Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen

Del 2 projektets andra r

Olikheten r normen nr alla ska med
Ett tvrigt projekt som har syftat till att ta
ett helhetsgrepp om systematisk och hllbar skolutveckling,
samt att strka koppling mellan praktik, beprvad erfarenhet och forskningsresultat.
Utgngpunkter har varit de professionellas lrande med barn/elever som vgvisare.

Skolfrvaltningen i Mlndals Stad

Projektledare Christer Ferm
Projektsamordnare Gunilla Almgren Bck
Std- och Utvecklingsenhetens projektteam
maj 2016
http://www.skolutvecklingmolndal.net

Innehllsfrtecknig
Inledning ................................................................................................................................................................................... 5

1 Sammanfattning av genomfrande och lrdomar under projektets andra r 2015 ...... 7

2 Bakgrund och projektbeskrivning ............................................................................... 10
Projektorganisation Styr och stdkedja ................................................................................................................... 11
Central styrning med lokal anpassning ....................................................................................................................... 12
Frn pilot-id till en gemensam tydlig riktning fr hela SKF ............................................................................. 13
Processledarutbildning och kollektivt aktionslrande ............................................................................................ 14
Sammanfattning av aktiviteter under projektets frsta r (2014) ....................................................................... 15
Projektbudget 2014 ............................................................................................................................................................ 16
Projektbudget 2015 ............................................................................................................................................................ 16
3 Syfte och ml ................................................................................................................ 17
vergripande ml: forskningsbaserad, systematisk verksamhetsutveckling som frmjar lrande
och inkludering .................................................................................................................................................................. 17
1. Strukturkvalitet ............................................................................................................................................................ 17
2. Processkvalitet (ledarskap, profession och praktik) ................................................................................... 18
Specificerade ml p central niv och enhetsniv: ............................................................................................ 19
Mlgrupp ............................................................................................................................................................................... 21
Medverkande frskolor och skolor ............................................................................................................................... 21

4. Genomfrande och resultat ......................................................................................... 22

Vad har vi stadkommit i projektet? Hur kan det beskrivas fr en utomstende? ................................... 22
Strukturkvalitet .................................................................................................................................................................... 23
Organisering som stdjer kommunikation, lrande och delaktighet p alla niver ................................ 23
Arenor fr samarbete: Nav och ntverk .................................................................................................................... 24
Skoldatatek IKT och inkludering .............................................................................................................................. 26
Arenor fr samarbete mellan enheter i projektet en centralt organiserad insats .................................. 26
Chefsmten en centralt organiserad insats .......................................................................................................... 26
Processledarutbildning en centralt organiserad insats ................................................................................... 26
Vad sger enheterna om de centrala insatserna i projektet? ...................................................................... 27
Resultat p frskole- och skolniv ............................................................................................................................... 28
-Kritiska punkter ............................................................................................................................................................... 30
-Chefers insikter om processledarrollen ................................................................................................................... 31
-Personalens insikter om frutsttningar fr arbetet i process-/lrgrupper .............................................. 33
-Organisering av inflytande och lraktiviteter i barn- och elevgrupper ...................................................... 33
Sammanfattning av resultat (strukturkvalitt, frutsttningar) ........................................................................... 34
Processkvalitetet ................................................................................................................................................................. 36
Ledarskap p alla niver i organisationen .............................................................................................................. 36
Elevhlsans personal involveras .................................................................................................................................. 37
Professionsutveckling ....................................................................................................................................................... 37
-Resultat kring kollegialt lrande under det frsta projektret ....................................................................... 37
-Resultat kring kollegialt lrande under det andra projektret ....................................................................... 38
Praktiken: Utveckling av pedagogisk verksamhet (struktur- och processkvalitet) ................................... 42
-kat barn- och elevinflytande ..................................................................................................................................... 42
-Utveckling av barn- och elevgruppers lrmilj (fysisk, pedagogisk och social) ..................................... 45
Resultat Dokumentation och skapande av beprvad erfarenhet .................................................................. 51
Enheternas tankar om dokumentation ....................................................................................................................... 54
Spridningsprocess och skapande av beprvad erfarenhet ................................................................................. 56
Projektet avsg att f med alla enheter i Skolfrvaltningen. Hur ser denna process ut? ...................... 57
Sammanfattning av resultat (processkvalitet och dokumentation) .................................................................... 58
5. Analys .......................................................................................................................... 61
3

Teoretiska utgngpunkter ................................................................................................................................................ 61

Analys av strukturkvalitet .............................................................................................. 64

Analys av processkvalitet ................................................................................................ 68
Att leda processer i en inkluderande frskola och skola ....................................................................................... 68
Hantera problem/utmaningar tv sidor av samma mynt .................................................................................... 69
Vilka frdigheter/frmgor frmjar inkludering? .................................................................................................... 72
Barn- och elevinflytande .................................................................................................................................................. 80
Barn- och elevgruppers lrmilj (fysisk, pedagogisk och social) ...................................................................... 81
Analys av dokumentation och skapande av beprvad erfarenhet ...................................................................... 84
6. Sammanfattande analys och lrdomar en stam av beprvad erfarenhet ................. 87
Lrdomar tas med in i nya projekt/insatser. .............................................................................................................. 92
Kontakter ........................................................................................................................ 94
Bilaga 1 Exempel p frgestllningar i uppstartsfasen ................................................... 95
Bilaga 2 Utdrag ur Elevhlsoplan ................................................................................... 96
Bilaga 3 Utvrdering av kollegialt lrande projektets frsta r .................................. 97
Bilaga 4 Film ................................................................................................................. 104
Bilaga 5 Lrande ntverk och ntverksnav i SKF ........................................................ 109
Bilaga 6 Kritisk vn ...................................................................................................... 111
Bilaga 7 Reflektionsfrgor infr enheternas rapportskrivning och presentationer ...... 114
Bilaga 8 PBS vs ActionLearning och Coaching ............................................................ 117
Bilaga 9 Fyrfltare verktyg fr reflektion .................................................................. 120
Bilaga 10 Kraftfltsanalys ............................................................................................. 121
Bilaga 11 Intervju/samtalsguide avslutande seminarium .......................................... 122
Bilaga 12 Budgetuppfljning ........................................................................................ 124

Inledning
Denna skrift bygger p texter, bilder och film svl intern dokumentation som publik
dokumentation som har producerats under tv rs tid. Dokumentationen har samlats internt i
Google Drive och externt p webbsidan skolutvecklingmolndal.net. Tillsammans med de
medverkande skolornas och frskolornas rapporter och filmade presentationer under
seminarier har underlaget varit en ovrderlig minnesbank som har mjliggjort denna
sammanfattande rapport. Min ambition har varit att lyssna in projektledare, alla medverkande
frskolor och skolor, centrala Std- och utvecklingsenhetens projektteam, frvaltningsledning
samt vriga aktrer som Specialpedagogiska skolmyndigheten Per Skoglund och Gteborgs
Universitet Berner Lindstrm. Som central skolutvecklare har jag frmst varit involverad p
tre av tio medverkande enheter. Vidare har jag varit involverad i de flesta delar i
organisationen som beskrivs i rapporten.
Projektledare och Utvecklingschef fr detta omfattande arbete r Christer Ferm. Finansiering
har gjorts mjligt bland annat genom SIS-medel (Srskilda insatser i skolan) frn
Specialpedagogiska skolmyndigheten, dr jag som projektsamordnare tillsammans med
projektledare formulerade anskningar av medel fr 2014 samt fr 2015.
Styrgrupp och referensgrupp fr arbetet r frvaltningsledningen samt externa aktrer enligt
ovan. Projektet har ocks haft en samordnare fr processledarutbildningen, Camilla
Rudevrn, skolutvecklare och IKT-samordnare Anders Karlsson, filmare Anders Eriksson
samt skolutvecklare Kristofer Skogholm och Anette Eskilsson. Fler medverkande i
projektteamet finns nmnda i den frsta rapporten och under kontakter.
Fokus i utvecklingsarbetet ligger p att skapa beprvad erfarenhet kring vilka faktorer som
gynnar skolutveckling och inkludering. Jag har upprepade gnger gtt igenom
dokumentationen och analysen har fregtts av kodning, kategoriseringar fr att drefter
meningstolkas. Lrandet utvecklas hela tiden och skriften bildar underlag fr vidare reflektion
och analys. Lrdomar som har gjorts tas med som viktiga faktorer i verksamhetsutveckling
och kompetensutveckling i framtida utvecklingsinsatser inom Skolfrvaltningen.
Stort tack till alla som gjort detta utvecklingsarbete mjligt, och ett srskilt tack till de tio
enheternas chefer och personal. (Medverkande enheter nmns nedan.)
Rapporten kompletteras med bilagor frfattade av utvecklingschef och filmare. Rapporten r
godknd fr publicering av projektledare och utvecklingschef Christer Ferm.
/Gunilla Almgren Bck
Skolutvecklare/specialpedagog/projektsamordnare
Frfattare till rapporten
Mlndal, maj 2016

terkoppling frn Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Sveriges

kommuner och landsting (SKL)

Skolverket har mottagit er redovisning av utvecklingsinsatsen Lrande och

inflytande p riktigt
Vi har med stort intresse lst er redovisning och tycker att ert arbete i alla delar
r anmrkningsvrt intressant.
Er systematiska skolutveckling med barn/elever som subjekt r mycket
intressant och den utvecklingsplan ni arbetar fram br kunna vara av nationellt
intresse nr Skolverket under 2015 har i uppdrag att i samverkan med
skolhuvudmn utarbeta nationella skolutvecklingsprogram.
Ni har en utmrkt spridning av era erfarenheter och de ntverk ni skapar i
arbetet r ett mycket gott exempel p samverkan.
Skolverket december 2014

Tack fr en informativ och intressant

projektredovisning.
Vi kommer att hnvisa till ert arbete som ett lrande exempel nr
kommuner str infr ett liknande processarbete.
Specialpedagogiska skolmyndigheten, januari 2015

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har publicerat en rapport med rekommendationer
fr svensk skolutveckling. Utvecklingsarbetet Lrande och Inflytande p riktigt, nr olikhet
r normen r ett exempel som lyfts fram.
Se sidan 25 i rapporten, och under flik Lrmilj p hemsidan.
SKL, mars 2016
http://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/forskning/huvudmannensexpertradforskolutveckling.8429.html

Nedan fljer en sammanfattning av projektets andra r.

1 Sammanfattning av genomfrande och lrdomar under projektets andra

r 2015
Forskningsbaserad, systematisk verksamhetsutveckling som frmjar inkludering och
lrande och involverar all personal p 10 enheter.
Under r 2014 och 2015 har Mlndals Skolfrvaltning frdjupat samarbetet med
Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Gteborgs Universitet m.fl. i syfte att
ta ett helhetsgrepp om systematisk och hllbar forskningsbaserad verksamhetsutveckling som
strker kopplingen mellan praktik, beprvad erfarenhet och forskningsresultat samt skapar en
mer likvrdig och tillgnglig lrmilj, dr alla barn och elever kan vara delaktiga i lrandet
och gemenskapen.
Utvecklingsarbetet omfattar vardagsverkligheten i fyra frskolor, tre lg- och
mellanstadieskolor och tre hgstadieskolor. Projektet har utforskat ett gemensamt ramverk
som gr att applicera p allt vi gr i den systematiska verksamhetsutvecklingen p alla niver
i organisationen. Projektet mynnar ut i en stam av beprvad erfarenhet presenterat i
strukturkvalitet och processkvalitet som frmjar inkludering och lrande vilket beskrivs i den
sammanfattade analysen.
Utvecklingsarbetet var angelget utifrn identifierade behov i organisationen, vilka handlade
om:
a). Skillnader i frutsttningar fr elevers lrande i och mellan skolor var fr stora.
b). Systematiskt kvalitetsarbete bde p enheter och centralt var inte tillrckligt bra.
P frgan vad de medverkande enheterna skulle sga om de skulle beskriva projektet fr en
utomstende svarar de sammantaget att det har handlat om att utforska en modell fr
verksamhetsutveckling, att tillsammans forma strukturer, processer, samsyn, gemensamt
sprkbruk samt bygga en reflekterande kultur som involverar alla och leder till handling och
utveckling av pedagogisk verksamhet i barn- och elevgrupper, vilket dokumenteras och
utvrderas av verksamheten kontinuerligt. Den verksamma modellen ska i sin tur gagna alla
barn och elevers delaktighet och lrande s att de kan pverka sin vardag.
Paraplyet p framsidan har varit symbol fr projektet. Bilden togs fram i brjan av projektets
frsta r. Syftet var att skapa frstelse fr vad vi skulle stadkomma inom projektet. Ngra
begrepp har varit centrala och dessa benmndes som ledstjrnor (orden under paraplyet).
Spetsen p paraplyet visar riktningen i projektet, mot Mlndals Skolfrvaltnings mlbild.
Denna pilotid utvecklades till fyra fokusomrden fr hela Skolfrvaltningen.
Starten av projektet innebar ett tolkningsutrymme (autonomi= en dimension av delaktighet)
fr de medverkande enheterna vilket syftade till att frmja allas delaktighet i hur
utvecklingsarbetet skulle utformas. Enheterna tog fram egna fokusomrden inom ramen fr
projektet. De visualiserade och utvecklade organiseringen p enheten.
7

Proaktivt utvecklingsstt och konstruktiv ledning

Fr att f fart p utvecklingen krvdes att enheternas utvecklingsarbete drevs i en kollektiv
organisering med tydlig ledning och gemensam riktning, vilket har byggts upp under
projektren genom projektets gemensamma insatser och processledarutbildning. Det
kollegiala lrandet har utvecklats i form av aktionslrande och pedagogisk dokumentation
samt involverat barn och elever, dvs. ett kollektivt arbete som har syftat till att frmja
inkluderande lrmiljer dr centrala omrden och begrepp r likvrdighet, tillgnglighet
(fysisk, pedagogisk social) och delaktighet. I detta sammanhang har film varit ett
betydelsefullt verktyg fr att frmja reflektion och skapa beprvad erfarenhet.
Vi har erfarit att det kollegiala lrandet r en frutsttning fr utvecklingen av barn och
elevers lrmiljer. Samtidigt r en central frgestllning i hur hg grad det kollegiala lrandet
pverkar arbetet i barn- och elevgrupper. Under det andra ret av projektet har
Skolfrvaltningen utvecklat aktionslrande arbetsstt, kritiska vnner dr skolor besker
skolor, pedagoger gr lrande besk hos varandra osv. Vidare har pbrjats ett frdjupat
samarbete mellan Utvecklingsenheten och Elevhlsan dr centrala delar omfattas av
deltagande observation som i direkt anslutning fljs upp med lrande samtal i arbetslag eller
skolans ledningsgrupp. Detta r exempel p ett proaktivt utvecklingsstt och konstruktiv
ledning, tydliggr Per Skoglund (Specialpedagogiska Skolmyndigheten).
En viktig del i arbetet r att definiera/skapa en gemensam frstelse fr inkludering och bryta
ner ordet i olika komponenter som likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet.
Nr vi undersker inkluderande processer i projektet s r det mot bakgrund av ett
gemenskapsorienterat- och individorienterat perspektiv. Ls mer under teoretiska
utgngspunkter.
Under projektets frsta r blev det tydligt att det inkluderande perspektivet
behver strkas och ges std p alla niver i organisationen. Detta innebr att pedagoger
inte sjlva kan skapa likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet utan ett proaktivt std och
bakom det en konstruktiv ledning (Per Skoglund).
Utvecklingen har inte gtt framt hela tiden utan flera chefer vittnar om att de har ftt backa
och prva nya stt fr att involvera all personal. Framgngsfaktorer och dilemman har
identifierats och lsts lngs vgen vilket beskrivs i rapporten dr genomfrande och resultat
samt analys har delats upp i tre kategorier: Strukturkvalitet, processkvalitet samt
dokumentation och skapande av beprvad erfarenhet. En sammanfattning finns beskriven
efter varje omrde. Som underlag fr analysen har ett omfattande material med texter, bild
och filmer anvnts. Se under analysdelen och nedan.

Dokumentation som underlag fr beskrivning av genomfrda aktiviteter och analys

-En halvrsavstmning dr en skriftlig versikt gjordes av vilka aktiviteter som var igng,
skulle pbrjas eller frndras.
-Skriftliga manus till presentationer genomfrda under fyra gemensamma seminarier fr
deltagande enheter. Lrdomar sammanfattades efterhand under ret. Seminarier filmades.
-Filmade aktiviteter p frskolor/skolor.
-Tv seminarier dr varje enhet digitalt har presenterat sina aktiviteter och lrdomar i maj
2015 och i december 2015.
-Enheternas skriftliga rapporter (maj 2015 och dec 2015).
-Filmad Fokusgruppintervju med alla enheter i januari 2016 (chef och ngon pedagog frn
varje enhet deltog).
P webbsidan finns mycket av arbetet dokumenterat i text, bild och film samt en tidslinje.
http://www.skolutvecklingmolndal.net .

Om alla skall med behvs ett helhetsgrepp i en organisation.

Kompetensutveckling som en trtbit utan koppling till organisering, ledning och
styrning ger begrnsade effekter.
Christer Ferm, utvecklingschef

Taggar: likvrdighet, tillgnglighet, delaktighet, inkludering, lrande, inflytande, systematisk

skolutveckling, pedagogisk digital kompetens, olikheten r normen, IKT, samverkan,
kollegialt lrande, aktionslrande, aktionsforskning, praktik och forskning, agilt ledarskap,
systematiskt kvalitetsarbete, professionsutveckling, proaktivt std, lrmilj, film som std i
skolutveckling, beprvad erfarenhet

2 Bakgrund och projektbeskrivning

Bakgrunden till projektet r att Skolfrvaltningen sg behov av att strka likvrdighet i
bemtande av alla elever i termer av kad frmga att se och frst dessa, vilket utgr
grunden fr tillgnglighet, dvs. anpassningar av pedagogik och fysisk och social milj inom
och mellan skolor samt att hja mluppfyllelsen.
Utvecklingsarbetet var angelget utifrn identifierade behov i organisationen, vilka handlade
om:
a). Skillnader i frutsttningar fr elevers lrande i och mellan skolor var fr stora.
b). Systematiskt kvalitetsarbete bde p enheter och centralt var inte tillrckligt bra.
Inom ett tidigare projekt utvecklades forskarcirklar dr forskare frn Gteborgs Universitet
tillsammans med centrala skolutvecklare ledde grupper av pedagoger som hade olika fokus
t.ex. IKT och specialpedagogik. Grupperna bestod av 5-6 personer och chefer var inte
involverade. En central lrdom frn projektet var att den kompetens som pedagoger i de olika
grupperna utvecklade stannade kvar som individuell kompetens utan ngon strre spridning
p den egna enheten. Det ledde fram till att detta projekt/utvecklingsarbete skulle omfatta all
personal p varje medverkande enhet.
Under r 2014 och 2015 har Mlndals Skolfrvaltning frdjupat samarbetet med
Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Gteborgs Universitet i syfte att ta ett
helhetsgrepp om systematisk och hllbar forskningsbaserad verksamhetsutveckling som
strker kopplingen mellan praktik, beprvad erfarenhet och forskningsresultat samt skapa en
mer likvrdig och tillgnglig lrmilj, dr alla barn och elever kan vara delaktiga i lrandet
och gemenskapen och dr arbetsstt med digitala lrverktyg anvnds som en naturlig del i
verksamheten. Utvecklingsarbetet har involverat fyra frskolor, tre lg- och
mellanstadieskolor och tre hgstadieskolor.
Utgngspunkten r ett styrt system med lokal anpassning med fokus p de professionellas
lrande med barnet/eleven som vgvisare. Olikheten r normen str fr att Alla skall med i
en frskola/skola fr alla. Det r d avgrande om vi frstr varandras olika behov bde vad
det gller kommunikation, lrande osv. s att olikheter blir mjligheter.
Arbetet har byggts kring en vergripande organisation p olika niver enligt projektdesign
och en organisationsskiss1 vilka har tagits fram i samverkan mellan Mlndals
utvecklingsenhet och Gteborgs Universitet. Designen omfattas av utveckling av ledarskap,
profession och praktik.
Krnan i arbetet r arbetsplatsbaserad med kollektiv kunskapsuppbyggnad och inkluderande
processer och std p och mellan olika niver i organisationen.
I inledningen av utvecklingsarbetet fick varje enhet formulera sina utmaningar fr att frmja
lrande och delaktighet fr alla elever. Varje enhet granskade ven sin organisation och valde
hur den bst kunde se ut fr att driva utvecklingsarbetet.

1
http://www.skolutvecklingmolndal.net/projektdesign.html
10

Frgor som stlldes var t.ex.

Vilka omrden ska underskas/utvecklas/frndras/gras om frn grunden?
Vilka frgor finns kring omrdet och hur kan det som ska
underskas/utvecklas/frndras definieras?
Hur kan avgrnsningar gras?
Vilka frutsttningar finns fr att komma vidare (tid, resurser osv. )?
Centralt konstruerades en organisation fr att stdja lokala processer. Det centrala stdet till
enheter innebar inte enbart att resurser riktades som ett direkt std utan organiserades ven fr
att indirekt stdja enheternas processer genom att enhetsbaserade processledare fick
utbildning. Projektledaren har som std haft bde en styrgrupp (frvaltningsledning och
externt std), en central utvecklingsgrupp med bland annat projektsamordnare och en roll fr
samordning av processledarutbildning.
Projektsamordning har bland annat bidragit till att hlla i och hll ut i arbetet, att strukturera
och tydliggra, sammanfatta och lyfta fram lrande och utmaningar i samverkan med filmare
och projektteam, under gemensamma seminarier fr alla medverkande enheter samt
dokumentera erfarenheter i tv rapporter varav detta r del 2.
Seminarier och enheternas lrdomar har filmats och enheterna har beskrivit lrdomar i
berttande texter. Texter och film r centralt i arbetet med att skapa beprvad erfarenhet.
Dokumentation enligt ovan finns tillgnglig p http://www.skolutvecklingmolndal.net
Projektorganisation Styr och stdkedja
Inom projektet har processledarrollen p enheterna utvecklats, ven benmnt processtdjare.
Processtdjare ses som en av nycklarna till framgng i frndringsarbetet i samverkan med
enheternas chefer. Under projektets gng blev det frstelrare som hade denna roll. I ngra
fall var frstelrare ven specialpedagoger. Alla ger dock skolutvecklingen och den egna
motivationen och drivkraften r avgrande.
Utver detta har den centrala skolutvecklarens roll respektive forskarens roll varit att bidra till
att stdja lokala processer. Projektdesign:

Aktiv samverkan med bevarande av integriteten i respektive verksamhet

(forskning och vardagspraktik)
Kunskapsutveckling som nav: individuell kompetensutveckling,
verksamhetsutveckling, forskning.
En dubbelriktad process: top-down och bottom-up.

11

SKF= Skolfrvaltningsledning
SUE=Std- och utvecklingsenheten Skolfrvaltningen Mlndals stad (projektteamets centrala
skolutvecklare)
GU=Gteborgs Universitet (forskare)
FLG=Frvaltningsledningsgrupp
SPSM=Specialpedagogiska skolmyndigheten
Under projektets frsta r blev det tydligt att det inkluderande perspektivet
behvde strkas och ges std p alla niver.
Detta innebr att pedagoger inte sjlva kan skapa likvrdighet, tillgnglighet och
delaktighet utan ett proaktivt std och bakom det en konstruktiv ledning (Per Skoglund).
Vi ville pga. av detta fortstta att frdjupa och strka kopplingen mellan praktik, beprvad
erfarenhet och forskningsresultat och frmja systematisk skolutveckling i samverkan med
Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Gteborgs Universitet. Utgngspunkter
r de professionellas lrande med barn/elever som vgvisare.
Central styrning med lokal anpassning
Glenn Hultman vid Linkpings Universitet satte ord p vrt utvecklingsarbete med denna
rubrik.
Skolutvecklare och forskare har givit std i den lokala processen av utvecklingsarbetet genom
att mta varje enhets utvecklingsgrupp och chef/rektor.
Skolutvecklare, forskare och enheter har dessutom mtts under seminarier kontinuerligt fr att
lra av och med varandra.
Fr en mer detaljerad beskrivning av projektorganisations s hnvisas till webbsidan.
http://www.skolutvecklingmolndal.net
12

Frn pilot-id till en gemensam tydlig riktning fr hela SKF

En symbol fr projektet utvecklades i brjan av projektets frsta r. Syftet var att skapa
frstelse fr vad vi skulle stadkomma inom projektet. Ngra begrepp har varit centrala och
dessa benmndes som ledstjrnor (orden under paraplyet). Spetsen p paraplyet visar
riktningen i projektet, mot Mlndals Skolfrvaltnings mlbild.
En handlingsplan har tagits fram som styr ml genom hela organisationen. Detta har
genomfrts med ett digitalt system: Hypergene.
Under projektets andra r har frvaltningsledningen formulerat fokusomrden fr hela
Skolfrvaltningen (SKF) fr att frmja en gemensam framtidsbild med en tydlig riktning i
verksamheten. Paraplyets vrdeord/ledstjrnor sammanfattades i fyra fokusomrden:

Inkludering: En frskola/skola fr alla barn och elever (Alla skall med)

Delaktighet och inflytande
IKT och digital kompetens
Ledarskap

Bild: Anders Eriksson och Gunilla Almgren Bck

Gunilla Almgren Bck berttar om projektet, paraplyidn och delaktighet i en film.2

2 Gunilla Almgren Bck om projektet, paraplyiden och delaktighet: http://korta.nu/5S2

13

Processledarutbildning och kollektivt aktionslrande

Flera processledare p varje enhet har deltagit i en utbildning som leds av centrala
skolutvecklare. Utbildningen handlar dels om metoder fr samtal mellan pedagoger som gr
att diskussioner lyfts frn vardagsprat till en lrandeniv kopplat till teori och styrdokument.
Dessutom om kunskaper om analysarbete, dvs. hur pedagogiska utmaningar med
frgestllningar om praktiken ska kunna dokumenteras i lrmiljn och bearbetas genom
reflektion osv. Arbetet startade upp under frsta projektret och har under det andra ret
utvecklats vidare t.ex. genom handledning p handledning. Ls mer i resultatdelen.
3

Nedan visas en bild p aktionslrandet i processgrupperna. Det innebr ett systematiskt

skande efter goda handlingsalternativ utifrn verksamhetens behov och r en form av
erfarenhetslrande. Det r ett vetenskapligt stt att arbeta med skolutveckling och svarar mot
skollagens skrivning om en skola p vetenskaplig grund och beprvad erfarenhet.
Frutom kollegialt lrande har barnen och eleverna involverats i syfte att lta deras tankar
pverka skolutvecklingen, dvs. ett kollektivt aktionslrande.

"Kollegialt samarbete som fokuseras p elevernas lrande

kan hjlpa lrarna att integrera nytt lrande med rdande praktik."4

3 Klla:

Rnnerman (2012), Aktionsforskning i praktiken. Bildbearbetning: Gunilla Almgren Bck

4 /Helen

Timperleys Teacher professional learning and development. Tio forskningsbaserade principer fr

lrares professionsutveckling.

14

Sammanfattning av aktiviteter under projektets frsta r (2014)

Kartlggning av respektive enhets nulge och upplevda behov av fokusomrde fr

utveckling.
Organisationsskisser togs fram fr att visualisera organisering och optimera
resursanvndning samt organisering och uppstart av processgrupper p respektive
enhet.
Std av lokala processer samt kompetensutveckling: Centrala skolutvecklare och
utvecklingschef startade upp olika insatser enligt organisationsskissen.
(Processledarutbildning, mten med chefer, och seminarier fr alla enheter osv. )
Multimodal pedagogisk dokumentation kom igng: text, bild, film.
Kommunikationskanaler konstruerades.

Strukturer fr tid, rum och interaktion byggdes parallellt med att innehllet fokuserades och
utmanades. Det kollegiala lrandet och pedagogisk dokumentation kom igng.
Skolutvecklare och forskare trffade utvecklingsgrupper p respektive enhet och uppdrag
definierades. En gemensam bild brjade ta form kring:
-Vad r det vi frsker stadkomma inom projektet?
Varje enhet frdjupade och utvecklade arbetet inom sina respektive fokusomrden. Kollegialt
lrande frdjupades, gemensamt sprk utvecklades, lrande besk pbrjades p sina hll
liksom pedagogisk dokumentation med IKT med syfte att utveckla frhllningsstt och
konkret arbete i barn/elevers lrmilj.
Pedagoger i processgrupperna formulerade olika typer av frgor med skarljuset instllt p
generell forskning eller p att underska den egna praktikens frhllningsstt och
lraktiviteter. Arbetet fljdes kontinuerligt upp och olika verktyg fr analys brjade anvndas.
Det framkom att olika roller i projektet behvde frtydligas i synnerhet forskarnas roll.
Kommunikationskanaler
Projektsamordnare och filmare byggde upp en organisation fr kommunikation och
dokumentation av projektet. Syftet var att tillvarata och frdla lrdomar, flja och utveckla
arbetet p alla niver i den vergripande organisationen samt frn enheterna. Arbetet startades
upp i samverkan med projektledare, Mlndals Skolfrvaltnings kommunikatr och
projektteam. Mlndals Skolfrvaltnings kommunikationsstrategi gav std i hur vi skulle
arbeta.
Minnesanteckningar har dokumenterats och delats mellan frvaltningsledning,
referensgrupp/styrgrupp och projektteam i Google Drive.
Extern kommunikation har skett via webbsidan http://www.skolutvecklingmolndal.net som i
sin tur kopplades till en facebooksida och twitter.

15

Medverkande frskolor och skolor har frt egen dokumentation bde internt och externt via
en lnk frn ovan angivna webbsida.
Spridning av lrdomar tog fart bde inom och mellan enheter samt p och mellan olika niver
i den vergripande organisationen.
Projektets andra r tar avstamp i de vunna erfarenheterna vilka beskrivs i den frsta
rapporten.5
Projektbudget 2014
Specialpedagogiska Skolmyndigheten bidrag 800 000 kr*
Skolverket bidrag 225 000 kr
Mlndals Skolfrvaltning med personalresurser, centrala Skolutvecklare frn Std- och
Utvecklingsenheten 6 samt externa aktrer.
*Filmare, tjnster p enheterna: utvecklingspedagog samt processledare/stdjare
Projektbudget 2015
Specialpedagogiska Skolmyndigheten bidrag 935 000 kr
Mlndals Skolfrvaltning med personalresurser, centrala Skolutvecklare frn Std- och
Utvecklingsenheten 7 samt externa aktrer.
*Filmare, tjnster p enheterna: utvecklingspedagog/ processledare/stdjare

5 http://www.skolutvecklingmolndal.net/projektrapporter.html
6 http://www.skolutvecklingmolndal.net/projektteam.html
7 http://www.skolutvecklingmolndal.net/projektteam.html

16

3 Syfte och ml

Att ta ett helhetsgrepp om systematisk och hllbar forskningsbaserad/underskande

verksamhetsutveckling som strker kopplingen mellan praktik, beprvad erfarenhet
och forskningsresultat samt skapa en mer likvrdig och tillgnglig lrmilj, dr alla
barn och elever kan vara delaktiga i lrandet och gemenskapen och dr arbetsstt med
digitala lrverktyg anvnds som en naturlig del i verksamheten.

Att prva, analysera och dokumentera erfarenheter och lrdomar utifrn skapande av
beprvad erfarenhet fr att utvinna gemensamma faktorer som genomsyrar hela styroch stdkedjan.

Utifrn ovanstende bidra till kunskapsutveckling lokalt och nationellt genom att
samla, synliggra, sprida/dela, utprva, dokumentera och analysera lrande exempel
med hjlp av text, bild och film.

Kunskapsutvecklingen frmjas inom bde ledarskap, profession och praktik:

-Personlig utveckling genom reflektion.
-Professionell kompetens/handlingsfrmga genom aktionslrande med barn/elever som
vgvisare
-Produktion av kunskap genom projektteamets dokumentation, enheters rapporter,
gemensamma seminarier, film, webbsidan skolutvecklingmolndal.net osv.

Ml
vergripande ml: forskningsbaserad, systematisk verksamhetsutveckling som frmjar
lrande och inkludering
Att p alla niver frmja forskningsbaserad/underskande systematisk
verksamhetsutveckling med fokus p inkludering (likvrdighet, tillgnglighet,
delaktighet) och inflytande som ger utrymme fr egen drivkraft och innovation.
1. Strukturkvalitet
Effektiva strukturer & resursanvndning svl centralt som lokalt fr att stimulera
utveckling av likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet.
Delml:
-Skapa arenor fr samarbete svl internt som externt som frmjar lrande.
-Processledning: Frigra, synliggra och anvnda befintlig kompetens fr att leda utveckling
och stdja lokala processer.

17

2. Processkvalitet (ledarskap, profession och praktik)

2a. Forskningsbaserad/underskande systematisk verksamhetsutveckling utifrn
gemensam riktning med fokus p inkludering (likvrdighet, tillgnglighet och
delaktighet t.ex. inflytande).
Delml:
- Genom utbildning och handledning frmja processledning, kollegialt aktionslrande
arbetsstt som en naturlig del av det pedagogiska arbetet.
-Samverkan med Elevhlsans kompetenser bl.a. fr analys och utveckling av lrmiljn.
-Personlig utveckling: stta ljuset p sig sjlv och sitt eget frhllningsstt och lrande.
-Utveckling av den pedagogiska praktiken.
2 b. Bidra till kunskapsutveckling lokalt och nationellt samt skapa beprvad erfarenhet
kring det vergripande mlet.
Delml:
-Att samla, synliggra, sprida/dela, utprva, dokumentera och analysera lrande exempel med
hjlp av text, bild och film.
-Dokumentation och analys kring arbetsstt med digitala lrverktyg som stdjer
verksamhetsutveckling och en likvrdig och tillgnglig lrmilj dr barn/elever r delaktiga i
lrandet och gemenskapen.

18

Specificerade ml p central niv och enhetsniv:

Centrala Std- och utvecklingsenhetens projektteam ska ge std i utvecklingsarbetet
genom att frmja:
1. Strukturer/frutsttningar: Effektiv central projekt-organisation och resursanvndning fr
att stdja lokala processer och stimulera utveckling av likvrdighet, tillgnglighet och
delaktighet.
t.ex.
-Anvnda befintlig kompetens ssom specialpedagoger och frstelrare fr att stdja och
utveckla lokala processer.
-Stdja utveckling och likvrdighet i arbetet med tgrdsprogramsprocessen.
2a. Processer:
- Genom processledarutbildning och handledning frmja kollegialt och aktionslrande
arbetsstt som en naturlig del av det pedagogiska vardagsarbetet.
-Utveckla samverkan med Elevhlsans kompetenser inom projektet bl.a. fr analys av
lrmiljn och utveckling av densamma.
2b. Bidra till kunskapsutveckling lokalt och nationellt samt skapa beprvad erfarenhet kring
det vergripande mlet.
- Att samla, synliggra, sprida/dela, utprva, dokumentera och analysera lrande exempel
med hjlp av text, bild och film samt kontinuerligt fr att bidra till en gemensam bild av nsta
steg i utvecklingen i riktning mot det vergripande mlet.
-Pverka och stimulera verksamhetsutveckling bde internt och externt genom att dela
erfarenheter och synliggra beprvad erfarenhet, samt spridning till skolfrvaltningens alla
enheter.
-Frskole- och Skolniv
Chef ska ge std fr att utveckla:
1. Strukturer/frutsttningar:
Effektiv organisering och resursanvndning fr att stimulera utveckling av likvrdighet,
tillgnglighet och delaktighet.
2a. Processer:
-Pedagogernas kollektiva aktionslrande arbetsstt med barn/elever som vgvisare, som en
naturlig del av det pedagogiska vardagsarbetet.
-Pedagogernas individuella utveckling stta ljuset p sig sjlv och sitt eget lrande.
2b. Dokumentation och analys:
- Samla, sovra, synliggra och dela lrdomar (text, bild och film) kontinuerligt fr att bidra till
en gemensam bild av nsta steg i utvecklingen i riktning mot enhetens fokusomrden.
19

-Gruppniv (barn-elevgrupper)
Pedagog ska ge std fr att utveckla:
1. Strukturer/resurser:
Organisera lraktiviteter/undervisningen med hjlp av tillgngliga resurser (inkl. barn/elever
som resurser).
2a. Process:
-Barn- och elevinflytande: Arbetsstt som tar tillvara barn/elevers sikter och lter det
pverka utveckling av verksamheten.
- Utveckling inom omrdet Universal design for learning fr att bredda design av lrmiljn.
-Formativa arbetsstt som utvecklar frstelse fr bde gruppen och varje individ.
2b. Dokumentation och analys av lrmiljn med hjlp av digitala lrverktyg

20

Mlgrupp
Barn och elever i behov av srskilt std utifrn identifierade behov p samtliga enheter inom
Skolfrvaltningen.
Det handlar t.ex. om elever i ls- och skrivsvrigheter och elever med diagnoser inom NPF8.
Projektet inriktar sig p att n alla barn och elever genom strategisk skolutveckling som
frmjar likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet fr alla.

-Pedagoger och chefer p tio enheter

Medverkande frskolor och skolor

Almsskolan
Barnsjvgens frskola
Brattsskolan
Eklanda 1 frskola
Fgelstens frskola
Hallenskolan
Heljereds frskola
Rvekrrskolan
Streteredskolan
Toltorpskolan

Karta ver medverkande frskolor och skolor finns hr: http://korta.nu/1S2

Varje enhet har bidragit med skriftliga rapporter och filmade presentationer.
Se webbsidan http://www.skolutvecklingmolndal.net under respektive enhet.
Konkreta exempel frn enheternas rapporter, filmade presentationer och intervjuer lyfts in i
denna vergripande och sammanfattande rapport.

8 Neuropsykiatriska funktionsnedsttningar

21

4. Genomfrande och resultat

Vad har vi stadkommit i projektet? Hur kan det beskrivas fr en utomstende?
P frgan vad enheterna skulle sga om de skulle beskriva projektet fr en utomstende svarar
de sammantaget att det har handlat om att utforska en modell fr verksamhetsutveckling, att
tillsammans forma strukturer, processer, samsyn, gemensamt sprkbruk samt bygga en
reflekterande kultur som involvera alla och leder till handling och utveckling av pedagogisk
verksamhet i barn- och elevgrupper, vilket dokumenteras och utvrderas av verksamheten
kontinuerligt. Den verksamma modellen ska i sin tur gagna alla barn och elevers delaktighet
och lrande och centralt r att lyssna in barn och elevers tankar s att de kan pverka sin
vardag.
Fr att frmja systematisk skolutveckling och enheters frmga att inkludera alla i lrande
och gemenskap har flera frndringar genomfrts vilket har lett till mnga lrdomar och
positiva resultat. Effekter kan bland annat mrkas nr det gller kad trygghet svl bland
barn som vuxna, samsyn och frbttrad likvrdighet inom och mellan enheter.
Efter tv r menar flertalet enheter att de har utvecklat nya tankar, handlingar och vanor.
ven barn/elever kan bertta att frndringar har skett. Det finns flera exempel p detta vilket
har filmats. Barnens/elevernas berttelser om frndringar kan ses som ett kriterium p
utveckling och att ngot har blivit en vana i den pedagogiska vardagen.
Utvecklingen har inte gtt framt hela tiden utan flera chefer vittnar om att de har ftt backa
och prva nya stt fr att involvera all personal. Framgngsfaktorer och dilemman har
identifierats och lsts lngs vgen vilket beskrivs i detta kapitel dr genomfrande och
resultat har delats upp i tre kategorier: Strukturkvalitet, processkvalitet samt dokumentation,
och skapande av beprvad erfarenhet.

22

Strukturkvalitet
Genomfrande och resultat

ML: Effektiva strukturer & resursanvndning svl centralt som lokalt fr att
stimulera utveckling av likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet.

Organisering som stdjer kommunikation, lrande och delaktighet p alla niver

Frvaltningsledningen har skapat nya mtesplatser (nav och ntverk) mellan personal ver
enhetsgrnserna vilket beskrivs nedan. Strukturen syftar till att svl tydliggra styrning och
ledning samt att ge proaktivt std fr utveckling. Organiseringen pverkar processer avseende
kommunikation, lrande och delaktighet oavsett vilken niv i organisationen det gller och
bidrar till att ge std och trygghet samt frmja inkludering p alla niver. Med inkludering
avses likvrdighet, tillgngliga anpassade lrmiljer (fysisk, pedagogisk, social) och
delaktighet t.ex. inflytande.

Bild: Anders Eriksson och Gunilla Almgren Bck

(Bilden som visar skolniv r hmtad ur Toltorpskolans dokumentation)

23

Arenor fr samarbete: Nav och ntverk

Frvaltningsledningen har skapat en ny mtesplats som benmns som Nav. Hr mter
frvaltningsledningen samordnare fr 14 olika ntverk i Skolfrvaltningen, tv gnger per
termin, bland annat ntverkets samordnare fr Specialpedagogiskt forum, samordnare fr
Frstelrare och samordnare fr ntverket Milj och hlsa. Navet r ett verktyg fr dialog
och styrning samtidigt som det r en arena fr ledningen att lyssna in verksamhetens tankar
och hlla sig ajour med det inre arbetet. Ett lrande av och med varandra har startats som
hittills frmst har handlat om att bertta fr varandra om pgende arbete och att digitalt
presentera vad som grs i olika ntverk samt att ledningen har kunnat tydliggra styrning
avseende skolfrvaltningens fokusomrden. Kontakter har kunnat knytas mellan samordnare
fr olika ntverk.
Elevhlsans personal finns inte med i detta arbete.
Ntverket Specialpedagogiskt forum
Inom ntverket Specialpedagogiskt forum s medverkar en rektor och Elevhlsans chef. Detta
leder till att frvaltningsledningen ven via ntverkens forum kan bidra och lyssna in hur
arbetet utvecklas.
Ml fr Specialpedagogiskt forum under 2015-2016 r:
1. Frmja systematisk skolutveckling och likvrdighet kring tgrdsprogramsprocessen fr
elever i behov av srskilt std samt beskriva den samlade beprvade erfarenheten (inom och
mellan skolor)
2. Kvalitetsskring och utveckling av inkluderande arbetsstt och frhllningsstt
Arbetet bedrivs processinriktat med lrgrupper och olika moment som prvas p den egna
enheten mellan mtestillfllena. Allt finns dokumenterat p ntverkets blogg:
-Specialpedagogiskt forum i Mlndal9
Inom ntverket har lrgrupperna bland annat reflekterat kring srskilt std utifrn
Skolinspektionens reflektionsfrgor10, diskuterat och reflekterat utifrn en fyrfltsmodell (se
bilaga) samt intervjuat varandra kring tgrdsprogramsprocessen. Intervjuerna har filmats och
delas inom ntverket fr att frmja lrande och likvrdighet mellan enheterna osv.
Arbetet har ocks innefattat att definiera delaktighet och i det arbetet har skriften Delaktighet
ett arbetsstt anvnts. Samma skrift har ocks anvnts fr att diskutera och lsa om
utforskande elevintervjuer och aktivitetsobservationer. Skriften r utgiven av
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).11

9 http://specforummolndal.weebly.com/
10 http://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/Fran-brist-till-mojlighet/Sarskilt-
stod/Sarskilt-stod-Fragor-for-reflektion/
11 http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Tillganglighet/Delaktighet/

24

Under projektets frsta r gjordes en filminspelning som finns bde p ntverkets och
projektets webbsida. Filmen handlar om tillgnglig lrmilj och frelsare r Catrin
Tufvesson som vid tillfllet fr inspelningen arbetade p SPSM.
Arbete med tgrdsprogramsprocessen r systematiskt kvalitetsarbete
Som en del i att frmja likvrdighet har ntverket Specialpedagogiskt forum arbetat med att
tydliggra tgrdsprogramsprocessen som systematiskt kvalitetsarbete. I samband med detta
skapades en bild fr att visa p processen. Se nedan.

Bild: Gunilla Almgren Bck; fritt utifrn text i

Skolverket, Stdinsatser i Utbildningen

Som ett std gllande tgrdsprogramsprocessen har ngra skolor i frvaltningen testat en
Stdmodul i Unikum dr processen synliggrs och tgrdsprogram hanteras digitalt.
Ntverket r obligatoriskt men som samordnare kan jag konstatera att ett par enheter deltar
och bidrar endast sporadiskt och ngon enhet har endast varit med ngon enstaka gng.
Ls mer om nav och ntverk i bilaga 5.

25

Skoldatatek IKT och inkludering

Detta r ett huvudmannauppdrag som ligger under Std- och utvecklingsenheten. Fr att
frmja likvrdighet inom och mellan skolor s har frvaltningsledningen fattat beslut om att
tillgngliggra ljudbcker fr samtliga elever. Tjnsten innefattar relevanta lromedel fr
grundskolans elever samt en del sknlitteratur. Utver detta ges lsstd p olika modersml.
Arenor fr samarbete mellan enheter i projektet en centralt organiserad insats
Mtesplatser fr enheter, chefer och processledare frmjar en reflekterande kultur
Projektledare beskriver fljande:
De seminarier vi har anordnat under de senaste tv ren i projektet gav mycket delande av
bde positiva erfarenheter och dilemman.
Att vi stllde krav p dokumentation och presentation infr andra, har enligt deltagarna
tvingat dem att reflektera, dokumentera och presentera.
Vi hade ocks regelbundna chefsmten med de deltagande 10 enheternas chefer.
Webbplatsen, som vr projektsamordnare och vr filmpedagog underhll, uppdaterades
regelbundet. Detta var ett stt att dela med oss av erfarenheter under resan och f lrdomar
och upplgg transparent fr vriga enheter i Mlndal och Sverige.
Projektledare/utvecklingschef
En kommentar som flldes under det sammanfattande seminariet i december 2015 var:
Intressant att reflektera ver hur frskolans, lg- och mellanstadiets respektive hgstadiets
historik och traditioner pverkar vad som redovisas. Det r sllan lrare tvingas stta ord p
vad man gr och nr man gr det blir det verkligen tnkvrt.
Frvaltningsledning
Chefsmten en centralt organiserad insats
Syftet med dessa mten r att ledare ska lra av och med varandra fr att frmja likvrdighet
mellan enheterna och ka mluppfyllelse.
Olika perspektiv p skolutveckling, organisering och fokusomrden i utvecklingsarbetet har
lyfts fram och diskuterats fr att frmja analys av enhetens arbete.
Processledarutbildning en centralt organiserad insats
Utbildningen av processledare/-stdjare har utvecklats under det andra ret av projektet.
Syftet r att stdja verksamhetsutveckling i samverkan med enhetens chef och
utvecklingsgrupp.
Kopplingen mellan reflektion och handling r grundlggande. Lrgrupper/processgrupper har
arbetat med antingen ett gemensamt fokusomrde/tema p enheten eller olika processgrupper
har utforskat olika teman/omrden. Ngon enhet hade i starten individuella fokusomrden,
men detta arbetsstt vergavs och istllet formades ett gemensamt fokusomrde.
Processledarutbildningens uppstart finns dokumenterad p webbsidan. 12
http://www.skolutvecklingmolndal.net

12 http://www.skolutvecklingmolndal.net

26

Nedan r hmtat och sammanfattat ur information om processledarutbildningen:

Funktionen processledare/-stdjare hjlper till att samordna utvecklingsinsatser p enheten till
nytta fr elever, barn i frskola/skola utifrn kommunala och nationella styrsystem. Inom
utbildningen har pedagoger ftt mjlighet att utveckla sin kompetens gllande samtalsmetodik
som exempelvis Coaching och Action Learning, grupprocesser och analys. De har ftt verktyg
fr att leda grupper och att dokumentera digitalt och anvnda olika uttrycksformer fr att
reflektera och kommunicera erfarenheter. Vidare har den egna frmgan i rollen som
processledare belysts utifrn framgngsfaktorer och dilemman samt behov av std i att leda
processer. Varje deltagare i utbildningen har haft
tillgng till en grupp om ca 6-8 pedagoger p sin egen enhet fr att kunna anvnda sitt
processledarskap/-stdjande p under pgende kompetensutvecklingsinsats.
Kompetensutvecklingsinsatsen har besttt i 8 halvdagar per omgng. Varje
efterfljande tillflle har flj upp hemlrande och pedagogerna har ftt handledning p
handledning exempelvis fr att dryfta den egna rollen som ledare och dilemman som kommer
upp i samband med att leda sina kollegor.
Flera enheter vittnar om att strukturer fr lrande kollegor emellan saknades vid projektstarten
i januari 2014. Ett tydligt resultat r att det gemensamma lrandet p enheterna har kommit
igng p de flesta av enheterna.
Vad sger enheterna om de centrala insatserna i projektet?
Hr fljer en sammanfattning:
Uppstart av projekt
Starten var abstrakt svrt att frst vad det handlade om.
Klargr tidigt vad projekt handlar om fre lsrsstart.
Bra att betona att det inte r ett projekt nnu en fluga utan verksamhetsutveckling.
Bra att avgrnsa med fokusomrden som r lokalt initierade.
Viktigt att synka ihop de enheter som har samma fokusomrde.
Bra att visuellt synliggra organisationen p enheten
Projektets organisationsmodell med seminarier och std av lokala processer
Bra att ha avstmningsfaser med gemensamma seminarier fr alla enheter.
Gemensamma seminarier med presentation och diskussion om lrdomar skapade
frvntningar.
Bra med input via forskning och litteratur
Den gemensamma helheten har frmjat likvrdighet genom mten mellan enheter.
Detta har gjort att den egna kulturen har speglats. Projektet har varit som en
gemensam samarbetskultur i sig.
Att mta andra enheter gr att man fr perspektiv p sig sjlv. Det bde strker och
utmanar den egna uppfattningen. Detsamma gller std av centrala skolutvecklare och
forskare i enheters utvecklingsgrupper p respektive enhet:
27

Utifrnperspektivet lyfts fram som ett centralt moment fr att utmana invanda
tankegngar och handlingar:

Kulturen har utvecklats p den egna enheten genom att mta andra.
Bra att ngon kommer utifrn och lyssnar och stller utmanande frgor.
Svrt att se sina egna framsteg.
Processen tappade fart nr det centrala stdet avtog

Resultat p frskole- och skolniv

Starten av projektet innebar ett stort tolkningsutrymme13 fr de medverkande enheterna kring
fokusomrde fr utvecklingsarbetet inom ramen fr projektet.
De organisatoriska frutsttningarna p enheterna har utvecklats olika. Ngra lade
utvecklingsarbetet som ett sidospr, andra som huvudspr i befintlig organisation och
ytterligare en variant var att organisationen gjordes om frn grunden. Frmst dr man hade
lagt utvecklingsarbetet vid sidan av sin den ordinarie verksamheten kunde dilemman som tid
diskuteras under det frsta projektret. Detta avtog med tiden d utvecklingsarbetet ingick
som en naturlig del i verksamhetsutvecklingen.
Resultaten visar p:
-Hllbar utveckling med organisering av ledning som r mindre srbar
-Utvecklingsgrupper formas
Flera chefer inom bde frskola och skola nmner att i inledningen av projektets frsta r s
saknades arbetslag och utvecklingsgrupp.
Idag finns specialpedagogisk kompetens i de flesta utvecklingsgrupper/ledningsgrupper.
Projektet har varit katalysator fr att komma igng med ledningsgrupp.
Chef
Projektet har satsat p utvecklingspedagoger som har ingtt i respektive enhets
utvecklingsgrupp. Funktionen innebar att i samverkan med chef samordna arbetet och
dokumentera lrdomar i rapporter. Funktionen togs efterhand ver av frstelrare och
ansvaret delades ofta. Som ett resultat av projektet s arbetar nu enheterna med
verksamhetsutveckling utifrn en organisering med utvecklingsgrupper. Dr ingr frutom
chefen ocks nyckelpersoner som specialpedagog,
frstelrare/utvecklingsledare/processledare.

13 autonomi=

en dimension av delaktighet

28

-Organisering av lrande och std

Lr-/processgrupper har skapats men ocks omorganiserats under projektets gng utifrn
behov och dilemman som har identifierats och lsts. Ngon enhet startade med en
processledare p skolan. Chefen p skolan menar att det var fr srbart med en processledare
och frndringsarbetet tog fr lng tid. Detta ledde till att man
lt utbilda fler processledare i samband med att projektet har utvidgats till att omfatta all
personal som p vriga medverkande enheter.
Ngon enhet har gjort om organisationen frn grunden och anvnder befintliga resurser idag
p ett annat stt n i brjan av projektet. Skolan benmner organisationsmodellen som
mentorskap vilket innebr att:
tre lrare och X antal fritidspedagoger (1-4 st) blir knutna till en rskurs. De tre lrarna
ansvarar fr olika mnen i de bda klasserna, t.ex undervisar lrare 1, i mnena So och No,
lrare 2, i sv och bild och lrare 3, i ma och eng. Lrarna finns ven som resurs fr eleven i
varandras mnen, allts r det ofta dubbla lrare i en klass.
Den ovan beskrivna organisationsfrndringen medfrde att stmningen p enheten blev
smre till en brjan och man satsade p att strka och utveckla relationerna. Efterhand har
personalen erfarit mnga vinster med den nya organisationen t.ex. att samarbetet med
fritidspedagogerna utvecklas. Detta har lyfts fram frn andra skolor som ett dilemma, dvs. att
tid saknas fr samarbete mellan yrkesgrupperna i skola och fritidshem. Under det andra
projektret ser man organisationsmodellen inte bara som organisationsfrndring utan
frhllningssttet utvecklas genom att samsyn och pedagogiska samtal var ndvndigt d
man arbetade med samma elever. Rektor omorganiserade trots att motstnd frekom. Idag
tycks personalen njd med organisationen som beskrivs som hllbar enligt nedan:
om rektor skulle sluta s kan organisation fungera och fortlpa nd
pedagog
Skolan lyfter ocks fram positiva effekter av regelbunden konsultation av Elevhlsans
skolpsykolog. Det har inneburit ett std till pedagoger att se och frst elever i behov av
srskilt std.

29

-Kritiska punkter
-Chefsbyten
Chefsbyte har i ngot fall gjort att processen har avstannat p enheten. Det har lett till kritik
frn pedagoghll och man har ifrgasatt vems vision som har fretrde nya rektorns eller
skolans vision och process:
rektors vs skolans vision?
Det r flera av enheterna som byter chefer under projekttiden. P ngra enheter flyter dock
arbetet p och p en annan enhet omformas arbetet i samverkan med personalen:
Det var svrt att greppa vad projektet handlade om.
Starten frstod jag inte, men sen blev det ett gemensamt fokus som var tydligt.
Chef

Samma chef utrycker vidare att skolan inte har haft samma frutsttningar med resurser frn
projektteamet. Hrav fljer att det br vara angelget att se ver det centrala stdet vid
chefsbyten.

Ngra av de nya cheferna sger:

Jag lyssnade in hur strukturen sg ut och den var en trygghet
fr pedagogerna och ett framgngskoncept
Jag behver inte ha varit med frn brjan av en process

-Fr f processledare p enheten

-Flera enheter beskriver att det har varit en framgngsfaktor att utbilda flera processledare p
enheten. Dessutom har det underlttat fr pedagoger att vara tv processledare i varje lrgrupp
eftersom man d har kunnat hjlpas t att hlla i mtet, synliggra processen och att ha
kontinuitet i mtestillfllen ifall ngon processledare skulle vara borta frn verksamheten vid
ngot tillflle. Vidare har paren av processledare kunna bolla tankar med varandra samt stdja
varandra vid olika utmaningar som man stlls infr som processledare.

30

-Chefers insikter om processledarrollen

Processledarrollen har inte varit helt oproblematisk ptalas av bde chefer och pedagoger.
Exempelvis cirkulerade tankar som:
Nu har det blivit sm chefer p enheten.
Chef
Man trodde frst som processledare att det var vi som skulle leda projektet, men sen frstod
man efterhand att alla skulle vara med och allas sikter r viktiga.
Det r ju det som r delaktighet.
Pedagog
Processledare kunde uppfattas som om chefen ansg att de var med vrda, och detta ledde till
avundsjuka bland frskollrare, sger chef.
Dessa tankegngar frsvann d man s smningom frstod att alla ger och har ansvar fr
processen av skolutveckling.
Resan frn att ha varit en i gruppen som leds av ngon annan till att sjlv bli den som leder,
inspirerar, ifrgastter och utmanar visade sig vara svrare n mnga trodde uttrycks av
personal. Detta ledde till flera olika insikter hos t.ex. chefer:

Chefers insikter om tydlighet kring funktionen processledare/-stdjare

Tydliggr rollen som processledare frn start och frvntningar p uppdraget:

Jag hade behvt vara tydligare med deras roll

Val av processledare: Pedagoger med olika kompetenser som r frndringsbengna,

har legitimitet och kan leda sina kollegor.
Viktigt att rtt personer r processledare som har legitimitet, och som kan leda
men som ocks fr utbildning och handledning.

Prioritera och avstt tid fr mten i lr-/processgrupper:

Ledarskapet omfattas av att prioritera uppgifter i verksamheten, och mtena i
processgrupper har prioriterats ven om vikarier har krvs eftersom det i det lnga
loppet gynnar barnen/eleverna nr verksamheten anpassas och utvecklas. De
pedagogiska mtena har bidragit till en gemensam frstelse fr utvecklingsprocessen
och kontinuitet pongteras fr att hlla i processerna.

31

Srbart med en enda processledare drfr utbildades fler p respektive enhet. Ngra
menar enligt ovan att det r bra med tv processledare i varje lrgrupp.

De flesta chefer nmner vrdet av utvecklingsgrupp och processledare som leder och
samordnar lrgrupper/processgrupper som omfattar all personal. Det leder till att
avlasta chefen nr fler driver processer uttrycks av ngra. Chefer sger ocks:
Jag har vgat slppa kontrollbehovet efterhand.

32

-Personalens insikter om frutsttningar fr arbetet i process-/lrgrupper

Framgngsfaktorerna r enligt personal:
Tydligt ledarskap och flera processledare
Delaktighet i lrgrupp men ocks individuellt ansvar (lta sig ledas, leda sig sjlv
och leda andra)
Tydliga ml och delml
Gemensamma vrden
Tid: tta mten, minst varannan vecka fr att hlla liv i processerna
Tydlig samtalsstruktur
Stdstrukturer fr kommunikation/interaktion
Verktyg fr samtal som frmjar demokratiska arbetsprocesser t.ex.fokusgrupp
Verktyg fr reflektion och analys t.ex. trippellogg
Kvittera i slutet av mten fr att frmja gemensam frstelse
Ta beslut om nsta steg frn samtal till aktion
Synliggra enhetens process visuellt, t.ex. med tidslinje, rshjul
Tydlig dokumentation t.ex. dela erfarenheter i Unikum och/eller sociala medier
Utvrdera
Lsa gemensam litteratur

En framgngsfaktor blev att alla mten avslutades med att varje deltagare redogjorde fr
sitt nsta steg i utvecklingen, vad som skulle gras till nsta gng.
Pedagog
Exempel p upplevda dilemman
Pedagoger anger att man vill hantera dagordningen sjlva under mten dvs. att chefen inte ska
stta dagordningen. Nr chefen stter dagordningen s leder det till att flera knner tvng att
delta i processgrupperna, sger pedagoger.
Nsta steg enligt medverkande enheter r t.ex. att

Utbilda fler processledare

Antal deltagare i process-/lrgrupper har varierat p enheterna: ka antalet pedagoger
i lr/processgrupperna frn 3-4 st till 4-6 st. eftersom det r srbart om ngon uteblir.
Fundera kring hur man involverar alla p en enhet med mnga personal jmfrt med
en liten enhet. r det skillnader och isfall vilka?

-Organisering av inflytande och lraktiviteter i barn- och elevgrupper

-Nya strukturer fr barn- elevinflytande hller p att vxa fram.
-Ny organisering som gr ifrn klasslrarskap till mentorskap/Co-teaching.
-Ny organisering, rutiner kring bedmning osv. hller p att vxa fram i och med att
frvaltningsledningen tog ett beslut om en gemensam lrplattform.
Ls mer om detta under kapitlet om processkvalitet.
33

Sammanfattning av resultat (strukturkvalitt, frutsttningar)

Frvaltningsledning har skapat frutsttningar att mtas mellan enheter genom
organisering i nav och ntverk vilket syftar till att lra av och med varandra fr att
strka likvrdighet och delaktighet/inflytande i styr- och stdkedjan frn huvudman till
arbete i barn- och elevgrupper. Elevhlsans personal finns inte med i detta arbete.
Ntverket Specialpedagogiskt forum har frmjat kvalitetsskring av
tgrdsprogramsprocessen vilket bland annat har lett till att visualisera processen som
ett kontinuerligt proaktivt och systematiskt kvalitetsarbete dr det frsta steget handlar
om att lyssna in elever och vrdnadshavare.
Projektet/utvecklingsarbetet kan betraktas som centralt styrt med lokal anpassning14
Centralt styrt utifrn de gemensamma utvecklingsomrdena som r beslutade inom
Skolfrvaltningen. Autonomi (tolkningsutrymme), en dimension av delaktighet med
mjligheter att vlja och ta egna beslut, har varit angelget svl fr utformning av
enheternas fokusomrden som pedagogernas arbete i process-/lrgrupper och i
barn/elevgrupper.
En tydlig riktning i hela Skolfrvaltningen har varit ett std i avgrnsning av
utvecklingsomrden. Visualisering av organiseringen p enheter har synliggjorts och
utvecklats p enheterna i olika grad.
Att involvera hela enheter med dess chefer har varit en framgngsfaktor vilket
framkommer exempelvis i enheternas beskrivning av en gemensam kultur som har
brjat vxa fram.
Central resursanvndning: en byggnadsstllning konstruerades under projekttiden.
Detta har inneburit att:

Centrala skolutvecklare och forskare har gett std och utmaning i lokala
processer under kontinuerliga mten med enheters utvecklingsgrupper.
Vid gemensamma seminarier fr alla enheter har det har funnits frvntningar
p att alla ska bidra till det gemensamma lrandet genom kommunikation och
dokumentation. De olika enheterna har ocks blivit speglade av andra enheter
utifrn.
Processledarutbildning har strkt och utvecklat pedagogiskt ledarskap. Rollen
som processledare har problematiserats, se resultatet. Struktur fr arbete i
process-/lrgrupper har vuxit fram p enheterna. Processledare har hjt sin
kompetens att leda och stdja pedagogiska utveckling, vilket br stdja
chefens arbete.

14

Citat: Glenn Hultman, Linkpings Universitet

34

Projektets organisering har bidragit till ett fruktbart utifrnperspektiv vid

mten i olika grupperingar.

Organisering av resurser p enheterna. Enheters chefer har frmjat:

Att utvecklingsgrupper har skapats eller frstrkts p enheterna med pedagoger

med olika kompetenser och med uppdraget processledning. Specialpedagogisk
kompetens finns i de flesta utvecklingsgrupper/ledningsgrupper p enheter.
Att enheters utvecklingsgrupper arbetar kontinuerligt med skolutveckling.
Pedagogers mjligheter att utveckla verksamheten genom kollegialt lrande,
genom att ge bde strukturella frutsttningar och tid att g utbildning inom
processledning.
En organisering som pverkar arbetet i barn/elevgrupper. Ls mer i avsnittet
om Praktiken utveckling av pedagogisk verksamhet.

Pedagoger har utvecklat sin frmga att leda andra, leda sig sjlva och lta sig ledas.
Ls mer i kapitlet om processkvalitet.
Frutsttningar fr ledning och std har strkts p alla niver i organisationen
Hllbar ledning och utveckling p enheterna har strkts genom att utvecklingsgrupper har
skapats och en ny funktion som processledare/-stdjare har tydliggjorts och utvecklats. Delat
pedagogiskt ledarskap stdjer chefen. Viktigt att funktionen definieras p enheten av chefen.
Pedagogers olika kompetenser i utvecklingsgrupper bidrar till olika perspektiv p
verksamhetsutvecklingen. Kritiska punkter r chefsbyten och fr f processledare.
Frutsttningar fr en gemensam samarbetskultur har frmjats
Chefer och pedagoger vittnar om betydelsen av att flera enheter har deltagit i
utvecklingsarbetet genom att de har ftt andra gon p sin egen verksamhet.
Arbetet p enheterna r organiserat i processgrupper som samlas kring gemensamma
fokusomrden och utvecklar demokratiska arbetsprocesser osv.
Utvecklingsmaskin
Strukturella frutsttningar m.m. har inom projektet betecknats som en utvecklingsmaskin.
Vi har dock iakttagit att verksamhetsutveckling i hg grad handlar om drivkrafter dr
kommunikation, lrande och delaktighet r centralt i en lrmilj dr mnskliga behov r
tillgodosedda. I detta sammanhang har exempelvis kontinuitet och trygghet lyfts fram.

35

Processkvalitetet
Genomfrande och resultat
Forskningsbaserad/underskande systematisk verksamhetsutveckling utifrn
gemensam riktning med fokus p inkludering
(likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet t.ex. inflytande).

Gemensam riktning
En handlingsplan har tagits fram som styr ml genom hela organisationen. Detta har
genomfrts med ett digitalt system: Hypergene. Fr att frmja en gemensam framtidsbild
inom skolfrvaltningen med tydlig riktning i verksamheten har frvaltningsledningen tagit
fram fyra fokusomrden fr 2015 och hller fortsatt fast vid dessa omrden:
Inkludering: En frskola/skola fr alla barn och elever (Alla skall med)
Delaktighet och inflytande
IKT och digital kompetens
Ledarskap
Den gemensamma frstelsen kring projektet har frmjats genom illustrationer t.ex. paraplyet
som anvndes under projektets frsta r. Allteftersom blev det tydligt att enheterna sjlva
formade sina egna bilder fr utvecklingsarbetet.
Ledarskap p alla niver i organisationen
Inom olika ntverk dr arbetsformen lrgrupper anvnds s finns behov av att fortsatt
utveckla frmga att leda grupper vilket gr att detta r ett angelget utvecklingsomrde.
Inom projektet noteras resultat som visar p utveckling i positiv riktning avseende detta.
Ett demokratiskt ledarskap som frmjar delaktighet och inflytande r under utveckling vilket
vi tolkar som frmga att:
- Lta sig ledas.
- Leda sig sjlv
- Leda andra15

Agilt ledarskap med demokratiska arbetsprocesser

-Metoder fr skolutveckling och arbetsstt i barn/elevgrupp har utvecklats genom en agil
ledning. Det innebr att bde projektteam och enheterna kontinuerligt har fljt upp och styrt
om under processens gng vilket gr att planerade aktiviteter kan ha frndrats.

15

Skoglund, P. (2014a) Fundamental Challenges and Dimensions of Inclusion in Sweden and Europe. How
does inclusion benefit all? in La nouvelle revue de ladaptation et de la scolarisation - no 65 1er trimestre
2014
Skoglund. P. (2014b) Om mellanrummet mellan esse och essens. Aktuellt och evigt p
Aktualitetskonferensen 2014 Specialpedagogiskt Tidskrift, nr 2 , 2015.

36

-Personal fretrder demokratiska vrden och handlar/agerar i enlighet med dem

Inom projektet finns flera exempel p att man bde fretrder demokratiska vrden och ocks
handlar i enlighet med dem. Exempel:

Projektteamet (central resurs) lyssnade in deltagarnas tankar om vad man ansg var
viktigt nr processledarutbildningen formades. Detta genomfrdes med verktyget
fokusgruppvning och utifrn resultatet formades utbildningen.
Ett exempel frn enheterna r att man i hgre grad lyssnar in barn/elevers tankar och
lter detta pverka verksamhetens utformning bde i frskolan och skolan. Vidare
lyssnar man in barn/elever i hgre grad vid utvrderingar av verksamheten med hjlp
av loggbcker osv.
P en enhet nmns rutiner dr olika frgestllningar som diskuteras i skolans
utvecklingsgrupp gr vidare till process-/lrgrupper och till eleverna och sen tillbaka
igen i syfte att lyssna in olika tankar.

Elevhlsans personal involveras

Samverkan mellan Utvecklingsenhet och Elevhlsans professioner har kommit igng inom
utvecklingsprojektet TeachLearn vilket har sin grund i detta projekt. Ls mer om detta
under rubriken Lrdomar som tas med i nya projekt/insatser. Vidare framhller i synnerhet
en enhet vrdet av att kontinuerligt involvera Elevhlsans psykologer i proaktiva och
stdjande utvecklingsprocesser av den pedagogiska praktiken. Se nedan under Handledning.
Professionsutveckling
Nedan beskrivs lrdomar kring kollegialt lrande p enheterna under det frsta och det
andra projektret.

-Resultat kring kollegialt lrande under det frsta projektret
Efter projektets frsta r gjordes en sammanfattning och analys av vad de medverkande
enheterna lyfte fram kring framgngsfaktorer och dilemman nr det gllde arbetet i
processgrupper.
Framgngsfaktorer som lyftes fram handlade om vikten av systematik och struktur p mten,
verktyg fr samtal och analys samt att digitala verktyg t.ex. film frmjade det kollegiala
lrandet. Dilemman handlade om tid, om att greppa ver fr mycket, bristfllig
dokumentation och olika frhllningsstt och frstelse fr utvecklingsarbetet. Utver detta
konstaterades att man generellt sett hade svrt att skilja mellan grande och lrande.
Exempelvis noterades detta d tidslinjer anvndes i dokumentationen det fick inte bli ett
kalendarium. Ls mer i bilaga 3.

37

-Olika typer av underskande frgor

Centrala insatser har under bde r ett och r tv avsett att inspirera till aktionslrande/
aktionsforskning som r ett stt att bedriva kollegialt lrande. Centrala moment r d att som
praktiker stlla frgor om praktiken, iscenstta en handling, flja processen och reflektera
ver vad som dr sker. 16
Under det frsta ret noterades att enheterna stllde sig olika typer av underskande frgor.
Det var frgor som riktades mot egen undervisning/verksamhet eller frgor som handlade om
forskning inom ett visst omrde rent generellt. Hr konstaterades att tyngdpunkten lg
antingen i teori eller i egen praktik. Ngra resonerade utifrn att implementera forskning
och andra att underska sin egen verksamhet och eget frhllningsstt. Idag har de flesta
tyngdpunkten i att utg ifrn den egna verksamheten, men koppling mellan teori och praktik
efterstrvas.
-Behov av tydligare koppling mellan arbete i lrgrupper och arbete i barn/elevgrupper
Efter projektets frsta r konstaterades ocks att det fanns behov p flera enheter att tydligare
koppla arbetet i lr-/processgrupper med den praktiska vardagen/undervisningen/arbetet med
barn/elever. Detta ledde till att frmja aktionslrande och lrande besk nnu mer under
projektets andra r. Ls mer i bilaga 6 kritisk vn.

-Resultat kring kollegialt lrande under det andra projektret

-Frn individperspektiv till enhetsperspektiv en dubbelriktad process
Projektet har tydliggjort att var och en mste ta ett eget individuellt ansvar genom att delta
och bidra till det gemensamma lrandet/helheten samt utveckla sin frmga att lta sig
ledas, leda sig sjlv och leda andra.
Det kollegiala lrandet har kopplats till enheternas fokusomrden som p ngra enheter har
varit gemensamt frn brjan, men ngra enheter startade i ett individuellt lrande dr varje
pedagog kunde ta upp dilemman i processgrupperna. Idag menar man p samma enhet att
man har en frndrad syn p en lrande organisation dr det r viktigt att man problematiserar
tillsammans: frn individperspektiv till enhetsperspektiv.
Pendeln svnger ocks tillbaka frn enhetsperspektiv till individperspektiv genom att var och
en mste ta ansvar fr sin egen professionella utveckling: en dubbelriktad process.
Denna utvecklingsresa handlar mycket om att varje individ har gjort sin inre resa.
Projektet har satt ljuset p att skolutveckling inte bara handlar om barnens och elevernas
lrmilj utan att var och en har ett eget ansvar av personlig utveckling genom att reflektera
kring hur det man gr och sger pverkar den lrmilj som man ingr i.

16

(Rnnerman 2012) Aktionsforskning i praktiken

38

Viktigt att alla tar ansvar fr de gemensamma mlen. Alla gr inte det, menar ngra
pedagoger, och man ppekar att det kan bero p att enhetens fokusomrde inte hade tagits
fram gemensamt.
Kan man bedriva skolutveckling utan att stta ljuset p sig sjlv?
Gruppen har frsttt vikten av att ta ett eget ansvar fr att vara gare av processen

Frn individperspektiv till enhetsperspektiv nmndes frst som ett begrepp nr vi i projektet
ville organisera lrande som skulle omfatta all personal p en enhet istllet fr utbildningar
dr ngra frn varje enhet deltog (vilket ofta stannade i individuellt lrande).
Uttrycket har ftt fler innebrder eftersom det kan appliceras ven p enheternas arbete.
-Frn yta till djup = frn vardagsprat om grande till lrande
Detta var en intention som har funnits hela tiden i projektet. De flesta menar att arbetet i
process- lrgrupper har gjort att diskussioner har lyfts frn vardagsprat till en lrandeniv
kopplat till teori och styrdokument, dvs. en kad medvetenhet kring varfr man gr som
man gr bde kopplat till frhllningstt, metoder och arbetsstt i barn- och elevgrupper.
Personal menar att de har utvecklat frstelse fr sin praktik och hur arbetet hnger ihop med
aktuellt fokusomrde.
Fr att det ska bli meningsfullt behver vi se att aktiviteterna vi genomfr ingr i ett
sammanhang.
Hg medvetenhet om varfr man gr som man gr
Vi r medvetna om att vi ifrgastter fr att frst, inte fr att ifrgastta individen
lrdomar vxer fram
-kad gemensam begreppsfrstelse och samsyn
Genom sprket/kommunikation utvecklas kunskap.
Enheter har arbetat med sprksttning att ha ord fr det som sker samt utveckla gemensam
frstelse fr ord som t.ex. delaktighet och inflytande.
Vi har brjat bena ut huruvida det finns skillnader
mellan begreppen delaktighet och inflytande
och vilka dessa r isfall?

Vi r mer enade nu, som ett gemensamt team.

Vid problem kan vi arbeta fram en lsning.
39

-Aktionslrande har utvecklats

Lrandet stannar inte vid samtal utan man undersker sin
praktik genom att ta samtalet vidare till aktion/handling i barnelevgrupp.

Ngot som gr att applicera p allt vi gr en utvecklingsmaskin

Ett generellt resultat av de reflekterande dialogerna r en kad handlingsberedskap och fokus
p mjliga lsningar. Arbetsformen kan anvndas men innehllet kan bytas ut:
Arbetet i processgrupperna fortgr men innehllet byts ut.
Vi har skapat en bra verksamhetsutvecklingsform
-Gemensamt frhllningsstt
Ett konkret resultat av de reflekterande dialogerna r att det blev synligt att man arbetade
mycket olika p tv olika avdelningar i frskolan nr det gllde att ta emot frldrar i
tamburen (en avdelning gjorde det och en gjorde det inte) Frldrarna brjade prata om varfr
det var s olika vilket medfrde att pedagogerna pratade sig samman kring ett gemensamt
agerande.
All personal mste frst vad de gr och varfr
(chef)
-En gemensam reflekterande kultur r under utveckling
Detta har frmjats t.ex. genom insatser inom processledarutbildningen och kontinuerlig
trning i praktiken, och mnga framhller vrdet av den gemensamma reflektionen fr att
kunna utveckla och anpassa verksamheten fr alla barn och elever.
Utvecklingsresan har gtt frn att ha fokus p granden till fokus p frhllningsstt
och varfr man gr som man gr
Viktigt med den inre reflektionen hos var och en att bygga en reflekterande kultur.
En kultur hller p att utvecklas s gr vi hr.
Uttalande av chefer

40

Man skulle kunna uttrycka det som att tankar blir till ord, ord blir till begrepp/klar innebrd
som blir till medveten handling och handling blir s smningom till vanor, nya vanor.
-Gemensamma vrden lyfts fram ssom: allas delaktighet, barnen som vgvisare/ta barnens
perspektiv, skapa goda relationer, ett hjrta mste finnas i verksamheten, olikheten r
normen.
-Arbetssttet frmjar gruppers sociala relationer
Det kollektiva arbetssttet frmjar sociala relationer och gemenskap. P olika stt arbetar
enheterna fr att involvera alla t.ex. genom olika aktiviteter dr man involverar bde personal
och elever vid EU-resor eller i arrangemang av en grdsfest (som elever planerade).
Knner stolthet ver de resultat som synliggrs.
Flera enheter beskriver hur de har kommit varandra nrmare. Det rder mindre prestige och
hgre trygghet bland personalen och att man vgar komma med lite ogenomtnkta spontana
ider. Stmningen och klimatet p arbetsplatsen lyfts fram och man vgar visa det som man r
bra p samt vgar gra fel, sger pedagoger. Man knner sig kompetent och betydelsefull
som mnniska. och man stolt ver det man presterar, vilket synliggrs under samtal, lrande
besk och via dokumentation.
Detta leder i sin tur fram till att man:
-Vgar utmana varandra mer och stlla frgor
Som nmnts ovan har man kommit varandra nrmare, en kad trygghet i lrgrupperna och
man vgar utmana varandra mer med klargrande och konstruktiva frgor som anger en
riktning framt.
Pedagoger beskriver hur de ibland har varit oense t.ex. nr det gller samsyn kring om elevers
delaktighet behver utvecklas eller om de redan r delaktiga:
Det lrde oss att vi ibland behver omformulera frgan fr att motivera en frndring.
Ett konkret resultat r att man vgar vara mer sjlvkritisk och ge kritik till sina kollegor.
Vi vgar prova nya arbetsstt
Vi r inte rdda fr att misslyckas.
Vga misslyckas och vga lyckas

41

Praktiken: Utveckling av pedagogisk verksamhet (struktur- och processkvalitet)

Resultat kan ses enligt ovan nr det gller att kvalitetsnivn har hjts avseende ledning och
professionsutveckling. Hur ser det d ut nr det gller utveckling av den pedagogiska
praktiken i barn- och elevgrupper? En utmaning som har identifierats redan under projektets
frsta r har handlat om i hur hg grad arbetet i processgrupper/lrgrupper pverkar arbetet i
barn-/elevgrupper.
Nedan ges exempel p resultat utifrn vad enheterna berttar kring fljande ml:

Ml p gruppniv
Strukturer/resurser:
Organisera lraktiviteter/undervisningen med hjlp av tillgngliga resurser (inkl.
barn/elever som resurser).
Process:
-Barn- och elevinflytande: Arbetsstt som tar tillvara barn/elevers sikter och lter det
pverka utveckling av verksamheten.
- Utveckling inom omrdet Universal design for learning fr att bredda design av
lrmiljn.
-Formativa arbetsstt som utvecklar frstelse fr bde gruppen och varje individ.

-kat barn- och elevinflytande

Under det frsta ret av projektet konstaterades att barn och elevers tankar fngades in p
olika stt genom filmade intervjuer och enktunderskningar. P ngra skolor och
frskolor hade barn och elever involverats i arbetet med att dokumentera. Exempelvis hade
tv enheter pbrjat arbeten som liknar arbetssttet PhotoVoice vilket innebar att barn sjlva
tog bilder med iPad. Drefter berttade barnen om vad de tnkte och knde i relation till den
situation som bilderna visade. GoPro kameror som pedagoger burit p huvudet d
verksamheten varit igng har givit dem std i att se olika lraktiviteter med barnens gon.
I frskolan reflekterade pedagogerna kring vilka barn som har inflytande. Exempelvis
anvndes GoPro kameror fr att analysera barns talutrymme i matsituationen.
Genom att se p filmen kunde man konstatera att barnen hade ftt olika mycket talutrymme.
Inom frskolan upptckte man att barns inflytande mest fanns i den fria leken och nstan
inget i den styrda leken. Detta ville man frndra vilket har gjorts under projektets andra r.

42

Barnens delaktighet har kat nr de ges tolkningsutrymme i lraktiviteter:

Inflytande tolkade man frst som fri lek, men nu innefattas alla delar i verksamheten
Pedagoger i frskolan har brjat lyssna in barnens tankar vid planering av verksamheten. Ett
exempel r att barn intervjuades fr att vara med och pverka uppbyggnad av en atelj.
Personalen har kritiskt granskat sin frmga att aktivt lyssna p barnen just in time. Fr
att utvrdera detta s hade pedagogerna prlor i sin ena ficka p klderna och fr varje gng
man bemtte ett barn med aktivt lyssnande s flyttade man en prla till en annan ficka p sina
klder. Detta ledde till att man noterade hur mnga gnger som man hade varit aktivt
lyssnande och p s stt blev man mer medveten om sitt eget agerande. Man frgade sig
ocks varfr och nr man sger nej till barnen:
Vill barnen leka p taket s blir det nej, men vad r det barnen frgar om,
r det att komma upp i luften, se himlen,
kan vi gra p ngot annat stt fr att tillmtesg barnen?
Alla har dock inte varit positiva till barnens reella inflytande utan detta ifrgasattes i brjan
av en del av personalen:
ska de f gra som de vill eller ska vi inte stta grnser lngre.
Pedagog

Pedagogerna konstaterar att:

Man har inte helt samsyn kring vad barnen kan och br vara delaktiga i.
Ytterligare effekter av barnens inflytande r att man utgtt ifrn barnens intressen och
skapat mindre grupper fr olika aktiviteter t.ex. arbete med konstruktion. Barnens tankar
om detta har dokumenterats i text och bild.
Inom skolan nmns att en del personal uppfattade det som att eleverna redan hade inflytande,
men man funderade p hur eleverna skulle bli medvetna om sitt reella inflytande s att de
sjlva kunde knna delaktighet. Bland annat berttar man vid en skola att tidigare var
elevrdet i fokus fr elevinflytande, men nu har man via sin nya organisation kontinuerligt
brjat lyssna in elever genom en arbetsgng med dialogkedja frn ledningsgrupp via
processgrupper/arbetslag till elever och tillbaka igen. Skolan beskriver ocks att eleverna
tas med i olika utvrderingsprocesser. Arbetet har lett till en hgre medvetenhet att
involvera eleverna och ta vara p deras sikter fr att utveckla verksamheten.
Ett exempel bland fritidspedagoger r att de arbetade fram en planering kring delaktighet och
inflytande som utgick ifrn LGR 11, avsnittet om Normer och vrden fr att frmja barnens
inflytande under fritidsverksamheten. Ett annat exempel r hur eleverna fick mjlighet att
arrangera en grdsfest/marknad dr de planerade och genomfrde olika aktiviteter.
43

Elever som har arbetat med genrepedagogik och skapande av multimodala texter i form av ebcker som publiceras i ett e-bibliotek, fick under projektets frsta r uttrycka sig kring
skolans arbetsstt. Exempel p elevkommentarer kan hras i en film som finns p projektets
webbsida. 17
En skola genomfrde en enktunderskning under frsta projektret riktad till elever i k 4 fr
att hra deras sikter om den nya organisationen med mentorskap. Enkten handlade om
elevernas syn p den nya organisationen med mentorskap18:
"Det knns som om man fr lrare
som alla tycker att just sina mnen r de roligaste
och d blir lektionerna roligare"
Elev
Mentorerna anvnder loggbcker dr elever varje vecka fr uttrycka sina tankar om sin
situation i skolan.
Olika verktyg har enligt ovan anvnds fr att frmja barn och elevers inflytande. Ytterligare
kan nmnas lrplattformen Unikum som anvnds av samtliga enheter.
Med hjlp av Unikum fr eleverna bland annat std med att lrandet synliggrs, att stta ord
p sitt eget lrande och f frstelse fr betygen, sger pedagoger. Det har lett till att eleverna
reflekterar mer kring sitt eget lrande och vad de har behov av att utveckla, vilket i sin tur gr
att de kan pverka sina IUP-ml.

17 http://www.skolutvecklingmolndal.net Brattsskolan
18 http://www.skolutvecklingmolndal.net/toltorpsskolan.html

44

-Utveckling av barn- och elevgruppers lrmilj (fysisk, pedagogisk och social)

En central frgestllning i projektet har varit i hur hg grad arbetet i
processgrupper/lrgrupper pverkar arbetet i elevgrupper. Hr r ngra exempel:
Barn ges mjlighet att pverka sin vardag
I frskolan lyfts fram att man har blivit bttre p att terkoppla lrande till barnen och att ge
dem mjligheter att pverka sin vardag:
Tillsammans jobbar pedagoger och barn fram lrorika lekmiljer
utifrn barnens intressen, tankar och ider.
Frskolepersonal upplever att barnen oftare kommer med spontana frslag p frbttringar
och p aktiviteter sedan man brjade anvnda begreppet inflytande i verksamheten.
Flera positiva effekter konstaterar man inom frskolan ssom att:
Barn visar frstelse fr demokratiska processer genom att de visar gldje och engagemang
trots att beslut ibland inte r barnets frsta val.

Organisering fr lrande: Co-teaching mentorskap ger proaktiv skolutveckling

En skola19 (lg-mellan) har srskilt fokuserat utveckling av mentorskap dr man arbetar med
tre lrare p tv klasser vilket innebr att man oftare kan vara tv lrare i samma klass,
samtidigt. Arbetssttet ligger i linje med Teamteaching /Co-teaching som beskrivs i
skriften Raising Achievement for all Learners Quality in Inclusive Education (RA4AL). 20
Organiseringen anses bidra till strre mjligheter att variera graden av std och stimulans till
elever och en frgestllningen noterades i den frsta rapporten om projektet:
-Vilka mjligheter skapar Co-teaching/mentorskapet fr att utveckla undervisningen och ge
frutsttningar fr att mta alla barn/elever?
Nu ett r senare framhller personal p skolan flera vinster med Co-teaching. Exempelvis
anger man att det r fler som uppmrksammar elever som r i behov av extra std.
Den sociala lrmiljn pverkas positivt och skapar trygghet fr eleverna
som sjlva har uttryckt att det r tryggt att knna fler lrare ifall ngon skulle vara sjuk.
Pedagog
Vidare har pedagogerna mjligheter att anvnda observation som verktyg fr att utveckla sin
frmga att se och frst de elever som ingr i en grupp. Ett konkret exempel p Co-teaching
som pedagoger har genomfrt r att den ena pedagogen ansvarar fr undervisningen och den
andre pedagogen observerar. Se bild p Co-teaching.21

19 https://skolutvecklingtoltorp.wordpress.com
20 http://korta.nu/S73
21

https://edu240coteaching.wordpress.com/what-does-co-teaching-look-like/

45

Detta bidrar till att undervisningen utvecklas. Ngot som ocks har pverkat detta positivt
enligt pedagogerna r att de ansvarar fr ngra mnen vilket gr att man blir bttre i sitt mne
vilket i sin tur gynnar eleverna, sger pedagoger. Personal p skolan uttrycker ocks att
tidigare d en elev befarades att inte n mlen s fick eleven specialundervisning vid sidan av
krnverksamheten/ordinarie undervisning. Istllet fr denna lsning anvnder man sig av den
mjlighet som ges nr man kan vara tv pedagoger samtidigt i en klass vilket gr att extra
anpassning och srskilt std kan ges inom ordinarie verksamhet.
Nr vi r extra resurs i klassrummet s lter vi ofta resurs-lraren ta hand om storgruppen
medan den ansvarige mneslraren fokuserar p de elever som har svrigheter inom mnet.
P s vis blir den ansvarige lraren delaktig och medveten om hur man kan forma, rikta och
anpassa undervisningen fr eleven.
Pedagog

Lrande besk hos varandra har byggts in i organisationen med mentorskap/Coteaching. Under ret har skolan frdjupat arbetet genom att pbrja utveckling av deltagande
observationer. Fokus har varit p inkludering och elevers kamratlrande. Genom observation
av undervisning i relation till lrande har man utvecklat sin frstelse fr svl gruppen som
varje elev s att undervisningen kan anpassas fr att ge ledning och stimulans fr alla elever.
Ls mer om delprojektet TeachLearn22.
Varierad fysisk lrmilj fr att mta olika behov
Skolan beskriver hur den fysiska lrmiljn har utvecklats exempelvis genom att man har
skapat flera rum i rummet/klassrummet23. Klassrummet har mblerats som tre rum i rummet
fr att mta elevers olika behov:

Presentation/genomgng
Samarbete/Grupparbete/kamratlrande
Enskilt arbete/reflektion/metakognition

22 http://www.skolutvecklingmolndal.net/teachlearn-inkludering.html
23

Lrmiljprojektets frsta fas finns dokumenterad p bloggen http://larmiljo.weebly.com/

46

I ett klassrum har man ett antal stbord vilket medfr att eleverna kan variera arbetsstllning.
Pedagoger menar att frndring i den fysiska lrmiljn utvecklar pedagogiken.
Frhllningssttet olikheten r normen innebr att miljn anpassas efter eleven istllet fr
tvrtom sger personal.

Bild: Gunilla Almgren Bck. Stbord p Toltorpskolan.

Utvecklingen av den fysiska lrmiljn upplevs positivt av elever, sger personal. Det har
ocks framfrts att vrdnadshavare har uppmrksammat att det ser olika ut p skolorna hur
lngt man har kommit i detta avseende.

Sprkutvecklande formativa arbetsstt utvecklar pedagogisk och social lrmilj

P en skola har Skriva fr livet varit ett vergripande fokusomrde. P skolan har personalen
arbetat med genrepedagogik och kombinerat detta med att eleverna producerar e-bcker med
hjlp av iPad och appen BookCreator. Bckerna publiceras p skolans e-bibliotek/en blogg.24
Tjnsten elevbocker.se anvnds. Enhetens pedagoger framhller i projektets frsta rapport att
arbetssttet stdjer elevers skriv- och lsutveckling p olika stt.
Under projektets andra r har den pedagogiska och sociala lrmiljn utvecklats genom att
genrepedagogiken ftt spridning i flera mnen samt att eleverna har utvecklat sin frmga att
vara lrresurser fr varandra genom kamratbedmning av texter. De har ftt va p att ge
varandra terkoppling. Pedagogerna har uppmrksammat klassrumsklimat och vikten av att
eleverna knner sig trygga med varandra.

24

http://brattas.elevbocker.se

47

ven om det r svrt fr eleverna i brjan att ge feedback p sina kamraters texter
s har de efter en hel del trning blivit duktiga kamratbedmare.

Bild: Brattsskolans tolkning av terkopplingstrappan

Varierade lrverktyg och autentiskt lrande frmjar lrande och motivation

Fr att stdja alla elever har man arbetat med mallar som ger std fr struktur av texter, vidare
har man anvnt iPadens mjligheter med tal till text funktion samt talsyntesappen Skolstil 2
som ett std i skrivprocessen.

Med talsyntesappen kan eleven sjlv lyssna p det man har skrivit
och kontrollera stavning allteftersom texten lses upp.
Sedan kopierar eleven texten och klistrar in i (appen) BookCreator.
Motivationsfaktorn har varit hg under vrt arbete med genrepedagogik
och vrt e-bibliotek.

En bidragande faktor till kad motivation r att arbetet r autentiskt dr elevernas arbeten
publiceras fr en bredare publik, sger pedagogerna. Skolan beskriver hur man tnker sig att
utveckla arbetet med IKT t.ex. genom att anvnda eleverna som lrresurser fr varandra och
filma boksamtal mellan eleverna, vilket andra elever sedan kan ge respons p.

48

Film som lrverktyg i en reflekterande kultur

En skola lyfte under det frsta projektret fram att man ville utveckla ngot som gr att
applicera p allt man gr i verksamheten. P skolan har man arbetat fr att frmja svl
elevernas som pedagogernas upplevelse av delaktighet och inflytande. Man har precis som
andra enheter anvnt film som sedan har publicerats och visats bde internt och externt, men
skolans film om delaktighet och inflytande anvndes som reflektionsunderlag och pedagogers
reflektioner synliggjordes fr alla i projektet genom att lrmiljn som visades i filmen25
kommenterades med pratbubblor innehllande pedagogers tankar. Detta bidrog till att
utveckla arbetet med film vilket beskrivs i kapitlet om Dokumentation och skapande av
beprvad erfarenhet.

Bild ur film: Rvekrrskolan (Film: Anders Eriksson)

Formativa arbetsstt och likvrdig bedmning med hjlp av Unikum
Unikum lrplattform frmjar dialogen med eleverna, som via lrplattformen ocks kan f std
med utformning av uppgifter som kan repeteras s ofta som nskas. Dessutom finns
information och material samlat p ett stlle, sger pedagoger.
Flera enheter pekade p vikten av samsyn kring bedmning fr att frmja likvrdighet och att
utveckla gemensamma rutiner fr hur Unikum lrplattform anvnds. En av utgngspunkterna
var att man inte var njd med hur utvecklingssamtalen fungerade p skolan, ett annat
identifierat utvecklingsomrde var att dokumentationen kring elevers lrande behvde
frbttras t.ex. genom att utveckla gemensamma rutiner. Matriser i olika mnen tydliggr var
elever befinner sig i lrandet, sger pedagoger.

25 http://www.skolutvecklingmolndal.net/nyheter/nylage-pa-ravekarrsskolan-2015
49

Hur skulle man f pedagoger, elever och frldrar delaktiga i Unikum?

Eleverna p en 6-9 skola fick fundera p hur de med hjlp av film/skrminspelningar kunde
beskriva hur Unikum fungerar. Filmerna skulle rikta sig bde till elever och vrdnadshavare,
men ven pedagoger s att de skulle komma igng med arbetet i Unikum. Eleverna arbetade i
par och filmade fr att visa funktioner i lrplattformen.
Exempel p elevers tankar om kommunikationen i Unikums lrplattform:
Nu skriver dom (lrarna) vra utvecklingsomrden, och det r bra.
Man kan f hjlp med hur man ska gra.
Elev
Pedagoger menar att arbetet med Unikum frmjar likvrdigheten exv. genom att de
tillsammans utvecklar en gemensam vokabulr.
Genom Unikum fr eleverna en bra dialog med lrarna.
Pedagog

mnesvergripande arbetsformer
En 6-9 skola beskriver att man har organiserat nr olika temaomrden ska lsas fr att kunna
synkronisera mnen och utveckla mnesvergripande arbetsstt. Ett exempel som nmns r
samverkan mellan SO- och Sv-lrare. Detta leder ocks till mjligheter att samverka kring
bedmning t.ex. genom att texter som elever lmnar in kan bedmas i bda mnen. Eleverna
r infrstdda med detta. Ngra elever har varit kritiska sger pedagog, eftersom elever menar
att det krver av dem att ta hnsyn till ml fr olika mnen.

50

Resultat Dokumentation och skapande av beprvad erfarenhet

Bidra till kunskapsutveckling lokalt och nationellt samt skapa beprvad

erfarenhet kring det vergripande mlet..

Bidra till kunskapsutveckling lokalt och nationellt

Exempelvis har projektteam och ngra av enheternas chefer och pedagoger berttat om
projektet under Lrarkvllar arrangerade av Lrarfrbundet. En presentation i Stockholm och
en i Gteborg. I Stockholm medverkade dessutom Glenn Hultman, Linkpings Universitet
och i Gteborg medverkade Per Skoglund, Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ls mer
och se de filmade presentationerna p webbsidan. 26
Samarbete med Bors kommun har pbrjats fr att lra med och av varandra kring
inkludering. Vidare har samverkan utvecklats med andra lnder inom delprojektet
TeachLearn.27
Projektet har frmjat beprvad erfarenhet genom enheters - och projektsamordnares
kontinuerliga och delade dokumentation i form av rapporter och digitala bilder. Projektets
filmare har producerat en mngd filmer vilka har anvnts fr svl internt lrande som fr
spridning via publicering p projektets webbsida. Ls mer om film nedan.
Vikten av att kontinuerligt bertta vad, hur och varfr man grs som man gr belyses enligt
ovan och har lyfts fram av forskare i projektet tskilliga gnger. Det metakognitiva
frhllningssttet ses som ett centralt moment i skolutvecklingsprocessen. I utvecklingsarbetet
har detta frmjats svl genom muntlig kommunikation, skrift, bild och film.
Verktyg fr dokumentation som har syftat till att kontinuerligt synliggra lrdomar
Skriftliga rapporter frn varje frskola/skola vid tre tillfllen under projektren.
Filmade intervjuer av barn/elever
Enkter riktade till svl personal som till barn/elever och vrdnadshavare.
t.ex. enkt riktad till frldrar med temat: Pedagoger som ser och hr barnen.
Dokumentation i sociala medier, GoogleDrive och i Unikum.
Utveckling av digitala bilder (se nedan)
Filmade intervjuer/samtal med pedagoger och chefer
GoPro kameror har anvnts i barn-/elevgrupper
Digitala bilder/presentationer som har redovisats och filmats under gemensamma
seminarier.

26
27

http://www.skolutvecklingmolndal.net/nyheter
http://www.skolutvecklingmolndal.net/teachlearn-inkludering.html

51

Tv sammanfattande skriftliga rapporter inklusive denna.

Delade erfarenheter genom webbsida som kopplades till Facebook och twitter.
YouTube kanal Mlndals Skolarena

Webbsidan - ett kollektivt minne som std fr fortsatt utveckling

Webbsidan utgr en samlingsplats fr erfarenheter som bde medverkande enheter, andra
enheter i Skolfrvaltningen och externa kan ta del av och reflektera kring. Den fungerar som
ett kollektivt minne som man kan g tillbaka till, vilket r viktigt i utvecklingsprocessen. Fr
att skapa en verblick av vergripande insatser skapades en tidslinje med verktyget
timetoast.com, vilken bddades in p webbsidans startsida.28 Webbsidan r ocks kopplad till
Facebook och twitter med syftet att bde sprida information och frmja dialog.

Bilder som tydliggr processen

Bilder har utvecklats fr att synliggra frstelse fr utvecklingsarbetet och processer, t.ex.
paraplyet och bilder som finns med i denna skrift. Enheter har brjat ta fram egna bilder.
Detta stimulerades t.ex. under ett seminarium. Se film.29.
Fler bilder som har skapats r t.ex. Skolutvecklingsdiamanten (se bild nedan), som ska ses
som en snurra som r frankrad i kulturen. Efter frsta projektret stlldes frgor kring
kulturens pverkan p verksamhetsutvecklingen. Kulturens betydelse har lyfts fram enligt
ovan, under projektets andra r.

28 http://www.skolutvecklingmolndal.net
29

http://www.skolutvecklingmolndal.net/nyheter/pedagoger-och-ledare-malar-resan-i-larande-och-inflytande-pariktigt-nar-olikheten-ar-normen

52

Bildklla: Christer Ferm (Digital illustration utifrn ritad bild: Gunilla Almgren Bck)
Om det r lite gropar i kulturen s kan snurran inte fungera lika bra.
Pedagog

Film som ett verktyg i uppbyggnad av en reflekterande kultur

Fr att sprida lrdomar bde inom och utanfr projektet samt fr att frmja det kollegiala
lrandet har vi bland annat anvnt film som verktyg. Detta har genererat flera olika vrden
ssom reflektion av individuellt frhllningsstt och analys av verksamhet och arbetsstt.
Filmaren har under de tv ren utvecklat en arbetsgng tillsammans med de medverkande
enheterna. Allteftersom har frstelsen utvecklats kring hur film kan bidra i arbetet med
systematisk skolutveckling.
Infr ett filmtillflle grs olika frberedelser. Den som ska bli filmad r med och bestmmer
och pverkar bde genomfrande och produkt. En rkopia skapas av filmaren som sedan
bearbetas i dialog med de medverkande. Detta gr att de medverkande fr mjlighet att
utveckla sina tankar utifrn det som r filmat. Filmerna publiceras p Mlndals Skolarenas
YouTube kanal och projektets webbsida.

53

Utifrnperspektiv genom olika stadier i filmprocessen en cirkulr process

1. Filma fr att dela med sig av erfarenheter ( envgskommunikation)
2. Att bli filmad och se p sig sjlv fr att utveckla frstelse kring hur tanke och
handling hnger samman frhllningsstt.
3. Att visa filmen och se den med andra (chef, arbetslag, elever ev. frldrar).
4. Att reflektera, analysera och stta ord p det vi ser och upplever tillsammans med
andra nr vi ser filmen. Reflektioner har synliggjorts genom att lgga in pratbubblor i
filmen pedagogens reflektion och koppling till uppdraget
5. Synliggra drivkrafter bakom agerande samt omstta reflektioner i nya handlingar och
frhllningsstt.
Ny filminspelning osv.
Mjligheten att satsa extra p en central filmpedagog och utvecklingspedagoger p deltagande
enheter har visat sig framgngsrikt. Detta har verkligen gjort skillnad vad det gller
dokumentation och delade av erfarenheter svl inom kommunen som nationellt.
Filmaren har blivit anstlld i Skolfrvaltningen och har nu en halvtidstjnst.
Ett stort intresse har visats fr att anvnda honom och den filmpedagogik som vi har
utvecklat.
Ls mer om filmarens tankar och ta del av lnkar med filmade exempel av olika lrdomar i
projektet. Se bilaga 4.
Enheternas tankar om dokumentation
-Visualisera och tydliggra projektet med text, bild och film
Paraply-bilden visualiserade vad projektet innebar.
Bra med paraplyet och vrdeorden/ledstjrnorna som var gemensamma fr alla
enheter .
Bra att ta del av andra enheters filmer och redovisningar.
Bra med systematik i att ta hand om och synliggra lrdomar. Det behver organiseras
bde inifrn och utifrn (centralt).
Central organisation med webbsida och seminarier har varit en stor hjlp fr att f std
bland all personal p enheten.
Genom att skriva rapporter och presentera var man tvungen att blicka bde bakt och
framt. Arbetet synliggjordes. Bra att dokumentera historien s att man kan lra av
den. Genom skrivandet fick vi syn p vad vi hade gtt igenom och kollegor kunde
lsa, tolka och utveckla nnu mer.
Man reflekterar sjlv nr man skriver och man blir frtrogen med det man gr.
Personlig utveckling.
Dokumentation av granden och lrdomar har upplevts bde som framgngsfaktor och
dilemma.
54

Dokumentationen bidrar till kad likvrdighet inom och mellan skolor.

Under frsta projektret beskriver enheter att de frutom film har anvnt Unikum, Google
dokument och Facebook fr intern dokumentation med minnesanteckningar frn mten.
Andra stt att dokumentera har varit i form av en dokumentationsvgg i konferensrummet,
och p ngon enhet har varje processledare frt dagbok ver arbetet. Dessa anteckningar har
anvnts under mten i lrgrupperna osv. Ngra enheter har arbetat med tidslinjer fr att
dokumentera arbetet. Det har skett bde analogt och digitalt t.ex. med googles ritverktyg eller
timetoast.com.
Film har anvnts av de medverkande enheterna p olika stt. Ngon enhet filmade i barnens
lrmiljer fr att sedan kunna reflektera kring lraktiviteter och eget frhllningstt. Andra
enheter har filmat intervjuer fr att fnga bde personalens och barnens tankar om t.ex.
delaktighet och inflytande.
Chefer nmner att det r angelget att ngon lyssnar, att det finns mottagare till
enheternas lrdomar. Detta har mjliggjorts genom projektorganisationen med 10 deltagande
enheter. Men det handlar inte bara om mottagare till dokumentation, utan text, bild och film
har anvnts fr att diskutera varfr man gr som man gr vilket har genererat nya lrdomar,
kad samsyn och bidrar till kad likvrdighet inom och mellan skolor.
De flesta kommentarer om skriftliga rapporter som enheterna genomfrde vid tre tillfllen p
tv r har varit positiva.
Dokumentationen gjorde att jag fick f syn p saker om mig sjlv och om verksamheten!
men alla tycker inte samma:
Mycket skrivande, formella bitar dr man ska svara p det man redan vet
Ngra tankar om dokumentation som har lyfts fram av enheterna r:
Vi skulle ha skrivit ner mer tydligt nulget nr vi startade.
Det har varit viktigt att hela tiden dokumentera. Det ger kad transparens i
verksamheten
Vi har intervjuat barnen fr att hra vad de anser om pedagogernas stt att lyssna och
bemta.
Kollegor fick lsa och de gav synpunkter s att vi kunde utveckla nnu mer.
Hur dokumenterar vi det som r viktigt i klassrummet?

55

Det gemensamma och kontinuerliga berttandet lyfts fram av forskare

Forskare lyfter fram vikten av det gemensamma berttandet, att samtala, skriva, filma osv.
med syfte att utveckla verksamheten.
Enheterna har infr varje avstmning med rapportskrivning och presentationer ftt frgor att
reflektera kring. Se frgorna i bilaga 7.
Skrivarverkstad var en central insats d enheterna skulle skriva rapporter. Hr gavs
mjlighet till std och terkoppling p texter genom att mtas p ett gemensamt seminarium.
Mjligheten att vara delaktig i denna process utnyttjades i ringa grad av enheterna.
Spridningsprocess och skapande av beprvad erfarenhet
Beprvad erfarenhet krver prvad erfarenhet av mnga och att den r dokumenterad.
Vi har inom projektet funderat ver hur vra lrdomar kan spridas/delas och hur vi skapar
beprvad erfarenhet s att vi slipper uppfinna samma hjul om och om igen. En av
frskolecheferna berttar hur det var nr hon bytte frskola och tnkte att hon kunde
ta med sig samma modell som hon hade arbetat med till nsta frskola. Hon upptckte att
detta inte fungerade eftersom den nya enheten hade andra frutsttningar, behov osv. Istllet
fick hon se, frst och anpassa utefter den nya personalens tankar och forma processer med
lokal anpassning.
Resultatet visar att man inte kan ta med sig frdiga paket, dremot olika frer som blir
grogrunden till utveckling p den egna enheten. Bilden nedan avser att visa att om man tar
med sig frdiga paket som man tnker implementera i sin verksamhet s kan det bli en rutten
buske/trd som Christer Ferm sger. Kulturen/myllan ser olika ut p enheterna.
Frn paket till process:

Bild: Anders Eriksson

56

Vi har frsttt att vi mste gra andras erfarenheter till vra egna
genom att prova och utvrdera vad som fungerar i vr verksamhet
Pedagog
Projektet avsg att f med alla enheter i Skolfrvaltningen. Hur ser denna process ut?
Tanken var att fler enheter skulle g med i projektet, men det har inte fungerat. Troligen r det
s att har man inte varit med frn brjan s knner man sig inte delaktig och motivationen att
g med blir lg. Istllet har projektledare och projektteamet frskt att sammanfatta och
visualisera spridningsprocessen genom en trdstam med olika grenar. Stammen p trdet
utgr krnvrden och strategier fr systematisk skolutveckling och inkludering. Denna stam
kan ses som beprvad erfarenhet som har skapats tillsammans vilket gr att man slipper
uppfinna hjulet p varje enhet utan kan dra nytta av de gemensamma lrdomarna som alla har
bidragit till. Dessa krnvrden/faktorer tas med i olika delar i vrt stt att kommunicera, lra
och handla p alla niver i organisationen.
Grenarna p trdet kan symbolisera centralt initierade utbildningsinsatser, en frskola eller
skolas utvecklingsarbete eller en pedagogs arbete i barn-/elevgrupp.
Nya delprojekt frgades starkt av detta projekt.
Det r allts inte hela paket som sprids till fler enheter inom Skolfrvaltningen utan olika
delar av lrdomar som kan sttas ihop p olika stt, anpassas och utvecklas nr nya insatser
grs p andra skolor i frvaltningen. Ls mer om stammen i analysen.

57

Sammanfattning av resultat (processkvalitet och dokumentation)

En gemensam riktning inom Skolfrvaltningen har formulerats i fyra omrden.

Inkludering: En frskola/skola fr alla barn och elever

Delaktighet och inflytande
IKT och digital kompetens
Ledarskap

Projektet r inte lngre ett projekt utan verksamhetsutveckling som kontinuerligt

pgr.
En grund fr en lrande organisation med kollektivt aktionslrande med
barn/elever som vgvisare hller p att ta form.
Allas gande av verksamhetsutvecklingen efterstrvas och utvecklingen har
kommit olika lngt p enheterna.
Ledarskap
Agilt och demokratiskt ledarskap: Chefer som sjlva tog ut fokusomrde fr
utveckling p enheten fick backa och gra om genom att involvera
personalen i demokratiska processer.
Ledarskap p alla niver i organisationen: Frmga att hlla i processer har
kat vittnar mnga om.
Professionsutveckling
En reflekterande kultur hller p att utvecklas med gemensamma vrden,
gemensam frstelse fr begrepp och varfr man gr som man gr.
Bde individuellt och kollektivt lrande.
Pedagogiska samtal kring lrdomar har utvecklats en frskjutning frn
grande till lrande.
Kommunikativa frdigheter utvecklas: Mnga vittnar om att ett gemensamt
sprkbruk hller p att vxa fram i t.ex. bedmning. Enheterna har ven
tillsammans definierat olika begrepp ssom delaktighet och inflytande. Frmga
att stlla frgor har utvecklats osv.
Process-/lrgrupper: Arbetssttet frmjar gruppens sociala relationer och
frhllningsstt.
Resultatet visar p drivkrafter i utvecklingsprocessen ssom: stolthet, hg
medvetenhet/knner sig kompetent, vga bredda sin komfortzon, mod att vga
stlla frgor och utmana tankemnster osv.
kad handlingsberedskap (aktionslrande)

58

Praktik (frndring/utveckling i barn-/elevgrupper)

Barn och elevers tankar tas tillvara svl nr det gller planering,
genomfrande och utvrdering av lraktiviteter.
Barn och elevers delaktighet och inflytande i praktiken har utvecklats t.ex.
genom dialogkedja frn enhetens utvecklingsgrupp via arbetslag till elever och
tillbaka igen.
Barn och elever ges mjlighet att pverka sin situation (tolkningsutrymme =
autonomi/delaktighet)
Film och andra verktyg anvnds fr att frmja barn-/elevinflytande.
Mentorskap (Co-teaching) ger utrymme fr flexibla grupperingar och
lrmiljer fr elever. Det leder till att graden av std och interaktion kan
varieras under en arbetsdag fr elever osv.
Exempel ges i resultatet p att co-teaching leder till proaktiv
std/skolutveckling.
Utveckling av fysisk lrmilj t.ex stbord.
Utveckling av pedagogisk- och social lrmilj:
- Sprkutvecklande, formativa arbetsstt med multimodalt skapande av ebcker med std av talsyntes stdjer alla elever t.ex. elever i ls- och
skrivsvrigheter.
-Autentiskt lrande med digitala verktyg t.ex. elevernas arbete med e-bibliotek
stimulerar elevernas motivation att lra.
-Kamratlrande, kamratbedmning och terkopplingsstrategier utvecklas
(vilket har std inom evidensbaserad forskning.)
mnesvergripande arbete utvecklas. Sambedmning och kommunikation med
elever med hjlp av verktyget Unikum.

Dokumentation och skapande av beprvad erfarenhet

Mer systematisk dokumentation i skrift, bild, film och via sociala medier.
Bilder synliggr och tydliggr processen, t.ex. paraplyet och
skolutvecklingsdiamanten. Enheter har brjat att ta fram egna bilder. (Detta
stimulerades t.ex under ett seminarium. Se film.30)
Film som ett verktyg fr att frmja uppbyggnad av en reflekterande kultur: En
cirkulr arbetsmodell har utarbetats. Utifrnperspektiv stimulerar och utvecklar
lrandet.
Central insats med dokumentation t.ex. webbsidan text, bild och film har
bidragit till att involvera all personal och frankra utvecklingsarbetet p
respektive enhet. (P gemensamma seminarier inom projektet deltog ju endast
enheternas chefer, utvecklingspedagoger/processledare).

30

http://www.skolutvecklingmolndal.net/nyheter/pedagoger-och-ledare-malar-resan-i-larande-och-inflytande-pariktigt-nar-olikheten-ar-normen

59

Frstelse fr egen erfarenhet, prvad erfarenhet och beprvad erfarenhet har

utvecklats genom samtal, bilder och film. Frn paket till process.
Frstelse fr hur erfarenheter kan spridas/delas och utvecklas vidare inom
Skolfrvaltningen: en stam av krnvrden/faktorer som i olika delar kan sttas
ihop, anpassas och tas med in i nya utvecklingsinsatser.
Det gemensamma och kontinuerliga berttandet lyfts fram av forskare.
Chefer ptalar vikten av att ngon lyssnar p det som sgs i dokumentationen.
Projektet har bidragit till kunskapsutveckling svl centralt och lokalt p
enheter i Mlndal och nationellt.

Exempel p vad enheterna uppger som nsta steg i utvecklingsprocessen

Kollegialt lrande
Utbilda fler processledare
Utveckla lagspelet
Skapa ett klimat dr ge och ta konstruktiv kritik ska ses som en sjlvklarhet.
Gemensamt arbete p enhet kring normkritik dvs. att kritiskt granska och
medvetandegra hur man frmedlar normer i sitt agerande relaterat till
diskrimineringsgrunder.
Lyssna mer p barn/elever
Involvera barnen mer i planering, genomfrande och utvrdering.
Anvnda GoPro kameror mer fr att kunna se verksamheten med barnens
gon.
Involvera barnen i samtal och tydliggra delaktighet och inflytande
Involvera frldrar mer.
Dokumentation och beprvad erfarenhet
Utveckla frmgan att reflektera och dokumentera fr att frmja och dela
beprvad erfarenhet t.ex. kring delaktighet och inflytande.
Fortsatt utveckling kring vad barn kan vara delaktiga i och ha inflytande ver,
samt synliggra lrande exempel.
Fortstta utveckla arbetet med Unikum: samsyn, bedmning, kommunikation
osv.

60

5. Analys
Tillvgagngsstt
Analysen har skett kontinuerligt under projektets genomfrande. Enheternas skriftliga
rapporter har jag lst upprepade gnger. De filmade presentationerna frn slutseminariet
(8/12-15) dr enheterna berttade om lrdomar har lyssnats igenom fr att identifiera hur
chefer och pedagoger tnker, knner och gr fr att frmja skolutveckling och inkludering.
Utver detta har filmade samtal/intervjuer (frn 15/1-16) med samtliga enheters chefer och
ngra processtdjare lyssnats igenom.
I samband med lsning av texterna och d jag har sett p filmerna s har materialet frst
kodats i strukturkvalit och processkvalit. Drefter har jag letat efter kategorier i materialet.
Inom varje kategori har en sammanhngande berttelse skrivits och sammanfattats med
utvalda citat, vilket r beskrivet i resultatdelen. Vid analysen har texten meningstolkats genom
att stlla relevanta frgor till texten, i resultatdelen, avseende systematisk skolutveckling och
inkludering fr att synliggra olika perspektiv och mnster.
Teoretiska utgngpunkter
-Sociokulturellt perspektiv p lrande r en av utgngspunkterna
Lrandet ses som en social process som skapas tillsammans med andra i den milj som eleven
befinner sig i. Strandberg (2006)31 beskriver Vygotskijs teori om nyckeln till ny kunskap
vilket innebr att lrandet r:
Socialt: Vi lr oss tillsammans andra fr att sedan klara det sjlva.
Begreppet proximal utvecklingszon kopplar samman undervisning och lrande.
Medierande: Vi anvnder oss av olika verktyg.
Situerat: Lrmiljn pverkar frutsttningar att lra.
Kreativt: Vi inte bara anvnder oss av interaktion, verktyg och situation,
utan vi kan ocks omskapa och frndra dem, dvs. vi kombinerar delar och
skapar nya helheter av frstelse. Kreativa aktiviteter med bde process och
produkt har en msesidig pverkan p varandra.
I ett sociokulturellt perspektiv p lrande betonas den nrmaste proximala utvecklingszonen
dr begrepp och frdigheter r viktiga fr att kunna behrska ngot nytt (Hkansson &
Sundberg, 2012)32. Det sociala samspelet framhlls som viktigt fr lrande och utveckling och
i det sammanhanget r interaktion och kommunikation nycklar till lrande (Slj, 2014)33.

31

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken; Bland plugghstar och fusklappar. Norstedts.

Hkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmrkt undervisning. Framgngsfaktorer i svensk
och internationell belysning. Stockholm: Natur och kultur.
33
Slj, R. (2014). Den lrande mnniskan teoretiska traditioner. I Ulf P. Lundgren, R. Slj, C. Liberg
(RED.) Lrande, skola, bildning Grundbok fr lrare. . Stockholm: Natur och kultur.
32

61

Men fr att illustrera och frst det lrande som har skett inom projektet tar jag ven hjlp av
Illeris beskrivning av lrande som kan frsts som tre olika dimensioner. Se nedan.
Jag hnvisar ocks till Universal design for learning. Det finns andra forskare som beskriver
samma id men mot bakgrund av annan forskning som jag frstr det.

-Olika perspektiv p inkludering

Inkludering kan frsts utifrn olika perspektiv: gemenskapsorienterad, individorienterad eller
placeringsorienterad syn. I skolan dominerar den individorienterade synen och man riskerar
att missa helhetens betydelse. Detta projekt har bde en gemenskapsorienterad- och
individorienterad utgngspunkt. Att stta gemensamma ml/fokusomrden har varit viktigt p
enhetsniv, men ett utvecklingsomrde som har iakttagits i delprojektet TeachLearn (i
grundskolan) r att stta gemensamma ml fr en grupp barn/elever (knda och synliggjorda
fr barn/elever), vilket r angelget i en inkluderande frskola/skola.

Gemenskapsorienterad och individorienterad Placeringsorienterad syn p inkludering

syn p inkludering
kar arbetssttet graden av gemenskap?
r inkludering bra?
Frmjar arbetssttet delaktighet i lrandet?
Vilka effekter har inkludering?
Frmjar arbetssttet gruppens sociala
relationer?
Klla: Inkluderande undervisning vad kan man lra av forskningen, SPSM34

Vilket perspektiv mnniskor har p inkludering brukar framkomma i deras argumentation och
frgor. 35 Att inkludering r bra blir en sjlvklarhet med perspektivet till vnster eftersom
strvan r att alla blir delaktiga i lrande och gemenskap och det r nog knappast ngon som
skulle argumentera emot, vilket nmns i skriften enligt ovan.
Alla ges mjlighet att lra sig och man strvar efter att alla ska knna tillhrighet, trygghet
och tillit. S nr vi undersker inkluderande processer i projektet s r det mot bakgrund av
perspektiven i den vnstra kolumnen.
En viktig del i arbetet r att definiera/skapa en gemensam frstelse fr inkludering och bryta
ner ordet i olika komponenter som likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet. Se en film
dr Per Skoglund beskriver begreppen. 36

34

https://webbshop.spsm.se/inkluderande-undervisning/
http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2014/02/17/svart-hitta-vagen-inkludering
36
http://www.skolutvecklingmolndal.net/nyheter/per-skoglund-forsknings-och-utvecklingssamordnare-pa-spsmpratar-om-betydelsen-av-begreppen-likvardighet-inkludering-och-delaktighet
35

62

Frskolans och skolan lroplaner r tydliga nr de gller dessa vrderingar:

Skolan lroplan:
Det r inte tillrckligt att i undervisningen frmedla kunskap om grundlggande
demokratiska vrderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och
frbereda eleverna fr att aktivt delta i samhllslivet.
En likvrdig utbildning: Undervisningen ska anpassas till varje elevs frutsttningar och
behov. Den ska frmja elevernas fortsatta lrande och kunskapsutveckling med utgngspunkt
i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, sprk och kunskaper.
Lgr 11, s 8.

Frskolans lroplan:
Skollagen freskriver att utbildningen i frskolan ska, varhelst den anordnas,
vara likvrdig.
Verksamheten ska anpassas till alla barn i frskolan.
Lpf, rev. 2010 s. 5

Frskolan ska strva efter att varje barn

utvecklar sin frmga att frst och att handla efter demokratiska principer genom att f
delta i olika former av samarbete och beslutsfattande
Arbetslaget ska frbereda barnen fr delaktighet och ansvar och fr de rttigheter och
skyldigheter som gller i ett demokratiskt samhlle.
Lpf, rev. 2010 s.12

(Tillgnglighet: anpassad lrmilj (fysisk, pedagogisk, social)

63

Analys av strukturkvalitet

ML: Effektiva strukturer & resursanvndning svl centralt som lokalt fr att
stimulera utveckling av likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet.

-Mjlighet fr alla att vara delaktiga i en samarbetsgemenskap/lrandegemenskap

De organisatoriska frutsttningarna i projektet bidrog till att skapa en samarbetsgemenskap,
svl mellan de tio medverkande enheterna som lokalt p varje enhet. Man fick efterhand
ngot att gemensamt se tillbaka p och dra lrdom av.
Kontinuitet och frvntningar p resultat byggdes in i organisationen genom terkommande
seminarier och rapporter osv. Efter ett r ansg man att arbetet precis hade kommit igng och
efter tv r har enheterna gjort en gemensam utvecklingsresa som man kan beskriva. Vid
chefsbyten bromsades processen upp p ngra enheter och p ngon enhet avstannade den.
Nya chefer upplevde det svrt att frst vad projektet innebar precis s som de tio enheterna
hade sagt i uppstarten av projektet. Men processen bromsades inte upp p alla enheter vid
chefsbyten utan hr kan man konstatera att chefer hanterade situationen olika exempelvis hur
medarbetare lyssnades in. Men det r ju alltid tv sidor av samma mynt, och man kan
konstatera att nya chefer inte alltid fick det std som behvdes fr att frst projektet, vilket
r en lrdom att dra fr projektteamet. Processen bromsades allts ven upp nr det centrala
stdet avtog. Pedagoger, p enhet som fick ny chef under projekttiden, har reagerat p om det
r den nya chefens vision eller pedagogernas/skolans gemensamma vision/fokus i
utvecklingsarbetet som gller vid chefsbyte.
Lrdomar och utvecklingsomrden:
Samarbetsgemenskapen r viktig fr lrandet/utvecklingen, och man behver vara en
del av den fr att frst den. Viktiga frutsttningar i gemenskapen r exempelvis
meningsfullhet som skapas utifrn gemensamma erfarenheter och insikter vilket bidrar
till professionsutveckling/identitet fr var och en. (Wengers sociala teori).37
Proaktivt std: Det har varit viktigt att bygga upp ett centralt stdsystem under
projektet, med syfte att stdja lokala processer. Detta kan liknas vid scaffolding,
byggnadsstllning. Utvecklingsenhetens skolutvecklare och forskare gav std i
enheters utvecklingsgrupper, gemensamma seminarier, sammanfattande
dokumentation osv. r exempel p stdstrukturer. Nr byggnadsstllningen nu
monteras ner utvecklas arbetet vidare. (Jfr proximal utvecklingszon).
Centrala resurser anvnds mer effektivt nr vi har gtt frn individperspektiv till
enhetsperspektiv (omfattar hela enheter, samarbetsgemenskap, gemensamma ml,
gemensam riktning osv). Detta br bidra till en knsla av sammanhang
(KASAM)vilket r viktigt fr att knna sig delaktig.

37

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik att bygga broar.

64

Centrala insatser som avser att stdja systematisk skolutveckling och inkludering br
vara minst tv r.
Skriv kontrakt med skolor vid centrala omfattande insatser vilket fljs ven vid
chefsbyte. Utka stdet d nya chefer (pedagoger, barn/elever) brjar.
Det r viktigt att den centrala stdenheten bde gr in p enheter och lmnar enheter
p ett strukturerat/planerat stt.
-Delat ledarskap i utvecklingsmaskinen = Modell fr pedagogisk handlingsberedskap
Frutom chefers engagemang s betonas processledare och kollegialt aktionslrande som en
framgngsfaktor inom projektet.
Chefer har gett std till pedagoger genom att skapa strukturella frutsttningar fr
utvecklingsmaskinen t.ex. tid fr kollegiala mten som frmjar pedagogisk
handlingsberedskap baserad bde p didaktisk reflektion (vad, hur, varfr) och p kritisk
bedmning av verksamheten. Som std fr utveckling av pedagogiskt ledarskap har en
centralt organiserad processledarutbildning tagits fram och den utvecklas efterhand.

Lrdomar och utvecklingsomrden:

Flera processledare behvs p varje enhet fr att frmja hllbar utveckling som
omfattas av all personal p enheten.
Arbeta i riktningen att var 6:e pedagog har frmga att leda sina kollegor
Viktigt att chef tydliggr rollen. Alla ger och bidrar i utvecklingsprocessen
Resurser br avsttas fr att mta behovet av fler processledare i Skolfrvaltningen
eftersom det r tydligt i resultatet att detta ger resultat p den pedagogiska
utvecklingen och det r samtidigt ett std fr chefen p enheten.
Finns alternativa stt att sprida/dela kompetens i processledning genom kollegialt
aktionslrande? Vilka resurser (centralt/lokalt)?
Samtliga samordnare av ntverk br ha utbildning inom processledning
Samordnare fr ntverket br frmja processledning i alla ntverks lrgrupper
-En kollektiv utvecklingsorganisation
Fr att f fart p projektet krvdes att enheternas fokusomrden fr utveckling kunde hanteras
i processgrupper som leddes av processledare. Detta har varit en framgngsfaktor tillsammans
med den vriga projektorganisationen och samarbetsgemenskapen m.m. (Se analys av
processkvalitet). Det kollektiva aktionslrandet med barn/elever som vgvisare (ls mer under
barn/elevinflytande) kan bidra till att verbrygga glappet mellan vad som skrivs i ml/handlingsplaner och vad som hnder i den pedagogiska verksamheten i barn/elevgrupper.38
Arbetet har ytterligare frstrkts genom att processledare har ftt handledning p handledning.
Men detta kan ytterligare frdlas genom att:

38

Larsson, P. & Lwstedt, J. (2014). Strategier och frndringsmyter - ett organisationsperspektiv p

skolutveckling och lrares arbete. Lund: Studentlitteratur.

65

-Brygga ver glappet mellan arbete i process-/lrgrupper och arbetet i barn/elevgrupper

En central frgestllning i projektet r i hur hg grad arbetet i process-/lrgrupper pverkar
arbetet i barn/elevgrupper. Inom projektet har aktionslrande utvecklats, vilket beskrivs i
nsta kapitel. I resultatet kan avlsas att tanke, frhllningsstt och handling alltmer kopplas
ihop i syfte att utveckla arbetet i barn-elevgrupper.
Projektet visar p exempel dr chef genom omorganisering har skapat frutsttningar fr
pedagoger att lra av varandra bde i process-/lrgrupper och i klassrumspraktiken genom
mentorskap / co-teaching som har std i forskning om inkludering. (Se t.ex. Raising
Achievement for all Learners Quality in Inclusive Education (RA4AL).
Organisering enligt ovan bde med processgrupper och organisering av resurser i
elev/barngrupp kan ses som proaktiva std fr att frmja att det som sgs och det som grs
hnger ihop. Bst frutsttningar fr utveckling och lrande ns troligen d pedagoger bde
delar och utmanar erfarenheter i process-/lrgrupper samt delar samma praktik
(barn/elevgrupper) och drigenom fr gemensamma erfarenheter att utg ifrn.
Tv olika delprojekt hller p att utveckla detta:
Beprvad erfarenhet/kritisk vn. Se bilaga: 6.
TeachLearn Ls mer det avslutande kapitlet och p webbsidan.39

Lrdomar och utvecklingsomrden

Lrdomar som utvecklas inom dessa delprojekt r t.ex. kring lrande besk och deltagande
observation i elevgrupp som fljs upp med handledning/lrande samtal i direkt anslutning.
Deltagande aktivitetsobservationer r ett utvecklingsomrde som br mtas med
utbildningsinsatser. Omrdet har frutom inom TeachLearn diskuterats i ntverket
Specialpedagogiskt forum utifrn skriften Delaktighet ett arbetsstt.40

-Elevhlsans involvering i skolans systematiska kvalitetsarbete

Elevhlsans olika kompetenser finns inte representerade i Navet. Vidare kan konstateras i
Elevhlsans egen utvrdering att personal med Elevhlsans kompetenser i lg grad involveras
i det systematiska kvalitetsarbetet p enheter. Detta behver ses ver.
Projektet avsg att frmja samarbete mellan Utvecklingsenhet och Elevhlsa som bl.a.
innefattar att psykologer deltar i skolors utvecklingsgrupper. En arbetsgrupp med personal
frn Utvecklingsenhet och Elevhlsa har startat upp projektet TeachLearn som fokuserar
inkludering.
En separat rapport skrivs om detta. Ls mer om detta i det sista kapitlet och p webbsidan.41

39

http://www.skolutvecklingmolndal.net/teachlearn-inkludering.html
https://webbshop.spsm.se/delaktighet-ett-arbetssatt-i-skolan/
41
http://www.skolutvecklingmolndal.net/teachlearn-inkludering.html
40

66

Lrdomar och utvecklingsomrden

Frmja nya strukturella frutsttningar som involverar Elevhlsans kompetenser p ett
mer proaktivt stt n idag. Detta kan exempelvis ske genom utveckling av
ovanstende delprojekt TeachLearn dr exempelvis psykologer involveras i skolors
utvecklingsgrupper osv.

-Organisering som bidrar till utifrnperspektiv genom kritisk vn

(kommun-kommun, enhet-enhet, personal-personal, barn-barn)
Utifrnperspektivet har varit en framgngsfaktor fr att f syn p sin egen eller enhetens
utveckling. Utifrnperspektiv har erhllits bde i det std som enheter har ftt i
utvecklingsgrupper samt d enheterna har mtt varandra under gemensamma seminarier.
Utifrnperspektivet stdjer reflektion kring erfarenheter och utmaningar men ocks kring
sjlvreflektion dr man stter ljuset p sig sjlv. Som chef, pedagog, barn/elev behver man
reflektera ver resultat kopplat till sig sjlv dvs. p vad stt man sjlv pverkar och bidrar till
den gemensamma helheten.42
Detta perspektiv br efterstrvas p alla niver i organisationen.

Lrdomar och utvecklingsomrden

Utbildningsinsatser oavsett niv i organisationen br frmja lrande genom att

organisera utifrnperspektiv d detta kan ses som att olikheter blir mjligheter43.

42
43

Fejes & Thornberg (2015). Handbok i kvalitativ analys.

http://www.skolutvecklingmolndal.net

67

Analys av processkvalitet

Forskningsbaserad/underskande systematisk verksamhetsutveckling utifrn

gemensam riktning med fokus p inkludering
(likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet t.ex. inflytande).

Att leda processer i en inkluderande frskola och skola

Mlndal har en lng tradition av arbete med problembaserad skolutveckling PBS, men i detta
projekt har arbetet utvecklats. Arbetet i processgrupperna har byggts upp inom en
samarbetsgemenskap med gemensamma fokusomrden fr utveckling.
Gemenskapsorienterad och individorienterad syn p inkludering har varit vgledande fr hur
projektet r organiserat.
Hr fljer ett avsnitt om PBS och Aktionslrande fljt av ett avsnitt om att hantera
problem/utmaningar och drefter frdigheter och drivkrafter fr lrande dr kommunikation,
lrande och delaktighet beskrivs i olika avsnitt.
-Frn problembaserad skolutveckling (PBS) till aktionslrande (AL)
Skolutveckling krver tid fr reflektion och problematisering av den egna verksamheten.
Inom projektet har aktionslrande utvecklats. Det finns likheter mellan PBS och
aktionslrande men ocks mnga skillnader.
Skillnader r enligt Christer Ferm:

Att PBS inte fokuserade grandet alls utan bara lrandet, medan i AL r reflektion
och tagande (grande) en av grundpelarna.
Att AL tydligt kopplar praktik och teori, medan PBS bara kan syssla med teori.
Att PBS betonar funktionen lrledare, medan AL betonar facilitatorn /
samordnaren. Ansvaret fr lrandet ligger i PBS hos lrledaren, medan i AL r hela
gruppen ansvarig fr lrandet.
-Att i AL r en av grundpelarna friska frgor som kan stllas av alla i lrgruppen,
medan PBS mer har ltit lrledaren hlla i detta.
Att AL kopplar till en helhet dr man lr med och av varandra p olika niver (individ
individ, arbetslag arbetslag, enhet - enhet, kommun kommun). Det handlar om
att f till ett utifrnperspektiv och f syn p sig sjlv.

Ls mer i bilaga: 8.
68

Inom projektet har process/lrgrupperna haft frvntningar p sig att stlla nya frgor och ta
stllning till ett nsta steg kring vad som ska prvas i verksamheten vilket sedan har
diskuterats vidare i processgruppen.

PBS fokuserade lrandet men grandet saknades

Det som saknades var det gemensamma sammanhanget en helhet p enheten vad hller
vi tillsammans p med
PBS r en grundsten dock och gr vi bara vidare med aktion och grandet s r det
utveckling som ger utmaning.
Christer Ferm
Att arbetet r Utmaningsanknutet och kopplat till gemensamma avgrnsade omrden
tillsammans med processkunskap r ngot som ven framhlls av Per Skoglund (SPSM).
Detta r ngot som har varit utgngpunkter i projektet.
Var och en bidrar till det gemensamma lrandet dvs. varje bidrag pverkar helheten. Alla
r allts resurser i skolutvecklingen eller uttryckt p ett annat stt: Alla ger skolutvecklingen.
Dessa faktorer frmjar inkludering.
Hantera problem/utmaningar tv sidor av samma mynt
Ytterligare ngot som jag tnker har blivit tydligt under projekttiden r att vi har olika stt att
nrma oss utmaningar/problem. Lsningar och stt att arbeta r viktiga att uppmrksamma,
ppekade forskare under ngot av vra gemensamma seminarier. Hr fljer en beskrivning av
detta, och frst ett avsnitt om olika fokus d problem/utmaningar hanteras.
Begreppet problem har inte anvnts i projektet utan istllet har man talat om utmaningar
vilket troligen inger hopp och frvntningar om att en frndring r mjlig.
Stten att arbeta problemfokuserat r inte mer rtt n att arbeta lsningsfokuserat. Det r bara
tv sidor av ett mynt.
-Problemfokusering:
ena sidan kan man lgga fokus p orsakssammanhang till problem/utmaningar dvs. att
underska och beskriva problemet (kartlggning) fr att sedan gra en bedmning/identifiera
behov och stta in tgrder fr att gra frndringar. Centralt r att bekrfta problemet och
underska hur det pverkar personer/omgivning innan man gr vidare till orsakssammanhang
och sen till tgrder/frndring. Detta tillvgagngsstt kan bidra till upplevelse av att
problemen kar och att problemet skymmer sikten vilket man br vara medveten om.

69

-Lsningsfokusering:
andra sidan kan man brja med att tillsammans konstruera lsningar genom att stlla frgor
kring hur man istllet vill ha det, ta vi reda p vad som fungerar och vilken frndring som
redan har pbrjats, underska mjligheter, var man str idag och vad nsta steg till
frndring kan vara. Detta tillvgagngsstt kan bidra till att man gr fr snabbt p lsningar.
Det lsningsfokuserade frhllningssttet har utvecklats av bl.a. Steve de Shazer som
reagerade p tillvgagngssttet att utg frn problemet. Viktiga moment som han lyfter fram
och som har varit i fokus inom projektet r:

Att frst
Att frstrka
Att bygga p styrkor
Att ge feedback
Att hitta, utveckla och utvrdera framsteg

Exempel p begrepp som illustrerar de olika perspektiven

Problemfokusering
Lsningsfokusering
Dtid
Framtid
Vad r felet.
Vad fungerar
Brister/svagheter som behver tgrdas
Resurser
Komplikationer/orsakssammanhang
Enkelhet
Definitioner
Agerande

-Utbildningar som stdjer ett lsningsfokuserat och inkluderande frhllningsstt

-Processledarutbildning: Inom projektets utbildningar, centralt std i utvecklingsgrupper och
enheters arbete i processgrupper har vi arbetat bl.a. med GROW modellen (Ls mer44) som
har tonvikt p det lsningsfokuserade perspektivet vilket har inneburit att se och frst
styrkor, bekrfta, ka mnniskors sjlvkontroll samt utmana genom frgestllningar till att ta
nsta steg i frndring. Centrala insatser har avsett att stdja lokala processer utifrn detta
frhllningsstt. Enheterna har formulerat fokusomrden fr utvecklingen, beskrivit resurser
genom att illustrera organisationen, agerat utifrn lrdomar (aktionslrande) osv.
-TeachLearn: Inom delprojektet TeachLearn45 samarbetar skolutvecklare p
utvecklingsenheten tillsammans med bl.a. psykologer inom Elevhlsan. Psykologerna har
bidragit med Ross Greenes perspektiv som innebr ett samarbetsinriktat, proaktivt och
lsningsinriktat frhllningsstt. Hans tes r: Kids do well if they can.
-Inom Specialpedagogiskt forum har vi arbetat med tgrdsprogramsprocessen. Arbetet har
illustrerats genom en bild av Utredning/systematiskt kvalitetsarbete. (Se tidigare avsnitt).

44 https://sv.wikipedia.org/wiki/GROW-modellen
45

http://www.skolutvecklingmolndal.net/teachlearn-inkludering.html

70

Hur gr tankarna hos specialpedagogerna/speciallrarna nr det gller om tonvikten ligger p

problemfokusering eller lsningsfokusering i det systematiska arbetet med
tgrdsprogramsprocessen?
Lrdomar och utvecklingsomrden
Frmga att hantera utmaningar har strkts.
Erfarenheter visar p en tradition av problembaserad verksamhetsutveckling och att
hantera utmaningar/problem utifrn ett problemfokuserat perspektiv.
Inom projektet har istllet tonvikten varit p aktionslrande och lsningsfokuserat
perspektiv.

ka medvetenhet kring ena sidan problemfokuserat perspektiv och andra sidan

lsningsfokuserat perspektiv. Vilket fokus har olika lrgrupper, professioner?

Inkluderande processer
I forskning om inkluderande utvecklingsprocesser framhlls att det r angelget att utveckla
frmga att:

ge proaktivt utvecklingsstd
bygga en konstruktiv ledning
definiera begreppet inkludering och utveckla en gemensam frstelse
ta reda p hur inkluderande miljn r fr barnen/eleverna (fr personalen kan tillggas)
gra frndringar och
underska effekter/flja upp och utvrdera

(Punkterna ovan r hmtade dels ur forskning om inkludering och

Proaktivt std kan ses i resultatet exempelvis genom centrala stdstrukturer i projektet, genom
co-teaching, och genom att kontinuerligt och systematiskt underska, prva och utveckla den
pedagogiska verksamheten (aktionslrande). Lrgrupper med processledare osv.
I lrprocessen r sprket som verktyg viktigt vilket har utvecklats inom projektet dr man har
skapat gemensam frstelse kring flera olika begrepp ssom delaktighet och inflytande:
-Definiera begrepp
Projektets deltagare beskriver hur de har arbetat med olika begrepp fr att frmja
samsyn/gemensam frstelse. Exempelvis har man i personalgrupper bde i frskolan och
skolan diskuterat delaktighet och inflytande som ju r en del i begreppet inkludering.

Samsyn banar vg fr strre och bttre samarbete 46 generellt sett och flera enheter lyfter
fram Unikum som ett verktyg fr att skapa samsyn kring bedmning och hur man
kommunicerar och involverar elever s att de blir gare av sin egen lrprocess osv.

46 hlmer, I. (2013) Frn min horisont Mitt liv i skolan

71

Att sprkutveckling och kunskapsutveckling utvecklas hand i hand r tydligt i den

pedagogiska litteraturen och genomsyrar allt lrande p alla niver i organisationen.47
-Inte bara definiera utan begreppsliggra orden delaktighet och inflytande
Definiera begrepp r bra, men Per Skoglund (SPSM) lyfter fram vikten av att begreppsliggra
vilket kan tolkas som att omstta ord i handling, dvs. utifrn gemensam samsyn kring
exempelvis delaktighet och inflytande som enheterna har arbetat med s r det viktigt att
tnka igenom vilka frdigheter/frmgor som krvs fr att vara delaktig och utva inflytande.
Inom projektet har olika frdigheter utvecklats vilket beskrivs nedan.
Vilka frdigheter/frmgor frmjar inkludering?
Utver vad som nmnts ovan s har t.ex. kvalitn p processerna delaktighet,
kommunikation och lrande stor betydelse fr kvalitn p arbetet i process-/lrgrupper som
i sin tur pverkar kvalitn p inkluderade lrmiljer och lraktiviteter i barn- och elevgrupper.
Man kan sga att dessa processer r grundbultar i frskolans och skolans verksamhet fr att
stdja alla barn/elever.48 Olika frdigheter i dessa processer har utvecklats inom projektet
vilket beskrivs nedan.

KOMMUNIKATION OCH PROFESSIONELLA REFLEKTERANDE

DIALOGER
Tala och lyssna
Centralt i aktionslrande/aktionsforskning r att formulera utmaningar och stlla sig frgor
som gr att man kommer p djupet i frstelse varfr man gr som man gr, men inte bara
frgor utan man lyssnar mer p varandra fr att lra av varandra och n samsyn.
Konsten att stlla andrafrgor dvs. att lyssna och haka i det som sgs r viktigt p alla niver
i organisationen exempelvis i enheters processgrupper och i barn-elevgrupper. I resultatet
framkommer det att pedagoger r mer responsiva (lyhrda, mottagliga, tillgngliga) bde fr
varandras sikter och barnens/elevernas, vilket r avgrande fr att se och frst de som vi har
framfr oss vare sig det gller en lrgrupp med vuxna eller barn/elever.
Att se och frst r ngot som Per Skoglund (SPSM) terkommer till fr att frmja
inkludering. Det handlar t.ex. om att frst varandras olikheter och p s stt vara varandras
resurser eller det kan handla om att tidigt identifiera stdbehov hos barn/elever.

47 Sprk i alla mnen, Skolverket https://www.youtube.com/watch?v=HmeymZIiBR4
48

Ahlberg, A. (2013) Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik att bygga broar.

72

Bild: Anders Eriksson

Konsten att stlla andrafrgor dvs. att lyssna och haka i det som sgs
med frgor fr att frdjupa och utmana lrandet.
Frskjutningen av fokus frn tala till lyssna har vats t.ex. i processledarutbildningen.
Bilden nedan visar olika samtalsniver och lrande samtal behver komma vidare frn
bekrftelse och befstande och ta sig igenom olika samtalsniver fr att bli just lrande s att
man frstr saker som man inte tidigare har frsttt. Att bekrfta varandra r viktigt dvs. ta
emot och lyssna p varandra, se likheter, ge positiv terkoppling osv. Att befsta och
konstatera hur det r (men inte varfr).
I resultatet visas att enheterna reflekterar ver varfr man gr som man gr och de har allts
kommit vidare till lrandeniver. Troligen krver detta ocks att man vgar g utanfr
trygghetszonen fr att synliggra olika perspektiv, se likheter och skillnader, jmfra fr att
strka likvrdigheten och skapa nya insikter.
Flera enheter beskriver att fokus har flyttats frn Vad-frgor till Hur frgor, samt att man
har en hgre medvetenhet kring varfr man gr som man gr.

Fritt illustrerad utifrn Eriksson (2011)49: Gunilla Almgren Bck

49

Eriksson, M. (2011). Nya Skolans sjlvvrdering att frst och genomfra lokal utvrdering.

73

Kommunikativa frdigheter tillsammans med ett kritiskt reflekterande och lsningsfokuserat

frhllningsstt har utvecklats genom processgruppernas arbete p enheterna.
I forskning (Timperley 50) ppekas att pedagoger som engagerar sig i cykler av effektivt
professionellt lrande tar strre ansvar fr samtliga elevers lrande, vilket frmjar inkludering.
Lrdomar och utvecklingsomrden
Fortsatt utveckling av konsten att stlla frgor och att ge konstruktiv terkoppling. I det
sammanhanget noteras att det r svl verktyg och strukturer fr samtal som r viktiga men
ocks mjuka faktorer:
Omtanke om mottagaren som person
Positiv, beskrivande terkoppling kring ngot som kan frndras
Nyfikenhet med ppna frgestllningar som ger lagom utmaning
Klargrande och konstruktiva frgor som r framtsyftande och frmjar reflekt
(Ls mer51)

Fr att illustrera vsentliga delar i konstruktiv terkoppling s togs en bild fram inom
processledarutbildningen. (Strning och utmaning med frgor ).

Bildillustration: fritt efter Tom Andersen: Anette Eskilsson

Bilden kan ses som ett verktyg fr att skapa stdjande miljer fr hlsa, vilket kan innebra
att knna: tillit, trygghet, lust att lra, kontroll ver sin situation och knsla av kompetens nr
frutsttningar att lyckas finns, ja kort sagt sdant som fr alla oss mnniskor att m bra.

50

Timperley, H. Teacher professional learning and development. Tio forskningsbaserade principer fr lrares
professionsutveckling.
51 Bjrndal, C.R.P. (2005) Det vrderande gat

74

Grundlggande behov r tillgodosedda. Jmfr Maslows behovstrappa52 dr gemenskap

(som beskrivits ovan) och trygghet r grundlggande.
Social- och fysisk lrmilj samspelar med den pedagogiska.

LRANDE (drivkrafter)
Projektet har bidragit till insikter som kan beskrivas som att g frn det instrumentella till det
relationella, men kanske skulle ngon vilja beskriva det tvrtom. Hur som helst s r bda
delar viktiga bde strukturella frutsttningar, verktyg men ocks insikter kring
grupputveckling, hur man sjlv bidrar och pverkar det sociala samspelet osv.
Inom projektet har iakttagits att skolutvecklingen i hg grad handlar om drivkrafter dr
kommunikation, lrande och delaktighet r centralt i en lrmilj dr mnskliga behov r
tillgodosedda. I detta sammanhang har exempelvis kontinuitet och trygghet lyfts fram av
enheterna.
Det rcker inte med frdigheter/frmgor utan det krvs ocks andra faktorer som frmjar
lrandet. I resultatet kan man se att svl chefer som pedagoger framhller vikten av att vga
bde lyckas och misslyckas, att vga g utanfr sin komfortzon och bredda den. Hr finns
exempel p att vga ta beslut, vga omorganisera, vga visa oskerhet osv.
En slutsats r att:
Arbetet i processgrupper har frmjat gruppens sociala relationer.

Under det avslutande seminariet fick alla deltagare i projektet lyssna p varandras
presentationer och samtidigt identifiera framgngsfaktorer och dilemman i
utvecklingsprocessen. Detta noterades som stdord i dokumentet kraftfltsanalys.(Se mall
fr kraftfltsanalys i bilaga 10). Orden verfrdes digitalt och drefter klistrades orden fr
framgngsfaktorer in i webbresursen wordle.net dr man fr en grafisk bild av orden. Det ord
som r strst r de som frekommer mest frekvent. Analysen visar fljande bild:

52

https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/humanistiskt-perspektiv/maslows-behovstrappa/

75

Bild: Gunilla Almgren Bck: kraftfltsanalysen sammanstlld i wordle.net

Framgngsfaktorer i projektet

Delat ledarskap och relationella faktorer pverkar skolutvecklingen

Att ordet VGA skulle hamna i fokus kanske inte hade frvntats utan att frdigheter istllet
skulle betonas, frdigheter som utvecklas med std av olika verktyg fr samtal, analys och
dokumentation, men om man inte vgar vara delaktig s blir det ju ett hinder fr utvecklingen.
Processledare och ledningen ses som andra nycklar till framgng och som processledare har
det krvts bde mod att leda sina kollegor och att utveckla frdigheter enligt ovan. Mod att
vga lyfter ocks chefer fram. Att lyssna som beskrivs ovan handlar bde om att lyssna in
tankar och att lyssna in knslor. Andra delar som anses viktiga i r lrande, erfarenhetsutbyte,
kontinuitet, engagemang, visualisera och dokumentera osv.

Mod att vga

Att vga r centralt fr att kunna vara delaktig och gra sin stmma hrd.
Det krver bde sjlvfrtroende att vga, kommunikativa frdigheter, kunskaper om innehll,
trygghet och tillit till kamrater/kollegor har vi erfarit inom projektet
och dessa erfarenheter lyfts fram av andra i litteratur.53

53 53 hlmer, I. (2013) Frn min horisont Mitt liv i skolan
76

Pedagogerna i projektet menade allts att modet att vga har varit bland det mest centrala i
arbetet med pedagogisk utveckling. Detta ledde mig till Illers beskrivning av
lrandedimensioner som visas i bilden nedan. Bilden ska ses i relation till frutsttningar i den
omgivande lrmiljn. Man mste ta hnsyn till samtliga dimensioner om man ska uppn
frstelse och analys av lraktiviteter inom exempelvis detta projekt eller i analys av
lraktiviteter i barn/elevgrupper. Samtliga tre dimensioner har utvecklats och pverkat
skolutvecklingsprocessen inom projektet. Frdigheter och frhllningsstt har trnats inom
projektet vilket frmjar frmga att hantera utmaningar och driva systematisk skolutveckling.
Drivkrafter som motivation, mod och vilja pverkar utvecklingen och hr har det t.ex. varit
viktigt att centralt ifrn bidra till att hlla i och hlla ut i processen, ge ny energi i processen,
osv
Tillgnglighet: Anpassningar av lrmilj: fysisk (rum, lrverktyg), pedagogisk,
social/interaktion54

Innehll

Individuell process

Drivkrafter

Frdigheter

Samspel

Bild: Lrandets dimensioner fritt utifrn Illeris modell55: Gunilla Almgren Bck

54 https://www.spsm.se/stod/tillganglighet/tillganglighetsmodell/
55

Illeris, K. (2015) Lrande (Illeris placerar in forskare te.x. Vygotskij i sin triangel)

77

Delade vrden
Bde lraktiviteter och frhllningsstt har kritiskt granskats av enheterna. Varfr man gr
som man gr har varit centralt och den didaktiska medvetenheten tycks ha utvecklats (vad,
hur och varfr), men ven vilka vrden (kopplat till vrdegrunden) som man frmedlar
genom vad som sgs och grs. Ngon enhet kommer att utveckla arbetet vidare inom
normkritik.

DELAKTIGHET OCH KOLLEKTIVT ANSVAR

Det finns mnga dimensioner av delaktighet. I projektupplgget, det kollegiala lrandet p
enheterna och i barn/elevgrupper s har dialog, inflytande och demokratiska vrden varit
centrala vilket beskrevs i resultatet. All personal har haft en tillhrighet till ngon
lrgrupp/processgrupp, allas ansvar och engagemang har betonats. Nr det gller var och ens
ansvar s har det upplevts om ett dilemma p s stt att man upplever att alla inte tar ansvar
fr det som bestmts gemensamt. Hr r det viktigt att var och en stller sig frgan om man
kan bde leda sig sjlv, leda andra och lta sig ledas.
Autonomi r en dimension av delaktighet vilket innebr att det ska finnas tolkningsutrymme
fr att frmja engagemang och motivation. Detta var tillgodosett inom projektet som helhet
genom att varje enhet sjlva tog beslut om fokusomrde. I resultatet finns det exempel p
pedagoger som menar att autonomin inte r tillrcklig utan fr styrt av chefen vilket gr att
motivation och engagemang minskar. (Ex. vem formar dagordningen fr ett mte).
Ls mer om delaktighet. 56

Sammanfattning att leda processer i en inkluderande frskola och skola

Frutsttningar fr samspel/samarbete har skapats och utvecklat processerna kommunikation,
lrande och delaktighet. Reflekterande dialoger har utvecklats, man sker hela tiden efter ny
kunskap och undersker sin egen verksamhet fr att utveckla arbetet. Drav tycks arbetet ha
utvecklats mot en mer proaktiv inkluderande verksamhet istllet fr reaktiv.
Kraften i det gemensamma tycks ha pverkat bde knsla av samhrighet, trygghet och tillit
vilket har bidragit till att vga g utanfr sin egen trygghetszon som i sin tur bidrar till att man
vgar kritiskt granska svl egna som andras tankar och agerande. Detta pverkar graden av
inkludering ur ett gemenskapsorienterat perspektiv.57 Alla pverkar varandras lrmilj.

56

http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Tillganglighet/Delaktighet/
Inkluderande undervisning vad kan man lra sig av forskningen: https://webbshop.spsm.se/inkluderandeundervisning/
57

78

Ex. faktorer som pverkar grad av inkludering (vilka har iakttagits i projektet):
kad frmga att:
Tydliggra fokusomrde och riktning
Leda andra, leda sig sjlv och lta sig ledas
Driva demokratiska arbetsprocesser, autonomi (tolkningsutrymme)
Gemensamt bidra till helheten
Lra: arbetssttet i processgrupper frmjar sociala relationer och olika dimensioner av
lrande har belysts.
Hantera utmaningar
Att dela erfarenheter
Delta i praktikgemenskap/samarbetsgemenskap/lrandegemenskap bde i
processgrupper men ven delad praktik i barn/elevgrupper (co-teaching)

Samarbetskultur r en avgrande grundfrutsttning fr inkludering, dvs. att ka de

professionellas frmga att mta barn och elevers olikheter i lrandet, genom att formulera
problem och kritiskt granska inte bara andras utan ven sitt eget arbete.
Inom projektet har vi kommunicerat, samarbetat och lrt vldigt mycket av och med varandra.
Vi har ocks lrt en hel del OM varandra:

Vi lr av, med och OM varandra. Att lra om varandra bde som personer och om vra
kompetenser r grunden fr samarbete och skapar ndvndig trygghet
i svl arbetslag som i elevgrupper.
Gunilla Almgren Bck

79

Barn- och elevinflytande
Barn och elever ska ges inflytande ver utbildningen. De ska fortlpande stimuleras att ta
aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hllas informerade i frgor som
rr dem. Informationen och formerna fr barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter
deras lder och mognad. Eleverna ska alltid ha mjlighet att ta initiativ till frgor som ska
behandlas inom ramen fr deras inflytande ver utbildningen. Elevernas och deras
sammanslutningars arbete med inflytandefrgor ska ven i vrigt stdjas och underlttas
Skollagen, Kap. 4, 9
I forskning konstateras att en stor utmaning nr det gller inkludering r att lyssna in barnoch elevers sikter. Detta r ocks det frsta steget vid kartlggning vilket beskrivs i
Skolverkets bok: Stdinsatser i Utbildningen. (Se bild i denna rapport).
-Det r tydligt i resultatet att rutiner fr att frmja barn- och elevinflytande har kat. I skolan
r det inte bara elevrd lngre utan fler forum dr eleverna kan pverka. Enheternas rapporter
kan tolkas som att en kad systematik har utvecklats nr det gller att lyssna in barn och
elevers sikter. Barnen och eleverna fr drmed strre mjligheter att pverka bde sin egen
situation, gruppens/enhetens aktiviteter och sociala klimat genom att pedagoger inhmtar
deras synpunkter bde nr det gller planering, genomfrande och utvrdering av
verksamheten.
Olika verktyg har anvnts fr att frmja inflytande ssom enkter, intervjuer som har filmats,
gopro-kameror, loggbcker osv.
Fr att barn och elever ska kunna ha inflytande krvs ett aktivt lyssnande frn pedagogerna,
vilket enligt ovan har utvecklats.
I det pedagogiska systematiska kvalitetsarbetet utgr allts elevers tankar utgngspunkten fr
att underska hur verksamheten kan utvecklas i riktning mot inkludering (likvrdighet,
tillgnglighet och delaktighet i lrgemenskap.58) Med inflytande kan barnen/eleverna pverka
verksamhetsutvecklingen och beskriva densamma, men det ger dem ocks mjlighet att
utveckla sin frmga att vara gare av sin egen lrprocess, vilket r en av fem strategier i
formativ bedmning.
Utvecklingsomrden
Diskutera vilka frdigheter/frmgor som krvs fr att gra sig hrd och bli lyssnad
till. (Jmfr analysen av det kollegiala lrandet i processgrupper ovan.) Ls mer i
skriften Delaktighet fr lrande.59
Frdjupa barn/elevinflytande

58 Skolverket. (2014). Stdinsatser i utbildningen - om ledning och stimulans, extra anpassningar och srskilt
std
59 http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak
%2FRecord%3Fk%3D3531

80

Barn- och elevgruppers lrmilj (fysisk, pedagogisk och social)

Fokus i projektet har varit att strka ledning och stimulans fr alla barn och elever.
Barnens mte med den fysiska, pedagogiska och sociala lrmiljn kan uttryckas som ett
relationellt perspektiv p specialpedagogik. Egentligen kan man sga att det handlar om en
fusion mellan pedagogik och specialpedagogik vilket illustreras i bilden nedan.

Bildklla: Relationell specialpedagogik i teori och praktik, Jonas Aspelin

Forskare uttrycker det som en didaktik (vad, hur, varfr) som stttas av specialpedagogisk
kunskap60 dr man tnker in olikheter frn brjan s att alla elever blir delaktiga i
gemenskapen. Lrande stts i relation till frutsttningar/anpassningar i lrmiljn
(tillgnglighet; fysisk, pedagogisk och social), men ocks relationen mellan krav och frmga.
En av de viktigaste lrdomarna frn specialpedagogisk forskning r att kvalitn p
undervisningen/krnverksamheten pverkar behov av srskilt std.61
Frutom att strka krnverksamheten behvs kunskap om t.ex. specifika
inlrningssvrigheter, hjlpmedel, digitala lrverktyg, Universal design for learning och
rutiner fr barn/elevinflytande dr pedagoger aktivt lyssnar p barnen/eleverna och lter deras
tankar pverka lraktiviteter osv.
Har vi inom projektet lyckats att utveckla den pedagogiska praktiken i riktning mot en mer
inkluderande frskola/skola? I sammanfattningen p sidan 59 ges mnga exempel p detta.

60

Barrow, T. (2013) Mngfald och differentiering. Inkludering i praktisk tillmpning

Hkansson, J. & Sundberg, D. (2012) Utmrkt undervisning. Framgngsfaktorer i svensk och internationell
belysning.
61

81

Under projektets frsta r blev det tydligt att det inkluderande perspektivet
behvde strkas och ges std p alla niver.
Detta innebr att pedagoger inte sjlva kan skapa likvrdighet, tillgnglighet och
delaktighet utan ett proaktivt std och bakom det en konstruktiv ledning (Per Skoglund).
Proaktivt std med delad praktik
Organisationen med mentorskap (Co-teaching) ger mjligheter till dubbelbemanning i
klasser under flera lektioner per vecka. Det r ett exempel p arbete som ger goda
frutsttningar att kunna variera lrmiljn (fysisk, pedagogisk, social) fr alla elever.
Organiseringen r genomfrd med befintliga resurser. Att organisera p detta stt kan ge
utrymme fr varierad grad av std till eleverna, samt strre mjligheter att lra p olika stt
inom ett och samma (tema)omrde nr man r tv pedagoger i samma klass. Fr att frmja
lrande och inkludering br allts arbetsstt inte vara fr snva, utan breda och varierade
inom uppgiften/temat fr lrandet (autonomi- tolkningsutrymme, en aspekt av delaktighet).
Det innebr att lrare behver tnka in elevers olikheter frn brjan i planering av
undervisningen.
Co-teaching kan frndra pedagogrollen och det r angelget att frtydliga rollerna
sinsemellan. Pedagogerna utgr ett std till varandra inte bara genom kollegiala samtal utan
ocks genom att de upplever och delar samma klassrumspraktik och drigenom fr
gemensamma erfarenheter som de kan utg ifrn. Pedagogerna upplever trygghet och std i
varandra genom denna organisation. De r ocks fler som uppmrksammar samma elever:
Det i sin tur kan leda till att std stt in tidigt, vilket r en framgngsfaktor fr inkludering
(kvalitetsskring av tgrdsprogramsprocessen).
Delad praktik hr ju mer till vardagen inom frskolan.
Delade erfarenheter, reflektion och utmaning inom processgrupper stdjer utvecklingen.
Relationen pedagog-barn/elev har stor betydelse fr barn/elevers lrande vilket lyfts fram av
pedagoger.
Barnen/eleverna ges utrymme fr egna initiativ och drivkrafter, genom att de erbjuds
varierade vgar att n gemensamma ml t.ex. med std av digitala verktyg, vilket resultatet
ger exempel p.
ven den fysiska miljn varieras vilket det ges exempel p i resultatet. Ls om Universal
design/ Universal design for learning.62 .

62

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/sluta-tillgaengliggoer-samhaellet-22446

82

Bedmning fr lrande och bedmning fr likvrdighet63

I resultatet efter frsta ret nmns att samsyn kring bedmning behver utvecklas vilket ocks
har gjorts under projektets andra r nr man har arbetat med lrplattformen Unikum. (Se
resultatdelen). En relevant frgestllning blir vilket perspektiv vi har kring detta. r det en
bedmning av elevens kunskaper i relation till var han/hon borde vara eller r det en
bedmning av elevens kunskaper i relation till den lrmilj dr lrandet sker? I ett relationellt
perspektiv ser man frst och frmst p frutsttningar som eleven har i lrmiljn (fysisk,
pedagogisk, social).
Hur ser rutiner fr detta ut? Det framkommer inte i resultatet men har diskuterats i ntverket
Specialpedagogiskt forum. (Se bild i denna rapport).
Bedmning fr lrande gller bde skola och frskola (se Barns inflytande i Lpf
rev.2010). Det krver att pedagoger ser och frstr och kan kommunicera detta i samverkan
med varandra vilket har utvecklats. Den andra funktionen Bedmning fr likvrdighet handlar
t.ex. om att bedmning grs p likartade stt, vilket har utvecklats i projektet. Det handlar
ocks om barn/elever fr visa sina kunskaper p varierade stt. Detta har inte varit i fokus
inom projektet, tminstone inte i det som enheterna har lyft fram s hr kan ingen tolkning
gras.
Kamratbedmning
Forskare nmnde under att av projektets seminarier att kamratlrande ibland fr kritik genom
att ribban i utmaningen lggs fr lgt. Hur ser progressionen ut i barn/elevgrupper? Det skulle
vara intressant att ta del av filmade lrande exempel. Samtidigt lyfts kamratlrande fram i den
evidensbaserade forskningen som en faktor som kan bidra till att frmja inkludering. Detta r
ngot som undersks inom delprojektet TeachLearn som kommer att beskrivas i en separat
rapport.
Kamratlrande r en evidensbaserad strategi.64 Man kan dra lrdom av
effektivitetsforskningen och anpassa strategier i sin egen verksamhet, men det r en smalare
syn p inkludering med fokus p enbart kunskapsml65 som br sttas in i ett strre
sammanhang av lrgemenskap med t.ex. sociala ml fr gruppen som helhet.
Utvecklingsomrden t.ex.
Utveckla frmgan att analysera delaktighet i lraktiviteter, i kamratkulturen osv.
(Se skriften Delaktighet ett arbetsstt).
Tillsammans med barnen/eleverna stta gemensamma ml fr hela gruppen; hur alla
kan bidra till det gemensamma lrandet och sociala klimatet/ social lrmilj.
Utveckla Co-teaching och idn om Universal design for learning.
Frdjupa bedmning i relation till lrmilj (fysisk, pedagogisk, social)

63

Liberg, C., Slj, R. (2014). Grundlggande frdigheter att bli medborgare. I Ulf P.
Lundgren, R. Slj, C. Liberg (RED.) Lrande, skola, bildning Grundbok fr lrare.
Stockholm: Natur och kultur.
64
Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan: Undervisningsstrategier som fungerar.
65
https://webbshop.spsm.se/inkluderande-undervisning/ Inkluderande undervisning vad kan man lra sig av
forskningen?

83

Analys av dokumentation och skapande av beprvad erfarenhet

Bidra till kunskapsutveckling lokalt och nationellt samt skapa beprvad

erfarenhet kring det vergripande mlet.

Det kontinuerliga berttandet

Erfarenheter dokumenteras av mnga fr att kunna bli beprvade. Beprvad erfarenhet skapas
d personal svl centralt som p enheterna drar lrdom av det som sker och kritiskt granskar
insatser/intentioner och utvrderade resultat. Det kontinuerliga berttandet lyfts fram av
forskare som viktigt fr verksamhetsutvecklingen.
Skriva fr att lra och skapa beprvad erfarenhet som omfattar alla
Enheterna har haft en frvntan p sig att presentera lrdomar digitalt och att skriva rapporter
som delas med varandra och publiceras. Att skriva frmjar reflektionen nr man s att sga
lgger ner tankarna p bordet, synliggr dem och kan sortera och organisera dem till nya
mnster och insikter.
Andersen66 menar att skrivandet tvingar oss att gra lngre och sammanhngande sekvenser.
Efter det frsta projektret blev det tydligt att enheternas rapporter ibland skrevs utifrn
underlag frn en enkt som hade genomfrts p enheten, ibland var det ngra pedagoger som
skrev rapporten och ibland var det chefen p enheten. Detta fick mig att fundera ver hur/om
rapporterna representerar hela personalen p enheten, som ett led i inkluderande processer.
Frgan lyftes upp under ett gemensamt seminarium. Hur fr vi en hgre deltagarvaliditet i
det som skrivs? Utvecklingsarbetet r mer frankrat hos all personal p enheterna efter andra
ret och chefer har varit involverade hela vgen, dock med flera chefsbyten.
Eventuellt br detta beaktas mer fr att frmja skapande av beprvad erfarenhet.
Fokussamtal/intervju
Efter det gemensamma seminariet i december 2015 nr alla enheter presenterade lrdomar fr
varandra, s gjordes en uppfljning ngra veckor senare dr chefer och ngra pedagoger frn
3-4 enheter t gngen intervjuades utifrn det som de hade presenterat p seminariet och
utifrn deras skriftliga rapporter. Samtalen filmades och allt sammantaget bildar underlag fr
denna rapport. Dessa intervjuer/samtal var mycket vrdefulla eftersom man kunde frdjupa
och stlla frgor kring olika saker som hade framkommit under presentationerna och i de
skriftliga rapporterna.

66

Andersen, T. (2012) Reflekterande processer. Samtal och samtal om samtalen

84

Visualisera med bild och film och flippa verksamhetsutvecklingen.

Syftet med att filma har utvecklats efterhand och en cirkulr reflekterande arbetsprocess har
utarbetats. Filmaren har, tillsammans med andra som har dokumenterat, en central roll i att
skapa beprvad erfarenhet. Materialet kan anvndas fr fortsatt reflektion och utveckling.
Ls mer om film i bilaga 4.
Projektets varierade mjligheter att lra av och med varandra frmjar delaktighet i
lrgemenskapen. Genom denna variation kan man sga att projektstrukturen har levt upp till
det man efterstrvar i barn- och elevgrupper dvs. att gra lrande och gemenskap tillgngligt
fr alla.
Dilemman
Under det avslutande seminariet fick alla deltagare i projektet lyssna p varandras
presentationer och samtidigt identifiera framgngsfaktorer och dilemman i
utvecklingsprocessen. Detta noterades som stdord i dokumentet kraftfltsanalys.(Se mall
fr kraftfltsanalys i bilaga 10). Orden verfrdes digitalt och drefter klistrades orden fr
framgngsfaktorer in i webbresursen wordle.net dr man fr en grafisk bild av orden. Det ord
som r strst r de som frekommer mest frekvent. Analysen av dilemman visar fljande bild.
Hr ser man att olika frstelse r dilemman liksom att hlla fast i processen. Dokumentation
och arbete i processgrupperna kan verbrygga detta men det behver f ta tid. Dokumentation
har lyfts fram som bde framgngsfaktor och hr syns det ven som ett dilemma.

Bild: Gunilla Almgren Bck: kraftfltsanalysen sammanstlld i wordle.net

Dilemman i projektet

85

Mottagare
I resultatet beskrivs autentiska lrande i elevgrupper med mottagare fr lrande och material
som skapas. Projektet som helhet har producerat en mngd material som andra kan ta del av.
Chefer har efterlyst att det finns mottagare till den dokumentation som grs. Det br strka
motivation och engagemang att bidra till den gemensamma helheten och lrandet i
Skolfrvaltningen. Jag hoppas att ocks denna rapport kan vara en del i den processen.

Lrdomar och utvecklingsomrden

Bra att flja upp filmade seminarier med intervjuer. Se ovan.

Frbered skriftliga rapporter p enheterna genom att involvera all personal p olika
stt.
Utveckla arbetet vidare med filmen som verktyg fr att flippa
verksamhetsutveckling
Filmade lrande exempel av aktiviteter i barn-/elevgrupper fr att frmja beprvad
erfarenhet kring inkludering (likvrdighet, tillgngliga anpassade lrmiljer och
delaktighet).

En stam av lrdomar som genomsyrar alla niver i organisationen

Vilken beprvad erfarenhet tar vi med oss in i nya projekt? Vilka lrdomar har vi gjort som
genomsyrar alla niver i organisationen nr det gller systematisk verksamhetsutveckling och
inkludering?
Tanken var att fler enheter eller alla enheter i Skolfrvaltningen skulle omfattas av
projektet, men det har inte fungerat vilket beskrevs ovan. Istllet har projektledare och
projektteamet frskt att sammanfatta och visualisera spridningsprocessen genom en
trdstam med olika grenar. Stammen p trdet utgr krnvrden och strategier fr
systematisk skolutveckling och inkludering. Denna stam kan ses som beprvad erfarenhet
som har skapats tillsammans vilket gr att man slipper uppfinna hjulet p varje enhet utan kan
dra nytta av de gemensamma lrdomarna som alla har bidragit till. Dessa krnvrden/faktorer
tas med i olika delar i vrt stt att kommunicera, lra och handla p alla niver i
organisationen.
Grenarna p trdet kan symbolisera centralt initierade utbildningsinsatser, en frskola eller
skolas utvecklingsarbete eller en pedagogs arbete i barn-/elevgrupp.
Det r allts inte hela paket som sprids till fler enheter inom Skolfrvaltningen utan olika
delar av lrdomar som kan sttas ihop p olika stt, anpassas och utvecklas nr nya insatser
grs p andra skolor i frvaltningen.

86

6. Sammanfattande analys och lrdomar en stam av beprvad erfarenhet

En stam med inkluderande strukturer och processer genomsyrar alla niver i
organisationen, och frmjar forskningsbaserad, systematisk
skol-/verksamhetsutveckling som ger utrymme fr egen drivkraft och innovation
Projektet har i hg grad bidragit till effektiva strukturer och resursanvndning svl centralt
som lokalt. En stabil central byggnadstllning konstruerades under projektet. Ngot som
behver beaktas r chefsbyten och ev. kat std i det sammanhanget. Dessutom behver
Elevhlsans olika professioner involveras i hgre grad i det systematiska kvalitets/utvecklingsarbetet. Exempel p detta beskrivs i rapporten.
Pilot-idn vergick i en gemensam riktning med fokusomrden fr hela Skolfrvaltningen.
Arenor fr samverkan och utveckling i lr-/processgrupper har frmjats med std av
processledarutbildning, samt en utvidgad samarbetsgemenskap/lrgemenskap mellan enheter.
Svl ledarskap som professionsutveckling har strkts och utvecklats genom kollektivt
aktionslrande med barn/elever som vgvisare dvs. ett kat barn/elevinflytande med nya
arbetsformer som pverkar inkludering och verksamhetsutveckling. Personlig utveckling och
lrandedimensioner har uppmrksammats, bda relationella aspekter och olika frdigheter i
kommunikation osv.
En reflekterande underskande kultur med gemensamma vrden och begrepp r under
utveckling och den stter ljuset p bde kollektivt lrande och individuellt. Demokratiska
arbetsprocesser och delaktighet r bde en rttighet och ett ansvar.
Beprvad erfarenhet har utvecklats i synnerhet med hjlp av arbetsprocesser med film men
ocks med all annan dokumentation som har anvnts fr reflektion och satt i handling i nsta
steg. Att ha en filmare med i projektet har ocks frmjat gldje i att se och hra andra bertta,
roliga sekvenser och musik i trailers har varit terkommande inspiration osv.
Graden av inkludering har kat genom lrgemenskaper, verksamma processer inom
kommunikation, delaktighet och lrande. Ett tydligt exempel som sagts ovan r inflytande
men ven delaktighetsaspekten autonomi (tolkningsutrymme) har varit central exempelvis i
uppstarten av projektet med lokala beslut om fokusomrde eller arbetsformer som idag
bedrivs i barngrupper.
Den pedagogiska praktiken har utvecklats visas i resultatet men ett utvecklingsomrde r att
fortsatt arbeta fr att verbrygga glappet mellan arbete i processgrupper och arbetet i
barn/elevgrupper. Utveckling kring lrande exempel i barn-/elevgrupper t.ex. genom filmade
lraktiviteter br utvecklas fr att synliggra beprvad erfarenhet kring inkluderande
processer (likvrdighet, tillgngliga anpassade lrmiljer och delaktighet).
Som redan sagts s blev det efter det frsta projektret tydligt att det inkluderande
perspektivet behvde strkas och ges std p alla niver i organisationen. Detta innebr att
pedagoger inte sjlva kan skapa likvrdighet, tillgnglighet och delaktighet utan ett proaktivt
std och bakom det en konstruktiv ledning (Per Skoglund)
87

Ledning i riktning mot en inkluderande frskola och skola har strkts under de tv ren,
kanske frmst avseende delaktighetsaspekter, proaktivt std och konstruktiv ledning.67
Ett demokratiskt ledarskap som frmjar delaktighet och inflytande r under utveckling vilket
vi tolkar som frmga att:
- Lta sig ledas.
- Leda sig sjlv
- Leda andra68
Vilka delar ingr i stammen? (Ls mer detaljer i analyskapitlen)
Strukturkvalitet
Hela enheter chef involverad
Ing i en samarbetsgemenskap/lrgemenskap
ver lngre tid. Knsla av samhrighet.
Process-/lrgrupper med processledare
Delade erfarenheter och delad praktik med
gemensamma upplevelser.
Gemensamma fokus/ml
Lrmilj med utifrnperspektiv (kritisk vn)
Lrande besk / aktivitetsobservation
Varierad lrmilj (fysisk, pedagogisk, social
/olikheter r mjligheter)tillgnglighet
Proaktivt std (scaffolding/byggnadsstllning,
proximal utvecklingszon)
Stdstrukturer (vad, var, nr, hur, med vilka,
varfr .)
Meningsfullt, hanterbara avgrnsade
utvecklings/fokusomrden
Begripligt fr alla samsyn (knsla av
sammanhang, KASAM)
Organisera varierat grad av std (central och
lokalt t.ex. co-teaching) (likvrdighet)
Ta tid (prioritera)

Processkvalitet
Agilt och demokratiskt ledarskap (se ovan)
Aktionslrande: formulera utmaningar och stlla
frgor, kvittera nsta steg
Problemfokus och lsningsfokus
Konstruktiv terkoppling
Sprkutveckling och kunskapsutveckling
Lrandets tre dimensioner
Personlig utveckling
Trygghet och tillit, mod att vga
Kamratlrande
Metakognition
Kommunikativa frdigheter: Lyssna
Demokratiska arbetsformer, delaktighet och
inflytande (lyssna in dem som berrs)
Barn/elever som vgvisare.
Anpassa utefter gruppen
Std lokala processer
Formativa arbetsprocesser, strk
krnverksamheten
Frvntan (stt datum)
Presentera och reflektera
Digital dokumentation
Skriva fr att lra
Film som verktyg fr reflektion och utveckling
av lrande och beprvad erfarenhet

Beprvad erfarenhet av forskningsbaserad verksamhetsutveckling

i Mlndals Skolfrvaltning inom
Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen.

67 Skoglund. P. (2014b) Om mellanrummet mellan esse och essens. Aktuellt och evigt p
Aktualitetskonferensen 2014 Specialpedagogiskt Tidskrift, nr 2 , 2015.
68 Skoglund, P. (2014a) Fundamental Challenges and Dimensions of Inclusion in Sweden and Europe. How
does inclusion benefit all? in La nouvelle revue de ladaptation et de la scolarisation - no 65 1er trimestre
2014

88

Ingngslge -Struktur & Process--Resultat-----------kad frmga att t.ex.

Centralt
a. Skillnader i
frutsttningar
fr elevers
lrande i och
mellan skolor
var fr
stora. b.
Systematiskt
kvalitetsarbete
bde p
enheter och
centralt var
inte tillrckligt
bra.
Elevhlsan ej
del i syst.
kvalitetsarbete
Lokala
utmaningar
och
fokusomrden

Central
byggnadsstllning
med utbildning inom
projektet och
chefssamverkan samt
kontinuerligt std
genom ntverk och
osv.
Lrandegemenskap
ver enhetsgrnser
(utifrnperspektiv)

Lokala
processtdjare/-ledare
Lrandegemenskap
(olikheter ger
mjligheter)
Barn/Eleven som
vgvisare.

Forskningsbaserad
hllbar utveckling
Inkludering grs:
(likvrdighet,
tillgnglighet,
delaktighet).
En vass central
utvecklingsenhet
med skolutvecklare.
(Se nsta sida)

Forskningsbaserad
hllbar utveckling
utvecklas alltmer.
Strkt ledarskap.
Kommunikativa
frdigheter osv.
Reflekterande
kultur. Mod att
vga.
kat barnelevinflytande.
Samsyn kring
bedmning.
Autentiskt lrande.

-Tydliggra fokusomrde och

riktning
-Leda andra, leda sig sjlv och
lta sig ledas
-Driva demokratiska
arbetsprocesser, autonomi
(tolkningsutrymme)
-Gemensamt bidra till helheten
-Lra och handla
-Vga lyckas och misslyckas
(olika dimensioner av lrande
har belysts)
-Hantera utmaningar
-Samarbeta och dela erfarenheter
(arbetssttet i processgrupper
frmjar sociala relationer)
-Involvera t.ex. barn/elever
-Frmja samsyn, gemensam
begreppsfrstelse och
frdigheter som krvs fr
delaktighet .
osv.

Modell, fritt efter Per Skoglund, SPSM

89

Vad har krvts av bl.a. det centrala projektteamet? Hr r ngra exempel:

Projekt- och processledning av vuxenlrande
Initiera samverkan och utveckling internt och externt med universitet och myndigheter
Stdja och utmana lrande och utveckling
Helikopterperspektiv/verblick/makro- och mikroniv
Sammanfatta, visualisera och analysera det kontinuerliga berttandet och frmja
skapande av beprvad erfarenhet.
Utveckla lrandet med std av digital dokumentation i text, bild och film
Utveckla och stdja analys av verksamheten med std av olika verktyg exv. digitala
verktyg.
Mod att mta och stdja lokala processer i enheters utvecklingsgrupper
Kommunikativa frdigheter, konstruktiv terkoppling
Mod att visa oskerheter och vga g utanfr komfortzonen
Mod att prva nya strategier
Hlla i och hlla ut i processerna
Professionell utveckling och koppling mellan praktik, beprvad erfarenhet och
forskningsresultat.
Personlig utveckling med ljuset riktat mot sig sjlv.

90

Utmaningar framt nr det gller inkludering och forskningsbaserad

verksamhetsutveckling
Involvera fler enheter genom att ta med lrdomar av beprvad erfarenhet (stammen)
in i nya insatser, samt anvnda och utveckla konsensus kring lrande och inkludering
p alla niver i organisationen.
Proaktivt std, utveckling och ledning:
-Utvecklad frmga att hantera och analysera utmaningar: problemfokus och
lsningsfokus. Begreppsliggr handledning. Vad, varfr, hur? (Elevhlsa/Std- och
utvecklingsenhet)
-Fortsatt utveckling av kollegialt lrande och processledarrollen.
-Strk kopplingen mellan vad som sgs och vad som grs. Trning i
observationer. Strk krnverksamheten/ledning och stimulans fr alla i ordinarie
lrmiljer
-Frmja likvrdighet genom organisering av centrala och lokala resurser: Tex utkat
std till nya chefer, co-teaching, teamteaching, kamratlrande osv.
-Kontinuerlig och likvrdig systematik i att lyssna in barn och elevers tankar och
upplevelser s att de kan pverka sin situation och bidra till verksamhetsutveckling
-Elevhlsans personal involveras i utvecklingsgrupper och i systematiskt
kvalitetsarbete i hgre grad n i dag. Involvera Elevhlsans personal i Navet med
samordnare fr olika ntverk.
Infr en funktion som gruppledare alt. samordnare fr inkludering med ett tydligt
fokus p skolutvecklingsprocesser.
Utvecklade kvalitetsdialoger r p frslag frn Utvecklingschefen
Ls mer under respektive analyskapitel.
Projektet blev inte ett projekt utan verksamhetsutveckling som nu fortstter p enheterna nr
byggnadsstllningen har monterats ner och det centrala stdet avtar.
Det r mnga pusselbitar som har fallit p plats kring hur framgngsrik, inkluderande,
forskningsbaserad och systematisk verksamhetsutveckling kan bedrivas. Dessa pusselbitar
kan monteras ihop p olika stt nr nya insatser grs p andra skolor i frvaltningen.
Arbetet har krvt bde strukturella frutsttningar, utbildning som processledning, verktyg fr
t.ex. samtal och analys, frmga och mod att vga leda kollegor, sjlvknnedom, frmga att
bygga relationer och att hantera problem/utmaningar m.m.

91

Lrdomar tas med in i nya projekt/insatser.

Centrala strukturer och processer som har utvecklats tas med i nya insatser med olika fokus.
Exempel p detta beskrivs nedan:
TeachLearn inkludering EU-projekt
Eftersom en viktig ingng i projektet var inkludering har vi kopplat ihop satsningen frn
SPSM med Hgskolan i Bors och prof. Bengt Perssons grupp frn RCIW (Research and
Capability in Inclusion and Welfare).
Vi har arbetat med fljeforskning med fokus p inkludering i klassrumsvardagen.
Hr var ocks idn att forskare och skolutvecklare skulle arbeta tillsammans och lra med
och av varandra. Vi kunde ocks koppla p ett EU-projekt (Erasmus +) som heter Teach /
Learn och som involverar fyra lnder, skriver Christer Ferm.
En central frgestllning hade utkristalliserats i vrt stora projekt kring hur och i vilken grad
arbetet i processgrupper/lrgrupper pverkade arbetet i elevgrupper. Fr att strka kopplingen
mellan det professionella lrandet och utveckling av undervisningen utvecklades former fr
deltagande observation/lrande besk med efterfljande lrsamtal i direkt anslutning till
observationen. Fljeforskning och gemensamma seminarier med temat inkludering
arrangerades fr tre deltagande enheter (varav tv ingr ven i det stora projektet som denna
rapport beskriver) med ett arbetslag frn varje skola. Den frsta fasen har besttt i 6 halvdagar
samt lrande besk p enheterna mellan dessa tillfllen. Fokusomrden har varit
evidensbaserad forskning inom kamratlrande och metakognitiva strategier och hur detta
gestaltas i praktiken. Arbetet kommer att sammanstllas, analyseras och presenteras under
vrterminen 2016 fr att sedan vidareutvecklas. Presentationer kommer att ske svl inom
Skolfrvaltningen som vid en internationell konferens i Granada i juni 2016.
Ls mer p webbsidan69:
TeachLearn fortstter under 2016.
Beprvad erfarenhet och kritisk vn
Ett annan fortsttning p projektet Lrande och Inflytande p riktigt nr olikhet r
normen r kopplingen till Skolverksprojektet Beprvad erfarenhet dr vi arbetar vidare
med prof. Glenn Hultman frn Linkpings universitet.
100 pedagoger i Mlndal har arbetat med Aktionslrande besk hos varandra och en modell
fr detta har byggts upp och delas nu.
Seminarium med fokus Beprvad Erfarenhet har ocks genomfrts., skriver Christer Ferm.
Se bilaga om Kritisk vn.
Elever med hg frnvaro
Utbildningsinsatser har startats p ngra enheter vilka mts under seminarier. En
handlingsplan kring rutiner inom omrdet har utvecklats av frstelrare.

69

http://www.skolutvecklingmolndal.net/teachlearn-inkludering.html

92

Fler insatser som kommer att genomfras under 2016

Fljande beskrivs av Christer Ferm:
Mlndals skolutvecklare hller p att skriva en bok om arbetet i projektet tillsammans med
de deltagande forskarna frn Gteborgs universitet.
En egen populrvetenskaplig skrift kommer vi att sammanstlla utifrn arbetet i projektet
och de lrdomar som beskrivs i rapporten till SPSM. (publicering vt-2016).
En nationell konferens som har fokus p arbetsplatsbaserat lrande, beprvad erfarenhet och
inkludering kommer vi att genomfra i Mlndal v. 44. (31/10 1/11).
Hr kommer vi att arbeta med att fra ihop olika aktrer, organisationer, kommuner och
myndigheter i en spnnande konferens med inspiration av Action Learning.
Frskolentverk med fokus p utvecklingsarbete
Under ht 2015 startades ett FrskoleNtverk (FN) med syfte att ka likvrdigheten inom
Mlndals stads frskolor. Formen fr detta ntverk r direkt kopplat till de lrdomar som
gjorts i projektet Lrande och Inflytande p riktigt nr olikhet r normen, d fokus i
ntverket r att arbeta utifrn den modell fr skolutveckling som har utvecklats inom
projektet. Ntverket bygger p det kollegiala lrandet med fokus p arbetsplatsbaserat lrande
och beprvad erfarenhet bl.a. genom lrande samtal och aktionslrande besk.
Ntverksmedlemmarna har en aktiv funktion i utvecklingsarbetet p sin frskola genom att
kritiskt granska sig sjlv, den egna och andras verksamhet, kartlgga, informera, samtalsleda,
terkoppla, dokumentera, utvrdera och presentera. Ntverksmedlemmarna fr en
kompetensutbildning i att samtalsleda processgrupper inom ramen fr FrskoleNtverket. I
ntverket finns en representant utsedd av varje frskolechef och mlet r att alla anstllda
inom frskolorna i Mlndals stad ska medverka i en processgrupp med koppling till detta
ntverk (FN) fr att tillsammans arbeta med en systematisk frskoleutveckling.

93

Kontakter
Projektledare
Christer Ferm
christer.ferm@molndal.se
Projektteam
Projektsamordnare och frfattare till rapporten
Gunilla Almgren Bck
gunilla.almgren-back@molndal.se
Samordning av processledarutbildning
Camilla Rudevrn
camilla.rudevrn@molndal.se
Filmare
Anders Eriksson
anders.eriksson@molndal.se
Centrala skolutvecklare verksamma p enheter i samverkan med forskare
-Gunilla Almgren Bck
-Anette Eskilsson
-Anders Karlsson
-Camilla Rudevrn
-Kristofer Skogholm
Forskare vid Gteborgs Universitet under ledning av professor Berner Lindstrm
Frvaltningsledning
Christer Ferm, Utvecklingschef
Referensgrupp
Berner Lindstrm, professor vid Gteborgs Universitet
Per Skoglund, Statsvetare, forsknings- och utvecklingssamordnare vid
Specialpedagogiska
Skolmyndigheten
Dokumentation i bild och text p webbsida
Gunilla Almgren Bck och Anders Eriksson
Lnk till webbsida: http://www.skolutvecklingmolndal.net
94

Bilaga 1 Exempel p frgestllningar i uppstartsfasen

Frgestllningar har handlat om:
Vilken/vilka konkreta frgor vill ni ha svar p?
Vilka frutsttningar har ni?
Vad vet ni redan?
Hur organiserar ni fr lrande?
Vad vill ni prva i barn/elevgrupp?
Vilka verktyg ska ni anvnda? (observation, lrande besk, intervju, digitala verktyg...)
Vem ska gra vad?
Hur tas elevernas sikter tillvara?
Hur kan utvecklingsarbetet dokumenterars och synliggras?
Hur kan digitala lrverkyg f fart p kollegialt lrande?

Elevperspektiv:
Hur kan ni se och frst de barn/elever som r framfr er?
Eleven som medforskare: Hur kan det se ut?
Elevinflytande?
Hur syns motivation/engagemang i barn/elevgrupp?
Vad tycker barn/elever om det som grs? Hur vet man det?

95

Bilaga 2 Utdrag ur Elevhlsoplan

- Till std fr ledning och personal inom Mlndals stads skolor.

Faststlld av Skolfrvaltningens chef 2014-04-14.
Specialpedagog och speciallrare

Den specialpedagogiska kompetensen innehas av specialpedagoger och/eller

speciallrare
vilka r lrare med specialpedagogexamen/speciallrarexamen.
Specialpedagogen/speciallraren arbetar vergripande, ser helheten i verksamheten
och har stor del i frndringsarbete och skolutveckling.
Specialpedagogens/speciallrarens arbete ska frmst vara hlsofrmjande och
frebyggande och ske p individ-, grupp- och skolorganisationsniv. Detta kan ske
genom

att visa kunskap om det specialpedagogiska omrdets vetenskapliga grund, insikt i

aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan
vetenskap och beprvad erfarenhet, samt visa frdjupad kunskap och frstelse inom
specialpedagogik,

sjlvstndigt och i samverkan identifiera, analysera och medverka i frebyggande

arbete med att undanrja hinder och orsaker till svrigheter i olika lrmiljer,

i samverkan genomfra pedagogiska utredningar och analysera svrigheter p

skolorganisations- grupp- och individniv,

utifrn elevhlsoteamets gemensamma analys bidra till att utveckla det systematiska
kvalitetsarbetet,

i samverkan med arbetslag och lrare genomfra uppfljning, utvrdering samt delta
i ledningen av skolans utveckling fr att kunna mta behoven hos alla elever,

gentemot arbetslag och enskilda pedagoger/lrare/frldrar vara en kvalificerad

samtalspartner och handledare under bde lngre och kortare perioder.

Arbetet syftar till att skolan ska f std i att frebygga, frbttra och frndra arbetsstt och
arbetsformer, p skolorganisations- grupp- och individniv fr att skapa goda lrmiljer fr
alla elever, dr stdet i frsta hand ges inom den elevgrupp som eleven tillhr.
Specialpedagogen/Speciallrare ska tillsammans med lrare/arbetslag/elever och
vrdnadshavare utforma och genomfra tgrdsprogram av hg kvalitet.

96

Bilaga 3 Utvrdering av kollegialt lrande projektets frsta r

Skolfrvaltningen
december 2015
Std & Utvecklingsenheten
Gunilla Almgren Bck

Sammanfattning och utvrdering av kollegialt lrande inom Lrande och

inflytande p riktigt nr olikheten r normen
(Genomfrdes efter projektets frsta r.)

Kollegialt lrande
Frgestllning
Hur upplever pedagogerna att processen i frndringsarbetet har
frlpt under det frsta ret som projektet har varit igng?
Delfrgor:
Vilka tankar har pedagogerna om processen i det kollegiala lrandet avseende
framgngsfaktorer och dilemman?
Hur ser organisatoriska frutsttningar ut fr det kollegiala lrandet?
Hur ser innehllet i det kollegiala lrandet ut?
Resultat
I fljande avsnitt presenterar jag de gemensamma dragen i synen p kollegialt lrande utifrn
fyra kategorier: Framgngsfaktorer och dilemman samt organisation och innehll. Dessa delas
i sin tur in i underrubriker/teman vilka har framkommit under analysarbetet.
1. Framgngsfaktorer

Systematik och struktur

Digitala verktyg frmjar kollegialt lrande

2. Dilemman

Tid
Avgrnsning och dokumentation
Frhllningsstt
97

Teori och praktik

3. Organisation

Befintlig struktur med vissa frndringar

Omorganisation frn grunden

4. Innehll

Nedan beskrivs kategorierna.

1. Framgngsfaktorer:
-Systematik och struktur
P ngra enheter har man brjat utveckla en modell fr kollegialt lrande.
Man anser att systematisk reflektion har kommit igng i och med det kollegiala
lrandet.
Olika samtalsstrategier, mtesstruktur och exempel p lrande besk har varit
hjlpsamt.
Ett mer reflekterande frhllningsstt kring vad som grs i verksamheten kan ocks
utlsas:
Vr medvetenhet om att reflektera samt anvnda oss av reflektion
i det dagliga arbetet har kat.

Mten p enheterna har utvecklats och beskrivs av ngra enheter som mer frberedda,
strukturerade och fokuserade.
Man upplever ett kat engagemang i pedagogiska diskussioner, samtidigt som alla inte
r lika engagerade.
Fr att komma vidare i arbetet och involvera alla i projektet har utvrderingar
genomfrts p ngra enheter. Som exempel kan nmnas dr all personal p enheten
fick reflektera om utvecklingsarbetet utifrn begreppen: tnkt, gjort, hnt och knt.
Produkten av detta har sedan analyserats av utvecklingsgruppen och drefter delats
med all personal. Analysen gjordes utifrn begreppen: utveckla vidare, prova helt nytt,
sluta med, behlla som det r.
Kontinuerligt repetera syfte och ml med utvecklingsarbetet tillsammans med all
personal.
F ny input och att stdja varandra..
Trna p att lyssna in varandra
98

Skapa en gemensam frstelse kring vad kollegialt lrande innebr, vilket t.ex. har
gjorts med hjlp av en enkt, som sedan redovisades p enhetens blogg. Exempel p
citat:

Att lyfta erfarenheter, metoder och frgestllningar

man har inom sitt yrkesutvande till en professionell niv tillsammans.
Att genom att handleda och sttta varandra skapa gemensamma grunder och ider
fr hur verksamheten ska utformas, konflikter hanteras, med mycket mera.

-Digitala verktyg frmjar kollegialt lrande

Digitala verktyg har anvnts av alla enheter fr att frmja kollegialt lrande och delaktighet.
Detta har skett i varierande omfattning och med varierade verktyg t.ex. google dokument,
google formulr, facebook, bloggar, skype, meetingsphere och film. Meetingsphere r ett
verktyg som har testats av ngon enhet i syfte att lta alla komma till tals under konferenser.
Den visuella kommunikationen och dokumentationen har kompletterat fysiska mten.
Film har anvnts p olika stt. Ngon enhet filmade i barnens lrmiljer fr att sedan kunna
reflektera kring hur barnen utvecklar trygghet, sjlvknsla, nyfikenhet, lust och vilja i
situationerna. Andra enheter har filmat fr att fnga barns sikter om delaktighet, fr att
observera intresse och lek samt fr att studera pedagogers frhllningsstt i lrsituationer.

2. Dilemman
-Tid
Allt frn processledarutbildningen har inte omsatts i verksamheten nnu, menar processledare.
Mer tid att mtas efterfrgas. De flesta anger att de har haft mten cirka var tredje vecka
under ret, och ngon enhet berttar att:
fr lng tid mellan mten har medfrt att vi ibland fick starta frnnoll
Om det r fr lngt emellan mten tappar man fart.
Inte hunnit omstta det som lrts under processledarutbildningen i den egna verksamheten.
Andra synpunkter gllande tid har handlat om:
Att ni processledare/frstelrare ej ftt nedsatt tjnst fr det ni ska hinna d jag tycker att er
frnvaro gr ut ver kvalitn p lektioner och arbetslagsmten.
99

-Avgrnsning och dokumentation

Avgrnsning dvs. att inte greppa ver fr stora omrden utan avgrnsa arbetet svl i
frgestllningar som vad som observeras i lrmiljer.
det r svrt att f igng ett systematiskt kvalitetsarbete nr vi inte har tydlig
dokumentation.

-Frhllningsstt
Pedagogerna p en enhet upptckte att alla inte hade samma frhllningsstt kring barns
inflytande. Det medfrde att arbetet styrdes om frn grande till att istllet brja med var
och ens tankar med syfte att utveckla ett gemensamt frhllningstt.
Dilemma har varit att vi inte har haft en gemensam frstelse
-Teori och praktik
Processgrupper och enheter nmner att de har lst gemensam litteratur. Litteraturen har bildat
underlag fr reflektion och erfarenhetsutbyte.

En utmaning till nsta r r att plocka in teori och forskning

i strre utstrckning n tidigare.
3. Organisation
-Befintlig struktur med vissa frndringar
Ngra skolor berttar att processgrupper har bildats ver stadiegrnser samtidigt som man
har kvar befintliga arbetslag inom samma stadium. P andra skolor utgr arbetslag och
processgrupp samma gruppering.
-Omorganisation frn grunden
Ngon enhet har gjort om organisationen frn grunden och utvecklar ett arbetsstt med
mentorskap, vilket i sin tur frmjar samarbete och kollegialt lrande.
tre lrare och X antal fritidspedagoger (1-4 st) blir knutna till en rskurs. De tre lrarna
ansvarar fr olika mnen i de bda klasserna, t.ex undervisar lrare 1, i mnena So och No,
lrare 2, i sv och bild och lrare 3, i ma och eng. Lrarna finns ven som resurs fr eleven i
varandras mnen, allts r det ofta dubbla lrare i en klass.

100

4. Innehll
Det kollegiala lrandet har kopplats till enheternas inringade fokusomrden. Inom dessa
omrden har enheterna stllt sig frgor med syftet att frndra verksamheten. Fr att ska svar
p sina frgor har de lst litteratur och prvat olika verktyg fr att dokumentera aktiviter i
lrmiljn. Inom frskolan har respektive enhet gemensamma fokusomrden. I skolan varierar
det frn ett gemensamt fokusomrde till flera fokusomrden p samma enhet vilka knyts ihop
i vergripande omrden t.ex. motivation fr lrande, skriva fr livet samt kommunikation.
De frgor som enheter har stllt sig har sett olika ut. Det har varit frgor som riktas mot egen
undervisning/verksamhet eller frgor som handlar om kunskap inom ett visst omrde rent
generellt.
Flera enheter anger att det knns som att processen nu efter ett r har brjat ta fart.
Det r viktigt att lgga en solid grund, utvrdera var och ens frfrstelse
Det knns som det r nu det brjar p allvar!

Diskussion om kollegialt lrande

I denna underskning har jag genom en kvalitativ analys identifierat gemensamma drag,
variation, struktur och process nr det gller frstelse av det kollegiala lrandet.
Gemensamt r att det r en utmaning att f alla att knna sig delaktiga i frndringsarbetet.
Min bedmning r att det r angelget att ge utrymme fr egen drivkraft och det egna
lrandet, fr att frmja motivation. Systematiken i det kollegiala lrandet har kommit igng
och processgrupperna lyfter fram exempelvis att de har mer frberedda mten och bttre
mtesstruktur vilket troligen hnger samman med den utbildning som processledare deltar i.
Utvecklingsomrden som kan sknjas r att utveckla ett gemensamt sprkbruk och
systematiska analyser av arbetet.
Gemensamt r att digitala verktyg har anvnts i det kollegiala lrandet och i pedagogisk
dokumentation vilket troligen frstrker lrandet bde i planeringsfas och vid genomfrandet.
Slutprodukten blir underlag fr fortsatt reflektion svl tillsammans som enskilt i sin egen
takt. Detta br frmja att alla ska med.
Film kan frmja kollektiv utveckling genom att verksamheten blir synliggjord s att ml och
resultatarbete kopplas ihop med vad som faktiskt sker i den praktiska
vardagen/undervisningen/arbetet med barn och elever, menar jag. Film som har anvnts i
projektet har troligen bidragit till att utveckla frhllningstt genom att pedagoger synliggjort
handlingar, som man sedan har reflekterat kring, vilket jag tror kan vara ndvndigt fr att
bryta traditioner.

101

Tid anges som en kritisk faktor av de flesta enheter. Det handlar om att avstndet
mellan
mten pverkar kvalitn. Det br vara tta mten fr att bttre minnas processen och
hlla
kontinuitet i arbetet anser pedagogerna. Ytterligare lyfter man fram att antalet olika
mten
pverkar kvalitn. Min bedmning r att det behvs en versyn av antal ntverk och
mten
som pedagoger ingr i.
Organisatoriska frutsttningar fr det kollegiala lrandet ser olika ut p enheterna visar
resultatet. En enhet har fokuserat utveckling av mentorskap dr man arbetar med tre lrare p
tv klasser vilket innebr att man oftare kan vara tv lrare i samma klass, samtidigt.
Arbetssttet ligger i linje med teamteaching (European Agency for Development in Special
Needs Education, 2013). Jag ser detta som ett intressant utvecklingsomrde och stller mig
frgan: Vilka mjligheter skapar teamteaching fr att kunna mta alla barn och elevers
olikheter i lrandet?
Frgor som processgrupperna har stllt sig riktar ljuset mot egen verksamhet och/eller bortom
egen verksamhet med generella frgestllningar om forskning. Den hr analysen kan bara
konstatera att det finns exempel p detta. En intressant frgestllning r hur den fortsatta
utvecklingen i processgrupper ser ut mot bakgrund av detta faktum. En fundering jag har r
om det kan handla om hur trygg man r i gruppen, dvs. om man vgar se p sin egen roll som
pedagog.
En balans sks mellan forskning och beprvad erfarenhet
Pedagoger i processgrupperna stller sig olika typer av forskarfrgor med skarljuset instllt
p generell forskning eller p sin egen undervisning. Kan forskning implementeras eller
sker vi efter forskning som bekrftar det vi gr eller finns det en annan vg osv.
Forskarna framhller att man br inta ett kritiskt frhllningstt till forskning och se vad som
kan vara relevant i den egna praktiken. De menar ocks att ett vanligt tillvgagngsstt r att
frska hitta svar i forskningen p det man redan gr. Istllet br fokus ligga p att beforska
den egna praktiken och skapa beprvad erfarenhet.
I det sammanhanget r det ndvndigt med systematiskt kollektivt lrande, pedagogisk
dokumentation och ett gemensamt sprkbruk i syfte att bygga en gemensam kunskapsbas.
Detta r ett tydligt utvecklingsomrde.

Centrala insatser
Centrala insatser har varit en framgngsfaktor exempelvis ett nra samarbete mellan
chefer/skolutvecklare/forskare, mellan chefer och funktioner/processer som stdjer chefers
pedagogiska ledarskap t.ex. processledarrollen.

102

Processledarrollen kan utgra ett std till chefen i utvecklingsarbetet. Rollen r inte
okomplicerad d den handlar bde om att utveckla egna kompetenser i samtalsstrategier och
analys, mta kollegors frgor, frustration och knslor som uppkommer i frndringsarbete
samt leda sina kollegor osv. En framgngsfaktor har varit att processledare har ftt mtas och
dryfta svl framgngsfaktorer och dilemman som de har upplevt lngs vgen. De har ven
utmanats i sin egen roll och ftt mjlighet att stta ljuset p sig sjlv och grupprocessen.
Hur ser kollegor p att bli ledd av en kollega?

Projektet har tydliggjort behov av att utveckla samtalsstrategier, aktionslrande, verktyg fr

ett underskande arbetsstt och analys. I arbetet har det t.ex. varit framgngsrikt att anvnda
bde film, bild och textproduktion kopplat till analys och reflektion.
/Gunilla Almgren Bck 2015-03-29

103

Bilaga 4 Film

Skolfrvaltningen
2016
Std & Utvecklingsenheten
Anders Eriksson
Filmen som verktyg i det kollektiva lrandet
Fr att dokumentera och synliggra projektet, filmade vi intervjuer med pedagoger, barn,
elever, chefer, skolutvecklare och forskare, om deras nulge.
Filmerna som har hjlpt till att gra projektet transparent fr omvrlden, har publicerats p
projektets webbplats.
De personer som blivit intervjuade vittnar om att filmerna ocks varit en hjlp fr att frst
sina kollegor och sig sjlva.
De har med filmernas hjlp ftt syn p att frstelsen och utgngslget i projektet varit
olika fr olika personer.
Filmen har ocks varit ett verktyg i utvecklingsprocessen dr den egna frstelsen blivit
synlig.
De som blivit filmade har reflekterat ver filmerna och tillsammans sett bde lrdomar och
dilemman.
P en skola formulerades lrdomarna som pratbubblor som i efterhand redigerades in i en ny
version av filmen.
P s stt skapades en metaniv p filmerna.
Nr sedan filmerna visades fr pedagoger p andra enheter, uppstod nya reflektioner.
ven eleverna fick se och reflektera ver sina uttalande p film.
Ngra skolor/frskolor har anvnt sig av GoPro kameror som med ett srskilt huvudfste har
placerats p pedagoger och barn.
Det hr har gjort att pedagogerna utifrn ett objektivt ga ftt syn p sitt eget frhllningsstt
till barnen och eleverna.
De har upptckt att den bild de haft av sin egen roll som pedagog inte alltid har stmt med den
de ftt se p GoPro filmerna.
Utifrn filmerna har pedagogerna tillsammans bestmt sig fr hur de ska frndra sitt
frhllningsstt.
En sak vi har lrt oss r att det r ett stort steg fr mnga att bli filmade.
Att lta andra titta och kommentera vad man sger och gr, r skrmmande.
Framfr allt r det ett stort steg att se sig p sjlv och sin egen yrkesroll.
104

Vi har sett att filmen kan vara ett verktyg som kar det kollektiva lrandet och skapar
delaktighet.
Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen: Trailer 2016
https://www.youtube.com/watch?v=V--dygPnMLY
Nedan fljer ett urval av filmer fr att exemplifiera lrdomar.
Arbetssttet i projektet 2014
Christer Ferm Utvecklingschef i Mlndals Skolfrvaltning berttar om hur arbetssttet sg ut i
projektet 2014
https://www.youtube.com/watch?v=n2phD2pnQ9U
Paraplyet projektets symbol
Gunilla Almgren Bck specialpedagog, skolutvecklare och samordnare, berttar om projektets
symbol.
https://youtu.be/L5vq-doq3nI?t=37s
Barn och elever om delaktighet och inflytande
Barn och elever p Rvekrrsskolan berttar hur de ser p delaktighet och inflytande
https://www.youtube.com/watch?v=uNNjzY35i4g
Professor Berner Lindstrm om Mlndals mjligheter i projektet.
Professor Berner Lindstrm p LINCS Gteborgs universitet berttar om samarbetet med
Skolfrvaltningen i Mlndal, i projektet Lrande & inflytande p riktigt, nr olikheten r
normen
.https://www.youtube.com/watch?v=jGhNnMq-L4A
Pedagog om samarbetet med Gteborgs universitet
Vad har samarbetet med Gteborgs universitet inneburit fr pedagogerna i projektet.
https://youtu.be/4GhSFt9cvGk?t=3m14s
Insatser p olika niver
Camilla Rudevrn skolutvecklare, berttar om olika insatser som gjorts i projektet.
https://youtu.be/ExBeb2DKSPA?t=46m43s
En Frskolechefs tankar om ingngen i projektet
Hur kom Ekskogens frskola i gng med projektet? Frskolechef Inger Thungren berttar.
https://www.youtube.com/watch?v=h7f1SSEULZ4

105

Meningsstruktur enligt Nancy Dickson

Christer Ferm Utvecklingschef i Mlndals Skolfrvaltning berttar om Nancy Dicksons
tankar om om meningsstrukturer.
https://www.youtube.com/watch?v=OwgZMAaWlBM
Kollegialt/kollektivt lrande i projektet
Gunilla Almgren Bck berttar om vikten av det Kollegialt/kollektivt lrande i projektet.
https://www.youtube.com/watch?v=cPXuztJW3RA
Toltorpsskolan lrarna om kollegialt lrande
Pedagogerna p Toltorpsskolan berttar om vinsterna med det kollegiala lrandet i projektet.
https://www.youtube.com/watch?v=jJsEcMUMIPk
Elever om mentorskapet p Toltorpsskolan
Vad har Toltorpsskolans mentorskap inneburit fr elevernas lrande? Hr berttar eleverna.
https://www.youtube.com/watch?v=f1XH7ppDbQ4
Utmaningar Pedagog p Ekskogens frskola berttar om de utmaningar som de stllts
infr.
Att f med alla p enheten i arbetet med barnens inflytande har varit en av utmaningarna fr
pedagogerna p Ekskogens frskola.
Att man i projektet ska kunna se sitt eget lrande har ocks varit ngot som man ftt lgga
mycket energi p.
https://youtu.be/4GhSFt9cvGk?t=4m9s
Barn och elever om hur arbetet med delaktigheten har sett ut i praktiken p skolan
Barn och elever berttar om hur de tillsammans med personalen arbetat med delaktigheten p
skolan.
https://www.youtube.com/watch?v=u8nJrWLYJ84

Lrande & Inflytande p riktigt- nr olikhet r normen

Hr p projektets webbplats kan ni se en samlad information och dokumentation i form av
texter. organisationsskisser, presentationer, filmer och tidslinjer
http://www.skolutvecklingmolndal.net
Frelsning om projektet Lrande och inflytande 15/10 2015
https://www.youtube.com/watch?v=pUmC3qI6C6M
Lrande samtal/lrande besk och kritisk vn
Att f besk av en annan pedagog som ser dig utifrn kan vara ett stt att tillsammans lra av
varandra. Hr berttar ngra pedagoger om hur det knns att stt fokus p sin egen
pedagogroll.
106

https://www.youtube.com/watch?v=5u2oWJYAs8Q
Processledare
Vikten av att vara mnga processledare fr att f utvxling utvecklingsarbetet.
Hr delar Barnsjvsens frskola med sig av sina erfarenheter
https://www.youtube.com/watch?v=xEH8-HMer0k
Ntverk och ntverksnav
Att utveckla sin verksamhet genomtt trffas i olika ntverk har visat sig vara en
framgngsfaktor
https://www.youtube.com/watch?v=HBzKJRXlM7k
utvecklingsmaskin
Barnsjvgens frskola har skapat en modell fr skolutveckling
https://www.youtube.com/watch?v=edlOFwAxTkI
Toltorpsskolan utvecklar en modell fr sin organisation med pusselbitar som skulle
kunna anvndas av andra enheter
https://youtu.be/uzWGdbEGC7U?t=9m58s
Stdet frn Std- och utvecklingsenheten
Vad har stdet frn den centrala utvecklingsenhet betytt fr enheternas arbete
https://youtu.be/uzWGdbEGC7U?t=9m23s

Mtesplatser, kollektivt lrande och mjliga utifrnperspektiv

Mlndalspedagoger delar erfarenheter med varandra p en rlig skolutvecklingsdag
https://www.youtube.com/watch?v=rrAovHodHEM
Kulturberoende erfarenheter
En chefs erfarenheter av att flytta ver skolutveckling till annan enhet
https://www.youtube.com/watch?v=5qXbp5dyOe0
Kontinuitet i ledarskapet
Almsskolan var p gng att utveckla sitt fokusomrden i projektet
https://youtu.be/cJ356q15QSs?t=42s
Nr det blev chefsbyte s tappade arbetet drivkraft
https://youtu.be/15ANushO8Nk?t=1m21s
Att synliggra processer
Att dokumentera nulgen och nylgen fr att kunna frst vad man har lrt sig under resan
gng.
https://www.youtube.com/watch?v=c2K39UmNv6g

107

Anvndningen av film som ett verktyg i utvecklingsarbetet

Anders Eriksson filmare knuten till projektet Lrande och inflytande, berttar om sitt arbeta
med att synliggra projektet
https://youtu.be/pUmC3qI6C6M?t=1h52s
GoPro kameror, ett verktyg fr reflektion
Hr berttas om hur man anvnt sig av GoPro kameror fr att synliggra frhllningsstt.
Filmer som sedan ligga till grund fr pedagogernas reflektion
https://www.youtube.com/watch?v=WCcBka6Z-Qw

/
Anders Eriksson
Filmare

108

Bilaga 5 Lrande ntverk och ntverksnav i SKF

Skolfrvaltningen
2015
Std & Utvecklingsenheten
Christer Ferm

Lrande ntverk och ntverksnav

I ett frsk att f knnedom om och sprida vetskap om det utvecklingsarbete som pgr i
Skolfrvaltningen (SKF) brjade vi frn Std och Utvecklingsenheten kartlgga de ntverk
som fanns i kommunen.
Vi identifierade ocks de ntverk som huvudmannen var involverad i eller hade tagit initiativ
till.
Tanken var att f en verspridning av verksamhet, innehll, fokus och erfarenheter/lrdomar
mellan olika ntverk. Detta var anledningen till att vi uppfann ngot som vi kallar
ntverksnav.
Detta nav utgrs av en eller tv representanter eller kontaktpersoner frn varje ntverk som
samlas regelbundet.
Kontakt med frvaltningsledningen
Syftet, med att samordna de ntverk som huvudmannen var inblandade i, var ju dels att dela
erfarenheter.
Men ocks att dela erfarenheter av det som fokuseras i SKF vad det gller exv. tolkningen
av Kommunfullmktigemlen i styrkedjan. till en Handlingsplan p SKF-niv.
Fr att inriktningar och fokusering i exv. handlingsplanen skall bli verklighet r det bra att
inte enbart lita p att g genom cheferna. Den vgen r srbar, speciellt genom chefsbyten, har
vi ftt erfara.
De Lrande ntverken och ntverksnavet handlar om att dels lyssna in verksamheten genom
en dialog mellan kontaktpersoner och ledningsgruppen, men hr finns ocks en pusselbit i
ledning och styrning av SKF.
Hr kan vi fokusera viktiga omrden fr SKF och se till att det blir verkstad bakom orden.
Att Lrande ntverk och ntverksnav sedan r ett ypperligt stt att synliggra och dela mnga
av de anstrngningar som grs p olika hll i frvaltningen vad det gller utveckling och
lrande, r minst lika viktigt som styrningsfunktionen. 1-16 perspektivet blir ocks synligt i
dessa ntverk och ntverksnav.

109

Mten i Lrande ntverk och ntverksnav

Ntverken mts regelbundet ngon gng i mnaden eller ca. 2-4 gnger per termin.
Ntverksnavet mter frvaltningsledningen 2 gnger per termin (brjan och slutet).
Dessa mten r mycket fruktbara och ger de deltagande en unik inblick i varandras vrldar
och verklighet.
Vi hller nu p att utveckla en nnu bttre ppen digital plats fr synliggrande av ntverken
och deras verksamhet. Detta r viktigt om vi vill att all personal, elever, frldrar och politiker
skall kunna vara uppdaterade om vad som sker i vr frvaltning.
Sammanfattning och slutreflektion
Identifierandet av befintliga ntverk och skapande av ntverksnav har gjort att
frvaltningsledningen och deltagarna i ntverksnavet har ftt en verblick av vad som pgr i
organisationen. Direktkontakt mellan drivande ntverkskontaktpersoner gr att
frvaltningsledningen blir uppdaterad p ett helt annat stt n fr ut om vad som sker och
varfr i organisationen. Detta blir en knnare fr ledningen var r vi i utvecklingen, vad som
r viktigt ute i vardagsverkligheten och hur vi skall g vidare.
Vi har gjort en checklista vad man behver tnka p om man aspirerar till att bli ett ntverk
med direktkontakt med huvudmannen.
I ngra ntverk har huvudmannen bestmt att nrvaron skall vara obligatorisk fr
enhetsrepresentanterna. Beslut om obligatorium r populrt hos de som driver ntverken, men
inte lika populrt hos cheferna d det kan stra den lokala verksamheten om alltfr mnga r
borta.
Mtesplatser bde digitalt och IRL (In Real Life) r viktiga att f till. Vidare behvs en viss
kompetens hos de som samordnar ntverken och r navrepresentanter. Detta arbetar vi p nu.
Hela upplgget, med Lrande ntverk och ntverksnav i Mlndal med regelbundna mten
med frvaltningsledningen, har kat frstelsen fr olika nivers situation, mjligheter och
dilemman. Ngot som r viktigt gllande transparensen i en Lrande organisation.
Christer Ferm (utvecklingschef)

110

Bilaga 6 Kritisk vn

Skolfrvaltningen
2015
Std & Utvecklingsenheten
Christer Ferm

Kritisk vn / Reflekterande vn i Mlndal

Att f mjlighet till ett utifrnperspektiv fr alla r en av nycklarna i en Lrande organisation,
dr vi vill lra med och av varandra, har vi frsttt. Vi har bl.a. omsatt denna frstelse i
praktiken genom att lra med och av varandra i lrgrupper eller processgrupper.
Fr att f till ett utifrnperspektiv fr alla enheter (ledare och utvecklingsgrupper i frsta fasen
och sedan all personal) har vi skapat kritiska vnner, eller som ngra vljer att sga
reflekterande vnner. Det handlar ju bde om bekrftelse och utmaning/strning.
Alla chefer och enheter har en Kritisk vn. Tanken r att man inte skall vara ensam, utan ha
chansen att regelbundet f tillgng till ett bollplank som chef eller som utvecklingsgrupp.
Olika kategorier kan ocks mtas i detta koncept (elevrd, brukarrd, specialpedagoger osv.)
Sex chefer (3 x 2 par kritiska vnner) finns i en lrgrupp fr chefer som mts regelbundet.
Detta fr att det inte skall bli fr familjrt i paret av kritiska vnner, utan andra perspektiv och
utmaningar garanteras och kan anvndas.
Metodiskt och metodologiskt ligger Action Learning och Aktionslrande besk, med
kompetens i observation och aktionslrande samtal, som en grundplatta vid delandet av
erfarenheter och lrdomar i praktiken.
Kvalitetsdialoger med grupper av kritiska vnner
Utvecklingen av de kvalitetsdialoger som frvaltningsledningen tillsammans med politiker,
fackrepresentanter och tjnstemn har hllit med en chef i taget, har nu utvecklats.
I fortsttningen kommer de nmnda personerna att mta en grupp med chefer som finns i en
processgrupp / lrgrupp tillsammans.
Dialogen som r mnad att leda till kvalitetsutveckling och kad mluppfyllelse kommer nu
att kunna leda till ett samtal som sedan fljs upp i handling ver tid i chefernas
processgrupper. Tanken r ett samtal och en dialog dr man kan bde bekrfta och utmana
varandra fr att sttta och hjlpa deltagande chefer i ett svrt uppdrag samt ka
mluppfyllelsen p enheten och i kommunen.
Gemensam frstelse i olika kulturer genom Aktionslrande besk
Vi har valt ut tv enheter i frskola och tv enheter i skola som har ftt ny chef och d r det
nu samma chef p tv enheter. Kulturerna p enheterna r olika och vi har brjat ett arbeta
med att f till en gemensam syn p verksamhet och skolutveckling. Hr anvnder vi
111

Aktionslrande besk med digital dokumentation fr att se utvecklingsprocessen.

Samarbete har vi hr med professor Glenn Hultman frn Linkpings universitet som har
hjlpt till som bollplank i design av upplgg och utfrande.
Vi prvar olika verktyg hr, bl.a. Glenns id om observjuer som verkar vara ett
framgngsrikt stt tillsammans med Aktionslrande besk fr att synliggra erfarenheter och
kompetens samt komma t krnvrden och frstelsen till drivktraften i Varfr gr vi som vi
gr.
Aktionslrande besk och observjuer handlar om att dels observera i vardagsverkligheten,
men sedan ocks ha aktionslrande samtal med deltagare och deltagande arbetslag.
Det handlar hr om en msesidigt lrande dr A frst besker B och sedan besker B person
eller arbetslag A. Grundtanke r att bde den observerande och den observerade lr. Detta
arbetsstt skiljer sig radikalt frn studiebesksvarianten och genererar bde djupare
frstelse och mer effekter i handling.
Om dessa mten grs kollegialt mellan personal tar man bort risken fr att chefen, om den r
lnesttande, skall lgga sordi p ppenheten och modet att ta upp sdant som man behver
frndra eller behver f hjlp med som pedagog.
Att chefen gr regelbundna besk i vardagsverkligheten r en frutsttning fr att vara
uppdaterad och kunna stta rtt ln, s det r ocks viktigt, men det r inte huvudsyftet med
dessa Aktionslrande besk.
Givetvis r besken hos varandra, som hanteras p ett strukturellt stt, ett stt att lra med och
av varandra . Hr delas erfarenheter och prvade erfarenheter som kan bli beprvade
erfarenheter om de Aktionslrande besken genomfrs med en systematik och involverar
mnga.
Kritisk vn / Reflekterande vn pilotfrsk med 100 pedagoger
100 pedagoger har blivit uttagna att f mjligheten att gra aktionslrande besk hos
varandra.
Syftet med detta r att lra med och av varandra i vardagsverkligheten.
Ngra forskningsresultat visar att man generellt lr sig bra mycket mer i vardagspraktiken
(80%) n genom att g p kurs skild frn arbetsplatsen (20%).
Forskarna Baldwin och Ford i USA visade redan p 80-talet att en organisation bara fr
tillbaka 10% av satsade medel p utbildning utanfr vardagsverkligheten. (exv. genom att g
p kurs).
Skolfrvaltningen i Mlndal har frsttt att det kollegiala och praxisnra lrandet r kraftfullt.
Vr instllningen r att det r viktigt att stadkomma en delakultur fr att kunna skapa
optimala mjligheter fr lrande och utveckling fr alla barn och elever i Mlndal.
Satsningen p kritiska vnner, processledarutbildning, aktionslrande besk, digital Levande
kompetensbank, workshopsdagar, ntverk osv. r olika insatser i satsningen Mlndal delar.
Vikarieersttning
Utgngslget i aktionslrande besk r att A besker B och sedan r det B:s tur att beska A.
En checklista som hjlp och en bruttolista att vlja observationsomrde frn har skickats ut.
112

Alla 100 personerna fr 1000 kr per person som skall tcka vikarier nr ni gr besket p en
annan arbetsplats.
Vi har en lista p alla som ftt chansen och vara med och ekonomerna betalar ut 1000-lappen
till alla som deltar och dokumenterar besken.
Att leverera till Skolfrvaltningen
Alla som har gjort besk och ftt vikarieersttning behver ge tillbaka erfarenheter frn
besket.
Vi har drfr skapat ett Googleformulr dr alla skall g in och ge respons efter besket.
Vi sker bl.a. efter erfarenheter, prvade erfarenheter och beprvade erfarenheter som man
sett eller upplevt vid besken.
Sammanfattning och slutreflektioner
Kritisk/Reflekterande vn i Mlndal r ett resultat av arbetet i projektet Lrande & inflytande
p riktigt, samt ett arbete med Action Learning i kommunen.
Det r ett kraftfullt stt att mtas och lra med och av varandra p riktigt med
vardagsverkligheten som arena.
Det handlar om att f till ett utifrnperspektiv / metaperspektiv fr alla i frvaltningen.
Vi prvar p olika niver med :
- enheter som mter enheter
- chefer som mte chefer (2 och 2, i processgrupper samt i kvalitetsdialog med
frvaltningsledningen) )
- personal som mter personal
- ledningsgrupp som mter annan ledningsgrupp frn annan kommun
Vad vi kommer t hr r bekrftelse och utmaning fr alla i en frvaltning samtidigt.
Mnga bra frsk att f till detta har gjorts i Sverige. Ett bra frsk r ALP-projektet.
Undertecknad har varit med om att skapa ALP-projektet (Lrande besk i Alingss, Partille
och Lerum).
Det finns mnga bra saker med detta frsk, men svagheten r att ett arbetslag bara kan f
besk ungefr med 2,5 rs mellanrum av de trnade observatrerna. Det blir d svrt med
uppfljning och att ngot verkligen hnder i vardagsverkligheten. Med den satsning p mellan
15-20 observatrer som vi trnade och anvnde i de tre kommunerna blev kostnaden ca.
400 000 kr / r fr varje deltagande kommun. Vidare var omsttningen av observatrer stor
och det var svrt att hlla en hg kvalitetsniv i momenten observation och lrande samtal fr
alla som vi fick nyrekrytera.
En framtidstanke i Mlndal r att ocks elever och frldrar skall involveras i de
Aktionslrande besken.
Christer Ferm (utvecklingschef)

113

Bilaga 7 Reflektionsfrgor infr enheternas rapportskrivning och presentationer

Skolfrvaltningen
Christer Ferm
Gunilla Almgren Bck

1. Frgor som std till rapport och presentation december 2014

Ram som std fr skriftlig rapport och presentation
En beskrivning av projektarbetets syfte och ml vergripande och konkret
(utifrn fokusomrde som har ringats in)
-Hur r arbetet kopplat till styrdokument?
En beskrivning av genomfrandefasen
En analys* av ngra av de erfarenheter och lrdomar som projektet har givit er
(chef, pedagoger, elever/barn)
(*Analys ex. sammanfattning, klassificering, jmfrelse, tydliga mnster, frklaring av
orsaker till dessa mnster och en bedmning av vad det lett till)
Nedan fljer ett antal stdfrgor till text och presentation. Se frgorna som ett std.
Beskriv kort enheten
Fokusomrden
Vad har fokuserats p enheten?
Varfr var detta viktigt?
Vilka frgor skte ni svar p? Relatera grna till ledstjrnorna (orden som hnger i paraplyet).
Organisering fr lrande (processgrupperna / kollegialt lrande)
Hur har organiseringen hjlpt er att f svar p era frgor?
Beskriv framgngsfaktorer inom arbetet i processgrupperna.
Beskriv dilemman inom arbetet i processgrupperna.
Vilken form av std finns p olika niver i organisationen? (till chef, pedagoger/lrare,
barn/elever).
Vilka resultat, lrdomar och effekter har utvecklingsarbetet haft?
Vilken dokumentation har anvnts fr att visa effekterna?
Vilka erfarenheter gjorde ni?
Vilka lrdomar drog ni? Vad fungerade bra? Dilemman?
Hur kan lrdomar anvndas i nya sammanhang?
Vilka frndringar kommer ni att ta med er framver i den ordinarie verksamheten?
114

Vad grs annorlunda idag jmfrt med innan projektet? (samverkan, organisering av
lrsituationer, arbetsstt fr att mta barn och elevers olikheter osv. )
Vad har ni slutat att gra?
Hur har teori/forskning producerats/anvnts i projektet?
Vilka frndringar upplever ni i pedagogrollen?
Hur syns barn/elevinflytande i verksamheten?
Hur tas barnens / elevernas sikter tillvara i verksamheten?
Vad vet barnen / eleverna om frndringsarbetet? Hur har det synliggjorts fr dem?
Hur kan det se ut nr digitala lrverktyg stdjer barn och elevers delaktighet i lrande och
gemenskap. Visa grna en konkret situation med bild eller film. Grna en film som kan
lggas p webbsidan.

2. Frgor som std till rapport och presentation maj 2015

Bakgrund
Vilket var utgngslget fr aktionen/frndringsarbetet vid rsskiftet?
Planering
Vad ville ni ytterligare frndra och frbttra?
Vad ville ni uppn eller stadkomma?
Anvnde ni ngon litteratur/teori som std? Vad?
Aktion
Vad har ni gjort sen rsskiftet?
Nr och var har ni gjort detta? Hur har ni gjort?
Varfr har ni gjort som ni har gjort? Kopplingar till styrdokument, erfarenhet, forskning.
Observationer
Hur har ni samlat information om vad som har skett?
Beskriv utvecklingsresan. Fanns det tillfllen d arbetet stoppades upp? Vad gjorde ni fr
att komma vidare?
Resultat
Hur har ni lyckats? Hur vet ni att en frbttring har skett?
Hur fungerar det kollegiala lrandet?
Ge exempel p synliga resultat i barn/elevgrupper ?
Ge exempel p hur pedagogers frmga att mta barn och elevers olikheter har utvecklats?
Reflektioner
Vad har ni lrt av aktionen/frndringsarbetet?
Har ni hittat och synliggjort ngon Beprvad Erfarenhet? Ge exempel.
Vilken typ av ledarskap behvs fr att leda systematiskt skolutveckling?
115

Framt
Hur fortstter ni utvecklingen framt?
Hur sprider ni era erfarenheter till andra?
Hur lr ni av andras erfarenheter? Ge exempel.

3. Frgor som std till rapport och presentation december 2015

1. Beskriv och illustrera skolans utvecklingsresa: fre, under resan och nsta nskade
steg.
Vilka hndelser/insikter har ndrat riktningen? (tipping points)
Vad har gjort skillnad?
Hur beskriver barn- elever frndringar som har skett? Hur mrks det ?
2. Beskriv skillnader kring hur enheten tar sig an nya utmaningar/frndringar frut
nu?
3. Beskriv instrument frmgor som stdjer skolan att kunna hantera frndringar.
Hur ser er aktionsfrmga ut nu ?
Samla exempel / case som illustrerar effekter i praktiken.
Beskriv effekter i barn- elevgrupp.
Ge exempel p hur effekter har varit till nytta fr elev i behov av srskilt std .
4. Framt
Hur fortstter ni utvecklingen framt?
Hur sprider ni era erfarenheter till andra?
Hur lr ni av andras erfarenheter? Ge exempel.
Ev. behov av std ?

116

Bilaga 8 PBS vs ActionLearning och Coaching

Skolfrvaltningen
2016
Std & Utvecklingsenheten
Christer Ferm
Kollegialt lrande i Mlndal
Att lra med och av varandra utifrn vardagspraktiken
Grundtanken i det kollegiala lrandet i Mlndal r att utg frn praktiken i
vardagsverkligheten och koppla ihop praktik och teori.
Syftet med det kollegiala lrandet med och av varandra i en lagom stor grupp anser vi ger mer
n lrande endast som individer var fr sig.
Design kollektivt lrande i Mlndal
Det finns olika stt att designa, organisera och genomfra det kollegiala lrandet.
I Mlndal jobbade vi under flera r utifrn designen i PBS (Problembaserad Skolutveckling)
frn Karlstads Universitet.
Fokus var hr p lrandet och inte s mycket p grandet.
Lrgrupperna, som var inspirerade av ett upplgg frn Action Learning (AL), leddes av en
lrledare.
Nuvarande upplgg med Action Learning och Coaching
Upplgget av kollegiala samtal utgr ifrn Action Learning i detta projekt, (Lrande och
Inflytande p riktigt- nr olikhet r normen), Det har vissa likheter med PBS, men ocks
avgrande skillnader.
PBS- upplgg fr kollegiala samtal var ett upplgg som hade hmtat inspiration frn Action
Learning, men hade bara tagit en del av det gedigna arbete som ursprungligen gjordes av prof.
R.W.Revans.
Ngra likheter :
- att lrande fokuseras
- att lrandet sker i sm lrgrupper (set)
- att det r praxisnra lrande (vardagsverkligheten som bas)
- att hela enheten behver vara med om hllbar skolutveckling skall ske
Ngra skillnader :
- att PBS inte fokuserade grandet alls utan bara lrandet, medan i AL r reflektion och
tagande (grande) en av grundpelarna
- att PBS betonar funktionen lrledare, medan AL betonar facilitatorn / samordnaren.
117

Ansvaret fr lrandet ligger i PBS hos lrledaren, medan i AL r hela gruppen ansvarig fr
lrandet.
- att AL kopplar tydligt mellan praktik och teori, medan PBS bara kan syssla med teori
- att empowerment (svaret finns i dig eller gruppen) r centralt i AL, men inte i PBS
Var finns svaret i PBS
- att AL kopplar till en helhet dr man lr med och av varandra p olika niver (individ
individ, arbetslag arbetslag, enhet till enhet, kommun kommun). Det handlar om att f till
ett utifrnperspektiv och f syn p sig sjlv
- att AL har en otroligt stor bank av erfarenheter och litteratur globalt att koppla till. Om man
googlar p AL fr man i skrivande stund 30 900 000 trffar (PBS ger 7410 trffar). Dessutom
kommer litteraturen i PBS nstan bara frn en klla, vilket r en svaghet.
- att i AL r en annan av grundpelarna friska frgor som kan stllas av alla i lrgruppen,
medan PBS mer har ltit lrledaren hlla i detta.
- I AL kan man anvnda olika utvecklade verktyg som : Aktionslrande besk,
Aktionslrande samtal, man kan ocks bygga AL-program. I PBS handlade det mest om
lrande samtal och frstelsekartor.
AL program vad betyder det?
Individens, gruppens och organisationens lrande
Fr att kunna skapa och utmana ett lrande p olika niver skapade vi en riktigt vass
processledarutbildning.
Det kollegiala lrandet i processgrupper kan anvndas p individ, grupp och organisationsniv
i olika sammanhang och former i Mlndal idag.
Ex. lslyft, utbildning nya ledare, frstelrare, ledarutveckling, frskolentverk,
kvalitetsdialog mellan enheter osv
Frutsttningen fr att lyckas med ett kollegialt lrande r att det finns i ett sammanhang och
att aktiviteten kopplas till den gemensamma riktning (kompasskurs) som enheten eller
organisationen har stllt in.
Det behvs ocks kompetens att hlla i utvecklingsprocesser samt uthllighet.
Processledarutbildning med inbyggd supervision (handledning p handledning) kan hr
vara avgrande fr att lyckas. Processledare som gr utbildningen skall givetvis ha mandat
frn chefen och en riktig lrgrupp att verka i bde p enheten som processledare och sjlv som
deltagare under (och helst) efter utbildningen.
Delaktighet viktig
Fr att kollegialt lrande skall fungera och mnniskor skall vara ppna fr lrande, utveckling
och frndring krvs delaktighet.
Om man arbetar i en politiskt styrd organisation kommer vergripande ml och riktning
uppifrn. Det r d viktigt att gra dessa ml till sina och frga dem med sin erfarenhet,
verklighet och profession.
I detta projekt har vi betonat balansen mellan Top down och Bottom up.
Det fungerar bra om alla vet sina roller.
118

Praktik och teori

Styrkan i Action Learning, Coaching och detta projekt r att praktik och teori kopplas ihop.
Se bilden nedan. Man kan lsa, lyssna p frelsningar, samtala till leda, men ingen
frndring sker i verkligheten utan handling under risktagande.
Man vet ju inte om det lyckas nr man testar ngot, men om man inte testar vet man alls inte
om teorier, tankar och ider fungerar i praktiken.
En person som arbetar med Action Learning uttryckte viktigheten i handling s hr
krleksfullt :
Att lra utan att gra r som att lska utan att rra.

Bildklla: Christer Ferm (digital illustration: Gunilla Almgren Bck)

Bilden avser att visa svl individuellt som kollektivt lrande dr tankar och sprk utvecklas
samt pedagogiska tillvgagngsstt.

GT = Gamla tankar
GB = Gammalt beteende
NT = Nya tankar
NB = Nytt beteende
NS = Ny sprksttning

119

Bilaga 9 Fyrfltare verktyg fr reflektion

Illustration: Gunilla Almgren Bck

120

Bilaga 10 Kraftfltsanalys

Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen

Gunilla Almgren Bck

2015-12-08

Kraftfltsanalys
Framgngsfaktorer

Dilemman

P vg mot
systematisk
skolutveckling

121

Bilaga 11 Intervju/samtalsguide avslutande seminarium

Skolfrvaltningen
Gunilla Almgren Bck

Lrande och inflytande p riktigt nr olikheten r normen

januari 2016

Projektet inriktar sig p att n alla barn och elever genom strategisk hllbar skolutveckling som
frmjar tillgnglighet, likvrdighet och delaktighet fr alla. (ur anskan till SPSM)

Inledande frgor
Hur skulle du beskriva projektet fr ngon utomstende?
Hur ser du p detta projekt i frhllande till andra insatser?
Inflytande: Hur tas barn/elevers sikter tillvara i verksamheten?
Temaomrde
Personlig utveckling (instrumentellt & relationellt)
Vad har din roll varit?
Vad har du lrt dig?

Exempel p ytterligare reflektionsfrgor inom temat

Lrande och frndring

Hur har processen p enheten sett ut?

-Vilka hndelser/insikter har ndrat riktningen?

-Vad har gjort skillnad? Vilken betydelse har det haft?
-Vad har verraskat dig?
- Beskriv organisation; verktyg osv. som stdjer
enheten att kunna hantera frndringar.
-Varfr har ni gjort som ni har gjort?

Har det skapats en struktur hur ser den ut och vad

bidrar den med?
-r det hllbara frndringar?
- Relationen mellan IKT och likvrdighet hur ser du
p den i projektet? r ngon aspekt viktigare fr din
del?
P vilket stt har projektet bidragit till frndringar?
-Relationen till Vetenskaplig grund och beprvad
erfarenhet?

Vilken betydelse har lrandet haft fr

dig/enheten/personalen/kollegor/elever/barn?

-Har ni anvnt litteratur/film som std i processen?

-Vilka faktorer/krnvrden anser du genomsyrar/ alla
niver i Skolfrvaltningens organisation?

-Spridning intern/externt: hur gr det till?

Att bidra till en gemensam helhet
Vilken betydelse har det fr enheten att ing i ett
strre sammanhang i projektet med organiserat
lrande och dokumentation?

-Vilken betydelse har frvntningar i form av

presentationer p seminarier, skriftliga rapporter,
central dokumentation (rapport, webb, film)?
-Hur ser enhetens dokumentation ut? Vilken betydelse
har den haft (internt/externt)?

Ledarskap och processtdjare

Har styr- och stdkedjan frndrats? Isfall hur?
Vilken typ av ledarskap behvs fr att leda
systematiskt skolutveckling som inkluderar alla
barn/elever?

-Vilken betydelse har processtdjare p enheten?

-Hur fungerar det kollegiala lrandet?
-Kan du se skillnader mellan processledarutbildningen
och den tidigare insatsen med PBS i Mlndal. Vilka?
-I hur hg grad har process/kollegiala lrandet hittills
pverkat arbetet i barn och elevgrupper? 1-10

122

Barn och elever

Har projektet bidragit till frndring/frmga att
uppmrksamma och mta alla barn/elever? Isfall
hur? Proaktiva arbetsstt?

Avslutande frgor och framt

Vad skulle du rekommendera andra skolor/kommuner
som r intresserade av att genomfra ett liknande
projekt?

-P vilket stt har projektet bidragit till frndring i

barn/elevgrupp? Utveckling av tillgnglig lrmilj?
-Har projektet varit till nytta fr barn/elever i behov av
srskilt std? Om ja: Ge exempel.
-Kan enhetens barn/elever beskriva frndringar som
har skett? Om ja: Ge exempel.
-Hur fortstter ni utvecklingen framt?

123

Bilaga 12 Budgetuppfljning

Skolfrvaltningen

Budgetuppfljning SIS-medel 2015

2016-02-25

Christer Ferm

Bilaga
Budgetuppfljning SIS-medel Mlndal 2015
Projekt : Lrande och Inflytande p riktigt - nr olikhet r normen
Anskan SIS medel 2015
Vi anskte om 1.030 000 kr och fick 935 000 kr.
Vi r mycket tacksamma fr detta std som har gjort att vi har kunnat frdjupa lrandet om
bl.a. inkluderingsfrmga och utprovandet av system fr hllbar skolutveckling.
Ursprungligt syfte
Syftet var att kunna utforska och prva nya tankar och ider inom systematisk skolutveckling
samt dela dem vidare till alla enheter i Mlndal och till andra kommuner.
Grundtanken var ocks att samarbeta med bde skolutvecklare och forskare i
vardagsverkligheten p 10 enheter i Mlndal.
Eftersom projektet var definierat som ett agilt projekt har vi till en viss del justerat och
utvecklat insatser under resan men med bibehllen ursprunglig inriktningen.
Anvndning av SIS-medel i Mlndal 2015
Vi har succesivt delat med oss av lrdomar och kunskap gllande hllbar och systematisk
skolutveckling som detta projekt har genererat. Detta har skett genom bde seminarier IRL
och dokumentation i skrift och film i sociala medier.
Vi anser att vi har lyckats stta skolutveckling i rullning och skapa en
systematisk och hllbar skolutvecklingsstrategi byggd p bde forskning och beprvad
erfarenhet.
Kommuner lr med och av varandra
Vi har inlett ett samarbete med Bors kommun fr att lra med och av varandra vad gller
inkludering.
Ledningsgrupperna har n s lnge mtt varandra vid ngra tillfllen.
Arbete har ocks lagts ner p att samla team frn kommuner som funderar och agerar i de
frgor som r aktuella i detta projekt.

Koppling till andra insatser i Mlndal

124

Eftersom en viktig ingng i projektet var inkludering har vi kopplat ihop satsningen frn
SPSM med Hgskolan i Bors och prof. Bengt Perssons grupp frn RCIW (Research and
Capability in Inclusion and Welfare)
Hr har vi arbetat med fljeforskning med fokus inkludering ute i klassrumsvardagen.
Hr var ocks idn att forskare och skolutvecklare skulle arbeta tillsammans och lra med och
av varandra. Skolutvecklare, elevhlsopersonal och forskare har gjort intressanta lrdomar i
vardagsverkligheten genom observationer och aktionslrande samtal.
Vi kunde ocks koppla p ett EU-projekt (Erasmus +) som fokuserar inkludering. Projektet
heter Teach / Learn och involverar fyra lnder.
Teach / Learn gr vidare under 2016.
Ett annan fortsttning p projektet Lrande och Inflytande p riktigt nr olikhet r normen
r kopplingen till Skolverksprojektet Beprvad erfarenhet dr vi arbetar vidare med prof.
Glenn Hultman frn Linkpings universitet.
100 pedagoger i Mlndal har arbetat med Aktionslrande besk hos varandra och en modell
fr detta har byggts upp och delas nu.
Seminarium med fokus Beprvad Erfarenhet har ocks genomfrts.
Lokalt i Mlndal
Mjligheten att satsa extra p en central filmpedagog och utvecklingspedagoger p deltagande
enheter har visat sig framgngsrikt. Detta har verkligen gjort skillnad vad det gller
dokumentation och delande av erfarenheter svl inom kommunen som nationellt.
Utvecklingspedagogerna har ingtt i respektive enhets utvecklingsgrupp och har dr haft en
samordnande funktion tillsammans med chefen.
Effekter : nu jobbar enheterna i Mlndal med skolutveckling utifrn en organisering med
utvecklingsgrupper. Dr ingr frutom chefen ocks nyckelpersoner som (specialpedagog,
frstelrare, utvecklingspedagog/utvecklingsledare).
Filmaren har blivit anstlld i Skolfrvaltningen och har nu en halvtidstjnst.
Ett stort intresse har visats fr att anvnda honom och den filmpedagogik vi utvecklat.
Processledarutbildningen, som vi har utvecklat, r anvndbar i olika sammanhang frutom i
den stndiga skolutveckling som pgr. Vi anvnder konceptet i Lslyftet, Frskolentverket,
Forum fr specialpedagogik, Drop outs, Nya ledare osv
Ntverk ntverksnav huvudman
Erfarenheter och lrdomar frn projektet har anvnds i de 14 olika ntverk som huvudmannen
underhller. Samordnare i alla ntverk (navpersoner) mter frvaltningsledningen tv gnger
per termin dr bde mjligheten till dialog samt ledning och styrning anvnds.

125

Ngra insatser kommer att genomfras under 2016

Mlndals skolutvecklare hller p att skriva en bok om arbetet i projektet tillsammans med de
deltaganda forskarna frn Gteborgs universitet.
En egen populrvetenskaplig skrift kommer vi att sammanstlla utifrn arbetet i projektet
och de lrdomar som beskrivs i rapporten till SPSM. (publicering sommar-2016).
En nationell konfererande konferens som har fokus p Arbetsplatsbaserat lrande, Beprvad
erfarenhet och inkludering kommer vi att genomfra i Mlndal v. 44. (31/10 1/11).
Hr samlas team med politiker, frvaltningsledning, utvecklare och
verksamhetsrepresentanter frn olika kommuner.
Hr kommer vi att arbeta med att fra ihop olika aktrer, organisationer, kommuner och
myndigheter i en spnnande konferens med inspiration av Action Learning.
Mlsttningen r att hlla igng ett ntverk av kommuner som vill Frndra skolsverige.

Aktrer och sammanlagda satsningar av resurser i projektet

SPSM (se tabell nedan) 935 000 kr
Gteborgs Universitet forskare och forskningsledare .400 000 kr
Mlndals stad
- Skolutvecklare 5 x 20% ..500 000 kr
- Projektledare 1 x 10% ...50 000 kr
- Dokumentation (filmer, skrift) .70 000 kr
- Fljeforskare Hb. inkludering ......73 400 kr
- Publik skrift (populrutgva av rapporten) ......30 000 kr
- Nationell konfererande konferens kommuner, myndigheter, forskare 60 000 kr
- Agil projektledning skolutvecklare ..50 000 kr
- Seminarier 30 000 kr
- Inkp av material (GO-Prokameror mm.) 20 000 kr
Mlndal . 883 400 kr
Projektet totalt

2. 218 400 kr

126

Budgetuppfljning och resursanvndning SIS-medel SPSM 2015

INSATS

OMFATTNING

KOSTNAD

Utvecklingspedagoger
Dokumentation +
10% x 10 enheter
samordning p enhet
Totalt : 100% tjnst

500 000 kr

Projektsamordnare
Samordning :
projektdokumentation
ntverk kommuner

30 % x 1 person

150 000 kr

50% x 1 person

285 000 kr
935 000 kr

Filmare
Dokumentation +
Delande
SPSM-resurser
Dokumentation
- filmer
- skrift

70 000 kr

Fljeforskare
Hgskolan Bors
Frdjupning
inkludering

73 400 kr

Publik skrift Populrutgva av

rapporten till SPSM.

VRIGT

30 000 kr

Utkommer
sommaren -2016

Nationell konferens
delad satsning
M m.fl.

60 000 kr

Genomfrs 2016
31/10 1/11

Agil projektledning
MOVE Management

50 000 kr

Fortsttning vt-2016

TOTALT

1.218 400 kr

127

128