Att arbeta med kllor

1. Varfr ska man ange kllor?

Ditt arbete ska vara ppet fr granskning och drfr mste du noga ange dina
kllor. Kanske blir dina lsare intresserade av det som du skriver om, och vill
ska vidare p egen hand med hjlp av dina kllor.
Kllor kan vara av olika slag som bcker, tidskriftsartiklar och hemsidor p
Internet, men ocks brev, TV- och radioinslag, intervjuer m.m.
I slutet av ditt arbete gr du en kllfrteckning enligt ett speciellt mnster. En
kllfrteckning r inte s svr att skriva, d.v.s. om du har kommit ihg att notera
vilka kllor du har anvnt. Det r tidskrvande att p nytt leta upp kllorna, och
det kan ocks vara s att Internetsidor tas bort. Skriv ut Internetsidorna fr att ha
dem tillgngliga, nr du ska skriva kllfrteckningen.

Bra redovisade kllor betyder oftast ett vl genomfrt arbete!

2. Hur anger man sina kllor i lpande text?
Harvardmodellen och Oxfordmodellen r tv olika stt att ange kllor. Enligt
Harvardmodellen anger du inom parentes din klla, ibland ocks fljt av en
sidangivelse:
Lilian Perme (2000) beskriver hur man bst gr ett referat.

I ett kapitel i lroboken Prolog diskuterar frfattaren hur man bst gr
ett referat (Perme 2000, s. 208-215).

Enligt Oxfordmodellen anger du kllan i en not, lngst ner p sidan. Den
vanligaste metoden idag r Harvardmetoden.

Utfrligare uppgifter om Permes bok terger du sedan i kllfrteckningen. Strva
efter att referera till textfrfattaren som ligger bakom informationen du presen-
terar, oavsett typ av informationsklla. Mnstret r allts detsamma om du refe-
rerar till en hemsida eller annan elektronisk klla.


3. Hur fr man tag i uppgifterna fr kllfrteckningen?
Skriv ner de uppgifter du behver direkt frn din klla. Frfattare, r, titel,
utgivningsort och frlag finns i brjan av en bok. Internetsidor ska du skriva ut
och spara, eftersom innehllet p en hemsida ofta ndras. Hela adressen mste
finnas med. OBS! att de flesta texter p Internet har en specifik frfattare.


4. Hur skriver man en kllfrteckning?
Fljande kllor r indelade efter typ av klla, men du kan ocks lta dem st i en
gemensam frteckning. Alfabetisk ordning gller alltid, efter frfattarens efter-
namn. Om det inte finns en namngiven frfattare, r det utgivaren eller textens
rubrik som str frst.


Muntliga kllor
Andersson, Bo, nyhetsreportage i Aktuellt, SVT (2007.08.25)

Eriksson, Lena, telefonintervju (2007.08.05)


Skriftliga kllor
Berggren, Johan, 2001, Lysande recensioner fr Ringen, Dagens nyheter, 2001.12.01

Cederholm, Pia / Johansson, Stig, 2002, Mt sprket, muntlig och skriftlig
kommunikation, Malm, Gleerups Utbildningar AB


Elektroniska kllor
Grnbaum, Chatarina, 2007, Hjrnslpp - hur har det uppsttt? Dagens Nyheter.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1637&a=686470 (2007-09-03)

Skolverket, 2001, Betygssttning vid kursslut.
www.skolverket.se/styrdokument/aktuellt/html (2006.03.25)






Andersson, Bo, nyhetsreportage i Aktuellt, SVT (2007.08.25)

Berggren, Johan, 2001, Lysande recensioner fr Ringen, Dagens nyheter, 2001.12.01

Cederholm, Pia / Johansson, Stig, 2002, Mt sprket, muntlig och skriftlig
kommunikation, Malm, Gleerups Utbildningar AB

Eriksson, Lena, telefonintervju (2007.08.05)

Grnbaum, Chatarina, 2007, Hjrnslpp - hur har det uppsttt?, Dagens Nyheter.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1637&a=686470 (2007-09-03)

Skolverket, 2001, Betygssttning vid kursslut.
www.skolverket.se/styrdokument/aktuellt/html (2006.03.25)