ghix

SEPTEMBER 2010

Ensamhet

Finns det nagon utvag?

ghix
GENOMSNITTSUPPLAGA:

38 451 000
UTKOMMER PA 83 SPRAK

3
4
6
10

16

Ensamhet En av var tids stora

paradoxer
Ensamhet Vad kan vara
orsaken?

Hur man kan fa till en forandring

Vad sager Bibeln?

Vad betyder det att vanda

andra kinden till?

Jurtor flyttbara bostader

i Centralasien

18

Ett litet ekollon blir ett

maktigt trad

19 Nagot sa enkelt som en sang

20 Ungdomar fragar:

Hur kan jag sluta vara sa ledsen?

23

Slump eller formgivning?

Knivmusslans gravformaga

24 Djurens konung
i Amerika

29 Blick pa varlden

30 Fran vara lasare

31 For hela familjen

32 Larare lagger marke till

en positiv skillnad

Mitt livs
12 viktigaste lopp
En av Finlands toppsprintrar

borjade
undersoka Bibeln.

Las om hur han bytte

levnadsbana
och borjade

lopa ett annat slags lopp.

Publicerad i Aamulehti 19790821.

26 Den imponerande
hemoglobinmolekylen
ett underverk i miniatyr

Hemoglobinet
att bli

far blodet

rott. Ta reda pa varfor vi inte

kan leva utan det.

Ensamhet

Finns det nagon utvag? 39

Vad kan gora att man kanner sig ensam?

Vad kan man gora at det?
Hur har andra kunnat hantera sina

ensamhetskanslor?

Ensamhet

En av var tids
stora paradoxer

OBILSAMTAL, sms, mejl, sociala nat

verk och chattrum pa internet aldrig

tidigare har det funnits sa manga och sa smi

diga satt att kommunicera pa. Anda kanner

sig manga, bade gamla och unga, mycket en

samma. Varfor det?
I boken LonelinessHuman Nature and the
Need for Social Connection analyserar forskarna John T. Cacioppo och William Patrick

fenomenet ensamhet. De hanvisar bland an

nat till en undersokning som visar att okad

internetanvandning kan leda till okad social

isolering och depression nar det ersatter mer

direkta former av mansklig kontakt.

Det hoga tempot i dagens samhalle upp

muntrar knappast till nara kontakter manniskor emellan. Telefonen eller ett meddelan

de pa datorskarmen kan vanligtvis inte

formedla varmen i en blick eller i ett vanligt

leende.

Detta kan paverka relationerna pa arbets

platsen men annu mer inom familjen.

I manga hem ar det vanligt att man kommer

och gar utan att man pratar med varandra

eller ater tillsammans. De yngre har sin egen

dator och lever i stort sett isolerade fran de

ovriga. Men trots all elektronisk kontakt ar

det ironiskt nog manga ungdomar som kanner sig ensamma.

Till och med inom aktenskapet kan man

uppleva kanslor av ensamhet. Om gifta par

inte pratar tillrackligt med varandra kan det

sluta med att deras liv loper i parallella banor

som nastan aldrig mots. Att kanna sig ensam

trots att man ar gift ar en av de varsta formerna av ensamhet.

For ensamstaende foraldrar kan proble

met vara sarskilt patagligt. Allt elektroniskt

kommunicerande kan bidra till att relatio

nen mellan foraldrar och barn hammas och

att ensamheten kanns annu varre. Manga en

samstaende langtar ocksa efter en livskamrat

men lyckas inte traffa nagon som kan fylla

deras kanslomassiga behov.

Ensamhet har blivit ett samhallsproblem

som kan leda till alkoholism, matmissbruk,
drogmissbruk, promiskuitet och till och med

sjalvmord. Darfor ar det viktigt att identifie
ra de bakomliggande orsakerna. Det ar forsta steget mot att hantera och kanske till och

med fa bukt med problemet.

Vakna! september 2010

Ensamhet
Vad kan vara orsaken?

ET finns olika slag av ensamhet. Ibland ar

det vardefullt att fa vara for sig sjalv en

stund. Manga vill till exempel ha lugn och ro

nar de ska be eller meditera. Det hade Jesus

Kristus ocksa behov av. (Matteus 14:13; Lu

kas 4:42; 5:16; 6:12) Men ensamhet kan ocksa

vara en smartsam kansla av isolering, en lang

tan efter sallskap. Vad kan orsaka den formen
av ensamhet?

Isolering i storstader

I storstaderna lever tusentals eller miljon

tals manniskor mycket tatt inpa varandra.

Men ironiskt nog har detta lett till att fler

och fler kanner sig ensamma. Storstadslivets

stress och jakt kan gora att man inte lar kan
na sina grannar ordentligt. Man bor i sjalva

verket bland framlingar. Misstanksamheten

mot framlingar och onskan att varna om sitt

privatliv bidrar ocksa till ensamheten i stor

staderna.

Omanskliga arbetsforhallanden

Manga storre affarsforetag och industrier

skots pa ett satt som gor att de anstallda pa

alla nivaer kanner sig ensamma och otillrack-

DEN HAR TIDSKRIFTEN GES UT i syfte att ge hela familjen upp

lysning. Den visar hur man kan ta itu med var tids problem. Den

rapporterar nyheter, berattar om manniskor i manga lander, granskar

religion och vetenskap. Men den gor mer an sa. Den tranger ner

under ytan och pavisar handelsernas verkliga innebord men haller

sig anda alltid politiskt neutral och betraktar ingen ras som former an

nagon annan. Och viktigast av allt ar att den har tidskriften bygger

upp tillforsikt till Skaparens lofte om att en fridfull och trygg ny varld

ska ersatta den nuvarande onda, laglosa tingens ordning.

Den
har publikationen far inte saljas. Den ges ut som en del av ett
varldsvitt bibliskt undervisningsarbete som understods genom
fri
villiga bidrag
(plusgiro
17 07-9).
Om

inget
annat anges ar bibelcitaten hamtade
fran Nya varldens oversattning
av Den heliga skrift

studieutgava med fotnoter och parallellhanvisningar.

Druck und Verlag: Wachtturm Bibel- und Traktat-Gesellschaft der
Zeugen Jehovas, e. V., Selters/Taunus. Verantwortliche Redaktion:
Ramon Templeton, Selters/Taunus.
Vakna! (ISSN 0346-4032) utges i Sverige av Jehovas vittnen,
Box 5, 732 21 Arboga. Ansvarig utgivare: Bengt Hanson.
5 2010
Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania.
Alla rattigheter forbehallna.

Awake! (ISSN 0005-237X)

Printed in Germany

ghix

Vakna! september 2010

September 2010
Monthly

Vol. 91, No. 9

SWEDISH

liga. De upplever en press och stress som ald

rig slapper taget.

Dessutom skapar standiga omorganisatio

ner en kansla av osakerhet, isolering och en

samhet bland de anstallda. En artikel i International Herald Tribune kommenterade en

sjalvmordsvag bland personalen pa nagra

franska foretag och sade att manga fransman

upplever att de snabba ekonomiska forand
ringarna pressar dem till bristningsgransen.

Sprakbarri
aren,
att jag inte
hade nagra vanner, det
kalla
klimatet
allt det har
gjorde
att jag kande mig valdigt
ensam.
Kall kommunikation

Professor Tetsuro Saito i Japan sager:

Manniskors formaga att kommunicera kom

mer oundvikligen att forsamras nar mobiltelefoner och andra apparater kommer emellan.
I Australien rapporterar The Sunday Tele

graph: Tekniken ... gor manniskor till isole

rade oar. Man ... skickar mejl och sms till var

andra i stallet for att prata.

Rachel, som ar 21 och bor i Frankrike, be

rattar: Jag har markt att folk inte tycker att

det ar sa viktigt att traffas langre, att det racker med att skicka mejl, sms eller chatta. Men

det gor bara att man kanner sig annu ensammare.

Sprak: Afrikaans, albanska, amhariska, arabiska, armeniska (ost),

bislama, bulgariska, burmesiska, cebuano, chichewa, chitonga, cibemba,
danska7, engelska67, estniska, ewe, fiji, finska7, franska687, georgiska,
grekiska,
gujarati, hebreiska, hiligaynon, hindi, igbo, iloko, indonesiska,

islandska, italienska67, japanska67, kannada, kinesiska (traditionell)7

(ljudinspelning bara pa mandarin), kinesiska (forenklad), kirgiziska, koreanska67, kroatiska, lettiska, lingala, litauiska,
luvale, makedoniska,
malagassiska, malayalam, maltesiska, nederlandska67,
norska67, pol
ska67, portugisiska687, punjabi, rarotonga, rumanska, rundi, ryska687,
samoanska, sepedi, serbiska, sesotho, shona, silozi, singalesiska, slovakiska, slovenska, spanska67, svenska7, swahili, tagalog, tamil, thai,
tjeckiska7, tok pisin, tonganska, tsonga, tswana, turkiska, tyska67,
ukrainska, ungerska, urdu, vietnamesiska, xhosa, yoruba, zulu

6 Finns ocksa pa cd.
8 Finns ocksa pa cd i mp3-format.
7 Finns ocksa pa www.jw.org i mp3- och aac-format.

En ny omgivning
Den ekonomiska krisen har gjort att

manga tvingats flytta for att behalla sitt jobb

eller fa en ny anstallning. Den som flyttar

slits bort fran sina grannar, sina vanner, sin

skola och ibland sin familj. Det kan kannas

som att man har ryckts upp som en planta

men att rotterna har lamnats kvar.

Francis minns hur det var nar han kom till

Frankrike fran Ghana. Han berattar: Sprak

barriaren, att jag inte hade nagra vanner, det

kalla klimatet allt det har gjorde att jag kan

de mig valdigt ensam.

Behjat berattar hur hon kande det nar

hon flyttade till England: Jag tyckte det var

svart att anpassa mig till den nya kulturen.

Jag hade bekanta men inga familjemedlem
mar eller riktiga vanner som jag kunde prata

med och verkligen oppna mig for.

Dodsfall i familjen

Nar nagon forlorar sin aktenskapspartner

skapas ett stort tomrum i livet. Det kan

sarskilt galla dem som har vardat sin partner

under en langre period. Det ar inte ovan

ligt att de upplever kanslor av fullstandig tomhet.

Fernande, en anka som bor i Paris, be

rattar: Det som kanns svarast ar att jag inte

langre kan anfortro mig at min baste van, min

make. Anny sager att hon saknar sin man

sarskilt nar hon ska fatta viktiga beslut om

halsoproblem och liknande.

Vill du veta
mer eller ha ett kostnadsfritt
bibelstudium?

Skriv da till Jehovas vittnen under nagon av adresserna

nedan. En fullstandig forteckning over adresser finns pa

www.watchtower.org/address. Sverige: Box 5, 732 21 Arboga;

besoksadress: Vinbacksleden 15; tel.: 0589-861 00. Danmark: Stenhusvej

28, DK-4300 Holbk. Finland: Postbox 68, FI-01301 Vanda. Island:

Sogavegur 71, IS-108 Reykjavk. Norge: Gaupeveien 24, NO-1914 Ytre

Enebakk. Storbritannien: The Ridgeway, London NW7 1RN. Tyskland:
Am Steinfels, DE-65618 Selters. USA: 25 Columbia Heights, Brooklyn,
NY 11201-2483.
Vakna! september 2010


Skilsmassa, separation, ofrivilligt
singelskap

En skilsmassa eller separation skapar ofta

kanslor av ensamhet och misslyckande. Ofta

ar det barnen som drabbas mest, mycket mer

an man tidigare insett. En del experter anser

att skilsmassobarn loper storre risk att bli ensamma som vuxna.

De som ar ogifta pa grund av att de inte har

hittat nagon att dela livet med upplever ock

sa ofta perioder av ensamhet. Kanslorna kan

ske forvarras av taktlosa kommentarer som:

Borde
inte du gifta dig snart?

Aven ensamstaende foraldrar kanner sig

ensamma. Foraldrar far uppleva mycket glad

je men ocksa problem, och den som ar en-

samstaende maste klara av problemen utan

att kunna ventilera dem med en partner.

Utsatta aldersgrupper

De aldre kan ofta kanna sig ensamma aven

om de inte
forsummas av sin familj. Slaktingar och vanner
har
kanske

mojlighet att
komma pa besok da och da, men hur kanns det

resten av tiden
de dagar eller veckor da ingen halsar pa?

Likadant kan det vara i andra anden av al

dersskalan. Manga unga kanner sig ensamma

och blir beroende av tv:n och datorn dar de

sitter helt for sig sjalva i orakneliga timmar.

Gar det att hitta en losning pa den har

okande trenden? Hur kan man hantera ensamhet?

Hur man kan fa till en

forandring

som behovs ar att man forsoker forandra sin
installning.

Tank pa vad Sabine, som flyttat till England, sager: Det

tar tid att fa nya
vanner, att
bygga upp ett fortroende som gor att man kan

slappna av med varandra. Varfor inte

fraga
andra om deras bakgrund och uppvaxt? Jag

har
finns
Behover jag forandra min installning?
fatt hora: Det

ingen kultur som

ar

ratt
eller fel. Valj det basta ur alla. Ja, forsok
Vem som
gora samma sak
helst kan
drabbas av ensamhet.

som Sabine uppmuntrades

Men det ar bara nar ensamheten haller i sig till: Leta efter sadant
i andras kulturer som du

en langre tid
problem. sjalv
har nytta av att ta efter.
som den blir ett riktigt

Om den gor det kanske det ar en varnings

Drar jag mig undan fran andra?

signal
om att nagot har gatt snett med din in

stallning till livet.

Problemet skulle
Du skulle kunna fraga dig sjalv: Har jag en

kunna
bottna i ditt satt att agera nar du ar tillsam- tendens att dra mig undan? Skulle andra vara

mans med andra.

En del satter oavsiktligt upp mer vanskapliga om jag var mer vanskaplig
ett taggtradsstangsel omkring sig som gor att mot dem? Om du tror att det kan vara sa,

andra inte vagar narma sig. Ibland kanske allt anstrang dig da for att vara mer utatriktad.

M DU lider
kan det vara
av ensamhet

bra
att du fr agar dig sjalv:
Finns
det
n
agot
jag

kan gora for att forbattra situationen? Be

hover
jag kanske gora
forandringar i mitt
liv?
I sa fall,
vilka
f
or
andringar
kan
det
r
ora
sig

om? Foljande fragor kan hjalpa dig att gora

en sjalvanalys och hitta fungerande losningar.

Vakna! september 2010

Skaffa vanner i olika aldersgrupper.

Roselise, en 30-aring som flyttat fran Guade

loupe till England, sager: De som kanner sig

ensamma har en tendens att isolera sig. Hon

ger radet: Varfor inte se om det finns andra

i din omgivning som ocksa verkar ensamma?

Ta initiativet att prata med dem. En enkel fra

ga kan vara borjan pa en lang vanskap.

Men det kravs bade tid och anstrangning

att bygga upp en nara vanskap. En bra borjan

ar att vara en god lyssnare. Om du lyssnar

uppmarksamt pa andra blir det lattare att pra

ta om sadant som de tycker ar intressant.

Kom ihag att medkansla ar grunden till vanskap.

Ar jag for negativ?

Det skulle kunna vara dalig sjalvkansla

som satter kappar i hjulet for dig. Fraga dig

sjalv: Har jag en tendens att tanka alldeles for

negativt om mig sjalv? Abigal, en 15-aring

fran Ghana, berattar: Ibland har jag haft ne

gativa tankar som fatt mig att kanna mig en

sam. Jag har kant mig oalskad och vardelos.

Om du tar kontakt med andra och forsoker

hjalpa dem pa nagot satt, kan du vara saker pa

att de inte kommer att tycka att du ar varde

los. De kanske kommer att vilja lara kanna

dig battre. Sa varfor inte ta forsta steget?

Om du ar oppen och positiv far du ocksa

lattare att bli van med dem som inte ar i sam

ma aldersgrupp
som du. Det kan

vara givande att umgas med nagon som ar lite aldre el

ler yngre. Den framsta orsaken till att Abigal

lyckades komma over sin

ensamhet var att

hon skaffade sig aldre vanner. Hon sager: Jag

har haft stor nytta av deras livserfarenhet.
Isolerar jag mig?

tycker att det hjalper att

Manga ensamma

satta sig framfor tv:n, datorn eller ett data

spel, och de tillbringar

timmar dar. Men nar

de trycker pa avstangningsknappen ar de pre

cis lika ensamma som forut. Elsa, 21 ar fran

Paris, sager: Tv och dataspel

kan bli som en

drog. Till slut har det gatt sa langt att man inte

ens langtar efter vanner langre.

En baksida
med tv-tittande ar att det inte

ger plats for interaktion och meningsutbyten,

och det blir inte heller lattare att skaffa nya

vanner. Dataspel fungerar pa liknande satt:

Vakna! september 2010

de drar in spelaren i en fantasivarld som forsvinner

sa fort man slutar spela. Slosurfande
pa natet kan fungera
som en verklighetsflykt,

men det kan ocksa leda till att

man utsatts for
omoraliskt
material och for personer som

doljer sin identitet. Internet ar inte den basta

platsen for att skaffa sig vanner eller bygga
upp nara vanskapsrelationer.

Ar losningen att gifta sig?

HUR JAG HANTERAR MIN

ENSAMHET

Anny, anka: Jag forsoker styra mina
tankar och se det positiva i min situation.

Carmen, ogift: Jag har lart mig att inte

fastna i det som varit, utan att ga vidare

och bygga upp nya vanskapsforhallanden.

Fernande, anka: Om man anstranger sig

for att hjalpa andra glommer man sina

egna problem.

Jean-Pierre, ogift: Jag tar langa

promenader da jag ber till Gud och oppnar

mitt hjarta for honom.

Bernard, ankling: Jag brukar ringa till

mina vanner, inte for att alta gamla sorger,

utan for att det ar sa trevligt att halla

kontakten.

David, ogift: Aven om jag trivs med att

vara for mig sjalv, har jag gatt in for att vara

oppen mot andra.

Lorenna, ogift: Jag tar initiativet att ga

fram till andra for att lara kanna dem.

Abigal, 15 ar: Jag har flera vuxna vanner

och kan lara av deras erfarenhet.

Cherry, ogift: Jag har markt att om

man berattar for andra att man kanner sig

ensam brukar de anstranga sig mer for att

man inte ska kanna sig utanfor.

En del kan vilja gifta sig bara

for att rada

bot pa sin ensamhet. En omtanksam och karleksfull

partner kan naturligtvis

ge dig stor
gladje i livet, men var forsiktig sa att
du inte
rusar in i nagot sa viktigt som ett aktenskap.

Ett giftermal ar inte alls nagon garanti for

att du ska slippa kanna dig ensam.
Gifta
par med kommunikationsproblem
s
ags

vara
bland
de
ensammaste
m
anniskorna
i
v
arlden.

Trakigt nog ar det fler an man kanske

tror

som
befinner
sig
i
den
situationen.
S
a
om

du
kanner att du vill gifta dig framover, varfor da

inte
ta itu med din ensamhet innan du paborjar
en relation? Om du arbetar pa din in
stallning och dina vanor och tar
initiativet till
att skaffa vanner medan
du
ar
ogift, kan det

bli
en
god
grund
f
or
ett
lyckligt
aktenskap

langre fram.

Det gar att hantera ensamhet

Det kanske
inte finns nagon omedelbar

los
ning p a din ensamhet. Men du kan and
a gora
det basta av situationen om du foljer den
gyllene regeln, som
Jesus gav. Han sade: Allt
vad
ni
vill
att
m
anniskorna
skall gora mot er,

sa skall ocksa ni gora mot dem. (Matteus

7:12) Sa om du vill att andra ska vara trevliga
mot dig, var d a trevlig mot
dem. Om du vill

att andra ska oppna sig for

dig for
dig, oppna

dem.
Du

kanske inte marker nagon skillnad

pa en gang, men med tiden
kommer en del att

reagera
positivt.
Och
aven
om de inte skulle

gora det, kommer
du
att
vara
gladare darfor

att du har forsokt.

Jesus framholl ocksa en annan

mycket
grundlaggande princip som kan hjalpa dig att

hantera ensamhet: Det ar lyckligare att ge an

att fa. (Apostlagarningarna 20:35)

Ge

andra
av din tid. Ett barn
kan
beh
ova
hj
alp
med

laxorna,
och
en
aldre
person
kan
beh
ova

hjalp
att handla eller skota om hemmet och
tradgarden. Du kommer att
kanna
dig gla
dare, och kanske blir det borjan pa en fin vanskap.

Den basta sortens vanner

Det finns ocksa annat man kan gora rent

praktiskt for att
hantera ensamhet.
Se till att
komma
utanf
or
hemmets
fyra
v
aggar.

Ta om
mojligt
en
promenad
i
en
park
eller
p
a
landet.

Nar du ar ensam hemma kan du fylla din tid

med kreativa saker, som att sy, pyssla,

gora
reparationer eller lasa. En fransk forfattare

skrev: Jag har aldrig drabbats av nagon

pla
ga som inte lindrats
av en timmes lasning.

Manga har fatt sarskild hjalp av att lasa psalmerna i Bibeln.

Experter

har ocks
a lagt marke till att man
kan fa hjalp att overvinna ensamhetskanslor

och
aven fa battre halsa genom att umgas med manniskor som delar ens tro. Var

kan man traffa manniskor som forsoker f olja den gyllene regeln? I en bok om religiosa

rorelser skriver en utomstaende iakttagare:

I Jehovas vittnens forsamlingar skapas
en genuin gemenskap som bygger pa fortroende
och acceptans.

skulle vara det

Jesus ber
attade vad som

framsta kannetecknet pa sanna kristna nar

han sade till sina

Av detta skall
larjungar:

alla veta att ni ar mina larjungar: om ni har

karlek inbordes. (Johannes 13:35)

K arleken

till Gud och till medtroende ar ett sarskiljan

de drag hos dem som utovar den sanna religionen. (Matteus 22:3739)

Att bygga upp en vanskap med Gud ar det

allra basta sattet att hantera ensamhet. Med

honom som van behover du aldrig k anna dig

ensam! (Romarna 8:38, 39; Hebreerna 13:
5, 6)

HJALP MOT
ENSAMHET
Utveckla en positiv

installning.

Begransa tv-tittande och

annan avkoppling som
isolerar dig.

Sok efter vanner som

delar dina varderingar,

aven sadana som inte ar

i samma alder som du.

Bli framfor allt van med

Gud.

Vakna! september 2010

VAD

S AGER
BIBELN?

Vad betyder
det

att vanda andra

kinden till?

SIN beromda bergspredikan

sade Jesus:

St a inte
emot
den
som
ar
ond;
utan
vem

som an slar dig med flata handen pa din hogra kind, vand ocksa den andra mot honom.
(Matteus 5:39)
Vad menade han? Uppmanade han de
kristna att bli passiva offer?

Ska de kristna
lida i tysthet och inte soka rattsligt skydd?

Vad Jesus menade

For att
forsta vad Jesus menade maste vi
tanka p a i vilket sammanhang
det har uttalandet star och vilka hans ahorare var. Jesus inledde
med nagot som hans
sin uppmaning

ahorare redan k ande till fran Skriften.

Han

sade: Ni har
h
ort
att
det
sades:

Oga
f
or
oga

och tand for tand. (Matteus 5:38)

Det Jesus hanvisade till star i 2 Moseboken

21:24
och 3 Moseboken 24:20. Det ar vart att

lagga marke
till

att enligt Guds lag skulle

straffet oga for oga,

som namns

i de har
verserna, utm
atas
f
orst
sedan
en
f
or
ovare
f
att
sin

sak provad av prasterna och domarna. Dessa

granskade
omst
andigheterna och tog hansyn
till om overtradelsen var avsiktlig. (5 Moseboken 19:1521)

Med tiden borjade judarna tillampa

den har lagen felaktigt.

Bibelkommentatorn
Adam Clarke skrev pa 1800-talet: Det verkar

som
om judarna
anvande denna lag [oga

for

oga, tand for tand] som grund for

att rattf
ardiga att man hyste agg och utkr
avde
h
amnd.

Man gick ofta till

ytterlighet nar man hamnades och atergaldade med mer ont an man
sjalv
hade utsatts for. Men Skriften god
kande inte personliga hamndaktioner.

Jesu ord i bergspredikan

om att vanda and
ra kinden till aterspeglar andan i Guds lag till
10

Vakna! september 2010

Israel. Jesus menade inte att en av hans efter

foljare som fick ett slag pa ena kinden skulle

lata den andra kinden bli maltavla for nasta

slag. Ett slag med flata handen var pa Bibelns

tid, precis som det ofta ar i var tid, inte avsett

att valla fysisk skada, utan var en forolampning avsedd att framkalla en reaktion, en konfrontation.

Jesus menade tydligen att om nagon for

soker provocera en annan med ett slag med
flata handen eller med bitande sarkasmer

bor den som fatt slaget inte ge igen. Han bor

i stallet forsoka forhindra att man hamnar i

en ond cirkel och fortsatter att atergalda ont

med ont. (Romarna 12:17)

Jesu ord paminde mycket om det kung Sa

lomo sade: Sag inte: Som han har gjort mot

mig, sa skall jag gora mot honom. Jag skall

vedergalla var och en efter hans garningar.

(Ordspraksboken 24:29) En Jesu efterfoljare

skulle vanda andra kinden till i den bemarkel

sen att han inte skulle lata andra tvinga ho
nom till en kraftmatning. (Galaterna 5:26,
fotnoten)

Hur ar det da med sjalvforsvar?

Att en kristen ska vanda andra kinden till

betyder inte att han inte far forsvara sig om
han blir angripen. Jesus sade inte att vi aldrig

skulle forsvara oss. Han sade att vi aldrig

skulle sla tillbaka aggressivt, att vi inte skulle

lata oss provoceras till att ta hamnd. Det ar

forstandigt att dra sig tillbaka nar sa ar moj

ligt for att undvika strid, men det ar inte fel

att vidta atgarder for att skydda sig sjalv och

att soka hjalp av polisen om man blir utsatt

for brott.

Jesu forsta larjungar tillampade mycket

passande samma princip nar de forsvarade

sina lagliga rattigheter. Aposteln Paulus till

exempel utnyttjade rattsvasendet pa sin tid

for att skydda sin ratt att utfora det uppdrag

att predika som Jesus hade gett sina larjungar. (Matteus 28:19, 20) Under en prediko
tur greps Paulus och hans missionarskamrat,

Silas, av myndigheterna
i staden Filippi och

anklagades for att bryta mot lagen.

Bada tva blev offentligt pryglade och sedan

kastade i fangelse utan rattegang. Nar Paulus

fick tillfalle utnyttjade han sina

rattigheter

som romersk medborgare. Nar magistratens

ledamoter fick veta att Paulus

romersk
var

medborgare blev de radda for foljderna och

bad Paulus och Silas att de skulle ge sig av

utan att stalla till problem.

Genom att for
svara och lagligt stadfasta de goda nyheterna

gav Paulus de kristna ett monster att folja.

(Apostlagarningarna 16:1924, 3540; Filipperna 1:7)
med
Paulus
Jehovas
vittnen har i likhet

gang pa gang tvingats

utk
ampa
r
attsliga

strider vid domstolar for att forsvara sin ratt att

tjana Gud. Det har varit sa ocksa i lander som

pastar sig ha religionsfrihet.

Inte heller nar

Jehovas vittnen utsatts for brott eller nar de

ras personliga sakerhet hotas forvantas de
vanda andra kinden till finna sig i att bli illa

behandlade
utan att forsvara sig. De vidtar

rattsliga atgarder for att forsvara sig.

Som kristna vidtar Jehovas vittnen med rat

ta atgarder
for att stadfasta vissa lagliga

rattig
heter, aven om de vet att sadana atgarder sallan ger nagra storre resultat. I likhet med

Jesus
lamnar de darfor till sist saken i Guds

hander.
De ar overtygade om att han som

kanner till alla fakta kommer att skipa full

standig rattvisa. (Matteus 26:5153;

Judas,

vers 9) Sanna kristna kommer ihag att hamn

den tillhor Jehova. (Romarna 12:1719)
HAR DU UNDRAT?

Vad bor de kristna undvika?

(Romarna 12:17)

Forbjuder Bibeln att man tillgriper

rattsliga atgarder for att forsvara sig?

(Filipperna 1:7)

Vad var Jesus overtygad om nar det

gallde sin Fader? (Matteus 26:5153)

Mitt livs
viktigaste lopp

BER ATTAT AV KARL-ERIK BERGMAN

Publicerad i Aamulehti 19790821.

Jag alskade att springa. Dessutom hade

jag de naturliga forutsattningarna, sa sprinter

lopningen blev det viktigaste i mitt liv.

de, precis sadana egenskaper som ar viktiga

for en friidrottare. Jag bjod in dem, och vi satte oss ner och hade ett mycket intressant samtal. Det slutade med att jag fick boken Du kan

fa leva for evigt i paradiset pa jorden.1 Jag bor

jade lasa den, och nar jag hade kommit un

gefar halvvags forstod jag att det jag laste

verkligen var sant. Nar kvinnorna kom till

baka fragade jag hur man blir ett Jehovas

vittne. De svarade att jag behovde studera

Bibeln.

Jag tackade ja till ett studium och borjade

ocksa vara med pa moten tillsammans med

Jehovas vittnen i Rikets sal i Vanda, dar jag

bodde. Jag markte att det som lardes ut var

grundat pa Bibeln. Faktum ar att det jag lar

de mig borjade forandra min syn pa vad som

verkligen ar viktigt i livet. Sa jag gick till rese

byran och avbokade min flygbiljett. En del av
En stor forandring i livet

pengarna gick i stallet till en kostym som jag

En kvall, inte langt innan jag skulle resa till

kunde anvanda pa motena och en portfolj att

Kalifornien, ringde det pa dorren. Nar jag

ha Bibeln och biblisk litteratur i. Ar 1983 blev

oppnade stod det tva Jehovas vittnen dar. De

bada kvinnorna var mycket lugna och samla1 Utgiven av Jehovas vittnen men trycks inte langre.

R 1972, nar jag var 17, gick jag med i en

sportklubb. Jag forstod snart vilket jobb

som lag framfor mig om jag skulle ta mig upp

pa elitniva. Det racker inte med talang for att

bli en toppsprinter. Men jag var beredd att
satsa.

Nar jag var

22 blev jag uttagen till finska
landslaget. Aret darpa hade jag den basta fin

ska genomsnittstiden pa 100 meter. Men pa

grund av larskador och problem med hal

senan kunde jag inte na min fulla potential.

Men jag brann verkligen for lopningen, och

darfor blev
ta jag i stallet tranare for lovande

langer. Ar 1982 hade jag planer pa att flytta

till Kalifornien och studera vid ett universitet

och att i det gynnsammare klimatet dar satsa

pa en karriar inom idrotten. Jag kopte till och

med en flygbiljett.

12

Vakna! september 2010

jag dopt som ett Jehovas vittne vid en sam- duktig lopare i Finlands sprinterlandslag som

mankomst i Helsingfors.
hade representerat Finland i bade EM- och

VM-sammanhang. Med tiden flyttade de till

Fler idrottare byter spar

Nar jag larde k anna Bibelns sanning b orja- USA for att fortsatta med sina idrottskarriarer.
de jag genast beratta om den for mina vanner.

Yvonne fortsatte att studera Bibeln, och

Men de kunde inte tro sina oron. Snart borja

Jouko
borjade ocksa vara med vid studiet.
de till och med ryktet ga att jag hade for
ville han bara hitta nagot som inte
lorat forstandet. Mina vanner borjade und- Egentligen

pa battre tankar.
vika mig, en efter en. Efter mitt
dop fortsatte stamde for att fa Yvonne

Men
undan
f
or
undan
sj
onk
Bibelns sanning
jag att trana regelbundet for att

halla mig i ner ocksa i hans hjarta.

De
gifte
sig och overform, och da brukade
tra-

jag traffa gamla

lamnade senare sitt liv at Gud och blev dopningskompisar pa loparbanan.

Vara samtal

fick
dem att

forsta att aven om jag hade for- ta. I dag ar de pionjarer, som heltidsforkunnaandrats, sa hade jag inte blivit galen.
re bland Jehovas vittnen kallas.

Flera av de har idrottarna insag
med
tiden
Jag fick ocksa borja studera Bibeln med

att det jag sade

och Barbro. Hon var finsk mastarinna
pa 400 me lat rimligt och fornuftigt

att det var vart att fundera pa. De m arkte att ter och hade tavlat for Finland i flera euro
jag hade slutat svara och att jag inte langre var peiska friidrottstavlingar.
Hon och hennes
hetsig och aggressiv. Nagra av dem ville veta man, Jarmo, som hade varit stavhoppare, flyt
mer om Bibeln.
Jag tyckte om att visa att Bi- tade sedan till Sverige. Dar
fortsatte hon att

beln jamfor en kristens liv

vid
ett
t
avlingsstudera
Bibeln,
och
Jarmo
b
orjade
ocksa stu

lopp. Vi deltar i ett lopp dar priset ar evigt liv. dera. De hade bada
forsokt finna en mening

(2 Timoteus 2:5; 4:7, 8)

med
livet,
s
a
n
ar
de
larde kanna sanningen i

Sanningen ar den att ett verkligt lyckligt Bibeln blev de dopta. Jarmo blev sa smaning
och meningsfullt
liv inte kommer av att man
om sjukgymnast, och de har varit ett hangivet

vinner lopartavlingar, utan av att man gor var par i forkunnartj

ansten. Jarmo ar aven for
Skapares vilja. Mina samtal med
andra
idrot
samlingsaldste.
tare fick en del av dem att omvardera sina mal

Jag kan ocksa beratta om Heidi, en lopari livet, och flera av dem accepterade och
god

i nedre tonaren. Som hennes tranare

tog de bibliska
sanningar som forandrade talang

m
arkte
jag att hon var intresserad av andliga
mitt liv. Det ar roligt att se att flera av dem har

fr
agor.
S
a en dag berattade jag for henne vad
varit lika engagerade i sin tjanst for Gud som

Bibeln lar om Guds rike och om allt det fande tidigare var som idrottare.

som det ska infora har pa jorden, och

En av dessa var Yvonne, en lovande 800- tastiska

fragade henne: Tror du att vi kommer att

metersloperska. Hon var bast i Norden pa jag

f
a
uppleva
allt det har? (Psalm 37:11, 29;
den distansen
och
innehade
det
finska
rekor

det. Hon tavlade for Finland i flera europeis- Matteus 6:9, 10)

Ja, svarade hon. Hon sade ocksa att hon

ka tavlingar och fick
fina resultat.
Vara samtal

ville studera Bibeln, sa jag ordnade med att en

gjorde
forsta hur

att hon borjade

meningslost

kristen syster borjade studera med henne.

det
ar
att
satsa
p
a
att
bli
ber
omd
i
den
h
ar

Nagra ar senare overlamnade aven hon sig at

varlden.
Hon larde sig fran Bibeln

att den har

varldsordningen

kommer att
forsvinna och Gud och blev dopt. Hon vaxte upp till en vaclamna plats for Guds nya varld. (1 Johannes ker och andligt inriktad kvinna, och med
2:17)
tiden gifte vi oss. Hon har varit en underbar
och hon har bevarat sin beslutsamhet
Yvonne tackade sedan ja till ett bibelstu- kamrat,

dium. Hon var tillsammans med Jouko, en att tjana Gud en beslutsamhet hon hade
Vakna! september 2010

13

Mitten av 80-talet: Heidi och jag;

Yvonne i mitten och Jouko och deras
dotter nedan.

kommit langt pa om hon hade satsat pa elitidrotten.

Min yngre bror Peter, som ocksa holl pa

med idrott, tyckte forst inte alls om att jag

studerade Bibeln. Men jag gav honom Leva

for evigt-boken. Efter ett tag sade han: Jag

har borjat lasa den, men jag forstar inte allt.

Kan du hjalpa mig? Jag ordnade da sa att ett
annat vittne borjade studera med honom, och

efter fyra manader blev han dopt. Han ar nu

gift, och hans fru ar pionjar.

Loppet fortsatter

Redan

innan jag blev dopt

hade jag siktet
installt pa att bli missionar. Kort efter mitt

dop borjade jag som pionjar. Jag forstod att

om man deltar i loppet for liv, sa maste man

gora sitt allra basta. Heidi och jag ansokte om

att fa ga Gilead, Jehovas vittnens missionarsskola i New York, och 1994 blev vi antagna.

Vid var examen blev vi forordnade att tjana i

Lettland, dar manga talar ryska.

Efter Sovjetunionens fall var manga des

illusionerade. Bibeln hade blivit svartmalad

och till och med forbjuden, men vi markte att

manga var intresserade av vad den hade att

14

Vakna! september 2010

saga. Att lara sig ryska var en av de svaraste

utmaningarna jag nagonsin stallts infor. Men

efter sex ar som missionar i Lettland fick

jag borja besoka och uppmuntra olika forsamlingar av Jehovas vittnen som resande

tillsyningsman, och det gor jag fortfarande,

tillsammans med min trogna hustru.

Genom aren har jag kunnat hjalpa manga

att utvecklas och fortsatta framat i loppet for

liv, det verkliga livet i Guds nya varld. (1 Ti

moteus 6:19) Om man som tranare ska kun

na hjalpa andra idrottare att gora sitt basta

maste man forsta dem. Man maste hjalpa

dem att utveckla sina starka sidor och att job
ba med sina svaga sidor. Man maste inspire

ra dem att kampa vidare, sa att de kan na sin

fulla potential.

Jag har forvanats over hur manga likheter

det finns mellan en kristen och en idrotts
man, precis som aposteln Paulus framholl

i sitt forsta brev till korinthierna. En fram

gangsrik idrottare maste koncentrera sig pa

sin fysiska traning och inte bara dromma om

att vinna. Han maste satta upp realistiska mal

och ga systematiskt till vaga for att na dem.

Om han tappar fokus och inte fortsatter att

utvecklas far han inte se nagot resultat av allt

det harda arbete som han redan lagt ner. Pa

samma satt maste de sanna kristna fortsatta

att vara andligt fokuserade.

En framgangsrik idrottare ar ocksa mycket

noga med vad han ater. Pa motsvarande satt

undviker de sanna kristna nedbrytande laror

och tankar och ater inte fran demoners

bord, som Paulus uttryckte det. I stallet liv

nar de sig av den starkande andliga mat som

Gud ger dem genom sitt ord, Bibeln. (1 Ko
rinthierna 10:21) Nar det blir problem fort

satter en framgangsrik idrottare att tanka

positivt. Han erkanner sina misstag och gor

forandringar. Jag [loper] nu inte som med

ovisshet, skrev Paulus. I stallet ar jag hard

hant mot min kropp, fortsatte han. Pa sa satt
kunde han undvika att bli diskvalificerad.
(1 Korinthierna 9:2427)

 Heidi och jag tycker fortfarande om att

halla oss i form
p a
och tranar regelbundet

gym.
Men
vi
l
ater
det
inte
komma
i
v
agen
f
or

var tjanst for Jehova, han som har skapat oss

manniskor sa underbart. (Psalm 139:14) Till

sammans ar vi inriktade pa att na malet, det
verkliga
livet det som skall komma i Guds
nya varld. (1 Timoteus 4:8)
Sedan Paulus
hade
beskrivit ett stort moln

av vittnen fran forkristen tid sade han: Lat

oss da, ocksa vi, lagga av

varje
tyngande borda och den synd som latt snarjer in
oss, och
lat oss med uthallighet
l
opa
det
t
avlingslopp

som vi har framfor oss. (Hebreerna 12:1)

Det finns
inget

som kan
vara mer meningsfullt an att lopa det har loppet, eftersom
alla

som fullf
oljer
det
kommer
att
bel
onas
med

eviga valsignelser. (2 Timoteus 4:7, 8)

Heidi och jag i forkunnartjansten.

Jehovas vittnens sammankomst

i Helsingfors
2009. Yvonne och Jouko pa var vanstra sida
och Jarmo och Barbro pa var hogra.

med monster i ull som fargats i klara farger

och som forestaller bagghorn. Forr i tiden var

vackra filtar och mattor ett tecken pa en fa

miljs rikedom och stallning.

En viktig del av jurtan ar mittringen eller

hjulet, som taksparrarna ar fastade vid. Den

har kraftiga, tunga ringen ger stabilitet at kon

struktionen. Ett filtstycke som tacker ringen

kan foras undan for att ge ventilation och fo

ras tillbaka nar det ar daligt vader. Under kla

fora undan filtstycket

AD ar det som ar mjukt och runt och hal- ra natter kan familjen

ler dig varm pa vintern men sval pa som- och titta upp pa den stjarnbestrodda himlen

maren? For nomadfolk i delar av Central- genom oppningen i taket.

asien ar svaret: en jurta. Fran stapperna i

Idealiska for nomadliv

Mongoliet och Kazakstan till bergen och daPa landsbygden i vissa delar av Kazakstan,

larna i Kirgizistan var de har traditionella bo- Kirgizistan och Mongoliet finns det fortfaran

staderna en gang en vanlig syn.

de manniskor som lever som nomader. I sin

En jurta ar en rund, taltliknande konstruk- bok YurtsLiving in the Round berattar

Becky

tion som har dekorativa stramattor langs vag- Kemery om hur kameler fortfarande anvands

garna. De yttre lagren bestar av filtmattor till att flytta jurtor i Mongoliet: Stommen

som ar gjorda av farull. Jurtorna vager inte lastas pa en kamel sa att lasten fordelas
jamnt

mycket och ar latta att montera, men de ar pa bada sidor. Takhjulet lastas sist. Det passar

anda stabila och har behagligt inomhusklimat perfekt over

kamelens puckel. Filtarna lastas

under varma somrar och kalla vintrar. Kirgi- pa en annan kamel. Dar
man inte har kame

zerna kallar jurtan gratt hus, kazakerna kal- ler anvander man jakar eller hastar
som drar

lar den filthem och mongolerna ger, som jurtorna pa karror. De kan ocksa koras
till sin
betyder hem.
nya plats med ryska lastbilar.

Jurtor kan vara grabruna eller vita beroenMongoliska jurtor har raka taksparrar och

de pa fargen pa den ull som anvands. Jurtor i plattare tak an andra, nagot som bidrar till att

Kirgizistan och Kazakstan ar ofta dekorerade de kan sta emot kraftiga vindar och askned-

Jurtor

flyttbara bostader
i Centralasien

Jurtor som satts upp vid den beromda sjon Issyk Kul i Kirgizistan.

slag pa de oppna slatterna. Jurtorna i Kirgizi

stan och Kazakstan ar toppigare och rundare.

Vanligtvis ar ingangen till en jurta vand mot

solen, sa att solen kan skina in. Inne i jurtan

ar mattor och filtar i glada farger hopvikta

och travade pa trakistor mitt emot ingangen.

Vanligtvis far en betydelsefull gast eller famil

jens aldste manlige medlem sitta framfor de

har fargrika travarna.

Hogra sidan om ingangen ar avsedd for

kvinnorna. Har forvaras all utrustning for

matlagning, stadning, somnad och filttillverk

ning. Den andra sidan ar avsedd for mannen.

Har finns sadlar, ridspon och annan utrust

ning for jakt och djurskotsel.

Jurtan overlever politiska forandringar

Nomadernas livsstil forandrades drastiskt
efter bolsjevikrevolutionen 1917. Over hela
Centralasien byggde ryssarna skolor, sjukhus

och vagar och inforde ett mer bofast levnads

satt.

Med tiden overgav manga nomadfolk sin

livsstil for att bo i samhallen och stader. Men

jurtorna anvands ibland under sommarmana

derna av herdar som skoter far, kor och has

tar pa stora kooperativa jordbruk.

Maksat, en kirgizisk man som nu ar narma

re 40 ar, berattar: Som tonaring hjalpte jag

min far att skota den hjord som han ansvara

de for. I juli nar snon hade smalt och passen

var oppna forde vi vara djur till betesmarker

na hogt upp i bergen.

Dar satte vi upp var jurta vid en bergsback

dar vi hade gott om vatten till att laga mat och

tvatta oss. Vi stannade kvar dar tills det blev

kallt i borjan av oktober. Jurtan har alltsa

fortfarande en plats i moderna samhallen.

Den moderna jurtan

I bland annat Kirgizistan ar det vanligt att

man far se jurtor langs vagarna. De anvands

som affarer eller kafeer, dar besokare kan nju

ta av lokala specialiteter. Gaster kan ocksa fa

kanna pa det traditionella kirgiziska levnads

sattet genom att overnatta i en jurta i bergen

i Kirgizistan eller vid den ofordarvade sjon

Issyk Kul.

Jurtor har ocksa en viss betydelse i traditionella centralasiatiska begravningsseder.

Maksat forklarar: I Kirgizistan laggs den

dode inne i jurtan, dit slakt och vanner kan

komma for att sorja.

Pa senare tid har jurtan dykt upp i vast

varlden. Den har lanserats som praktisk och

skonsam mot miljon. Men de flesta moderna

jurtor ar helt annorlunda an de som byggdes

forr. Moderna material anvands, och de byggs

ofta sa att de blir mer permanenta konstruktioner.

Man kan inte med bestamdhet saga var jur

tan kommer ifran, men det rader inget tvivel

om att det ar en praktisk konstruktion. Jurtan

ar utformad for att passa nomadernas lev

nadssatt i Centralasien, och den ar ett besta

ende vittnesbord om uppfinningsrikedomen

hos ett taligt och anpassbart folk.

Vakna! september 2010

17

Ett litet ekollon

blir ett

maktigt

trad

Tr ad: 5 John Martin/Alamy; ekollon: 5 David Chapman/Alamy

Eken
kan bli mer an tusen
sig 40 meter

ar, vaxa

hog och fa en omkrets pa mer an 12 meter.

Ett litet ekollon lossnar fran sin gren och

faller till marken. Ekollonet, som paminner

om ett litet agg i en aggkopp, gravs ner av en

jaktad ekorre som sedan glommer bort sitt

gomstalle. Med tiden gror det och vaxer upp

till en majestatisk ek, det maktigaste av

Storbritanniens inhemska skogstrad.

Eken ar ett historiskt och mytomspunnet

trad som kan bli mer an tusen ar. En del blir

40 meter hoga! Gamla ekar kanns igen pa

sina kraftiga stammar och vidstrackta kronor.

Storbritannien har bara tva naturligt forekom

mande ekarter, men over hela varlden finns

det omkring 450 olika arter. Nagot de alla har

gemensamt ar frukten, det lilla ekollonet.

Eken fungerar som vard at fler djurarter an

nagot annat trad i Storbritannien. Manga olika

insekter trivs dar, och larver kalasar mer an

18

Vakna! september 2010

garna pa de spada sommarloven. Men tradet

forsvarar sig. Med tiden utvecklar bladen det

oaptitliga amnet garvsyra.

Ekens invanare utnyttjar varje litet skrymsle.

Det rika insektslivet lockar till sig mangder av

faglar och spindlar. Skalbaggar borrar sig fram

under den tjocka, farade barken. Ugglor och

fladdermuskolonier slar sig garna ner i ihaliga

stammar. Och smadjur som moss, sorkar,

kaniner, gravlingar och ravar bosatter sig nere

bland rotterna.

Eken har ocksa sin egen stadpatrull. Varje

ar faller en kvarts miljon lov fran ett fullvuxet

trad. Svampar och bakterier bryter ner avfallet

sa att naringsamnena aterfors till jorden. Vis

sa ar kan det vaxa 50 000 ekollon pa ett trad.

De flesta ats upp av faglar och andra djur.

Kvalster och skalbaggar mumsar i sig dott tra,

och svampar ater upp barken.

Ektimmer ar oerhort starkt och hallbart.

Det har lange varit ett populart material till

hus och kvalitetsmobler. Det ar perfekt att

gora ol- och vintunnor av. Och stadiga segelfartyg av ek bidrog till att den brittiska flottan

under manga ar hade herravaldet over havet.

Ektimret ar fortfarande mycket uppskattat.

Och som en karakteristisk del av det brittiska

landskapet beundras eken for sin styrka och

hallbarhet. Ur ett litet ekollon vaxer ett mak

tigt trad annu ett av skapelsens under!

Nagot sa enkelt som en sang

Juliana var en rar aldre kristen kvinna i Filip

pinerna som hade fatt Alzheimers sjukdom.

Hon kande inte ens igen sina barn langre. Jag

brukade anda ga och halsa pa henne nar jag

hade vagarna forbi.

Juliana var sangbunden och lag bara och

stirrade ut genom fonstret. Jag tyckte det var

svart att vara dar eftersom hon inte kande

igen mig langre. Hon tittade storogt pa mig,

men det fanns inget liv i blicken, inget som

visade att hon forstod vem jag var. Tanker du

fortfarande pa Jehova? fragade jag. Jag berat

tade om nagot som hade hant i forkunnar

tjansten och stallde nagra fler fragor, men det

var inget som tydde pa att hon uppfattade vad

jag sade. Da borjade jag sjunga en sang i stal

let, och det som hande sedan var verkligen

rorande!

Juliana vande pa huvudet, tittade pa mig och

borjade ocksa sjunga! Jag var snart tvungen att

sluta, for vi sjong pa tagalog, och jag kunde

inte hela texten utantill. Men Juliana fortsatte

sjunga. Hon kom ihag alla tre verserna. Jag

bad en vaninna som hade foljt med mig att ga

och lana en sangbok av ett vittne som bodde i

narheten, och hon var snart tillbaka. Jag visste

inte vilket nummer sangen hade men lyckades

anda fa upp ratt sida. Den har gangen sjong vi

hela sangen tillsammans. Nar jag fragade hen

ne om hon kom ihag nagra andra sanger bor

jade hon sjunga en gammal filippinsk karleksvisa.

Nej, Juliana, sade jag, inte fran radion

utan fran Rikets sal.1 Jag borjade sjunga en

annan s ang i sangboken, och hon stamde in

direkt. Ogonen stralade. Den tomma blicken

var som bortblast, och hela ansiktet var ett

enda stort leende.

Vid det har laget hade grannarna kommit

ut for att ta reda pa vilka det var som sjong. De

stallde sig vid fonstret och lyssnade pa oss. Det

var underbart att se hur mycket Juliana kande

for musiken. Den hade hjalpt henne att kom

ma ihag orden i sangerna.

Den har handelsen larde mig att det aldrig

gar att veta vad som kan tranga igenom mork

ret och na fram till sadana som for det mesta

har svart att forsta eller att kommunicera. Det

kan vara nagot sa enkelt som en sang.

Inte langt senare sa dog Juliana. Jag blev pa

mind om den har erfarenheten nar jag lyssna

de pa de nya musikinspelningar som Jehovas

vittnen gav ut 2009. Fraga garna ett vittne hur

du kan fa tag i den har vackra musiken.

1 Rikets sal ar namnet pa Jehovas vittnens moteslokal.

Vakna! september 2010

19

UNGDOMAR

FR AGAR

Hur kan
jag sluta
vara sa ledsen?

Nar alla andra bryter ihop

finns jag dar for att hjalpa dem

och fa dem att ma battre. Men

att jag sedan gar hem och

grater pa mitt rum ar det inte

manga som vet.

Kellie.1

Nar jag kanner mig nere

brukar jag isolera mig. Om jag

blir bortbjuden hittar jag pa en

ursakt for att slippa ga dit. Jag

ar bra pa att dolja for min familj

hur jag egentligen kanner det.

De tror att allt ar bra.

Rick.

1 En del namn har andrats.

AR du nagon gang kant pa samma satt

som Kellie och Rick? I sa fall
ska
du inte
snabbt dra slutsatsen att det ar nagot fel pa
dig.
ibland. Sa var det ock Vi blir alla ledsna

sa for trogna man och kvinnor pa Bibelns tid.

Ibland kanske
du vet varfor du ar

ledsen,

men andra ganger

ar det inte lika

latt att satta fingret pa det. Livet behover

inte vara

fruktansv
art
f
or
att
man
ska
k
anna
sig

nere,
sager
Anna,
19
ar.
Det
kan
komma
over
en

nar som helst, aven

n
ar
allt
flyter
p
a.
Det
ar

konstigt, men sa ar det!

beror
pa be Oavsett vad nedstamdheten

hover du veta vad du kan gora nar de morka

tankarna tar over.

20

Vakna! september 2010

sann v an visar
alltid karlek
och ar en

broder
som fods for tider av nod. (Ordspraksboken
17:17)

Kellie:
ar underbart
Det
att fa prata ut
med
vet nagon annan vad jag
nagon. Antligen

gar igenom. Det ar som om han eller hon har

kastat ner ett rep och
dragit upp mig ur en

djup grop. Vilken lattnad!

Forslag: Skriv ner namnet

pa en sann

van
som
anfortro dig at nar du
du skulle kunna

kanner dig nedstamd.

Tips 1: Prata om det. Bibeln sager: En

kan det vara bra att fa ner sina tankar pa

Tips 2: Skriv om det. Nar allt kanns morkt


papper. David uttryckte sin djupa nedstamd
het i nagra av psalmerna han skrev. (Psalm

6:6) Om du skriver ner hur du kanner det,

kan det hjalpa dig att varna om praktisk

vishet och tankeformaga. (Ordspraksboken

3:21)

Hanna: Genom att skriva kan jag fa ord

ning pa alla tankar som far runt i huvudet nar

jag ar ledsen. Nar man kan uttrycka och reda

ut sina kanslor kanns det inte lika jobbigt

langre.

Forslag: En del skriver dagbok. Hur kan

det vara till hjalp? Dar kan du beskriva hur du

kanner dig nar du ar ledsen och vad du tror

att det kan bero pa. Las vad du skrivit en ma

nad senare. Kanns det annorlunda nu? Skriv

i sa fall ner vad det var som hjalpte dig.

Tips 3: Be om det. I Bibeln star det att

om du tar upp dina bekymmer i bon kom

mer Guds frid, som overgar allt forstand,

att skydda ditt hjarta och sinne. (Filipperna

4:7)

Esther: Jag forsokte forsta varfor jag var sa

deppig men kunde inte det. Jag bad att Jeho
va skulle hjalpa mig att bli glad igen. Jag var

sa trott pa att vara ledsen utan anledning. Till

slut lyckades jag ta mig ur den onda spiralen.

Sa underskatta aldrig bonens kraft!

Forslag: Anvand Psalm 139:23, 24 som ett

monster for dina egna boner till Jehova. Be

ratta hur du verkligen kanner det och be ho

nom hjalpa dig att se vad din nedstamdhet

beror pa.

Forutom de har forslagen kommer du att

ha stor hjalp av Guds ord. (Psalm 119:105)

Nar du fyller ditt sinne med uppbyggande

VAD ANDRA UNGDOMAR SAGER

Nar jag borjar kanna

mig deppig beror det ofta

pa att jag varit for sjalv

inriktad. Sa nar jag hjalper andra och inriktar mig

pa dem, far jag tillbaka

gladjen igen.

Drenelle

Nar jag tranar

regelbundet blir jag
inte ledsen lika ofta,

eftersom jag kanner

mig mer nojd med mig

sjalv. Och efter ett

traningspass finns det

helt enkelt ingen ener
gi over till att vara ledsen!

Rebekah

tankar fran Bibeln kan det paverka dina

egna tankar, kanslor och handlingar positivt.

(Psalm 1:13) Bibelboken Apostlagarningar

na ar uppmuntrande och spannande lasning.

Ett annat tips ar att studera de nio sidorna

med bibliska forebilder i boken Ungdomar

fragar svar som fungerar, band 2, utgiven av

Jehovas vittnen. De tar upp vad vi kan lara

oss av sadana personer som Josef, Hiskia,

Lydia och David. Pa sidan 227 kan du lasa

om hur Paulus hanterade sina negativa tan

kar nar hans ofullkomligheter gjorde sig paminda.

Vakna! september 2010

21

1. I templet. 2. Ankan gav Gud allt hon kunde. 3. Gud

lovar att ta hand om dem som satter hans intressen

framst. 4. Nej. De betraktade honom som en olard och

helt vanlig manniska. 5. Han fick skriva ner delar av

Bibeln, bland annat Uppenbarelseboken.

SVAREN TILL FRAGORNA PA SIDAN 31

Men
vad kan du gora om nedstamdheten
anda haller i sig?

Nar det inte gar over

Vissa morgnar
skulle jag bara vilja dra na
got gammalt
over mig s a att jag slapp
ta itu

med annu en meningslos dag, sager Robert

som lider av klinisk depression. Det ar han

inte ensam om.
Enligt vissa unders okningar
drabbas var fjarde
av nagon form
ung person

av depression fore vuxen alder.

Hur vet man om man drabbats
av en

depression? Typiska
symtom
ar
tydliga
f
or
and
ringar i humor och beteende,
social
isolering,

minskat
intresse

for nastan allt, en markbar
forandring
i somn- och matvanor och inten
siva kanslor
av vardeloshet eller obefogade

skuldkanslor.

De flesta
kan naturligtvis drabbas av nagot

eller nagra av dessa

symtom under
perioder.

Men om de haller i sig i mer an tv a veckor

kanske
du borde
prata med dina foraldrar om
att tr affa en lakare. Han eller hon kanske kan
avgora om det finns en medicinsk orsak till
din nedstamdhet.1
Om det visar sig att du har en klinisk

depression
ar
det
inget
att
sk
ammas
f
or.
M
anga

som
borjar
ma battre, kanske
far behandling

battre an pa mycket lange! Oavsett om din

1 Nar nedstamdheten blir langvarig kan vissa ungdomar fa

sjalvmordstankar.
Prata
omg
aende
med
en
vuxen
som
du
litar

pa om du sjalv tanker i sadana banor. (Se Vakna! for maj 2008,

sidorna 2628.)

Genom att
anstranga sig
och ta hjalp fran
andra kan man
ta sig upp ur
morkret.

nedstamdhet
beror
pa depression eller inte,

kom ihag de trostande orden i Psalm

34:18:
Jehova
ar
n
ara
dem
som
har
ett
f
orkrossat

hj arta, och dem som har en bedrovad ande

raddar han.

Fler artiklar i serien Ungdomar fragar finns pa

www.watchtower.org/ypz

ATT FUNDERA PA

Finns det fordelar med att

grata?

Jag har inte latt for att borja grata, men

nar jag ar nedstamd ar det ett maste.

Att fa grata ut ar som att trycka pa en

reset-knapp. Efterat kan jag tanka klart

och se ljust pa framtiden.

Linnea.

22

Vakna! september 2010

Hur kan andra vara till hjalp vid

nedstamdhet?

Nar jag ar ledsen maste jag undvika att

isolera mig. Jag kan visserligen behova

vara for mig sjalv en stund for att bearbeta

mina tankar och kanske grata lite. Men

sedan vet jag att jag behover umgas med

manniskor sa att jag far tanka pa annat.

Christine.

SLUMP ELLER
FORMGIVNING?

Knivmusslans

gravformaga
Prototyp av ett
smart
ankare
som harmar
knivmusslans

gravteknik.

Trots att knivmusslan inte ser ut att

vara sa stark, kan den grava sig ner i

hart packad sandbotten sa fort att den

kallats Ferrarin bland marina gravare.

Det har har gjort forskare nyfikna.

Vi forstod att den hade nagot finurligt

knep, sager Anette Hosoi, docent vid

Massachusetts Institute of Technology.

Vad ar da knivmusslans hemlighet?

Intressanta fakta: Knivmusslan

vickar sin fot ner i sanden sa att det

bildas en liten ficka, som snabbt fylls

av vatten och sand. Musslan for se

dan sin kropp vaxelvis upp och ner

medan den oppnar och stanger sitt

skal. Sanden blir da en vattnig sorja

som musslan latt kan grava sig ner i.

Den kan ta sig ner 70 cm i en hastig
het av 1 centimeter i sekunden. Nar

den val kommit ner ar den svar att fa

loss. Nar det galler hallkraften och den

energimangd som kravs for att fasta

sig i botten, ar musslan faktiskt tio

ganger effektivare an nagot manniskogjort ankare.

Ingenjorer har hamtat inspiration

fran knivmusslan nar de utvecklat det

forsta sa kallade smarta ankaret.

Det oppnar och stanger sig och ror sig

upp och ner, precis som en mussla,

sager Hosoi. Ett sadant starkt och

energisnalt ankare skulle kunna an

vandas till forskningsubatar, flytande

oljeplattformar och gravande robotar

for rojning av sjominor.

Vad tror du? Ar knivmusslans grav

formaga en tillfallighet? Eller finns det

en konstruktor bakom?
Knivmusslor: 5 Philippe Clement/naturepl.com;

smart ankare: Genom tillmotesg aende fr an Donna Coveney,

Massachusetts Institute of Technology

NORDAMERIKA

Djurens
konung
I AMERIKA

CENTRALAMERIKA
Jaguarens

utbredningsomrade

Ursprungligt omrade
SYD
AMERIKA
Nuvarande omrade

EM ar det? Jaguaren, det storsta kattdjuret i Amerika. Var traffar man

pa den?

I djungler, sumpmarker, skogar, oknar och pa

savanner
i Central- och Sydamerika. Till skillnad fran de flesta andra kattdjur trivs
jagu
aren inte bara pa marken och i traden utan
ocksa i vattnet.

Forsok forestalla dig att du star bredvid

en
fullvuxen jaguar. Den kan bli upp till tva me

ter lang, bortsett fran svansen, och kan vaga

120 kilo eller mer. Jaguaren foredrar att leva
ensam och ar tillsammans med andra av sin
art bara nar den ska para sig. En hane ar kons

mogen nar han

ar tre

eller fyra ar,

medan
en
hona
kan
f
a
sina
f
orsta
ungar
n
ar
hon
ar
tva

ar. Hon far vanligtvis tva ungar som fods efter

tre till fyra manaders draktighet.

Man
vet

att
en del jaguarer har levt over 20 ar i fangenskap.

De har stora, skygga kattdjuren omges av

mystik. En biolog skrev: Jaguarer ar mycket

svara att fa syn pa. Jag kan sta precis bred

vid
en och anda inte se den. Jaguarens pals
ar gulbrun med svarta rosetter som omger

mindre flackar. Det gor att den kan forsvinna

bland skuggorna utan att man ser den.

aren trivs
i vatten fangar
den
ocksa latt fisk
och
sk
oldpaddor.

Iakttagare
sag en gang

en jaguar
doda en fullvuxen hast, slapa den

ungefar 100 meter p a torra land

och sedan dra den over en flod.

kattdjuret
Det har skickliga

vantar tyst pa sitt byte uppe i

ett trad. Nar en intet ont anande hjord av navelsvin snabba, svinliknande
djur passe
rar under
tr
adet
tar jaguaren

ett sprang och kastar sig over

ett av djuren. Med ett enda
kraftigt bett dodar den sitt byte

och hoppar snabbt tillbaka upp i tradet. Dar

vantar den tills hjorden passerat och hamtar

sedan bytet.

Men av de stora kattdjuren ar jaguaren det

som minst sannolikt skulle angripa en manniska,

och den har aldrig klassats som
ett

manniskoatande djur. I sjalva verket ar man

niskan ett mycket st orre hot mot jaguaren an
jaguaren ar mot manniskan.

Varfor sa fa?

En gang i tiden
fanns
det jaguarer fran

En ensam, tyst jagare

sodra USA nastan anda ner till Sydameri

Jaguaren ar en skicklig jagare. Bland bytes- kas spets. I dag har de forsvunnit fran nar

djuren, som bestar av omkring 85 arter, finns mare halften av det utbredningsomrade de

tapirer, hjortdjur och apor. Eftersom jagu- hade for hundra ar sedan. Fram till mitten
24

Vakna! september 2010

som forbjuder jakt pa jaguarer i kommersiellt

syfte. Nationalparker har grundats for att

skydda jaguarens naturliga hemvist. Ar 1986
blev Cockscomb Basin Wildlife Sanctuary i

Belize varldens forsta

jaguarreservat. Och
Mexiko har avsatt over 150 000 hektar tropisk regnskog

i Calakmul

Biosphere Reserve pa Yucatanhalvon for att skydda jaguaren.

Hur framgangsrika s adana anstrangningar kommer att vara

for att skydda denne
djurens
konung
aterst
ar att se. Men vi

kan

kanna oss trostade av tanken pa att var karleksfulle

Skapare snart
ska storta dem i

Raddningsforsok
f
ord
arvet
som
f
ord
arvar
jorden. D a kom

Omkring 200 lander understoder mer det till sist att rada
frid mellan
m anniskor

Konventionen om internationell han- och djur precis som Gud avsag fran borjan.
del med utrotningshotade arter (CITES) (Uppenbarelseboken 11:18; Jesaja 11:69)

av 1970-talet dodade jagare tusentals jagu

arer varje ar for palsens skull. Enbart 1968

exporterades
over 13500 skinn fran Amerika.

Ar 2002 beraknade man att farre an 50 000

jaguarer fanns kvar. Nu finns det kanske bara

15000 kvar utanfor djurparkerna.

En naturskyddsforening rapporterar att

narmare 40 procent av jaguarens traditionel

la hemvist har forstorts genom skogsskovling.

Enbart i Mexiko forsvinner ett omrade sa

stort som en fotbollsplan varje minut.

Det gor att jaguaren tvingas jaga

boskap for att kunna overleva.

Den imponerande

hemoglobinmolekylen
Ett underverk i miniatyr

Att andas verkar sa enkelt, men av allt

att doma ar den har elementara livsyttringen helt beroende av samspelet

mellan mangder av olika slags atomer

i en gigantisk och oerhort komplicerad molekyl.

Proteinstruktur

Max F. Perutz, som delade nobelpriset

i kemi 1962 for sina studier av hemoglobinmolekylen.

TT ANDAS vad skulle

Hem
kunna vara mer naturligt?

Det ar en funktion som de fles

ta av oss nastan aldrig tanker pa.

Men faktum ar att andningen

inte skulle fungera om det inte

vore for hemoglobinmolekylerna,

komplexa sma masterverk utforma

de av var Skapare. Hemoglobinet som

finns i vara 30 000 miljarder roda blod

kroppar transporterar syre fran lungorna

I den syrerika miljon

i lungorna binder sig en
syremolekyl till hemoglobinet.

26

Vakna! september 2010

Nar den forsta syremolekylen

binder
sig till hemoglobinet
for

andras det en aning sa att tre

andra
syremolekyler snabbt kan

gora detsamma.

Syre

Jarnatom

Hemoglobinet transpor-
terar syremolekylerna
fran

lungorna och
sl
apper
ifr
an

sig dem dar de behovs

i kroppen.

syre. Men nu uppstar fragan: Vad hindrar

syreatomerna fran att lamna taxin for tidigt?

Svaret ar att syremolekylerna i varje hemo

globinmolekyl faster sig vid vantande jarn

atomer. Men har du sett vad som brukar han
da nar jarn reagerar med syre och vatten? Det

bildas jarnoxid, dvs. rost. Nar jarn rostar la

ses syret fast i en kristall. Sa hur kan hemo
Taxiverksamhet i liten skala
globinmolekylen binda och frigora syre i den

Man skulle kunna saga att varje hemo- har vattenhaltiga miljon utan att det bildas

globinmolekyl i en blodkropp ar som en rost?

liten fyradorrarstaxi med plats for exakt fyra

En narmare titt
passagerare. Den har molekylartaxin be

For att svara pa den fragan ska vi se narmahover ingen chauffor eftersom den fardas

Den bestar av
inuti en rod blodkropp, som kan beskrivas re pa hemoglobinmolekylen.

kol-, kvave-, svavel- och

som en container fullastad med hemoglobin- omkring 10 000 vate-,

syreatomer som ar omsorgsfullt utplacerade

molekyler.

runt bara fyra jarnatomer. Varfor behover de

Hemoglobinmolekylens resa borjar nar de fyra jarnatomerna sa mycket uppbackning?

roda blodkropparna anlander till alveolerna

Jarnatomerna ar elektriskt laddade och

(sma luftblasor) i lungorna, sjalva flygplat- maste
darfor kontrolleras mycket noga. Lad

sen. Nar vi andas in borjar enorma klungor dade atomer, joner, kan gora
stor skada i blod

av nyanlanda syremolekyler se sig om efter kropparna om de slapps

losa. Sa var och en

skjuts vidare in i kroppen. De sprider snabbt av de fyra jarnjonerna

sitter fast i mitten av en

ut sig och tar sig in i de roda blodkropparna, skyddande stadig skiva.1 Och intressant nog

containrarna. I det har laget ar alla dorrar ar

de fyra skivorna utplacerade pa ett sadant

till taxibilarna stangda. Men en malmed- satt att syremolekylerna kan ta sig till jarn
veten syremolekyl i den myllrande skaran lyc- jonerna, men det kan daremot inte vatten
kas snart klamma in sig och ta plats i en av molekylerna. Och utan vatten kan det inte

taxibilarna.
bildas nagra rostkristaller.

Nu hander nagot valdigt intressant. Inuti

Jarnet i hemoglobinmolekylen kan inte

den roda blodkroppen borjar hemoglobin- sjalvt binda och frisatta

syre. Men utan de

molekylen andra form. Taxins fyra dorrar fyra laddade jarnatomerna skulle resten av

oppnas automatiskt nar den forsta passagera- hemoglobinmolekylen vara helt oanvandbar.

ren tranger sig in, och det gor att ovriga passa- Det ar bara nar jarnjonerna finns pa plats och

gerare lattare kan kliva ombord. Den har pro- sitter exakt som de ska i hemoglobinmole
cessen kallas kooperativitet och ar sa effektiv kylen som syret kan transporteras ut i kropatt alla taxibilar i en blodkropp fylls till pen.

95 procent pa en enda inandning. Det finns

Dags for avstigning

over 250 miljoner hemoglobinmolekyler i en

Nar en rod blodkropp lamnar artarerna

rod blodkropp, och tillsammans kan de trans- och fortsatter

in i de sma kapillarerna djupt

portera ungefar en miljard syremolekyler! De inne i vavnaderna,

forandras miljon runt

roda blodkropparna med alla sina taxibilar

har skivan ar en separat

molekyl. Den kallas hem och
ger sig snabbt i vag for att leverera sin varde- best1 arDen

inte av protein men ar bunden till hemoglobinets pro

fulla last till de kroppsvavnader som behover teinstruktur.

till kroppens alla vavnader. Utan hemoglobi

net skulle vi do nastan omedelbart.
Hur kan hemoglobinmolekylerna lyckas

fanga upp, halla kvar och sedan slappa ifran

sig syremolekylerna i precis ratt ogonblick?

Flera sinnrika mekanismer pa molekylarniva

maste till.

Vakna! september 2010

27

blodkroppen. Det ar nu varmare an det var

i lungorna. Syrenivan ar lagre, och surhets

graden ar hogre pa grund av all koldioxid. De

har signalerna gor att hemoglobinmolekylen

forstar att det ar dags att slappa ifran sig de

vardefulla syremolekylerna.

Nar hemoglobinet har lamnat av syret and

rar det aterigen form. Den har lilla forand

ringen gor att dorrarna stangs sa att syret

blir kvar utanfor, dar det behovs som mest.

Detta gor ocksa att inga vilsekomna syre

atomer av misstag foljer med till lungorna

igen. I stallet plockar hemoglobinet snabbt

upp koldioxid som far folja med pa tillbakaresan.

De syretomda roda blodkropparna ar snart

tillbaka i lungorna, dar hemoglobinet lamnar

av koldioxid och laddas om med nytt livs

uppehallande syre. Den har processen upp

repas tusentals ganger under den roda blodkroppens livscykel, som varar i omkring 120
dagar.

Hemoglobinmolekylen ar verkligen nagot

utover det vanliga. Som det sades i inled

ningen ar den en gigantisk och oerhort kom

plicerad molekyl. Vi kanner verkligen for

undran och tacksamhet nar vi tanker pa hur

var Skapare har utformat allt sa fantastiskt in

i minsta detalj och pa sa satt gjort livet mojligt!

TA HAND OM DITT HEMOGLOBIN!

Man talar ofta om jarnbrist. Det man da

egentligen menar ar att blodet har ett lagt

hemoglobinvarde. Utan de fyra nodvandiga

jarnatomerna i en hemoglobinmolekyl

fungerar inte de ovriga 10 000 atomerna i

molekylen som de ska. Det ar darfor viktigt

att man far i sig tillrackligt med jarn genom

att ata halsosamt. Har bredvid finns nagra

exempel pa jarnrika livsmedel.

Forutom att ata sadant som innehaller

mycket jarn bor man folja dessa rad: 1. Motio

nera regelbundet. 2. Rok inte. 3. Undvik

passiv rokning. Varfor ar tobaksroken sa

farlig?

Det beror pa att den innehaller stora mangder kolmonoxid (koloxid), samma giftiga gas
som finns i bilavgaser. Kolmonoxid orsakar

manga dodsolyckor, och en del har tagit livet

av sig genom att andas in den har gasen. Det

ar mer an 200 ganger lattare for hemoglobi

nets jarnatomer att ta upp kolmonoxid an

syre. Att andas in cigarettrok ger snabbt

negativa effekter eftersom syret trangs undan av kolmonoxiden.

28

Vakna! september 2010

LIVSMEDEL
(100 g)
Vetegroddar

Kidneybonor, torkade

Kikarter, torkade
Linser, torkade

Cashewnotter

JARN
(mg)
8,0
7,0
6,9
6,8
6,0

Persikor, torkade

Notfars

2,4

Spenat

2,0

Tofu (sojabonsost)

Kycklinglar
Broccoli

4,1

1,9
1,0
0,7

BLICK PA VARLDEN

Individualistiska men deprimerade

I Storbritannien, som enligt forskare

ar

det
mest
individualistiska
samh
allet
i
v
arlden,

satts individen framfor gruppen, rapporterar

Londontidningen The Daily Telegraph. En

annan unders
okning visar att britterna har
bland
de h ogsta nivaerna av depression och

angest i varlden. En del experter menar att

det finns
har
ett
samband.

I ett antal studier

man jamfort vasterlandska samhallen med

samh allen i Kina

I de sistnamn och Taiwan.

da
landerna, dar samhorighet
varderas hogre

an individualism, verkar manniskor

vara
battre skyddade
mot mental ohalsa. Vastvarldens

sj alviska samhalle ... gor oss deprimerade,

sags det i The Daily Telegraph.

Konsneutrala vigslar i
Svenska kyrkan

I oktober 2009
besl
ot Svenska kyrkan att par
av samma kon far vigas i kyrkan. Beslutet

foregicks av att Sveriges riksdag

nagra m

anader tidigare rostat ja till konsneutrala

akten
skap.
Svenska
kyrkan
blir
d
armed
en
av de

forsta kyrkorna i varlden
att
fr
ang
a
den

traditionella synen pa aktenskap som en forening

mellan man och kvinna, uppger Dagens Nyheter.

Enligt en undersokning hade

10,3
aktiva
procent av de sexuellt

mannen i Brasilien i aldrarna

1564 ar

under de senaste 12 manaderna haft sex

med atminstone en person

som de traffat

pa natet. (BRASILIANSKA HALSOMINISTERIET)

Norra ishavet har lange varit tackt

av upp till 80 meter tjock is. Nu
har

sadan flerarig is ... praktiskt taget for

svunnit, en hapnadsvackande utveckling

som kommer att mojliggora sjofartsrutter

i polaromradet. (REUTERS NEWS SERVICE,

KANADA)

Ryssland och Vatikanen har med

delat att fullst andiga diplomatiska for-

bindelser upprattats staterna emellan.

(RIA NOVOSTI, RYSSLAND)

Kilimanjaro,
Afrikas hogsta berg,

forlorade
26 procent av sitt istacke

mellan ar 2000 och 2007. (DAILY NATION,

KENYA)

Vilket sprak grater bebisar pa?

Redan tva dagar efter fodseln foljer bebisar modersmalets

sprakmelodi nar de grater, enligt forskare vid Universitat

Wurzburg i Tyskland. Forskarna spelade in skrik fran 30 ny

fodda franska barn och 30 nyfodda tyska barn och analy

serade frekvens, melodi och tonhojd. De franska

barnen skrek med en stigande tonhojd medan

de tyska anvande en fallande tonskala, och

bada grupperna harmade sina foraldrars

sprakmelodi. Man tror darfor att sprak

utvecklingen borjar i livmodern och att

bebisar borjar sin spraktraning redan

vid de forsta skriken.

FR AN VARA L ASARE

Nagot som ar vart mer an pengar (Mars 2009) I artikeln sager

Kostas att Gud inte vill att vi ska leva ett liv i lyx. Jag trodde inte att

Jehova satte nagon grans for hur mycket eller

hur lite hans tillbedjare

far aga, sa lange de satter honom framst. Ar det nagot fel med att vara

rik, sa lange man ar trogen mot Jehova?

J. D., USA

Vakna! svarar: Bibeln fordomer inte att man har det bra stallt. Manga

av Guds forntida tjanare var faktiskt rika. (1 Moseboken 25:5; 26:1216;

Job 1:13) Men de som ar rika bor tanka pa att det hogfardiga skrytet

med ens resurser i livet, det kommer inte fran Fadern utan fran varlden.

(1 Johannes 2:16) Och Paulus sade: Karleken till pengar ar ... en rot till

allt slags ont. Han konstaterade att nagra villats bort fran tron och genomborrat sig sjal

va overallt med manga kval nar de forsummat sin andlighet i jakten pa rikedom. (1 Timo

teus 6:10) Bibeln sager inte att de som ar rika ska ha daligt samvete for att de har mer an
andra. De kristna uppmanas att vara frikostiga, redo att dela med sig, och det oberoende av deras ekonomiska situation. (1 Timoteus 6:18)

En tyst rost som kan horas

(Oktober 2008) Jag blev verkligen uppmuntrad av artikeln om Hillary,

som har
Retts syndrom. Jag har en femarig sonson,

och han kan varken se, hora, tala, ga eller

sitta. Jag hoppas och tror att det gor honom

gott nar jag sjunger, laser, pratar och ror

vid honom. Jag gr at nar jag laste vad Hillarys

mamma skrev:
Aven
om inte jag kan hora

vad hon sager, sa kan Jehova det. Det fick

mig att inse att aven om mitt barnbarn inte

kan uttala ord, sa kan Jehova lyssna till hans

hjartas rost.
M. A., Japan

Min dotter ar 43 ar, och and

a ar den har
artikeln det forsta jag har last som verkligen

har hjalpt mig att forsta hennes funktions

hinder och
vad det beror pa. Jag kanner

starkt for Hillary och hennes mamma och

syster. Trots att hundratals mil skiljer oss at

kan jag kanna igen mig i deras situation,

och jag uppmuntras av deras tro, karlek och

uthallighet.
T. Y., Ghana
30

Vakna! september 2010

Abort ingen problemfri losning

(Juni 2009) Tack for er artikelserie om

abort. Nar jag var i 25-arsaldern valde jag

att gora abort, och det ar nagot som jag angrar djupt. Om jag inte hade haft sanningen

nu skulle jag ha varit helt forkrossad. Jag ar

sa tacksam for att jag har ett hopp och for att

jag vet att Jehova ar forlatande.

Namnet utelamnat, USA

Ungdomar fragar: Hur ska jag kunna

hantera sorgen efter min foralders dod?

(Augusti 2009) Jag ar bara 22, och min pap

pas dod for tre ar sedan kom sa plotsligt och

ovantat att jag blev alldeles forkrossad. Precis som det stod i artikeln kommer jag att

sakna att inte kunna dela de viktigaste handelserna i mitt liv med honom. Jag har fort

farande svart att fa mitt liv att fungera. Hur

som helst har den har artikeln trostat mig

mycket. Det har inte varit latt att folja raden i

den, men de har verkligen fungerat. Tack for

ert fina arbete!
N. P., Frankrike


F OR HELA FAMILJEN

VAD VET DU OM
APOSTELN

JOHANNES?

4. Betraktade de religiosa
ledarna Johannes som en

bildad och valtalig man?

LEDTRAD: Las Apostlagarningarna

4:13.

Var
det ett bra beslut?

Las Markus 12:4144. Titta sedan pa bilden och skriv dina svar har

nedanfor.

1. Var fanns bidragsbossorna?

LEDTRAD: Las Markus 12:35; 13:1.

5. Vilken stor och viktig uppgift

fick Johannes?

LEDTRAD: Las Uppenbarelseboken

1:13.

LEDTRAD: Las Markus 12:2830.

2. Varf or blev Jesus imponerad trots att ankan gav sa lite?

3. Varfor kan vi vara sakra pa att ankan fick det hon behovde,

trots att
hon gav allt hon hade att leva pa?

LEDTRAD: Las Matteus 6:25, 3133.

ATT SAMTALA
OM:

Hur manga bibelbocker skrev

Johannes? Hur kan vi
efterlikna honom?

ATT SAMTALA
OM:

Tycker
du att ankan
fattade ett bra beslut?
Varfor svarar
du
s
a?
Hur kommer
det att ga for dig

om du lar dig att vara generos?

Svaren finns pa sidan 21.

LEDTRAD: Las Lukas 6:38; Apostlagarningarna 20:35.

UR DETTA NUMMER

Besvara fragorna och fyll i de bibelverser som saknas.

SIDAN 9 Vad blir man lyckligare av att gora?

Apostlagarningarna 20:

SIDAN 9 Vad kannetecknar Jesu larjungar?

HITTA
BILDEN

Kan ni barn hitta de

har bilderna i tidskriften?

Beratta med egna ord

vad de forestaller.

Johannes 13:

SIDAN 21 Vad kan Guds frid gora?

Filipperna 4:

SIDAN 22 Vilka ar Jehova nara? Psalm 34:

Vakna! september 2010

31

Larare lagger marke till en positiv skillnad

Irena bor i Kurtovo Konare, en by i Bulga

rien, och gar i attan. Hennes mamma gav

boken Ungdomar fragar svar som fungerar

till hennes larare vid ett utvecklingssamtal.

Under en lektion kort darefter tog lararen

fram boken och bad Irena komma fram och

stalla sig infor klassen. I dag far du halla i

lektionen, sade hon till Irena. Jag har valt

ut ett kapitel som jag vill att du ska lasa, och

sedan kan du beskriva hur ni tillampar

forslagen i er familj. Kapitlet hon valt hette:

Varfor skall jag hedra min far och min

mor?

Nar Irena var pa vag fram var det nagra

i klassen som sade att hennes foraldrar var

annorlunda. Lararen avbrot dem och sade:

Vet ni varfor deras familj ar annorlunda? Det

ar for att de studerar Bibeln. Jag har under-

Q Jag best aller boken

utan
att
f
orbinda
mig till

nagot.

Sprak:

Ungdomar fragar

visat hennes broder, och under alla mina ar

som larare har jag aldrig haft sa respektfulla

och valuppfostrade elever.

Sedan bad lararen Irena att lasa. Efter en

paragraf som forklarade att Gud har gett for

aldrar ratten att satta upp regler fragade

lararen: Irena, hur fungerar det har i din

familj? Maste du gora precis som dina for

aldrar sager?

Alla i familjen kan ju ha en egen asikt,

forklarade Irena, men Bibeln sager att barn

ska respektera sina foraldrar och lyda dem,

och det gor vi. Men vi kan anda diskutera

saker tillsammans, och alla har mojlighet att

saga vad de tycker. Nar lektionen var slut var

alla nojda med Irenas forklaringar.

Du kan bestalla den har boken genom att

skicka in kupongen har nedan.

Namn

Svar som fungerar

Adress

Postnummer

Q Kontakta
mig garna

angaende en kostnadsfri
bibelkurs.

Postort

Jehovas vittnen, Box 5, 732 21 Arboga

www.watchtower.org/z

g10 09-Z