Sdertrns hgskola, Konstvetenskap, Introduktion

Visuell kultur
I
Modernitetens bildkultur

6.

Delkursens frsta moment tecknade konsthistoriens kronologi, som en rcka

materiella artefakter frn grottkonsten till den abstrakta expressionismen.
Under de fljande tre momenten kommer vi istllet diskutera en riktning inom
disciplinen som oftast studerar helt andra typer av objekt: de visuella
kulturstudierna. Sedan 1990talet har visuell kultur blivit en allt viktigare del av
konstvetenskapen.
Relationen mellan de bgge riktningarnas studieobjekt beskrivs mycket tydligt i
sjlva benmningarna: alla artefakter i konsthistorien frenas p ett
grundlggande plan av att de betraktas som konst, som en srskilt kategori
objekt. Konstvetenskapen har d varit den disciplin som studerar dessa objekts
historia. Beteckningen visuell kultur r rtt s annorlunda. Den demonstrerar
att studieobjektet dels r kultur i vid bemrkelse, det vill sga som
mnsklig verksamhet. Dels att studieobjektet r det visuella, det vill sga
det som uppfattas med synen eller rr synsinnet. Vi har allts hr att gra med
en riktning som studerar ngot mycket strre grupp n den traditionella
konstvetenskapen: den mnskliga kulturen, som den tar sig visuella uttryck.

Torley, Prim Hearts panorama, skrmdump frn den virtuella vrlden Second Life, 2007

Trots denna enkla beskrivning av de visuella kulturstudiernas flt finns flera olika
definitioner av vad som egentligen knnetecknar riktningen. Den frsta och enklaste
beskriver den helt enkelt som studierna av en srskild materialbas, av alla mjliga
sorters bilder: reklam, tidningsillustrationer, vetenskapliga bilder, barnteckningar,
bilder p etiketter och frpackningar. Men naturligtvis r den visuella kulturen
strre n s, och bestr ven av sdant som film, television, datorspel och virtuell
verklighet.
Senare kommer vi att presentera andra definitioner.
3

Frra sidans lista med exempel visar dock p ett inte

lika sjlvklart knnetecken fr visuell kulturforskning:
den studerar oftast ett relativt nytt material, grna
produkter frn den egna samtiden och sllan ldre
n 200 r (det vill sga frn den moderna tiden).
Den viktigaste anledningen till detta r helt enkelt
tillgng. Den bredare visuella kulturen bestr i hg
grad av slit och slngprodukter, tillverkade i icke
hllbara material. Det finns relativt lite bevarat av
ldre epokers visuella kultur. Ingen har bemdat sig
om att material som etiketter och frpackningar ska
verleva. I detta skiljer sig situationen fr visuell
kulturforskaren drastiskt frn konstvetarens:
konstverk skapades, tminstone frr i tiden, i hg
Amerikansk lreklam, 1877
grad fr att vara fr evigt.
En annan anledning till att tillgngen p material blir strre frn och med 1800
talet r frndringar i sjlva den visuella kulturen. Fler bilder verlevde helt enkelt
fr att fler bilder producerades. Med kad mobilitet, utbredningen av
tidningsvsendet, och uppkomsten av en medelklass som hade rd att konsumera
mer bilder fr prydnad och underhllning kade behovet. Detta fljdes av
uppfinnandet av nya tekniker fr bildproduktion och reproduktion.

Den viktigaste av dessa var uppfinnandet

av fotografiet p 1830talet. Fotografiet
kan ses som det moderna samhllets mest
karakteristiska bildteknologi, och var ett
svar framfr allt p tidens behov av bilder
framstllda mekaniskt och automatiskt.
Industrialismen mekaniserade allt fler
delar av den mnskliga verksamheten, och
fotografin var bildskapandets
motsvarighet till industrialismens vriga
maskiner: den frsta helt maskinella och
mekaniska, automatiska
framstllningsformen fr bilder. Drfr
kom de ocks att uppfattas som objektiva,
p ett annat stt n bilder skapade av den
mnskliga handen, och blev ett viktigt
redskap fr tillfrlitlig
informationsspridning.
Affisch fr Kodak, 1913

Fotografier var ocks mjliga att reproducera nrmast i

ondlighet. Dessa tv faktorer gav den nya tekniken en
mngd olika anvndningsomrden, som i hg grad
fortfarande finns kvar: fotografier anvndes fr att
reproducera konst, fr att sprida pornografi och fr att visa
upp de viktiga hndelserna i tiden i tidningar och bcker,
som dokumentation i arkiv och museer och fr att
identifiera brottslingar. Fotografier av bermdheter spreds
som idolbilder och fotografier av nra och kra samlades i
album och sknktes bort som minnessaker.
Portrttfotografi av husdjur,
USA, ca 1885

Olika tider,
samma
konventioner:
Mugshot av
Catherine ONeill,
USA, 1906, och
av David Bowie,
1976

Fotografin blev allts snabbt det moderna samhllets alldeles egna typiska
teknik fr att framstlla bilder. Genom sin synbara objektivitet och
reproducerbarhet frndrade den frutsttningarna fr den visuella
kulturen, och kom att utgra grunden fr vr tids bildkultur med dess mycket
strre mngd bilder och det visuella fltets kade betydelse. Inte bara r de
allra flesta bilder vi ser idag fotografier. De prglar ocks vr frstelse av vad
alla bilder r fr ngot. De representerar det sjlvklara, objektiva, sttet att
se. 1800talets frndrade villkor fr bildkulturen r allts ytterligare en
anledning till att det r dr de visuella kulturstudierna oftast brjar.
Men vr egen samtid stod ju nnu mer i centrum fr de visuella
kulturstudierna. Detta beror p att det enligt mnga faktiskt har blivit oerhrt
mycket viktigare att studera den visuella kultur vi lever med idag. Orsaken till
detta har slagkraftigt formulerats av W. J. T. Mitchell som the pictorial turn:
samhllet har gtt ver frn ett textmssigt stt att frst vrlden till ett
visuellt.

Skrmdump frn
Aftonbladets
hemsida.

Mitchell hvdar att om orden brukade vara det dominerande mediet att tolka vr
verklighet med, s har denna roll nu tagits ver av bilden. Detta beror p att vi
idag lever i ett samhlle dr vi dagligen mter nnu oerhrt mnga fler bilder och
synintryck n man gjorde p 1800talet. Som Nicholas Mirzoeff uttrycker det:
Modern life takes place onscreen. Tidningar, TV, egentligen alla media,
frmedlar idag information i hgre grad med hjlp av bilder n tidigare. Detta
pverkar ocks informationens innehll. En text r en linjr kedja av information,
med en tydligt bestmd riktning fr lsaren att flja. I bilden bestmmer istllet
betraktaren sjlv riktningen. P samma stt bygger Internets grnssnitt inte alls
p textens linjra struktur, utan snarare p bildens flera valfria lsordningar.
8

I den gngse utvningen av de visuella

kulturstudierna har nog The Pictorial
Turn dock framfr allt lett till ett fokus
p den stora mngd bilder mnniskorna i
vr kultur mter varje dag. Vad hnder
egentligen med mnniskans mjlighet att
se och tolka enskilda bilder, nr hon
mter s mnga av dem hela tiden?
Srskilt undrar man vad som sker i
konfrontationen med bilder av de tragiska
och hemska hndelserna i vrlden. Kan
man fortfarande ta in och reagera p
dessa bilder? Vad hnder med vr
empati, nr de plgsamma bilderna
stndigt byts ut av nya?

Olle Wilson, Recycled, fotografi, 2001

Som kanske mrks av ovanstende beskrivning brukar denna samhllets kade

visualisering oftast tolkas negativt. Ett exempel r den svenska debatten kring frgan
om tvspel gr ungdomar mer vldsbengna. Den kande mngden reklam och
nyhetsbilder i medierna antas p samma stt gra det omjligt att ta in
informationen. Bilden tycks med andra ord ofta betraktas som farlig. Den antas vara
irrationell, tala direkt till vra knslor och frbigg intellektet. Vi blir pverkade av den
utan att intellektuellt kunna bedma den. Detta r ett arv av den vsterlndska
kulturbakgrunden, som alltid har premierat och vrderat ordet hgre n bilden. Det
r i denna kultur ordet som har burit den intellektuella verksamheten. Dess
uppfattning om kunskap r strukturerad efter textens linjra form, snarare n bildens
valfria.
Detta r i sig intressant fr forskningen om
visuell kultur. Varfr betraktas samhllets
kade visualisering som ngot negativt? De
visuella kulturstudierna bygger p ett
avvisande av den negativa tolkningen av
bilden. Varfr antas man att texten och
ordet skulle vara mera rationella redskap?

Ytterligare ett exempel p rdslan fr bilder r den

svenska debatten om vldsfilm, som startades av
filmen Motorsgsmassakern (1974)

10

Istllet, skulle man kunna sga, frsker

mnga som forskar om visuell kultur
frst den kande visualitetens roll i
samhllet p dess egna villkor. Och nu
har vi brjat komma in p vad som
kanske r de visuella kulturstudiernas
sjlva grundfrga. Vad betyder d denna
frndring, att samhllet har blivit mer
visuellt?
Detta moment har gnats t att beskriva
de delar av den visuella kulturen som
str i srskilt fokus fr de visuella
kulturstudierna, samt att diskutera ngra
av dess viktigaste frutsttningar. Nsta
moment kommer att beskriva ngra av
de omrden den visuella
kulturforskningen frmst studerar.

A photographer was here.

Bild frn Flickr.com.

11

Lsanvisning
Referenslitteratur:
Dan Karlholm, Visuell kultur, ur Konsthistorisk tidskrift, vol. 72, 2003. Denna text kan laddas
ned frn bibliotekets databaser nr du skaffat lnekortsnr, och ger en god om n ngot
frldrad bild av fltet visuell kultur. Annars r det vldigt svrt att hitta digitala texter om
omrdet.
Nicholas Mirzoeff, An Introduction to Visual culture, Routledge, London & New York, 2009 (ny
utgva)
W. J. T. Mitchell, Picture Theory: Essays on Verbal and Visual Representation (1994)

Lnkar
Library of Congress, http://www.loc.gov/rr/print/catalog.html
Flickr, The Commons, http://www.flickr.com/commons/
Wikimedia Commons, http://commons.wikimedia.org/wiki/Main_Page
Googles arkiv med fotografier frn tidskriften Life, http://images.google.com/hosted/life/

12

Avslut
1.

P Internet finns idag stora delar av 1800 och 1900

talens visuella kultur att betrakta, till exempel genom de
bildsamlingar olika museer och arkiv tillgngliggjort p
sina hemsidor. Allt fler sdana samlingar finns ocks
tillgngliga p kommersiella sajter som Flickr Commons
och Google, eller ideella som Wikimedia Commons.
Bekanta dig med de exempel som listas under Lnkar p
sidan ovan och det material som presenteras dr.

2.

Fundera kring hur tillgngligheten till dessa bilder sg ut

nr de skapades.

3.

Fortstt med del II

13

Sdertrns hgskola, Konstvetenskap, Introduktion

Visuell kultur
II
Knda bilder och oknda

7.

I frra momentet beskrevs det frsta sttet att definiera de visuella

kulturstudierna: att de gnar sig t forskning kring en srskild materialbas.
Men de flesta skulle nog hvda att de visuella kulturstudierna ocks innebr
ett nytt perspektiv p objekten. De visuella kulturstudierna skiljer sig allts
frn den gngse konstvetenskapen i att de stller andra frgor.

Konstvetenskapens studieobjekt valdes

frn brjan ut p kvalitetsmssig grund:
disciplinen tillkom fr att studera de allra
bsta mlningar, skulpturer och byggnader
som skapats av den mnskliga kulturen. En
stor del av de skrifter mnet vilar p gr ut
p att motivera dessa kvalitetsmssiga
rangordningar, och p att upprtta den
kvalitativa utvecklingens historia:
beskrivande av stilarnas utveckling,
upprttande av influenskedjor och
urskiljande av olika lnders skolbildningar.
Idag r det inte mnga konstvetare som
skulle beskriva sin verksamhet p det
sttet. nd skiljer sig den visuella
kulturforskarens angreppsstt ocks frn
konstvetenskapens samtida
arbetsmetoder.

Vrldens mest bermda mlning:

Leonardo da Vinci, Mona Lisa, ca
1500 1507

Snarare n att tolka enskilda objekt frsker

man beskriva funktioner i den visuella
kulturen. Hur skulle man annars bttre kunna
frst vad det innebr att samhllet blivit mer
visuellt? Fr att beskriva detta r en lmplig
plats att brja ett citat av Nicholas Mirzoeff,
som beskriver sin syn p de visuella
kulturstudierna:

Fotografiet av brandmnnen som reser

flaggan vid World Trade Center r
frmodligen en av 2000talets mest
cirkulerade bilder.

Visuell kultur anvnds hr p ett aktivt stt, fr

att koncentrera sig p den visuella kulturens
avgrande roll i den vidare kultur den tillhr. En
sdan historia om visuell kultur skulle fokusera
p de gonblick dr det visuella r
omdebatterat, omtvistat och frvandlat, som en
stndigt utmanande plats fr social interaktion
och definition, vad gller klass, kn, sexuella
och etniska identiteter. (min vers.)

Allts, enligt Mirzoeff br de visuella kulturstudierna inte bara studera det

visuella i sig utan de gonblick dr det har en betydelse i samhllet. Nr det
visuella blir synligt. D kan ocks viktiga frhllanden i kulturen avsljas som
annars tas fr givna. Han utgr frn att det r nr ngot p detta stt blir synligt
som annars frdolda aspekter av vrt stt att frhlla oss till det visuella
uppenbaras.
Ett exempel r just de debatter
kring video och dataspelsvld
som nmndes i frra
momentet. Genom oron ver
hur intrycken frn filmerna och
datorspelen skulle kunna
pverka ungdomarna visade
debatten ocks upp rdslan fr
bilden i sig, som annars r en
osynlig, frgivettagen norm i
vr kultur.
Avatar i World of Warcraft, bild frn Koinup.com

Ett sdant omrde av den visuella kulturen som har rnt

extra mycket uppmrksamhet frn forskare r den kande
utbredningen av visuella tekniker fr vervakning. Det var
frsts attackerna p World Trade Center den 11 september
2001 som utlste mycket av denna paranoida
skerhetsmani, och det r ocks USA som drabbats hrdast.
Sedan 2001 har stndigt nya metoder fr vervakning
introducerats p USA:s flygplatser, mnga av dem visuella.
Ingen skulle kunna slippa ombord ett flygplan utrustad med
bomber eller vapen.
Mediateknologiernas historia r sammanvvd med
statens och statens skerhets historia. Vid olika tillfllen
har radio, tv och digitala teknologier utvecklats och
anvnds inom militren och polisen fr att skydda det
nationella territoriet och medborgarna. Teknologier som
signalintelligens, vervakning, digital profilering har alla
anvnds fr att frmja statens skerhets intressen. Dessa
intressen har alltid definierats ovanifrn, frn statens
perspektiv, inte den enskilde individens.
En av de nya vervakningsteknologierna som rnt mest uppmrksamhet r
s.k. xrated xrays, ett system av oerhrt starka rntgenstrlar som ser
igenom alla lager av klder, i praktiken klr av personerna nakna infr
rntgenkameran. Tillmpades i brjan framfr allt p amerikanska
flygplatser men sprider sig numera ver allt strre delar av vrlden.

Ovan en bild frn The Visible Human Project, US

National Library of Medicine, 1994
Nedan vaxmodell frn Museo Zoologico di Storia
Naturale La Specola, Florens, sent 1700tal

Den kade vervakningen av mnniskans yttre

motsvaras av en allt mer detaljerad underskning
av mnniskokroppens insida. I vetenskapens
fotografier och digitala visualiseringar ser vi en
total kartlggning av mnniskokroppens
funktioner och uppbyggnad. Ett exempel r The
Visible Human Project (startat 1989), ett
elektroniskt bildbibliotek bestende av fotografier
av mnniskolik i genomskrning. Tnkt att
producera ett helt transparent system, tycks
bilderna nr man blddrar igenom dem ge en
total genomlysning av kroppens uppbyggnad.

Men en av de visuella kulturstudiernas viktiga uppgifter r

att visa att projekt som dessa, hur hgteknologiska de n kan
verka, ocks vilar p historisk grund. Bde den yttre
vervakningen och den inre kartlggningen av individen har
en lng tradition, som till exempel 1700talets vaxmodeller
av kroppens insida eller 1900talets rntgenfotografier.

Ett tredje viktigt omrde r att underska hur de nya som gamla visuella
teknologierna ocks ger mjlighet fr de som utstts fr sdana kontrollstrategier
att bjuda motstnd. Fre Internet var informationsspridningen mycket mer
reglerad. Inte vem som helst hade mjlighet att f en bild tryckt, spridd och sedd.
Man var tvungen att vara sanktionerad av ett frlag, en tvstation, en tidning eller
en statlig propagandaapparat.
Idag r myndigheter och officiella medier
inte lngre ensamma om att ha mjlighet att
producera och sprida visuell information.
Allt fler av de bilder som kommit att
representera olika viktiga nyhetshndelser r
tagna av amatrer. De frsta bilderna av
terrorattackerna i London 2005 togs av
vanliga Londonbor som fotograferade inifrn
de drabbade tunnelbanevagnarna med sina
mobiltelefoner.
Trapped Underground, London Underground, 2005

Under Irakkriget avsljades vergreppen i fngelset Abu Ghraib genom spridningen

av vakternas egna bilder bilder professionella fotojournalister knappast skulle ftt
mjlighet att ta.
8

Ett problem med detta synstt r att det kan leda till att bara det redan bermda
och det spektakulra blir intressant fr forskningen att sysselstta sig med. Man
kan ocks se det som att styrkan i de visuella kulturstudierna r sjlva
mjligheten att studera det som existerar i det tysta: som det dagliga flde av
bilder som omger mnniskan i det moderna samhllet, s sjlvklara att de
knappast ens mrks, n mindre diskuteras.
En forskare som tydligt visat hur viktigt det r att ocks studera just den osynliga
delen av vr visuella kultur r den israeliske medievetaren Paul Frosh, som har
studerat s kallade stock images: en sorts den visuella kulturens stapelvaror. I
de kommersiella bildbyrernas databaser trngs rader av likartade bilder tagna
av anonyma fotografer, tagna fr att kunna anvndas som illustrationer i
annonser fr snart sagt vilken vara som helst. Frosh visar hur den rutinmssiga
produktionen av sdana bilder leder till att de kommer att upprepa konventioner
som redan finns i den kommersiella visuella kulturen. De terskapar de
stereotyper som omger oss i ett stndigt nytt, men ocks stndigt likadant flde.
Genom detta, menar Frosh, skapar sdana bilder, snarare n de enstaka
ikonerna, sjlva villkoren fr den visuella kulturen.

Och kanske r det just p grund av de

kommersiella krafternas betydelse fr den
visuella kulturen som det r s viktigt att
ocks studera det anonyma och obemrkta.
Bilderna som mter betraktaren i TVrutan, i
dagstidningen eller p internet r aldrig
neutrala: de finns aldrig bara dr. De r,
som Nicholas Mirzoeff ppekar, producerade
av ett ideologiskt system som vill slja ngot
till betraktaren. Inte bara reklampauserna i
TVprogrammen eller annonsplatserna i
tidningen r kpta av fretagen. Istllet
utgr fretagens reklamkpande sjlva
villkoret fr att TVstationen ska kunna snda,
eller tidningen kunna ges ut. Resultatet r att
vrt tittande i praktiken genererar ekonomiskt
vrde fr ngon annan.

Stock foto frn bildbyrn Corbis,

frdigt att bearbeta digitalt fr att
passa in i marknadsfringen av en
rad produkter.
Bildens dliga kvalitet r ytterligare
en del av komplexet: en hgupplst
version av fotografiet r omjligt att
se p bildbyrns sida om man inte
faktiskt kper det.

10

Bildbyrer som Corbis har kpt upp rttigheterna

till bilderna i mnga stora bildarkiv, frn till
exempel olika tidningar. Det r bara en brkdel av
materialet som de digitaliserar och drigenom gr
mjligt att se och anvnda i framtiden. I mnga fall
blir det allts kommersiella fretag utifrn deras
intressen som kommer bestmma vilket visuellt
material som kommer vara mjligt att anvnda
fr bde forskare och bildredaktrer i framtiden.

11

Lsanvisning
Referenslitteratur:
Karlholm, Visuell kultur
Nicholas Mirzoeff, An Introduction to Visual Culture, Routledge, London & New York, 2009 (ny
utgva)
Paul Frosh, The Image Factory: Consumer Culture, Photography and the Visual Content
Industry, 2003

Lnkar
The Visible Human Project, US National Library of Medicine,
http://www.nlm.nih.gov/research/visible/visible_human.html
Bildbyrn Corbis: http://pro.corbis.com/?s_kwcid=corbis|744542466&gclid=CPjWote4
JICFRIB1QodwQ1mFw

12

Avslut
1.

Om vi idag fr tillgng till mer och mer av vrt visuella

kulturarv via digitaliserade reproduktioner p sajter som
Flickr Commons, hur fick man tillgng till det igr? Vad
krvs fr att man ska f tillgng till det idag, och vad
krvdes tidigare?

2.

Fortstt med del III

13

Sdertrns hgskola, Konstvetenskap, Introduktion

Visuell kultur
III
Visualitet och makt

8.

PierreLouis Pierson, Grevinnan

Virginia de Castiglione, ca 1863 66

I det frsta momentet om visuell kultur

beskrevs de visuella kulturstudierna
som forskning om en srskild
materialbas. Det r nu dags att erbjuda
en annan definition, som faktiskt bde
r mer specifik och mer generell.
Enligt denna rcker det allts inte att
sga att de visuella kulturstudierna
sysselstter sig med en srskild
materialbas. Istllet innebr det att
studera seendet i sig. Framfr allt
handlar det om att problematisera
seendet, och att synliggra det som
kulturellt konstruerat snarare n
naturgivet: att stta det visuella i
relation till makt. Eller, som Nicholas
Mirzoeff skriver, att studera seendet
frvandlat till visualitet.
2

nda sedan antiken har vsterlandets

tnkare upprttat modeller fr att
frst hur synsinnet egentligen
fungerar. Hr intill ges ett exempel,
Leonardo da Vincis frestllning att
gat hade en central linje, och allt
som nr gat genom denna linje ses
tydligt.
Vad som frenar dessa olika modeller
r att de frestller sig seendet som
ngot objektivt och direkt. Det finns
ett enda tydligt, rtt och fr alla
gemensamt stt att se. Seendet r
ngot som sker i gat.

Leonardo da Vinci, teckning av ga med synlinjer

Idag vet vi vad som egentligen hnder nr vi ser:

Ett objekt reflekterar ett mnster av ljus till gat.
Ljuset kommer in i gat genom pupillen och kastas
mot nthinnan, vars nervtrdar skickar
informationen till hjrnan. Hjrnan tolkar sedan
dessa impulser som ett synintryck.
Denna torra beskrivning demonstrerar att de
historiska auktoriteterna missade en viktig
punkt. Seendet r inte en sjlvklar och objektiv
process utan en tolkning. Detta kan illustreras av
bilden till hger. Dess enkla rutnt skapar
illusionen av punkter i hrnen dr linjerna mts.
De finns dr inte p riktigt, utan r hjrnans
stt att i detta stt felaktigt tolka de
neuroimpulser som nthinnan skickar ut.

En optisk illusion. Denna sedan lnge

populra bildkategori bygger p synintryck
som kan frsts p mnga olika stt och
intryck som vi tolkar p ett annat stt n
vad som verkligen r sant.

I det strre perspektivet innebr denna synsinnets process att vi sjlva blir
aktiva i frstelsen av vad vi ser. Hjrnans tolkning av informationen sker dels
med medfdda frmgor men ven utifrn erfarenhet. Den prvar mjliga
objekt frn sitt frrd av mnster och kategorier och ger synintrycken en
struktur och mening.
4

Planritning av kyrka

Eftersom vi alla har haft olika erfarenheter har vi alla en ltt varierande kunskap
och tolkningsfrmga. Alla bearbetar informationen som kommer frn gat med
olika utrustning. Om man knner till vr kulturs konvention att representera
byggnader genom schematiska skisser av deras utbredning i landskapet, knner
man igen bilden ovan som en planritning. Annars skulle det vara svrt att tolka
den som annat n en underlig geometrisk figur (om man verhuvudtaget knner
till begreppet geometri).
Fr ngon familjr med den vsterlndska arkitekturen, r det dessutom
uppenbart av den srprglade formen, av den korsformade grundstrukturen med
korets halvcirkel i ster, att byggnaden som bilden representerar r en kyrka. En
specialist p byggnadstypen kan kanske till och med lsa ut vilken kyrka det r
som representeras.
5

I frlngningen gr vetskapen om seendet som en process som alltid r tolkande,

att man blir medveten om att seendet inte bara r objektivt och direkt utan
grundat i vr tid och vr historia. Beroende p vilken uppsttning kunskaper och
tidigare erfarenheter en person besitter, kommer han eller hon att tolka
intrycken annorlunda. Genom att studera seendet kan man frst hur
frestllningar och ideal r frnderliga genom historien.
Om man anvnder detta perspektiv fr att tnka kring visuell kultur spelar det
inte lngre ngon roll vilket material man anvnder sig av. Man kan tillmpa det
p vilket material som helst och nd gra en visuell kulturstudie; inte bara p de
klassiska objekten som fotografier eller reklambilder men ocks p objekt ur
konsthistorien. Eller frska frst de historiska frndringar som seendet i sig
sjlvt gtt igenom.
Den centrala frgan fr de visuella kulturstudierna blir d snarare vad det
egentligen r som hnder nr vi ser p ngot? Hr r ett centralt begrepp makt.
Visuell kultur utgr frn att vi lr oss att se p ett stt, utifrn vilka roller vi har i
samhllet. Om vi r man, kvinna eller ngot annat, heterosexuell eller
homosexuell, verklass, medelklass eller arbetare, i vilken kultur vi r fdda och
uppvuxna i, om vi tillhr den etniska majoriteten i vrt land eller inte.
6

Ett exempel p detta: Komiken i fotografiet till hger bygger p kontrasten mellan den
betraktande kvinnan och den avmlade kvinnan som mannen tittar p. Till skillnad
frn den unga, vlformade kvinnan i mlningen r den betraktande kvinnan
medellders, alldaglig, och ser sur och snipig ut.
Effekten uppns av att betraktaren gr denna
jmfrelse mellan den verkliga kvinnan och
kvinnan i mlningen, och gonblickligen frstr
varfr mannen inte frmr fokusera p det hans
fru frvntar sig att han ska intressera sig fr.
Det r i sjlva verket hon, inte mlningen hon
tittar p, som tolkas som mindre intressant n
den unga kvinnan i mlningen. Situationen
legitimerar hans tittande. Men vad som gr
bilden relevant i detta sammanhang r dess
Robert Doisneau, Le Regard Oblique (Den sneda
blicken), 1948
olika betraktarpositioner.
Mannen och kvinnan i fotografiet ser ofrnkomligen skyltfnstret p olika stt, beroende
p deras olika knstillhrighet och p grund av deras klass. Om kvinnan skulle se vad
hennes man hller p med skulle hennes uttryck garanterat bli nd snipigare och
surare. Det r kanske ocks mannens tydliga borgerliga tillhrighet som gjorde det
ndvndigt fr honom att frkl och maskera sitt erotiska betraktande av kvinno
kroppen som beundran av mlningen.

Olika identiteter ger ocks olika rttigheter till betraktande. Under mnga r
experimenterade mediehistorikern Lisa Parks med att fotografera vid olika (frmst
amerikanska) flygplatsers skerhetskontroller, fr att se hur lngt hon kunde g
innan hon blev stoppad. Enda gngen det hnde var nr hon tog bilden till
vnster, d hon p nra hll fotograferade en svart kvinna som intervjuades av
skerhetspersonalen efter att hon blivit underskt i ett intilliggande enskilt rum.

Lisa Parks, fotografi frn skerhetskontrollen p

Vancouvers flygplats

Personalen sg Parks och vad hon

gjorde frst nr det blev uppenbart att
hon bevittnade den intervjuade
kvinnans utsatthet.
Parks tolkar det faktum att
skerhetspersonalen aldrig annars har
betraktat hennes fotograferande som
ett hot som ett utslag just av hennes
identitet. Skerhetskontrollen i USA r i
hg grad baserad p etnisk profilering.
Som vit kvinna har hon varit osynlig

eftersom man undermedvetet frsttt hennes agerande som ofarligt. Hade hon sjlv
varit frgad hade kanske hennes bilder inte funnits, hennes kamera hade kanske
blivit beslagtagen. Eller, konstaterar hon, hon hade kanske aldrig vgat ta risken i
frsta hand.
8

Exempel som dessa visar p de visuella kulturstudiernas mjlighet att visa upp
seendet som betingat av makt och identitet. Oavsett om de visuella kultur
studierna tar sin utgngspunkt i att det r ett srskilt material som ska studeras
eller en seendepraktik, har de sin frtjnst i att problematisera det som annars tas
fr sjlvklart, eller banalt. Det flt av visuella intryck som vi mter varje dag r vare
sig naturliga eller oskyldiga, utan har sin grund i maktrelationer politiska,
kommersiella, eller kulturella. Att studera det visuella oavsett om det r i form
av massmedias ikoner, obemrkta bildkategorier eller en tidsepoks stt att se kan
ge oss djupare i insikter i detta faktum.

Kvinna med monokel, frn tidskriften Lifes arkiv, 1930

Lsanvisning
Referenslitteratur:
Karlholm, Visuell kultur
Mirzoeff, An Introduction to Visual Culture
Lisa Parks, Points of Departure: The Culture of US Airport Screening, Journal of Visual
Culture, Vol. 7, 2006, http://vcu.sagepub.com/cgi/content/abstract/6/2/183

Lnkar
Fr fler optiska illusioner se Wikimedia Commons sida Optical Illusion:
http://commons.wikimedia.org/wiki/Optical_illusion

10

Avslut

1.

Vad r det fr faktorer som strukturerar ditt eget seende,

tror du?

2.

Vad kan detta ha att gra med historia och identitet?

11