Gasbildning och dlig andedrkt

Hitlers kammartjnare minns

Innan ens Heinz Linge hunnit skriva sina memoarer uppvaktades han av mnga frlag, villiga att bjuda hur mycket som helst fr hans hgkomster frn tiden nra Fhrern. Man vdjade till, slet och drog i honom. Skriv inte p ngot kontrakt, vi betalar mer. Sensationsvrdet var frsts stort, lystnaden. Hur var det att i tio r befinna sig i Fhrerns omedelbara nrhet? Den ende som kanske kom den senare nnu nrmare var Eva Braun. Ingen annan sg honom i tofflor och nattklder. Bortom paraderna och de inrepeterade utspelen. Hur var Hitler privat hur var han egentligen? Nyfikenheten har varit stor hos mnga p Fhrern, fascinationen utbredd under hela efterkrigstiden. Minns bara de timslnga kerna till utstllningen Hitler und die Deutschen i Deutsches Historisches Museum i Berlin hromret, en utstllning som fregicks av livlig fr att inte sga htsk debatt huruvida det var rtt att lta Fhrern tervnda till Berlin: tnk om han fortfarande besatt en frtrollande frmga... Som om man skulle slppa anden ur flaskan. Fotograferingsfrbud infrdes, man tillt inte att ngon beskare frevigades nra ngon av bysterna eller portrtten frestllande den farlige. Strnga vakter med hkblick kontrollerade att frbudet efterfljdes. Jag vet, fr jag var dr. Det r som om punkt aldrig kan sttas, Tredje Riket och Fhrern definitivt lggas till handlingarna. Det Tredje Riket r ett aldrig lkt sr som nrsomhelst kan rivas upp p nytt.

Linge var Hitlers kammartjnare och troget med honom nda till det bittra slutet i Bunkern. P Fhrerns direkta order sg han till att det anskaffades bensin och att Hitler och Brauns kroppar brndes efter det gemensamma sjlvmordet, inte en benflisa fick bli kvar. Han bar sjlv, scenen finns med i filmen Undergngen, upp de dda kropparna insvepta i mattor och futtade p. D stod Rda Armn bara ngra hundra meter bort. Det var en tidsfrga innan man skulle n fram till Bunkern. Berlin hade fallit. En sdan hr bok, i genren gonvittnen berttar, r frsts kllkritiskt ytterst tveksam: den som vittnar fr ju allsmktigt sista ordet. Ibland, fr att inte sga fr det mesta, var ingen annan nrvarande nr Linge och Hitler interagerade. Ingen kan bekrfta eller vederlgga. Antingen tror vi Linge p hans ord om vad som egentligen skedde i de slutna rummen - eller icke. Vad som kan konstateras, om man lgger det hr vittnesmlet bredvid dem som har lmnats av Hitlers sekreterare som Traudl Junge och Christa Schrder, r att de r

samstmmiga: bilden tecknas av en bra och omtnksam chef. Ingen galning eller demon. Kolerisk, men annars ganska normal. Med en unik frmga att f mnniskor att gra som han ville, utan att ifrgastta. Det karismatiska ledarskapet i sin prydno. Han knt mnniskor till sig, nstan ingen lmnade honom i sticket dr i Bunkern. Man var beredd att g i dden fr honom. Hngivet. Junge gjorde mot slutet av sitt liv upp med sitt frflutna, ngrade djupt att hon hade frfrts av Fhrerns trollkraft, knde sig frd bakom ljuset och manipulerad. Den skarpsinniga Schrder frblev lojal p det stora hela, vad jag kan minnas. ven s Linge. Hans bok kom p tyska 1980 och vid det laget var det svrt att sga att man inget visste, nr det begav sig. Men det sger heller inte Linge. Och han menar att Fhrern var vl infrstdd med bestialiteterna som iscensattes i Tredje Riket.

Linge frefaller ha haft ett anmrkningsvrt gott minne. Han terberttar nstan fotografiskt situationer utan att moralisera eller frdma. Det lmnas till lsaren. Linges bok lgger vl inget direkt nytt till bilden av Chefen. Men han r inte lojal och diskret fullt ut. Fhrerns gasbildning, p grund av ensidig fr att inte sga torftig kost, avsljas. Liksom en andedrkt ibland s vidrig att Linge studsar tillbaka. Ocks det nr det vntas statsbesk

Efter kriget frdes Linge till Moskva och pumpades av Stalins handgngna. Man misstnkte att Hitler inte var dd, utan hade lyckats smita undan. Och man, ls: Stalin, ville in i minsta detalj veta hur huvudrivalen var som person. Inget var drvidlag fr litet eller oviktigt. Linge tvingades, ibland under tortyr, bertta gng p gng samma historia. Nr man inte kunde pressa ut mer av furstespegeln, skickades han till Gulag. 1955 kom Linge tillbaka till Tyskland efter fngenskapen, levde sedan ett tillbakadraget och stillsamt liv i Hamburg fram till sin dd 1980. Den forne SS-officeren framstr som en vnlig gammal man p de sista bilderna.

Lasse Ekstrand

HEINZ LINGE Med Hitler till slutet Mitt liv vid Fhrerns sida versttning: ivynd Vgen

Lindqvist Publishing