Upplysningstiden

- Frnuft, protest och revolution

Sammanhanget: 1700-talets samhlle

Upplysningsiderna
Mlgrupp: Den nya medelklassen. Medier: Tidningar, tidskrifter, romaner, teater Mtesplatser: Kaffehus, salonger.

Madame de Geoffrins salong

Upplysningsiderna: Centrala begrepp

FRNUFT: Med frnuftets hjlp skulle man genomskda och besegra okunskap & vidskepelse. Om naturen styrdes av frnuftiga lagar, varfr inte d samhllet? OPTIMISM: Med hjlp av frnuftet skulle bde mnniskan & samhllet hela tiden kunna bli bttre. NYTTA: Kunskapen skulle vara praktiskt anvndbar och hjlpa till att frbttra bde naturen & samhllet.

Upplysningsiderna: Centrala begrepp

ERFARENHET: Sanningen kunde man uppn med egna underskningar och observation: dvs. 1600-talets empiriska vetenskapsideal. TOLERANS: Fr att f fram de bsta och frnuftigaste iderna mste man ha ett fritt meningsutbyte utan restriktioner frn kyrka & stat. FRIHET: Idn om alla mnniskors lika vrde och sjlvklara rttigheter fordrar grundlggande frihet.

Upplysning & vetenskap

Mekanistisk vrldsbild:
Regelbundenhet Frutsgbarhet Kalkylerbarhet

Beundran fr Newton.
Principia mathematica (1687)

Deistisk gudsbild
Gud garanterar en frnuftig vrld.

Deistisk religion
Nature and Natures laws lay hid in night. God said: Let Newton be and it was light.
(Alexander Pope 1688-1744)

Den stora encyklopedin

Samla all kunskap inom vetenskap och teknik samlad. 35 band, 11 med illustrationer. Redaktrer filosoferna Diderot och dAlembert.

Filosoferna: Voltaire (1694-1778)

Yrkesfrfattare Argumenterar med hjlp av satir. Fr tolerans, yttrandefrihet och upplyst despoti. Ogillar prster, ateister och den breda massan. Beundrar England.

John Locke (1632-1704)

Lkare och diplomat. Fr mttfullhet, tolerans och beprvad erfarenhet. Betonar vikten av egendomsrtten. Ogillar despotism, fanatism och krnkningar av gandertten.

Jean-Jacques Rousseau (1712-1778)

Yrkesfrfattare, privatlrare, kompositr etc. Gillar barn och vildar; jmlikhet och fredrar knslan framfr frnuftet. Ogillar rvda privilegier, privategendom och civilisationen. Fresprkar direktdemokrati och allmnviljan.

Charles Louis de Montesquieu (1689-1755)

Godsgare, domare och mbetsman. Gillar mttfullhet, frihet och pliktknsla; beundrar England. Maktdelningsprincipen och klimatets betydelse.

Mary Wollstonecraft (1759-1797)

Yrkesfrfattare, versttare, privatlrare, smmerska, sllskapsdam etc. Jmstlldhet, frmst genom likvrdig utbildning fr pojkar och flickor. Fresprkar republik, frsvarar franska revolutionen.