt arbete
p sidorna 10-15. Se ven den schematiska
versikten p sidan 16. Vilka av dessa
vrden och normer r srskilt viktiga
respektive av mindre betydelse fr socialt
arbete generellt eller fr din/er verksamhet?
Hur kan de argument som du/ni bedmer
som viktigast hnga ihop? Hur kan man
argumentera fr dem?
7. Reektera ver innehllet i IFSWs etiska
kod som kan hmtas via hemsidan www.
ifsw.org. (G till Publications och sedan till
Ethical Documents.)
8. Ta stllning till de etiska
karaktrsegenskaper som framhlls som
viktiga fr socialarbetare. Finns det andra
viktiga etiska egenskaper som inte nmns
i dokumentet? Hur kan man utveckla en
strre etisk integritet och mognad? (Se
sidorna 18-19.) Spelar det ngon roll vilka
karaktrsegenskaper en socialarbetare har,
rcker det inte med att man handlar rtt?
9. Finns det enligt din/er mening personliga
egenskaper som srskilt utvecklas
respektive hmmas av arbetet som
socialarbetare? Reektera ver vilka effekter
som olika verksamheter med olika aspekter
av socialt arbete kan ha.
10. Reektera ver var och en av de etiska
riktlinjer som anges i punktform p sidorna
20-21. Br dessa punkter kompletteras och i
s fall med vad?
Reexions- och samtalsfrgor
Dessa fallbeskrivningar fngar naturligtvis bara
en del av de problem som socialarbetare stlls
infr. De esta fallen r hmtade frn boken Etik
i socialpolitik och socialt arbete (Studentlitteratur
2005). Ta grna upp egna exempel fr diskussion.
P www.socialstyrelsen.se/etik nns det er
fallbeskrivningar. De fall som beskrivs dr har
diskuterats i Socialstyrelsens etiska rd fr soci-
alt arbete. Diskussionen r sammanfattad p
webbplatsen tillsammans med juridiska kommen-
tarer om de olika fallen. Enskilda socialarbetare
och frvaltningar kan skicka in beskrivningar av
etiska problemsituationer i arbetet till den e-post-
adress p Socialstyrelsen som anges p webbplat-
sen. Dessa fall avidentieras och tas sedan upp
till diskussion i det etiska rdet. Ngra av fl-
jande exempel har diskuterats i detta etiska rd.
Det r naturligtvis viktigt att knna till det
socialrttsliga regelverket fr att kunna ta stll-
ning till fljande fall. I inget av fallen r det dock
mjligt att avgra vad som r rtt handlande
genom att enbart gra en juridisk bedmning.
Kanske behver en del av fallen kompletteras
med olika antaganden om situationen s att pro-
blemstllningarna fr er nyanser.
Man kan ta stllning till dessa fall genom en
fri diskussion, men det kan ocks vara en pong
att ibland formalisera diskussionen med std av
ngra frgor som utgr frn texten i dokumentet.
I frsta hand kan d fljande frgor anvndas
infr de olika fallen:
Vilka etiska vrden och normer (se sidorna
10-17) r aktuella i situationen?
Hur br man agera utifrn en bedmning
som beaktar de sannolika konsekvenserna
fr alla berrda (sidorna 14-15)?
Hur br man agera utifrn en bedmning
som beaktar de sannolika konsekvenserna
fr den/dem som r i en srskilt utsatt
situation (sidorna 14-15)?
Vilka etiska karaktrsegenskaper (se sidan
14) r viktiga fr att handla rtt i den hr
situationen?
Vilka etiska riktlinjer (sidorna 20-21) har
relevans fr problemet?
Lotterivinst och frsrjningsstd
En 24-rig man r klient p en socialbyr och har
sedan ngot r tv handlggare, dels en socialse-
kreterare fr ekonomiskt bistnd, dels en social-
sekreterare som han har regelbundna stdsamtal
med. Den senare har han haft kontakt med i era
r och detta std tycks vara av stor betydelse i
hans strvan att vara drogfri.
Nr mannen en dag kommer till ett sdant
stdsamtal r han uppsluppen och entusiastisk
som aldrig frr. Frst vill han inte sga varfr
han r s upprymd, men berttar till slut att
han tillsammans med sin bror vunnit 50 000
kronor p en skraplott. Pltsligt har han allts
25 000 kronor. Det framkommer dock att han
bara har 10 000 kronor kvar; 15 000 kronor har
gtt till att betala en gammal knarkskuld. Att
summan har krympt grmer honom inte, han r
tvrtom mycket lttad ver att vara fri frn hot
om repressalier och han kan nu lmna alla gamla
kontakter.
Direkt efter detta stdsamtal ska han trffa
sin handlggare av frsrjningsstd, men han
frklarar fr den frsta handlggaren att han
absolut inte tnker bertta om lotterivinsten och
skuldregleringen.
Hur br socialsekreteraren som ger stdsam-
tal hantera denna information? Br socialsekre-
teraren fr ekonomihandlggning f veta? Br
sektionschefen informeras? Vad br de i s fall
gra med denna information? Spelar det ngon
roll hur hg vinsten var? Har det ngon betydelse
att huvuddelen av vinsten har anvnds fr att
reglera en knarkskuld?
Assisterad befruktning fr en
incestdmd man?
En kurator p ett stort sjukhus fr av en tillfl-
lighet en hpnadsvckande upplysning av en
granne: En man, som tillsammans med sin fru
str i k fr assisterad befruktning p sjukhuset,
har suttit i fngelse fr incest efter vergrepp mot
bde sin dotter och sin son. Mannen trffade efter
strafftiden sin nuvarande fru. De har varit gifta
en tid, men har inte lyckats f barn tillsammans.
Fallbeskrivningar
Nya hustrun vet enligt grannen inget om man-
nens brott. Kuratorns granne knner mannen vl
och uppgifterna r utan tvekan plitliga.
Br kuratorn kontakta sin kollega p den
aktuella avdelningen p sjukhuset och bertta?
Vad br i s fall den kuratorn gra med infor-
mationen? Br hustrun informeras? Br man
generellt krva av patienter i behandling mot
barnlshet att de ger tillltelse fr sjukhuset att
kontrollera brottsregistret? Vilka brott ska i s
fall utgra ett hinder fr att f behandling mot
barnlshet?
Rasistiskt ryggproblem
En man i tjugofemrsldern vnder sig till social-
tjnsten med ett ovanligt problem. Han har sedan
tonren varit med i rasistiska grupper och lt fr
era r sedan tatuera in orden whites only p
ryggen. Nu har han dock vergett dessa uppfatt-
ningar och ven ftt nya vnner. Texten p ryggen
blir alltmer frmmande, men sjukvrden frkla-
rar att det inte r den offentliga sektorns uppgift
att bekosta de tgrder som krvs. Han mste
sjlv betala kostnaden, cirka 30000 kronor, men
han har inte dessa pengar och inte heller ngon
att lna av. En skuld hos kronofogden hindrar
honom frn att ta andra ln. Hans frhoppning
r nu att socialtjnsten ska betala kostnaden s
att han blir av med sin rasistiska sknhetsck.
r detta verhuvudtaget ett problem som soci-
altjnsten br bry sig om? Vad ska man i s fall
gra?
Avstngning frn behandlingshem?
P behandlingshemmet Soberia bor och vrdas
personer med missbruksproblem. P institutio-
nen nns tydliga regler om att inga droger fr
frekomma. Om ngon av de boende skulle bryta
mot den regeln leder det till utskrivning. Alla
nyanlnda informeras om reglerna och skriver
under p att flja dem.
En morgon nr personalen kommer till
behandlingshemmet rder kaos. Under helgen
har det varit fest d bland annat kokain frekom-
mit. Med hjlp av urinprov klarlggs att tmins-
tone tre av de boende varit inblandade: Pia, Hugo
och Claes. Det nns misstankar om att era del-
tagit, men det gr inte att bevisa.
Med hnvisning till reglerna ska de tre inblan-
dade skrivas ut, men bland personalen r sik-
terna delade. Vissa hvdar att eftersom de tre
har brutit mot en av behandlingshemmets vikti-
gaste regler r det enda rimliga att de skrivs ut.
Undantag skulle urholka reglerna och frmodli-
gen leda till minskat frtroende fr svl behand-
lingen som personalen.
Andra i personalgruppen menar dock att
ett undantag br gras i detta fall eftersom en
utskrivning skulle f mycket allvarliga konse-
kvenser, kanske rent av leda till ngons frtidiga
dd. Man br drfr vervga andra alternativ.
Pia har varit p otaliga behandlingsinstitutioner
sedan 8-rsldern. Fr frsta gngen har hon nu
kunnat ta emot den hjlp hon erbjuds och hon
brjar f viss ordning p sitt liv. Hon har varit
p behandlingshemmet lnge och hemmet r en
viktig trygghet fr henne. Personalen fruktar att
en utskrivning skulle leda till att hon ter ham-
nar i missbruk och prostitution. Om Claes skrivs
ut befarar era i personalen att han hamnar i en
djup depression med suicidrisk som fljd.
Hur br man agera i den hr situationen?
Medicin i lmjlken?
En dement man i ett ldreboende vill inte ta sin
medicin och spottar drfr ut tabletterna nr han
fr dem i munnen. Om mannen inte tar sin medi-
cin blir han mycket depressiv och fr aggressiva
utbrott. Efter samrd med enhetschefen blandar
personalen d medicinen i lmjlk och frsta
gngen man gr det, visar man det fr mannen.
Han har inga kommentarer och protesterar inte.
Fortsttningsvis fr han denna lmjlksme-
dicin utan att personalen visar proceduren fr
mannen.
Handlar enhetschefen och personalen rtt?
Hade saken varit annorlunda om mannen i stl-
let hade vgrat ta nr han sg att lmjlken
spetsades med medicin frsta gngen, borde per-
sonalen i s fall smula ner tabletterna i smyg?
Tillrckligt bra frldrar?
Inga och Per r srboende sedan era r tillba-
ka. Inga drabbades av en lngvarig psykos fr
era r sedan och har sedan dess haft kontakt
med psykiatrin. Under senare ret har hon dock
periodvis mtt s pass bra att hon klarat av att
arbetstrna. Inga har en kontaktperson som r
kurator inom den ppna psykiatrin. Per studerar
fr nrvarande p Komvux. ven han har haft
psykiska problem och har en stdkontakt inom
psykiatrin.
Inga berttar en dag med gldje fr sin kura-
tor att hon vntar barn. Kuratorn reagerar med
blandade knslor p beskedet och r tveksam till
Ingas frmga att ta hand om det vntade barnet.
Dessutom knner kuratorn en oro ver hur Ingas
psykiska hlsa ska pverkas. Det nns en risk
att Inga gr in i en psykos i samband med fr-
lossningen. Inga mr dock bra under graviditeten
och ser tillsammans med Per fram emot barnets
ankomst.
Kuratorn vljer nd att kontakta Ingas
handlggare hos socialtjnsten och meddelar
sina farhgor. Handlggaren hller med om att
det nns en risk, men menar att de inte kan gra
s mycket i detta skede. Kuratorn knner sig inte
helt tillfreds med detta men instmmer i att det
inte gr att frutsga hur det kommer att bli.
Vartefter graviditeten fortskrider blir Inga sjlv
mer hjlpskande och visar en strre oskerhet
infr den nrmaste framtiden.
Vilka fortsatta tgrder br gras av olika par-
ter? Vad br den socialsekreterare som r Ingas
handlggare gra? Vilka stdinsatser br gras
och vilken kontroll br nnas s att barnet inte
far illa? Finns det en risk att en kontrollmentali-
tet kan frsmra Ingas och Pers mjligheter att
ta ett tillrckligt bra frldraansvar?
Intyg om oskuld?
Skolkuratorn p en gymnasieskola fr besk av
en icka som hvdar att hon mste ha ett intyg
p att hon r oskuld. Hon vill att kuratorn och
skolskterskan ska skriva ett intyg p att hon r
oskuld eller att de kontaktar en gynekolog som
kan utfrda ett sdant intyg. Hon r visserligen
inte oskuld, men det r ytterst viktigt att hon kan
visa ett intyg p att hon r det fr sin egen och
fr pojkvnnens familj. Hon pstr att det r helt
avgrande fr hennes framtid och hvdar att hon
annars kan rka mycket illa ut.
Hur br kuratorn agera?
Dyra vanor p institution?
Ungdomar som r placerade p Statens institu-
tionsstyrelses (SiS) institutioner fr ckpengar
och har mjlighet att utva ganska dyra fritids-
intressen. Mnga av ungdomarna kommer att
vnja sig vid en levnadsniv som deras familjer
inte kan erbjuda nr de kommer hem efter vis-
telsen. Det r inte ovanligt att socialtjnsten har
synpunkter p ckpengens storlek och de fritids-
intressen som institutionerna erbjuder.
r det frsvarbart att ge ungdomarna s
mycket pengar under institutionsvistelsen nr de
sannolikt inte kommer att f det nr de kommer
hem? Eller ska den unge fostras till att leva p
den niv som han/hon realistiskt kan n upp till
efter institutionsvistelsen? r det rimligt att ha
ett slags belningssystem s att den unge fr mer
ckpengar om han/hon har en positiv instllning
till samarbete och egen frndring? Kan det vara
en pong i att ge ungdomarna en hg materiell
standard under tiden p institutionen fr att ge
dem hopp om och inspiration till en bttre fram-
tid? Kan man motivera en hg materiell stan-
dard p institutionerna med att det handlar om
ett slags kompensationsrttvisa fr att mnga av
ungdomarna tidigare haft knappa resurser?
Vilka politiska uppdrag
kan en diakon ha?
En diakon med socionomutbildning, verksam
i Svenska kyrkan, har sedan era r haft poli-
tiska uppdrag. Diakonen r bde nmndeman
i tingsrtten och vice ordfrande i socialnmn-
den. Dessutom r diakonen ordfrande i partiets
lokal avdelning. Biskopen i stiftet fr reda p att
diakonen har dessa uppdrag och menar d att
diakonen br avsga sig sin plats i tingsrtten
och i socialnmnden. Huvudmotivering r att dia-
koner alltid ska st p de utsattas sida och det
kan vara ofrenligt med att vara nmndeman och
att sitta i socialnmnden.
Hur br denna frga bedmas? Vilka vrden
och normer kan ges fr biskopens bedmning? Fr
en motsatt bedmning? Gr det inte att vrna de
mest utsatta genom att sitta i socialnmnden?
Krnkande sprk p ntet
Mikael, en 28-rig man med Aspergers syndrom
bor i egen lgenhet nra en gruppbostad. Han r
dagligen i gruppbostaden och ter de esta mlti-
der dr. Personalen har frsttt att han ofta sitter
och chattar p ungdomsforumet Lunarstorm.
En dag upptcker en i personalen som varit
inne p Lunarstorm mest fr att frska se vad
de egna barnen gr dr att Mikael r ute p
ntet. Det r mjligt att se eftersom Mikael sjlv
har avsljat sitt anvndarnamn. Man kan se att
han chattar med unga ickor och anvnder ett
mycket grovt sexuellt sprk. Innan personalen
hunnit vidta ngra tgrder kommer Mikael upp
till gruppboendet och r grovt krnkt ver att
ngra av ickorna kallat honom en cklig gam-
mal gubbe och skrivit att de ska anmla honom.
Personalen uppmanar Mikael att sluta skriva
p Lunarstorm och han verkar ta fasta p det
rdet. Tiden drefter pratar han om helt andra
samtal han frt ver ntet och det han sger ver-
kar trovrdigt. Efter ngra veckor gr dock ngon
i personalen in p Lunarstorm igen och upptck-
er d att Mikael fortfarande skriver dr och han
anvnder samma grova sprk som tidigare.
Vad br de verksamhetsansvariga gra i det
lget?
Avdankad artist som korvfrsljare ?
En knd svensk artist brottas under era r med
missbruksproblem och fr till sist verge artistli-
vet. Efter era rs missbruk och ngra vistelser
p behandlingshem blir han en nykter alkoho-
list och gr regelbundet p AA-mten. Han lm-
nar den storstad dr han levt hela sitt vuxna liv
och tervnder till sin hemkommun, en mindre
ort i mellansverige. Dr yttar han in hos sin far.
Han har svrt att tnka sig ett vanligt arbete
och menar att han inte har energi nog att arbeta
trots att han nu r nykter. Ngra tydliga psykis-
ka problem har han inte. Sedan han tervnt till
hembygden har han haft frsrjningsstd frn
socialtjnsten, men socialsekreteraren menar att
det nu r dags att han skaffar ett arbete.
Det nns era arbetslsa p orten, men ett
jobb p Statoil har varit ledigt sedan era veck-
or. Den stora Statoilmacken som ligger vid den
riksvg som gr igenom kommunen har haft ett
starkt kptryck p sin godis- och korvfrsljning.
Under vissa tider av dygnet behver de hjlp med
frsljningen och med andra enklare groml.
Arbetet tycks emellertid inte attrahera ngon p
orten ingen sker tjnsten.
Socialsekreteraren anser att den fre detta
artisten br ta det hr arbetet. Mannen br fr-
srja sig sjlv eftersom han kan och fr arbeta.
Det kan ocks ses som en solidarisk plikt mot
samhllet.
Den fre detta artisten knner dock obehag
infr tanken p att st och slja korv p Statoil.
Han r fortfarande mycket knd i landet och
befarar att det kommer att bli reportage i kvlls-
pressen om vad han arbetar med. Mnga nykna
kommer att ka och titta p honom och hela situ-
ationen kommer att vara mycket generande. Han
kommer att ge misslyckandet ett ansikte.
Br socialsekreteraren vidhlla arbetskravet
i den hr situationen? Finns det en grns fr hur
stort obehag den avdankade artisten ska behva
knna? Men r det verkligen genant att slja
korv? Br socialtjnsten godta sdana vrdering-
ar? Om den fre detta artisten hade motiverat
sitt nej med att han engagerat sig i veganrrelsen
och allts skyr korvar av etiska skl, hade det
frndrat bedmningen?
Sann berttelse med manlig tolk?
En muslimsk kvinna med era barn har sedan
era r frsrjningsstd frn socialtjnsten.
Sedan era r r hon ocks skild frn sin man,
men har nd ftt tv barn 1,5 respektive 3
r med mannen efter skilsmssan. Mannen
har arbete men saknar egen bostad och fr sin
post till en postbox. Bde kvinnan och mannen
r djupt troende muslimer.
Den handlggande socialsekreteraren har
dock starka indikationer p att makarna aldrig
har separerat och att mannen hela tiden bott med
familjen. Skilsmssan kan vara en konstruktion
fr att kvinnan ska f frsrjningsstd fr sig och
sin familj.
Till saken hr att kvinnan alltid vill ha en
kvinnlig tolk vid besken p socialkontoret utan
att motivera detta. Socialsekreteraren tror att
kvinnan skulle f svrare att ljuga om situatio-
nen hon ck en manlig tolk. Av det sklet bokar
socialsekreteraren en dag en manlig tolk till kvin-
nans nsta besk och avser att d ocks ifrga-
stta kvinnans berttelse.
Nr kvinnan kommer till kontoret har hon
med sig ett lkarintyg som visar att hon ter r
gravid. Socialsekreteraren ifrgastter de upp-
gifter kvinnan lmnat och frgar om relationen
till barnens far. Tolken verstter och pltsligt
erknner kvinnan att hon r gift enligt muslimsk
sed med barnens far. Socialkontoret kan sedan g
vidare i rendet. Vid ett oanmlt hembesk visar
det sig att paret aldrig yttat isr.
Gjorde socialtjnsten rtt? Finns det ngra
risker med detta agerande? Finns det ngra ris-
ker med att inte frska avslja fusk? Br man
anmla paret fr lagbrott?
Klippa ett hrstr frn en dd man?
En nkeman bor p en avdelning fr personer
med alzheimerdiagnos. Han har bara en nra
anhrig, en dotter. Hon arbetar vissa perioder av
ret i USA, men besker ofta fadern nr hon r
i Sverige. Efter en tid dr mannen och dottern
underrttas omedelbart, hon r vid det tillfllet
i USA. Knappt en timma efter att dottern ftt
ddsbudet ringer hon till enhetschefen fr avdel-
ningen dr mannen vrdats. Hon ber att de ska
klippa ett hrstr av pappan och lgga det i ett
kuvert. Nr hon kommer hem fr att ordna med
begravningen ska hon hmta kuvertet och dref-
ter lta gra en DNA-analys av hrstret fr att
f besked i en frga som hon funderat p under
strre delen av sitt liv: Var min pappa verkligen
min biologiske far?
Br man g dottern till mtes? Br enhetsche-
fen bestmma detta eller lta vrdpersonalen
bestmma hur de ska gra?
Hur hantera en oskerhet om vem som
r far till ett vntade barn?
Maria har fyra barn med en man som hon skilde
sig frn fr tv r sedan. Mannen r sjukskri-
ven p grund av posttraumatisk stress och det
pverkade familjelivet till den grad att Maria tog
ut skilsmssa, trots att detta innebar hrd kritik
frn slkt och omgivning.
Mannen bor numera hos en bror och hans
familj och trffar barnen varje sndag. ven
Maria och han trffas ibland och han nskar att
de ska bli en familj igen. Maria r angelgen om
att ha en god kontakt med fre detta mannen
inte minst fr barnens skull men vill inte att de
ska ytta ihop igen.
Maria kommer till frldrardgivningen d
hon vntar ett femte barn, men hon r osker p
vem som r far till barnet. Hon har varit tillsam-
mans med sin frre man men ocks haft en kort-
varig relation med en annan man som sedan har
tervnt till sitt hemland. Fadern till de vriga
barnen tror att han r far ven till det vntade
barnet och r glad att han och Maria ska f ytter-
ligare ett barn tillsammans.
Maria undrar nu om hon ska informera sin
frre man om att det vntade barnen kan ha en
annan far. Hon r orolig fr hur hans kontakt
med de vriga barnen kommer att pverkas om
han fr reda p att hon haft en annan man och
fr hur han kommer att vara mot Maria. Dess-
utom r hon orolig fr hur deras familjer kom-
mer att reagera, om hon och barnen kommer att
frysas ut av slkt och vnner.
Vad br man vid frldrardgivningen rda
Maria till? Vilka argument ger du fr din bedm-
ning?
Fr en inbiten vegan ta ktt?
En man som varit mycket engagerad i veganr-
relsen i mnga r blir sjuk i Alzheimer och place-
ras i ett gruppboende. Till skillnad frn de andra
fr han vegetarisk mat, men vid en mltid rkar
han av misstag ta upp en portion kttbullar,
potatis, brunss och lingon som r avsedd fr en
annan boende. Han blir mycket frtjust i maten.
Vid nsta mltid mrker han fr frsta gngen
att de andra fr annan mat n han. Personalen
lyckas vertala honom att ta upp den mat han
ftt, men dagen drp vgrar han ta srskild
skitmat bara fr mig som han uttrycker det.
Personalen pratar d med hustrun som i skar-
pa ordalag frbjuder dem att ge honom ngot
annat n vegetarisk mat. Hon slr fast att det
r mot hans (och hennes) moraliska vertygelse
att ta ktt eller upphettade likdelar, som hon
formulerar det. Personalen frsker flja den lin-
jen ngra dagar, men mannen protesterar hg-
ljutt varje gng och lyckas ibland med triumf
och frtjusning komma ver en del av det som
bordsgrannen lmnat kvar.
Hur ska enhetschefen och personalen gra?
Ska de lta mannen f ta ktt? Vad ska de sga
till hustrun?
Akademikerfrbundet SSR r Sveriges strsta
fack- och yrkesfrbund fr akademiker inom det
sociala arbetet. Vi arbetar fr bttre lne- och
anstllningsvillkor och fr att strka socialarbe-
tarna i deras professionella utveckling.
Akademikerfrbundet SSR r engagerat i de
rena yrkesfrgorna och frutsttningarna fr att
kunna bedriva ett framgngsrikt socialt arbete.
Exempel p detta r frutom denna etiska kod,
vr kamp fr legitimation och frlngd socionom-
utbildning.
Vi erbjuder mtesplatser och mjligheter till
kompetensutveckling. Medlemskapet ger ocks
mnga frmner, bland annat tillgng till en rad
frmnliga frskringar. I medlemskapet ingr
ocks en inkomstfrskring som kompletterar
a-kassan.
Som medlem i frbundet har du tillgng till
kvalicerad facklig och juridisk hjlp. Dina fackli-
ga frtroendemn och frbundets ombudsmn och
jurister bevakar dina intressen och rttigheter.
Akademikerfrbundet SSRs yrkesfrening fr
legitimerade psykoterapeuter bevakar och pver-
Akademikerfrbundet SSR
kar psykoterapins och psykoterapeuters stllning
i samhllet, oavsett terapeutisk inriktning.
Svensk Chefsfrening r frbundets chefs-
verksamhet. Som medlem fr du professionellt
och juridiskt std kondentiellt direkt frn vra
experter p kansliet i Stockholm .
Frbundet har ocks en srskild Egenfre-
tagarservice som ger individuell yrkesrelaterad
rdgivning.
Mer information och kontakt
P www.akademssr.se kan du lsa mer om frbun-
det, medlemskapet och vra medlemsfrmner.
Har du frgor som rr yrkesutvning och
anstllnings villkor inom socialt arbete, kontakta
grna Titti Frnkel, titti.frankel@akademssr.se,
08-617 44 33.
SSR-Direkt svarar p frgor om anstllning och
arbetsrtt, ssrdirekt @akademssr .se, 08-6174471.
Medlems service svarar p frgor om medlem-
skap, avgifter med mera, medlem@akademssr.se,
08-6174470.
Vxeln har telefon 08-617 44 00.

2
0
0
6
2
0
1
0

A
K
A
D
E
M
I
K
E
R
F
R
B
U
N
D
E
T

S
S
R

/

M
A
R
S

2
0
1
1

Akademikerfrbundet SSR
Box 12800, 112 96 Stockholm
tel 08-617 44 00, fax 08-617 44 01
kansli@akademssr.se
www.akademssr.se

Etik I Socialt Arbete

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Etik I Socialt Arbete

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Etk i socialt arbete 1

You might also like