Ett organ fr:

Rdluvan
Nr 1 / 2011
Marxistisk iddebatt

TEMA: Feminism

Granskar jmstlldheten i Sdra Elisabet Fjellstrm skriver om jmstlldheten i distriktet p sid. 4. Stoppa mnniskohandeln Anna Hedh skriver om sitt arbete mot mnniskohandel p sid 6.

Genus i skolan Eva-Lena Embretsn skriver om hur skolan ska kunna bli mer jmstlld. Sid. 7. Kom igen Lena! Sofia Bohlin skriver valet av partiordfrande p sid. 13. Berglund och Lennart Rdluvans egna serietecknare Olof Yrlid fortstter imponera p sid 14-15.

Om SSU Sdra lvsborg Information om SSU klubbarna:

Bors: SSU Frihet: Kontaktperson: Anna Klaar: 0766-456183 Bors S-studenter: Kontaktperson: Henrik Yrlid: 0768-056520 SSU Fraternitas (skolklubb p Bckngsgymnasiet) Kontaktperson: Therse Bjrklund: 0704-53334 SSU Hssleholmen: Kontaktperson: Asmir Cemovic: 0765-562234 Viskadalens S-Studenter: Kontaktperson: Jacob Arvidsson: 0734-050635 Mark: Rda Fanan/Rd Rebell Kontaktperson: Jennifer Eriksson: 0762-453188

Ledare

Var tog de kvinnliga kandidaterna vgen?

Karin Pettersson, ledarskribent p aftonbladet, presenterade i frra veckan sina favoriter till vem som ska eftertrda Mona Sahlin som partiordfrande. Anders Sundstrm, Leif Pagrotsky och Mikael Damberg r de som enligt Pettersson har frmgan att rra sig framt. Tre mn. Vra kvinnliga kamrater verkar helt ha glmts bort i nomineringsprocessen. nnu ett i raden av bevis p att patriarkatet hller sitt fasta grepp om vrt parti.

slump. Mona Sahlin kunde vljas till partiledare just drfr att arbetarrrelsens grsrtter gemensamt krvde en kvinna. Kvinnofrbundet, ungdomsfrbundet, studentfrbundet och inte minst en grsrotsrrelse av sllan skdat slag talade med en rst. Vik hdan gubbar, det r dags fr en kvinna nu! Nu nr partiet ska vlja en partiordfrande p nytt finns det ingen motsvarade grsrotsrrelse. Resultatet ser vi. De kvinnliga kandidaterna glms bort i nomineringarna till nsta partiordfrande. Vad som riskerar att hnda r att Mona Sahlin blir ett patriarkatets alibi. Nu har vi haft en kvinna, nu kan vi g tillbaka till business as usual. Vrt parti lider inte av ngon brist p kompetenta kvinnor, tvrtom. Lena Sommestad, Veronica Palm, Anna Hedh, Kajsa Borgns m.fl. skulle kunna gra ett betydigt bttre jobb de n mn som nu diskuteras. Men patriarkatet tar inte hnsyn till kompetens. Istllet r en penis mellan bena den strsta merit du kan ha. Sknt r i alla fall att vissa i rrelsen tar sitt ansvar. SSU Sdra lvsborg har beslutat att nominera Lena Sommerstad till partiordfrande. Nu gller det att gra allt vi kan fr att f partiet att lyssna p oss. Mikael M Karlsson Ansvarig utgivare Rdluvan

Socialdemokratiska Arbetarepartiet har funnits i 122 r. I endast fyra av dessa har vi haft en kvinna som partiordfrande. I 118 r har partiet Ulricehamn: styrts av mn. Det r ingen slump. Kontaktperson: Det r en konsekvens av att vi lever i Ruza Glavic: 0763-482456 en knsmaktsordning dr kvinnor systematiskt utestngs frn den poliOm Rdluvan tiska makten. S har det sett ut sedan begynnelse och tyvrr ser det Rdluvan r ett organ fr SSU Sdra lvsfortfarande ut s. Men det finns ingborg och gratis. en naturlag som sger att det mste vara p detta stt. Patritarkatet exiRedaktr: Redaktionskommittn sterar bara s lnge vi tillter det att existera. Det r just det hr som Ansvarig utgivare: feminism handlar om, att se orttviMikael M Karlsson sorna och vilja frndra dem.
Redaktionskommittn fr nr 1/11: Sofia Bohlin Henrik Yrlid Mikael M Karlsson Joakim Krger Therse Bjrklund Tryckeri: Sdra lvsborgs Socialdemokratiska Partidistrikt Fr mer information: Telefon: 033-236650, 0703-236610 Hemsida: www.ssusodraalvsborg.se Postadress: SSU Sdra lvsborg Sparregatan 12 B, 4 tr. 503 36 Bors

P partikongressen 2007, 118 r efter partiets grundande, valdes den frsta kvinnliga partiordfranden fr detta parti. Det var inte heller ngon

rdluvan

Ordfranden har ordet

Feminism inte jmstlldhet stt r det inte s konstigt efter-

till att diskutera feminism. P ett

som utgngspunkten i diskussioVad r det fr skillnad mellan att nen bygger ju p att mn som vara feminist och att vara fr jm- grupp mste dela med sig av makt. stlldhet? Den frga kan tyckas Men samtidigt r det mnga mn vara lite konstig, men det var som har utbildning, lser tidningar, grundkonflikten i en frga som fr- fljer med i samhllsdebatten. Det des p SSU Kongressen 2009. Efter borde allts inte vara orimligt svrt att ha varit p kongressen i Uppsala ngra dagar var det dags att behandla avsnittet i SSU:s politiska handlingsprogram som hade rubriken Feminism. I det hr avsnittet som i alla delar av handlingsprogrammet var det mnga intressanta debatter. En sdan handlade om vad skulle rubriken p avsnittet vara. Vissa ombud yrkade p att rubriken skulle vara Jmstlldhet istllet fr feminism. Argumentationen byggde p att det r bttre att vi sger jmstlldhet eftersom att kunna diskutera frgan? Jag tror att en orsak till att mnga mn vi vill att samhllet ska vara jminte vill diskutera feminism ligger i stllt mellan mn och kvinnor. att mn inte vill tror att det finns strukturer som gynnar de. Ett stt Det kommer inte att g att kunna bredda debatten om featt skapa jmstlldhet mel- minism r att prata om de struktulan mn och kvinnor med rer som skapar ojmstlldhet ginuvarande ekonomiska sy- vetvis innebr det att vi gr de hr problemen mer abstrakt men stem. andra sidan kan det vara ett stt f fler att ta till sig frgan. Till slut beslutades det nd att rubriken p avsnittet skulle vara Samhllet som vi existerar i r inte Feminism, men diskussionen om endimensionellt. Socialdemokratin det r feminism eller jmstlldhet har med ren frsttt att det r som vi ska vara fr lever vidare. inte bara klassorttvisor som msFr min egen del tycker jag att det te bekmpas utan ven orttvisor r viktigt att sga feminism istllet som beror p kn. Sverige har fr jmstlldhet eftersom med fe- kommit lngt i jmstlldhetsarbeminism menar vi att samhllet tet men det finns mer att gr. Om nnu inte r jmstllt, att kvinnor vi bortser frn strukturer s finns som grupp fortfarande har mindre det flera konkreta frgor att arbeta inflytande i samhllet n mn som med; ensamstende kvinnors situgrupp. Det lite lustigt men det ation, kvinnors ofrivilliga deltidsarknns ofta som att det r frmst betande och det obetalda hemarmn som r minst positivt instllda
3 rdluvan

betet som mnga kvinnor utfr. Alla de hr frgorna r viktiga, men jag vill lyfta fram ensamstende kvinnors situation. SSU mste ha mod att vga driva de hr frgorna fr det hrs inte i debatten. Jag tror inte vi behver vara rdda att framst som vlgrenhetsfresprkare som vill ta hand om de stackars kvinnorna. Vr poltik handlar ocks om att strka mnniskor, att man ska inflytande ver sin vardag. Om man ska sp i framtiden r det nog inte en vild gissning att fyra r till med borglig politik kommer stta sina negativa spr i jmstlldhetsarbetet. Visserligen kommer man inte kunna negligera den hr frgan helt och hllet, s mycket frstr man inom regeringen. Men det kommer inte att g att skapa jmstlldhet mellan mn och kvinnor med nuvarande ekonomiska system. Den insikten har inte borgarna och kanske inte heller vrt eget parti. Till fljd av det dliga valresultatet vill nog mnga inom parti prata sig varma om tillvxt, skattesnkningar, entreprenrskap mm. Mot denna bakgrund r det viktigt att vi i SSU pratar om feminism och frhoppningsvis kan vi undvika fler rubriksstrider p nsta SSU Kongress. Henrik Yrlid Ordf. SSU Sdra lvsborg
Jmstlldhetspolisen

Redaktionen har infr detta nummer besttt av 3 mn och 2 kvinnor. Artiklarna r 7 skrivna av mn och 7 av kvinnor. Betyg: Godknt!

Tema: Feminism

skor att tala, kanske mste vi g rundor i mindre grupper dr man aldrig fr bli avbruten? Dr ens taVga se problemen lartid r helig, ven om inte sikterna r det? Det Feminism mste vara mer n bara vackra ord. Men finns aldrig en perfekt lsning i alla situationer utan tyvrr lever vi inom SSU Sdra lvsborg inte som vi det mste stndigt frnyas, anpassas och gras bttre. Ibland r rundor lsningen, ibland knsseparering, lr idag. Ska vi kunna f ngon frndring mste vi ibland handupprckning. Men vi fr inte skygga fr brja med att uppmrksamma problemen, hvdar att det finns problem, fr dolt dr bakom finns ocks Elisabet Fjellstrm. lsningen. ven i styrelserummen finns problemen nr vi ofta har tjejer som fr sitta p en massa stolar I dagslget r det fler killar n tjejer som r aktiva i vr organisation, eller s knns det bara s fr att det bara fr att de r duktiga tjejer. Det blir ingen duktig av, vi ska alla bli duktiga genom att f ta det lugnt, r fler killar som talar och tar plats. S r det ofta i vrt samhlle, som jmnast knns knsuppdelningen tnka efter, gra fel och sedan gra rtt. Ingen frtjnar att slngas in p ett uppdrag, kille eller tjej, som nr det r tv-tre tjejer p varje kille. Tyvrr. S om det r s att vi i vrt SSU-distrikt har en perfekt jmn man inte har ngon erfarenhet av utan ngon att vnknsuppdelning, ngot jag tvivlar p, knns det nd da sig till. Det r ocks en lsning, att ge alla tid att utvecklas. som att det r en majoritet killar, helt enkelt fr att killar oftast tillts ta mer plats, eller tar platsen ven om de inte fr. Detta gr igenom ven i vr medlemsvrvning d vi grna vrvar de som r mest lika oss. Det r f medlemmar hos oss som blivit vrvade p skolor, ofta gr man med genom en kompis, pojkvn eller slkting. I alla fall r det s vi vrvar aktiva tjejer. Fr ven om vi har mnga tjejer i medlemsregistret som blivit vrvade p skolor r det svrt att sjlv g p ett mte utan en inbjudan eller en kompis som ocks fljer med. Drav har vi ofta killar p vra mten som pratar, en eller tv tjejer som pratar (som tenderar att prata stndigt) samt en hel massa mnniskor som inte sger sina sikter. Det gr ofta bra fr de tjejer som talar hgt och tydligt, fr sdant behver en or- Det r inte bara p mten som magin hnder, utan ganisation som vill kalla sig feministisk. Det gr gans- lika mycket p bio, lunch, fika och mejlkontakt. Det ka bra fr de tjejer som inte pratar lika mycket ocks, skapar en struktur som gr att vi kanske pratar innan fr en tjejkvot mste fyllas p, men det r oskert p ett mte om ngot vi vill f igenom och drmed utestnger andra. Ibland r det medvetet, ibland omedhur bra det r fr vr organisation. vetet, men resultatet blir detsamma. Alla fr inte vara med och leka. Problemen uppstr nr vi genom vra Vi fr inte skygga fr att det finns pro- vnner driver igenom saker som kanske inte r helt blem, fr dolt dr bakom finns ocks demokratiskt frankrade. Ibland blir vnskapsbanden till bastuklubbar, men oftast blir de bara goda vnner lsningen som vi delar med oss vra ider till och som de fr Kanske br vi ndra viss mtesstruktur? Uppenbarli- vidare utan ngon kontakt med vriga medlemmar. gen gr inte handupprckning susen fr att f mnni4 rdluvan

Tema: Feminism

Vi bidrar inte heller lika mycket, ibland p grund av bristande intresse men lika ofta fr att vi kanske inte vgar. Om vi inte kan tala p ett mte, hur kan vi d tala om att vi vill skriva eller rita? Mycket av det vi gr utgr frn det talande ordet, och i talande organisationer deltar inte alla lika mycket. Det r en falsk bild som vi nd grna hller fast vid, att vi alla har lika mjlighet och lika rttigheter till det talande sprket och sprkutrymmet. Varje medlem i vr organisation ska ha rtten att f tala utan att bli avbruten p ett mte bland vnner. Ett frsk som vi gjort r att p vissa kurser ha knsseparerade grupper nr mnga upplever svrigheter i knsblandade grupper. Ibland har det fungerat, ibland inte, men alla har ftt tala och gra sin rst hrd.

Fackliga Spalten
Kvinnors situation p arbetsmarknaden r utsatt p flera stt. De blir uppsagda pga. graviditet, de har svrt att ta sig upp p karrirstegen trots kompetens och de har lgre ln n en man som utfr samma arbete. Men jag tnkte frst belysa att de generellt sett ocks har smst arbetsmilj. Enligt SCB har 23 % av kvinnorna och 17 % av mnnen haft arbetsorsakade besvr under ret. Av sjukfrnvaron uppger 20 % av kvinnorna att de var frnvarande pga. arbetsorsakade besvr, att jmfra med mnnens 14 %.

Det r frmst kvinnor i LO frbunden som skadar sig och har vrk, inte s konstigt d de ocks har den Inom SSU anvnder vi oss av knsbunden kvotering mest pfrestande arbetsmiljn. Inom industrin dr inom alla omrden. En styrelse kan inte bara best av det jobbar mest mn s har hjlpmedel till tunga arkillar eller tjejer, det r en dlig styrelse. En kurs kan betsmoment kommit mer och mer. Inom kvinnodointe bara ha kvinnliga eller manliga frelsare, det r minerade yrken som t.ex. inom vrden s kvarstr fortfarande mnga av de tunga lyften. Arbetsmilj en dlig kurs. Om det inte finns tillrckligt mnga kommer alltid vara en utmaning fr fackfreningsrduktiga killar i en klubb, br man kanske minska p relsen att ta itu med. antalet styrelsemedlemmar snarare n p killarna. Om det inte finns kvinnliga frelsare br man frga Lneskillnader mellan mn och kvinnor r ngot som ngon annan som knner fler. Om inte alla ftt gra man brukar ta upp. Men hur hg r d skillnaden? sin rst hrd p ett mte br man anpassa mtestekniken efter alla individer som nrvarar. Det finns ing- 2009 s var den genomsnittliga mnadslnen fr aret egenvrde i att behlla en struktur som r vrde- betarkvinnor 20500 kr, medan arbetarmn hade en ln p 23400 kr i genomsnitt. Rknat i procent motls och patriarkatet r vrdelst. svarar kvinnors medelln 88 % av mnnens medelln. Ngot som alla medlemmar kan gra, enskilt eller i grupp, r att tnka. Vi br alla tnka p vilka strukturer vi sjlva upprtthller, vilka vi skapar och vilka vi inte vill vara en del av. En hjlp p vgen r att lra sig mer om hrskartekniker, som de flesta anvnder och blir utsatta av omedvetet. En organisation dr vi har en medvetenhet om vr egen del i allt som hnder r en fantastisk organisation. Dr vi alla kan f tala utan rdsla, lyssna med respekt och visa hnsyn till vra olikheter. Vi r alla olika, men vi fr inte glmma att det r likheten som frenar oss. Vi r alla socialister, feminister och goda vnner. Skillnaderna r mindre bland arbetare n bland tjnstemn. De senaste avtalsrrelserna har LO frbunden satsat p att hja lnerna fr de lgst betalda, ngot som kat jmstlldheten i lnelget eftersom kvinnoyrkena ocks r lglneyrkena. ven om det fortstter i den utvecklingen s har vi lngt kvar till kvinnorna r ikapp mnnen. Nr jag ser statistiken fr offentlig sektor s blir jag positivt verraskad. Dr r kvinnors medelln 97 % av mnnens bland arbetare. Frmodligen har det att gra med politikers vilja till jmstlldhet. Frhoppningsvis r det inte en trend som bryts av dagens hgervindar. Simon Ryndal Ordf. SSU Rda fanan/Rd Rebell

Elisabet Fjellstrm Distriktsstyrelseledamot SSU Sdra lvsborg

rdluvan

Tema: Feminism

brottets grovhet. Det ska svida i skinnet p dem som Straffa den som utnyttjar, skydda den tjnar pengar p mnniskohandel. P den punkten bit som utnyttjas - hur svrt kan det vara? kom vi en bra denp vgen, vi flyttade fokus frn den utnyttjade till som utnyttjar. Vi lyckades ocks f in att alla lnder ska gra det mjligt att beslagta En av de mest lnsamma handelsvarorna i Europa r mnniskohandlarnas tillgngar, s att vi slr mot lnmnniskor. Hgkonjunktur som lgkonjunktur- en samheten fr brottet. mnniskokropp, grna ett barn, r det alltid efterfrgan p. Dagligen tjnar kriminella ntverk hundratuGe skydd t den som utnyttjas. Det rcker inte med sentals kronor p att slja mnniskor, och straffen att straffa frvarna, skyddet fr offer fr mnniskofr dem som dms fr mnniskohandel har hittills handel mste ocks bli bttre i hela Europa. Utan varit skrmmande lga. Med fokus p frvarna och skydd fr offer kommer vi aldrig att kunna tala mnde kpare som gr trafficking mjligt gav jag mig in i niskohandlarna, drfr att offer inte vgar vittna mot mnniskohandelsfrgan i EU. Vi har kommit en bra frvarna om de inte r skyddade mot hmnd frn bit p vgen. Men det finns mer att kmpa fr. dem Straffa den som utnyttjar. Jag ville ha en lag som kriminaliserar de som kper tjnster av ett mnniskohandelsoffer. Men det gick inte igenom i EU:s institutioner. Med tanke p att det r tilltet att slja sex i flera Europeiska lnder och att det till och med r tilltet med koppleri i Spanien s r det kanske inte s konstigt att vi inte fick igenom kriminaliseringen. Medlemslnderna ska redovisa vad de gr fr att kriminalisera frvarna. Men ngon gemensam EU-lag blir det inte.

Somliga kallar mitt arbete i EU fr moralpanik. Jag kallar det en kamp fr mnskliga rttigheter."
Den nya lagstiftningen infr bland annat att offer fr mnniskohandel i hela EU ska ha rtt till juridisk rdgivning och att de aldrig ska kunna talas fr brott som de tvingats till som en fljd av att de blivit utsatta fr mnniskohandel, till exempel att man inte ska kunna tala ett offer fr sexslavhandel fr prostitutionsbrott, i de lnder dr det r olagligt att slja sex. Andra viktiga delar fr mig har varit att barnets bsta ska glla i alla beslut dr barn berrs. Ett srskilt ombud ska utses till de minderriga offer som inte har ngon nra anhrig som kan hjlpa dem. Ibland r det ju frldrarna sjlva som varit inblandade i handeln med barnet. Mitt arbete gr vidare, vi har kommit en bra bit p vgen. I brjan skrattade de t mig nr jag tog upp sexkpslagen, nu fr jag sitta med vid frhandlingsbordet. Somliga kallar mitt arbete i EU fr moralpanik. Jag kallar det en kamp fr mnskliga rttigheter. Varken solidaritet eller mnniskors rtt till sin egen kropp stannar vid landsgrnser.

Men s finns det bra saker som vi fick igenom i frhandlingarna och som nu blir lag i hela EU. Vi hjde straffen fr frvarna. Tidigare var straffen i vissa medlemstater s lga som 6 mnader medan man nu Anna Hedh mste kunna dma frvare till minst 5 r. Mnnisko- Socialdemokratisk Europaparlamentariker handel fr inte vara lnsamt! Straffen ska avspegla
6 rdluvan

Tema: Feminism

kad kunskap r vrt vapen, jmstlldhet vrt ml

Brja med skolan s lser sig resten. Det gller ven frgor om jmstlldhet (genus). Fr Lrarfrbundet r det viktigt att alla som arbetar i frskola och skola diskuterar sdana frgor. Det ska man gra ven tillsammans med barn och unga, bland annat fr att det r en demokratisk rttighet att f trna sig i kritiskt tnkande. Det r ett av skolans viktigaste uppdrag.

Jmstlldhet handlar om att pojkar och flickor, kvinnor och mn ska ha lika villkor, rttigheter och makt, i skolan och i samhllet. S ser det inte ut idag, det visar bde forskning och statistik. Pojkar ska inte behva lmna skolan med smre betyg och lsfrmga n flickor och kvinnor ska inte behva prestera dubbelt s bra fr att f arbete. Jmstlldhet r en kunskapsfrga, inte ngot man bara tycker olika om, det finns forskning och fakta, bde historiskt och Sjlvklart finns det undantag, det finns bde pojkar och flickor, kvinnor och mn som bryter mot det vanliga sttet aktuellt. att vara. Men nr man forskar s tittar man efter mnster och det r nr samma mnster blir synligt gng p gng Jmstlldhet r en kunskapsfrga som man kan brja dra slutsatser och man sger att det finns ngot som verkar vara en norm. Alla som arbetar inom alla skolformer inklusive fritidshemmen har samma uppdrag; att motverka traditionella kns- Om vi inte fr tid och mjlighet att ta till oss kunskap och mnster/roller och att ge alla barn och unga alla mjlighe- reflektera ver vr vardag s r det de traditionella knster att utvecklas utifrn sin personlighet, inte enbart utmnstren, normerna, som styr oss, vuxna svl som barn ifrn sitt kn. Detta uppdrag har funnits lnge, kunskap och unga. Det hrskar en traditionell genusordning, dr en finns (under 2009 var genus ett av de omrdena i frskola heterosexuell lggning r en av grundstenarna, i frskola och skola som flest forskade om) viljan finns hos mnga och skola liksom i resten av samhllet. lrare och rektorer. Fr Sveriges strsta fackliga organisation fr lrare, Lrarfrbundet, r detta en central och vik- Ett sjlvklart krav r att alla lrare i Sverige fr en grundlgtig frga (till exempel s drabbas alla lrare av den struktu- gande genusutbildning. Ytterligare ett krav r naturligtvis rella lnediskrimineringen liksom alla andra yrken med att kunskapen om genus och jmstlldhet ska ing i alla vervgande kvinnor). S varfr hnder det s lite? Enligt former av lrarutbildning och utbildning av lrarutbildare. min erfarenhet s behvs det: 1. Att politiker och chefer tar ett strre ansvar Lrarfrbundets vision r en vrld dr varje mnniska fr 2. Utbildning fr lrare och rektorer utveckla sitt unika jag och alla uttryck fr personlighet och Att alla blir medvetna om vad genusfrgan innebr p djusexuell lggning r lika mycket vrda och lika uppskattade pet av omgivningen oavsett vilken biologisk kropp man har ftts i. Om det finns s kan barn och elever ocks f hjlp att genomskda ojmstlldheten i sin vardag; reklam riktad till Eva-Lena Embretsn barn, dataspel, tv-program, leksaker och lromedel fr att Ordf. Lrarfrbundets jmstlldhets- och likabehandlingsta ngra exempel. rd Fr nr man lser var forskarna kommit fram till kan man Lrare och genuspedagog stlla sig fljande frgor; varfr finns det nstan inga kvinnor med i historiebckerna? Varfr fr flickor hgre betyg i
7 rdluvan

alla mnen utom idrott och hlsa r efter r? Varfr r det nstan bara bilder p mn och pojkar i mnga lrobcker? Varfr visas oftast bilder p pojkar i ex tidningar och magasin nr de r aktiva medan bilderna p kvinnor och flickor (om det finns ngra alls) visar skdare som lgger huvudet p sned och ler och r passiva? Varfr anvnder pojkar s mycket strre del av skolgrden? Varfr fr pojkar hra sitt namn mnga gnger fler under dagen (i samband med tillsgelser) n flickor? Varfr tilltalas pojkar med korta kommandon medan flickorna fr en lng frtrolig pratstund med frskollraren i lugn och ro? Varfr kostar materialet p frskolan som pojkar anvnder mer n det som flickor anvnder? Varfr tas det fr givet att alla mnniskor r heterosexuella? Varfr fr barn p frskolan hra att de r kra i varandra om en pojke och flicka trivs att leka tillsammans men vldigt f kommer p tanken att frga p samma stt om det r tv flickor eller tv pojkar som trivs att leka tillsammans? Knner du igen ngot av detta frn din skola eller din arbetsplats?

Tema: Feminism

ats ganska bra att frdela uppdragen i Bors stad och inom partiet, men vi behver pfyllning underifrn. Hr kan SSU, S-kvinnor behvs! S-studenter och S-kvinnor se till att sttta unga kvinnor. S-kvinnor behvs inte d jmstlldhet r en frga fr bde Drfr har vi i S-kvinnor i Bors beslutat att alla SSU- och Sstudenttjejer r vlkomna till vra aktiviteter samt att vi mn och kvinnor, har det hvdats. Men den bilden rimmar illa med hur det ser ut i verkligheten. D det alltid har ven nominerar tjejer frn dessa klubbar nr vi nominerar till uppdrag. varit, och fortfarande r, mn som har makten i paritet och samhllet behvs en motkraft. Den kraften vill SS-kvinnor jobbar fr att nominera kvinnor vara tillsammans med SSU och S-studenter, skrikvinnor till uppdrag, utbilda i vlver Erika Storme Martinger. behvliga mnen som t.ex. hur man bemter hrskarteknik, samt Ibland har jag diskuterat om S-kvinnor behvs. Ett argugra det mjligt att trffas och ha ment mot att kvinnor skall organisera sig i en egen samtrevligt. Fr att knna sig bekvm manslutning brukar vara att kvinnosaken r en frga fr alla inom partiet. Javisst, i den bsta av vrldar r detta en i politiska sammanhang r det bra frga som frs upp p agendan av alla som anser att klass- att kunna ventilera sina problem, strkas av andra och byta erfarenkamp och kamp fr jmstlldhet gr hand i hand. Men, vi heter och hr tror jag att Slever inte i den bsta av vrldar. Vi lever i en verklighet som allt fr ofta glmmer bort kvinnofrgor och anser att kvinnor spelar en viktig roll. Inte minst mten med de kvinnor som r lite ldre och har kmpat fr sdant som vi idag inget mer finns att gra och att allt redan r gjort. Men vi ser fortfarande att kvinnolnerna r lgre n mnnens l- tar fr givet som barnomsorg och fri abort r inspirerande. ner, att kvinnor r de som tar ut flest VAB-dagar, att kvin- Det knns fantastiskt att hra till en tradition med kvinnor nor som vntar barn inte fr skta jobb p grund av gravi- som har kmpat och sttt p barrikaderna och att veta att ditet trots att det r olaglig diskriminering och att allt fr f det r tack vare S-kvinnor vi slapp vansinnessatsningen p kvinnor finns p ledande positioner. Ja, exempellistan kan svenska krnvapen. Det kan ocks vara sknt att ha ett peppande gng d man p darrande ben tar sig upp i talargras deprimerande lng och d rr vi oss bara i Sverige. Tittar vi internationellt s knsstympas kvinnor, de frne- stolen. Ibland kan det ocks vara gott att bara f beklaga sig d man allt fr mnga gnger funnit sig vara den som kas sin rtt att utbilda sig, de fr inte bestmma om de skall stta barn till vrlden och flickor utnyttjas som sexuel- ker p att diska och koka kaffe medan mnnen pratar viktiga saker. Ibland kan jag knna att vi av en del mn, la handelsvaror. De fr ibland inte vlja yrke och partner, fretrdesvis ldre, inte riktigt tas p allvar, de ser inte vilde fr inte kl sig som de vill och de har inte rtt att rsta ken kraft det finns inom S-kvinnor; eller kanske r det just eller ta politiska uppdrag. Fr alla dessa kvinnor i Sverige och i vrlden finns S-kvinnor och har s gjort sedan 1892 d det som de gr och det kanske skrmmer. Som tur var tycker jag att de flesta respekterar oss men att vi ibland glms den frsta socialdemokratiska kvinnoklubben bildades. 1920 bildades Sveriges Socialdemokratiska kvinnofrbund. bort d det oftare fokuseras p de geografiska klubbarna. Vi S-kvinnor i Bors och Mark anordnade 2009 en stor kongress med ver100 beskare frn hela Sverige och jag fr"Ibland kan jag knna att vi av en del undrades ver att mnga mn inom partiet i Bors inte frmn inte riktigt tas p allvar, de ser inte stod vilken stor hndelse det var fr partiet i stort. D kan det knnas som om vi inte riktigt tas p allvar vilket knns vilken kraft det finns inom S-kvinnor; el- beklmmande men samtidigt ger det kmpagld.

ler kanske r det just det som de gr och det kanske skrmmer."

Ja, jag tror att vi behvs, ven i Bors. Trots att vi har varannan damernas p vra listor kan jag ibland mtas av kommentaren att Det r inte ltt att vara man. Unga kvinnor fr uppdrag bara fr att de r kvinnor. Vissa mn kn- Erika Storme Martinger ner sig trampade p trna och utgr frn att mnnens poli- Ordf. S-kvinnor i Bors tiska uppdrag r resultatet av deras kompetens, medan kvinnorna fr uppdrag fr att de r just kvinnor. Vi har lyck8 rdluvan

S-kvinnor i Bors har de senaste ren kat sitt medlemsantal vilket bevisar att vi behvs inom politiken. Vi hoppas p ett fortsatt gott samarbete med SSU och S-studenter fr vi tror att vi tillsammans kan lyfta frgor om jmstlldhet, solidaritet och visa att politik inte bara r viktigt utan jkligt kul ocks!

 ena sidan

andra sidan

Feminism - Inte bara humanism

Man har hrt det mnga gnger frut. Socialism och humanism innebr en kamp fr alla mnniskors lika rttigheter, kvinna som man, ung som gammal, fattig som rik, svart som vit. Vad r d problemet? Varfr inte bara kalla sig sjlv fr socialist eller humanist, och vara njd? Jo, problemet r det att kvinnor i mnga kulturer inte ens rknas som mnniska.

Varfr jmstlldhet r ett bttre begrepp n feminism

Ett problem med feminismen r att den frutstter saker utan ska bevis fr att det r s. Ett annat problem med feminismen r att det finns mnga olika skolor och att den inte har ngot entydigt budskap ven om just SSU beknner sig till likhetsfeminismen. Till exempel antar vissa feminister att alla mn vill ha makt ver kvinnor. Med tanke p att det finns mn som kmpar fr kvinnors Socialismen kmpade inte fr kvinnans sjlvstndighet rttigheter och r hemma med barn hller knappast denfrrn hon ocks blev arbetskraft; ty endast arbetarklasna tes i alla lgen. Ett annat problem med feminismen r sen var intressant fr Marx. Feminism uppmrksammar att den fokuserar enbart p kvinnors frhllanden. Till ett psykiskt, fysiskt och strukturellt vld riktat mot ett exempel visar avhandlingar av frskoleforskaren Ingrid kn. Det r ett aktivt stllningstagande mot ett vld riktat, Pramling att mn i frskolan ofta knner sig underordnainte mot mnskligheten, utan mot ett kn man anser vara de kvinnor och har svrt att hitta en roll dr. mindre vrt. Fr det r ltt att tycka att kvinnomisshandel r samma sak som misshandel, varfr ska man utmrka kvinnor som en srskild grupp, nr det r just det man vill Ett problem med feminismen r att komma ifrn? Jo, drfr att kvinnomisshandel riktar sig inte mot mnniskan. Man misshandlar kvinnan fr att hon det finns mnga olika skolor och att r just kvinna. Under de senaste 50 ren har fler flickor den inte har ngot entydigt budskap mrdats - just fr att de r flickor - n mn som dtt under 1900-talets alla krig. Hade man dremot mrdat lika Ett annat exempel r vrdnadstvister dr kvinnan ofta fr mnga mn som kvinnor, ja d kanske man skulle behva den huvudsakliga vrdnaden om barnen ven om fadern propagera fr humanism. Men s lnge det finns frtryck inte p ngot stt r omlmplig som frlder. Har inte riktat mot ett kn behver vi ocks en motreaktion som mn lika stor rtt till sina barn som kvinnor? Ett annat talar fr det utsatta knet. Feminism. problem med feminismen r att den fokuserar p att man De som gett kvinnor sina rttigheter var feminister. Det var aldrig endast humanister. En humanist vill tnka bort kvinnan som just kvinna, och gra henne till mnniska. Det vill feministen ocks. Skillnaden r att humanisten gr det p det stt att det frtrycket som finns idag erstts med ett annat. Det kommer inte lngre heta kvinnomisshandel, utan misshandel. Men den kommer finnas kvar, p exakt samma stt. En feminist andra sidan ser en djupare konflikt. En feminist ser att frtrycket riktar sig enbart till kvinnan, fr att gra henne underlgsen, fr att gra henne till ett objekt. Feminismens uppdrag blir att frndra samhllets syn, samt hennes egen syn p sig sjlv. Humanism vore att fortstta p samma spr man gjort tidigare, ett stt dr man accepterar patriarkatet. Kvinnan kommer d aldrig att f mjlighet till att frigra sig sjlv frn den struktur som tvingar henne ner p bara knn. Om socialism, humanism och ekvivalism inte kan inkludera denna eventualitet, kan vi heller inte nja oss med begreppen. Therse Bjrklund Ordf. SSU Fraternitas
9 rdluvan

alltid ska ge kvinnor srbehandling fr att de ska kompenseras fr sin underordning. Detta betyder att man fokuserar srskilt p srskilda tjejgrupper, kvoterar in kvinnor i styrelser och liknande. Ett exempel p dr kvinnor srbehandlats av Gteborgs stad var nr unga kvinnor fick genersa rabatter p trningskort medan unga mn inte fick det. Grundlagen frbjuder knsdiskriminering och detta fall anmldes till JO dock tror jag att JO inte fllde fallet. Kort sagt leder feminismen till att mn och kvinnor inte konkurrerar p lika villkor och drfr anser jag att den underbygger bilden av att kvinnor inte kan, snarare n den gynnar kvinnors frigrelse. Av denna anledning anser jag att vi istllet br anvnda oss av begreppet jmstlldhet. D strvar vi efter att rttigheter och makt r jmt frdelade mellan kvinnor och mn och dr kvinnor och mn konkurrerar p lika villkor.

Rickard Grossman Socialdemokraterna i Mark

Tema: Feminism

strre nr det gller arbetstidsfrkortning och kvinKn och klass p Kommunals kongres- nors deltagande och representation n nr det gller rtten till heltid. De ombud som krver att Kommuser nal bde ska driva hgre ln fr kvinnor, rtten till heltid och en snkning av arbetstiden mts av arguVi verkar fr och verkar fr, men vi stter visst aldrig ment frn ledningen om att man inte kan f allt detta igng att jobba fr det. Det r dags nu! utan mste vlja, annars hotas samhllsekonomin. Orden yttrades frn talarstolen p Svenska Kommunalarbetarefrbundets kongress 1995. Debatten Jag tolkar detta i handlade om infrandet av sex timmars arbetsdag, relation till de men citatet skulle ocks kunna syfta p ngot av de klass- och knsandra knspolitiska krav som diskuterats i frbundet. kompromisser I min studie av Kommunals knspolitiska kongressde- som genomsyrar batt 1958-2006 har jag funnit att kretsat kring ett den svenska moftal centrala frgor som diskuterats terkommande dellen. Klassamver lng tid, och att ombuden ofta uttryckt en ot- arbete, kommolighet ver att utvecklingen sttt stilla eller gtt fr difiering av arlngsamt. Arbetstidsfrkortning och rtten till heltid betskraft, ekonor tv av dessa centrala frgor, kvinnors representa- misk expansion tion i det egna frbundet en annan. och omfrdel-

Kravet p kortare arbetsdag innehller ocks ett, om n i debatten outtalat, ifrgasttande av lnearbetet.
ven om samtliga debatter har det gemensamt att de pgr under lng tid finns skillnader i kongressernas behandling av de olika kraven. Rtten till heltid formuleras i program som den viktigaste jmstlldhetsfrgan, och i den sakpolitiska debatten tycks detta krav sjlvklart att bifalla och arbeta fr. Arbetstidsfrkortning finns ocks med i programmen som en mlsttning, men i praktiken anser styrelsen att frgan r omjlig att driva igenom. Nr det gller kvinnors representation understryker man i program att denna mste ka och att kvinnor och mn br vara representerade i frhllande till sin andel av medlemskren, men det konkreta kravet p kvotering avsls och man vill istllet i allmnhet verka fr kad kvinnorepresentation genom tal och utbildning fr kvinnor. Kvotering beskrivs som det ultimata misslyckandet fr frbundet, och stlls i motsttning till den samfrstndsinriktade jmstlldhet man formulerar i program. Skillnaden mellan program och handling, mellan det sagda och det gjorda, r allts
10 rdluvan

ning genom konsumtion r brande i denna modell, och ekonomisk tillvxt p nationell niv och lnearbete p individuell niv blir drfr de huvudsakliga vgarna till jmlikhet. Det blir d logiskt att kravet p rtt till heltid, vilket innebr fler arbetade timmar, blir mindre kontroversiellt i Kommunals debatt n kravet p arbetstidsfrkortning med bibehllen ln, som skulle innebra en ekonomisk omfrdelning frn kapital till arbete. Kravet p kortare arbetsdag innehller ocks ett, om n i debatten outtalat, ifrgasttande av lnearbetet. Den svenska modellen omfattar ocks en outtalad knskompromiss, dr kvinnor fr rtt till betalt arbete och drigenom ett visst ekonomiskt oberoende, men frvntas fortstta ta ansvar fr omsorgen bde i vlfrdssamhllets tjnst och i familjen. En intressekonflikt mellan kvinnor och mn fr inte artikuleras och jmstlldhet ska ns genom expansion och samfrstnd mellan knen. Kravet p kvotering utmanar denna ideologi, genom att antyda att kvinnor har ett intresse av att bli representerade av andra kvinnor, och att mn har ett intresse av att inte slppa ifrn sig makt.

Tema: Feminism

ven om arbetarrrelsen historiskt kunnat genomfra stora reformer inom ramen fr denna samhllsmodell fungerar den idag som ett hinder fr reformer. De dominerande mlen effektivitet, produktivitet och profit kunde efterstrvas s lnge som tillrckliga resurser kanaliserades till std fr mnskliga behov. Detta har under de senaste decennierna hotats genom frskjutningar som strker marknaden p vlfrdens och jmlikhetens bekostnad. Vlfrdsstaten och den offentliga sektorn har omtolkats frn lsningar p ekonomiska problem till dyra och byrkratiska, kort sagt ekonomiska problem i sig sjlva. Detta inne- Studien av Kommunal visar att br idag ett inbyggt hinder fr reformer, eftersom de villkoren fr knspolitiska krav i bara fresls och genomfrs om det ekonomiska utrymmet, det vill sga resultatet av styrkefrhllan- frbundet bestms av svl klassdet mellan arbete och kapital, medger det. Sett i det- mssiga som knsmssiga ramar, ta perspektiv, att det finns ett begrnsat reformutrymme och att samhllsekonomiskt ansvar eller, annorlunda uttryckt, av svl r synonymt med att inte g utanfr detta och utma- kapitalism som patriarkat. na kapitalet, blir det ocks begripligt varfr man frn Kommunals ledning s ihrdigt betonat att det inte gr att f bde lika ln, rtt till heltid och en arbets- Med insikten om att bde kapitalism och patriarkat stter knspolitikens ramar kan vi utvidga den femitidsfrkortning. nistiska debatten om klass som idag mest handlar om vem som egentligen r arbetare och klassbegreppets begrnsningar, till att ocks behandla de begrnsningar som klassamhllet den facto innebr. Att se att arbetarklassen har kn leder d inte bara till en kritik mot en mansdominerad arbetarrrelse, utan medfr ocks en insikt om att klass r av avgrande betydelse fr att frst kvinnors villkor, och de knspolitiska krav som r centrala fr dem. Detta mste vara i fokus nr socialdemokratin formulerar en feministisk politik.

av svl kapitalism som patriarkat. Mjligheten till jmlikhetspolitik begrnsas bde av att man inte vill artikulera en konflikt mellan arbete och kapital, samt av en rdsla fr att artikulera konflikt mellan knen. Samtidigt ifrgastts dessa ramar kontinuerligt under den period jag underskt, d krav frn medlemmar p kvotering och p frbttrade villkor genom bde hgre ln, rtten till heltid och en generell arbetstidsfrkortning anses vara mjliga att genomfra genom en omfrdelning av makt och ekonomiska resurser.

Kristin Linderoth Genusvetare Ansvarig fr feminism och djurskydd i SSU:s frbundsstyrelse Studien av Kommunal visar att villkoren fr knspolitiska krav i frbundet bestms av svl klassmssiga som knsmssiga ramar, eller, annorlunda uttryckt,
11 rdluvan

Bilder frn barrikaderna

S-studenter frbundsordfrande Magnus Nilsson gstar ett klubbmte i Bors

Affisch frn valrrelsen i somras. Nu laddar vi fr en ny en valrrelse infr omvalet till regionen i maj

Fraternitas fixar Arbetarfika p Bckng

12

rdluvan

Ordet r fritt

Hgerpopulism urholkar kriminalpoli- Kom igen Lena! tiken Historiskt och ven i nutid har mnga Socialdemokratin byggde landet. Det sett ett nje i att dela upp mnniskor i Straffen behver skrpas sger reger- var genom facklig kamp och politik ingen och infr nya straff och skrper organisering som vi frvandlade Fatolika grupper. Det kan vara lite roligt de befintliga. Justitieministern sger att mrka ut sig och tillhra en viss tigsverige till Vlfrdsverige. Nu nr grupp, grna en utvald sdan. Det kan att det handlar om att folk ska uppfat- det r just detta system som hotas ta pfljderna som rimliga och logiska. borde det vara ett guldlge fr socialocks vara farligt eftersom man d ocks kan brja nervrdera andra. Hela Allvarliga brott mste f konsekvenser, demokratisk oppositionspolitik. Men socialismen bygger p att man pong- ven om det inte leder till minskad nd var valresultatet 2010 det smsta terar att en mindre grupp privilegiera- brottslighet. partiet varit med om sedan den allde mnniskor i samhllet skor sig p en mnna rstrtten infrdes. Situationen Fokus har helt enkelt flyttats r uppenbart akut. majoritet, verklassen mot arbetarklassen. Nr socialdemokraterna blev frn samhllets ansvar fr indet statsbrande partiet p 1900-talet dividen till individens ansvar Fr mig r valresultatet det yttersta hnde ett maktskifte och en ni typ/ beviset p att den tredje vgens socialfr sitt eget liv. grupp av mnniska sg dagens ljus, demokrati visat sig vara en tervndsGrsossen. grnd. Vgen framt nu gr t vnster. Den hrda linjen gller ven ungdoProblemen som vi str infr r givetvis marna. Man vill snka straffldern, och Typiska utmrkande drag fr en Grfrmst av politisk karaktr, men vi man lser in ungdomar i strre utsosse r drag som att vara rejl, folkmste inse att politik och person hnghemsivrare, i alla lgen lojal mot egna strckning idag n man gjord tidigare. er ihop. Vem vi vljer som ny partiordTidigare ansg man att barn med perpartiet och oklanderligt skeptisk mot frande kommer att vara avgrande de vriga. Det finns ocks en del typis- sonliga problem behvde samhllets fr vilken poltik vi kommer att bedriva std, men nu vill man mest straffa barka negativa drag som skulle behvas i framtiden. nen fr vad de har gjort. Eller som Beatvttas bort, osmidigt i kontakt med trice Ask vill att frldrarna ska strafgemensam beslutsordning, innovaSSU Sdra lvsborg har beslutat att fas, eftersom att de inte frmr att tionsskeptisk, mansdominerad med nominera Lena Sommestad till ny parhalvhjrtad feministisk instllning och gra sina barn till goda medborgare. tiordfrande. Fr oss r hon den perganska ofta hg grad av bitterhet. Gr- Fokus har helt enkelt flyttats frn sam- son som r bst lmpad fr att genomsossen r precis som socialdemokratin hllets ansvar fr individen till indivifra de frndringar som vi mste dens ansvar fr sitt eget liv. Men en intressant paradox, den fddes ur gra. Lena gick med i paritet under 90underklassen men gjorde en klassresa strngar pfljder ger inte bttre mj- talskrisen fr att hon ville frndra och blev maktbrande. Det gller fr ligheter till teranpassning, s varfr partiet inifrn. Det har hon kmpat fr ropar politikerna p tuffare tag och socialdemokratin att aldrig glmma sedan dess. Genom att alltid st raksitt ursprung, vem man egentligen r. lngre fngelsestraff? ryggad, aldrig vlja instllsamhetens Det Grsossen gr r att han/hon hlvg framfr sanningen har hon bevisat ler fast vid lftet om att alla grupper i Problemet r att populistiska politiker att hon r den person vi behver som samhllet skall med. Nya grupper som genom sina olika utspel bidrar till att ledare fr partiet. Framtiden r inte uppkommit i vrt samhlle, utfrskra- opinionen fr en bild av kriminaliteten desbestmd, vi mste inte flja den de och asylskande marginaliseras p som inte verensstmmer med verklig- vg borgerliga tankesmedjor frsker ett orovckande stt. De sger att me- heten. Tv tredjedelar av svenskarna f oss att tro r den enda vgen. Vi kan tror att brottsligheten kar trots att delklassen blir strre samtidigt som frndra samhllet. Det enda som beojmlikheterna kar. Med strre ojm- den inte gr det, och frgar man folk hvs r en politisk vilja och ett mod att likheter blir det svrare att gra klass- vill de alltid ha hrdare straff. Tyvrr s flja den. Den vilja och det modet har resor. Vad som behvs r solidaritet! verkar politiker tro att det enda sttet Lena. Drfr sger vi nu: sger Grsossen. ven denna gng har att vinna rster r genom populism Kom igen Lena! och skrmselpropaganda. han/hon rtt. Klasskmpens ABC, G som i Grsosse Olof Yrlid SSU Frihet
13 rdluvan

Johan Dahlberg Bors S-studenter

Sofia Bohlin Kassr SSU Frihet

Serie

14

rdluvan

Serie

15

rdluvan

Posttidning B Till Kamrat: SSU Sdra lvsborg Sparregatan 12 B 503 35 Bors

Frihetsmten. SSU Frihet trffas i klubblokalen (allgatan 61) p onsdagar klockan 17.00. Kontakta kontaktperson (se sid. 2) vid frgor. S-studentmten. Bors S-studenter trffas 18,00 varje tisdag i klubblokalen. Varje ojmn vecka r det frelsningar och varje jmn vecka r det vanliga mten. Alla r vlkomna! Kontakta kontaktperson (se sid. 2) vid frgor. Hssleholmsmten. SSU Hssleholmen har mten varje mndag kl. 18,00 i lokalen. Kontakta kontaktperson (se sid 2) vid frgor. Samkvmsdag. Bors S-studenter ker till Gteborg den 27 februari fr att g p vrldskulturmuseet, ta middag ihop och umgs. Kontakta klubbansvarig (se sid. 2) fr info om tider etc. Avantgardet skolas. Kurs fr ledare inom distriktet den 4-5 mars. Utbildning i ledarskap och diskussioner om hur vi ska lgga upp arbetet under vren utlovas. Drutver r det en utmrkt mjlighet fr att trffa de andra klubbstyrelserna och s frn till framtida samarbete. Jtteviktigt att de som blivit valda till klubbstyrelser deltar! Anmlan grs till jonas.bergstrom@ssu.se. 7 mars. Framtidseminarium p hemgrden i Bors. Phia Anderssson frn riksdagen, Jytte Guttenland som r ordf. fr SSU och Anders sterberg som sitter i kriskommissionen samtalar om partiets framtid. Mikael M Karlsson frn tankesmedjan Rdluvan r moderator. Start 18,00. Vlkomna! 8 mars. Internationella kvinnodagen. De rdgrna partierna samlas i hemgrden i Bors 18,00 fr seminarium, fika och tipspromenad. Alla, bde mn och kvinnor, r vlkomna! 1 maj. Arbetarrrelsen hgtidsdag. Stort friande planeras! Mer info kommer senare. (Med verseende fr frndringar. Vill du veta mer g in p www.ssusodraalvsborg.se eller kontakta resp. klubbansvarig, se sid. 2. All distriktets verksamhet r gratis fr medlemmar och alkohol- samt drogfri. Redaktionen rekommenderar att ni klipper ut denna sida och stter upp p kylskpet.)