Ett organ fr:

Rdluvan
Nr 3 / 2011
Marxistisk iddebatt

TEMA: Den Globala Kampen

Internationalism r svaret Maja Nordstrm funderar kring hur socialdemokratin br frhlla sig till upproren runt om i vrlden. Sid. 4. Ett land i frvandling Jennifer Kyllergrd skriver om sina erfarenheter frn Kenya p sid. 6.

Krossa nationalismen Anton Lberg och Therese Bjrklund skriver om varfr vnstern aldrig fr vara nationalistisk. Sid. 8. Stoppa svineriet Anna Klaar analyserar kttindustrins miljkonsekvenser p sid 12.

Om SSU Sdra lvsborg Information om SSU klubbarna:

Bors: SSU Frihet: Kontaktperson: Anna Klaar: 0766-456183 Bors S-studenter: Kontaktperson: Henrik Yrlid: 0768-056520 SSU Fraternitas (skolklubb p Bckngsgymnasiet) Kontaktperson: Therse Bjrklund: 0704-53334 SSU Hssleholmen: Kontaktperson: Asmir Cemovic: 0765-562234 Mark: Rda Fanan/Rd Rebell Kontaktperson: Jennifer Eriksson: 0762-453188 Ulricehamn: Kontaktperson: Ruza Glavic: 0763-482456

Inledare

Internationell Solidaritet, fr din egen skull!

Mae Sot, Thai-burmesiska grnsen. Ett stekhett kontor, undangmt p en plats dit thailndska polisen frhoppningsvis inte hittar. Hlar Reang jmte mig sliter med en redovisning till organisationens utlndska finansirer. Pltsligt dimper ett mejl ner i min inkorg. Det r frn Rdda Barnen och handlar om en rapport om barnfattigdom som dem precis slppt. Medan jag lser vcks obehagliga frgor. Vad gr jag hr? Vad gr jag p andra sidan jorden medan det samhlle jag ftts och vuxit upp i sakta hller p att falla isr? Varfr kmpa fr rttigheter t mnniskor lngt borta i en tid d rtten till ett vrdigt liv gng p gng nekas mnniskor dr hemma?

Burma idag kommer det inte finnas ngon dr att st upp fr oss imorgon. Ur ett historiskt perspektiv r den svenska arbetarrrelsens landvinningar mycket unga. Sverige fick sitt sista U-landsstd 1905. I den svenska arbetarrrelsens begynnelse var stdet frn andra lnder massivt. Vra kamrater runt om i vrlden hade frsttt att s lnge arbetarna i Sverige lmnas efter kommer dem sjlva heller aldrig n ngra strre framgngar. Idag, nr den vrsta exploateringen och misren flyttat utomlands, mste vi hlla liv i den insikt som gjorde att omvrlden gav oss sitt std i 1900talets brjan.

Om Rdluvan
Rdluvan r ett organ fr SSU Sdra lvsborg och gratis. Redaktr: Redaktionskommittn Ansvarig utgivare: Mikael M Karlsson Redaktionskommittn fr nr 2/11: Sofia Bohlin Felix Samuelsson Johan Dahlberg Joakim Krger Therse Bjrklund Anton Lberg Anna Klaar Framsida: Malin Emanuelsson Fr mer information: Telefon: 033-236650, 0703-236610 Hemsida: www.ssusodraalvsborg.se Postadress: SSU Sdra lvsborg Sparregatan 12 B, 4 tr. 503 36 Bors

Internationell solidaritet handlar inte om att vara snll. Det handlar om att arbetaren inte har ngot fdernesland, som Marx sa. Det handlar om att arbetarnas grundInternationell solidaritet lggande intresse r det samma handlar inte om att vara verallt, som Clara Zetkin sa. Det handlar om en investering - inte en snll uppoffring, som mannen i mustasch sa. Drfr r den internatioFr mig handlar den internationella nella solidariteten viktig. Att Hlar solidariteten frmst om tv saker. Renag blir klar med sin redovisning i tid gr ven oss starkare. Och Fr det frsta s handlar det om strker oss i kampen mot barnfatmoral. En vrldsordning dr 20 % tigdomen hemma i Sverige. Vi r av vrldens befolkning ger 80 % av resurserna kan helt enkelt inte msesidigt beroende av varandra. vara rttfrdig. Mikael M Karlsson Men den internationella solidarite- Ansvarig utgivare Rdluvan ten r ocks djupt rotad i vrt egenintresse. Fr utan den interna- Jmstlldhetspolisen tionella solidariteten kommer vr kamp hemma i Sverige aldrig kun7 artiklar skrivna av kvinnor, 9 av na n ngra reella framsteg. Idag mn. 4 mn och 3 kvinnor i redakgller det mnniskorna i Burma, tionen. Betyg: svagt G imorgon kan det vara vi som frs mot giljotinen. Str vi inte upp fr

rdluvan

Ordfranden har ordet

Internationalismen kan aldrig d!

Det som hnde i Norge den 22 juli var fruktansvrt. Det kom som en chock fr alla men det var ingen slump att Anders Behring Breivik valde att rikta sin attack mot socialdemokratins hjrta. I det politiska program som spridits som en lpeld efter dden framgick det tydligt att Anders Behring Breivik genom vldet mot AUF ville komma t den internationella kampen. Vi fr inte lta oss skrmmas till att bli intvnda och rdda fr andra mnniskor istllet mste vi fortstta st upp fr ppenhet och solidaritet vrlden ver.

hgst aktuellt r nr arbetare i ett land kmpar sig till bttre arbetsvillkor och fretagen flyttar sin produktion utomlands dr kampen inte kommit lika lngt. Kapitalismen r global och om vi inte enas kan de spela ut oss mot varandra. Enade vi st sndrade vi falla som det s klokt heter.

och ropar p rttsvsendet att hantera dessa kriminella ungdomar men var finns politikers moral nr de lter klassklyftor som dessa att vxa sig fram. P Afrikas horn ser nu den vrsta svltkatastrofen p ett halvt sekel. I media talas det om att det r en naturkatastrof som liggen bakom men egentligen bottnar detta i politik. Fr om vi jmfr norra och sdra Somalia har denna torka hanterats p helt olika stt. I norr har man ett fungerande samhlle och d kan man hantera naturens vndningar. I sder rder kaos och befolkningen terroriseras av alShabaab. I Etiopien har tillvxten varit en av regionens hgsta men dess frukter har bara tillfallit eliten. Dessa exempel visar tydligt p hur det r en orttvis politik som skapar svlt och inte naturens nycker. Barnen p Afrikas horn svlter ihjl, gatorna i Storbritannien brinner, i Norge mrdas vra kamrater av hgerextrema, i Sverige breder barnfattigdomen ut sig. Att inte vara antikapitalist i dessa tider r det samma som att vara en idiot. Vi har hllit minnesceremonier och tnt ljus fr vra fallna kamrater i Norge men det r inom oss som lgan nu mste fortstta att brinna. Vi mste fra kampen de dog fr vidare. Anders Behring Breivik kunde dda 77 av vra kamrater men han kan aldrig dda den internationella kampen. Sofia Bohlin Ordf. SSU Sdra lvsborg

Hgerextrema krafter brer ut sig ver hela Europa. I Nederlnderna har Geert Wilders Partij voor de Vrijheid (PVV) 15,5%, i Italien har smyg fascisten Berlusconi styrt i tta av de senaste tio ren, i Sverige har vi fr frsta gngen ett ppet rasistiskt parti i riksdagen. Alldeles nyligen sg vi i Ungern hur hgerpartiet Fidezs freslog att arbetslsa ska skickas till arbetslger. Vi ser tydligt hur kapitalet frsker hrska genom att sndra och stlla arInternationalismen mste alltid vara vr paradgren sa Olof Palme betare mot arbetare. Vi ser de hr under en resa i Iran men tyvrr har tendenserna tydligast nr vi kollar ut ver Europa men ven hr i Svedet fallit i glmska hos partiet de senaste decennierna. Internatio- rige ser vi det i asylpolitik, sprknalism handlar framfrallt om tv test, attacker mot arbetslsa och sjukskrivna. I Ungern kallas det arsaker, alla mnniskors lika vrde och insikten att vi r starka tillsam- betslger i Sverige kallas det Fas 3. mans. Fr det frsta, var du fds ngonstans ska inte ha ngon be- I Storbritannien har vi den senaste tydelse fr dina chanser till ett gott tiden sett kravaller p gatorna. och tryggt liv. Men skillnaden mel- Detta r konsekvensen av att man lan vr solidaritet och borgerlighe- ltit klassklyftor ka till absurdum. tens empati r att vi inser att ing- 25% av landets befolkningen rkenting r gjutet i betong. Imorgon nas som fattiga enligt OECD och kan det vara vi som behver hjlp EU:s relativa definition och den rikaste tiondelen av de brittiska och om vi idag stller upp fr andra kan vi rkna med att de gr hushllen ger motsvarande 100 detsamma fr oss. Arbetarklassen gnger tillgngarna i de fattigaste finns ver hela vrlden och ngot hushllen Tories pratar om moral
3 rdluvan

Tema: Den Globala Kampen

r mycket lam han hller ju ordning p Hizbollah. teruppliva den internationella solida- Fram till dagen innan Natos aktion mot Libyen startade handlade USA och EU olja av Gadaffi. Nr unga riteten! mnniskor krver arbete, rttigheter och anstndiga Idag verkar arbetarrrelsen ha glmt bort mycket av villkor i Spanien, Portugal och Grekland r det socialdemokratiska ledare som skickar sin egen polis och den internationalism som bar upp rrelsen i dess militr fr att mta dem. Maktfrdelningen r s pass barndom. Nu r upprorens tid r det upp till den unga socialdemokratin att vcka liv i den igen, skri- skev att ett ftal anvnder sig av begreppet demokrati fr att frsvara sitt maktmissbruk. ver Maja Nordstrm. Vi lever i en tid som r svr att frst. Det krver att man frmr att ta bde stora och sm grepp. Av miljpartister kallas det den globala byn. Flummigt begrepp. Vi knner global kapitalism och transnationella fretag. Klimatkatastrofen knner inte ngra nationella grnser. Och i katastrofens flje kommer flyktingstrmmar med mnniskor som helt pltsligt inte har ngot land. Mat och varor som produceras i s mnga olika lnder att vinst och utslpp blir omjliga att kontrollera. Vad kallas vr vrlds tillstnd av socialister? Ett av de vackraste slagorden vi har r internationell solidaritet arbetarklassens kampenhet. Vad betyder det idag? Den marxistiske ekonomen och terrorexperten Loretta Napoleoni var i Sverige i somras. Det var under den tiden som unga spanska mnniskor samlades p torg runt om i landet fr att krva sin rtt till inflytande. Napoleoni efterfrgar att starkare samhrighet byggs mellan alla de unga med vrldar som rasar det r samma vrld, men det krvs att man pratar med varandra. Aldrig frr har det varit lttare. Kommunikationen sker idag ver twitter och facebook. Och ingen annanstans finns informationen. Vi mste prata med varandra. Napoleoni undrade vad vi gjorde i Sverige? Var inte arbetslsheten hg ven hr? Bostadsbristen, segregationen? Nr hon sa att hoppet stod till oss, unga, kunde innerligheten i hennes rst inte varit mer vertygande. Frgan blir bara hur innerlig hopplsheten r, och hur man tar sig vidare frn den? I lten p vg om kampen fr kvinnors rttigheter formulerade Hoola Bandoola band det s hr: Man vill frstena oss och man vill dela oss, fr ensamma och splittrade r vi lttare att sl. Men om vi enar oss, om vi frenar oss, s finns det inget som kan hindra oss frn att tillsammans n vrt ml.

Bygg samhllen dr mnniskor kan leva goda liv. Ta makten frn de vita rika heterosexuella mn som styr vrlden.
Var finns den internationella solidariteten nr socialistinternationalen stoltserar med ett gng rkapitalister som springer IMF:s rende i sina lnder, med en ordfrande som anklagade vldtktsmannen Strauss -Kahn (friknd i slutet av augusti eftersom hotellstderskan var en lsslppt lgnare.) Var finns lojaliteten med arbetarklassen nr de samlas p sdra Europas torg samlas tusen och ter tusen fr att protestera, p samma stt som tusen och ter tusen samlats p torg och gator i Tunisien, Egypten, Libyen, Israel, Syrien... Var finns socialdemokratin nr folket brjar stlla demokratiska krav som hotar den rdande ordningen? Kritiken mot president Al-Assad i Syrien
4 rdluvan

Tema: Den Globala Kampen

Vi behver tala om konsekvenserna av ett ojmlikt samhlle som motvision till de globala klyftor som breder ut sig. Om vra liknande upplevelser av det. Upploppen i Storbritannien gav oss en hint om hur det skulle se ut i vr del av vrlden. Mnga av de som gav sig ut p gatorna var andra generationens arbetslsa. Premirminister Cameron bemter det med att vilja censurera facebook, internet, vrka familjer till brkmakare samt skylla problemen p dlig uppfostran. Frtryckets lsningar kommer nrmare oss.

Strk civilsamhllet, deltagandet, fackfreningarna och freningslivet. Delegera makten. Bygg samhllen dr mnniskor kan leva goda liv. Ta makten frn de vita rika heterosexuella mn som styr vrlden. Dela p makten och infr demokrati i alla delar av samhllet. Det vore en vision fr socialismen 2011. Fr att svara p Napoleoni vad kan vi gra? Vad kan SSU Sdra lvsborg gra? Sk samarbeten ver nationsgrnser, ver partigrnser. Sk kontakt med de som demonstrerar i Grekland, Portugal och Syrien. Internationell solidaritet r att frst hur arbetslshet och bostadsbrist knns oavsett i vilket land det r. Tillsammans r vi enade och kan ska fienden mycket lngre upp. Maja Nordstrm Redaktionsmedlem Tvrdrag

Ett av de vackraste slagorden vi har r internationell solidaritet arbetarklassens kampenhet. Vad betyder det idag?
Vi sger ofta att demokrati (vsterlndsk demokrati) inte r perfekt, men det bsta vi har. Denna slappa attityd r inget annat n ett maktgrepp fr att slippa frndra en korrupt situation. Vad r det fr demokrati vi lever i? Det r en demokrati som har cementerat makten hos de ldre generationernas rika, vita mn. Nr unga mnniskor upprrs ver sina situationer, ver hur vrldens klimat vanskts, ver krig, ver ojmlikhet dristas de till att g ver moraliska grnser och bilar brnns, stenar kastas. Dr orden tryter, ingen lyssnar, dr tar vldet vid. Alla vet, och den senaste tidens hndelser med Murdochimperiets fall i Storbritannien bl.a. har gjort det nnu tydligare, det r pengarna som styr. Pengarna styr USA:s presidentval vrldens strsta demokrati? Bankerna rddas ur finanskrisen. Pengar r smrjmedel i vrt samhlle politiken r helt beroende av dem. Demokrati vore att mnniskor sjlva byggde och organiserade de samhllen de ville leva i.
5 rdluvan

Bild: Malin Emanuelsson

Tema: Den Globala Kampen

Afrikas sjlvstndighet en utveckling att kmpa fr

Kolonialismen psts vara frpassad till historiebckerna, men Afrikas beroende av vstvrlden gr i praktiken sjlvstndigheten obefintlig. Det hvdar Jennifer Kyllergrd som hr delger ngra av sina tankar efter att nyss ha kommit hem frn ett r i Kenya. I alla minnes tider har Afrika varit kontinenten med de vrdefulla naturrikedomarna, bebodd av de ondligt mnga folkgrupper och stammarna, prglad av kultur, makt, krlek och konflikter. P 1600-talet intogs kontinenten av de giriga kolonisatrerna p uppdrag av sina nationer som skte finna ny mark, mer rikedomar, strre makt. Detta var brjan p ett flera hundra r vansinnigt och sanslst exploaterande av den upptckta kontinenten, Afrika. 1900-talet var det omtumlande rhundradet d nya sjlvstndiga nationer uppstod nr kolonierna stegvis avvecklades. Men trots att de afrikanska lnderna idag r sjlvstndiga ligger de p efterklken och str mer eller mindre i skuld till bistndsgivare frn vstvrlden. Nr jag studerade under ett r i Kenyas huvudstad Nairobi mttes jag ofta av tecken p landets beroende av de rika lndernas vlvilja; bistndsorganisationers nrvaro, utlndska fretagare, verbetalda diplomater. Jag brjade fundera kring huruvida Afrika verkligen r sjlvstndigt. Mitt svar r nej.

utvinna mest olja, mineraler, delstenar och spannml. De rika lndernas fretag siktar sig d in p de fattigare utvecklingslnderna dr mnniskorna knner sig svikna av sina egna korrupta ledare och drfr ser sitt hopp i de utlndska hjltarna som ger dem arbete. Problemet r att ledarna i u-lnderna och de utlndska fretagen i mnga fall arbetar sida vid sida och p s stt hjlper varandra att utvinna maximala vinster ur fabriksarbetarnas slit. Samtidigt r fretagen medvetna om att alla dessa mnniskor r s beroende av deras vlvilja och jobberbjudanden att fretagen inte ser ngon direkt pong i att ge mnniskorna skliga lner och bttre och tryggare arbetsvillkor. Man r inte heller rdd fr att etablera sig i fattiga lnder d man alltid vet att om ngon av arbetarna gr motstnd och krver strre ersttning s r det bara att kasta ut denne och ppna drren fr nsta arbetare bland alla som str i kn.

Det r viktigt att stlla sig frgan: Vems fel r detta? Det kan ju knappast vara folkets. Det r inte deras fel att deras land styrs av ett korrupt, orttvist system av en girig elit. En orsak r snarare ledarnas maktgirighet samt att det alltfr ofta sker valfusk vid nationella val vilket terigen leder till att ngon korrupt och olmplig person anfrtros till att leda landet. Det blir som en enda ond cirkel. Afrika vlkomnar utlndska fretag och tror blgt p att de kommer fr att investera i kontinentens utveckling. Afrikanerna fr jobb (oftast tillflliga och med dliga lner och otrygga arbetsvillkor), fretagen investerar pengar i mark och natur och skickar produkter till sina lnder, men nr vl den dagen kommer d den afriNr fretagen fr helt fritt spelrum och kanska jorden r utarbetad av fretagen och dem sista naturtillgngarna har utvunnits s finns inget kvar kapital spelar det ingen roll om folk dr att hmta och fretagen tackar fr sig och sticker. i processen, det r bara pengar som r Kvar blir mnniskorna, utnyttjade, nnu fattigare och nu utan odlingsbar mark. Det bsta vore om Afrikas viktigt. lnder utvecklade starkare och mer stabila institutioner som har koll p sina marker och kan kontrollera ven om Afrikas lnder idag inte r officiellt styrda av utvecklingen av olika projekt, vare sig utlndska eller kolonialmakterna s rder ett slags indirekt utnyttjaninhemska. de av Afrikas naturtillgngar. Mnga aktrer vill stlla sig i kn fr att f delta i tvlingen om vem som kan
6 rdluvan

Tema: Den Globala Kampen

klaga eftersom facken inte finns i samma omfattning Man skulle med andra ord kunna delvis jmfra dasom i Europa och eftersom de slitjobb de har i alla gens utveckling i Afrika med kolonialismen p 1900fall r bttre n ingenting. I grund och botten handlar talet. Frr nrvarade stormakterna i lnderna och fr- Afrikas framtid om demokrati. Om folket fr en bttre de ut rikedomarna och maten ut kolonierna. Nu r levnadsstandard och utbildning kan de krva mer av det ungefr samma princip fast lnderna r sjlvstn- sina ledare och vga ifrgastta utvecklingar i sina diga men luras att vinna p att slppa in de utlndska lnder. Om handeln mellan lnderna r rttvis och fretagen. I mnga fall har folk drivits bort frn deras transparent vgar mnniskorna krva mer och f ut marker nr fretag frn till exempel USA och Kina en rttvis ersttning fr deras arbetsinsatser. kommit dit och byggt upp sina stora plantager och fabriker. Att stora lnder som USA, Kina och Indien Potentialen finns redan i Afrika, tillmste skra sina matbehov r inte konstigt och givetvis r det bra att en handel rder mellan dessa lnder gngarna och mjligheterna finns, men mnniskorna mste utbilda sig och lra och Afrika, dr odlingsbara marker finns, men det mste vara Afrika sjlv som stller kraven och som sig utnyttja rikedomarna i sina lnder. begr bttre ersttning. Potentialen finns redan i Afrika, tillgngarna och mjligheterna finns, men mnni- Afrika r fritt i den aspekten att de r rika. Afrika har skorna mste utbilda sig och lra sig utnyttja rikedo- mjligheterna; oljan, mineralerna, grdorna. Men de marna i sina lnder. mste vga krva ngot i gengld av den hungriga omvrlden. Och mnniskorna mste vga krva av Nr jag bodde p internatet p Svenska Skolan i Nai- sina ledare att de fullt fr ta del av den ekonomiska robi lg mitt rum precis bredvid ett stort byggschakt utvecklingen. Jag hoppas att denna text p ngot sett dr ett stort hyreshus med lgenheter byggdes. Varje har bidragit till en sdan utveckling. dag nr jag satt vid skrivbordet kunde jag se kenyanska mn som stod p ostadiga byggstllningar vid husvggen, brandes p plankor och tegelstenar, utan Jennifer Kyllergrd skyddsklder, utan hjlmar, utan trygghet. Jag hrde SSU Frihet senare ett rykte att de tjnade 12 kronor i timmen. Tack och lov fick jag aldrig uppleva att ngon arbetare fll ner och skadade sig, men jag ryser bara vid tanken p hur fretagsledningen skulle ha hanterat en sdan incident. Om ngon dog skulle de bara ta in nsta villiga arbetare. Och livet skulle g vidare. verallt i Nairobi sg jag lgenheter vxa upp ur den afrikanska jorden likt svampar, fretagsbyggnaderna blomstrade, mnniskor hamrade och spikade, slet och jobbade. Utvecklingen som sker i Afrika just nu r imponerande, stark, revolutionerande. Men vad ska utvecklingen f kosta? Nr fretagen fr helt fritt spelrum och kapital spelar det ingen roll om folk dr i processen, det r bara pengar Nairobi . En stad med dr lyxskraporna breder ut sig. Men runt hrnet finns som r viktigt. Arbetarna vgar inte fattigdomen kvar.
7 rdluvan

Tema: Den Globala Kampen

Nr den frra socialdemokratiska regeringen infrde Sveriges nationaldag som rd dag argumenterade Arbetare vrlden ver, frena eder! man fr att skaka lssen ur fanan. F bort fascisterna Nationalism r fel i alla dess former. En hllbar soci- ur vr vackra nation. Det skulle bli folkligt med natioalism mste vara en global socialism, hvdar Ther- nalism och alla medborgare skulle vara en del av folket. se Bjrklund och Anton Lberg. Sommaren har nog lmnat f oberrda. Hndelserna Fr att fortstta p samma spr som tidigare, att sop Utya har tagit mycket uppmrksamhet och lm- cialismen mste spridas fr att behllas, fr det oss nrmare ett annat fenomen, nat ytterst f gon torra. Ungdomar nmligen kibbutzer. En kibbutz som kallblodigt mrdades fr vad r ett kollektivt samhlle, rena de trodde p: ett samhlle i mngdrmmen, som just nu gr att fald. Reaktionen frn omvrlden var skda i Israel. Mrk vl att vi kan omtumlande stark, och budskapet skda dem, fr att ta del av denvar tydligt: du siktade p arbetarrna socialistiska vta drm gr relsen, men hela folket drabbades. inte svida de inte rstar in dig. Beundransvrda ord, men vad inneGrnserna r stngda, och de br de egentligen? Anders Behring hller hrt i vad de kallar fr deBreiviks ml var inte det norska folras. Visst kan de dela sinsemelket, hans lskade fosterland. Hans lan, de r ju godtrogna socialisml var de som ville inkludera hela ter. Men gud frbude att en mnskligheten i den norska socialfrmling kommer in och str demokratin, de som ville tnka bort den lugna tillvaron. Och efternationen i frmn till vrlden. Att som resurserna frdelas rttvist sttta norska folket som grupp r mellan befolkningen, kan samatt frska ta tillbaka nationens behllet tas fr socialistiskt. Men, tydelse, att tvtta bort den smutsiborde inte ett socialistiskt samga stmpel Brevik satt. Men r det hlle ocks inkludera ett interverkligen mjligt? Och nnu viktigare, r det efternationalistiskt perspektiv? Borde inte de som hyllar strvansvrt? kibbutzerna ocks fundera p om det skulle vara hllSocialismen mste vara hllbar. Den mste vara lng- bart om de andra 10-15 miljoner mnniskorna som siktig. Demokratin r aldrig permanent, utan mste bor i regionen skulle frbruka lika mycket vatten, el ervras gng p gng av nstkommande generatio- eller pengar? ner. Likvrdigt mste man stlla idn om socialism. S klart vi kan tycka att mnniskorna i en stad kan Ja, den ska komma underifrn. Ja, det ska vara folkets vilja. Ja, den mste fortstta att ervras. Kmpas leva i socialism. Men gr vi utanfr staden och mnniskorna dr lever under smre frhllanden komfr. Erknnas och argumenteras fr. mer vi att se en ny orttvisa. Och vart slutar vr vrld Men. Och detta r ett stort MEN. Man kan aldrig n- om inte p det globala planet? Och s lnge varje gonsin, under ngra omstndigheter, tro att det gr samhlle, oavsett om det r ett land, ett gated community eller en kibbutz, stter en mur omkring sig, att bevara utan att utveckla och utveckla utan att sprida. Vi kan alltid vara stolta ver vad vi har stad- kommer vi se en fortsatt global orttvisa. Och vad kan vi d dra fr slutsats? Jo, att socialistiska samhlkommit. Men en stolt rrelse utvecklas ltt till en len med stngda grnser aldrig kan vara socialistiska njd rrelse. samhllen.

rdluvan

Tema: Den Globala Kampen

Visst, alla Svenska medborgare r inte rika och vi har en stor underklass som samhllet i sin tur skiter i. Vi lever ju inte i ett samhlle dr man delar p kakan, men en sak kan inte frnekas. Vi tillhr en global verklass som utgr mindre n en femtedel av vrldens befolkning. En verklass som kmpar hand i hand fr fortsatt suvernitet p kpenhamnsmtet, i EU, p marknaden och mot fackfreningarna i den fattiga vrlden. En politisk drivkraft som sugit ut sydamerikanska, afrikanska och asiatiska lnder i hundratals r, och som aldrig tvekat fr att stta in militra medel fr att tysta de som protesterat. Vi fr aldrig glmma p vilkas bekostnad vi lever i vlstnd. Vi fr aldrig stlla oss bakom en politik som frutstter andra lnders kollektiva frlust.

Socialdemokratin behver en EU-kritisk debatt

En frga som har delat upp socialdemokratin var frgan om EU och nu senare frgan om EMU. Jag vill klargra att jag tycker att det r viktigt att det mste f finnas en debatt i vrt parti om EU och framfrallt om EU-kritik. Det r inte bra att det blir stridigheter i ett parti. Men det r inte heller bra att det blir en situationen dr man bara frsker kvva en debatt. Jag tycker att samarbete r viktigt i Europa om miljfrgor, asylfrgor, fredsfrgor, regionala utvecklingsfrgor med mera. Det tycker jag att EU kan syssla med, men jag tycker inte att samarbetet r fruktsamt om vi i Sverige mste acceptera att exempelvis arbetsmarknadsmodeller frndras till det smre. Att EU r hgervridet och marknadsliberalt r ett problem och visst kan man sga att det handlar om att vi socialdemokrater har tappat inflytande p grund av dliga nationella val och val till EU-parlamentet. Men r det sker att EU gr att frndra bara om vi har framgngar i framtida val? Och om vi mrker att EU inte gr att ndra p varfr ska man acceptera att vara med? r det verkligen efterstrvans vrt att EU ska bli en supermakt med antagligen en militr kapacitet? Borde vi inte istllet strva mot en mer jmlik vrld och r verkligen supermakter det rtta d? Ett skl som frs fram fr att EU ska g mot mer av en federation r fr att d kan man prata med en rst och stta press p tillexempel Israels agerande mot palestinier. Givetvis r det viktigt att alla lnder i Europa och att andra lnder gemensamt stter press p Israel och andra lnder nr mnskliga rttigheter bryts. Men finns inte den mjligheten redan nu bara att det inte grs i tillrcklig hg grad?

Vi ska inte skaka ngra lss ur den Svenska fanan. Vi ska bara lta den vara. Kmpa fr ngot annat.
Anders Behring Breivik har fel. Men det har ven de som tror att hans attack var mot det norska folket. Han attackerade en id, en drm om en utopi, ett ml. Vi kommer aldrig att bli bttre p att vara nationalister n vad nationalisterna sjlva kan vara. Han attackerade de som tror p mnniskan och drfr ocks hela mnskligheten. Drfr mste vi fortstta kampen, bredda den, och ta med oss varje sjl mot den globala socialismen vi behver. Vi ska inte skaka ngra lss ur den Svenska fanan. Vi ska bara lta den vara. Kmpa fr ngot annat. Fr att nr den dagen kommer, stta den p ett museum. Ett museum dr guiden kommer att peka p den och bertta om den bisarra freteelsen i historien d mnniskor ur alla samhllsklasser enade sig under en av verklassen skapad romantisk geografisk gemenskap. Dr mnniskor som kan ha varit frenade av musiksmak, intressen och personlighet, ddat varandra fr sitt eget land.

Avslutningsvis vill jag bara sga att jag tycker att EU har en framtid om man betonar samarbetet p tillexempel de omrdena jag nmnde tidigare och om EU Therse Bjrklund bygger mer p tankar om jmlikhet och ekonomisk Ordf. SSU Fraternitas demokrati n marknadslsningar. Anton Lberg SSU Frihet Henrik Yrlid Ordf. Bors S-studenter

rdluvan

Tema: Den Globala Kampen

mod och inspiration ifrn sina kamrater i andra lnder. Det som skett nu under vren och sommaren r I revolutionernas tid en av de strsta folkrrelserna i modern tid, styrkan i Att folk vrlden ver nu reser sig mot sina frtrycka- ett enat folk r ondligt stor. re r ngonting oerhrt positivt. Men nu mste en organiserad arbetarrrelse fra upp kraven till den Det som behvs nu r en kraft som fr fram kraven p den politiska arenan. Dr har vi i arbetarrrelsen politiska arenan, pstr Jonas Ryberg. vr viktigaste uppgift. All den energi och ilska som nu Varje vecka dyker det upp nya platser dr mnniskor finns mste vi ta tillvara p. I Egypten och Tunisien som trttnat p frtryck och utsugning reser sig upp. vxer fackfreningar och nya socialistpartier fram som stdjer och driver p kampen fr social rttvisa. Nu senast r det i London och Israel. Formerna och styrkan i protesterna varierar men slagorden och banderollerna knns igen, verallt stlls samma krav p social rttvisa och verklig demokrati. Den strsta utmaningen ligger kanske dock i Europa dr arbetarrrelsen varit tillbakatrngd och tvingats acceptera en nyliberal politik. I Spanien och GrekVarfr dyker d alla dessa proland sitter socialdemokratiska tester upp nu, orttvisorna har regeringar som genomfr nedvl funnits lnge? En del av svaskrningar, i England var det ret hittar man i de ekonomiska vrt syskonparti Labour som frhllandena i vrlden, sedan brjade utarmningen av vlfr2008 har vi genomlevt en djup den. Att vnda arbetarrrelsen kris i kapitalismen. Hela det fioch terskapa vrt frtroende nansiella system med banker kommer att bli tufft, men det r och lngivare hll p att kollapett mste. I Egypten och Tunisisa vilket fick mnga lnder att en var generalstrejkerna som sa in miljarder i banksystemet tillslut knckte diktatorerna. Nr fr att f igng hjulen. Nu ett par r senare ser vi konsekvenserna av den frda po- den ekonomiska makten r hotad kan arbetarklassen litiken, ekonomin har inte rullat igng och mnga sta- f igenom sina krav. Drfr r det oerhrt viktigt att ter r nu skuldsatta upp ver ronen. Effekterna fr vi str tillsammans med dem som protesterar och vanligt folk blir arbetslshet och en lavinartad kning stdjer dem. av fattiga. ven hr hemma i Sverige mste arbetarrrelsen gra en comeback, visserligen har vi inte sett ngra Fr att klara av sina skulder har flera lnder, bland annat Grekland, Irland, Portugal och troligtvis snart massiva protester hr (n?), till stor del beroende p att vi fortfarande har en stark ekonomi. Men precis Spanien ftt ta nya ln ifrn Vrldsbanken. De hr lnen kommer med krav p stora nedskrningar i of- som i resten av Europa r frtroendet fr arbetarrfentlig sektor, privatiseringar och snkta lner. ven relsen urholkat, det bsta vi kan gra fr vra kamrater runt om i Europa och Arabvrlden r att visa att lnderna i Arabvrlden har ftt genomlida samma en stark arbetarrrelse r mjlig och att det gr att ekonomiska stlbad, dr ocks i kombination med ha en offensiv reformagenda dr vi bygger ut vlfrdiktatoriska regimer. den och skapar jobb. En stark, ideologisk och offensiv arbetarrrelsen r enda vgen framt! Allt detta har skapat ett folkligt missnje som nu bubblar upp verallt, frn de frsta protesterna i Tunisien fram tills tltlgren i Spanien och nu upploppen i London. Paroller sprids och demonstranter fr
10 rdluvan

Jonas Ryberg SSU Rda Fanan/Rd Rebell

Tema: Den Globala Kampen

tydligast i fre detta Sovjetunionen och Afrika dr enorma inkomst- och frmgenhetsklyftor uppstod. Den moderna kolonialismen Det enskilt tydligaste exemplet p strukturanpassStrukturomvandlingar och vrldsbanksprogrammen ningsprogrammen r de ryska oligarkerna som har fungerar som vr tids kolonialism. Om arbetarrrel- Vrldsbanken och IMF att tacka fr sina frmgenheter. sen i Sverige inte lyckas stoppa utvecklingen kommer ven vi bli ett nyliberalismens drmland, hvEfter fiaskot med strukturanpassdar Johan Dahlberg. ningsprogrammen s brjade man ndra retorik och brjade Efter att mnga stater blivit sjlvinse att vissa samhllsinstitutiostndiga s tvingades nyliberaler ner r viktiga fr att folk ska kng p retrtt i takt med att man na frtroende fr samhllet. De frlorade inflytande i allt fler lnnya vrldsbanksprogrammen r i der. Men under 80- och 90-talet grunden samma sak som den hittade man ett stt att ta makgamla strukturanpassningen. ten i framfrallt de lnderna som Men man pratar numera mycket tidigare blivit sjlvstndiga. Geom fattigdomsbekmpning och nom regelverk inom ramen fr anvnder mnga fina frkortinternationella institutioner s ningar som tillexempel PRS som EU, OECD, WTO, Vrldsban(Poverty Reduction Strategy). ken och Internationella ValutaMen i praktiken handlade det fonden (IMF) brjade man stlla bara om mindre skuldlttnader krav p avregleringar och konkurmot att man gick med p den nyrensutsttning. P en hgre niv liberala politiken med liberalisetalade man ppet om att lsa ring och privatisering. in marknadsekonomiska reformer. Eller fr att sga vad det verkligen var det handMan har effektivt utnyttjat olika skuldkriser som tilllade om, lsa ute den politiska demokratin. exempel Portugal och Grekland fr att tvinga fram Ifall vi inte lyckas gra ngot t situa- privatiseringar. Fr att klara EMU:s konvergenskrav i det hr fallet s tvingas man slja ut fretagen till tionen i Sverige kommer vi att hamna i utlndska (ofta amerikanska) intressen. Man pratar nu mycket om att lnderna ven ska ha ett bra nrden nyliberala drmmen. Dr vi fds p nyliberalt sprk betyder avsakhos vrdkoncernen McHealth, fostras ingsklimat vilketp arbetsmarknaden och mindre nad av regelverk p McBaby och avslutar vrt liv p skydd fr arbetarna.

McOld.

Man frsker ven genom regelverk tvinga fram utDen hr moderna formen av kolonialism brjade un- frsljningar av vlfrd. Ifall vi inte lyckas gra ngot der uppsvinget p 80-talet nr man infrde de s kal- t situationen i Sverige kommer vi att hamna i den lade strukturanpassningsprogrammen, under verin- nyliberala drmmen. Dr vi fds hos vrdkoncernen McHealth, fostras p McBaby och avslutar vrt liv p seende av Vrldsbanken och IMF. De hr programMcOld. Det ifall vi har frmnen att ha rd med det. men innehll i princip bara krav p privatiseringar och resultatet blev s dligt att strukturanpassning Johan Dahlberg blev ett skllsord. Kassr SSU Sdra lvsborg Resultatet var en vilda-vstern ekonomi och r allra
11 rdluvan

Tema: Den Globala Kampen

jmfra Danmarks grisproduktion per kvadratkilometer s skulle den ha en mycket hgre siffra jmfrt Griskapitalism svinar ner miljn med Sveriges. Fr att hlla sina priser uppe i DanSvenskar ter mycket ktt. I Sverige slaktas cirka 6 mark r exporten en viktig del. Efterfrgan mste vara hgre n tillgngen fr att f en hgre vinst. S miljoner grisar varje r. Ktt ingr i nstan alla av vra mltider. Ungefr 1/3 av varje hushlls klimat- istllet fr att frska att s mycket ktt som mjligt r nrproducerat transporteras det till andra lnder pverkan r ifrn maten och den vrsta boven r kttet. Vi mste minska vr kttkonsumtion fr att fr att hlla uppe priserna. f ett hllbart samhlle, hvdar Anna Klaar. Den allra strsta miljboven r inte transporterna, utan hur man valt att fda upp slaktdjuren. SlacktUr ett miljperspektiv s finns det mnga brister i ktt- och grisproduktionen. Bland annat transporten djur mste ta fr att kunna ge avkastning. Vid uppfdning av grisar och andra slackutav djuren bde som ledjur frekommer det i Europa att vande och slaktade. Det r djuren gdas med sojaprodukter oftast bnder som fder frn Brasilien. Sojaprodukter anupp grisarna, sedan skickas ses vara ett viktigt proteinfoderde till ngot slakteri dr de medel. Sojaproduktionen har styckas, ut till affrer och kat och i brjan var det starkt sedan kper ngon kttet ifrgasatt p grund utav den dlioch tar med det hem fr att ga miljpverkningen det gav. ta det. S ven om str att Men med tiden har forskning lett kttet r nrproducerat i till att det utvecklats mer effektiaffren, s behver det inte va stt att odla och en kad betyda det, fr nrproduceskogsskvling r inte ndvndig. rat ktt kan ha tagit lnga Sojaprodukter och andra typer av vgar fr att komma till afdetta foder anvnds fr att man fren. Det behvs i mnga ska kunna fda upp djur s fall att kttet fraktat en bra snabbt som mjligt men nd f bit uppt landet eftersom ett djur som ger mycket ktt. Vid ungefr hlften av grisprogdning av djur med andra foder duktionen sker i de sdra s tar det lngre tid att fda upp delarna av Sverige. djuret. P s vis kan det ses som ekonomisk- och miljmssigt frdelaktigt att anvnda sojaprodukter Det r inte miljmssigt hllbart an- istllet fr exempelvis spannml.

ser forskare att vi fortstter konsumera p detta stt, men tvrtemot det som borde ske kar kttproduktionen.

Men faktum r att 6 miljoner grisar inte rcker fr att tillfredstlla svenskarnas behov av grisktt. Ngra exempel av kttexportrer till Sverige r Danmark, Irland och Brasilien. Det r ungefr 15 % av griskttet som r importerat. Av dessa 15 % s r ver hlften frn grannlandet Danmark. Om Sverige slaktar 6 miljoner grisar p ett r s slaktas det i Danmark 25 miljoner grisar p ett r. Det betyder att om man skulle
12 rdluvan

Nr spannml odlas anvnds ofta fosfor och det leder till vergdning i hav och p kuster. Det r ett internationellt problem. Problemet med spridningen av kvve r strre dr det r mer nederbrd. Fr varje kilo grisktt krvs det tta kvadratmeter foderodling. Nr spannmlet odlas till grisar kallas det svinfoder. Nr det odlas svinfoder s tas det mark som istllet hade kunnat odla annat p. Bland annat s konkurrerar svinodlingar ofta ut energiodlingar*.

Tema: Den Globala Kampen

skyddsfreningen. Detta r mer n frn trafiken Frmst s fr de grisar som fds upp i Sverige inglobalt. Kttproduktionen kar idag ver hela vrlhemskt spannml, men ven i Sverige s fr grisarna den. Det r inte miljmssigthllbart anser forskare proteinfoder som fr det mesta r kpt frn utlanatt vi fortstter konsumera p detta stt, men tvrtdet. 75 % av proteinfodret r importerat frn andra emot det som borde ske kar kttproduktionen. Det lnder. r ett globalt miljproblem och hela vrlden behver en omstllning. Det r upp till alla samtidigt r det Uppfdning utav slaktdjur str fr 18 upp till varje enskild mnniska. Att minska sitt ktttande och att vlja mer miljvnligt ktt r i nu% av utslppen av vxthusgaser enligt lget experternas lsning om vi vill ha en hllbar naturskyddsfreningen. Detta r mer vrld att leva i.

n frn trafiken globalt.

Skog huggs ner fr att ge betesmarker till slaktdjuren. I lnder som har ett varmare klimat omvandlas regnskogar till betesmarker och d frigrs stora mngder av koldioxid. Det r inte gynnsamt fr den biologiska mngfalden nr detta sker, men det r fretagsekonomiskt lnsamt och drfr fr det fortstta. I mnga lnder finns det inte ngon vervakning om hur markgaren skter sin mark. Vrdekningen p marken i framtiden bidrar ocks till att markgare skvlar skog. Fr att kunna behlla den ursprungliga naturen och samtidigt kunna f fler betesmarker krvs det att lnder kar sin kontroll ver hur mark fr behandlas. Problemet med den biologiskmngfalden kontra grisproduktionen finns inte i Sverige. Sverige r inget stort importland av ktt i jmfrelse med andra. kad sjlvfrsrjning av ktt i Sverige skulle troligtvis leda till ytterligare vergdning av sjar och hav i dessa omrden. Transporter utav djur hade dock minskat p mnga hll. Uppfdning utav slaktdjur str fr 18 % av utslppen av vxthusgaser enligt natur13 rdluvan

Anna Klaar Ordf. SSU Frihet *Energiodlingar producerar bioenergi, allts energi som framstlls av material av biologiskt ursprung. Bioenergin r ett alternativ till anvndningen av fossila brnslen. Frbrnning utav fossila brnslen kar vxthusgaserna vilket inte r bra fr miljn.

Tema: Den Globala Kampen

Majstantens kamp
Jag och min kenyanska vn stiger ur den vita taxin p en oasfalterad gata i slummen Kibera. Dofter av mat, urin och sopor slr emot oss. Omkring oss rr sig mnniskor i alla riktningar, till sina jobb, till skolan, till nnu en dag av hrt arbete och kanske frhoppningar. Den jordiga vgen vi str p kantas av sm butiker och fretag byggda av plttak, kartonger, torkad lera. Tv kvinnor sitter p tv identiska grna plastpallar utanfr deras butik. Dem tittar p den stora stekpannan framfr sig som r fylld med het stekolja och pommes frites i, fr att sedan titta upp p oss. Den ena kvinnan, som r kldd i en svart kjol och en t-shirt frn Coca-Cola fnissar lgt och sger halvhgt till sin vninna: mzungu, viting. Min vn och jag brjar promenera lngs med pltskjulen och stnden dr borden r tckta med billiga klder: tshirts, jeans, skor, saker som hade skickats frn dem barmhrtiga bistndsgivarna i USA och Europa. P ena sidan vgen finns en klunga pubar vars reklamskyltar lockar kunder med sina lskande kalla lglas och colaflaskor. P andra sidan finns en av tusentals freningslokaler som organiserar hjlp och std fr HIV- och AIDS-sjuka mnniskor. I en frisersalong som ligger runt hrnet sitter ngra kenyanska mn smpratandes i ring runt en annan man som rakas av barberaren. En klunga vansktta och magra hnor kilar raskt ver den bara jordmarken framfr oss. Sm kullar av sopor, matrester och skrp ligger vid sidan av. Ngra ungar str upp till knna i hgarna letandes efter ngot t- eller sljbart. En smutsig gris bkar ivrigt i en annan hg. Vi brjar g lngs med huvudgatan dr bilar, minibussar och andra fordon ilar frbi t alla hll. Det afrikanska dammet yr i luften. Morgonsolen vrmer efter den kyliga natten.

las ven majstanten eftersom hon varje dag sitter utanfr vr skolport och grillar och sljer majskolvar fr sitt och sin familjs leverne. Pilista ler stort, strcker ut armarna och omfamnar mig p sitt moderliga stt. Hon vlkomnar oss in i hennes hus dr vi slr oss ner i en begagnad soffa och blir bjudna p te med socker av henne och hennes syskonbarn. Vi sitter och pratar om livet i slummen och tittar p foton av deras slktingar. Jag knner bde skuld gentemot mina vnner men samtidigt stolthet ver att dem aldrig ger upp eller slutar tro p sina rttigheter som mnniskor. Pilista r mycket mer n majstanten fr mig. Hon r en stark och modig kenyanska som alltid har kmpat fr det hon tror p. Flera gnger under mitt r i Kenya har jag suttit mig ned en stund bredvid henne utanfr skolan och knt den smutsiga, dammiga luften frn de frbiilande bilarna sl i ansiktet, mtts av de nedslende blickarna frn rikare kenyaner i sina stadsjeepar, knt vrmen av den stekande solen i nacken. Trots att jag suttit dr p gathrnet bredvid henne i en halvtimme s kommer jag aldrig ngonsin kunna frst vad hon har ftt uppleva i ver tjugo r. Och nu sitter jag mittemot henne i soffan i hennes enkla men gstvnliga hem. Ler mot henne. Inspireras av henne.

Det r svrt att avgra hur gammal Pilista r men med tanke p att hon suttit vid samma vgskl i ver tjugo r och ftt bilarnas avgaser i ansiktet s kan hon mycket vl vara ver femtio. Hennes ltt rynkiga och trda ansikte skiner upp nr hon ler. Pilista sger till mig p kiswahili, som min vn verstter till engelska t mig, att det enda som har drivit henne framt och gjort att hon har orkat g vgen till min skola varje dag fr att slja majs r vetskapen att Gud lskar henne. Jag tror att vi alla har ett syfte med vra liv. Vare sig det r att vara religis eller tro p krleken eller helt enkelt gra en god grning fr sina Efter en kvarts promenad till utkanten av slumomr- medmnniskor s tror jag att det handlar om att kundet kommer vi fram till brjan p det ondliga havet na frst, respektera och hjlpa andra. Att f vittna av pltskjul. Ngra kenyanska mn traskar frbi oss. om Pilistas liv och hennes kamp fr sina nra och Vi beger oss int i virrvarret av hus, hukar oss under kra fr mig att vilja kmpa nnu mer fr att gra lga tak och tvttlinor, sicksackar ver vattenrnnilar skillnad och frbttra ngon annans liv. fyllda med frorenat vatten, urin och matrester, hlJennifer Kyllergrd sar till ngra kenyanska ungar som nyfiket tittar fram SSU Frihet bakom husknutarna. Till slut knner jag igen grnden och drren till huset dr min vn Pilista bor. Hon kal14 rdluvan

Lr knna din ombudskamrat

Hall dr!
Madeleine Bengtsson, som brjar som ny ombudskamrat nu i september. Grattis till jobbet! Vad har ftt dig att vilja jobba som ombudskamrat fr Sdra? - Mjligheten att jobba fr en bttre vrld tillsammans med unga kloka. Jag vill vara en del av denna nya unga socialdemokrati. Som ombudsman vill jag locka nya medlemmar och skola in fler i vr fantastiska, underbara rrelse. Vad har du pysslat med i livet fre detta d? - Jag har tills alldeles nyligen varit lokalreporter p Alingss Tidnings Vrgrda-redaktion. Innan dess har jag ocks varit skolinformatr fr Rttviseakademin, praktiserat i Sydafrika med Frnebo Folkhgskola och gtt Wigforssakademin p Viskadalen (rekommenderas!). Har dessutom hunnit med att flytta ut p landet, brja odla grnsaker och skaffa fem helgr kattungar.

Hall dr!
Jonas Bergstrm, som slutade som ombudskamrat i Sdra fr ngra mnader sedan. Livet efter Ombudskamrat, finns det? Vad gr man d? - Kampen fortstter. Men nu i en annan form. Jag har flyttat till Alby, lng ut p rda linjen i Stockholm. Jag brjat plugga idhistoria p Sdertrns hgskola och Att skriva politiskt p Viskadalens folkhgskola. Vad kommer att hnda med ditt politiska engagemang nu? - Jag r ordfrande fr Ung Kristen Vnster som r ett ungdomsntverk till Troende Socialdemokrater dr ska jag se till att ge den kristna hgern en match. Jag kommer ocks grva dr jag str och engagera mig i SSU Botkyrka.

Vad r ditt bsta minne frn din tid som Ombudskamrat i Sdra? - Nr vi sista helgen i omvalet knackade 4150 drrar och nr vi sedan p valnatten kunde konstatera att vi segrat. Nu blir det Vad ser du fram emot mest med att vara ombudskamrat? - Att f se hur arbetet ger resultat. Att ett skolbesk kan leda till tandvrdsreform, bttre kollektivtrafik och nej till utfrsljning ngra nya medlemmar. Att en SSU 1:a eggar till ytterligare enga- av sjukhus i Vstra Gtaland. gemang. Det r vad jag brinner fr, att ser hur vi vxer bde vad Med erfarenhet frn att ha jobbat som Ombudskamrat i ryggller medlemsantal och i styrka. gen, hur anser du att Socialdemokratin ska bli en starkare folkrrelse? Vad r det bsta med Sdra idag? - Politik och organisation hnger ihop. Vi vill frndra samhllet i - Energin och handlingskraften! Jag lskar hur snabbt det gr grunden och fr att gra det behver vi mnga mnniskor. Men mellan id och utfrande. Dessutom upplever jag msedig reom politiken som nu istllet stter grnser fr vad som r mjspekt mellan medlemmarna. Det knns som att taket r hgt ligt d kommer ocks mnniskor att tvivla p att de kan frndra och att man fr vara som man vill. sin verklighet genom politiken. Vi mste vara en rrelse som visar att allt r mjligt. Vad mste vi bli bttre p? - Jmstlldheten. Vi behver fler kvinnliga medlemmar och de tjejer som redan r med mste synas och hras mer. Dr har vi alla ett ansvar. Vi mste alla uppmuntra varann, lta varann misslyckas och gra tokigt ibland. Lyft varandra! Det vinner vi alla p! Men dom dr valen 2014, hur vinner vi dom d? - Genom att visa p ett helt annat alternativ till borgarna istllet fr en lite annorlunda fjesig ljusbl variant. Vi mste visa att vi vill mer, jobba fram lngsiktiga reformer. Jag menar ocks att vi mste lyfta fram ungas rster. Fram till 2014 mste vi samla, skola, pverka och skratta! Mikael M Karlsson Bors S-studenter Vad kan SSU Sdra lvsborg gra bttre i framtiden? - Vi mste bli bttre p jmstlldhet. Det handlar om att bestmma sig. Vi som r mn r till stor del problemet och drfr r vi ocks nyckeln till lsningen. S vi mn fr skrpa oss. Ta ett steg tillbaka, ge tjejerna utrymme och makt. Sist men inte minst: Har du ngra bra tips till nsta Ombudskamrat? - Tnk p att din uppgift r att gra dig sjlv ondig. Anvnd din energi fr att samla unga radikala mnniskor och bygg SSU Sdra lvsborg starkt. Bygg och bygg tills distriktet och klubbarna till slut str p egna ben. Mikael M Karlsson Bors S-studenter

15

rdluvan

Bilder frn barrikaderna

SSU beskte Liseberg. Tumme upp fr det!

Blomsterflicka. Ordfrande Sofia Bohlin tackar avgende frbudsstyrelseledamot Anders sterberg med blommor .

SSU r krlekens ungdomsfrbund! 16 rdluvan

Gott blandat

sitt sjlvfrtroende p vgen.

Klasskmpens ABC; I som i indoktrinering

P vr frd genom alfabetet har vi nu kommit till bokstaven I, I som i indoktrinering. Vad r indoktrinering? Det har att gra med vad man lr ut och hur man lr ut det. Om man lr sig om franska revolutionen i skolan s r det inte indoktrinering, men om man i skolan lr sig om socialdemokraternas vision om ett klassfritt samhlle s r det indoktrinering. Om man lr sig kungalngden i skolan s r det inte indoktrinering, fast om man i skolan lr sig Sveriges socialdemokratiska statsministrar s r det indoktrinering (kanske hade det inte varit indoktrinering om man lrt sig de borgliga statsministrarna ocks, ven om det skulle vara fullstndigt meningslst att lra sig eftersom de aldrig utrttat ngot som kan betraktas som bra). S fort utlrning har att gra med politik och politiska visioner blir det allts helt pltsligt indoktrinering. Visa personer verkar stndigt vara p sin vakt s att de eller i frsta hand deras omgivning inte skall rka ut fr ngra politiska visioner alls. Ssom om visionen var ett gift som frdrvade mnniskan. Det kan det ocks vara om det r en dlig vision. Ett samhlle som diskriminerar visa pga av deras hrkomst r exempel p en dlig vision som dessutom r rtt korkad. Det enda som kan ha ihjl en korkad vision r en annan vision som r bttre och mer genomtnkt. De bra visionerna fr en mnniska att lsa problemen som finns i vrt samhlle och dessutom att strka
17 rdluvan

Kristin Linderoth, tidigare frbundsNr politiska ungdomsfrbund fr- styrelseledamot i SSU, skriver ett hgst personligt brev till sin partbjuds frn att beska skolor s ner, Socialdemokratiska Arbetarestoppar man effektivt all form av indoktrinering som ungdomar kan partiet. Deras frhllande blir alltrka ut fr. Man hugger dessutom i mer mer anstrngt. Kristins tonrssamma veva av livsnerven i ett de- frlskelse brinner inte lika starkt mokratiskt samhlle. De bra politis- och lgan blir svagare nr partiet ka visionerna (ls socialdemokratin) hgrar. Hller frhllandet? Kan partiet skrpa sig, eller kommer ger det frgngna ett syfte och Kristin famla i bokstavkombinaframtiden ett ml. Det gr ngot meningslst meningsfult. Uppma- tionsvnsterns mrker? KPML, eller ningen lyder drfr: mer indoktri- KMPL(r)? SAP(r)? nering! Och d frsts rtt sorts Vr nyvalda frbundssekreterare, indoktrinering. De ogenomtnkta visioner, rovdjursliberalismen, den Ellinor Eriksson, skriver om organiohmmade miljfrstringen, ver- sation och om hur vi terigen ska bli en folkrrelse, fr vems r sociklassarrogansen, tron p att alla i Sverige redan har det bra, lt de aldemokratin egentligen? Partistyvisionerna sakta tyna bort och be- relsens eller medlemmarna och segras av allas vr hjlte, socialde- den klass vi ska representera? mokratin. David Jonstad, journalist p tidningOlof Yrlid en Arbetaren, har skrivit en svidande dystopi. En framtid dr naturen Bors S-studenter slagit tillbaka mot tillvxtvansinnet. Klimatflyktingar, en enorm kamp Brev frn krleksfulla kritiker mot de egna invnarna och ett samhlle dr borgerligheten har ftt fortstta med att bestmma "Snart gr vi utan er" r en brevvillkoren d socialdemokratin aldrig samling till socialdemokratin p tog sig ur sin rdsla fr konflikter dess 120e fdelsedag, april 2009. Med en variation av poesi, personli- och kritik frn borgerligheten samt med det enda slagordet "Hopp!", ga brev och lnga, hrda politiska fljt av en pinsam tystnad. inlgg bde frn "unga" SSU:are och utomstende till bde hger (ls; Jytte Guteland) och vnster inom arbetarrrelsen. Sammanfattningsvis har alla breven buskapet; Skrp dig fr fan! Trots att frfattarna i de flesta fallen kritiserar valrrelsen frn 2006 r boken nd aktuell idag. Vilka r egentligen arbetarklassen? r vi en folkrrelse? Vad r solidaritet i praktiken? Var r vi p vg? Med nnu fler intressanta texter, och serier frn band annat Fabian Gransson r boken intressant och en bra grund till iddebatt inom en handlingsfrlamad socialdemokrati. Felix Samuelsson SSU Fraternitas

Serie

18

rdluvan

Serie

19

rdluvan

Posttidning B Till Kamrat: SSU Sdra lvsborg Sparregatan 12 B 503 35 Bors

P G i Sdra:
Studentmten. Bors S-studenter har mten i SSU lokalen (allgatan 61) varje tisdag klockan 18,00. Alla vlkomna! Kontakta klubbansvarig (se sid. 2) vid frgor. Frihetsmten. SSU Frihet har mten varje onsdag klockan 17,00 i SSU lokalen (allgatan 61). Alla vlkomna! Kontakta klubbansvarig (se sid. 2) vid frgor. SSU Trea. SSU har tre grundkurser. Den 30 september 2 oktober samlas vi p Viskadalens folkhgskola fr den sista utav dessa kurser. Fr att g trean mste man ha gtt ettan och tvan. Under helgen kommer vi bland annat att prata om grundlggande marxism, teoretisk feminism och andra ideologier. Anml dig till jacob.arvidsson@hotmail.com senast den 22 september. Internationell kurs. Den 14-16 oktober anordnar Sdra en kurs med internationellt tema. Under helgen kommer vi att prata om imperialism, Vstsahara, Kenya och mycket, mycket mer. Alla, nya som gamla medlemmar, r hjrtligt vlkomna. Anml dig till jacob.arvidsson@hotmail.com SSU Tva. Den 20-30 oktober har vi en SSU tva p Viskadalen Folkhgskola. Alla som gtt ettan r vlkomna. Anml dig till jacob.arvidsson@hotmail.com Kristallnatten. Den 9 november 1938 gick nazisterna till attack mot judarna runt om i Tyskland. Hndelsen har gtt till historien som kristallnatten. Varje r anordnar SSU Bors en manifestation till minne av denna hndelse. Kampen mot fascismen r en av vra viktigaste uppgifter! Gemensam jul. 24-25 december hller vi ppet hus p Allgrden. D r alla - ung som gammal, rik som fattig, kommunist eller moderat vlkomna. Vi bjuder p mat, gemenskap och solidaritet. Fr att kunna anordna Gemensam Jul behver vi din hjlp. Hr av dig till vr ombudskamrat Madeleine p 0703 - 23 66 10 om du vill hjlpa till. DK. Distriktsrskonferensen r distriktets hgst beslutande organ. D vljer vi styrelse, beslutar om politisk inriktning fr distriktet och har allmnt kul tillsammans. Nsta DK r den 25-26 februari. rets viktigaste dagar s boka in det redan idag! (Med verseende fr frndringar. Vill du veta mer g in p www.ssusodraalvsborg.se eller kontakta resp. klubbansvarig, se sid. 2. All distriktets verksamhet r gratis fr medlemmar och alkohol- samt drogfri. Redaktionen rekommenderar att ni klipper ut denna sida och stter upp p kylskpet.)