recension

Originaltitel: Den nya mnniskan

Originaltitel Persepolis Svensk titel Persepolis Regi Marjane satrapi, Vincent Paronnaud Producent Marc-Antoine robert, Xavier rigault Manus Marjane satrapi, Vincent Paronnaud Rster original chiara Mastroianni, catherine Deneuve, Danielle Darrieux, simon Abkarian, Gabrielle Lopes Benites m fl Frankrike/UsA 2007 Lngd 1 tim 35 min Censur tillten frn 7 r Distributr sandrew Metronome Distribution sverige AB

Persepolis
Den hr filmen bygger p Satrapis hyllade sjlvbiografi i serieform som svept ver vrlden under det tidiga tvtusentalet. Det handlar om lilla Marjanes uppvxt i lite fr hndelserikt Iran. Frst gller Shahens hrda diktatur. Sedan kommer upproret och revolten dr flera olika grupper gr uppror, socialister, liberaler, islamister. Den nyordningen som segrar blir en islamistisk fundamentalism under mullornas ledarskap med en ayatolla Khomeini i spetsen. Som om inte det r tillrckligt attackerar Irak Iran vilket leder till krig under tta r som resulterar i en miljon dda och orkneliga skadade. Marjane bor i Teheran med sina frldrar som tillhr en priviligerad, intellektuell klass med vnstersympatier. Filmen berttar om Marjanes vardag i en omvlvande, paranoid tid. Vuxna vnner till frldrarna frsvinner, frst r det Shahens hemliga polis som fr bort dem mot ovissa den. Sedan den islamistiska. I denna vrld prglad av oskerhet och dovt hot finns nd en terkommande humoristisk ton. Barn vill ha kul p barns vis oavsett regim. Lilla Marjane, som under en tid vill bli profet, har knasiga samtal med gud och knner, trots det omgivande frtryckarsamhllet, en humanistisk, berusande egenmakt. Nr maktskiftet skett och allt frn vst frbjuds sjuder svartabrshandeln. Bee Gees str hgt i kurs medan Abba tydligen bara r fr tntar. Sedan, nr Marjane blir lite ldre, r det Iron Maiden som kps inspelad p piratkassetter av skumma gubbar i gathrn. Marjanes fortsatta uppror manifesteras i den egenhndigt gjorda jackan med texten Punk is not dead p ryggen. Inget av Satrapis kontrastrika estetik har gtt frlorad i verfrandet frn serie till film. Tvrtom r det svartvita bildfldet med olika mjuka grtoner vldigt vackert. De visuella lsningarna r uppfinningsrika och anvnder sig av grafiskt tydliga mnster, vertikala och horisontella streck, en sorts stiliserad mnsterkollektion a la tidigt abstrakt 1900-tals konst som starkt bidrar till den sregna stmningen i Satrapis tecknarkonst. Det frsta upproret p gatorna mot Shahen skildras i suggestiva silhuetter dr varken demonstranterna eller soldaterna som skjuter skarpt in i folkmassan har ngra anletsdrag. Det bidrar till att gra scenen allmngiltig p ett stt som knns. Det blir till en mycket effektiv lektion om frtryck och frihetskamp. Det skulle kunna utspelas var som helst. Det skulle kunna hnda hr om samtiden mrknade tillrckligt. Men filmen pendlar stndigt mellan katastrofen, tragedin och humorn och krleken. Det mest hemska frn bokens frsta del (tortyrscener, ett mord) har tonats ner, fr att n fler kanske. Och frsta delen av filmen med Marjane som tioring har gjorts en aning gulligare n i serieromanen. Med detta r verkligen en anmrkning i marginalen. Det privata visas hr tydligt vara politiskt. Och nr Marjanes familj skickar ivg henne till en fransk skola i Wien fr att komma undan krigstillstndet i Iran stiger hennes problematik upp i relief. Marjane r naturligtvis en outsider som frsker komma in i den vsterlndska livsstilen med liberal sex, smink, jointar och Janis Joplin-allsng vid picnic-brasor. Marjane hittar ett gng alternativa med tuppkam och allt och knner viss tillhrighet. Men den inre klyftan mellan deras i grunden identitetsskrade medelklasstillvaro och hennes egen instabila livssituation blottas vartefter. Nr Marjane tervnder till Iran efter krigsslutet r hon ordentligt nere i skorna efter en felslagen krleksaffr. Hon hamnar i allmn hopplshet. Men hon samlar ihop sig till slut i ett montage av intensiv kroppsvrd ackompanjerad av lten Eye of the tiger frn Rocky-filmen framsjungen med en riktigt falsk karaokerst. Det r oerhrt kul. Marjane har ett srskilt frhllande till sin mormor. Det r mormodern som rker pipa och peppar henne. Hon pminner om att man alltid ska vara stolt ver den man r och inte tumma en millimeter p sin vrdighet, hur nu n omstndigheterna ser ut. Mormodern hjlper henne med sitt vuxenblivande p sitt krva matter of fact-stt. Persepolis brs fram av sagans enkla styrka. Det r svrt att vrja sig frn denna in p djupet- skildring av unga liv som bara mste f levas, som mste f knna ngon sorts frihet under en frtryckande stat. Hr blir att ha lite kul en mnsklig rttighet att riskera livet fr p hemliga, oskyldiga fester. Det speglar den irrationella, revolterande sidan hos mnniskan som i sina bsta stunder verkligen blir det enda som r vrt att vrda. Persepolis r bde en humanistiskt, poetiskt och humoristiskt trffsker skildring av unga Marjanes vxelrika uppvxt. Krister Bergman

FILMRUTAN