Trustorhärvan Sedd Ur Adam Smiths Moralfilosofiska Perspektiv

Sidan 1 09-05-06
Trustorhärvan sedd ur Adam Smiths

moralfilosofiska perspektiv
Kandidatuppsats av Martin Lavin, Stockholms Universitet,

Ekonomisk-historiska institutionen, Handledare Leif Wegerman,
Maj 2009
810625-0437 Martin Lavin

Sidan 2 09-05-06
SAMMANFATTNING
Uppsatsens syfte är att förklara ekonomisk brottslighet med hjälp av Adam Smiths
moralfilosofiska teorier genom att belysa och förklara Trustorhärvan, ett av Sveriges mest
uppmärksammade ekonomiska brott. Uppsatsen avser också att beskriva en mer okänd sida av
Smith och hans moralfilosofiska arbeten och forskning.
Smith var inte bara föregångare till det vi idag kallar nationalekonomi utan också även
moralfilosof. Smith menade att människor och samhället styrs av egenintresset, egenintresset
får dock inte eftersträvas till vilket pris som helst, utan måste ta hänsyn till lagar, normer och
värderingar i samhället.
I boken ”The theory of moral sentiments” presenterar han ett moralfilosofiskt system vars
grund ligger i ordet sympati. Det är genom att vi människor kan sätta oss in i andra
människors liv vi iakttar och blir iakttagna av varandra. Smith hävdade att människor beundrar
två olika karaktärer i samhället, den visa/dygdiga och den rika/mäktiga. Den stora delen av
befolkningen tenderar att beundra den rika/mäktiga i högre utsträckning.
Vidare menade Smith att människor beundrar rika/mäktiga därför att det är behagligt att
identifiera sig med dessa. Rika/mäktiga människor vet om detta och väljer därför att söka sig
till platser och utföra aktiviteter som gör att människor ser dem. Ett enkelt sätt att ge intryck
av att vara rik är att investera pengar i vad Smith benämner som fåfängan, genom att tydligt
slösa pengar och hänge sig till dyra nöjesupptåg använder sig människor som är rika/mäktiga
eller vill uppfattas som det av fåfängan för att fånga sin omvärlds och sina åskådares sympati.
Det är dock jakten på denna rikedom som ofta ger upphov till moraliska snedsprång.
Trustorhärvan uppstod som ett resultat av flera olika sympatisökande individers handlingar.
Även själva avslöjandet kan förklaras genom Smiths teorier angående sökandet efter
åskådarnas sympati. Det var de olika individernas strävan att bibehålla, vinna eller återfå
omvärldens sympati och deras tendens att fokusera på sina egenintressen som gjorde att det
överhuvudtaget kunde uppstå en härva. Smiths teorier kan förklara händelserna i
Trustorhärvan och borde även kunna förklara ekonomisk brottslighet i allmänhet men det
kräver vidare forskning.

Sidan 3 09-05-06
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING....................................................................................................2
Inledning.......................................................................................................................5
Syfte...................................................................................................................................................5
Metod.................................................................................................................................................5
Annan forskning.................................................................................................................................6
Källdiskussion....................................................................................................................................7
Källkritik..............................................................................................................................................7
Teori- Det andra ansiktet av Adam Smith.................................................................8
Bakgrund och biografi........................................................................................................................8
Det första ansiktet: “Greed is good”....................................................................................................9
Det andra ansiktet............................................................................................................................10
Moral...........................................................................................................................................10
Sympati ......................................................................................................................................12
Ömsesidighet..............................................................................................................................13
Drömmen om makt och rikedom......................................................................................................14
Vägvalet......................................................................................................................................14
Vägval beroende på samhällsklass.............................................................................................14
Den rikes vägval.........................................................................................................................16
Trustorhärvan............................................................................................................17
Bakgrund till Trustorhärvan..............................................................................................................17
Huvudpersoner i härvan..............................................................................................................17
Företaget Trustor innan Lord Moyne...........................................................................................23
Affären..............................................................................................................................................24
Team Moyne tar form och en engelsk Lord intresserar sig för Trustor........................................24
Kreationen av Lord Moyne och framställningen av honom i media.............................................25
Avtalen och Kontraktet................................................................................................................29
Härvan..............................................................................................................................................31
Trustor i ny regi...........................................................................................................................31
Trustors kassa flyttas..................................................................................................................32
Vart tog pengarna vägen?..........................................................................................................33
Efterspel...........................................................................................................................................36
Massmedialt................................................................................................................................36
Juridiskt.......................................................................................................................................36
Analys.........................................................................................................................38
Sammanfattande analys av fallet Trustor.........................................................................................38
Huvudpersonerna.......................................................................................................................38
Affären........................................................................................................................................39
Härvan........................................................................................................................................40
Efterspel......................................................................................................................................40
Slutsatser...................................................................................................................41
Adams Smiths andra ansikte............................................................................................................41
Trustorhärvan enligt Adam Smith.....................................................................................................42
Vidare forskning...............................................................................................................................44
Avslutande kommentar.............................................................................................45
Referensförteckning..................................................................................................46
Litteratur...........................................................................................................................................46
Rapporter.........................................................................................................................................46
Uppsatser, avhandlingar och forskningsartiklar................................................................................46
Artiklar..............................................................................................................................................47

Sidan 4 09-05-06
Hemsidor..........................................................................................................................................48
Radiodokumentärer..........................................................................................................................48

Inledning
Under 1997 avslöjades det att investmentbolaget Trustor varit föremål för ett av svensk
historias största ekonomiska brott. Trustor hade blivit köpt av en Engelsk Lord för dess egna
likvida medel. Dessutom hade en person som tidigare var dömd för ekonomisk brottslighet
varit inblandad i affären. Trustorhärvan, som kom att bli en sammanfattande term för
händelserna kring affären, och de inblandade personerna fick stor uppmärksamhet i media och
diskuteras än idag (april 2009).
Nationalekonomen och moralfilosofen Adam Smith var som mest verksam under mitten och
slutet av 1700-talet. Hans teorier, främst inom nationalekonomin, har fått stor genomslagskraft
världen över. Hans två mest kända verk har i dagsläget fått stå i skuggan av varandra. ”An
Inquire to Nature and Causes of The Wealth of Nations” har i modern tid fått mer
uppmärksamhet än hans första stora verk, ”The Theory of Moral Sentiments”.
Den här uppsatsen avser att beskriva Trustorhärvan utifrån Adam Smiths mindre kända verk
och samtidigt svara på om Adam Smiths ca 200 år gamla teorier är aktuella och kan förklara
företeelser i vår mer moderna ekonomiska historia som exempelvis ekonomisk brottslighet.
Syfte
Syftet med uppsatsen är:
• att förklara ekonomisk brottslighet med Adam Smiths moralfilosofiska teorier genom
att belysa och förklara Trustorhärvan, ett av Sveriges mest uppmärksammade
ekonomiska brott.
• att beskriva en mer okänd sida av Adam Smith och hans moralfilosofiska arbeten och
forskning.
Frågeställningar
• Hur ser Adam Smiths andra ansikte ut?

• Varför ägde Trustorhärvan rum enligt Adam Smith?
• Kan Adam Smiths angreppssätt bidra till en större förståelse för ekonomisk
brottslighet i allmänhet?
Metod
Genom de litteratursökningar jag har genomfört har jag fått tillgång till olika typer av källor,
det rör sig om: avhandlingar, radiodokumentärer, hemsidor, tidningsartiklar, utredningar,
uppsatser och annan typ av litteratur. Valet av litteratur och källor i allmänhet har
koncentrerats till att ge så många olika perspektiv på vad som egentligen hände i
Trustorhärvan, för att på så sätt få en nyanserad bild av händelseförloppet. Detsamma gäller
Smiths moralfilosofiska system.
Själva uppsatsen börjar i kapitel 2 där jag redogör för utvalda delar av Smiths moralfilosofiska
teorier och kortfattat redogör för två olika sidor/uppfattningar av Smith. Kapitlet avser att föra
fram och redogöra för centrala begrepp och resonemang som sedan återkommer i de resterade
delarna av uppsatsen.
I kapitel 3 Beskriver jag Trustorhärvan, här har jag valt att lyfta fram de teoretiska
förklaringar jag använt mig av i föregående kapitel direkt under själva ”fallbeskrivningen”, för
att på så sätt ger er som läsare ett tydligare samband mellan fallet Trustor och Smiths teorier.
Jag har delat in Trustorhärvan i underrubriker vilka tillsammans redogör för händelseförloppet
i kronologisk ordning. Under varje underrubrik i Trustordelen finns sedan tillhörande
förklaring från Smiths teori.
Uppsatsen avslutas sedan med kapitel 4 där en sammanfattning av kapitel 3 inleder. Sedan
följer svaren på frågeställningarna i avsnittet Syfte, de slutsatser jag kommit fram till samt vad
som kan vara relevant för vidare forskning.
Annan forskning
De två områdena, Trustor och Smith kan betraktas ur olika perspektiv. När det gäller
forskningen avseende Trustorhärvan har den mesta forskningen skett från ett juridisk
perspektiv. Det finns även forskning av mer företagsekonomisk natur som inriktat sig mot
bokföringsmässiga aspekter. Exempel på detta är: Maja Svensson, ”Trustor- en utredning av
några rättsliga frågor kring den s.k. Trustoraffären”1. Även de rapporter som gjorts av
myndigheter har en juridisk och ekonomisk karaktär, bland annat Stockholms Fondbörs egen
rapport. Johanna Cedergren, ”Trustor- en rättsutredning”, är ett annat exempel på vad som
tidigare skrivits om Trustor ur ett juridiskt perspektiv på akademisk nivå av andra studenter.2
Smith har varit föremål för all typ av forskning, det finns dessutom en stor mängd artiklar,
böcker och avhandlingar som behandlar hans två olika verk ställda mot varandra och därmed
hans två olika ansikten. De mest framstående artiklarna jag stötte på var de som också
återfinns senare i den här uppsatsen: ”The two faces of Adam Smith” av Vernon L. Smith och
”Adam Smith and the theatricality of moral sentiments” av David Marshall.
En kombination av Trustor och Smith resulterade i ett tredje område, ekonomisk brottslighet
och moral. Ett område som det också finns en hel del forskning inom. Exempelvis Paul
Heaton, ”Does religion really reduce crime?”3 Eller Johanna Jonsson och Sofia Lindbergs
uppsats ”Orsaker till ekonomisk brottslighet- En studie av Trustorhärvan” som också den
försöker förklara ekonomisk brottslighet med Trustor som exempel.4
På högre nivå har vi ett pågående avhandlingsarbete i sociologi av Bengt Larsson. Hans
forskningsarbete handlar bland annat om hur massmedia framställer ekonomisk brottslighet
och vilka moraliska, politiska och juridiska problematiseringar som finns hos näringslivet i
1
Maja Svensson, Trustor- en utredning av några rättsliga frågor kring den s.k. Trustoraffären, Juridiska fakulteten
vid Lunds universitet, examensarbete 20 poäng, VT 2000
2
Johanna Cedergren, Trustor- en rättsutredning, Institutionen för beteende-, social-, och rättsvetenskap, Örebro
Universitet, Kandidatexamen 10 poäng, 2006
3
Paul Heaton, Does religion really reduce crime?, Journal of law and economics, vol 49, No. 1, s. 147-172, The
university of Chicago Press, 2006
4
Johanna Jonsson och Sofia Lindberg, Orsaker till ekonomisk brottslighet- En studie av Trustorhärvan,
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings Universitet, 2008
samband med bankkriser och ekonomisk brottslighet. Där han bland annat belyser frågan om
media agerar ”domstol” i samband med skandaler och affärer inom näringslivet och politiken.5
Kombinationen av Smith och Trustor är dock ovanlig. En ny aspekt är också att förklara ett
problem som uppstått på grund av en oreglerad marknad (fri marknad) med Smiths egna
teorier. Det mesta av den forskningen finns (som använt sig av Smiths teorier), försöker
förklara hur vi ska lösa finansiella och ekonomiska problem genom att avreglera marknaden.
Litteratur som vi återfinner i undervisning i nationalekonomin är exempel på detta.
Problemen är synnerligen relevanta i dagsläget, men de åtgärder som myndigheter använder

sig av för att få bukt med ekonomisk brottslighet, tenderar att gå åt en mer reglerad marknad.
Ett exempel är den reglering som skett i USA efter Enronskandalen och den debatt som följde
i Sverige efter Trustorhärvan angående röststarka A-aktier och företagsförvärv.
Källdiskussion
Jag har valt att använda mig av sekundärkällor till största del när det gäller Trustor. Målet med
uppsatsen har aldrig varit att ge en så utförlig rapport av Trustorhärvan som möjligt utan
istället försöka presentera en begriplig nyanserad version som läsaren lätt ska kunna koppla
till den teori jag har valt att använda mig av.
Presentationen av Trustorhärvan ska snarare ses som ett medel/verktyg genom vilken jag får
tydliga exempel på Adam Smiths teorier. Det juridiska material som finns om Trustor är
omfattande och det har varken funnits tid, plats eller relevans för en redogörelse av
förundersökningar, förhör och rättegångsmaterial. Självklart hade det gett ett mer empiriskt
perspektiv till uppsatsen men eftersom själva syftet med uppsatsen inte var att ge en så
detaljerad beskrivning som möjligt av Trustor har det inte legat högst på prioritetslistan.
Teorin är hämtad dels från Smiths egna verk, här har jag haft tillgång till en faksimil kopia på
”The theory of moral sentiments”. Uppsatsen består också av teorier från andra forskare som
valt att tolka Smith på olika sätt. Det förekommer även två teoretiska avgränsningar när det
gäller källmaterialet som är relaterat till Smith. Jag hade gärna velat haft med mer från boken
”An inquire to nature and causes of the wealth of nations” i uppsatsen men den är helt enkelt
för omfattande, det fanns inte tid till att sätta sig in i hela verket och sen dessutom få plats med
en teoretisk sammanfattning här i uppsatsen.
En ytterliggare avgränsning när det gäller teorierna som återfinns nedan. Teorierna i den här
uppsatsen utgör bara en del av det moralfilosofiska system som ”The theory of moral
sentiments” består av. Jag har valt ut de delarna jag tycker går att applicera, dvs de teorier som
går att förklara genom Trustorhärvan och de teorier som kan förklara Trustorhärvan.
Källkritik
Litteraturen som behandlar Trustor har en tendens att vara väldigt partisk och färgad. Främst
Posener och Lindstedt, vilket självklart inverkar på den bild av Trustorhärvan som beskrivs i
uppsatsen. Något som också bör noteras är att Lindstedts version av Trustorhärvan fått stå som
5
Bengt Larsson, Kreditförluster och kontrollförluster – politiska, moraliska och juridiska problematiseringar av
den finansiella sektorn i samband med bankkrisen, Sociologiska institutionen, Göteborgs Universitet 1997
norm för hur andra intressenter t.ex. Stockholms Fondbörs valt att se på fallet Trustor. Ett
annat exempel är den rättegång som ägde rum efter det att journalisten Lindstedts artiklar och
bok hade publicerats vilket också kan ha påverkat den allmänna opinionen och myndigheters
syn på den inblandade personerna i härvan. Även det material som utgjorde förundersökning
och sedermera det material som låg till grund för en fällande dom i tingsrätten kan ha
påverkats av artiklarna och boken.
Den andra delen av uppsatsen som behandlar Adam Smiths teorier är också att betänka.
Teorierna är mer än 200 år gamla - Var de ens aktuella för 200 år sedan? Speglade de ett
samhälle rättvist i slutet av 1700-talet? Vad är det som säger att de är relevanta idag?
Samhället 2009 är på många sätt väldigt olikt samhället Smith själv var en del av. Vilka
opponerade mot Smiths teorier då och vilka opponerar idag? Vad finns det för kritik mot hans
moralfilosofiska system.
Den kritik jag hittat vid olika litteratursökningar riktar sig främst mot Smiths
nationalekonomiska teorier hämtade från boken ”The inquire into the nature and causes of the
wealth of nations”. Här menar bland annat Murray N. Rothbard att Smiths teorier är rena
plagiat från andra samtida historiska tänkare, däribland de som undervisade Smith.6
En personlig reflektion när det gäller kritik är att det helt enkelt saknas en nutida kritisk
inriktad granskning av hans moralfilosofiska system, i alla fall en uppmärksammad sådan.
Detta är heller inget den här uppsatsen tar sig an utan det stannar vid en reflektion av att det
skulle kunna vara en form av vidare forskning eller i alla fall närmare granskning. Mycket av
den kritik som jag stött på i samband med Smith riktar sig snarare mot de som tolkat honom,
professorn och institutionellt teoretiskt inriktade forskaren Stefan Hedlund och
lingvistikproffessorn och samhällsdebattören Noam Chomsky är bägge mest kritiska mot de
lösrykta citat och feltolkningar som gjorts av det Smith publicerat. Kritiken riktar sig inte mot
Smiths egna teorier. Något jag återkommer till senare i uppsatsen.
Ett ytterliggare problem jag själv reflekterat över är att Smiths moralfilosofiska system, precis
som mångra andra filosofiska system, är väldigt allmängiltigt. Alla fenomen går att förklara
genom hans teorier, även de delar som motsäger varandra. Det har inte funnits tid att kritiskt
granska det här perspektivet mer men det kan vara av intresse för läsaren att ha det i åtanke
samtidigt som ni tar del av den här uppsatsen.
Teori- Det andra ansiktet av Adam Smith

Bakgrund och biografi
Adam Smith föddes i Kirkcaldy utanför Edinburgh 1723. Han växte upp utan sin biologiska
far som avled några veckor innan Smiths födelse. Fadern var under sin yrkeskarriär både
advokat och tullkontrollör. Smith studerade i unga år först i Kirkcaldy för att sen utbilda sig
vid universitetet i Glasgow, därefter Oxford och slutligen Edinburgh. Det var främst tack vare
olika sponsorer han kunde bedriva och upprätthålla sin verksamhet som student, forskare och
professor.
6
Murray N. Rothbard, The celebrated Adam Smith, Vol. 1, Edward Elgar Press, 1995; Mises institute, 2006
1751-1763 var han professor i logik vid Glasgow och undervisade i ämnet moralfilosofi. Här
publicerade han sitt första stora verk: ”The theory of moral sentiments” 1759, boken handlar i
stora drag om hur vi människor som enligt Smith drivs av ett egenintresse samtidigt kan ta
hänsyn till andra människor. Kan vi vara själviska och samtidigt leva efter moral, etik, lagar
och normer som samhället utgörs av? Smith menade att det är vår förmåga att sätta oss in i
andra människors liv/situation, dvs att se med sympati på andra människor, genom det han
kallar oberoende åskådare som gör det möjligt för egeninstresset och vår medmänsklighet att
agera sida vid sida. Boken är en sammanfattning av hans lektioner vid Universitetet i
Glasgow7
Efter detta reste han runt i Frankrike i tre år och träffade där andra europeiska författare. I och
med återkomsten till Skottland, och ny sponsor i form av hertigen av Buccleugh, ägnade han
sig på heltid åt att skaffa sig utbildning inom en rad olika områden. Denna nyvunna kunskap
mynnade så småningom ut i yrket som författare och då bland annat boken ”An inquire to the
nature and causes of the wealth of nations” där Smith ger en revolutionerande bild av
verkligheten som kom att förnya vårt sätt att se på ekonomi världen över.
Boken beskriver ingående arbetsprocesserna i tidig industri och i och med detta det som Smith
kallar arbetsdelning och specialisering. Boken är även en direkt kritik mot merkantilismen
som hade präglat Europas ekonomier under lång tid. Smith förordade istället för minskad
import och ökad export en ökning av bägge. En fri handel och en specialisering av länders
produktion skulle leda till allmänt välstånd världen över menade Smith.8
Smith utvecklade vad han kallade ”marknadens lagar” som han såg lika självklara som
fysikens lagar. Ett exempel på detta är att konkurrens kommer driva produktionen framåt och
till att producera de varor som marknaden efterfrågar, till bästa pris och på effektivast sätt.
Han lyfte också fram att människors strävan efter att se efter sitt egenintresse möjliggör att
produktion och arbetstillfällen uppstår. Essensen var att påvisa hur restriktioner och
imperfektioner på marknaden höll tillbaka utvecklingen och länders ekonomier9 1778 tog han
upp sin avlidna faders yrke som tullkontrollör, ett yrke han behöll fram till sin död 1790.10
Det första ansiktet: “Greed is good”

Den bok som fått störst uppmärksamhet och gett störst eftertryck på historien är tveklöst ”An
inquire into the nature and causes of the wealth of nations”. Paradoxalt var det inte den boken
Smith var mest känd för under sin livstid utan istället var det verket ”The theory of moral
sentiments”, som i dagsläget står i skuggan av hans senare verk. ”An inquire into the nature
and causes of the wealth of nations” har legat till grund för vår moderna syn på ekonomi.11
7
Robert Heilbroner, The wordly philosophers, The lives, times and ideas of the great economic thinkers, sjunde
upplagan, Penguin Books, 2000, s. 47
8
Heilbroner, The worldly philosophers, s. 53-55; Rondo Cameron, Världens ekonomiska historia, från urtid till
nutid, tredje upplagan, Studentlitteratur 2001, s. 225, 263
9
Heilbroner, The worldly philosophers, s. 54-56; Cameron, Världens ekonomiska historia, s. 263
10
Ratio, Den osynliga handen, Adam Smith i urval, 1994, s. 387; Roger E Backhouse, The penguin history of
economics, 2000, s. 121
11
Stefan Hedlund, Institutionell teori, Ekonomiska aktörer, spelregler och samhällsnormer, Studentlitteratur
2007, s. 44; Bra böckers världshistoria, Band 10, Två revolutioner 1750-1815, Kåre Tonnesson, Bra Böcker,
Höganäs 1986, s. 146
Smith själv såg båda böckerna som två sidor av samma mynt, dvs båda verken bildar
tillsammans en helhet och var för sig är de inte fullständiga.12
En bild som ofta målas upp av Smith är att han förespråkar egoism. Många tolkar Smith som
att det är tack vare människans natur att se till egenintresset som samhället automatiskt förs
framåt. Egenintresset i sig är motorn i samhället och den behöver ingen yttre påverkan eller
reglering. Det är den här bilden förespråkare för en fri marknad och liberalism ofta hänvisar
till när det gäller Adam Smith.13 ”Den osynliga handen” förklaras som den kraft som för
samhället framåt på grund av människors egoistiska handlingar, dvs människors egenintresse
verkar omedvetet för de kollektiva intressena.14 15
Hedlund hävdar att Smiths klassiska ord och teorier, bland annat den osynliga handen, har
missbrukats, feltolkats och legat till grund för skapandet av nyliberala marknadsideologier
vilka så småningom lett till ekonomisk brottslighet och företagsskandaler, där ibland
Amerikanska Enron och Svenska Skandia. Där hävdar Hedlund att ledorden varit ”greed is
good”. Han menar samtidigt att Smith skulle vara den första att protestera mot sådan
omoraliskt beteende. Enligt Smith var girighet inte alls bra utan egenintresset måste hela tiden
leva i harmoni med den moral samhället har, att vi enbart strävar efter att tillfredställa våra
egon leder inte till en hållbar ekonomisk utveckling. Det är den här bilden av Smith som är
mindre känd, det andra ansiktet.16
Det andra ansiktet

Moral
Enligt författaren och moralfilosofen Campbell kan moral i sin allra renaste form härledas till
det fenomen där vi människor bedömer vad som är rätt eller fel och gott eller ont. Campbell
hävdar att Smiths moraliska teorier riktar sig till att uttrycka egenskaper samt studera de
individer som är inblandade i den moraliska beslutsprocessen. Smiths teorier inriktar sig på att
förklara hur moralen speglas i våra beslut som sedan formar det mänskliga beteendet.17
För Smith var en fri marknad och en fri handel otänkbar utan moralen. Det är enligt Smith
omöjligt för en nation att uppnå ekonomiskt välstånd utan moralen. Människor strävar efter att
förbättra sin egen situation men ett välstånd kan inte uppstå utan regler som hindrar
exempelvis beteende som gynnar en men skadar många. Moralen utvecklas genom att
människor interagerar med varandra och de institutioner som finns i samhället och det var av
den anledningen som Smith förordade handel. Handel tvingar människor att interagera både
12
Backhouse, The penguin history of economics, s. 121
13
Hedlund, Institutionell teori, s. 43, 44
14
Janet S. Walker, ”Greed Is Good”...or Is It? Economic Ideology and Moral Tension in a Graduate School of
Business, Journal of Business Ethicsw, Vol 11, No. 4, s. 273-283, Springer 1992
15
Patrik Jonsson, Hur frihandlarna vann 1800-talets tullstrid, Frihandel.nu, Patrik Jonsson skriver om sin
avhandling här, tillgänglig på: http://www.frihandel.nu/1800t_tullstrid.asp 20/3-09; Ekohist.su.se, Eh 1
Del 3, Föreläsning 2, tillgänglig på:http://www.ekohist.su.se/dokument/pdf/eh1del3.pdf 20/3-09, s, 13-
14
16
Hedlund, Institutionell teori, s. 43-45
17
T.D. Campbell, Adam Smith's Science of Morals, University of Glasgow social and economic studies, George
Allen & Unwin Ltd 1971, s. 87-89
med varandra och med institutioner skapade av samhället för att hålla människornas
egenintresse i schack.18
Det är i The theory of moral sentiments som vi först stöter på egenintresset och den osynliga
handen. För Smith var det självklart att vi står oss själva närmast och att egenintresset är en
del av vår natur som gör det möjligt att se efter vårt eget välbefinnande. Det är dock minst lika
självklart för Smith att vi inte ska se till vårt eget välbefinnande på bekostnad av andra, vi kan
alltså inte tillåta oss att främja egenintresset på bekostnad av att de orsakar andra skada eller
lidande.19
Enligt Hedlund menar Smith att ovan nämnda handel inte får ske på bekostnad av andra.
Börjar människor i samhället att sko sig på andra för att se efter sitt egenintresse i samband
med handel så kollapsar samhället. Detta menar Hedlund står i rak motsats till de nyliberala
krafter, värderingar och organisationer som bygger sin ideologi på vad de kallar Adam Smiths
teorier. Det ligger alltså inte alls någon garanti i att om människor eftersträvar egenintresset så
gynnas per automatik samhället.20
Människor agerar efter vad Smith kallar en ”the impartial spectator”, dvs en oberoende
åskådare. Det rör sig om en idealisk observatör, en åskådare som representerar samhällets
normer, värderingar och åsikter.21 Denna åskådare finns inom oss alla och guidar oss i den
moraliska matris som utgör vårt samhälle. Hedlund hävdar att en av de få garantierna för att
egenintresset främjar kollektivets intressen är just att den oberoende åskådaren vakar över oss
och ser till att vi fattar rätt beslut dvs inte begår handlingar vilka ger upphov till egen vinning
på andras bekostnad.22
Staten har också en viktig funktion, för att garantera att människor inte skadar varandra i
egenintressets namn. Det är alltså inte säkert att vår egen oberoende åskådare räcker till.
Staten behövs för att upprätthålla ett regelverk, det regelverk som är nödvändigt eftersom det
alltså inte finns någon garanti att människors egenintresse tar hänsyn till lidandet eller de
skador som uppstår hos medmänniskor eller att vår oberoende åskådare förhindrar detta
lidande.23
Enligt Hedlund så finns det en uppsjö av ekonomer som klargjort att strävan efter
egenintresset utan några som helst begränsningar i form av institutioner enbart leder till kaos,
dvs inte alls till den ekonomiska blomstring som marknadsliberaler talar om.24
Campbell menar att Smith inte har någon entydigt exakt definition av uttrycket moral. Utan
moral sentiments fungerar som en enormt bred och heltäckande term vilken besparar Smith
ord och förklaringsmodeller när han ska diskutera och analysera sociala fenomen. Campbell
påstår att det ord/uttryck som är viktigast i Smiths moraliska teori är sympati. Han hävdar att
18
Hedlund, Institutionell teori, s. 46; Johan Söderberg, Teorier om samverkan – Några anteckningar, 1989, s. 3-7
19
Hedlund, Institutionell teori, s. 45
20
Hedlund, Institutionell teori, s. 46; Backhouse, The penguin history of economics, s. 123
21
David Marshall, Adam Smith and the theatricality of moral sentiments, critical inquiry 10, The University of
Chicago June 1984, s. 592
22
Hedlund, Institutionell teori, s. 46, 50
23
Backhouse, The penguin history of economics, s. 128-129
24
Hedlund, Institutionell teori, s. 29
Smith trodde att han kunde förklara all form av mänskligt moraliskt beteende utifrån olika
sorters sympati.25
Sympati
David Marshall hävdar också att Smiths moralfilosofiska system bygger på ordet sympati.
Eftersom vi aldrig kan uppleva exakt vad andra människor känner kan vi bara forma en idé av
vad vår medmänniska för tillfället upplever eller känner. Om en människa är fattig kan vi inte
uppleva hur en fattig människa känner sig om vi själva inte är fattiga. Vi kan däremot forma
en föreställning/idé om hur vi skulle känna oss om vi var fattiga, det är sympati.26
Vi kan med hjälp av fantasin placera oss själva i en annan människas situation och därmed
övertyga oss själva om hur han upplever olika känslor och händelser. Smith var inte bara
intresserad av hur vi känner oss när vi sätter in oss själva i någon annans liv utan mer
intresserad av hur vi känner oss när vi satt in oss själva i någon annans liv framför åskådarna,
dvs våra medmänniskor som betraktar oss. Han menar också att vi kan sätta oss in i hur våra
åskådare, dvs medmänniskor känner när de betraktar antingen oss eller den personen vi
tidigare sympatiserade med. Vi kan alltså betrakta oss själva utifrån åskådarnas perspektiv
men också betrakta andra människor utifrån åskådarnas perspektiv.27
Vi ser och upplever oss själva som vi tror att andra människor upplever eller ser oss, det är
detta som enligt Marshall är själva essensen bakom uttrycket ”the impartial spectator”, den
oberoende åskådaren. Enligt Smith, hävdar Marshall, behöver vi människor konstant sympati.
Om vi exempelvis överväger att mörda någon så är det som hindrar oss inte bara att själva
gärningen är fel utan också rädslan för att förlora sympatin från våra åskådare. Smith använder
sig av teaterscen som metafor för samhället. Där vi alla agerar både åskådare och aktörer.
Människor är enligt Smith livrädda för att uppträda/framträda framför osympatiska åskådare,
åskådare som inte kan eller vill sympatisera med aktören. Samtidigt är människor benägna att
uppträda för sympatiska åskådare, dvs åskådare som kan känna sympati eller se sympatiskt på
oss när vi agerar aktörer.28
Om vi är fattiga undviker vi gärna scenens rampljus och åskådarnas blickar, därför att vi vet
att åskådarna helst inte väljer att identifiera sig med oss. Människor i samhället föredrar att
inte se med sympati, dvs sätta sig in i fattigas situation, på fattiga människor eftersom det är
ett tillstånd de själva inte vill befinna sig i. Det är inte behagligt att vara fattig eller upptäcka
att åskådarna ignorerar en. Om vi är rika däremot söker vi rampljuset och åskådarnas blickar,
för vi vet att åskådarna gärna identifierar sig med rika människor, ser på rika människor med
sympati, eftersom de mer än gärna vill befinna sig i vårt tillstånd. Det är behagligt både att
vara rik och att våra åskådare ser på oss med sympati.29
Enligt Marshall, hävdar Smith att skälet till att människor söker rikedom är just på grund av
att det drar till sig åskådarnas sympatiska blickar, människor står inte ut med att ignorerade
och strävar därför mot rikedom. Smith ser alltså samhället som en gigantisk teaterscen där vi
25
Campbell, Adam Smith’s science of morals, s. 87-89
26
Marshall, Theatricality of moral sentiments, s. 594
27
Marshall, Theatricality of moral sentiments, s. 595-597
28
Marshall, Theatricality of moral sentiments, s. 598, 604-605
29
Marshall, Theatricality of moral sentiments, s. 605
inte bara bli betraktade av en enstaka oberoende åskådare utan att vi blir betraktade av ett stort
antal åskådare, en publik. Rika och mäktiga personer söker sig här till rampljuset medan
fattiga och svaga personer fruktar scenen och publiken. Det är därför människor strävar efter
rikedom, för att de är livrädda att förlora sympati hos sina åskådare.30
Ömsesidighet
Enligt Vernon L. Smith (benämns vidare i uppsatsen Vernon) speglar Smiths två olika verk
(”An inquire into the nature and causes of the wealth of nations” och ”The theory of moral
sentiments”) människans två olika sidor. Den egoistiska sidan (egenintresset) och vår tendens
att bry oss om våra medmänniskor (medmänsklighet). Vernon, precis som Smith, menar dock
att dessa två olika sidor av mänskligheten kan leva sida vid sida. Människor är enligt Smith
och Vernon kapabla att se både till egenintresset och samtidigt bry sig om andra människor.
Bryggan mellan dessa två sidor är ömsesidigheten. Exempelvis, om vi delar med oss av den
mat vi har till en eller flera medmänniskor så finns det en överhängande risk att våra
medmänniskor delar med sig av sin mat till oss. Vi delar med oss både för att vi ser att våra
medmänniskor svälter men också med baktanken att det kan komma att gynna oss i framtiden,
så resonerar även våra medmänniskor.31
Det finns enligt Vernon två typer av ömsesidighet, positiv och negativ. Positiv innebär det
som finns beskrivet ovan, dvs om A delar med sig till B så kommer B att dela med sig till A.
Negativ ömsesidighet uppstår när en individ blir straffad för att han fuskar vid exempelvis ett
byte av varor. Alltså A delar med sig till B, B väljer att vid ett senare tillfälle inte dela med sig
till A, då slutar A att i fortsättningen dela med sig till B. Den positiva ömsesidigheten löper
hela tiden en risk för att utsättas av såkallade ”free riders” det vill säga individer som utnyttjar
att en del personer delar med sig i tron att de ska få något tillbaka, det är därför den negativa
ömsesidigheten existerar och uppstår. För att hålla ”free riders” i schack eller rentav tvinga
bort dom från byteshandeln. 32
Vernon hävdar att de människor som vi uppfattar visar positiv ömsesidighet identifierar vi
som våra vänner. Människor som visar negativ ömsesidighet undviker vi att bilda starka
förhållanden med, de identifieras alltså inte som våra vänner. När vi identifierat någon som en
riktigt god vän, dvs vi uppfattar honom som att han visar upp kontinuerlig positiv
ömsesidighet, slutar vi hålla räkningen på vem som är skyldig vem en tjänst. Det bildas istället
ett naturligt band mellan personerna där båda gör saker för varandra helt naturligt. Skulle det
dock visa sig att en av vännerna börjar utnyttja situationen kan vänskapen hotas. Vernon
hävdar att människor som har svårt att visa positiv ömsesidighet och gång på gång misslyckas
med att bilda eller upprätthålla vänskapliga förhållanden är sociopater, en plats i samhället där
vi ofta hittar sådana typer av människor är fängelser.33
Vernon skriver vidare att vi gör två olika typer affärer, personliga och opersonliga. När vi väl
identifierat människor som vänner (alltså noterat att de visar positiv ömsesidighet) har vi en
tendens att göra personliga affärer med individen. Vid en sådan situation bryr vi oss om
30
Marshall, Theatricality of moral sentiments, s. 605-606
31
Vernon L. Smith, Southern economic journal, 65(1), Distinguished guest lecture, The two faces of Adam Smith
1998, s. 2-3
32
Vernon L. Smith, The two faces of Adam Smith, s. 3-4
33
personen vi gör affärer med just på grund av att vi ser honom som en vän, en vän som vi vet
lönar sig att vara rättvis mot. När vi upptäcker att en person visar negativ ömsesidighet gör vi
enbart opersonliga affärer med honom, affärer där vi inte överhuvudtaget bryr oss om
personen ifråga utan enbart ser till vår egen fördel och kontakten upprätthålls bara så länge
personen har något att erbjuda oss.34
Drömmen om makt och rikedom

Vägvalet
Som ovan nämnt hävdade Smith att alla människor vill bli respekterade och sedda med
sympati. De som ofta blir respekterade och sedda i samhället är de rika, de med makt, de visa
och de dygdiga. Samma kategorier av människor blir beundrade av sina medmänniskor.
Människor som är fattiga, misslyckade, maktlösa osv blir inte sedda med sympati, inte
respekterade, snarare föraktade eller ignorerade enligt Smith. Människor värderar och
respekterar rika/framgångsrika människor lika högt, ibland högre, som de respekterar och
värderar visa och dygdiga människor. Det är detta som upprätthåller hierarkin i samhället men
det är också ofta en bidragande orsak till moraliska snedsteg. I jakten på framgång och
rikedom är människor beredda att överträda normer, regler och lagar menar Smith.35
Smith påstår att precis som vi eftersträvar att vara respektabla och bli respekterade fruktar vi
för att bli ”dömda”, föraktade och ignorerade av vår omgivning. Det finns alltså två vägar att
gå för att bli respekterad och bli sedd med sympati. Att leva och sträva efter ett liv av visdom
och dygd (rättrådighet) eller att eftersträva rikedom och makt. Det är således två olika
karaktärer som träder fram hos Smith den vise/dygdige och den rike/mäktige, båda blir
beundrade av sina medmänniskor Smith poängterar dock åter igen att den stora massan av
människor i vårt samhälle i högre utsträckning beundrar den rike/mäktige mer än den
vise/dygdige.36
Enligt Smith finns det inget vi människor tycker är så pinsamt som att offentligt visa upp vår
fattigdom. Inte pga själva fattigdomen utan för att människor i samhället ser inte med sympati
på fattiga människor. Det är också detta som även Smith (precis som Marshall) hävdar är det
största skälet till att vi strävar efter rikedom, för att vinna omvärldens sympati. Vi kämpar inte
i arbetslivet för att kunna köpa mer bröd eller mer mjölk, utan vi kämpar i arbetslivet för att
vinna människors sympati. Att äta, ha tak över huvudet och bevara sin hälsa går att uppnå
genom en vanlig arbetarlön, det är alltså inte för att uppnå någon högre grad av detta som vi
strävar efter rikedom. När vi väl blir rika, så lägger vi majoriteten av vår rikedom på fåfängan,
dvs artiklar som kan visa för andra människor att vi är rika/framgångsrika vilket i sin tur gör
att andra människor ser oss.37
Vägval beroende på samhällsklass

Det är alltså vår tendens att förakta eller ignorera fattiga kontra att beundra/dyrka de rika och
mäktiga som bevarar klasskillnaderna och den tillfälliga ordningen i samhället. Som ovan
nämnt finns det två olika karaktärer människor i samhället beundrar, den vise/dygdige och den
34
35
Adam Smith, The theory of moral sentiments, Prometheus books 2000, s. 84
36
Smith, The theory of moral sentiments, s. 85
37
Ratio, Den osynliga handen, s. 366-367
rike/mäktige. Det finns således också två olika vägar att gå för att nå dessa två olika mål.
Enligt Smith så är vägvalet förutbestämt av vilken samhällsklass vi tillhör. I de lägre
samhällsklasserna har inte människor råd att förlora anseendet hos sina medmänniskor. Det
lönar sig inte att utveckla en personlighet som lägger kraft och energi vid att visa upp rätt
image. Varför ska en individ som ingen tittar på eller lägger märke till lägga ner energi på att
slipa detaljer som hur han träder in i ett rum, hur hans hållning är när han äter osv.38
Istället premieras egenskaper som äkta yrkeskunskaper, duglighet och ärlighet. Egenskaper
som ger omvärlden förtroende för individen. Människor i de här samhällsklasserna har heller
inte råd att stå över lagen i någon större utsträckning, eftersom förlusten av att bli påkommen
är för stor i förhållande på vad de har att vinna, både de själva och samhället i sig tjänar på att
människor ifrån de lägre samhällsklasserna lever efter mottot ”ärlighet varar längst”.39
I motsats till detta står den andra vägen, vägen till rikedom, en väg som ofta används av
människor ifrån eller bland de förmögnare samhällsklasserna. Här är inte framgången lika
beroende av medmänniskors uppskattning av yrkeskunskaper, duglighet och ärlighet. Istället
föredras egenskaper som att kunna behaga framför att tjäna. Det är här det finns utrymme för
smicker och lögn mot arroganta, obildade och framförallt egenkära överordnade vars högsta
önskan är just att behaga sin egen ”narcissism”. Det är genom att göra just detta som
människor i denna del av samhället tar sig fram på vägen mot rikedom.40
Smith menar också att människor som är uppväxta i en högre samhällsklass hellre dör än lever
ett liv under samma omständigheter som människor från en lägre samhällklass. Detsamma
gäller omvänt, människor från lägre samhällsklasser gör allt för att ta sig upp i hierarkin eller
för att bli uppfattade som om de tillhör en högre samhällsklass. Orsaken till denna kamp är
enligt Smith, fåfängan. Vi människor strävar efter att folk ska lägga märke till oss, höra oss,
lyssna på oss, gilla oss och se på oss med sympati. De rika människorna älskar sin
rikedom/framgång för att den naturligt fäster världens blickar på honom/henne. Det är alltså
inte välbefinnandet av att vi kan köpa vad vill, jobba mindre eller roa oss hur vi vill som styr
oss och driver oss att jaga rikedom och framgång. Utan det ständiga behovet av att ses av våra
medmänniskor.41
Människor identifierar sig också i högre grad med rika/framgångsrika människor, när en sådan
person exempelvis blir sjuk lider människorna med honom till skillnad från den fattige som är
lika ensam mitt i en folksamling som han är i sitt enkla hem, han passerar obemärkt utan att
någon överhuvudtaget lägger märke till honom. Den rika mannens liv och handlingar är
allmänintresse och vi önskar dem inget annat än ett evigt liv. Den fattiga mannen går ut och
kommer hem utan att någon överhuvudtaget reflekterar över honom. Det är strävan efter att
ses med sympati och iaktta de rika och framgångsrika i samhället som Smith anser är
förklaringen till klasskillnader och samhällsordningen. Den stora massan underordnar sig per
automatik överklassen i ren beundran och välvilja för att få se dem lyckas och iaktta deras
38
Ratio, Den osynliga handen, s. 373
39
Ratio, Den osynliga handen, s. 379-382; Smith, The theory of moral sentiments, s. 84-86
40
Ratio, Den osynliga handen, s. 382; Smith, The theory of moral sentiments, s. 87
41
Ratio, Den osynliga handen, s. 367
framgång i hopp om att en dag de själva ska upptas av den, vara en del av den eller i alla fall
uppfattas som en del av den. 42
Smith menar att människor ifrån de högre samhällsklasserna växer upp med tanken och
medvetenheten om att allt de gör iakttas och uppmärksammas av omgivningen. De vänjer sig
och gör därför till vana att lägga ner kraft på att framhäva varje synbar detalj som belevad och
typisk för sin härkomst. Medvetenheten om att han ständigt är iakttagen och att människor av
lägre rangs högsta önskan är att uppmuntra hans beteende, i tron att de själva kan nå dit, gör
att han tar för vana att lägga vikt vid att upprätthålla imagen av sin härkomst oavsett hur
obetydlig situationen än må vara. Det kan röra sig om hans minspel, hans kroppshållning och
hans sätt att kommunicera. Detta är enligt Smith ett trick för att få människor av lägre rang än
han själv att foga sig efter hans önskan och vilja. Det är alltså själva uppträdandet inför andra
människor och det intryck som personen ger som är det viktiga för hur han uppfattas, inte vad
han åstadkommit eller vad han har för faktisk makt, och till vilken grad personen kan
kontrollera sin omgivning.43
Den rikes vägval

Smith hävdar att det är på grund av människors fascination och behov av att beundra de rika
och mäktiga som de får möjlighet att både bestämma och styra det tillfälliga modet i
samhället. Det kan röra sig om allt ifrån deras kläder, deras sätt att föra sig, deras sätt att tala,
deras uppträdande men även deras laster och ”galenskaper”. Det är enligt Smith väldigt
vanligt att fåfänga människor ofta ger sken av att vara väldigt slösaktiga, ett beteende han
menar kanske egentligen inte är genuint. Han skriver vidare att precis som människor kan
hyckla när det gäller godhet så finns det människor som hycklar när det gäller
rikedom/välstånd.44
Det kan till och med gå så långt som att människor i strävan efter att uppfattas av andra som
rika ruinerar sig själva. Människor som väljer den rikes väg ursäktar ofta sina lögner och sitt
falska spel genom att målet helgar medlen, när de väl har nått dit de vill tror de att deras
beteende som rika/framgångsrika ska utplåna historien om deras agerande på vägen dit. De
flesta människor som väljer den rikes väg tillhör också de styrande, eller de med inflytande, i
samhället. Detta gör i sin tur att de väldigt sällan behöver stå till svars för sina handlingar och
lögner på vägen mot framgång/rikedom.45
Smith hävdar dock att personen som valt den rikes väg kommer plågas av sitt eget samvete.
När han väl nått sitt mål finner han inte den tillfredsställelse som han väntat. Han försöker
därför utplåna historien bakom sin framgång genom utspel av överdriven konsumtion och
olika nöjen, vilka inte hjälper. Istället minns han sitt eget handlande och konstaterar att om
han minns så måste även andra minnas. Så mitt i all yttre lycka av rikedom och framgång så
plågas han ständigt av rädslan av att avslöjas och konfronteras av vanäran och skammen som
ligger och väntar honom som straff för hans tidigare gärningar.46
42
43
44
Ratio, Den osynliga handen, s. 383; Smith, The theory of moral sentiments, s. 88
45
Smith, The theory of moral sentiments, s. 88-89; Ratio, Den osynliga handen, s. 383-384
46
Smith, The theory of moral sentiments, s. 89-90; Ratio, Den osynliga handen, s. 384-385
Trustorhärvan
Bakgrund till Trustorhärvan
Huvudpersoner i härvan
För att ge er läsare en bakgrund och en förståelse för de händelser som inträffade under den
såkallade Trustorhärvan har jag valt att presentera bakgrunden på de personer jag funnit mest
betydande. De som jag valt att identifiera som huvudpersoner i härvan och som dessutom kom
att ingå i det såkallade Team Moyne (Lord Moyne, Lindsey Smallbone, Thomas Jisander,
Peter Mattsson och Joachim Posener) och mannen som avslöjade härvan journalisten Gunnar
Lindstedt. Dessa har jag valt att ge en mer ingående beskrivning av med hjälp av Smiths
teorier från kapitel 2. Detta för att ni som läsare ska få en mer direkt förståelse av sambandet
mellan fallet Trustor och Smiths teorier.
Per Olov Norberg (1943-)

Per Olov Norberg var med och grundade Trustor. Han är civilekonom med rötterna i
Hallstahammar. Han var tidigare verksam inom Bofors där han också träffade sin blivande
kompanjon, ekonomen Carl Gunnar Olson (som sedermera avled 1995). Det var dessa två som
tillsammans bildade bolaget Trustor 1986 genom bland annat köpa några mindre företag och
fortsatte sedan expandera genom att förvärva företag.47
Norberg var säljaren av Trustor, dvs säljare av den aktiemajoritet han ägde vilket gjorde
honom till huvudägare. Norberg ville alltså sälja Trustor men hade ett särskilt intresse för
Trustors dotterbolag Kanthal.48 Norberg beskrivs utav Posener som en person som inte
spenderade pengar i onödan, rent av girig och som var känd i näringslivet som en svår
förhandlingspartner.49 Per Olov Norberg Benämns vidare i uppsatsen som Norberg.
Jonathan Guinness (1930-)

Jonathan Guinness, Third Baron Moyne men mer känd som Lord Moyne. Tillhör den kända
bryggerisläkten Guinness, en familj som är såväl grundare som ägare av ett av Englands
största företag. Ett företag som Lord Moyne satt i styrelsen för under 27 års tid. Han har även
varit verksam inom banker, som journalist/skribent och vid 1993 blev han ledamot av
överhuset. Lord Moyne var köparen av Trustor dvs den aktiemajoritet som Norberg ville
sälja.50
Lord Moyne beskrivs av Posener som en vimsig och virrig herre men samtidigt
överintelligent, belevad och han gav enligt Posener ett intryck av pengar, makt och klass.51
Lindstedt beskriver honom genuin, trevlig, osäker och samtidigt missplacerad, framförallt med
sin klädsel och sin plastklocka vilket i sin tur människor i det svenska näringslivet hade
uppfattat som något annorlunda. Lindstedt beskriver honom som bohemisk.52 Benämns vidare
i uppsatsen som Lord Moyne.
47
Stockholms Fondbörs, Trustor – Händelser och slutsatser, Stockholms Fondbörs skriftserie nr 22, Stockholms
Fondbörs AB 1997, s. 16
48
Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 32-34
49
Joachim Posener, Internationellt efterlyst, mitt liv eftter Trustor, Tv3 reportage förlag, 2004, s. 17
50
Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 18; Posener, Internationellt efterlyst, s. 18
51
Posener, Internationellt efterlyst, s. 24
Lord Moyne beskrivs alltså av Posener som en person som ger intrycket av att inneha pengar,
makt och klass. Ett intryck Smith menar är en direkt följd av vilken samhällsklass Lord
Moyne föddes i. Lord Moyne är enligt Smith uppväxt och uppfostrad med att lägga ner energi
på att framhäva en image/fasad som är typisk för sin härkomst. Lord Moyne härstammar från
en av de rikaste företagsfamiljerna i Storbritannien en företeelse som enligt Smith per
automatik fäster omvärldens blickar på honom.
Lord Moyne har därför tagit för vana att framhäva sin position och klasstillhörighet inför de
människor som ser på honom med sympati. Människor, enligt Smith, identifierar sig med rika
och mäktiga i samhället. Smith menar att människor ser med Sympati på rika människor för
att de själva skulle vilja vara rika, inte på grund av rikedomen i sig utan för att själva bli
sedda.
Lindsey Smallbone (1945-)

Lindsey Smallbone är född på Nya Zeeland men var vid Trustorhärvan bosatt sen många år i
England. Smallbones pappa var diplomat, familjen var enligt Lindstedt övre medelklass,
välbärgade och hade en stark kristen tro53. Smallbone kom till London och gjorde karriär
genom en rad lyckosamma affärer, han gifte sig, bildade familj och började även spela
hästpolo. Lindsey Smallbones ekonomi blev ansträngd under början och mitten av 90-talet
efter bland annat ett inköp av 42 polohästar och en rad misslyckade affärsverksamheter.54
Smallbone var ursprungligen ekonom och hade erfarenhet från diverse internationella företag
och verksamheter.
Posener beskriver honom som Lord Moynes Högra hand. Smallbone var enligt Posener
otroligt professionell, tuff, välklädd och utstrålade pondus samt självsäkerhet.55
Benämns vidare i uppsatsen som Smallbone.56
Smallbone uppfattades alltså som professionell och välklädd. En person som gav ett tufft och
självsäkert intryck. Detta kan också förklaras genom Smiths teorier i avsnittet ”Drömmen om
makt och rikedom”. Smallbone kommer från en välbärgad familj som är en del av de övre
samhällsklasserna. Smallbones image bottnar enligt Smiths teorier också i att han lärt sig tidigt
att lägga vikt vid varje synbar detalj som kan påverka det intryck människor kommer få av
honom. Till skillnad från Lord Moyne så var inte Smallbone född högst upp i ”näringskedjan”,
han kom enligt Lindstedt dock att sträva dit. Strävan efter att ta sig upp i makt och
rikedomshierarkin menar Smith kantas av tillfällen då individen frestas att överträda etiska
och moraliska normer, regler och lagar.
I Smallbones fall handlar det om strävan att nå till den position som Lord Moyne föddes till,
för att nå dit är han tvungen att ge intrycket av att vara rik och mäktig, kosta vad det kosta vill.
52
Fredrik Johnsson och Kristofer Hansson, Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor, 2006-03-26, tillgänglig på
http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=2519&artikel=825102, 1 april 09; Gunnar Lindstedt,
Svindlande affärer, Historien om Trustor, Bokförlaget DN 2000, s. 193-196
53
Lindstedt, Svindlande affärer, s. 169
54
Lindstedt, Svindlande affärer, s. 171-172
55
56
Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 19
Han kan, precis som Lord Moyne, använda sig av smicker och lögn för att tillfredställa, vad
Smith kallar, obildade arroganta överordnade. För Smallbone och Lord Moyne är det därför
viktigare att behaga än att tjäna. Ett tydligt exempel på det Smith talar om när det gäller
Smallbones sätt att ge intryck av att vara rik är exempelvis när han börjar spela hästpolo samt
investerar i 42 polohästar som enligt Lindstedt ledde till att hans ekonomi blev väldigt
ansträngd.
Orsaken till detta behov människor från lägre samhällsklasser (Smallbone i förhållande till
Lord Moyne) har av att uppfattas av andra som rika eller som att tillhör en högre
samhällsklass är enligt Smith fåfängan. Det är det ständiga behovet av att synas av andra
människor (att ses med sympati) som gör att Smallbone strävar efter makt och rikedom som
kan investeras i fåfängan vilket i sin tur gör att han uppfattas av andra som rik och mäktig.
Smith hävdar att det är vanligt att människor hycklar när det gäller rikedom, människor är
beredda att bli ruinerade för att uppfattas av andra som rika. Det slösaktiga beteendet som
människor uppvisar som strävar att uppfattas som rika är inte genuint. Det här antagandet
motiverar och förklarar mycket av den bild som Lindstedt ger av Smallbone, bland annat
investeringen i 42 polohästar, de misslyckade verksamheterna och kanske även Smallbones
inblandning i Trustor.
Richard Djursén
Richard Djursén tillträdde som vice VD efter Lord Moynes förvärv. Djursén var sedan tidigare
bekant med Thomas Jisander.57 Han hade enligt Posener en bakgrund som framgångsrik
konsult vid ett datorföretag och var utbildad civilekonom. Posener hävdar att han fick ett
stabilt och jordnära intryck av Djursén men att han fick en annan bild vid ett senare tillfälle.
Posener skriver att Djursén hävdat att han haft erfarenhet från mängder av polisförhör och ”vet
hur man håller käften”.58 Benämns vidare i uppsatsen som Djursén.
Peter Mattsson (1966-)

Peter Mattsson var bekant med Thomas Jisander sedan tidigare i egenskap av
barndomskamrat. Han bodde under 1990-talet i London och hade en bakgrund som
värdepappersmäklare på två företag i Göteborg under slutet av 80-talet. Därefter var han både
delägare och verksam vid valutamäklarföretaget Effex International, London till 1993. För att
sen bli anställd i företaget Mattsson Guinness Securities tillsammans med Lord Moyne.
Mattsson har även han en ägarfamiljsbakgrund hans styvpappa hade byggt upp
livsmedelsföretaget/kryddföretaget Nordfalks AB i Mölndal.59
Posener beskriver honom som en festprisse som försöker leva ett ”James Bond” liv. Enligt
Posener och Lindstedt var Mattsson inblandad i ett av Norges största ekonomiska brott.
Mattsson hade tillsammans med en norsk kollega startat det ovan nämnda valuta handel
företaget Effex. Bolaget hade en mängd investerare vars pengar försvann. Lindstedt och
Posener menar att Mattsson kom undan precis i tid medan hans kollega blev dömd till Norges
hårdaste straff för den typen av brott.60 Benämns vidare i uppsatsen som Mattsson.
57
58
59
Stockholms fondbörs, Trustor, s. 18; Posener, Internationellt efterlyst, s. 12-14, 26
60
Posener, Internationellt efterlyst, s. 26; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor
Thomas Jisander (1966-)
Thomas Jisander är utbildad civilingenjör och är kusin med Joachim Posener. Arbetade i
Göteborg vid en rad olika företag under 2 år. Han bedrev sedermera egen konsultverksamhet,
med inriktning på kvalitetsfrågor, genom sitt eget företag Prodicon från 1991-1997. Efter detta
var han verksam, tillsammans med barndomskamraten Peter Mattsson och Lord Moyne, vid
Mattsson Guinness Investment Ltd.61 Jisander beskrivs av Posener som en festglad person som
inte var rädd för att spendera stora summor i samband med livet utanför affärerna. Posener
skriver också att Jisander beundrade Mattsson och den livsstil som han anammade62 Thomas
Jisander benämns vidare i uppsatsen som Jisander.
Mattsson och Jisander har alltså känt varandra sedan barnsben. Mattsson kommer från den
mer välbärgade familjen. Något som enligt Posener imponerade på Jisander, eftersom det
möjliggjorde Mattsson att leva vad Posener och Lindstedt beskriver som ett ”James Bond liv”.
Båda två beskrivs av Jisander, Posener och Lindstedt som människor som gillar att spendera
pengar och umgås med människor från det övre samhällskiktet. Smith menar att människor
överlag är livrädda att framträda på ”teaterscenen” inför osympatiska åskådare. Åskådarna ser
inte med sympati på fattiga människor av den enkla anledningen att de inte vill identifiera sig
med dem. Smith hävdar som vi tidigare nämnt att det viktigaste för alla människor är att bli
sedda med sympati. Så för att Jisanders och Mattssons åskådare, dvs människor i deras närhet
och omgivning, ska se på dem med sympati så krävs det att de uppfattas som rika.
Det här uppnås genom att slösa pengar på det Smith benämner som fåfängan. Människor som
strävar efter att uppfattas som rika kämpar inte enligt Smith för att nå någon högre grad av
mätthet, tak över huvudet eller hälsa utan istället läggs den största delen av inkomsten på att
upprätthålla intrycket av att tillhöra de rika och mäktiga i samhället för att på så sätt bli sedd
med sympati av sina åskådare.
Precis som Smallbone och Lord Moyne använder sig Mattsson och Jisander egenskaper
hämtade från den rikes väg. Det handlar för bägge mer om att behaga överordnades
”narcissism” än att tillföra några yrkesegenskaper. Ett exempel på detta är när Lindstedt talar
om att Mattssons före detta bolag Effex bjöd över sina investerare till de middagar som Parker
och Lord Moyne anordnade. Investerare som sedermera förlorade sina pengar till följd av
ekonomisk brottslighet, som både Lindstedt och Posener menar att Mattsson på ett eller annat
sätt var inblandad i utan rättslig påföljd.
Smith hävdar att det är på grund av människors fascination av de rika och mäktiga som
överklassen får möjlighet att bestämma och styra modet i samhället. Det rör sig dock inte bara
om kläder och deras sätt att tala utan också överklassens laster och galenskaper är även de på
modet. Att vara extremt slösaktig är exempel på detta menar Smith, vilket också är
förklaringen till att människor som vill uppfattas som rika ofta assimilerar detta beteende.
Både Jisander och Mattsson beskrivs av såväl Posener, Jisander och Lindstedt som extremt
slösaktiga. Likt Smallbones 42 polohästar är Jisanders och Mattssons festande exempel på ett
beteende som inte är genuint, Smith kallar det hyckleri. Smith menar också att personer som
61
62
Posener, Internationellt efterlyst, s. 15, 26
valt den rikes väg ofta plågas av sitt eget samvete, individerna finner heller aldrig den
tillfredsställelse de sökt när de når sina mål. De försöker därför utplåna de lögner och det
falska spel som ligger bakom resan uppåt i hierarkin genom överdriven konsumtion och olika
nöjen. Detta skulle också kunna vara motivet och förklaringen till Smallbones, Jisanders och
Mattssons beteende både före, under och efter Trustor.
Joachim Posener (1964-)

Posener kommer enligt sig själv och Lindstedt från en välbärgad familj på Lindingö med
starka judiska traditioner. Under sin uppväxt hade han många välbärgade och välutbildade
personer i sin omgivning som han enligt egen utsago inspirerades av. Detta ledde till
juristlinjen vid Stockholms universitet och i 20 års åldern drevs han av ett intresse att tjäna
pengar.63
Posener har bedrivit egen verksamhet men var innan Trustor mest känd för att han 1994
dömdes av dansk domstol till sex års fängelse för grovt svindleri efter en rad
uppmärksammade affärer inom bolaget Th. Thul & Co AB vilket resulterade i den såkallade
Thulhärvan. Straffet avtjänades i Sverige, här sattes han också i personlig konkurs 1995. Han
blev villkorligt frigiven 1997 och med friheten bytte han också efternamn till Falk, han har
även förekommit under andra namn så som Joe Falk, Joe Rolfsson, Ralph Jobe och Joakim
Rolfsson. 64 Enligt Lindstedt är han en person som beundrar människor som tjänar mycket
pengar.65
Posener är enligt både sig själv och Lindstedt från en välbärgad familj, han påverkades starkt
(enligt egen utsago och Lindstedt) av de många välbärgade och välutbildade vännerna som
umgicks flitigt med hans föräldrar. Han drevs också i unga år av ett intresse att tjäna pengar.
Posener är enligt mig urtypen för Smiths teorier som jag valt att lägga under rubriken ”Det
andra ansiktet”, inte minst enligt Lindstedts beskrivning av honom som en person som
beundrar rika människor. Posener var den enda av dessa huvudpersoner som tidigare var
straffad för ekonomisk brottslighet, något han själv och Jisander antog skulle vara ett
handikapp i arbetslivet efter avtjänat straff. Han valde därför att byta namn.
Hedlund hävdar att Smith menar att ekonomiska transanktioner dvs handel inte får ske på
bekostnad av andra människor. Vi får alltså inte främja vårt egenintresse utan hänsyn tagen till
våra medmänniskor. Ekonomisk brottslighet och det brott Posener begick i samband med
Thulhärvan är ett tydligt exempel på motsatsen.
Den oberoende åskådare som Smith talar om räckte i Poseners fall inte till för att guida honom
i samhällets moraliska matris, istället gick staten in som institution och stävjade Poseners
egenintresse.
Posener drevs av ett intresse att tjäna pengar för att vinna åskådarnas sympati, precis som
övriga medlemmar av Team Moyne, Poseners åskådare fanns i hans omgivning. Han själv
hävdar som tidigare nämnts att han inspirerades av sina föräldrars vänner och rika människor i
allmänhet menar Lindstedt. Han tog första steget in på den rikes väg när han hoppade av
63
Posener, Internationellt efterlyst, s. 35-38; Lindstedt, Svindlande affärer, s. 32-34
64
65
juridikstudierna och började med lagliga men moraliskt tvivelaktiga skatteaffärer, vilka så
småningom enligt egen utsago utmynnade i olagliga skatteaffärer. Det här är ett exempel på
hur Posener värderade alternativen, å ena sidan rikedom och åskådarnas sympati dock med
risken att avslöjas och förlusten av åskådarnas sympati. Alternativt den långa vägen i form av
en avslutad juristexamen och kanske åskådarnas sympati som följd.
Allt beroende på hur Posener trodde att andra människor uppfattade honom. Eftersom vi vet
vad Posener valde vet vi också att han alltså inte upplevde det som att han skulle vinna
åskådarnas sympati genom en juristexamen. Den kriminella handlingens felaktighet i sig
hindrade inte Posener och inte heller rädslan att förlora åskådarnas sympati eftersom
alternativet innebar med 100% säkerhet en tillvaro som av honom uppfattades sakna både
rikedom och åskådarnas sympati. En förklaring Smith lyfter fram är att merparten av
människorna i samhället beundrar rikedom i högre utsträckning än visdom och dygd, Posener
var antingen en av dessa eller så uppfattade han sina åskådare som en del av den gruppen.
Namnbytet kan förklaras med att Posener efter sin dom ansåg sig ha förlorat åskådarnas
sympati. Han uppfattade det som att människor i hans omgivning inte ville identifiera sig med
honom på grund av de handlingar namnet Joachim Posener var förknippat med. Posener
uppfattade det som att människor i hans omgivning inte tyckte det var behagligt att varken
umgås eller identifiera sig med någon som är tidigare straffad.
Enligt Vernon och Smith skulle Posener ha påkallat negativ ömsesidighet genom de
handlingar som låg till grund för den fällande domen. Människor som uppvisar bristande
egenskaper när det gäller positiv ömsesidighet identifieras inte som vänner av människor i
deras omgivning, utan i värsta fall som fiender och en återkommande plats för dessa
människor är fängelse. En plats Posener så småningom hamnade i. Vi kan även hävda att de
affärer Posener gjorde i samband med Thulhärvan inte var vad Vernon kallar personliga utan
istället opersonliga. Posener identifierade inte sina förhandlingspartners och investerare som
vänner, han såg bara till sin egen fördel och kontakten han hade med dem upprätthölls bara så
länge de hade något att erbjuda honom.
I övrigt föreligger samma förklaringar när det gäller Poseners vägval som de Smith erbjuder
för övriga medlemmarna av Team Moyne vilka vi hittar under kapitlet ”Drömmen om makt
och rikedom”.
Gunnar Lindstedt (1951-)

Gunnar Lindstedt var under Trustorhärvan sommarvikarie på Svenska Dagbladet. Han har
tidigare arbetat som metallarbetare och som frilandsjournalist. Han började sin litterära karriär
som vänsterorienterad journalist på tidningen Gnistan och betecknar själv sitt dåvarande
politiska intresse som fanatiskt. Han var bland annat medlem i skp, kpml och en rad andra
organisationer på den yttersta vänsterkanten.66 Han beskrivs av Posener som en självutnämnd
expert som egentligen inte vet vad han skriver eller pratar om. Jisander beskriver honom som
en lögnare som i ren ilska skapat en höna av en fjäder.67
66
Staffan Wolters, Ingen kan styra mig, Journaliste.se, 1998, Tillgänglig på
http://www.journalisten.se/artikel/905/ingen-kan-styra-mig 31/3-09
67
Posener, Internationellt efterlyst, s. 175-178; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor
Lindstedt fick 1998 stora journalistpriset för sina artiklar om Trustorhärvan och publicerade så
småningom år 2000 boken Svindlande Affärer, Historien om Trustor. Han är idag anställd på
tidningen Veckans Affärer.68
Lindstedt har en helt annan bakgrund än personerna i Team Moyne. Vi vet inget om hans
klasstillhörighet eller hur hans familjs ekonomi såg ut och under vilka ekonomiska
förhållanden han växte upp. Det vi däremot vet är att han har en bakgrund som
vänsterorienterad journalist. Smith kanske inte skulle sträcka sig så långt som att hävda att
Lindstedt har valt den vise och dygdiges väg, däremot kan en av förklaringarna till att han var
den första att offentligt kritisera Trustoraffären vara att han i alla fall beundrar visa och
dygdiga människor och inte de rika och mäktiga i samhället. Smith menade, som ovan nämnt,
att större delen av världens människor beundrar de rika och mäktiga men det finns även en del
som beundrar de visa och dygdiga. Lindstedt lät sig därför inte förtrollas av överklassens sätt
att prata eller hans bakgrund utan valde istället att kritiskt granska och leta efter hål i bubblan.
En annan förklaring kan vara att Lindstedt enbart såg till sitt egenintresse, han såg ett scoop i
avslöjandena kring Trustor och bejakade sitt egenintresse utan hänsyn tagen till de inblandade.
Ingen är i nuläget dömd för Trustorhärvan ändå utmålade Lindstedt så gott som alla i Team
Moyne som skyldiga. Jakten på en karriär som sedan infriades och sympatin från de
människor han själv beundrade, dvs de visa och dygdiga, började när Lindstedt upptäckte
Trustor.
Företaget Trustor innan Lord Moyne

Trustor bildades, som tidigare nämnts, 1986 av Norberg och Carl-Gunnar Olson. Trustor var
vad affärsvärlden kallar ett investmentbolag, dvs ett företag som inte har någon egen
produktion utan ägnar sig helt åt att förvalta värdepapper, främst aktier i andra företag.
Företagets främsta uppgift är att erbjuda aktier i andra företag med en riskspridning till ett
stort antal olika aktieägare.69
Trustor tog sina första steg ut i Svenskt näringsliv genom att köpa upp (med att köpa upp
avses ett köp av majoriteten av företagens aktier) några mindre företag från Kanthal-Höganäs
(som får ses som en koncern), Norberg hade tidigare under 80-talet varit VD för Kanthal-
Höganäs men som då gick under namnet Bulten-Kanthal. Trustor fortsatte att expandera
främst genom företag som var anknutna till bilindustrin men under 1988 köpte Trustor en
verktygsstålrörelse i Uddeholm. Norberg fick uppdraget som VD för verktygsstålrörelsen och
var även koncernchef, Carl-Gunnar Olson koncentrerade sig helt på uppgiften som VD för
Trustor. Rörelsen i Uddeholm gick bra och såldes så småningom och med det kapitalet valde
Trustor i början av 90-talet att expandera inom industrin för tillverkningen av bilkomponenter.
1991 introducerades Trustors aktier på Stockholms Fondbörs med Norberg som
styrelseordförande och fortfarande Carl-Gunnar Olson som VD.70
68
Lindstedt, Svindlande affärer; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor; Bonnier.se, Pristagare i Alfabetisk
ordning, L, 2009, Tillgänglig på http://www.bonnier.se/sv/content/pristagare-i-alfabetisk-ordning ,
6/4-09
69
70
Så under 1991 förvärvades Kanthal AB från koncernen Kanthal-Höganäs, i vilket Norbergs
utsågs till arbetande styrelseordförande samtidigt som han alltså stod kvar på en liknande post
i Trustor. Under 1993 så börsintroducerades även Kanthal AB. Under våren 1995 slöts ett
avtal mellan Norberg och Carl-Gunnars Olsons egna företag ON-Invest och Trustor, avtalet
gick ut på att ON-Invest hade en option att köpa Trustors A-aktier i Kanthal AB till ett
överenskommet pris. Detta skulle göra ON-Invest (dvs Norberg och Carl-Gunnar Olson) till
huvudägare av Kanthal AB mot att deras egna A-aktier i Trustor stämplades som B-aktier,
följden av detta skulle göra att deras ägande i Trustor skulle sjunka från 50% till blygsamma
15%. Avtalet fick hård kritik från många olika aktörer och förslaget drogs tillbaka av Trustors
styrelse strax före företagets egen bolagsstämma. Samma år (1995) avled Carl-Gunnar Olson i
en hjärtattack vilket fick till följd att ledningen omorganiserades. Norberg utsågs till ny VD
för Trustor.71
1996 lämnade Sandvik AB ett bud på Kanthal, något överraskande, ett bud som uppfattades av
både Trustor och Kanthal som fientligt, det ansågs för lågt. Både Trustors och Kanthals
styrelse rekommenderade sina aktieägare att inte sälja till Sandvik AB, trots detta sålde flera
aktieägare sina andelar till just Sandvik AB. Sandvik hade nu 47% av aktierna i Kanthal men
bara 33% av rösterna, Sandvik AB var nu största enskilda aktieägare i Kanthal men det tog
ända till 1997 innan någon från företaget valdes in i Kanthals styrelse. Det blev Gunnar
Björklund dåvarande vice VD i Sandvik AB. Norberg har både under den här tiden och i
efterhand anklagats för att nedvärderat värdet på Kanthal av rent egoistiska skäl.72; 73
Affären
Team Moyne tar form och en engelsk Lord intresserar sig för Trustor
Mattsson flyttade i början av 90-talet till London och träffade där Lord Moyne för första
gången genom en god vän till Lord Moyne, Michael Wynne-Parker som gick under
smeknamnet ”the introducer”.74; 75 Lord Moyne visade ett intresse för att investera i Norden,
Mattsson erbjöd sig att hjälpa Moyne och kontaktade sin barndomskamrat Jisander. Jisander
hade en bakgrund och erfarenhet av corporate finance vilket skulle hjälpa Lord Moyne att hitta
ett lämpligt investmentbolag att investera i. Drömscenariot var ett svenskt investmentbolag
med undervärderade tillgångar.76
Jisander hade ungefär vid den här tidpunkten börjat besöka sin kusin, Posener, som för
tillfället avtjänade ett fängelsestraff för Danmarks genom tiderna största ekonomiska brott
(Thulhärvan) på Asptuna anstalten utanför Stockholm. Besöken var till en början av social
karaktär men efter att Mattsson kontaktat Jisander för att hitta ett lämpligt företag blev
besöken och samtalen mellan Posener och Jisander mer och mer affärsmässiga.77
71
72
73
Sveriges radio, P3 Dokumentär, Trustor
74
75
76
77
Posener hade en viss juridisk bakgrund, erfarenhet av skatteaffärer både lagliga och olagliga,
koll på marknaden för investment bolag och hade en modell för hur en utländsk investerare
snabbt ska kunna investera i ett svenskt investmentbolag. Team Moyne kom alltså att bestå av
Lord Moyne, Smallbone, Jisander, Mattsson och Posener. 78
Posener kom med förslaget att Jisander, Mattsson och Lord Moyne skulle kontakta EPCF
(Eric Pencer Coporate Finance ett företag som bland annat sysslar med företagsvärdering och
profilering av företag79; 80) och där framföra sitt ”idealobjekt” och be EPCF scanna av
marknaden efter företag som stämde överens med Lord Moynes önskemål och den modell
som Posener hade skapat. Posener själv hävdar att det var en ren slump att Team Moyne valde
EPCF.81 Jisander fungerade alltså som en länk mellan Posener, Mattsson och Lord Moyne,
enligt Jisander. EPCF kommer upp med en rad förslag och däribland fanns Trustor och enligt
Jisander och Posener82 är det EPCF som kommer med förslaget om vilket företag Lord Moyne
ska investera i, inte någon annan. När sedan Posener frigavs från Asptuna använde han sig av
olika alias i kontakten med de inblandade parterna, han gick under namn som Joakim Rolfsson
och Joe Falk.83
Enligt Stockholms Fondbörs rapport och Lindstedt, blev EPCF kontaktade av en ”Joakim
Rolfsson” i januari 1997 som sa sig representera en förmögen brittisk investerare, möten
planerades som sedan Mattsson och Jisander deltog i tillsammans med EPCF. Trustor blev här
ett naturligt val eftersom EPCF ansåg sig ha goda kontakter med Norberg. Såväl Jisander som
Mattsson presenterade bakgrundsmaterial om Lord Moyne och hans karriär för att på så vis
påvisa för EPCF och indirekt Norberg att Lord Moyne var en seriös köpare.84 EPCF gjorde
även sina egna efterforskningar men fann inget som verkade konstigt.85; 86
Desto längre EPCF behöll kontakten med Team Moyne ju mer trädde Smallbone in i
handlingarna som representant för Lord Moyne. Smallbone gjorde enligt EPCF ett väldigt
professionellt intryck. När affären väl var i hamn erhöll EPCF 12,5 miljoner kr, varav 8
miljoner kr betalades tillbaka när väl sanningen om Trustoraffären uppdagades. 4,5 miljoner
hade de fått som kommission genom Trustors försäljning av Kanthal till Sandvik och de
betalades inte tillbaka.87; 88
Kreationen av Lord Moyne och framställningen av honom i media

Lord Moyne och Michael Wynne-Parker hade umgåtts stadigt sedan början 90-talet och Lord
Moyne satt med i styrelsen för Parkers företag Introcom. Namnet Introcom stod för Parkers
affärsidé som var introductions och communication, genom sitt breda nätverk och sina
78
Posener, Internationellt efterlyst, s. 179-184; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor
79
80
Penser.se, Investment banking, Coporate finance, 2009, tillgänglig på http://www.penser.se/Investment-
Banking/Corporate-Finance/, 12/3-09
81
82
83
Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor
84
85
86
Lindstedt, Svindlande affärer, s. 116, s. 121
87
88
känningar i de övre delarna av det engelska samhällskiktet anordnade han tillställningar där
människor med gemensamma (ofta rent affärsmässiga) intressen kunde träffas.
Lord Moyne hade precis som Parker förlorat större delen av sin förmögenhet i 1987 års
börskrasch och precis som Parker hade även han många kontakter i de högsta skikten tack
vare sin ärvda titel och sin familjs rykte, detta gjorde att de tillsammans kunde ta betalt för att
introducera klienter i de rätta kretsarna och även gå i god för dem i så kallade
rekommendationsbrev. Något de också gjorde för Mattsson och Jisander.89
Detta blev Lord Moynes sätt att försörja sig under början och mitten av 90-talet, genom att
sälja sitt namn och sin titel i form av förtroende. Det kunde exempelvis röra sig om exklusiva
middagar med kända politiker och affärsmän som gäster, dit man också bland annat bjöd in
Mattssons företag Effex och dess kunder och investerare från Skandinavien.90
En människa från överklassen har enligt Smith ingen användning för genuina yrkeskunskaper
istället föredras egenskaper som att behaga andra människor. Genom att spela på sin
överklassbakgrund inför människor som strävar efter att själva tillhöra de rika och mäktiga i
samhället kunde Lord Moyne under olika perioder av sitt liv försörja sig. Lord Moyne kunde
genom, som Smith uttrycker det, spela på andra människors narcissism ta sig fram och
framförallt bibehålla sin position i samhället. Vi kan som exempel titta på hur Parkers och
Lord Moynes affärsidé med middagar där möjligheten för människor från lägre
samhällsklasser att umgås med eliten fungerade. Även de så kallade rekommendationsbreven
som Lord Moyne och Parker skrev till bland annat Mattsson och Jisander är bra exempel på
detta.
Smith menade att bli sedd av sina åskådare med sympati i sig är drivkraften bakom strävan
efter rikedom, ett bra sett att bli sedd är att investera rikedom i fåfängan. I Lord Moynes fall
utgör strävan efter åskådarnas sympati, rikedom, andra människors strävan efter rikedom och
fåfängan som leder till åskådarnas sympati ett kretslopp. Lord Moyne strävar efter att ge ett
intryck av makt och pengar för att kunna försörja sig på att andra människor strävar efter
rikedom, en rikedom de investerar i fåfängan. Fåfängan och framförallt intrycket av att vara
rik var en nödvändighet för att Lord Moyne överhuvudtaget skulle kunna försörja sig men
också hans väg till att få åskådarnas sympati.
EPCF föreslog enligt Lindstedt att Team Moyne skulle kontakta advokatfirman Vinge för att
få assistans med konstruktionen av avtalet och kontraktet och att de skulle vända sig till PR-
företaget Kreab för att få hjälp med att göra bra reklam för affären och den blivande ägaren
Lord Moyne.91
I en artikel i Dagens Industri presenterades Lord Moyne som ledarhuvudet för en av Englands
mest förmögna familjer och god för ungefär 7,5 miljader kr. DI presenterade enligt Lindstedt
även Lord Moynes avsikt med Trustor, bolaget skulle bli ett aktivt investmentbolag genom
uppköp och investeringar i Norden. Artikeln var enligt Lindstedt planterad av Team Moyne
och Kreab. Lindstedt hävdar vidare att svenskt näringsliv beundrar den engelska överklassen
89
Lindstedt, Svindlande affärer, s. 89-92, s. 95, s. 106; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor
90
Lindstedt, Svindlande affärer, s. 91, s. 95, s. 106
91
och att Lord Moynes roll i brittiska överhuset ansågs som något väldigt fint. Lord Moyne togs
runt och introducerades för de rätta kretsarna i svenska näringslivet, han var på banker, hos
aktieägare och hälsade även på dåvarande börschefen Bengt Rydén.92; 93
De enda som vid denna tidpunkt var kritiskt inställda till Lord Moynes bakgrund var enligt
Lindstedt dåvarande Nordbanken och sedermera även han själv.94
Lord Moyne var vid det här laget enligt Lindstedt i själva verket på randen till att sättas i
personlig konkurs bland annat på grund av skatteskulder till Engelska staten på ungefär 3
miljoner kr. Eftersom Lord Moyne försörjde sig på en image av rikedom och inflytande så var
en personlig konkurs något som kunde riskera hans för tillfället enda inkomstkälla hävdar
Lindstedt.95
Med Lord Moynes ekonomiska status i åtanke kan vi snabbt erinra oss att enligt Smith finns
det inget vi människor tycker är så pinsamt som att offentligt visa upp vår fattigdom. Smith
hävdar också att människor från de övre samhällsklasserna hellre dör än lever under samma
omständigheter som ”vanliga” människor. Vi har här ytterliggare en drivkraft bakom Lord
Moynes tidigare affärsverksamhet tillsammans med Parker och kanske även det som Smith
skulle ange som motiv för Lord Moynes inblandning i Trustorhärvan.
Lord Moyne och Smallbone, om vi utgår ifrån att Lindstedt hade rätt och Smiths teorier
stämmer, hade inget val, de hade inget att förlora på att vara en del av Trustorhärvan.
(vägvalet och vägval beroende av samhällsklass) Både Lord Moyne och Smallbone var
livrädda att förlora åskådarnas sympati och det är därför de till varje pris är beredda att
upprätthålla bilden av sig själva som rika och mäktiga.
Smith menar att sättet att prata och föra sig är delar av det beteende människor från högre
samhällsklasser använder sig av för att få underordnade människor att foga sig efter deras
vilja. Hela Lord Moyne skulle kunna tolkas som en symbol för detta trick, vare sig han själv
var medveten om det eller om sin del i Trustor.
Lindstedt beskriver hur hela det svenska näringslivet var imponerade och köpte den bild som
målades upp av den engelska lorden. Ironiskt nog var det just detaljerna kring den image som
Lord Moyne förmedlade under intervjun med Lindstedt, som enligt Lindstedt själv, fick
honom att fatta misstankar kring Trustoraffären. Den billiga plastklockan, den ovårdade
klädseln och det osäkra intrycket var alla detaljer som enligt Lindstedt inte gav ett intryck av
vare sig makt eller rikedom.
Varför Lindstedt var den första att uppfatta Lord Moyne på det här sättet har att göra med
Lindstedts bakgrund och att han beundrar de visa och dygdiga i samhället och inte de rika och
mäktiga. Lindstedts egen strävan efter att bli sedd av sina åskådare med sympati ledde även
hans egenintresse mot att göra en karriär av Trustorhärvan. Till skillnad mot flertalet i svenskt
näringsliv och media fick Lindstedt ett annorlunda intryck av Lord Moyne.
92
93
94
Lindstedt, Svindlande affärer, s. 131, s. 196-197
95
Hur kom det sig att människor från så många olika platser men med liknande bakgrund hittade
varandra och bildade Team Moyne? Här spelar Vernons och Smiths teorier om ömsesidighet
en viktig roll. Människor som befinner sig på den rikes väg bejakar egenintresset i hopp om att
det ska leda till makt och rikedom. Egenintresset kan dock samverka med fenomenet att bry
sig om andra människor i form av ömsesidighet. Människor kan bry sig om andra människor
om det visar sig ligga i egenintressets intresse.
Vi delar med oss av något till andra i hopp om att när vi behöver något så delar andra med sig
till oss. Det förklarar de tjänster och gentjänster som de olika medlemmarna av Team Moyne
hjälpte varandra med. Till en början identifierade alla medlemmar av Team Moyne varandra
som vad Vernon och Smith skulle kalla vänner. Det fanns en positiv ömsesidighet mellan
medlemmarna av Team Moyne.
Jisanders sociala besök hos Posener när han satt i fängelse, hjälpte Posener att slå ihjäl lite tid
och på längre sikt ett jobb samtidigt som Jisander fick hjälp med investeringsmodeller och
juridisk skatterådgivning. Lord Moyne och Parker hjälpte varandra med att slå ihop sina båda
breda kontaktnät. Jisander och Mattsson erbjöd Lord Moyne sin bakgrund från finansvärlden
samtidigt som Lord Moyne skrev rekommendationsbrev och introducerade barndomsvännerna
i Englands finare kretsar. Smallbone tillförde det proffsiga, tuffa och affärsmässiga intrycket
som Lord Moyne saknade i utbyte mot den självklara karisman det engelska överhuset
utstrålade.
Allt detta är exempel på positiv ömsesidighet och som både Vernon och Smith hävdar så
uppfattar vi människor som visar kontinuerlig positiv ömsesidighet som våra vänner. Vi kan
alltså dra slutsatsen att inom Team Moyne gjordes det vid det här tillfället personliga affärer,
medlemmarna visste att än så länge lönade det sig att vara rättvisa mot varandra.
Tillsammans bildade Team Moyne en stark front med de ingredienser som uppenbarligen
krävdes för att göra ett bra och kraftigt intryck på det svenska näringslivet. Även kontakten
med EPCF och Advokatfirman Vinge spelade här också en viktig roll i att upprätthålla en
professionell image och på så sätt behaga överordnade i näringslivet och deras ”narcissism”.
Vilket skulle förklara den bild som Lindstedt ger av hur Lord Moyne fördes runt i eliten av
svenskt näringsliv och introducerades för allt och alla.
Även den assistans Team Moyne erhöll från PR-företaget Kreab hjälpte till att vinna
åskådarnas sympati. Resultatet kunde ses i artikeln som Dagens Industri publicerade där de
porträtterade Lord Moyne som om han vore god för 7,5 miljader kr när han enligt Lindstedt i
själva verket var på väg att sättas i personlig konkurs med skatteskulder på 3 miljoner kr.
Lindstedt verkar även vara överens med Smith och Marshall att människor överlag beundrar
överklassen när han beskriver hur svenska näringslivet beundrade den engelska överklassen.
Att Lindstedt inte var lika imponerad av Team Moyne som det svenska näringslivet kan enligt
mig förklaras av det jag nämnt ovan. Lindstedt beundrar de visa och dygdiga och inte de rika
och mäktiga med andra ord han lägger inte vikt vid samma företeelser som människor som
kommer, eller vars högsta önskan är, att tillhöra de rika och mäktiga.
Varför Team Moyne intresserade sig för Trustor vet vi inte, var det ett medvetet val? Inte
enligt Posener och Jisander de hävdar att det var en slump och det dessutom var EPCF som
rekommenderade Trustor. Lindstedt hävdar motsatsen och menar att valet av företag inte alls
var en slump utan noga planerat av främst Posener. Oavsett vilket kan vi konstatera att Trustor
passade väldigt bra. En, enligt Posener, girig säljare som enligt Lindstedt och Sveriges Radio
nedvärderat tillgångarna på det företag han hade ett särskilt intresse för. Dessutom hade EPCF
redan etablerade och goda kontakter med Trustor och Norberg, kanske rentav ett förhållande
kantat av positiv ömsesidighet och deras affärer var av personlig karaktär. Hur identifierade då
Team Moyne Trustor och framförallt Norberg?
Avtalen och Kontraktet

Team Moyne tar alltså kontakt med Trustor och Norberg via EPCF på våren 1997. Norberg är
beredd att sälja sin aktiemajoritet i Trustor på ett enda villkor, att han som utomstående person
får ett köpmonopol på Trustors olika bilkomponentbolag, dotterbolagen, företag som han
tidigare hade undervärderat96 för att få köpa de så billigt som möjligt. Norberg ville sedan sälja
dotterbolagen dyrt och sedan köpa in sig som ensam ägare i sin ögonsten Kanthal. Team
Moyne gav alltså Norberg möjligheten och garantin att dels sälja sin huvuddel i Trustor men
också att han som ensam utomstående person skulle få möjlighet att köpa
bilkomponentbolagen först av alla till det (nedvärderade) bokförda värdet.97; 98
I en pressrelease den 20 maj 1997 meddelades det att Norberg (ON-Invest) och Lord Moyne
(Lord Moyne Holding AB) stiftat ett avtal . Avtalet innebar att Lord Moyne förvärvade 17%
av aktiekapitalet men hela 52% av rösterna (A-aktier)99 i Trustor och teckningsoptioner mot att
Norberg erhöll 29% av aktiekapitalet och 49,9% av rösterna, teckningsoptioner i Kanthal och
en köpeskilling på 241 miljoner kr.
Affären drev upp priset på Kanthals aktier och Sandvik AB klev in i förhandlingarna och
presenterade ett bud för Kanthals styrelse som Norberg inte kunde matcha dvs ett bud som
Kanthals styrelse inte ville säga nej till, han lät då även meddela att avtalet med Lord Moyne
inte längre var aktuellt varpå Team Moyne ville omförhandla avtalet. Något som också
gjordes den 12-13 juni, avtalet föranleddes av att Lord Moyne och Smallbone träffat Sandviks
styrelse och försökt kompromissa för att inte riskera affären med Norberg.100
Så den 13 juni slöts avtalet där Trustor sålde aktierna i Kanthal till Sandvik för 890 miljoner
kr (Norberg blev här lovad av Sandvik en framstående roll i företaget i egenskap av en plats i
styrelsen) och Norberg sålde sin del i Trustor (dvs sin majoritet i aktieägandet) till Lord
96
Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 59-60; Posener, Internationellt efterlyst, s. 16
97
98
Posener, Internationellt efterlyst, s. 19-22
99
Investeraren.se, Aktieskola del I, Vad är en aktie?, Tillgänglig på
http://www.investeraren.se/aktieskola.shtm, 1 april-09; Göran Persson, Björn Rosengren, Statens ägande
i Celsius AB, Regeringens proposition 1999/2000:29, 1999, Tillgänglig på
http://www.regeringen.se/content/1/c4/22/11/5161fa43.pdf 1 april-09; Skatter.se, röststarka A-aktier,
2009, Tillgänglig på http://www.skatter.se/index.php?q=node/304, 1april-09; Newsdesk.se, Stockholms
Universitet, Röststarka A-aktier underlättar företagsförvärv, 2003-09-24, Finns tillgänglig på
http://www.newsdesk.se/pressroom/su/pressrelease/view/49283, 1 april-09
100
Moyne för köpeskillingen 241 miljoner kr + 79 miljoner kr i tilläggsköpeskilling dessutom
pantskrev Lord Moyne 50% av Trustoraktierna, Lord Moyne åtog sig också att ordna 160
miljoner kr i lån till Norberg för ett köp av de återstående bilkomponentsbolagen inom Trustor
samt en garanterad konsulttjänst och ett arvode på 195 000 kr i månaden och tre månaders
uppsägningstid. Ansvariga för upprättandet av avtalen var advokatfirman Vinge.101
Detta bevisar enligt Lindstedt att alla som deltog kring diskussionerna om Trustor (dvs
rådgivare, advokater och PR-folk säljare och köpare) var fullt medvetna om att Norberg skulle
finansiera sin del av affären, med hjälp av Lord Moyne, med Trustors egna tillgångar på
minoritetsägarnas bekostnad.102 Något som enligt Posener inte stämmer utan den uppgörelse
som träffades var varken olaglig eller ovanlig, som exempel nämner han vanliga traditionella
banklån i samband med lägenhetsaffärer.103
Det nya avtalet passade samtliga inblandade mycket bättre. I det nya avtalet låg dock visa
teknikaliteter kvar, bland annat fanns det en paragraf som innebar att Norberg lämnade ifrån
sig Trustor dag 1 men får betalningen dag 6, detta för att kringgå den såkallade LEO-lagen104
(en lag vars syfte var att hindra Investmentbolag från att kunna köpa sina dotterbolag). Så i det
nya kontraktet som skrivs ligger den här gamla paragrafen kvar från det första avtalet
tillsammans med de nya detaljerna kring det nya avtalet. En teknikalitet som var aktuell i det
första avtalet men som inte behövdes i det senare. Ett slarvfel som fick enorma
konsekvenser.105
När Team Moyne så tog kontakt via EPCF med Norberg så får jag intrycket av att affärerna
var personliga till den grad att båda parter visste att de hade något båda ville ha. Team Moyne
ville ha Trustor och Norberg ville ha ett förmånligt avtal och Kanthal. När sedan Sandvik
köpte Kanthal framför ögonen på Norberg var Team Moyne tvungna att överkompensera
avtalet. Det nya avtalet var ett avtal ingen människa skulle säga nej till, girig eller ej. Det var
dock inte bara Team Moyne som ville att affären skulle bli av utan alla rådgivare, PR-
konsulter och jurister hade även de ett egenintresse i affären.
Det nya avtalet stimulerade självklart även Norbergs egenintresse och i ivrigheten hos alla
inblandade att främja sina egna egenintressen så korrigerades inte avtalet utan paragrafen om
att köpeskillingen skulle betalas efter det att Team Moyne tillträtt låg kvar. Affärerna visade
sig i efterhand vara opersonliga till den grad att Team Moyne inte hade något intresse av att
upprätthålla någon kontakt med Norberg och vice versa. Alla parter såg till sin egen fördel och
kontakten upprätthölls bara så länge de hade något att erbjuda varandra. Det var enligt Smith
genom att behaga Norbergs, rådgivarnas, advokaternas och PR-folkets egenintressen och spela
på deras arrogans och ”narcissism” som Team Moyne lyckades få igenom affären och ta sig in
på vägen mot rikedom.
101
Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 19-20, s. 33-34, s. 48
102
103
104
Lindstedt, Svindlande affärer, s. 129; Posener, Internationellt efterlyst, s. 231-234
105
Härvan
Trustor i ny regi
Den 13 juni 1997 hölls extra bolagsstämma i Trustor och en ny styrelse valdes bestående av
Lord Moyne som kom att bli styrelseordförande, Smallbone som valdes till VD, en
amerikansk advokat vid namn Kenneth T Barany och Björn Björnsson, Björnssons uppgift var
att tillgodose minoritetsägarnas intressen.106 Lord Moyne lovade här att ytterliggare en
styrelsemedlem med liknande uppgifter som Björnsson skulle väljas in men något sådant
skedde aldrig107. Här valdes också Djursén till vice VD, vid mötet närvarade även Jisander och
Mattsson vilka beskrivs av Stockholm Fondbörs rapport som rådgivare.
Djursén tog snabbt kommando över sin nya arbetsplats, Trustors kontor i Stockholm, både
rent fysiskt men också ekonomiskt. Lås och koder byttes på samtliga dörrar till byggnaden.
Även Trustors ekonomichef som varit verksam i företaget sen 1986 fråntogs sina
arbetsuppgifter i form av att hantera Trustors olika konton. Det installerades även en direkt
telefaxlinje till Djurséns kontor, även en egen redovisningskonsult kontaktades av Djursén
som enbart rapporterade till honom. Allt detta två dagar efter ovan nämnda bolagsstämma.108
Det öppnades också upp ett kontor i London vilket Smallbone, Jisander, Mattsson och Posener
var verksamma vid. Trustors ekonomichef och framförallt Björnsson framförde sin kritik att
informationen om vad som hände inom företaget var sanslöst dålig, Björnsson hotade att
lämna sin post. 109
När Team Moyne tog Trustor i besittning så delades också företaget upp, relationen mellan
medlemmarna av Team Moyne förblev personlig och kantades av positiv ömsesidighet.
Relationen mellan Trustors sedan tidigare anställda och Team Moyne kom istället att bli
opersonlig. Personalen som var kvar sedan tidigare avskärmades från respektive
arbetsuppgifter och kontaktades enbart då medlemmarna av Team Moyne behövde något ifrån
dem.
Koder och lås byttes ut och hanteringen av företagets olika konton flyttades över direkt till
Team Moyne eller personal direkt anställda av dessa. Team Moyne visade här inget intresse
av att behandla de tidigare anställda rättvist utan istället visade de upp negativ ömsesidighet i
form av att successivt skjuta bort frågvisa anställda längre ifrån de huvudsakliga
arbetsuppgifterna. Team Moyne identifierade inte de tidigare anställda som vänner utan
snarare som ”free riders” som de inte själva hade någon nytta av, detta skulle Vernon och
Smith använda som förklaring till Team Moynes beteende, ett beteende som uppstod 2 dagar
efter de förvärvat Trustor.
Den kritik som framfördes ignorerades och även de personer som framförde den ignorerades,
detta kan förklaras med att Team Moynes medlemmar såg inte på Trustors tidigare personal
106
107
108
109
med sympati. Smith talar om hur människor ignorerar den fattiga mannens vardag. Den fattiga
mannen går ut och kommer hem utan att någon har lagt märke till honom. Människor i
samhället gillar inte att föreställa sig hur det är att vara fattigare än vad de själva är, snarare
tvärt om. Det var inte behagligt för någon av medlemmarna i Team Moyne att identifiera sig
med människor som, enligt deras egen uppfattning, var lägre ned i företagets hierarki eller
samhället i övrigt.
Trustors kassa flyttas

I och med att Team Moyne tillträtt och tagit Trustor i besittning fem dagar innan betalningen
till Norberg skett hade den nya VDn (Smallbone) och ägaren (Lord Moyne) full kontroll över
Trustors likvida medel. Den första överföringen (600 miljoner kr) från Trustors kassa i
Sverige till ett konto på banken Barclay i London sker redan samma dag som företaget (med
den nya styrelsen) erhållit betalningen (890 miljoner kr) från Sandvik för övertagande av
ägandet i Kanthal.110
Till kontot på Barclays (från Trustors egna konto på Barclays överförs pengarna till ett konto
som öppnats av Jisander på samma bank för att sen slussas vidare till Lord Moyne) sker senare
en rad överföringar och köpeskillingen (241 miljoner kr) till Norberg betalas helt sonika med
Trustors egen kassa och främst med pengar från försäljningen av Kanthal.111
Totalt utbetalas 485 miljoner (478 miljoner kr enligt Lindstedt)112 från Trustors kassa via olika
konton till olika utomstående intressenter, transfereringarna från Trustors svenska konton
kunde verkställas av Djursén på order och godkännande från VD Smallbone och
Ägare/Styrelseordförande Lord Moyne. Slussningen av Trustors kassa och försvinnandet av
en stor del av de likvida medlen lyckades Team Moyne dölja genom att tillfälligt låna in
kapital ifrån F. van Lanschot Bankiers i Luxemburg inför halvårsbokslutet. Detta för att
uppvisa likvida medel i Bolaget på 840 miljoner, såkallad ”windowdressing”.
De lånade pengarna betalades direkt tillbaka till banken i Luxemburg och det var aldrig tal om
att Trustor numera förfogade över några 840 miljoner kr i likvida medel, även om så såg ut att
vara fallet vid halvårsbokslutet.113 Detta var något som revisorerna missade menar Lindstedt
och Stockholms Fondbörs.114 Stockholms Fondbörs hänvisar vidare till en rapport av
advokaten Stefan Lindskog där han hävdar att det är fastställt att instruktionerna om
transfereringarna mellan konton kom från Posener.115 Något som Posener och numera även
Jisander hävdar inte stämmer.116
Oavsett om Team Moyne planerade att betala för Trustor med företagets egna kassa eller inte
spelar inte så stor roll i den här uppsatsen. För även om det var tillfället som gjorde tjuven kan
vi analysera händelserna kring försvinnandet av Trustors likvida medel och de bakomliggande
110
Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 39, s. 44-45
111
112
113
Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 45, s. 68
114
Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 47; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor
115
116
Posener, Internationellt efterlyst, s. 19, 27-29; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor
faktorerna enligt Smiths teorier. Det som är intressant att reda ut är varför Team Moyne väljer
att betala företagsförvärvet med Trustors egen kassa, utifrån Smiths teorier.
Smith menar som jag nämnt tidigare att människor i samhället överlag beundrar rika och
mäktiga personer i större utsträckning än visa och dygdiga individer. Detta hävdar Smith
också är en av orsakerna till att människor begår moraliska snedsteg. Jakten på åskådarnas
sympati nås lättast genom rikedom, rikedom visas lättast upp genom att ge uttryck för
fåfängan, att ge uttryck för fåfängan kräver kapital. Kapital var något som alla medlemmar i
Team Moyne saknade, enligt Lindstedt. Alla medlemmar hade valt den rikes väg men saknade
det viktigaste instrumentet för att fånga sina åskådares sympati, eller rentav förlora sina
åskådares sympati ifall bilden av de som rika och mäktiga gick förlorad.
Motivet bakom att köpa Trustor för dess egen kassa var alltså strävan efter att bli sedd av
omvärlden eller publiken (om vi ska använda oss av Smiths och Marshalls ordval) med
sympati eller bibehålla samma individers sympati genom att upprätthålla ja rentav rädda den
bild, image och det intryck medlemmarna av Team Moyne förmedlat tidigare under deras liv.
Att kapital var något som saknades hos samtliga medlemmar av Team Moyne stärks av
händelsen som benämns som ”windowdressing”. För att täcka upp det hål som hade skapats
av att Team Moyne tagit pengar direkt ur Trustors kassa lånades ett motsvarande belopp in
från en bank i Luxemburg. Lånet skedde inte enbart på grund av bokföringsmässiga grunder
utan också för att bibehålla imagen av Team Moyne och ge en solid bild av Trustor och dess
tillgångar. Återigen för att inte förlora sympatin hos sina åskådare, i det här fallet svenskt
näringsliv, Trustors aktieägare, investerare och myndigheter.
Om transfereringarna skedde genom förutbestämda instruktioner konstruerade av Posener

eller om Lord Moyne och Smallbone på eget bevåg länsade Trustors kassa är inte relevant i
den här diskussionen. Det vi däremot kan konstatera återigen är att om det var Posener så var
motivet bakom härvan att återvinna sympatin hos sina åskådare genom att nå rikedom.
Om det var Smallbone och Lord Moyne så var motivet bakom härvan att bibehålla åskådarnas
sympati och rädslan att bli påkommen som ruinerad och fattig. Ett öde värre än döden för
samtliga inblandade i Team Moyne. Återigen, enligt Adam Smith finns det inget vi människor
uppfattar så pinsamt som att offentligt visa upp vår fattigdom.
Vart tog pengarna vägen?

Det första som hände efter att affären var i hamn var att ett kontor införskaffades i London vid
Berkeley Square, hyresvärden ville dock inte ha utländska hyresgäster så enligt Lindstedt
bildade Team Moyne företaget Guinness Management Ltd som fick stå för kontraktet. Team
Moyne använde här Trustor som borgenär och garanterade fem årshyror på 4 miljoner kr
vardera som de dessutom kunde tänka sig betala i förskott.117
Som ovan nämnt var det vid det här kontoret som Team Moyne var verksamma. Kontoret
totalrenoverades och inreddes av Parker, samma person som introducerat Mattsson för Lord
Moyne. Enligt honom var det Posener (Mr Falk var det namn Parker kände till) som bestämde
117
designen på kontoret, som skulle vara helt i marmor och all form av plast när det gällde
inredningen total förbjöds, Posener bad även Parker att inreda kontoret med antika möbler.
Allt som allt gick renoveringen på 3,7 miljoner kr hävdar Lindstedt. 118 Det pratades även om
skaffa en helikopterplatta på kontorstaket för att flyga mellan kontorsbyggnaden och ett
penthouse rakt över gatan, ett penthouse som Posener var intresserad av att köpa.119; 120
Posener fick enligt Stockholms Fondbörs rapport 9 miljoner kr Trustors kassa.121 Enligt
Lindstedt fick han 30 miljoner kr.122
Jisander och Mattsson tog ut 90 miljoner kr i bonus/kommission för Trustoraffären, dvs 90

miljoner kr ur Trustors egen kassa hävdar Lindstedt123. För att fira den lyckade affären tog
Jisander och Mattsson en sedan länge planerad semester i St Tropez. Jisander berättar själv att
de bland annat hyrde en båt på 180 fot/60 m, med egen kock och övrig personal, något som
även Lindstedt tar upp. De bjöd även 150 personer på 408 flaskor Cristal Roederer som
kompensation för förstörd lunch och kläder i samband med Jisander och Mattssons
hellikopterlandning vid denna uteservering. De köpte även upp en versacebutik som en del av
en intern tävling, Mattson köpte varorna och Jisander kontrade med att köpa hela inredningen
i butiken inklsuive dörrhandtag osv, detta innebar naturligtvis att hantverkare hyrdes in för att
montera ner inredningen.124
23 miljoner kr skickades från Trustors egen kassa till företaget Guinness Management Ltd, ett
företag kontrollerat av Lord Moyne och Smallbone och som tidigare nämnts upprättats och
skapats för att kunna hyra kontoret i London. Även styrelsemedlemmen Kenneth T Barany
mottog pengar, Djursén samt alla anlitade konsulter, advokater, Michael Wynne-Parkers bolag
Introcom och hyresvärden för Trustors kontor i London.125; 126
Smith hävdar att vi ser oss själva som vi tror andra uppfattar oss. Med andra ord värdesätter vi
människor andras åsikter om oss väldigt högt. Våra åskådares åsikter om oss ligger högt upp
på prioriteringslistan. Det är en av förklaringarna till varför det som första som hände efter att
Trustoraffären var i hamn var att Team Moyne införskaffade ett eget kontor i London.
Ett bevis för hur högt Team Moyne värdesatte att inneha ett kontor och Londons finaste
distrikt är allt det krångel som låg bakom själva kontraktet på fastigheten. De bildade
ytterliggare ett bolag, Engelskt, de använde Trustor som borgenär och sade sig vara beredda
att betala fem årshyror på 4 miljoner kr/st i förskott. Team Moyne uppfattades vid den här
tidpunkten som framgångsrika av media och Svenskt näringsliv de var därmed tvungna att
upprätthålla den bilden till varje pris för att inte förlora sympatin hos sina åskådare. Kontoret i
London gav dessutom Team Moyne ytterliggare scenutrymme att vältra sig i blickarna från
åskådarna, något alla medlemmar som tidigare nämnt eftersträvade.
118
119
120
121
122
123
124
Lindstedt, Svindlande affärer, s. 175-187; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor
125
126
Lindstedt, Svindlande affärer, s. 290-293; Posener, Internationellt efterlyst, s. 28, 235-236
Team Moyne hade nyligen kommit över rikedom och Smith hävdar att rika och mäktiga
människor söker rampljuset och åskådarnas blickar, åskådarna tittar och beundrar rika och
mäktiga människor för att det är behagligt att identifiera sig med dom, anledningen enligt
Smith är att det är att det är trevligt att vara rik men framförallt att erhålla åskådarnas sympati.
Det största och främsta skälet till att människor söker rikedom är enligt Smith för att fånga
omvärldens blickar och bli sedda med sympati. Människor gör inte karriär för att kunna äta sig
mer mätta utan istället prioriteras ekonomin så att de mesta resurserna läggs på det som fånga
omvärldens sympatiska blickar. Vi lägger alltså pengar på att framstå som rika i samhället, det
är fåfängan som stimuleras med vår nyvunna rikedom. Vi investerar i materia som får andra
människor att uppfatta oss som rika och vilket resulterar i att vi blir sedda. Vi har här
förklaringen för den något annorlunda inredningen av Team Moynes kontor.
Totalrenoveringen i form av att allt skulle vara i marmor, förbudet mot plast och de antika
möblerna som totalt landade på 3,7 miljoner kr är ett enda stort exempel på hur rikedom
investeras i vad Smith kallar fåfänga. Förfrågningen om helikopterplattorna och takvåningen
mitt emot är också tydliga exempel på detta.
Det allra tydligaste exemplet på en gigantisk investering i fåfängan stod Jisander och Mattsson
för, något de inte heller på något sätt förnekar utan snarare framhäver. De plockade
tillsammans ut 90 miljoner kr ur Trustors kassa i form av bonus enligt Lindstedt. Pengar som
bland annat användes under en semester i St Tropez. De hyrde båtar, lyxbilar, bjöd och
sprutade champagne och köpte upp en butik inklusive inredning och lager.
Vi ser här en massiv konsumtion av varor och tjänster som alla var en del av det beteende som
fäste omvärldens blickar på Jisander och Mattsson. Ett exempel på detta ger Lindstedt när han
berättar hur franska tabloider rapporterade om de festglada svenskarnas äventyr i St Tropez.127
Som tidigare nämnt är det inte bara det rationella beteendet hos de rika och mäktiga som
beundras utan även galenskaperna och lasterna. Människor som lägger stor vikt vid fåfängan
vill ofta ge intrycket av att vara väldigt slösaktiga. Det här beteendet är som vi tidigare berört
inte genuint utan är enligt Smith ett hyckleri av rikedom och välstånd. Till sin ytterlighet kan
detta beteende driva hycklarna till att bli ruinerade. Tittar vi här på Mattsson och Jisander så
spenderade de pengar som om det inte fanns någon morgondag, Jisander talar också öppet om
att han inspirerades av andra rika personers beteende i samband med festligheter och ville ta
det hela ett steg längre.128
Smith hävdar att det är själva uppträdandet inför andra människor som är centralt för hur en
person som valt den rikes väg uppfattas av sina åskådare. Det är intrycket han gör på sina
åskådare som bestämmer till vilken grad han kan kontrollera sin omgivning. Det här är också
en förklaring till sökandet efter rikedom och Mattssons och Jisanders investeringar i fåfängan.
En ytterliggare förklaring till masskonsumtionen kan vara det Smith talar om under rubriken
den rikes vägval. Personer som valt den rikes väg och valt att ta sig fram till rikedom och makt
använder sig ofta av lögner, smicker och falskspel vilket gör att samma människor plågas av
127
128
sitt eget samvete. De når heller aldrig den tillfredställelse som de väntat sig när de uppnått sitt
mål. Smith menar här att dessa människor försöker stilla sitt dåliga samvete, fylla tomrummet
av tillfredställelse och utplåna historien som ligger till grund för deras nuvarande rikedom
eller position i samhället genom överdriven konsumtion och olika nöjesupptåg. Vilket
Jisanders och Mattssons olika monetära lekar är bra exempel på förutsatt att de hade dåliga
samveten.
Efterspel
Massmedialt
Den första journalisten att fatta misstanke mot affärerna kring Trustor var Lindstedt. Med
hjälp av egna efterforskningar fick han fram en helt annan bild av Team Moyne än den
massmedia tidigare rapporterat om och som i mångt och mycket byggde på PR företaget
Kreabs arbete. Han fick också en helt annan bild av själva affären. Det var ett batteri med
artiklar som avlossades med start 31 oktober 1997 ”Stormiga affärer längs vägen till Trustor”
löd Lindstedts artikel i SvD. Den 5 november uppgav SvD att ”hjärnan bakom det senaste
halvårets affärer i Trustor är en ökänd ekonomisk brottsling, Joachim Posener.”129
Det var framförallt detta som fick både näringsliv och media att reagera och helt plötsligt
började media på allvar och i högre utsträckning rapportera om Trustor. Det var även
artiklarna som på allvar satte fart på polisens efterforskningar. Artiklarna tillsammans med ett
tips från ett engelskt kreditinstitut om att Lord Moyne helt och hållet saknade tillgångar och
omgav sig med människor som tidigare var dömda eller inblandade i ekonomisk
brottslighet.130
Juridiskt
I samband med att artiklarna bestämmer sig Jisander och Mattsson för att resa hem till Sverige
och hålla en presskonferens för vad de då såg som ett missförstånd, enligt Jisander.131 Väl
hemma häktas de av svensk polis omgående och hålls kvar för förhör. Enligt egen utsago
kände sig Jisander stressad i situationen och skyllde på allt och alla. Något polisen bekräftar,
samtliga personer i Team Moyne, med undantag för Posener, skyller under de kommande
förhören på varandra och slutligen sägs huvudmannen bakom allt vara Posener. Posener själv
försvinner ut ur Sverige 1997 och blir häktad i sin frånvaro och internationellt efterlyst. Enligt
sig själv och Jisander berodde landsflykten på att han inte kan få en rättvis prövning i Sverige
med den rådande massmediala bild som målats upp kring honom.132
Den 5 februari 2001 hålls huvudförhandlingar i Stockholms tingsrätt, de åtalade är nu

Jisander, Mattsson och Lord Moyne. Smallbone kallas bara som vittne. Jisander och Mattsson
skyller här på Lord Moyne och Smallbone, medan Lord Moyne och Smallbone hävdar att
Jisander, Mattsson är de skyldiga. Lord Moyne frias så småningom helt med motiveringen att
han enbart agerat fasad och att de verkliga kriminella är Jisander, Mattsson och Posener.133
Posener hävdar i sin bok att det är glasklart vilka som ligger bakom härvan, Lord Moyne och
129
130
Stockholms Fondbörs, Trustor, s. 23; Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor
131
132
133
Smallbone. Eftersom de var de enda som hade fullmakt genomföra transanktionerna och
dessutom varit inblandade i liknande affärer tidigare.134 Jisander dömdes till 5 års fängelse och
Mattsson till 3 års fängelse av Stockholms tingsrätt. En dom som Jisander och Mattsson
överklagade och slutligen vann i hovrätten 2002.135
Posener är i skrivande stund på fri fot och brotten han misstänktes för i Trustorhärvan är
preskriberade.136 Det senaste kring honom är den intervju han gjorde mot betalning med tv3,
något Posener hävdar inte är sant.137 Intervjun fick kritik av såväl polis som journalister
däribland Lindstedt. Främst på grund av att Posener är, som tidigare nämnt, försatt i personlig
konkurs och var häktad i sin frånvaro. Pengar som går till honom ska i första hand passera via
konkursförvaltaren. Kritikerna belyser också det oetiska och omoraliska i att försörja Poseners
flyktkassa. Tv3 hjälpte där efter Posener att publicera sin version av Trustorhärvan i form av
boken ”Internationellt efterlyst – Mitt liv efter Trustor”. Även den var föremål för etisk och
moralisk diskussion i media.138
Det var först efter att Lindstedt fått sina artiklar publicerade som Team Moyne började förlora
sympatin hos sina åskådare. Människor runt om i samhället inklusive massmedia och
myndigheter ville och kunde inte längre identifiera sig och se på medlemmarna i Team Moyne
med sympati efter det avslöjats att Posener var inblandad och Lord Moyne egentligen inte
hade några pengar.
När det slutligen kom fram att Trustors likvida medel rensats eller i alla fall flyttats började
den del av svenskt näringsliv som tidigare uttryckt beundran för Team Moyne att ta avstånd i
form av snarlika artiklar likt de Lindstedt publicerat i Svenska Dagbladet. Även polisen
började på allvar fatta misstankar mot Team Moyne. Åskådarna fann det inte under de nya
omständigheterna behagligt att identifiera sig med medlemmarna av Team Moyne och därför
valde de att inte längre se på dem med sympati.
För att rädda ansiktet och upprätthålla bilden och imagen av makt och rikedom (skyldiga eller
ej) reste Jisander och Mattsson hem för att återvinna åskådarnas sympati och bibehålla
sympatin från de som fortfarande såg Team Moyne som rika och mäktiga. Detta misslyckades
då båda häktades av svensk polis och deras presskonferens uteblev. Vi ser här ytterliggare ett
exempel på hur staten kliver in som institution och stävjar det strävande egenintresset som i
134
135
Posener, Internationellt efterlyst, s. 33-34; Peter Carlberg, Jisander döms till fängelse, E24.se 2008, tillgänglig
på: http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_499295.e24 31/3-09
136
Rapport, Häktningen av Posener hävd, Svt.se 2007, tillgänglig på:
https://svt.se/2.22620/1.867239/haktningen_av_posener_ar_havd 6/4-09
137
138
Daniel Dickson, Trustorhärvan, Posener fick en halv miljon för intervju, DN.se, Ekonomi 2005,tillgänglig på:
http://www.dn.se/ekonomi/posener-fick-halv-miljon-for-intervju-1.357476; Daniel Kruse, Posener
ger ut boken om flykten, Realtid.se, Ekonomi 2004, tillgänglig på:
http://www.realtid.se/ArticlePages/200411/29/20041129121723_Realtid316/20041129121723
_Realtid316.dbp.asp; Cecilia Aronsson, Posener avslöjar allt i ny bok, Di.se 2004, tillgänglig på:
https://di.se/Nyheter/?page=/Artiklar/Posener_avslojar_allt_i_ny_bok.aspx%3FArticleID
%3D2004%255C11%255C29%255C125702%26words%3D%26SectionID%3DEttan
%26menusection%3DStartsidan%3BHuvudnyheter, 31/3-09; Sveriges radio, P3 dokumentär, Trustor
det här fallet inte alls gynnade de kollektiva intressena. Det här är också ytterliggare ett
exempel på när den oberoende åskådaren hos de inblandade individerna inte räcker till för att
hindra jakten på att främja egenintresset från att orsaka skador och lidande hos övriga
medmänniskor. Det finns, precis som Hedlund tog upp, ingen garanti för att egenintresset per
automatik gynnar samhället.
Det var inte bara åskådarna som ändrade uppfattning utan även inom Team Moyne skedde
kraftiga förändringar i den situationen som Jisander beskriver som stressig. När det stod klart
att alla medlemmar av Team Moyne misstänktes för brott så upphörde den tidigare etablerade
positiva ömsesidigheten. Nu identifierade inte medlemmarna varandra som vänner och de
tidigare personliga relationerna blev nu istället opersonliga.
Alla medlemmar skyllde på varandra och vi kan här se exempel på att medlemmarna började
identifiera varandra som vad Vernon benämner som ”free riders”. Därför uppstod också en
spiral av negativ ömsesidighet i beskyllandet av skuld från den ena medlemmen av Team
Moyne till den andra osv. Kontakten mellan medlemmarna upprätthölls bara så länge de hade
något att erbjuda varandra, vi kan därför såhär i efterhand dra slutsatsen att de affärer som
gjordes mellan Team Moyne redan från början var vad Vernon skulle kalla opersonliga.
Efter det att medlemmarna förlorat åskådarnas sympati identifierade de heller inte varandra
som vänner utan av att döma av deras beskrivningar av varandra såhär i efterhand mer som
fiender. Alltså som människor som uppvisar negativ ömsesidighet.
Vi kan också konstatera att Lindstedts affärer med Team Moyne också hela tiden varit
opersonliga. Redan från början identifierade han dem som fiender och vice versa. Lindstedt
använde Team Moyne för att vinna åskådarnas sympati vilket han också fick bland annat i
form av stora journalistpriset men också genom en fast anställning och en karriär som både
författare och journalist. Frågan är om Lindstedts strävan efter att tillfredsställa sitt
egenintresse främjade samhället, det vi med säkerhet kan säga är att det inte gynnade
medlemmarna av Team Moyne.
Jisanders och Mattssons överklagan till hovrätten och Poseners landsflykt och behov av att ge
sin version av händelserna kring Trustor och de anklagelser som riktats emot honom kan
tolkas på flera sätt. Dels är de försök att återvinna åskådarnas sympati och helt enkelt rentvå
sina namn. Det kan också tolkas som ett sätt att bearbeta skammen och vanäran som Smith
menar ligger och gäckar människor som begår gärningar likt de medlemmarna ur Team
Moyne begick och som Posener i synnerhet anklagades och misstänktes för.
Analys
Sammanfattande analys av fallet Trustor
Huvudpersonerna
Det som slog mig direkt när jag började sätta mig in i fallet Trustor var hur lika bakgrund de
inblandade i härvan hade, trots att alla kommer från olika delar av världen. Alla i Team
Moyne kommer från mer eller mindre välbärgad bakgrund, där familjen och familjens närmsta
vänner haft stark påverkan och stort inflytande över personernas liv. Det finns även tydliga
exempel från huvudpersonernas bakgrund att samtliga i Team Moyne valt ”den rikes väg”.
Alla drevs av ett behov att bli sedda med sympati av sina åskådare. Smallbone och Lord
Moyne gjorde allt i deras makt för att bevara och upprätthålla den image av rikedom och makt
de gjort sig kända för och som i mångt och mycket var deras levebröd. En image som formats
av den samhällsklass de växte upp i, en image som också fått sin form av familj och bekanta.
Smallbone och Lord Moyne hade i bagaget med sig något av en personlig kris när
Trustoraffären dök upp som en livlina, vilken kunde hjälpa bägge att upprätthålla imagen av
makt och rikedom och bibehålla sympatin hos sina åskådare.
Mattsson och Jisander förde en kontinuerlig strävan att uppfattas som något de egentligen inte
var, genom att investera och bejaka fåfängan försökte de uppfattas som rika och mäktiga.
Genom att adoptera galenskaper och nöjesupptåg från överklassen var de ständigt i behov av
kapital för att kunna fånga omvärldens blickar. En omvärld som beundrar de rika och mäktiga
i samhället. Det var med den här bakgrunden som playboys som både Jisander och Mattsson
klev in i Trustoraffären, en affär som de hoppades erbjuda dem mer kapital att investera i
fåfängan för att på så sätt få sympati hos sina åskådare.
Posener kom precis som ovan nämnda personer från en välbärgad bakgrund och hade tidigare
drivits av samma skäl i jakt på rikedom och makt för att genom dessa attribut fånga
åskådarnas uppmärksamhet och därmed deras sympati. Situationen såg dock något annorlunda
ut för Posener än för de övriga eftersom han faktiskt förlorat sina åskådares sympati i form av
domen i Thulhärvan och fängelsestraffet som ett resultat av negativ ömsesidighet. Posener
klev till skillnad från de andra in i Trustorhärvan med motivationen att återupprätta sympatin
hos sina åskådare.
Lindstedt hade en annan bakgrund än de ovan nämnda individerna. Han beundrade till skillnad
från Team Moyne inte de rika och mäktiga utan istället de visa och dygdiga, eller rättare sagt
det var av åskådare som beundrar visa och dygdiga han ville bli sedd med sympati. Det var
tack vare Lindstedts brist på beundran för överklassen som han började se Trustorhärvan ifrån
ett annat perspektiv och det var genom detta han fann ett sätt att vinna sympatin hos sina
åskådare. Lindstedt bejakade sitt egenintresse utan hänsyn tagen till de konsekvenser som kom
att drabba de inblandade i Trustoraffären. Det var genom att främja sitt egenintresse han
byggde sig en karriär som författare och journalist och på så sätt vann sympati bland de
människor som beundrar de visa och dygdiga.
Trustoraffären blev en möjlighet för alla de inblandade att vinna sina respektive åskådares
sympati. Team Moyne bildades därför att alla medlemmarna vid det här tillfället identifierade
varandra som att de visade kontinuerlig positiv ömsesidighet, de såg varandra som vänner som
hade något att erbjuda varandra.
Affären
Team Moyne förfogade nu över de egenskaper som krävdes för att göra ett gott intryck på
Svenskt näringsliv och fånga åskådarnas uppmärksamhet. Intrycket förstärktes av kontakterna
med rådgivarna på EPCF, advokatbyrån Vinge och PR-folket hos Kreab. Allt detta gjorde att
Team Moyne kunde upprätthålla en image av sig själva och framförallt Lord Moyne som rika
och mäktiga inför sina åskådare i Svenskt näringsliv. Team Moyne lyckades förvärva Trustor
genom att behaga alla de inblandade parternas ”narcissism”, när dessutom nämnda parter var
upptagna med att se efter sina egenintressen så kunde ett slarvfel passera igenom på det
kontrakt som till slut skrevs. Slarvfelet gav upphov till att Team Moyne kunde förfoga över
Trustor och dess finansiella tillgångar fem dagar innan de skulle betala säljaren Norberg. Det
var genom detta Team Moyne kunde genomföra härvan.
Härvan
Så fort Team Moyne tagit över Trustor så fråntogs de anställda sina arbetsuppgifter och fick
inte längre ta del av övrig information gällande företaget. Team Moyne uppfattade de tidigare
anställda och de utanför den egna gruppen som ”free riders” dvs avskärmningen var en följd
av att Team Moyne inte såg de övriga inom Trustor som vänner. Relationen till dem kom
därför att bli opersonlig och den kalla handen var ett exempel på negativ ömsesidighet.
Team Moyne saknade kapital och var i desperat behov av det för att bibehålla åskådarnas
sympati. När tillfället uppstod att betala Norberg med Trustors egen kassa så tog Team
Moyne tillfället i akt och genomförde de sannolikt olagliga transaktionerna och köpte Trustor
för dess egna likvida medel. Anledningen var som tidigare nämnt jakten på att vinna, bibehålla
eller återfå åskådarnas sympati.
När sedan Team Moyne förfogade över Trustors kapital så investerade de kraftigt i
”fåfängan”. Detta för att ge ett intryck av makt och rikedom till omvärlden med tillhörande
åskådare. Kontoret i London som införskaffades och totalrenoverades samt Mattsson och
Jisanders St Tropez semester kan ses som konkreta exempel på ovan nämnda investeringar i
fåfängan.
Allt för att vinna, bibehålla och återfå åskådarnas sympati. Det här är också exempel på hur
människor som valt den rikes väg försöker dölja spåren efter de lögner och falskspel som ofta
den rikes väg kantas av. Det var också ett sätt att lindra sitt eget samvete genom
masskonsumtion och diverse nöjesupptåg. Enligt Smith finner aldrig människor som väljer
den rikes väg det han söker vid vägens slut och för att fylla tomrummet av den
saknade tillfredsställelsen hänger de sig åt ovan nämnda överdrifter.
Efterspel
I samband med att Lindstedts artiklar publicerades förlorade Team Moyne åskådarnas
sympati, Jisander och Mattsson försökte återvinna sympatin genom att resa hem för att hålla
en presskonferens. Det misslyckades i och med att de båda blev häktade. När slutligen alla i
Team Moyne stod misstänkta för ekonomisk brottslighet så stod det också klart att de tidigare
vännerna inte längre identifierade varandra som vänner. Alla skyllde på alla i en orgie av
negativ ömsesidighet eftersom de alla nu uppfattade varandra som ”free riders” vilka inte hade
något att erbjuda varandra. ”Affärerna” inom Team Moyne kan därför med detta i vetskap
uppfattas redan från början som opersonliga, då kontakten mellan ”vännerna” bara
upprätthölls så länge de hade något att erbjuda varandra.
Även Lindstedts ”affärer” med Team Moyne hade också haft opersonlig karaktär redan från
början. Han använde dem för att tillgodose sitt egenintresse, på samma sätt som medlemmarna
inom Team Moyne använt varandra och omvärlden för att vinna åskådarnas sympati. Jisander
och Mattsson dömdes i tingsrätten som ett resultat av att svenska staten klev in som institution
och stävjade deras egenintresse i form av negativ ömsesidighet, Lord Moyne friades och
Smallbone åtalades aldrig. Posener flydde landet och har i skrivande stund lyckats hålla sig
undan (April 09).
Jisander och Mattsson överklagade sin dom till hovrätten och blev friade. Posener valde att
under sin flykt både ge en intervju och skriva en bok för att ge sin version av händelserna
kring Trustor. Båda företeelserna är exempel på hur de inblandade försöker återvinna
åskådarnas sympati samt, om Lindstedts bild av härvan är korrekt, en bearbetning av deras
dåliga samvete som var en följd av vad som hände under Trustorhärvan.
Slutsatser
Adams Smiths andra ansikte
Hur ser Adams Smiths andra ansikte ut jämfört med den etablerade uppfattningen? -
Uppsatsens ena syfte är att visa en mindre känd sida av Smith och hans så kallade andra
ansikte. Detta finns inte med i den etablerade bilden av Smith. Det är Smiths första ansikte
som fått stå som förebild i litteratur, forskning, debatt och artiklar. Det präglas ofta av begrepp
som fri marknad, fri konkurrens och stimulering av marknadens olika egenintressen. Bilden av
Smith som den här uppsatsen redogör för är mer komplex.
Bilden utgörs å ena sidan av det som nämns ovan dvs det som Smith betraktade som
”marknadens lagar” men också av något mer. Egenintresset kan inte tillgodoses till vilket pris
som helst, utan måste leva i harmoni med de normer och värderingar som människor,
institutioner och hela samhällen format därför att en fri marknad kan bara vara fri då den
regleras. En totalt fri marknad leder till att människors egenintressen inte kommer att ta
hänsyn till andra människors intressen. En totalt fri marknad är inte fri för alla. Därför behövs
det institutioner som stävjar egenintresset hos de individer som är beredda att överträda
normer och regler för egen vinnings skull trots att det orsakar lidande hos andra.
Det som också det andra ansiktet av Smith erbjuder är de orsaker som ligger till grund för att
människor över huvudtaget har ett egenintresse. Det är i boken ”The theory of moral
sentiments” vi hittar förklaringar och orsaker till varför människor i hans andra bok ”An
inquire of nature and causes of the wealth of nations” beter sig som de gör. Varför samhällen
ser ut som de gör och varför marknadens lagar överhuvudtaget existerar.
Det är också detta som jag anser vara vad Smith menade när han säger att hans böcker är två
sidor av samma mynt. I den första boken ger han oss grunden för hur och varför vi människor
agerar och i den andra boken ger han oss konsekvenserna av vårt agerande. Baserat på hur
egenintresset styrs av vårt sökande efter sympati och de vägval vi gör, baserat på bakgrund
(samhällelig klass) och på vilka människor vi anser vara våra åskådare, så har ”marknadens
lagar” och handelsregler uppstått. Det är därför ingen slump att den osynliga handen och
egenintresset återfinns oftare i boken ”The theory of moral sentiments”.
Sympatin som sådan är det centrala hos Smiths andra ansikte. Alla våra beslut, handlingar och
de vägar vi väljer i livet baseras på den ständiga jakten av att bli sedd av våra åskådare med
sympati. Genom att vi kan leva oss in i en annan människas situation kan vi också komma till
insikt att de kan göra detsamma med oss. Den här insikten leder till att vi är medvetna om att
vi ständigt blir betraktade. Kopplingen till det första ansiktet är vårt ständiga behov av våra
åskådares sympati vilket leder oss till ekonomiska transaktioner, alltså handel.
Smith konstaterar att människor överlag i samhället beundrar rika och mäktiga människor,
detta i sig är också en förutsättning för att marknadens lagar ska gälla. Det är människors
beteende att se rika och mäktiga människor med sympati som gör det möjligt för en marknad
att existera. Målet är att bli sedd som mäktig eller rik, vägen dit är ekonomiska transaktioner.
Affärerna/relationerna mellan människor ligger till grund för det vi kallar marknad och
samhälle oavsett om de kantas av positiv eller negativ ömsesidighet samt är personliga eller
opersonliga.
Att arbetsdelning och specialisering förekommer är därför bara en följd av människors

investeringar i fåfängan. Vi strävar inte efter välfärd för att kunna ”äta mer” utan för att nå
rikedom. Det är en konsekvens av att vi vill bli sedda med sympati av vår omvärld.
Företagande som helhet är en direkt följd av att människor drivs av att visa upp sin rikedom
för att på så sätt vinna åskådarnas sympati. En sympati som lättast vinns tack vare att
människor beundrar de rika i samhället. Utan detta behov av sympati och beundran för
rikedomen så skulle det inte finnas några ”marknadens lagar”. Vi kan heller inte förstå
”marknadens lagar” och dess mekanik ifall vi inte känner till vilka orsaker som ligger till
grund för varför människor agerar som de gör i olika situationer. Detta visar på att Smith inte
bara var moralfilosof och nationalekonom utan också något av en föregångare till vad som
idag kallas ekonomisk psykologi.
Trustorhärvan enligt Adam Smith

Varför ägde Trustorhärvan rum enligt Adam Smiths teorier? - Jakten på att bli sedd med
sympati är motivet bakom alla våra handlingar, beslut och vägval. Trustorhärvan var ett
resultat av en mängd olika människors strävan efter sympati. Anledningen till att den ägde
rum var alltså det ständiga behovet vi människor, enligt Smith, har av att bli sedda med
sympati av våra åskådare.
När det gäller Team Moyne och Journalisten Lindstedt så hade de alla olika skäl till deras
gemensamma mål, åskådarnas sympati. För Lord Moyne och Smallbone innebar
Trustorhärvan en möjlighet att bibehålla den illusion av makt och rikedom som var deras
levebröd. Trustorhärvan var deras enda alternativ i en situation där alla broar redan var brända.
Att leva som ”vanliga” människor var inget alternativ, enligt Smith ett öde värre än döden, för
Lord Moyne och Smallbone utan de gjorde vad som krävdes för att upprätthålla bilden av sig
själva inför sina åskådare som rika och mäktiga. Om de sedan var medvetna om det olagliga i
Trustoraffären spelar inte så stor roll.
För Mattsson och Jisander gav Trustorhärvan dem en möjlighet att fortsätta sin jakt på
rikedom och åskådarnas sympati. Deras nöjesupptåg och överkonsumtion var resultatet av
gigantiska investeringar i fåfängan, investeringar som krävdes för att ge intrycket av makt och
rikedom på den omgivning de valde att identifiera som sina åskådare. Trustorhärvan och de
andra affärsverksamheter de var inblandade i var bara verktyg och medel för att nå sympatin
hos åskådarna, olagliga eller ej.
Posener klev in i handlingarna med en bakgrund av förlorad sympati hos sina åskådare.
Trustorhärvan var Poseners möjlighet att återfå sympatin och komma ifrån ensamheten och
isoleringen som är den fattige och vanliga mannens vardag. Oavsett om Posener var den
mastermind media talar om eller bara den konsult han själv benämner sig som så är orsaken
till de olika handlingarna densamma, enligt Smiths teorier.
Journalisten Lindstedt drevs också precis som de ovan nämnda herrarna av behovet av
åskådarnas sympati. Han hade dock inget intresse av att bli beundrad för rikedom och makt,
utan ville bli sedd som vis och dygdig. Något ett avslöjande av Trustorhärvan gav honom
möjlighet till. Lindstedt bejakade sitt egenintresse och tog ingen hänsyn till konsekvenserna
för de inblandade i härvan eftersom han inte identifierade sig med dem. Han såg inte sin
relation till Team Moyne som personlig utan för honom var de inblandade och själva härvan i
sig också bara ett verktyg/medel för att fånga åskådarnas blickar och sedermera deras sympati.
Trustorhärvan och liknande företeelser i samhället uppstår däför att människor styrs av sitt
egenintresse. Egenintresset styrs hela tiden av jakten på sympatin. Genom att se till
egenintresset tar sig människan fram mot åskådarnas blickar och om de uppfattar personen
som rik och mäktig leder detta till att de identifierar sig med honom och därmed ser honom
med sympati. Det var tack vare egenintresset, bibehållandet, jakten och återvinningen av
åskådarnas sympati som det överhuvudtaget uppstod en härva i Trustoraffären.
Det var också egenintresset i kombination med bristande reglering av marknaden för handel
med investmentbolag som gjorde att det fanns utrymme för härvan att äga rum. Det var en rad
olika intressenter från Svenskt näringsliv som drev på affären och valde att titta åt andra hållet
för de brister Team Moyne visade upp, på grund av egenintresset och deras egna jakt på
sympati från sina åskådare.
Även säljaren Norberg hamnade i en situation där egenintresset fick styra obehindrat vilket
resulterade i att han och hans jurister inte uppmärksammade ”felet” i kontraktet utan istället
var fokuserade på rikedom och den kommande sympatin från respektive åskådare.
Att härvan avslöjades berodde också bara på att, enligt Smiths teori, en utomstående person
(journalisten Lindstedt) samtidigt jagade sympati hos en annan typ av åskådare. Trustorhärvan
ägde rum och uppmärksammades på grund av att vi lever i ett samhälle där det finns två typer
av människor vi beundrar och ser med sympati på. Den rika/mäktiga och den visa/dygdiga, det
var med dessa två personligheter som bakgrund Trustorhärvan tog form och kom att
uppmärksammas. Team Moynes ständiga jakt på sympatin hos de åskådare som beundrar den
rika/mäktiga och journalisten Lindstedt ständiga strävan efter sympatin hos de åskådare som
beundrar den visa/dygdiga.
Trustorhärvan är ett utmärkt exempel på Smiths teorier och Smiths teorier är bra exempel på
hur vi kan förklara mänskligt beteende likt det som förekom och resulterade i Sveriges genom
tidernas största ekonomiska brott. Den är också ett exempel på det vi lyfte fram hos Hedlund i
början av uppsatsen. Nämligen hur Smith har misstolkats och lett till att människor rättfärdigar
sin egen bristande etik och moral genom argument likt de Jisander använder sig av i slutet av
radiodokumentären Trustor som sändes i Sveriges Radio P3.
Jisander menar att Trustorhärvan var bra för alla parter, alla tjänade på att härvan och affären
ägde rum. Han menar också att hans eget, Poseners och Mattssons beteende inspirerat andra
svenskar till ett liknande beteende vilket så småningom mynnade ut i en hel kultur i form av
det han själv benämner som brats, vilket i sin tur har stimulerat den svenska ekonomin. Detta
tycker jag själv är det mest lysande exemplet på det, Smith, Hedlund och jag själv försökt
förklara. Hur människor ser efter sitt egenintresse utan hänsyn till det lidande som det orsakar
andra människor och sedan försöker rättfärdiga beteendet med ”greed is good”.
Vidare forskning
Kan Adam Smiths angreppssätt bidra till en större förståelse för ekonomisk brottslighet i
allmänhet? - Eftersom Smiths teorier från ”The theory of moral sentiments” är inriktade mot
att förklara all typ av mänskligt beteende så finns det självklart ett brett användningsområde.
Smith och de andra källor jag använt mig av hävdar alla att just sympatin är det centrala hos
alla de handlingar vi människor begår.
Om det vore så att vi skulle kunna använda Smiths teorier för att få en större förståelse för
ekonomisk brottslighet i allmänhet, vad skulle vi då göra med den kunskapen och vad skulle
de innebära för samhället i stort? Det första vi skulle erhålla vore kännedomen om varför
människor begår ekonomiska brott, vi skulle därmed kunna börja fundera på åtgärder mot att
förhindra att sådant beteende uppkommer. Det är alltså orsakerna till beteendet vi måste
bearbeta för att på så sätt få beteendet att upphöra.
Precis som västvärlden använt Smiths nationalekonomiska teorier för utveckla sina ekonomier
skulle vi kunna använda Smiths moralfilosofiska teorier för att utveckla vårt mänskliga
beteende. Vi beskrev Hedlunds påstående om att feltolkningar av Smith lett till
företagsskandaler och härvor, likt Skandia, Enron och Trustor. Skulle en korrigerad tolkning
av Smith få sådant beteende att upphöra. Hedlund menade att människor använt fraser och
uttryck från Smith för att rättfärdiga moraliskt felaktigt beteende.
En tydligare bild av vad Smith egentligen stod för kanske kan radera de argument och
motiveringar som moraliskt och etiskt tvivelaktiga personer använt sig av i samband med
ekonomisk brottslighet. Hur ska vi då nå den här kunskapen? Hur ska vi gå tillväga praktiskt
för att ta forskningen till nästa nivå?
Det skulle vara fullt möjligt att titta närmare på en rad andra liknade ”härvor” för att ge
forskningen mer empirisk grund. Som exempel vore det intressant att titta på bakgrunden på
huvudpersonerna i ”härvor” så som Skandia och Enron. Liknade de här personernas bakgrund
de i Team Moyne, hur såg bakgrunden ut på de som avslöjade härvorna, finns det likheter med
journalisten Lindstedts bakgrund. Vilka ”vägval” finns representerade av de inblandade i de
olika härvorna.
Hur genomfördes härvorna, finns det här likheter med Trustor och avskärmningen mot de
tidigare anställda och identifieringsprocessen av ”vänner” respektive ”personliga” och
”opersonliga” affärer. Uppstod slarvfel på grund av en stimulering av andra människors
”narcissism” och vilken roll spelade ”egenintresset” hos inblandade men också utomstående
intressenter.
Vart tog pengarna vägen? Investerades det i fåfängan, till vilken grad? Vilka var åskådarna
som de inblandade i de olika härvorna ville få sympati av? Det skulle också vara av intresse
att följa händelserna efter att ”härvan” uppdagats. Hur de inblandade reagerade, vilka de
identifierade som ”vänner” respektive ”fiender”, vilken typ av ”ömsesidighet” uppvisades i
början och slutet av härvan och försöker personerna i efterhand motivera och förklara sitt
beteende.
Avslutande kommentar
Svaret på den sista frågeställningen är alltså, ja Smiths teorier borde kunna bidra till en
bredare förståelse för ekonomisk brottslighet i allmänhet men det krävs så vitt jag ser det
vidare forskning. Vi har i den här uppsatsen tittat på ett unikt fall och dessutom använt oss av
en begränsad bild av Smiths teorier. Det skulle krävas flera olika typer av liknande ”härvor”
och en bredare mer komplett bild av Smiths moralfilosofiska system för att vi skulle kunna få
en djupare och mer övertygande förståelse för fenomenet ekonomisk brottslighet.
Referensförteckning
Litteratur
Roger E Backhouse, The penguin history of economics, 2000
T.D. Campbell, Adam Smith's Science of Morals, University of Glasgow social and economic
studies, George Allen & Unwin Ltd 1971
Rondo Cameron, Världens ekonomiska historia, från urtid till nutid, tredje upplagan,
Studentlitteratur 2001
Stefan Hedlund, Institutionell teori, Ekonomiska aktörer, spelregler och samhällsnormer,

Studentlitteratur 2007
Robert Heilbroner, The wordly philosophers, The lives, times and ideas of the great economic
thinkers, sjunde upplagan, Penguin Books, 2000
Gunnar Lindstedt, Svindlande affärer, Historien om Trustor, Bokförlaget DN 2000
Joachim Posener, Internationellt efterlyst, mitt liv eftter Trustor, Tv3 reportage förlag, 2004
Ratio, Den osynliga handen, Adam Smith i urval, 1994
Adam Smith, The theory of moral sentiments, Prometheus books 2000
Bra böckers världshistoria, Band 10, Två revolutioner 1750-1815, Kåre Tonnesson, Bra
Böcker, Höganäs 1986
Rapporter
Stockholms Fondbörs, Trustor – Händelser och slutsatser, Stockholms Fondbörs skriftserie nr
22, Stockholms Fondbörs AB 1997
Uppsatser, avhandlingar och forskningsartiklar

Johanna Cedergren, Trustor- en rättsutredning, Institutionen för beteende-, social-, och
rättsvetenskap, Örebro Universitet, Kandidatexamen 10 poäng, 2006
Paul Heaton, Does religion really reduce crime?, Journal of law and economics, vol 49, No. 1,
s. 147-172, The university of Chicago Press, 2006
Johanna Jonsson och Sofia Lindberg, Orsaker till ekonomisk brottslighet- En studie av
Trustorhärvan, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings Universitet,
2008
Bengt Larsson, Kreditförluster och kontrollförluster – politiska, moraliska och juridiska
problematiseringar av den finansiella sektorn i samband med bankkrisen, Sociologiska
institutionen, Göteborgs Universitet 1997
David Marshall, Adam Smith and the theatricality of moral sentiments, critical inquiry 10, The
University of Chicago June 1984
Murray N. Rothbard, The celebrated Adam Smith, Vol. 1, Edward Elgar Press, 1995; Mises
institute, 2006
Vernon L. Smith, Southern economic journal, 65(1), Distinguished guest lecture, The two
faces of Adam Smith 1998
Maja Svensson, Trustor- en utredning av några rättsliga frågor kring den s.k. Trustoraffären,
Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, examensarbete 20 poäng, VT 2000
Johan Söderberg, Teorier om samverkan – Några anteckningar, 1989
Janet S. Walker, ”Greed Is Good”...or Is It? Economic Ideology and Moral Tension in a
Graduate School of Business, Journal of Business Ethicsw, Vol 11, No. 4, s. 273-283,
Springer 1992
Artiklar
Cecilia Aronsson, Posener avslöjar allt i ny bok, Di.se 2004, tillgänglig på:
https://di.se/Nyheter/?page=/Artiklar/Posener_avslojar_allt_i_ny_bok.aspx%3FArticleID
%3D2004%255C11%255C29%255C125702%26words%3D%26SectionID%3DEttan
%26menusection%3DStartsidan%3BHuvudnyheter, 31/3-09
Peter Carlberg, Jisander döms till fängelse, E24.se 2008, tillgänglig på:
http://www.e24.se/branscher/bankfinans/artikel_499295.e24 31/3-09
Daniel Dickson, Trustorhärvan, Posener fick en halv miljon för intervju, DN.se, Ekonomi
2005,tillgänglig på: http://www.dn.se/ekonomi/posener-fick-halv-miljon-for-intervju-
1.357476 31/3-09
Patrik Jonsson, Hur frihandlarna vann 1800-talets tullstrid, Frihandel.nu, Patrik Jonsson
skriver om sin avhandling här, tillgänglig på: http://www.frihandel.nu/1800t_tullstrid.asp
20/3-09
Daniel Kruse, Posener ger ut boken om flykten, Realtid.se, Ekonomi 2004, tillgänglig på:
http://www.realtid.se/ArticlePages/200411/29/20041129121723_Realtid316/20041129121723
_Realtid316.dbp.asp 31/3-09
Göran Persson, Björn Rosengren, Statens ägande i Celsius AB, Regeringens proposition
1999/2000:29, 1999, Tillgänglig på
http://www.regeringen.se/content/1/c4/22/11/5161fa43.pdf 1 april-09
Rapport, Häktningen av Posener hävd, Svt.se 2007, tillgänglig på:
https://svt.se/2.22620/1.867239/haktningen_av_posener_ar_havd 6/4-09
Staffan Wolters, Ingen kan styra mig, Journaliste.se, 1998, Tillgänglig på

http://www.journalisten.se/artikel/905/ingen-kan-styra-mig 31/3-09
Hemsidor
Bonnier.se, Pristagare i Alfabetisk ordning, L, 2009, Tillgänglig på
http://www.bonnier.se/sv/content/pristagare-i-alfabetisk-ordning , 6/4-09
Ekohist.su.se, Eh 1 Del 3, Föreläsning 2, tillgänglig

på:http://www.ekohist.su.se/dokument/pdf/eh1del3.pdf 20/3-09
Investeraren.se, Aktieskola del I, Vad är en aktie?, Tillgänglig på

http://www.investeraren.se/aktieskola.shtm, 1 april-09
Newsdesk.se, Stockholms Universitet, Röststarka A-aktier underlättar företagsförvärv, 2003-

09-24, Finns tillgänglig på http://www.newsdesk.se/pressroom/su/pressrelease/view/49283, 1
april-09
Penser.se, Investment banking, Coporate finance, 2009, tillgänglig på

http://www.penser.se/Investment-Banking/Corporate-Finance/, 12/3-09
Skatter.se, röststarka A-aktier, 2009, Tillgänglig på http://www.skatter.se/index.php?

q=node/304, 1april-09
Radiodokumentärer
Fredrik Johnsson och Kristofer Hansson, Sveriges Radio, P3 Dokumentär, Trustor, 2006-03-
26, tillgänglig på http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=2519&artikel=825102, 1 april
09

Trustorhärvan Sedd Ur Adam Smiths Moralfilosofiska Perspektiv

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Trustorhärvan Sedd Ur Adam Smiths Moralfilosofiska Perspektiv

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Sidan 1 09-05-06

Trustorhärvan sedd ur Adam Smiths

Kandidatuppsats av Martin Lavin, Stockholms Universitet,

810625-0437 Martin Lavin

810625-0437 Martin Lavin

810625-0437 Martin Lavin

810625-0437 Martin Lavin

• Hur ser Adam Smiths andra ansikte ut?

Problemen är synnerligen relevanta i dagsläget, men de åtgärder som myndigheter använder

Teori- Det andra ansiktet av Adam Smith

Det första ansiktet: “Greed is good”

Det andra ansiktet

Drömmen om makt och rikedom

Vägval beroende på samhällsklass

Den rikes vägval

Per Olov Norberg (1943-)

Jonathan Guinness (1930-)

Lindsey Smallbone (1945-)

Peter Mattsson (1966-)

Joachim Posener (1964-)

Gunnar Lindstedt (1951-)

Företaget Trustor innan Lord Moyne

Kreationen av Lord Moyne och framställningen av honom i media

Avtalen och Kontraktet

Trustors kassa flyttas

Om transfereringarna skedde genom förutbestämda instruktioner konstruerade av Posener

Vart tog pengarna vägen?

Jisander och Mattsson tog ut 90 miljoner kr i bonus/kommission för Trustoraffären, dvs 90

Den 5 februari 2001 hålls huvudförhandlingar i Stockholms tingsrätt, de åtalade är nu

Att arbetsdelning och specialisering förekommer är därför bara en följd av människors

Trustorhärvan enligt Adam Smith

Stefan Hedlund, Institutionell teori, Ekonomiska aktörer, spelregler och samhällsnormer,

Gunnar Lindstedt, Svindlande affärer, Historien om Trustor, Bokförlaget DN 2000

Ratio, Den osynliga handen, Adam Smith i urval, 1994

Adam Smith, The theory of moral sentiments, Prometheus books 2000

Uppsatser, avhandlingar och forskningsartiklar

Johan Söderberg, Teorier om samverkan – Några anteckningar, 1989

Staffan Wolters, Ingen kan styra mig, Journaliste.se, 1998, Tillgänglig på

Ekohist.su.se, Eh 1 Del 3, Föreläsning 2, tillgänglig

Investeraren.se, Aktieskola del I, Vad är en aktie?, Tillgänglig på

Newsdesk.se, Stockholms Universitet, Röststarka A-aktier underlättar företagsförvärv, 2003-

Penser.se, Investment banking, Coporate finance, 2009, tillgänglig på

Skatter.se, röststarka A-aktier, 2009, Tillgänglig på http://www.skatter.se/index.php?

You might also like