Hem

RAS
AVELSSTRATEGI FR AUSTRALISK TERRIER
P Svenska Kennelklubbens kennelfullmktige 2001 fattades beslut om att det fr varje hundras ska finnas en s k rasspecifik avelsstrategi, RAS. Uppdraget att utforma dessa lades p specialklubbarna som i sin tur delegerat ut arbetet p rasklubbarna, ven om samordningsansvaret kvarsttt hos specialklubben. RAS fr australisk terrier har faststllts av SKK. Om du vill kan du nedan ladda hem klubbens RAS. Den r sparad som ett PDF-dokument, vilket betyder att du mste ha en PDF-lsare fr att kunna ppna RAS-dokumentet. Vi rekommenderar Adobe Reader (gratis).

RAS-PDF

URSPRUNG

Den Australiska terrierns historia antas brja under kolonisationen p 1800-talet d emigranter frn England och Skottland kom till Australien. Det var inte bara mnniskor som anlnde med btarna utan de hade ven med sig husdjur och dribland smhundar. Dessa blandades med varandra. Deras uppgift var, frutom sllskap, att vara ett allt i allo p grdar och i gruvor. De skulle klara allt frn att vakta grden till att bekmpa skadedjur. Genom att Australien r ett s stort land s utvecklades mnga typer av rasen, ngot som mrks ven p dagens Aussies. 1872 visades i Australien den frsta hunden p utstllning, den hade dock nnu ej ftt sitt nuvarande namn. Den frsta rasstandarden skrevs 1887 och den har sedermera kompletterats och blivit mer detaljrik. Den Australiska terriern r en robust, lgstlld hund, ngot lng i proportion till hjden och med utprglad terrierkaraktr, alert, aktiv och sund. Australisk terrier r huvudsakligast en arbetande terrier, men ocks lmplig som sllskapshund p grund av sitt lojala och jmna sinnelag.

RASSTANDARD
HELHETSINTRYCK

Den australiska terriern r en robust, lgstlld hund, ngot lng i proportion till mankhjden och med utprglad terrier karaktr, alert,aktiv och sund. Den oTrimningmade strva plsen, som bildar en tydlig krage runt halsen och strckersig ner till brstbenet samt det lnga kraftiga huvudet, framhver det robusta och krva utseendet.Australisk terrier r huvudsakligast en arbetande terrier, men ocks lmplig som sllskapshund p grund av sitt lojala och jmna sinneslag.

HUVUD

Huvudet skall vara lngt med flat skalle, mttligt bred, vl utfylld mellan gonen, med svagt men markerat stop. Nospartiet skall vara starkt och mste vara kraftigt, av samma lngd som skallen och fr inte smalna av under gonen. Nosspegeln skall vara svart, av lagom storlek, nosspegeln nr till nosryggen. Skallen skall vara frsedd med en hjsstofs av mjukt, silkigthr. Lpparna skall vara svarta, torra och vl tsmitande.

GON

gonen skall vara sm, ovala, med intensivt uttryck. De skall vara mrkbruna och sitta vl tskilda, inte framtrdande.

RON

ronen skall vara sm, uppstende och spetsiga, ansatta isr med mttlig bredd och fria frn lngt hr. ronen avspeglar hundens sinnelag utom hos valpar under sex mnader.

BETT

Saxbett med starka och vlutvecklade kkar, stora och jmt placerade tnder. Nospartiets lngd och styrka r vsentlig, fr att ge ett starkt, vlutvecklat kkparti.

HALS

Halsen skall vara lng, ltt vlvd, vlformad och stark, vergende i den lnga, vl tillbakalagda skuldran.

KROPP

Lng i frhllande till hjden, starkt byggd med vlutvecklade revben, och mttligt djup och bred brstkorg. Ryggen skall vara rak, kraftig lnd och djup flank. Vid bedmning av kroppen, mste man vara uppmrksam p vad som sgs under helhetsintryck: en robust lgstlld hund, ngot lng i proportion till mankhjden.

FRAM- OCH BAKBEN

Frbrstet vl utvecklat. Frambenen skall vara absolut raka och parallella sedda framifrn och ha kraftig benstomme, mellanhanden skall vara stark och utan vinkling samt ltt behrad ned till handloven. Bakstllet skall vara av mttlig lngd, brett muskulsa lr. Benen skall vara vlvinklade i kn och has. Sedda bakifrn skall bakbenen vara parallella, varken fr vida eller fr tta.

TASSAR

Tassarna skall vara sm, runda med kraftiga trampdynor. Trna skall vara slutna och ngot vlvda. Tassarna fr varken vara utt- eller intvnda. Klorna skall vara starka, svarta eller mrka.

SVANS

Svansen skall vara kuperad, hgt ansatt och vlburen, men inte ver ryggen. Fr.o.m. 1 januari 1989 r svanskupering frbjuden i Sverige.

RRELSER

Rrelserna skall vara korrekta, fria, spnstiga och kraftfulla. Sedda framifrn skall frambenen rra sig rent utan slapphet i skuldror, armbgar eller handleder. Bakbenen skall rra sig fritt i svl kn- som hasleder och ha kraftigt pskjut.

Sedda bakifrn skall hasorna vara parallella, varken fr nra eller fr brett.

PLS

Plsen skall best av ttt, hrt, rakt tckhr, ungefr 6 cm lngt, med kort, mjuk underull. P nospartiets nedre del och p benen ???????. Tassarna skall vara fria frn lngt hr.

FRG

Bl, stlbl eller mrkt gr-bl, med djup gul-brun frg (inte sandfrgad) i ansikte, p ron, blens undersida, nedre delen av benen och tassarna och omkring anus(valpar undantagna). Ju mer djup och klart definierad frgen r, desto bttre. Sotighet r inte nskvrt. Hjsstofsen (top-knot) skall vara bl, silver eller i en ljusare ton n frgen p huvudet. Enfrgat rent sandfrg eller rd. Sotighet eller mrka skuggningar r inte nskvrd. Hjsstofs i ljusare nyans tilltet.

Vid samtliga frger skall vita tecken p brst och tassar betraktas som fel.

MANKHJD

nskvrd mankhjd: Hanhund omkring 25 cm. Tik ngot lgre.

VIKT

Hanhund omkring 6,5 kg. Tik ngot mindre.

FEL

Varje avvikelse frn standarden r fel och skall bedmas i frhllande till hundens frtjnster, helhetsintryck och konstitution.

EXTERIR
UTVECKLING I SVERIGE

1959 registrerades den frsta australiska terriern hos SKK och den frsta svenska kullen fddes 1964. Rasen har aldrig haft en explositionsartad utveckling i Sverige utan kat i jmn takt under ren. Registreringarna har kat, 1978 registrerades 31 st, 1985 registrerades 65 st, 1990 registrerades 48 st, 1995 registrerades 76 st och 2002 registrerades 146 st Aussies som rasen kallas till vardags. Eftersom rasen r relativt ung och den ven i hemlandet Australien har varit ganska varierad i typ och kvalitet s har arbetet i Sverige varit inriktat p att f en mer homogen och enhetlig typ. Vra Aussie har haft sm problem med hlsan, utan man har inriktat sig p att frbttra exteriren. Det som har behvt frbttrashar varit fronter, tandstatus (frlust av framfr allt premolarer har tidigare varit vanligt), understllda bakstll, mjuka plsar, ljusa gon, storlek bl a. Ett mycket framgngsrikt arbete har gjorts av uppfdarna under de r som gtt och vi har idag betydligt frre hundar med dliga fronter, tandstatusen r i de flesta fall bra, man ser ett ftal understllda hundar, ryggarna r oftast raka m m. Det finns dock en del att forstta arbeta med. P senare tid har vi sett Aussie som blivit elegantare och mer frfinade utseendemssigt. Som uppfdare br man lsa standarden ofta och tnka p det citat frn Fred Wheatland som finns i vrt domarkompendium dr det bl a str: De vanligaste frekommande felen r avsaknaden av korrekta proportioner (dlig balans i kroppen), frgvariationer, mjuka plsar, ett fr klent utseende och fr ltta hundar. En verfrfining av hunden kan leda till att rasen frlorar sitt strsta karaktrsdrag den robusta krvheten som gr att den alltid ser ut att vara alert

och redo fr allt. Mlsttning Att fortstta arbetet med att frbttra utseendet p vra Aussie och fda upp hundar som ligger s nra rasstandarden som mjligt och som r funktionella och sunda. Speciellt br man tnka p att storleken inte fr ka ytterligare, att efterstrva bttre plskvalitet samt frbttra pigmentet runt gon och nos. Fr att f en bttre bild av hur rasen ligger till storleksmssigt har Aussieklubben beslutat att vid tv kommande rasspecialutstllningar mta samtliga deltagande hundar fr att drefter gra en utvrdering.

MENTALITET / FUNKTION

Aussien r en liten, vaksam, pigg och glad hund. Tuff och trofast, mycket envis och nyfiken. Den r barnvnlig, full av energi ute men stillsam inomhus. Det r kraftiga, friska och lttsktta hundar och deras enda krav r mycket kontakt med garen och frhllandevis mycket motion fr att vara en s liten hund. Bakgrunden som renhllare frn smgnagare och ven orm krver en hund med mod, intelligens, vighet och snabba reflexer. Ngot som de flesta aussies fortfarande har. Aussien anvndes i sitt hemland ven till vallning av fr och d flera stycken hundar tillsammans. Den har n idag en hel del vallinstinkt i sig och man kan ofta se att hundarna r duktiga p att samarbeta nr ngot ska gras och dom har en stark sammanhllning i grupp. Vallning krver ocks stor lyhrdhet mot fraren och det r ocks ngot som utmrker rasen idag. Samt stor tillgivenhet och trofasthet mot familjen.

Mlsttning
Eftersom det i dagslget r svrt att ha mer n en allmn knsla av att mentaliteten i rasen r vervgande god, s har Aussieklubben beslutat att verka fr att det genomfrs minst 50 st mentalbeskrivningar enligt SKKs utvrderingsmetod Mentalbeskrivning HUND (MH) fr att sedan gra en utvrdering av Australisk terriers mentalitet.

MENTALBESKRIVNING
HUND r en inte en test utan just en beskrivning av hundens reaktioner. Hunden kan inte bli icke godknd. Aussieklubbens avsikt r att arbeta fram ett spindeldiagram enligt Per-Erik Sundgrens metod att redovisa MH.

POPULATION

Registreringsuppgifter versikt de senaste 10 ren Fdd r 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Antal 61 87 71 76 84 77 111 128 102 115 Antal kullar 18 21 16 17 19 16 23 21 21 20 Kullstorlek medel 3,4 4 4,4 4,5 4,4 4,8 4,8 6,0 4,85 5,75

2002

146

27

5,4

I periodens brjan, r 1992, registrerades 61 hundar. Drefter stiger siffran fr att r 2002 uppg till 146 hundar, varav 133 r fdda efter svenskregistrerade mdrar. Gjord inavelsberkning fr perioden r baserad p 5 generationers stamtavlor och visar att den genomsnittliga inavelsgraden i rasen fr hela perioden inte r hgre n 1,7 % fr svenskfdda hundar. ren frn och med r 2000 ligger inavelsgraden i genomsnitt under 1 % vilket mste ses som mycket tillfredsstllande. Den lga inavelsgraden beror givetvis p fortlpande importer men ven p att uppfdarna i Sverige medvetet undvikit att gra nra slktskapsavel under de gngna ren, trots att detta varit vanligt i mnga andra raser. Detta faktum kan vi vara tacksamma ver idag nr medvetenheten om vikten av genetisk variation kar. Det r ocks ngot vi mste sl vakt om i vr framtida avel. Den genomsnittliga registrerade kullstorleken efter svenskregistrerade mdrar har under perioden 1992-2002 kat med ca 1 valp per kull. D den genomsnittliga inavelsnivn under samma tid mer n halverats r den sjunkande inavelsgraden med stor sannolikhet en bidragande orsak till den kande fruktsamheten, vilket ocks fr ses med tillfredsstllelse. Mlsttning Att bevara den nuvarande lga inavelsgraden p under 1 %. Som ett led i detta rekommenderas att varje hanhund inte tillts producera mer n 5 % av antalet valpar i en generation.

HLSA

Inom australisk terrier i Sverige har vi haft frhllandevis lite problem med rftliga sjukdomar i jmfrelse med mnga andra raser. Detta stds av den hlsoenkt som genomfrdes under r 2002. Frgeformulr sndes ut i 900 ex och 356 svar inkom, dvs 40% av utskicket, vilket statistiskt r ganska normalt och t o m ganska bra. Av de inskickade svaren framkom att 25% av hundarna gonlysts, tv fall av katarakt fanns, dock ingen som klassats som rftlig. Patellaluxation frekom i 14 fall (4%) varav 8 fall grad 1, 4 fall grad 2, 2 fall grad 3, 1 fall grad 4. Ingen uppgift om operation. Diabetes uppgavs i 11 fall (3%) varav en hund var 4 r, en 6 r, tre 7 r och vriga 10 r och uppt. Cushings sjukdom fanns i 7 fall (2%) varav en hund var 1 r, 2 st var 4 r och vriga mellan 7-11 r. Hudproblem fanns 19 st (5%) pga allergi och 24 st (7%) ej allergiska, dr ingick rvskabb, noskvalster mm Rinnande gon frekom i 77 fall (22%) vilket r en frvnande hg siffra. En frklaring skulle kunna vara att de lnga hren framfr gat hos en otrimmad hund kan irritera gats slemhinna. I vrigt frekom enstaka strfall av andra sjukdomar. Att bevara rasen s frisk som mjligt och frhindra en kning av antalet rftliga sjukdomar. Rasklubben har idag krav p knd gon- och knledsstatus fr att tillhandahlla valpfrmedling. Tidigare har detta endast varit en rekommendation.

AVELSPOLICY

Sverige har en klubb fr rasen som startade 1975 och br namnet Aussieklubben.

Den startades upp av ngra entusiaster och har nu runt 300 medlemmar. Freningen r underordnad Svenska Terrierklubben och har fljande uppgifter: Freningens ndaml r att

vcka intresse fr och frmja avel av mentalt och fysiskt sunda och exterirt fullgoda rasrena hundar bevara och utveckla rasens specifika egenskaper i enlighet med rasstandarden fr Australisk terrier

Med sunda hundar menas hundar som r friska och starka, i normalt hull, konstruerade fr ett aktivt liv med mnniskor samt med en mentalitet som r anpassad fr detta. Med exterirt goda hundar menas typmssigt goda hundar. Begreppet typ avser summan av de detaljer som tillsammans utgr rasen Australisk terrier och som klart skiljer den frn varje annan ras. Allts hundar som s lngt mjligt verensstmmer med rasstandarden. Rasens utveckling grundas p uppfdarnas val av avelsdjur samt p den anvndning som dessa fr. rftlig variation r en frutsttning fr rasens mjlighet att fortleva. Drfr skall aveln vara mlinriktad, lngsiktig och hllbar. Med hllbar menas att den inte leder till brister avseende hlsa, mentalitet eller funktion eller tmmer rasen p genetisk variation. Aussieklubben ansvarar i samarbete med Svenska Kennelklubben och Svenska Terrierklubben fr rasens utveckling i Sverige. Avel och uppfdning skall ocks ske i verensstmmelse med djurskyddslagstiftningen och Svenska Kennelklubbens grundregler.

-listan! ing
Aussieklubben c/o Bjrn Magnusson, Boge, Klinte 182, 624 36 Slite, tel 0498-22 91 42

sekr@aussieklubben.se