Beskra frukttrd och brbuskar

Hur mycket ska man ta nr man beskr trd? Och brbuskar? Och hur ofta? Hr f du svar p dina frgor. Fr att f bra frukt mste frukttrd beskras regelbundet. Det r frmst pplen och pron som behver beskras rligen medan plommon och krsbr inte r lika krvande. En kraftig beskrning de frsta 2 3 ren fr att forma trdet fljd av en mild rlig beskrning frn r 4 fr att underhlla bildningen av ny fruktved r grunden i frukttrdsbeskrningen.

Frukttrd
Frukttrdens uppbyggnad Ett frukttrd bestr av grundstam (underlag) och delved (sort). delveden (sorten) opereras in p grundstammen genom ympning (grenkil) eller okulering (knoppga). Beroende p hur kraftigvxande grundstammen r kan man avgra hur stort trdet blir. De hrdigaste grundstammarna r alla kraftigvxande och ger relativt stora trd. Den vanligaste ppelgrundstammen heter A2. Den vanligaste trdformen i fritidsodling r krontrd. En krona r uppbyggd av:

y y y y y

huvudstam (hs) huvudgren (hg) sidogren (sg) toppskott (ts) konkurrentskott (kd)

Fr den lilla trdgrden blir krontrden ltt fr stora och krver kraftig beskrning. D kan spindeltrd och de nya pelartrden vara bttre alternativ. De r svagvxande och ger frukt tidigt. Det finns fler anledningar till att beskra sina frukttrd y Bygga upp en stabil och jmnt frdelad krona p unga trd y Gynna bildning av ny fruktved (som ger jmn skrd av bra kvalitet) y F in ljus och luft i kronan p ldre trd y Underltta plockningen genom att hlla trdet lgt y Forma ett vacker trd Tidpunkt fr beskrning. Nya rn sger att sensommar och hst r den bsta beskrningstiden fr de flesta trd. Trdens lkfrmga r d som bst. Stenfrukt (plommon, krsbr) br alltid beskras d eftersom de blder ltt. Fr krnfrukt (pplen, pron) r det praktiskt svrare eftersom mnga sorter inte r skrdade s tidigt. Fr dessa r drfr senvintern nd den lmpligaste tiden fr beskrning nr den vrsta kylan r ver men i god tid innan saven stiger. Sommarbeskrning (pincering), dr man toppar in de nya rsskotten, grs frmst p spaljtrd. Pincering stimulerar blombildningen till nsta r men ger ocks mer ljus till rets frukt som fr bttre frg. Stenfrukt kan ocks beskras ltt p frsommaren strax fre blomning

FRSTA RETS BESKRNING grs i samband med planteringen vid vrplantering eller p vren efter en hstplantering . Vlj ut 3 4 huvudgrenar i spiral runt stammen med cirka 10 15 cm avstnd frn varandra och med s trubbig vinkel som mjligt. Ta bort konkurrentskottet som vxer parallellt med toppskottet. Toppa in sidogrenarna till 25 cm och toppskottet s det r cirka 25 cm hgre n sidogrenarna.

Ngra viktiga grundprinciper y Vlj grenar med trubbig grenvinkel, ver 45. y Ta alltid bort intvxande och kraftigt upptvxande grenar. y Ta alltid bort dda och skadade grenar som annars ltt blir inkrsport fr sjukdomar. y Lgg snittet rtt utanfr grenkragen (den rynkade barken mellan huvud- och sidogren). y Beskr ver vlriktad knopp.

ANDRA OCH TREDJE RE T tar man bort skott som vxer int och skott med spetsiga grenvinklar. Vlj ut nya huvudgrenar frn stammen med trubbig vinkel och toppa in fjolrets huvudgrenar och toppskottet ngot. Nr trdet ntt lmplig hjd tas toppskottet ner till versta huvudgrenen.

Frn och med FJRDE RET fr trdet vxa ganska fritt med endast mild beskrning i form av gallring och borttagning av dda och skadade grenar. Det viktiga r nu att f in ljus och luft i kronan genom att ta bort intvxande och kraftigt upptvxande grenar.

Resultatet blir bst om man helt tar bort ldre grenar medgammal fruktved, istllet fr att gallra bort smgrenar hr och dr. Om man tittar p trdet p hll och frn olika vinklar s ser man lttare vilka hela grenar man kan ta bort. Plommon och krsbr Plommon och krsbr br beskras varsamt. Det rcker att gallra ur det som r torrt, skadat eller sjukt och eventuellt toppa in grenar som vxer alltfr yvigt. I vrigt br dessa trd f vxa fritt. Grenar som vissnat under sommaren r troligtvis angripna av blom- och grentorka, en svampsjukdom som kommer in via blomman och sedan sprider sig vidare i trdet. De br tas bort s fort som mjligt. Fryngring Gamla risiga frukttrd som vxer dligt kan fryngras genom kraftig beskrning. Huvudgrenarna skrs in kraftigt. Spara ngra vlriktade sidogrenar som fr fungera som saftledare. Fryngringen kan och br delas upp p flera r fr att inte chocken ska bli fr stor fr trdet. Efter beskrningen kommer en kraftig nytillvxt. Gallra bland de skott som kommer och spar ngra som fr bli nya sidogrenar. Vill man byta sort p frukttrdet kan man passa p att ympa in denna i samband med fryngringen. Ympningen sker med s kallad barkymp. Lmplig tid r vid savstigningen p vren.

Brbuskar Brbuskar br ocks beskras regelbundet fr att ge strsta mjliga skrd. Hallon Hallon ska beskras eller rttare sagt gallras varje r. Hallon br skrd p fjolrsskott. Efter skrd r dessa skott frbrukade och tas bort fr att ge plats fr de nya skotten som ska ge skrd nsta r. Gallra ven bland de nya skotten. Lmplig mngd r 810 skott per lpmeter. I fr tta hallonrader trivs svampsjukdomar och skadedjur. Hsthallon r en ny typ av hallon som ger frukt p rsskotten. De ska klippas ner helt p hsten.

Vinbr och krusbr Svarta vinbr br beskras varje eller vartannat r medan rda vinbr och krusbr klarar sig med vart 3:e4:e r. Svarta vinbr ger bst skrd och strst br p tvrsskott. En rlig gallring med ungefr en tredjedel av busken rekommenderas. ldre grenar tas d bort. Ta bort nerliggande grenar som r svra att plocka och ltt vxer fast. Ta bort hela grenar nda ner till basen. Anvnd grensax Redskap Det r viktigt att ha bra redskap som ger fina snitt. Snygga slta snitt lker snabbare. Basred skapen i beskrningsarbetet r sgen, sekatren och grensaxen. Sgen kan antingen vara en bgsg med vridbart blad som kommer t bra i snva grenvinklar eller en grensg med fast blad, som r bttre n bgsgen fr grvre grenar. Helst bde och. Vid val av sekatr br man vlja en med s kallat rrligt mothll fr att f snyggast snitt. Skret ska vara av kvalitetsstl. Det ska vara ltt att ta av och slipa eller byta ut. Vlj kvalitetsredskap de hller i lngden! Hellre de ndvndigaste av bra kvalitet n en massa specialredskap av smre kvalitet. Fr gamla trd r man beroende av en bra stege. Aluminiumstegar r lttast att hantera. Anvnd alltid stege i stllet fr att klttra eller anvnda stngsg som ltt skadar trdet. Grensaxen anvnds frmst till buskbeskrning fr att komma t lngt ner i busken, men r ven till fr ngot grvre grenar i trd som inte sekatren tar.