1

Israel Holmstrm

SAMLADE DIKTER

3 SVENSKA FRFATTARE
NY SERIE

Israel Holmstrm SAMLADE DIKTER

II
Kunglig panegyrik, gravdikter, brllopsdikter, suppliker, politiska dikter
Utgivna av Bernt Olsson, Barbro Nilsson och Mats Malm

SVENSKA VITTERHETSSAMFUNDET STOCKHOLM

SVS
2001

Utgiven med bidrag av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

Abstract
Holmstrm, Israel, Samlade dikter. Volym II. Utgivna av Bernt Olsson, Barbro Nilsson och Mats Malm. (Holmstrm, Israel, Collected Poems. Volume II. Edited by Bernt Olsson, Barbro Nilsson and Mats Malm.) Skrifter utgivna av Svenska Vitterhetssamfundet. Svenska frfattare. Ny serie, 348 pp., Stockholm. ISBN 91-7230-089-2. Israel Holmstrm (16611708) was the son of a mayor of Stockholm. He studied for some years at Uppsala, but left the university to take part in the wars between France and the Netherlands. In the middle of the 1680s he returned to Stockholm, became a civil servant and was a frequent visitor at court. At this time he started to write poetry. He wrote love poems to the young Stockholm ladies, and amusing poems for his musician friends of the well-known Dben family and for his friends among the civil servants, but also burlesque poems and epigrams. He held verse orations at the deaths of Queen Ulrika Eleonora and King Karl XI as well as at the accession of Karl XII. In the year 1700 he followed Karl XII to war and wrote political propaganda poems against Russia and Poland. He died in the Swedish camp in Lithuania before the march to Russia and the Poltava disaster. Israel Holmstrm had French leanings, and we can trace in him an influence from French libertinism. He wrote poetry in most of the genres of his time. His style, both in the sentimental love elegies and in the coarse burlesque poems, is of an extreme character and makes him deserve to be called a baroque poet. Contrary to nearly all other poets of his day, he wrote no religious poetry and seems to have been completely secularized. This edition comprises Israel Holmstrms Collected Poems in two volumes. Most of the poems remain only in transcripts. Contemporary prints exist only of the panegyrics and a few other poems.
Svenska Vitterhetssamfundet ISBN 91-7230-089-2 Svenska Vitterhetssamfundet c/o Svenska Akademiens Nobelbibliotek Box 2118, 103 13 Stockholm Bloms i Lund Tryckeri AB Lund 2001

Kunglig panegyrik

Inledning
Till bilden av 1600-talet hr att poesien anvndes i maktens tjnst. Det var ett statsintresse att monarkerna hyllades och att folket genom lovdikter ver dem blev varse deras frtjnster. Men det lg ocks i poeternas eget intresse att framtrda med hyllningsdikter till dem som makten hade. De kunde naturligtvis rkna med omedelbar belning men ocks med mer varaktig vinst genom att hga vederbrande kom att uppmrksamma dem, deras frtjnster och deras trohet. Srskilt nr en regent hade dtt strngade alla som trodde sig om att kunna det sina lyror och framtrdde med sttliga och ofta lnga panegyriker. Aldrig har det framsttt tydligare n vid Karl XI:s dd, d den svenska panegyriken ndde sin kulmen bde i antalet opus och i den svllande barockstilen. Israel Holmstrm hll p Riddarhuset i Stockholm tre orationer p vers, en ver drottning Ulrika Eleonora efter hennes bortgng 1693, en ver Karl XI efter hans bortgng 1697 och en ver Karl XII vid hans trontilltrde 1697. Det kan tyckas mrkligt att Holmstrm, som inte var adelsman, fick frtroendet att framfra panegyriker p riddarhuset. Frklaringen torde vara, att han umgtts mycket i adelssocieteten i Stockholm. Kanske betydde det ocks ngot, att hans bror Gustaf var ansedd borgmstare i Stockholm och som sdan deltog i riksmtena. Om dessa orationer har amiralen och poeten Werner von Rosenfeldt skrivit fljande epigram med titeln: Till herr Israel Holmstrm vid dess p ridderhuset i Stockholm hldne orationer uti svenska vers. Hvem r som icke ded med stor frundran hrer, Nr han tv timmars taal p skina vers framfrer Ett nime makels, tre gnger r ded skiett, At han vrt ridderhus een sdan fgnad tett. (Per Hanselli, Samlade vitterhetsarbeten af Svenska frfattare, vol. 16, s. 248.)

I
Underdnig PARENTATION fwer Den Stormchtigste Drottning/ Drottning

ULRICA
ELEONORA,
Sweriges/ Gtes och Wendes Drottning; StorFrstinna till Finland, Hertiginna vti Skne/ Estland/ Lifland/ Carelen/ Brehmen/ Verden/ Stettin-Pommern/ Cassuben och Wenden; Frstinna till Rgen/ Fru fwer Jngermanland och Wimar; S och Pfaltzgrefwinna wid Rhein/ i Beyern/ till Jlich/ Clewe och Bergen Hertiginna. ArfPrintzeinna till Danemark/ Norie/ Wendis och Gottis/ Hertiginna till Schleswig/ Holstein/ Stormarn och Ditmarschen/ Grefwinna till Oldenburg och Delmenhorst. Hgstbem. hennes Mayestt till en underdnig minelse hllen/ vti deras hggrefl. Excellentiers, Kongl. Rdens/ jemte andre Kongl. Mayesttz hga Ministrers, samt Stndernes nrwaru/ Upp Riddarhuset i Stockholm den 1. Decembris Ao. M DC XCIII. af Isrel Holmstrm. ***************************************** Tryckt i Stockholm/ Vti thet af Kongl. May:tz Privilegerade Burchardi tryckieri/ hr 1693.
ULRICA ELEONORA Sveriges drottning (16561693), som 1680 gift sig med Karl XI Brehmen/ Verden svensk provins mellan Weser och Elbe, frvrvad i freden 1648 Cassuben namn p nordstra Pommern Wenden stliga delar av nuv. Tyskland

10
Pfaltzgrefwinna urspr. maka till kungens hgsta mbetsmn p frankiskt och tyskt omrde, senare ren hederstitel, som tillkom drottningen genom giftermlet med Karl XI, vilken rvt titeln frn sin farfar, pfaltzgreven Johan Kasimir av PfaltzZweibrcken Jlich stad i Rhenlandet, som Karl XI frn fdernet rvt titeln till Beyern Bayern, som Karl XI ssom ttling till Wittelsbacharna kunde sgas ha ansprk p Clewe furstendme i Rhenlandet, som Karl XI rvt titel till Bergen stad p Rgen Wendis och Gottis venders och gters landomrden Stormarn landskap i Holstein, lydande under danske kungen Ditmarschen landskap i Holstein, lydande under danske kungen Oldenburg grevskap i Nordtyskland, som danska kungatten hrstammade frn Delmenhorst grevskap i Nordtyskland, som danske kungen gjorde ansprk p Hgstbem. med vrdnad ovan nmnda Stndernes riksdagsmnnens

11 Den Stormchtigste Konung och H E R R E

Konung CARL/ Den XI.

Sweriges/ Gtes och Wendes Konung; Storfrste till Finland/ Hertig uti Skne/ Estland/ Lijfland/ Carelen/ Brehmen/ Verden/ Stettin-Pommern/ Cassuben och wenden; Frste till Rugen/ Herre fwer Jngermanland och Wimar; S och Pfalz-grefwe wid Rhein/ i Beyern till Jlich/ Cleve och Bergen Hertig/ etc. Min Allerndigste Konung och H E R R E.

Efter originaltrycket 1693.

Trots att dikten r en panegyrik och allts tillhr de hga genrerna, har den mnga ordformer som frefaller hra hemma i det talsprk som var H:s eget. Mnga gnger har han sledes preteritiformer och supinformer utan slutet de resp. t. Han skriver regera (295), haa wij mot dig synda (49) och han kan drmed rimma preteritiformen skatta[de] med supinformen fatta[t] (154155). Men H. har ocks annat, som r nnu mer ovanligt och som kan sgas knneteckna hans stil. Han har haa fr hade (21, 64, 239, 352, 442) och sku fr skulle (574, 719, 730). Vidare anvnder han till som infinitivmrke (199, 205, 229, 332, 473, 709), trsta i betydelsen kunna (28), tohl fr torde (7) och Johlen fr jorden (503), stockholmsrim (neder Stder 6465, neder sorgeklder 136137), tvstavigt uttal av barn och Carl (313, 376 och 533 resp. 683) samt tog p fr brjade (310). Versmttet r alexandrin. Partiet r. 523546 med sin hopning av bilder har Sahlstedt citerat under rubriken Om Werlden (Sahlstedt IV, s. 81). Han har dock gjort vissa ndringar.

12 Stormcktigste Allerndigste Konung. Fr Eders Mayestt i dmiukheet framtrder Een underdnig Skrifft med rtta swenska klder/ Dock i een sorge drkt/ med ett bedrfwad mod Som samanskrefwen r af trars bittra flod/ Och beer att Ers Maystt will lta sig behaga Af infdd gunst och nd med ynnest till uptaga Een helt enfaldig dickt med sltta rijme-Rar/ Som fr sig ingen ann n Plickt till Talman har; Men om hwad Kungar gees alt Kungligt wara skulle/ S fruktar jag een domb upp min dierfhet fulle/ Den henne jemte mig i blygsell strte ned/ Och att min dierfa bn med migunst afslag led; Dock efter Ers Maystt een Herre r i Norden Aff dem Gud sielfwer har till Gudar satt p jorden/ S r i fruktan min mig det een sker trst/ Att Guda-arth och fins i Kungars Kunga-brst/ Och att nu Ers Maystt lr Gudz exempel fllia/ Alt hwad hr felat fins med nde fwerhllia; Ty Gudz och Kungars Lag r det: see hiertat an/ Fast wrket r s sltt att det ey rosas kan.

10

15

20

3 mod sinne 6 infdd inneboende 7 sltta enkla, dliga rijme-Rar verser; det var brukligt att diktaren talade frringande om sitt verk, en s.k. dmjukhetstopos 8 Talman talesman 10 fulle skulle falla 11 Den den som 12 migunst ond 13 efter eftersom 14 under envldet ansgs kungen ha sin makt av Gud och var av honom satt att vara en gud p jorden 16 Guda-arth gudomlig natur och ocks 18 fins befinnes 19 see [] an se till

13 Jag hoppas Ers Maystt mig mildast lr tillstdia/ Frn Owns afwund till min Konungs Nde wdia/ Och att min Skrifft/ nr hon/ som hrtills lg frdld/ Sig dristar fram/ m f ett Kunga-Nampn till Skild. Jag hoppas ey att Ney p min Supplic lr skrifwas; Men mig ett ndigt Ja p min begiran gifwas: J synnerhet nr jag med wrdnat sija tr Hwem som min ringa Skrifft uti sitt sllskap fr: Det hr O Store Kung den Wna V L D A R I C A, Fr hwilken alla mst i wett och dygder wijka/ Den fr wrt hela Land een Konglig Prydnad war/ Den Eders Mayestt s hiertlig lskat har; Frskiut frdenskull ey med ond/ Stora Koning/ Een skrifft som handlar om een makelser Droning/ Den p sin dda mull det prijs fr alla br Att henne Ers Maystt allena hullit kir. Lth derfr denne Skrifft ett ndigt ga finna/ Lth och den henne skref den stora nden winna/ Att han till de han dr fr dmiuckt wijsa sig Med underdnig tienst blij ofranderlig. Eders Kongl. Mayesttz. Underdnigste och tropliktigste underste J. Holmstrm.

25

30

35

40

30 Fr hwilken trycket Frhwilken 41 Mayesttz trycket Mayestt

21 mildast med mildhet tillstdia tillta 23 frdld dold 25 Supplic bneskrift 26 Men utan 29 VLDARICA Ulrika Eleonora 30 i ifrga om 35 fr framfr 36 hullit hllit 38 den den som henne skriften 40 ofranderlig ofrnderligt, stndigt 42 tropliktigste trognaste

14 Wrt Swerie satte sig med wta gon neder Med handen vnder kinn/ med snderrefne Klder/ Sg srgsen vp i hgd/ lijk den stor ngslan har; Jag vndra hpin hwi wr trogna Foster-Moder D sorgfull strte ut s stora trefloder/ Jag vndra hwad fr sorg hon i sitt hierta bar; Men tohl fr wrdnad skull dock henne intet frga Hwarfre hon s greth/ hwad hennes hierta plga? Jag geck frden skull bort at hra hwad d hndt. Jag geck/ ehwart jag giek/ s mste jag frnimma/ Att d wrt hela land i heta trar simma/ Att alles nije war i grth och lth frwndt. Den ena trstls stod/ lth hand och hufwud hngia/ En annan wille suck hans hierta snder sprngia Den tredie rinna lth en strmlik Treflod. Jag drista ntlig mig vtaf the srgsna spria Hwad orsak ther til war att jag sg alla sria/ Hwarfre alt wrt land i sdan ngslan stod? De wille gierna wl beswara hwad jag sporde/ Men suckan/ grth och lth ett sdant hinder giorde Att ingen sija feck hwad han haa mbna sagt. Til de ett allmnt rop med sorglig rst vtspridde Hwad denne suck och pust/ samt alles qwal betydde/ Och att ett ddzfall o en sdan sorg tillbrakt.

10

15

20

2 snderrefne trycket snderefne 22 sorglig trycket sorlig

2 kinn kinden 3 hgd hjden 5 sorgfull sorgsen strte lt strta 7 tohl tordes, vgade 10 ehwart vart n 12 i [] frwndt till [] frvandlat 13 trstls otrstlig 14 P en annan ville hans klagan krossa hjrtat 15 strmlik lik en flod 16 vtaf the srgsna spria frga de srjande 20 giorde utgjorde 21 haa mbna sagt hade tnkt sga 24 tillbrakt vllat

15
25

30

35

40

45

50

J hga Herrar som nu denne act bijwista J weten sielfwe wl hwem wij haa lagt i kista/ Hwem wij haa lagt p bhr i grafwen nehr med grth. Men jag/ jag trster knapt det Eder nu bertta/ Jag hindras vtaf sorg att lta Ehr det weta/ Jag hisnar sija hwem mit tal nu syfftar th. Jag hisnar hpin fast det hga nambnet nmbna Af den wij sorgsne mst i swarta jorden lmna/ J grafwen grfwa nehr den frr p Thronen satt. Wij hafwom och wij haa/ wij hafwe nu frlora Wr blida Drottning/ Fru ULRICA ELENORA, Wr stora Kungs Gemhl/ wrt Rijkes enda Skatt. Wist haa wij orsak ftt sorgbundne nu att qwijda/ Hwem r som icke mst af ngslan hndren wrijda? Hr r en allmn sorg hr r en allmn nd. Hwart ga i wrt land br flla bittra trar/ Ett allmnt olycksfall o alle lijka srar Ett allmnt olycksfall/ wr milda Drottnings dd. Wrt lands frnmbsta dehl/ wrt rijkes strsta prydna/ Den wij s willigt ha bewijst wr troo och lydna/ Den wij s gierna sedt/ den f wij ey mehr see. Den mehr allena wrd hn hwad wij elliest ga/ Fr hwilkens lijf wij lijf och blod had gierna wga Den mst godwilligt wij th dden fwergee. Ach wreda himmel ach/ hur haa wij mot dig synda? Hwarmed wij vsle o s mycket ondt tillskynda Hwad r fr fasli brtt som sdant straff frtient?

32 lmna trycket lmma

25 28 30 31 37 38 41 44 48 50

bijwista deltar i trster vgar hisnar sija frmr knappt sga det fast nstan sorgbundne sorgsna r finns olycksfall olycka, tragedi bewijst visat fwergee verlmna vsle olyckliga tillskynda skaffat 51 Hwad r vad r det

16 Att du nu harmsen o ey lnger gitter unna Behlla den/ hwars nd o s har frgda kunna; Men tar nu wred igen det goda du frlnt. Din wredes gnista str fr o i liusan lga/ Ditt rijs r dunderslag/ din tucktan allmn plga/ Som med ett enda slag slr all wr gldie Kull/ Som med ett enda slag o alla lijka sargar Och wra trogna brst i tusend stycken targar/ Wr gldie r sin koos/ wr fgnad lggs i mull. Wij lefde frr som de der ingen motgng rnte/ Med lycka/ frijd och frgd af himlens nde krnte Hwar wid sitt fijkontr i roo och roligheet. Lycksaligheten sielf haa satt sig hoos O neder/ P landet fans d lust och frgd i wra Stder/ Hwar redlig gladde sig och bara afwund greth. Wrt slla Swea d een allmn gldie hyste/ Frtret och sorger ble utur wrt Land frwijste/ Wr ownn/ hwem den war/ strk segel d fr o. Hr war det landet som frnijlighet i bodde/ Hwars ker samma tijd widt fwer nskan grodde/ Ja gldien wr den bd den strsta gldien tr. Wrt Kira Kunga-Huus d intet widrigt sporde/ Det war som i wr frgd o msta frgden giorde/ Wrt medgngs-Segell stod stint fwerst opp i topp.

55

60

65

70

75

58 lijka trycket ljika

54 56 59 63 64 69 70 71 72 73 74 75

frlnt givit dunderslag skslag, blixt targar sliter snder fijkontr symbol fr hemmets frid roligheet lugn haa hade hwem vem n strk segel firade ner seglet (till tecken p underkastelse) som [] i i vilket samma tijd p den tiden widt fwer nskan lngt mer n man kunnat nska sig bd [] tr trotsade intet widrigt sporde hade ingen motgng Det war som det var det som stint svllande, fullt

17 Den tijden war fr o den gyllne tijden blefwen/ All gldie rnte wij/ all ngslan war frdrefwen/ Frgd gick med o till sngs/ frgd stod och med o opp. Wr Swenska Nord den war een annan Eeden worden/ Een nyer lustegrd/ ett Paradiis p jorden Sorg war een frmma gist den tijden i wrt Land. Ty Konungens frsorg wrt Rijkes Ror s frde/ Att ingen motgngs storm wrt skiepp uhr leden kirde/ Wij segla fr tu skith/ alt gick o wl i hand. Wij ankra uti free/ och lgo skert stilla/ Fast owr ngon gng o hota gira illa/ Fast bllian brusa grymt/ det war dock alt umsonst; J afgrund afwund o wl offta hota fra/ Dock kunde det wr roo och sinnes-fred ey stra/ Wij litte p Gudz nd/ och p wr Styrmans konst. Men nu s fruktar jag/ wr frgd lr aller wara/ Jag fruktar Skeppet kan ey mehr s lykligt fahra Nu seen olyckan s de Styrman trffat har. Seen himlens strnga sluth s har behagat trycka De ofrsagda trst med sorg/ och hdanrycka Den/ som de hiertans frgd och gons fgnad war. Wij mst taa seglen inn/ wrt medgngs-skte fijra/ Sen den wrt slla Skepp s msterli pl styra/ Har ftt een sdan sorg/ som Sil och hierta rr.

80

85

90

95

76 war [] blefwen hade [] blivit den gyllne tijden guldldern, mnniskoslktets lyckligaste tid 79 een annan Eeden ett nytt Eden 81 frmma (eg. frmmat) frmmande, sllsynt 82 Ror roder 83 leden kursen 84 fr tu skith fr fulla segel; jfr Jag segla fr tu skith i Hr skrifwer den r. 21 (Samlade dikter I, s. 128) 87 grymt hemskt 90 litte litade 91 aller slut 95 ofrsagda ordda 97 medgngs-skte medgngsskot; jfr medgngs-Segell r. 75 fijra slppa efter p 98 pl brukat
2

18
100

105

110

115

120

Compasset r frryckt/ wr Stierna uti Norden Har ftt sin nedergng/ hon r osynlig worden/ Jag fruktar att een Storm wrt Skepp uhr leden fr. Dock will jag man Poet/ och ey Prophet hr wara; Fast hn wr Konungs sorg hans rijke bdar fahra/ Gud som alt kan/ han kan och detta gira gtt/ Om wij de wrede man med bttring ska wija Och fly till bnens Skild: dock detta kan jag sija/ Fr o r iskinckt nu ett ymnigt tre-mtt. Wr lust r wnd i pust/ wr gldie uti qwijda/ Wrt nije uti ngst/ wr frgd r satt sijda/ En ngslig suck och pust r nu wrt tijdfrdrijf. Ett mrkt ohyglit moln wr gldie-Sohl betcker/ Gudz grymma wredes blix i stllet o frskrcker/ Som med ett faligt hoot frkrtar lust och lijf. Wrt nije r sin koos/ och ngslan till o flytter/ Wr frra frgd den r i suck och sorg frbytter/ Een allmn jmmer bor uti wrt usla Land: Hwad sger jag uti wrt land/ ney denne smrta Bor ey i landet/ men i wra gna hierta/ Som ngslas/ rrde hrt af Herrans wredes hand. Een obeskriflig sorg bedrfwar Swea-Rijke/ Wij grta all i hoop/ wij sria alla lijke/

108 ymnigt trycket ynmigt

100 Compasset ordet behandlades p 1600-talet ibland som neutrum; frasen compassen r frryckt finns i Haquin Spegels Guds Werk och Hwila III: 558 wr Stierna uti Norden trol. anspelning p Polstjrnan, som blivit kunglig symbol under envldet, varvid det frsetts med devisen Nescit occasum, den vet ej av ngon nedgng. Se Kurt Johannesson: I Polstjrnans tecken, s. 123 ff. 101 ftt sin nedergng gtt ner 103, 106 man bara 106 wija avleda 108 iskinckt upphllt tre-mtt trebgare 109 lust gldje wnd i frvandlad till 115 flytter har flyttat 116 i [] frbytter till [] frvandlad 117 usla stackars 119 gna egna 122 lijke lika mycket

19 Wij hafwe mist den o och Konungen war kir. Hwem hrdsint mste ey medyncksamt trar flla/ Nr han wrt Kunga-Huus sig will fr gon stlla/ Hur det fr detta war/ hwad det fr tijden r. Frr fans der bara frgd/ nu hrs der idel klaga/ All gldie har der mst ett sorgligt af skied taga/ Bedrfwelsen har ftt de frra Sthe inn. Fr gldie-toner hrs der bara sorgelter/ Den frr frnijligt log str ngslefull och grter/ Att Trar frusa fram som Strmmar p de kinn. Wrt Sltt som frgden frr innom de murar hyste/ Der herrlighet och prakt kring alla wggar lyste/ r nu ett sorgehuus/ der klagan uti boor. De prydna har man mst med trar taga neder/ Nu r det ynckligt kldt i swarta sorgeklder/ Fr Gull och Silfwerdook fins bara boy och floor. Wrt Kungahuus war frr frnijlighetens wning/ Men nu har dden giort det till een sorgeboning/ Det r een muhra graf der ngslan wistas i/ Hwars wijda mrka rum een lijten lampa lyser/ Der ngsligheten trijfs/ der nijet ter ryser/

125

130

135

140

124 Hwem hrdsint vilken hrdhjrtad mnniska medyncksamt medlidsamt 125 fr gon stlla frestlla 126 fr detta frut fr tijden nufrtiden 129 ftt [] inn intagit Sthe plats 130 Fr i stllet fr 131 ngslefull sorgsen 132 Att s att frusa forsar, sprutar 135 der [] uti vari 138 Fr i stllet fr Silfwerdook dok av tyg med silvertrdar i boy mrkt ylletyg, som anvndes till sorgdrkter floor sorgflor 139 frnijlighetens wning gldjens boning 141 muhra murad ngslan sorgen 142 lyser belyser

20
145

150

155

160

165

170

175

Ohyggligt hwitt och swart fr man der bara sij. Hans Mayestt som r wr hiertans strsta fgnad/ Hwars nd och omsorg wij med foog och skil tillgna Det goda som wij haa/ att alla nu m wl. Han wistas der med sorg och ledes wid sin boning/ Seen han sitt sllskap mist/ sin Maka och sin Droning S har han ftt ett swrd i sin bedrfwa Sil. Han srier fwer sig/ som srgde frr fr andra/ De omsorg r i sorg/ de lust i pust frandra/ Och alt de nije nu i grafwen nederlagt. Den han allena mehr och mycket hgre skatta/ hn alt i wrden war/ har grymma dden fatta Uti sin magra fambn/ och hastigt hdanbrackt. Hoos den wij alla frr wr skra tillflykt hade Nr brdan blef fr tung som motgng o plade/ De uslas milda hielp/ de sorgsnas rijka trst: r hielp- och trstls sielf i dee dagar blefwen/ De enda fgnad r ifrn hans skte refwen/ Och halfwa hiertat rykt utur hans Kunga-brst. Han sitter p sin Thron med ngslan och med qwijda/ Ty den som frr war wahn der sittia wid hans sijda/ Har dden hdanryckt/ de Stohl str tomer qwar. Wr Konungs stora sorg ey ringa det frker/ Nr som hans Mayestt de kira rum besker/ Der hennes Mayestt de liufwa sllskap war/ Och drar sig s derwid helt sorgelig till minnes Att den som fans der frr nu der ey mehra finnes Att han sin frra roo och ngda sllskap mist. Hwars blida nrwist frr de rum s liufwa giorde/ Der i han ter nu een sdan ngslan sporde/ Sehn han p all sin frgd mst lijda mehn och brist. Hans Mayestt har mst den bittra kalcken smaka/ Hur hiertligt swrt det r att skillias wid sin maka/
bedrfwa bedrvade De hans alt allt som hdanbrackt frt bort wid frn

150 152 155 156 176

21 Och halfwa hiertat sitt th dden fwergee. Ja swrt! ja mehr hn swrt m man det billigt kalla/ En malrts-bsker drick/ bemngd med bara galla/ Ett mtt/ ett olyks mtt/ brddfult med ach och wee. Hwem r vtaf wr hoop/ som icke det erfahri? Nr wnner skillias th som sta wnner wari/ J deras sorg lijkwl s trsta de hwarann/ Med detta: hur det gr/ ehwart de bgge wandra/ S hoppas de nd een gng f see hwarandra S lnge dden ey blijr deras Skillieman; r detta nu s swrt/ der ngon trst lell finnes/ Fast hn den owi r/ hur mycket strre synnes Den sorg nr dden sielf tw Makar skillier th? Som strre wnner hn ngra andra wnner/ Hwars wnskap fwergr all wnskap mellan frnner Och Blods-Frwanter sielf; tnck hwad een grth och lth/ Hwad oroo/ ngslighet/ hwad suckan och hwad smrta/ Tillstta icke d vpp een gng dens hierta/ Som makan sin har mist och eensam sitter qwar? J synnerhet nr man derwid den trst ey hafwer P jorden mehra see den man i jord begrafwer/ Ty aldrig tergees hwad dden till sig tar. Haa wij d intet skil o vsle till beklaga/ Som sorgsne spria mst det himlen har behaga Till skynda hans Maystt een sorg som fwergr. All annor sorg/ som fins p hela wijda jorden/ J det hans Mayestt eensriande r worden Och mist sin bsta wn den han ey terfr.

180

185

190

195

200

177 178 182 186 191 192 194 199 200

fwergee verlmna mehr hn swrt typisk barock hyperbol sta goda blijr deras Skillieman skiljer dem t frnner frnder, slktingar Blods-Frwanter slktingar Tillstta angriper till att spria erfara det att 201 Till skynda orsaka, tillfoga 203 eensriande ensam, nkling

22
205

210

215

220

225

230

Ja/ ja wist haa wij skil ja mehr hn skil till qwijda/ J ty hans Mayestt s mycken sorg mst lijda Hwart troget hiertas lsn skall suck och trar blij. Det Konglig husetz sorg det gr o hgt till hierta/ Wr trogna kirleks plickt tar dehl i deras smrta: Wr ngslan blijr frkt af det wij sorgsne sij Hur hennes Mayestt wr Stora Kungs Frumoder Bewittnar med sin suck och bittra trefloder Att hennes gldie har med detta ddzfall ddt. De Herrsons stora sorg de mma hierta srar Hans hiertans suckan blijr bemngd med hennes Trar/ Hon srier at hon mist den henne stetz bemdt Med wrdnad/ wnskap/ och den henne giorde hra Lijk som een Mohr/ och hon rtt som sin dotter Kira Af hiertat hade kir/ och altid lskat har. Een slijck frlust i pust de fromma sinne snker Nr hon med sorgse mod bedrfligt eftertnker Att hon har mist den frr de bsta sllskap war. Hans Konglig Hghet samt de Sta Systrar twenne Princessorne hr och med sorgligt Ach bekinne Att deras Fgnad r i jorden nedersnckt/ De re nu af den/ de lskat/ fwergifne Ja p een gng b mod- och moderlse blifne/ Fr bitti har sig sorg i deras hierta trngt. Frbitti hafwer sorg hoos dem begynt till gista Frbitti hafwa de med ngslan sport och frsta Att dden kan taa inn ett Sltt/ och Kungaborg.

206 lijda trycket ljida 221 mod trycket med

207 208 211 214 217 221 223

lsn lsen, knnetecken gr o hgt till hierta smrtar oss djupt hennes Mayestt Hedvig Eleonora, Karl XI:s mor De hennes giorde hra rade bedrfligt bedrvat Hans Konglig Hghet den 11-rige prins Karl, den blivande Karl XII de Sta Systrar den 12-riga Hedvig Sofia och den 5-riga Ulrika Eleonora 229 till att 230 frsta prvat p

23 Frbitti har wr Printz s och Printzessor bda Spordt hwad bedrfwelse fr barnen r att skda Sin Fru-Mohr upp bhr/ sin Herr-Far uti sorg. Den tijd d ingen ting dem billigt skulle wlla/ D fr dem frgd och lust bort ppen taffell hlla/ Och sielfwa nijet blij een daglig gist hoos dem. De hr Naturens Lag fr omsorg welat frija/ Jag menar ungdoms hr/ haa sorgen lell bort bija/ Och intet storma till p deras Kunga-hem. Men ach dem r frment een sdan frmhn nyttia/ Bedrfwa mste de med wta gon sittia Och grta d de bort af gldie mtta lee. De jmra sig att nu de Frumohr hdan fahri/ Att den i dygd och wett fr dem een Spegel wari De effter nskan ey i wrden mehr f see. Hwar Understhe som det Kongli Huset lydna Och trohet swurit har/ beklagar att de prydna Med hennes Mayestt i Grafwen nederfahr. Det hgtbermbda Khn aff Fruer och Grefwinnor/ Af Frknar/ Jungfrur/ fler/ och alla Sweries qwinnor Beklaga att de mist den deras Crona war. Den Swenska Mn aff plickt som fwerhet stetz lydde/ Men deras khn med dygd lijk som en Drottning prydde/ Hwars hwirfwell dygden sielf med hre-Crohnan krnt. Summan hr hres ey hn idell suck och qwijda Wij sria all i hoop/ wij mste lijka lijda/ Een allmn sorg den blijr uti wrt Swerie rnt. Een lijka suck ock pust nu alles hiertan ngslar/ Een lijka sorg och grth wr frra gldie fngslar/

235

240

245

250

255

260

235 wlla vlla skada 236 ppen taffell dukat bord 238 omsorg bekymmer frija befria 239 haa hade 240 storma till hota 255 hwirfwell hjssa 256 sammantaget: hr hrs inget annat n suck och klagan Summan har, som ofta, betoningen p andra stavelsen 259 lijka likadan, lika stor

24 Ett lijka hiertelag/ een lijka ngslighet. Det srier alt wrt Land och hela Swea-Rijke Fr det wij hafwe mist een Drottning utan lijke/ Och mehr hn makels af hrkompst/ dygd och wett: De tt och ursprung hon af stora Kungar hade/ Hwartill i uhrmins tijd een Hielte grundwal lade/ Som lngre rknas hn frn Fahr och farfars Fahr. Aff Cronor war hon fdd/ een Crona har hon buri/ Een Crona bra skall/ det haa wij alla swuri/ Wr enda Printz/ den hon inunder hiertat bar. Sin hrkomst har hon hafft aff Scepter och aff Spijra/ Een Kunglig Scepter har och hennes hnder Zijra De Herre Sceptern fr/ de Herr Son fran skaa; Sin Herre/ Herrfahr sig hon sielf har sedt p Thronen/ Der skal och wijsa sig een gng den dla Sonen/ Wr mehr hn Kira Printz/ som hon o lemnat haa. De Herrfahr war een Kung/ de Herre r een Koning/ De FruMohr Drottning/ och hon ingen mindre Droning. Een Kung har henne fdt/ hon har och fdt en Printz/ Som Konung blifwa skall; det Gud och hnda lthe/ Een Salomon uti sin Fader Davids Sthe: Det r ey ringa/ men alt Kungligt hwad hr fins. Dock fast det mycket r aff Kunga-Blod blij fdder/ D lyckans bsta dehl blijr upp waggan strdder Lijk som ett ymnigt regn aff hga himlens nd; S ffwergr lijkwl det frra detta wijda/ Att den som fds aff Tron sitt Kungablod will pryda Med dygdens fromma Lag/ med wijhetz Kloka rd. Fr detta prijsas br wr himmelsk-slla Droning/ De Brst war dygdens/ och de Hiea wijhetz boning/
De tt Ulrika Eleonora hrde till den oldenburgska tten Scepter kungaspira Zijra prytt De Herre Karl XI fran bra den Sin [] Herrfahr kung Fredrik III av Danmark haa hade De FruMohr Sofia Amalia av Braunschweig-Lneburg, dansk drottning Salomon Bibelns kung Salomo, Davids son rd rdslag, ider, beslut

265

270

275

280

285

290

265 271 272 273 274 276 278 281 288

25 Der de frniligt sig i granskap satte nehr. Ett ogement frstnd man hoos wr droning sporde/ Det wijste wijsheet sig i alt det som hon giorde/ Hon skatta wijheet mehr hn alt i wrden r. Att wijheet och frstnd regera i de sinne/ Dett rnes Solklart nog nr man sig drar till minne/ Hur alt hwad som hon giort ett wijhetz tecken war. J synnerhet kan det de wijheetz witne bra/ Nr man betnker hwad een wrdnat och een hra Hon fr sin Herre och wr Konung stdze bar. Af alt i wrden r hon intet hgre sktte/ hn willigt wijsa med hwad wrdnat hon bemtte De Herres blijda gunst/ att lefwa till behag Den henne Herren Gud till Kung och Maka gifwet/ Som hgsta goda war fr henne hr i lijfwet/ De nije hennes frgd/ de willia hennes Lag. Den hon af fruchtan ey/ men utaf kirlek lydde; Ty dygden hennes brst med tckhet s beprydde/ Att hennes sllskap war wr Konungs strsta roo. Nr Kunga-sylan hans tog p fr tunger blifwa Kund hennes nrwist bst all ledsamhet frdrifwa/ Ty sielfwa nije fant sitt nije der att boo. Hur hennes Mayestt de Kunga-baren frde Och fostra upp/ att dygd de spda hiertan rrde Af kirlecks Eld till sig/ och alt som lfligt r: Det r nnu hoos o uti ett wrdsamt sinne/

295

300

305

310

315

294 wrden trycket wrdeu 312 sitt nije trycket sit tnije

291 292 298 299 300 301 304 310 311 313 315

sig [] satte nehr bosatte sig ogement ovanligt de wijheetz witne bra vittna om hennes vishet hwad een vilken bar hyste alt allt som hgre sktte brydde sig mer om Maka make tog p brjade ledsamhet bekymmer Kunga-baren kungabarn lfligt bermvrt, gott

26 Det skall och aldrig g utur wrt trogna minne S lnge jorden o p sine Skulrar br. Hwad Klokheet utan de hwar man med undran sporde Uti alt det/ som wr uplyste Droning giorde/ Har rycktetz sanna roop kring hela wrden frt. J synnerhet kan man det utaf dem erfahra/ Som af de gierningar ftt gne-wittnen wara Och hennes Kloka ord som under hafwa hrt. Dem menar jag/ som Gud den nden tkts frlna/ Att i wr Dronings Hoff de lyckligen ftt tiena/ Och daglig hrt och sedt hwad hon har talt och giort. De lre wittna mehr hn min olrda tunga Till hennes hga lf med elak rst kan siunga/ Och att jag lijtet sagt af det jag sija bort. Dock fast min swaga makt ey lr fullborda hinna Hwad plickt och willian will/ lell hoppas jag till finna Een gunstig urskt fr min stora dristighet. Jag hoppas hrsamst/ det den gunsten mig bewijses/ Som allom wederfars/ att goda willian prijses/ D makten slr en felt; hwem r som icke weth/ Att mngen elak rst pl offta Gud behaga/ Nr hiertat man r gtt/ hwem will d mig frklaga/ Om jag min Dronings dygd enfaldigt prijsa will? Eenfaldig wrdnat mehr hn kloka ord br skattas Frutan grund: En ann upfylle hwad hr fattas/ Jag briar der jag slth/ och lgger detta till:

320

325

330

335

340

324 hrt trycket hrt

318 319 323 329 332 334 335 336 338

Skulrar skuldror, axlar utan de dessutom af till elak ful till att hrsamst dmjukt allom wederfars visas alla makten slr en felt man saknar frmgan man bara frklaga frtnka, missunna 339 enfaldigt i all enkelhet 341 Frutan grund r bestmning till kloka ord i freg. rad 342 slth slutade

27 Att som wijsheten ey allena plgar komma/ Men stetz i sllskap haa sin Syster dygden fromma/ Som henne fllier th ehwart hon nnsin fahr; S har hon ochs nu detsamma welat gira/ Och dygden intet glmt uti sitt fllie fra: Wll den som fgna fr ett sdant delt par. Det har wr Droning ftt/ frstnd de sinne hyste/ Och dygdens rena frg uhr hennes hierta lyste/ Dygd satt der p sin Thron uti een Kunglig prakt/ Haa Kring sig alla dem som hon pl Systrar kalla/ Hr saknades ey nn/ ja icke een af alla/ Som llerdommen nampn af dygd med skil tillagt. De hlle mte hoos wr Droning vtan lijke/ De tcka brst war dem ett lijte Kungarijke/ Ett Tempel/ Gudahuus/ een Krkia och Altar/ Der odygds falska skien ey ngot offer tnde/ Men dygdens rena eld i klara lampor brnde/ Der intet inne fans hn det som dygdigt war. Der alla dygder sig som Syskon sammanpara Och kimpas hwem som nmst om hiertat skulle wara/ Fast alla finge rum i hennes skira brst: Men nu s klaga de att dden nederrifwi Det Templet/ der i de s lnge mna blifwi/ De lpa lijka som huuswille effter trst/
som eftersom ehwart vart n Wll hr = lycklig Haa hade llerdommen forntiden, forna tider nampn af namnet tillagt givit Altar ordet hade p 1600-talet betoningen p andra stavelsen brnde brann Der [] inne vari hn annat n kimpas stred om nmst om nrmast skira rena der i vari mna blifwi hade tnkt stanna

345

350

355

360

365

343 345 348 352 354

357 359 360 362 363 365

28 De sria att de mst nu skillias frn hwarandra/ J mrkret mngenstns som frmmat folk kringwandra. Gudfruktigheten som fr andra dygder r Hwad hennes Mayestt war ibland alla qwinner/ Een Droning menar iag/ hon wter sina kinner/ Fr det hon mist den hon och henne hullit kir. Om ngon sig med skil af Herran kan bermma/ War det wr Droning wist/ det wij ey bre glmma/ Det skall blij utaf o med wrdnat efftertalt. Hon lska hgt sin Kung och sina baren kire/ Sitt Rijke jemte dem/ som der i boo och re; Men aldramst sin Gud som han det har befalt. De bsta tijdfrdrijf war med sin Gud att tala/ Vtaf hans ndesbrunn sin sorgsna Sil hugswala/ Hon skte Silatrst/ der rtta trsten fs. Hon wiste wl att alt p jorden r ffngli; Ty hlt hon sig till det som intet r frgngli/ Som ewigt blifwa skall nr annat alt frgs/ Gudzord och hlsos brun/ som Sila-torst kan slcka/ Som hiertestyrkning r och dhen kan wederqwecka/ Som i bedrfwat brst frkrssad Anda har. Gudzhuus war hennes roo/ der fant hon Silalijsa/ Nr hon med bgda knn och trogen bn feck wijsa Hwad troo och kierleck hon till Gud i hiertat bar. Barmhertigheet och nd/ de sutte wid de sijda/ Fromhet och mildhet fans och hoos wr Droning blijda/

370

375

380

385

390

368 mngenstns p mnga stllen frmmat folk frmlingar 369 fr framfr, strre n 372 fr att hon mist den hon lskat och som lskat henne 373 af Herran hr = fr gudsfruktan 375 efftertalt omtalat 379 De hennes 380 hugswala lska 383 Ty och drfr 384 blifwa best 385 Sila-torst sjlens trst; ordet trst hade nnu vanl. formen torst 386 wederqwecka liva upp 388 Silalijsa trst fr sjlen 390 Hwad vilken

29 Miskundsamheten gick med henne uti Rd. Hon wiste den hwars hand Gud hade prydt med Spijra/ Den br och s sitt sinn med dygd och fromhet Zijra/ De strsta gldie war att wijsa allom nd. Gifmildhet war een dygd/ som och wr Droning fwa Dock intet s moth dem/ som ingen ting behfwa/ Der gifmildhet man r en hielp till fwerfld; Men moth den fattiga/ som huuswill och frsmkta Af hunger/ torst och kild p gatan blef anfkta/ Den wijste hon sin nd uti hans stora nd. Den hungriga feck math/ de Nakna blefwe Kldda/ Hwar torstig dricka gafs/ fr siuka lth hon bdda/ Den huswill/ takls war har huus och herberg ftt; Dock ey p krtan tijd/ men alla sina dagar/ Sij det r gifmildhet den Herren Gud behagar/ Som rknar sig blij skinkt hwad fattigom girs gtt. Hur mild och blid altid wr Drottning sig betedde Mot dem som ngon gng fr hennes Thron framtrdde J underdnighet/ r allom nog bekant. Ey ngon nnsin blef ohulpin ddan kirder/ Den sorgsna feck der trst/ den Klagande bleff hrder/ Och den som skte hielp der hielp och nde fant.

395

400

405

410

394 hade prydt trycket hadeprydt 397 Gifmildhet trycket Gifmildet

393 Miskundsamheten medlidandet gick [] uti Rd rdslog; Ulrika Eleonora var knd fr sin vlgrenhet 397 och ocks fwa utvade 398 intet s inte s mycket 399 man bara 400 frsmkta frsmktande, nra att g under 401 anfkta ansatt 404 dricka dryck 405 herberg tak ver huvudet 406 p fr 408 som tycker, att det som ges t den fattige, ges t Gud; hr anspelas p Jesu ord om att den som kltt den nakna, gett den hungrige brd osv. har gjort det mot Jesus sjlv (Matt. 25: 3540) 412 ohulpin ohjlpt

30
415

420

425

430

435

440

De strsta gldie war den usla gunst bewijsa/ Och den olycklig fans/ med hielp och nde lijsa/ Hon kunde ynkelst ey ngons jmmer sij. Som Modren Barnen pl aff hiertat hlla kira/ S lska hon och dem som nampn aff Swenska bra/ Hon wille lskad sielf och intet fruktat blij; Det hon och blef/ ty hon wrt hiertelag s wunnit/ Hoos alla i gemehn een sdan kirleck funnit/ Att ingen war som ey wr Droning nska gtt. Hon war den Stiernan som vphijes s i Norden Fr alla andra/ een Gudinna hr p jorden/ Den allas hiertan sig till dehl och offer ftt. Nr hon sig ngon gng fr folketz syn wijste/ Mildhetens blijda glantz uhr hennes anleth lyste/ Lijk som een Ndes-Sohl p himlens klara Bl: B ung och gammal d med glade hiertan sprunge Kring hennes Mayestt/ aff trogen nskan sunge/ Det mtte hon nnu hr lnge lefwa f. Men Ach! den nskan r dock intet blefwen hrder/ Wr kira Droning r utur wr syn frder/ Af Dden hdanryckt/ wij lmnas sorgsne qwar Med ett bedrfwa mod och ngslefulla hierta/ Beklaga hr med sorg/ begrta nu med smrta/ Att wij haa mist den frr wr enda hugnad war. En alt fr stor frlust! Wij hafwe nu frlora Den hiertlig lskad blef aff Unga/ Sm och Stora/ Aff Gambla/ Hg och Lg/ aff alla i wrt Land. Den himlens hga gunst till Moder o haa gifwit/ Den utaf o och som een Moder lskad blifwit/ Den ter o som barn har rkt de Ndes-Hand.

415 416 417 419

bewijsa visa fans befanns ynkelst utan medlidande och ocks nampn aff Swenska bra kallas svenskar 424 den Stiernan Polstjrnan; se komm. till r. 100 425 Fr framfr 431 f och sjng sin trogna nskan, att hon mtte f leva hr lnge 442 haa hade

31
445

450

455

460

465

Den mild aff hiertat war och alt till bsta rdde/ Den med sin bhn hoos Gud ey ringa ting frmdde/ Fr hwilken himlens nd o mycket gtt frlnt: Den med sin frbn o har mycket gtt tillskynda/ Den med sin afbn och/ nr som wij hade synda/ Har afwrt mycket ondt/ det wij d ha frtient. Sij den haa wij nu mist/ den r som wij begrta/ Wr Droning sijer jag/ den wij med gon wta Och hiertans sukan haa i grafwen nedersatt. Hwars dd har slckt all frgd uhr wra trogna hierta/ Men der i ter tnt een wd-Eld utaf smrta/ Och giort wr gldie-dag till ngslans-mrka natt. Dens ddzfall r som nu wrt mma hierta srar/ Ach grtom all i hoop! kom lth o flla Trar Upp wr Dronings Graf/ till tecken af wr nd. Lth o wr grt och lt med suck och pust bemngia/ Kom lth o seen dermed in uti himlen trngia/ Och klaga ynkligt att wr Droning blifwit dd. Kom lth o med wr suck lngt opp om foglens Nste Hgt fwer Skyna g och storma himlens Fste/ Fr himlens Herrskap sielf wr jmmer giuta uth. Hwem weth wr Klagan tr wl Himmelen beweka? Att han ey nnnas lr hwad wij begira neka/

461 o trycket som 462 ynkligt trycket ynligt

445 448 449 450 451 456 457 458 459 460 463 464 465 466

till bsta rdde styrde till det bsta tillskynda skaffat afbn bn om frltelse afwrt avvrjt den r som den r det som ngslans-mrka sorgens mrka Dens [] r som Det r hennes [] som grtom lt oss grta af p bemngia blanda opp om ovanfr Skyna molnen himlens Herrskap treenigheten tr kan

32 Men nskligt ndra hn sitt alt fr strnga sluth. Har d een hednisk Man frmtt att fwertala Afgrundens grymma Gud sin ngslan till hugswala/ Att han sitt kira Lijk med lijff har terftt. Sku wra suckar d? om wij o rtt beklaga/ Till nde emot o nu ey frm till Draga Den Ndens-Killa r och ursprung till alt gtt? Jo/ jo/ jag hoppas hn wij lre nde finna/ Een trogen bn den kan ju himlen fwerwinna? Om wij man trofast och rtt trgit hlla ann; Dock skulle detta o emoth frhoppning fela/ Och himlens hrdheet ey wr ngslan willia hela/ S skom trst hoos den/ som ingen trsta kan: Hoos dden menar jag/ kom lth o nederstta O wid wr Drottnings graf/ och grta o der mtta/ Te wra Trars flod blijr strijda Strmmen lijk. Kom/ grtom till de wij i wra Trar smlta/ Att dden d een gng/ nr som wij blifwa flta/ M blij p dda mtt och effter nskan rijk; Men Ach hwad talar jag? mit sorg-bebundna sinne

470

475

480

485

468 nskligt som vi nskar, efter vr nskan 469 een hednisk Man syftar p lutspelaren Orfeus i grek. mytol., som med sitt spel bevekte underjordens hrskare att ge honom hans dda maka Eurydike tillbaka 470 Afgrundens helvetets, ddsrikets sin ngslan till hugswala att stilla sin sorg 472 Sku skall 473 till Draga locka, frm 477 man bara hlla ann fortstter, hller i 478 o emoth frhoppning fela mot frmodan sl fel 479 hela stilla 480 skom lt oss ska 483 Te tills; fr 483 jfr Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne strof 12 (Samlade dikter I, s. 164) 484 grtom lt oss grta 485 flta fllda, omkullslagna 486 effter nskan rijk s rik han vill 487 sorg-bebundna sorgsna

33 Far styrlst gali fram/ jag drar mig nu till minne/ Att bde ondt och gtt blijr o af Gud plagt; Det wij med Tlamod mst lta o behaga/ Hwad himlens willia r med willigt sinne draga: Frtrna himmel Ach! frlth hwad jag har sagt. Tillrkna mig ey det/ men sorgen som mig krnker/ Jag wet/ jag wet det wl/ nr jag mig rtt betnker/ Ditt een gng fatta sluth kan ingen ndring haa; Det hielper intet hwad man qwijder eller grter/ Du st den Guden/ som dig intet ngra lter; Men mig s ngrar det hwad jag rtt nunnas saa. Jag weth wr Drotning sielf lr mig min bn frwijta/ Ty himmelen will hon mot jorden ey frbyta/ Ey tusend Rijken ta fr Rijket hon har ftt. Ett lijte rum och platz i himlen fwer Solen r mycket mehra wrdt hn hela wijda Johlen/ Till himlen har de hopp och enda lngtan sttt. Ty hennes Mayestt det altid wl betrakta/ Att wrdsens hrrligheet som intet r till akta Mot den i himla-hgd Gudz helgon mnad r; Der all fulkomblighet str uti ewig blomma/ Den uti ingens Sil och hierta kunnat komma/ Ett gtt frutan mtt som dem d mta lr. Derfre har och s wr hgt uplyste Droning

490

495

500

505

510

488 styrlst utan styrsel, hit och dit; jfr sinne mitt helt styrlst wandra kringh (Hr skrifwer den r. 70, Samlade dikter I, s. 130) gali galet 490 lta o behaga acceptera 492 Frtrna vredgade 495 fatta sluth fattade beslut haa f 496 hwad om 497 dig intet ngra lter inte ngrar ngonting 498 mig s ngrar det jag ngrar rtt nunnas nyss 499 frwijta frebr 502 rum plats, stlle 505 betrakta hr = betnkte 506 som intet r till akta r att betrakta som ingenting 507 mot den som i himlen vntar Guds helgon
3

34 Betedt sig som een gist i denne jordska boning/ Den hwar dag resa skall och hdan skynda mst. Hon glmde aldrig bort/ som allom br/ besinna/ Att ingen ngot kan hr ewigt Egit winna/ Att Meniskian blijr sielf b mal- och matkars kst. Hon tog wl tacksamt opp den nde som hon rnte/ Att henne Herren Gud till Sweries Drotning krnte/ Att hennes hgra hand med Spijran Zijrat war; Dock kunde sdant ey de wijsa sinn frblnda Och hennes slla Sil frn Herrans Kirleek wnda/ Hon wiste wrdsens Alt i Jntet stannar qwar. Hon wiste wrden r ey det hon synnes wara/ Hwem henne rtt beseer han lr och det erfara/ Att denna wrden r een alt fr elak Wrd: Der gisten altid mst med lijfwet sitt betala/ Ett Torg p hwilket man har falska wahror fahla/ Ett Magazin opfyldt med lappri och med flrd; Een falsker Spegell/ som een prktig gullrahm pryder/ Ett hwad Sauls swrd/ som moth sin Herre strijder/ Een sminka Stygga/ som behaglig wara will. Een Skdeplatz der man tragdier uti spelar/ Een Moder som alt ondt bland sina baren delar/
som allom br/ besinna att, vilket alla br gra, tnka p Egit fr sig sjlv frblnda frblinda, blnda Herrans Kirleek krleken till Gud hon visste att hela vrlden skall bli till intet synnes synes, tyckes Hwem den som elak ond falska frfalskade, okta fahla till salu Magazin butik lappri strunt Sauls swrd syftar p 1 Samuelsbok 31 om hur Saul, nr han ser slaget frlorat, sjlv ddar sig p sitt svrd sminka Stygga sminkad hxa der [] uti p vilken tragdier ordet uttalas trestavigt med betoningen p andra stavelsen delar frdelar

515

520

525

530

514 515 520 521 522 523 524 525 527 528 530 531 532 533

35
535

540

545

550

Een rtt Syrene-Sng/ een grtand Crocodill; Een lser grund p den ey ngon Kloock pl bygga/ Een falsker wnn wid den sig ingen rtt kan trygga/ Een Krkietupp som gr med alla wder kring; Ett Rnterij der som man falska pengar wanka/ Ett wackert Hospital der Siuka altid stanka/ Een falsker gnalust/ Ett prktigt Jngen Ting: Der sielfbedrgerij frgifft fr o frgyller/ Der ett inbilla gtt wr nskans mtt upfyller/ Der aldrig ngon ting sin rtta frga br. Der afund/ obestnd sitt grymma wlde fra/ Der som ett gneblek kan Alt till Jntet gira/ Der pust med lust altid tillsammans hfftad r. Sij detta har och ey wr Drottning glmt betnkia/ Ty lth hon ingen ting som wrdzligt war sig krnkia/ Hwars stth dock mehrendehls een ynklig nda tar. Det kunde wrden ey de hierta fwerwinna/ De sinne kunde ey sin lust och nije finna J annat hn det som rtt himmelskt artat war.

543 rtta trycket rtt

534 rtt riktig Syrene-Sng sirensng, avsedd att locka i frdrv liksom den som lockade Odysseus i Odyssen grtand Crocodill krokodilen ansgs locka folk i frdrvet genom att hrma ett barns grt 535 Kloock klok 536 wid [] trygga p [] lita 537 wder vindar 538 Rnterij kontor som har hand om ekonomien man bara 539 Hospital sjukhus stanka stnkar, suckar 540 gnalust gonfrjd 541 frgifft gift 542 inbilla inbillat, falskt 543 frga frg 545 gneblek gonblick 547 och ey inte heller 548 Ty drfr 550 Det kunde wrden ey Vrlden kunde inte

36 Till Hgden har hon stetz med fullan ifwer lngtat/ P Jorden lefde hon/ till Himlen har hon trngtat/ Gudz Kirleck hennes brst med llskogs-Eld uptndt: Derfre har och Gud de nskan welat hra/ Och hennes slla Sil till himbla-hyddor fra/ Nu har hon ndt den frgd som hon s lnge wnt. Nu har hon ftt ett rum ibland de frommas skara/ Ett rum uti det rum/ som Gud mnd/ sielf frklara/ Att han sin Helgon har frn ewig tijd beredt. Een sll Lycksalighet/ som ey skall terwnda Een obeskriflig frgd/ een gldie utan nda/ Den intet ra hrt och intet ga sedt. Der frgd frutan sorg/ der nye utan pijna/ Der alla Helgon som b Sol och Stiernor skijna/ Der lust/ ja mehr hn lust/ dijt ingen olust tr. Nu r hon fr sin dygd med ewig frgd belnter Af stora himlens Kung med herrlig Crona krnter/ Som Stiernors skien och glantz fr Diamanter fr. O har hon fwergett/ dok bttre sllskap funnit/ Ett saligt Sthe i Gudz hga Himmel wunnit/ Der hon Gudz herrlighet frklarat ewigt seer. Dett sku wij och till trst i denne sorgen hafwa/ Att wij en Drottning nu haa burit fram till grafwa/ Som Sweries Crona bar/ och Himlens Crona bhr. Een Drottning hwilken hr en dubbel Crona Zijra/ Den Ena fek hon d nr hon feck Sweries Spijra/ Den andra dygden sielf upp de hwirfwell satt/ Den tredie br hon nu i Ewighetens-Boning/ Som henne skinkter r af alla Kungars Koning/ Den hgre skattas br hn hela wrdens Skatt.

555

560

565

570

575

580

558 561 564 567 570

wnt vntat p sin Helgon t sina helgon anspelar p 1 Kor. 2: 9 tr vgar komma fr Diamanter i stllet fr diamanter fr br 574 sku skall 575 till grafwa till graven 579 hwirfwell hjssa

37 Hwem r som i sin sorg till trst ey gerna hrer/ Att hennes Mayestt wrt Swenska Wapen frer/ Tre Cronor menar jag/ de komma henne tee; Een Kunglig- och en dygd- samt Ewighetens Crona/ De wore/ re/ blij de skina hufwud Bona/ Hwad strre prktighet will man sig nska see? Den ena har hon hr p jorden effterlmna/ Den andra med sig frt/ den tredie som war mna th henne/ har hon reen i Himmelrijket ntt. Ett Rijke har hon mist/ ett Rijke har hon wunnit/ Frn jorden r hon skild/ till himlen har hon hunnit/ Den sdant byte gir har bsta byte ftt. Frdenskull skall och nu wr Klagan haa een nda/ Wr grth will wij i Bn/ wr suck i nskan wnda Till hga himlen som allena alt frmr. Wij tla store Gud/ wij tla dina plgor/ Men stilla och hrmed all motgngs hrda wgor/ Hll dden att han o ey mehra skada fr. Bewara den som du till hufwud o har gifwi/ Bewara den som stetz uti din fruktan blifwi/ Bewara d wr Kung/ wr Herre/ wrt frswar. Frminska du hans sorg/ afftrka sielf hans Trar/ Som endast aldrabst kan hela den du srar/ Lth ingen ngslighet i hiertat hans blij qwar. Lth honom Nestors hr och hga lder hinna/ Jnunder hwilken wij een gylne tijd nu finna/ Den wij nst dig med skil tillskrifwe hwad wij haa/ Den o som arfwedehl utaf sin Fader rfde/ Den o med tapper hand af fienden frwrfde Och fr hans segers lopp een steen i wgen laa. Den seen i all sin tijd har fr wrt bsta waka/

585

590

595

600

605

610

603 wr Herre trycket wrt Herre

583 585 596 600 602 607

Hwem r finns det ngon komma [] tee tillkommer i [] wnda till [] frvandla att s att uti din fruktan blifwi fruktat dig Nestor mycket gammal och vis kung i Homeros Iliaden

38
615

620

625

630

635

Och fr wr rolighet sin egen roo frsaka/ Uprttat Rijke wrt som fwer nda lg. Och lagat att det nu frmr sig sielfwer bra/ Att hwar och een sig kan deruti rijkligt nra/ Att wij i frijd m wl/ och wijge st till tg. Den modigt uti strijd lijk som ett Leijon fkta/ Den intet mindre ting i frijd utrtta mkta/ Den uti frijd och strijd det nampn af Makls br. Den stora ting frmtt i Kortan tijd utfra/ Den mngen nyttig Lag och ordning ltit gira/ Hwars egen lefnad dok wr bsta Lagbook r. Lth honom store Gudh / lth honom lnge lefwa Lth nije/ lust och frgd uti hans skite swfwa/ Omgiorda honom sielf med all Lycksaligheet. Lth ingen widrighet hans hielte-hierta trycka/ Frlng hans dla Lijf/ sknk honom frgd och Lyka/ Gif honom mehra gtt hn jag uprkna wet. Bewara jmbwl och wr numehr enda Droning/ Lth hennes hierta blij alt Nijes glada boning/ Lth ingen suck och pust bedrfwa hennes brst. Lth gldiens ymnoghet hoos henne dagli gista/ Aff alt som kallas gtt lth henne f det bsta/ Blif sielf o Store Gud de hiertans dehl och trst. Lth henne dock sin foot mot Steenen intet stta/ Lth henne intet ondt upp de wgar mta/

621 Den trycket Des 625 Gudh trycket Gudz

614 615 618 620 621 623 627 628 631

rolighet lugn fwer nda kullslaget wijge st till tg r redo att rycka ut i krig mkta frmdde det nampn af Makls br kallas makals syftar p att Karl XI genom riksdagsbeslut fick all lagstiftande makt Omgiorda bekl, frse trycka plga jmbwl och ocks wr numehr enda Droning nkedrottning Hedvig Eleonora 632 Nijes gldjes 634 ymnoghet rikedom 636 dehl andel

39
640

645

650

655

660

665

Wlsigna henne Gud p hwarie handa stt. Gir hennes hlsa stark/ Ach gode Gud s laga/ Att hennes Kraffter m med hren stetz till taga/ Lth henne lefwa f och blij af lder mtt. Der nst s neka ey o Gud hwad wij begira/ Lth dina nglar stetz p sina hnder bra Wr mehr hn Kira Printz/ wr hugnad och wrt hopp. Lth hlsa/ styrkia/ Krafft sig i hans tienst begifwa/ Lth wijshet/ wett och dygd de willias Styrmn blifwa/ Lth Tapperheet och mod hans hierta fostra opp. Lth honom himlens nd/ och jordens ynnest winna/ Lth och de Hieltars blod uti hans drar rinna Af hwilka han sin tt och stlta ursprung har. Lth honom Sweries Thron lijk som hans fader pryda/ Lth Lykan rkna sig fr Lyka honom lyda/ Lth henne allan tijd hoos honom sittia qwar. Gif Kungens Son lngt lijf och uti allan fahra Du honom sielf rtt som din gnasteen bewara/ Hlt fwer honom wrd med tina hgra hand. Lth honom uti alt sin stora Herrfahr lijkna/ S lre wij uti wrt hopp ey blifwa swijkna/ Men Swerie fwerg i Lycka alla Land. Ey mindre bner wij o Gud fr tig utgiuta/ Att du Princessorne och wille innesluta Uti din trogna hgn och Faderliga ndh. Lth dock dit egit ord blij deras dagli lxa/ Lth dem i dygd och wett med ldren lijka wxa Och lth dem uti alt taa Wijhet till sit rdh. Gif dem hwad man med skil m gtt och hungligt kalla/ Lth Lyckans bsta dehl p deras Ltter falla/

647 wijshet trycket wijset

656 657 660 662 665 666 667

rtt alldeles tina din fwerg vertrffa och ocks med ldren lijka lika mycket som i lder rdh rdgivare hungligt nyttigt, gldjande

40
670

675

680

685

690

695

Lth hlsa och lngt lijf i deras Plnet st. Lth dem blij uti alt sin fromma FruMohr lijke/ J mildheet lijk som hon och andra dygder rijke/ Frn theras sijda lth ey Lyckans ynnest g. Wr hela Kunga-Stam wij tig nu fwergifwa/ Lth den o store Gud uti din wrdnad blifwa/ Hll flijtig wakt med makt om Sweries Kunga-Huus. Lth det i all wr tijd o styra och regera/ Lth de wlsignelse och lycka blifwa mehra hn Sand wid hafsens strand/ hn nattens Himla-Lius. Med den Lycksalighet o Gud wrt land benda: Lth Kungen fwer o/ de Barn fr wra rda/ Lth deras Kunga-makt blij ofranderlig: Hr milda Gud hwad wij af trogne hiertan nska! Lth upp Sweries Thron Kung CARLS-Stam stetz grnska/ Lth wrden och de makt tillijka sluta sig. Hwad terstr d nu/ hwad br O mehra gira? Sen wij wr Dronings kropp till grafwa ltit fra Med stoor bedrfwelse/ dock med een Kunglig-Prakt. Wij wete att de Sil/ som intet trefs p jorden/ r Solens granne och Gudz egit sllskap worden; Hon r i Herrans Huus och hga Himmel brakt. Wrt Kunga-Huus haa wij uti Gudz hgn insluti/ Fr Herrans Guda-Thron een trogen bn utgiuti Om de Bestnd och makt. Hwad terstr d mehr? Det terstr/ att wij wr Dronings hre-minne Bijsttia i wr Sil/ frwara i wrt sinne

669 Plnet planet, stjrnor, horoskop 673 tig [] fwergifwa verlmnar t dig 677 f mehra hn Sand flera n sandkornen; anspelning p Guds lfte om vlsignelse t Abraham och hans efterkommande i 1 Mos. 22:17 678 nattens Himla-Lius stjrnorna 680 fr wra ver vra barn 683 CARLS namnet uttalas, som oftast, tvstavigt 684 tillijka sluta sig ocks sluta sig till honom 685 br O br vi 688 trefs trivdes 690 i [] brakt till [] frd 695 Bijsttia stter ner

41 Till de wij dde sielf i glmskan grfwas nehr. Att hon den hgste har hgst lskat fwer alla/ Och altid gierna giort hwad han har tckts befalla/ Dernst wr Konung som de kira maka war. Att sina Kunga-barn till dygd hon altid wnte/ Att hwarie understh sin nde hon frlnte/ Att hon till alla dem en Moders-Kirlek Bar. Att ogement frstnd i hennes sinne bodde/ Att mildhet/ fromhet/ gunst i hennes hierta grodde/ Att Nden upp Thron wid hennes sijda stt. Att hon den usla stetz sin milda hielp bewiste/ Att och barmhertighet uhr hennes gon lyste/ Att hon b Wett och Dygd till dehls af Herren ftt: Och mycket prijswrdt mehr/ som jag ey weth till nmna/ Det br man ingalund i mrka grafwen lmna/ Fast wij wr Dronings Kropp der sorgsne lmna mst: De ofrfalska Troo/ de hgst uplysta sinne/ De obesmitta dygd/ de Kungeliga Kynne/ De fr glmskans Swalg een alt fr Kstlig Kst. Af Jaspis borde wij een Kunglig Grifft uprtta/ Med Diamante-Skrifft wr Drottnings Nampn der stta/ De dygder med Zaphir Kring Nambnet fatta inn/ Der Gulletz kstbarhet minst kstbar skulle blifwa Af det wij hennes dygd till hre-Stod sku gifwa/ Som till frundran m upwcka allas sinn. Een sdan Grifft och Skrifft bord wij wr Droning skinkia/ Men detta wijser/ om wij o rtt wl betnkia/

700

705

710

715

720

700 wnte vande 703 ogement frstnd ovanlig klokhet; jfr 292 705 Thron tronen stt satt 706 usla olyckliga bewiste gav 708 till dehls som sin andel, sig tilldelat 709 prijswrdt bermvrt 715 Jaspis prydnadssten i olika frger Grifft grav 717 Zaphir genomskinlig bl delsten 719 hre-Stod minnessten sku skulle

42 Mehr knst och Kstlighet hn troget hiertelag: Ty wele wij een ann b Grifft och Skrifft bestlla/ J alla Swenskas Brst/ som och br mehra gilla/ Der skall de Minne boo till Sweries sidsta dag: P det wr Droning d ey nnsin m frglmmas/ Men hoos o hwar och een i wrdsamt minne gimmas/ De lford lefwa stetz i hela Swea-Rijck: S sku wij Hiertat wrt till een Medaille gira/ Som fwer hennes Bild skall dee orden fra: P Jorden Makels i Himlen Engla-lijk.

725

730

729 Swea-Rijck trycket Swea-Ryck 731 dee trycket de

724 Ty wele wij drfr vill vi bestlla ordna med 725 gilla vara vrd 729 Swea-Rijck Sveriges rike 730 Medaille medalj; syftar p bruket att bra en lskads portrtt i medalj; jfr Hr skrifwer den r. 122 (Samlade dikter I, s. 132) 731 fra bra

43

II
Underdnig PARENTATION fwer Den Stormchtigste Konung/

KONUNG

CARL
den XI. Sweriges/ Gites och Wndes Konung; StorFrste till Finland/ Hertig uti Skne/ Estland/ Lifland/ Carelen/ Brehmen/ Verden/ Stettin-Pommern/ Cassuben och Wenden; Frste till Rgen/ Herre fwer Jngermanland och Wimar; S ock Pfaltz-Grefwe wid Rhein/ i Beyern/ till Jlich/ Clewe och Bergen Hertig/ &c. &c.

Hgstbem. Hans Mayestt

till en underdnig minnelse hllen/ Uti deras Hggrefl. Excellentiers Kongl. Rdens/ jemte andre Kongl. Mayesttz hga Betientes samt Stndernes Nrwaru/ Upp Riddarhuset i Stockholm Anno MDCXCVII. Af ISRAEL HOLMSTRM. ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Tryckt i STOCKHOLM/ Uti Kongl. Booktryckeriet/ hoos Sal. Wankifs nckia.

Efter originaltrycket 1697.

ven denna panegyrik uppvisar de fr Holmstrm karakteristiska dragen. H. skriver tf fr utav (828) gio[h]l[e] fr gjorde (255, 657, 723) trsta fr kunna (25, 97, 295, 391 m.fl. stllen), han anvnder till som infinitivmrke (41, 50, 149, 257 och flerstdes) och han har stockholmsrim (neder stder; 78) och talsprkliga preteriti- och supinformer som sku fr skulle (231, 665, 733 etc.) eller wari fr varit (flerstdes). Vidare lser H. orden barn och jrn tvstavigt liksom i regel namnet Carl.

44
Ett knnetecknande drag fr den gravitetiska stilen i denna dikt i en hg genre r de srskilt i brjan frekommande ordupprepningarna: Men nu s ligger det fwr nda frucktar iag: fwr nda utaf Sorg och ngslan/ som iag frucktar/ Jag fruchtar Herrans Hand o alt fr mycke tucktar/ Jag fruchtar Gldien wr har sedt sin sidsta Dag: Sin sidsta Dag [] Liksom i panegyriken ver Ulrika Eleonora finns ett parti med hopning av barocka metaforer: 11051116. Denna dikt har H. tydligt knutit samman med den fregende genom att brja den med delvis samma ord: Fr fyra hr sen satt wrt Swerie grtgdt neder/ Med handen under Kinn med snderrefne Klder Jmfr med: Wrt Swerie satte sig med wta gon neder Med handen vnder kinn/ med snderrefne Klder/ Versmttet r alexandrin. Fr provinsnamnen se kommentar till fregende dikt Hgstbem. nyss nmnde hge herre Betientes anstlldas

45 Fr fyra hr sen satt wrt Swerie grtgdt neder/ Med handen under Kinn med snderrefne Klder/ Men nu s ligger det fwr nda frucktar iag: fwr nda utaf Sorg och ngslan/ som iag frucktar/ Jag fruchtar Herrans Hand o alt fr mycke tucktar/ Jag fruchtar Gldien wr har sedt sin sidsta Dag: Sin sidsta Dag i det wr Gldie-Sohl gtt neder/ Och skijner aldrig mehr p Sweries sorgsna Stder; Men lmnar dem ock o i ngslans mrker qwar: Ett mrker som fr o alt hopp och gdt betcker/ Ett fasligt mrker som o trstlse frskrcker/ Ett mrker som o nehr i mrka Grafwen drar: Ja wore wij der reen/ wij wore sorgelsa/ Och hade eij behof med gippnar Thrar hsa D wij begrta mst hwad wij nu hafwe mist: Hwad wij ha mist r mehr n hwad wij elliest ga/ Ja nr som wij wr Sorg behrigt fwerwga S fwerwger hon all wrldens Nd ock Brist. Mitt Hierta brista m och mina gon flyta Een ndelser ngst will mig i stycker slita/ Nr som iag tnker p hwad o nu fwergdt: Den wijse Guden weth/ som allas Hiertan kienner/ At ngslans kalla Swett kring Kropp och Hierta rnner/ D iag besinner hwad fr Sorg wij ter fdt. Jag trst af hpenhet min Tunga nappast rra Nr hon de sorge-Ord med ngslan skal framfra/ Och sija at wr Kung/ wr stora Kung r dd! Wr stora Kung r dd/ wij mst i sorgen lefwa/

10

15

20

25

1 Fr fyra hr sen vid drottning Ulrika Eleonoras dd 1693 3 fwr nda omkullslaget 14 gippnar fulla hnder hsa sa; Holmstrm har roslagsuttal 17 behrigt p rtt stt 18 fwerwger hr = r tyngre n 19 flyta rinna 23 rnner rinner 24 besinner tnker p 25 trst frmr nappast knappast

46
30

35

40

45

50

55

Som Aspelfwen pl af wdret rrde bfwa/ S bfwa/ darra wij af ngest/ Sorg och Nd. Ach! usla Swea Land/ dijt alla olykz Plgor/ Sig sambla/ bullra sl/ som hafsens hga Wgor/ Upp ett kraligt Skepp/ det ingen Styrman har; Jag/ jag beklagar dig/ med dig o alli hopa/ Som hopp- och trstelst nu mste ngsligt ropa Om hielp/ af frucktan at wrt Skiepp till botten drar. O arma Swea Land/ olyckans usla Nste/ Der alla sorger boo och ngslan bygdt sitt fste/ Olyckeligit Folk/ som altid grta mst! Olyckeligit Folk/ som altid mste klaga/ Som tyngre brda fr n det frmhr till draga/ Som swager smlta skall olyckans hrda Kost. Om nnsin ngot Folk in under Himbla-Pohlen/ Om nnsin ngot Folk p hela wijda Johlen/ Kan klaga fwer Sorg? s r det skert wij: Som intet annat f n sorgesyslor skita/ Som mst wr hela tijd med grth och lth frnta/ Som ingen Gldie-Dag/ men altijd jmmer sij. Jag tror at Suck och Sorg/ at Nd och Dd ock Qwida The hafwa giort Frbund o altid til bestrida/ S at i wra Been ey ngon Frijd mehr fins. Det ena onda har s snart ey ftt en nda/ Med niuggast nd ha wij hindt ryggen der till wnda Frn en nyer blix p Himblen ter syns: Wrt motgngz Sorge-Moln will aldrig sig frdela/ Det hinner Tijden ey det ena Sret hela/ Frn ett strre wij i stllet ter f:

30 S trycket

30 31 33 37 41 50 52 53

bfwa darra usla arma kraligt brckligt Nste bo till draga att bra til bestrida fr att strida mot s snart knappt Med niuggast nd ntt och jmnt hindt hunnit

47 Wij mste grta mehr hn som wij grta rka/ Wij hinna grten knapt uhr wra gon trka/ Frn de rinna mst ock ter brja p. Wij grta s at de af Trar warda rda/ Och skimde utaf Sorg/ ja Hiertat m whl blda/ Nr wij betncke all wr jmmer/ ngst och nd: Frr srgde wij med skihl en makelser Droning/ Dck trsta o d n en ofrlijklig Koning; Men nu begrta wij b Kungz och Droningz Dd. Wij hade/ mente wij/ stor orsak til at qwida/ Nr Droningen blef ryckt ifrn wr Konungs sida/ Hwar redlig Underst war Suck- och Sorgefull: Wij tyckte all wr Frgd war d ifrn o rfwad/ Nr Slottet kldds i Boy/ och Kungen stt bedrfwad/ Men nu r Kungen dd och hela Slttet kull: Men nu r Kungen dd och Slttet fwer nda/ Halfdde utaf ngst/ af wd-Eld half frbrnda/ St wij frskrckte hr orrlige af Sorg/ Och wete o ey mehr fr ngslan till at rda/ Wrt hierta smlta m nr som wij mste skda/ Wr stora Konungz Lijk/ wr brnda Kunga-Borg. Slr d all pijn och pust p wra hufwun neder/ Will Herrans wredes hand stetz plga Sweries Stder/ r Tordn/ Dunder/ Blix fr bara Swerie skull? Har wr Olycka wl i Wrden hafft sin Maka/ Fins ngon Plga till den wij ey mste smaka/ Skal nu wr enda frgd dertil blij lagd i Mull?

60

65

70

75

80

69 war trycket hwar

62 skimde frstrda 64 en makelser Droning Karl XI:s maka Ulrika Eleonora d.., som dtt 37-rig r 1693 65 ofrlijklig ofrliknelig 71 Boy mrkt ylletyg, som anvndes till klder och draperingar vid ddsfall stt satt; Holmstrm har denna form p andra hll 72 hela Slttet kull Stockholms slott Tre kronor eldhrjades den 7 maj 1697, medan Karl XI stod lik dr 76 wete o ey [] till at rda vet oss ingen rd 79 pijn pina 82 Maka like

48
85

90

95

100

105

110

Mst wra Hiertan hr i ewig ngslan swfwa/ Har ingen synda mehr n de i Swerie lefwa? Men straffet bara syns fr wr skull wara till. Har wreden hn sin harm p o ey kunnat slckia/ Skall Sorgen sfwa o ock ngslan altijd wckia/ Fr Onskans Bitterhet d gira hwad hon will? Sku Sweries hrda Berg af Sweries Trar smlta/ Som Masken sig i Mull/ wij o i ngzlan wlta/ Mst Suck och Sorg hoos o en daglig sysla blij? Haa wij man Hiertan fdt at wij dermed sku qwida/ wij olykelige/ man fdde till at lijda/ Sku wra gon Nd och aldrig annat sij? Trst Bner Grt och Lt Gudz Godhet ey beweka/ Will Himblen altijd o wr trogna nskan neka/ Fins p wrt lijdande ey ngon nda mehr? Hwij will d Hafwet ey o usla fwer-swalla/ Samt Nordens hga Berg p wre Hufwun falla/ Och o i glmskans diup med Sorgen grfwa nehr. S klagar iag med skil/ s klaga billigt alla/ Som rtta Swenske sig med Mund och Hierta kalla/ Dem Konung CARLS dd til Hiertat rttlig gr; Til Hierta br den g/ til Hiertat ja til Hierta! Ty den ett sdant fall kan thla utan smrta/ Det nampnet rlig Swensk af mig han aldrig fhr/ Dock r iag wier nog i Swerie ingen finnes/ Som ey wr Konungz dd s hrt har gdt till sinnes/ At han med Suck och Grt sin ngslan har betedt/ Hwad kunna wij wl och i Sorgen mindre gira hn suckar tusentals til Herrans Hgder fra/ Seen Jorden tagit bort hwad Himblen o har giedt.

89 Skall trycket Sall 90 Fr trycket Fr 92 ngzlan trycket ngzan

94 97 103 105

man bara Trst kan, frmr billigt med skl CARLS namnet mste hr och oftast i fortsttningen uttalas tvstavigt fr meterns skull; jfr baren rttlig med rtta

49
115

120

125

130

135

140

Wrt usla Swerie hr en ynklig Enkia blifwen/ Hwars Hufwud och Frswar utur des Fambn r rifwen/ En nkia som sin Man fr snart frlorat har/ Och lemnas fattig qwar med mnga/ mnga Baren/ Som ofrsrgde g och sria efter Fahren/ Som fr dem altijd fr s trogen Omsorg bar: En nkia/ som har skihl med ngslan til at klaga/ At dden har ftt lf uhr hennes skite taga En Man/ som ingen ann hn henne hade kir: En Man som med all flith de gagn ock bsta skte/ En Man som hennes Godz och goda sttz frkte/ Som fr de roligheet s gierna haa beswr. Sij den har hon nu mist och hela lasten hnger P hennes swaga Rygg/ dit Motgng hoptals trnger/ Som bde Rygg och Brst i tusend stycker slr. Tnk s str hoos o til/ s re wij nu fatte/ Af dd och nd s diupt i ngslans Afgrund satte/ At frucktans grymma Haf snart fwer Hufwudt gr/ Ach! Dd/ du grymma Dd/ Tyran frutan like/ Du som ondt ga stdz har haft p Sweries Rijke/ Och aldrig kan blij mtt af wra gons Grt. Som aldrig kan f nog fast du all ting frtrer/ Din bottenlsa Buk med wra Kroppar nrer/ Som har din enda Lust af andras Grt och Lth. Nu har du skade-Diur/ rtt skada kunnat gira/ Din Onska har dig lrt din Pijhl s wredsamt fra/ At du den mitt uti de Swenskas Hierta satt.
Baren barn sria efter Fahren srjer sin far fr s frr s skite famn de hennes goda gods, godelar de roligheet hennes lugn haa hade hoptals i skaror s re wij [] fatte s har vi det Lust gldje wredsamt vredgat

118 119 120 122 124 125 126 128 130 138 140
4

50 Nu har du syffta rtt och rka o i ga/ Som altijd lijtet thl/ s at af Sorg wij fga/ Halfblinde/ annat see n ngzlans mrka Natt. Ett ga har du nu uhr Sweries Hufwud rifwi/ Det andra ska dig ey/ med Gudz hielp/ blifwa gifwi/ Frn du wra frst i Grafwen nederlagdt; Men medlertijd haa wij stoor orsak till at sria/ Det faller mig s swrt till sluta som til brja/ Mitt Sinne r af Sorg frn rtta Kosan brackt; Wr skada r fr stoor/ wij mista alt frmycke/ All wr frtrstan brkz i hundratusend stycke Moth ngzlans hrda Berg/ af motgngz grymma whr. Wr stora Kung r dd/ wr kira Kung r borta/ Hans oskattbare Lijf det har wr Synd frkorta/ Han r dr Matk och Mahl hans Konga-Kropp frtr: En klok ock rttwijs Kung/ en mild och ndig Herre/ Den mista wij uti sin halfwa tijd/ ty wrre/ J sine bste hr blir han ifrn o ryckt: Wr stora Kung r dd den o s wl regera/ Som wrt och Rijkzens Gagn bermligt stedz frmera/ Uti hwars Hierta Dygd sitt egit Bild har tryckt. Om den har iag mig nu i dmiukheet frdrista/ At tahla ngre Ord/ upp de dda Kista J underdnighet sm Blomster wrdsamt str/ Som fr en sdan Kung whl ringa lre wara/

145

150

155

160

165

156 Matk trycket Mackt

142 syffta siktat rka trffat 148 medlertijd under tiden 149 s lika till att 150 brackt frt 152 brkz krossats 153 whr wind 155 det r ackusativobjekt 156 Matk och Mahl mott och mal 158 uti sin halfwa tijd nr han hunnit halvvgs i livet; Karl XI var vid sin dd 41 r 162 sitt [] Bild sin avbild; ordet bild kunde vara neutrum 163 mig [] frdrista vgat 164 de hans

51 Men med sin ringheet lell min Troheet sku frklara/ At de/ och iag som de/ med Honom gierna d. Det borde wl en ann ett sdant Wrk frrtta/ Som wiste sine Ord i bttre ordning sttia/ At upp hwarie Rad fans Konst och Artighet; Men som iag intet tnckt n knstigt Wrck at wijsa/ Den jag bermma wil med Orden mehra prijsa/ hn sant ock kunnigt r/ det hwar ock en reen weth: Och Sanning aldramst enfaldighet behagar/ Den aldrig ngon hielp af ffng Prydnad tager/ Men lter altijd sig med sltta Klder see; S hoppas hrsamt iag at ingen illa tyder/ Min goda Mehning/ till det wrsta wredsamt wrijder/ At iag min wrdnat hr i dmiukheet wil tee Mot den/ hwars dd nnu o ligger s p sinne/ Hwars Hielte-Grningar n friske fins i minne: Wr stora Konung CARL, som Jorden hafwer gimdt. Wr alt fr kira Kung/ som ndat sine Dagar/ Den bde Folk och Land med grt och lt beklagar/ Hwars Nampn men Swerie str i Swerie ey blijr glmt. Ondigt hller iag at rkna opp des Ahner/ De Stlta Kunga-tt och krnta slkte-Fahner. Det r ett Prhl fr dem/ som intet annat haa; Som intet kunna sitt/ men ndgas annars wijsa/ Som Mnan den der mst af Sohlens strlar lysa/ Och all sin lnta Prakt af hennes Klarhet taa.

170

175

180

185

190

174 hwar trycket war

167 sku skall 170 wiste kunde 171 At s att Artighet smak, behag 172 n knstigt ngot konstfullt 174 kunnigt bekant 178 hrsamt lydigt 186 men medan, s lnge som 187 hller anser 189 Prhl skryt 190 sitt sitt eget annars en annans

52 Dck som man intet br en gammal sed bestrijda/ Men allas skyldighet r wanan willigt lyda/ Sen tijden henne sielf till Lag och Regell satt; S wil ey heller iag min Plicht hrwid frglmma/ Min Konungz Kunga-tt/ som den frtint/ bermma: Jag sger kortelig/ som alla weta/ at De purpur-frga Blod uhr slijke dror runnit/ Som Kunga-Chronor nog p sitt Register funnit/ Hwars Killor tijden sielf med Kysers Chronor prydt: Hwars frsta Uphofz Mnn bland slijke finnas teckna/ Dem som Europa har fr sine hufwun rkna/ Och Wrdens bsta dehl som Herrar altijd lydt. Dock fast wr stora Kung en sdan uhrsprung ger/ Lell iag ock hwar med mig ey utan orsak sger Det hrtills utan slut r blifwit fwerlagdt/ Om han mehr Lster af de stolta Stam ft rfwa/ Ell om den samma han ett strre Lius frwrfwa hn han der af bekom/ det lmnar iag osagdt. Des yngsta ungdoms hr/ om dem will iag ey nmbna/ Men dem fr korthet skul hr oberrde lmna: Jag fogar gienast mig till des Regeringz-Tijd/ D nr han tog emot wrt Swea Rijkes Spijra/ D nr hans Hiea blef med Chronan prydd ock zijra/ D hela Rijcksens tyngd lads p hans Axlar nijd. Fr hwar Demant som d des Kunga-Chrona hade/ Gud honom tusendtahls beswr strax upp lade/ Des Rijkes Spijras Spetz/ den luta sorgligt nehr;

195

200

205

210

215

199 Blod trycket Blad

193 bestrijda bekmpa 200 Som eftersom 201 Kysers Chronor kejsarkronor; som pfaltzare hade Karl XI kejsare bland sin anor 202 teckna upptecknade 203 hufwun ledande mn 208 Lster glans 210 bekom fick 213 fogar beger 215 zijra sirad, prydd 218 upp lade plade

53
220

225

230

235

240

245

Han blef til Konung smord men fr ett macktlst Rijke/ Det mnga Fiender omfckta alle lijke/ Ett Rijke som till fall d luta mehr och mehr/ Hwars unga raska Mn med Swrdzgg wore slagne/ Hwars Sltt och Fsten blee af Fienden intagne/ Hwars Lster och Berm/ snart sagdt/ p Wippen stod: Hwars dla Frijhet war uti en faslig wde/ Hwars enda Hielp bestod i enda Gudens Nde/ S och de unga Kungz frwntad Hielte-Mod. Dock Himlens Herre/ Gud/ hwars Rd wij intet weta/ Hwars wgar ingen kan utgrunda och utleta/ Han styrde s/ p det at hwar sku weta f/ Det nu en Gideon ha Kung i Swerie blifwit/ Hwars Fiender Gud reen i Hnder honom gifwit/ Den med en nfwa Folk mng Tusend skulle sl; Derfre mste och wr Milda Unga Herre Med mycket ringa Mackt/ helt medells (ty wrre) S snart han Krnter blef till Rijksens Grntzor fort; Den tijd d han sin tijd med Gldie bort frnta/ Eij annan sysla/ n som Frgde-uptg skita/ D omsorg ock beswr de Lust ey stra bordt/ D han ey annat n som Frgde-Rop bordt hra/ D Nijet Lijet sielf wid handen skulle fra/ Och Gldien billigt bordt i hgsta Gihle st/ D all frtretligheet ha skolat blifwa borta/ Och bara Frgd och Lust des Ungdombs-Tijd frkorta/

230 Hwars trycket Hwar

221 225 226 230 231 232 234 237 239 243

omfckta kmpade om p Wippen stod lutade betnkligt wde fara utleta ta reda p hwar var och en sku skulle Gideon biblisk hjlte, omtalad i Domarboken 68 ha hade nfwa handfull fort bort Frgde-uptg glada hovceremonier Gihle grd, jsning; se SAOB grd 2; jfr str i hgsta gil, ett belgg frn 1756

54 D blstes der til Hst/ d mst han derifr: Till Rijksens Wahl-platz ner med litet fllie fara/ Sig ock de sine mot mng Tusende frswara/ Som wille taga bordt hwad han d nys haa ftt: De Rijke menar iag/ hwar p d mnga syfta Frmtit Folk/ som tnkt wr Kung uhr Ste lyfta/ Frmtna Girighet som annars efterstdt. Det brydde Onskan d sin arga-afwunds Hierna/ Hur hon wrt arma Land med Fttren skulle spierna/ Men dock hon giohl ett rd som intet blef utaf; Ty Gud han wille ey slijk upst wl behaga/ Hon mste fly fr den som hon ha ment til jaga/ Och der hon winna tnckt der fant hon sielf sin Graf. Wrt Skne/ Halland med/ de det nnu wl minnas/ Hoos dem lr mrken nog af Kungens Wapen finnas/ Der Marken trenne Slag med Dda fwerhlgt. Bland dem har Halmstad haft den hugnad och den lycke At det med Frgd har sedt de frsta mster-stycke/ Der de d slagne ble som o fr ha fr flgdt. Sit Hielte Handtwerk der wr Kung s tappert fwa/ Och sine Fiender med Krut och Spiut s sfwa At ingen undanslapp af ngre Tusend-Mnn/ Som sdant Nederlag de sine kunde bda/

250

255

260

265

246 247 250 251 252 253

blstes [] til Hst gavs med trumpetsignal order att sitta upp Wahl-platz slagflt syfta siktade Ste sin plats, tronen annars efterstdt eftertraktat en annans egendom Det r hr pleonastiskt arga-afwunds onda och avundsjuka 254 spierna sparka 255 giohl gjorde rd beslut, plan 256 wille [] wl behaga upptog [] ndigt 257 ment til tnkt att 259 ff syftar p det sknska kriget mellan Sverige och Danmark 16751679 261 trenne Slag syftar p slagen vid Halmstad och Lund 1676 och Kristianstads fall 1678 264 fr ha frut hade 266 sfwa svde

55
270

275

280

285

290

295

Och dem d strax till fly/ som war det bsta/ rda/ Ney utaf alla dem kom icke en igen; Ty de som intet ble i Slaget nederslagne/ De ble p deras Bhn til Fngar ndigt tagne/ Seen deras Wapen de af frucktan nederlagt/ Och ynkligt bedt om Lijf/ det de d ha frwrka; Hwarfre ock s snart de dmiukt lte mrka/ At de ey stridde mehr s wardt dem Nd tilsagdt; Ty Seger-Herren wr hlt sig fr god till strijda/ Med dem/ som twrt emot sin willia mste bijda/ Och ifrn Wrjan sin till Bnen rdde fly/ Som sorgligt Wapenlst ner fr hans Ftter liggia/ Utaf hans nd sitt Lijf med dmiuk tbrd tiggia/ Och fr hans Wapne-gny af ngst ey tras kny: Dem wille ndigt han i deras ngzlan hra/ Gaf dem Pardon, frbd at ingen dem sku rra/ Dem wart af Nde Lijf helt ofrtint d skinkt. De mst/ sen Wrjan togz frn deras stlta sida/ Som Fngar g dit de som Fiender tnkt rida: Till Swerie menar iag/ dock nstan ofrtnkt. Seen det war giort s mst wr unga Kung Campera, Den tijd d Kild och Frst som mst o pl beswra/ D Sn och Slagg till Kns i kalla Lgret stod. Den tijd d mngen pl i Stufwu-Drren rysa/ D lg han uti Flt och mst fr wr skull frysa/ Dock kylde Kilden ey de heta Hielte-Blod. Beswr och mda trst den Herrens wg ey stckia/
till att tilsagdt beviljad till fr att bijda stanna kvar, hlla stnd Wapne-gny stridsbuller kny knysta frbd [] ingen frbjd [] ngon ofrtnkt oavsiktligt Campera sl lger Slagg snslask till Kns upp till knna trst kunde Herrens kungens stckia hindra

269 276 277 278 282 284 288 289 291 295

56 Det kunde Kild och Frst des Hielte-Eld ey slkia/ Alt sdant fga ting upp de Hierta bet. Ty tr till at sls hans Kimpa-Blod s brnde/ At det af Kild och Frst sltt ingen plga knde/ Som hwar och en der war nnu wl wittna wet; Frdenskull tligt han i Sn och Slagg frdrgde Till des at Herren Gud des Kiempe-Lust frngde/ Och bygde utaf Jjs fr honom sielf en Broo/ Hwarfwer modigt han med liten Krigz-Mackt tga Och strax sit siuka Folk bland friska Troupper wga: De mycket ringa Hoop frminska ey de Moo. Han gick p Fiend lst/ som uhr de Winter Lger B frisk och modig kom/ at ta emot den Seger/ Som han sig giorde d rtt helt frskrat om; Men Herren/ Hrars Gud/ det annorlunda laga/ De siuka lt han hr de friska fr sig jaga/ At minsta delen af de friska undan kom. Fast Hunger/ Kild och Frst wr lilla Hop uthmatta At de af macktlheet knapt kunde Wrjan fatta/ Lell fatta de den s at Fienden mst fly; Ty unga Hielten wr s modigt dem anfrde Och med des Manligheet s deras Hiertan rrde/ At ingen fans bland dem som Fahran wille sky; Men ginge derp lst at Fienden blef slagen/ Och den wid Lijfwet blef han wardt till fnga tagen/ En ganska ringa Hoop med flychten frlste sig Ty mnga mste der fr wras Wrjor falla/ Med warma Kroppen sin betcka Marken kalla/ Till straf fr det de tient ett orttmtigt Krig.

300

305

310

315

320

300 wet trycket hwet

297 fga ting fga 300 der war som var med 301 frdrgde drjde 303 ff syftar mjligen p vergngen av Ldde fre slaget vid Lund 306 Moo mod 309 sig giorde [] frskrat om frskrade sig om 320 wid Lijfwet blef som bevarade livet 322 wras vrt folks 324 fr det fr att

57
325

330

335

340

345

Det war b hugneligt och faligt med tillijka/ At hra dem som Want och Tappa sammanskrijka/ Till see hur Fiends Blod man strm-lijkt der uthgit/ Hur lsa Hstarne p dda Hmmn trda/ Det war wl ynkligt/ men doch prktigt till at skda Hur rda Floden kring om hwita Landet flt: Jag menar Blon i Snn/ af dem/ som d wr Hielte Med Kimpe-Brynian sin till Marken nederflte Fr det de dristat sig med Honom binda ann. Ja mngen bad om Lijf nr Dden satt i Hierta Beklaga/ men fr seent/ med ngzlan och med smrta/ At der han ra tnkt at winna/ dden fann. Ett slikt Begrafningz-Prl ey ringa ting frckte/ Nr Hielte-Wrjan hans af deras Blod n rkte/ Som sig haa understtt p honom Wrjan draa. Mng tusend lgo hr ner fr hans Seger-Ftter/ Den ena skuten och den andra nedersttter/ Som moth sin willia der sin hwijla mste taa. Hur kikt han d sg ut nr hwaa Wrjan blnkte/ Nr som de Slagnas Blod p Klr och Armar stnkte/ Och Fiendn hopetals han manligt fr sig dref/ Men utaf dda wardt frhindra dem at dda/ Som fr de Seger-Swrd Salverat sig med mda/

338 rkte trycket rkte

325 faligt fasligt, frskrckligt med tillijka samtidigt 326 Tappa frlorade sammanskrijka skrika tillsammans 327 Till fr att strm-lijkt i floder 328 Hmmn hovmn trda trampade 332 Kimpe-Brynian krigarsvrdet 333 Fr det drfr att binda ann inlta sig i strid 338 rkte rk 339 p hr = mot 345 fr framfr 347 Salverat rddat

58 Alt men hans stlta Hst p warma Lijken klef: Hur kick wr Kung d war det kunna de wl minnas/ Som honom flgde th och hr tilstdes finnas/ De weta sija mehr n iag berttat har. De wetta wittna/ det hans Mod slt intet brkte/ At ingen fahrligheet des resa nnsin stkte/ Men at han altid fans der msta Faran war. Sit Krigz-Folk aldrig han till Drabbningz fr sig kirde/ Men dem/ nr som det galt/ i Spetzen sielf anfrde/ P det nr han war med de ingen skulle sky: Hans strsta Lust war nr han Dden feck bravera Med sitt Exempel sielf de sina winna lra/ At den som winna wil br bija och ey fly. Fast honom Tusende med Swrd och Kulor mtte/ Han dem lell ofrskrkt allena undan sttte/ At han igenom dem sielf annan oskadd ree; Som alla weta han i Lunska Slaget giorde/ Nr de han frde ann med hpenheet frsporde At han igenom geck/ men de tilbaka ble: Hur de d blefwe wid kan man sig wl inbilla; Dock Himlen wille ey s dyrbart Blod frspilla/ Man Kungen ter straxt bland sine oskadd fant. Hwad d n frigt war det mste fwernda/ De hrtils tordes st/ mst Hufwud stupa wnda/ Sin rdda Rygg t den/ som p dem Seger want.

350

355

360

365

370

348 Alt men medan 352 brkte krossade, nedslog 353 resa framfart stkte frkortade, hindrade 356 galt gllde 358 bravera trotsa 363 sielf annan i sllskap med en annan ree red 364 Lunska Slaget slaget vid Lund den 4 december 1676 366 geck gick tilbaka ble blev kvar 367 blefwe wid stode fast sig [] inbilla frestlla sig 370 frigt kvar 372 p ver

59 Sit rijka Lger de af fruchtan fwergfwo/ P Marken Fahnor och Standarer hoptals lgo/ Frltne utaf dem/ som dem frswara bordt. Gewhr/ Ammunition, Fltstycken/ annat mehra De ble i stijket qwar/ och mste wittne bra/ At det med Fienden nu aldeles war giordt: Hwad nu war skiedt wid Lund oc wid Landz-Crona hnde/ Ey lngt derefter d nr Fienden han rnde/ Och rdder ryta ut/ sin Platz och Flt frleet: D fga mindre Hop p Platzen mste blifwa/ Och mnga sig och d til wras Fngar gifwa/ Kort efter sedan de wid Malm satt Labet. Christianstad lr nnu wl wetta til bertta/ Hwad der wr tappra Kung med liten Macht utrtta/ Fast n wr ringa makt gaf dem i Staden Hopp: Fast de Belgrade snart wore rtt s mnge/ Som de dem inneslt och hlle uti trnge/ Lell mst fr CARLS Nampn b Ls och Portar opp. Hwem trst d utaf o en sdan Hielte glmma/ Och ey de tapperheet med wrdnat stedz bermma/ Som p s lijten tijd s stora ting har giort: Som fr wr wllfrd skull s mycke ondt har slijti/

375

380

385

390

376 Gewhr trycket Bewhr

375 376 377 378 380 381

Frltne vergivna Fltstycken fltkanoner i stijket qwar lmnade i sticket giordt slut rnde flydde ryta ut (rijta ut) rymde fltet; jfr SAOB spalt R 2194 f; mjl. kan sin Platz vara ackusativobjekt; betydelsen skulle d vara flydde sin plats Flt slagfltet frleet lmnade 382 Platzen valplatsen, slagfltet 384 satt Labet frlorat (kortspelsterm) 385 ff syftar p det belgrade Kristianstads kapitulation den 5 augusti 1678 385 til att 388 rtt s lika 389 uti trnge instngda 391 trst kan

60
395

400

405

410

415

420

Fr den hwar Fiende/ som eij i Grset bijti/ Tre gnger p ett hr har mst p flyckten fort. Hwarmed wr tapra Kung s mycke godt utrtta/ At Fienderna mst sitt Swrd i Slidan stta/ Och tacka Gud at de med o feck gira Fred: Han twinga dem med wld och rtta tergifwa Hwad de med wld haa ft och ortt t sig rifwa: Kungz CARLS Hieltemod det ingalunda led/ At Swea-Rijkes Mackt sku blifwa snder-styckia/ At ngon ngon del af det feck t sig ryckia/ Som forna Kungars Swrd wrt Swerie underlagt. Han war ett Leyon lijk/ frn det man Rofwet tagit/ Som ryter utaf Harm och Wrede tils det slagit Och snderrifwit den som ngot th sig brakt Af det/ som det kom till: Gud Wrket s regera/ Fast wre wore f/ de andra altijd mehra/ At detta goda slog wr Konung intet felt; Det trst des Hielte-Swrd ey trifwas i sin Slijda/ Han wnde ey igen med Fienden at strijda Frhn han terwant hwad andra ha frspelt. Han want och Gud skiee Lof b Seger/ Frid och hra/ Ja mycket mehr n wij af Gud d tols begira/ Fr det wij sielfwe o s illa ha satt uth: Han kom med Freden hem ock wre Hiertan frgda/ Hwem war frngd om wij ey wore d frngda? At p wrt swra Krig wardt ett s lykligt Sluth.

395 hwar trycket war 408 snderrifwit trycket snderifwit

401 402 408 409 410 412 413 414 416 417

rifwa roffat led stod ut med th sig brakt tagit det kom till tillkom det (= lejonet) Wrket s regera styrde det s mehra hr = fler Det pleonastiskt trst kunde wnde [] igen slutade frspelt frspillt, frlorat tols tordes, vgade ha satt uth hade prisgivit

61 Han kom med Freden hem i fredsens hwijta Klder/ Med terwunnit Land/ med tertagne Stder/ Med dubbel Chrona prydd p samma Heders-Dag: En Kunglig Chrona han utaf sin Herr-Far rfde/ Men Seger Chronan sig med Wrjan sielf frwrfde Af sine Fiender/ i trenne skarpa Slag. Hwar hrdes Segersng/ hwar hrdes Lust och Gamman/ Hwar slog man Hndren d af Frgd frngd tilsamman/ Hwar hrdes Gldie-Skrijk/ hwar hrdes Frgderop? Om de den tijd uti wrt Swerie icke hrdes/ D allas Rst och Brst af Gldie glade rrdes/ Den stora Dagen d wij nska all i hop/ Och troligt baa till Gudh fr detta dla Lifwet/ Som sig s mngen gng i fahra fr o gifwit/ At Herren/ som all Mackt i sine hnder har/ Han wille med sin Mackt sin Smorda wl bewara/ Den han s ndigt frr har hielpt uhr mngen fahra/ Till mnga mnga hr frlnga Kungens Dar. Men nu har Bladet sig till alles Sorg mst wnda/ Wr frra hiertans Frgd har ftt en sorglig nda/ Wrt frra Gldie-Rop r wndt i Klage-Skrij: Wr Bn/ wr trogna Bn har ingen ting utrtta/ Wr Kung r dd/ wij mst med Trar o nu mtta/ Wij bedie wist ey rtt/ som intet hrde blij? Fins ibland alla o ey nn rttfrdig mehra? Om hwilken Herrans Ord/ the helga Skrifter lra/ At Gud des trogna Bn i Nden hra will; Emdan ingens Bn af allas blifwit hrder/ Wr kira Konung r af Dden hdan frder/ Wrt Tahl fr intet swar Gud tiger tyst der till.

425

430

435

440

445

450

428 Frgd trycket Frg 433 Gudh trycket Guds

424 sin Herr-Far sin herr fader, Karl X Gustav 430 den tijd p den tiden 433 troligt troget 436 sin Smorda kungen; uttrycket bibliskt 441 wndt i frvandlat till 445 ff syftar p Guds lfte till Abraham (1 Moseb. 18:16 ff) att skona staden Sodom, om dr kunde finnas tio rttfrdiga

62 Gud hr o ey/ han har wr Konung hdan kalla/ Gud trste o; Ach! At den Hielten har mst falla/ Som Israel stetz frlst/ och wl beskyddat har/ Ty bre och s wij som Israel nu grta/ Som hela Israel med sorgsne gon wta Beklaga Juda, som war Israels frswar: Kom lt o all i hop nehr wid wr Konungz Kista Med Klage-Wijsans Thon i dee Ord uthbrista: Wr Hiertans Frgd r all/ wr Dantz r wnd i Grt; Af Sweries Hufwud r nu Cronan ynkligt fullen/ Och dertill re wij med wra Synder skullen/ Ach Wee! Ach Wee! At wij s syndat Gud emot. Wij bre all wr tijd af Suck och Sorg g luta/ Fr wr frtrna Gud med bitter grt utgiuta Wr hiertans ngzligheet/ wr Jmmer Nd och Brist: Gud trst o nr Gudz Hand will sielf emot o strida/ Som Baren bre wij nu grta/ sria/ qwida/ Som Baren/ de sin Fahr i otijd hafwa mist: J otijd r det wist wid dee swre Tijder/ D o s mycket ondt med samnat Hand bestrijder/ Och wij wr Konungz hielp som mst ha hafft behof; Ty det ey sllan skier nr Fahren undan ryckes/ At Barnen offta d af Wn och Own tryckes/ At Huset blifwa mst de Fiender till Rof.

455

460

465

470

453 Som Israel stetz frlst Sverige identifieras, som s ofta p 1600-talet, med det gammaltestamentliga Israel 454 Ty drfr 456 Juda str hr fr Karl XI 457 nehr nere 458 Klagovisorna i GT. Anspelningarna hr i det fljande gller nrmast Klagov. 5:15. 459 all slut 460 fullen fallen 463 luta bjda 464 frtrna vredgade 468 i otijd i frtid 470 samnat gemensam bestrijder strider mot 471 ha hafft behof hade behvt 473 tryckes frtryckes

63
475

480

485

490

495

500

hn har wl Afwund ey sin onska tohlas wijsa/ Men nu sen Herren o s har behagat rijsa/ Tr hon snart nog/ kan ske/ i full Muntering st: Hrtils har hon ey tordt sin onda willia fllia/ Men mst sin afwunds-agg med wnskapz Kappan hllia/ Nu tr hon ofrskrkt med blttat Anlet st: Kung CARLS stora Namn/ Kung CARLS Namn allena/ r orsak at hon ey tordt rasa eller skiena/ Uti sin Bitterheet upp o dierfwelig: Wr Konungz Rychte har alt detta goda wllit/ Och Afwundz-Wrjan i sin tunna Slida hollit/ Som nu b blank och bltt snart nog tr wijsa sig. Doch nska wij at o ey m det samma hnda/ At Gud/ som wil ock kan alt til det bsta wnda/ Han wnde sdant af; dock kan ey annars skiee/ S Gud skee Lf wij haa en ung och hurtig Koning/ Som wl frswara lr sit Rijke/ Grntz och Boning/ Om han och alla hans f intet blij i free; Men iag rr alla dem/ som hafwa ondt i Sinne/ Det de betnkia sig och dra sig wl til Minne/ At denne Kungen r den frra Kungens Son/ At Sonen/ Gud ske Lf/ brr uti alt p Faren: Wij fruckta ingen ting den onda Afwundz-Skaren/ S lnge CARLS Namn/ besitter CARLS Trohn. Det Namnet gier o Mod fast wre gon rinna/ Jnunder det wij ft s mnga Segrar winna/

479 Men trycket Mem

475 476 477 479 483 484 486 489

tohlas torts, vgat rijsa straffa Muntering mundering afwunds-agg avundsjuka dierfwelig djrvt wllit stadkommit bltt bar wnde [] af mtte avvrja annars ngot annat 490 Koning Karl XII 496 brr brs 497 ingen ting inte alls Afwundz-Skaren skaran av avundsmn

64 S lnge wij det ha s gr o wl i Hand. De som sit Lijf och Blod med Faren satt i fara/ De lre Lijf och Blod fr Sonen intet spara/ Men willigt wga det fr Kungen ock des Land. Fast Trar Bldigheet gemenligen beteckna/ S bre de likwl fr slikt ey blifwa rkna/ Nr p en Konungz Graf de skyldigt falla sta: Den intet sorgsen r nr sdan Sorg frhafwes/ Och den ey grter d nr som hans Kung begrafwes Han r och aldrig wrd nn ndig Kung at ha. Ty Trar ingens Mod frdrfwa eller smlta/ Nr som de fr en Kung af Trohet warda flta/ Fast Grt i gat syns r dock i Hiertat Moo: Wij srja wl wr Kung wij ha ock skil til srja/ Men den wr Sorg frstr han skal med skada sprja/ At Mn/ ja Swenske Mn/ hr bak om Bergen boo. Men hwart far iag omkring med mine Sorge-Tankar? De bryta sig utur de fresatte Skranker/ De fara lngt ifrn sin frestlte Ham/ Jag mst mot willian min dem deras willia lmna/ De dra mig ofrmrkt dit iag mig aldrig mbna/ Och hwad iag sija tnkt fr iag fr Sorg ey fram. Jag wil nu ter mig til rtta Leden wnda/ Och fara lngre fort der iag rtt nunnas nda: Till Kunga-Grafwen wr med Thrar stiga nehr/ Som i sit trnga Rum ett strre Wrde fattar/

505

510

515

520

525

505 gemenligen vanligen beteckna tyder p 507 skyldigt med rtta sta ner 508 frhafwes hrskar 512 flta fllda 514 til att 515 med skada till sin nackdel sprja erfara 518 fresatte uppsatta 519 frestlte Ham destinationshamn 524 fara [] fort fortstta rtt nunnas nyss; vanligt talsprksuttryck nda slutade 526 fattar innesluter

65 hn alt hwad frigt r/ n alla Rijksens Skattar/ Wr stora Kungz Person som iag der Lifls seer. Der alt hwad prijswrdt r ett stadigt mte hulli/ Hoos hwilken ingen ting/ n det som rtt war/ gulli/ Der Mildhet/ Gunst och Nd sitt liufwa hemwist ftt/ Der ingen Odygd leds/ men mste ute wara/ Der Dygdren all i hop sig ngsamt samman-para/ Och der Gudfruktigheet p Brst och Hierta rdt. Om ngon utaf dem/ som Kunga-Cronor buri/ Gudz Frucktan lskat/ den en ewig Wnskap swuri/ Och upp hgdens Gud har sat sit skra Hopp; S r det skert den/ som Sweries Trohn nu saknar/ Som sfwer til wr Sorg/ och aldrig nnsin wacknar Frn b sfwande och dda wakna opp. Han ha som David Lust Gudz skina Gudz-tienst skda/ J Bnen med sin Gud frtroligt g tilrda/ Utfwer alt som war des Hierta till Beswr. Han blygdes aldrig wid Gudz Allmackt till uphya/ Och fr dens Guda-Trohn sit Kunga-Kn at bya/ Som alla Kungars Kung och Herrars Herre r. Wr rtta rena Troo och Salighetens Lra/ Den br en diuper Sorg i denne Sorgen bra/ Som mste sit Frswar i Grafwen lggias sij. Bland dem som frukta Gud s inn- som utom Rijke/ Har i Gudzfruktan han ey nnsin haft sin lijke/ Den frmhn mste wl wr Konung lmbnat blij.

530

535

540

545

550

527 frigt kvar Skattar skatter 529 mte mtt, niv hulli hllit 530 n annat n gulli hade ngot vrde 532 Odygd leds last tillts 533 Dygdren dygderna ngsamt glatt 541 David Bibelns kung David, som i GT framhlls som stort exempel 542 g tilrda verlgga, rdsl 544 blygdes [] wid skmdes ver till att 552 wr Konung t vr konung
5

66 Rttwijsan Honom stdz den rtta Wgen wijste/ Som Fakla allan Tijd i mrka Saker lyste/ At han sig uti dem frutan mda fant. J dmmande Gudz Domb han sig fr gon stlte/ Och opartisk i alt stetz slijke Dommar flte/ At den som hade rtt med rtta och s want. Sit rena Samwete fr Dommare-Regla bruka/ Tillt ey Flrd och List den Frommas Saak upsluka. Uti sin Dombstol han betnkia aldrig glmt/ At alle Dommar fr Gudz Revision lr komma/ Der wrnga Dommare blij skilde frn de Fromma/ Som efter Nyttan/ men ey efter Rtten dmdt. Wihetens Herre/ Gud/ har giort wr Kung den nde/ At Wijshet stdze giek med Honom uti Rde/ Hwars Rd han altijd och med Lycka efterflgdt; Den war som Hiertat hans til Dygdens Drifft upwkte/ Fr honom all sin Konst och Hembligheet uptkte/ S at hon ingen ting fr honom ha frdlgt; Ty wijste Wijsligt han sitt Rijkes Roor s fra/ At o p lngan tijd ey ngon har tort rra/ Den Tijd d ingen ann/ snart sagt/ orrder blidt/ Wr slla Konung alt s wl har wist bestyra/ At de o fr ey skidt de ha o nu mst fijra/ Sen de wr Konungz Mod och Wihet hafwa sedt.

555

560

565

570

575

565 Wihetens trycket Wihetenes

556 559 560 562 563 565 566 568 569 571 574 575 576

sig fr gon stlte tog som rttesnre fr Dommare-Regla som domareregel den Frommas den godes, den rttfrdiges Revision revisionsdomstol wrnga orttvisa Wihetens vishetens giek [] uti Rde verlade Den war det var den Drifft bedrivande, utvande uptkte avsljade, visade Roor roder wist bestyra frsttt att ordna fr frr skidt brytt sig om Wihet klokhet

67 Hwad strre Prof will man af sdant wl begira/ hn nu Europa har wrt Rijke giort den hra/ Och bde Krijg och Frijd i Sweries Hnder stlt; Hwar wid de Strijdande enhlligt sig frklara/ At hwar ock en af dem frngder wille wara/ Med det som af wr Kung blef hruti bestlt. S r wr stora Kung i Wrden wrdat blifwen/ At honom oskt blidt den Makt i Hnder gifwen/ Som andra efterstdt/ men intet kunnat f. At wij fr andra nu en sdan frmn ga/ Det har wr Kungs frstnd och Wiheet brakt tilwga/ Som sttz med honom war frtroligt uti R. Dock mngen wisligt nog har frt sin Rijkes Spijra/ Och mdelst frmtt mng tusende at styra/ Men sielfwer har han sig dock intet styra trst: Wrt onda Kitt och Blod det r en starker Hielte/ Af hwilket Hieltar sielf som swaga blifwit flte/ Nr Kittetz starka Lust upp dem stormat lst. Sin Fiende i Felt p Flychten fr sig twinga/ Och kira dem som sig frdrista st/ at springa/ r wl bermmeligt/ dock icke undran wrdt; Ty man blir der d hielpt af mnga tusend hnder/ Som p ett ord och wink sl alla till i snder/ Och laga Segren blir den/ de st bij beskird. Men med sitt Kitt och Blod allena kunna kimpa/ Och detta Spket med des Skade-Slskap dmpa/

580

585

590

595

600

597 undran trycket undan

577 ff Syftar p att Karl XI ombads och i mars 1697 accepterade att medla mellan Frankrike ena sidan och sterrike, Holland, England och Spanien den andra 582 bestlt gjort 585 efterstdt efterstrvat 587 brakt tilwga stadkommit 588 war [] uti R verlade 590 mdelst ltt 591 trst kunnat 596 sig frdrista st vgar hlla stnd 600 st bij hjlper beskird given 602 Skade-Slskap onda anhang

68 Dem sielf naturen har till winna p o wndt/ Besynnerligen dem som o pl mst behaga/ D onda Willian trst Frnuftet fngzligt taga/ Det r ett strre Wrk/ som mehr Berm frtient. Dr swrt en otamd Hst/ nr han begynner yra/ Frutan Betzell med en nda Tr at styra/ Och twinga honom g dit man den hafwa will; Men brttas med sig sielf och p sig sielfwer winna/ Nr Hiertatz tr mst i liusan Lga brinna/ Der wil fast strre mackt/ en hgre wijsheet till. Kung Salomon som war then wisaste p Jorden/ Han r i detta mhl lijkwl en Dre worden/ Hwad Last bedref han ey fr sine Luster skull? Nr som hans onda Kitt hans ltta Hierta rrde/ Han Qwinnor hundratals b fdde och frfrde/ Slog med Lttfrdighet Gudz Bd och Lag omkull. Men sij wr Slla Kung det aldrig nnsin giorde/ Om honom aldrig man det ringsta annat sporde/ hn det som rbart och af Hiertat rligt war. Ty Kirleken till Gud bemstra s de Hierta/ At det ey kinde till nn annan Kirlekz smrta/ hn den Gud i sitt Ord o sielf pbudit har. Uthi Gudz Helga Skrift wij wl upteknat finne/ At David war en Man efter Gudz egit sinne/ Men huru han en Man efter Gudz sinne war/ S har han mot Gudz Bd lell swra sig frbruti/

605

610

615

620

625

603 sielf naturen naturen sjlv till winna p o wndt vant vid att vinna ver oss 604 Besynnerligen srskilt 605 fngzligt till fnga 607 Dr det r otamd otmjd yra skena 608 nda enda 610 p ver 614 mhl avseende 617 fdde frsrjde 618 Bd bud 627 huru ehuru, fastn

69
630

635

640

645

650

Fr Kitsens retelser sitt Hierta ey till sluti/ Wid detta hans Berm en snplig nda tar. Ty det en annars war det lt han sig behaga; Men hr behfwer ey Urias till at klaga/ At han oskyldigt har mst lijda Nd och Dd: Men slijkt r aldrig hndt/ i detta man erfari/ At Konung CARL mehr n Konung David wari/ Ty Hiertat hans ey bran utaf frbuden Gld. nnu ett skade-Diur wr Konungz Dygder bunnit/ S at [slijk] skade-Art p honom intet wunnit/ Det fuhla Diuretz nampn r regirigheet; Hwaraf ey ringa hop i Wrlden s frfras/ At Rijken/ Land och Folk fr dens skull mst frstras/ Och hela Werldens Kretz af henne ha frtret/ Som ofta afwundz Eld i wnners Hierta tnder/ Och sine skade-Sktt kring Wrldens Runda snder/ At hela Wrlden man i liusan Lga sijr: Som orsak r till Krig och at de sllan slutas/ At utaf Christne mst de Christnas Blod utgiutas/ At upp Krig och Strid ey ngon nda blijr. En skadlig siuka den mng Hielte har frblnda/ Som hlla fr Berm at kasta fwernda Och wnda opp och ner p alt de rka p: Neij ingalunda neij/ wr Christeliga Koning/ Som och en Hielte war/ hwars Sil i Himbla-Boning Gud ewigt frgda will/ han giorde intet s:

635 Konung David trycket Knung David 638 ett ord saknas i raden

629 till sluti stngt 631 en annars en annans; syftar p att David frfrde Batseba, som var gift med Uria, och snde denne ut i striden att bli ddad lt han sig behaga behagade honom 632 till at att 638 skade-Art ond bjelse p ver 640 ringa hop f mnniskor 642 Werldens Kretz jordklotet; verstter lat. Orbis mundi 644 Runda klot 650 hlla fr Berm anser det bermvrt

70
655

660

665

670

675

680

Han frde fuller Krig/ dock som man Krig br fra/ Till at frswara sit/ ey andras at frstra/ Sen det war giort/ s giol han Fred/ och hlt den rtt. Han nndes intet Blod fr sin skull lta rinna/ Med mnga tusends dd oddligt Nampn at winna: Han wandt det wl nd p mycket bttre stt. Neij Wijhetz goda Rd des Samwete oplyste Och honom bttre Wg till mehra ra wijste/ Den han och wedertog och flgde mildelig: Han wla ingen Man fr det till spillo gifwa/ At ngon om des Krig en tiocker Book sku skrifwa/ Han frd ey mehr hn ett/ och det rttmtigt Krig; Sen han der wijst at han ett Hielte-Hierta hade/ J det han Fienden s mng stans nederlade/ Med myckit mindre Folk n de mot Honom stridt/ Hans milda sinne sig till det d gienast wner/ Som ingen skada gir/ men mehr Berm frtiner: Lt andras blii i free och skita flijtigt sitt. En Hufwud-Odygd hn/ som intet skims begira/ Det namnet utaf Dygd/ fast hon r odygd/ bra/ Fr det hon sig s hgt hoos mngen lskat seer/ Dr Lust till Winetz Must/ som allom s behagar/ Hwars liufwa Drufwe-Smak en ofta s bedrager/ At mngen derutaf i ofrd strtes nehr. Den har och p wr Kung ey ngot kunnat winna/ Ell han hoos henne och det ringsta Nye finna/

676 Dr trycket Dr 677 Hwars trycket Hars

657 663 664 665 666 668 670 672 673 675 676 679

giol gjorde, slt wedertog antog wla ville, nndes sku skulle rttmtigt frsvars-; Sverige blev 1675 verfallet av Brandenburg och Danmark s mng stans p s mnga stllen wner vnjer skita vrda Hufwud-Odygd svr last Fr det drfr att Dr det r p ver

71 Des sta Droppar haa wr Konung ey frfrt; J nyckterhet war han s makls/ som alt anna/ Det hwar och en med mig oskrymtad kan besanna/ Som af des Lefnads Lopp det ringsta tahlas hrt. Neij ingen Odygd har uti des Hierta trifwitz th Dygdren/ sger iag/ th Dygdren har det gifwitz/ Dit de och all i hop med Gldie hafwa flydt/ Som ste Syskon der sin gendom besuttit/ Och hwar sin del i Roo/ samt fredlig Stilhet niutit/ De hafwa mellan sig det stora Hiertat bytt. Bland dem har Gifmildheet sig med i Slskap funni/ Och fwen lijka Nd fr Kungens gon wunni; Ty br ey heller den nu af o fwersees: Fast Rijksens Rntor han ondigt ey frslste/ Och upp En ell Tw alt Sweries goda hste/ S gaf han dock lijkwl nr som det borde gees/ Det mnga/ som man wet/ med hiertans Frgd erfari/ Som ibland andra ha s lyckelige wari/ At de wr slla Kung till nyes hafwa tint. Ja mngen Gfwa han t mngen ofta gifwi/ Fast derom intet taltz/ ey heller blifwit skrifwi Hwad Nd de sine Hand i tysthet har frlnt. Den wnstra Handen feck den hgres Wrk ey weta/ Han gaf och wille ey frdenskul gifmild heta/ Sagtmodigt tysta han alt sdant nehr med flijt/ Hwad enom gafs det hltz frdlt fr andra alla. Sledes gira gtt det m man billigt kalla/ Af Hiertat gira gtt/ och intet upp Skryt:

685

690

695

700

705

682 makls makals, exceptionell 683 oskrymtad rligt besanna intyga 690 bytt delat 693 fwersees glmmas 695 upp [] hste ver [] ste; hste jfr hsa r. 14 699 till nyes till gagn 702 de sine Hand svrtolkat; mjl. r Hand tryckfel fr han; betydelsen skulle d vara vilken nd han [] gett t de sina 706 enom t en 707 Sledes s

72
710

715

720

725

730

Som Christus sielfwer giort/ d han nn siuker hela/ Och elliest hielpte den som ngot brast ell fela/ Frbd at tala om det goda han dem giort: S har wr Konung och mng ndstlt titt hugswala/ Fast honom straxt frbdz fr ngon derom tala/ Han wille det af Gud allena sku blij sport. Lt Skolar stiga fram/ lt Academier sija/ Om de ey orsak haa med wrdnat till uphija Des stora Gifmildhet och milderijka Nd; Lt fattige kom hit/ de lre och bertta Hur han har ltit dem b hysa/ klda/ mtta/ D de til Klder/ Huus/ och Mat ey wiste rd. Nr ngot Herrans Huus sku byggas eller lagas/ Strax wiste man hwar som der till sku Pengar tagas/ Wr Konung gierna gaf hwad dertill giols behof. Till Herrans Tempel gaf han ofta Kungli gfwor/ Frka deras Skatt/ frmera deras Hfwor/ Lt aldrig Kirkie-Godz blij ngon ann til Rof. Ja mngen Kirkia han s rundelig beskinkte/ At Gull och Silfwer kring b Tak ock Wggar blnkte; Hwaraf det Herrans Huus bland andra wittne bar/ Som Herrans Wredes Eld ey lngesen uptnde/ Och i sin Grymheetz Gl till Gruus och Aska brnde/ Gud hlt betnkeligt at lmna o det qwar; Han frukta wij des Huus med Synder sku oskira/ Som en s nijtisk Kung ha honom bygdt till hra/

713 tala trycket tla

709 710 712 716 723 727 729 730 731 732 733

hela botade brast ell fela fattades hugswala hjlpt till att giols behof behvdes beskinkte gav ff syftar p slottskyrkan, som Nicodemus Tessin d.y. 1690 ftt uppdrag att bygga men som frstrdes vid slottsbranden lngesen fr lngesen Gl gld hlt betnkeligt ansg det tveksamt sku skulle oskira orena, vanhelga

73
735

740

745

750

755

760

765

Och tiente honom der med Hierta/ Mund och Kropp. Han wille ingen tienst af ngon ann der hafwa/ Sen den war dd det bygt/ och wij nu mst begrafwa/ S brnde Herren sielf sitt Skina Tempel opp. Hur mild och ndig stdz wr Konung hafwer wari/ Det ha wij all i hop med Hiertans Frgd erfari/ Fast med en Hiertans Sorg nu tnkes der upp; Af alla dem som fr des ndes Trohn nerfulli/ Om Nd ock bijstnd der i dmiukheet anhulli/ r ingen blifwen wijst ohrder der ifr: Nr ngon bad om det/ som myligt kunde wara/ Strax blef hans Bn och med ett hugnligt ja beswara/ Men den som ney bord ha/ ett ndigt ney har ftt. Han har dem sielfwer hrt och med dem sielfwer talat/ Dem uti deras Nd med Nd och Gunst hugswalat/ S at b Hg och Lg med Nye ddan gtt. Des strsta Frgd war nr han ngon kunde frgda/ De hgsta nye och see alla wara ngda/ At ingen ibland hans med orsak mingd war. Till Nden war wr Kung af Hiertat helt bengen/ Men nr nn straffas sku s war han rtt frlgen/ Till Straffet mycket seen/ till Nden ter snar; Dock nr han bruka mst den mackt Gud honom gifwit/ Och lta straffa nn fr nge brtt till Lijfwet/ S war det skert nog hans Hierta twrt emot: Fans nn omstndigheet/ som kunde straffet lijsa/ Strax war wr milda Kung bengen Nde wijsa/ Om med ett mindre straff kunn finnas derp bot. Han hlt ey fr Beswr der efter ngot leta/ Han wille s wl det/ som annat alt/ sielf weta/ Det skedde ingen ting/ som han ey wiste af/ De strre Sylorne/ s wl som och de smrre/

762 straff trycket straft

742 743 753 758

nerfulli fallit ner anhulli bett hans hans folk brtt brott till Lijfwet med ddsstraff 763 hlt ey fr Beswr tyckte inte, att det var besvrligt

74 Dem skitt han alla sielf/ en makls Arbetz-Herre/ Till alt som skulle skie han sielfwer order gaf. Med andras gon sij/ med andras ron hra/ Med andras Hnders Konst sitt Rijkes-Styre fra/ War intet hans maneer, som annorstdes skier: Han sg och styrde sielf/ han hrde sielfwer efter/ Hur man handtera dem/ som fr de Kunga-Scepter, J underdnighet med wrdnat fullo nehr. Den ena tilltz ey den andras th sig rycka/ Den mchtiga feck ey den swaga undertrycka/ Han hlt balancen rtt emllan Hg och Lg. Hwad hwar ock en sku haa lt han dem ricktigt gifwa/ Men intet underslef tilltz hr ngon drifwa/ Det war ey heller gott nr Huus-Bond sielf alt sg. Hwar finner man en Kung/ hwars Dater och Bedrifter/ Till pappers frde fins ibland de Lrdas Skrifter/ Som fr sitt Rijkes Roo s mycken Oroo haft? Som tijma/ tijd och stund med Rijksens Wrf frntte/ Som aldrig annat n sitt Rijkes Wlfrd skitte/ J detta mste wist de andra gifwa taft. Alt annat tijdfrdrif war honom man en plga/ Han wille ingen Tijd p sina Luster wga/ Det wart p Tijd och Lijf med Rijksens Wrf frtrt. Frn frsta brjan sig till swra Sylor wnte/ Sit Rijke mera han hn Rijket honom tinte/ r sdant ey berm/ ey Prijs ey Heder wrdt?

770

775

780

785

790

773 Kunga-Scepter kungaspira 774 fullo fll 779 underslef frskingring, oriktig redovisning drifwa bedriva 781 Dater hjltedd 782 Till pappers frde upptecknade, bokfrda 784 tijma timme 785 skitte brydde sig om 786 taft tappt 788 Luster njen 789 p Tijd och Lijf bde vad gller tiden och livet; meningen br vara att kungen offrade bde tid och liv t rikets sktsel frtrt anvnt 790 wnte vande

75 At den som fdder r til biuda och befalla/ Han gir sig till en Trhl fr sina Trlar alla/ Och tienar sielfwer dem som honom Tina bordt? Ty han b Natt och Dag fr Rijksens bsta waka Uti Arbetsamhet fans ingen stns hans maka/ Ja Lttian har han kirt uhr Land och Rijke fort. B seent och bitti han uti sitt Huushld stka/ Sitt Rijkes Jnkomst stdz till Rijksens Gagn frka/ Han reste ter opp hwad andra neder flt. Wrt Rijkes Goda/ som b hijt och dit war kasta/ Det plcka han ihop/ och sig med mda hasta/ At hwad uhr Ordning war/ det blef i Ordning stlt. Hwad emot Lag war skinkt blef Lagligt tertagit/ Af hwilket ingen ting till sdant blef anslagit/ Som ingen nytta gier/ men bara ffngt r: Ney ingalunda ney/ hwad Rijket nu uthgifwer/ Gies Rijket strax igen/ till sdant anwndt blifwer/ Som Rijket r till Gagns och intet till Beswr. Alt detta goda har wr Konungz Wiheet wllit/ Dock har det minsta han fr sig af allt behllit/ S at i sanning det ey mindre wara kan; Ty mindre Kostbarheet hoos ngon Konung finnes/ Ty mindre Prakt och Prl wid ngot Hf och synnes n wid Kung CARLS Tijd man uti Swerie fann/ Och nnu fins; hwar fins af alla Hof tilhopa/ Ett sdant Kunga-Hf? ney intet i Europa, Fast mindre annorstns/ hwart man i Wrden far: Ett Hff der Sedigheet saktmodelig framtrder/ Der Mttligheten sielf b fder dem och klder/

795

800

805

810

815

820

796 Rijksens trycket Rijsens 809 Gies trycket Bies

793 798 799 801 802 811 815 819

til biuda att pbjuda fort bort uti sitt Huushld stka sysselsatte sig med ekonomien neder flt slagit omkull; syftar p vansktseln av ekonomien fre sknska kriget Goda egendom wllit stadkommit synnes syns annorstns p andra stllen

76 Och der Gudz Fruktan/ tnk! den hgsta Rsten har. Der Yppigheet och Prakt med rtta blidt banlyste/ Der Flttia/ Lttia/ Flrd frn Hfwet fins frwijste/ Der Framfoshet ey fins/ men i des stlle Blygd/ Der Hgfrd aldrig trs til Hofwa mera fara/ Wrt Swenska Hf det r/ som rart bland Hf pl wara/ En hrlig Skola tf b rbarhet och Dygd. Hwar till wr Slla Kung ey ringa orsak wari/ Som med sin Tijd och Skatt s wiligt har frfari/ Att tilflle man till Ffngia intet ftt: Sin Tijd han altijd s bland sine Sylor delte/ At honom ofta Tijd men aldrig Sylor felte/ Ty har hwad ffngt r ey p des Hierta rdt: Det andra medlet war den Sparsamhet han bruka/ Tillt ey Yppighet des Rijkes Godz upsluka/ Han bant fr henne sielf bermligt Pungen till; Men lsten ter opp fr Rijksens Gagn och Bsta/ D wgra intet han sitt Skatte-Cammar gista/ S hlla Huus r s som Huushldz Reglan will; Ty alt hwad nyttigt fans och ndigt skulle wara/ Till det s wille han sltt ingen kostnad spara/ Men gaf med Nye det fr Rijksens bsta ut. P Rijksens Fsten han rtt flijtigt ltit bygga/

825

830

835

840

831 Att trycket Alt 844 Rijksens trycket Rijsens

824 Flttia flrd 825 Framfoshet framfusighet Blygd blyghet 826 til Hofwa till hovet 827 som ngot som rart sllsynt 828 tf utav 830 wiligt vist, klokt 831 Ffngia sysslolshet 833 felte saknades 834 p ver 837 Pungen penningpungen (bildligt) 840 hlla Huus hushlla Huushldz Reglan nationalekonomien 844 Fsten fstningar

77
845

850

855

860

865

P det at innom dem wij skulle wara trygga/ Fr dem som emot o haa giort ett afwigt slut. Men hwad det kstat har det mge de bertta/ Som slijke rkningar till Pappers bre stta/ Dock wet man at derp rett mycket kstat hr. Hur Flttan bttre nu n frr r bygd och laga/ Hwad store Summor han af sit der till mst taga/ Det witna skrast de/ som der med haft beswr. Des stora Krigz-Macht har han satt p faste Ftter/ S at den lttlig ey blijr fwer nda sttter/ Men kan til Landz och Sis nu skert oprtt st. Des Rijkes Rntor han s ndigt ltit dela/ At Lnen nu fr dem/ som tina/ ey pl fela; Men af begynnelsen s war det intet s: D tientes utan Ln/ d haa man mycken mda/ Och kunde sig nd med alt sitt Slp ey fda/ Frtinte Lnen war d ingen stns till ta; Men nu behfwes ey p Lnen g och klmta/ S snart den r frtint kan man den skert hmta/ Fr hwilket wij wr Kung jmwl till tacka haa. Hwad mda han har haft med Rijkzens gildz betalning/ Och at de mijligast/ frutan nn frhalning/ Sitt Nye mtte f/ som ngot hafwa bordt; Det lr med undran n af rkenskapren synnas Af dem/ som elliest o otroligt syns/ lr finnas

849 rett trycket ett

846 847 848 851 856 859 861 862 864 865 866 867

giort ett afwigt slut fattat ett fientligt beslut mge m, fr till Pappers p prnt af sit ur egen kassa Rntor intkter dela frdela haa hade till ta att hmta p hr = fr klmta fjska, uppvakta till att gildz skulds mijligast s vitt mjligt Sitt Nye tillrckligt

78
870

875

880

885

890

895

Hwad Skulder han betalt som andra hafwa giort. Hwad saker tusentals de utan han utrtta/ Som ndigt ha mst skie fr n han kunde stta Sitt Rijke i det Stnd/ som det fr tijden fins: At Rijksens Jnkomst kan mot Rijksens Utgift swara/ Och man till Rijksens Gagn nd en dehl ftt spara/ r mycket strre Wrk n som det wara syns. Dock sdant sys alt snart/ men den der om bestller Har mngen Arbetz-Dag/ och mngen trtter Qwller/ Af Omsorg och Beswr och mngen smn-ls Natt. En Crona fast n hon som sielfwa Solen glimmer/ Som Solen flkar har/ s fins och der bekymmer/ Bekymmer och beswr r Kungars strsta Skatt. Som nogsamt sees af det wij mste nu beklaga/ At hennes tyngd wr Kung s hastigt tog af daga/ D ldren hlsan med ett lngre Lif tilsagt. Des aldrig tagne Roo/ de alt fr stora Mda Gir allas Hiertan Sorg och allas gon rda: Haa Kungen om sit Lif/ o om wr Konung brakt. Ty wid sin bsta Tijd och mit uti des ller/ D f utaf o wet at honom nge wller/ S spr man at wr Kung wid Sngen hlla mst: Der han/ men hlsan war/ s litet kunde trifwas/ D ey frsummat blijr sorgfldigt till frskrifwas/ Hwad hielpa kan och pl/ fast det r bitter kst. Men detta btar ey/ ty hittas p det rde At man skal bedia Gud/ som alt frmr/ om nde/
ndigt ndvndigt fr tijden nufrtiden, nu bestller ordnar, skter flkar flckar tog af daga ddade tilsagt lovat Roo vila om [] brakt bervat ller lder, livstid wller vllar skada, hotar men hlsan war s lnge han var frisk sorgfldigt till frskrifwas att noggrant ordineras kst mat

872 873 877 881 884 885 886 888 889 890 892 893 894

79 Af detta rdet gir man sig ett nskligt hopp: J alla Kirkior bees fr Swea Konungz Hlsa/ At Gud/ wr milda Gud/ som hielpa kan och frlsa/ Han wille och wr Kung af Sngen hielpa opp: Der bees med Grt och Lt med Trar utan nda/ At Herren sdan Sorg o intet wille snda/ Men lta o wr Kung af Nd behlla qwar: At Gud utaf den Tijd/ han o har tnkt at gifwa/ Tkts taa en goo dehl bort och den till Kungens skrifwa/ Frkrta wra/ men frlngia Kungens Dar. Men dock frgifwes alt/ Gud will o intet hra/ Wr swaga Bn frmr Guds Hierta intet rra/ Wr swaga Bn den kan ey skaffa Both derp. Den grymma Dden steg till allas Sorg och Smrta Alt nmre/ nmre till det siuka Kunga-Hierta/ Och hota det fr o i tusend stycke sl. Han tyckte nu war Tijd det stora Hiertat twinga/ Som han till frucktan frr ey nnsin kunnat bringa Och hmnas det frakt han deraf lijdit haa: Han brukar all sin Konst frgiftar sina Pijlar/ Han unnar Brstet ey at det et gnblek hwijlar/ Men skiuter Sktt p Sktt th matta Hiertat sta. Till des at hwar och en med ngzligheet fr mrkia At intet mehr frmr det swaga Hiertat strkia/ At Dden ntlig hr p Lifwet lrer r. Tnk huru den till Mods i ngslan mste wara/ Som in fr Kungen sielf det sorgligt mst frklara Och sya han ska d/ ey lngre lefwa f: Det wille ingen sta slijkt Budskap fram at bra/ Ty slijke tijdningar pl aldrig wara kira/

900

905

910

915

920

925

897 nskligt hopp hopp om god utgng 898 Swea Sveriges 905 Tkts skulle vilja till [] skrifwa verfra p 911 nmre nrmare 918 sta ivg 921 p [] r vervinna 926 tijdningar nyheter

80 Som sorgligt bda fr en sdan allmn N; Dock mste ntlig nn med darrande frkunna/ At honom Lifwet Gud ey lngre wille unna: Och sya/ det r tijd at laga sig till d. Dock detta ingen ting wr Konungz Hierta rrde/ Ty Ddens budskap han med mindre frucktan hrde hn den som honom det med bfwan sade till. Han wiste wl at han i all sin dar s lefwa. At han ey ha behof fr sidsta dan at bfwa: Saa Herre iag r hr/ gir med mig som du will. Som Werden Hiertat hans ey nnsin ftt frfra/ S kunde sinnet hans det nu ey heller rra/ At han sku fwergie den han ey lskat har. Han wiste Dden r en ingng man till Lifwet/ At alla Kungars Kung/ som Kungar det och gifwit/ Han efter sit behag det och s ter tar. Derfre slog han alt hwad Wrdzligt war ur Sinne/ B Rijke/ Land och Folk de mste d uhr Minne/ Gudz Ord tog nu som frr b Sinn och Minne inn/ Wid detta wille han till ndan stadigt blifwa/ Som Ddens bitterhet allena kan frdrifwa/ Alt hwad som Wrdzligt war mst ur de Himla-Sinn. Dock huru willigt han sig skicka i Gudz Willia/ B Sinne/ Sil och Hg frn Wrden tnkte skillia; S kom han lell ihog/ och wardt hell ngslefull/ Hur mngen Syla han mst half giord efterlemna/ Hur han ey gira hint det goda alt han mna

930

935

940

945

950

945 tog trycket Tog tog

927 931 933 935 940

bda fr br bud om ingen ting inte alls honom [] sade till framfrde [] till honom ha behof behvde wiste visste ingng port man bara 949 skicka fogade 951 hell helt ngslefull ngslig 953 hint hunnit mna planerat

81
955

960

965

970

975

980

Och ndigt borde skiee fr Rijksens Wlfrd skull; Des trogne Tinare som nmst om honom wari/ Med honom lngan tijd b Ondt och Gtt frfari/ De giorde Hiertat hans n mycket mehra mt: En del af dem han wl uti gtt Tilstnd lmna/ En del af dem/ kan ske/ och bttre wilkor mna/ Som nr hans gon sltz wl torde blifwa glmt. Med slijke Tankar han sitt matta Hierta krnkte/ Han drogz med Dden/ men lell sorgligt lg och tnckte Om han sku bedia Gud om lngre Lefnadz Tijd. Men nr han kom ihg all Mda som hr finnes/ At ett Beswr ey sluts frn ett nytt begynnes/ Beslt han wl frngd at fara hn i frijd. Han glmde intet bort sig d till Synnes fra/ Ehwad man med sin flijt i Werden hinner gira/ S mst man mycket lell hr lmna ogiort qwar. Dermed hwad Wrdzligt war utur sit Sinne jaga/ Lt Gudz-Ordz rijka trst all ffng Sorg frtaga/ At han hel frdig d till hdan-frden war. Men nr som straxt derp wr Himmel-Slla Koning Sg wid sin Sote-Sng wr hgdt bedrfwa Droning/ Sin kira Fru-Mor sielf snart smlta uti Grt; Sin enda Son/ wr Kung/ fr sine kalla Ftter Af ngst och Hpenhet s gott som nedersttter/ Princessorne der hoos med Hiertans Klage-Lt/ At Trar strmmelikt p deras Marmor-Kinner/ Som Prlor tusentals af deras gon rinner/
nmst om nrmast En del r dativobjekt drogz kmpade sig [] till Synnes fra tnka p, minnas Himmel-Slla saliga Sote-Sng ddsbdd Droning Hedvig Eleonora, Karl XI:s mor fr infr nedersttter omkullslagen Princessorne Karl XI:s dttrar Hedvig Sofia och Ulrika Eleonora d.y. strmmelikt som floder Marmor-Kinner marmorvita kinder

955 959 962 967 973 974 976 977 978 979
6

82 Dem deras rmkln d knapt hinna hmta opp/ Och Suckar utan tahl/ som de til Himlen fra/ Bewekligare n/ de elliest wore/ gira; S wart en nyer Kamp uti hans Kunga-Kropp. Han tykte det war Synd sin Fru-Mor fwer gifwa/ Hwars understd han tnkt i lderdommen blifwa; Han ynka sig at see wr Kung/ sin enda Printz/ J sine spda hr p sine Axlar bra Wrt Rijkes swra tyngd/ och blij s snart beswra/ Med det/ som mogne hr knapt starke nog till fins. De kira Dttrarne bewekte och hans Hierta/ At han af deras Grt fant mycket strre smrta hn Ddens skarpa Sktt uti hans Hierta giort. Nu war hans Sinne mer hn nnsin frr bedrfwa/ Han wiste ey om han sku frdas/ eller tfwa/ Snart nska han blij qwar/ snart wille han och fort. P Jorden war han n/ men opp till Himlen lngta/ Half dder lg han hr ock efter Lijfwet trngta/ Han sg i tron fr sig reen Himlen ppen st. andra sidan fans d alt fr kira Wnner/ Som med b Grt och Lt/ och med uprkte Hnner Till Himblen/ bdo Gud at han sku lefwa f. Han wiste ngzlefull ey hwad han skulle gira; Dock ssom Barnen ltt sin Faders Hierta rra/ S rrde detta och wr Konungs milda Sinn. At han wl nskat ha de Trar kunna stilla/ Som han de sine sg fr sin skull nu frspilla/ Och flle honom d/ kanske/ de Tankar inn: At som han all sin Tijd Gudzfruchtan efter strfwa/ Och s Gudfrucktigt wl som Kung Hiscias lefwa/

985

990

995

1000

1005

1010

981 rmkln nsdukar (som var fsta vid rmen) 987 wr Kung Karl XII, som d var knappt 15 r 989 swra tunga beswra tyngd 996 och fort ven bort 999 sg [] Himlen ppen st association till berttelsen om hur Stefanus stenades i Apg. 7: 56 1010 Hiscias Hiskia, kung i Juda ca 700 f.Kr., som var svrt sjuk men vars liv frlngdes efter bn till Gud; 2 Kon. 21:111

83 Fr hwilken orsak Gud frlngt Hisci Dar; Ty tykts han samma rtt/ som han och bra niuta/ Och mbna d som han sin Bn fr Gud utgiuta/ At han n ngre hr hoos sine feck blij qwar. Men af Gudz Anda styrkt/ Gudz Willia willigt lyder/ Af Andans Krafter hielpt mot Kitsens swaghet strijder/ Gud om ett ewigt Lif/ ey om ett timligt ber. Fr detta man wr Kung och billigt mehr br prijsa Som mer stndachtighet trst hn Hiscias wijsa/ Nr Dden hielpls han fr sine gon seer. Alt hwad i Wrden kirt han willigt fwergifwer/ Sin stora Gudz behag ey ngon Lag frskrifwer/ Men r till fredz med alt som Herren hafwa will. Af sine Kiraste ett kirligt Afskied tager/ Sin Kropp till spillo gier/ om Silen Christligt lager/ Och sluter s med Frid de matta gon till. Ach! at de gon nu s snardt blidt snderbrutne/ Af Ddens magra Hand s ofrtenkt tilslutne/ Som fr wrt bsta frr s flijtigt pne sttt: Ach! at den Tungan fr ey med o mera tala/ Som med des Ndes-Ord o alla har hugswala/ Det har och henne nu des liufwa Mhl frgtt. Det blida Ansichte/ der Ndens Klarhet lyste/ Som sielfwa Solen sig med tusend Strlar wijste/ Har Ddens Grymhet nu med Mrker strykit ann/ Och s frwandla det/ sen han der med ftt rda/ Hur hiertlig gierna man det frr och har skda/ At utan Trar det nu ingen skda kan.
ofrtenkt trycket ofrtcktenkt wijste trycket wjiste och trycket och ock skda trycket skada

1015

1020

1025

1030

1035

1028 1034 1037 1038

1011 1014 1022 1025 1028 1032 1035 1037

Fr hwilken orsak varfr (relativt) sine de sina frskrifwer freskriver om [] lager fr [] ordnar ofrtenkt ofrmodat den kan nu inte heller tala mer strykit ann verstrukit skda sett

84
1040

1045

1050

1055

1060

De Hnder som s friskt till Wrjan fr ha tagit/ Och mnga Tusende p Flyckten fr sig slagit/ De trst maktlse nu en Mask ey frn sig sl; Men mste tla at han dem nu snderbijter/ B dem och alt i hoop i tusend stycker slijter. De Ftter som man sedt s ofrtrutit g/ Och wijga Kroppen ltt frmdde kring om fra/ Frm sig intet nu ett steeg uhr stlle rra/ De liggia fwenwl som hela Kroppen kull. Det stora Hiertat/ hwar p ingen kunde winna/ Det har sin fwerman i Dden dock mst finna/ Des Hielte-Eld frqwfs i Aska Stoft och Mull. Fr war des Wirfwell prydd medn Gyllen Kunga Crona/ Nu mst han nya sig medn ddlig Hufwud bona/ Fr Spijran har han nu man Stoft uti sin Hand. Des Purpur Kiortell r ett Swepelakan blefwen/ Wr stora Konung r ibland de dda skrefwen/ Han finnes intet mer uti wrt sorgsna Land. Wrt arma Rijke har sin Konung nu mst mista/ Hwars Kunga-Tron r bytt in trnger dde-Kista/ Hwars hela Rijke r en lijten/ mrker Graf. Han r nu lagd bland dem i Jordens mrka Rijke/ Der hga/ lga blij hwar annan alla lijke/ Hans Glas har lupit ut/ hans Lefnadz-nda af.

1041 1042 1045 1046 1047 1048 1051 1053 1054

trst frmr han masken kring om omkring uhr stlle ur flcken fwenwl lika vl hwar p varver Wirfwell hjssa Fr i stllet fr Purpur Kiortell kungamantel Swepelakan svepning 1058 bytt in utbytt mot en dde-Kista likkista 1062 Glas timglas lupit ut tmts hans Lefnadz-nda af hans livstrd har klippts av

85 Hwem Kungars Hrlighet p Jorden efter-tnker/ Med slijkt jmbnfr/ likwl sitt Sinne intet krnker/ Men sdant alt i hop sorglst betnckia trst/ Och intet ynkesamt om slijkt sig lter wrda/ Den r wist hrdare n sielfwa Stenen hrda/ En Jren-Klimp har han/ ey Hierta i sit Brst. Du alla Herrars Kung/ och alla Kungars Herre/ Som o regerar wl/ de Strre med de Smrre/ Och uppe-hller alt pt obegripligt stt: Du som och sielfwer sagt de s bekante orden/ At du har Kungar satt till Gudar upp Jorden/ Hwi niuta Kungar d och icke Gudars rtt? Uti alt annat fins de Gudar wara lijke/ J mackt och Hrlighet/ som Gudar i sitt Rijke/ Men sij oddlighet fins ey p deras ltt. Sku de man nambnet ha och intet gagnet niuta/ Och wij fr deras dd s bittra Trar giuta/ Hwij haa/ som Gudar/ de ey Guda-lefnad ftt? Dock milda Gud frlt at iag mig nu har wga/ Frmti efter det/ iag ey br weta/ frga Du st uti dit Rd outransakelig/ Du st en sdan Gud om hwilken Andan skrifwer/ En Gud som hran sig ey ngon annan gifwer/ Oddligheten r fr ingen mehr n dig. Wr slla Konung det rtt wl har wist betnkia/ Ty kunde Wrden och des Sinne intet krnkia/ Han sg alt detta man med halfwa gon ann. Han wiste alt i hop/ b Rijken/ Folk och Lnder/ De re man ett Ln af hgsta Herrans Hnder/

1065

1070

1075

1080

1085

1090

1069 Herrars trycket Herras

1063 efter-tnker besinnar 1065 trst frmr 1066 ynkesamt medlidsamt sig lter wrda tar vrd 1068 Jren-Klimp jrnklump 1074 och icke inte ocks 1078 gagnet niuta ha verklig gldje av det 1084 Andan den helige Ande 1089 sg [] ann betraktade

86 Dem ingen ewigt fr behlla/ eller kan. Han wiste Wrden r ey det hon wara synnes/ At hr mer ondt n godt/ mer Pust n Lust stdz finnes; Der mehra ngzlighet n Frgd och Gldie r. Der som bedrfwelse pl sllan terwnda/ Der Frgden altijd tar en alt fr hastig nda/ Der fr en liten Roo fins tusend falt Beswr/ Der Lyckan wnder om rtt som hon briar komma/ Der Strid frutan Frijd/ der Frijd frutan Fromma/ Der Dager utan Lius/ der Ntter utan Roo: Der Trar utan Sorg/ der Ynkan utan Smrta/ Der Ord frutan Grund/ der Tungor utan Hierta/ Der Mda utan Lhn der Wnskap utan Troo. En kstlig Klka som dock Tijden ortt wijser/ En falsker Fyring som bedrager den han lyser/ Ett rijkt belastat Skepp/ som rutten Botten har/ En prcktig Sng der man om ondt och ofrd Drmmer/ Ett Scker som Frgift uti sin Sttma gimmer/ En Liuflig Drick som o Frstnd och Wett frtar. En Blinder som burdus uti frdrfwet rijder/ En fattig Brud som sig med lnta Hfwor pryder/ En falsker Skdeplatz/ som ndras immerfort. Der opp och ner i Kapp stdz med hwarannan springa/ Der mot och med hwarann om Halsen ynkligt bringa Der ingen fr sin dd sin lycka skert giort; Der den mst lyklig r som Lyckan hr minst acktar/ Och men han lefwa mst ey efter annat tracktar/

1095

1100

1105

1110

1115

1100 1102 1104 1106 1107 1110 1113

Fromma gagn, nytta ynkan mkan Troo trohet Fyring fyr (ordet ej i SAOB, torde vara nyskapat) belastat lastat Drick dryck Skdeplatz scen immerfort (ty.) stndigt 1115 om Halsen [] bringa ddar 1116 fr fre 1118 men medan tracktar strvar

87
1120

1125

1130

1135

1140

1145

n lefwa s at han m Saligt kunna d: Som och wr Konung giort/ som lefd s til sin nda/ At Wrdens falska Skien ey honom ftt frblnda/ Men i en Salig Stund laa ifrn denne / Och till Gudz fasta Land i Himmelen at Hambna/ Der Gldie/ Frijd och Frgd hans slla Sil omfambna/ Der Herren sielfwer boor uti sin Hrligheet. Nu har han nskligt hint dit han s sorgligt lngta/ Med Nije ftt alt gtt/ hwar efter han s trngta En strre hiertans Frgd n Tungan nmbna wet. Hr bar han med Berm en Kunglig Hufwud-Bona/ Men der r han nu krnt med Hrlighetens Chrona/ Hwars rena Stenar stdz frutan flkar fins. Fr Kunga-Sceptren fr han Salighetens Spijra/ En ewigt grnskad Qwist som nu des Hnder zijrar/ Fr Seger-Swrdet Frijd kring om des Lnder bins/ Sin Purpur-Mantell lr han aldrig mehr begira/ J stllet fr han nu en sdan Kiortell bra/ Den som Rttfrdighet fr honom stickat har/ Han niuter strre Frgd n ngon kan beskrifwa/ En Frgd en ewig Frgd/ som aldrig all lr blifwa/ Fast Wrdens Alt i hop i Elden nda tar. En Lust frutan Pust/ ett Nye utan nda/ En obeskriflig Frgd/ som ey skall terwnda/ Fast upp Wrdens Alt lr wndas opp och nehr; Der alla Salige/ som klara Stiernor lysa/ Der Gudz Utkrade Gudz Godhet ewigt Prijsa/ Der han Gudz Hrligheet med glade gon seer.

1139 ewig Frgd trycket ewig Frg

1122 1123 1126 1132 1134 1136 1137 1139 1140

laa ifrn styrde bort frn Hambna komma i hamn nskligt som han ville Fr i stllet fr Lnder hfter bins bindes Kiortell mantel stickat broderat all slut Wrdens Alt vrldsalltet

88 Der har des slla Sil nu ftt sin liufwa Boning/ Des Kropp den hwilar nu i Jordens stilla woning/ Till des at Kropp ock Sil en gng frente blij; Des stora Namn det sku wij i wrt Hierta skrifwa Der skall det o till trst s lnge oglmt blifwa Som wij fr Dden sielf och glmskan re frij. Men Brstet andas kan och Hiertat rkar picka/ Och wre Hiertan ey som Kungens mste spricka/ S skal des stora Nampn der gimas wrdelig; S lnge Tungan rrs skal hon wr Kung bermma/ Men Minnet minnas kan skal honom det ey glmma/ Och glmmer honom iag/ s glmme Herren mig. Nu wele Grafwen wij med Suckande tilsluta/ Och wid wr Konungz-Lijk ey mehra Trar giuta/ Men lta Sorgen wr hr ngot hwijla f. Hr r en annan Saak/ en Frgde-Saak frde/ En Frgd/ en sdan Frgd/ som wl r af det wrde/ At hr wr stora Sorg n litet stanna m. En Konung ha wij mist/ en Kung har Gud o gifwit/ J stllet ter reen/ hwars Nampn br blifwa skrifwit/ Bland dem/ der Nd och Dygd p Brst och Hierta r. Dem Fadrens dd giort Sorg/ dem frgdar ter Sonen/ Han tnker/ Gud skie Lf/ nu stiga upp Trohnen/ Oacktat alt Beswr til Styret sielfwer g. Hwartil af Hiertat wij med Trohet Lycka nska/ At hra Mackt och Kraft upp des Trohn m grnska/ Med honom Frijd och Frgd sttz wxa i wrt Land: At Sonen uti alt sin Her-Far m blij lijka/ At Gud och Lyckan ey frn Honom mge wijka/ Men efter nskan alt g Honom wl i Hand.

1150

1155

1160

1165

1170

1175

1174 uti trycket nti

1148 1151 1153 1155 1157 1164 1170

woning vning, bo oglmt ihgkommet Men medan wrdelig med vrdnad Men medan n ngot til Styret sielfwer g vid riksdagen 1697 frklarades den 15-rige Karl XII myndig och vertog regeringen

89 Om detta borde iag wl billigt mehra tala/ Som wre Hiertan Trst wid denne Sorg hugswala/ Men Saken r af Wikt/ och Tijden reen frbrakt. Jag har det spara tnckt till ngon tid herefter/ D nr wr Kung blir pryd med Crona ock med Scepter, S framt ey illa tyds hwad iag hr redan sagdt. Jag will och slutlig mig nu till wr Drottning wnda/ Och nska denne Frgd des stora Sorg m nda. Gir Gud des Hierta till all Gldies ngda Borg. Lk henne sielfwer du/ som henne s har sra/ Och trsta med din Hielp den du bedrfwat swra. Gir henne glad igen och lindra hennes Sorg. Lt henne fr wr Bn n lngan Tijd f lefwa. Lt Gldie Frid och Frgd i hennes Sinne swfwa. Lt ingen nyer Sorg bedrfwa hennes brst. Lt henne lefwa ngd p sine Gambla Dagar. Gif henne milda Gud alt hwad hon sielf behagar. War du des Hiertas Del/ och hennes lders Trst. Princessorne, O Gud/ fr dem wij och s bedia/ At du utaf din Nd ey wille mehr tilstdia/ Det nn bedrfwelse dem mehra fwergr. Du har ju plga dem? s minska deras Smrta. Du har ju ngsla dem? s frgda deras Hierta. Du har ju slagit dem? s hela dem du slr. Du som den du gir Sorg och bst kan gira glader/ Och sielfwer kallar dig de faderlsas Fader/ War du en Fahr fr dem och lindra deras Brist. Som Dygden redan sig i deras Tienst ftt gifwa/ S ltt och Lykan stetz i deras Lydno blifwa.

1180

1185

1190

1195

1200

1205

1178 hugswala trycket hugfwala 1205 Lydno trycket Lygno

1179 1181 1183 1187 1189 1194 1203 1205

frbrakt slut syftar p Karl XII:s krning, som gde rum den 14 december 1697 wr Drottning nkedrottning Hedvig Eleonora swra svrt, tungt fr p grund av Del andel, lott Brist frlust i deras Lydno blifwa flja dem

90 Gif dem i Brodren det hwad de i Fadren mist. Wr hela Kunga-Stam wij i tin Wrd insluta/ Och fr tin Guda-Trohn en trogen Bn utgiuta/ At den uti din Hgn m innesluten blij. Lt den/ men Swerie str/ st uti Ewig Blomma; Lt dock det onda ey utfwer Landet komma/ At nnsin det nn ann upp sin Trohn m sij/ hn de af denne Stam med allas Frgd uprinna/ Lt Swerie Kungar stetz af detta Huset finna/ Lt o ey swekne blij uti wrt trogna Hopp. Lt denne Stammen sig till allas Frgd frmehra. Lt den/ men Wrden str/ uti wrt Land regera. Lt den ey slkna ut frn Wrden brinner opp.

1210

1215

1215 uti trycket uti uti

1213 uprinna vxer upp

91

III
Underdnige

Gldie Tanckar
Wid dhet tillfllet D Den Stormchtigste Konung

KONUNG

CARL
den Tolffte
Sweriges/ Gites ock Wendes Konung/ StorFrste till Finland Hertig uti Skne/ Estland/ Lifland/ Carelen/ Bremen/ Verden/ Stettin-Pommern/ Cassuben/ och Wenden/ Furste til Rgen/ Herre fwer Jngermanland ock Wimar; S ock Pfaltz-Grefwe wid Rhein i Beyern/ til Jlich/ Clewe och Bergen Hertig &c. &c.

Upp Hgstbem. Hans Kongl. May:tz

Sextonde lders hr till de trogne understares outhsjelige hugnad Sitt Rijkes Styrele antog ock strax dreffter uti en lyckelig stund lt beg de hga Smrjele A C T i STOCKHOLM den 14. Decembris 1697. Uti Swenske Versar yttrade Samt uti deras Hggrefl. Excellentiers Herrar Kongl. Rdens/ jemte andre Kongl. May:tz hga Ministrers ock Stndernes Nrwaru genom en Solenn O R AT I O N P Riddarehuset i Stockholm framstlte af JSRAEL HOLMSTRM. ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
STOCKHOLM/ Tryckt uti Kongl. Booktryckeriet/ hoos Sal. Wankifs Enckia. Efter originaltrycket 1697.

Denna panegyrik har de fr H. typiska Baren fr Barn (13; ven 308, 312); par fr ett par (205), tf fr utaf (330) och formen ge taf[f]t (24, 481) liksom former som Johlen (110).

92
Versmttet r alexandrin. Fr provinsnamnen se kommentaren till dikt I. Hgstbem. nyss nmnde hge herre Smrjele ACT smrjande med olja ingick efter gammaltestamentligt mnster i ritualet fr kungakrningen Stndernes riksdagsmnnens

93 SKier nge ondt i Stan det Herren icke gir? Kan o wl ngon ting i denne Wrden hnda? Med mindre Herren Gud o det behagar snda/ Som efter sit behag all Wrdens Wsend fr. S klaga wij med skil fr ngra Dagar sedan/ Nr wij med grt begrof wr Konung/ som Gud hdan Har kallat/ hwilkens Dd nnu wrt Hierta rr; D nr som Rijket wrt ett krasligt Skepp blef kalla/ Det Motgngs grymma Haf bedrfligt fwer-swalla/ Ett Skepp som i sin Nd frutan Styrman war/ En nckia som ha skil med ngslan till at qwijda/ Fr det at hennes Man war rykt frn hennes Sijda/ Och hon satt Wrenls med mnga Baren qwar; Dock som i Medgng man fr mycket ey m yfwas/ S mst af Motgng och alt Hopp ey frn o drifwas/ Wij lefwa i en Wrd som snarlig ndrar sig: Der Sorg och Gldie sig frwxla alla tijder/ Der ingen altid leer och ingen altid qwijder/ Men der som Ondt och Gtt omskifftas hastelig. Der ingen skert kan p Gldien sig frlta/ Der ingen/ Gud skie Lf/ och ewigt dms till grta/ Der mngen finner Roo mit i sit Buller-Haf/ Der ingen modas mst nr lyckan hans begynnes/ Der ingen br ge taft fast Lyckan widrig synnes/ Der mot och med altid hwarannan lsa af. Der motgngs tiocka Tkn en liuflig Dag betyder/

10

15

20

25

1, 4 Dessa rader upprepas i r. 46 och 49 och bidrar att hlla ihop ingressen 3 Med mindre om inte 8 krasligt dligt 11 ha hade 13 Wrenls vrnls Baren barn 17 sig frwxla vxlar alla tijder stndigt 20 sig frlta frlita sig 21 och ocks 23 modas bli hgmodig (detta snarare n SAOB:s uppmuntras) 24 ge taft ge tappt widrig motspnstig 26 Tkn tcken, dimma

94 Der Lyckans Kullerhiul hwart gnblek sig omwrider/ Der som en Gldie-Dag en sorgsen Natt frstr/ Der wrsta Wdret bst kan tiocka Luften skira/ Der hwaa Trnet pl de skinsta Rser bra/ Der strsta Stormen o till Hambnen snarast fr. Wrt motgngs Dunderwr begynner nu till lugna/ Wij ha nu ter skil wrt sorgsna Hierta hugna/ Gud lindrar sielf wr Sorg och mttar o med Frgd. Gudz grymma wredes Swrd fr ey mer mot o strijda/ Han har det sat uti Miskundsamhetens Slijda/ Och den han frr giort ngst den gir han nu frngd. Bedrflighetens Mln ey Himlen mehr betcker/ Blix/ Dunder/ Tohrdn o ey mehra nu frskrcker/ Guds Ndes-Sol den gr p Himlen ter opp/ Och will nu blid igen o arma Swenska lysa/ Som hrtils hafwa mst i ngslans mrker rysa/ En ynklig lefnad frt/ snart sagt/ frutan Hopp. Wij ha nu ter skil Gudz Godhet till uphya/ Wij kunne/ sorgsne frr/ nu ter glade sya: Skier nge gtt i Stan det Herren icke gir/ Trst ngon utaf o frn sig det onda skillia/ Med mindre sdant skier med hgsta Herrans Willia/ Som efter sit behag all Wrdens Wsend fr. Wrt sorgsna Rijkes Skepp om det iag senast sade/ At det uti sin Nd ey ngon Styrman hade/ Det har/ d Styrmans-Lst/ nu ter Styrman ftt/ Wrt Swerie som d war en wrenlser Enkia/ Den Motgng och Beswr i Afgrund wille snkia/

30

35

40

45

50

40 Guds trycket Gud 54 Motgng trycket Mtgng

27 Kullerhiul snurrande hjul gnblek gonblick 30 Rser rosor; stavningen med unik, mjl. tryckfel 32 Dunderwr skvder till lugna att lugna sig, att avta 36 Miskundsamhetens medlidandets 37 giort ngst skrmt 44 till att 47 Trst kan, frmr

95
55

60

65

70

75

80

Om ondzkans wrede fr Gudz Godhet hade rdt: Det har sin wrieman i Konung CARL funnit/ Wij hafwe Gud skie Lf den fgnan alla wunnit/ At wr hgst slla Kungs s widt bermda Son/ Han will nu med sin Nd wr hiertans Sorg frstra/ Sitt Rijkes tunga Ror med egne Hnder fra/ Och nu till allas Frgd sielf stijga p sin Thron. Wid sdan allmn Frgd har iag och min tnkt wijsa/ J underdnighet wr Konungs Mildhet prijsa/ Som o s snart tkts tee s ofrwntad n; Men huru kan iag det nu wrdelig framfra/ Min Hand r intet wahn wid Gldie-Strngen rra/ Hon har sig wnia mst bedrfwa slag at sl. Hur kan den frgda sig som aldrig Frgd erfari/ Tw gnger har iag frr p detta stlle wari/ Och bgge gngren har iag hr med Trar sttt: Tw gnger ha J mig Er nrwist hr frunna Och bgge gngren har min Tunga mst frkunna/ At Sweries Hierta d ett ddligt Sr har ftt. Wr stora Konungs Dd den ligger n p sinne/ Det Sret r fr frskt och alt fr friskt i minne/ At man ey finna kan nn smak i Lust och Frgd. S lnge Flor och Boy wr Kldebonadt re/ Wij Ddens Liveri p wra Kroppar bre/ Trst ingen fast han will rtt wijsa sig frngd. Dock hoppas ingen iag s mine Ord lr krnkia/

55 fr i stllet fr 56 wrieman frsvarare CARL br hr, som ofta, lsas tvstavigt 58 Kungs Karl XI:s 60 Ror roder 64 som s snart och ofrmodat visats oss 69 Tw gnger syftar p nr H. hll orationerna ver Ulrika Eleonoras och Karl XI:s dd 77 Flor sorgflor Boy tjockt, svart ylletyg, som anvndes till sorgklder 78 Liveri livr 79 Trst kan, frmr

96 Och om mig ofrskylt s wrngwijst willia tnkia At iag ey/ som mig br/ mig Frgdar hiertelig/ Derfwer at wr Kung sitt Rijke will tiltrda/ Och sig till allas Frgd uti sin Purpur klda/ Slik obetncksamhet den ware lngt frn mig. Ty hwad iag om wr Sorg hr ofwan till har klaga/ Det mst man/ tr iag bee/ sledes alt uptaga/ At iag med detta ey n annat hafwer tnkt/ n om iag nu mit Tahl ey s frmdde fra/ At Er til Frgd som frr til Sorg iag kunde rra/ En gunstig uhrskt mig doch mtte blifwa skinckt/ Ty som uti ett Sund/ der hrda Wdret brusar/ Twert emot Strmmen som der hastigt utfr frusar/ D Wgen/ Strmmen de s stta mot hwarann/ At ingen trst s snart upp den andra winna/ Det ngon dera fr frbij den andra rinna/ S r med Hiertat och/ som sig ey yttra kan/ Nr Sorg och Frgd hwarann i trnga Brstet mta/ Och der till Hiertats Qwal s hftigt sammanstta/ At ingen dera der upp den andra rr/ Fast Stormen sig har lagt och wdret briar sakta/ S mst man Swerie lell lijk som et Haf betrackta/ Der Swallet n s hgt som sielfwa Stormen gr. Wist ha wij orsak ftt b knn och Hiertan bya/ Fr Gud/ de Godhet sttz med wrdnat till uphya/ Som o en sdan Frgd uti wr Sorg will gee/ At wij som srja mst wr makelsa Koning/ Trst ter g med Frgd uti wr Kunga-Boning/ Och der en Salomon p Davids Ste see/ Wij wete at der fins upp en del af Johlen/

85

90

95

100

105

110

85 ware trycket wara 104 ha trycket han

81 ofrskylt orttvist wrngwijst felaktigt och elakt 82 mig br jag br 92 Wdret vinden 93 frusar sprutar, brusar fram 95 upp ver 108 Trst kan, frmr

97 Ett Folk som ligger s/ s illa till fr Solen/ At deras hela hr uti ett Dygn bestr. Ett halft hr haa de Dag/ f ngde see hwarandra/ Ett halft hr mste de i mrkret wilse wandra/ Nr Solen med sitt Lius frn deras Boning gr/ Hur dee sria mst nr mot den tijden lijder/ At Solen med sitt skien frn deras hemwist skrider/ Och men hon borta r/ sig hwar inbilla kan; Men tnk hur de igen d mste blij frngda/ Nr Solens terkomst begynner dem at frgda/ Som en s lnger natt haa haft i deras Lan. En lijka Sorg och Frgd ha wij och nu erfari/ Som mer n ett halft hr s olyklige wari/ At Sweries Ndes-Sohl frn Sweries Grntzer gtt/ Och lmnat sorgsne o i ngslans mrker qwara/ Hwar i wij hr tils mst mrkrdde omkring fara Alt men wrt arma Land i tiocka Mrckret sttt. Alt hwad sig nnsin d i swarta Mrkret rrde Frskrkte o och o till sdan ngslan frde/ At Manligheten sielf frutan Hierta satt/ B Makt och Mod de togs med Konungen af daga/ Man hrde ingen ting n Sria/ Sucka/ Klaga/ Wij ngslas Qwidde hrt derfwer Sorgsne at Den Stiernan som r hgst in under Himbla Polen/ Den Stiernan som berms i detta mehr n Solen/ At Solen alla Dar hon aldrig nedergr: Den war d ofrtnkt till allas Sorg nergngen/ Wr Lust och Gldie lg i Ddsens Kiftar fngen/ Och at wrt Land d ftt ett helt obotligt Sr. All gldie war o d af ngslans Natt betagen/

115

120

125

130

135

140

112 bestr trycket bestr bestr

118 men medan hwar var och en 124 Grntzer land 132 n annat n 133 Qwidde kved, klagade 134 f Den Stiernan Polstjrnan, som blivit symbol fr Karl XI och den svenska kungamakten med devisen Nescit occasum, Vet ej av ngon nedgng; jfr r. 136 137 ofrtnkt ofrmodat, ovntat
7

98 Wij lngta ngslefult som Foglen efter Dagen/ Fast wij p ngra hr om Dag ey hade hopp; Men rtt som bst wij s i ngslans Mrker lgo Frqwafde utaf Sorg/ wij Gldie-fulle sgo/ At Solen ter gick p Swenska Himlen opp. Wr milda unga Kung frmdde intet lijda/ Det Landet lngre sku derfwer sorgligt qwijda/ At Swea Rijkes Thron s tom och ledig war. Han lfwa sielfwer o uti wr Sorg at glda/ Han lfwa p Wr Bn upp sin Thron at trda/ Som han till allas Frgd och giort i dee Dar. En nyer Sol sig nu p Horizonten wijser/ Och o Bedrfwade med tusend Strlar lyser/ Wr mulna Himel blir nu ter skir och klar/ Wr frra Phnix Eld till allas Sorg utbrunnit/ Utaf des Aska har en Phnix nu oprunnit/ Som slcktas uti alt upp sin Stora Fahr/ Kung CARL den Tolfte har wr nskan welat hra/ Och Rijksens Styre sielf med egne Hnder fra/ Fast mycken mda stdz wid sdan sysla fins. Gud frgde altid s wr unga Konungs Hierta/ Som han har frgda wrt uti des Sorg och smrta/ At Lust och Lye nu fr ngslan ter fins. Uti sin spda Tijd och frsta Ungdoms ller/ Som mehr af Leek och Lust n swra sylor hller/ Han Leek och Lust fr o helt willigt fwergier/ Och nekar ndigt ey p sine Axlar bra/ En Brda som wl kan den starkaste beswra/ Och sielfwa Hercules till Jorden krama nehr.

145

150

155

160

165

144 Frqwafde kvvda 146 lijda tla 147 Det att sku skulle 154 skir ren 155 Phnix sagofgel, ur vars aska en fgel med samma namn trdde fram 156 oprunnit vuxit upp 157 slcktas brs 163 fr i stllet fr 164 ller lder

99
170

175

180

185

190

195

D Frgd och Gldie bordt des Leek-Camrater blifwa/ Och bara Roligheet des Ungdoms Tijd frdrifwa/ Men Omsorg och Beswr ey till des Hierta n: D han helt sorgelst i strsta Lust bort lefwa Och Nye/ Lye/ Lust uti de Boning swfwa/ D gier han sielfwer sig frijwilligt derifr/ Och i ett Arbetz-Haf der tusend Sylor wanka/ Der Mda och Beswr sig ymnigt sammansanka/ Som Wgor tusendtals/ nr Wdret Hafwet rr. Sit egit Tidfrdrif will han nu fwergifwa/ Sin Ungdoms hela tijd med annat ey frdrifwa/ n det som Mda och bekymmer med sig fr. Han stter fr wr Roo sin egen Roo tilbaka/ At wij sku sofwa tryggt s lfwar han till waka/ Han lfwar hlla Wrd om Swea Rijkes Boo/ Hur kunna wij wr Kung fr detta nogsamt prijsa/ Ty detta kan de Nd allena ey bewijsa/ Men at i Hiertat hans fins ofrfrat Bloo. Som wid de hr en ann sig sielfwer ey kan styra/ Tar ofrsagd emot sin tunga Kunga-Spijra/ Och uti Herrans Namn sit Rijke trder ann/ Der mnga tusend han allena mst regera/ Beswr och Mda trst hans Hierta ey frfra/ En sdan gierning man wl Kunglig kalla kan. De gambla skryta nog af deras Alexander, Som i sin ungdomb red en Kllrare otamder/ Bucefalus det war den yra Hstens nampn/ Som p sin stlta rygg frr ingen kunde lijda/

194 gambla trycket ganbla

174 177 183 185 189 190 192 194 195

Lust gldje sammansanka samlar till att nogsamt tillrckligt ofrsagd frimodig trder ann tilltrder trst kan, frmr Alexander Makedoniens unge kejsare (356323 f.Kr.) Kllrare yr, vild hst; jfr det dialektala koller om yrhet hos hstar

100 Nr nu Philippus sg sin Son den Hsten rijda/ Sprng han hel glader till och tog sin Son i Fambn: Han gret i Gldie/ saa/ min Son frutan lijke/ Sk dig min dla Son ett strre Kunga-Rijke/ Mitt ringa Rijkes Thron den r fr dig frlg; r denne Girning nu fr sdan blifwit rkna/ At den som under fins uti Historien teckna/ Hwar til par Sprar och ett Betzell wore nog: S mste Suada wl sin hela Skatt uttmma/ Om hon rtt wrdelig har tnkt till at bermma/ Hwad Konung CARL nu till allas undran gir/ Som i sin Lefnadz Wr/ och yngsta Ungdoms ller/ Fast mehr n ngon Hst i Tm och Betzell hller Sitt Rijkes hela Roor med spda Lemmar fr. Ty Kunga Sylan fast n den s hrlig synnes/ Der mera Sorg n Frgd/ mer Last n Lust och finnes/ En Konungs Purpur r med swarta Flckar fylt. Fast Cronans rda Gull som sielfwa Solen lyser/ Hon mer beswrlighet n Solen strlar hyser/ En Konungs Thron den r ett prktigt Skepp frgylt/ Der Gulletz Hrrlighet kring hela Skeppet glimmar/ Som sielfwa Solen nr de glantz p Watnet simmar/ At p de klarhet man ey gat fsta kan: Der stolta Mastren snart till Himlens Hgder rckia/ Der hwijta Seglen sig kring halfwa Hafwet strckia/ Och Wimplar utan tahl de flyga af och ann/ Nr Skeppet modigt sig en wg i Wgen brar/ Och tumblar som en Hst bland Hafsens diupa Frar/

200

205

210

215

220

225

198 Philippus Filip II, Alexanders far (383336 f.Kr.) 199 Sprng sprang till fram 204 under underverk 205 par ett par Sprar sporrar 206 Suada vertalningens gudinna 220 At s att 221 Mastren masterna 224 brar borrar 225 Frar fror

101 At hwita Fraggan frs kring Skeppets hwaa Stam/ D Stycken skiutas af at det i Hafwet giller/ Der rker/ blixtar/ gnyr/ det dundrar och det smller/ At ingen annat wet n Tordn flas fram. Hwem skulle d ey den fr andra lycklig skatta/ Som efterltit r till Styret der at fatta/ P ett s prcktigt Skepp allena sielf fr r/ Men nr det ter seen/ d det p Hafwet tgar/ Blijr kastat hijt och dit af Storm och willa Wgar/ Som med en falig Kraft p swaga Skeppet sl: Nr Wgor Bergelijkt s hgt som Skeppet stijga/ Och Wimplarne sin koos helt snderslitne flyga Som Papper Luften kring/ dit de af Wdret dras. Nr det sen redlst mst bland tusend Wgor slingra/ Sen Wdretz underkraft ftt Mast och Segel skingra/ At Mast och Segell g mer n i tusend kras. Nr Tg och Takell Wijn och lijk som ngsligt qwijda/ D Elementren all mot granna Skeppet strijda/ Eld/ Waten/ Jord och Whr hrdt sttia Skeppet ann/ At Styrman rdls seer/ sig ingen stns nn fromma/ Nr Rfware dertil runt kring om Skeppet komma/ Och willia taga bort hwad sig Salvera kan. D Styrman lijka fult wid Roret mste blifwa/ Och ofrsagd sitt Skepp d ey fr fwergifwa/ Om han behlla will en modig Styrmans Namn; Men mste ofrskrkt mot tusend faror streta/ Och med sitt Snille wg bland Tusend Klippor leta/ At Skeppet oskadt m blij frdt uti god Hamn. Hwad tycker man d wl om Skeppet med alt gulle

230

235

240

245

250

227 det saknas i trycket 240 skingra trycket skringa

227 Stycken kanoner giller skallar, genljuder 229 flas frdas, far 230 fr framfr, mer n 231 efterltit frunnat 240 underkraft underbara kraft 245 fromma hjlp, rd 247 Salvera rdda

102
255

260

265

270

275

280

285

Mn den som skert ror en lijten Fiskiar-Julle/ Uti sin fattigdom ey mycket bttre mr? Fast Tira och ey Gull upp hans Julla synnes/ Och trasor hoptals der fr stlta Wimplar finnes/ Han ingen farlighet i stora Sin utstr/ Men ror frsichtigt stetz ey lngre ut frn Stranden/ n han r sker p at han kan hinna lande/ Nr som han nge Krankt i stora Sin fr sij/ Och sker skerhet bakom en lijten Klippa/ Dit stora Skepp ey trs/ men mste faligt wippa Bland storm och stora swall med ngslan liggia bij. S r en Konungs Thron mehr fara underkasta/ Med omsorg och beswr fast mehra fwerlasta; hn lga Herdehuus som wdret fwerbls/ Ty Wdret pl ju mst i hga Luften wara/ Med mehra Kraft p Torn n lga Hyddor fara/ Som uti Dldrans diup af Wdret intet ns. Ju mehra man har ftt ju mehra mst man skita/ Och ndgas all sin Tid till andras Tienst frnta/ Som Kungars mehrendels frnmsta Syla r. Fr andras Rolighet sin egen Roo frsaka/ Nr andra sfwa stt d sorgefulle waka/ Fr andras wlgng stetz allena ha beswr: De andras Brder sielf p sine Axlar lasta/ Sig i beswrlighet fr andras Wlfrd kasta/ Fr andras Frijhet sig stetz gira till en Trl/ Allena swara p det mnga tusend frga/ Sig sielf i Farlighet fr andras trygheet wga/ Och fara illa p det andra sku m whl. Med tusend Sylor mehr dem mste Kungar draga/ S snart som Chronan de p sine Hufwun taga/ D omsorg deras Frgd/ som Solen Snn frtr.

265 bij trycket blij

258 262 264 271 275

fr i stllet fr Krankt misstnkt wippa gunga Dldrans dalarnas Rolighet lugn; jfr Han stter fr wr Roo sin egen Roo tilbaka r. 182

103 Det iag nu alt ihop ey lr uprkna hinna/ Men detta finner iag hrwid till at pminna: Ju swrare som d ett Konungs Embet r/ Ju mera bre wij den underdnigst wrda/ Som sig belastat med en sdan tunger Brda/ Och intet wgrat sig fr wr skull den at dra/ Ty bre wij wr Kung med Wrdnad tack hembra/ Som ey har wgrat sig fr wr skull till beswra/ Men welat p wr Bn sin Chrona p sig taa. Hwar till af Hiertat wij med Gldie Lycka nska/ At alt hwad lyckligt r upp hans Thron m grnska/ P det af Lyckan hans wij lycklige m blij. Hwar om wij skert o en god frhopning gira/ At Gud wr goda Gud wr nskan lrer hra/ Och till wr trogna Bn med Faders gon sij. Ty nr som wij med Frgd o fra rtt till sinne/ Hwad hopp till Gott wij nu under en Konung finne/ Som Dygdens hwijta Brst den frsta fdan gedt/ Hwaraf hans spda Sinn s mycket Gtt ftt suga/ At det till annat ey n Dygden nu r huga/ S hoppas wij wr Sorg sin nda lr haa sedt. Ty i des Barendom s har wr slla Droning/ ULRICA sielf sin Son/ wr unga milda Koning/ Med sitt exempel stetz till Dygden fostrat opp/ D Dygdren i de Brst s starka Rtter togo/ At de som honom d i Barendommen sgo/ De om de Mandom sig strax giorde nskligt Hopp. Nr ldre hren kom som mehra tykts behfwa/ Och at han skulle sig i sdant stadigt fwa/

290

295

300

305

310

315

297 At trycket Alt 305 mycket trycket myckt

293 Ty drfr hembra ge 294 till att 302 o fra [] till sinne betnker 306 r huga r hgad, har lust 309 Ulrica Karl XI:s maka Ulrika Eleonora d.. (165693) 311 Dygdren dygderna 313 nskligt nskvrt, s vl som nskas kunde

104 Som Kunga Sner rtt till stora Kungar gir: Blef honom sna Mn till Ledeswnner gifne/ Som fram fr mnga och af alla rosad blifne Fr Wijshet/ Wet och Dygd/ det ingen neka br. Af hwilka anfrd han upp alt Gdt sig slagit/ Af deras Lxor lrd s makelst till tagit/ At hwar med Hugnad och med undran hafwer spordt/ Hur Wett och Wijshet widt fwr hren hans tiltogo/ Hur alla Dygdren sig strax til hans Sllskap slogo/ Och alt hwad Prijswrdt war med honom Wnskap giort. Sidst honom Her-Far hans uti sin Skola hade/ Hwars Underwisning han s wl p Hiertat lade/ At af de wijsa Rd han ingen ting har glmt/ Ja des Frmaning han stetz hlt i sdant wrde/ At alt det han tf en s stor Prceptor lrde/ Det har han som en Skatt uti sitt Hierta gimt. Uti Gudz Frucktan r hans Hierta reen beprfwa/ Den see Wij till wr Frgd wr Konung dagli fwa/ Med bgda Kn och Brst fr Herren falla ner. Mildhet och Nde ha wr Konungs Brst intagi/ Uti de Hierta sielf sit tcka Lger slagi/ Hwar af han stundelig med fgnad Tecken gier. Uti Arbetsamhet blir han sin Her-Far lijker/ Man ser med undran reen hur han bermligt fijker/ At Rijksens Wrf b snart och wl frrttas m. At Wijhet och Frstnd de brda lre ltta/ Det weta nogsamt de till allas Frgd bertta/ Som Kungens kloka Ord med hugnad hra p. Fast han sin Tapperhet fr Ungdomb ey ftt wijsa/ S kunna honom wij fr den dock skert prijsa/

320

325

330

335

340

345

316 317 322 326 329 330

rtt verkligen, just Ledeswnner (lede-svenner) ledsagare, vgledare spordt erfarit Her-Far herr fader hlt i sdant wrde uppskattade s tf av Prceptor informator, guvernr 337 stundelig stndigt 344 fr Ungdomb p grund av sin ungdom

105 At den med Konung CARL och sitter p wr Thron/ Hwar med han sig et rum bland Hieltar lr frwrfwa/ Den har han skert nog som annat alt ftt rfwa/ Sku den ey Hierta haa som r en Hieltes Son? Han har nog Hierta wist fr ngra Dagar sedan/ J det han ofrsagd och willigt/ nnu medan Hans lder honom sielf fr mda giorde frij/ Upp sig ndigt tog sitt Rijkes Tyngd at bra/ En Tyngd hwars swrhet kan en mogen makt frtra/ Nr sylans myckenhet fr tunger briar blij/ Dock hoppas wij at Gud gir Kungens Brda ltter/ Och honom med sin Hielp uti des Kall unstter/ Han lter lyckas wl alt hwad han slr upp. Gud som behagat sielf det stora wrket drifwa/ At han en myndig Kung s unger har mst blifwa/ Han hielper honom wl alt lykligt genomg. Af Gudz Folkz Kunga-Book der hafwer man erfari/ At Juda Konungen Josias intet wari/ Mehr hn som tta hr nr han p Thronen steeg/ Om hwilken skrifs der hoos at man med gldie sporde/ At han fr Herranom alt det som gtt war giorde/ Och wandra troligt p sin Faders Davids wg. Wr Kung r dubbelt mehr; Gud kan o wl bewijsa/ En lijka nd som dem/ wr Konung s uplysa/ At i sin Ungdomb han sin rtt m fresee/ Fr Herranom sin Gud alt hwad som gtt r gira/ Och sine rdslag p sin Herrfars wgar fra/

350

355

360

365

370

355 briar trycket bria

347 rum plats 349 Sku skulle 352 fr mda giorde frij ursktade honom frn att arbeta 354 swrhet vikt, tyngd 362 Gudz Folkz Kunga-Book Bibeln 363 Josias om denne se 2 Kon. 2223 365 der hoos drtill 366 f 2. Kon. 22: 2 Han giorde thet godt war fr HERranom/ och wandrade i allom sins faders Davidz wgh 368 bewijsa visa 369 lijka lika stor 370 fresee srja fr, skaffa

106 Hwarom wij hiertligt bee/ och skert troo lr skie. Gud som har Kungar satt p hga Kunga Stolen/ At de hans stlle sku frtrda hr p Jolen/ Han gifwer ochs dem sin milda Nd der till/ Fr gfwes bra de ey Kunga-Skrud och Prydna/ Det teknar Kungars Mackt och Understars lydna/ Som alla Kungars Kung till sammans hafwa will/ At de ett Ste ftt hgt fwer alla andra/ Som under deras Thron i deras lydno wandra/ Det har Gudz Wiheet ey frgifwes ltit skie/ Han har det till wrt gagn s styra sielf behaga/ Han har det s med flijt fr alles bsta laga/ P det at alla de och alla dem sku see: At de som fwer alt i deras Rijken rda/ Utaf sin hga Thron det lga mge skda/ Hur de hanteras som i diupa Dlder boo/ At deras Tienare de lga och de hga/ Sku altid gat haa p Gudz och Kungens ga/ Som utaf Hgden seer mehr n man wl kan troo; Den andra orsak r: at de i Dldren byggia/ Fr deras ringheet skull/ som Stoft p marken liggia/ Till deras Trst lijkwl sin Konung mge sij/ Och fr de hga Trohn f Hielp och Bijstnd ska/ D motgng deras Nd fr mycke synnes ka/ Och deras brda dem beswrlig brjar blij. Den gylne Chronan som en Konungs Hiea pryder/ Och Solen lijka gir/ betnkeligt betyder En Konungs Herlighet/ de Jordisk Guda-mackt; Ty Gud som Kungar satt til Gudar upp Jolen/

375

380

385

390

395

400

375 378 381 382 387 388 395

hans stlle sku frtrda skulle vara hans stllfretrdare teknar visar i deras lydno wandra lyder Wiheet vishet mge mtte Dlder dalar fr infr de hans 399 lijka gir liknar betnkeligt tnkvrt

107 Will de i Herlighet sku wara lijka Solen/ Hwars Klarhetz klara Skien han Jorden underlagt. En Konungs Hielte-Swrd beteknar p des lnder/ At han har Strid och Frijd/ b Lif och Dd i hnder/ At sdant alt beror upp des Makt och Nd: Dr Frijd och Lif alt men det sitter i sin slijda/ Men Strid och Dd nr det dras ut/ hwem tr d bijda? Ty Kungens Wrede r ju ddsens Snningbd. Den gyllne Spijran som i Kungens Hand man skdar/ Som Swrdet Dd och Nd/ den Lif och Nde bdar/ Den r en kstbar Skatt i Kungens milda Hann/ Den br han mildelig mot alla dem utstrckia/ Som fr des Onds-Swrd af Frucktan sig frskrckia/ Och fr des Kunga-Tron om Nde hlla ann. Som Kungens Spiras Spetz t Hgden stetz pl syfta/ S br sin gon han t Himlen altid lyfta/ Uti alt hwad han gir p Hgdens Herre sij/ Och efter Hans behag de Onda och de fromma/ Stetz styra s at han ey p balans m komma/ Nr Wrdens stora Book en gng lr sluten blij. Det gyllne pplet som till Kunga Prydnan hrer/ Och Kungen i sit Prl p wnstra Handen frer/ Betyder/ som man weth/ des obekrnkta Makt/ At ssom pplet stetz/ hur man det och will wnda/ r altid rundt och trint/ och intet har nn nda/

405

410

415

420

425

403 Jorden underlagt satt ver jorden 404 beteknar visar lnder hfter 407 alt men s lnge som 408 tr vgar 409 Snningbd sndebud 411 Som liksom 415 fr infr hlla ann anhller 416 syfta sikta 417 sin gon r pluralis 420 p balans [...] komma f brist i kassan 422 Det gyllne pplet rikspplet, som hr till riksregalierna 423 frer br 424 obekrnkta okrnkta

108 S r ey heller Ml fr Kunga Wldet lagt/ Ty Gud som sielfwer dem bland sine Smorda skrifwi/ Och Kungar Guda Nampn hr upp Jorden gifwi/ Han will at de som han en oskrnkt makt sku ha/ At fr sltt ingen de behfwa rkning gira/ Hur de sit Rijkes Ror och Kunga-Wlde fra/ Mer n fr den som kan b Rijken ge och ta. Den gyllne Nyklen som bland Kunga-Prydnan rknas Med den ey utan skil rtt eftertnkligt teknas/ At ingen ting af wrt fr Kungen gimmas m/ Men alt det Herren Gud o hafwer tkts frlna/ Med det s bre wij wr Konung willigt tiena/ Ja Kistor/ Godz och Brst fr honom ppne st. Wij bre ingen ting fr Kungen undangimma/ Men willigt all wr Skatt till Kungens Tienst uttmma/ Och tiena honom stetz med Pengar Godz och Kropp/ Hwad man frmr det mst man Kungen willigt gifwa/ Fr des behof br ey wrt goda inlst blifwa/ Kungs-Nyckelen den kan och fr alt lsa opp. En sdan Myndighet ha Kungar hr p Jorden/ Som dem af Himlens Kung r skinkt och gifwen worden/ Hwars Embete de hr p Jorden frest/ Derfre har Gud dem med Crona och med Spijra/ Med pple/ Nyckel/ Swrd p Thron welat zijra/ Till Tekn at de om o och hwad wij ga r. Ett Kunga-Embete det r wij mrkia hrligt/

430

435

440

445

450

446 ha trycket har

427 428 430 434 435

Ml grns Smorda utvalda, vlsignade oskrnkt oinskrnkt Nyklen riksnyckeln, en av riksregalierna eftertnkligt tnkvrt teknas betecknas 437 tkts behagat 444 des hans wrt goda vrt gods, vr egendom inlst inlst 450 Thron mste fr meterns skull uttalas tvstavigt zijra pryda

109 Dck ey allena det/ mer herligt och beswrligt/ Den tyngsta Brdan mst en Konung altid dra/ En Konung har wl makt at biuda och befalla/ Dock hur han biuder mst han lijkwl tiena alla/ Som honom tiena sku/ sielf strsta mdan ha. Ty bre ochs de som fdde blidt till lyda/ Frn Rijksens Ook och Tyngd sin Rygg ey undanwrijda Men nr det giller mst som bst d taa uti/ Och skia hwar sitt Kall med Trohet s frrtta/ At Konungen/ hwars last wij alle bre ltta/ Uti sitt swra Kall m hielpt och lttad blij. Hwartill wij all i hop af Hiertat hugse re/ Af Hiertat gierna den p wre Hnder bre/ Som r wrt enda Hopp wid denne olyks Tijd. P Trohet fr wr Kung skall o ey nnsin brista/ Jfrn den hgsta och alt neder till den sidsta/ Wij lggia Lif och Godz fr Kungens Ftter nid. De Swenska ha ju stetz det wakra Lford wunnit/ At man ibland alt Folk ey nge Folk har funnit/ Som strre Kirleek mot sin Konung wist n de; Ty skulle hiertlig o som lefwa nu frtryta/ Om nnsin nn med skil sku kunna o frwijta/ At mindre Kirlek wij och skulle lta see/ Ney ingalunda ney det Prijs sku wij frwrfwa/ At wij ft samma Dygd af wre Fder rfwa/ Fr hwilken altid de s stort berm haa haft/ J Godz och Hfwor mst wij mnga andra wijka/ Men uti Troheet sku wij dem ey wara lijka Allena/ men der i sku de o gifwa taft/
dra bra biuder befaller till till att Rijksens rikets hwar var och en hugse hgade, villiga P [] brista saknas frwijta frebr wijka st efter, vara underlgsna o gifwa taft vara oss underlgsna

455

460

465

470

475

480

454 456 458 459 461 464 467 474 479 481

110 Hwad Kungen will/ will wij/ hans willia r wr willia/ Hans Lag r wrt behag/ sltt intet skall o skillia/ Jfrn den Trohet som wij honom swurit haa. Hwad wrt r det r hans/ alt hwad wij nnsin ga/ Det wele willigt wij fr Kungen glade wga/ B Hierta/ Lif och Godz fr hans skull slppa sta. Will Kungen hlla Frijd/ wij wele hemma wara/ Will Kungen dra i Flt/ wii sku med honom fara/ J Frid och Strid altid med honom troligt st/ Och aldrig wika frn wr kira Konungs Sijda/ Men strida emot dem som emot honom strijda/ Det gnge o der wid rtt huru det will g. Det r wr skylldighet wij ha och derp swuri. De ldre/ som i Flt med Kungens Herr-Far furi/ De lre/ giller det/ ey heller skona sig/ Men wijsa Sonen hwad af Fadren de ftt lra/ Och tappert fkta fr det Swenska Nambnets hra/ Med lika stort Berm som i wrt frra krijg: De yngre som nnu sitt Lijf ey ha ftt wga/ De lngta efter slikt och wijsa sig pickhga/ Till wijsa at i dem och Swenske Hiertan fins/ Som sig/ sit Lif och Bloo fr Kungen ey pl spara/ Men altid aldrahlst d nska med at wara/ Nr faran aldrawrst och strst fr gon syns; Dock stlle wij det alt i Herrans milda Hnder/ Som Wrdens alt ihop efter sin willia wnder/ Ehwad de Godhet o behagar snda till. Frst Gud sin nde till wr willia will frlna/ Antingen Kungen wij i frijd ell strijd sku tiena/

485

490

495

500

505

510

487 490 495 499 501 502 507 508

slppa sta lmna, offra troligt troget furi farit wrt frra krijg Karl XI:s danska krig pickhga intresserade Till (till) att Wrdens alt ihop hela vrlden Ehwad vad n de hans 509 Frst om bara

111 Wij nye o med alt hwad Gud och Kungen will. Men str o fritt/ hwad wij helst wille/ till at nska/ S nske wij at frijd uti wrt Land m grnska/ Den blefwe wij hlst wid fast wij ey frukta Strid; P det wr unga Kung m sitt i roo f skita/ Sin frsta Ungdoms Tid med ngon Lust frnta. Gif Kungens Hierta Frgd och Rijksens Grntzor Frijd! Frln o milda Gud om det dig s behagar En stilla Rolighet och Frid i wra Dagar/ Ty fast wij kunna Sl s m wij mehra wl/ S lnge som tin Nd o unnar Freden niuta/ Wij slippa andras Blod de andra wrt utgiuta/ Hwar fr blij hemma Frii/ ey borta Trumars Trl. Om hwilket wii o och en god Frhopning gira/ Nr som wij glade o till sinnes hugnligt fra/ Hwad drplig Gierning man om Konung CARL spordt/ J det at fr n han p Trohnen en gng kommit/ Har man med undran och ey mindre Frgd frnummit/ At han en nsklig Fred fr hela Wrden giort; Ty med hans tilhielp de som hrtils hafwa slagitz/ Ha giort en stilla Frid och wnligt nu frdragitz/ Som alla weta at i dee Dagar skiedt/ Ty wele wii wr Bn fr Herren Gud utgiuta/ At och wr milda Kung m sielfwer sttz f niuta/ Hwad han s lykligt th s mnga andra giedt.

515

520

525

530

535

516 Ungdoms trycket Unggoms

514 516 518 519 523 525 526 528 529 531

blefwe [] wid hll [] fast vid frnta frdriva frln ge Rolighet lugn Trumars trummors o till sinnes hugnligt fra glatt minns drplig stor frnummit hrt, erfarit nsklig nskad en stilla Frid syftar p freden i Rijswijk 1697 efter pfalziska tronfljdskriget, dr Sverige medlade frdragitz slutit fred med varandra 533 Ty drfr

112 Gif honom Gud hwad han th andra har ftt gifwa/ Lt honom genom Frid s stor i Wrden blifwa/ Som hans Frfder blidt igenom Krig och Strid. Dock unnar du o Frid med Wrden nskligt niuta/ S bee wii at du sielf och med o Fred will sluta/ Hwad btar Jordens Roo frutan Himlens Frid. Lt dock dit wredes Swrd ey flere Swenska dda/ Lt Hunger/ Brdlhet wrt Land ey platt utda/ Ty har du gedt o Lif s gie o fdan med/ Hwad btar Lifwet nr du fdan frn o tager/ D Hungeren wr Kropp som Malen Kldet gnager/ At mngen maktlst mst frtwiflad falla ned. De oskilige Diur som kring p Marken krkia/ Dem gier du hwar med de sin Hunger kunna slckia/ Men Meniskian den mst af Hunger ynkligt d. Den som du skapat sielf o Gud til dins Nampns hra/ Lt Hunger intet s dit Belte frtra/ Men stilla Wreden tin/ med den och s wr N. Lt Solen wrma men ey Jordens Grda brnna/ Lt Regnet swalka men wr hrswxt intet skimma/ Din Godhet syes iu den r hwar Morgon ny/ r den hwar Morgon ny s lt o det erfara/ At Onskan fwer o ey lngre nu m wara/ Som fr tin Wrede till din Nde ngsligt fly. Wii ha wl syndat/ men wii ha och mycke lidi/ Du har reen ngre hr uti din Wrede wridi Dit Ansikte frn o/ at wii tin Nd ey spordt/ Wii ropa dagelig/ du will o intet hra/ Och lter du o snart din Nde intet spra/ S r det wreda Gud och med o arma giordt. Dock skulle n wr Bn hoos dig ey ngot winna/ Lt Konungen likwl hoos dig nu Nde finna/

540

545

550

555

560

565

547 maktlst avsvimmad 548 krkia kryper, krlar 551 dins Nampns ditt namns; formen lderdomlig p H:s tid, anvnd i religist sprk 552 Belte avbild 564 spra sprja, erfara 565 giordt slut, frbi

113 Hans oskuld har dock ey s mycket ondt frtient/ De Ungdoms oskuld lt O Gud infr tig gilla/ At dem du af o n i Wreden din tnkt flla/ M af tin Nde Lif fr hans skull blij frlnt. Skall han dit stlle hr p Swnska Thronen pryda/ S lt dem intet d som honom bre lyda/ At Kungen Rijket sit ey utan Folk m sij/ Gif o nu ter Frgd som hrtils ha mst sria/ Har du det giordt at han din styrsell nu skall bria/ S lt d det begyns alt ondt och ndat blii. Det wii och skert nu af Herrans Hand frmoda/ At detta Wrket Gud s styrer o till goda/ Det en gng nda blir upp wrt olyks Fall/ At Gud som hr till o s mycket har tkts risa/ Han lr o ter nu sin milda Nd bewiisa/ At med wr nya Frgd wr gambla Sorg blir all. Frdenskul Swerie opp/ aftorka dina Trar/ Gudz Nde helar den som Herrans Wrede srar/ Du har nu ter skil at frgda dig igen; Frdenskul Swerie opp utur dit Srie-Lger/ Ty Gudz Barmhrtighet Gudz Wrede fwerwger/ War Swerie ter glad du har nu Gud till Wnn/ War Swerie ter glad och frgda tig af Hierta/ Glm bort din frra Sorg/ frgit din gamla Smrta/ Och ligg halfdder ey af ngslan mehr omkull/

570

575

580

585

590

584 aftorka dina trycket aftorkadina 588 Ty Gudz trycket Ty Gud 591 frgit din trycket frgitdin

569 571 576 578 579 580 583 587 588 591
8

gilla betyda mycket blij frlnt ges om Du har gjort s, at han nu skall regera frmoda vntar oss o till goda till vrt bsta nda slut olyks Fall olycka all slut Srie-Lger srjande stllning fwerwger vertrffar frgit glm

114 Men opp af Gldie opp/ och wnt igen at pusta/ Du kan dit Hierta nu utaf Gudz Nd frlusta/ Gud gir dig skert gtt och det fr Kungens skull/ Gud gir dig skert gtt/ och will din ngslan stilla; Han nns ey lta dig mehr Trar nu frspilla/ Han trkar med sin Nd dem dine gon af/ Hll upp med Sorg/ lt blij mehr dine Hnder wrida/ Sl dem af Frgd i hoop och wnt igen at qwijda/ Grf all din ngslan nehr i glmskans diupa Graf. Gif Gldien ter rum/ ltt Frgden hoos dig rda/ Slpp nye till dig inn/ iag kan dig Gldie bda/ War glad och frgda tig lycksaligt Swealand: Lycksaligt Swealand som Himlen sielf will hielpa/ At Motgng dig ey nehr i Afgrund platt fr stielpa/ Din brda lttas dig och blijr ey mehr s tung; Din unga Atlas will sielf Swenska Wrden bra/ At du skall lttad blij will han sig nu beswra/ Lycksaligt Swealand/ som har en ndig Kung. Din Konung har dig sielf i Sorgen welat glda/ Och fr dit bsta skull p Thronen ndigt trda/ Fr din skull sger iag ta Spiran i sin Hand. Wlsignat wari wist den Dan fr alla Dagar/ Som Sweries Jmmer slt/ at det ey mehra klagar/ Men fr sin frra Sorg en Hiertans Gldie fr. En Frgde-Dag skall den till ewig Tijd blij kalla/ Som Sorgen wr frstrt och o har Frgdat alla/ En Frgd- och Gldie-Dag/ s lnge Wrden str.

595

600

605

610

615

597 Han trycket Hans

593 594 599 604 608

wnt igen sluta frlusta roa Hll upp sluta Swealand Sverige Atlas den titan i klassisk mytol. som bar jordklotet p sina axlar Din unga Atlas Karl XII Swenska Wrden Sverige 609 beswra anstrnga 614 fr framfr 615 slt gjorde slut p

115
620

625

630

635

640

645

650

En Klage-Dag haa wij i detta hret fijra Med grt och lt fr den som frr frt Sweries Spijra: Wr Stora slla Kung som Wrden afskied giedt. En Frgde-Dag Gud o nu i des stlle gifwit/ Som Klage-Dagens Sorg med Gldie har frdrifwit/ Har nnsin nge hr tw strre Dagar sedt? Den frra bre wij fr Sorgen skull ey glmma/ Den andra skole wij fr Gldien skull bermma/ Dock bedie wij at Gud p hwilkens Bud alt skier/ Han wille med sin Nd wrt wsende s styra/ At ingen af o m mehr slijke Dagar fyra/ Bewara o O Gud fr slijke Dagar fleer. Bewara milda Gud den Swenska Tronens prydna/ Bewara den som wij ha swuri Troo och Lydna/ Bewara Konung CARL lijk som din gnesten/ Lt Gud din ngla-Hrs orknelige Skara/ Kring honom hwart han far p alla wgar wara/ At han ey stter sig mot ngon Olyks Steen. Lt dem fr honom dock alt ondt uhr wgen rya. Och med sin ngla-Arm all fara undanbya/ At ingen farligheet wr Konung nalkas m. Lt dem altid o Gud hans trogna Guarde blifwa/ At i hwad Farlighet han nnsin sig lr gifwa/ Han utan skada m i sielfwa fahran st/ Lt Wihet altid sig med hren hans frmehra/ Frsicktigheten sielf hans hela wrk regera/ Rttfrdigheten sttz de Willias Styrman blij/ Lt Nd och Mildhet i des fromma Hierta rda/ Lt honom Onskan sttz med sine Ftter trda/ Och p sitt Folk altid med ndes gon sij: Lt Lyckan rkna sig fr Lycka och fr hra/

621 fr trycket frr

620 630 641 644 645 648

En Klage-Dag syftar p Karl XI:s dd fyra fira Guarde garde sig [] frmehra vxa Frsicktigheten frutseendet trda trampa ner, frtrampa

116 Dr hon utrtta kan hwad Kungen will begira/ Lt Lyckan i hans Tienst och lydna altid st. Lt henne som altid s wisput frr pl wara/ Hoos Kungen stadig blj/ frn honom aldrig fara/ Men hielpa till gtt slut alt hwad han briar p/ Lt hlsan aldra hlst hoos Konung CARL trifwas/ Lt styrkia Makt och Kraft frn honom aldrig drifwas/ Men der till allas Frgd i Lijf och Lemmar groo: Lt honom genom Dygd ett stort berm frwrfwa/ Lt honom Tapperhet af sine Fder rfwa/ The stora CARLARS och GUSTAVERS Hielte-Bloo/ Af hwilka bgge han sin Kunga-uhrsprung rknar/ Den yngre wrden nu bland sine under teknar/ Som Swenska Namnet frst p Ryktetz Wingar satt/ Lt deras Mod och Blod uti hans dror rinna/ At hela Wrden m utaf wr Wlgng finna/ Det Kungens Tapperhet r Rijksens strsta Skatt. Lt Nd/ Dygd/ Wett och Mod frn honom aldrig wika/ Lt honom uti alt blij Far och Far-Far lijka/ S nr som p i ett: J lder menar iag/ Lt honom deruti dem bgge fwerwinna/ Till hgre lder/ hn de bgge hunnit/ hinna/ Bewara o O Gud fr hn en Sorge-Dag. Lt honom milda Gud hoos o s lnge bjda/ Til gyllne Cronan frst de Silfwer Hr kan pryda/ Lt honom/ Herre/ blij p hr och lder rijk: Lt honom wlfrngd s lnge hr f blifwa/ At man med skil m om wr unga Atlas skrifwa/ Det han i lder blidt den gambla Nestor lijk.

655

660

665

670

675

654 blj trycket bij 661 GUSTAVERS trycket GUSAVERS

653 wisput ostadig; ordet anvnder H. om lyckan ven i brllopsdikten till Vittinghoff-Lagerstierna r. 292 669 Far och Far-Far Karl XI och Karl X Gustav, som blev 41 resp. 37 r. Karl XII blev 36! 674 bjda stanna 679 Nestor vrdnadsbjudande gammal kung i Iliaden

117

Gravdikter

118

119

Inledning
Man skulle kunnat vnta, att en s flitig poet som Israel Holmstrm skulle ha lmnat efter sig mnga persondikter. S r dock inte fallet. Bara ngra f gravdikter och brllopsdikter av hans hand r knda. Holmstrms fem gravdikter r varandra mycket olika. Mest konventionell r den ldsta av dem, som r skriven ver Magnus Gabriel de la Gardie 1686. Den r tung och liksom panegyrikerna full av barockens metaforik och sprkliga konstmssigheter. Dikten ver Unga Lasse r med sin personliga stil och sina uttryck fr omtanke om den ddes efterlevande en verklig kontrast till dikten ver De la Gardie. Personlig r ocks dikten ver Ingrid Nohlanwder, Holmstrms fstm. Men det mrkliga i den r frmst den morbida sensualismen, som ger dikten en plats fr sig i svensk 1600-talspoesi men pminner om bde Donne och andra utlndska barockpoeter och om Stagnelius och Baudelaire. Den sista knda gravdikten av Holmstrm r en tryckt, anonym dikt ver frken Ebba Maria de la Gardie av 1698.

120

121

I
Grafskrift p Grefwe Magnus Gab: De la Gardie. Alt hwad i Wrlden hr, mst falla siunka brinna, Ell genom tijden och s smningom frswinna. Hwad Jordens skite br, och Solens ga sijr Uthslchnar och frgs dr intet stndigt blijr, Sl wij wr gon upp th hga himlens wder Ell snkia wij dem och p berg och dalar neder Ja skoda koxa wij nys girigt runt omkring

Nordin 1112, UUB; V 21 aq, UUB. Endast r. 112slutet finns i V 21 aq, UUB, s. 1921; tidigare sidor r utrivna. Dikten har enligt registret brjat p s. 11. Hela dikten i Nordin 1112, UUB, s. 13v19r och Westin 135, UUB, s. 32v37r. Ingendera r plitlig. Ngot tryck av dikten r inte knt. Hr har fram till r. 112 anvnts N 1112 med korrigeringar frn W 135. Frn r. 112 har V 21 aq bildat bastext. Titeln s i W 135; N 1112 Graffskrifft 2 smningom W 135 smningen 6 dem saknas i W 135

Gravdikten ver Magnus Gabriel de la Gardie tyder p Holmstrms vilja att bli uppmrksammad som poet. De la Gardie hrde till landets frmsta, och mnga var de som hyllade honom vid hans bortgng. Ingenting r bekant om att Holmstrm skulle p ngot stt vara klient till den gamle statsmannen, som vid sin dd 1686 frlorat bde inflytande och en stor del av sin egendom. Det hindrar dock inte att den som uppvaktade vid hans begravning kom att mrkas. Dikten har mnga av den hga genrens karakteristika, ngot som blir klart synligt, om man jmfr med den fljande dikten ver en enkel medborgare. Huvudtemat r alltings frgnglighet, och det exemplifieras dels med vad som sker i naturen, dels med de den mnniskans stolta artefakter med Babels torn i spetsen har undergtt, dels ocks med vad som skett historiens frmsta hjltar som Alexander, Xerxes, Hannibal och Cesar, men ven lrda som Cicero. Mot detta stlls p i gravdikten vanligt stt den ddes dygder, som r ofrgngliga. Giltigheten koncentreras, som ofta i gravdikterna, i en paradox: han lefwer i sin ddh, och dr eij nr han dr (148). Trots allt r dock stilen i Holmstrms dikt relativt mttfull; ngra strre hopningar av skta metaforer innehller den inte. Versmttet r alexandrin. p ver 4 stndigt bestndigt 5 wder vindar 7 koxa tittar nys girigt nyfiket

122 Sij heela Werldens alt, blijr ntlig ingenting Nr sohlen alldramst p himlens bga glimmar S blijr hon snarast mrk af molnetz tioka dimmar den grna engen, som s mngen hugnad gir blijr nakot bahr nr man de pracht i ladan fr dhe tren dhe sig nu s th himlens warma frgda dhe mista snart sin stt, och finnas ofrngda Nr som de grna blad de trra trar blij. Och falla ned det skier nr hsten tar der J Hwad fordomb war det kan nu intet mera finnas Hwad nu nn r det lr i morgon alt eij synas Hwad komma skall, det mst och samma wgen g Ty werlden med alt sitt, mst ntlig nda f, Det tiocka Babelstorn, som skulle himlen tra De galna Timbermn fr dandra floon frloa har utan flodens wldh sielf suncket i sig nijdh det stod eij lngre n, till sin bestmda tijd Hwad r s starkt att det mot tijdens tnder durar det usla Trojas mehr n halfblodstnckta murar dhe liggia nu omkull, de blodhbermde haaf r intet annat nu, n ngra hieltars graf Persepols rda pracht den glimmar nu eij mehra Wijsheetens hufwudstadh, Athen, de Grekers hra

10

15

20

25

30

22 fr dandra W 135 frn andra 27 dhe W 135 Dher nu W 135 och blodhbermde emenderad lsning; N 1112 W 135 blodhberomde

10 11 13 17 18 21 22 23 25 27

29

snarast s snart som mjligt hugnad gir trstar, glder tren dhe trden, som fordomb frr alt redan Babelstorn det himmelshga torn som mnniskorna enl. 1 Moseb. 11 ville bygga som en utmaning mot Gud Timbermn snickare, hr byggmstare floon syndafloden suncket sjunkit durar varar (av lat. durare) blodhbermde N 1112 W 135 blodhberomde, vilket br vara skrivfel fr blodhbermde, men mjligt r ocks ett ord med betydelsen bestmda genom sitt blod Persepols Persepolis i Persien anlades av Darius I som en av hans huvudstder

123 r nu en des marck, doch kanskie och ett boo dr ynkligt barbarij och trlldom uthi groo dhet s bermde Rom, som mngom fr har plgat Har nu p lngan tijdh, sig eij i fltet wgat. Nr som de swrdh blef slgt och hade ingen macht har det med Andlig list sitt wlde therbracht, den kicka Macedon, den stora Alexander Som ingen want upp, blef ntelig och tambder, den heela Werldens kretz fr trng och liiten war Mst i en lijten graf, doch lijkwll stanna qwar dhen rijka Xerxes har fr lng tijd ndt sitt de Hans fltta gick i grund, hans krigzmn ro dde den heela Grekelandh tnckt lggia oket p Mst under ddzens ook sielf med sin krigzmacht g. Den tappre Hannibal, han skrmmer Rom eij mehra Han ligger krafftels som andra hieltar fleera. Hwad hielper Csar att han Rom har underlagt han har der af med sig i grafwen intet bracht dhen wijsa Cicero, den Lycka som han tnckte

35

40

45

33 s W 135 s frr mngom W 135 mngen 36 Andlig W 135 ndlig

31 des marck demark; frn 1458, d Aten blev turkiskt, frlorade det alltmer i betydelse; p 1600-talet vaknade dock intresset p nytt fr den d helt frfallna staden 32 dr [] uthi vari 33 mngom mnga (objektsform) 34 i fltet ut p slagfltet 35 slgt sltt 36 therbracht terupprttat 37 Macedon Alexander den store av Makedonien (356323 f.Kr.) 38 want upp vervann tambder tmjd 41 Xerxes perserkungen Xerxes I (d. 465 f.Kr.) 42 syftar p sjslaget vid Salamis (480) och slagen vid Plataiai och Mykale (479), dr Xerxes led nederlag 45 Hannibal kartagisk fltherre (ca 247183 f.Kr.), som hotade Rom men slutligen led nederlag vid Zama r 202 47 Csar den romerske fltherren Gajus Julius Caesar (10044 f.Kr.) underlagt lagt under sig 49 Cicero den romerske filosofen och statsmannen Marcus Tullius Cicero (106 43 f.Kr.), som var bermd fr sin vltalighet

124
50

55

60

65

dhet kloka rdhet stetz med sina lppar lnckte Han tijger stilla nu och tahlar eij ett ordh Hans kropp ett maskehuus, hans mundh en pa iordh S r all werdzens stt i fordomb tijd frswunnen Och som en hastig flodh heehl ofrmrckt frrunnen Hwad frra Werlden war, r den som man nu sijr Hwad frra Werlden r och dhenne ntlig blijr Ty intet kan sig hr med ewig tijd frbinda, Man kommer, och man mst sig ter hdanskynda, En branter allmn wg, well werlden kallas m der alla skynda sig, men inga stanna f. Jag weet min sann eij wll, hwad werlden rtt br heeta, Nr man de fich och fach will noga effterleta, Hon syns eij hwad hon r, hon r eij hwad hon syns Ett werdzhuus der frgifft fr mat till bsta fins En rnnebahn der grt och skratt i kimpning rijda der lust och pust altijd fruthan nda strijda der mot- och medgng stedz brewijd hwar annan st der upp och nehr altijd i stadigt skiffte g.
rdhet s i W 135; N 1112 t det all s i W 135; saknas i N 1112 heehl s i W 135; N 1112 heelt dhenne s i W 135; saknas i N 1112 syns eij emenderad lsning; N 1112 W 135 synes eij syns W 135 synes fr mat W 135 frundt rijda s i W 135; N 1112 strijda lust och s i W 135; N 1112 lust stadigt skiffte s i W 135; N 1112 skiffte stdigt

50 53 54 56 63 64 65 66 68

50 lnckte styrde 52 maskehuus under 1600-talet vanlig metafor fr mnniskokroppen pa pse 55 frra forna 58 hdanskynda skynda hrifrn 59 well vl 62 fich och fach strunt (ty. Fickfack) 63 syns verkar (vara) 64 fr i stllet fr till bsta att ta 65 rnnebahn rnnarbana, dr man tvlade i tornerspel kimpning kamp, strid 68 i stadigt skiffte g stndigt skiftar

125
70

75

80

85

90

Ett prchtigt skiepp i hambn, som hafwet troa tyckes Men nr det uti sin af wind och wgor ryckes S syns det hwad det r, ett tr frutan root, En windens wder bll ett blljans kastekloot, Ett ngot som eij r alt hwad det synes wara, Ett wrdzhuus der lng tijdh eij gistren blifwa qwara Ett lger fult med folck, der dden lsen r der mrdas gir o ont, der lefwa r beswr Ett trg, en sammellplatz af alt som intet duger, En Jgell, som wr blodh heel ofrmrckt uthsuger, En grufwa utan malm, en stadh fruthan huus En Natt frutan smbn, en dag frutan Lius En ng frutan grs, en gata utan steenar En ker utan sdh, ett tr frutan greenar, Ett godz frutan gangn, En trgrd utan frucht En maat frutan smaak, en balsam utan lucht Ett Krig frutan frijdh, en frijd frutan fromma En Spegell utan Glaas, en krydqwast utan blomma En mda utan ln, ett omak utan roo En last frutan lust, en wnskap utan troo En bonde utan plog, en fiskiar utan snaror, En krigzman utan swrdh, En Kippman utan waror Ett skiepp frutan rohr, ett ror frutan skiepp En fattig utan hielp, en blinder utan kipp Ett ngot ntlig dr doch altijd ngot fattas, Det mindre kostbart r n som det af o skattas,
eij gistren N 1112 ndr. fr. eij gister W 135 gistren eij gir s i W 135; N 1112 girs heel W 135 heelt gangn W 135 gngh

74 76 78 83

72 wder bll boll som drivs av vinden kastekloot klot som kastas hit och dit av vgorna 77 sammellplatz jfr mothgngz sammellplatz i Den olyckelige Sylvanders ynckefulla lefwerne strof 8:3 (Samlade dikter I, s. 162) 83 godz egendom 85 fromma gldje 86 krydqwast blombukett 89 fiskiar fiskare snaror nt 91 rohr roder

126
95

100

105

110

115

Och den som noga seer p Wrldzens usla flrd han kallar Wrlden wist en elak snijken Wrdh dr gisten altijdh mst med lijfwet sitt betahla, En bodh dr sdant godz och wahror hollas fahla Som kittla hug och sinn, som skada lijf och sihl Och gira mngen frij till deras usla thrl. Som stora Werlden r, s r och s den lilla, Jag troor att ingen wijs min mening lr ogilla Ty menniskian hon r ett kostligt Hospital som utan fagert syns, men innan fult med qwal hon torkas som ett dropp, hon winar som en blomma hon mste offta bort rtt som hon brjar komma Wij lijknas wijd ett grs, som skint p marken str Men mister safft och krafft nr lijan det afslr. Frstndh kan ingalundh mot ddzens pfund hielpa Wr tapperheet kan eij hans hrdheet nederstielpa Dr machten r fr swag, hr pcka och omsunst, Ja bner grth och lth, de winna eij hans gunst, Den Rijka med sin pracht, mst honom effterfllia, Den fattiga han kan sig eij fr honom dllia, Nu weet iag eij hwem moth hans wlde strida kan,
elak snijken W 135 snijken ellack gisten W 135 gister och s s i W 135; N 1112 och hon saknas i W 135 wijd s i W 135; N 1112 wij och s i W 135; saknas i N 1112

96 97 101 103 107 111

95 ff bilden av vrlden som en vrdshusvrd ven i panegyriken ver Ulrika Eleonora r. 526 f, med den identiska raden Der gisten altid mst med lijfwet sitt betala 98 fahla till salu 99 kittla lockar 103 Hospital sjukhus; bilden av hospital ven i panegyriken ver Ulrika Eleonora r. 539 104 utan utanp innan inuti 105 torkas torkar 108 lijan lien 110 nederstielpa sl ned 111 hr pcka och omsunst tjnar det ingenting till att tjata

127 Ner han s ofrskrckt ett Gardie faller an, Doch mste wij eij moth Naturens wilckohr Klaga, Men himblens willia stedz, med thligdt sinne draga Fast grset hugges af och blir till Str och h, En Christen lefwer doch som kan bermligdt d. Tw ting dhe kunna O, mot detta trst nog gifwa, Ty de, nr alt dr bort, doch stedz wijd lifwet blifwa, En sll frnufftig sihl och ett bermligt nampn, De stanna Jngalundh i ddzens mrcka fambn, Det skall och nu wr trst i denne sorgen wara Fast dda grefwens Ben, med Sorg i grafwen fahra, Skall rycktet, som des dygd sig hr frwrfwat har, doch blij hr effter O i Barnens minne qwar, des klokheet uthi Rdh, de ord beprydde tunga, beprijses all gement, af gambla och af unga, den waaksamheet han wijst fr hela Swerjes land, Frkras ingalund af ddzens magra handh, han war sin gud heel kier sin konung hull och trogen, Sin wn en redlig wn, sin Nsta wll bewogen, Sin frstelig gemhl, en hugnad Lust och frgdh, Som Sorgzen lemnas qwar, och Suckar ofrngdh, Mng har hans Excellentz som lyckan wijdrigh warit, Med Lyckan tit frent, mng fattig har frfahrit, utaf hans milda hand, ett krafftigdt understdh, Mng hungrig har hans hff giordt mtt och gifwet brd,

120

125

130

135

140

116 121 126 138 140

ett Gardie saknas i V 21 aq och N 1112; plats drfr lmnad i N 1112; i marg. str i bda: NB. trst nog N 1112 W 135 trstning grefwens s i N 1112; V 21 aq grafwens tit s i N 1112; V 21 aq till hans hff N 1112 han offt

116 127 130 134 135

Gardie garde (ordlek p namnet De la Gardie) des hans all gement allmnt (ty. allgemein) wll bewogen vlbevgen, vnlig (mot) gemhl De la Gardie var gift med Karl X Gustafs syster Maria Eufrosyne (16251687) 137 f mngen som svikits av lyckan har hans excellens givit lyckan igen 138 frfahrit erfarit, ftt 140 hff hov

128 Han war sacktmodig, nr sig himlen gunstigt stlte, Men thlig ther d nr lyckan honom flte, Medgng och Moth- han stdz med lijka sinne drogh, Hwad ifrn herren kom med tacksamheet uptogh, Sij detta och fast mehr, som Jag eij kan beskrifwa, det lr fast grefwen doo, doch effter honom blifwa, den s bermmelig, sin lefnad hoos o Fr, han lefwer i sin ddh, och dr eij nr han dr, Ty williom wij des kropp i Jord och mull begrafwa, des sihl lr wist sitt boo i herrans boning hafwa, des Ryckte nampn och dygd mst eij i grafwen g, Men allan tijdh af O med wrdnat tnkias p.

145

150

141 146 148 149 152

sacktmodig N 1112 sachtmodelig doo ndr. till dog i N 1112, till dr i W 135 nr V 21 aq mehn Ty williom wij N 1112 W 135 Wij williom nu tnkias N 1112 tnkia

149 Ty williom wij drfr vill vi des hans 152 Men utan

129

II
Graf-Skrifft fwer en Skitt som kallas Vnga Lae Alt hwad i werlden r kan intet ewigt wara, Wij re gister man som eij blij lnge qwara, Rtt som man hwila will s mst man upp och g, Hr r en Wandringz wg der ingen stanna m, Ja lkar konsten kan alt detta intet bta, Fast han med mngslagz bskt mnd grymma dden hota, Tag nu alt hwad du wilt, smrg, stryk och plstra digh, Du mste fort nr dn han sijer flg du migh, Fast hlan offta tykz den starcka dden trtza, Doch r hon nr han will snart skiemd och snderkra, Hr ligger en som frr rtt sllan siuker war, Han blef lell siuk en gng, nogf, han fana qwar,

10

V 21 aq, UUB, s. 308311. R. 4152 finns med rubriken Grafskrift fwer en Skytt Som kallades unga Lasse i De la Gardie Varia 43, LUB, i ett hfte med dikter av Holmstrm. Den str dr efter En Skrifft fruthan blck och fre brllopsdikten till Vittinghoff-Lagerstierna. R. 4152 ven i Westin 135, UUB, s. 14r och Nordin 1121, UUB, s. 306r (sen avskrift). 140 efter V 21 aq, UUB, 4152 efter De la Gardie Varia 43, LUB. Graf-Skrifft fwer W 135 Vpp N 1121 fwer kallas DlG N 1121 kallades

Denna gravskrift ver en enkel man, tydligen en skytt som varit i tjnst hos ngon skogsgare, liknar i sin direkthet inte tidens vanliga gravdikter och drmed inte heller H:s konventionella dikt ver Magnus Gabriel de la Gardie. H. sger hr t.ex. att det inte hjlper att frldrarna, hustrun och barnen grter bittert, d de frlorat std och brd, eller att den dde bara kunde ngra bner och inte mer av det som brukade fordras. Attributionen till Holmstrm stds av stockholmsrim som wgh steegh (r. 1920) och former som sku fr skulle (18). Versmttet r alexandrin. Skitt skytt 2 man bara qwara kvar 4 m fr 6 bskt bittert, obehagligt 7 plstra digh behandla dig med plster; plstra om dig 8 fort bort 10 skiemd frstrd 12 nogf nog av fana qwar blev fast
9

130 Hr hielper ingen ting at barnen ymkligdt lta, Ell att hans Far och mor med hustrun bittert grta, Han mister Sorg och lijf, de mista std och brd, Nr hans beswr blir alt, s brjas deras ndh, Han har nu rest sin koos, wij lta spenna fre, Och sku snart samma wg, dr str en bakom dren, Som ropar uth hr uth, och gr all werldzens wgh, Det mste hwar och en doch trampa denna steeg, Ty lten O ochs med denne dda laga, Att Sihlen altijdh m wr gode Gudh behaga, Och att ett rlig nampn p Jorden blifwer qwart, Nr kroppen wr han tar i Jorden ner sin fart, S har och denne giordt fast han eij kunde mehra, n ngre bhner man, och wiste eij Citera, Hwad den och den har sagdt till stora gudens lf, Han wiste doch alt hwad en Cristen girs behof, Han har och all sin tijd s lefwat hr p Jorden, Att han af alla dem han kind r prijsat worden, Han war en Man en fahr en trogen sohn i ndh, Som Barnen hustru sin sampt Far och Mor gaf brd, En rolig Man i lag en kicker skitt i Skogen, En wrd utj sitt huus sitt Herrskap hull och trogen, Han lefde Summan whl rtt som en rlig Man, Och den r sll som s i werlden lefwa kan, Ty will om honom Jag nu intet mera skrifwa, Han lr whl utan mig af allom rosat blifwa, Doch om iag fr will iag nnu med trogen hand, Man lembna ngra ord upp hans dda sand;
ingen ting inte alls brd frsrjning blir alt tar slut hr uth ut!; ty. heraus steeg stig Ty drfr fart frd, vg man bara girs behof behver lag umgnge Summan sammanfattningsvis sagt

15

20

25

30

35

40

13 15 16 19 20 21 24 26 28 33 35

131 Hr sofwer hwijlar sig ett Skogs-R Fogel hilte Som mnga grymma Loor, mng Kicker Kider flte Som mrda drap och skit, alt hwad i trna stt Men sij han blijr nu lnt af ddn med samma mtt Han r nu intet mehr hans lifstid r frfluten Den mngen skutit har, blef ntelig och skuten Sij Dden lad silfw an th unga Lasse gr, Och dt small lst, hwem bad den lufwen hitta p Och drmed knall och fall s tumla Lasse neder Han glammar intet mehr och rr sltt inga leder Men Bonde will du ha din Koo och Soo i fred Sij ingen Loo att hr Lodden lgges ned.

45

50

42 43 45 46 48 50

Saknas i V 21 aq Kicker Kider W 135 kieder kiecker N 1121 Tjder, Orre stt s i W 135; DlG V 21 aq N 1121 satt hans N 1121 dess ntelig och N 1121 sielfwer ndtlig dt saknas i V 21 aq inga N 1121 ingen

41 Skogs-R Fogel hilte betyder trol. en man som var hemma i naturen och en skicklig fgelskytt 42 Loor lodjur Kider tjder 43 drap drpte, ddade stt, som bara W 135 har, r nog riktigt; det ger rent rim och H. har denna form i panegyriken ver Ulrika Eleonora r. 705, panegyriken ver Karl XI r. 71 och i brllopsdikten till Spalding-Boung r. 43 47 lad [] an siktade 48 lufwen luvern, rackaren 52 Loo mrk rimmen p koo och soo Lodden den som ddat lodjur men samtidigt en vits: den som fllts av lod = kula

132

III
Alt hwad som glimmar r ey Gull/ Betnckt/ d nri swarta Mull/ Herr Commissarien Kanterberg sin Frw JOHANNA SPALDINGH/ Som en Christi Bru/ P Christligt stt lt lgga ned/ At hwijla i en roligh Fred/ Til des med Frgd Gud Silen lrer sknckia/ Hwadh Wij med Sorg i Jorden nedersnckia. J hast beskrifwit vthaff den/ SOM R/ soM bLijr THe srgsnas wn. STOCKHOLM/ Tryckt af Henrich Keyser/ Kongl. May:tz och Upsala Acad. Booktryckare/ hr 1688.

Tryck 1688 (i Palmskild 393, nr 26, UUB). ven i avskrift i V 21 aq, UUB, s. 5364. Tryckt i Hanselli, vol. 6, s. 218221 med tskilliga fel. Betnckt/ V 21 aq Betnck SOM R/ soM bLijr THe srgsnas wn V 21 aq utan versaler: Som r som blijr de Sorgznas Wn. Versalerna bildar anagrammet HOLMSTRM Stockholm [] 1688 V 21 aq Stockholm

roligh lugn Johanna Spalding, som 30/10 1677 gifte sig med kommissarien i Kammarkollegium Mrten Kanterberg, dog i december 1687. Attributionen till Holmstrm stds utom av anagrammet av trsta i betydelsen kunna (r. 27, 98, 102), Baren rimmande p Wderqwaren (49), haa i betydelsen hade (119) och stockholmsrim som lefwa swfwa (137138). Versmttet r alexandrin.

133 HWad strre Sorg n d/ hwad strre Frgd n lefwa/ Hwad mindre Lust n g/ hwad mindre Qwaal n tfwa/ Hwad Sorg r lijk den Sorg/ at lmbna Werldens Stt/ Och grfwas nidh i Jord med alla Wnners Grt? At lembna Werlden qwar med Tusend/ Tusend frgder. Der man i roligheet har lefwat wl frngder/ Och trda medh steel Foot p Ddzens mrka ban/ r mycket strre Qwaal n iagh beskrifwa kan. Hwars Hierta r s hrdt/ som icke mste grta? Nr man all Werldzens Pracht och Wllust mst frlta/ Och twingas gee igen hwad Himlens ynnest gaff/ F fr sin Makas Sng en kall och kulin Graff. Frlta Huus och Hem/ frlta Man och Frnner/ Frlta Barnen sm/ frlta sine Wnner/ Frlta Jordens Kretz och all des Liufligheet/ Wist r det Hiertans Sorg/ wist r det stoor frtreet. Nr wij wr Sinnes Syyn/ p det som sagt r wnna/ S mste wl medh migh hwar Menniskia bekinna/ Som lijten Lust till Lijfz i Lijff och Lemmar br/ At intet ondt s ondt/ som Ddzens swrheet r. S tnckt iag frr n iagh betnckte hwad iag tnckte; Men nr iag mitt Frnufft n lijtet hgre lnckte/

10

15

20

1 HWad trycket HHWad 15 all i V 21 aq tillskr. ver raden med annat blck

6 roligheet lugn, gldje 7 steel styv, kall ban vg 9 Hwars vems 10 frlta lmna 11 igen tillbaka 12 fr i stllet fr 13 Frnner frnder, slktingar 17 wnna vnda 19 lijten ngon (liten) till Lijfz att leva 20 swrheet brda, tyngd 21 Mrk ordleken med ordet tnka i olika betydelser! 22 n ngot lnckte styrde

134 S rnte iag/ at alt/ som glimmar r ey Gull/ At Werlden medh alt sitt r Aska/ Stofft och Mull. Fast Jernet synnes starckt/ det kan dock lijkwl ntas/ En hrder Diamant kan ocks sndersttas Den tiocksta Bomen trst en Gnista gira smaal/ Och Watnet mngen Hgd frwandla i en Daal. Hwad nnsin warit haar/ hwad r/ hwad n kan blifwa/ Det mste alt frgs/ och O den Lrdom gifwa/ At alt hwad brian hafft en ntlig nda taar/ Hwad war/ hwad r/ hwad blijr/ i Jnte stannar qwar. Jerusalem/ som war den strste Hieltens Fste/ r omwndt och omkull/ otrogne Silars Nste. Det gyllne Templet/ som war HErrans egit Huus/ r Jorden lijka giordt/ en Groop medh Sand och Gruus. Frbundzens helga Arck r och s snderbrutin Emedan HErren sielff af Juda bleff frskutin. Ja! Christi egen Graff mst och frndrad blij/ Hon r en gimma nu aff Munckars Spkerij Sij! hela Canans Land/ det HErrans Folck bebodde/ Som HErrans Rtter hlt/ och p hans Lffte trodde/ Beboos af dem/ som dierfft bespotta Andans Ord/

25

30

35

40

23 syftar p ett bekant ordsprk 27 trst kan Gnista r subjekt i satsen 28 i till 29 n nnu blifwa bli till 31 ntlig slutlig, slutgiltig 32 Jnte intet 33 strste Hieltens syftar nog p kung David, som ervrade och byggde ut Jerusalem 34 omwndt omkullvlt 36 Jorden lijka giordt gjort likt jord 37 Frbundzens helga Arck den s.k. frbundsarken, som innehll Mose lag och frvarades i templet i Jerusalem 38 HErren Jesus (som dmdes till dden av judarna) 40 hrmed avses att Jesu grav i Jerusalem skyddades av de sterlndska kyrkor som av lutheraner betraktades som vidskepliga 41 det som 42 Rtter lagar, bud 43 dem muslimer bespotta hnar

135
45

50

55

60 46 47 48 49 50 53 54 56 60

Frachta HERrans Nampn/ frfllia Christi Hiord. Den gambla Werlden har af Watnet fdt sin nna/ Den nya/ som n str/ lr Gud med Eeld frbrnna/ D JEsus Skite blijr de Trogne Silars Parck/ De Fromme Kroppars Skiepp/ den andre No Arck. Som Werlden sielfwer r/ s r och Werldens Baren/ Ett ynkligt Jngenting/ en wisput Wderqwaren/ Som kringar sig omkring/ men blijr p samma rum. Wrt usla Lijff det r ett Hafzens Swall och Skum/ Som krafftigt syns och starckt s lnge Wdret brusar/ Men straxt osynligt blijr nr Bllian ey meer frusar. En Blsa/ som en Storm p Watnet swarfwat har/ Den dock en lijten Pust all Skapnad strax betar. En Sni i Sommartijd/ den Solens heta smlter/ En Roos i Wintrens Frost/ som blijr aff Kilden flter/ En Jj om Wren/ som ey bryter eller br/ Ett Soolskijn om en Hst/ som kalt och kulit r.
n V 21 aq nu D V 21 aq Ja JEsus V 21 aq Judas Kroppars V 21 aq Skihlars Baren V 21 aq barn Wderqwaren V 21 aq wederqwarn: handskriften gr allts de tvstaviga rimorden enstaviga (jfr r. 67) brusar V 21 aq blser Bllian trycket Blllian en V 21 aq ju all V 21 aq och Ett V 21 aq Det; raden avslutas inte med punkt utan knyts semantiskt till r. 61

45 Den gambla den som var fre syndafloden nna nde, slut 47 Parck tillflykt; jfr hgn med liknande betydelse 48 den andre No Arck den andra Noas ark; med s.k. figuratolkning kunde kyrkan ses som en Noas ark, dr mnniskor kunde f tillflykt undan den kommande syndafloden 49 Baren barn 50 ynkligt mkligt 51 rum stlle 54 frusar brusar 55 swarfwat bildat 56 Pust vindflkt Skapnad gestalt, utseende betar tar bort 58 flter flld, bruten

136 Ett lijtet Godt dr dock fast mycket bttre fattas/ Ett stoort Beswr som hr af O fr Hugnad skattas/ Ett kostligt Fyrwrck/ som med mycken mda girs/ Men af en Gnista seen utur wr syn frs. Fast Eva ewigt tnckt att lefwa vpp Jorden/ r fr ett pple skull dock lijkwl ddat worden. Den wackra Rachel doo med Mans och Barens skrijk/ Den lea Lea blef i Dden henne lijk. All Werldens obestnd och Jephtas Dotter sporde/ Som Dygdig all sin Tijdh/ ey nnsin wrre giorde/ n mtte med gladt Mod sin Segerslle Faar/ Mst ynckligt d fr det hon Fadren fngnadt haar. Sij Judith/ som s dierfft i Holofrnis Lger Hehl obewpnad gieck/ och want en hrlig Seger/ Fast hon ett Leyons mod bar i sin Swanebarm Mst lijkwl snafwa seen fr Ddsens magra Arm. Dock lt o annorstds ey skia hwad Wij finna Hr hoos o dagligh Dags; Men ltom o besinna

65

70

75

61 dr V 21 aq r 67 doo V 21 aq d Barens V 21 aq Barnens 76 seen V 21 aq heen

63 kostligt Fyrwrck dyrbart fyrverkeri 65 Eva den frsta kvinnan, som t av pplet, d ormen frespeglade henne evigt liv. Mrk ordlekarna! 67 Rachel patriarken Jakobs vackra hustru, som dog ung, d hon ftt sin andre son Barens barns 68 lea Lea Jakobs frsta hustru, som inte var vacker men fick flera barn. Mrk ordleken: lea = fula. 69 obestnd obestndighet och ven Jephtas Dotter i Dom. 11 talas om hur domaren Jefta lovade att han skulle offra den som frst gick ut ur hans hus, om han vann ver fienderna; den som gick ut var hans unga dotter 73 ff I den apokryfa Judits bok talas om hur Judit mrdar frtryckaren Holofernes men att ocks hon dog dock mycket gammal! 75 Swanebarm H. anvnder ofta detta fr att uttrycka en kvinnas sknhet: Swane barm har han i Jag kund whl lyckligt frr strof 7: 3 (gller Cloris) och Swaneblta barm i Skinste ibland alla Skina strof 6: 2 (Samlade dikter I, s. 114 resp. 85) samt Swanebrst i gravdikten ver Ingrid Nohlanwder r. 31 76 snafwa falla 77 annorstds p lngt hll

137
80

85

90

95

100

O sielfwe och alt Wrt/ wrt Lefwerne/ wr tijdh/ Det r ett Krafftlst Krijg/ en obestndig Frijdh. Wij mste Wapnelst moot mnge Wrjor kimpa/ Och vthan Hopp st moot hwad wij ey kunna dmpa. Hwad btar at wr Sorg/ o frgar Hren gr? Hwar mst sin plga haa/ alt mste nda f. Den som o fder hijt/ den ynckar sigh och lter/ Och den som fdder blijr/ den jmrar sig och grter. En Skrijk r wr god Dag/ en Suck wrt sidsta Ord/ Wij komma hijt medh lth/ wij lggs med Grt i Jord/ Hwem nteligen fr n lijtet lngre lefwa/ Den mste all sin tijdh i ngst och ngslan swfwa/ En stackut Frgd den blijr medh lngsam Sorg belnt/ De Kropp en Korsetz Br/ des Hufwud Trnekrnt. Will ntligh Lyckan sigh moot ngon willig wijsa/ Des Omsorg och beswr medh lijten Godheet lijsa/ Fr Fruchtan at man d ey mister hwad man ndt/ S nyttiar man ey rtt det goda man har fdt. Men kan ett Rootfast Tr snart blsas fwer nda/ S trst en Mootgngs Storm wr Medgng lttlig wnda/ Frstndsens Anckar sncks frgfwes/ troo mig/ neer/ Der Grunden aff ls Sand/ och Troen ruttin r. Fr ltta Wgan mst ett lastadt Skiepp titt slingra/

80 81 89 94 99

Krijg V 21 aq tingh Wapnelst trycket Wapuelst nteligen fr n V 21 aq ntel[ig] fr nu lijten V 21 aq lijtet Anckar V 21 aq har det uppenbart felaktiga tanckar troo V 21 aq ndr. fr. tr

79 80 81 84 85 87 89 98 100 101

O p oss Krafftlst Krijg oxymoron Wrjor vapen Hwar var och en Den som o fder hijt vr moder ynckar sigh och lter jmrar sig och klagar god Dag (frsta) hlsning n ngot trst kan ruttin rutten slingra fara hit och dit

138 Ett lijtet Wder trst en Brgfast hlsa skingra. Skinheeten/ som o r s kir och liuff at see/ Den kan en Solens blick snart annan skapnad gee. Jag will om detta alt nu intet mera skrifwa/ Den Blinda seer at hr kan intet stndigt blifwa; Derfre wl r den/ som Himblen til sig taar/ Wl den som Frgden fr/ och lembnar sorgen qwaar. Det wiliom Wij til Trst i denne stunden hafwa/ D wij vthaff wr hoop en saligt Ddh begrafwa/ Som lefde lijk som hoon stedz skulle Dden n/ Som ddde p det hoon skull ewigt lefwa f. Den henne kindt han har och altiid det erfarit/ At hon i all sin tijdh har From och Dygdig warit J Gerningar och Ord/ i Seder och i Skick/ Hwarfre wl frtient hon Roos aff alla fick. J omgng war hon From/ i Hiertat war hon rligh/ Moot Barnen sin en Moor/ emoot sin Maka Kirlig/ Gudfruchtig/ stilla/ From/ som haa sin strsta Roo J HERrans helga Huus och hemma i sitt Boo; Frdenskull har och Gudh des Siukdoms Plgor sagtat/ Och ryckt vhr Werlden bort den Werlden intet achtat/ GUd har dhet honom br/ men Jorden wil wij gee
o r s kir och liuff V 21 aq hr r s kiert och liufft blick V 21 aq blixt stndigt V 21 aq stadigdt Ddh i V 21 aq felaktigt ndr. till Ddt och trycket och och Och ryckt trycket Ochr yckt dhet V 21 aq hwad wil wij gee V 21 aq will och haa

105

110

115

120

103 104 106 110 115 122 123

102 lijtet Wder svag vindflkt trst kan skingra driva bort 106 stndigt fr alltid 107 wl r lycklig 109 wiliom vill 111 lijk som som om 112 p det fr att 116 Roos berm 117 omgng umgnge 119 haa hade 122 den Werlden intet achtat den som inte brytt sig om vrlden 123 har dhet honom br har det som tillkommer honom, dvs. sjlen

139
125

130

135

140

Den Deel/ som hennes r/ och henne kommer te/ Til sidsta Werldsens Stund/ d alla Griffter brista: Och Silen fr igen hwad hon nu mste mista: Jmedler tijdh ehoo/ som nnu lefwer qwaar/ Mins Wij begrafwa den/ som From och Dygdig war. Nu wil och ntlig iag et tienligt slut vpleta/ Ey ngons Tlamodh medh flere Ord frtreta/ Och sya det der hoos/ at iag besinnat mig/ Dock vndra ey der p/ det kan och hnda dig. Der intet stndigt r/ der kunna mina Tanckar Ey heller stadigt blij wid Bottnen som ett Anckar/ Wid brian tnckt iag s/ wid Slutet annorleds/ Ty lrer du/ iagh troor/ der wara med til freds/ At iagh en Salig Dd meer skattar n att lefwa/ Ju lngre man hr r/ ju lngre mst man swfwa J Mootgng/ Sorg och Nd. Wl den som Himblen taar/ Ty ndar iag min Skrifft med dee fyra raar: Hwad strre Frgd n d/ hwad strre Sorg n lefwa/ Hwad mindre qwal n g/ hwad mindre Lust n tfwa/ Hwad Frgd r lijk den Frgd/ at lmbna Werldens Stt Och hra Englars Sng fr ngra Wnners grt?

124 126 129 139 144

te V 21 aq taa hwad s i V 21 aq; trycket hwan tienligt V 21 aq troget Himblen V 21 aq hinder Englars Sng V 21 aq nglesng

124 hennes jordens, dvs. kroppen kommer te tillkommer 126 hwad hon nu mste mista dvs. kroppen 127 Jmedler tijdh till dess ehoo vemhelst 129 tienligt lmpligt 130 frtreta fresta 131 der hoos vidare 133 stndigt varaktigt 135 annorleds p annat stt 136 drfr lr du, tror jag, vara till freds drmed 137 meer hgre 144 fr i stllet fr

140

IV
[Gravdikt ver Ingrid Nohlanwder] S mste hiertat dit, min mer n wackra flicka, Fr ddzens grymma sktt i tusend stycker spricka, Det hr tils Astrils pijhl beskutit utan hopp, S har din dla Skihl, flydt uhr sin skina boning, Sin resa alt fr snart fortsatt till himlens wning, Och lmnat lijflst qwar din alt fr tcka kropp,

V 21 aq, UUB, s. 7586. Efter dikten str med annan stil: 1697. ven tryckt i Bergius: Allahanda II, s. 3341.

Avskriften i V 21 aq ligger som vntat nrmast den form man vill tro att originalet haft. Fr H. typiska drag som tf fr utaf, sku fr skulle, deij fr dig och eliderade former av preteritum och perfekt particip finns hr och var, dock inte verallt. Allt sdant har eliminerats i trycket, som ven i vrigt uppvisar en anpassning till de frndringar som skett med sprket fram till mitten av 1700-talet. ven frefaller texten ha reviderats med hnsyn till frndringar i den estetiska smaken. Ett tydligt exempel ger r. 37, som ndrats frn Du st ett Liufligdt Lijk, dig intet mera lijker till Du sta ngla-bild, du st dig mer ej liker. Men avskriften i V 21 aq r inte helt plitlig. I r. 112 fattas ett ord, som trycket har. P ngra stllen r det svrt att f mening i den text V 21aq har. Dr kan trycket komma till hjlp.
Titel saknas i V 21 aq. Trycket har J. Holmstrms Graf-Skrift fwer sin Fstm Ingrid Nolanvr. 3 Det s i trycket; V 21 aq de 6 lijflst trycket lifls

Ingrid Nohlanwder dog enligt Maria frsamlings i Stockholm ddsbok, s. 187, sedel 817, r 1696; sjlaringningen gde rum i november detta r. Hon var styvdotter till lagman Johan Nordanwder, adlad Nohlanwder, som dog 1707. Se Elgenstierna: Svenska adelns ttartavlor V, s. 441. Nohlanwder var advokatfiskal, sekreterare och assessor i Bergscollegium, innan han 20.12 1690 blev lagman i Nrke. Diktens stil pminner mycket om stilen i panegyrikerna, kanske mest den ver Ulrika Eleonora. Liksom dr finns reduplicatio, dr slutorden i en rad bildar brjan p nsta. Ett sdant fall har vi i r. 67: Och lmnat lijflst qwar din alt fr tcka kropp, Din alt fr tcka kropp all fgringz rijka Gimma, Ett annat fall finns i 6061. ven denna dikt r en alexandrindikt. 3 Det som hr tils hittills 5 wning boning; ordet wning i betydelsen boning och rimmande p boning har H. ven i orationen ver Ulrika Eleonora r. 139

141 Din alt fr tcka kropp all fgringz rijka Gimma, Der himblens gifmildheet eij ngot wehlat glmma, Af alt som fagert r och wackert kallas br, Mst den nu sorgeligdt utur wr syn bras, Dijt den af matk och mahl skall slijtas och frtras, Dijt utan Ryning nn, eij med dig stiga thr, Ehuru kir du frr utj din lijfztijdh wari, Ty ddzens grymheet har s med din fgring fari, Att den dig lskat frr nu fr dig fasa mst, All din behaglighet r obehaglig worden, Du hwijter frr som sn r swarter nu som jorden, Seen Matkarne ftt lf att g hoos dig till kst, Dee gon alla frr, s hiertlig gierna skda, Fr dem frijheeten sielf s offta stdt i wda, Har mist b skien och krafft, de mste nu deran, Af Siukdomb re de i stycker snderbrutne, Af ddzens afwugheet till dommedagen slutne, Att ingen utaf dem sig mera frgda kan, Ditt skihna ansichte Behaglighetens Boningh,
r trycket war matk s i trycket; V 21 aq mackt nn, eij trycket ej nn Ty trycket Har har trycket dock g hoos dig trycket hos dig g s s i trycket; V 21 aq som dem s i trycket; V 21aq den Har trycket Ha

10

15

20

25 9 11 12 14 18 19 20 21

11 Dijt dit, dr matk mask slijtas slitas snder 12 stiga g thr trs 13 Ehuru hur [] n 14 fari farit fram 16 behaglighet sknhet r [] worden har blivit 18 till kst och ta 20 stdt i wda varit i fara; tanken r att hennes sknhet var sdan, att mngen fri man var i fara att bli fngslad av henne 21 deran gripa sig verket an 23 afwugheet ondska, illvilja

142 Dr dijeligheeten giohl en alt fr tck frtoning, Har grymma dden nu till sitt belte ftt, Han har p sitt maneer Rtt wredsamt dermed handlat, Des frra fagra hyy i hasklig ferg forwandlat, Des hwijta utj swart, des rda utj bltt, Dit tcka Swanebrst der Tuberoser grodde, Och der den ngla rst forngsamt utj bodde, Har och med allas sorg en hastig ndring spordt, Ditt Skina brst r stlt och kan eij mera rras, Din liufwa Rst r tyst och fr eij mera hras, Ty dden har p dem och deij en nda giordt, Du st ett Liufligdt Lijk, dig intet mera lijker, P fgring fattig nu, som war s mycke rijker, P alt hwad fagerdt r fr en s liten tijdh, Du blir nu lagdt bland det alt effter herrans willia, Der man de skina eij kan frn de stygga skillia, Din wackra kropp lr snart ett beneragell blij Hwem sdant sorgelst och orrd kan besinna, Wijd ett s wackert Lijk eij lter trar rinna,
giohl en alt fr tck frtoning trycket sken i alt fr tcker doning tck s i trycket; V 21 aq tack hasklig s i trycket; V 21 aq dde och trycket rtt Du st ett Liufligdt Lijk, dig intet mera trycket Du sta ngla-bild, du st dig mer ej r trycket war det trycket dem Wijd ett trycket Och wid

30

35

40

26 29 33 37 39 40 44

26 dijeligheeten sknheten giohl en [] frtoning framtrdde 27 belte avbild 28 wredsamt argt, ondskefullt 29 hasklig frmodl. = hlig, otck; V 21 aq:s dde sger ingenting 30 utj till 31 Tuberoser meterhga blommor, som odlades fr parfymtillverkning grodde vxte 32 der [] utj vari 33 spordt erfarit, ftt 34 stlt stelt 42 beneragell benrangel 43 Hwem den som orrd oberrd besinna betnka

143
45

50

55

60

Den har fr hiertat sitt en Steen i brste fdt, Jag till det ringste Jagh har eij s hiertlst hierta, Att iag ett sdant lijk, kan skda utan smrta, Jag tillstr att din ddh mig nog tillsinnes gdt, Ty r det Menskeligdt att sria wra dda, S gir det billigdt och att hiertat wrt br blda, Nr ett s wackert lijk i Grafwen kastas nidh, Som fr des fgring frr de skihnas hop frmera, Som fr des dygd och wett blef utaf alla hra, Som medelst lder eij har hindt sin halfwa tidh, Jag har whl ngra rijm b tnkt och lfwa skrifwa, Till whl frtient berm fr deij nr du skull blifwa, med Cronan prchtig prydd upp din heders dagh, Men aldrig haa Jag tnckt att denne heders dagen, skull sij s srglig uth, det bruden skull blij dragen, Och slpat p en bhr. Ach ymkligdt Gistbodz Lagh, Ett ymkligdt Gistbodzlagh, der Gistren bittert grta, Ett trumpit Brllopz huus, der alla ngzligt lta,

45 49 50 54 55 56 57 58 59 60

trycket Den har i brstet sitt en sten fr hierta ftt wra trycket sina gir trycket r medelst trycket med de har trycket had har trycket had skull s i trycket; V 21 aq skall prchtig trycket prktigt haa trycket had det trycket at Ach s i trycket; V 21 aq och

45 46 50 52 54 57 59 60 62

fr i stllet fr till det ringste tminstone billigdt rimligt des sin frmera gjorde strre medelst lder till ldern hindt hunnit till Cronan brudkronan din heders dagh brllopsdagen det att Gistbodz Lagh fest trumpit trumpet

144 En sorglig Marskalck r, en boys kldd swart prstaf, En jmmerlig Music nr alla grta snyffta, En sorg-sngledning wist en brud i kistan lyffta, En faslig Brude sng en kall och kuhlin Graaf, En Bruskrifft har iag dig min wackra dda mna, En Grafskrifft mst iag dig emot min willia lmna, Ach! Grafskriff! hade Jag doch aldrig skrifwa lrdt, S kund med Glmskan Jag mng tusend suckar spara, De hoptals uhr mitt brst nu nehr till grafwen fara, Mitt Papper wore eij af thrar halfft frtrdt, Doch will Jag som iag kan min plicht ett nije gira, Nyfijken frgar Jag, om Jag sku frga tra, Hwarfre du wr hop s snart frltit har, Den tijd din lder stodh utj sin ungdoms grnska, Den tijd som alla dig af hiertat gldie nska, Den tijd dig hwar och en till willies gerna war? Har utaf alla dem, dig nskat till behaga, Eij nn s lycklig blidt att han s kunnat laga, Dett eij p dden du s wnligt wehlat sij, Att han drog tf med dig och lemna O i sorgen?
sorg-sngledning trycket sorgsam ledning har trycket had fara s i trycket; V 21 aq wara ett s i trycket; V 21 aq att sku trycket skull Har s i trycket; V 21 aq Hwar dig trycket som till trycket dig drog tf med dig trycket skull dra dig bort

65

70

75

80

65 67 71 73 74 79 82

63 boys kldd kldd med boj, grovt svart ylletyg, som anvndes vid sorg prstaf man som ledde liktget 65 sorg-sngledning sorgligt ledande av bruden till brllopssngen; sngledning var en rit vid brllop 66 faslig hemsk 67 Bruskrifft brllopsdikt mna tillmnat 69 = Ack! Om jag aldrig hade lrt mig skriva begravningsdikter 73 som iag kan bst jag kan ett nije till ett nje 75 frltit lmnat 76 Den tijd d 79 till att 82 tf ivg (eg. utaf)

145 Dock undrar intet iag att werlden all fr korgen, Nr Jesus frijar sielf och will Brudgumme blij, Han har dig i sitt ord heel kierleekzfull tilltalat, Der med sin helos brun ditt trogna brst hugswalat, Och nr han af din Skiehl ett nskligt ja har fdt, S har han ltit dig af hmpta genom dden, Ty genom mycken sorg bedrfwele och Nden, Har hwar och en som du utj Gudz Rijke gdt, Der har han sielf fr dig till Gistbodz ltit laga, Ett hrligdt Giestebodh som eij skall nda taga, Fast hela Werldens alt en faslig nda taar, Der alla nglar och Gudz helgon Musicera, En frgd en Ewig frgdh den srg eij skall frtra, Hwars makan intet fins hwars lijka aldrig war, Dr har han gifwit digh, det som han dig hr lfwa En hrlig Brudesknk en Kstlig Morgongfwa, Deehlachtigheet utaf sin stora hrligheet, Den ofranderlig i Ewig tid skall blifwa, Den ingen pennas konst frmr till att beskrifwa, Den ingen tungas tahl hoos O utsija weet, Den ingen klookheet kan sig rttelig inbilla, En lust den ingen Pust och olust skall frwilla, Dijt alla trngtar med, der inga lngtar bort,

85

90

95

100

105

85 94 96 97 103 104 105

heel trycket helt nglar och Gudz helgon trycket Helgon och Guds nglar makan trycket make hr trycket har Den trycket Der lust trycket konst trngtar trycket trngta med trycket men

83 86 87 90 91 92 98 103
10

undrar frundrar [] mig ver hugswalat gett lindring nskligt nskat utj in i Gistbodz gstabuds nda taga ta slut Morgongfwa gva frn mannen till hustrun morgonen efter brllopet rttelig rtt inbilla frestlla

146 Derfre welles deij som wijst det byte wllia, Och sluppit har s snart i werden dig att qwllia, Der sorgen r fr lng och frgden alt fr kort, Der grth och lth O strax i Barnedommen mter, Der ffng omsorg seen wr mste tijdh frnter, Der ingen fr sin ddh sig lycklig nmna kan, Der i sin strsta lust man hgsta olust finner, Der ingen sija kan, att han rtt silcke spinner, Och spunne han det skint, s r det fr en an, Der mera ondt n gdt, om ock nu gdt hr finnes, Der gldien blifwer all fr n hon rtt begynnes, Alt det har dden dig nu lyckligt skildt ifr, Frr n du lra hindt det Onda rttlig knna, Frr n det swijkeligdt dit hierta fdt bernna, S fick du frn alt ondt till rtta gldien g, Der af kan man whl see, hur kier du Gud mnd wara, Som dig s tijdigt lt uhr denna werden fara, Frn hon far med dig, som mngen an hon giordt, S lnge leek och lust din barna tijdh frntte, Och wrdzens lappri du som leke saker skitte, S lnge hgen din det intet achta stordt; S lnge som du den liufwa ldren hade, Att werdzens wesende du eij p hierta lade,

110

115

120

125

111 112 115 116 119 123

ddh s i trycket; V 21 aq dodh lust s i trycket; saknas i V 21 aq hgsta trycket strsta mera trycket mer r nu trycket nt hon trycket han Frr n s i trycket; V 21 aq Frr an swijkeligdt trycket swikefullt far trycket for mngen an hon trycket hon med mngen

106 111 116 119 123 125 126 128

welles deij lycklig du fr fre rtt riktigt swijkeligdt svekfullt bernna anfalla hon vrlden far frfar, gr lappri bagateller, smsaker stordt mycket wesende natur

147
130

135

140

145

150

S lnge sinnet ditt fr werlden skert war, S lnge kitt och blodh n fga ting frmdde, S lnge wrdsens lust eij p dit hierta rdde, S lnge lembna Gud i werden dig ock qwar; Men strax den ldren kom som barnens lek pl stra, D wrdzens sweek och list wrt sinne pl frfra, S frde Gud dig hn i frgden up till sigh, Han nndes intet dig det onda lta prfwa, Hwarmed som werden pl de usle folk bedrfwa Hwarmed hon merendels O lckar swijkeligh, Fast hon war seker nog att werdzens sweek och Rncker, Hwar med hon mngens Sinn till ondt och Onsko lncker, Sku intet lnckia dig en hrsmn uhr din wgh, Men att du som dig stetz i Christlig dygd har fwa, Sku intet Swigta nr af werden du blef prfwa, Men som en Cristen blij p dygdens rtta Stegh, Doch herren wille eij att du sku nnsin smaka, Det Onda som hr fins ty tog han dig tillbaka, Rtt som det brja sku och Barneleken Sltz, Han har nu frdt dig hn Op till sitt frgdesthe, Dr som du ngd i frgdh bland Englars liufste lthe, Af Gudz uthkorade i Ewig gldie mts, Din slla skihl den r Gudz kira slskap worden, Din andelsa Kropp skall hwijla nu i Jorden,

132 133 134 137 138 145 149 150

i werden dig ock trycket dig ock i werlden pl trycket plr pl trycket plr pl trycket plr swijkeligh trycket wierlig att du sku nnsin trycket du nnsin skulle liufste trycket ljufwa mts s i trycket; V 21 aq mta

140 Onsko ondska lncker styr, leder 144 Stegh stig 147 Sltz tog slut 148 frgdesthe frjdfulla plats 149 lthe sng 152 andelsa livlsa

148 Leef Sll och hwijla trygg utj din frgd och Roo, S lnge Sunnan bls, s lnge stan suar, S lnge Wstan Winn, och Nohlan p mig brusar, Skall Ingrid Nohlanwhr utj mit minne boo.

155

155 Nohlan trycket Nordan

155 Winn viner Nohlan nordanvinden; anspelning p den ddas efternamn

149

V
Den bsta Konst frn Christen Sihl r lefwa rtt ock seen d Whl/ J hast betnckt och skrifwit D den Hgwlborne Frken/ FRKEN

EBBA MARIA
DE LA GARDIE,
Med behrig Pomp och Heder til des Lgerstad ock Hwijlorum uti Ridderholms Kirckian hr i Stockholm beledsagades den 23 Januarij, Anno 1698.

Originaltryck 1698, KB.

I ms Rlamb 4:o 107, KB, finns en uppgift om att Holmstrm skulle ha skrivit en gravdikt ver Ebba Maria de la Gardie. I tryck folio bland gravdikterna ver Ebba Maria de la Gardie finns en anonym dikt. Flera sprkdrag i denna stder en attribution till Holmstrm: formen doo (r. 9) rimmande p Roo, formen giohl (36), sku fr skulle (74), participen obeflcka (13), stockholmsrim (2829, 9495). Ebba Maria de la Gardie (16571697) var hovdam, dotter till riksrdet Pontus Fredrik de la Gardie. Hon r knd genom att hon och den unge Karl XII vxlade dikter och svar p prosa om hunden Pompe. Se komm. till dikten General Auditeuren Holmstrms Verser fwer en tahm birn r. 54 (Samlade dikter I, s. 277). Hon skrev dikter p svenska och tyska, bl.a. ver Ulrika Eleonora. Hon var ocks en av dem som tillsammans med Aurora von Knigsmarck skrev och stllde samman den volym andliga dikter p tyska som fick namnet Der Nordische Weihrauch. Nr H. i 42 ff talar om att hon vunnit lovord Ibland Apollos Hoop syftar han p hennes poesi. Strre vikt lgger H. dock vid hennes fromhet. Nr han talar om hur hon tog avstnd frn vrlden, om att hennes tro inte var ngon dd tro utan yttrade sig i hjlpverksamhet och studier av andliga bcker, framtrder bilden av en frpietistisk fromhet som vxte fram vid Ulrika Eleonoras hov. En likhet med dikten ver Ingrid Nohlanwder r att i bda talas om Jesus som den dda kvinnans brudgum. Versmttet r alexandrin. betnckt uttnkt Lgerstad viloplats

150 ST stilla hoo du st wid denne Graf och tfwa/ Du skalt hr lra f dig i een Knst at fwa/ Som gagnar dig i Frgd och btar dig i N. Jag wet du nskar wl nyfijken f erfahra Hwad detta fr en Konst och nyttig Saak m wara/ Dr Christligt lefwa och seen saligt kunna d. Den Frken som wij dd med Trar fr o skda/ Af henne kan du wl f lra alla bda/ Lef du som hon har giort/ s dr du som hon doo. Lef dygdigt kan du dig som hon Berm frwerfwa/ Lef Christligt fr du wist som hon och Himlen rfwa/ Med lijka stoort Berm och Sllhet g til Roo. De obeflcka Brst war Andans rena Tempel Hon sielf i all sin Tijd fullkomligt Dygd-Exempel Bermwrd war hon och bermwrd blijr hon n/ Sin Frijhet wille hon fr Ffng Frgd ey sllia/ J Wrden wille hon ey Man ey Maka wllia Ty JEsus war och blijr de enda hiertans Wnn Med Kyskhet har hon hr en ewig Wnskap swuri Fr ingen Kirleek i sitt rena Hierta buri Mehr n fr een/ som r den hgsta HErrans Son: Jag menar JEsus sielf/ om hwilken alla weta Att han Brudgumme will fr wra Silar heta Den sijr hon nu frngd med Gldie p de Thron. Som Dygd och Kyskhet ftt uti de Hierta flyttia Och der till dde-Dar frnyligt samman sittia/ S war de Hierta och Wijshetens tcka Boo/ Med den har hon altid frtroligt samman lefwa Och effter ingens Gunst s hgt som dennes strfwa Den hon och sleds want/ det mann m skert troo: Att mnga utaf dem som Nampn af kloke bra

10

15

20

25

30

1 ST stilla uppmaningen riktas till lsaren, som liksom i de antika gravepigrammen tnks vara en vandrare som passerar graven; jfr slutet, dr lsaren/vandraren tilltalas p nytt hoo vem 8 alla bda bgge sakerna 18 de hennes 24 de hans 27 de hennes

151 De kunde mycket n af hennes Klokhet lra Nr hennes Wijshet rtt begynte wijsa sig. Som Wijshet fga ting fr hennes Wett frdlgde/ Manerligheten stetz wr Slla Frken flgde/ Att hoon ehwad hon giohl stetz war behagelig/ Det mste Artighet och henne altid lyda/ Med Hflighet wist hon s Ord och later pryda Att Kirleek hon hoos hwar med Kirleek Wrdnad want. Ett ngot ogement hoos henne man frsporde Hon talt och giorde wl ehwad hon saa och giorde/ Att Nyet nye sielf i hennes Sllskap fant. Jbland Apollos Hoop har hon det Lford wunnit/ Att hon med stort Berm dhet Mlet hafwer hunnit/ Dijt mnga syfftat/ men rtt f dock hafwa hint. Om henne kan man det frutan skrymtan skrifwa Att alla lrda de med rtta henne gifwa/ Ett frnmt stlle p Parnassi stlta Klint; Dock br bland annat mehr det msta hr ey glmmas/ Men de Gudzfruktighet fr annat alt bermmas/ Med hwilken hon sitt Brst prijswrdigt zijrat har. Som Solen altid mst bland Himbla Liusen lyser Sig och Gudzfruktan hr bland hennes Dygder wijser/ Den hon in till sin Dd i Brst och Hierta bar. Den Ffngia hr fins ey hennes Sin besnrde/ Ty hon hlt Wrden stetz fr Null och intet wrde/ Hon sg alt detta man med halfwa gon ann. Hon wiste Wrden r een samwetzls Wrdinna/
Manerligheten frmgan att fra sig vl hwar var och en, alla Ett ngot ogement ngot ovanligt frnmt frnmligt Parnassi stlta Klint musernas berg de hennes fr annat alt framfr allt zijrat prytt Sin sinne, tankar Wrden vrlden Null noll sg [] ann betraktade

35

40

45

50

55

35 39 40 48 50 51 55 56 57

152
60

65

70

75

80

85

90

Som sllier Sten fr Brd at hon ska Pengar winna/ En falsker Wnn/ wid den sig ingen trygga kan. En Lckefogell som o uti Snaran lckar/ Och sorglst seer nr man seen wre Fidrar plckar/ Som frgdar sig som mst nr som o illa gr. En Wn som Wnskap swr/ men har dock Hat i Sinne/ Som fr wr Ofrd skull o bara har i minne/ Och seen den kommen r sielf wrsta slagen slr. Med en s falsker Wn hon ingen Wnskap giorde/ Men klokare n s/ hon giorde hwad hon borde/ Hl stadigt sig til det/ som ingen swijkit har: Till Gud och HErrans Ord/ som utan ndring blifwa Och o uti wr Nd den strsta Trsten gifwa/ Som Hierta Sil och Brst til Himlens Kirleek drar. Der fant hon wlfrngd hwad hennes Sil stunda/ Hur hon sin Christna Troo p fastan Foot sku grunda/ Att ingen willo feck i hennes Sinne groo; Men af Gudz Wijshet wijst den rtta wgen wandra J troo och Hopp want hon Berm fr mnga andra; Dock war des Christna Troo ey ngon dder Troo. Man sg den daglig Fruckt i Dygde-fning bra/ Af det som HErrans Hand har henne tckts beskira/ S delt hon gladelig th den som mindre ftt. Een rbar Sedighet sg man hoos Henne lysa/ Fr Fromhet kan man och wr slla Dda prijsa/ Den war bland Dygdern som mst p de Hierta rdt. De msta tijdfrdrijf war Salighetens skriffter/ Gudz Andes sanna Ord/ the heligas Bedriffter/ Hwars lefnad hon sig stetz till Regel frestlt/ Och troligt efterflgt: det Gud och s behaga/ At han till Hennes gagn/ med henne s har laga/ Det man nu sya kan/ alt har hon wl bestlt.
willo falsk lra wijst visad, vgledd des hennes beskira sknka, ge delt delade, gav vilkas liv hon alltid tog till frebild troligt troget

75 76 78 80 81 87 88

153 Frngder med sig sielf/ frenter med sin Nsta/ Frlikter med sin Gud/ som r af alt det bsta/ Har hon in salig Stund nu farit hn i frijd/ Och samblas lyckelig till sine stora Fder/ Der hon till Dommedag fr hwijla sina Leder/ Hon lgges med berm i swarta Grafwen nid. Gack du gir sammaleds/ lr Ryktet intet glmma Dig p din dda Mull/ som du frtient bermma/ S kan du whl frngd och sedan g til roo: Lef dygdigt lr ditt Nampn ey med dig hdan fara/ Lef Christligt kan du trygg om Saligheten wara/ Lef som hon lefwat har/ s dr du som hon doo.

95

100

95 till trycket tlll

94 stora Fder hon var sondotter till Jacob de la Gardie och brorsdotter till Magnus Gabriel de la Gardie 95 Leder lemmar 97 Gack du uppmaning till lsaren/vandraren 99 och ocks, likaledes

154

155

Brllopsdikter

156

157

Inledning
Endast tv brllopsdikter av Holmstrm r knda. Den frsta r skriven till vnners brllop och utgrs liksom mnga av Lucidors dikter av en mytologisk berttelse. Den presenterar ett huvudtema i Holmstrms poesi, frihet contra bundenhet. Hr fr Cupido frihetens talan, medan Hymen, ktenskapets gudinna, prisar ordningen i ktenskapet. Den andra dikten r intressantare. Den framhller hurdant ett rtt ktenskap skall vara, och betoningen ligger p hustruns rttmtiga krav och mannens frpliktelser.

158

159

I
Ett ewigt Fredz Frdrag/ Som p en NyhrsDag Emellan Venus Son och Fromma Hymen blifwit Sidst stadgadt/ slutit/ giordt uti en glader Stund/ D nr

Herr Spalding/
till ett ewigt chta Bund/ th

Jungf: MADLON
Boung
sin Troo och Hierta gifwit. giordt Aff en Obekant/ Som icke ndigt fant Sitt Nampn hrunder skrifwa/ Men wille okind blifwa. Stockholm/ trycht hoos Joh. G. Eberdt. 1688.
Efter originaltrycket 1688. Alexandrindikten ven i V 21 aq, UUB, s. 357376, visan ibidem s. 322327. till ett V 21 aq till

Anders Spalding (16591698), justitieborgmstare i Gteborg, gifte sig nyrsdagen 1688 med Magdalena Bunge (16691726), vars syster Barbro var gift med Israel Holmstrms bror, borgmstaren Gustaf Holmstrm. Det r drfr hgst sannolikt, att Holmstrm r frfattaren. Attributionen styrks ven av vissa sprkliga kriterier som trsta i betydelsen kunna (104, 170, 190) och ta p i betydelsen brja (67,

160
207). Holmstrm kan ocks ha dolt sina initialer I[srael] N[ilsson] i icke ndigt i strofen p titelbladet. Bokstverna r dock inte framhvda i trycket. Versmttet r alexandrin i huvuddikten. I visan r det fyra jamber i var av de sex raderna. Rimfltningen r ababcc med kvinnligt rim i a-raderna, manligt i b- och c- raderna. Hymen brllopsgud i rom. mytol. Bund frbund

161 SJdst om en rolig qwll/ p hretz frsta Dag/ J Sweries strsta Stad/ uti ett lustigt Lag Haa ngra Gster sig frsamblat i en skara/ At fwa Leek och Lust och alle glade wara. Hwad liufligt wara m/ hwad lustigt kallas kan/ Det bd sin trogna Tienst i detta laget an: Ja! Kostbarheten sielff hoon will ey wara frmma/ Men wijst sig allestns i Huset lijk som hemma. Till Wggen runt om kring man ingen ting hr sg/ Hoon war betckt och skyld utaf en Silkes-skoog/ Der som Cupidos Mohr/ den stora Under-Qwinna/ Som utan Wria kan de Raska fwerwinna/ Sielf uti Skuggan satt/ och i sin strsta Prackt Haa kring sig alla dem/ hoon under Ooket bracht: Man sg fr Paris skull det trogna Troija brnna/ Den kira Celadon burdus i Strmmen rnna/ Mars lgger sitt Gewhr lijfachtigt hr och nehr/ Str lijk som henne han om Nd och lefwa behr.

10

15

5 liufligt V 21 aq lustigdt lustigt V 21 aq liufligt 14 bracht V 21 aq lagdt

4 6 7 8 9 10 11 12 14 15

16

17

18
11

fwa utva, gna sig t bd erbjd frmma frmmande, borta allestns verallt Till av Silkes-skoog gobelng, silkesbroderi, med skogsmotiv Cupidos Mohr Venus Under-Qwinna undret till kvinna Raska dugliga, tappra Haa hade under Ooket bracht tvingat till underkastelse Paris trojansk prins, som rvade bort den skna Helena och blev orsak till trojanska kriget och Trojas fall brnna brinna Celadon namn i herdepoesien; i en herdedikt drnkte sig Celadon p grund av olycklig krlek rnna springa, hoppa Mars krigsguden i rom. mytol. Gewhr vapen lijfachtigt frtrstansfullt och att

162
20

25

30

35

Sij detta och hn mehr/ som d s liufligt prla Det har en konstig Nhl med trra Frgor mla; Dy mngen harmsen r/ som Penseln konstigt fhr/ At Nhlan mhla kan/ och honom tra thr Ett Bergwrck af Chrystall, beprydt med wakra Blomster Betckt af winad Sni/ frsedd med Wattukonster/ Som spruta Bachrach-Safft/ och milla Mosel Must/ (Der will iag Bergsman blij) frka denna Lust. Det blta Bije-boot mst brinna hr och smlta/ Sin miuka/ lena Kropp p warma Jsen wlta/ Ett Fyrwrk utaf Wax/ af Bommull och Chrystall Frdubbla detta Prhl och lyste Gldien all: Marspan/ Suckat/ Makron de sta lefnad miste/ Fast uti Dden de och sta Lppar kyste. Naturen mste sigh af Konsten mstrad sij/ Och Kierbr/ Drufwan sielf/ af Scker star Blij. Sm Foglar pepe hr/ ey de/ men deras Tarmar/

23 beprydt V 21 aq bepryd 24 af V 21 aq med 27 brinna V 21 aq brnna

19 prla prlade, glnste 20 konstig Nhl konstnrlig etsnl 21 Dy drfr konstigt fhr anvnder p konstnrligt stt 23 Bergwrck vid brllopet fanns tydligen en framstllning av ett bergverk, antingen som etsning, vilket ordet om nlen och om vaxet tyder p, eller som ett slags bakverk, som det talas om lngre fram; gtfullt r dock omnmnandet av fyrverkeri 25 Bachrach-Safft Bacheracher, ett rhenskt vin milla Mosel Must det milda Moselvinet 27 blta mjuka Bije-boot vax, som bina bygger sina celler av 29 Fyrwrk fyrverkeri 31 Marspan marsipan Makron halvmjuk kaka av mandelmassa (fra. macaron) de sin 32 fast de blev upptna av sta lppar 34 meningen torde vara att frukterna blev stare genom kandering Kierbr krsbr 35 pepe pep, ljd deras Tarmar fgeltarmar anvndes till strngar

163 Som knipte/ nypte blee af snlla/ friska Armar Och snabba Fingrar fem/ hr speltes lustigt opp/ Som trtta mngens Been och mdde mngens Kropp. De Unge sprunge kring/ de Gamble sutt och loge/ Hwad de i Dansen mist i dricken tertoge: Hr wanka ntlig ey n idel Lust och Frgd/ Sielf Ledsamheten war i detta Laget ngd. Sij hr stt Hymen frmst/ som Vic Wrd i Huse/ Aff Dansen ngot trtt/ dock glttug utaf Ruse/ Hehl gladlyndt och frngd/ ty denne Frgde-Dag/ War anstld/ som mig saas/ frnmbst til hans behag/ Emedan d ett Par sig til hans lydno gifwit/ Aff tw okinde frr ett kirligt Ett d blifwit. Bst som han sitter s och seer sig allstns om/ Fick han Cupido see/ som inn i Sahlen kom; Men mycket ofrngd och harmsen i sitt Sinne Fr det han skda fick och warse blef derinne/ Han lijpa med sin Lpp/ sg med sitt ga snedt/ Ty honom war emot hwad d war hndt och skiedt. Men Hymen hflig frr det nu och wara wille/ Stod opp och gieck emot den limska Luren lille/ Bad honom komma fram och blij hans kira Gist/ Det feltes ingen mehr/ saa han/ p denne Fst/ n du min lilla Wnn/ som Gldien skulle gira

40

45

50

55

36 nypte V 21 aq iupte blee V 21 aq blij 45 gladlyndt V 21 aq glttug

38 40 41 42 45 46 47 48 49 53 56

mdde trttade dricken drickandet wanka ntlig ey n vankade till sist bara Sielf Ledsamheten sjlva trkigheten Hehl helt anstld anordnad frnmbst frmst sig til hans lydno gifwit svurit honom lydnad okinde som inte knde varandra allstns verallt lijpa lipade, hngde limska Luren lmske luvern

164
60

65

70

75

80

Hymen.

Fullkomlig/ och Wr Roo til hgsta Ghle fra. Cupido saa/ iag r ey kommen nu til dig/ At wara glad/ men til at hgt beswra mig/ Och klaga fwer wld/ som mig af dig stedz hnder/ Som slcker uth den Eld/ som iag med mda tnder/ Som ndar straxt den Lust/ som iag har briat p/ Som kastar Steen i Wgn fr mig dijt iag will g/ Nr dee Tw taa p min Pijlars Liufheet kinna/ De Brst af Kirleeks Eld/ som rena Lampor/ brnna/ Frtretligt kommer du d med ditt chtaband Besnrier deras Lust/ frqwfwer deras Brand. Cupido hur fatt? saa Hymen, ach iag undrar/ At du sltt intet skims/ men bannas nu och dundrar P den/ som all sin Tijd ey warit dig emoth/ Men altid den du qwtst har lkt och skaffa boot. Jag r troo mig ey den/ som hindrar hwad du brier/ Men troget altid fr de lnge wara srier/ Den Lga af dig tnds/ den slks af mig ey vth/ Jag gir p Lyckan din en ouplslig Knut. Du knyter wl/ saa han/ du knyter s det brister/ Och hwem utaf dig binds sin Frgd och Gldie mister. Ett Brllop kallas kan ett Grafwhl til all Lust/ Som ddar Frgd och Roo/ frdubblar Sorg och Pust. Mitt Stnd det r ett stnd/ som sig p Dygden stder/ Det Lagen har begynt/ det liufwa wahnan fder/

65 68 71 77 83

ndar V 21 aq ndrar rena V 21 aq lena ach V 21 aq och slks af mig V 21 aq slcker Jagh Hymen. trycket Hymne

60 Ghle grd med betydelsen jsning; jfr komm. till i hgsta Gihle st i panegyriken ver Karl XI r. 243 67 taa p brjar 68 De deras 72 sltt intet alls inte bannas svr 73 P mot 74 qwtst srat 76 fr de lnge wara fr att det skall vara lnge 80 hwem den som

165
85 Cupido.

90 Hymen.

95

Cupido. 100

105

Saa Hymen, ja ett Stnd/ som rbart/ rligt r/ Ett Stnd/ som hugnar dem/ som haa hwarandra kir. Een lagum laglig Lag/ Een wederwrdig wana Som til frtreet och Sorg will allom wgen bana/ Som kar omsorg wr/ som Frijheet fngslig gir/ Som o/ frn Frgd och Lust/ til Suck och Sorger fr. Cupido achta dig/ tro mig om du ey wore Wettwilling/ som du st/ p dee Orden swre S skulle Bgan din/ din Pijlar och dijt Lijff Blij krama/ kra som min wredes Tijdfrdrijf; Men iag wil skihl ey macht mot dig min Pilter bruka/ Som swag och lijten st/ du kra Kirleeks-kruka/ Ty stt dig lijtet ned och hwijla dig hoos mig/ S skal ditt oskil och mitt fog iag wijsa dig. Fast iag whl Orsak har att ifra hwad du pratar/ Och hmnas upp dig/ som mitt Maner s ratar/ Lell till att wijsa dig/ att iagh och Hierna har/ S lth o talas wed/ iag will nu sittia qwar. Sy Hymen huru kan det Stndet dig behaga/ Som med sin ledsamheet trst all wr Roo frtaga? Ja! Mohr min har mig sagdt/ att hennes Sorg gieck ann D nr hon Hustru blef/ Vulcanus hennes Mann.

101 att trycket ett

87 88 89 92 95 96 98 99 100 104 105 106

lagum lagom allom fr alla fngslig fngslad p fr skihl frnuft, ev. rttvisa Pilter pilt, gosse kra krossade oskil felaktiga argument fog rtta argument ifra beivra, sga emot Och att mitt Maner s ratar s frkastar mitt stt att vara trst kan gieck ann brjade Vulcanus enl. myten var Venus frenad i ett olyckligt ktenskap med den halte smidesguden Vulcanus

166
Hymen.

110 Cupido.

115 Hymen.

Cupido. 120

Hymen. 125 Cupido.

130 Hymen.

Din Mohr r whl bermbd fr Wacker och fr Kirlig/ Men aldrig rosad hn fr Dygdig och fr hrlig; Frdenskull r/ hwad hon dig sagt/ ett krafftlst Skihl/ Hon har en kittiug Kropp och en ostadig Sihl. Ach Frijheet blijr likwl det Aldrahgste goda/ Ty hwad fr Nye och hwad Hugnad kan frmoda En fngslig Fnge/ som ey nnsin slipper uth/ Hans Gldie nda fdt/ och all hans roo ett Sluth. Hwad Frijheet utan Frgd? Een Sohl som aldrig synnes/ Ett bltt inbilladt godt/ der godt dock aldrig finnes: Jag wil utaf en Wnn fast hller fngad blij/ hn aldrig blij frngd och altid lefwa frij. En Fogel i sin Buhr/ fast honom man whl matar/ Han lngtar lell till Skogs och sdan Skitzel hatar/ Han wore frij mehr ngd upp en mug Steen/ hn fngslig i en Bur af hwijta Elfenbeen. Naturen har Frnufft en Fogel ey tkts gifwa/ Dy mste han fr o och ey Exempel blifwa. Jag hwijlar hllre i en warm och miuker Sng/ hn som i Slagg och Slask upp en Dimmug ng. En Hind som lpa fr rtt hwart hon will i Skogen/ Att ska Maat/ och sig alleen fr wara trogen/ Den samma tycker iag fast mycket bttre mr n Hunden/ som i Band bd steekt och sudit fr. Den som med snok och sk i Skogen wil sig fda Han gir mngt ffngt Fith och mngen olnt Mda. En Alabaster-Fambn/ en Kedia utaf Gull

109 Skihl V 21 aq ordh 117 fngad V 21 aq fgnad

110 112 116 117 124 126 130 131 132

kittiug kttjefull, liderlig frmoda ha att vnta bltt blott fast hller mycket hellre Dy mste drfr fr och ey inte heller Slagg slask, snglopp sudit kokt snok och sk letande och skande gir mngt ffngt Fith gr mnga steg frgves

167
135 Cupido.

Hymen. 140

Cupido. 145 Hymen.

150

155 Cupido.

Hymen. 160

Dhe plga ingens Kropp/ och trycka ingens Hull. Nr iag har ffngt skt och seer mig intet finna/ S wil med stihla smtt min fda iag whl winna/ Jag wgar heller allt hn till att blij en Trhl/ Man sger stulit Brd det smakar allom whl. Ja stila wor whl godt/ men achta sitt och gimma Har Folket redan lrdt/ den Konsten de ey glmma/ Den illa gir fr hugg/ och hwem som stihl i Dag/ Han hngs i Mrgon opp/ och straffas effter Lag. Om iag ey stila fr/ s wil iag d begira/ J Frijheet ska mig med goda Ord att nra/ Dt r whl mdan wrdt att gifwa goda Ord/ D nr man matad blijr utaf ett krligt Bord. Ach tigga r en Konst/ ett Handtwrk och Handtering/ Som alt fr usel r/ en alt fr mager Nring/ Med trstig Strupa st nr andra dricka kring Och intet f der af/ r alt fr widrigt Ting. Och fast man kan ibland en Betta th sig truga/ Det tiggaren pl gies/ pl sllan ngot duga/ Wll den/ som ta m d nr han hungrig r/ Sll den/ som rr om den/ som Hiertat hans har kir. Omyligt r fr mig att altid stadig blifwa/ Och mig till Tienst th en till Dden fwergifwa/ Frndring gier apptit/ ny Lust uti wrt Sinn/ Den sticker aldrig bij/ som seglar med hwar Winn. Hwem mycket lpa will han blijr och mycket trtter/ Ja! lper offta ann/ och stter sina Ftter:

147 Ach V 21 aq Och

136 139 149 150 151 153 156 158 160

med stihla smtt genom att stjla litegrann achta sitt ta hand om det man ger dricka kring dricker laget runt widrigt Ting motbjudande Betta munsbit truga tjata Wll den lycklig den fwergifwa verlmna sticker [] bij betydelsen osker; mjl. kan avses att ett bi aldrig sticker den som seglar med varje vind man mste vara stilla fr att bli bistucken ann mot (ngot)

168 Att ta mngslags Math det gir en Magebrand/ Att fllia alla whr/ bhr aldrig whl i Land. Fast Solen alla Daar p Himlens Circel prlar/ Lell leds man aldrig wid de liufwa/ warma Strlar: En dygdig Sihl och Sinn uti en wacker Kropp Kan aldrig slkia uth/ men tnder Kirleek opp. hn Barnen hopetals/ som skrijka/ skramla/ skrla/ Och offta Waggan sin frutan Penslar mla/ r det d ey en harm att hra sdant Skrhl/ Som Grann frtreta trst i nsta By och Ghl? Du flasar gierna sielf/ lth dem och litet flasa/ S fr du flasa med nr andra Gar rasa/ De skrla whl ibland/ dock r det angenhmt Att hra p ett Barn/ som fr eet roligt Skimt. En ensam har ju godt af det som han frwrfwar? Har ingen som hans Winst frtrer och frdrfwar/ Den r/ min sann mig tycks/ en alt fr usel Trhl/ Som fahra illa mst fr andras fara whl. Ett litet stycke Brd/ en endas Hunger lijsar/ Men smtt i smrre dehlt t ingen dera spijsar/ Frdenskull tycker iag allena wara bst/ Och/ nr man lijtet har/ ey biuda ngon Gist. En Herre har fullt Folck/ En Tiggare allena/ Nr den r mtt af Kitt/ s fr den andra Bena/ Hwem lefwer bst af dem/ som fder mngen Man/

165 Cupido.

170 Hymen.

175 Cupido.

180

Hymen. 185

161 gir V 21 aq gier 166 tnder V 21 aq tnda 184 Bena V 21 aq benen

161 Magebrand magont 162 whr vindar bhr fr 167 skramla vsnas 168 meningen r att de smutsar ner i vaggan 170 Grann frtreta trst kan frarga grannen Ghl grd 171 flasar flamsar, tramsar 172 rasa stojar 174 fr eet roligt Skimt roar sig vl 178 fara whl vlfrd 180 t ingen dera spijsar rcker inte till t ngon av dem

169 Ell den allena r/ sig sielf ey fda kan? At dela hwad man har med sine Wnner kira/ Det heter lefwa wl/ med Gldie sitt frtra; Den mngen hielpa kan/ han hlls af mnga kir/ Den ingen tiena Trst/ frsmdd af alla r. Cupido saa/ iag har nu intet mehr at swara/ Dy lt man trtan blij/ och lt O Wnner wara. Jag finner mehra Frgd och mycken strre Roo Uthi ditt chta Stnd n iag har kunnat troo. Jag skal mig aldrig mehr p dig min Wnn frfra/ Men altid hwad du wil/ och hwad tig lyster/ gira/ Hwem intet bindas will med Hymens liufwa Band Skal plgas ofrngd utaf min Kirleeks Brand. D swara Hymen, iag af hiertat mig nu glder/ At du omsider och en Wijsa med mig qwder/ Som sagt r wari sagt/ hr skal det blifwa widh/ Wij gire millan o i Dag en ewig Frid. Den Dagen skal af mig blij helgad alla tijder/ P den du lofwat har at wara god och blijder; Frdenskul/ om min Frgd fullkommelig skal blij S bijda hoos mig qwar til de Wij Dagen sij. Som sades bleff och giordt/ de toge seen p dricka/ Cupidos lilla Blg blef hrder som en Bricka/
han saknas i V 21 aq Trst V 21 aq kan tig lyster V 21 aq du luster omsider och en Wijsa med V 21 aq en wijsa och omsider om hr V 21 aq der

190

195

200

205

189 190 196 200 201

188 heter betyder, innebr 190 Trst kan 192 Dy drfr man bara 195 mig [] p dig [] frfra tala illa om dig 201 wari vare, m vara blifwa widh fortstta 207 och ocks toge [] p brjade 208 Blg mage Bricka brstkorg; jfr en swanehwijter bricka i Sllskapspoesi 12: 6 (Samlade dikter I, s. 223)

170
210

215

Och trinner som en Bll/ de drucke deras Skhl/ Som haa hwarandra kir och lska Gifftermhl. De toge hwar sitt Glas/ begynte til at ringa Och sttte dem ihoop/ som mycket bttre klinga n/ fr en later Drng/ ett ledsampt ring i whl P Brunckes branta Brinck och Stockholms hgsta ghl. D bleff Cupido glad/ begynte til at ralla Och dansa lijtet kring/ snart tog han p at tralla/ Han sng en lustig Sng och ngre Rijme-raar/ Dem iag/ d nr han sng/ i hast upskrifwit haar:

212 sttte V 21 aq stta 218 raden fljs i V 21 aq av en hnvisning till den tidigare nedtecknade visan: Vide pagina 322:

209 trinner rund 213 ring i whl ringning som angav att arbetet skulle brja; frasen ringa i vrd angav att det var tid att tnda eller slcka elden 214 Brunckes branta Brinck den branta brinken uppfr Brunkeberg ghl grd 215 ralla prata, tramsa 217 sng sjng Rijme-raar rim

171 [1] HWem r s sll som den der blifwer Begfwad med en trogen Wnn/ Som kyar mng fr Suckar gifwer/ Och wnlig wijser sig igen; Ty hwad kan wara strre Frgd hn lskad blij och lefwa ngd. [2] Allenast lska i sin tancka Gier ngslan och ett owist Hopp. En siuker/ som frbiudes stancka/ Har dubbel Plga i sin Kropp; Men sll r den/ som fr taa both Hoos den/ der han har fdt sin soth. [3] Min liufwa Sktt och Kirleeks-Smrta Dem leds och trttas ingen wed/ Nr Hymen hela will ens Hierta Och den/ som srat/ sra med: Ett Kirleeks Sktt/ som skiuter tw/ Det gir att bgge Lkdom f.

2: 1 tancka V 21 aq tanckar 2: 2 Gier V 21 aq Gir owist V 21 aq ewigt 3: 2 Dem V 21 aq den

1: 1 f blifwer Begfwad med fr 2: 1 Allenast bara 2: 3 stancka stnka, stna; samma tanke finns i Ach hrda hga himmel, strof 2: 3 f (Samlade dikter I, s. 55) 2: 5 taa both ska lindring 3: 1 Min ordet r pluralis 3: 2 trttas [] wed trttnar p

172 [4] Jag unnar den/ som will bewara Sin Frijheet/ at han frij m blij/ Men altid kir och kirlig wara r strre Frgd/ n wara frij; Ty af alt godt det bsta r/ Att hlla och blij hllen kir. [5] Fr Frijheet boyor iag uthwllier/ En Silfwer-Fampn/ ett Swane-Brst. Det r ett Fngsle/ som ey qwllier; Men gier en Fnge Roo och Trst. Ett leent och lst-knytt Silkes Band det trnger ingen trogen Hand. [6] At wara frij och ensam lefwa/ r ledsamheet och ingen Roo; Mot hela Wrdens wana strfwa r wara enwijs/ ingen Troo; Ty Frijheet uti ensamheet r lijten Lust/ och stort Frtreet.

5: 4 gier V 21 aq gir 5: 6 trnger V 21 aq twingar 6: 2 ledsamheet V 21 aq sedsamheet

5: 1 Fr i stllet fr 5: 5 lst-knytt lst knutet 5: 6 trnger klmmer

173 [7] Hwem Frijheet mehr och hgre skattar n mig och Hymens liufwa Band/ Frachtar o och den omfattar/ Skall straffad blij vtaf min Hand/ Och twingas till at hlla kir Nr han der til ey skicklig r. [8] Men dee bgge/ som mig hra/ Och byta Hiertan med hwar ann/ Dem wil iag Frgd och Roo beskira Och liufligt lindra deras Brann: De skole altid haa min Gunst/ Och aldrig nska mehr om sunst. [9] Jag nskar at Ehr stetz m mta S mycket godt i detta Band/ Som Drppar fins i Hafwet blta/ Som Gnistor i min Kirleeksbrand. S mycken Frgd J hafwa m Som strlar kring om Sohlen st. [10] Frnyligheet skall wid Ehr Sijda Rtt som en liuflig Planta groo/ Ja Himblens Gunst och Lyckan blijda Stetz lgra sig omkring ehrt Boo/ Och mehr/ som kar ehrt behag/ Det nskar Ehr och unnar iag.

7: 3 omfattar vljer 7: 6 skicklig lmplig

174

II
Hur sig en wettig Man/ Som Sedig Hustru har/ Mot den br stlla an/ Det fins p dee Rar/ Som wart i strsta hast af wlment Sin beskrifwit/ D nr

Herr Vittinghoff
Och

Jungfru Lagerstierna
Med bgges deras Ja/ frngde/ glade/ gierna/ Jgenom Kyrkians Knut till sammans knytte blifwit. ********************************** STOCKHOLM/ Tryckt uti Kongl. Booktr. Sahl. N. Wankijffs Tryckerij. hr 1690.
Tryck 1690 i Palmskild 393, UUB, nr 21. ven i V 21 aq, UUB, s. 245270. Brjan fram till r. 172 dessutom i De la Gardie Varia 43, LUB, dr dikten str efter gravdikten ver Unga Lasse. Tryckt i Hanselli, vol. 10, s. 364373 och dr tillskriven Nils Keder. Det DlG dens wart V 21 aq war DlG warit STOCKHOLM [] 1690. DlG Stockholm. saknas i V 21 aq

Attributionen till Holmstrm har mngfaldigt std. Bl.a. har dikten det fr H. typiska sku fr skulle, ta p fr brja, till som infinitivmrke, stockholmsrim samt ordet wisput, som H. ofta har. Att dikten kommit att tillskrivas Nils Keder kan bero p att den r en pendang till Keders dikt ver Christoffer Molitors brllop med Margareta Opdekamp den 11 mars 1690. Det fanns frbindelser mellan Holmstrm och Keder. Israel Holmstrms bror Gustaf var kollega med Hans Olofsson, borgmstare i Stockholm. Olofssons dotter Catarina, som frst varit gift med Albrecht Funck, blev sedan gift med Nils Keder d.. och allts styvmor till Nils Keder d.y. Hr har i huvudsak anvnts trycket. Av de bda avskrifterna r V 21 aq otvivelaktigt bst. I mnga fall har den de enda mjliga lsningarna. Lsningen widrig i r. 78 r absolut att fredra framfr aldrig. V 21 aq har ocks det fr Holmstrm karakteristiska sku, dr De la Gardie Varia 43 har skul. Men p ngra stllen r det De la Gardie Varia 43 som har de rtta lsningarna. I r. 95 r dennas nock det riktiga, eftersom bara det rimmar p tiock. I r. 113 r han, som DlG har, det enda rimliga. Och ven gtt i r. 116 r klart att fredra framfr grth.

175
Brudparet var kaptenen Otto Georg Fitinghoff, dd som krigsfnge i Moskva 1721, och Anna Dorotea Lagerstierna, dd 1742. Brllopet stod 16 mars 1690. Dikten r mrklig genom att den s tydligt plderar fr jmstlldhet i ktenskapet och inskrper mannens plikter. Hustrun kallas mannens camrat (114, 283). Versmttet r alexandrin. wettig klok, frstndig Sedig sedesam, dygdig Mot den br stlla an br vara mot henne Rar rader knytte knutna

176 SJdst nr min tunga Hand den ltta Pennan frde/ Att mla dens Berm/ som d mitt Hierta rrde/ Ock lta henne see det Oket iag d bar/ S wist iag intet af frhn Post-Guden war J Stugun min och ha ett Bref uti sin Nfwa: Jag hpna rtt drwed ock tog s nr p bfwa/ Att see s frnm Gist innom min lga Drr/ Ty Gudarnas Besk war iag ey wahn wed frr/ Dock sa han wnligt strax/ pa p/ blij intet rdder/ Fast iag ett Guda-Bud i Gudedrkt r kldder/ Det r ey nt Cartell, som iag i Handen har/ Det r en sinrijk Dickt och ntta Rijme rar/ Som Venus mig befallt att iag sku till tig bra/ Emedan du de Nampn titt med din Dickt pl hra; Ty har hon ock s dig til Tecken af sin Nd Den welat snda till/ som uti Himblens Rd Och alla Gudars Hoop ett stort Berm har wunnit; Ty nr den samma iag sidst upp Jorden funnit/ D nr iag snoka Nytt/ du giar whl hos hwem/ S brakt iag henne med uti mitt Himbla-Hem. Hon blef bland annat mer uplsin strax fr alla/ Af hela Himblens Hoop b ntt ock konstig kalla; Men alldramst fant hon hos Jupiter Behag/

10

15

20

2 4 9 13 19 22

mla DlG mstra Post-Guden DlG ndr. fr. Pst Buden blij DlG war sku DlG skull snoka V 21 aq snockna DlG ska Nytt V 21 aq ntt b V 21 aq s

4 6 11 12 14 15 20 21 22 23

Post-Guden Mercurius, gudarnas budbrare tog s nr p brjade nstan Cartell tryckt program fr balett e.d. Rijme rar rim; ordet ven i fregende dikt r. 217 de hennes Ty drfr brakt frde uplsin upplst konstig konstfull Jupiter verguden i rom. mytol.

177
25

30

35

40

45 24 30 33 34 35 37 40 45

Han sa min sann det r en mycket billig Lag Fr Qwinfolck/ lste sehn den Juno offta fre/ Bad hon sku stlla sig den till ett Rttesnre/ Bd samma Skrifft sku blij dr i Archivo gimbd/ Att hon ey wrktes bort och blef med Tijden glmbd. D steg hans Hustru fram/ Fru Juno och begrde En Afskrifft af den Skrifft/ som hennes Khn s lrde/ Hur de sku stlla sig til deras Mns Behag/ Det br ju hwar och en f see/ sa hon/ sin Lag. Det hon ock feck/ gick seen uti sin gyllne Stufwu/ Smlog der fr sig sielf/ wred ngot lell p Hufwu/ Sa sagta/ det r sant/ att Skrifften artig r/ Dock fruktar iag hon blijr O Qwinfolck till Beswr; Ty Manfolcks-Modet lr draf fr mycket wxa/ De mste, ja de mst ock ntlig ha en Lxa/ Hon ropa mig ock sa/ tag denne Skrifft och far Till nn som dickta pl/ sij att han ngra Rar Skall skrifwa/ hur en Man sig br mot Hustrun stlla/ P det att hennes Kram s wl som hans m gilla/ Men sa mig ey til hwem; Jag gick s derifr Till wakra Venus, bad hon wille gie mig R/ Till hwem med detta Wrf iag Resan skulle rtta/
Han DlG Som det r DlG r dt hennes DlG dhennes sin trycket sin sin der fr DlG drwid Sa DlG S fr DlG s nn V 21 aq den dickta DlG dtta han DlG hon med DlG iag

24 25 27 28 33 35 36 38 42
12

billig rimlig Juno Jupiters maka i rom. mytol. Archivo arkivet Att s att wrktes kastades Stufwu stuga sagta tyst hon skriften, dikten ock ven (de) Kram gods, saker; hr: sysslor s whl som hans m gilla m vara lika mycket vrda som hans

178 Hon wijste mig til dig/ bad mig der hos bertta Det hon dig ha befallt/ att du sku Pennan ta Och genast skrifwa hwad/ som Juno wille ha/ Dermed s fwergaf hans hga Hand mig Brefwet/ J hwilket rtt och ntt/ ja roligt war beskrefwet/ Hur Mohr skall stlla sig i Hushld emot Far. Hur Herren emot Frun sig till att skicka har/ Will Juno, sa han mig/ att du nu skalt beskrifwa: Min Ofrmgenhet bad wl frskonter blifwa/ Men det halp ingen Ting/ han swara mig du ska/ Ditt Ney frtienar Straff/ ty Venus will s ha/ Lth sij nr iag hrnst min Resa till dig stller/ Att alt r kant och klart/ det skier i Morgon qwller/ D r iag ter hr/ s lnge fr du Fred/ Och drmed drog han af. Jag satte mig s ned Till dickta/ men det gick helt ynckligt/ kan man tnckia/ Men iag mitt swaga Wett till slikt d skulle lnckia/ Och hwad mig frmmat war frfatta i min Skrifft/ Jag menar Gifftermhl/ som alldrig sielf war gifft. Nr iag en Rad feck fram/ s satt iag hela lnga

50

55

60

65

47 52 54 58 60 64

sku V 21 aq ska Hur Herren emot Frun DlG Och huru frun mot hern Min DlG Men alt DlG det han DlG hon sielf war DlG warit

der hos drtill Det att fwergaf verlmnade roligt lustigt, roande stlla sig uppfra sig, frhlla sig Herren mannen Ofrmgenhet ofrmga kant knt, bekant af bort Till till att ynckligt mkligt, elndigt 62 Men medan, nr Wett frstnd lnckia styra, anvnda

46 47 49 50 51 52 54 58 60 61

179 Klkstunden tnkt mig om hwar iag ett Ord sku fnga, Som rijma sig drp/ dock led det ingen wrt/ Det ena war fr lngt det andra alt fr twrt. Men rtt som bst iag satt och brydde dr mitt Hufwu Med Rijm och Verser/ war Mercurius i min Stufwu/ Tillbaka/ sa pa p/ iag har ren ftt en an/ En snabbare n du/ som bttre dickta kan/ Den intet wgra sig min Willia Nije gira/ Och hwad iag honom bad p Papperet att fra: Han rkt mig d en Skrifft/ sa ls man denne Dickt/ S fr du draf see hwad som r Mannens plickt/ Och hur en wettig Man sig br mot Hustrun stlla/ P det man widrig Domb om honom ey m flla/ Jag las/ hon lydde som hon fins p nsta Rar/ Emedan med hans Lf iag den afskrifwit har: Ehwem som gifftas will och tnker Hustru taga/ Han mste stadig blij/ sig frn den Hopen laga/ Som allstns wispar kring/ ey nrstans fanar qwar/ Och intet nappa will p Kroken/ utan far Snart hijt snart dijt kring Stan i hwarie Grd att frija/ Men nr det gilla skall har ingen Lust att bija;
brydde V 21 aq prydde En DlG Som wgra V 21 aq wgrar widrig DlG aldrig skall DlG har svrlst ord, knappast skall

70

75

80

85

69 72 73 78 86

66 Klkstunden timmen 67 led det ingen wrt ledde det ingen vart 73 Den som min Willia Nije gira gra mig tillfreds 75 man bara 78 widrig orttvis 79 las lste hon dikten lydde ld 80 Lf tillstnd 81 Ehwem som vemhelst som 83 allstns verallt wispar flackar nrstans ngonstans

180 Dock fwergifwer nn frstndigt deras Hop Ock blijr En Flickas Man/ d hres Skrl och Rop/ D blijr der Buller af/ d komma strax de andra/ Som Fiskemsor/ kring den skutin r och klandra/ De skrijka/ slppen ls/ de rdan ngsligt af Att intet giffta sig och blij en Flickas Slaf. D lggs der Lk p Lax/ d wankar mycket sija/ Hur man i Gifftermhl br ett och annat wija: Den hon r intet rijk den intet wacker nock/ Den ena alt fr smal/ den andra alt fr tiock/ Den tredie alt fr frij/ den fierde alt frstilla/ Den fembte kan de Tahl ock Later intet gilla; Snart klr hon sig fr grann/ snart ter alt frsltt/ Snart trampar hon frsmtt/ snart stijger hon fr brett/ Och tusend Lyten mer af null och intet Wrde/ De warda henne d till Brudeskink frhrde/ D heets/ han wari klok/ iag kan ey annat sij/ n han ha kunna giordt ett stltare Partij; Ty nu r rtta Tijn att Wxeln wr br stijga/

90

95

100

105

87 88 90 91 93 95 96 104

frstndigt DlG frstndig Skrl DlG wrl Fiskemsor DlG finka Mer[?] skutin DlG prutin ngsligt trycket nsligt lggs der V 21 aq lgges hon r s i V 21 aq; trycket r hon nock V 21 aq nogh ena s i V 21 aq; trycket DlG enom andra s i V 21 aq; trycket DlG androm giordt DlG gira

88 90 91 93 94 98 99 103

En br betonas skutin skjuten rdan [] af avrder honom wankar mycket sija talar man mycket om wija undvika de hennes -sltt enkelt heets han wari heter det: har han sij se 104 n han ha kunna giordt n att han hade kunnat gra 105 Wxeln vxelkursen.; tanken torde vara att mannen r tre gnger mer vrd n kvinnan, en tes som strax drp gendrives

181 Att fr en Ungkarls Bukt en Jungfru mste nijga Tre resor alldraminst; Ney det gr intet an/ Den intet bttre wet/ br intet blifwa Man. Ty hwem sig giffta will han br frst grundli wetta/ Att intet Mannens Hatt r mer n Qwinnans Htta/ Han mste wara frst rtt underwist och lrd/ Att Morkirs Flicka r wl Farkirs Ge wrd. Och nr han d r gifft/ s mste han besinna/ Att hon r hans Camrat/ hans Hustru/ Maka/ Qwinna/ Och lijka god som han; De bgge re Ett/ Dem br och lijka Dehl af liufligt/ gtt och lett; Ty br han jmt och rtt med Hustrun all ting byta/ Ey henne mehr n sig af ngot lta tryta/ Men hwad som wara br det gie t Makan sin/ Och aldrig ngon Ting fr henne lsa in. Hon r ju effter Lag till Ls och Nyklar giffter/ Ey ngon Ting s ondt i ktenskapet stiffter/ Som wahntro hos en Man/ nr Hustrun mste sij Med helt bedrfwat Mod sig utestngder blij Frn Penning-Psan/ som i Hushld lell behfwes/ Ty tro att Hustrun d ey ringa ting bedrfwes/
lrd V 21 aq lrt wrd V 21 aq wrt han V 21 aq hon han V 21 aq hon liufligt V 21 aq lustig gtt V 21 aq grth ngot DlG henne

110

115

120

125

111 112 113 116 118

106 Bukt bugning Jungfru ung kvinna 107 resor gnger 109 hwem den som wetta veta 112 Morkirs kra mors Farkirs kra fars 116 br tillkommer gtt och lett gott och ont 117 byta dela 120 lsa lsa 121 till Ls och Nyklar citat ur lagen om ktenskap; kvinnan skulle rda ver husets nycklar 122 stiffter skapar 126 ey ringa ting inte s litet

182 Enr hon hwarie Fyrk uhr Mannens hand mst ta/ Och sija hr min Far/ nu skall iag Pengar ha: Femb re till Stop Milk/ ett Runstycke till Peppar/ Till Senap ock en Fyrk/ En Slant till ett par Kippar th Qwastarne du mins wij kipte O i gr/ Tre Mark till ngra Band kring wra halftun-Sr. Nr hon sig sielf n nytt/ som ndigt r/ skall kipa/ Mst Mannen lngan Tijd ey lta henne lpa Och knekta/ innan det som hon begir kan skee/ Men gienast till det hon will ha sitt Jakord ge/ Och swara gladlynt strax/ det will iag dig frra; Dock r det intet t/ att du det skall begira Frst utaf mig/ du har ju Nyckel/ lijk som iag/ Till Penning-Kistan wr/ tag effter ditt Behag Der hwad dig tarfwes uth/ men kip det dig bst klder; Ty det min lilla Mohr mig hierteligen glder/ Nr du dig uti Lag bland andras Hustrur teer/ Att iag dig lijk/ som dem/ d grann och ntter seer. Nr han om Mrgon sig till sine Syslor lager/ D fr hn han gr ut af Hustrun Afskied tager Med Ky och Wnlighet/ och nr han kommer in Jgen/ s r han glad och from mot Makan sin.
ndigt s i V 21 aq; trycket ndig det skall V 21 aq skall det kip DlG tag grann DlG glad sine V 21 aq sm

130

135

140

145

133 138 141 144 145

127 Enr nr(-helst) 129 Stop rymdmtt, ngot mer n en liter Runstycke litet mynt, vanl. vrt 1 re kopparmynt 130 ock ven 132 Mark mynt, vrt 8 re halftun-Sr sar som rymmer en halv tunna 135 knekta dmjukt be 136 Jakord medgivande 138 r det intet t behvs det inte 141 dig tarfwes du behver 143 Lag sllskap teer visar 145 lager beger 148 from vnlig

183
150

155

160

165

170 149 157 162 163 164 166 168

Hwad lappris Sorg han har/ fr Hustrun intet weta/ Har ngon utom Ghls hans Sinn kan ske frtreta/ Br Hustrun ofrtient ey brat op igen/ Han glmmer alt Frtrett s snart han kommer hem. Ey lper han omkring/ som andra Hushlds-Tokar J Kik och Killar-Swal/ i alla Wrr och snokar/ Som Qwinfolks Sysla r/ att stda i hwar Wr/ P det han ntlig m till Trta Orsak f; Der str en Sopeqwast fr honom uti Wgen/ Sen dundrar han och swr att splitter nya Stegen Str intet under Tak/ fr han i Kannan sij En Spijls Droppa qwar/ d kan han onder blij/ Om ngre Bettar Mat upp en Talrick finnes/ D skall man sij/ kan tro/ at Leken rtt begynnes/ D fnyser/ frser han/ ser ond ock grymmer uth/ Att den som nsten str fr smisk smask p sin Truth/ Sehn slnger han omkring/ bd Krukor/ Stop och Kannor/ th Pijgans Golgatha/ och Matmodren fr Bannor; Ney det gr intet den/ som wijs och wettig r/ Men blijr i sitt Contor, och lemnar det Beswr P Hustrun som sig br. Nr Maten d blijr laga/ S lter han sig alt hwad kokat r behaga/
Hwad s i V 21 aq; trycket Hwar Der DlG Dt man saknas i V 21 aq tro V 21 aq tro wist ond V 21 aq ondt smask p sin DlG och smask p th DlG Och Golgatha DlG hufwudskhl Contor s i V 21 aq; trycket Cantor

149 lappris Sorg bagatellartat bekymmer 150 utom Ghls utomhus, borta Sinn sinne 151 brat op lida fr det 154 Killar-Swal kllarnedgng 160 Spijls Droppa en droppe av det enklaste let (spislet) 161 Bettar munsbitar 163 grymmer ilsken 164 nsten nrmast 166 Golgatha lidandesplats 168 Men utan det Beswr att hlla ordning drhemma

184 Han ter med Aptit, och lgger fr sin Wn/ Det hon ey sener r att gira strax igen. Nr Wisthus-Provision ibland till nda lijder/ S skaffar han nytt inn/ och det i rttan tijder/ Men pckar intet p det han frwrfwa mst/ Han weet at han derfr hos Hustrun gr till Kst Med Barnen och sitt Folck/ hon mste omsorg draga/ Att hwar sin fyllnad fr uti sin sultna Maga/ D Frukost/ Afftonwahl/ och meer som wara br/ Att stilla Barnens skrijk/ som Man heelt sllan hr. Det r ey mindre Konst at spara n frwrfwa/ Hwad Tije dra ihop det kan wl en frdrfwa/ Men hlla wl till rdz och deela jmbt omkring/ Hwad Man frtiena kan/ det r en kstlig ting/ Hwar med en wettig Fru ey mindre gagn kan gira/ n Mannen/ som det frst i Huset lter fra/ Den sdan Hustru har/ har ftt alt Nye fatt/ Han br ey glmma till besinna/ fast n att Man Hustruns Hufwud r/ r Hustrun Mannens Crona/ Som pryder honom mst/ ty mste han och skona Och akta henne grant/ som Gull och Kstlighet/ Att hennes wackre Hy ey skimmes af frtret. Nr han nn Hushlds-sak hos sig wil fwerwga/ S br han wnligt Rd med Hustrun derom plga/

175

180

185

190

177 hon V 21 aq han 187 alt V 21 aq ett 194 han V 21 aq n med V 21 aq hoos

173 175 176 178 179 180 182 183 188 191 193

Wisthus-Provision frrdet i visthuset pckar klagar, knorrar gr till Kst r matgst sultna hungriga Afftonwahl aftonvard, kvllsml Att till att Tije tio till rdz ihop till att Kstlighet dyrbarhet Hushlds-sak ngot som gller hushllet hos sig [] fwerwga tnka ver 194 Rd [] plga rdgra

185
195

200

205

210

215

Ey obetnckt frsm det Rdet som hon gier/ En r wl klok ibland/ men tw wet altid mehr/ Han lter Hustrun ey i Kiket sig frbrnna/ Fast hon gr dijt ibland/ att Kokerskan m kinna Sin Matmor; Ty han will at hon skall wara ntt/ Den han till Hustru tog/ han ey till Pijga stdt. Han aktar sig fr det/ som mngen annan girer/ Frslser/ swljer nehr hos Kckar och Traitteurer J otijd mngen Fyrck fr Lcker kstlig Mat/ Och lemnar hemma qwar wedt watnsiukt wllingz Fat Sin Hustru. Nr som han pl mtt och stinner sittia Af Krslighet/ mst hon d Strmmingz-Tunnan wittia/ Sampt annan Husmans Kst frngd till godo ta/ Helt magert spijsad blij/ nr han sig plgar bra. Ney det gr intet an/ will han fr Munn och Maga N gott och lckert ha/ s mst han lta laga Det hemma i sitt Kik/ d fr hon ta med/ Dr till s mste han och hlla denne Sed/ At nr som han fr Lust fr Lust skull ut att fara/ Ehwart det br upp/ och hwar det hlst kan wara/ Mst Hustrun fram fr alt en af hans Slskap blij/ Om henne lyster s/ och hon dr till har tij
obetnckt V 21 aq obekant mngen V 21 aq ngon mngen V 21 aq ngon hemma V 21 aq henne wedt V 21 aq wed dr till har V 21 aq har dertill

195 201 203 204 216

195 197 200 202 204 206 208 213 214 215 216

obetnckt utan betnkande sig frbrnna bli alltfr het stdt anstllt Traitteurer krogvrdar wedt vid ett watnsiukt vattensjukt, mycket utsptt Krslighet lckerheter Strmmingz-Tunnan strmming var fattigmanskost spijsad frplgad fr Lust skull fr njes skull Ehwart det br upp vart det n br hn en af hans Slskap blij vara med i sllskapet henne lyster hon vill tij tid

186 Dock om allena han ibland hoos goda Wnner Kan komma/ dricker han till de han ndtlig kinner Det han sin Deel har ftt/ gr dn i rttan stund/ Och nr han kommer hem s skillier han sin Mund/ Att han ey lukta skal lijk som en Tobaks Drake Och gammalt Krgar-Stop uhr Halsen/ at i Take Hans onda Anda str. Ney det gir intet han/ Han lagar s at Mohr det nappast mrkia kan/ Att han ett Rus har ftt/ fast han r ngot glttug/ Det lar hon ey sij/ r han man elliest wettug/ Och intet sl och swr/ men utan alt Allarm Sig lgger/ sfwer stt p Hustruns hwita Arm. Om hon och ngon gng skall uth Visiter gira/ S will han henne d sielf ner till Porten fra/ Och lta Wangnen opp/ der hon skall ka i/ Seen glmmer han och ey att noga efftersij Om Kutsken Hiulen sklgt och Hstarna wl laga/ Om Wagnen rener r/ men felar ngot/ taga Den Lymlen uti skur/ som intet hller ren Fruns Wagn; Nr hon drar bort/ frfogar han sig sen Strax oppt/ hr han d en Wagn frbij der rulla/ S tittar han straxt ut/ och fr han see sin Kulla J Porten/ blijr han glad/ och sijer tack min Wn Att du ey lngre blef/ men kom s snart igen. Om Henne ngon gng nn Ungkar hemth leder/

220

225

230

235

240

219 dn drifrn 223 Anda andedrkt 226 lar ltsar sij se man bara wettug vettig 227 Allarm buller, larm 229 uth ut fr att 231 lta [] opp ppna der [] i i vilken 233 laga gjort iordning 234 f taga [] uti skur lxa upp 238 Kulla hustru 240 blef blev borta

187 S blijr han derfr ey otijdigt sur och wreder/ Han fgnar honom wl/ som sig den Mdan giort/ Att han hans Hustru frt alt hem till hennes Port. Han tackar alla dem/ som s Hiertans goa/ Och men han ute r hans Hustru willia roa/ Med deras Snak och Tal frkrta hennes Tijd/ Det r och ingalund hans Omsorg eller Jjd Att muta Pijgan sin till sija hwem der warit/ Hur lnge han der blef/ och nr han det erfahrit/ Sen skura Hustrun till/ fast det skier ofrskylt/ Att hela Huset blijr med Ondt och Olt fylt; Ja Gud frbiud hon will i Sllskap hflig wara/ P ngon wnligt sij/ d str hon uti Fara/ Wamnsen d kan tro/ d har hon illa giordt/ Han rymmer Laget strax/ hon mst med honom fort/ Och hufwudstupa hem helt omanerligt skynda/ Sen tages hon i Skrifft/ fast hon har intet synda/ Och lijder utan Skuld/ att Man r ondh och twr; Dock detta gir ey den/ som rtt betnckter r. Han wet att hennes Dygd den aktar henne btter/ n all hans Galenskap/ i dy sin Lijt han stter/ Ey p Swartsiukan sin/ men Hustruns rlighet/

245

250

255

260

256 Han V 21 aq hon 259 Man trycket Mau

242 244 246 248 249 251 253 255 256 257 258 259 260 261 262

otijdigt utan anledning alt nda men medan Jjd sysselsttning till att skura [] till banna, frebr hflig uppmrksam Wamnsen minsann rymmer Laget flyr frn sllskapet fort ivg omanerligt mot all sed tages [] i Skrifft blir [] frhrd; anspelar p kyrkans skrifterml Man mannen rtt betnckter r tnker sig om aktar skyddar i dy p den

188
265

270

275

280

285

290

S frijas han fr Harm/ och hon ifrn Frtret. Der nda Skrifften sig/ iag drista mig beswra/ Mercurius med min Bn; i dmiukhet begira/ Att han skull unna mig en Afskrifft deraf ta/ Det han ey neka till/ men swara gienast ja; Dock med det Frord/ att iag den sku sedan bra Uti ett frnmt Hus/ der mnga Gister ra Frsamblade i Dag/ han wijste mig s hijt/ Ja gierna swara iag/ och satt mig s med Flijt/ Att skrifwa Skrifften af/ och nr det war fullnda/ D han den terfeck/ s san/ nu mst iag wnda Min Resa till mitt Hem/ iag flgde hans Begir/ Och skynda mig s hijt; Dock tror iag ingen lr J detta hga Lag min Frijheet wrngt uttyda/ Sig sne-gd wnda bort och Ryggen till mig wrijda/ Att iag obudin mig frdristar stlla inn J detta Brudehus; Ty enda Tankan min Ock Upst/ prijsa r/ Herr Brudgumme/ Ehr Lycka/ Att hga Himblen Ehr en sdan hurtig flicka Till Disk- och Sng-Camrat i denna Stunden gett/ Som rosas fwer alt fr Sknhet/ Dygd och Wett. Delijkest Ehr Fru Brud/ ey mindre lycklig skatta/ Att Ehr en sdan Man frngder nu kan fatta Uti sin trogna Fambn/ som mindre ey frtient/ n all den Frmn Ehr fr androm r frlnt: Af alt det goda/ som r under Himlens Fste/ S nskar troget iag/ att Ehr det alldrabste

264 fr V 21 aq frn

269 270 273 277 279

Frord frbehll Uti till fullnda frdigt wrngt felaktigt obudin objuden stlla inn instlla 283 Disk- bords285 Delijkest dessutom, drtill 288 fr androm framfr andra frlnt given

189 Till Dehl och Tienst m st/ och at wij mge sij/ Hur Lyckan/ wisput frr/ hos Ehr kan stadig blij. Det skall Frnjlighet Ehr sta Sng omfambna/ Alt hwad Ehr liuft ock kirt uti Ehr Boning hambna/ Och kasta Ankar ner/ ja Ehr lycksalighet Den lijkne Sand wed Strand/ hwars Tal ey ngon wet.

295

294 Boning V 21 aq Woning

291 292 294 296

mge mtte wisput ostadig hwad Ehr vad som fr er Sand sandkornen

190

191

Suppliker

192

193

Inledning
En av de sedan lnge knda dikterna av Holmstrm r den versifierade supplik, dr han begr att f bli Chart Sigillat Commissarius. Men redan Palmskild menade att Holmstrm skrivit ocks en annan supplik, nmligen Dhe frlofwades innerlige bhner i fldt. Under Karl XII:s tid blev versifierade suppliker en omtyckt genre, troligen genom Holmstrms inflytande. I Nordin 239, UUB, s. 815819 finns avskrifter av ngra sdana suppliker, stllda till kungen eller, i ett fall, till hertigen av Holstein. Den frsta av dem rjer en driven frfattare, ngot som diktens brjan vittnar om: Store Konung som aff Nde brd el dd tcktz lfwa mig ingendera af dem bde har n rtt infunnit sig; En af begge r af nden at man mste bijta p till den dag man smakar dden brd man daglig tarfwa m. Men den r likvl sannolikt inte av Holmstrm. Ett par andra suppliker, skrivna i andras namn och bevarade p andra hll, torde dremot vara frfattade av Holmstrm. Av de hr medtagna supplikerna uttrycker bara den frsta nskningar gllande frfattaren sjlv. I de fyra andra fr han andras talan. Man kan anta att Holmstrm vunnit ett anseende som frfattare av suppliker och blev anmodad att frfatta sdana.

13

194

195

I
En General Rumormstares Supplik til K. Carl XII at f blifwa Chart Sigillat commissarius Stormchtigste Konung. Den frnmste KrigsFiscalen Men gemenste Generalen Uthaf dem som niuta ln Kommer med en dmiuk bn Ber at han m f bertta Sine hwilkor mycket sltta Med then tiensten som han gir Och Commando som han fr.

Palmskild 389, UUB. ven i W 3, Linkping, s. 134136, Nordin 103, UUB, s. 54, Nordin 104, UUB, s. 41v42v, Nordin 1121, UUB, s. 276r277v, Nordin 1124, UUB, s. 153r154r, Tessin: kerdagboken 1767, KB, s. 776778, Vs 34, KB, s. 287290, V 5: 2 fol. och 4:o, UUB, V 7, UUB (hfte avskr. fr. brjan av 1700-talet) samt Nordinska dupletter i Svensk vitterhet, UUB. Tryckt i Bergius: Sm-Saker I, s. 123126 (har inget textkritiskt vrde och dess varianter registreras ej). Rubriken endast i W 3; N 104 General Auditeuren Holstrms Supplique V 5: 2 fol. i marginalen: auctor general auditeuren Holmstrm. Stormchtigste Konung. saknas i W 3 Stormchtigste N 103 N 1124 Dupl. Stormchtigste allerndigste 1 2 3 6 KrigsFiscalen Dupl. Rijkz Fiscalen Men N 1124 Ock gemenste V 5: 2 fol. ringste som Dupl. nu Sine Vs 34 V 7 Sm och hwilkor mycket N 1121 V 5: 2 fol. Tessin Vs 34 Dupl. ringa wilkor W 3 N 103 N 104 N 1124 V 5: 2 4:o V 7 wilkor ringa 7 Med W 3 N 103 N 1121 Vs 34 V 5: 2 fol. o. 4:o V 7 Tessin Dupl. Mot N 1124 Emot N 104 mot ndr. fr. med

Av de mnga avskrifterna frefaller Palmsk. 389 vara bst. P ett par stllen r emellertid andra lsningar att fredra. I r. 65 r Nu bttre n Om, och man br nog ocks vlja weecker i r. 16 och inte wacker. Det senare r dock mjligt, om man lser det ironiskt. Dikten r skriven p vers burlesque. General Rumormstares skmtsam titel, ungefr: hgste rolighetsministers 1 KrigsFiscalen Holmstrm kunde som generalauditr kalla sig s 2 gemenste enklaste 6 sltta enkla, torftiga; H. menar att hans ekonomiska villkor inte svarar mot den vikt tjnsten hade

196
10

15

20

Ngra hundrade Proffossar som de argas ryggar kroar Och eij simta nr the sl under mit Commendo st Blcker, sp och hande Klofwer Fr the styfwe sijnte bofwar Ple, trhst, gatulopp Gira wl en weecker Kropp Som mig tillts commendera Doch det mig eij btar mera n det i mit magra Kik Syns ther af en tunner rk Ty min arma stackars dextra Hon frtienar inthet extra

10 11 13 14 16 18 19 20 22

argas Vs 34 arga kroar V 5: 2 4:o kroa nr W 3 N 103 N 104 der V 5: 2 4: o V 7 d Blcker W 3 Bojor styfwe sijnte V 7 styftsta sijnte Vs 34 styfwa arga N 103 argesinta N 1124 arge Spettse weecker s i Vs 34; Palmsk. W 3 N 103 N 104 N 1121 N 1124 Tessin V 5: 2 fol. wacker V 5: 2 4:o V 7 miuker Dupl. sedig Doch N 1124 Men det V 5: 2 fol. dhe mig eij btar W 3 Tessin N 103 N 104 N 1121 N 1124 V 5: 2 fol. o. 4:o V 7 Vs 34 btar mig ei Dupl. bootar mig eij det W 3 N 103 N 104 N 1121 N 1124 Tessin Vs 34 V 5: 2 fol. o. 4:o V 7 Dupl. at tunner N 1124 tunna Hon W 3 han Vs 34 N 1124 Som

9 Proffossar var annars klagare i krigsmakten men hr tydligen underordnade Holmstrm; vl de som utdelade prygelstraffen 10 argas ondas, elakas 13 Blcker blackar, fotbojor hande Klofwer handfngsel 14 styfwe sijnte styvsinta 15 Ple skample trhst hg hst med vass rygg, p vilken den som skulle underg skamstraff sattes gatulopp att springa gatlopp mellan led av soldater som slog med spn var ett vanligt straff; jfr En sulten swarter mager karl r. 18 (Samlade skrifter I, s. 212). 16 weecker mjuk, mr 19 det att det; H. menar att det inte ger mer pengar n att det blir en mycket liten matbit att laga 21 dextra (lat.) hgra (d.v.s. hand, manus dextra)

197 Sedan ret hinner Kring Fins af lnen ingen ting Huru flitigt iag doch skrifwer Jngen mig ngt derfr gifwer Jngen ting blijr mig beskrdt Jnthet r thet hller wrdt Ty then som blir lagd i Kista Sen han ndigt frst mnd mista Hufwud sit i spets grds ring Ger therfre ingen ting Tertialen iag kan samka Af de bter som hr wanka Gir et litet Capital Fr en fattig General Ty bland dee arme drnger Wankar mera hugg n pngar

25

30

35

23 Sedan N 1124 Innan hinner Kring N 1121 hint om kring Vs 34 Tessin V 5: 2 4:o V 7 r omkring 2528 saknas i N 1124 25 doch W 3 N 103 N 104 N 1121 Tessin Vs 34 V 5: 2 fol. o. 4:o V 7 Dupl. och 26 mig saknas i Tessin ngt derfr W 3 derfre Vs 34 derfr nt Tessin Dupl. derfr ngot N 103 N 104 N 1121 V 5: 2 fol. o. 4:o V 7 fr det nt 28 Jnthet V 5: 2 4:o V 7 ingen hller V 5: 2 4:o hller 30 Sen Vs 34 Som N 1121 och han N 1121 sen frst mnd Tessin har mst N 1121 mste frst Vs 34 frit mnd N 103 N 104 N 1124 Vs 34 V 5: 2 4:o Dupl. mst W 3 ft 31 spets grds N 1121 Spetsering 32 Ger therfre N 103 N 104 gier han derfr W 3 Han ger der fr 33 iag kan N 103 kan iag 34 Af N 103 N 104 Och bter N 1121 N 1124 rtter som hr Tessin V 5: 2 4:o V 7 som kan W 3 hr kan 35 f N 1121 Och den del som hr r fahl / Gir et lijtet Capital 37 arme N 1124 stackars N 103 unga Tessin N 1121 mine

23 Sedan nr hinner Kring gtt till nda 25 doch n 30 ndigt ogrna 31 spets grds ring inhgnad inom vilken avrttningar och andra straff utfrdes 33 Tertialen tredjedelen; generalauditren fick tydligen tredjedelen av bterna samka samla 35 litet obetydligt 3744 De fattiga soldaterna valde hellre kroppsstraff n bter. H. vill inte ha tredjedelen av kroppsstraffen!

198
40

45

50

55

Ryggen mste hlla hr Nr som pungen tommer r Skinnet mst the lta nta Med sin rygg fr brttet bta Men der af begir eij iag Tertialen effter lag. Hr utaf s lr wll synnas Huru mina hwilkor finnes Om iag snler Kallas br At iag mer begire tr Wil Ers M.tt mig gifwa Lijtet til s Kan iag blifwa Hielpter i min trngmls nd Til en liten beta brd Ty den p de hwita lappar Som man kallar Stmplat papper Frr ftt sttia namnet sitt, Har gt lif och lefnad qwitt. Wil Ehrs Maijestt mig hre Och mig dt tillta gira

39 Ryggen N 1124 Skinnet 41 f saknas i N 1124 42 fr brttet Vs 34 frbttrad 43 Men N 1124 doch 4552 saknas i N 1124 45 Hr utaf N 103 N 104 hwarutaf 47 snler Vs 34 smler 49 Ers Palmsk. fljt av verstr. Kongl mig V 7 mig nu 51 trngmls saknas i N 104 52 liten beta Dupl. betta bttre 53 Ty N 1124 Men 54 man kallar Dupl. de kalla kallar V 5: 2 fol. Tessin kallat 55 Frr ftt N 1124 Plgar 58 mig dt Dupl. det mig tillta N 1124 til bsta

45 synnas synas 46 finnes befinnes vara 47 snler girig 48 tr trs, vgar 52 beta bit, munsbit 5356 den myndighetsperson chart sigillat commissarius som utfrdat stmpelpapperen har dtt

199
60

65

70

At mit namn som hans nu m Frmst p slike paper st S bljr fast min tienst r sltter Mine hwilkor ngot bter Fr iag det til thet iag har Sij s fr iag btre dar Nu iag faller dmiukt neder Och om affirmatum beder; Men negatum slr om Kull Alt mit hopp i ngslans mull. Tnck et ord, gifmilde konung Gir mit brst til njes boning hwad iag ber r man et ja Fr iag det s blijr iag gla Eders Kongl. Mts General Auditeur Holmstrm

60 p slike Vs 34 upp slijkt 61 bljr fast N 1124 fastn tienst V 7 twist 62 Mine hwilkor ngot N 1124 r dock mina wilkor ngot W 3 litet 64 fr N 1124 har 65 Nu Palmsk. Om N 1121 Nr dmiukt Tessin dmiuck neder W 3 beder 6572 saknas i N 1124, ersatt med: Frblifwer 66 om affirmatum Vs 34 med affirmaten affirmatum V 5: 2 4:o V 7 affirmatur Tessin affirmation 67 negatum V 5: 2 4:o V 7 negatur 70 njes N 103 N 104 N 1121 Tessin Vs 34 V 5: 2 fol. o. 4:o V 7 Dupl. njetz 71 ber N 1121 Vs 34 bad N 103 N 104 V 5: 2 fol. Dupl. bedz et saknas i V 5: 2 fol. 72 blijr N 1121 Tessin Vs 34 V 5: 2 4:o r Underskriften: Tessin Allerdmiukeste tienare J Holmstrm N 1124 Frblifwer Eders Kong: Maijts min allerndigste Konungs underdnigste tienare och underste N:H: Vs 34 Eders Kungl. Maijtz Aller Underdnigste Tinare Jean Holmstrm N 103 N 104 Eders kongl: Maijtz V 5: 2 fol. Eders Kl. Maijtz V 5: 2 4:o Eders kongl. Mts A.V.T. Johan Holmstrm V 7 Eders Kongl. Maijtz A O T J Holmstrm. I W 3, N103, 1121 och Dupl. saknas underskrift.

60 Frmst verst slike sdana 66 affirmatum (lat.) bekrftelse, beviljande 67 negatum (lat.) avslag 71 man bara 72 H. visar sig kunna konsten att skapa en vstgtaklimax!

200

II
Stormechtige Konungh Allerndigste herre Om blyga Qwinnor trs blandh hieltar wijsa sigh och Bner finna Rum, widh Wapen Swrdh och Krigh S Kasta Swea Kungh, blandh Edra Sylor hga upp wr ringa skrifft ett blidt och ndigt ga Ehr llder, Eder dygd, det stndh i Lefwen i

Bergshammarsamlingen, oordnade papper. Avskrifter av vers, RA. ven i Palmskild 389, UUB, W 3, Linkping, s. 299301, V 8, UUB, tv avskrifter (= V 8:1 och V 8: 2), V 21 an, UUB, s. 65r66v, Vs 35, KB, nr 22, Nordin 103, UUB, s. 62r63r, Nordin 104, UUB, s. 61r62r, Nordin 1121, UUB, s. 244v246r (= N 1121: 1), Nordin 1121 s. 264r265v (= N 1121: 2), Nordin 1121 s. 268r269r (= N 1121: 3), Nordin 1138, UUB, s. 88r89v, Tessin: kerdagboken 1767, s. 236238, Misc. I, Kalmar, s. 221223 samt tre avskrifter i Nordinska dupletter i Svensk vitterhet, UUB. ven tryck i Bergius: Sm-Saker IV, s. 6670. N 1121: 2 och 3, N 1138, V 21 an och de bda avskrifterna i V 8 frefaller vara sekundra. ven Vs 35, som r Haquin Spegels samling av egna och andras dikter, och Kalmar, som str denna nra, r sekundra. N 1138 r ocks sekundr. Palmsk. 389, Bergshammar och Tessin skiljer sig frn vriga hss. Bergshammar och Tessin str varandra nra men skiljer sig dock frn varandra p viktiga punkter. Dr avgrande skillnader freligger, t.ex. i raderna 17, 19, 20 och 44, str Bergshammar dock nrmast N 1121: 1. Valet av bastext frefaller st mellan N 1121: 1, Palmsk. och Bergshammar. Fr N 1121: 1 talar en form som blan. Men konungars i r. 17 r omjligt, liksom fwer i r. 35. Palmsk. har ensam far och i r. 43, liksom Oi i r. 47. Avgrande fr valet frefaller de stora skillnaderna i r. 10, 13 och 57 vara. Det frefaller som om segerlf r ursprungligt ett nybildat ord, som syftar p de rekransar varmed en segrare krntes. Fr r. 13 r det svrare att vlja. Det kan lika grna ha sttt haremod som Czaremod. I r. 57 r det svrt att vlja. Bde tt och dygd kan passa. Eftersom Bergshammar p viktiga punkter frefaller vara bttre n de andra, har den valts i frsta hand, men p ngra stllen har lsningar ur N 1121: 1 och Palmsk. anvnts. Bergius har inget textkritiskt vrde och dess varianter registreras ej.

Attributionen till Holmstrm stds av former som frgda fr frgdade (r. 22) och berfwa fr berfwade (r. 23), Knafft (r. 22) och par fr ett par (r. 54). Dikten r skriven p alexandrin.
2 och Palmsk. Om; fljs i N 1138 av verstr. wapen widh N 1138 bland 3 Swea N 1121: 2 skina Edra N 103 V 8: 2 andra

2 finna Rum fr plats

201
Fre dikten i N 1121:1, 2 o. 3 N 104 Dupl. 1, 2 o. 3 samt efter dikten i W 3, V 21 an, Vs 35, N 103, N 1138 och Bergius str: Resolutio Kongl.Maj:tt hafwer i nder uptaget Fruentimbretz begiran, och will hr med prolongera p ett hrs tijd des Placat om Frbuden Sijdentygetz brande; Lais d: 8 Martij A:o 1701. Carolus Resolutio saknas i N 1138 Dupl. 2 och [] med N 1121:2 N 1138 wiliandes hrs tijd N 1138 hr des W 3 N 1121: 2 N 104 N 1138 det Frbuden saknas i N 1121: 2 N 1138 Sijdentygetz W 3 sidentygers Dupl. 2 o. 3 Siden tygs 8 W 3 N 1121: 2 V 21 an N 1138 Dupl. 1 o. 2 5 A:o saknas i W 3 N 1121: 2 Dupl. 1, 2 o. 3 Resolutio (lat.) beslut prolongera frlnga Lais slott nordvst om Dorpat (Tartu), dr Karl XII hade sitt vinterkvarter 1701 Martij (lat.) mars A:o (lat.) Anno, r Fre dikten i V 21 an str: Stockholms fruntimbers Suplic till Konung Carl XII om prolognation p placatet om frbuden Sidentygers brande, tillika med den der salgde Resolutionen; i N 1121: 3: Fruntimbretz Supplique till Hans Kongl. Maijtt om prolongation p de Placat, om frbuden Sijdentygz brande; i W 3: Stockholm Fruntimmers Supplik til k. Carl XII om Prolongation p Placatet om frbudna sidentygers brande. Titeln V 8:1 Till hans Kongl: Maij:tt; saknas i N 1138 Stormechtige N 1121:1, 2 o. 3 W 3 V 8: 2 V 21 an Vs 35 Tessin N 103 N 104 Kalmar Dupl. 1, 2 o. 3 Stormechtigste Konungh Allerndigste Kalmar allerndigste Konung och

202 frskrar o wij thr, af Ehr bnhrde blij All Wrlden r nu full, utaf de store Dater J mehr medh egit modh, har giort n medh Soldater och medh Ehr Krigz hrs arm, Ehrt nampn r makalst uthaf de Segerlf J wunnit p een hst Fr alla tijder nogh, att tnkia tala skrifwa och Narva Skantzar lr i ewigt minne blifwa dee Ryars otroheet och Czaremod till blygd Men till ett Ewigt Lof, fr Swea Gitars dygdh Hwadh fwermottan frgd i allas hiertan brunnit nr dr om frsta budh till Stockholms portar hunnit det wet den himbla macht, som Kongars Konungh r

10

15

6 frskrar N 104 N 1121: 1, 2 o. 3 V 8: 2 V 21 an Tessin Kalmar Vs 35 Dupl. 1 o. 2 frskra o V 8:1 N 1138 att thr Palmsk. W 3 N 103 N 104 N 1121: 1, 2 o. 3 N 1138 V 8: 1 o. 2 V 21 an Vs 35 Kalmar Dupl. 1, 2 o. 3 lr Ehr bnhrde Kalmar eder bnhrd 7 de N 104 Ehr 8 egit V 8:1 Edert har N 1121:1 o. 2 Vs 35 Dupl. 1 ha medh Vs 35 N 1138 Kalmar Dupl. 1 ehr 9 medh Dupl. 2 om Ehr N 1121:2 en Krigz hrs Palmsk. Dupl. 1 krigzhr r s i N 1121:1; Bergshammar och 10 de Segerlf s i N 1121: 1; W 3 Vs 35 N 103 N 104 N 1138 Dupl. 1, 2 o. 3 de segerlof V 21 an de segerrof Tessin alt segerlf Bergshammar Ehrs Segerlof 11 Fr Palmsk. N 1121:1, 2 o. 3 Ha N 103 N 104 V 8: 2 Vs 35 Dupl. 1, 2 o. 3 Har W 3 V 21 an F tnkia tala Dupl. 2 tala, tncka 12 Narva N 1121: 2 o. 3 V 8: 2 Vs 35 N 104 Kalmar Narvas V 8: 1 Narvens N 1138 Narv 13 Czaremod Palmsk. Tessin czarens mod W 3 N 103 N 104 N 1121: 1, 2 o. 3 N 1138 V 8: 1 o. 2 V 21 an Vs 35 Kalmar Dupl. 1, 2 o. 3 haremod 14 ett Ewigt W 3 V 21 an bestndigt 15 Hwadh V 8: 2 Har brunnit s i Palmsk.; Bergshammar W 3 V 21 an N 103 N 104 N 1121: 1, 2 o. 3 Vs 35 Kalmar Tessin Dupl. 1, 2 o. 3 runnit V 8:1 o. 2 wunnit 16 dr N 1138 hr N 1121: 1 de 17 det wet s i N 1121: 1; Bergshammar det medh Tessin Att med Kongars N 1121:1 konungars Konungh V 8:1 kongar

6 thr lr, kan 7 ff syftar p att ryktet om segern vid Narva hade spritts ver hela vrlden 7 Dater dd, bedrifter 10 ordet Segerlf torde vara ursprungligt och har tolkats fel genom att skrivaren glmt -prickarna 13 Czaremod det r oskert om det urspr. har sttt s eller haremod; i frra fallet r det ett hn mot tsar Peter, som i motsats till Karl XII inte sjlv var vid fronten utan hade rest bort 15 Hwadh fwermottan vilken vermttan stor 17 himbla macht Gud

203 och upp Swea Landh, ett ndigt ga br Allena mste wij, olyckeligh beklaga ndock en hastigh frgdh, wrt hierta mnd betaga S brt een hemligh Sorg, dock straxt de Liufwa Krafft uti en allmn frgdh, s frgda wij o Knafft Ty ett alwarligt budh, berfwar wra leder Jnnom kort tijdz frlopp, af alla Sidenklder Som wirkade medh Gulldh, och mehr n en Coleur bland folck och samqwms roo, wr strsta prydnad r Ehr willia r wr Lagh, O wijse Landsens fader J wetta aldrabst hwadh gagnar eller skadar

20

25

18 och Tessin Han 19 Allena N 1121:1, 2 o. 3 N 1138 Vs 35 Kalmar Dupl. 1, 2 o. 3 allenast mste Dupl. 1 mtte olyckeligh Palmsk. N 103 N 1121: 2 V 8: 2 Dupl. 1, 2 o. 3 olyckelige N 1121: 3 N 1138 Kalmar olycklige Vs 35 olyckeligt Tessin olyckligt wis 20 ndock Palmsk. N 1121:1 o. 3 N 1138 V 8:1 o. 2 Vs 35 Dupl. 1 o. 3 n d N 1121: 2 att d Tessin Fast nn hastigh Tessin hftig Dupl. 2 hiertans mnd N 1138 m betaga Tessin intaga 21 brt Vs 35 V 8:1 brtt Vs 35 br N 1138 byt hemligh Vs 35 Kalmar liuflig N 1138 Dupl. 1 lijdlig Dupl. 2 hiertans dock N 1138 d de Vs 35 Kalmar N 1138 den 22 frgda s i N 1121: 1; Bergshammar Tessin N 103 N 104 N 1138 V 8: 2 V 21 an Vs 35 Dupl. 1 o. 2 frgde o V 8: 1 nu 23 budh N 1121:1 o. 2 bd berfwar Kalmar V 8:1 N 103 N 104 bedrfwar 24 Jnnom Palmsk. V 8: 2 N 104 Vs 35 Kalmar Dupl. 1 Innan af alla N 1138 att alla W 3 de gamla V 21 an de granna Siden- Tessin silckes 25 medh N 104 af 26 samqwms roo W 3 N 103 N 104 N 1121: 1, 2 o. 3 Palmsk. V 8: 1 o. 2 V 21 an Vs 35 N 1138 Kalmar Dupl. 1, 2 o. 3 samqwm war wr Dupl. 1 fr r Palmsk. W 3 N 1121:1, 2 o. 3 N 103 N 104 Dupl. 3 frr Vs 35 V 8: 1 o. 2 V 21 an N 1138 Kalmar Dupl. 1 o. 2 fr Tessin gir 27 Vs 35 raden inleds med ett verstr. J weten aldra bst O Tessin Ach Landsens Dupl. 1 landz Dupl. 2 lagsens 28 wetta W 3 N 1138 Dupl. 1 o. 3 wete N 1121: 1 Palmsk. Vs 35 Kalmar Tessin weten N 103 wette

19 20 22 23

Allena mste wij dock mste vi (endast) ndock fastn Knafft knappast budh pbud, frordning berfwar bervar, frntar leder lemmar, kropp 25 wirkade medh Gulldh med guldtrdar invvda Coleur (fra.) frg 26 samqwms roo njet i sllskapslivet 28 J wetta ni vet

204
30

35

Wr hgsta Lngtan r, att lyda Edert budh hr effter wijsa o uti en sdan skrudh som kan befrija o Fiscalens pungh att richta Ell uti brist af Slf, medh bara Kroppen plichta men Ach beswrligt wrck, att gira nya klr nr uti boden Tygh, i pungen intet r och nr eij heller mehr, emot o Flickor arma Wr gambla wn Credit, sigh wrdigas frbarma Hwadh uthaf tienligt godz, nnu r i wr hand det offras willigt opp, wr Kongh och Fosterlandh Fast skulle intet mehr n Lijfwet frigt blifwa

29 30 31 32 33 34 35 36

Edert Dupl. 1 Eder sdan N 103 sdant V 21 an annan Fiscalens Palmsk. N 1121:1, 2 o. 3 Vs 35 V 8: 2 Dupl. 2 Fiscalers Ell uti N 104 Eller uti Vs 35 Eller i wrck N 104 r klr Palmsk. N 103 Vs 35 N 1138 Dupl. 1 o. 2 klder intet r Vs 35 bara wder r N 1138 ges emot N 103 mot N 104 N 1121: 1, 2 o. 3 Dupl. 1 o. 3 fwer sigh wrdigas s i N 1121: 1; Bergshammar Tessin V 8: 1 o. 2 N 103 Vs 35 N 1138 Dupl. 1, 2 o. 3 wrdigas sig W 3 V 21 an sig nnsin wil 37 uthaf V 8: 1 uti tienligt N 1121:1, 2 o. 3 N 104 V 8:1 o. 2 Dupl. 1 timligt Dupl. 2 hemligt; Palmsk. ndring, olslig wr hand Vs 35 N 1138 wrt land 38 offras willigt opp N 1138 gie wij billigt op willigt Kalmar Dupl. 1 o. 3 billigt wr W 3 fr Fosterlandh N 1121:1 fasta land 39 frigt N 104 fwer-

31 befrija o befria oss frn richta berika 32 Ell eller uti brist [] plichta om man inte hade pengar framvisas naken vid skamplen Slf silver 33 beswrligt wrck det r svrt 34 boden butiken pungen portmonnn 35 emot ordet r med hnsyn till betoningen att fredra framfr fwer 36 sigh wrdigas alternativet wrdigas sigh ger dlig meter 37 tienligt anvndbart; oskert om detta ord eller timligt r det rtta 38 wr Kongh t vr kung 39 Fast ven om frigt blifwa terst

205
40

45

50

det gifs medh hiertans frgd, alt hwadh wij dertill gifwa de swre tijder ha nu stckt wrt fwerfldh och den kan skattas rijk, som intet Lider ndh ansee wrt usle kn, O fagre tappre hielte till des i Segersll hem komma uthur Flte, Och fren ymnigheet medh Ehr till Sweriges bygdh tillta att wij m, f prijsa Eder dygdh J wra gamla Klr, ty sannerlig wij swria Wij kunn o annars eij fr nakenheeten brga Omsknt p en baar Kropp Naturen tehr sig stlt s biuder blygdh Lijkwhl det sknsta hlla dolt

40 41 42 43

44

45 46 47 48 49 50

medh N 1138 af gifwa Dupl. 1 ga stckt V 21 an stelt wrt s i N 1121:1; Bergshammar N 104 N 1138 V 8:1 wr kan saknas i V 21 an intet Lider N 1121: 2 lider ingen W 3 icke lider ansee Palmsk. N 103 N 1121: 2 o. 3 V 8: 1 o. 2 Kalmar Anser wrt V 8:1 wr fagre s i N 1121:1; Bergshammar fager V 8: 2 Dupl. 1 fagr och N 103 fagre och Palmsk. far och Vs 35 fader Segersll Tessin V 8: 2 Vs 35 Kalmar Dupl. 1 o. 3 segerfull; saknas i N 1121: 2 hem komma Palmsk. V 8:1 o. 2 Tessin Vs 35 N 104 Dupl. 1, 2 o. 3 hemkommen N 1121:1 o. 2 hemkommer fren Palmsk. N 103 N 104 N 1121: 1, 2 o. 3 N 1138 V 8: 2 Vs 35 Dupl. 1, 2 o. 3 fra V 8: 1 fre till V 8:2 th tillta N 103 Vs 35 Dupl. 3 tillte Palmsk. Tessin Tillten W 3 Tillt d ty Palmsk. Oi [Ai?] V 8:2 ja swria V 8: 2 srja kunn o N 103 V 8: 1 kan o Tessin kunne N 1121: 2 kunna nakenheeten Tessin nakenhet o V 8: 2 nakenheet brga N 1138 hwrja V 8: 2 brja Omsknt Palmsk. N 103 N 104 N 1121: 1, 2 o. 3 N 1138 V 8: 1 o. 2 Vs 35 Kalmar Dupl. 1, 2 o. 3 Och skint W 3 Tessin nsknt blygdh Lijkwhl N 103 N 104 Vs 35 Dygd likwl V 8:1 lijkwll blygd det N 103 den sknsta s i N 1121:1; Bergshammar Tessin skinast N 1121: 2 skinaste hlla Palmsk. N 103 N 104 N 1121: 1, 2 o. 3 V 8: 1 o. 2 Dupl. 2 hllas

41 stckt minskat, gjort slut p 43 ansee se p usle stackars, arma 45 ymnigheet vlstnd 48 o [] fr [] brga undg 49 Omsknt ven om; alternativet Och skint ger samma betydelse; tanken i raden r att en naken kvinna av naturen r vacker 50 blygdh blygsamheten

206 Wij arma ha ju eij s Lyckelige warit Att wij medh Ehr wr Kongh, till Czarens Lger farit och dr fdt hwar sin Pls, ty unn o gldjen wr Att wij de gambla Klr, f slita n par hr Wij lofwa ehr till Ln, den Skinaste Princessa, fr hwilken Astrild reen, sin pijl begynner hwa af Fgringh och af tt i alla Seeder stoor Och uthaf dygder Lijk, Ehr makelsa mohr. Eders Kongl: Maijtz Aller underdnigste understare och Tinarinnor Fruentimbret i Stockholm

55

51 ha V 8:1 Dupl. 2 har ju N 103 ja Palmsk. V 21 an nu Lyckelige Dupl. 2 lyckelgen 52 till Vs 35 i 53 fdt hwar Tessin hwar fdt gldjen s i N 1121: 1; Bergshammar Tessin N 103 N 1138 V 8: 2 Vs 35 Kalmar Dupl. 1 o. 2 gldie 54 de saknas i V 8: 2 n Palmsk. ndr. fr. nu N 1121:1 nu Tessin ett 56 Astrild reen V 8: 1 Astrilds wn 57 tt N 1121:1 dygd N 1121: 2 art i Palmsk. V 21 an V 8: 1 o. 2 N 103 N 1138 Dupl. 1 o. 3 N 104 af N 1121: 2 o. 3 Vs 35 Dupl. 2 och Seeder s i N 1121:1; Palmsk. sijder V 21 an V 8: 1 o. 2 N 103 N 1138 Dupl. 1 o. 3 sijdor Bergshammar Tessin Vs 35 dygder 58 uthaf Tessin utj Ehr V 8: 1 Eders Aller N 103 N 1121: 1 o. 3 Tessin Alldra understare och V 8: 1 underste och V 8: 2 med unders och; saknas i N 103 och Kalmar N 1121: 2 har drp: samptel. understare och Tinarinnor Tessin tienarinnor och understare

53 54 56 57

ty drfr par ett par reen redan Fgringh sknhet tt brd Seeder eftersom dygder terkommer i fljande rad, r det inte troligt att samma ord sttt hr 58 mohr Ulrika Eleonora d.. (16561693) Fruentimbret kvinnorna Betrffande denna supplik kan anfras vad Josias Cederhielm skriver till sin broder Germund 26 april 1701:

207
Jag har intet annat denne gngen att skrifwa, n hwad utj en relation ifrn Stockholm r berettat fwer om fruentimbretz gldie fwer prolongation och tyget: Stockholm d. 12 april 1701. Man har upp en tijd stoor klagan hr ftt hra, som qwinnokinet mst drfwer monde gira, om wackert fremmadt tyg af allehanda slag som blef frbudit till en frelagdan sorg. [Etc.] Brevet i F 153, UUB, s. 151.

208

III
Dhe frlofwades innerlige bhner i fldt. [1] Hur lnge skall man dock eij annat f at gira n taga folck ock land, ock Slott ock Stder in? n uthan rast ock roo all andras roo frstra Ock spilla blod, s wl fr sig som finden sin. [2] Tnck huru mnga barn som Swea rijke mister /: Man m eij tahla om att man skall lefwa hr Ock hwad drgenom fr det skina Knet brister:/ Men tnck p dem, som sthl ock annan soth frtr. [3] Wor det eij gtt frslag, om man om wintren hade Frlof att resa hem p ngra Mnars frist; Till att ersttia dr p ngor stt den skada Man giort, ock hwad man hr s margaledes mist.

Palmskild 397, UUB.

ven om det inte finns tydliga sprkliga signalement br man nog inte tvivla p att dikten r av Holmstrm. Den drivna diktionen talar drfr. Dikten mste ha kommit till under Karl XII:s flttg, troligen hsten 1702, d Tingwall dog den 13 december detta r. Dikten r skriven p alexandriner. Stroferna rimmar abab med kvinnligt rim i araderna, manligt i b-raderna. 2: 3 det skina Knet kvinnorna brister saknas 2: 4 soth sjukdom 3: 1 wintren d hrarna gick i vinterkvarter och striderna avblstes 3: 2 Frlof lov Mnars mnaders 3: 4 s margaledes p s mnga stt

209 [4] n wore kanske tijd om man o det will unna Men blir frsent om det drgz till ett annat hr, Hwem lr en winter sig den wg ptaga kunna Om, som alt hr till dagz wr stora Konung gr? [5] Med Gudz hielp segrar han hwar gng han wrian drager Som han s mngen gng allredan segrat har. Med gldia fllia wij och hwart han wgen tager Fast det med honom och till werldzens nda bar. [6] Men som wij medlertijd o likwhl bundne finna Med dem som hemma g ock wnta o ign, S kunna wij o eij frutan sorg pminna Att wij wr lfwen fst, och dock eij fullgiort n. [7] J som p hgre ohrt Ehr tancka kan framfra Ock med s gdt maner Ehr mehning yttra lrt, Hglrde Tingwall Er wij till wr tahlman gira Gir att o genom Ehr wr nskan blijr beskrt.

4: 3 ff meningen r, att om Karl XII fortstter att draga lngre bort frn Sverige, kan man inte hinna hem under vinteruppehllet 4: 4 alt hr till dagz hittills wr [] Konung fr vr [] konung 5: 4 Fast ven om 6: 1 medlertijd under tiden 6: 2 ign tillbaka 6: 4 wr lfwen fst givit vrt (ktenskaps-)lfte 7: 2 maner stt 7: 3 Tingwall Johan Ingemarsson Tingwall (16671702), verhovpredikant hos Karl XII tahlman talesman 7: 4 beskrt uppfylld
14

210 [8] Wij nska komma hem ock en gng f det nije Till att frbinda o med dem wij redan fst Ock som wr Kyrckiolag frbiuder dr i drija S kan J om J will fr o ock tahla bst. [9] Tre mhnar ro nog b dijt ock hijt tillbaka Sig wrian hwijlar ock s lnge winter r D man imedlertijd hwardera fr sin Maka Ock till sin Konungz tienst eij ffng wara lr. Isr. Holmstrm.

8: 2 frbinda gifta fst trolovat oss med 9: 4 ffng sysslols

211

IV
Hgwlborne H.r Baron, Kongl: Maij:tz Ombudz Rd; Ndige Herre!

10

15

Ett armt och oslt folck, som uti stort lende, Till hierta hog och siehl, med immers garn spnde, hr ndgas trda fram, bland raska Hieltars hop, fr Ehr, O Herre god, och med enhllig rop, Vthsga nu wr nd, wr alt frstora immer, som qwlier o till ddz, tminston hlsan klmmer, och bedia af Ehr hielp, Ach hielp o i wr nd, at wij eij m frgs, af neslig hungers dd; Sij wra stackars mn de hafwa lell arbetat I Kongens tienst, men nu p tridie r eij wetat af ngon wier lhn; wist femton mnar gtt frbij, sen som de p sin ln ha ngot ftt, Det har hrtils gtt an, s lnge som man wetat nn utwg, och til slls, b ett och annat letat men nu det wrre r, sen som wij intet har

Lst blad i Vt 26, KB.

Det finns inga uppgifter om att Holmstrm skulle ha skrivit denna dikt, och sprkliga kriterier saknas. Fr Holmstrm talar dock att framstllningen gller hustrurna till de anstllda i krigskollegiet: Holmstrm var krigsrd dr, och det r ju troligt att den som skrivit fregende supplik blivit ombedd att skriva igen. Man kan ocks i raderna 21 ff se en anspelning p den supplik Holmstrm skrivit vid ett tidigare tillflle supplik II ovan. Dikten r skriven p alexandrin. Hgwlborne H.r Baron oskert vem suppliken r riktad till 1 armt fattigt oslt olyckligt 2 spnde fngslade 6 klmmer plgar 7 bedia af Ehr ber er om 14 til slls som gtt att slja letat letat upp

212 af ngot redbart, eij en enda nagel qwar, Ty alt hwad som wij haft det har mst Hkarn richta och den eij ngot haft, har lnge ren mst plichta nu r det ut med alt, wij ha eij ngot rd Ty bedie wij de mehr, lt lysa o Ehr nd, Wij klage eij, att wij eij Sidentyg f draga, wr helgdagz drcht r at wij p wrt hufwud taga ett lakan, men wr bn r om ett stycke brd der med att hielpa o uhr stora hungers nd Tnck huru swrt det r nr mannen mste wijka frn huset d han hr sit barn fr hunger skrijka Wr immer r fr stor, att sga med ett ord, Wij kunna rt nu eij mehr komma till G..dz bord; Nu hga HERre wij ha hrt om Tito detta: Scribenterne de weth om honom wist bertta, at han sielf hafwer sagt: det ingen skulle g bedrfwad frn en Kong, men der sin hugnad f; Wr Kong r iu och mild, gudfruchtig, god och ndig, Barmhrtig, from s och i alla ting rttrdig; Han hielper alla dem som honom ropa an, hwarfre och eij o s wl som ngon an; Allenast bedie wij att dee wre Bner, fr honom komma fram, Wij wet han dem eij sner, Och at I Herre god och sge Amen! till: S tro wij att o sker som wij i detta will,

20

25

30

35

40

16 redbart gngbart, vrdefullt, som kan omsttas i pengar eij en enda nagel inte det ringaste (eg. inte en enda spik) 17 Hkarn specerihandlaren richta gra rik 19 ut slut 20 lt lysa o lt lysa ver oss 28 rt nu snart Gu..dz bord nattvardsbordet 29 Tito Titus, romersk kejsare 3981 e. Kr., som kejsare knd fr sin mildhet och frikostighet mot hjlpskande 31 det att 34 s och och ocks 38 sner vgrar 39 till drtill

213 Wij bedie der emot, att Gud utaf det Hga, p alla Kongens wrck, m se med ndigt ga och gifwa honom alt, hwad hiertat hans begr S och wlsigna Ehr, och alt hwad I har kr. Wij frblifwe med wrdnad Eders Excellenses Underdndmiukeste Tienarinnor Samtl. Cammarskrifwarnes i Kl. KrigzColleg: Fattige Hustror

41 der emot som tack utaf det Hga frn himmelen Underdndmiukeste underdnigaste och dmjukaste, stark vrdnadsfras

214

V
Stormchtigste Allerndigste Konung; Store Konung Landsens Fader: Tu nst Gud wr enda trst, se till ngslan i wrt brst, Hielp at wij n blifwa glade: hr nu ndelig wr bn, Gif o wra mnners ln! Hielp! ach hielp o utur nden: wij se fr o bara dden: ingen utwg wij nu ha, till tig wij wr tillflycht ta. Wij som eij mer kan uthrtta, skola doch med trar twtta, Himlens hga ndestohl: Och infr den rtta Sohl, falla nehr och dmiukt bedja! Att och han m ndigt stdia, hwad tins hiertans tr r;

10

15

Kire Kong hr wr begir!

Lst blad i Vt 26, KB.

Dikten inte knd p annat hll. Oskert om den r av Holmstrm. Det enda som talar drfr r det faktum, att diktaren talar fr hustrurna till kammarskrivarna i krigskollegiet Holmstrm var auditr i krigskollegiet. Det r rimligt att anta att frfattaren ocks gtt till kungen sjlv med en supplik samtidigt med eller efter att han skrev suppliken till det kungliga rdet. Anmrkningsvrt och knnetecknande fr hur man sg p envldeskungen r att suppliken anvnder uttryck som r utmrkande fr bn till Gud. Uttrycken Himlens hga ndestohl och den rtta Sohl borde egentligen glla Gud men kan hr avse kungen. Den lderdomliga dubbla genitiven tins hiertans tr r knnetecknande fr det kristna sprket men hade annars kommit ur bruk. Versen bestr av fyrfotade troker, som i princip rimmar parvis med omvxlande kvinnligt och manligt rim. ver dikten tillskr. med annan hand: Cammarskrifwarnas hustrur i Krigs-Collegio 6 14 16 17 18 mnners kta mns den rtta Sohl Gud stdia tillstdja, tillta, ge tins hiertans ditt hjrtas wr begir vr bn

215 Wij framhrde till ddz stunden, Stormchtigste Allerndigste Konung, Eders Kongl: Maij..tz Allerunderdnigste Tienarinnor Samtel: Cammarskrifwarnes uti Eders Kongl. Maij..tz Krigz Collegio Fattige Hustror.

framhrde frblir; denna formel fr trohetsbetygelse var vanlig i brev till kungen under envldet

216

217

Politiska dikter

218

219

Inledning
Nr Det stora nordiska kriget brt ut 1700, fljde Israel Holmstrm som generalauditr Karl XII i flt. Han frefaller genast ha tagits i ansprk som frfattare av propagandadikter. Flera dikter, som antingen trycktes eller har bevarats i avskrifter, har attribuerats till honom. Dikterna handlar om striderna mot ryssar och polacker, eller som den lnga En Description fwer Phlen, om det frmmande fiendefolket och dess seder. Attributionen av de politiska dikterna r emellertid osker. Endast Den nya Birn-dansen och En Description fwer Phlen, som bda bevarats i avskrifter, uppvisar flera av de fr Holmstrm utmrkande sprkliga dragen. Det hindrar likvl inte att ven ett par tryckta propagandadikter verkligen r av Holmstrm. De sprkliga srdragen kan ha slipats bort infr tryckningen. Olof Westerlund diskuterar i avhandlingen Karl XII i svensk litteratur, Lund 1951, s. 30 ff de propagandadikter som kan tnkas vara skrivna av Holmstrm. Utom de hr medtagna Den Ryska Badstugun och Den nya Birn-dansen menar han att Den Swenska Visiten, tryckt 1701, som handlar om kriget mot sachsarna i Kurland 1701, r av Holmstrm. Stilen i denna dikt ligger dock enligt utgivarnas mening s lngt frn Holmstrms att han knappast kan tnkas ha skrivit den, men den tas med i Appendix A: Dikter med osker attribution.

220

221

I
Det

Finska Gste-Bodet/
som ofrmodeligen i Liffland angick uti April Mnad hr 1700

P sielfwe Wrdens
Wr allerndigste Konungs och Herres

KONUNG

CARL den Tollfftes

Anstalt och Bekstnad.
STOCKHOLM/ Tryckt i Kongl. Booktr. hos Sal. Wankifs nckia.

Tryck i Naumannska samlingen A 79 n:o 16 i Helsingfors universitetsbibliotek, frmodl. 1700. Samma tryck med ngra skiljaktigheter finns i KB; ett exemplar med annorlunda sttning i ordinarie samlingen, Helsingfors universitetsbibliotek (Hfors 2). Hela dikten i avskrift i Nordin 1138, UUB, 35r36v; fram till r. 24 ven i lf VIII, folio, Linkping. Tryckt i J.J. Mikkola: Ngra politiska visor frn karolinska tiden, s. 215219.

Avskriften i Linkpings Stiftsbibliotek finns i ett brev frn Johan Fischerstrm till Samuel lf. Fischerstrm meddelar, att han avskrivit dikten ur gen. maj. Gust. Wilh. Kojets efterl. papper, han som dog i sitt fngelse i Kpenhamn. Ur de papper dr Fischerstrm funnit dikten citerar han ocks: Nr r 1700 Gen. Majoren Maydel med ngra Finska regementer basade up Saxarne och kirde dem fwer Duna strmmen gjorde H. Krigsrdet Holmstrm flj. vers under tiden. Avskriften uppmrksammades av Rolf Lagerborg, som tryckt av den i Ett apropos om finnarna vid Riga, Frhandlingar och uppsatser 10, s. 126 ff. Gustaf Wilhelm Coyet (16781730) deltog i kriget i Livland och har skrivit en dagbok, utgiven i Karolinska krigares dagbcker 10 (1914). Som Lagerborg anmrker, kan Holmstrm inte ha skrivit dikten under tiden, d han kom med Karl XII till Livland frst p hsten 1700 och det som skildras utspelas p vren. Det dikten handlar om r ocks en liten episod utan betydelse i det svenska frsvaret av Riga och Dnamynningen. Utan Coyets uppgifter skulle man snarare tro att den handlar om den remarkabla vergngen av Dna, som dock skedde frst i juli fljande r. Uppgiften om Holmstrm som frfattaren r dock troligen plitlig, ven om dikten, utom alldeles i brjan, saknar den verve och bjelse fr det drastiska, som annars utmrker Holmstrm. Den saknar ocks de fr Holm-

222
strm typiska sprkdragen. Visserligen kan sprket ha blivit tuktat infr tryckningen. Men i s fall borde nog nd spr ha funnits kvar. Endast i r. 22: s ska de wnta btter kan man ana ett, d sku som Linkpingsavskriften ocks har hade passat bttre. Men faktum kvarstr, att en s lng dikt inte har bevarat ngot karakteristikum. Dikten r skriven p alexandrin.
1700 [] nckia. Hfors 2 1700. Tryckt samma hr. i Liffland ej i Link.

Gste-Bodet gstabudet, kalaset angick hlls Anstalt initiativ

223 Nr man det tnckte minst/ fick man i Stockholm weta At Lifland Gster ftt: men GUD weet hur de heta/ Man at frnya dem/ wl giorde all sin flijt/ Men kund ey Dubbel-hl/ s hastigt skaffa dijt. Dy syntes rdligst/ dem af Finska Luran gifwa/ Emdan hon ock kan/ som snarast Torsten drifwa/ Nr de wid frsta Dryck p henne finge smak/ S ha de dantzat straxt/ men intet utan Sak. KLJNGSPORREN spelte s/ at de ey kunde stana Fast MEYDEL mnde dem till Sklen stdze mana/ En Swensker WLLJNG n i Laget terstod/ Och han lr blifwa heet/ fast han ey blir s god. Sledes Konung CARL ankomne Gster fgnar: Ty hela Laget skier/ p sielfwa Cronans wgnar/ Allenast Huus och Hem will HAN dem ey best/ Ty Han will icke mehr huus-wille Gster f.

10

15

2 3 4 6 8 10 11

hur Link. hwad Man Hfors 2 Men frnya KB frnya wl Hfors 2 man Men Hfors 2 Doch Dubbel-hl Link. dubbelt l hon Link. han intet Link. likwl Sak Link. tak Meydel Link. Maydel Laget Link. landet

4 f syftar p att Sverige inte omedelbart kunde snda trupper frn huvudlandet, eftersom Danmark ocks hotade, utan verlt frsvaret av Livland p de finska och ingermanlndska trupperna 4 Dubbel-hl ett slags l; ven enkell frekom 5 Finska Luran stark dryck, som berusade intill medvetslshet; ordet ven i Spegels Guds Werk och Hwila VI:788; dikten anspelar hr p att det var finska trupper som frst frsvarade Livland 6 Torsten trsten drifwa frdriva 8 Sak orsak 9 Kljngsporren Adolf Magnus Klingspor (16471701), beflhavare i kriget i Estland och Livland 17001701 10 Meydel Georg Johan Maydell (16481710), generalmajor, chef fr kavalleriet 11 Wlljng Otto Wellingk (16491708), guvernr ver Ingermanland och beflhavare i Livland 14 Laget kalaset 15 best ge

224 De gira doch s wl/ och lta sig behaga/ Hwad man i sdan hast/ fr dem har kunnat laga/ Man ofrmodlig har/ en sdan hra sport/ Dy har man utan Kruus/ p Finska/ Gille giordt. En ofrtnckter Gst fr ofrtnckta Rtter/ Nr Wrden kommer sielf / s ska de wnta btter/ En annan gng/ de m/ som Seed r/ skicka Bod/ S torde man/ ja wl/ fr flere finna Rd. Doch ha de/ hoppas iag/ der fwer ey at klaga/ At de ha somnat in/ p tom och nychter Maga/ Ty nstan hwar och en af dem frgitit har/ Hwar de fdde/ hwem som Fahr t Barnet war. En dehl af dee ha s nse-wijse blifwit/ At de ha ginast upp i Dune-Bdden klifwit/ J sngen rna de wl Segla brt med hast/ Och wnta nu p Wind: Men d skall blsa wast. Ty om de willja hem p detta Skeppet lnda/ S ska de Dalar frst/ och Brg i Watten wnda. De m s girna dr/ som snarast/ qware blij/ At man jmwl hoos dem hl-Sinnet mtte sij. Om ngon skulle mehr/ wrt Land beska rna/ S nskar iag at den/ s fwen brtt och grna Sig mtte skynda hem/ och biuda o god Natt/ Ja glmma efter sig/ bd Lifwet/ Knif och Hatt.
De N 1138 D ska Link. sku ja Link. ju sngen KB Hfors 2 N 1138 sanning

20

25

30

35

40 17 22 24 31

17 19 20 21 24 30 31 33 34 35 38

lta sig behaga hller till godo med sport erfarit Dy och drfr ofrtnckter ovntad ja wl minsann Rd utvg Dune-Bdden syftar p floden Dna rna mnar lnda komma i [] wnda till [] frvandla som snarast snart s fwen ocks, lika

225 EN ndig Himmel gir at de ey mycket winna Som mot Tre Cronor stdz af Nijt och Afwund brinna/ Fast de n tusend Nt/ ja flere lggia ut/ Det alt doch lyda mst GUDz hga Dom och Slut. Hwad gijnar lngre p wr Kongars Ungdom wachta/ Nr de s mngen Orm/ med spda Hnder slachta. Nr deras Hielte-Blod s offta prfwad blijr/ Nr man rtt i en rad Tre CARLAR segra sijr. Wij m ey mehra fr de rasand Ulfwar fruchta/ GUD kan s ltt/ s snart/ de wilda Hiertan tuchta/ Sin Smordas wapn HAN s lycklig brjan giet At man af hennes Frg/ och Slutet redan sedt. Ty det pl ju frwist en Sol-rijk Dag o boda/ Enr man tidigt seer en liuflig Morgon-Rda Sin Purpur-Flagga ut md hwijta Hnder sl/ Och gonskinlig fr sin Herres Hstar g. Wr nya Norska Sool har ngre skf uprunnit/ Men offta innom Moln och swarta Dimban brunnit/ Nu str des Morgon-Rd wid Werldens stre Glf/ Doch Solen redan syns/ md Spijran wijsa Tlf.

45

50

55

60

42 44 45 46 48

Tre Cronor symbol fr Sverige Slut beslut gijnar btar, gagnar Karl XII liknas vid Hercules, som redan i vaggan strp ormar rtt rakt Tre CARLAR Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII 49 Ulfwar vargar 51 Sin Smordas konungens (som vid krningen smorts till sitt mbete) brjan syftar p redan vunna segrar, bl.a. vid slaget vid Narva 18 november 1700; men det frutstter att dikten r skriven senare 51 f innebrden torde vara att den goda brjan frebdar ett lyckligt slut 54 Enr nr som helst Morgon-Rda morgonrodnad 56 gonskinlig synlig fr framfr 57 Norska nordiska Wr nya Norska Sool Karl XII skf gnger (skov) uprunnit gtt upp 59 wid Werldens stre Glf i ster 60 md Spijran wijsa Tlf st hgst p himmelen; syftar p Karl XII
15

226

II
Den

Ryska Badstugun/
Tillredd af

Hans Majestt
Wr Allerndigste Herre och Konung/

Kong CARL
den Tolffte/
th mnga Tusende Ryssar wid Narven
den 20 Novemb. 1700. DEn spdde ey osandt/ som wist i Wras spdde/ Nr Wrden kommer sielf/ som fwer Gillet rdde/ D skulle bullas upp; de skulle Rtter f/ Som de Gister till; de som obudne g/ Och icke kallat blij/ de kunna ey frtryta/ Att de ftt mttat sig uhr oreen Faat och Gryta. Czar Peter Lystan ftt fr ngra Mnar seen/ Till frmmat Mat och Spijs/ een Spijs som ey af Been/

Efter tryck i Naumannska samlingen A 79 n:o 47 i Helsingfors universitetsbibliotek, frmodl. 1700. Samma tryck finns i KB, samt drtill tv tryck med avvikande titelsidor och stavningar (hr = KB 1, 2 o. 3). Tryckt i J.J. Mikkola: Ngra politiska visor frn karolinska tiden, s. 221222. af Hans [] Tolffte/ saknas i KB 2. Titeln i KB 3: Ryska Badstugun/

Denna dikt kan med sin kraft och vl sammanhllna allegori tillskrivas Holmstrm. Visserligen saknar den de fr Holmstrm tydliga sprkdragen, men ordet Carl hr stavat Carol betraktas p ett par stllen i dikten som tvstavigt. Versmttet r alexandrin. Badstugun bastun; ordet dubbeltydigt; jfr risbastu Narven Narva 4 obudne objudna 5 kallat kallade, inbjudna 7 Lystan lystnad Mnar mnader 8 Spijs mat

227
10

15

20

25

Men Horn pl lagas till; Ty slijka rara Rtter/ P stora Herrars Bord/ man effter wanan stter. J Narva fants ett Horn/ det wille Peter haa/ Men trodde ey fruth/ at det med Narven taa Skull gie s stort Beswr/ ty af ett Horn at gira En god Gele, der will b Wett och Konst tilhra/ Det duger fga wl/ som man dr nyligst spordt Med Eld att brnna Horn/ som Peter hafwer giordt; Ty brnner man ett Horn/ det pl gie Hierne willa/ En Hierne willa/ den man ey s snart kan stilla/ Der till will Lkedom: En CARL sig stlte in Med Cur, som tiente wl fr slijka Gister sin. Wr CARL han tyckte bst med Bad dem att curera, J Bad Obstruction och sdant annat mehra/ Som yppar sig af Rk/ med Swett blijr drifwen uth/ Det r ju Bonthekoes och nya Lkars Sluth. Dock war ey detta Bad s warmt som det rtt borde/ Fr den skull Peter sielf sig icke wga torde/ Att bruka CAROLS Bad/ han lmna sine qwar/ Han luchtade brnt Horn och Hem till Warmen far. Dem som d CAROL fandt/ de ftt till tacka taga/

9 Horn ordlek p namnet p kommendanten i Narva, Henning Rudolf Horn (16511730) 14 Gele horngel med undergrande verkan der will [] tilhra drtill behvs 17 Hierne willa frvirrat tillstnd 19 will behvs Lkedom medicin Carl ordlek p karl och Carl (XII) stlte in instllde 20 Cur medicin, behandling tiente passade 22 Obstruction frstoppning 23 yppar sig kommer 24 Bonthekoes den hollndske lkaren Cornelius Deckers, med tillnamnet Bonthekoe (16471685), som behandlade sjukdomar med diet och svettningskurer Sluth slutsats 29 till tacka taga hlla till godo med 2932 syftar p att mnga ryssar vid slaget drevs ner i Narvafloden och omkom i det kalla vattnet; det freligger ocks en anspelning p den knda kurorten Karlsbad i Bhmen, bekant fr sitt hlsobringande varma vatten

228
30

35

40

Att man eij warmar Bad th dem har kunnat laga/ J Wintren plr man ey i kalla Watten f Ett bttre Bad n de i hast haa kunnat n. Det kunde ey frr skie/ ty CAROLS Badstu drnger/ De wille Qwastar haa att gifwa Badstu-slnger th dem som bada kalt; att laga Qwaster till/ B Tijd och annat mehr heelt billigt fordras will; Kan denna Curen ey hoos ngon wl behaga/ Den kan een annan Cur fr Siukan sin tillaga/ J slijkan Bad een Swnsk han brukar Hackepll/ Och jagar Afwund fort th Momi mrka Kwll/ Een redlig Swnsk ey kan in fr sin Konung hyckla/ Han lmbnar det th den/ som r een Afwundz Kryckia/ J Swrgie utan Twijk/ s Gammal ssom Ung Sitt Lijf och Blod de fritt upofra fr sin Kung. * * * * * * * * * DE nska nu med mig/ att CAROL m wl gnga/ Att han kan kicka Bad tillaga th s mnga/ Som hafwa Lust till Bad: hans Lford wij nu snda Till dem/ som sina Fit mot wra Fit pl wnda. Wij nska fwen och hwar redlig Swnsk Soldat/ Een frdig Bade-Qwast fr Ry och fr Sarmat!

45

50

34 35 36 39 40

gifwa Badstu-slnger piska med bjrkris i bastun laga [] till fabricera billigt rimligt Hackepll hugg in (hakka pll; finskt kommandoord) fort bort Momi genitiv av Momus, avundens gud 42 Afwundz Kryckia avundsjuk stackare 43 Twijk tvekan s [] ssom svl [] som 50 Sarmat medlem av nordiransk stam; p 1600-talet ofta anvnt om stliga folk ver huvud taget

229

III
Den nya Birn-dansen Det Raska Kunga-diur lg i sin lyon kuhla Hehl skert, achta eij de grymma Rofdiur fuhla, Som ginge drom kring alt stadigt upp lur, Det wiste det war kahr till holla dem i Cur. Det wiste wl att man braa Stekar frn dem nappa Att de sku gierna sij hur de dem ter rappa: Det hwar och een, fast n han la wara wn, Nr lgenheten gafs, sku nappa sitt igen; Men sij, det tnckte att de gambla raska fder S luska deras lugg och klappa deras lder, Att ingen utaf dem fast n han haa aptit

10

Ulrika Eleonoras samling av verser, Jmtlands bibliotek, stersund (UE), signum Z f 14 nr 44. ven i V 18, UUB, tv avskrifter (hr V 18:1 resp. V 18: 2), Vs 142:1, KB. 2 Hehl Vs 142 Heelt 4 kahr Vs 142 lrt holla dem i Cur V 18:2 hlla diur i Kur 8 lgenheten s i V 18:1; UE lgenhet

Den nya Birn-dansen behandlas av Olof Westerlund i Karl XII i svensk litteratur, Lund 1951, s. 30 ff. Fr Birn-dansens del kan d knappt ngon annan n Israel Holmstrm komma ifrga, menar Westerlund. Attributionen fr std av de sprkkriterier Sigurd Fries stller upp i samband med utgvan av dikten i Den nya Birndansen, Nysvenska studier 44, 1964, s. 6569. Efter dikten str i Vs 142: Aff Bengt Sachtmodig, Corporal under guardiet, fwergifwit p Tacksijelse dagen, men detta kan betraktas som pseudonym fr Holmstrm. Dikten r skriven p alexandrin. 2 4 5 6 7 8 10 achta brydde sig om i Cur i schack; jfr ta i kur, lxa upp nappa tog sku skulle rappa rvade bort Det att la ltsades lgenheten tillfllet luska plockade lss ur lugg skinn, ragg klappa deras lder slog dem p skinnet haa hade

11

230 Tee gierna tadt igen, sku tras nosa dijt. Men hwad gir afwund eij? de kunde inte thla Att nn med deras Roof och byte skulle prhla, Frdenskull laa de och sin hierna bra i blth De gieck som kattor kring een feth men heter grth. D gambla kusen fick bland sine Ungar wara S tege de och tohls eij ngot krijg frklara; Men strax som den doo bort, s tnkt de wara tij Att utaf deras rd sku gg ell ungar blij Dr tilas, talas nog, de giorde rd tillhopa Hur Unga Wijsen de d skulle f i gropa Som deras list d groof, men han n Unger war Och, som de mente, eij s starck som gammal fahr; Men Swnska lyonet n fwa Ungdoms-lekar S ment de wara bst till bruka sine streker: Derfre slogz d till, de brte trolst free Till olycka fr dem; Ty det wist inte dee Att lyon leka eij med bllar eller Kippar

15

20

25

12 13 14 19 21 27

tadt Vs 142 ft kunde V 18:2 kunna nn Vs 142 man den doo V 18: 1 han doog Vs 142 den togs Dr Vs 142 De trolst Vs 142 trofast

12 17 18 19 21 22 23 25 26 27

Tee till att kusen kaxen, herren; syftar p Karl XI tohls tordes, vgade den doo bort han dog tij tid giorde rd rdslog Wijsen ledaren, kungen gropa gropen, bjrngropen groof grvde men medan Men medan fwa gnade sig t; syftar p Karl XII:s vilda liv de frsta regentren till att streker streck, knep free freden

231
30

35

40

45

Som andra ringa diur; Men uti Skoog och tppar J de marcken g och flla Skade diur, Som fr de Swaga pl beswijkligt st p lur, Tom hnd i Skogen kring frutan spiut och bga Med bara hndren sig i kamp med birnar wga Till allas hpenheet att wga s sitt lijf, Det war wrt lyons leek, och ungdoms tijdfrdrijf. Ha grannarne rtt wijst hwad leek som hr blef fwa S haa de tror iag wist, wl till een an gng tfwa Frn de rusat sta; Men dock det skuu s g Att den med birnar leekt sku ochs birnar sl. Ty den tree birnar frr tomhnd i Skogen tagit Stlhndt tree birnar seen dels twingat Skrmt och slagit Sij s pl himelen i leek titt lta see Hwad upp alfwar seen skall till Wrt bsta skiee Den frsta biren feck strax ring uti sin Nsa Han bands till hand och foth, han gitte sig eij resa Han stngdes frn sitt hem, och bria genast bee War hiertlig glad nr han feck lf till gira free

30 33 36 37 38 40 48

andra Vs 142 annan Tom hnd V 18: 1 Toomhndt Vs 142 Tomhand war saknas i V 18: 2 Ha V 18: 1 Had haa V 18: 1 had leekt s i V 18:1; UE leckt hiertlig V 18: 2 Hiertelig UE ndr. fr. hiertelig

30 tppar kerlappar 32 beswijkligt svekfullt 33 ff syftar p att Karl XII med bara hnderna men med hjlp av kppar vermannade bjrnar 37 wijst visst fwa utfrd 38 haa hade 39 skuu skulle 41 tomhnd med bara hnderna 42 Stlhndt bevpnad tree birnar Sachsen-Polen, Danmark och Ryssland, som 1699 ingtt ett hemligt anfallsfrbund mot Sverige 45 Den frsta biren Danmark, som tvingades till fred r 1700 47 stngdes stngdes ute

232
50

55

60

65

Seen wnde Lyonet sig p een annan sijda D tohls den andra eij p fembtij mijhl nr bijda Drog tf, men la sin swarm i Curland uti Cur; Dr som de birneskar nu ligger upp lur, Som andra birnar pl och Suger sine potar, Doch lngt eij mehr s grymt som whl fr detta hotar Men tackar Gud han eij blijr i sitt lger strd Med hugg och slag utur sin winter lega kird. Den tredie, som nu war den allrastrste Nalle, Han blee eij heller qwar till de han kom i Skalle, Drog tf i rttan tijd och tordes eij st kahr, Men lmna Ungarne i sticket Skamli qwar. D dee Skade-diur och gienast blefwe ringa Der de frr med gewalt een winter lega tinga Af dem som de ha stngt in uti Narvens Skans Der brias leken frst: det r den biren dans. Om hwilcken iag mig nu har fretagit Skrifwa; Ty nr som lyonet begynte frst tee klifwa
Gud s i V 18:1; saknas i UE allrastrste s i V 18:1; UE alla strsta V 18: 2 allsomstrsta Nalle V 18:1 Vs 142 Nallen Skalle V 18: 1 Skallen Der V 18: 2 D frr V 18: 2 fr ha V 18:1 had Narvens Vs 142 Narva det Vs 142 der tee V 18:1 at

55 57 58 62 63 64 66

49 p een annan sijda t ett annat hll 50 tohls vgade den andra Sachsen 51 tf av, ivg swarm skock Curland vstra nuv. Lettland; mrk ordleken! uti Cur under behandling 53 potar tassar 54 men hotar inte p lngt nr s kraftigt som frr 56 winter lega ide 57 Den tredie Ryssland 58 kom i Skalle blev uppjagad (som i skallgng) 59 st kahr st fast 60 Ungarne i sticket syftar antagligen p att tsar Peter sjlv lmnade krigsskdeplatsen 62 gewalt (ty.) vld 63 Narvens Skans fstningen Narva, som ryssarna belgrade

233 Med sine Ungar p de Nallars Trfwe-taak S blee dr buller tf, ett hiskli dn och braak De wrde fuller sig s mycket som de hinte Men hwad de hgg och slog, s spijsa det dock inte Man sijr dr Lyonet med sina kloor far fram Fr birens tiocka pls med sina potar skam. Fast biren altijd frr pl wara rdd om rumpa Hr sg man det doch eij: Dhe togo strax p Skumpa Och wnde stuen till att utaf detta Slagh Blef strax een biren-jacht. Ett sdant Nappetag, Att Sohlen som alt seer inunder himbla-Pohlen Een sdan biren-dans n aldrig sg p Johlen. Straxt som een biren skitz s blef een Rye qwar Utaf hwart diur der fll ble strax een dder kahr. Der Small der gnall, de skreek, de pepe, tte, mumla De qwista, hoppa, flg, de krumma seij de tumla Dr hrdes gnll och gny, der hrdes skrijk och roop, Mng heter biren sprang i flodens kalla groop: Men hur de peep och sng, ja! hwart de ngsligt flydde Waa dee Nallar lell doch all stans lijka brydde. De birne-kattor mst hr lra yngkligt kaas

70

75

80

85

68 73 74 81 82

hiskli V 18:1 hijsligt 18:2 hisklig Vs 142 hili rumpa V 18:1 rumpan togo V 18: 2 taga der V 18:1 Vs 142 dhe de tumla V 18: 2 och tumbla

69 wrde frsvarade fuller visserligen 70 spijsa rckte till 74 togo [] p brjade 81 gnall gnllde tte tjt 82 qwista sprang krumma bjde 85 sng sjng 86 Waa var all stans verallt 87 birne-kattor bjrnungar kaas lyda; kaas ett tilltal till katt (sjas)

234 De hggz, de stacks, de skits, de sletz i tusend kraas Att mnge tusende dr lgo nederslagne J deras birne-bloo, som Swijn i lorten twagne Sy om slijck birne dans man nnsin skda ftt Seen biren frst kom till, s lnge wrden sttt. Hr lgges Masquen bort, iag will nu tydligt sprka Att p min tancka hwar de frr m kunna rka Hwad upp Seland hndt; hwad utmed Dunen skiedt S snart kung Carl sig p denne sijdan tet. Hwad stryck som Ryen feck uti sitt stlta Lger, Hwem detta altihoop n lijte fwerwger Han lr och, giar iag, wl lttli kunna sp Hwem iag med Lyon hr och birnar will frst. Tree Rijken Gud Wr Kung till styrsell fwergifwit Tree Cronor honom och till dehls i Skilden blifwit Tree birnar har han tmt i Skogen med tom hand Tree kungar haa ftt Skam som flle i hans land Den frsta har hans hand till freden hastigt twinga, Den andra rychtet hans p flychten kunnat bringa
de skits saknas i Vs 142 dr Vs 142 de lgo s i V 18:1; UE lga utmed Vs 142 upp Dunen V 18: 1 Dynen V 18: 2 Duner Carl V 18:1 o. 2 Carel giar V 18:1 menar Skilden s i V 18: 1; UE Stlden till freden UE ndr. fr. p flychten

90

95

100

105

88 89 95 96 99 102 105

88 tusend kraas tusen bitar 94 Att s att hwar var och en 95 Seland Sjlland; syftar p Karl XII:s landstigning vid Humlebk i juli 1700 Dunen Dna (Daugava); syftar p Karl XII:s vergng av Dna i juli 1701 96 Carl uttalas tvstavigt tet visat 99 lttli ltt 100 frst mena 101 till styrsell fwergifwit givit att styra 102 Tree Cronor det svenska riksvapnet till dehls tilldelade 104 flle i infll i, anfll 105 Den frsta Danmark, som slt fred i Traventhal 1700 106 Den andra Sachsen

235 Den tredie lopp full med, men nstan sent tycks meij Han lmna alt sitt folck i sticket effter seij Dr de orkneligt kring hela landet lge Och med frskrckelse een faslig nda toge Det landet som de tnckt hgmodigt ta opp Det ter nu opp dem och deras dda kropp. Det heter rckning wist frutan Wrden gira S gnge alle dem, som andras roo frstra Fins flere Afwundsmn? kom hijt p Ryen see, Jag tror J ltta seen de Swnska blij i free. Ty himmelen som eij nn orttwijsa lijder Fr den oskyldiga stetz med sin allmacht strijder: Det mrcktes d een Swnsk med Tije Ryar togz D tije raske de med hundra andra slogz D tta tusend Man, tnck! ttij tusend pryla, Att fr de Swnska de som Fahn fr kre kijla S snart Wr tappra Kung Wr lilla tropp frd ann Som moth all deras hoop fr inte rcknas kan. D allihopa de till flychten hastigt toge B Wall, b Skans och borg frskrchte fwergofwe Dhe flydde, men eij lngt; ty resan giohls dem kort
orkneligt V 18: 2 Orknelig tnckt s i V 18:1; UE tanckt kom V 18: 2 som ltta V 18:1 lte Vs 142 lten pryla V 18: 2 Prylar kijla V 18: 2 kijlar borg Vs 142 berg

110

115

120

125

109 111 115 116 121 122 126

107 Den tredie Ryssland lopp sprang 113 Det r att gra upp rkningen utan vrden 114 gnge mtte det g med 115 kom hijt [] see kom hit och se 116 ltta lt, skulle lta 117 lijder tillter, str ut med 119 togz kmpade 121 pryla pryglade 122 kijla sprang; syftar p djvulens rdsla fr korset 124 inte ingenting 127 giohls gjordes

236 Att minste delen af de flychtige slapp bort. Men den som slapp den n de dda Ryar tackar Som med sin mychkenheet d giorde hga backar P mnga stllen, der som de d finge Skam, Att Segerwinnaren eij slapp fr dda fram. Men mste med beswr upp de slagne rijda Att mngen halfdd Ry derfre mste qwijda J medlertijd s sprang hwad frigt war till Sin Dr mngen Rye feck sin whlfrtinta lhn. Man sg b hst och Kahr, b Wagn och Resenrer J Watnet strtas nehr, som sdant alt frtrer Man sg hur de i Sin uthwalde sig een graf Giord Narvas Strm till de Egyptiers rda haf. De Segersllar som p fasta landet stoge De Skite hiskelig p dem i Watnet lge, Att mngen Ry som sam satt Rumpan opp i whr, Sank s med hufwud frst och seen med ndan nehr. Dhe som d qware n p faste landet blifwit Dem haa frskrckelsen, som f d Sammandrifwit Jnnom een hytte-Skantz inunder Wagnars Juhl Der de fr dden d halfdde sckte skiuhl Och brja desperat uti rddhgen fchta

130

135

140

145

129 137 140 144 145 146 147 148

den n V 18: 2 dett han Vs 142 nnu b hst s i V 18:1; UE V 18:2 d hst Vs 142 s hst Narvas V 18: 2 Narvens Vs 142 Narva seen med ndan V 18:2 ndan sedan n Vs 142 r haa V 18:1 Vs 142 har Sammandrifwit V 18:1 tillhoopadrifwit Jnnom V 18: 2 Jnnan dden d V 18: 1 ddens ngst

128 131 135 140 141 144 147 149

flychtige flyende finge Skam blev slagna hwad frigt war resten Egyptiers rda haf syftar p att egyptierna drunknade i Rda havet, d de frfljde israeliterna; 2 Mos. 14 Segersllar segrande; ordlek p segersll Sank sjnk hytte-Skantz liten befst byggnad rddhgen rdslan

237
150

155

160

165

170

Att drn mngen mst fr kruth och loo frsmchta. Sij d fll mrckret inn, om det s kallas bhr? Nr stora Elden tinst fr liusa dagen gir Ty fast n Sohlen hr p himlen eij stod stilla Som d nr Josua gaf fijenden till spilla Men gieck sin rtta gng nr dagen ndat war Blef af Musqueters Eld den Natten lijkwhl klar. Een Eld, een falig Eld, en Eld frutan nda Som sielfwa mrkret seen i dagh tog p frwnda Frn frsta Salvan Skitz te sidsta kuhlan gieck, Som war frn tu till Siu, fans inte gnebleck Att Man eij Elden sg, som dundrade och braka Lijk som nr Tordhn grymt pl tiocka lufften skaka Med smitter smatter Smll. Ett faligt gnll och gny, Af kulorna som gick eens ron der frbij. Nr man det puff och paff, den stora Eld jmfrde Med alt det dn och brak man dr i strijden hrde Dhe Sargads skrij och Aj, de friskas roop, g p, De Segrandes Allarm med hugg, med stick och sl S wist man annat eij n att den sidsta dagen War Kommen, mngen och den sg som d blef slagen. Men hur det gieck, alt gieck p Ryen nd uth Hans lijf och fwermod feck dr ett Snpli sluth
n V 18: 2 eij i dagh tog p Vs 142 tog p i dag pl V 18: 2 p Eld jmfrde Vs 142 Elden frde p s i V 18:1; UE pa

153 158 162 165 167

150 loo kulor 153 f syftar p berttelsen i Josua 10:13 ff om hur solen stod stilla p himlen nstan en hel dag, tills Josua hade drpt sina fiender 154 gaf [] till spilla slog 156 Musqueters muskters 158 tog p brjade frwnda frvandla 159 te tills 160 frn tu till Siu frn klockan tv till klockan sju gnebleck ett gonblick 167 Sargads srades 168 Allarm alarmsignal; mjl. ovsen

238 Men nr de sg att sls dem inte hielpte mehra Komm de med bnen fram, begirte accordera Rymyan togz strax tf, de bria dmiukt bee Dem gafz och lf sig strax p nd och ond gie, Ty Kimpa-Hilten Wr hlt sig fr god te fchta Moth dem som ba och sig eij mehra wrja mchta. S skrcklig som han war nr han med fijend slogs S mild war han igen nr den tillfnga togz. Dhe kommo andra dan med Skrck och darrand leder Dhe laa gewhr och lijf fr Segerherren Neder Som dem af nd blef skinckt, de finge lf till g, Men du ska wetha det stod inte lnge p Frn det war bestlt, dhe hastigt ddandrefwe Att deras hopar d osynlige snart blefwe Hwars mnga tusend tahl mng gnger mehra Wahr n deras lilla Tropp som dem ha hullit qwar. Hwad Stycken af Metall sampt flera Segerteckn Gewhr och Fanor fans wed denne blod-badsbckn Hwad annan Rijkedomb der ymnigt allstans lg, Dr af d hwar och een, som wille, nge tog: Der wlar iag mig eij een bokstaf om att skrifwa
Men V 18:1 Vs 142 Ty tf V 18:1 af te Vs 142 at fijend V 18: 2 Vs 142 fienden darrand s i V 18:1; UE darand V 18: 2 darran till Vs 142 at osynlige Vs 142 anseenlige snart V 18: 1 strax ha V 18:1 had Vs 142 har Fanor Vs 142 fngar ymnigt allstans V 18:1 allstans ymnigt Der Vs 142 D wlar V 18:1 Vs 142 wlar V 18: 2 wolar mig saknas i V 18: 2

175

180

185

190

173 175 177 179 181 183 186 188 190 191 193

174 175 181 185

accordera frhandla (om kapitulation) Rymyan den ryska mssan andra dan nsta dag bestlt frdigt ddandrefwe drev bort 188 hullit hllit 189 Stycken kanoner Segerteckn ervrade fanor 193 wlar bryr [] om

239
195

200

205

210

215

220

Ty Rijkedomb pl eij af hieltar aktad blifwa Dhe Swnska strijda eij fr Silfwer eller gull Dhe strijda barasta fr prijs och heder skull Som de i detta slagh och mehra sig frwrfwa n de frr nnsin fdt af sine Fder rfwa Den prijs de Swnska want i detta stora Slagh Den str i minnet friskt till Sweries sidsta dag Fr hwilcket alt nst Gud Wij Kungen tack hembra Som denne gngen dem s kunde fchta lra Att deras manligheet een sdan heder wann Ty Gud han gaf dem mod och Kungen frd dem ann Med sitt Exempel s de Swnskas hiertan rrde Nr han dem tappert sielf i strsta fahran frde Att ingen bland dem fans som ngot tnkte sky Hwar wille heller d n utur fahran fly Hwem r och som sitt lijf med frgd eij girna wgar Nr Knungen sielf frmst fr sina knecktar tgar Och stedtz i spetzen fins fram fr sin trogna hr Dr msta Elden syns, och strsta fahran hr: Som man med hpenheet wid sidsta drabbning sporde Att d Wr unga Kung med allas undran giorde Han rgde wgen fr sin lilla tappra Tropp Hans egen Tapperheet den halp hans Swnske opp Hans hieltemod det gaf de Stridzmn lust till strijda Dhe ha den hran till att fchta wid hans sijda Sltt ingen knecht den dan dr Commenderat blee Ett hrsmn lngre fram n kungen sielfwer ree. Han skydde ingen dd han fruchta ingen fahra
de saknas i Vs 142 Den Vs 142 Det fljs i V 18: 2 av r. 208 verstruken ngot tnkte V 18: 2 tnckte ngot de V 18:1 Vs 142 hans Stridzmn s i V 18:1; UE Strijdmn ha Vs 142 had

197 200 204 207 217 218

196 201 208 213 216 220

barasta endast hembra ger Hwar var och en, alla sporde erfor halp hjlpte ree red

240 Han will i lijf och dd bland sine buar wara Han war b kung och knecht, han lrd dem sielf g p Hur kunde annars skiee n de mst winna d? Lef stora hielte lef, lef lycklig alla tijder Den hgste wari Ehr i all Ehr lijfztijd blijder. Han gifwe Ehr alt det Ehr tapperheet frtint S blijr Ehr mycke gtt af himlens nd frlnt Han lgre sig omkring Ehrt Kunga-hierta blijda Han strijde emoth dem som emoth Eder strijda Han stdie Eder arm, och styrckie Eder hand Som frer Herrans krijg fr Ehrt frtrychta land Wij wehle hwad Wij ha fr Eder tinst eij spara Will Konung Carls Swrd kring hela wrden fahra Wij fara alla med, wij wga lijf och blod Nr Kungen fhr O ann s fehlar O eij mod. Lth hustru, barn och de hemma sittia grta Wij wehle huus och hem fr Kungens skull frlta Wij achta ingen ting Wij haa eij hustrur mehr Sltt intet O s Kirt som Kungens willia r Den honom hotar skall fr Wra Swrdsgg falla Den honom r emoth han r emoth O alla Den honom surt anseer, den plge allskins n Den inte will som han, sij! den ska dden d
b V 18: 2 p kunde V 18: 2 kun dhet alla s i V 18: 1 o. 2 Vs 142; UE allan himlens nd V 18: 2 Herren Gud Carls V 18:1 o. 2 Carels och s i V 18: 2; UE oh de V 18: 2 dhe som intet UE ndr. fr. inget

225

230

235

240

223 224 225 228 234 235 237 240

222 224 234 237

will ville annars ngot annat, p annat stt Carls uttalas tvstavigt barn uttalas tvstavigt utom enl. V 18:2 de hemma sittia dem som sitter hemma 238 frlta lmna, verge 241 Swrdsgg svrdseggar 243 anseer ser p, betraktar plge mtte [] plga

241
245

Fr inte tg ska nn sig af O undandllia Hwart Kungen med O gr dijt sku Wij alla fllia Wij weeth det kan O eij n altijd lyckligt g Nr Gud och Konung Carl upp Wr sijda st.

245 inte tg inget krigstg 247 eij n altijd alltid inte annat n
16

242

IV

EN DESCRIPTION
fwer Phlen
En description fwer Polen har tidigare tryckts av J.J. Mikkola i Ngra politiska visor frn karolinska tiden. Mikkola anvnde en avskrift som d befann sig i Karvia i Finland. Fr kontroll anvnde han de fyra avskrifter som finns i V 5: 2 i UUB, i frsta hand den andra av dessa. Denna dikt r bara knd i avskrifter. Flera av dem skiljer sig mycket frn varandra, bland annat i att de omfattar olika lng text. De fyra avskrifterna i V 5: 2 UUB, som utgr vardera ett hfte eller fragment av en visbok, skiljer sig mycket t. De kallas hr V 5: 2 I, V 5: 2 II, V 5: 2 III och V 5: 2 IV. Av dessa slutar de bda sistnmnda redan med r. 452. andra sidan innehller de en del rader som saknas i de bda frra avskrifterna. V 5: 2 I, som r senare n de andra, gr ofta sina egna vgar och r inte plitlig. De andra r allesamman bttre men torde nd ha sina brister. ven Karviaavskriften slutar med r. 452, varfr Mikkola fr slutet mst nyttja V 5: 2 II. Utver dessa avskrifter r tolv andra knda. En som d tillhrde friherre Tor Carpelan nmner redan Mikkola. Den var dock smre n Karviaavskriften, och Mikkola anvnder den inte. De vriga finns i Palmskild 394, UUB, s. 305r316v, Nordin 1124, UUB, s. 165r173v, Westin 133, UUB, s. 12r24v och Westin 326, UUB, Vs 143, KB, Skoklostersamlingen E 8874, s. 106r113v, RA, samt i Vitterhet 10 i Litteraturhistoria och sknlitteratur, Karlstads Stifts- och Lroverksbibliotek, och 4:o nr 3, s. 235263 i Vxj Stiftsbibliotek. (I Nordin 105 finns en tv sidor lng latinsk dikt med titeln Descriptio Poloni. Den har inget att gra med den lnga svenska dikten.) Dessutom finns fyra avskrifter i Nordinska dupletter, Svensk vitterhet, UUB. De kallas hr Dupl. 1, 2, 3 resp. 4. V 5: 2 I och II, Palmskild 394 och Vxjhandskriften innehller i motsats till de andra ven slutet av dikten. V 5: 2 III och IV, N 1124 och Vxjhandskriften har ofta gemensamma lsningar, som skiljer sig frn de vrigas. Ibland ansluter sig ven Vs 143 till gruppen. Men Vxjhandskriftens relation till dem r inte entydig. Intressant r att r. 225264, 285288 och hela slutet saknas i svl V 5: 2 III och IV som N 1124 och Vs 143 men dremot inte i Vxjhandskriften. andra sidan saknas r. 341348 i V 5: 2 I och II men finns i Vxjhandskriften (och de vriga). Vxjhandskriften r sledes den fullstndigaste. Dock saknar den liksom V 5: 2 III och IV, N 1124 och Vs 143 r. 331334. V 5: 2 II tillskrivs med sen hand Haquin Spegel. Attributionen r dock felaktig. Dikten innehller flera av de fr Holmstrm knnetecknande sprkdragen, och flera kan man av de bevarade avskrifterna sluta sig till att originalet haft. I dikten finns t.ex. tv rader (497498), som terfinns i en av Holmstrms knda dikter, raderna Som han r en petit matre / Pour paroitre plus qve ltre, som ingr i Sachta, sackta! med min dosa strof 8: r du och en petit maistre / pour paroistre, plus qve Destre (Samlade dikter I, s. 230). Det r dock pfallande, att dikten innehller s mnga orena rim, vilket annars r ovanligt hos Holmstrm. I r. 9394 rimmar storma med swrma, i 197198 komma med Klmma, i 225226 kroppen med knappen, i 267268 an med rem, i 389390 blij de med pl the, i 501502 gra med stora. Den viktiga frgan blir vilken avskrift som kan tnkas st originalet nrmast. Vad skillnaderna ifrga om lngd betrffar kan olika hypoteser stllas upp. En r att den lngsta versionen r den ursprungliga och att ngra avskrifter av ngot skl inte ftt med allt. Att slutet saknas i

243
flera avskrifter som str i ngot slags relation till varandra r ltt att frklara: frlagan fr dem kan ha frlorat slutet eller avskrivaren har av ngon anledning avbrutit sitt arbete. Svrare r det att frklara luckorna inne i texten. Den stora luckan r. 225264 i flera avskrifter kan bero p att ett lst blad fallit bort; fyrtio rader r ungefr vad som normalt ryms p tv sidor kvarto. Men de mindre luckorna? Mikkola menar, att frfattaren sjlv kan ha uteslutit raderna 285288, drfr att de var mindre fina. Det r dock tveksamt. Flera andra stycken r nnu grvre i sin skildring av polackerna. Det finns en annan mjlighet. Sedan dikten en gng blivit frdigstlld och ngon eller ngra avskrifter tagits har Holmstrm tervnt och gjort vissa tillgg. Om ven de lnga bitar som nmnts r sdana tillgg r svrt att sga. Kanske r dr den frsta hypotesen rimligast. Ett std fr den i det faktum, att uppgifterna fre dikten om dess innehll tar upp fler element i vissa handskrifter n i andra. Det viktiga fr oss r att vi med strsta sannolikhet kan anse hela den text som bevarats som Holmstrms. ven de bitar som saknas i vissa avskrifter har de fr Holmstrm knnetecknande dragen. De nyss citerade tv raderna, som ocks finns i en annan dikt av Holmstrm, str i det slut av dikten som vi bara har i ngra av avskrifterna. Eftersom vi trots bemdanden inte lyckats terfinna Karviahandskriften och Mikkola inte klart anger vad den har som inte stmmer verens med V 5: 2 II, som han ocks anvnder, har vi ndgats utesluta Karviahandskriften frn variantapparaten. Palmsk. 394 ansluter sig i allmnhet nra till V 5: 2 II. Dock har den inte sllan lsningar som den inte delar med ngon annan handskrift och som frefaller vara felaktiga. V 5: 2 I tycks bygga p en handskrift som legat nra V 5: 2 II men gr ofta egna vgar. Den har d mindre textkritiskt intresse. Dr Vxjhandskriften liksom inte sllan flera av de handskrifter som saknar slutet har samma lsningar som V 5: 2 II har vi valt dessa. Men V 5: 2 II och Vxj skiljer sig ofta t, varvid Palmsk. 394 fljer V 5: 2 II, om den inte har egna lsningar. I sdana fall str vi infr ett val mellan den lsning V 5: 2 II har eller den som Vxj och de beslktade handskrifterna har. Vi har i regel fljt det frsta alternativet. Dock finns det, menar vi, p ett par stllen tecken som tyder p att lsningarna i Vxj, V 5: 2 III och IV samt N 1124 r ursprungligast. Dupl. 3 r en sen avskrift, nrmast efter Dupl. 2. Dess varianter frtecknas ej.

Dikten utmrkes av en frkrlek fr frmmande ord. Det gller polska ord, vilket r helt naturligt. Men det finns ocks mnga ord frn latin och franska, ngot som Holmstrm annars r sparsam med. Han skriver i r. 65 och 66 ratio Status och mal ratus, liksom p andra hll saltatores och humores eller non cohret, och av franska ord finner man t.ex. interee, resistence, avance, ambition, facon, assembleer, Cavallierer, galant och courant, chadanc, procedeur, abondance, magnificence och propert. Dikten r starkt tendentis i sin mlning av Polen. Polackerna r snuskiga, sedeslsa och oplitliga. Genom hela dikten grs, outtalat, en jmfrelse med Sverige. Dikten ger ocks en frklaring till frhllandet. Mrkligt nog r det inte katolicismen religionen berrs knappast alls som fr skulden. Utan det r libertas, bristen p stark auktoritet i staten. Att vem som helst med sitt veto kunde frhindra ett yrkande i riksdagen kan Holmstrm inte frst. Att inte ens kungen har ngon makt utan r helt beroende av rikdagen och mste kalla en riksdagsman Herr bror r nrmast chockerande. Gng p gng kommer Holmstrm tillbaka till det galna i libertas, och i det sammanfattande slutet frkastas friheten totalt. I en version av slutraderna, som

244
nog kan vara ursprunglig, stller Holmstrm rentav envldet som idealet: Bttre en enwldz Konung hafwa/ n fr Liugda Eeder stafwa heter det (r. 573574). Att dikten har skrivits under Karl XII:s vistelse i Polen r tydligt. En handskrift ger en mer exakt datering. ver dikten har Dupl. 4: Anno 1707 Den 22 November. Bara denna handskrift som annars inte hr till de bttre har denna tidsuppgift. Den kan vara riktig. I s fall skulle dikten ha skrivits bara ett par mnader fre Holmstrms dd han dog 8 februari 1708. Dikten r skriven p vers burlesque. Efter dikten str i V 5: 2 II: Pour rire. Then dee verser med vigeur will genomlsa Han lrer finna nog at straffa och att krsa; Ty will iag nu min wn dig sija hwad iag wet En skol-fux r iag eij, eij heller en Pot. Jag r en lijf-dragoun, hll derfr mig tillgoda, At iag fr roo skull will dig de nouveller bda, Om Phlen och des folk, som wra wrdar r; Om du mig eij will troo hwad iag berttar hr, S frga hwem du will, som har i Phlen warit, Om iag i ngon ting har sanningen besparit, Och will du weta hwem, som dee verser giordt S sg fr ingen hwad du hafwer nu frspordt. Han r s dr en drng, som folcket mst plr wara, Han will sin complaisence fr ingen grna spara Han mycket gr estim fr hwar och en Fontange Som stimeras br, och grna gier avance.
krsa snsa nu hr at iag rt ingenting r mindre n Poete hr syn fr sgen gr, men hl mig doch tilgoda, de hr Phlen Phland Och der du ey wil tro, hwad iag dig bringar hr Phlen Pland Och will du Wil du och du hr plr pl Han will Och pl grna nnsin Nr han man finner at, han winner sin avance

10

15

Samma text str i V 5: 2 I fre dikten med fljande varianter:

2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 16

Det finns skl att tro att ven denna dikt r av Holmstrm, som i s fall har dolt sin identitet och bifogat dikten fr att gcka lsarna. Orden i slutraderna om att diktaren gr estim fr hwar och en Fontange (rosett) stmmer vl med vad vi vet om hur grna Holmstrm uppvaktade damerna.

245

EN DESCRIPTION
fwer Phlen Bestende af Femb Puncter: 1o. Om des Landz Beskaffenhet. 2do. (1) Om thes Politie. (2) Om thes Milice. o. 3 Om des Habit och Adjustice. 4o. Om des Conversie. 5o. Om des Architectur och Oeconomie.

Titeln i V 5: 2 IV Palmsk. 394 N 1124 En Deschription fwer Phlska nation Dupl. 1 En Description fwer Plska Nationen V 5:2 I Description fwer Phlska nation W 326 Description fwer Plska Nationen Dupl. 4 Een Deschription fwer den pohlniska Nationen Vs 143 Description fwer Plska Nationen Vxj W 133 Skokl. Dupl. 2 o. 3 Om Phlen och de Landz Beskaffenhet V 5: 2 III Detta angr Phlens Landz beskaffenheet, Politie Milice, Flcketz Habit och deras Conversie. Karlstad om phlen Innehllsangivelserna varierar starkt och r kanske inte ursprungliga. De lyder: V 5: 2 I 1. om sielfwa Landet. 2. Om des Politie. 3. Om deras milice. 4. Om des habit. 5. Om conversie och manier i Slskap. 6. Om deras honnettet och reddelighet. 7. om deras architecteur och Oeconomie. V 5: 2 III en Description fwer Plen bestende af femb puncter 1 Om des Landz beskaffenheet 2 Om des Politie 3 Om de Milice 4 Om de habit 5 Om de Conversie V 5: 2 IV N 1124 W 326 Vs 143 Dupl. 1 o. 4 1:o Om landetz beskaffenhet 2:o Om dhe Politie 3:o Om de Milice 4:o Om de habit 5:o Om de conversie Innehllsangivelserna saknas i Palmsk. 396, Vxj, Karlstad, W 133, Skokl. samt Dupl. 2 o. 3.

246 I. Om thes Landz-Beskaffenhet. Bland all Landskap i Europa, Man m nmna all i hopa, Distinguerar Plen sigh S i frijd som uti krig. Then som kring om werlden farit Och sehn uti Phlen warit, Then lr wetta mehr n iag, At beskrifwa theras Lag, Jag har ngot sielf marquerat Men mig mehra informerat Om des aart och de Natur Med des Underlig Figur. Landet sielfft i Hnung flyter S at ingen ting der tryter, Sknste aart af hl och brd Hafwa de till fwerfld. Alt som tarfwas till ens fda

10

15

Om thes Landz-Beskaffenhet saknas i Palmsk. 394 W 133 Vxj Skokl. Dupl. 2; V 5: 2 I Om sielfwa Landet thes Landz-Beskaffenhet V 5: 2 IV Landzens-beskaffenheet Dupl. 1 o. 4 Landetz Beskaffenhet. Utan numrering i V 5: 2 III W 326 Vs 143 Dupl. 4 1 all Landskap s i V 5: 2 III; V 5: 2 I landskap all V 5: 2 II alla Land N 1124 all land W 326 Vs 143 all lnder 2 Man m V 5: 2 I M man all i hopa Vxj alla hopa Dupl. 4 alle hopa 3 Plen V 5: 2 I N 1124 W 326 Vs 143 Pland 4 frijd V 5: 2 I krig uti Dupl. 4 i krig V 5: 2 I frid 6 sehn uti Dupl. 4 s seen i uti V 5: 2 III i Phlen V 5: 2 I W 326 Vs 143 Pland 7 Then Palmsk. 394 Han 8 At Dupl. 1 Och beskrifwa V 5: 2 I thskillia 9 Jag har ngot V 5: 2 I Palmsk. 394 Ngot har iag 13 sielfft V 5: 2 III Palmsk. 394 N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 sielf i Dupl. 1 af 16 Hafwa de V 5: 2 I Palmsk. 394 finnes der 17 Alt V 5: 2 I Alt hwad Palmsk. 394 Det

1 3 8 9 12 15

Landskap lnder, stater Distinguerar [...] sigh skiljer sig ut Lag sed, stt marquerat mrkt, sett Underlig Figur mrkliga karaktr aart slag

247 Gifwer Landet utan mda Sdeskornet fwer alt Wxer Tiugu Trettij falt. Bonden har eij ndigt rija Jorden sin, allenast plija, En kanske, tw gngor mst: Har der af mng Lustig gst. Fisk och fouglar, arter mnga, Finnes der i tider lnga, Allehanda frucht af tr, Hos den som courieuser ; Grannen Ungern wijnen bringer Hwar med sig Pllacken swingar, Dricka ther p Lustigt an, kren dett betala Kan.

20

25

30

18 20 21 24

25 26 27 28 29 30 31

Gifwer V 5: 2 II frsta hlften av ordet saknas Trettij s i V 5: 2 III; V 5: 2 II Karlstad Dupl. 4 bredt i Bonden har Dupl. 4 Bnder haa ndigt Karlstad ngot Har V 5: 2 III Han V 5: 2 I o. IV Palmsk. 394 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 gir N 1124 giort der af Vxj Skokl. Dupl. 2 thermed Lustig Palmsk. 394 glader N 1124 tusend Fisk och fouglar V 5: 2 I Palmsk. 394 Dupl. 4 Fisk och fogel N 1124 Fiskar foglar arter s i V 5: 2 III; Dupl. 4 af arter V 5: 2 II rter Dupl. 1 rter Finnes Vxj W 326 Dupl. 2 Finnas V 5: 2 I funnits af V 5: 2 I Dupl. 4 och den V 5: 2 I o. IV N 1124 W 326 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 4 dem courieuser N 1124 W 326 Vs 143 Skokl. curieuse Dupl. 4 Courgieusa V 5: 2 I Skokl. Dupl. 1 r Grannen Dupl. 1 Grannet Ungern W 326 unger Dupl. 4 Migorn wijnen Palmsk. 394 V 5: 2 I W 326 Vs 143 Skokl. Dupl. 1 winet sig Pllacken V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Skokl. Karlstad Vxj Dupl. 1, 2 o. 4 Placken sig Dricka V 5:2 III Dricke V 5: 2 I Palmsk. 394 dricker ther p Lustigt V 5: 2 I lustigt derp V 5: 2 IV N 1124 W 133 W 326 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1 o. 2 ther med lustigt Dupl. 4 der med lustig Palmsk. 394 hr p lustigt

21 24 28 29 30 31

har eij ndigt behver inte Lustig gst oklart vad som avses, mjligen: tillrckligt till glatt gstabud courieuser nyfiken, intresserad Ungern omfattade d ven Slovakien och var allts granne i sder sig [] swingar svingar pokalerna Dricka [] an dricka till, skla

248 Landet har eij bergwrck mnga Jcke heller Siar Lnga, Men med strmmar, floder bra Genomskurit at the ha Sin Commerce sin sd at sllja, Och sig Kpmn till at wllja, The som wl fournera Kan, Then med thet, som then str an, Thetta af sig sielfwer faller Dem i magen, utan sqwaller: Men the kunna mehra haa Om the wiste man att taa Whl i acht och effterleta Landetz Krna utarbeta Till sitt egit interest

35

40

45

33 f V 5: 2 I Palmsk. 394 Bergwerk, Skogar, Siar lnga / Har det landet intet mnga 35 Palmsk. 394 Men det r med strmmar bra Dupl. 2 men har floder Strmmar bra med saknas i V 5: 2 IV N 1124 och W 133; Vxj af Skokl. dock 36 the V 5: 2 I den 37 Commerce sin s i Vxj; V 5: 2 I o. II W 326 Dupl. 2 commercie Palmsk. 394 commerce 38 Kpmn Vxj W 326 Karlstad Kipman 39 The V 5: 2 I o. III den 40 Then V 5: 2 I o. III Palmsk. 394 N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 dem som saknas i N 1124 then str V 5: 2 III Dupl. 1 str dem V 5: 2 I Palmsk. 394 N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 2 o. 4 dem str 41 sielfwer W 326 Vs 143 sielf N 1124 sielft faller W 326 Vs 143 tillfaller 42 Dem i magen, utan V 5: 2 I Palmsk. 394 till dem under lust och i Skokl. til magen V 5: 2 IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 munnen 43 kunna V 5: 2 I Palmsk. 394 W 326 Vs 143 kunde 44 man V 5: 2 IV men 45 effterleta V 5: 2 III efterlta V 5: 2 IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 2 o. 4 fwerleta 47 Dupl. 2 p sitt gagn och nytta see sitt W 326 des interest s i Palmsk. 394; V 5: 2 II interesse

37 39 40 42

Commerce handel; varorna fraktades p floderna fournera frse, frsrja then str an anstr, passar den/honom Dem i magen textlget r hr oskert, d en grupp mss med bl.a. V 5: 2 IV och Vxj har Dem i munnen och Palmsk. 394 gr sin egen vg 44 man bara 47 interest nytta, fra. intrt. Ordet stavas olika i de olika avskrifterna, men endast en form med franskt uttal som rimmar p pl kan tnkas

249 Som en god hushllar pl. Om man Plen wore Swrje Wij skull bd med plog och Wrja Fda oss p annat stt, Och o gra mdan ltt. Under Clima tempererat r thet Landet situerat Kld och heta lagom starck Uti Huusen och p marck. Man mst detta Landet lemna Att des wackra sltter jemna Br alt godt, s at man Kan Kalla thet ett Canaan. Sledz thet mst fwerflda,

50

55

60

48 god hushllar s i V 5: 2 I; V 5: 2 II Palmsk. 394 husman gira V 5: 2 III o. IV W 133 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1 Huushllare Dupl. 2 rtt hushllar Dupl. 4 en huushller pl V 5: 2 I 49 Plen V 5: 2 I o. IV N 1124 W 326 Vs 143 Poland 50 Wij skull bd N 1124 Vs 143 Karlstad Wij skulle bd V 5: 2 I Skulle wi V 5: 2 IV W 133 Vxj Wij skulle th Skokl. Dupl. 2 Wij skull d Dupl. 4 Wij sku bd 51 annat V 5: 2 I btter 52 Och V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Vxj Skokl. Dupl. 1 o. 2 Att gra mdan V 5: 2 I Dupl. 1 mdan gra 57 Man N 1124 W 326 Vs 143 Men man mst detta V 5: 2 I mste det W 326 Vs 143 mst det 58 Att V 5: 2 IV W 133 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 2 Och sltter Palmsk. 394 sltt r 60 thet ett Canaan Dupl. 4 ett Canans Land 61 thet V 5: 2 I alt mst fwerflda s i V 5: 2 III; V 5:2 II Palmsk. 394 Dupl. 2 mst fwerfldar Vs 143 medh fwerflda mst Karlstad wijste

48 god hushllar hr r lsningen husman gira mjlig, d bde V 5: 2 II och Palmsk. 394 har den 49 man bara 50 skull denna form skert den riktiga, men den kan g tillbaka p den fr H. typiska sku 52 Och lsningen Att, som flera avskrifter har, r mjlig 53 ff landet r belget inom den tempererade klimatzonen; hr ett exempel p anslutning till den geografiska beskrivningens stt att uttrycka sig 57 lemna tillerknna 60 Canaan Israels barn blev under kenvandringen utlovade att komma till det frlovade landet, Kanaan, som flt av mjlk och honung; jfr r. 13 61 mst fwerflda lsningen mst fwerfldar, som V 5: 2 II och Palmsk. 394 har, r mjlig, men den ger inte fullgott rim

250 Alla hr snart utan mda Alt thet bsta ymnogt groor; Men hr p, hwad folck ther boor: II. Om des Politie
65

70

75

Jag will eij des ratio Status Som en der mal ratus Mycket nmna till de mehn; Men thet wet wl hwar och en Hur een alt fr stor Libertas S intagit deras hiertas Hgmod, at the eij Kan sij Hwad ther af mst ndtlig blij. Hwar ens egit interesse Sticker s uti hans hiee At han der af r s dum Skter eij om publicum.

62 snart V 5: 2 I W 326 mst 63 bsta Dupl. 4 bst der Om des Politie och Milice tillskr. i V 5: 2 II; V 5: 2 IV W 133 Vxj Skokl. Dupl. 2 Om Landetz Politie; saknas i Palmsk. 394. Utan numrering i V 5: 2 III W 133 Vxj Skokl. Dupl. 2; nr 2 i V 5: 2 I W 326 66 en Palmsk. 394 den der mal Dupl. 1 den male Dupl. 4 Temale ratus N 1124 natus 67 Mycket Dupl. 1 Mycken 68 Men s i V 5: 2 III; V 5: 2 II Palmsk. 394 Ty wet saknas i V 5: 2 III wl saknas i Karlstad 70 S s i V 5: 2 III; V 5: 2 II Har hiertas Palmsk. 394 hierta 71 Kan V 5: 2 III Vxj Dupl. 1 o. 2 kunn W 133 kunna 73 Hwar ens egit V 5: 2 I Egit hwars och ens Hwar W 133 W 326 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1 o. 4 Hwars Dupl. 2 hwars och egit V 5: 2 IV N 1124 W 133 Karlstad Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 egna 75 r saknas i Dupl. 4

62 65 66 67 69 72 74 76

snart nstan ratio Status (lat.) statsskick mal ratus (lat.) illa sinnad mehn nackdel Libertas (lat.) frihet ndtlig till slut Sticker rder (ty. steckt) bryr sig inte om det allmnna

251 Nr the blij p Landtdag kalla Alla bullra ther med alla Nie posvollem utaf en r capabelt i gemeen At kullkasta hwad de andra Hafwa slutit, och ther klandra Hwad han ser sitt interest Wara mot och intet m. Stundom hnder, nr s prutas Att een sdan Landtdag slutas, Med en Sabbi Sabbi mijn Itz do Diabla Schurvisin. r en allmn Rikzdag fre Uti Warschau at utfra, Hwarest Kungen sielfwer r J person sig wijsar der. D r Lust at see dem storma Som en bijswrm plgar swrma

80

85

90

78 Alla V 5: 2 I hwaren bullra V 5: 2 I bullrar 79 Nie posvollem V 5: 2 III Nieposwollen V 5: 2 I Dupl. 2 nie pas wollem V 5: 2 IV W 133 Skokl. Nie pasvollem Vxj Nie pasvollen Dupl. 1 Nill pass vellem 80 capabelt V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 Vs 143 Skokl. capabel Dupl. 4 Capabele i gemeen W 326 utan meen 82 ther V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 dett 83 f Dupl. 2 hwad han tycker ngot skie, / sig emot och intet m 83 Hwad han ser V 5: 2 I hwar nu siir interest s i Karlstad; V 5: 2 II interess 86 Att s i V 5: 2 III; V 5: 2 II Palmsk. 394 Kan 87 en V 5: 2 III den Sabbi Sabbi Skokl. sabli, sabli 88 Itz do V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Vxj Skokl. isto V 5: 2 I Hido Dupl. 1 Jt h, ta Dupl. 2 Sitto 89 fre V 5: 2 I o. III fra 91 Kungen V 5: 2 I kampen sielfwer Vs 143 sielf 93 dem storma Dupl. 1 den stierna 94 plgar Karlstad plga Dupl. 1 pl de

77 p Landtdag kalla kallade till riksdag; i polska riksdagen, sejmen, hade bara adelsmn ste 79 Nie posvollem (polska) jag inlgger mitt veto 80 capabelt i gemeen i allmnhet nog 82 slutit beslutat, kommit fram till 83 sitt interest som till strst nytta fr honom sjlv 87 f Sabbi [] Schurvisin (polska) hugg ner den djvla horungen

252
95

100

105

110

Mnga tusen tusen man Hwar en r der adelsman. Then som har man rr i blsan, Ett i pannan, ett p Nsan, Den har d alt hwad han kan Ther att wara Adelsman. Alla ha der frijhet sija Hwad de tycka, ingen wija, Kungen sielf mst ta sig acht Fr Libertas stora macht. Panie Bratz mst han dem kalla Och dem mst flatera alla, Om han dem skal komma till Gira, hwad han hafwa will Elljest tr wl de der wara Som eij Nie posvollem spara,

95 Mnga Karlstad Skokl. Dupl. 1 o. 2 Mngen V 5: 2 I ngra 96 Hwar en r der V 5: 2 I hwar och en r Vxj W 133 Skokl. Dupl. 2 Hwar en t r Dupl.1 Hwar en r t Dupl. 4 Hwar en ther r 97 har man Skokl. Dupl. 2 man har Dupl. 4 har mn Dupl. 1 har ett har saknas i Vs 143 98 p V 5: 2 III N 1124 Karlstad Dupl. 1 i 99 d alt V 5: 2 I alt d N 1124 alt 101 ha V 5: 2 I fr Vs 143 Karlstad har der Skokl. Dupl. 2 o. 4 de 102 tycka V 5: 2 III tycker 103 sielf mst ta sig V 5: 2 I mst sig taa i W 326 sielf mst tas i Vxj W 133 Dupl. 1 o. 2 sielf m ta sig N 1124 sielf m ta sig i Karlstad sielf mste ta sig i Skokl. Dupl. 4 sielf mst ta sig i 104 Libertas Dupl. 4 Libertatis 105 Panie Bratz V 5: 2 I Pani Bratzi V 5: 2 III Pannibars V 5: 2 IV Vxj Dupl. 2 W 133 Pannie Brast N 1124 W 326 Vs 143 Panni Brasche Dupl. 1 Panie Brath han saknas i V 5: 2 I 106 mst V 5: 2 III s 109 de saknas i Karlstad 110 eij V 5: 2 I sit Nie posvollem V 5: 2 I nie poswellem V 5: 2 III Nieposvollen Skokl. Nije pas vollem Dupl. 1 will poss vellem spara V 5: 2 I Dupl. 1 swara; saknas i Karlstad

97 man bara blsan pannan, ansiktet 101 frijhet sija rtt att sga 103 taa sig acht ta sig i akt 105 Panie Bratz (polska) Herr bror 106 flatera smickra

253 Dra p sabblen, gie sig air Tnck hwad politie thet r. Frgas mig om Republiquen M iag wl gie den repliquen, Att iag kan eij den frst Annars, n iag lijknan m Wed concursus planetarum Ex oppositione quarum. Phlska bonum publicum Mrkes till sitt miserum. Ty Magnates ro sllan Alla ense under fllan Till at gra, ngot slut, Tiden draas allenast uth.

115

120

111 gie sig air V 5: 2 I utmed kn gie Dupl. 1 gier air Dupl. 4 an 112 saknas i V 5: 2 III thet r V 5: 2 I der V 5: 2 IV N 1124 W 133 W 326 Vxj Skokl. Dupl. 2 o. 4 ther r 114 wl gie W 326 gie wll den V 5: 2 I o. IV W 133 Karlstad Vxj Skokl. dem 115 kan eij den V 5: 2 I o. III W 133 W 326 Dupl. 2 kan den eij Skokl. kan eij dem Vxj kan dem ei Palmsk. 394 eij kan den Dupl. 4 kan dem 116 n V 5: 2 III om lijknan V 5: 2 I den lijkna Dupl. 4 lickna 117 Wed Dupl. 4 Wij 119 bonum Dupl. 4 bone 120 Mrkes V 5: 2 I o. III W 133 Vxj Skokl. Dupl. 2 merckes V 5: 2 IV mrkas W 326 mrck Vs 143 Krs sitt Dupl. 1 ett 121124 saknas i Dupl. 1 122 Alla Dupl. 4 Allan ense Karlstad sene [?] 124 Tiden V 5: 2 I ty det

111 gie sig air visa sig verlgsen (snorkig); jfr fra. se donner des airs; jfr wij din dosa, gee dig air i Sachta, sackta! med min dosa strof 8 (Samlade dikter I, s. 230) 116 Annars p annat stt 117 f concursus planetarum / ex oppositione quarum (lat.) planeternas sammansttning frn deras motsatta position 119 bonum publicum (lat.) det allmnna bsta 120 Mrkes blir frmrkat, blir frminskat miserum (lat.) elndighet 121 Magnates magnaterna, medlemmarna av riksdagen 122 fllan fllen 123 slut beslut

254 Om de Milice
125

130

135

Blijr d ndtlig resolvera Utaf alle at marchera Uti fldt, med en arme Och sig moot een Fiend tee; D s komma mnga tusen Wl tillhopa, jmte Kusen Som dem commendera br Men har litet nog gehr. Nr de sig i front upstlla Och thet skall till fchta glla Pruncka de rtt s i fldt Som Skepsflottan upp Belt. Ty hwar en har brokot flagga Up uti en spets ell nagga,

Om de Milice s i V 5: 2 III; V 5: 2 I Om deras milice V 5: 2 IV Om Landzens Militia W 133 Vxj Skokl. Dupl. 2 Om Landetz Militi; saknas i V 5: 2 II och Palmsk. 394. Nr 3 i V 5: 2 I o. IV N 1124 W 326 Vs 143 Karlstad Dupl. 1 o. 4 125 d N 1124 W 326 Vs 143 s resolvera s i V 5: 2 III; V 5: 2 II o. Dupl. 4 resolverat 128 sig moot een Fiend s i V 5: 2 III; Dupl. 1 sig emot en Fiend V 5: 2 I sig emot fiendan V 5: 2 II Palmsk. 394 mot fienden sig Dupl. 2 sig fr en fiend 129 s V 5: 2 III kan 133 upstlla V 5: 2 I instella 134 fchta N 1124 slachtning 136 Skepsflottan s i V 5: 2 III; V 5: 2 II Palmsk. 394 skepzflaggan 137 hwar en V 5: 2 III een hwar V 5: 2 IV W 133 hwar och en 138 spets ell s i V 5: 2 III; Vs 143 Dupl. 4 spetz eller V 5: 2 I o. II Palmsk. 394 spitzig

125 128 130 132 133 134 136

resolvera beslutat; trol. den riktiga lsningen, d den ger bttre rim tee visa Kusen beflhavaren, bossen litet nog fga i front till drabbning till att Skepsflottan textlget medger val av lsningen skepzflaggan, eftersom V 5: 2 II och Palmsk. 394 har den; men den r rimligen fel, pverkad av det flagga, som finns i nsta rad Belt Blten (eller stersjn) 138 spets ell lsningen spitzig, som V 5: 2 I o. II och Palmsk. 394 har, br frkastas, eftersom den troligen beror p att avskrivaren inte har uppfattat det fljande nagga som perfekt particip, utan slut-d som ofta hos Holmstrm, utan frsttt det som ett substantiv nagga flikad

255
140

145

150

Den de kalla en cope r rtt Lylig till at see. Lngt ifrn the wl bravera, Men nr som the an-marchera Sijr man d och mrcker snart At thet har als ingen aart. Ty Volosger, Quartianer Sielfwe fahns Herodianer, Pospoliter med sin Svit, Utaf drngar, komma dijt. Hwilcka mst i spetzen trda Och ther skott fr Herren klda /:Men, kan tro, i en parad, Gir han grna sielf bravad:/ Brja s at skrijka ropa

139 140 142 144 145

cope V 5: 2 III Cup Lylig till Vs 143 lyeligit til Dupl. 4 lyelig an-marchera Skokl. n marchera thet har W 326 de har Vs 143 de haa Volosger V 5: 2 III o. IV Karlstad Vxj W 133 Vs 143 Skokl. Dupl. 2 o. 4 Voloscher V 5: 2 I de fuhla 146 fahns N 1124 W 133 W 326 Karlstad Vxj Skokl. fahnens Dupl. 4 fahnas V 5: 2 I fanders V 5: 2 IV fantzens V 5: 2 III Herrens 147 sin V 5: 2 I des V 5: 2 III N 1124 een Svit Vxj hwit 149 mst s i V 5: 2 III; V 5: 2 II Palmsk. 394 Dupl. 1 o. 4 mst 150 ther Dupl. 4 de 151 f inom parentes endast i V 5: 2 II 153 Brja Vxj Dupl. 1 Brjar skrijka V 5: 2 I o. III W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 skrija

139 142 144 145

146 147 150 151 152

cope (polska kopie) lans an-marchera marcherar fram aart skick, ordning Volosger (polska wolosi) ltt rytteri Quartianer (polska kwarciany) vrvade trupper, som fick sin andel av fjrdedelen (kvarten) av kronans inkomster Herodianer (av polska horod), garnisoner i litauiska och ukrainska stder Pospoliter genom allmnt uppbd mobiliserade trupper Herren beflhavaren men om det gller en parad, kan man tnka visar han grna vad han kan

256
155

160

165

170

Hullu Hullu all i hopa Sklla en fr Skurvisin, r doch sielf thet strsta Swijn. Fr s snart man brjar brnna Dem p ldret, at the knna, Wnda the som blixten om Ropa, Dalli Dalli kom. Ty nr kuhlan brjar hwsa, Kring om hra och hans nsa, r thet honom wrre saak n een tak-ijs i hans baak. S pl the mst taga lyra Hr p tijo, der p fyra Flaggan gr fr full Nordost Bringar med sig wacker post. Hwar en rider lijk som galen Hela kroppen sned i sahlen

154 Hullu hullu Karlstad Skokl. Dupl. 4 Hullj Hullj Dupl. 1 Hulla Hulla all V 5: 2 I alla Dupl. 4 alle 156 r V 5: 2 III re thet V 5: 2 III de strsta V 5: 2 III strste 157 Fr V 5: 2 I ty Dupl. 4 Frst 158 p N 1124 W 326 Vs 143 i ldret V 5: 2 III Plen Karlstad skinet 159 the saknas i Vs 143 som blixten W 326 snart pliten 161 Ty s i V 5: 2 III; V 5: 2 II Palmsk. 394 Och kuhlan brjar W 326 kulor brja hwsa s i V 5: 2 III; V 5: 2 I o. II Palmsk. 394 frsa 162 hra s i V 5: 2 IV; V 5: 2 I o. II Palmsk. 394 Skokl. ron V 5: 2 III W 326 Vs 143 rat 164 een Palmsk. 394 et tak-ijs N 1124 taak hans V 5: 2 I sin 166 Hr Skokl. Ther p s i V 5: 2 III; V 5: 2 I gir V 5: 2 II Palmsk. 394 g p s i V 5: 2 III; V 5: 2 II Palmsk. 394 g V 5: 2 I gr 167 full s i V 5: 2 III; V 5: 2 II Palmsk. 394 Dupl. 1 fult V 5: 2 IV fuhl 168 Bringar Karlstad bringa wacker N 1124 Nacker 169 lijk som V 5: 2 I, III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Skokl. Dupl. 1 o. 2 ssom Dupl. 4 som han wore 170 sned V 5: 2 III snedt W 326 sent V 5: 2 I str

154 Hullu Hullu (polska) rop vid attack 155 Skurvisin (polska) horunge 158 ldret skinnet 160 Dalli Dalli (polska) fort, fort 164 tak-ijs istapp 165 taga lyra ta skada; se SAOB Lyra sp. L 1328 167 f betydelsen oklar; ngon fras g fr full Nordost ej knd 170 sahlen sadeln

257 Framt luta, Krokot str Foten som Lamb-rumpan gr. Knna upp wid Sadell-knappen Hller altid den Ars-tappen, Arbetar med hand och foot Hare-Wrian r hans boot. Nr de s Separera Kusen med the andra flera, Och the sammansamblas br Hwar och en dijt han tillhr, D s skieer thet p thet wijset Som man Bijen med sin wijse Plgar med een ming-klang Locka i ett sammanhang. Bungu Bungu gr d pukan Alt ett bungu slr den krukan
luta, Krokot V 5: 2 I och krypluta Foten V 5: 2 I Fttren Lamb-rumpan Dupl. 2 lambrumpa V 5: 2 I lambrumpor Knna V 5: 2 I Skokl. Knn wid V 5: 2 III Dupl. 4 till Ars-tappen V 5: 2 I mstappen V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 2 o. 4 Mattstappen Dupl. 1 mats kappen Hare-Wrian Dupl. 4 Harewgen V 5: 2 I W 326 Karlstad Vxj Dupl. 3 r Skokl. Dupl. 1 re Palmsk. 394 r the Dupl. 1 d samman- V 5: 2 III Vxj samma Dupl. 4 sammans -samblas Dupl. 1 -blandas Hwar och en Dupl. 1 Hwar en dijt Dupl. 1 tit ther tillhr V 5: 2 I tilfr s saknas i Dupl. 4 p thet Dupl. 4 p thetta; saknas i V 5: 2 III saknas i V 5: 2 III wijse Karlstad Bijse een s i V 5: 2 III; V 5:2 I o. II Palmsk. 394 Skokl. et

175

180

185

171 172 173 174 176 177 179 180 181 182 183

171 luta lutad 174 Ars-tappen plugg i anus; detta ord, som bara V 5: 2 II och Palmsk. 394 har, r nog det riktiga, men andra avskrivare har undvikit det 176 Hare-Wrian flykten boot rddning 177 Separera hemfrlovade 181 wijset br uttalas utan -t; eliderad form vanlig hos H. och frutsttning fr rimmet 182 wijse bidrottning 184 i ett sammanhang samman 185 Bungu Bungu hrmning av pukors ljud 186 Alt ett bara
17

258 Effter hwilcken wackra sng The sig sambla hwar en gng Sdan des braveur och hierta Gr them fwermttan smrta At the g hwar en af dem Rtt gerad till huus och heem. De gie Fahnen till at fchta Och af Kruut och Lod frsmchta The frbanna wist then man Thet manieret frst uppfan, Men nr stundom kan s komma At the ngon f i Klmma, Hwar en tijo mot en man D kan tro de rusa an. Lycka skal nd wl wara Om the finna brafwa kara Som dem gra resistence
wackra Dupl. 4 wacker braveur V 5: 2 I blessur g N 1124 gr gerad Dupl. 1 gierna De gie Dupl. 4 T gie the Fahnen V 5: 2 I W 326 fan Kruut och Lod V 5: 2 I loo och kruut wist s i V 5: 2 III; V 5: 2 II Palmsk. 394 frst uppfan V 5: 2 III W 326 pfann V 5: 2 I tog an nr N 1124 nr det stundom s i V 5: 2 III; V 5: 2 II stunden kan s V 5: 2 I o. III s kan komma Dupl. 4 hnda V 5: 2 I hnna ngon V 5: 2 I, III o. IV W 133 Karlstad Vxj Dupl. 2 o. 4 ngra f Karlstad ft en man Vs 143 hwar man an V 5: 2 I Dupl. 4 fram nd s i V 5: 2 III; V 5: 2 II ndoch kara V 5: 2 III Palmsk. 394 Dupl. 1 o. 4 karlar Karlstad karar gra Karlstad gir

190

195

200

187 189 191 192 193 194 195 196 197 198 199 200 201 202 203

189 braveur (ironiskt) tapperhet 190 smrta ont 192 gerad (ty.) omedelbart 194 Lod kulor 197208 kontentan av raderna r att om de kan strida tio mot en och vinna, d tillskriver de sig en stor seger 202 kara karlar 203 resistence (fra.) motstnd, hinder

259
205

210

215

220 204 205 207 208 209 210 211 212 213 214 216 217 218 219 220

At the afg med avance. Sker det, d, kantro, de fijka, Jngen r d deras Lijka, D ha de giordt ett mandat Som en hund i Steke-faat. The wet eij hontte wara Mot en fnge, och bespara Tyrannie uti hans nd Mnga hundar harens dd. Men du din frbannad krycka Thet skull blij min strsta Lycka Och min delicata steek Med dig Leka Lambe-leek Du skull mig eij finna blyger Jag skull blij dig tmlig dryger Grten skulle blij dig heet Sttja skull du wist la bet.
At Karlstad Och the saknas i Dupl. 1 det V 5: 2 I d ha V 5: 2 I har en hund Vxj W 133 hunden Steke-faat V 5: 2 III o. IV W 133 Vxj Dupl. 2 o. 4 et Steekefaat Skokl. ett Stekfat hontte V 5: 2 I, III o. IV Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 honett att Mot Skokl. emot och V 5: 2 I o. III att Vs 143 ndr. fr. att Tyrannie V 5: 2 I Palmsk. 394 Tyrannin harens V 5: 2 I Birnens frbannad V 5: 2 III o. IV Karlstad Vxj Dupl. 4 frbannat skull V 5: 2 I, III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Dupl. 1, 2 o. 4 skall blij Karlstad wara min V 5: 2 I din Leka Karlstad f leka skull V 5: 2 I W 326 Karlstad Dupl. 2 skal Dupl. 4 skalt skull V 5: 2 I o. III W 326 Karlstad Dupl. 2 o. 4 skall tmlig V 5: 2 IV W 133 Vxj Skokl. Dupl. 2 alt fr skulle V 5: 2 I skall wist W 326 skall nu Karlstad Dupl. 2 o. 4 skall blij dig Dupl. 4 dig blif Dupl. 2 dig blifwa Karlstad blij tig nog skull V 5: 2 I Karlstad Dupl. 1, 2 o. 4 skall N 1124 skulle

204 205 207 209 213 216 220

avance (fra.) frsprng, vinst fijka skyndar sig mandat stordd, bedrift hontte (fra.) anstndiga, humana krycka usling, eg. krympling; vanligt ord hos H. Leka Lambe-leek behandla som vargen behandlar lammet du skulle visst frlora (som i kortspelet la bet)

260 III. Om Adjusticen Will nu ngon hafwa nije Och sig gira ngot lije, Observera hr een drcht Fr then hela Plska slcht. Skiorta har han wl p kroppen Fga ner om byxe-knappen Kragen stickad alt rundt om Med en mycket slter sm, Byxorna the ro laga Rtt commod fr Speeker maga, Rynckta, wijda, lnga s At the rcka ner till t. Har s strumpor af the samma; Men iag will nnu eij glamma Mycket, hur han foten sin Klda pl then Skurvisin. Halsduk weet han aldrig draga Eller ngon annan kraga

225

230

235

Om Adjusticen V 5: 2 I V 5: 2 III W 326 Vs 143 Karlstad Dupl. 1 Om des habit N 1124 Vs 143 Dupl. 4 Om deras Habit V 5: 2 IV Om Pohleske Nationens Habit Vxj W 133 Skokl. Dupl. 2 Om Phlniske Nationens habit; saknas i Palmsk. 394. Utan numrering i V 5: 2 III, W 133, Vxj Dupl. 2; nr 4 i V 5: 2 I o. IV N 1124 W 326 Vs 143 Karlstad Dupl. 1 o. 4 221 nu ngon Dupl. 4 t ngon V 5: 2 I du nu och 222 sig V 5: 2 I dig gira Vxj gifwa 223 Observera s i V 5: 2 III; V 5: 2 II Palmsk. 394 observere Dupl. 1 Observerar 225264 saknas i V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 228 slter Vxj sltter 230 Speeker V 5:2 I Palmsk. 394 Vxj spansker 231 wijda, lnga Vxj lnga wijda 233 the V 5: 2 I det 234 nnu eij V 5: 2 I eij mera

226 227 229 230 233 234 236 237

som knappt nr nedanfr byxknappen alt helt laga lagade, gjorda commod passande, lmpligt Speeker torr, vissnad; men i sammanhanget snarare fet; jfr ordet spck af the samma av samma material [?] glamma skmta Skurvisin horungen weet han aldrig draga frstr han inte att bra

261
240

245

250

255

n af skiortan som r sagt, Thet manier r illa bracht. Andra drchten hans r proper Tmmeligen i en hoper Effter hans manier och wijs, Ther i mst han hafwa prijs Under-rcken mst af atlask Eller och af sknste Dammask, Lng till foten, lifwet ntt, Effter deras Plska stt. Jfrn halsen fram utfre nda nehr t som ett snre Guld- och Slfwer-Litzor g Propert giorde, jmna, sm. Armarna the re lnga Fram mot handen mycket trnga Mitt p wijda, at han kan Pampas, som en brafwer man. Hr p har han fwer-Rcken Lijk den andra, nstan tcken,

244 245 246 247 251 252 253 254

V 5: 2 I deri han och mst har prijs af Palmsk. 394 r sknste Vxj skinest V 5: 2 I finsta Lng V 5: 2 I lngt Litzor V 5: 2 I listor jmna V 5: 2 I ntta Armarna V 5: 2 I rmarna mot handen V 5: 2 I utfre

239 240 241 242 245 246 249 251 253 256

n utom bracht ordnat proper (fra. propre) snygg (eller egenartad?) hursomhelst atlask atlas, glnsande sidentyg Dammask damast fram utfre framtill och ner band med invvd guld- eller silvertrd Armarna rmarna Pampas fkta med vrja (pamp) brafwer modig 258 tcken likadan

262
260

265

270

Doch utaf en ann coleur rmarna han pna gir Och dem hop p ryggen knyter Trtz han nnsin thet frtryter Ther med wijsa at ochs Han frtient bakbunden g Mitt p lifwet skrpet bindes Tw ja wl tre gnger lindes Sabblen sttes sedan an Med en mycket smaler rem. Penning-pungen och nsduken Under skrpet in wijd buken, Knifwen och, men lagar s At the alla synas m. Bgen wnstra sidan drager Kogren han t hger lagar

260 261 262 263 264 265 266 267 268 270 271 273 274

rmarna Palmsk. 394 Vxj Armarna gir V 5: 2 I fr dem Vxj den hop p V 5: 2 I upp nnsin thet V 5: 2 I det nnsin wijsa at V 5: 2 I wisar han Han V 5: 2 I wl p V 5: 2 I, III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 om bindes Skokl. binder ja Vxj W 133 jag lindes Skokl. linder sttes Skokl. stter an Palmsk. 394 Vxj W 326 Skokl. om en mycket smaler rem Vs 143 et smalt och litet bandh rem Dupl. 1 ran in V 5: 2 I sit och, men V 5: 2 IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Skokl. Dupl. 1 o. 2 och man V 5: 2 I han och V 5: 2 III Vxj Dupl. 4 man och wnstra V 5: 2 III o. IV N 1124 W 326 Vs 143 Vxj Dupl. 2 o. 4 wnster sidan V 5: 2 III handen Kogren N 1124 Dupl. 2 o. 4 Kogern Dupl. 1 Koger V 5: 2 I Khren han V 5: 2 III o. IV W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1 o. 2 ok hger W 133 hgre V 5: 2 I N 1124 W 326 Skokl. Dupl. 2 hgra

259 ann coleur annan frg (fra. couleur) 262 Trtz interj. som hr betyder ungefr: fan vet 267 Sabblen sabeln sttes [] an angrs 273 drager br 274 Kogren kogret

263
275

280

285

290

Doch, at then p Ryggen blijr S att alla honom sijr. r med den boutiquen lijker Den med Spele-wrcken skrijker Har doch strre ambition, Litet hierta, stor facon. Hret har han fwer ra Rundt omkring som effter snre, Skurit, rakat, stympat af, Menar thet parerar braf. Jbland hundra fins eij fyra Som eij ro sloke-hra Ty the slokot ron dra Stora som par Khlebla. Ma br han winter, sommar, Nr man och till honom kommer Fodrader med Foder-Wrck Kanske wist fr hufwudwrk

275 Doch, at then V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 Att den baak W 326 At de baak p V 5: 2 I t Dupl. 4 -om 276 alla honom N 1124 Vs 143 honom alla 277 den boutiquen V 5: 2 I de landtskrijker lijker V 5: 2 I lika 278 Den V 5: 2 I Som Spele-wrcken V 5: 2 I Skokl. Dupl. 2 spele werket Dupl. 1 stele wrcken skrijker V 5: 2 I skrika V 5: 2 III stryker 279 strre Skokl. strsta 280 Litet V 5: 2 IV N 1124 W 133 Vxj Dupl. 2 Lite 281 fwer Dupl. 1 effter 284 thet Karlstad the parerar V 5: 2 IV N 1124 W 133 W 326 Vxj parera Vs 143 passerar 285288 saknas i V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 287 slokot V 5: 2 I slokug dra V 5: 2 I ha 288 Stora som V 5: 2 I lijk som et 289 Ma W 326 Vs 143 Skokl. Myan 291 Fodrader V 5: 2 III N 1124 Karlstad Fordrader Dupl. 2 Fordrar Foder-Wrck V 5: 2 IV fderwrk

277 278 280 284

boutiquen (fra. boutique) kan syfta p grdfarihandlarens samling av varor Den med den som med facon (fra. faon) beteende, stt (att upptrda) parerar passar (till det andra) braf bra 288 par ett par; fr H. typiskt sprkdrag 291 Foder-Wrck fodertyg

264 Sttern ned p gnebryna, Hgt i kullen, nehr i syna, Stltas, wrider sig der med Uti denna drcht och sed. Nu r intet mehra fwer Af habiten, som behfwer At beskrifwas n hur de Plga klda fttren tee. Frr r sagt i denna lxan At han strumpor har af Byxan Ner om hlen, lngre knapt Foten mste gifwa tapt. Ty han den med halm omwrider Rundt omkring p alla sidor Mycket frnm r han d Som med Linde Linda m. Sledz fttren altid lages Ther p sedan Stflor drages Utaf fijnste Saffian
p Skokl. i i kullen Dupl. 2 o. 4 p kullen Uti V 5: 2 I Utaf denna V 5: 2 IV drnna N 1124 deras drcht Karlstad prcht Af s i V 5: 2 III; V 5: 2 II Palmsk. 394 n n hur s i V 5: 2 III; V 5: 2 II Palmsk. 394 huru N 1124 n huru Plga V 5: 2 I o. III Plgar Vs 143 pl klda fttren tee V 5: 2 IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Vxj Skokl. Dupl. 1 o. 2 klda ftterne V 5: 2 I sig med fttren tee Karlstad klda fter been Dupl. 4 klda fttren med Frr V 5: 2 IV Fr Vs 143 Eij lxan W 326 lran af W 326 att Byxan W 326 bra den Skokl. Dupl. 1 o. 4 them omwrider Karlstad wrijder han V 5: 2 III o. IV W 133 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 2 o. 4 den Vs 143 de Linda Vxj linnan Dupl. 2 lindan V 5: 2 I linas Skokl. lindas fttren altid V 5: 2 III altijd fttren Ther p sedan Stflor V 5: 2 I sedan stflor der p Palmsk. 394 Sedan dr p stflar W 326 der p stflen sedan Dupl. 1 ther p stflor sedan Saffian V 5: 2 IV Vxj Dupl. 1 sassian

295

300

305

310 293 294 296 298 299 300

301 302 305 307 308 309 310 311

300 tee till 301 lxan lektionen, framstllningen 307 f meningen r att det vanliga r lindandet med halm, men att den som anvnder linne r mycket frnm 309 lages skts 311 Saffian skinn tillrett med alunkristaller

265 Som de kunna f i stan. Stundom rda, stundom gula Wl nog giorde, intet fula Framt spitzig, aldrig twr, Klacken bara jernet r. Sdan r des klde-bona Nr de fr sin frijheetzKrona Skola reda sig till fldt Som en modig Kriges-held. Men nr han i sllskap kommer, Kommer han d mycket frommer Och sig mycket wnlig teer, Bgen, Kogren hemma Blijr. fwer-rcken han d lagar Ls p wnstra axlen drager Kring om halsen bunden med Slfwersnoo, p deras seed. Handskar plr han aldrig bra, Thet r heelt emot hans lra,

315

320

325

330

312 de kunna f Dupl. 4 kan finnis uthi 314 giorde V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 ntta 315 aldrig V 5: 2 I intet 316 bara Dupl. 2 pura jernet V 5: 2 III Dupl. 1 Jrn 317 Sdan V 5: 2 I o. III Sedan des Vxj hans 318 de V 5: 2 I han frijheetz- Karlstad frijheet 319 Skola reda sig till V 5: 2 I skall sig reda g i till Dupl. 1 o. 2 i; saknas i Vs 143 320 Kriges-held V 5: 2 I stoor Krigzhielt N 1124 krigetz hielt 321 V 5: 2 I har fre denna rad: 5. Om Conversie och maner i Slskap. han V 5: 2 III de 322 Kommer han d V 5: 2 I wisar han sig Dupl. 2 kommer han rtt mycket W 326 verstr. och ers. m. ganska 323 wnlig V 5: 2 III Vs 143 Vxj wnligt Dupl. 4 wanlig V 5: 2 I wanligt 324 Kogren V 5: 2 I khren Blijr V 5: 2 I bleer Dupl. 1 r 326 Ls V 5: 2 I lst 327 bunden Dupl. 4 bund 328 Slfwersnoo V 5: 2 I silkes sno Dupl. 4 Silfwer sn 329 plr V 5: 2 III o. IV W 133 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1 o. 2 pl han Dupl. 1 the 330 emot W 326 Vs 143 utur

317 des deras klde-bona drkt 325 lagar ordnar, arrangerar 330 lra stt

266 Hanskar, halsduk, strumpor, skoor Har han aldrig fdt af Moor. Ett mst iag hr utelemna Och eij mycket ther om nmna Hwad som aldrafuhlast r Trs iag eij beskrifwa hr. Hwar och en blijr mst befunnen Skgget wxt ner fwer munnen, Som gier mycket mibehag Srdeles i matelag. Sledes p detta wijse Brukar han sin adjoustice Nr han uti Compagnie rnar lta sig der sij, Men nog bleef han mera ra,

335

340

345

331334 saknas i V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. och Dupl. 1, 2 o. 4 331 Hanskar, halsduk V 5: 2 I halsduk hanskar 333 hr V 5: 2 I eij 334 Och eij mycket V 5: 2 I men med art 335 V 5: 2 I hwad som gifwer der plaisir Hwad som V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 Men hwad aldrafuhlast Karlstad fullast r V 5: 2 III str 336 I th hwar man som samma sir Trs Karlstad Tr V 5: 2 337 Hwar och en V 5: 2 I o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 Ty hwar en V 5: 2 III Ty een hwar blijr V 5: 2 III blij 338 wxt ner fwer V 5: 2 I wxt lngt ner om W 326 wxt utfwer V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 wuxet fwer 339 Som gier mycket V 5: 2 I tnk hwad fr et gier V 5: 2 III Dupl. 1 gir mibehag Vxj mihag 340 Srdeles i V 5: 2 IV N 1124 W 133 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Srdels uti V 5: 2 I sdant ger i 341348 saknas i V 5: 2 I o. II samt Palmsk. 394; hr efter V 5: 2 III 341 Sledes p V 5: 2 IV N 1124 W 133 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 Sleds upp Sledes W 326 ndr. fr. Srdeles 342 Brukar han Skokl. bruka de sin Dupl. 4 sitt 344 Dupl. 1 rnadt sig ter at sij der W 133 Vxj Skokl. Dupl. 2 o. 4 att 345 bleef Dupl. 1 blir mera N 1124 i mehra W 326 mer i Vs 143 mehra i

337 339 342 343

nstan alla syns, visar sig mibehag obehag, ckel adjoustice kldsel (av fra. a[d]justice) Compagnie (fra.) sllskap

267 Om han oks wille bra Halsduuk hanskar strumpor skoor Men han dett eij lrdt af Moor. IV. Om Conversie.
350

355

360

Nr de pl visiter gra Och sig willja wl uppfra Rycker wagnen strax d an Hstar fre med ett Spann. Drngar fllja och tillika Effter, nstan Herren lijka Doussins-tahls bd fram och bak Alla g i sachta mak; Jngen tror hur han sig wrider Och sig seer p alla sijder Som pfoglen plgar g Han sig prsenterar d. Och intrder s i stufwan

346 han saknas i Vs 143 347 Halsduuk hanskar Dupl. 1 Handskar Om Conversie tillskrivet i marginalen i V 5: 2 II; V 5: 2 III N 1124 W 326 Karlstad Om de Conversie Vs 143 Dupl. 1 o. 4 Om deras Conversie V 5: 2 IV Om dheras Omgnge [+ med annan stil:] bland folck Vxj W 133 Skokl. Dupl. 2 Om Deras Omginge Jbland Folk; saknas i V 5: 2 I och Palmsk. 394. Utan numrering i V 5: 2 III W 133 Vxj Dupl. 2; nr 5 i V 5: 2 IV N 1124 W 326 Vs 143 Karlstad Dupl. 1 o. 4 349 de V 5: 2 I, III o. IV W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 han pl V 5: 2 I wil 350 sig willja V 5: 2 I sig rnar V 5: 2 III o. IV W 133 W 326 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 will sig rtt Vs 143 sig rtt wl uppfra N 1124 Vs 143 Skokl. wl uthfra Dupl. 4 uth stoffera 351 strax d s i V 5: 2 III; V 5: 2 I Vs 143 d strax Dupl. 4 strax der Vxj straxt st V 5: 2 II Palmsk. 394 altid 352 med ett s i V 5: 2 III; V 5: 2 II Palmsk. 394 mst ett V 5: 2 I mst en Skokl. Dupl. 4 med en 354 nstan Herren V 5: 2 I Vs 143 Dupl. 4 herren nstan 355 fram och bak Skokl. bak och fram 356 i sachta Dupl. 4 de sacht i 357 sig saknas i Vs 143 358 sig seer Dupl. 4 seer sig 359 pfoglen W 326 Pfglar plgar V 5: 2 IV plger W 326 plga 361 intrder Skokl. intrda

357 Jngen tror ingen kan frestlla sig

268 D han weet aftaga lufwan Drngarna mst fllja med Hwar och en p theras sed. Brjar sedan krumma, bcka, Ryggen wek som silkes-dcka Gr sehn fram och hlsar s P hwar en han finna m Der p wrden honom skter Och p samma stt bemter, Krusar, bugar, taar om kn, Sttja sig sehn ner der m. Briar sedan till at supa Brnwijn lskar mst hans strupa hl och wijn mst ochs g Uti fwerfld der p. Glas och Kannor alla strukna

365

370

375

362 D han weet aftaga V 5: 2 III ndtlig wet han ta af D Dupl. 2 Dr; fljs i V 5: 2 IV av r. 3356 verstrukna 363 Drngarna Dupl. 1 Drngar Dupl. 4 Drngen mst fllja Karlstad Dupl. 1 mste fllja Dupl. 4 mst och fllia V 5: 2 IV W 133 Vxj Skokl. fllia och N 1124 W 326 Vs 143 de fllia Dupl. 2 och fllia 365 Brjar V 5: 2 I Karlstad Brja sedan W 326 seen att V 5: 2 I s at Dupl. 2 s p krumma V 5: 2 III Kruusa 366 wek Karlstad miuk 367 sehn V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1 s s V 5: 2 III Dupl. 1 o. 4 d 368 hwar Vs 143 hwar ock finna m V 5: 2 I seer upp 369 Der p V 5: 2 I der som V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1 o. 2 D ok Dupl. 4 S och 371 bugar V 5: 2 I Karlstad buckar V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 bckar taar Karlstad ta 372 Sttja V 5: 2 III Dupl. 1 Stter sehn V 5: 2 I o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 s 373 Briar V 5: 2 IV Vs 143 Karlstad Brja sedan Dupl. 4 s till s i V 5: 2 III; V 5: 2 II rtt 374 mst Dupl. 2 och 375 mst Dupl. 4 mst 377 Kannor V 5:2 I kappa

365 krumma bja sig 366 wek mjuk silkes-dcka docka silkestrd; ordet omtyckt av H.

269 Dricka de tils de blij druckna, Sehn gr Bestialiskt till Hwar en gir d hwad han will. Drngen r der herren lijker Uti drycken han eij swijker Tr och wl med Heren sl Om han man will sija tr. Swrja, skryta, skrijka, liuga Sabblar draga in i stuga, Thet r theras wahna mst Nr the bodna blij till gst. Anten sl de eller blij de Stora wnner, t s pl the Lna hustrun t hwar ann Till at gira hwad de kan.

380

385

390

378 tils Vs 143 Karlstad Dupl. 1 o. 4 till V 5: 2 I til des 379 Sehn Dupl. 4 Sedan V 5: 2 III S gr V 5: 2 IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Vxj Skokl. Dupl. 2 gr alt Karlstad Dupl. 1 gr thet 380 Hwar Karlstad Hwad en gir d hwad han s i V 5: 2 I; V 5: 2 II Palmsk. 394 och en gr som han V 5: 2 III een gir hwad han d Dupl. 1 en gir sen hwad han 381 Drngen Vxj Drnger der V 5: 2 I W 326 Dupl. 1 d 382 eij swijker V 5: 2 I, III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 sig fiker 383 Tr N 1124 Trs och wl V 5: 2 IV W 133 Dupl. 2 whl och 384 man will V 5: 2 III will man Dupl. 1 man han will V 5: 2 I trs 385 skryta, skrijka V 5: 2 I o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Dupl. 1 o. 4 skrijka skryta Skokl. skryta, skita Dupl. 2 dricka, skryta 386 draga Karlstad drag in i V 5: 2 I, III o. IV Palmsk. 394 N 1124 W 133 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 2 o. 4 i een W 326 i ens 387 wahna V 5: 2 III wara 388 blij Dupl. 4 ble 390 Stora Dupl. 4 goda t W 326 ty 391 Lna hustrun V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Vxj Skokl. Hustru lna V 5: 2 I Karlstad Hustrur lna t hwar W 326 hwar th 392 de V 5:2 III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 han

382 drycken drickandet 384 man bara sija tr sga fan 388 bodna bjudna till gst som gster 389 Anten antingen

270 Dt r intet att beskrifwa Hwad excesser de bedrifwa De lee sielfwa sen der t Tycka det r ingen faut. Men r han i assembleer Med Fruntimber, Cavallierer Ther han mst sig tee galant Och der dantza een courant Tar han sig wl frst till wahra At sin continence spara Jfr supa, d een Dam Honom beer till dantza fram. Hgre foten, bgge hnder, Hufwud framt, alt i snder,

395

400

405

393 r Dupl. 2 str 395 Dupl. 2 de wl sielfwa lee der t lee sielfwa sen W 326 Vs 143 och sielfwa lee sen N 1124 Vxj Skokl. och; saknas i V 5: 2 IV och W 133 396 det V 5: 2 III dr W 326 de ingen W 326 intet 397 r V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 2 o. 4 nr 398 Fruntimber Dupl. 2 fruentimbret Cavallierer V 5:2 III Karlstad Dupl. 1 o. 4 Cavallier W 326 Cavalliere 399 han mst V 5: 2 IV W 133 mst Dupl. 2 mste Vxj sig mste Dupl. 1 mst han Dupl. 4 han mst Skokl. mst de sig tee N 1124 W 326 Vs 143 Karlstad Dupl. 1 tee sig Skokl. sig d 400 dantza V 5: 2 I danar 401 wl W 326 Vs 143 d frst saknas i Dupl. 4 402 At sin continence V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 Sin Continence d spara V 5: 2 I, III o. IV N 1124 W 133 Vs 143 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 bespara 403 supa Skokl. supen d Dupl. 4 ta V 5: 2 I nr 404 till s i V 5: 2 III; V 5: 2 II Palmsk. 394 at dantza V 5: 2 I N 1124 W 326 dansen V 5: 2 III dane 405 hnder N 1124 hndren 406 Hufwud framt V 5: 2 I framt luta Dupl. 2 hufwud fram, och alt i W 326 altijd

396 397 400 402

faut (fra.) fel assembleer (fra.) sammankomster, fester courant gammal fransk dans i tretakt continence (fra.) kyskhet; meningen r att han aktar sig fr att supa fr att inte riskera kyskheten 404 beer bjuder upp till att 406 alt i snder det ena efter det andra

271 Bugar, tar sin Dam om kn Brjar s sin dantz der m. Gr s uti dantzen stlter Som en hst i bsta volter, Klacken slr han i chadanc Damen gier han all avanc. Upp axlen stundom rycker Utom ngra andra stycker Galna nog manier och wijs Dantza gifwer honom prijs. r the mnga par tillsamman Frsta paret, som gr framman r de andra fr en Lag Dantza effter des behag. Men the gode saltatores lska hiertlig s humores,

410

415

420

407 tar Dupl. 4 ther om Dupl. 4 409 Gr s Skokl. G s Dupl. 1 Teer sig 411 Klacken s i Vxj; V 5: 2 III Klcken V 5: 2 I Klackarna V 5: 2 II Vs 143 Klackarne V 5: 2 IV Palmsk. 394 N 1124 W 326 Karlstad Dupl. 4 Klackar slr han s i V 5: 2 III; V 5: 2 I slr V 5: 2 II Vs 143 sl V 5: 2 IV W 133 W 326 Karlstad Vxj Dupl. 1 o. 4 han slr han i Palmsk. 394 uti i saknas i Dupl. 1 chadanc V 5: 2 I Kadans V 5: 2 III Cadence Palmsk. 394 Vxj cadance 412 gier V 5: 2 I gir all Vxj W 133 Dupl. 2 alt 413 axlen V 5: 2 III axlar 414 Utom V 5: 2 III W 326 Dupl. 1 Utan ngra W 326 mnga 415 Galna N 1124 W 133 W 326 Vxj Skokl. Dupl. 2 Galen nog N 1124 W 133 Vxj Skokl. nog i Dupl. 2 i manier W 326 Vs 143 i art 417 r Dupl. 1 Nr the V 5: 2 I det N 1124 W 326 d Karlstad ther 418 gr Vxj W 133 Skokl. g 419 de V 5: 2 I det 422 hiertlig V 5: 2 III o. IV N 1124 Karlstad hiertelig humores Dupl. 4 Rumores

411 412 414 416 418 419 421 422

chadanc (fra.) takt; meningen r att han slr takten med klacken avanc (fra.) fretrde stycker stycken att dansa ger honom anseende framman frmst r exempel fr de andra, visar andra hur det gr till saltatores (lat.) dansare humores (lat.) drifterna

272 At the lngre intet kan Hlla continencen an. Han tyckz nog ha observera Modestie, och annat mehra Nr han man en stund har bracht Wackert an, som nu r sagt. Ropar: Klopietz daitze Vina, Prentzko prentzko, Skurvisine S mst g i fullan duus Till des hwar en har sitt ruus. Sehn s blij de i en rra Tr wl ta hwar an wid ra Dr wil iag eij wara Dam

425

430

435

423 the V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 Karlstad Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 han lngre intet V 5: 2 I Palmsk. 394 lnge intet W 326 intet lnge V 5: 2 IV N 1124 W 133 Vs 143 Skokl. Dupl. 1 o. 2 intet lngre Dupl. 4 lngre 424 continencen Dupl. 1 Continencer an Dupl. 2 fram; saknas i Dupl. 4 425 nog ha W 326 noga V 5: 2 I mig s 426 Modestie, och V 5: 2 I mores til med 427 man en stund har V 5: 2 IV har man stunden W 133 har stunden (ndr. fr. stundom) W 326 Vs 143 har man en stund N 1124 Dupl. 1 har man stundom Vxj man har stundom Skokl. man har stunden Dupl. 2 man den stunden Dupl. 4 man stundom Karlstad har ei stunden [radering] 428 Wackert Palmsk. 394 Wrcket nu V 5: 2 I fr 429 Klopietz V 5: 2 IV N 1124 W 133 Vs 143 Vxj Dupl. 2 Clopiest W 326 Copi ist daitze V 5: 2 III Clopiets Dupl. 2 dactzin 430 V 5: 2 I Rentko Renko Scarwisina Prentzko, prentzko V 5: 2 IV W 133 Karlstad Dupl. 4 Prentko, Prentko V 5: 2 III N 1124 W 326 Vs 143 Prensko Prensko Vxj Preetko Prentko Dupl. 1 Pranco Pranco Dupl. 2 prentio, prentio Skurvisine V 5: 2 III o. IV N 1124 Vxj W 133 Skurwisijna 431 S mst V 5: 2 I mst s Karlstad Skokl. S mste 433 s Dupl. 4 t 434 wid V 5: 2 IV N 1124 W 133 W 326 Vs 143 Vxj Skokl. Dupl. 1, 2 o. 4 i 435 Dr V 5: 2 III D

424 hlla fast vid kyskheten 425 ff han tycker att han tillrckligt lnge har hllit fast vid mttfullhet och annat, nr han bara en stund har uppfrt sig fint, s som nu r berttat 429 f Klopietz [] Skurvisine (polska) pojke, hmta vin, skynda p, skynda p, du horunge 431 fullan duus full fart

273 Och mig lta ta i fam. Ty han r s hiertans stygger, Wt i skgget och osnygger, Tnck man hwad aptit det gier t en Dam, som sdant seer. Men d r han diefwuls trgen Med caresser fwerlgen Plump och butt i tahl och ord, Talar bd om hoor och mord. Hans Maitress r swrt att wara At sig kunna rtt frklara Till hans tycke, nr hon sijr S entretinerad blijr. Men man kan eij prtendera Utaf honom ngot mera n han lrdt utaf sin Far Han war fwen sdan kar.

440

445

450

439 444 446 447 448

man saknas i Dupl. 2 det Vs 143 der gier V 5: 2 III r bd om Dupl. 1 om bd At V 5: 2 I o. III Skokl. Dupl. 2 Och hon V 5: 2 III han S entretinerad s i V 5: 2 III; V 5: 2 II Palmsk. 394 At hon s handterad Skokl. sig s intrenerad N 1124 Vs 143 Hon s entretenerat W 326 han s extrellnerat Dupl. 1 at han s entretenerad blijr Karlstad Skokl. blij 449 Men man kan V 5: 2 I Man kan och prtendera V 5: 2 I prebendera 452 Han Skokl. som sdan N 1124 s een Efter raden i V 5: 2 I: 6.to Om deras honnettete och reddeligheet emot hwarandra; i Karlstad: La Fin; i Dupl. 4: Tantum.

436 fam famn 437 stygger ful, motbjudande 439 fr frasen jfr Sku det eij gee aptit i Men war iag icke willer strof 11 (Samlade dikter I, s. 301) 442 caresser smekningar fwerlgen verddig 443 butt grov, ohyfsad 448 entretinerad (fra. entretenir) underhllen, road 449 prtendera (fra. prtendre) krva
18

274 Som han r nu i det ena Mst man weta och frmena At han och i annat r Redlighet har han eij kr. Egna interesset winner S hans tancka och hans sinne, At han lofwar lijf och sil Frst at han kan lefwa wl. Orden han rtt sllan hller Ed af honom intet gller ran, dygden sees eij an Frst han myntet winna kan. Wld fr rtt the sins emellan Mstdels fwa; mycket sllan At en sdan procedeur Af justicen straffad blijr. Den mst manskap har och drngar Som kan gifwa brafwa slngar Den han kr den andra ut Jfrn gor, grd och knut.

455

460

465

470

Fortsttningen frn och med 453 saknas i V 5: 2 III o. IV N 1124 W 133 Vs 143 Karlstad Skokl. Dupl. 1, 2, 3 o. 4. W 326 fortstter: Moren war eij fga btter, Osnygg ralla aldrig ntter, Lorten hngde till den lna, Derfr heter hon och na. 454 Mst V 5: 2 I m 455 V 5: 2 I han uti det andra r 457 winner V 5: 2 I winna 458 S V 5: 2 I ar 460 Frst at V 5: 2 I bort frst 461 Orden han rtt V 5: 2 I Ty han det wl 466 fwa V 5: 2 I bruka mycket V 5: 2 I mchta 471 han Vxj ena den V 5: 2 I de

457 459 463 464

winner intager lofwar lijf och sil lovar vid sitt liv och sin sjl; jfr frasen mitt liv och sjl sees eij an betyder inget Frst bara myntet pengar 467 procedeur procedur 468 justicen rttvisan

275 /:Ja en Dam wet iag bertta Som har sielf utrttat detta At hon med trehundrad man Tog igen sitt godz och land:/ Blir en fodrad sehn fr rtten, Brukas d de Diefla-stten Mutor gifwa t den man Som fr domarwrcket an. Ja, en kan bd drpa, mrda, Och nd eij blij pbrda, Till at gifwa lijf fr lijf, Mutor stillar sdant kijf. Tr wl stundom och s hnda At the saak p Kungen wnda D han rtt som Adelsman Mste lijta domarn an. Nu hr wore mer n mycke At beskrifwa alt i stycke, Ty all odygd str i flor Bd hos fader, Son och Mor.

475

480

485

490

473476 inom parentes endast i V 5: 2 II; r. 473 har parentestecken ocks i slutet 473 Ja en Dam wet iag V 5: 2 I Jag en dam har hrt 477 fodrad Vxj fordrat 480 domarwrcket V 5: 2 I dommen wackert 481 bd V 5: 2 I d 484 stillar V 5: 2 I Palmsk. 394 Vxj stilla 485 Tr wl stundom och s Palmsk. 394 Tr wl och s stundom V 5: 2 I Stundom tr och s wl 488 domarn V 5: 2 I Vxj domarn Palmsk. 394 domar 491 str V 5: 2 I gr 492 Bd hos fader, Son och V 5: 2 I s och far och son som

477 480 482 486

fodrad inkallad fr domarwrcket an leder domstolen pbrda dmd saak p Kungen wnda stmmer kungen (infr domstol); detta var ngot fr den envldet trogne H. orimligt 487 rtt som liksom, p samma stt som 488 lijta [] an anlita 491 str i flor florerar

276 V. om Architectur och oeconomie Doch i korthet till at drifwa, Des architectur beskrifwa Sampt med des oeconomie Som r tcker till at sij. Som han r en petit matre Pour paroitre plus qve ltre, J parad at synas mehr n han utj wrcket r. S pl han och husen gra Grymt tilltagna, mycket stora, Fuhl af proportion och mtt Fast the kunna heta sltt Men iag har eij n ehrfarit, Ngot huus, som hafwer warit, Rtt fullkomligt frdigt giordt Ena flyglen str i Lort.

495

500

505

Om Architectur och oeconomie tillskrivet i marginalen i V 5: 2 II; V 5: 2 I 7:o Om deras architecteur och Oeconomie; saknas i Vxj och Palmsk. 394 493 Doch V 5: 2 I Men till at V 5: 2 I wil iag 495 Sampt med des V 5: 2 I kortelig och 496 tcker V 5: 2 I tcken 497 r en petit matre V 5: 2 I willer r och skrytter en Vxj un 498 V 5: 2 I lik som honom intet trytter ltre s i Vxj; V 5: 2 II le tre 499 V 5: 2 I gir som en parade hr 500 n han utj V 5: 2 I mer n han 501 pl Palmsk. 394 plr 504 Fast s i V 5: 2 I; V 5: 2 II Palmsk. 394 Vxj Frst kunna V 5: 2 I man kun 505 n saknas i V 5: 2 I ehrfarit Palmsk. 394 frfarit ndr. till erfarit 506 hafwer V 5: 2 I har 507 fullkomligt V 5: 2 I Palmsk. 394 fulkomlig frdigt V 5: 2 I frdig 508 V 5: 2 I fast den ena flygeln stort

493 drifwa g vidare 495 Sampt tillsammans med 496 tcker vacker 497 f petit [] l tre (fra.) ung herre (snobb), fr vilken det gller mer att synas n vara; jfr r du och en petit maistre / pour paroistre, plus qve Destre i Sachta, sackta! med min dosa strof 8 (Samlade dikter I, s. 230) 502 Grymt vldigt 503 af ifrga om 504 sltt slott

277
510

515

520

525

Gatan, grden aldrig rena Smincken str en mitt p bena, Frstun, Swine-stufwan r Stugun der till witne br. Glfwet, drar, fnstren, borde Frn den tijd de blefwo giorde Twttas aldrig i sin dar Alt ifr hans farfarsfar. Damb och spindel-nt i taken Och i wrr, fins hos the wraken Alt r irreguliert Rtt mal propert, doch wl wrdt Tas i acht, och wl handtera Sknste meubler annat mehra Slfwer- gull-brocquade klr Som mst Fruentimbret br. Nr som mltidz-tijman hres Bordet straxt d frdigt gires, Taffel-tckaren wl weet Grat effter wanlighet. Frst s brjar han at duka
Smincken V 5: 2 I lorten Swine-stufwan Palmsk. 394 Swinestugan V 5: 2 I Swinstigan tijd de blefwo V 5: 2 I tiden de blef Twttas aldrig V 5: 2 I Aldrig twttas hans V 5: 2 I ens spindel-nt Vxj Spinnent V 5: 2 I spindel wf wrr V 5: 2 I wrn Alt Vxj Alting r V 5: 2 I r der Rtt V 5: 2 I och doch V 5: 2 I men Slfwer- gull-brocquade V 5: 2 I silfwer gul brokota mst Fruentimbret V 5: 2 I det fruntimbret Bordet straxt d V 5: 2 I strax d bordet Vxj Bordet d straxt Grat V 5: 2 I gira

510 511 514 515 516 517 518 519 520 523 524 526 528

510 513 519 520 523 524 527

Smincken smutsen, dyngan borde bordet irreguliert oregelbundet Rtt mal propert ganska osnyggt klder av guld- och silverbrokad mst Fruentimbret de flesta damerna Taffel-tckaren den kammarherre som hade hand om dukningen

278
530

535

540

545

550

F servietter plr han bruka, Tallrikar af Slfwer, tenn Skedar lggz eij mehr n en Slfwer-saltkar, gafflar, knifwar Aldrig propert brukte blifwa Dr gr till rtt med ett ord, Ssom wid ett diekne-bord. Der p blifwer sehn anrttat Upp bsta Plska sttet, Mycket snaskot lagad mat Upp Tenn- och Slfwer-fat. Femton, tiugu fat tillsamman, En del nehr till, en dehl framman, En del under, en del p, Frst man rtten kan der st. fwerfld och abondance Jempte en magnificence lskas, utan propert Uti alt the ta sig tee. Alt r stort fr then som sijret Sed altsammans non cohret.

531 Slfwer V 5: 2 I Silf och 535 Dr Vxj Det 539 Mycket snaskot Palmsk. 394 mycket snaskad V 5: 2 I mycken slaskut lagad Palmsk. 394 Vxj lagat 542 till Vxj och 544 man V 5: 2 I at 549 then Palmsk. 394 dem

530 ff Tanken r att det anvndes f servetter, bara en tallrik och sked och inga silversaltkar, gafflar och knivar. Allt detta hrde till fin dukning i Sverige; gaffeln var dock ganska ny. 536 diekne-bord skolgossebord 541 ff tanken r att massor av fat r stllda hur som helst, delvis p varandra 544 Frst man bara 545 abondance (fra.) verfld 546 magnificence (fra.) sttlighet 547 propert (fra.) snygghet 548 tee till 549 sijret ser det 550 Sed (lat.) men non cohret (lat.) hnger (passar) inte samman

279 Slfwer-spegel, Slfwer bord Stohlen utaf furu giord. Med hwad annat sdant mera, Som eij grna accordera Wl tillsammans i ett boo, snan drager Slfwerskoo. Sledz plga the frnmsta Som i lag r, mst den frmsta, Lefwa hwar en i sitt huus Daglig utj suus och duus. Fra, frsa, dricka, supa, Altid hlla yppen strupa, Dr Pllackens tid-frdrif Och hans enda bsta lijf. Ngra, Ngra, f bland ngra Utaf dea wra swgrar, Tar jag undan, som wl weet, Lefwa med beskedlighet. Thetta alt Libertas wller, Ty the ingen ha som hller Sig i tucktan och i band Hwar r herre i sitt land.

555

560

565

570

552 557 558 560 561 563 564 565 569 570

utaf V 5: 2 I fuhl af plga V 5: 2 I plgar den Palmsk 394 de Daglig utj V 5: 2 I dagelig i frsa V 5: 2 I swlia Dr V 5: 2 I Palmsk. 394 Vxj r Pllackens V 5: 2 I Polackars enda V 5: 2 I aldra Ngra, Ngra V 5: 2 I ngra ganska alt V 5: 2 I hans the V 5: 2 I han ha V 5: 2 I har

554 558 562 565 567 568

accordera (fra. accorder) passar ihop lag sllskap yppen ppen f bland ngra mycket f Tar jag undan undantar jag beskedlighet anstndighet, mtta

280 Bttre, mchtig Konung hafwa, Honom allmn lydno gifwa Bttre litet ha, men godt n som fwerfld med spott.

575

573 mchtig V 5: 2 I en enwldz 574 V 5: 2 I n fr Liugda Eeder stafwa [?] 575 men V 5: 2 I och Efter dikten har V 5: 2 II: Uttydning p de i denna beskrifning frekommande Plska ord. Panie Bratz Herr Bror. Hullu, Hullu Ett Rop, nr de attaquera. Nie posvollem Jag samtycker intet. Sabbi Sabbi Hugg nehr honom. itz do Diabla Skurvisin Lp fahn i wld din Horunge. Dalli Dalli fort, fort. Clopitz daitze vina Poike gif (fram) wijn. prentsko prentsko Skurvisin fort fort, du horunge. Sic a. habuit prologus Descriptionis, omissus ante. [itz frst skrivet efter Sabbi Sabbi]

576 spott hn, dligt rykte Sic [...] ante (lat.) s stod det i prologen till beskrivningen men blev glmt frut. Meningen r att det har sttt i brjan av den text som skrevs av, men att avskrivaren glmde att ta med det dr.

281

V
Le grand Heros du Nord ne craint pas les Glaons, lAmour de la Gloire, qui dans son Cur habite, Le tient tout echauff dans toutes les Saisons, et entre ses Soldats il ne se croit Hermite.
5

Le feu dont Il sechauffe, les Boulets tous rougis, feront plir tous ceux, qui ont couru aux Armes. Il pressera, avant que daller au logis, de Larmes deux, qui luy ont caus les allarmes. Son juste feu du froid tempere la rigueur, ft il un feu plus doux plus beau dans la Nature, que celuy de vangeance, quinspire la valeur? Heureux le brave Cur! heureux dont quil endure. Le Feu dAmour ne scauroit le toucher, la Gloire seule son grand Genie le porte; Mais quand la Paix se fait, lAmour peut sapprocher, et Mars ne laissera plus Venus la Porte. Gen. Audit. Holmstrm.

10

15

Vt 26, KB.

versttning: Nordens store hjlte fruktar inte isarna; krleken till ran, som bor i hans hjrta, hller honom helt varm vid alla rstider, och bland sina soldater ser han sig inte som eremit. Den eld som vrmer honom, kanonkulorna allesamman rdgldgade, kommer alla dem att blekna som rusat till vapnen. Han kommer att pressa trar ur dem, som vllat honom oro, innan de tervnder till sina kvarter. Hans riktiga eld av kld mildrar strngheten; finns det en ljuvare, en vackrare eld i naturen n hmndens som underblser tapperheten? Lyckligt detta modiga hjrta! Lyckligt det som han uthrdar! Krlekens eld kan inte rra honom; hans stora geni fr honom endast till ran, men nr det blir fred, kan krleken nrma sig och Mars kommer inte mer att lmna Venus vid porten. Holmstrms dikt bygger p den traditionella metaforik, dr krleken kallas en eld och dr denna eld kan kontrasteras mot kld i naturen men ocks, som hr, kan stllas samman med den eld kriget medfr. I r. 13 finns en lucka. Det r ovisst vad som var avsett att st dr.

282
Denna dikt r den enda dikt p franska av Holmstrm som vi knner. Trots sin franska orientering frefaller Holmstrm inte ha gnat sig t fransk poesi. Dikten r en replik p en dikt av Maria Aurora Knigsmarck: Ainsi donc en Hyver, au milieu des Glaons, un Roy Jeune et parfait sous une Tente habite? Il poursuit l Ennemy en toutes les Saisons, et sil a du loisir, Il vit comme un Hermite. 5 Des Boulets de Canons dans deux gouffres rougis, ou Vulcain pour les Dieux semble forger les armes, font la seule chaleur, permise en ce logis, dont l Hte redoutable a caus mille allarmes. Pour temperer du froid lincommode rigueur il est un feu plus doux plus beau dans la Nature qui ne peut amoindrir linvincible valeur trop heureux le Guerrier, qui le sent, qui lendure. Mais son Cur se defend de sen laisser toucher, Venus se tient au guet, qui dans le Sein le porte. Jeune et charmant Heros! laissez vous approcher, jamais Mars Venus na refus la Porte. grffin Maria Aurora Knigsmarck Prbstin zu Quedlinburg.

10

15

Vt 26, KB.

283

Appendix A
Dikter med osker attribution I
[1] O! Nchtergahl du som s liufligt speelar, J grhnan dahl, Medh tooner utan tahl, Tin liufwa Sngh! Haar bracht mig til at hra p tig mngen gng. Tin wackra lth, Frmr, at offta trra gon warda wth. [2] S lth tig nu och hra, Tu lilla fogel Snll, Lt ingen ting frstra Jfrn tin roo i qwll, S will iag tig bermma, S lnge som iag har, Uti min indra gimma, Ngon blodig droppa qwar.

Westin 135, UUB, s. 29v30v. Dikten finns ven i olika varianter i Palmskild 396, UUB, Nordin 102, UUB, s. 215 och Nordin 1112, UUB, Finspong 8338, Norrkpings Stadsbibliotek, samt i skillingtryck 1695. Se Jersild, Skillingtryck, s. 386.

Dikten finns tillsammans med Holmstrmdikter i W 135, men dr frekommer poesi ven av andra frfattare, och dikten uppvisar inte ngot av de fr Holmstrm karakteristiska dragen. Denna dikt och de bda nrmast fljande lmnas utan kommentar.

284 [3] Een sedigh Sihl, har iag uti mitt minne, Mitt enda whl, Haar giordt mig til en Trhl, Du kirlekz macht, Som mig i bandh och boijor bhr, Du har mig bracht, J kirlekz lufwa macht, [4] O! Daphne will du qwlja den du hiertelig hller kir, will du eij ndh uthwlja, hur hrdt titt hierta r, Af kirlekz bl, Jag snart frg, Jag beer om Rdh, Om gunst och Ndh, Lth mig och liufhet finna, Utaf ditt bittra kirleekz lopp, Lth hiertat kirligt brinna, Men intet brinna opp.

10

285

II
1. Liufweste Phebus s har du nu hunnit, Kira din Kretz, sedan senaste whr, Och alt hwad ddt bordt med kilden frswunnit, Liufligste Jagare Klder nu fr, Kickesta Flora will nu eij drija, Gir sig mng fergat drkt, Stickar och brmar sin grn silckes slija, Gir alle Kirlek wkt. 2. Aldrigh r wintern i marcken s kilat, Att icke Phebus han wrmer den opp, Jntet diur har nu sin Kirlek odeelat, Som har ngon lijfliger blod i sin kropp, Men see min Jris r nd lijka Kall som dhe norska bergh, Dersom Kilden och Snin eij wil wijka, Fr blijda Sohlens fergh. 3. Lefwer i fred, d J lskande bda Lefwer i trohet och Kirlighet stt, Werlden r lijka, som Eder mn rda, Til at s wrda hwar annars gemtt, Jag wil min Jris lijksom frglmma, ndoch det r eij ltt, Hwad giller d at de hierta lr mma, Och blij af hrdhet mtt.

Westin 135, UUB, s. 31r.

ven denna dikt finns bara i W 135 och uppvisar inga fr Holmstrm karakteristiska drag.

286

III
7. J hgaste hgder, i grnaste Lunder, J diupaste dalar, J Klippor, iag ber, O Swfwande foglar! O Jordens Afgrunder! O hgaste Trn J stjgen nu ner, mken min immer, klagande Smrta, Ach stmmer med mig in fwer den ngslan nu plgar mit hierta, O hiertengslan min! 8. Rr Berg ock stenar de innerste grundar, pna O Klippor al frdlde rum, Echo gensware med sorgbundne munnen ty mig r uplyst nu ngsliger stum; Gldien r rfwat ock Sorgen r kommen, Min frgd r nu frwnd, Min wn hon r mig af dden bortnummen Ach swraste lend. la fin

Stroferna 7 och 8 i avskriften av Wist r Jag fdder p Jorden till Lijda i W 44, Linkping, s. 51, dr texten starkt avviker frn texten i vriga avskrifter (jfr Samlade dikter I, s. 76).

287

IV
Sge, hwad man sga wil: All ting gr nu riktigt til; Hwart man hlst sin gon wnder, Klappa folk med fgnad hnder. Den som frr sig nskte dd, Och som lefde i stor nd, r nu mer n mycket glader, Och wlsignar Landsens Fader. Wid Hofwet fritt din lycka sk, Der slger man ej mera rk. Falskhet r som Ryen slagen, Jngen blir nu mer bedragen. Sqwaller, raller fdt sin graf, Lgn, som Suggan, dmd til draf. Dygden har nu spelet wunnit,

10

15

Tryckt i Ekholm: Swenska Fatburen 9, s. 5762. Ingen frfattare anges. Under dikten str: Dea Werser, ssom skrefne den tiden, bra pardoneras fr hwad som deri kan stta emot wr tids Skaldekonsts-Reglor. Direkt efter dikten fljer ett brev till rdet 13 juli 1714, contrasignerat av Casten Feif.

Dikten r skriven p vers burlesque och pminner om Holmstrms parodiska tidningsnotiser. Nr skildringen av tillstndet i Sverige blir verdrivet idyllisk, undrar man om inte dikten menar raka motsatsen. Men som helhet prisar dikten Karl XII:s och hans mns stt att styra landet. Fr att Holmstrm skulle vara frfattaren talar, utom vers burlesque, den goda versifikationen och den skickligt ironiska stilen i vissa partier. Ngra rader har metriska fel, men det kan mjligen skyllas p dlig tradering. Mot hypotesen talar det faktum att den som talar i dikten tycks befinna sig i Sverige, medan Holmstrm hela tiden, s vitt man vet, var med kungen i flt. Givetvis kan dikten tnkas vara lagd i ngon hemmavarandes mun, liksom i fruntimrens supplik om sidenklder. Ngra tydliga sprkliga kriterier, som visar p Holmstrm som frfattare, finns inte. Men de srdrag som kan ha funnits, kan ju ha frsvunnit vid avskrivning. Att dikten r skriven medan Karl XII nnu var segerrik r tydligt, men ngra uppgifter kan snva in dateringen. Prinsessan Hedvig Sophia lever nnu. Hon dog 1708. Men greve Wrangel, han som drev bergverken, r dd. Didrik Wrangel, president i Bergskollegium, dog 1706. Dikten har allts kommit till 17061707. 9 10 13 14 vertalig stavelse dito raller tomt prat draf svinfoder

288 Afwund ock i fjttrar bunnit. At wid Hofwet winna Pris, r alt nog at wara wis. Frndring ser man tusendfalt: Wr Marskalk nu s styrer alt, Och satt allting i s godt skick, At aldrig nnu bttre gick. fwerfldet har fdt fel. Fast Comedier, Dans och Spel, Assembleer och Masquerader, Apartements och Cavalcader, Alla dagar fr sig g, Slr man dock ej stort upp. En tjock Fransos, men icke lat, Fr Swenska magar lagar mat. Win och dricka r rtt godt, Drickes dock med hof och mtt. Jngen hr man gra buller, Och som frr sig dricka fuller. Fru Menage hon wet alt styra, Ger om ret halft rs hyra. Jngen klok br hrwid morra; Wishet wistas i det torra. Och fast KARL, den stora Hjlte, Ligger ute uti Flte, Ser han alt hwad hemma sker, Bnhrd blir den skligt ber.
vertalig stavelse dito dito dito fdt fel frlorat Assembleer danstillstllningar Apartements och Cavalcader mottagningsprocessioner vertalig stavelse dito hof mttfullhet Fru Menage sannolikt ett slags personifikation av hushllet eller ktenskapet ordsprk jfr Stiernhielms Hercules 342: Wijsdomen hafwer sin wist i dy torra skligt med skl

20

25

30

35

40

19 20 21 22 23 25 26 29 30 32 35 38 42

289 Hemma ha wi en Gudinna, Swerges Drottning och Furstinna, Hon gr godt t hwarje Man, Alldrig man de lika fann. Tw Prinseor, som ock kmpa, Hwem som frst skal armod dmpa, Hjlpa den som torftig r, Ur all nd och alt beswr. Ja, Kung KARL har ej sin Maka, Wet p alt stt fr o waka, Snder frn sig sina Jarlar, Hgsta Rd och strsta Karlar, Hmmar skadan dden hjort; Ty wi ha hr hemma spordt, Hur Gref Piper, Kungens hand, Kommer hem uti wrt land, fwer Hofwet fr befle, Kommer i Gref Johans stlle. Alla ting g fr sig wl, Man frgdar sig med strsta skl: Pengar, som Rikets klla, Nu i poar hwar dag swlla. Kungens Cassa r helt full Utaf Silfwer, utaf Gull; Ty Gref Wrede Kungens Mann Sparar alt hwad sparas kan.

45

50

55

60

65

44 Furstinna fljs i trycket av fotnot: Enke-Drottningen Hedwig Eleonora.

44 Hedvig Eleonora nka efter Karl X Gustav (16361715) 47 Karl XII:s systrar Hedvig Sofia och Ulrika Eleonora, som bda var knda fr vlgrenhet 49 torftig fattig, behvande 53 Jarlar hga mbetsmn, som utrttade kungens order 55 hjort br vara gjort 57 Gref Piper Carl Piper (16471716), chef fr kansliet, som vistades hos kungen i flt; han kom aldrig hem 60 Gref Johans trol. Johan Stenbocks (16401705) 62 vertalig stavelse 64 poar psar, sckar 67 Gref Wrede mjl. Fabian Wrede (16411712)
19

290
70

Rtten skipas utan list: Jnom ret ndas Twist. Hwar en rtt som rtt har finner; Ortt alldrig mera winner. Kungens Flotta, Landets prydnad, Som Gref Hans har i sin lydnad, Waktas med s waksamt ga; Wr granne o nu skadar fga. J Cantzliet alt wl gr, En Gyllenstolpe derwid rr. Som r frsigtig, klok och lrd, Oddligt Namn och ra wrd. Prester lefwa, som de lra, Ska ka Guds Namns ra; Girighet frswunnen r; Sin Nsta hwar man hller kr.

75

80

85

Skada war Gref Wrangel dog, Som med frstnd, med wett och fog, Kungens Bergwrk kunde drifwa, At Bergsman kunde riker blifwa; Men s hoppas wi at f, Den hans stlle fyller s, At wi honom ej stort sakna; KARL kan gra dumma wakna.

90

74 Gref Hans fljs i trycket av fotnot: Wachtmeister.

70 74 76 78 79 80 85 86

Jnom ret inom ett r Gref Hans Hans Wachtmeister (16411714) vertalig stavelse dito Gyllenstolpe Nils Gyldenstolpe (16421709), kanslipresident 1705 vertalig stavelse dito Gref Wrangel Didrik Wrangel (16371706), president i Bergskollegium vertalig stavelse wett och fog klokhet och smidighet 88 vertalig stavelse

291 Handel, wandel gr i flor; Wreden r i all ting stor. Frn Lybeck Skor ej mera frs. l hos o nu bttre grs. Ungdom fdes ock wl op, Gifwer om sig skert hopp, At med tiden gra godt. Prisa den som s wl rdt. * * Store Kung, jag mycket lngtar, Och nst Gud derefter trngtar, Edra blida gon se, Som kan ge mer n wi be. Ja, Kung KARL, J redan gjort Det man nnu aldrig spordt: Rye, Polack, Saxar klappat, Altid wunnit, aldrig tappat: Otro ifrn Scepter krt, Falskhet ner i afgrund strt, Dygd med ra wl belnt, Ja, med Konglig Krona krnt. Strre ro de Bedrifter, Som J allaredan gjort, n man uti gamla Skrifter Nnsin lsit eller sport. Riker, fattig, gammal, ung, Alle nska, Store Kung, Edra blida gon se, Som kan ge, mer n wi be.

95

100

105

110

115

120

95 vertalig stavelse 107 klappat slagit, besegrat; ordet anvnds ofta av de karolinska krigarna om att vinna slag 108 tappat frlorat (slag) 109 Scepter kungaspiran; hr syftas att Karl XII avsatt August den starke som kung i Polen; August hade gtt ver till katolicismen fr att bli kung i Polen 111 syftar p att Karl XII gjort Stanislaus Leszczynski (16771766) till kung i Polen

292

V
En

Lustig Wijsa/
Utwijsandes Hwars och Eens

PROPRIUM
Eller

Egenskap.
Tryckt i detta hr.

1. JBland alla Lyckans Skattar Ett gladt Mod man hlst omfattar/ Then som ey wil wara dum Ty at kunna godt upleta/ Thet r nu i Sanning weta Thee tiders proprium.

Separattryck i Palmskild 493, UUB. Ngra strofer finns i avskrift i Nordin 1124, UUB, s. 159r160v.

Denna lnga visa r av samma slag som Holmstrms Jngen s fullkomblig skattas. Se Samlade dikter I, s. 331. Tryckets strofer r komprimerade genom att radbrytningarna inte grs vid versslut. En strof, nummer 7, r identisk med en strof, nummer 5, i Holmstrms visa. I vrigt behandlar denna visa andra kategorier av mnniskor, bl.a. munkar, som ju inte var srskilt aktuella i Sverige. Visan har inga fr H. utmrkande sprkliga drag. Betoningar som Klckres (3: 6) och Domres (4: 6) r det svrt att tnka sig hos H. Troligen r den ett frsk att bygga vidare p H:s visa. 1: 2 Mod sinne, humr 1: 2 omfattar tycker om

293 2. Synes ngon blij frtretat Af the ting man har upletat/ gifwe Tlamodet rum/ Skimpt uthtydes wl af Wnner/ fast man ingens Kynne kinner/ Ty han har sitt proprium.

3. Me-Srck p Prsten klda/ Och i Gudz Huus wackert stda/ Sttia Lius i Kyrkian fram/ Hustrurs Wekor fyrtij rkna/ Och the Siukas Tal antekna/ r Klckares proprium. 4. Herrars dom at rtt frwalta/ Och p ingen sijda halta/ uthan flla redlig dom/ Jnga Mutor emottaga/ Och fr folk ey fruchtan draga/ r Domares proprium. 5. Fr the Helgon buga/ bcka/ Wackra Qwinfolck til sig lcka/ Mnga Orter wandra om/ Ja sig hgst ther om beflijta/ At alt Folk skal them tillijta/ Det r Munkars proprium.

2: 3 m man ge plats t tlamod 3: 1 Me-Srck msskjorta 3: 4 klockaren skulle hlla reda p barnafderskornas graviditetstid, s att man kunde vara sker p att barnet var den kta mannens 4: 5 draga hysa

294 6. Fienden uhr Feltet jaga/ Wapnen theras strax borttaga/ Hlla led hwar i sitt rum/ Wga/ skiuta hugga sticka/ Toback rkia/ lustigt dricka/ Det r Krigzmns proprium. 7. Wara dristig/ swrja/ dundra/ Bra fram b Steek och Flundra/ Sl p Kusken som r dum/ Pilterna med macht befalla/ Och them till sin Syslor kalla/ r Hoffmstars proprium. 8. Knpla/ sma/ twtta strkia/ P sin Jungfrus gon mrckia/ Om Hon Ond r eller From/ Krkia Kn och Stet bya/ Straxt man ropar intet drya/ r Hoffpigors proprium.

6: 3 7: 4 7: 6 8: 1 8: 2 8: 6

hwar i sitt rum var och en p sin plats Pilterna pojkarna Hoffmstars informators men hr kanske kksmstares Knpla knyppla Jungfrus frkens (som de var anstllda hos) Hoffpigors kammarjungfrurs

295 9. Fijka/ yfwas/ pocka/ snlas/ Och fr Skattgifwarne prla/ lska s den Rusticum/ Som geer Sd och Smret blta/ Med the miuke Ostar sta/ Det r Fougdars proprium. 10. Hoos sin Bnder hlla lger/ Gira hwad Hrsfougden sger/ Och i tal ey wara dum/ Pcka/ swrja/ trta; Yrcka/ Toback rkia/ dundra/ snorka/ Det r Lns-Mns proprium. 11. Uthi Skog med Bssan gnga/ Dher uthjaga Diuren mnga/ Fra med sig Jachtehund/ Jrpar/ Orrar/ Tidrar skiuta/ Jbland Buskar krypa/ luuta/ Thet r Skyttars proprium.

9: 1 9 :1 9: 2 9: 1 10: 2 10: 4 10: 5 11: 5

Fijka ivrigt efterstrva pocka brka prla gra sig till den Rusticum bonden (av lat. rus, landet) Hrsfougden hradsskrivaren Yrcka krva snorka upptrda vresigt luuta bja sig ned

296 12. Siuda/ kooka/ steekia/ brckia/ Hare/ Fogel/ Gsen spckia/ Laga Sppan ey blir lium/ Snlt Pasteyet kunna baka/ Och at Trtor wl m smaka/ Det r Kckars proprium. 13. Uthi skarpa Berget bryta/ Kohl och Malmen sin wl syta/ Dag och Stunder/ Tijmar rund/ Sedan Kroppen roligt skita/ Med det spanska Wijnet sta/ Det r Bergzmns proprium. 14. J sin Bodar Wahror sllja/ Lta Folck fr Pengar wllia/ Klde och allhanda Kram/ Alnen bruka/ noga wga/ Sehn lychten fga ga/ Blijr mng Kipmans proprium. 15. Upp Torget krokot lpa/ Uthaf Bnder Sden kipa/ Fijka tijda dag och stund/ Upp Sden Winsten taga/ Och til annor Kipstad draga/ Det r Borgars proprium.

12: 4 13: 2 13: 4 14: 3 14: 5 15: 3

Pasteyet pastejen; mjl. r plur. Pasteyer det avsedda syta vrda, skta roligt i lugn och ro Kram kramvaror lychten till slut tijda tidigt

297 16. Folket lofwa stundom liuga/ Gira Arbet som skal duga/ moot sin Drngr wara from/ Sma/ binda/ filla/ flicka/ Swarfwa/ mura/ bulta/ snicka/ r Handtwrckzmns propr[ium]. 17. Pusta/ blsa/ Kohl upbrnna/ Jrn med Tng fr Elden wrma/ Stundom rtt st stundom krum/ Knicka/ knacka med sin Slggia/ At det gnistrar kring om Wggar/ Det r Smeders proprium. 18. Swarta/ sudda/ Lder brnna/ Och det feeta Jster skimma/ S hoos Bonde som hoos Prst/ stoora Lsteknippor draga/ Gambla Skoor och Stflor laga/ r Skomakares proprium. 19. Fingra/ gnida p sin Feela/ Och der med fr Brudfolck spela/ Yfwas lik som en Kalkon/ ingen hlla fr sin lijka/ lijk som ingen kinde slijka/ dhet r Speelmns proprium.
filla flla flicka sy ihop lappar rtt rak krum bjd Swarta svrta Lsteknippor knippen av skolster draga bra Feela fiol

16: 4 16: 4 17: 3 16: 4 18: 1 18: 4 16: 4 19: 1

298 20. Med Violen lustig wara/ Och p Strkan icke spara Stryka sitt Confonium, Stundom frn sitt arbet blifwa/ Och sin Kropp en Styrckio gifwa/ r Musicanters proprium. 21. Upp Orgor lustigt leeka/ P Pedahl med Ftter peeka/ Aldrig wara tyst ell dum/ uthi Brllop gldien fra/ p Cymbal med Fingrar rra/ r Orgnisters proprium. 22. Ofta kranka Folk beska/ At ey Siukdom sig m ka/ Utan sigh beflijta om/ Lkedomar freskrifwa/ Och sigh lta Pengar gifwa/ r Lkiares proprium.

20: 1 20: 3 20: 4 20: 5 21: 1 21: 6 22: 1

Violen fiolen Confonium harts fr strken blifwa bli borta ta sig en tr Orgor orglar Orgnisters organisters kranka sjuka

299 23. Uti Askar Krydder hafwa/ Drickar uti Flaskor brafwa Stndande i sina rum/ Effter Doctors Sedel gifwa Drycker/ Krydder/ Det skal blifwa Apotechars proprium. 24. derlta/ stilla sweda/ Upp Klutar Plster breda/ Lta wrma Watnet liumt/ Skira hr/ och Skigg afraka/ gira fijn om Mund och Haka/ r Barberars proprium. 25. Altijd lustig/ kirlig wara/ Aldrig lust frde spara/ lska Book af hiertans grund/ Och der tijden med kan gifwa/ Stundom ifrn Booken blifwa/ r Studenters proprium. 26. Lpa med en stackug Kappa/ Altijd rdder buga/ bocka/ Och Skin-Klubban smaka f/ th Student hl/ Tobak kipa/ Kring om Stan i hwar Grd lpa/ r Penalers proprium.
Drickar drycker brafwa rejla stende var p sin rtta plats Klutar tygbitar, frband Skira klippa Skin-Klubban kppen (som slr p baken) Penaler frstarsstudenter, som utsattes fr pennalism

23: 2 16: 4 23: 3 24: 2 24: 4 26: 3 26: 6

300 27. Bittid uppe seent i sngie/ lsa s i fullan flngie/ Hste- Winter- Wrestund/ S i Socken Frbog taga/ Lijk med sng til Kyrkian draga/ Det r Diknars proprium. 28. gon upp sitt Folck hlla/ Och til ingens fall at wlla/ Skitandes ey arm ell krum/ Skda wl/ tilkinna gifwa/ Lta ey ostraffat blifwa/ r Jnspectorers proprium. 29. Uthaf Herrar godzen hyra/ Fr mng hundrad/ stundom fyra/ Straxt han fr en lijten hum/ Seen Contractet underskrifwa/ Det r sanning/ och skal blifwa Arendaters proprium. 30. Jngen flijt och mda spara/ Kring om Land och Stder fara/ See hur handlas i all rum/ Brtzlig in fr Rtten draga/ Tridie parten til sig taga/ r Fischalers proprium.

27: 4 Frbog frfiol 27: 5 under sng bra de dda vid begravning 27: 6 Diknars studerandes; dessa frsrjde sig genom sockengng, d de kunde f mat (frbog) och genom att sjunga vid begravningar 30: 5 Tridie parten tredjedelen; fiskalerna fick tredjedelen av bterna

301 31. Gister sina emottaga/ Maten fr dem lta laga/ Sttia hl/ Wijn/ Tobak/ fram/ Hwad frtrs til rkningz fra/ Och mng hrda ord f hra/ r Gistgifwares proprium. 32. Altijd trla/ sucka/ stka/ Altijd sitt bekymber ka/ Lijda harm p alla rum/ Jngen glader stund bekomma/ Som de Sinne r til fromma/ Det r Bn[ders] proprium. 33. Slipsteen/ Wattia/ Baggst fra/ Uti Matsck/ Matspan rra/ Resa mnga Lanskap om/ Snlt roothugga/ flijtigt dijka/ Och i sine syslor fijka/ Det r Dalkars proprium. 34. Oxar/ Ostar/ Hstar sllia/ hl/ Tobak fr winsten wlja/ Swr i lyckia oc i krum/ Med sitt Lrft och Nlar skryta/ Samt the gambla Kampar byta/ r Wst-Kipmns proprium.

32: 3 33: 1 16: 4 33: 2 34: 5 34: 6

harm ortt Wattia vttjesten, brynsten Baggst gentianarot Matspan matkrl Kampar hstar Wst-Kipmns vstgtakpmns

302 35. Skilmar til at binda/ basta/ Horor/ Skalkar/ at antasta/ Och sttia i Fnga rum/ Skira Sp/ och basa Tiufwar/ Slijta Rijs p Khnor/ Bofwar/ r Profers proprium. 36. Egen Mat med Skiedar mta/ Annars som en Warg upfrta/ oc dock lpa lijka toom/ Ja om myeligit wore/ Sielf sin egen skarn frtra/ r en Nidungz proprium. 37. Klde krympa/ persa/ sma/ The afklipte lappar gima/ Fra Nhl och Syring om/ Trlng sting och illa flla/ Offta lfwa/ intet hlla/ r Skreddares proprium. 38. Humbla kring om Landet sllja/ Sklar/ Slefwar/ Tallrijk tllja/ Och i tahl ey wara dumb/ Gira Bor/ ntta Knifwar/ Der af han nampnkunnig blifwer/ r Smlenningz propr[ium].
basta fngsla Khnor kvinnor med dligt rykte Profers militrers, som svarade fr ordningen vid frband Annars en annans upfrta ta upp skarn exkrement persa pressa Humbla humle

35: 1 35: 5 35: 6 36: 2 16: 4 36: 5 37: 1 38: 1

303 39. Alla uthur wgen kira/ Fast the intet ha at fra/ Och at wara stoor i munn/ Knijf och Pken straxt framwijsa/ S och kira/ skratta/ flijsa/ r Roospiggers proprium. 40. Rog och Korn samt Hwete mahla/ Och fr ingen Tijden hala/ Qwick och snll i alla Rum/ Qwarnesten och Hiulen laga/ Tulleskippan emottaga/ Det r Mlnars proprium. 41. Med sin Krijta Ziphror teckna/ Och fr Gar kunna rkna/ Mnge tahl p Taflan fram/ Debet, Credit kunna fra/ Och ey ngrom ortt gira/ r Rknares proprium. 42. Allehanda Saker wga/ Fast han dem fr intet ga/ Wara flijtig/ see sig om/ Warorna ifrn sig gifwa/ Och de tal i Booken skrifwa/ r Wgares proprium.

39: 5 40: 2 40: 3 40: 5 40: 6 42: 6

flijsa (hn-)skratta hala frspilla snll snabb Tulleskippan den del av det malda som erlades i skatt Mlnars mjlnares Wgares vgmstares

304 43. Book mot Book sin Stallbror hlla/ Och ey grandet noga slla/ Wachta sig nr det blir skumt: Sedan dundra/ wara richtig/ Och i Pennan wl frsichtig r Contraleurers proprium. 44. Kappan effter wdret hngia/ Och bland Sanning lgn inslngia/ Koxa p all sijdor om/ Der han fr obidin gista/ Hwarest finnes fult til bsta/ r Smrttzers proprium. 45. All sin wllfrd haa i Kista/ Heller Gud och Himlen mista/ n den litzle Penge-pung/ Pcka/ yfwas/ ingen wija/ Det r/ sanningen at sya/ Mammons Trlars proprium. 46. Bryggia/ baka/ steeka/ siuda/ Grannas Mor til Mltijdz biuda/ och om all ting hlla Dom/ Twtta/ Lappa/ tulta/ stka/ Och i Sngen Lppor skia/ Det r Hustrurs proprium.
Stallbror kamrat Contraleurers kontrollanters vnda kappan efter vinden obidin objuden Smrttzers snyltgsts ha sin (dmande) sikt om allting tulta sjunga vaggsnger [?]

43: 1 43: 6 44: 1 44: 4 44: 6 46: 3 46: 4

305 47. Bljor/ Linda/ Hattar sma/ Dr i lilla Barnet gima/ Ssom sitt Charissimum, Knpla/ wirka/ laga Ma/ Sittia granner/ Mannen kya/ r ung Hustrurs proprium. 48. Stadigt lijda/ mycket tla/ Ringa skita hwad Folk prla/ Oc knaft tala utur munn/ Gudi s sin Saak hemstlla/ Som skall allom wedergilla/ r from nkiors proprium. 49. Hlla Huus/ och ey tilfrga/ Hwad som hlst och bst kan dga/ Men sig wijsa p all rum/ Gira efter gammal wana/ Hra nytt/ och argt uthspana/ r ond nkiors proprium. 50. Lijn p Rcken flijtigt spinna/ Der igenom Lreft winna/ Sttia handen smtt til mun/ Knna krkia och sig bcka/ Som en wacker Manfolcks-Dcka/ r ung Jungfrurs proprium.

47: 3 48: 2 49: 2 50: 1 50: 2 50: 6

20

Charissimum (lat.) allra kraste skita bry sig om dga duga Rcken spinnrocken winna f fram Jungfrurs unga flickors

306 51. Spegla/ krusa/ wirka/ dantza/ J Grngrset g ock swantza/ flia Amicissimum, Ja och stundom mera wga/ Ock sin Mdrar ey tillfrga/ r och Jungfrurs proprium. 52. Uti Skpet Dockor hafwa/ Som ntta/ sm oc brafwa/ Ja sm Speglar Faten rund/ Sedan med alt detta leka/ Och sin Dckor klappa/ smeeka/ r sm Jungfrurs proprium. 53. G och lpa/ plttra/ knrra/ Och i hwar wr sptta morra/ J mng rynkior wrijda munn/ Och mot all ord afwogt swara/ Och som Kirng mot strmmen wara/ r ond Pijgors proprium. 54. Qwllia sig hwar dag och tijma/ Stundom siunga/ stundom rijma/ bra omsorg alla stund/ Hur han m sig henne gifwa/ Som hans Hustru lfwar blifwa/ r Frijares proprium.

51: 3 53: 1 16: 4 54: 1 54: 3

Amicissimum (lat.) allrakraste vnnen plttra muttra knrra knota Qwllia plga omsorg oro, bekymmer

307 55. Uti Kyrkian folket wckia/ Sl s lngt som Sp kan rckia/ Koxa snlt p alla rum/ Sedan Gar tysta gira/ Hundar uthur Kyrkian kira/ r Spgubbars proprium. 56. Andras pengar listigt skia/ Och i hast sin Cassa ka/ Ssom wore wrlden sin/ Altijd skia til at winna/ Til de andras godz frswinna/ Thet r Dubblars proprium. 57. Swrja/ dricka/ dundra/ plsa/ Och sitt goda alt frslsa/ Aldrig utan ruus g heem/ hl och Tobak dricka/ blsa/ Och sidst icke orka flsa/ r Fyllhundars proprium. 58. Troligt tiena Fahr och Moder/ Stll sig lydig from oc goder/ Jcke sofwa bort sin stund/ Men p arbete sig gifwa/ Det r wackert/ och skal blifwa/ Drngiars/ Pijgors proprium.

56: 6 Dubblars dobblares, hasardspelares 57: 1 plsa supa

308 59. Altijd lustig/ altijd glader/ Lustigt siunga dea rader/ Ja in Summa Summarum, All wr srg i frgd begrafwa/ Ey p syndzens wgar trafwa/ Det skal blij wrt proprium.

ENDE.

309

VI
[1] Pompe satt sig p sin dyna, Till at obehindrad syna, Syna f det olyksfel, Han bekommit fr sin del. [2] Felet war ej af de stora; Ty hwad han har mst frlora, War ej strre n en rt, Som geck af hans lilla stirt. [3] Stirten swag, som bara Rren Klmdes af i Cammar-dren, Just d hunden tog i akt Sylan af sin lilla wakt. [4] Stackars Liten! slekta, pyla; tog nu an en fltskirs syla; Giorde sret rent och tkt, At det skulle snart bli lkt.

Skokloster, Fol. 201 s. 177r178r RA (E 8874).

Denna dikt om hunden Pompe r inte knd p annat hll. Den br ha kommit till fre krigsutbrottet, eftersom den nmner att Pompe sprang i Roslagen (str. 10); som bekant fljde Pompe Karl XII i kriget. ven om dikten inte har ngra tydliga prov p Holmstrms stil, kan den mycket vl vara av honom. Den goda diktionen och verskonsten talar drfr. Att den i utgvan placerats bland dikter med osker attribution beror p att den var obekant fr utgivarna, d volym I frdigstlldes. 4: 1 slekta sannolikt variantform till slikta, jmna till, gra slt

310 [5] Sehn han skadan s omlagat, Bst han kunnat och behagat; Lutade han sig omkull Och lg ganska tankefull. [6] Hwad han tnkte, kan jag gia; Men som Philosopher wia Likna diur wid en Machin, Som har ingen tanke-min. [7] S will jag och wara finer, Sja blott, at Pompes miner Trykte ngra tankar i Formen af min phantasie. [8] Stackars Pompe! mste sanna, At olyckan r ej anna n en slump af bryderi, Hwarfr ingen sges fri. [9] Mste sanna gammal Saga: Laga huru man will laga; Bryts dock offta stummen frr, Annars af, n mellan drr.

6: 2 syftar p cartesianerna 9: 3 stummen stumpen, svansbiten 9: 4 Annars p annat stt

311 [10] Han, som offta halfwa dagen, Sprungit oskadd, i Roslagen; Gdt i skogen, som en Reen, rdes hemma lida meen. [11] Fattig Krk! hur will han bra Swantzen, som r hundars hra, Likt med hundar af sitt stnd, Sehn han den afbryta mnd? [12] Huru will han winna tycke Hos sin mor, Badin, s mycke, Sehn den lilla Turihwipp Mist sin hwita Rumpetipp. [13] Huru, man hr blifwer werre, Will han tckas nu sin Herre, Sehn han mist sin sknhets Krantz, Som war ndan p hans swantz. [14] Stackars Pompe, fattig drnger! Mn d all hans wlfrd hnger P thes minsta Rumpeknot? Wet man therfr ingen bot?

10: 3 Reen ndr. fr. Nmbd 10: 4 ndr. fr. Mste hemma nu bli klmd

12: 2 Badin hund vid hovet 14: 3 Rumpeknot svanskota

312 [15] Jo, fast Knoten, som nu felas, Borta blir, nr skadan helas, Kostar Pompe fga ting, Krka stirten, uti ring. [16] Trsta tig, min Pompe Lilla, At han ej for mera illa; Men om wrre timadt har, Han dock i sin syla war. [17] Tnck! det will ej litet sga: Flit och Trohets mrke ga; Det r mer n wara skn; Dygd ger offta sliker ln.

313

VII
[Fljdskrifter till Pompes grafskrift] [1] Wlment anmrckning wid Pompes grafskrift Hund r hund lt hieltar blifwa, lemna M nr du will skrifwa Hundedicht och Personal blanda gull bland bly det krnker dygden de, lik som man snker, plumpig dicht; och slem Final. Oskrkt lefwa tappert winna, d nr man med lust kan finna det pckat skrck och nd, eij fr Ftter lifwet tiggia men i graf ondrat liggia r en tapper hieltes dhd Frcka mers Crants och prydna, har dem under sdan lydna, at een Kyskhets lngtan rr; stora Carols dygd frnekar med mer offra hundelekar som frn rbarheten gr.

10

15

Skokloster Fol. 201 s. 113rv, RA (E 8874).

Frfattaren till denna svaga dikt, tycks mena att Holmstrm ringaktat Karl XII. Dikten str i handskriften efter Holmstrms epigram.

314 [2] Pompes rtta lford i grafwen Pompe fdd och dd en hund, trogen som en hund kund wara art af art ty feck han fara Land omkring nr han war sund, Hundelycka had han nog wl han lefde feet och frodig skint han war en lng tid modig sgz dock gamle Pompe dog.

Skokloster Fol. 201 s. 113v, RA (E 8874).

315

VIII
Konung Augusti den frr regerande Churfurstens i Saxen och sedermera utwalde Konungens i Phlen troosbeknnelse. Jag wiker hrmed af Frn Luther til min graf Jag spottar och iag leer t Luthers skriffter fleer Jag hatar allan stund Lutheri tro och grund Bort Bort uhr detta land hwad Luther ger wid hand den som rtt Luthersk dr den onde til sig fr Frn Pfwens bod och wilja iag aldrig mig skall skilja t Pfwens lro all iag mig mst hlla skal de sig til Pfwen gifwit Jag i mit hierta skrifwit Al Pfwens hop och Svite Bewara Gud med flit han salighet besitter som Pfwisk lra gitter.

15

10

20

Fragment i V: 2 I, UUB, nr 35, som p nsta sida har Hr ligger begrafwen en gammal skald, och dr det i en blyertsanteckning str: Rosenhanes saml.. ven i Vs 48, s. 295, Vs 65: 2, s. 171172, Vs 142:1, samtliga KB; V 6, s. 105, 2 st. i V 7 (= V 7: I o. II), V 11, s. 16, Nordin 240, s. 93v, Nordin 1121, s. 16, Nordin 1122, s. 306v, Nordin 1138, s. 192r, Westin 117, s. 12r, Westin 222, samtliga UUB; W 84 a, Linkping, Misc. Tom. I, Kalmar, s. 144, Litteraturhistoria och sknlitteratur 9, folioblad, Karlstad, samt i flera sena avskrifter. Tysk text finns i Strdda hist. handl. 2, LUB, hollndsk i Ullenius V, Skara, s. 151. Den tyska texten lyder: Kungens i Pland afseijelse frn Luterska Religion Jch sage gantzlich ab Luthero bis ins grab, Jch lache und verspot Lutheri sein gebot Jch hae mehr undt mehr dhen Lutheraner Lehr darumb weg aus dien landt was Lutherisches sein verwandt wer in die lehre stirbt in ewigkeit verdirbt Des Pabstes Lehr undt leben will ich stetz sein ehrgeben jhr Me und ohrenbeicht Jst mihr gar sy und leicht Die so das Pabsstumb lieben hab ich ins hertz geschrieben der orden bruderschaft behyte Gott mit kraft das himmelReich mag erben wehr Rmisch Chatolisch tut sterben.

Titeln Vs 48 Karlstad Augusti Troosbekjennelse Vs 65: 2 Chur-Furstens af Saxen beknnelse V 6 Konung Augusti Ostadiga Troos Bekinnelse afmlad uti flliande Rijm hr 1697 V 7: I Konung Augustii Phlen till Pfwen & Rom giorde Trons Bekiennelse V 7: II Den frra Regerande Churfurstens i Saxen, nu utwalde Konung i Pohlen, Frederici Augusti tro och bekinelse, in Augusto 1697, d han den Polniske Cronan emottog. V 11 Den fr detta i Sachsen regerande Churfurstens och sedermera d. 17: Junii 1697 i Polen krnte Konungs Augusti Abjuration

316
d. 16: Maji 1697 N 240 Kong August Tro och beknnelse sedan han afsade sig Religionen och blef kong i Plen, och nr han war allena Cuhrfurste j Saxen N 1121 Den frr Regerande Churfrstens i Sachsen, nu utwalda Konung i Phlen Troo och bekinnelse wid terresan till Sachsen ign N 1122 Friedrich Augustus Utwald konung till Saxen & Polen trosbekinnelse d han antog den Pfwiska lran N 1138 Den Regerande Churfurstens i Sachsen, uthwalde Konungz i Pohlen Troos Bekinnelse W 84 a Chur-Fursten af Saxen Augusti Afsgelse ifrn Lutherska Lran. Kalmar Then nu regerande Churfurstens i Saxen och uthwalda Konung i Pohlen FREDERICI Augusti Troos Beknnelse wid aftrdet ifrn then Lutherska och tilltrdet till then Pfwiska religionen d. 16 Maji 1697 Under dikten i V 7: II: Wid frment aftrde ifrn Lutherske Religion under des Nya Kongl. Regeringz Tid. I N 1121 str mittfr vnsterspalten: Wed aftrdet ifrn Religionen och mittfr hgerspalten: Under des Kongl. Regeringstijdh. I Karlstad str ver vnsterspalten: Wid thes aftrde frn then Lutherska religionen och ver hgerspalten: Wid thes tiltrde til then Catholska religionen; i N 240 T han blef kong resp. doch medan han war Curfurste; N 1138 Wid frntrdet resp. Wid tilltrdet. Vs 65: 2 ger dikten sammanskriven med hgerverserna infogade efter resp. vnstervers: 1, 11, 2, 12 osv. I V 11 str r. 1120 direkt nedanfr 110. 3 spottar Kalmar hatar Karlstad skrattar 4 t Kalmar wid 5 f saknas i V 7: I 5 allan N 1122 Kalmar alla 7 uhr detta N 240 uthur mitt 9 den som rtt V 7: I Ty den som Karlstad Ehwem som Kalmar den s hr rtt saknas i N 1138 dr V 11 r 10 den V 11 W 117 V 7:II Vs 65: 2 W 84 a hin onde N 1121 V 7: II Karlstad onda til sig fr Vs 65: 2 V 11 den bortfr W 84 a den tilhr Karlstad han tilhr 11 bod N 1122 Kalmar Karlstad N 240 bud 12 mig skall skilja s bl.a. Vs 65: 2; V 5: 2 mer skal skiljas skall Vs 48 W 84 a Kalmar will 13 t Kalmar wid 14 mig mst V 7: I mst mig mst Vs 65:2 stds hlla Vs 48 hugna Vs 65: 2 V 6 V 7: II V 11 N 240 N 1121 N 1122 N 1138 W 117 W 84 a Karlstad Kalmar fgna 15 f saknas i V 7: I 15 de Vs 65: 2 V 7: II V 11 N 240 N 1138 W 117 W 84 a Karlstad den til W 84 a t gifwit Vs 65: 2 Karlstad gifwer W 84 a skrifvit 16 i mit hierta V 6 mig i hiertat i W 84 a och skrifwit Vs 65: 2 Karlstad skrifwer W 84 a gifvit 17 hop V 7: I hug W 84 a magt Kalmar hoot 19 Vs 65: 2 Hwar man wist salig skattar V 11 Hwar Man den Salig skattar 20 Vs 65: 2 V 11 Som pfwens tro omfattar Pfwisk Vs 48 V 7: I o. II N 240 N 1121 N 1122 N 1138 W 117 Karlstad Kalmar Pfwens

Denna dikt r kanske den mest infama politiska dikt som har skrivits p svenska. Sjlva formen, som gr det mjligt att lsa dikten p tv stt, skdliggr det dubisa i August den starkes trosbeknnelse. Lser man raderna uppifrn och ner med brjan i vnsterspalten, sger dikten att August avviker frn Luther, hnar hans skrifter osv. och nr man kommer till hgerspalten att han aldrig skall skiljas frn pvens bud. Lser man raderna horisontellt, dremot, sger dikten raka motsatsen: August avviker frn pvens bud, han skall aldrig mer skiljas frn Luther etc.

317
Dikten r troligen skriven redan 1697, d nyheten om Augusts konversion blev knd, men den kan ocks ha kommit till r 1700, d Augusts verfall p Sverige aktualiserade hans svekfullhet. Den tyska versionen r skriven p verbliven sida i papper daterade 1701. Det finns ingen uppgift om att Holmstrm skall ha skrivit dikten, och ngra sprkliga kriterier kan inte uppbdas fr attributionen. Vi fredrar drfr att placera den bland dikter med osker attribution. Dikten r skriven p trefotade jamber. De frsta tio raderna rimmar parvis med endast manliga rim, medan diktens sista hlft ocks rimmar parvis men med omvxlande kvinnligt och manligt rim. Konung Augusti kurfursten August av Sachsen lyckades bli vald till kung av Polen r 1697 genom mutor och lften, sedan han frst vergtt till katolicismen. 4 5 6 8 13 19 20 fleer mnga allan stund fr alltid Lutheri Luthers ger wid hand lr, visar t till han den gitter har lust till

318

IX
Den

Swenska

VISITEN
giord Af

Hans Mayestt wr Allerndigste Konung och Herre

KONUNG

CARL
den Tolffte
Hoos den Saxiske Armen Uti Curland den 9. Julii 1701. DEt r ju allom klart/ hur Saxer Lifland gistat/ Och lnge nog upp des Tractamenter frstat; At jag wl sya kan/ dem sdan rtter ftt/ Som elliest ingen har med lngtan effterstdt. De hafwa rtter smakt af krydder ngot dyra; Af Must ock Dubbelbijr/ de offta blifwit yra. De hafwa drukne blit/ och dantsat sen fr nog/ Ja intet wndt igen/ frn mngen genast dog. De har och lofwen fdt; nr Wrden sielf mst komma/ T skulle tappas upp/ utaf den bste mma.

10

Tryck i UUB, dr ven ett andra tryck med annorlunda sttning och ngra stavningsvarianter finns.

Fastn dikten har det fr Holmstrm karakteristiska tog p: och jmwl straxt tog p tracterad blifwa (r. 22) r den knappast av honom. Slutpartiet med bnen till Gud kan Holmstrm inte grna ha skrivit, och formuleringen i r. 55, hijt hem tyder p att skribenten fanns i Sverige Holmstrm var hela den aktuella tiden med kungen i flt. 3 dem mste vara subjekt i satsen; i s fall ett tidigt exempel p att dem (dom) kan anvndas som subjekt 6 Dubbelbijr (dubbell), starkt l 7 fr nog tillrckligt 8 wndt igen slutat 10 mma mjl. ma, krl fr l eller vin

319 T skulle rtter fram/ som intet woro sm. Men nu nr CAROL kom/ war msta dels der fr. Dy fattades det rd/ at dem igen beskja Och nnu gisterne i Curlandsdmet kja. Som hr sedwanan r; nr en Visiter fr/ At han och sen igen bort til den andra gr. Derfre Konung CARL Dyn-strmmen fwerfres/ Med ngra tusend fler; at thet som nappast hres Frn Typhis hade styrt med all som strsta ijd/ At Curland alla sg/ p en half timas tijd. D CAROL bland dem war/ som frst begynte klifwa Til lands/ och jmwl straxt tog p tracterad blifwa. Men CARL han wille ey nu ta frmmad maat/ Dy brjade han fort framsttja sina faat/ Tog Wrdens namn upp/ och sig frikostig wiste P stort Heroiskt maner, det alla rttlig priste. HAN gaf dem smaka p sin rtter ofrtnckt Och sielfwa supa ut/ det the t HONOM sknckt. Nr de ey kunde rtt et sdant folk handtera (Det doch al wrlden weet/ med skl frnmst wrdera:) Ty brjade Kung CARL med rda sklor p/ At en del dogo straxt ock en del fick ey g. Sen gaf och Riga Slott fram den wllkomman heeta/ Af hwilcken mngan foor/ ock kunde intet weeta Hwart ut som hemmet lg; Men rnde hijt och tijt Och tapte pantzar bort/ ja stfwel/ byx och plijt. Fast Fursten rymde bort/ nr denna dryck begyntes Och Steinau/ Paikull ey til ndan hr wed syntes/ S fick de frige doch mycken strre roo/
Dyn-strmmen Daugava, ty. Dna, sv. Dyna Typhis havsgudinna sklor sklar; rda sklor syftar p blodsutgjutelsen wllkomman vlkomstskl Hwart ut t vilket hll plijt huggvrja Steinau fltmarskalk, verbeflhavare fr de saxiska trupperna Paikull Otto Arnold Paykull (o. 16621707), livlndsk adelsman, som i opposition mot Karl XI gtt i saxisk tjnst och frde beflet ver de trupper, som skulle verrumpla Riga

15

20

25

30

35

17 19 31 33 35 36 38

320
40

At the och flydde sen/ frutan hatt och skoo. Sij! s kan Konung CARL, nr han begynner/ gifwa Han will omkostnaden ey lta rcknad blifwa. Ty utj Swerge kan en mehr til gfwa f/ n utj andra land fr redan pngar n. * * * * * * * * *

45

50

55

O! store HERre GUD/ Tig m wij tack hembra; Wij bre prijsa Tig med en ondlig hra/ Som hielper Konung CARL, at fienderna stinga Och styrker Swerges macht/ at them p flyckten bringa. Tu starke Mchtige/ tu store utaf under/ Tu som en HERRE r/ s hrlig rijk och runder/ Och gir/ at Himmel/ Haaf/ och Jord m kunna blifwa/ Tu wrdes Swerges barn och n tin Nde gifwa/ At CARL m segra fort/ frn all frst och fahra/ Som aldrabst d sker/ nr tu wil med hen wara. Gif snart en nsklig frijd/ at Han hijt hem m komma Och nyttia sen i roo sin dla ungdoms blomma/ Samt prijsa Tig frngd; hr nu det wij begira/ O! GUD/ Titt Mayestt allena wari hra!!!

44 50 51 54 58

redan reda; mjl. tryckfel runder givmild blifwa best hen honom wari vare

Henrik Schck attribuerade 1892 ett litet drama med titeln Nachspiel uti en wijsa stlt till Israel Holmstrm. Attributionen har dock betvivlats av Bernhard Risberg och Erik Noreen, enligt vr mening med all rtt. Eftersom dramat r tillfredsstllande tryckt av Schck i Bidrag till knnedomen om 1600-talets dramatik, Samlaren 1892, terges det inte hr.

321

Appendix B
Gravdikter ver Holmstrm
Om hur omtyckt Holmstrm var vittnar det frhllandet att vnnerna skrev och lt trycka fem dikter ver honom. Dikterna finns i KB:s samling av personverser. Tre av dem har samlats av Palmskild i Palmsk. 338, UUB, och tv finns i handskrift i samlingen Verser till och fver enskilda personer i Vsters Stiftsbibliotek. Ngra av dikterna r synnerligen okonventionella och skiljer sig starkt frn mnstret i tidens gravdikter. Tillsammans ger dikterna en mycket levande bild av en omtyckt umgngesvn, en sorgls och av lrda frgor ointresserad man och en poet med utomordentlig ltthet fr att skriva.

21

322

Graf-Skrifft
fwer

Krigzrdet

Wlborne HERR

ISRAEL H O L M S T R M,
Som ddde i Smorgonien den 24 Februarii 1708. [1] KRigzrd Holmstrm nu quitteradt Marchen, och blidt inquarteradt I ett fwigt trygt quarter; Har iagh hrdt medh mnga fler. [2] Uti Sala haar han lsit/ Hwad han lrdt han ey frgtit/ Wijsa nog hans Lrdoms Prof; Teckna dem girs ey behof.
Tryck i Palmsk. 338, UUB. Samma tryck i Personverser Fol., 64, KB.

Denna gravdikt r enastende i tidens poesi genom sin brist p konventionell respekt och sin konkretion i karakteristiken av den dde. Frfattaren till denna dikt, liksom till de fljande, r obekant. Han mste ha sttt Holmstrm nra. En gissning r Josias Cederhielm, som liksom Holmstrm fljde Karl XII p flttgen och har berttat ett par episoder om Holmstrm. Cederhielm skriver i ett brev 6 mars 1708: Wr Holmstrm har lemnat effter sig mnga wnner och ett godt namn. Han dog whl beredd, och sledes p det lyckligaste stt, som man sig kan nska. Omskint hans frnflle har tillskyndat mig ngon frmohn, s hade iag lijkwhl hldre nskat honom ett lngt lijff. (Karolinska krigares dagbcker VI, s. 51.) Visserligen skriver Cederhielm en gng: ty iag r eij fallen till Pot (a.a., s. 54), men man br nog inte ta honom p orden. I sina brev visar han en pfallande litterr frmga. 1: 1 quitteradt lmnat, avbrutit 2: 1 Sala Uppsala; H. inskrevs vid universitetet 1675, men torde snart ha avbrutit studierna

323 [3] Sen s haar jagh hrdt han warit Uthi Braband illa farit; Tient der fr gemen Soldat/ Slitit ondt fr lijte Mat. [4] Kom sen hem/ gick hr och dancka/ Efter Tienst och Fdan stancka/ Will blij Knechter/ wil blij Prst; Skrifwar Tienst stod honom bst. [5] Den han fick och sen hos Kungen: Jagh tror den gaf mer i Pungen/ n som tiena fr Soldat Utom Landz fr bara Mat. [6] Ty han skref hwad skulle skrifwas/ Gaf ey part af hwad skul drifwas/ War ett mne til blij Kar/ Som sen tient wr Landsens Far. [7] Af de lrda blef han lijden: Ty at til frdrifwa tijden Skref han det som sinrijkt war; Momus det ey lastat har.
3: 2 Braband landskap i Belgien, dr H. stred p Nederlndernas sida mot Frankrike i brjan av 1680-talet 3: 3 gjort tjnst som vanlig soldat 4: 1 dancka levde utan tjnst 4: 2 Efter [] stancka bad om 4: 4 stod passade 6: 2 Gaf ey part af gav inte underrttelse om (SAOB sp. P 327). Meningen torde vara att han hll det hemligt som skulle hllas hemligt. 6: 4 Landsens Far kungen 7: 1 lijden tld, uppskattad 7: 4 Momus personifikation av den illvillige kritikern
22

324 [8] Dichta Wers och skrifwa Wijsor/ Att de lrde wrcket prijsa/ Hnder intet hwar Pot, Fast han Prosodien wet. [9] Spijse-Brd och Honungz Kaka P olijka stt de smaka Fr en delicater Gom Och en fattig Maga tom. [10] Alt hwad Holmstrm hafwer skrifwit Haar en sinnrijk Anda drifwit; Hyppocrenes Watten klar Jngen Gyttia der i war. [11] Altid from och altid trygger War han/ och fr ingen skygger Utan Pengar giord han godt Jngen ondt af honom fdt. [12] Utan de som mste tuchtas/ Fr de Kungens Lagh ey fruchta/ Dem mst han haa til frhr/ Som General Auditeur. [13] Wrjan/ Pennan har han fwadt: Ty har Kungen honom prfwadt S i Fredztid/ som i Krijg; Aldrig undan drog han sigh.
9: 3 10: 3 12: 1 12: 2 delicater krsen Hyppocrenes poesins klla i grek. mytol. Utan utom Fr drfr att

325 [14] At han b medh hgh som lga Har s Lif som Hlsan wga/ Witnar nogsamt Kungens ndh Der fr blef han och Krigzrdh. [15] Han har wl fdt avancera, Blidt s stor/ som andra flera: Nog han ddt en redlig Man; Trotz den annat sya kan. [16] Den tidh Gud hans Lif frlnte/ Och han uti Plen tiente/ War wist nstan otta hr; J Smorgonie giordz hans Br. [17] Wor det myligt Konster rfwa/ Som hans Dygd har sigh frwrfwat; Will iagh bli hans Arfwinge/ Fast iag ingen fyrck skull se. [18] Mnga mnga honom sakna; Men han kan med Kropp ey wakna/ Fr n som p Domedag; Der blijr skipadt Rtt och Lag. [19] D den stora Auditeuren Kallar alla til frhre. Wlis den/ som wl har giordt Hwad som giordt r/ blir d spordt.

17: 4 fyrck slant med ringa vrde

326

II

Graf-Skrifft/
fwer

Konglige Mayestetz/
Fordom Tro-man och Krigz-Rd/ Wlborne HERR

Israel Holmstrm
Som Saligen afsomnade

Wid det Kongl. Swenska HufwudQwarteret i Smorgonie uthi Littowen/ Den 24. Februarij 1708.

10

15

TYst! tyst! hr hwilar den/ som stdz s munter war/ S hurtig och s snll/ uthi sitt tahl och swar/ At Hans Frstnd och Wett giordt mngens ron wakna; Hwem wet om eij Hans kropp/ fast den har mist sin Sil/ Doch af en wahna til at altid tahla wl/ Lr swara o/ som hr s mycket honom sakna? Jag tycker at jag hr utur hans graf een Rst: Gack bort och hos ett lijk/ sk aldrig ngon trst. Det strsta wett blijr stummt/ de qwicksta lemmar dda/ Alt skimt nu uthe r/ alt rrigt rrs eij mehr/ th kalla matkar sist/ man yppen taffel gier. Jag som har tookar flytt/ mst ntlig wurmar fda. Lef ssom jag har giordt. Mig intet nije tryter. Lee medan du kan lee/ om du th werlden leer/ Fr werlden aldrig lee th dig. Hwad r det mehr? Lef glader och frngd/ tag tiden som han flyter. D ssom jag har dtt/ om himlens gldje trygger.

Tryck i Palmskild 338, UUB. Ett tryck med annorlunda sttning och utan tryckeriangivelsen finns i Personverser 4:o, 15, KB.

Inte heller till denna dikt vet vi namnet p frfattaren. 12 wurmar makaber ordlek med de bda betydelserna i wurm: (lik-)mask och tokstolle

327 Af alla lskad war jag in til des jag dog/ Jag unte alla godt/ th ingens ofrd log; Men log th werldzens flrd/ som man s ltt pbygger.
Tryckt hos G.G. BURCHARDI.

20

20 pbygger bygger p, frlitar sig p

328

III

hre-Minne
Wid

Kongl. May:ttz Tro Mans och Krigs Rds Whlborne

Herr I S R A E L
HOLMSTRMS
Graf;
den 28 Februarii, 1708. ********************************************* [1] Wrt lijf platt intet r/ som rk det snart frswinner/ Som utur hafsens barm en flycktig strm snart rinner/ Til des han sigh igen sielf strter i des qwaf/ S i sitt lopp wr tijd sig skyndar til wr Graf. [2] S har nu Holmstrm och sin trtta wandring slutit: Frn Jordens HOLMA med den STRMEN hdan flutit/ Som/ Hafsens Floder lijk/ o til wr brjan fr; J ty man fr igen sitt lijf d nr man dr. [3] Wrt ursprung Himlen r/ dijt wij o ter hasta/ J storm bland bllior/ som o mellan klippor kasta/ O GUD wr Styrman war: fr tu wr skiepp i hamn/ S at wij saligt d/ och lemna ett godt namn.

Tryck i Personverser Fol., 66, KB. Annat tryck i Palmsk. 338, UUB. Whlborne Palmsk. 338 Den Edle och Wlborne Februarii, 1708. Palmsk. 338 Februarii. Strof 2 saknas i Palmsk. 338

329 [4] Med slikt lof HOLMSTRM har nu frn wrt Samfund farit. P des Mull skrifs/ at han en hrlig man har warit; Han offrade til slut th Gud/ beredd och wl/ Uhr en siuk-flckat kropp/ en obeflckat sil. [5] Han mnde ofrsagd til andra Lifwet lnda; Ty han sitt hopp har satt i detta elndz nda/ Han skildes wl til fredz/ och uthan ngest dog Frn werlden; ty han frr stdz th des flttia log. [6] Han/ som i all sin tijd ett lustigt sinne hade: Som werldsens wsend ey p Hiertat nnsin lade/ Som myckit roligt sagt/ dock uthan andras mehn/ r dd i GUD frngd/ och hwilar stt sin behn. ************************************************

Palmsk. 338: Tryckt i Kongl. Swnska Fldtlgret Smorgonie, Anno 1708.

4: 2 4: 2 5: 4 6: 1 6: 3

des hans Mull dda kropp flttia flrd lustigt glatt andras mehn skada fr andra

330

IV

Graf-Skrifft
fwer

Kongl. May:tz
Troo-Man och Krigzrd
Den

dle och Wllborne HERREN

Herr JSRAEL HOLMSTRM

Som ddde i Smorgonien den 24. Februarii hr 1708.
JAg wet wl hwad/ som fordras nr man skrifwa Om klooke Mn/ om wett och wijshet will; Nr man en dygd sitt prijs och wrde gifwa Sig tager p/ dock jag mig dristar till
5

At HOLMSTRMS lof i sltte rijm frfatta; Frmodar at det ingen mig frbrr/ Om jag en Man till fyllest ey kan skatta/ Som alt det jag kan sya fwergr. Frutan det naturen honom unnat Ett stort frstnd och wett till mnge pund; S har han och utaf det samma kunnat Betiena sig i rttan tijd och stund.

10

Tryck i Personverser Fol, KB. Avskrift i Verser till och fver enskilda personer 1700-1709, Vsters Stiftsbibliotek. 11 han saknas i Vsters

Denna gravdikt r i motsats till de fregende och den efterfljande hgst konventionell och fga konkret. Den vittnar om ett intresse fr barocka frgngelsemetaforer, som man fr all del finner ocks hos Holmstrm sjlv i hans panegyriker och i den tidiga gravdikten ver Magnus Gabriel de la Gardie. 5 sltte enkla 10 till mnge pund trol. i stora mtt

331 Hwaraf r skiedt/ att uti all des seder Sltt intet fantz/ som obehagligt war; Och r ett prof deraf den wackra heder/ Den gunst han sig der med frwrfwat har. Fast mngen plr/ som blir af hra rijker Sig wijsa stolt/ sin seder byta om; Har HOLMSTRM dock sig stdze warit lijker S sen som frr han till slijk heder kom. Han war och en/ som alla wl bemtte/ Hwars tanckar wor af hrbarheter full Som fr sin winst om wnner aldrig sktte: En rlig Man in till sin dde mull.
25

15

20

Jag will/ jag br/ och skull om iag man kunde Uti des lof n widar fara fort: Om mitt berm man ey ondigt funne Hos dem/ som ha des dygder bttre sport. Dock ett nnu iag will allenast nmna/ En dygd/ som war de winst och strsta skatt En dygd som war de andra dygders mne/ J hwilken han det hgsta goda satt. Han war en Man/ som ey p sinnet lade Hwad flychtigt r/ som lefde stdze ngd/ Som d som minst af werldzlig lusta hade/ Nr han som mst lt se sig i sin frgd.

30

35

21 raden bortskuren i Vsters

23 som aldrig brydde sig om sina vnner fr att f vinst av det 24 sin dde mull sin dd 25 man bara 26, 28, 30 des hans 26 fara fort fortstta 31 de andra dygders mne fremlet fr de andra dygderna

332 En Democrit som werlden med ett lye Frachta kund/ blef derfr hllen klok; Och tro man fritt: det r det strsta nije/ Som aldrig sig har wist hos ngon tok. Hwad r det alt/ hwar af man sig s glder J werlden/ hwad r stt och prchtighet? Hwad r det alt? en skugga och ett wder/ Ett wsend/ fult af obestndighet.
45

40

Ett gyckelspel/ som annat ey frtienar/ n som fracht/ ett ffngt tijdfrdrif/ En bank/ hwar af en narr sin drskap lner Och gier i pant det bsta af sitt lif. En skdeplatz/ der sllan ngon spelar Sin egen roll, en narrisk larwedantz/ Ett slott/ som har till std en wderpelar/ En falsker drm/ en skiftlig mneglantz. En Labyrinth, der mnge gtt sig yra/ En liten lust fr blotta gon giord/ Ett stort frderf/ der mngen ftt sin hyra/ Ffnglighet/ ett intet med ett ord. J Nympher, som de wallar innehafwen/ Der som des Kropp en liten tijd war gimbd/ Planteren nu i stllet upp grafwen Cypresser, at den platz ey blifwer glmd.

50

55

60

52 skiftlig Vsters skifftelig 53 raden bortskuren i Vsters

37 Democrit Demokritos, grek. filosof, som ansgs ha skrattat t allt 47 lner lnar 50 narrisk larwedantz narraktig maskerad 51 wderpelar pelare av luft 57 f oskert vilka som syftas med Nympher, men det kan vara de kvinnor som H. uppvaktade med sin poesi; tanken skulle d vara att de rdde ver det omrde dr hans kropp fanns en liten tid (= under hans liv)

333 Planteren och en stndigt grnskand Ceder, At man des namn till ewigt minne m J barken se; Det giren fr den heder J plga stdz uthaf Pter f.

23

334

V Herr HOLMSTRMS Sinne-Bild.

KAn jag ey med fergor prla/ Will jag dock med pennan hr HOLMSTRMS sinne-bild s mla/ Som den i sig sielfwer r.
5

Jngen sorg des sinne rrde/ Jngen honom trumpen sg/ Jngen honom grta hrde Frn det han i waggan lg. Glader war han utan pengar/ Glader utan ktt och brd/ Utan Herre-namn och drngar/ Glader uthi lust och nd. Glad nr lyckan sig omwnde/ Han sig efter des behag Stlte och sig sielfwer knde: Alt war honom wl i lag. Glad i frijd och glad i flte/ Glader fst han i sin sot Mnd med dden spnna blte Och ey kunde st emot.

10

15

20

Tryck i Personverser Fol, KB. ven i Verser till och fver enskilda personer 17001709, Vsters Stiftsbibliotek.

Den oknde frfattaren tycks ha knt Holmstrm under olika skeden av hans liv. Raderna 920 ger bilden av H. som den som stod fast i alla den, en bild som liknar hans sjlvbild i frnjsamhetsvisorna, 2552 frefaller handla om den period i H:s liv, d han levde med i sllskapslivet och skrev krleksvisor, sllskapspoesi och dansvisor, 5152 frefaller handla om olika lekar och 5368 visar H:s ltthet att skriva vers. 18 fst trol. r fast avsett sot sjukdom

335 War bland stora Herrar lijden Frn han sielfwer Herre blef/ Lijka glader hela tijden/ Hwad fr mnad som man skref.
25

Der som flickor wor tillsamman War han deras tijdfrdrif/ Deras strsta roo och gamman/ Alla trumpnas lust och lif. Med dem kund han kasta wantar/ Gima ring och nappa stek; Gie och lsa sina pantar Dantza frmst i deras lek. Deras rfwar kund han swlta/ Glada gster gifwa mat Sund och ltter till att smlta/ Utaf sielfwa gldiens fat. Dem med lust och Lye spijsa/ Hwar och en tractera kkt; Gifwa dem en wacker wijsa Upp slutet till confect. Trsten kund han fwen slcka; Utan drufor utan malt/ Och den samma ter wcka Med ett fijnt Poetiskt salt.

30

35

40

45

Nr han lof att skra hafwra Hade/ gaf han richtigt ut Hwad han skyldig war i afwra Hela kerfwan utan prut.

22 sielfwer Vsters sielf 37 Lye Vsters nje 48 kerfwan Vsters krfwen

21 lijden tld, omtyckt 47 afwra avrad, eg. avgift fr jordinnehav

336
50

Jbland buar kund han supa Korl morl puff/ p skarfwen st, Haran fl och krkan stupa Red till kungz och stod i s. Mn en annan stt och milka/ Skref och strk sin werser ut/ Kund knapt lsa hwad han slka och ey kom till ngot slut. Kunde han s mycket rijma J ett lijtet gnableck/ Som den samma i en tijma; Altijd man af honom feck Werser utaf bsta slaget Utan lyte/ halta ben; De der allom wl behagat Strre/ mindre hwar och en.

55

60

65

War och honom lijka mycke Om han talte eller skref/ At man wl har kunnat trycka Hwad af honom talat blef. nda fram han geck sin kosa/ Achtad aldrig hwad man sad: War om man sig wille rosa/ Eller lasta lijka glad.

70

50 Korl morl puff utrop vid dryckeslag, finns bl.a. i Stiernhielms Hercules 226 53 stt satt milka lngsamt fick fram ngot 55 slka kluddade fram 59 den samma den frstnmnde 62 ben versftter

337 Nr i lag de kloke trtte/ Satt han tyst och hrde p; Kom med hwar och en till rtta/ Lt en narr sin wilja f. Sade man/ att jorden ginge Lt han henne lnge nog Sig uthi sin wirwel swinga Och t hennes mda log. Sade man/ det stod hon stilla/ Lt han henne stilla st; Om man folck i mnan wille/ Lt han folck i mnan g.
85

75

80

Han om det sig lijtet brydde Hwad en an fr hender had: Men som pest den samma skydde/ Som med sqwaller lopp stad. M man ey ett sdant sinne Mera skatta/ n som gull; Och till ewigt hreminne skrifwa p des dda mull: Hr en hrlig Man r gimder/ Som frn brjan till sitt slut Glader war och blir ey glmder Sen des glas har runnit ut. * * * * * * * * *

90

95

7384 bilden av H. som ointresserad av alla teorier, bl.a. den cartesianska virvelteorien, pminner om Bellmans sjlvkarakteristik i sjlvbiografien 92 p des dda mull ver hans dda kropp 96 glas timglas

338

339

Ordfrklaringar till ofta frekommande ord

art natur, vsen, skick, ordning, karaktr artig hvlig, passande Astril(d) det av Stiernhielm skapade namnet p krleksguden, som H. ofta anvnder bete(e) visa, dagalgga bijda (bija) vnta, ge sig till tls, stanna blifwa all ta slut bta hjlpa, bota; vanlig fras: hwad btar ... btnad hjlp, hugnad Cupido namn p krleksguden i rom. mytol. draga bra; frdraga ddan drifrn fast (vid komparativ) mycket, nnu fijka strva efter, skynda sig (efter) fyrk mynt med obetydligt vrde fgna hlsa vlkommen, ta (vl) emot fgnad (fgnat) gldje gitta frm hugna gldja, uppmuntra hugna(d) gldje, trst hwi(j) varfr hrtil(l)s hittills kringa (sig) skynda (sig) kryck(i)a eg. krympling, elndiga varelse, usling krn(c)kia oroa, plga, sra laga ordna lell likvl, dock, nd lijsa (subst.) lindring, lttnad lijsa (verb) lindra, ltta lod, loo kulor lustig glad, rolig lt jmmer; ofta i kombination med grt lta klaga, jmra sig lna lna lt(t) imperativ av lta: lt! matk mask omsk(i)nt fastn omsunst frgves pas p akta (p), bry sig om platt helt, alldeles pl, plga brukar pust suck, klagan pusta sucka, jmra sig qwi(j)da(n) (subst.) klagan, smrta qwi(j)da klaga, jmra sig qwda dikta, sjunga qwl(l)ia plga roo (ofta) lust, gldje rosa prisa rna erfara, mrka, se skickta pil sluth ven beslut; gira sluth fatta beslut snart [] snart n [] n snll snabb sni sn (oftast stavat s) stackot kort stygg ful, motbjudande stdz(e), stedz(e), stetz stdse, alltid tee visa; tee kan ven vara talsprksform av till thes (konj.) tills tordn ska tfwa drja, vnta umsonst frgves; jfr omsunst Venus krleksgudinnan i rom. mytol., mor till Cupido wisput flyktig, kringsvvande, ostadig, virrig ga ga terwnda sluta, ta slut n(d)tlig(en), endtlig slutligen, till sist, till slut st gammal 2 pers. sing. pres. av vara; du st = du r

340

341

Kll- och litteraturfrteckning

Otryckt material
Kungliga Biblioteket, Stockholm (KB)
U 15 Vs 2 Vs 33 Vs 34 Vs 35 Vs 39 Vs 43 Vs 48 Vs 57 a Vs 65 Vs 142 Vs 143 Vs 162 Vs 170 Vt 26 Engestr. B. II. 2.1 Rlamb Fol 155 Rlamb 4:o 107 Rlamb 4:o 131 (Helena Ltzows visbok) Tessin, Carl Gustaf: kerdagboken

Riksarkivet (RA)
Bergshammarsamlingen, oordnade papper. Avskrifter av vers Ericsberg Manuskr.- o. avskr.-saml. 50, 52 b, 53 (Wallen II), 54 (Wallen III) och 59 Hagbybergavisboken E 4594 Gustaviana Kristina Falkenbergs visbok i Leijonhufvudska slktarkivet, E 4599 Skoklosterarkivet E 8874

Uppsala Universitetsbibliotek, Uppsala (UUB)

Palmskild 338 Palmskild 389 Palmskild 393 Palmskild 394 Palmskild 395 Palmskild 396 Palmskild 397 Palmskild 493

342
Nordin 102 Nordin 103 Nordin 104 Nordin 105 Nordin 239 Nordin 240 Nordin 1100 Nordin 1112 (Barbara Leyoncronas visbok) Nordin 1113 Nordin 1115 Nordin 1117 Nordin 1121 Nordin 1122 Nordin 1123 Nordin 1124 Nordin 1138 Nordin 1142 Nordin Dupletter i Svensk vitterhet Westin 117 Westin 133 Westin 135 Westin 222 Westin 326 F 153 V2 V3 V4 V5 V 5: 2 V 5: 4 V6 V7 V8 V 16 c V 18 V 21 af V 21 an V 21 aq

Lunds Universitetsbibliotek (LUB)

Vitt. Saml. Anders Knutzons visbok Lidbecks visbok De la Gardieska samlingen. Varia 43 Strdda historiska handlingar 2

343 Linkpings Stiftsbibliotek (Link.)

W3 W 24 W 44 W 45 W 48 W 49 a W 52 b W 76 W 84 a lf VIII, folio

Skara Stifts- och landsbibliotek, Skara

Ullenius 3 Ullenius 4

Vsters Stiftsbibliotek, Vsters

Bc 6 Verser till och fver enskilda personer 17001709

Vxj Stifts- och lnsbibliotek, Vxj

4:o nr 3 8:vo nr 37

Jmtlands lns bibliotek, stersund ()

Ms 130: 6 Ms 140 Vol. 6 M.A. Borgs visbok, stersund Ulrika Eleonoras samling av verser, signum Z f 14 (UE)

Karlstads lnsbibliotek, Karlstad

Litteraturhistoria och sknlitteratur 9 Litteraturhistoria och sknlitteratur 10

Norrkpings stadsbibliotek
Finspong 8338

Stockholms stadsarkiv
Maria frsamlingsnotiser

Svenskt Visarkiv, Stockholm

G 82 A8 E 1795 c N 1794 c

344 Stifts- och gymnasiebiblioteket, Stadsbiblioteket Kalmar (Kalmar)

Misc. I

Helsingfors universitetsbibliotek
D III Naumannska samlingen A 79 n:o 47

Tryckta kllor och litteratur

[Anonym]: Graf-Skrifft fwer Krigzrdet Wlborne Herr Israel Holmstrm, u.o.o.. (1708). [Anonym]: Graf-Skrifft/ fwer Konglige Mayestetz/ Fordom Tro-man och KrigzRd [...] Israel Holmstrm, u.o.o.. (1708). [Anonym]: hre-Minne Wid [] Israel Holmstrms Graf, u.o.o.. (1708). [Anonym]: Graf-Skrifft fwer Kongl. May:tz Troo-Man och Krigzrd [...] Jsrael Holmstrm [] u.o.o.. (1708). [Anonym]: Herr Holmstrms Sinne-Bild, u.o.o.. (1708). Afzelius, Nils: Myt och bild i Bellmans dikt (Sthlm 1945). Bergius, B.: Allahanda II (Sthlm 1758). Bergius, B.: Sm-Saker Til Nje och Tidsfrdrif 12 (Sthlm 1768) . Bolin, Gunnar: Vinkllare, krogar och grkk i Stockholm r 1671, Samfundet Sankt Eriks rsbok 1940. Brllops besvrs Ihugkommelse. Utgiven [] av Bernt Olsson (Lund 1970). Cederhielm, Josias: Josias Cederhielms bref i Karolinska krigares dagbcker 6, 8 (Lund 191213). Collijn, Isak: Sveriges bibliografi 1600-talet (Uppsala 194244). Corin, Carl-Fredrik: Sjlvstyre och kunglig maktpolitik inom Stockholms stadsfrvaltning 16681697 (Sthlm 1958). Coyet, Gustaf Wilhelm: Gustaf Wilhelm Coyets Kompani-journal i Karolinska krigares dagbcker 10 (Lund 1914). Dencker, Nils: Sveriges snglekar (Uppsala 1960). Edlund, Lars-Erik: Kudh frbanne tigh tu Horakaxa i Svenskan i tusen r (Sthlm 1996). Edquist, Mrta: Petrus Diderici Arenbechius och hans tid (Sthlm 1943). Ekholm, Erik: Omvxling af sm Ngsama ok nyttiga Skrifter (Sthlm 175960). Ekholm, Erik: Den Swenska Fatburen 9 (Sthlm 1771). Elgenstierna, Gustaf: Nils Nilssons adliga tt (Holmstrm) Personhistorisk tidskrift 1915, s. 179 ff. Elgenstierna, Gustaf: Den introducerade Svenska adelns ttartavlor IIX (Sthlm 192536). Forsstrand, Carl: Frn Slottsbacken till Ladugrdslandet (Sthlm 1921). Fries, Sigurd: Den nya Birn-dansen, Nysvenska studier 44, 1964. Hanselli, Per: Samlade vitterhetsarbeten af Svenska frfattare (Upsala 185678).

345
Hjertn, Ivar: Fabel och anekdot inom Sveriges 1700-talslitteratur (Sthlm 1910). [Holmstrm, Israel]: [Brllopsdikt till] Herr Spalding [och] Jungf: Madlon Boung (Sthlm 1688). [Holmstrm, Israel]: [Gravskrift ver] Johanna Spaldingh (Sthlm 1688). [Holmstrm, Israel]: [Brllopsdikt till] Herr Vittinghoff [och] Jungfru Lagerstierna (Sthlm 1690). Holmstrm, Israel: Underdnig PARENTATION fwer Den Stormchtigste Drottning/ Drottning ULRICA ELEONORA (Sthlm 1693). Holmstrm, Israel: Underdnig PARENTATION fwer Den Stormchtigste Konung/ KONUNG C A R L den XI (Sthlm 1697). Holmstrm, Israel: Underdnige Gldie Tanckar Wid dhet tillfllet D Den Stormchtigste Konung KONUNG CARL den Tolffte [] Sitt Rijkes Styrele antog (Sthlm 1697). [Holmstrm, Israel]: [Gravskrift ver] Ebba Maria de la Gardie (Sthlm 1698). [Holmstrm, Israel]: Det Finska Gste-Bodet (Sthlm u..). [Holmstrm, Israel]: Den Ryska Badstugun, u.o.o.. [Holmstrm, Israel?]: En Lustig Wijsa, u.o.o.. [Holmstrm, Israel?]: Den Swenska Visiten, u.o.o.. Holst, Walfrid: Carl Gustaf Tessin under Rese- riksdagsmanna- och de tidigare beskickningsren (Lund 1931). Jersild, Margareta: Skillingtryck (diss. Sthlm 1975). Johannesson, Kurt: I polstjrnans tecken (diss. Uppsala 1968). Karl XII:s egenhndiga bref. Samlade och utgifna af E. Carlsson (Sthlm 1893). Karlsson, sa: Casten Feif och ntverkets retorik i Historiska etyder. En vnbok till Stellan Dahlgren (Uppsala 1997). Kleberg, Johan: Krigskollegii historia ( Sthlm 1930). Lagerborg, Rolf: Ett apropos om finnarna vid Riga, Svenska Litteratursllskapet i Finland. Frhandlingar och uppsatser 10 (Helsingfors 1934). Lamm, Martin: Olof Dalin (diss. Uppsala 1908). Leijonhufvud, Sigrid: Ur svenska herrgrdsarkiv (Sthlm 1902). Leonhard Kaggs Dagbok. 16981722. Utgifven af [] Adam Lewenhaupt (Sthlm 1912). Lovn, Nils (Nicolovius): Folklifvet i Skytts hrad, 3 uppl. (Lund 1978). Lucidor, Lars Johansson: Samlade dikter, Svenska frfattare utgivna av Svenska Vitterhetssamfundet IV, red. av Fredrik Sandwall (Sthlm 191430). Mikkola, J.J.: Ngra politiska visor frn karolinska tiden. Svenska Litteratursllskapet i Finland. Historiska och litteraturhistoriska studier 10 (Helsingfors 1934). Morillot, Paul: Scarron (Grenoble 1888). Muncktell, Joh. Fr.: Westers Stifts Herdaminne I (Upsala 1843). Olsson, Bernt: Israel Holmstrm. En frfattarskapsinventering, Samlaren 1995. Olsson, Bernt: Spegels Guds Werk och Hwila (diss. Lund, Sthlm 1963). Olsson, Bernt: Svensk vrldslig visa 16001730 (Sthlm 1978). Posse, C.M.: fversten, Friherre C.M. Posses Dagbok i Karolinska krigares dagbcker 1 (Lund 1901). Ritte, Hans: Das Trinklied in Deutschland und Schweden: Vergleichende Typologie der Motive (Mnchen 1973).

346
Rudn, Jan Olof: Ngra nya melodier till stormaktstidens parodivisor, Sumlen 199495. Sahlstedt, Abraham: Samling af Verser p Svenska IV (Sthlm 175153). Saint-Amant, Marc Antoine de G.: uvres, 15 (Paris 196771). Scarron, Paul: uvres de Scarron, nouv. d (Paris 1786). Schreber von Schreeb, Tor: Kungl. Maij:tz drabanter 16951718 i Karolinska Frbundets rsbok 1936 (Sthlm 1936). Schck, Henrik: Bidrag till knnedomen om 1600-talets dramatik, Samlaren 1892. Snyder, Kerala, Dietrich Buxtehude (New York 1987). Spegel, Haquin: Guds Werk och Hwila, Svenska frfattare utgivna av Svenska Vitterhetssamfundet XXV, red. av Bernt Olsson och Barbro Nilsson (Sthlm 1998). Stockholms Rdhus och Rd, volym I och II (Sthlm 191518). Svenska Akademiens ordbok (Lund 1893). Den svenska psalmboken. Koralbok. Faksimiltryck (1985). Tillhagen, Carl-Herman: Svenska folklekar och danser II (Uppsala 1950). Waldberg, Max von: Die galante Lyrik (Strassburg 1885). Werving, Johan Gabriel: Samlade dikter, Svenska frfattare utgivna av Svenska Vitterhetssamfundet. Ny serie, red. av Bernt Olsson och Barbro Nilsson (Sthlm 1989). Westerlund, Olof: Karl XII i svensk litteratur (diss. Lund 1951). Wrangel, F.U.: Stockholmiana I (Sthlm 1912). gonvittnen. Karl XII, red. Hans Villius (Sthlm 1960).

Rttelser till Israel Holmstrm, Samlade dikter I: s. 212 komm. till 18 gatulopp frnmbste Krigz-Fiscalen skall vara frnmste KrigsFiscalen s. 250 komm. till 2:1 1694 skall vara 1690-talet s. 392 XLIII: 1 kiring skall vara kirng

347

Innehllsfrteckning
Kunglig panegyrik ...................................................................................................... 5 I Underdnig PARENTATION fwer Den Stormchtigste Drottning/ Drott- 0 ning ULRICA ELEONORA ....................................................................... 9 II Underdnig PARENTATION fwer Den Stormchtigste Konung/ 0 KONUNG CARL den XI ............................................................................ 43 III Underdnige Gldie Tanckar Wid dhet tillfllet D Den Stormchtigste 0 Konung KONUNG CARL den Tolffte ...................................................... 91 Gravdikter .................................................................................................................. I Grafskrift p Grefwe Magnus Gab: De la Gardie ........................................... II Graf-Skrifft fwer en Skitt som kallas Vnga Lae ......................................... III Alt hwad som glimmar r ey Gull/ Betnckt/ d nri swarta Mull/ Herr Commissarien Kanterberg sin Frw JOHANNA SPALDINGH .............. IV [Gravdikt ver Ingrid Nohlanwder] ............................................................... V Den bsta Konst frn Christen Sihl r lefwa rtt ock seen d Whl/ J hast betnckt och skrifwit D den Hgwlborne Frken/ FRKEN EBBA MARIA DE LA GARDIE ................................................................. Brllopsdikter ............................................................................................................. I Ett ewigt Fredz Frdrag/ Som p en NyhrsDag Emellan Venus Son och Fromma Hymen blifwit Sidst stadgadt/ slutit/ giordt uti en glader Stund/ D nr Herr Spalding/ till ett ewigt chta Bund/ th Jungf: MADLON Boung .............................................................................................................. II Hur sig en wettig Man/ Som Sedig Hustru har/ Mot den br stlla an/ Det fins p dee Rar/ Som wart i strsta hast af wlment Sin beskrifwit/ D nr Herr Vittinghoff Och Jungfru Lagerstierna ........................................... Suppliker ..................................................................................................................... I En General Rumormstares Supplik til K. Carl XII at f blifwa Chart Sigillat commissarius .................................................................................... II Stormechtige Konungh Allerndigste herre ..................................................... III Dhe frlofwades innerlige bhner i fldt .......................................................... IV Hgwlborne H.r Baron, Kongl: Maij:tz Ombudz Rd; Ndige Herre! ........ V Stormchtigste Allerndigste Konung .............................................................. Politiska dikter ........................................................................................................... I Det Finska Gste-Bodet .................................................................................... II Den Ryska Badstugun ........................................................................................ III Den nya Birn-dansen ....................................................................................... IV EN DESCRIPTION fwer Phlen ................................................................ V Le grand Heros du Nord ne craint pas les Glaons, ........................................ 117 121 129 00 132 140 00 00 149 155 00 00 00 159 00 00 174 191 195 195 200 208 211 214 217 221 226 229 242 281

348
Appendix A Dikter med osker attribution ............................................................. I O! Nchtergahl ................................................................................................ II Liufweste Phebus s har du nu hunnit ............................................................ III J hgaste hgder, i grnaste Lunder ............................................................... IV Sge, hwad man sga wil .................................................................................. V En Lustig Wijsa/ Utwijsandes Hwars och Eens PROPRIUM Eller Egenskap ...................................................................................................... VI Pompe satt sig p sin dyna ............................................................................... VII [Fljdskrifter till Pompes grafskrift] .............................................................. VIII Konung Augusti den frr regerande Churfurstens i Saxen och sedermera utwalde Konungens i Phlen troos-beknnelse ......................................... IX Den Swenska VISITEN .................................................................................. Appendix B Gravdikter ver Holmstrm ................................................................ I Graf-Skrifft fwer Krigzrdet Wlborne HERR ISRAEL HOLMSTRM II Graf-Skrifft/ fwer Konglige Mayestetz/ Fordom Tro-man och KrigzRd/ Wlborne HERR Israel Holmstrm ................................................. III hre-Minne Wid Kongl. May:ttz Tro Mans och Krigs Rds Whlborne Herr ISRAEL HOLMSTRMS Graf ....................................................... IV Graf-Skrifft fwer Kongl. May:tz Troo-Man och Krigzrd Den dle och Wllborne HERREN Herr JSRAEL HOLMSTRM ............................ V Herr HOLMSTRMS Sinne-Bild ................................................................ 283 283 285 286 287 292 292 309 313 000 315 318 321 322 000 326 000 328 000 330 334

Ordfrklaringar ......................................................................................................... 339 Kll- och litteraturfrteckning .................................................................................. 341