1

HOVRTTEN VER
SKNE OCH BLEKINGE
Avdelning 2
Rotel 23

DOM
2015-09-03
Malm

Ml nr
B 1530-15

VERKLAGAT AVGRANDE
Lunds tingsrtts dom den 2 juni 2015 i ml nr B 6229-14, se bilaga A
PARTER (antal tilltalade 1)
Motpart (klagare)
Kammarklagare Helena Lundstrm
klagarmyndigheten
Sdra Sknes klagarkammare
Klagande (Mlsgande)
1. Gran Johansson
2. Grel Svensson
3. Lina Svensson
4. Johan Svensson
Ombud och mlsgandebitrde fr 1-4: Advokat Susanna Lindstrm
Advokatbyrn Eriksson & Bengtsson AB
Nya Stadens Torg 1 A
531 31 Lidkping
Klagande och motpart (Tilltalad)
JONAS Gunnar Runnemark, 840801-3319
Frihetsbervande: Hktad
Veberdsvgen 108
247 94 Dalby
Ombud och offentlig frsvarare: Advokat Per Schnberg
Advokat Per Schnberg AB
Sandgatan 4 A
223 50 Lund
SAKEN
Mord
_____________________________
HOVRTTENS DOMSLUT
Hovrtten ndrar tingsrttens domslut i skadestndsdelen p s stt att hovrtten bestmmer att Jonas Runnemark ska utge skadestnd till Grel Svensson med 104 780 kr,
till Lina Svensson med 76 809 kr och till Johan Svensson med 92 359 kr, allt jmte
rnta p beloppen p stt tingsrtten har bestmt.
Dok.Id 257474
Postadress
Box 846
201 80 Malm

Besksadress
Hovrttstorget 1

Telefon
Telefax
040-35 57 00
040-783 11
E-post: hovratten.skaneblekinge@dom.se
www.hovrattenskaneblekinge.domstol.se

Expeditionstid
mndag fredag
08:00-16:00

2
HOVRTTEN VER
SKNE OCH BLEKINGE
Avdelning 2

DOM

B 1530-15

2015-09-03

I vrigt gller tingsrttens domslut.

Beslagen ska best p stt tingsrtten bestmt.
Susanna Lindstrm fr fr bitrdet t mlsgandena i hovrtten ersttning av allmnna
medel med 58 856 kr, varav 30 076 kr avser arbete, 10 705 kr tidsspillan, 6 304 kr utlgg och 11 771 kr mervrdesskatt.
Per Schnberg fr fr frsvaret i hovrtten ersttning av allmnna medel med
80 826 kr, varav 46 872 kr avser arbete, 11 352 kr tidsspillan, 6 437 kr utlgg och
16 165 kr mervrdesskatt.
Kostnaden fr frsvaret och bitrdet t mlsgandena i hovrtten ska staten svara fr.
Jonas Runnemark ska vara hktad till dess att hovrttens dom i ansvarsdelen vinner
laga kraft mot honom.
Hovrtten faststller tingsrttens sekretessfrordnande.
Hovrtten frordnar att sekretessbestmmelsen i 35 kap 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortstta vara tillmplig betrffande fotografier frn de rttsmedicinska obduktionerna som har lagts fram vid frhandling inom stngda drrar i
hovrtten.
Hovrtten frordnar att sekretessbestmmelsen i 35 kap 13 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska, med undantag fr de uppgifter som finns intagna i hovrttens
dom, fortstta att vara tillmplig betrffande uppgifter i det rttspsykiatriska utltandet
(tingsrttens aktbilagor 33-38) och yttrandet frn Socialstyrelsens rttsliga rd (tingsrttens aktbilagor 75-76) som har lagts fram vid frhandling inom stngda drrar samt
p uppgifter i ljudupptagningar av vittnesfrhr som skett inom stngda drrar.
____________________________

3
HOVRTTEN VER
SKNE OCH BLEKINGE
Avdelning 2

DOM

B 1530-15

2015-09-03

YRKANDEN I HOVRTTEN, M.M.

Jonas Runnemark har yrkat att hovrtten dmer honom till rttspsykiatrisk vrd eller
ett tidsbestmt fngelsestraff.

Grel Svensson och Gran Johansson har yrkat att hovrtten fullt ut bifaller deras vid
tingsrtten frda talan.

Lina Svensson och Johan Svensson har yrkat att hovrtten fullt ut bifaller deras talan
svitt avser ersttning fr frlorad arbetsinkomst. Johan Svensson har hrvid justerat
sitt yrkande till att avse 41 278 kr, vilket motsvarar frlorad arbetsinkomst till och med
augusti mnad 2015.

klagaren har motsatt sig ndring.

Jonas Runnemark har medgett Lina Svenssons och Johan Svenssons ndringsyrkanden
samt medgett att utge ersttning till Grel Svensson fr frlorad arbetsinkomst fr tiden fram till dagen fr hovrttens dom men i vrigt motsatt sig ndring. Han har helt
motsatt sig Gran Johanssons ndringsyrkande.

Samtliga mlsgande har ven i hovrtten bitrtt talet.

UTREDNINGEN I HOVRTTEN
Hovrtten har i allt vsentligt tagit del av samma utredning som tingsrtten. I hovrtten
har dessutom hllits frhr med verlkaren Svend Otto Fredriksen, specialist i psykiatri och rttspsykiatri, leg. psykologen Christian Baudin och verlkaren Ursula Albert,
specialist i allmnpsykiatri. Tillggsfrhr har hllits med professorn i rttspsykiatri
Marianne Kristiansson.

Svend Otto Fredriksen har i hovrtten vidhllit sin bedmning att Jonas Runnemark
begick grningarna under pverkan av en allvarlig psykisk strning och att han till
fljd av sitt psykiska tillstnd r i behov av rttspsykiatrisk vrd. Svend Otto Fredriksen har tillagt fljande. rendet var svrbedmt bl.a. eftersom underskningen gjordes i

4
HOVRTTEN VER
SKNE OCH BLEKINGE
Avdelning 2

DOM

B 1530-15

2015-09-03

ett s tidigt skede av frunderskningen och i huvudsak fick grundas p Jonas Runnemarks egna uppgifter. Jonas Runnemark befann sig i ett kristillstnd och utredningsmaterialet var begrnsat, bl.a. saknades helt dokumentation av tidigare psykiska besvr. Det var mot den bakgrunden som han i utltandet rekommenderade tingsrtten att
lta Socialstyrelsens rttsliga rd prva rendet fr att uppn en strre skerhet i svl
den diagnostiska som den rttspsykiatriska bedmningen.

ven Christian Baudin har hnvisat till att han haft tillgng till ett begrnsat underlag
vid sin bedmning. Han har drutver uppgett fljande. Det frhllandet att Jonas
Runnemark var freml fr underskning redan tre dagar efter hndelsen frsvrade
psykologbedmningen eftersom Jonas Runnemark befann sig i chock. Utifrn det utredningsmaterial som fanns tillgngligt str dock Christian Baudin fast vid att Jonas
Runnemarks tillstnd utgr en allvarlig psykisk strning. Det r naturligt att bedmningen blir annorlunda med ett annat underlag. Den bedmning som Marianne Kristiansson gjort frefaller enligt hans uppfattning vara vl underbyggd och god.

Ursula Albert, som var ansvarig behandlande lkare fr Jonas Runnemark d han vistades p rttspsykiatriska kliniken i Helsingborg, har uppgett fljande. Jonas Runnemark kom till kliniken efter det att den rttspsykiatriska underskningen hade avslutats. Under vistelsen observerades Jonas Runnemark grundligt av erfaren vrdpersonal
som med jmna mellanrum rapporterade till Ursula Albert. Hon hade sjlv terkommande samtal med honom. Inget psykotiskt eller tvngsmssigt beteende noterades
under vistelsen. Han medicinerades mot ngest och depression. Jonas Runnemark terfrdes till hktet i mitten av juni 2015 d hon gjorde bedmningen att han inte lngre
var i behov av psykiatrisk vrd.

Marianne Kristiansson har bl.a. uppgett att det frhllandet att Jonas Runnemark i de
tv inledande frhren haft frmga att stressfritt och detaljerat bertta om ett annat
hndelsefrlopp n det verkliga talar mot att han vid grningen var sjlvmordsbengen
eller psykotisk. Hon har tillagt att det, enligt hennes uppfattning, inte r mjligt att ha
ett s vlordnat grningsbeteende som Jonas Runnemark uppvisade, om man lider av
en allvarlig psykisk strning.

5
HOVRTTEN VER
SKNE OCH BLEKINGE
Avdelning 2

DOM

B 1530-15

2015-09-03

HOVRTTENS DOMSKL
Genom tingsrttens i denna del inte verklagade dom r fastslaget att Jonas Runnemark ska dmas fr mord i tv fall. Frgan r om pfljden ska bestmmas till rttspsykiatrisk vrd eller fngelse.

Avgrande fr pfljdsvalet r om Jonas Runnemark har begtt grningarna under

pverkan av en allvarlig psykisk strning och om han i dag lider av en sdan strning.
Nr, som r fallet i detta ml, ett utltande frn Socialstyrelsens rttsliga rd avviker
frn underskningslkarens utltande, r styrelsens utltande i allmnhet att anse som
det mer tillfrlitliga. Domstolen fr dock inte undandra sig att jmfra och bedma
utltandena. Vid denna bedmning ska domstolen, som tingsrtten redovisat, prva
utredningen och komma fram till om den anser att vervgande skl talar fr att det r
frga om en psykisk strning som r allvarlig (se rttsfallen NJA 1998 s. 162 och 2004
s. 702).

Genom utredningen i mlet r det klarlagt att Marianne Kristiansson vid sin bedmning haft tillgng till ett mer omfattande bakgrundsmaterial n vad som fanns tillgngligt vid den rttspsykiatriska underskningen. Med hnsyn hrtill, och till att den rttspsykiatriska underskningen frsvrades av de tidigare redovisade omstndigheterna,
saknas skl att ifrgastta tillfrlitligheten av styrelsens bedmning. Ursula Alberts
uppgifter ger ocks visst ytterligare std fr styrelsens uppfattning. Sammantaget leder
det sagda till att hovrtten ansluter sig till tingsrttens slutsats att det inte freligger
vervgande skl som talar fr att Jonas Runnemark lider eller led av en allvarlig psykisk strning.

Vid denna bedmning ska pfljden bestmmas till fngelse. P de av tingsrtten anfrda omstndigheterna motsvarar den samlade brottslighetens straffvrde livstids
fngelse. ven om Jonas Runnemark till fljd av en psykisk strning har haft en viss
nedsatt frmga att kontrollera sitt handlande ska, som tingsrtten funnit, pfljden
bestmmas till fngelse p livstid. Tingsrttens dom ska sledes st fast.

6
HOVRTTEN VER
SKNE OCH BLEKINGE
Avdelning 2

DOM

B 1530-15

2015-09-03

Skadestnd
Jonas Runnemarks har medgett Lina Svenssons och Johan Svenssons ndringsyrkanden i hovrtten. Tingsrttens dom ska drfr ndras i enlighet hrmed. ven betrffande Grel Svensson ska ndring ske i enlighet med Jonas Runnemarks medgivande.
Utifrn de uppgifter om inkomstfrlust som Grel Svensson har lmnat och som vitsordats av Jonas Runnemark ska hon tillerknnas ytterligare 9 000 kr fr frlorad arbetsinkomst. Hovrtten ansluter sig i vrigt till tingsrttens bedmning betrffande
frgan om omfattningen av det skadestnd som ska tillerknnas Grel Svensson och att
Gran Johansson inte ingr i den ersttningsberttigade kretsen.

Hktning
P de skl tingsrtten anfrt ska Jonas Runnemark vara kvar i hkte till dess hovrttens
dom i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom.

HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga B

verklagande senast den 1 oktober 2015.

____________________________________________________________________
I avgrandet har deltagit hovrttspresidenten Lennart Svenster, hovrttsrden sa
Liljeroth och Per G. Hansson (referent) samt nmndemnnen Maria Ljungdahl och
Marko Dimovski. Domarna r eniga.

Bilaga A
1
LUNDS TINGSRTT
Brottmlsenhet

DOM
2015-06-02
meddelad i
Lund

Ml nr: B 6229-14

PARTER (Antal tilltalade: 1)

Tilltalad
JONAS Gunnar Runnemark, 19840801-3319
Frihetsbervande: Hktad
Veberdsvgen 108
247 94 Dalby
Offentlig frsvarare:
Advokat Per Schnberg
Advokat Per Schnberg AB
Sandgatan 4 A
223 50 Lund
klagare
Kammarklagare Helena Lundstrm
klagarmyndigheten
Sdra Sknes klagarkammare
205 90 Malm
Mlsgande
Se Mlsgandebilaga
___________________________________
DOMSLUT
Brott som den tilltalade dms fr
Mord, 3 kap 1 brottsbalken
2014-12-09 -- 2014-12-10
Pfljd m.m.
Fngelse p livstid
Skadestnd
1. Jonas Runnemark ska utge skadestnd till Grel Svensson med 95 780 kr jmte rnta p
beloppet enligt 6 rntelagen (1975:635) frn den 10 december 2014 till dess betalning
sker.
2. Jonas Runnemark ska utge skadestnd till Lina Svensson med 68 009 kr jmte rnta p
beloppet enligt 6 rntelagen (1975:635) frn den 10 december 2014 till dess betalning
sker.
3. Jonas Runnemark ska utge skadestnd till Johan Svensson med 78 343 kr jmte rnta p
beloppet enligt 6 rntelagen (1975:635) frn den 10 december 2014 till dess betalning
sker.
Postadress
Box 75
221 00 Lund

Besksadress
Byggmstaregatan 2

Telefon
Telefax
046-16 04 00
046-16 04 79
E-post: b.lunds.tingsratt@dom.se
www.lundstingsratt.domstol.se

Expeditionstid
mndag - fredag
08:00-16:30

2
LUNDS TINGSRTT
Brottmlsenhet

4.

DOM
2015-06-02

Ml nr: B 6229-14

Gran Johanssons skadestndsyrkande ogillas.

Frverkande och beslag

1. I beslag tagen hammare frklaras frverkad. Beslaget ska best (2014-1200BG17692.4).
2. Beslaget av matta, psar, handdukar, eltejp, mssa, rngott, en prm, tv personbilar,
klder, skor, en stvel och dokument ska best tills domen vunnit laga kraft. Drefter ska
godset utlmnas till Jonas Runnemark (2014-1200-BG17886.1-16, 2015-1200-BG156.1,
2014-1200-BG17558.1 och 2, 2014-1200-BG17545.1-4, 2014-1200-BG17546.1 och 2,
2014-1200-BG17548.1-6, 2014-1200-BG17552.1, 2, 3:1, 4-6 och 2015-1200-BG326.1).
Hktning m.m.
Jonas Runnemark ska stanna kvar i hkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft
mot honom.
Sekretess
Sekretessbestmmelserna i 35 kap. 1 och 7 3 offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400) ska fortstta att vara tillmpliga betrffande fotografier frn de rttsmedicinska
obduktionerna som har lagts fram vid frhandling inom stngda drrar.
Sekretessbestmmelsen i 35 kap. 13 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska, med
undantag fr de uppgifter som finns intagna i tingsrttens dom, fortstta att vara tillmplig p
uppgifter i det rttspsykiatriska utltandet (aktbil. 33-38) och yttrandet frn Socialstyrelsens
rttsliga rd (aktbil. 75-76) som har lagts fram vid frhandling inom stngda drrar samt p
uppgifter i ljud- och bildupptagning av frhr som skett inom stngda drrar.
Brottsofferfond
Den tilltalade lggs att betala en avgift p 500 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.
Ersttning
1. Per Schnberg tillerknns ersttning av allmnna medel med 551 250 kr. Av beloppet
avser 371 070 kr arbete, 64 530 kr tidsspillan, 5 400 kr utlgg och 110 250 kr
mervrdesskatt.
2. Susanna Lindstrm tillerknns ersttning av allmnna medel fr arbete som
mlsgandebitrde med 129 460 kr. Av beloppet avser 86 330 kr arbete, 8 888 kr
tidsspillan, 7 646 kr utlgg, 704 kr traktamente och 25 892 kr mervrdesskatt.
3. Kostnaden fr frsvaret och mlsgandebitrdet ska stanna p staten.
___________________________________

3
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-02

B 6229-14

Brottmlsenhet

YRKANDEN M.M.

klagarens yrkande och den bevisning som klagaren beropat, se bilaga 1.

klagaren har justerat yrkandet avseende en beslagtagen hammare (punkten 1.4.3 i

bilagan) och yrkat att denna ska frverkas.

Mlsgandena har yrkat skadestnd av Jonas Runnemark fr personskada enligt

fljande.

Grel Svensson med 163 580 kr jmte rnta p beloppet enligt 6 rntelagen frn
den 10 december 2014 till dess betalning sker. Av beloppet avser 125 000 kr sveda
och vrk (75 000 kr fr dottern och 50 000 kr fr barnbarnet), 37 269 kr avser
frlorad arbetsinkomst med mnad fr mnad angivna belopp till och med
november mnad 2015, 900 kr vrdkostnader och 411 kr avser mediciner.

Lina Svensson med 76 809 kr jmte rnta p beloppet enligt 6 rntelagen frn den
10 december 2014 till dess betalning sker. Av beloppet avser 50 000 kr sveda och
vrk och 26 809 kr frlorad arbetsinkomst med mnad fr mnad angivna belopp
till och med augusti 2015.

Johan Svensson med 87 430 kr jmte rnta p beloppet enligt 6 rntelagen frn
den 10 december 2014 till dess betalning sker. Av beloppet avser 50 000 kr sveda
och vrk och 36 349 kr frlorad arbetsinkomst med mnad fr mnad angivna
belopp till och med juli 2015, 900 kr vrdkostnader och 181 kr mediciner.

Gran Johansson med 62 985 kr jmte rnta p beloppet enligt 6 rntelagen frn
den 10 december 2014 till dess betalning sker varav 50 000 kr avser sveda och vrk
och 12 985 kr avser frlorad arbetsinkomst under december 2014 februari 2015.

4
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-02

B 6229-14

Brottmlsenhet

Det antecknas att Jonas Runnemark varit frihetsbervad som anhllen och hktad
frn och med den 10 december 2014 och alltjmt.

DOMSKL

INLEDNING

Jonas Runnemark har i allt vsentligt erknt det handlande som klagaren har lagt
honom till last. Utver att bedma vad som r utrett i mlet i sak, har tingsrtten att
ta stllning till hur Jonas Runnemarks psykiska status pverkar den straffrttsliga
bedmningen vad avser frgan om uppst samt i frekommande fall grningarnas
rubricering, valet av pfljd och grningarnas straffvrde.

klagaren har beropat en relativt stor mngd skriftlig bevisning. Tingsrtten

kommer i det fljande att redovisa bevisningen i den mn detta behvs fr
frstelsen av rttens vervganden. Sammanfattningsvis kan dock noteras att inget
i den tekniska utredningen motsger att hndelserna har gtt till p det stt som
Jonas Runnemark berttat. Tvrtom stmmer utredningen verens med hans
beskrivning av hndelsefrloppet.

VAD R UTRETT OM GRNINGSPSTENDENA?

Hndelserna den 9-10 december 2014

klagaren har sammanfattningsvis gjort gllande att Jonas Runnemark ddat sin fru
Emma Runnemark genom att, i den gemensamma bostaden, sl henne upprepade
gnger i huvudet med en slgghammare. Han har drefter krt henne och dottern
Matilda till Dalby stenbrott dr han kastat dem ut frn en klippa, varefter han
upprepade gnger bankat deras respektive huvuden mot stenar p marken.

5
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-02

B 6229-14

Brottmlsenhet

Jonas Runnemark har bekrftat vad klagaren psttt och lagt till fljande. Han sade
till Emma att han hade en verraskning till henne, sade till henne att dra ned en
mssa fr gonen, lste in hundarna p toaletten och slog henne i huvudet med den
spetsiga delen av en slgghammare, som han hade kpt fr ndamlet. Hon fll ned
p golvet men rrde sig, s han slog flera slag som trffade i huvudet. Mssan fll
av. Han trdde sopsckar ver henne och bar ut henne till bilen. Drefter gick han
tillbaka in i huset, rullade ihop den blodiga vardagsrumsmattan och torkade av det
vrsta blodet. Det var inte srskilt mycket blod p soffan, men mycket p mattan
och en del blodstnk p vggarna. Mattan och mssan lade han i en sck. Han
frskte terstlla huset som det var fre hndelsen. Sedan hmtade han dottern p
vervningen, kldde p henne, satte henne i bilbarnstolen och krde till Dalby
stenbrott. Han bar Emma ver axeln till en klippavsats och kastade ned henne frn
kanten. Drefter gick han tillbaka och hmtade dottern, bar henne till samma avsats
och slppte ned henne dr. Han sg henne falla. Nr dottern landat sg det ut som
om Emma rrde sig. Han klttrade drfr ned till de bda, tog tag i Emmas hr och
dunkade hennes huvud tv gnger mot en sten. Eftersom han dunkat Emmas huvud
mot en sten mste han ocks dunka dotterns huvud mot en sten tv gnger. Drefter
lmnade han platsen, tog sopsckarna ur bilen och sprang hem. Han trodde att
hustrun och dottern var dda. Nr han kom hem slngde han sopscken och ringde
till Emmas telefon fr frsta gngen. Han kan inte frklara varfr. Han ringde
ytterligare ett telefonsamtal till hennes telefon efter ngra minuter. Han lastade in
hundarna i familjens andra bil och tervnde till stenbrottet. D hade han bestmt
sig fr att sga att Emma och dottern rkat ut fr en olycka. Han tvttade av den
frsta bilen med spolarvtska fr att f bort blodspr och hllde ocks spolarvtska
p en sten, som Emma slagit i nr han tog henne ur bilen. Drefter gick han samma
vg till avsatsen som han tidigare gtt samtidigt som han sparkade igen de vrsta
blodspren. Han gick ned fr trappan till platsen dr de lg och mrkte d att de
fortfarande verkade leva. Han fick ngon form av sammanbrott och letade efter en
mobiltelefon. Han fick tag i en telefon och ringde 112. Under samtalet berttade han
att hustrun och dottern rkat ut fr en olycka.

6
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-02

B 6229-14

Brottmlsenhet

Den tekniska bevisning som klagaren har beropat i form av bl.a.

brottsplatsunderskning och blodsprsanalyser ger std t Jonas Runnemarks
berttelse om hndelsefrloppet, svl som helhet som i ett flertal specifika detaljer.
Av den medicinska utredningen obduktionsrapporter och fotodokumentation
framgr dels att Emma Runnemark och Matilda Runnemark tillfogats de skador
som klagaren psttt i sin grningsbeskrivning och avlidit till fljd av de skadorna,
dels att skadorna r vl frenliga med det hndelsefrlopp som Jonas Runnemark
erknt och som klagaren psttt. Ngon anledning att ifrgastta Jonas
Runnemarks berttelse, som har lmnats p ett relativt sammanhllet och detaljerat
stt, har inte heller kommit fram. Det fr drfr anses utrett att grningarna har gtt
till p det stt som klagaren har psttt.

Planeringen av grningen den 9-10 december 2014

Det r genom Jonas Runnemarks egna uppgifter och genom skriftlig bevisning som
klagaren beropat styrkt att han under sommaren 2014 frfalskade Emma
Runnemarks namnteckning och tecknade flera livfrskringar p henne utan hennes
vetskap. Dels tecknade han nya frskringar i If och Folksam, dels hjde han
beloppet i en Skandia-frskring som funnits sedan tidigare. Sammantaget har
Emma Runnemark varit livfrskrad till ett belopp om 6,5 miljoner kr vid
tidpunkten fr grningen.

Nr det gller anledningen till de tecknade livfrskringarna har Jonas Runnemark

lmnat uppgifter som enligt tingsrttens uppfattning r relativt vaga. Han har vidgtt
att frskringarna tecknades fr att han planerade att dda Emma Runnemark, men
har samtidigt hvdat att han inte hade fr avsikt att tillgodogra sig pengarna, utan
att det i stllet var ett stt att kompensera i efterhand, antingen dottern eller Emma
Runnemarks efterlevande slktingar.

7
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-02

B 6229-14

Brottmlsenhet

Det r vidare utrett att Jonas Runnemark en tid fre hndelsen kpte en
slgghammare fr att anvnda p det stt som sedermera kom att intrffa. Han var
av uppfattningen att det freml som skulle anvndas fr att dda hustrun mste
vara oanvnt, vilket var ett skl till inkpet. Han har ocks beskrivit hur han
frvarat hammaren gmd p olika stllen i bostaden.

Sammanfattningsvis konstaterar tingsrtten att utredningen visar att Jonas

Runnemark under en lngre tid har planerat att dda i vart fall sin fru och att han
som ett led i den planeringen tecknat livfrskringar p henne och kpt in ett
verktyg som kunde anvndas som mordvapen.

Jonas Runnemark har gjort gllande att han inte frn brjan planerat att frska f
hndelserna att se ut som en olycka, utan att han fick den tanken nr han terkom
till stenbrottet efter att ha varit hemma och fann dem vid liv. Med den
utgngspunkten att han inte velat f hndelsen att se ut som ngot annat n ett mord
r det dock p flera punkter svrfrklarligt att Jonas Runnemark har handlat p det
stt som han sjlv berttat. Redan att han direkt nr han tervnde frn stenbrottet
brjade stda i bostaden talar fr att han ville dlja grningen. I samma riktning
talar att han ringde till sin hustrus mobiltelefon, trots att hon enligt hans egna
uppfattning redan var dd. En annan omstndighet som talar i samma riktning r
att han tervnde i familjens andra bil och med spolarvtska tvttade den frsta
bilen ren frn blod redan innan han fick klart fr sig att hustrun och dottern levde.
Sammantaget kan inte tingsrtten finna ngot annat utrett n att Jonas Runnemark
som en del i sin brottsplan har planerat att morden ska se ut som en olyckshndelse.

JONAS RUNNEMARKS PSYKISKA TILLSTND

Jonas Runnemark har vid tingsrtten berttat att han strax efter att han och Emma
Runnemark fick barn i februari 2014 brjade f tankar p att dda sin fru och sitt
barn. Han har relativt ingende beskrivit hur dessa tvngstankar kom och gick men

8
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-02

B 6229-14

Brottmlsenhet

vxte i styrka samtidigt som han frskte bekmpa dem. Han har psttt att han
sjlvmedicinerat dels genom att bestlla medicin p Internet, dels genom att under
en period verkonsumera alkohol, men att han slutade med det efter en diskussion
med sin fru.

Han har ocks psttt att han umgtts med tankar att ta sitt liv och att han inkpt ett
svartkrutsvapen i det syftet men att han efter bedmning av eldkraften konstaterade
att det inte var tillrckligt kraftfullt fr att kunna trnga igenom skallbenet.

Han har vidare gjort gllande att han hade tanken att han kunde bli kvitt
tvngstanken genom att dda en annan, oknd person och att han drfr bevpnad
med kniv kte till Skrylle, men att han inte kunde slutfra den planen.

Det r inte psttt ngot annat i mlet n att Jonas Runnemark inte har tagit ngon
kontakt eller berttat fr ngon om vare sig tvngstankarna, sjlvmordsplanerna
eller tankarna att dda ngon annan. Jonas Runnemark har frklarat detta med att
det i stort sett omedelbart som tankarna uppkom blev dessa skamfyllda och att han
inte kunde tala om dem med ngon.

I mlet r genomfrt en rttspsykiatrisk underskning. Den rttspsykiatriska

bedmningen i den underskningen r att Jonas Runnemark begtt de talade
grningarna under pverkan av en allvarlig psykisk strning, att han vid
underskningen led av en allvarlig psykisk strning samt att frutsttningar fr
verlmnande till rttspsykiatrisk vrd freligger. Underskningen gde rum mellan
den 18 december 2014 till den 21 januari 2015. Av det rttspsykiatriska utltandet
framgr bl.a. sammanfattningsvis att Jonas Runnemark r en 30-rig man som
aldrig tidigare varit i kontakt med psykiatrisk vrdgivare men som uppfattar sig
sjlv som ensam och avvikande sedan barndomen. Vid tidpunkten fr grningen
uppfyllde Jonas Runnemark kriterierna fr diagnoserna atypisk autism och

9
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-02

B 6229-14

Brottmlsenhet

terkommande egentlig depression med atypiska symptom. Jonas Runnemarks

tillstnd utgr en allvarlig psykisk strning i lagens mening.

Av utltandet framgr ocks att den rttspsykiatriska underskningen varit behftad

med flera komplicerande omstndigheter varfr tingsrtten fr att uppn en strre
skerhet i svl den diagnostiska som den rttspsykiatriska bedmningen enligt
utltandet kan vervga en prvning av fallet i Socialstyrelsens rttsliga rd. Ngra
av de faktorer som nmns som komplicerande r fljande. Eftersom tal inte hade
vckts vid underskningstillfllet saknades annan beskrivning n Jonas Runnemarks
egen. Han var ocks belagd med restriktioner vid underskningen och kunde inte
observeras i samspel med vriga intagna p avdelningen.

Mot bakgrund av observationerna under omvrdnadsutredningen lmnades en

skiljaktig mening i vilken det konstaterades att inget i Jonas Runnemarks beteende
har uppfattats som avvikande i en psykotisk mening.

Tingsrtten inhmtade ett yttrande frn Socialstyrelsens rttsliga rd, som i sin tur
inhmtade ett yttrande frn professor Marianne Kristiansson, som r vetenskapligt
rd i Socialstyrelsen. Det rttsliga rdet stllde sig bakom de slutsatser och
bedmningar som professor Kristiansson gjort.

Sammanfattningsvis innebr detta att Jonas Runnemark begtt de misstnkta

grningarna under pverkan av en psykisk strning som inte r allvarlig, att han har
en sdan psykisk strning och att det inte finns medicinska frutsttningar att
verlmna honom till rttspsykiatrisk vrd.
Marianne Kristiansson har - i sammandrag utvecklat sklen bakom sina slutsatser
enligt fljande. I Jonas Runnemarks fall freligger inte och har inte frelegat
objektiva tecken till strd verklighetsuppfattning med psykotiska symptom. Det
finns inte heller ngon psykossjukdom. Grningsbeteendet prglas av varaktighet

10
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-02

B 6229-14

Brottmlsenhet

och mnga beslut, vilket tyder p att det inte frelg en allvarlig psykisk strning.
Det freligger ingen personlighetsstrning. Den tankemssiga tvngsmssighet som
frekommit har inte pverkat Jonas Runnemarks sociala funktionsniv. Tveklst
kan det rttspsykiatriskt talas om en sdan psykisk strning som beskrivs i 29 kap. 3
brottsbalken och som innebr en nedsatt frmga att kontrollera sitt handlande,
men tillstndet r inte av s allvarlig grad att det utgr en allvarlig psykisk strning.
Oavsett graden av strning bedms Jonas Runnemark ha haft frmga att frst den
situation han befann sig i vid grningen och anpassa sitt handlande efter den
frstelsen. Hon instmmer inte helt i de beskrivna diagnoserna. Enligt hennes
bedmning har det funnits och finns en depression men denna r snarare av reaktiv
karaktr och inte egentlig. Skillnaderna i bedmningarna beror sannolikt p att den
rttspsykiatriska underskningen gjordes i ett fr tidigt skede av rttsprocessen.
Stora delar av frunderskningen var inte tillgnglig och Jonas Runnemark befann
sig i kris.

Marianne Kristiansson har ocks hrts vid tingsrtten. Hon har d tillagt bl.a.
fljande. Jonas Runnemark har berttat p ett rationellt, logiskt stt utan tecken p
avvikelser eller frvirring. Han har ocks berttat om ett hndelsefrlopp som inte
har hnt att hustrun och dottern skulle ha rkat ut fr en olycka p ett lngt och
detaljerat stt. Det krver stor anstrngning fr hjrnan att dikta upp ett
hndelsefrlopp jmfrt med att man hller sig till sanningen och detta blir en viktig
pusselbit vid bedmningen av om det frelg en allvarlig psykisk strning vid
grningen eller inte. Man kan inte kontrollera om det rr sig om tvngstankar
genom ngon objektiv underskning. Den som har svra tvngstankar pverkas i
den sociala funktionsnivn. Jonas Runnemark har snarare en mycket god
funktionsniv, och det finns inga avtryck i hans beteende i vrigt. Jonas Runnemark
uppfyller inte ngon diagnos men har autistiska drag i sin personlighet, som dock
fr mindre bring i sammanhanget. ven fr att det ska freligga en diagnostiserad
personlighetsstrning krvs att den psykosociala funktionsnivn r nedsatt. Han har
dock befunnit sig under ngon form av stress. Stressen faller in under en nedsatt

11
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-02

B 6229-14

Brottmlsenhet

frmga att kontrollera sitt handlande, ven om frmgan att anpassa handlandet
ligger p en hg kognitiv niv. Utifrn Jonas Runnemarks bakgrund och hur han
tidigare har varit r grningen mycket jag-frmmande. Det jag-frmmande
beteendet blir ett resultat av stressreaktionen, som leder till en nedsatt frmga till
impulskontroll. Det finns en viss oskerhet i bedmningen, eftersom Jonas
Runnemarks beteende r s jag-frmmande. Hon har inte vgt in den
omstndigheten att Jonas Runnemark tecknat livfrskringar p hustrun under
sommaren 2014.

Tingsrtten gr fljande bedmning

Det r domstolen som ska bedma om den tilltalades psykiska tillstnd r sdant att
han har begtt grningen med uppst och om det i s fall finns behov av
rttspsykiatrisk vrd, dvs. om han lider av en psykisk strning som r allvarlig i
lagens mening. Utrymmet fr domstolens prvning av det psykiska tillstndet r
emellertid begrnsat. Domstolen mste fsta stort avseende vid innehllet i
utltandet ver den rttspsykiatriska underskningen. Har domstolen inhmtat ett
yttrande frn Socialstyrelsen och avviker det ytrandet frn underskningslkarens
utltande br yttrandet i allmnhet anses som det mera tillfrlitliga (jfr rttsfallen
frn Hgsta domstolen NJA 1998 s. 162 och NJA 2004 s. 702).

I mlet har det rttspsykiatriska underskningsteamet inte varit enigt i bedmningen

att Jonas Runnemark led av en allvarlig psykisk strning vid grningarna eller vid
underskningstillfllet. Av utltandet framgr ocks att de som kommit till den
slutsatsen har ansett att det funnits svrigheter med att genomfra underskningen
och att det kan vara motiverat med ett yttrande frn Socialstyrelsen. Det r vid dessa
frhllanden inte s anmrkningsvrt att Marianne Kristiansson kommer till en
annan slutsats, nmligen att Jonas Runnemark led av en psykisk strning men att
den strningen inte var allvarlig. Av yttrandet och frhret med henne framgr att
den slutsatsen bygger bl.a. p Jonas Runnemarks frmga att p ett sammansatt stt

12
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-02

B 6229-14

Brottmlsenhet

dikta ihop en falsk frklaring till det intrffade och p att han svitt kan bedmas
har en hg funktionsniv bortsett frn grningen. Dessutom har Marianne
Kristiansson haft tillgng till mer referensmaterial n vad som fanns tillgngligt vid
den rttspsykiatriska underskningen.

Svl det rttspsykiatriska underskningsteamet som Marianne Kristiansson r ense

om att Jonas Runnemark har haft och har en psykisk strning. Fr valet av pfljd
r det dock avgrande om den strningen r att anse som allvarlig i lagens mening.
Beviskravet vad gller frgan om en person lider av en allvarlig psykisk strning
eller inte ska inte sttas lika hgt som fr sakfrhllandena i ett brottml, utan det
rcker med att vervgande skl talar fr att det rr sig om en psykisk strning som
r allvarlig (se rttsfallen ovan). ven om det ocks av Marianne Kristianssons
yttrande framgr att slutsatserna r delvis oskra, anser emellertid tingsrtten att de
r minst lika vlgrundade som slutsatserna i den rttspsykiatriska underskningen.
Det r drfr inte vervgande sannolikt att Jonas Runnemark lider eller led av en
allvarlig psykisk strning i lagens mening.

ven psykiskt sjuka personer kan beg uppstliga brott om deras sjlsfrndenheter
r tillrckliga fr att uppstsrekvisitet ska vara uppfyllt. Den grundlggande
frutsttingen fr att uppst ver huvud taget ska kunna freligga brukar formuleras
som ett krav p att grningsmanen ska ha varit i tillrcklig grad medveten om vad
han har gjort.

Jonas Runnemarks stt att utfra grningarna har prglats av ett utdraget
hndelsefrlopp med flera olika moment och ven drefter en uppdiktad frklaring
till det intrffade. Hans berttelse visar ocks p att han vid flera tillfllen reagerat
p sin omgivning och anpassat sitt agerande efter vad som intrffat. Han fr utan
tvekan anses ha varit s medveten att han ska anses ha haft uppst till sitt handlande
p det stt som krvs fr straffrttsligt ansvar.

13
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-02

B 6229-14

Brottmlsenhet

GRNINGARNAS STRAFFVRDE, RUBRICERING OCH VAL AV PFLJD

Jonas Runnemark har uppstligen ddat sin hustru och sin dotter. Som tingsrtten
konstaterat ovan har han planerat att dda i vart fall Emma Runnemark under lng
tid. Sjlva genomfrandet, dels att f henne att stta p sig en mssa och blunda och
drefter angripa henne, dels att frska f hndelsen att se ut som en olycka p olika
stt - genom att ringa till hennes mobiltelefon, springa tillbaka till bostaden och
kra tillbaka med familjens andra bil samt att ringa till 112 och rapportera
hndelsen prglas ven det av ett stort mtt av planering och av frslagenhet.
Angreppet mot henne var frn en nrstende och gde dessutom rum i hemmet.
Hndelsefrloppet var mycket utdraget och har av allt att dma medfrt ett svrt
lidande fr Emma Runnemark.

Vad gller angreppet mot dottern rr det sig ocks om ett angrepp frn en
nrstende person. Hon har srskilt efter angreppet p Emma Runnemark varit
fullstndigt utlmnad och skyddsls.

Vid bedmningen av straffvrdet fr grningarna ska domstolen gra en

helhetsbedmning av samtliga omstndigheter. Det som redovisats ovan r allt
sdana omstndigheter som r frsvrande och som enligt de frarbetsuttalanden
som legat till grund fr den senaste lagndringen av stadgandet fr mord, var fr sig
br leda till att pfljden inte bestms till ett tidbestmt fngelsestraff utan till
livstids fngelse.

Frgan r d om Jonas Runnemarks psykiska strning br ses som en sdan

frmildrande omstndighet att pfljden br bestmmas till ett tidsbestmt straff
eller om det finns ngra andra skl till en sdan utgng.

14
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-02

B 6229-14

Brottmlsenhet

Av 29 kap. 3 brottsbalken fljer att som frmildrande omstndighet vid

bedmningen av straffvrdet ska beaktas om den tilltalade bl.a. till fljd av den
psykiska strningen har haft nedsatt frmga att kontrollera sitt handlande.
Jonas Runnemark har gjort gllande att han under en lngre tid nda sedan
dotterns fdelse har haft tvngstankar av innebrden att han ska dda sin fru och
sin dotter. Vad gller utredningen i den delen har Marianne Kristiansson uttalat att
det tveklst rttspsykiatriskt kan talas om en sdan psykisk strning som beskrivs i
29 kap. 3 brottsbalken och som innebr en nedsatt frmga att kontrollera sitt
handlande. Nrmare tillfrgad om de omstndigheterna har hon uppgett att det inte
gr att objektivt kontrollera om det frekommit tvngstankar, men eftersom hela
processen kring grningen r jag-frmmande fr Jonas Runnemark blir det en
slutsats att det mste ha frelegat sdana stressfaktorer som pverkat hans frmga
till impulskontroll, vilket ska beaktas som en frmildrande omstndighet.

Tingsrtten har ingen anledning att ifrgastta den bedmning som lett till
slutsatsen att Jonas Runnemark har en psykisk strning. ven om den strningen
innefattat en bristande impulskontroll har grningen, som den genomfrts, varit
lngt ifrn impulsiv utan snarare planerad under lng tid och i detalj. Det gr inte
heller att bortse ifrn det faktum att Jonas Runnemark tecknat livfrskringar p sin
fru med stora belopp; en omstndighet som ven den talar emot att hndelsen var ett
uttryck fr en impulsiv handling. Hrtill kommer att sjlva grningarna utfrdes i
flera olika moment och under relativ lng tid, vilket inte heller talar fr en
impulsivitet med bristande kontroll. Slutsatsen blir att ven om Jonas Runnemark
har haft en psykisk strning vid grningen finns det mycket begrnsat std fr
slutsaten att denna strning pverkat hans agerande d.

Hrtill kommer att ven om man beaktar Jonas Runnemarks psykiska status som en
frmildrande omstndighet finns det, som redovisats ovan, ett stort antal
omstndigheter kring grningarna som r frsvrande. Det finns inte heller ngra

15
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-02

B 6229-14

Brottmlsenhet

andra omstndigheter som talar i mildrande riktning. Visserligen har Jonas

Runnemark under utredningen detaljerat berttat om hndelsefrloppet, men detta
frst efter det att han enligt egen utsago frstod att han var misstnkt fr brott. Vid
den sammantagna bedmning som domstolen ska gra kan slutsatsen inte bli annan
n att pfljden ska bestmmas till fngelse p livstid.

SKADESTND

Jonas Runnemark har redovisat sin instllning till skadestndsansprken enligt

fljande. Han har medgett skadestndsskyldighet gentemot Emma Runnemarks mor
och syskon Grel Svensson, Lina Svensson och Johan Svensson - fr personskada
i form av sveda och vrk, ersttning fr frlorad arbetsinkomst och utlgg men har
bestritt skadestndsskyldighet gentemot Gran Johansson eftersom han ansett att
denne faller utanfr den krets som r berttigad till skadestnd som efterlevande.

Vad gller beloppen fr sveda och vrk fr psykiskt lidande har han medgett att
betala begrda belopp 50 000 kr vardera till Lina och Johan Svensson samt att
betala 75 000 kr till Grel Svensson.

Han har inte i och fr sig haft ngon

invndning mot beloppet som sdant 50 000 kr som Gran Johansson har
begrt.

Han har vidare inte ifrgasatt berkningarna av den yrkade frlorade

arbetsfrtjnsten fr ngon av mlsgandena men har invnt att han inte ska betala
skadestnd fr frlorad arbetsfrtjnst som nnu inte har intrtt, varfr beloppen ska
berknas fram till rttegngens brjan, den 18 maj 2015. Det leder till att Jonas
Runnemark har medgett att betala 16 949 kr till Grel Svensson, 15 770 kr till Lina
Svensson och sex ttondelar av yrkat belopp till Johan Svensson.

Jonas Runnemark har medgett yrkade belopp fr utlgg till Grel Svensson och
Johan Svensson.

16
LUNDS TINGSRTT

B 6229-14

DOM
2015-06-02

Brottmlsenhet

Mlgandena

har

sammanfattningsvis

framhllit

fljande.

Den

frlorade

arbetsfrtjnsten avser den period som respektive person fr nrvarande r

sjukskriven. Yrkandet om ersttning fr sveda och vrk bygger p att tv personer,
Grel Svenssons dotter och barnbarn, ddats, vilket innebr ett strre lidande fr
henne, varfr yrkat belopp 125 000 kr r skligt.

Lina Svensson har hrts i skadestndsdelen och bl.a. uppgett att vare sig hon,
hennes bror eller hennes mamma enligt Lina Svenssons bedmning kommer att
kunna komma tillbaka i arbete tidigare n s lnge respektive sjukskrivning varar.

Ersttning fr personskada fr de efterlevande

Av 5 kap. 2 skadestndslagen fljer att om en personskada har lett till dden ska
ersttning betalas fr sdan personskada som till fljd av ddsfallet samkats ngon
som stod den avlidne srskilt nra.

Jonas Runnemark har invnt att Gran Johansson inte omfattas av den
skadestndsberttigade kretsen, men har godtagit att vriga mlsgande har rtt till
skadestnd. Nr det gller den krets som enligt bestmmelsen har ansetts vara
berttigade

till

skadestnd

har

grnsdragningen

utarbetats

frmst

trafikskadenmndernas praxis. Begreppet tolkas mycket snvt. I frsta hand tar det
enligt frarabetsuttalanden sikte p make, sambo, barn och biologiska frldrar.
ven syskon med hushllsgemenskap med den avlidne rknas normalt till den
ersttningsberttigade kretsen.

ven om tingsrtten inte har ngon som helst anledning att ifrgastta att ven
Gran Johansson utsatts fr psykiskt lidande med anledning av det intrffande,
mste domstolen konstatera att omstndigheterna inte r sdana att han faller inom
den ersttningsberttigade kretsen. Han har enligt vad som upplysts i mlet inte levt
i hushllsgemenskap med Emma Runnemark - hon flyttade innan han blev sambo

17
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-02

B 6229-14

Brottmlsenhet

med Grel Svensson eller Matilda Runnemark. Att Emma Runnemark under vissa
perioder exempelvis p sommaren under utbildningstiden bott dr ndrar inte
det frhllandet. Inte heller omstndigheterna i vrigt r sdana att Gran Johansson
kan tillerknnas ett schabloniserat ersttningsbelopp fr psykiskt lidande.

Grel Svensson har yrkat ersttning med 125 000 kr, varav 75 000 kr avser
frlusten av Emma Runnemark och 50 000 kr avser frlusten av Matilda
Runnemark. Hgsta domstolen har i rttsfallet NJA 2007 s. 953 bedmt frgan om
frlusten av tv anhriga i sig motiverar ett annat schablonbelopp och har besvarat
den frgan nekande. Eftersom ersttningen inte r en ersttning fr sorg och saknad
eller krnkning utan fr personskada i form av psykiskt lidande, krvs det fr hgre
ersttning n det schabloniserade beloppet 50 000 kr att hndelsen orsakat psykiska
besvr av sdan omfattning att sklig ersttning fr dem verstiger schablonen.
Ngon nrmare utredning som visar att s r fallet finns inte i mlet. Det finns
drfr inte grund att tillerknna Grel Svensson hgre skadestnd i den delen n
vad Jonas Runnemark har medgett, 75 000 kr.

Vad gller ersttning fr frlorad arbetsinkomst fljer av 5 kap. 1

skadestndslagen att detta kan ersttas som en del i personskadan. En utgngspunkt
r dock att man tillhr den personkrets som r berttigad till sdan ersttning. Som
redovisats ovan kan Gran Johansson inte anses tillhra den kretsen. Hans
skadestndstalan ska drfr ogillas i sin helhet.

En annan utgngspunkt r att skadan ska ha intrffat. ven om Lina Svensson i och
fr sig har uppgett att vare sig hon, brodern eller modern enligt hennes uppfattning
kan komma tillbaka i arbete, r det inte klarlagt i vad mn de kommer att frlora
arbetsinkomst i framtiden. De kan drfr endast tillerknnas ersttning fr den
skada som intrtt, dvs. till och med dagen fr tingsrttens dom. Det innebr med
utgngspunkt i de uppgifter om inkomstfrlust som mlsgandena sjlva lmnat
att Grel Svensson ska tillerknnas 19 469 kr, Lina Svensson 18 009 kr och Johan

18
LUNDS TINGSRTT

B 6229-14

DOM
2015-06-02

Brottmlsenhet

Svensson 27 262 kr fr frlorad arbetsfrtjnst, berknat frn respektive

sjukskrivning till domens datum.

VRIGA FRGOR

Hktning
Jonas Runnemark ska p grund av de s.k. obligatoriska hktningssklen vara hktad
till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom.

Frverkande
Jonas Runnemark har medgett frverkandeyrkandet och yrkandena om beslag. De
srskilda yrkandena r lagligen grundade och ska bifallas.

Ersttning och terbetalningsskyldighet

Frsvararen och mlsgandebitrdet ska tillerknnas begrd ersttning eftersom
dessa bedms som skliga. Denna kostnad ska staten svara fr.

Brottsofferfond
Jonas Runnemark ska dmas fr brott med fngelse i straffskalan och ska drfr
betala lagstadgad avgift till brottsofferfonden.

***

19
LUNDS TINGSRTT

DOM
2015-06-02

B 6229-14

Brottmlsenhet

HUR MAN VERKLAGAR, se bilaga (DV 400)

verklagande ska ha kommit in till tingsrtten senast den 23 juni 2015. Det ska st i
verklagandet att det riktar sig till Hovrtten ver Skne och Blekinge.

Med hnsyn till att pfljden bestms till livstids fngelse bifogas inget
avrkningsunderlag. Fr uppgift om frihetsbervande, se under Yrkanden m.m.

P tingsrttens vgnar

Gran Lundahl

I avgrandet har ven nmndemn deltagit. Rtten r enig.

1
LUNDS TINGSRTT
Brottmlsenhet

Mlsgandebilaga
2015-06-02

Domslut avseende Jonas Runnemark

1.

Gran Johansson
Vndgatan 7 B Lgh 1101
531 37 Lidkping
Ombud och mlsgandebitrde:
Advokat Susanna Lindstrm
Advokatbyrn Eriksson & Bengtsson AB
Nya Stadens Torg 1 A
531 31 Lidkping

2.

Grel Svensson
Vndgatan 7 B Lgh 1101
531 37 Lidkping
Ombud och mlsgandebitrde:
Advokat Susanna Lindstrm
Advokatbyrn Eriksson & Bengtsson AB
Nya Stadens Torg 1 A
531 31 Lidkping

3.

Johan Svensson
Rudenschldsgatan 26 Lgh 1202
531 50 Lidkping
Ombud och mlsgandebitrde:
Advokat Susanna Lindstrm
Advokatbyrn Eriksson & Bengtsson AB
Nya Stadens Torg 1 A
531 31 Lidkping

4.

Lina Svensson
Hrenegatan 4 B Lgh 1201
531 34 Lidkping
Ombud och mlsgandebitrde:
Advokat Susanna Lindstrm
Advokatbyrn Eriksson & Bengtsson AB
Nya Stadens Torg 1 A
531 31 Lidkping

Ml nr: B 6229-14

Bilaga 1
Sida
Handling
rende
Handlggare

Stmningsanskan
klagaromrde Syd
Sdra Sknes klagarkammare
Kammarklagare Helena Lundstrm

2015-05-12

1(4)
366
AM-176689-14
302-23

Ange dessa uppgifter vid kontakt med myndigheten

LUNDS TINGSRTT
Brottmlsenhet

Lunds tingsrtt
B 6229-14

INKOM: 2015-05-12
MLNR: B 6229-14
AKTBIL: 81

Hktat ml

Stmningsanskan
AM-176689-14-1

klagare
Kammarklagare Helena Lundstrm

Tilltalade
Jonas Gunnar Runnemark (19840801-3319)
Fretrds av advokat Per Schnberg.
Anhllande 2014-12-10, Hktad 2014-12-12.

Punkt 1
1.1

MORD (1200-K213636-14)
Jonas Runnemark har ddat sin fru Emma Runnemark genom att, i den
gemensamma bostaden, sl henne upprepade gnger i huvudet med en hammare.
Han har drefter krt till Dalby stenbrott dr han kastat henne ut frn en klippa,
varefter han upprepade gnger bankat hennes huvud mot stenar p marken. Emma
Runnemark tillfogades blmrken, hudavskrapningar, hudsr och
underhudsbldning p kroppen, brott p skallen och ansiktsskelettet, slitskador p
hrda hjrnhinnan samt utbredda hjrnskador. Emma Runnemark avled senare av
sina skador. Det hnde mellan den 9 december 2014 och den 10 december 2014 i
Dalby, Lunds kommun.
Jonas Runnemark begick grningen med uppst.
Lagrum: 3 kap 1 brottsbalken

Postadress

Gatuadress

Telefon

E-post

Rttscentrum Malm, Porslinsgatan 4

010-562 61 31

registrator.ak-sodraskane@aklagare.se

20590 MALM
Telefax

010-562 60 12

Stmningsanskan
klagaromrde Syd
Sdra Sknes klagarkammare
Kammarklagare Helena Lundstrm

1.2

2015-05-12

Sida
Handling
rende
Handlggare

2(4)
366
AM-176689-14
302-23

MORD (1200-K213636-14)
Jonas Runnemark har ddat sin dotter Matilda Runnemark genom att kasta henne
ut frn en klippa vid Dalby stenbrott, varefter han upprepade gnger bankat hennes
huvud mot stenar p marken. Matilda Runnemark tillfogades blmrken,
hudbldningar, hudavskrapningar och sr p kroppen, skador p inre organ,
bldning i huvudsvlen och i ena gat, brott p skallen, slitskador p hrda
hjrnhinnan samt skador p hjrnan. Matilda Runnemark avled senare av sina
skador. Det hnde ngon gng mellan den 9 december 2014 och den 10 december
2014 i Dalby, Lunds kommun.
Jonas Runnemark begick grningen med uppst.
Lagrum: 3 kap 1 brottsbalken

1.3

Mlsganden
Lina Svensson
klagaren fr ej talan
Fretrds av advokat Susanna Lindstrm.
Johan Svensson
klagaren fr ej talan
Fretrds av advokat Susanna Lindstrm.
Grel Svensson
klagaren fr ej talan
Fretrds av advokat Susanna Lindstrm.

1.4

Srskilda yrkanden

1.4.1

Det yrkas att beslaget av matta, psar, handdukar, eltejp, mssa och rngott,
beslagtaget hos Jonas Runnemark, ska best tills domen vinner laga kraft:
2014-1200-BG17886.1-16. Det beslagtagna ska drefter terlmnas.

1.4.2

Det yrkas att beslaget av en prm, beslagtaget hos Jonas Runnemark, ska best tills
domen vinner laga kraft: 2015-1200-BG156.1. Det beslagtagna ska drefter
terlmnas.

1.4.3

Det yrkas att beslaget av en hammare, beslagtaget hos Jonas Runnemark, ska best
tills domen vinner laga kraft: 2014-1200-BG17692.4. Det beslagtagna ska drefter
terlmnas.

1.4.4

Det yrkas att beslaget av tv personbilar, beslagtaget hos Jonas Runnemark, ska
best tills domen vinner laga kraft:
2014-1200-BG17558.1 och 2. Det beslagtagna ska drefter terlmnas.

Stmningsanskan
klagaromrde Syd
Sdra Sknes klagarkammare
Kammarklagare Helena Lundstrm

2015-05-12

Sida
Handling
rende
Handlggare

3(4)
366
AM-176689-14
302-23

1.4.5

Det yrkas att beslaget av klder och en stvel, beslagtaget hos Jonas Runnemark,
ska best tills domen vinner laga kraft:
2014-1200-BG17545.1-4. Det beslagtagna ska drefter terlmnas.

1.4.6

Det yrkas att beslaget av klder, beslagtaget hos Jonas Runnemark, ska best tills
domen vinner laga kraft:
2014-1200-BG17546.1 och 2. Det beslagtagna ska drefter terlmnas.

1.4.7

Det yrkas att beslaget av klder och skor, beslagtaget hos Jonas Runnemark, ska
best tills domen vinner laga kraft:
2014-1200-BG17548.1-6. Det beslagtagna ska drefter terlmnas.

1.4.8

Det yrkas att beslaget av klder och skor, beslagtaget hos Jonas Runnemark, ska
best tills domen vinner laga kraft:
2014-1200-BG17552.1, 2, 3:1, 4-6. Det beslagtagna ska drefter terlmnas.

1.4.9

Det yrkas att beslaget av dokument, beslagtaget hos Jonas Runnemark, ska best
tills domen vinner laga kraft: 2015-1200-BG326.1. Det beslagtagna ska drefter
terlmnas.

1.5

Muntlig bevisning

1.5.1

Frhr med den tilltalade Jonas Runnemark som vidgr de faktiska

omstndigheterna.

1.5.2

Frhr med sakkunnige adjungerande professorn Marianne Kristiansson angende

yttrandet frn Socialstyrelsens rttsliga rd till utveckling av bedmningarna som
ligger till grund fr utltandet.

1.6

vrig bevisning

1.6.1

Uppspelning av samtal till SOS till styrkande av att Jonas Runnemark ddat
Emma och Matilda samt att grningarna ska bedmas som mord. Tid: 18 min.
Skiva medtages av klagaren. Utskrift (frunderskningsprotokoll s. 17-45).

1.6.2

Hndelserapport (frunderskningsprotokoll s. 7-12) till styrkande av att Jonas

Runnemark ddat Emma och Matilda samt att grningarna ska bedmas som
mord.

1.6.3

Syn p 360-graders fotografering av bostaden och stenbrottet samt vgen

dremellan till styrkande av att Jonas Runnemark ddat Emma och Matilda samt
att grningarna ska bedmas som mord. CD-skiva medtages av klagaren.

1.6.4

Fotografier (frunderskningsprotokoll s. 92-94 och 96) till styrkande av att Jonas

Runnemark ddat Emma och Matilda samt att grningarna ska bedmas som
mord.

1.6.5

Rapport Utvidgad rttsmedicinsk obduktion avs Matilda

(frunderskningsprotokoll s. 102-116) till styrkande av att Jonas Runnemark
ddat Emma och Matilda samt att grningarna ska bedmas som mord.

Stmningsanskan
klagaromrde Syd
Sdra Sknes klagarkammare
Kammarklagare Helena Lundstrm

2015-05-12

Sida
Handling
rende
Handlggare

4(4)
366
AM-176689-14
302-23

1.6.6

Rapport Utvidgad rttsmedicinsk obduktion avs Emma

(frunderskningsprotokoll s. 117-136) till styrkande av att Jonas Runnemark
ddat Emma och Matilda samt att grningarna ska bedmas som mord.

1.6.7

Syn p fotografier frn den rttsmedicinska obduktionen till styrkande av att Jonas
Runnemark ddat Emma och Matilda samt att grningarna ska bedmas som
mord. Fotografierna medtages av klagaren.
OBS! klagaren yrkar att dessa fototgrafier ska visas bakom stngda drrar.

1.6.8

Syn p i beslag tagen slgghammare till styrkande av att Jonas Runnemark ddat
Emma samt att grningen ska bedmas som mord. Slgghammaren medtages av
klagaren.

1.6.9

Brottsplatsunderskningsprotokoll (protokollsbilaga Kriminaltekniska

underskningar s. 1-27) till styrkande av att Jonas Runnemark ddat Emma och
Matilda samt att grningarna ska bedmas som mord.

1.6.10 PM hundinsats, underskningsprotokoll samt karta (protokollsbilaga

Kriminaltekniska underskningar s. 42-49) till styrkande av att Jonas Runnemark
ddat Emma och Matilda samt att grningarna ska bedmas som mord.
1.6.11 Beslagsprotokoll bilar samt underskningsprotokoll avs dessa (protokollsbilaga
Kriminaltekniska underskningar s. 66-104) till styrkande av att Jonas Runnemark
ddat Emma och Matilda samt att grningarna ska bedmas som mord.
1.6.12 Protokoll platsunderskning bostaden, beslagsprotkoll samt protokoll ver
blodsprstolkning (protokollsbilaga Kriminaltekniska underskningar s. 133-160,
166-184 och 193-214) till styrkande av att Jonas Runnemark ddat Emma och
Matilda samt att grningarna ska bedmas som mord.
1.6.13 Sakkunnigutltande frn NFC (protokollsbilaga Kriminaltekniska underskningar
s. 228-259) till styrkande av att Jonas Runnemark ddat Emma och Matilda samt
att grningarna ska bedmas som mord.
1.6.14 PM, beslagsprotokoll, frskringshandlingar m.m. (protokollsbilaga Ekonomi och
frskringar s. s. 3-49, 59-66, 69-76, 78-90, 106-109 och 114-151) till styrkande
av att grningarna ska bedmas som mord.

Handlggning
Hnvisning till handlingar nskas avseende den skriftliga bevisningen i dess
helhet. klagaren kommer att redogra fr de vsentligaste delarna, men
handlingarna beropas i dess helhet.
Huvudfrhandlingsplan:
Dag 1: Yrkanden, sakframstllan och frhr med den tilltalade.
Dag 2: Frhr med Marianne Kristiansson, personalia och slutanfranden.
Dag 3: Reservdag

Bilaga 2

ANVISNING FR VERKLAGANDE DOM I BROTTML

Den som vill verklaga tingsrttens dom, eller
ett i domen intaget beslut, ska gra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lmnas
till tingsrtten. verklagandet prvas av den
hovrtt som finns angiven i slutet av domen.
verklagandet ska ha kommit in till tingsrtten
inom tre veckor frn domens datum. Sista dagen fr verklagande finns angiven p sista sidan i domen.
Har ena parten verklagat domen i rtt tid, fr
ocks motparten verklaga domen (s.k. anslutningsverklagande) ven om den vanliga
tiden fr verklagande har gtt ut. verklagandet ska ocks i detta fall skickas eller lmnas till tingsrtten och det mste ha kommit in
till tingsrtten inom en vecka frn den i domen angivna sista dagen fr verklagande. Om
det frsta verklagandet terkallas eller frfaller kan inte heller anslutningsverklagandet prvas.

DV 400 2014-01 Producerat av Domstolsverket

Samma regler som fr part gller fr den som

inte r part eller intervenient och som vill
verklaga ett i domen intaget beslut som angr honom eller henne. I frga om sdant beslut finns dock inte ngon mjlighet till anslutningsverklagande.
Fr att ett verklagande ska kunna tas upp i
hovrtten fordras i vissa fall att prvningstillstnd meddelas. Hovrtten lmnar prvningstillstnd om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrtten har
kommit till,

3. det r av vikt fr ledning av rttstilllmpningen att verklagandet prvas

av hgre rtt, eller
4. det annars finns synnerliga skl att
prva verklagandet.
Om prvningstillstnd krvs och sdant inte
meddelas str tingsrttens avgrande fast. Det
r drfr viktigt att det, i de fall prvningstillstnd krvs, klart och tydligt framgr av verklagandet till hovrtten varfr klaganden anser
att prvningstillstnd br meddelas.
I vilka fall krvs prvningstillstnd?
Brottmlsdelen
Det krvs prvningstillstnd fr att hovrtten
ska prva en tingsrtts dom om den tilltalade
1. inte dmts till annan pfljd n bter, eller
2. friknts frn ansvar och brottet inte har mer
n 6 mnaders fngelse i straffskalan.
Enskilt ansprk (skadestndstalan)
Fr att hovrtten ska prva en skadestndstalan krvs prvningstillstnd. Frn denna regel
gller fljande undantag:
verklagas domen ven i brottmlsdelen och
avser verklagandet frgan om den tilltalade
ska dmas till ansvar fr en grning krvs inte
prvningstillstnd fr ett till denna grning
kopplat enskilt ansprk i de fall

2. det inte utan att sdant tillstnd meddelas gr att bedma riktigheten av det
slut som tingsrtten har kommit till,

1. det enligt ovanstende regler inte krvs

prvningstillstnd i brottmlsdelen, eller
2. prvningstillstnd i brottmlsdelen
meddelas av hovrtten.

www.domstol.se

Beslut i vriga frgor

Krvs prvningstillstnd i brottmlsdelen krvs
ven prvningstillstnd vid beslut som endast
fr verklagas i samband med verklagande av
domen.
Skrivelsen med verklagande ska innehlla
uppgifter om
1. den dom som verklagas med angivande av tingsrttens namn samt dag
och nummer fr domen,
2. parternas namn och hemvist och om
mjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benmns klagande respektive motpart,
3. den ndring av tingsrttens dom som
klaganden vill f till stnd,
4. grunderna (sklen) fr verklagandet
och i vilket avseende tingsrttens
domskl enligt klagandens mening r
oriktiga,

6. om prvningstillstnd behvs, de omstndigheter som beropas till std fr

att prvningstillstnd ska meddelas.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska
ges in samtidigt med verklagandet. Vill klaganden att det ska hllas ett frnyat frhr eller
en frnyad syn p stllet, ska han eller hon
ange det och sklen till detta. Klaganden ska
ocks ange om han eller hon vill att mlsganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudfrhandlingen i hovrtten. r
den tilltalade anhllen eller hktad, ska det
anges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans/hennes ombud.
Ytterligare upplysningar lmnas av tingsrtten.
Adress och telefonnummer finns p frsta sidan av domen.
Om ni tidigare informerats om att frenklad
delgivning kan komma att anvndas med er i
mlet/rendet, kan sdant delgivningsstt
ocks komma att anvndas med er i hgre instanser om ngon verklagar avgrandet dit.

5. de bevis som beropas och vad som

ska styrkas med varje bevis, samt

www.domstol.se

Bilaga B