I Fredrik Lindstrm's artikel "Kronolekt" (Sprktidningen.se, April 2010)
skriver Fredrik om hur de olika stt som vi mnniskor pratar p hller p att d ut. Frfattaren skriver att dialekterna i Sverige snart kommer att frsvinna och att om man kollar vldigt lngt bak i tiden s kan man sga att de redan r borta. Ju mer ren gr ju mer vanlig svenska kommer vi allts att brja prata. Frfattaren lyfter sedan fram att en typisk svensk grna vill att andra personer n sig sjlv ska prata med dialekt medan samma person som tycker det vill prata standardsvenska. I artikeln nmns det sedan att dialekter r ngot man kan se eller till och med hra och att det ven bryter av olika sm delar av befolkning. Ta Sdermalm och Slussen som ett exempel, frr i tiden allts. Folket som bodde p Sdermalm skapade sig sjlva en egen dialekt och hade aldrig ens varit p Slussen. Fredrik skriver sen att vi mnniskor, svenskar, alla gr samma sak egentligen, ssom att shoppa i samma butiker, kolla samma tv-serier tex, s varfr skulle vi vlja att vilja prata annorlunda i slutndan. Det r oundvikligt att frska behlla dialekterna, men att frvnta sig att vi skulle sluta med dom helt av oss sjlva kommer inte att hnda under ren framver. Vi i Sverige har grna en kompis eller umgngeskrets med folk i samma lder eller tminstone samma generation enligt pstenden. Man ser visserligen knappt personer med s pass stor ldersskillnad umgs svida det inte r en familjemedlem. Fr varje generation pratar vi en egen dialekt men det behver inte ndvndigtvis vara att vi sger alla ord p ett speciellt stt utan mer att det anvnds andra ord istllet helt enkelt. Det behver bara skilja en generation i mellan fr att anvnda sig utav olika ord och det kan ocks betyda att ord som anvndes fr mycket lnge sedan och som fortfarande gr idag kan f en ny mening vldigt kvickt.