Vichyregimen

1
Vichyregimen
Franska staten
Franska:
tat franais

19401942
(1944)
Flagga emblem
Valsprk: Travail, Famille, Patrie
Nationalsng: La Marseillaise
De jure del av Vichyregimen, under dess direkta kontroll.
De jure del av Vichyregimen, under ockupation av Axelmakterna.
Kolonier, mandat och protektorat lnge kontrollerade av Vichyregimen.
Kolonier, mandat, och protektorat som Vichyregimen tidigt frlorade kontrollen ver.
Delar av den tredje republiken som aldrig var kontrollerade av Vichyregimen (enbart Franska Indien).
Huvudstad Vichy (de facto)
Paris (de jure)
Sprk Franska
Religion Romersk-katolsk kristendom
Statsskick
Auktoritr stat
a
Sista statschef Philippe Ptain
Sista premirminister Pierre Laval
Bildades 10 juli 1940
bildades genom Marskalk Ptain erhller fullmakt
Upphrde
11 november 1942
b
upphrdegenom tysk ockupation av den fria zonen
Vichyregimen
2
Valuta Fransk franc (FRF)
a
Det republikanska statsskicket omnmndes aldrig i officiella dokument men flera av republikens institutioner fortsatte att
existera.
b
Formellt fortsatte Franska staten att existera fram till den allierade invasionen 1944.
Frankrikes historia

Denna artikel r en del av en serie
Tidsaxel
Gallien (486)
Frankerriket (tidigt400-tal483)
Frankrike under medeltiden (4861453)
Hundrarskriget (13371453)
Tidigmoderna Frankrike (14531789)
Franska revolutionen (17891799)
Frsta republiken (17921804)
Frsta kejsardmet (18041814)
Bourbonska restaurationen (18141830)
Julimonarkin (18301848)
Andra republiken (18481852)
Andra kejsardmet (18521870)
Tredje republiken (18701940)
Vichyregimen (19401944)
Frankrikes provisoriska regering (19441946)
Fjrde republiken (194658)
Femte republiken (1958)
Frankrike-portalen
Vichyregimen eller Vichyfrankrike, officiellt Franska staten (franska: L'tat franais), var en statsbildning i
Frankrike frn 1940 till 1944.
[1]
Vichyregimen bildades efter den tyska invasionen i juni 1940 som resulterade i en
de facto delning av landet i den tyska ockupationszonen i norr och den fria zonen i sder som, liksom de flesta
franska kolonier, hamnade under Franska statens administration. Efter att Nazityskland i november 1942 ven
ockuperat den sdra delen behll Vichyregimen endast nominell kontroll. Statschef var marskalk Philippe Ptain.
Namnet Vichyregimen kommer av att regeringen hade sitt ste i kurorten Vichy som ligger sder om den s.k.
demarkationslinjen som delade landet. Frankrikes traditionella huvudstad Paris ingick i det omrde som Tyskland
hll ockuperat frn brjan.
Den auktoritra Vichyregimens devis var "Travail, famille, patrie" (arbete, familj och fosterland), och inte
Frankrikes gamla revolutionra "Libert, galit, fraternit" (frihet, jmlikhet och broderskap). Landets officiella
namn, och styrelseskick, ndrades ocks, Republique Franaise ("Franska republiken") ersattes av L'tat Franais
("Franska staten").
Vichyregimen
3
Historia
Bakgrund
Efter att tillsammans med Storbritannien ha frklarat krig mot Tyskland men drefter lidit stora nederlag, befann sig
Frankrike vren 1940 i ett besvrligt militrt och politiskt dilemma. Tv politiska lger bildades, dr den ena
stndpunkten var att en vapenvila var ndvndig, medan andra sidan ville fortstta kampen mot nazisterna genom att
hmta resurser frn Algeriet och andra kolonier. verste Charles de Gaulle, som den 6 juni utsetts till bitrdande
frsvarsminister av regeringscefen Paul Reynaud, var fresprkare fr fortsatt kamp. General Maxime Weygand,
marskalk Philippe Ptain, samt politikerna Pierre Laval och Franois Darlan ville ing vapenvila med tyskarna.
Den tyska armn ndde Paris den 14 juni. Regeringschefen Paul Reynaud avgick den 16 juni och Frankrikes
president utsg Philippe Ptain att eftertrda honom. Dagen efter deklarerade Ptain att Frankrike skulle ge upp
kriget. Den 22 juni skrev fransmnnen under stillestndsavtalet med Tyskland. Den franska regeringen hade d
flyttat frn Paris till kurorten Vichy. Hr samlades den 10 juli, i stadens kasino, Tredje franska republikens parlament
fr sista gngen och rstade fr instiftandet av en ny konstitution och gav statens alla maktbefogenheter till marskalk
Ptain. Franska republiken omvandlas till den nya statsbildningen Franska staten, ven kallad "Vichyregimen".
Parlamentarisk demokrati avskaffades i all vsentlig form, Ptain erhll rtten att sjlv utse sin framtida eftertrdare
och redan existerande koncentrationslger brjade snart husera allt strre antal fngar.
Stillestndsavtalet undertecknas. Den tyske fltmarskalken
Keitel till vnster och den franske generalen Huntzinger till
hger.
Vapenvilan
Den 22 juni 1940 skrev den franska delegationen under
frdraget som innebar vapenvila med hrda eftergifter.
Undertecknandet skedde i Compigne, i samma tgvagn som
hade anvnts nr Tyskland tvingades skriva under vapenvilan
som avslutade frsta vrldskriget. Enligt avtalet hamnade
norra Frankrike samt Atlantkusten under tysk ockupation.
Frankrike skulle bekosta underhllet av den tyska armn samt
betala ett krigsskadestnd p 400 miljoner francs (gamla
franc, vrda en hundradedel av den nya franc som fregick
euron) om dagen. Dessutom ingick det en klausul om att
fartygen i den franska flottan skulle terg till de hamnar de
hade legat i i fredstid, varav vissa befann sig i den ockuperade
zonen. Frankrike skulle ocks stlla landets administration i Nazitysklands tjnst.
Ockupationen av den fria zonen
Den 11:e november 1942 inledde Tyskland och Italien Operation Anton som innebar en ockupation ven av den fria
zonen i sdra Frankrike och p Korsika. Detta var tyskarnas reaktion p att de allierade landsatt trupper i Marocko.
Efter ockupationen av Vichyfrankrike fortsatte tyskarna att styra Frankrike som tv delar, men den frihet som
Vichyfrankrike tidigare haft i sder frsvann trots fortsatt nominell kontroll. Omrdet kom drefter att kallas den
sdra zonen av tyskarna.
Vichyregimen
4
Slutet fr den tyska ockupationen
Den 6:e juni 1944 inleddes Operation Overlord, de allierades landstigning i Normandie i norra Frankrike. Den 15:e
augusti 1944 inleddes ven Operation Anvil-Dragon i sdra Frankrike. De allierade ndde Paris den 25:e augusti.
Frankrike befriades och Frankrikes provisoriska regering med Charles de Gaulle som regeringschef tilltrdde och
terinfrde den republikanska konstitutionen. Efter de allierades invasion i Frankrike flyttades Pierre Laval och
Philippe Ptain p Hitlers order av SS till slottet Sigmaringen i Baden-Wrttemberg den 20 augusti 1944.
[2]
Efter krigsslutet dmdes Laval till dden och arkebuserades. ven Ptain dmdes till dden, men de Gaulle lt
straffet omvandlas till livstids fngelse.
Frankrike efter nederlaget 1940.OckupationszonenTysk
bosttningszonAnnekterat till NazitysklandStortyskland (Elsass-Lothringen)Fria
zonenDemilitariserat omrde under italiensk kontroll
Politik
Vichyregimen baserades p en
ultrakonservativ ideologi kretsande kring
arbete, familj och fosterland och med
traditionella katolska vrderingar som
grund. Man ville hja den allmnna moralen
som man ansg hade blivit frdrvad under
Tredje republiken och som man menade var
en av anledningarna till att kriget frlorats.
Regimen ville samla folket och lka dess
sjl genom ett patriarkaliskt auktoritrt
styre. Den nationella fadersgestalten var
statschefen, marskalk Philippe Ptain, hyllad
84-rig hjlte frn frsta vrldskriget. "Den
enda auktoritet som finns r den jag
delegerar", fastslog han.
[3]
Inrikespolitik
Petain och hans ministr kunde infra lagar
och frordningar utan demokratiskt
godknnande. Allmnna val upphrde, censur infrdes, fackfreningar och arbetsgivarorganisationer frbjds,
politiska ledare och tjnstemn valdes inte lngre utan tillsattes uppifrn, domstolar fick nya rttsordningar,
frimurare och fre detta parlamentsledamter sattes i fngelse, kommunister frfljdes. Formellt hade
Vichyfrankrike ven befogenhet att stifta lagar fr ockupationszonen men dr krvdes alltid en kontrasignering frn
den tyska militrfrvaltningen.
Vichyregimen fresprkade en samarbetspolitik med tyskarna, kallad collaboration. Genom detta trodde
Vichyregimen att man kunde behlla den franska statens suvernitet ven under ockupation. Som auktoritr
konservativ regim stod Vichyregimen den nazistiska nra och mnga dekret som pbjds av tyskarna infrdes ven
av Vichyregimen, ibland p deras eget initiativ. En Judelag infrdes 1940 som frbjd judar att inneha offentliga
tjnster, arbeta som lrare, eller ha ledande poster inom frlagsbranchen, filmindustrin, teater och radio. Lagen
utvidgades senare till arbetsfrbud fr judiska advokater, lkare, bankmn, fastighetsmklare och andra
yrkesomrden. Regimen bedrev ocks, liksom tyskarna, arisering vilket betydde att judisk egendom verfrdes i
arisk go. Tavlor, hus, aktier och fretag i judisk go konfiskerades av den franska staten.
[4]
Den franska polisen samarbetade ocks med SS i jakten p motstndsmn, kommunister och judar. Se till exempel
Vlodrome dhiver-rden och Rden i Marseille 1943.
Vichyregimen
5
Vichyregeringen blev under ockupationsren allt tydligare fascistiskt lagd vilket bl a visade sig i innehavare av hga
poster. 1944 blev milisledaren och SS-Sturmbannfhrer Joseph Darnand inrikesminister och grundaren av franska
fascistpartiet RNP Marcel Dat blev arbetsminister.
Utrikespolitik
Vichyregimen frgrundsgestalter var, trots alliansen med Storbritannien, i grunden inga Englandssympatisrer vilket
frstrktes dagarna fre regimens bildande; den franska flottan utgjorde en stor maktfaktor i kriget och den brittiske
premirministern Winston Churchill sg till att en brittisk flotta sndes ut den 3 juli 1940 fr att stlla den franska
flottan i Mers el-Kbir infr ett ultimatum, dr de uppmanades att antingen ansluta sig till den engelska flottan eller
att ge sig av till Franska Vstindien. Den franske amiralen Franois Darlan vgrade, utan att ha informerat
regeringen om de alternativ som erbjudits, och under den strid som fljde frstrdes de viktigaste franska fartygen
och 1297 franska sjmn ddades, 350 srades.
I och med att Frankrike ingick separatfred med Tyskland brts alliansen med Storbritannien.
Relationerna mellan Vichyfrankrike och Storbritannien frvrrades ytterligare nr general Charles de Gaulle fick en
fristad London, varifrn han hll sina offentliga tal till den franska nationen. I England bildades ocks Fria Frankrike
(franska: France Libre), en slags exilregering vars krna utgjordes av franska politiker som flytt till Storbritannien
eller USA efter vapenstillestndet. Genom den formades de "Fria franska styrkorna" som stred p de allierades sida i
Nordafrika och Mellanstern.
Internationellt erknnande
Vichyregimen erkndes som Frankrikes legala regering av bland andra Tyskland, USA och Sovjetunionen som alla
skickade ambassadrer. Nr regimen upprttades i juli 1940 var USA och Sovjetunionen fortfarande officiellt
neutrala och hade diplomatiska relationer med axelmakterna. de Gaulles exilregering hvdade att den nya
statsbildningen var illegal men misslyckades allts med att lobba fr att andra lnder skulle avst frn erknnande.
Viktiga personer i Vichyfrankrike
Philippe Ptain, statschef
Pierre Laval, regeringschef (1940, 19421944)
Franois Darlan, regeringschef (19411942)
Maxime Weygand, verbeflhavare i armn och frsvarsminister.
Charles Huntziger, general och frsvarsminister (1940-1941)
Ren Bousquet, rikspolischef (1942 -1943)
Xavier Vallat, chef fr Kommissariatet fr judiska frgor (1941-1942).
Louis Darquier de Pellepoix, chef fr Kommissariatet fr judiska frgor (1942-1944).
Marcel Dat, bildade det fascistiska partiet Rassemblement national populaire (RNP) 1941. Arbetsminister
mars-juni 1944.
Joseph Darnand, milisledare, SS-Sturmbannfhrer, rikspolispolischef 1944 och drefter inrikesminister.
Maurice Papon, generalsekreterare fr prefekturen Gironde, Bordeaux, i den ockuperade zonen.
Vichyregimen
6
Galleri
Philippe Ptain och Adolf Hitler i Montoire, 24
oktober 1940.
Kasinot i Vichy dr Petain genom en
parlamentsomrstning den 10 juli 1940 ges alla
maktbefogenheter ver staten.
Regeringschefen Pierre Laval och den tyske
polischefen Hherer SS- und Polizeifhrer Carl
Oberg samt en oknd SS-officer i Paris 1943.
Kllor
Michael Curtis: Verdict on Vichy, Phoenix Press, UK, 2004. ISBN 1-84212-669-5
[1] http:/ / www. ne. se/ vichyregimen
[2] Jean-Noel Bonhomme La Seconde Guerre mondiale en France Rennes 2009, dilarge S.A. ISBN 978-2-7373-4803-7 sid 114
[3] [3] Curtis, 2004, s.88
[4] [4] Curtis, 2004, Chapter VI, p 123-155
Vidare lsning
R.O. Paxton: Vichy France: Old Guard and New Order, 1940-1944, Columbia University press, 2001. ISBN
0-214-66903-3
Artikelkllor och frfattare
7
Artikelkllor och frfattare
Vichyregimen Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?oldid=24558227 Bidragsgivare: Adville, Calle Widmann, Daniel Olsson, E.G., Essin, Ezeu, Fenrir, GO, Gotipe, Granatpple,
Holland, Hym411, J 1982, Jkl, JonasJH, Jrnvgsjonas, Liftarn, Lokal Profil, Ludde23, Mangan2002, Ossi, Palmerston, Paracel63, Rrohdin, Rudolf 1922, Salsero, Shellwood, Sjunnesson, Stora
Gurkan, Tempus, Torvindus, Tournesol, Yvwv, conversion script, 23 anonyma redigeringar
Bildkllor, -licenser och -bidragsgivare
Fil:Flag of France.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_France.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Aaker, Adriaan, Akhristov, Arria Belli, Badseed,
Bawolff, Bender235, Bibi Saint-Pol, Brian Ammon, Camptown, Chelin, Dbenbenn, Don-vip, Ericbarriere, Fsopolonezcaro, Happenstance, Herbythyme, Homo lupus, Howcome, Huhsunqu,
Jameslwoodward, Jnpet, Kanonkas, Klemen Kocjancic, Korrigan, Kyle the hacker, Ludger1961, Madden, Marc Mongenet, Morio, Neq00, Nightstallion, Noaa, Nolanus, Odder, R-41, Reisio,
Rhadamante, Rocket000, Roosa, SKopp, Sarang, Sasa Stefanovic, Scientus, SiBr4, Simetrical, Str4nd, Tabasco, The Evil IP address, VAIO HK, Verdy p, VovanA, Wwooter, Zhuyifei1999,
Zntrip, ZooFari, Zscout370, 66 anonyma redigeringar
Fil:Coat of Arms of the French State.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Coat_of_Arms_of_the_French_State.svg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0
Bidragsgivare: Adelbrecht, based on previous work by Oren neu dag.
Fil:Vichy france map.png Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Vichy_france_map.png Licens: Public Domain Bidragsgivare: VoodooIsland at en.wikipedia. A modificatio was
made by Morgan Hauser at en.wikipedia.
File:Pavillon royal de France.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Pavillon_royal_de_France.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Zippanova
File:Flag of France.svg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Flag_of_France.svg Licens: Public Domain Bidragsgivare: Aaker, Adriaan, Akhristov, Arria Belli, Badseed,
Bawolff, Bender235, Bibi Saint-Pol, Brian Ammon, Camptown, Chelin, Dbenbenn, Don-vip, Ericbarriere, Fsopolonezcaro, Happenstance, Herbythyme, Homo lupus, Howcome, Huhsunqu,
Jameslwoodward, Jnpet, Kanonkas, Klemen Kocjancic, Korrigan, Kyle the hacker, Ludger1961, Madden, Marc Mongenet, Morio, Neq00, Nightstallion, Noaa, Nolanus, Odder, R-41, Reisio,
Rhadamante, Rocket000, Roosa, SKopp, Sarang, Sasa Stefanovic, Scientus, SiBr4, Simetrical, Str4nd, Tabasco, The Evil IP address, VAIO HK, Verdy p, VovanA, Wwooter, Zhuyifei1999,
Zntrip, ZooFari, Zscout370, 66 anonyma redigeringar
Fil:Bundesarchiv Bild 146-1982-089-18, Waffenstillstand von Compigne, Unterhndler.jpg Klla:
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bundesarchiv_Bild_146-1982-089-18,_Waffenstillstand_von_Compigne,_Unterhndler.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0
Germany Bidragsgivare: Dark Attsios, Florival fr, TCY, 3 anonyma redigeringar
Fil:France map Lambert-93 with regions and departments-occupation.svg Klla:
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:France_map_Lambert-93_with_regions_and_departments-occupation.svg Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike Bidragsgivare: Eric
Gaba (Sting - fr:Sting) for original blanck map Rama for zones
Fil:Bundesarchiv Bild 183-H25217, Henry Philippe Petain und Adolf Hitler.jpg Klla:
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bundesarchiv_Bild_183-H25217,_Henry_Philippe_Petain_und_Adolf_Hitler.jpg Licens: Creative Commons Attribution-Sharealike 3.0 Germany
Bidragsgivare: Althiphika, Daniel*D, Herr Satz, KaterBegemot, Lupo, Mogelzahn, Mtsmallwood, Rrohdin, Teofilo, YMS, 2 anonyma redigeringar
Fil:Palais des Congrs Vichy.jpg Klla: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Palais_des_Congrs_Vichy.jpg Licens: GNU Free Documentation License Bidragsgivare: FRED
Fil:Bundesarchiv Bild 183-H25719, Paris, Ministerprsident Pierre Laval und SS-Obergruppenfhrer Carl Oberg.jpg Klla:
http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fil:Bundesarchiv_Bild_183-H25719,_Paris,_Ministerprsident_Pierre_Laval_und_SS-Obergruppenfhrer_Carl_Oberg.jpg Licens: Creative Commons
Attribution-Sharealike 3.0 Germany Bidragsgivare: AnRo0002, Gkml, Gorgo, Hym411, Lihagen, Para, ~Pyb
Licens
Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0
//creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/