Förstudie för Aktivitetshall Ornäs 2007-02-15

1. Sammanfattning

Borlänge Kommun bygger en Allstadieskola F-9 i Ornäs där byggstarten var

våren 2006, som fullt utbyggd kan ta emot 400 elever. Redan nuvarande
befolkning och antalet barn inom området motiverar att byggandet av resterande
delar av skolan fullföljs för att kunna ta emot alla barn. De delar av den nya
Allstadieskola F-9 i Ornäs som i dag byggs visar sig redan år 2009 vara för liten.

Till en skola fullt utbyggd med ett tänkt elevantal av 400 elever ska det
självklart finnas möjligheter till gymnastikundervisning i en hall som inte styr
skolans övriga verksamhet och som tillfredsställer föreningarnas och
allmänhetens behov. Samhället måste se till att barn och ungdomar tidigt får den
grundläggande fysiska utveckling som ett modernt samhälle kräver.

Vad vi vill påvisa handlar övergripande om att få ett område och en miljö för
skolbarnen där man satsar från början långsiktigt. Den sociala betydelsen att
skapa aktiviteter och vettiga möjligheter för föreningarna att bedriva sina olika
verksamheter betalar sig mångfaldigt. Att inte göra en helhetslösning i det här
skedet är inte ett alternativ därför att det kommer att skapa merkostnader i form
av ökade transporter och en sämre miljö för barn och personal att bedriva
undervisning.

Föreningarna kommer också att få ökade kostnader, fortsatt tung arbetsbörda

och minskade möjligheter att skapa ökade intäkter men framförallt sämre
förutsättningar att bedriva barn- och ungdomsverksamhet.

Vårt krav är att en fullstor hall byggs och att det sker en fortsatt samverkan med
föreningar och kommunen kring utformning av hall och utredning av drift i
samverkan med föreningarna.
I vår förstudie kan vi se hur olika hallar i landet har stora skillnader i
byggkostnader som ytterligare måste undersökas vilket som kan vara
förmånligast utifrån våra gemensamma behov. Vi går in i en ny
strukturfondsperiod 2007-2013 och det kan innebära möjligheter att få stöd för
nybyggnation. Det finns många delar kvar att gå vidare med i den här frågan och
det måste ske i ett partnerskap mellan föreningar och kommunen för att fungera
mest effektivt.

Kommunen bör snarast ta ett helhetsgrepp om skolbygget, förskolan,

fritidsgård, aktivitetshallen, kringliggande miljö och tillhörande
infrastruktur.

Erik Sköldebrand OIK, Bengt Sundgren OBK, Ove Nilsson TIF, Bengt Nicklasson Dalsjö Golf

2. Bakgrund

Efter många år av diskussioner bygger Borlänge Kommun en Allstadieskola F-9 i Ornäs där
byggstarten var våren 2006, som fullt utbyggd kan ta emot 400 elever.

Skolans ledning och personal har under hela processen med planeringen av den nya skolan
haft ett öppet förhållningssätt till föräldrar, föreningarna och andra intresserade att följa
utvecklingen och delta i olika arbetsgrupper. Det har varit mycket positivt och skapat ett
intresse, engagemang och samhörighet bland de berörda parterna.

Hela det här händelseförloppet har påbörjat ett samtal mellan föreningarna i området att vi
skulle kunna ta tillfället i akt och börja fundera i nya banor på hur vi jobbar idag och hur vi
skulle kunna jobba i framtiden. Därför har nu ett utvecklingsarbete och samarbete startats i
området som pågått under lång tid. Det har satt igång tankar och frågor om vad som kommer
att krävas i området, vilka nya behov skapas, kan vi göra på annat sätt, vad har vi för resurser,
vad vill vi i framtiden?

Till den nya skolan har man inledningsvis planerat för en mindre gymnastiksal med teoretisk
möjlighet till utbyggnad. I praktiken kommer det inte att vara så. Den planerade
gymnastiksalen är tänkt i en mer traditionellt mening och kommer att vara begränsad
funktionellt. Den kommer knappt att räcka ens till skolans behov sett i ett modernt perspektiv.
Många har reagerat på det förslag som finns och anser att det måste bearbetas bättre för att
kunna möta områdets ökade inflyttning och ett nytänkande av utformning, planering,
arbetsmetoder och användning. Hallen måste utformas så att den täcker in allmänhetens,
föreningars och företags behov för både idrottsliga och andra evenemang.

Borlänge kommun har budgeterat 8 miljoner till år 2008 för en mindre gymnastiksal.
Idrottsföreningarna i området saknar hall för inomhusträning. Om man räknar på ett
elevunderlag på 400 elever blir en stor hall mer än fulltecknad under skoltid.

Föreningarna i området har därför tagit initiativet till denna förstudie.

 3. Nuläges och behovsanalys

3.1 Ur skolans perspektiv.

Ornäs Skola står idag inför en stark expansion i och med bygget av en ny F-9-skola. Det står
redan idag klart att skolan är för liten så för skolledningen gäller att det mest angelägna är
Spår 3 (=det fjärde huset. Aktivitetshallen är hus 5.) Redan räknat bara på naturlig
uppflyttning av dagens elever, uppgår det totala antalet elever hösten 2007 till 147, hösten
2008 till 277 och hösten 2009 till 300.

Ser vi utöver detta till det intresse som visats utifrån så blir skolan så att säga än trängre. Vi
kommer då att tvingas säga stopp för att ge möjligheter till elever i närområdet att komma in.
Det finns kommunala investeringsmedel avsatta för en mindre gymnastiksal. Undervisningen
i en sådan blir det som krävs för att följa kursplanen på en (lägre) ambitionsnivå. I en mindre
hall finns det bara begränsade möjligheter att göra något utöver lägsta nivån. Risken är stor att
det blir en undervisning som inte svarar upp mot de krav som samhället alltmer ställer för en
modern friskvård i skolnivå.

Under skoltid kommer en mindre gymnastiksal således att vara fullt utnyttjad av skolan för ca
300 elever. Men med skolan fullt utbyggd, och det här är det stora problemet, rymmer skolan
omkring 450 elever vilket är 50 % mer.

En enkel kalkyl visar då att denna ”halva”, 34/2 = 17 grupper/”klasser”, måste bussas till sina
aktiviteter. Det går i praktiken inte att samplanera sådana utflykter. Dels kan man inte
harmoniera scheman, dels finns det heller inte utrymme i ”andra ändan” så att man kan ta fler
grupper samtidigt. Man tvingas således göra en resa per grupp och tillfälle.

Idag kostar en bussresa för en grupp/”klass” tur och retur Ornäs ca 500:-, för enkel resa är det
300:- . För den extra halvan skulle det då kosta ca 17 gruppresor per vecka = 17 x 500 = 8500
kr. Om man räknar med möjlighet till utevistelse ca 6 veckor under hösten och 6 veckor under
vårterminen blir det ändå kvar 37 – 12 = 25 ”resveckor” x 8500:- = 212.500:- per läsår.

Denna kalkyl är grovt tillyxad men får nog ändå ses som en minimikalkyl. Vid en högre
ambitionsnivå med önskemål och förslag om gemensamma aktiviteter mellan skolor och
klasser och en utökning i samklang med skolans mål så spräcks alla ramar. Och det var väl en
hållbar profil vi skulle ha?!
I teorin går det därför knappt att klara skolans behov med en mindre gymnastiksal. Dessutom
skulle då idrottsschemat komma att styra skolans övriga verksamhet helt. I praktiken kommer
skolan därför att behöva bussa ungdomar till en hel del verksamhet och då är vinsterna
mycket snabbt uppätna. Det var ju det här vi ville slippa med den nya skolan: Att elever skulle
kunna klara hela sin skoldag på skolan och inte behöva sitta och åka bort så mycket skoltid till
hög kommunal kostnad.

Skolbarnen och föreningarnas aktiva har pendlat i många år till centrala delar. Det är särskilt
viktigt att beakta vägavståndet från denna del av Borlänge kommun till alternativa hallar inne
i de centrala delarna. En hall i Ornäs ligger på cykelavstånd för ungdomarna i området. Vilka
bussnings, skjutsnings och miljökostnader kan sparas om det byggs en hall i anslutning till
den nya skolan? Ösjöenhetens skolor får leta tider och hallar runt i kommunen för att kunna
bedriva gymnastikundervisning i någon hall.

För en skola som delvis profilerar sig inom idrott och hälsa så blir det viktigt att flitigt
utnyttja en aktivitetshall för hälsobefrämjande aktiviteter i vid bemärkelse.

3.2 Ur föreningarnas perspektiv.

Ornäs BK är en fotbollsklubb med flick- och damlag. Föreningen har 331 medlemmar varav
270 är aktiva. Vi är organiserade i en styrelse (4 ledamöter), 15 ledare/tränare, 150 barn och
ungdomar fördelade på 8 lag. Vi disponerar ett klubbhus/kansli med omklädningsrum, 3
planer samt förrådsbyggnader. Sedan 1992 har Ornäs BK bedrivit anläggningen med
föreningsdrift och nyttjanderätt enligt Borlänge Kommuns riktlinjer.

Ornäs BK har som syfte att fostra tjejer till duktiga fotbollsspelare och lära dem ett gott
uppträdande både på och utanför planen. Vi har två seniorlag. A-laget spelar i division ett
norra vilket innebär att föreningen, för närvarande, är den enda elitföreningen inom
dalafotbollen. Vårt U-lag spelar i division tre. Tre flicklag spelar i olika lokala serier från F12
till F17. Vårt upptagningsområde är Ornäs, Torsång, Domnarvet, Aspeboda, Falun och
centrala Borlänge där vi rektryterar såväl barn som ungdomar och ledare.

Skolan i samarbete med Ornäs BK startar till hösten en fotbollsprofil.

Ornäs IK bedriver träning för ungdom i Orientering, skidor, skidskytte, terränglöpning och är
tillsammans med TKS (Tomnäs-Kyna-Storsund Bygdeförening) arrangör till
långfärdskridskoloppet Ornäsrännet samt medlem i Borlänge Skidarrangörsförening. OIK hyr
in sig i olika hallar för inneträning ett antal gånger per år. OIK:s ”framtida behov”.
Styrketräning, inneorientering, innelek, elektronisk skytteträning, starta upp vilande
innebandy och bordtennissektioner. Omklädning m.m. vid större skridskoevenemang.
Anslutande elljusspår.
Torsångs IF bedriver fotbollsträning för ca 120 aktiva ungdomar. Har stora svårigheter att
genomföra vinter och vårträning på grund av utrymmesskäl och för få anläggningar.

TIF tillhör Borlänge fotbollsallians i vilket detta med tillgängligheten av hallar varit en fråga
som tagits upp med Borlänge kommun.

Dalsjö Golfklubbs ungdomsverksamhet GreenTeam omfattar totalt drygt 80 barn och

ungdomar i åldern 4 – 21 år. Verksamheten har under de senaste åren ökat med ca 10 % per år.
Klubben fick år 2005 Svenska Golfförbundets guldcertifikat för ”Juniorvänlig anläggning”,
vilket är ett kvalitetsbevis på verksamheten såväl fysiskt som organisatoriskt. I dagsläget är
det bara 22 klubbar av landets ca 490 som fått denna utmärkelse, Dalsjö är för övrigt den enda
i Dalarna. För att möjliggöra en fortsatt positiv idrottslig utveckling utrustar vi just nu en lokal
inom Falu tennishall för teknikträning inomhus. Det har visat sig att det saknas möjlighet att
åstadkomma en sådan lokal i Borlänge.

Tillsammans med Ornäs skola förbereder klubben en satsning på en golfprofil i

högstadiet från skolstarten hösten 2007. Allt eftersom skolan får fler elever i högstadiet
utökas denna verksamhet, som bl.a. innehåller golfträning inomhus under perioden november-
april. Om lokal saknas vid skolan måste eleverna med sin utrustning skjutsas till Falu
tennishall. Klubbens inomhusträning kan också förläggas till en ny hall i Ornäs.

Det finns säkert fler föreningar i Ösjöbygden, som har behov av en aktivitetshall i närområdet
som t.ex. Storstens AIK som sysslar med innebandy.

En fullstor hall har möjligheten att i första hand skapa goda möjligheter att utöva de
olika föreningarnas idrottsliga verksamhet men inte minst viktigt att skapa möjligheter
för att göra aktiviteter och arrangemang för att öka intäkter. Exempelvis skulle olika
former av träningsläger för fotboll, golf, skridskor, och skidor kunna ordnas.

3.3 Ur företagens perspektiv.

Det finns ca 200 företag i Ösjöregionen som kan bedriva friskvård och får mäss och
utställningsmöjligheter i en aktivitetshall.

3.4 Ur kommunpolitiskt perspektiv.

Behovet finns av en aktivitetshall som ger ökad attraktionskraft till Ornäs, Ösjöbygden och
Borlänge Kommun, som får ökad inflyttning och därmed förbättrad ekonomi och underlag för
kommunal service. Detta i sin tur bidrar till övriga behov av boende, företagslokaliseringar,
övrig service m.m. Arbetsplatsområden längs riksväg 50 och upp mot Fågelmyra ingår i
översiktsplanen. En attraktiv boendemiljö gör att ungdomar gärna flyttar tillbaks till regionen.

En satsning på ungdomarna, genom ordnade aktiviteter kan minska ungdomsvåld och

brottslighet, därmed ökar ungdomarnas allmänna trygghet och självförtroende. Ungdomar i
trakten har tagit initiativ till att verksamhet knyts till hallen, t.ex. genom en modernt planerad
ungdomsgård. Det är inte bara i Borlänge det råder hallbrist utan det gäller i hela Dalarna.

Utvecklingen av Ösjöområdet ligger för övrigt i linje med viljan att stärka hela
Borlänge-Falunregionen.

3.5 Ur allmänhetens perspektiv.

Hälso- och miljöbefrämjande med t.ex. friskis och svettis, pensionärsgymnastik.

Befolkningen slipper pendla in till centrala hallar. Utställningar. Loppmarknad. Bystuga.
Fritidsgård. Det finns ytterligare behov från fritidshemmets (”Fritids”) sida under sommar och
jullov. Under den tiden varierar behovet av tillsyn och aktiviteter men man bör planera för att
ge också de elever som är på fritids en meningsfull tillvaro. För detta krävs utrymmen.

För kvällar och helger finns normalt inget behov från skolan idag men vad vet vi om
framtiden? Några turneringar i skolans eller föreningars regi? Någon gruppaktivitet för team-
building? Något annat som man inte konkret kan sätta fingret på men ändå anar kan komma i
ett framtida samhälle? Här är det förstås vanskligt att sia om framtiden men vi kan tänka oss
olika föreställningar och andra sammandragningar som inte ryms eller får vara i skolans aula.
Det är ganska lätt att se ett ökat behov av lokaler för skolans räkning efter (och före) skoltid
om man svarar ”ja” på frågorna ovan. Det kan säkert också finnas behov från förskolan.
Kyrkans barnaktiviteter hyr nu lägenhet av Tunabyggen. Kan de hyra in sig i skolan/hallen?

Skolan och aktivitetshallen blir det centrala navet i Ösjöbygden.

4. Befolkningsutveckling

Borlänge Kommun. Områden: Ornäs, Tallbacken, Alsbäck, Utendal, Tomnäs, Sunnanö, Tylla,
Tronsjö, Torsång.

Befolkning 2005-12-31: Totalt 3370 personer varav 1056 ungdomar mellan 0 och 24 år. Den
tredjedel av befolkningen som utgörs av ungdomar är något som en framsynt kommun måste
vara mycket mån om.
 Uppskattad befolkningsökning till år 2025 med utbyggnad av områden som ingår i
översiktsplanen för Ösjöregionen där en omläggning av järnvägen mellan Falun och Borlänge
bör beaktas. Om vi försiktigtvis räknar på antal tomtplatser och multiplicerar med 3 får vi en
befolkningsökning på ca 2000 personer varav ungdomar är ca 620 st. Vi måste också beakta
den generationsväxling som sker i de hus som byggdes på 1970 och 80-talet. De tomtplatser i
Uvberget och Storsten som inom en snar framtid blir bebyggda ger med samma beräknings-
sätt en befolkningsökning på ca 315 personer.

5. Hallen

Placering

Bör ligga i anslutning till skolan.

Användningsområden

Skolgymnastik och inneträning för ”golfelever”. Inneträning för olika föreningar. Turneringar
- tävlingar. Pensionärsgymnastik. Olika aktiviteter för företag och allmänhet.

Arkitektonisk och teknisk utformning

DalArk, JF Richard har tagit fram tre alternativ på en stor aktivitetshall.

Alternativ 1 med den gamla skolan kvar. Hall 1144 m2. Omkl. Förråd exkl. hall 550 m2.
Gamla skolan 234 m2. Tot. Yta 1928 m2.

Alternativ 2 med vidhängande fritidsgård. Hall 1144 m2. Omkl. förråd, cafeteria 769 m2.
Fritidsgård 275 m2. Tot. Yta 2184 m2.

Alternativ 3 utan fritidsgård. Hall 1144 m2. Omkl. förråd, cafeteria 735 m2.

Tot. Yta 1875 m2

Se även framtagna skisser.

Utemiljö

En mindre fotbollsplan samt bollplan och grönytor är planerade i anslutning till skolan.

Tillgången på parkeringsplatser bör ses över. Vad händer i skolans och hallens närmiljö vid
större evenemang, skolavslutningar? Förslag: Förstärkta grönytor i skolans närområde.

Om kommunens förhandlingar med markägarna beträffande ”Ornäs IK: s” elljusspår går i lås
kan detta få anslutning till skolan och aktivitetshallen. Ornäs IK har under årens lopp
beroende på snötillgång dragit skidspår från elljusspåret till skolan.

En gång och cykelväg parallellt med ett eventuellt elljusspår över åkrarna bort mot
Torsångsvägen kan vara ett alternativ.

Miljö och kvalitetspåverkande åtgärder

En viss komplettering med träd och buskar bör ske bakom hallen mot Knopvägen och
Dalsjövägen för att skyla de relativt höga hallväggarna.

Energioptimerade åtgärder

Kommer att diskuteras och planeras i nära samarbete med kontoret för Hållbar
Samhällsbyggnad, Borlänge Kommun.
 6. Ekonomiska och organisatoriska modeller.

Vi bör eftersträva både ekonomiskt och miljömässigt för skolan, föreningarna och
Ornäs befolkning att bygga klart både skola, aktivitetshall och utemiljön i en följd efter
de behov som finns idag och i framtiden.

Vi föreslår bildandet av en föreningsallians som i samarbete med kommunen kan jobba

vidare med pkt. 6.

DalArk tillsammans med DalPro Projektplanering AB har räknat fram budget för 3 alternativ.
Dessa preliminära kostnader blev presenterade för referensgruppen enligt följande.

Alternativ 1: Med gamla skolan kvar 26 miljoner exklusive moms och inredning.

Alternativ 2: Med vidhängande fritidsgård 30 miljoner exkl. moms och inredning.

Alternativ 3: Utan fritidsgård 26 miljoner exklusive moms och inredning.

Skillnaden mellan alt. 2 och alt. 3 är 4 miljoner. Detta för en golvyta av 309 m2. Vi får då en
m2-kostnad av 12944 kr. Säg att omklädning och biytor kostar 12-13-tusen/m2 så kan inte
hallen kosta lika mycket per m2. Om vi jämför med nedanstående exempel bör ett rimligt m2-
pris för bara hallen ligga mellan 5000 och 6500 kr. Vår hall som är 1144m2 bör då kosta som
mest 7,436 miljoner.

Den budgeterade kostnaden av 8 miljoner för en mindre hall inklusive omklädningsrum med
en total yta av 1120 m2 ger en m2-kostnad av 7143 kr/m2. Om vi räknar med detta m2-pris
blir totalkostnaden för en stor hall ca 14 miljoner.

Med detta resonemang vill vi påvisa att en fullstor hall inte ska kosta mer än 20 miljoner.

Nästa steg är att bestämma sig för ett alternativ och bearbeta detta grundligt för att få fram ett
rimligt pris.

Några exempel på hallar:

Olandshallen i Östhammars Kommun. Storlek tot. ca 1853 m2 varav hall 1325 m2.

Kostnad 15 miljoner. Detta ger en total m2-kostnad av 8095 kr.

Mockfjärdshallen, ritad av Dal Ark. Storlek 57 x 27m = 1539 m2. Slutnotan landar på

18,5 miljoner. Då får man sittplatser för 200 personer och komplett inredning.

NCC-hallen ”Gurkburken” finns som i grundutförande kostar 5 miljoner för en hall som är ca
1075 m2 stor i 2004 års prisläge. I Kungsbacka finns exempel på en ”Gurkburk”.

Yta ca 1450 m2 med tillbyggda omklädningsrum och förråd. Kostnad under 10 miljoner.

Konceptet bygger på att göra hallen enkel men funktionell. Enkel och därmed billig.

6.1 Finansiering

Kommunen ansvarar för investeringskostnaderna.

6.2 Drift och skötsel

Den traditionella lösningen är att kommunen äger och driver hallen och hyr ut den till
föreningar, företag och allmänhet. Den avgörande skillnaden mellan kommunens och
föreningens(ars) drift är den ideella resurs som föreningen(arna) förfogar över. Den vanligaste
ideella insatserna är tillsyn under kvällar och helger. Vid föreningsdrift av en hall måste det
finnas ett långsiktigt avtal mellan kommun och förening som reglerar åtaganden, underhålls-
insatser, driftbidrag, möjligheter till intäkter m.m. För att komma i åtnjutande av förenings-
bidrag från olika fonder o.dyligt krävs för det mesta ett minst 10-årigt avtal.

Med alternativ, kanske kommersiell, drift av hallen blir bilden en annan där skola och
kommun får stå med mössan i hand och bocka på ett annat sätt en idag.

En tänkt intäkt för en ”halluthyrare” blir en kalkylerad kostnad för skolan och man kan på
olika sätt ta fram en sådan. (I ett senare skede får man ta fram mer specificerade uppgifter och
räkna mer i detalj.)

Överslagsmässigt bör man initialt räkna med ett utnyttjande från skolan och skolor i trakten
heldagar, hela veckor dvs.

40 veckor på ett läsår x 5 dagar x 8 tim x ett kalkylerat pris för detta.

Inom kommunen kan man idag kalkylera med ett pris om ca 1000 kr per kvm och år.

För dagen gäller alltså att skolan inkl. Borlänges övriga skolor behöver hallen hela skoldagen
mellan kl. 8 och kl. 16.

En kommersiell uthyrare eller förening vill ha den frihet med uthyrning som kan inkräkta på
skolans tider.

6.3Organisatoriska modeller

Det finns olika sätt att bilda former för att driva hallen. De som vi anser är lämpliga är

Ekonomisk förening eller Aktiebolag

AB eller Ekonomisk förening som bildas av ett antal intressenter, kan bestå av både
föreningar, företag och privatpersoner.

Ekonomisk förening kan bildas av minst 3 fysiska eller juridiska personer. Det kräver en
insats som ägarna bestämmer enligt beslut i stadgar. Lagen Ekonomisk förening reglerar den
juridiska formen. Medlemmar kan delta med insatser som den konstituerande stämman
beslutar om dess storlek. I en ekonomisk förening gäller en medlem en röst oavsett insatser.

Ett AB är en juridisk person som kräver 100 000 kr i aktieinsats och kan bildas av en eller
flera. AB är en form av kapitalsammanslutning där intressenter kan teckna aktier.
I ett aktiebolag är inflytande kopplat till aktieinnehavet. Den som har mer många aktier har
mer att säga till om.

Vilken modell man väljer avgörs av blivande ägare och hur man tänker sig att verksamheten
skall fungera på kort och lång sikt.

En ekonomisk förening kan skapa en öppenhet, bidrag till mobilisering och deltagande bland
föreningar, företag och allmänhet, direkt genom insatser men också genom ideellt arbete.

6.4 Hyressättning

Hallhyra för föreningar är idag ca 110 kr per timme.

7. Sysselsättningsskapande åtgärder.

Gemensamt föreningskansli. Vaktmästartjänst (er) för hallen och kringliggande

idrottsanläggningar. Idrottslärare (ledare).

8. Konsekvensanalys

Om stor hall byggs.

Alla blir glada och förhoppningsvis nöjda.

I nuläget kan investeringen verka enorm.

Om ett par år kan den visa sig mycket klok och framsynt.

Om liten gymnastiksal byggs.

I en mindre hall finns det för skolan bara begränsade möjligheter att göra något utöver
kursplanens lägsta nivå. Risken är stor att det blir en undervisning som inte svarar upp emot
de krav som samhället ställer för en modern friskvård i skolnivå.
När man en gång räknade fram det minsta behovet så gjordes ett schema som var mycket
”tight” . Skoldagen och schemat kommer att behöva ansträngas så pass mycket att det i
praktiken innebär att elever på väg in kommer att stå i dörren och vänta på elever som är på
väg ut. Vi ser att detta i praktiken blir ogörligt, otaliga skärmytslingar kommer att uppstå och
idrottsämnet får inte den renässans vi hoppas på. För arbetsmiljö, säkerhet och trivsel ser vi
tyvärr att ett sådant, en gång snabbt tillyxat alternativ kommer att medföra en hel del onödiga
svårigheter.

I teorin går det därför knappt att klara skolans behov med en mindre gymnastiksal.

Dessutom skulle då idrottsschemat komma att styra skolans övriga verksamhet helt.

I praktiken kommer skolan därför att behöva bussa ungdomar till en hel del verksamhet och
då är vinsterna mycket snabbt uppätna. Det var det här vi ville slippa med den nya skolan.

Eleverna skulle kunna klara hela sin skoldag på skolan och inte behöva sitta och åka bort så
mycket skoltid till hög kommunal kostnad.

Dalarnas bästa damfotbollslag samt övriga fotbolls och innebandylag får fortsätta pendla till
centrala hallar och konkurrera om träningstider med övriga Borlänge.

Om ingen hall byggs

Inget möjligt alternativ med de argument som angetts ovan.