Vlkommen till ditt andra

uppdrag i Fysik 2!
Redovisning: Ditt frdiga studieuppdrag skickar du in hr i Novo. OBS!!! Det gr inte att snda
uppdraget via mail till webblraren.
Rttning: Webbraren kommenterar ditt inskickade uppdrag i Novo.

vrig information:

I samtliga uppdrag gller att redovisa fullstndiga lsningar. Uppstllda ekvationer och
uttryck i uppgifterna ska vara frklarade och motiverade. Detta kan ske genom lmpligt
kort resonemang, dr du frklarar hur du tnker med hnvisning till knda samband eller
metoder, som du bygger din lsning p. Korrekt enhet ska anges i frekommande fall.

Nr du skall skriva matematiska tecken (brk, olikheter m.m.), finner du sdana under
symbolen

Frgorna finns ocks i en vanlig wordfil, som du finner lngst ner i detta uppdrag. Det gr
bra att redovisa dina berkningar direkt i denna, och sedan bifoga den p avsedd plats.
Anvisningar fr att skriva matematiska tecken, finner du i wordfilen.

Om du r osker p att anvnda datorn kan du gra vanliga handskrivna lsningar och
sedan antingen scanna in sidorna eller digitalfotografera dem. Du infogar sedan bilderna i
en fil som du bifogar lngst ner i detta uppdrag.

Figurer kan hjlpligt gras med ritverktygen i Word om du inte har tillgng till ett bttre
ritprogram. Ett bra och lttanvnt verktyg fr att rita grafer r Graph 4.3 som du kan
ladda hem frn http://padowan.dk/graph/. Om du vill anvnda andra avancerade
matematikprogram eller ritprogram r du naturligtvis vlkommen att gra detta.

Uppgifter:
1.

En plan spegel r placerad i ett rum som figuren visar. Vilka delar av rummet kan du se i
spegeln om du tnker dig att du str vid punkten P?

Svara nedan

Nedan bilden visar den gra omrdet r spegeln och den rda omrdet r vad personen kan se.
Eftersom det inte finns ngra hinder mellan s den synliga ytan bli strre.

2.

Vi har en planparallell glasplatta med brytningsindex 1,5 och tjocklek 2,5 cm (se figur
nedan). En ljusstrle med infallsvinkeln 42 grader trffar glasplattans. Plattan r omgiven
av luft.
a) Berkna ljusstrlens brytningsvinkel i glaset.
b) Rita av figuren skalenligt och fullborda strlgngen genom plattan i din egen figur.
c)

Hur lngt frn punkten A i glasplattans bottenyta lmnar ljusstrlen plattan?

Svara nedan

Vi kommer att anvnda fljande Snells lag:

n1 x sin(1) = n2 x sin(2)

Sen har vi
nluft = 1,00029
nglas = 1,5
Iinfallsvinkeln = 42
Hplattans tjocklek = 2,5 cm = 0,025 m
Svar:
a) nluft sin(42) = nglas sin()

sin( ) = (nluft/nglas).sin(42)

=26,5

dr r brytningsvinkel i glaset.

sin( ) = (1,00029/1,5)0,669131 0,446216

26,5
B
A

b)
c) Avstndet S fran punkt A till punkten B dar ljusstrlen lamnar glasplattans
bottenyta kan raknas sa dr (dr H r plattans tjocklek):

S/H =sin(26,5)
S = 2,5cm0,446216
S = 1,12 cm.

3.

En liten strlkastare r placerad p botten i en stor damm. P natten ger den upphov till
en lysande cirkel p vattenytan. Cirkelns diameter r 1,8 m. Hur djup r dammen?

Svara nedan

Frst anvnder vi brytningslagen :

Vattens brytningspunkt = 1,33
Lufts brytningspunkt = 1
arcsin 1/1,33= 48,75
Sen nr vi ritat upp p pappret s fr vi en triangeln med basen 1,8 hjden h och
dr vinkeln mellan basen och de bda andra sidorna r 90-theta = 41.25 grader,
och dr vinkeln ovanfr basen r 180 - 2*41.25 = 97.5 grader.
Nu kan vi anvnda trigonometri
(1.8/2)h = tan (theta) h=0,8 meter
Svaret r d 0,8 meter

4.

Elsa undersker ljuset frn en spektrallampa. Hon lter ljuset passera ett gitter med 600
spalter/mm och studerar ljuset i frsta ordningens spektrum. Frutom centralbilden ser
hon frgerna rtt, bltt och grnt.
a) Visa med en principiellt riktig bild utseendet p det spektrum som Elsa studerar.
b) Hon bestmmer avlnkningsvinklarna till 16,3, 17,8 och 22,7. Vilka vglngder har
spektrallinjerna? Ange vglngden fr respektive frg.

Svara nedan

a)
Eftersom rd har strst avlnkningsvinkel s vi ritar rd frn vnster till
hger
Rtt
Centralmax

Grnt

Bltt

C=

b) Fr att svara p den frgan, vi kommer att anvnda fljande formeln:

d sin = n
1/600 mm = 1,67 m
Resten svar skickar med bild, som har sjlv rknat upp i pappret , eftersom kunde
inte sl in det med rtt matematiska symbol

Bltt = 469 nm
Grnt= 511 nm
Rtt= 644 nm

5.

Vitt ljus i vglngdsintervallet 400 nm - 750 nm fr passera ett gitter. Man nskar
se
1:a och 2:a ordningens spektrum fullstndigt. Ngon vglngd frn hgre ordning
fr inte frekomma. Utred om detta r mjligt.
Fr vilka vrden p gitterkonstanten intrffar i s fall detta?

Svara nedan

Vi ska anvnda gitterekvation

avlnkningsvinkeln frn oavbjda vgor av ordningen

som

ordningen

Kommer att gra det vningen , genom att skriva i ett separat papper och bifoga bilden.
Som svaret bli d inte mjligt ! D.v.s att om en gitter med ver 666.7 spatter /mm anvnds
kommer inte 2:a ordningen visas fullstndigt.

Obligatioriska laborationer
Till detta uppdrag hr att redovisa webblaborationen "Ljusets interferens". Bifoga din
laborationsrapport i en fil hr!