Professional Documents
Culture Documents
E Drejta Administrative 2015
E Drejta Administrative 2015
ADMINISTRATIVE
Prgjigje n
58 pyetje
nga
E Drejta Administrative
(dhe Teste nga Drejta Administrative)
( 2007/036 )
Prizren/Kosov
E DREJTA ADMINISTRATIVE
1. E drejta dhe normat juridike E drejta nnkupton nj sistem normash
juridike t cilat i sanksionon shteti me qllim t mbrojtjes s rendit shoqror. N
shoqrin e civilizuar njerzit sillen sipas normave (rregullave) shoqrore t cilat i
krijojn vet. Kjo dmth q njeriu nuk mund t sillet ashtu siq do t dshironte ai
vet ndaj antarve tjer t shoqris mirpo n baz t rregullave shoqrore.
Normat shoqrore jan t ndryshme, ndrsa m t njohurat jan: morali, zakoni
dhe e drejta.
Normat juridike prbhen nga dy elemente: dispozicioni dhe sanksioni.
Dispozicioni prmban rregulln e sjelljes me t ciln urdhrohet ose ndalohet
diqka. Mosrespektimi i asaj rregulle dmth dispozicionit shpie deri t aplikimi i
sanksionit, prkatsisht dhuns shtetrore, dnimit etj.
6. Rendi juridik dhe sistemi juridik Uniteti i normave juridike dhe sjelljet e
njerzve sipas atyre normave prcaktojn nocionin e rendit juridik. Rendi juridik
prfshin vetm at pjes t rendit shoqror, e cila sht e rregulluar me t
drejtn, kurse rendi shoqror prveq rendit juridik, prfshin edhe at moral,
ekonomik e politik. Pr nga struktura e tij rendi juridik mund t ndahet n pjesn
normative, e cila prbhet nga normat dhe pjesn faktike e cila prbhet nga
sjellja konkrete e njerzve sipas normave.
Pr dallim nga rendi juridik, sistemi juridik prfaqson trsin e t gjitha
normave t prgjithshme dhe t veqanta t sistemuara n at mnyr q
paraqesin nj unitet logjik t ndrlidhur dhe jot kundrthnshm.
Qdo system juridik ka dy elemente kryesore: institucionin juridik dhe degn
juridike. Institucioni juridik nnkupton trsin e t gjitha normave, t cilat I
prkasin marrdhnies s njejt shoqrore ose grupit m t vogl t saj dhe t
cilat kan bazat e njjta si dhe jan pjes prbrse e ndonj trsie t caktuar
m t lart. Deg juridike quhet trsia e institucioneve t cilat rregullojn t
njjtn fush t marrdhnieve shoqrore mbi bazat e njjta.
dhe n ligje. Ky parim prveq q sht parim I organizimit, ai sht edhe parim I
puns s organeve t administrats shtetrore.
N vendet me rregullim federativ qshtja e organizimit t administrats
shtetrore shtrohet ndryshe nga vendet me rregullim unitar. Prandaj n vendet
me rregullim federativ nuk kemi prqndrim t veprimtaris administrative vetm
n nj hallk organizative, por n m shum hallka (komuna, krahina, republika,
federata).
20. Shrbimet publike dhe institucionet pr ushtrimin e tyre
20a Nocioni I shrbimit publik Shrbimi publik si nocion u zhvillua n vendet e
Perndimit e sidomos n Franc. Leon Digi q sht prfaques I s ashtuquajturs
teori e funksioneve sociale zhvillon teorin se e drejta publike sht n t vrtet
e drejt e shrbimeve publike dmth se nuk ka karakter t urdhrit, veqse
prmban norma mbi rregullimin dhe drejtimin prkatsisht qeverisjen e
shrbimeve publike.Sipas tij shrbim publik paraqet secila veprimtari ushtrimi I s
cils do t duhet t sigurohej dhe t kontrollohej nga ata q qeverisin, sepse
ushtrimi I ksaj veprimtarie sht I domosdoshm pr realizimin dhe zhvillimin e
reciprocitetit shoqror dhe ky shrbim sht I asaj natyre q nuk do t mund t
realizohej pa intervenimin e forcs sunduese. Nga ky prkufizim kuptojm se
shrbimi publik sht sigurim I reciprocitetit shoqror, ndrsa mjetin me t cilin
arrihet ai qllim, paraqet forca e atyre q sundojn, prkatsisht atyre q
qeverisin.
Moris Orju, shrbimin publik e konsideron sigurimin e interesit t prgjithshm
dhe si mjet pushtetin publik.
21. Klasifikimi I shrbimeve publike Kryesisht merren dy kritere t
klasifikimit t shrbimeve publike: objekti I shrbimit publik dhe mnyra se si
sigurohet interesi publik.
Profesori Riverio sipas objektit shrbimet publike I klasfikon n tri grupe:
shrbimet publike t administrats, shrbime publike t industris dhe t tregtis
dhe shrbime publike sociale.Sipas mnyrs se si sigurohet interesi I
prgjithshm I njjti autor dallon tri grupe: s pari shrbimet publike t cilat kan
qllim t drejtprdrejt dhe individualisht, ti plotsojn nevojat e individve, s
dyti shrbimet publike t cilat n mnyr indirekte I ofrojn dobi individve, s
treti shrbimet publike t cilat nuk jan t destinuara drejtprsdrejti pr dobin
personale t individve, veqse I shrbejn interesit t prgjithshm n kuptimin e
drejt t fjals, dmth interesit t tr bashksis shoqrore.
N Franc ndr format e reja t shrbimeve publike veqohen:
a)ndrrmarjet publike dhe
b)ndrrmarjet mikse, prkatsisht ndrrmarrjet e prziera
N shrbime publike n industri dhe tregti gjithnj e m shum aplikohen
rregullat e s drejts private dhe n at mnyr ato transformohen n kategori t
veqnt juridike n ndrrmaje publike. Prveq ksaj si organe t veqanta q
ushtrojn veprimtarin e shrbimit publik, ekzistojn ndrrmarjet mikse,
prkatsisht t prziera, aksionart e t cilave jan n njrn an kapitalistt
private, ndrsa n ann tjetr shteti, prkatsisht personat publik juridik.
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
2 nga 14
3 nga 14
4 nga 14
7 nga 14
9 nga 14
TEST
Hyrje n Shkencat Administrative
1. Si krijohen marrdhnjet juridike administrative? (faqe 7)
a. Me aktin administrativ dhe
b. Me heshtjen e administrats.
2. Pr administratn flasin dhe shkruajn: (faqe 49)
a. Historiant,
b. Politikant,
c. Juristt,
d. Filozoft thoni disa nga emrat e tyre: Ksenofobi, Ciceroni etj.
3. Cila sht m e vjetr: (faqe 59)
a. Shkenca mbi administratn,
b. Shkenca e s drejts administrative
4. far funksioni luajtn dispozitat e Asambles Kombtare t Francs me t cilat u rregulluan
kompetencat dhe format e shkencs administrative....?
----Nprmjet tyre u vun themele e Shkencs administrative t Francs.
5. Element kryesor t strukturs dhe funksionimit t organizats paraqet:
---Paraqet sjelljen e njerzve n shoqri.
6. Faktorin themelor t organizats e prbejn:
--- Njerzit.
7. Sipas teoricientit Perzons, dukuria qendrore e administrats sht:
---Pushteti.
8. N teori bhet fjal pr dy burime alternative t kuadrove administrative?
- Njrin e prbn Shkolla
- Tjetrin e prbn Praktika (shkruani pr prparsit e njrit dhe tjetrit burim).
10 nga 14
12 nga 14
TEST
E DREJTA ADMINISTRATIVE (Nocione dhe parime t Administrats)
1) Shteti ushtron veprimtarin e vet nprmjet shum instrumenteve t aparatit shtetror. A
sht administrata shtetrore njri nga ato instrumente?
a. Po
b. Jo
2) Objekt t shkencave administrative NUK jan shqyrtimet e ligjshmrive t dukurive shoqrore
lidhur me organet administrative dhe veprimtarin e tyre?
a. Po
b. Jo
3) Roli shum I theksuar I administrats sot shprehet n dy drejtime:
a. N raport me paln dhe
b. N raport me vet organet e pushtetit.
4) Dy kuptime t veanta t administrats shtetrore jan:
a. Formal (organizativ),
b. Material (funksional).
Kuptimi Formal kupton nj sistem organizatash administrative.
Kuptimi Material Kupton nj sistem funksionesh administrative.
5) Administrata Publike dhe Administrimi Publik dallojn substanciallisht, prshkruani
domethnien e tyre?
- Administrata Publike sht institucion Publik (merret me strukturn organizative t administrats)
- Administrimi Publik sht deg e Shkencs Politike.
6) Shkenca Juridike Franceze bri klasifikimin e Shrbimeve Publike mbi baz t dy kritereve:
a. Objekti I shrbimit publik dhe
b. Mnyra se si sigurohet interesi publik.
Kt klasifikim e bri mendimtari francez: Rivero
13 nga 14
22) A = Z
- Administrata sht zbatuese e ligjit.
15 nga 14