Download as pdf or txt
Download as pdf or txt
You are on page 1of 5

Skateboard

Skateboard
Skateboard eller rullbrda (den senare formen rekommenderas av Sprkrdet) r en typ av fortskaffningsmedel som bestr av en brda med fyra hjul under och som lanserades under 1950-talet. Ordet skateboard r ett direktln frn engelskan och en direktversttning skulle vara skridskobrda, vilket kommer frn hjulupphngningen, som r densamma som p gammaldags rullskridskor, det vill sga tv axlar fsta p ett sdant stt att hjulen svnger d brdan/skridskon lutas.

Historik
Skateboarden har utvecklats och gtt upp och ner i sin popularitet sen lanseringen 1950-talet. Skateboard hrstammar frn surfare som ville gra ngot nr surfssongen var ver. Under den frsta popularitetsvgen p 1950-talet var brdorna smala och ofta gjorda i ett trstycke. En av tillverkarna George Powell gjorde sin frsta skateboard 1957 och skulle med tiden st fr en stor del av utvecklingen av brdan. Under 1950-talet anvndes brdorna fr att tvla i Strippning, hjdhopp ochdownhill, en form av hastighetstvlingar nedfr branta backar. Tidigt brjade man ocks att utforma konster p plan mark, freestyle kning. Den andra popularitetsvgen var i mitten av 1970-talet nr en ny

form av brdor och stil introducerades av de s kallade Z-boys, dr Z stod fr Zephyr vilket var en skate- och surfbutik i Dogtown som r en del av Venice Beach i Kalifornien. Z-boys bestod bland annat av Stacy Peralta, Tony Alva och Jay Adams och de var oslagbara p freestyle-tvlingar med deras energiska och aggressiva kstil som blev brjan p den form som idag kallas street. Man brjade ocks att bryta sig in p tomter fr att skejta i torrlagda swimmingpooler och drmed dk nnu en ny form av skateboardkning upp. Den tredje popularitetsvgen intrffade mot mitten av 1980-talet. Utformningen av brdorna hade gtt s lngt att man brjade specialisera brdorna utefter kstilar. Allt eftersom byggdes stora skateboardramper. Man brjade spela in videofilmer med de populraste namnen och de stora tvlingarna arrangerades samt sponsrades av skate- och kldmrken. Skateboarding hade blivit en storindustri och ngra av de strsta namnen var Tony Hawk, Christian Hosoi och Rodney Mullen. Nu finns det ocks speciell utrustning fr att ka, t.ex: skydd, hjlmar m.m. Den fjrde popularitetsvgen har pgtt sedan slutet av 1990-talet. Idag tjnar en professionell skateboardkare lika mycket som andra professionella idrottsmn i USA. De professionella karna fr inkomster frn sina sponsorer, det kan glla provision p antal slda brdor, hjul eller skor. Vissa kare specialiserar sig mer p tvlingar och en bra placering i ngon stor tvling kan vara vrd flera hundratusen kronor. I Sverige r inte industrin lika stark s det finns bara ett ftal svenskar som r heltidsproffs, ofta med hjlp frn utlndska sponsorer.

Fretag
De strsta fretagen inom skateboardindustrin finns i USA, exempel r Element Skateboards, Vans, Girl Skateboards, Etnies, Blind Skateboards,Plan B, Habitat, Zero, Adio och Baker. Exempel p stora europeiska skatefretag r Square, Blueprint, Aeon, Kingpin och Clich. Det finns ven en hel del svenska fretag inom skatebranschen, ett av de fretag som vxt mest de senaste ren r Widow Skateboards. Andra exempel p svenska skateboardfretag r Sweet Skateboards, Pirate Skateboards, Bellows, NORD och Vilho.

(STI Labs) har specialiserat sig p att gra tekniska lsningar till skateboardskor tex Sti foam, som r en speciell innersula med hjd gummikant och Sti SystemG2 som r en gel som sitter under hlen som skyddar mot hlskador.

skateboardtricks
Hr fljer en kort upprkning av ngra grundlggande tricks som sedan kan frndras, utvecklas och adderas. ollie aerials eller airs grabs grinds slides flips Flatland-tricks 180-360 spin

Utformning
Skateboarden har haft mnga former genom historien. Material som har anvnts har varit tr, plast, metall och kolfiber. De senaste cirka 15 ren har dock skateboarden haft princip samma utformning. En standardskateboard r idag cirka 80 cm (31,5 tum) lng och bestr av 7 lager kanadensisk lnn med uppbjd bak- och framdel, tail respektive nose. Den raka delen mellan nosen och tailen har en konkav form som r olika djup beroende p modell. Brdornas bredd r cirka 1921,5 cm (7,5-8 tum). Hjulen sitter p ledad hjulupphngning, s kallade truckar, strax nedanfr tailen respektive nosen.

Skomrken
I skateboardvrlden finns mnga skomrken.

Emerica, Globe Shoes, Adio och Osiris Nike sb Skateboardskor r ofta utformade som en vanlig sneakersko fast ofta mycket tjockare sula, mjukare kanter frstrkta ytterkanter fr lngre livslngd. Ett fretag

De strsta r Vans, DC Shoes, Etnies, S,

Stilar eller grenar


Longboard
P en Longboard brukar man ka i hg fart ner fr en brant backe. Man kan ocks tvla i Longboard. Men nu fr tiden r det mnga som ocks anvnder den till att ta sig fram med p platt mark.

Flat ground

Flat ground eller freestyle r en slags skateboardkning dr man ker ppna ytor, dr man gr s kallade flat trick. Nr man kr flat s gr man bara trick p platmark

Fingerboard
Fingerboard r en skateboard i miniatyr som styrs med pek- och lngfingret fr att gra olika tricks. Det finns olika tvlingar med professionella utvare och nybrjare. Ramper och andra tillbehr finns att kpa. Fingerboard r som strst i Tyskland dr stora tvlingar som Kassel-ost och Fast fingers tar plats. Det har frekommit flera fingerboardtvlingar i Sverige, dr den strsta hittills r vid namn Blackriver Winter Fingerboard Cup. Cupen arrangerades av Coyoteboardstore som ligger i Stockholm, som ven tidigare har arrangerat ett par mindre tvlingar. Tech deck r det vanligaste mrket men det finns ven andra mrken som exempelvis Berlinwood, Yellowood, No comply samt Flatface. Det strsta rampmrket inom fingerboard r det tyska fretaget +blackriver-ramps+ som grundades 1999. En del fingerboards r gjorda av plast, andra av 3-6 lager av tr. BerlinWood, FlatFace och Yellowood r de vanligaste brdorna fr proffskare. Fingerboard dk ocks upp som inslag i Sveriges Televisions barnprogram REA (SVT Barnkanalen) under hsten 2009. Dr utgjorde scener med fingerboard och fingerdans (fingerdance) vinjetter och faktainslag. Flera av dem finns ocks utlagda p Youtube.

Freestyle

Transition

Vert eller vertical riding som det heter p engelska grs precis som order sger, p en vertikal vgg. Fr att komma dit krvs en bj, en s kallad transition. De flesta transitions r konstruerade symmetriska, men det finns ven osymmetriska och elliptiska transitions. Den vertikala kningen fddes frn de rundformade poolerna i Kalifornien USA p 70-talet. Drefter byggdes mer lttkta ramper i masonit och plywood under 80-talet.

Dagens streetstil utvecklades ur freestylen som r en ursprunglig stil med lg fart, mnga fingerflips, spins och akrobatik. Ofta var freestylebrdan smalare, mindre och rakare, med lng tail och nose. Knda freestylekare r Rodney Mullen, Stefan Lillis kesson, Boris Schwemin, Ulli Schnborn, Starsky, Bernhard, Luis Max Escarate, Paul Bakkeroch Georgio Czwerwinsk.

Street

Mega ramp

karna ker p stora specialbygda ramper och urfr trick i luften i form av snurrar och volter. ket avslutas vanligtvis genom ytterligare ett trick p quarterpipen fr att f ner farten och till slut stanna.

Streetskate r en vldigt kreativ gren inom sjlva skateboard. Street infattar alltfrn stora trappor och trapprcken till att glida p kanter och balansera p tv hjul i olika kombinationer, kan ha att gra med att brdornas utformning passar bst fr att skejta street. Numera r street den vanligaste kstilen och det flesta sponsrade karna utvar streetskating.Mnga streetskatare har oftast sm hjul som r t.ex 50mm.Bowlare har oftast strre hjul som 55mm,54mm,53mm.Streetskatare har smalare hjul bara fr att det blir ett cleanare k nr man t.ex landar efter en grind eller en ollie frn ett gap.

Bilder: www.flickr.com/freakingnoob www.flickr.com/altoexyl www.flickr.com/dawnzy www.flickr.com/robnas Text: sv.wikipedia.org/wiki/Skateboard

You might also like