SOS BusinessMag Low

SOS
BUSINESS
MAG.#1/12
Barnens
bokslut
MARKETING-GURUN CHARLES HANDY FILOSOFERAR
ANDERS DAHLVIG: NRINGSLIVET HAR ETT STORT ANSVAR
DIPLOMATEN MED CSR-UPPDRAG
|
KUNDERNA KRVER
SOCIALA INITIATIV
|
ABBA FRENAS I STD TILL NY BARNBY
Stdet kar frn fretagen men
n nns mycket kvar att gra
_SOS-BusinessMag_BOK.indb 1 2012-03-21 16.20
sid 2 SOS BUSINESS MAG. #12012
FOTOGRAFENS VAL
s
JAIPUR, INDIEN
Pojken med
guldsmyckena
Han r mycket stolt ver sitt arbete.
Pojken ler hela tiden och visar mig ivrigt
armbandet han lder p. Han kommer
frn Bangladesh och arbetar som guldsmed i Indien.
Tillsammans med tjugo andra pojkar och unga mn
arbetar han fjorton timmar per dygn med att tillverka
guldsmycken. De jobbar, ter och sover i samma rum
och fr cirka 150 kronor i mnaden. Arbetskraft frn
Bangladesh r billigare n frn Indien och om ngon
inte vill arbeta fnns det alltid ngon annan som str
p tur. Jag r dr fr att gra ett reportage om guld-
handeln och r inte beredd p att se sdana arbets-
frhllanden. Pojken ber om min autograf och nr jag
sedan ber om hans, tras hans gon av gldje.
Karin Skoog
Karin Skoog r fotograf med inriktning p
dokumentrfoto och resereportage. I sitt jobb reser
hon vrlden ver men har sin bas i Stockholm.
Hon r utbildad bildjournalist och arbetar fr bland
annat Allt om resor, Dagens industri, Politiken,
Gourmet och M-magasin.

Innehll
04 GENERALSEKRETERARE
ANNA RYOTT
Attrahera kunder och kompetens med
CSR-arbete.
08 CSR 2.0
KONSUMENTMAKTEN
Susanne Helgeson och Ingrid Sommar:
Vr kphets har gtt verstyr!
16 GURUN INOM
MARKNADSEKONOMI
Charles Handy knner frndringens
vindar
22 YNGST P UD
Diplomaten Lisa Emelia Svensson sprider
svenska fretags CSR-modeller utomlands
26 BULLERBY I ASTRID
LINDGRENS ANDA
Barnbyn i Bossangoa fnansieras av
gemensamma krafter
32 KRNIKA:
STAFFAN LANDIN
Barn ska inte behva d 2012
34 FOTOGRAFEN MED
VRLDSSAMVETE
Mattias Klum greps av Rwandas de
42 STYRELSEPROFFSET
ANDERS DAHLVIG
Fretag borde ha hga sociala
ambitioner
44 ZOLTAN ACS UTMANAR
MILJARDRER
Man mste tervinna vlstndet
48 SOS PARTNERS har ordet!
UTGIVARE: SOS BARNBYAR 2012
KONTAKT: INFO@SOS-BARNBYAR.SE
HEMSIDA: WWW.SOS-BARNBYAR.SE
PRODUKTION: SPOON
KUNDANSVARIG: GABRIELLA WIIALA REDAKTRER: MARIE BLOMGREN,
SA LOVELL ART DIRECTOR: EVA ENGLUND
TRYCK: KESSONS TRYCKERI, EMMABODA PAPPER: AMBER GRAPHIC
OMSLAG: MAJA BRAND
Som fretagare vet du hur viktigt det r att arbeta lngsiktigt. Det gr vi ocks. Std SOS Barnbyar, kontakta
pia.watkinson@sos-barnbyar.se eller anna.lundqvist@sos-barnbyar.se eller ls mer p sos-barnbyar.se/foretag.
Samtliga namn p de barn som fgurerar i magasinet r ndrade av integritetsskl.
08 34 51 04
F
O
T
O
:

B
E
R
N
O
H
J
L
M
R
U
D
Det r nr fretag r mogna att bertta hur de
bidrar till att gra vrlden lite bttre som vi alla
ser effekt p sista raden
, skriver
SOS Barnbyars generalsekreterare Anna Ryott.
Viktigaste
vinsten
Anna Ryott p besk
i Floating village utanfr
Siem Reap i Kambodja.
I FRRA NUMRET AV BUSINESS MAG
gjorde vi ett upprop fr att gra de mest
utsatta barnens, de glmda barnens, rst
hrda. Vi ville uppmrksamma att tusentals
barn varje dag dr av anledningar som gr
att frebygga. Vi vnde oss till fretag som
r intresserade av att arbeta med hllbar
utveckling och det var mnga som lyssnade
p vrt upprop. Under frra ret kade vra
intkter frn fretag med 47 procent. Ett
tydligt tecken p att fer och fer vill gra
skillnad. Men det r lngt kvar.
De framsteg som gjorts de senaste
ren vad gller att uppn millenniemlen
kommer inte alla mnniskor till del. De
allra fattigaste slpar efter. Som vanligt r
det barnen som drabbas hrdast och det
gr lngsamt att frbttra verlevnad och
nutrition till de fattigaste och mest utsatta
barnen. Och trots att man vet hur viktigt
det r att strka kvinnors stllning och
vilken betydelse det har fr att frbttra
levnadsvillkoren fr familjer s gr ven
det arbetet lngsamt. Vi mste drfr
fortstta att samla de goda krafterna inom
nringslivet, bland politiker och i det civila
samhllet. S lnge organisationer som vr
behvs, behver vi er hjlp.
Vi brukar kallas fr icke-vinstdrivande
organisationer. Begreppet r egentligen
mrkligt. Fr precis som vilket fretag
som hels vill vi att varje investerad krona
ska ge s hg avkastning som mjligt.
Fr varje krona vi fr in kan vi frbttra
Iramtiden Ir fer barn. Richard Pichler,
SOS Barnbyars globala generalsekretera-
re, brukar prata om social proft organiza-
tion i stllet Ir non proft organization
och jag tycker uttrycket sammanfattar
vr verksamhet p ett vldigt bra stt.
Vinsten fr oss, det som har betydelse p
sista raden, r barn som har ftt ett hem,
trygghet och en framtid.
Hr ser jag ocks en naturlig skr-
ningspunkt dr fretag, som bde vill
gra vinst och ta ett lngsiktigt ansvar,
och en organisation som vr mts och
strvar mot samma ml.
Under ret som gtt har jag sett mnga
exempel p detta. Mnga fretag har
bestmt sig fr att gra vrlden lite
bttre genom att stdja vrt arbete med
bde pengar och engagemang. Flera
fretag har ocks gtt ut och berttat om
vad de har gjort och framfr allt att det
r lnsamt. Sjlv har jag sett s mnga
konkreta bevis p att socialt ansvar har
positiv effekt p varumrket, i konkur-
rensen om de bsta medarbetarna och i
konkurrensen om kunderna. Att fretag
som upplevt de hr vinsterna delar med
sig av sina erfarenheter till andra i olika
sammanhang r en viktig hjlp fr oss.
VID VRT SEMINARIUM i Almedalen
i juli var till exempel fera av vra
fretagspartner med fr att bertta om
sitt samarbete med SOS Barnbyar och
vad de sjlva ftt ut av det. Ett exempel
r VVS-frman ComIort, som sedan
frra ret har ltit sin kompetens inom
vatten och sanitet komma till anvnd-
ning i vra projekt i Benin. Fretaget har
gtt in som en lngsiktig partner och ser
satsningen bde som ett kitt i fretags-
kulturen, argument vid rekrytering och
fr att strka varumrket.
Ntbokhandeln Adlibris berttade att
deras kunder med ett klick har kunnat
kpa ett bokmrke till std fr SOS
Barnbyar. Ett otroligt enkelt stt som,
frutom att den genererade en miljon
kronor till vr verksamhet, gett vinster
fr Adlibris. Fretaget sljer ven andra
produkter till frmn fr oss och enga-
gemanget har strkt relationerna med
bde kunder och medarbetare.
Vi har mnga partner som vi har jobb-
ANNA RYOTT, general sekreterare SOS Barnbyar

sid 6 SOS BUSINESS MAG. #12012 sid 6 SOS BUSINESS MAG. #12012
at lnge med och som har testat olika stt
att engagera sig. De har erfarenheter som
r otroligt vrdefulla fr fretag som
vill bidra men som nnu inte kommit i
gng och kanske inte riktigt vet hur de
ska gra. Reaktionerna efter Almedalen,
liksom p vrt CSR-magasin SOS Bu-
siness Mag., som vi lanserade i hstas,
samt andra tillfllen dr fretag bjudit
p sina erIarenheter, visar att det fnns
en trst efter erfarenhetsutbyte nr det
gller CSR.
JAG HAR OCKS UPPLEVT fera inspi-
rerande exempel under ret nr vra part-
ner har aktiverat sig p nya stt, bland
annat genom att hitta ytterligare fnansi-
rer i sina egna ntverk. P det viset har vi
bland annat fnansierat en helt ny barnby
i Centralafrikanska republiken, i samar-
bete med bland andra Saltkrkan, Astrid
Lindgrens Vrld och Micki Leksaker.
Dagens Industri hrde av sig och ville
hjlpa till att skapa uppmrksamhet och
samla in pengar till oss veckorna fre jul,
via di.se. Jag imponeras av att en affrssajt
tar ett sdant initiativ. Bde att de agerar
och tar ett mer lngsiktigt ansvar.
Det r viktigt fr oss att tillsammans
med fretag som vill stda oss, hitta ett
stt som stmmer verens med deras af-
frsid. Jag r stolt ver att vi p det vi-
set har positionerat oss som en partner i
CSR-frgor. Vi har inte bara mjligheten
att gra skillnad utan kunskapen om vad
fretag kan gra och hur de kan gra det.
Framgngsrikt och lnsamt CSR-arbe-
te r en kombination av fera trappsteg.
Lngst ner p trappan hittar vi CSR
som hygienfaktor. D handlar det om att
minimera risker fr att undvika att bli
ertappade med barnarbete eller milj-
vidrig produktion. I nsta steg fnns en
frstelse fr mekanismer som stts i
gng av konsumenters och medarbetares
relation till Iretaget. P det hr trapp-
steget ser man p CSR ur ett mjlighets-
perspektiv och ett lnsamhetsperspektiv.
D funkar det inte att lgga ett litet vl-
grenhetsprojekt ovanp den ordinarie
verksamheten utan engagemanget mste
frankras i svl affrsid som fretags-
kultur. Det ska vara sjlvklart fr alla
vad som grs och varfr.
Nr man kommit s hr lngt i sitt
CSR-arbete r det dags att ta ett kliv till
nsta trappsteg och tala om fr affrs-
partners och konsumenter vad man gr.
Annas minnen frn 2011
horn i 30 r och situationen har
under mnga rtionden varit en
katastrof, med svlt, undernring,
frldralsa barn och otillrcklig
hlso- och sjukvrd. Givarviljan
var fantastisk, bara frn Max
fck vi in 4,6 miljoner kronor. De
hjlpte oss ocks genom att ar-
beta med insamlingen under fera
mnader. Eftersom vi redan fanns
p plats p Afrikas horn kunde
vi ocks effektivt n fram med
hjlpen. Jag hoppas verkligen
att vi kan ka kunskapen om de
tysta katastrofer som pgr hela
tiden s att fer bidrar till att arbeta
lngsiktigt och frebyggande.
NYA BARNBYAR
Under frra ret beslutade vi att
fnansiera och bygga fyra nya
barnbyar. I Kratie och Kampot
i Kambodja, Lugansk i Ukraina
och Bossangoa Bullerbyn
i Centralafrikanska republiken.
JULKLAPPAR
Ett paket tomt p innehll men
fullt av mening kallade vi vr
julkampanj som gav ett vldigt bra
INFLYTTNING
Mitt starkaste personliga minne
frn ret som gtt r frmodligen
besket i Moambique och vr
nya barnby i Chimoio. Att mta de
barn som skulle fytta in och veta
att de inte bara skulle f vrd och
skickas tillbaka ut p gatan, utan
att de skulle f ett helt nytt liv, var
en obeskrivlig upplevelse. Jag har
trffat s mnga barn som lever
under omnskliga frhllanden,
utan frldrar, och kontrasten
mellan de barn som de utvecklas
till i vra barnbyar r helt otrolig.
KATASTROFHJLP
Afrikas horn och den fruktansvr-
da svltkatastrofen som skildra-
des i media var ett uppvaknande
fr mnga mitt under sommar-
semestern. Fr oss var det inte
riktigt s. Det var en frvrring
men vi har funnits p Afrikas
Jag hoppas verkligen att vi kan ka kunskapen om de
tysta katastroIer som pgr hela tiden s att fer bidrar till
att arbeta lngsiktigt och frebyggande.
sid 7 SOS BUSINESS MAG. #12012 sid 7 SOS BUSINESS MAG. #12012
Bde fr att inspirera andra och fr att
konsumenterna vill veta. Nr man lyckas
integrera de hr tre stegen i sin affrsstrate-
gi kan man ta klivet till versta trappsteget
fr att f effekt p lnsamheten.
Vi tar mer n grna p oss uppgiften att
hjlpa fretag att klttra upp fr trappan.
UNDER RET HAR DET BEVISATS att
det fnns ett intresse Ir vad Iretag
gr fr att bidra till en bttre vrld, inte
minst genom den respons ngra av vra
partner har ftt. Comfort har genom sitt
engagemang i Benin p kort tid ftt upp-
mrksamhet i medierna som, om de hade
kpt motsvarande utrymme i annonser,
skulle ha kostat mer n den summa de
investerat i samarbetet med oss.
Hamburgerkedjan Max r ett annat
exempel. I samband med svltkatastrof-
en p Afrikas horn bestmde de sig fr
att matcha varje insamlad krona p sina
restauranger med ytterligare tre kronor.
Nr det hr pgick lste jag kommen-
tarer p Facebook frn mnniskor som
meddelade att de aldrig skulle kpa
hamburgare ngon annanstans. Sdan
reklam gr inte att kpa.
Sociala medier r verhuvudtaget
en utmrkt kanal fr att kommunicera
kring sitt sociala engagemang. Mnga
fretag har en Facebooksida fr att de
knner att de mste, men utan att rik-
tigt veta vad de ska ha den till. Varfr
inte anvnda den fr att bertta att vd:n
ska ka och inspektera produktionen
i Bangladesh, och samtidigt beska
barnbyn som fretaget sknker pengar
till?
Varje rst som hjlper oss att bertta,
varje fretagsledare som gr ut och ta-
lar om att de valt att samarbeta med oss
och varfr, har enormt stor betydelse.
Dels fr att ka intresset och kunskapen
bland andra fretag att vara med och
gra skillnad, dels fr att ka sina egna
mjligheter att rkna hem investeringen
genom att strka sitt varumrke bland
konsumenterna och attrahera den bsta
kompetensen.
Ju fer som gr en god aIIr av att
samarbeta med oss desto bttre, fr det
betyder frhoppningsvis nya investe-
ringar i vrt arbete.
Jag tror att vi bara har skrapat p ytan
av vad vi tillsammans kan stadkomma
och jag hoppas att ni vill vara med oss
s lnge vr organisation behvs.
s
resultat. Paketet, som sldes fr
600 kronor fr att ge ett barn ett
hem, innehll en berttelse frn
lilla Izabel om hur hon har ftt ett
nytt liv i en barnby i Moambique.
Vi har ocks haft fna och
lyckade samarbeten med Ro-
debjer, som designade mamma
och barn-t-shirtar fr oss och Lite
Kalabalik, som designade ett
armband.
FRAMTRDANDEN
Almedalen var ett viktigt forum
fr oss, dr vi fck vldigt positiva
reaktioner p vrt CSR-semi-
narium. Inte minst fr att vra
fretagspartner delade med sig
av sina erfarenheter av lnsamt
CSR-arbete.
Vid Veckans Affrers Social
Capitalist Award var vr glo-
bala generalsekreterare Richard
Pichler inbjuden talare. Hr lanse-
rade vi ocks vrt CSR-magasin,
SOS Business Mag. som har
tagits vldigt vl emot. Mnga har
uppskattat att f tips och inspira-
tion kring CSR-arbete.
I november hll jag i semi-
nariet Barnets bsta i fretags-
investeringen vid World Child and
Youth Forum som hlls p Slottet.
Comforts vd Hkan Hedberg var
ocks med och berttade om vrt
samarbete.
Anna i Almedalen tillsammans
med Hkan Hedberg, vd Comfort.
F
O
T
O
:

C
O
M
F
O
R
T
I
L
L
U
S
T
R
A
T
I
O
N
:

J
E
N
N
I
E
A
R
V
E
N
S
Dags
att handla
klokt
KONSUMENTANSVAR
problemen under mattan, samtidigt som
problemen vxer. Enligt Naturvrds-
verkets rapport sker exempelvis 2530
procent av utslppen frn produktionen
av de artiklar vi konsumerar i Sverige
utomlands. Hur kan vi d gra bttre val
nr det gller allt som rr vr frbruk-
ning av konsumtions-
varor? Jo, det krvs lite
engagemang och intresse
fr att ta reda p den nd-
vndiga informationen,
menar frfattarna.
Jag vill pst att en
stor del av ansvaret ligger
p oss konsumenter, vi kan
gra jttemycket ifrga om
klokare kp beslut. Men
d mste ocks fretagen
ge oss rtt information om
sina produkter, vara trans-
parenta och lgga korten
p bordet. Att vara etisk, transparent
och ha ett CSR-arbete som en naturlig,
hllbart lngsiktig del av verksamheten
kommer att bli en allt strre konkurrens-
frdel fr fretagen, hoppas Susanne som
efterlyser en strre medvetenhet hos bde
konsumenter och producenter.
I dag vill vi veta allt om hur vr mat
VI HAR ALLA EN DEL AV ANSVARET ATT
SE TILL ATT VRA KPVANOR GR T
RTT HLL. Men hur stor makt har vi
som konsumenter och p vilket stt kan
vi anvnda den? Designjournalisterna
Susanne Helgeson och Ingrid Sommar
har grvt djupt i mnet de senaste ren.
Med ambitionen att f oss att tnka till
och ska skillnaden mellan bra och dlig
kvalitet har de skrivit boken Kp dig
fri! Om design, verlevnad och konsum-
tion. Boken har just landat i butikerna
och handlar om hur vra kpbeslut p-
verkar vr verlevnad p jorden vilka
produkter vi kper r lika livsavgrande
som vad vi ter och hur vi bor, menar
IrIattarna och hoppas I fer att dela
deras uppfattning.
Under de senaste ren har vra
intressen fyttats Irn design som gestalt-
ning till att i strre utstrckning handla
om skeendena bakom till exempel
ekonomi, produktion och konsumtion,
sger Susanne Helgeson.
Hon tycker det r intressant att se hur
vi konsumenter agerar. Hur vi talar oss
varma fr en hllbar utveckling fr att
sedan fyga till Thailand Ir tionde julen
i rad utan att koldioxidkompensera.
Det r sllan vi ser hela bilden och
konsekvenserna av vrt beteende. Och
i dag handlar det inte lngre om slit och
slng utan kp och slng. Vi hinner inte
lngre slita ut ngot innan vi kper nytt.
Det r helt absurt!
Det som tas upp i den allmnna debat-
ten r frmst maten, dr bde produk-
tionsfrhllanden och alternativ ventile-
ras fitigt. Men nr det gller varor sopas
Det r sllan vi ser hela bilden och konse-
kvenserna av vrt beteende. I dag handlar
det inte lngre om slit och slng utan kp
och slng. Vi hinner inte lngre slita ut ngot
innan vi kper nytt. Det r helt absurt!
I dag vill vi ha koll. Vi vet allt om hur vr
mat tillverkas och vad den innehller, vi sopsorterar
och kper elbilar. Men hur bra pejl har vi p vra
prylar? Boken Kp dig fri! lr oss hur vi kan ta
ett strre ansvar som konsumenter. TEXT MARIE BLOMGREN
Designjournalisterna Ingrid Sommar

och Susanne Helgeson vill vcka
debatt kring kp hysterin med sin
bok om konsumtion.
Susanne
Helgeson
Ingrid
Sommar
tillverkas var, nr och hur? Efterfrgan
p den typen av information blir bara
strre och strre. Det Susanne och Ingrid
vill med sin bok r att ka vr medve-
tenhet nr det gller alla konsumtions-
varor vi anser oss behva fr att leva det
liv vi lever.
P 90-talet skrev jag ngra debatt-
artiklar om design i ett nytt ljus. D
handlade det om att se vrdet av design
fr fretagen nu gller det snarare om
att se designproblematiken ur konsu-
menternas perspektiv. Att formulera
nya kriterier fr kvalitet som bygger p
etik, inte bara p yta, sger Ingrid Som-
mar och hennes medfrfattare fyller i:
Vrlden r global i dag, d krvs
en ny helhetssyn. Varfr ska arbetare
i asiatiska fabriker ha s mycket smre
frhllanden n svenska? Nr vi till
exempel kper alla dessa leksaker till jul
s r det viktigt att lyfta blicken och se
hur konsumtion och produktion hnger
ihop. Om en borrmaskin kostar 149
kronor i en lgprisbutik kanske den inte
r tillverkad p ett bra stt? Allt billigt r
inte dligt, men vi behver veta mer om
produkterna vi kper.
FRFATTARNA MENAR att Sverige
har en speciellt knslig relation till
lgprisvaruhandel. Vi r uppfdda
med Ikea och H&M, stolta ver dessa
vrldsfretag, vana vid att allt ska vara
billigt och tidseffektivt. Vi sitter i bilen i
ett par mil fr att komma till varuhusen
och kpa allt till lga priser. D tnker
vi inte p om sjukt billigt och bra etik
verkligen gr att frena.
Vra klder tillverkade av billig bom-
ull r ett jttestort problem, sger Ingrid.
Vi har exempelvis rtt att f veta hur
bomullen r odlad. Jag vill veta om den
kommer frn vrldens tredje exportr
Uzbekistan vars diktator Karimov kom-
menderar ut hundratusentals invnare,
varav mnga barn, att arbeta under slav-
liknande frhllanden p bomullsflten.
Eller om den kommer frn sm koopera-
tiv i Vstafrika dr fattiga smbnder ser
bomullen som sitt framtidshopp.
Det handlar bland annat om hundra-
tusentals fall av frgiftningar varje r
p grund av de stora mngder be-
kmpningsmedel som anvnds inom
konventionell bomullsodling, liksom
om barnarbete och delggelse av stora
naturomrden. Det r egentligen ett hgt
pris p de klder som vi i Sverige vant
oss vid att kunna shoppa billigt.
Dessutom r sjlva sttet vi handlar
p absurt, detta att kpa mngder av
billiga saker som snabbt ska kasseras.
I stllet fr att kpa frre, bttre och
ofta dyrare saker som fyller en funk-
tion s fyller vi vra hem med snabbt
utbytbara statusmarkrer som bara visar
hur trendngsliga vi r, tycker Susanne.
SJLVA PRAKTISERAR Ingrid och
Susanne medveten konsumtion d de
bde sljer och kper mbler i andra
hand, p ntet och p auktion. Susanne
shoppar ocks klder second hand, bde
till sig sjlv och till barnen.
Vra garderober utgr ett slags eget
kretslopp dr allt urvuxet och det man
trttnat p antingen sljs eller ges bort
om det r helt.
Det viktiga r att vi brjar tnka
i de hr banorna, funderar ver vad som
r kvalitet. Men dr skulle det ocks
behvas mer debatt, det fnns mnga
frdomar om vad som r bra eller dliga
material. Naturmaterial r exempelvis
inte alltid bra, plast kan vara bttre. Allt
beror p hur produkternas hela kretslopp
ser ut, sger Ingrid.
Allt fer ekonomer och nringslivs-
toppar talar nu om kapitalism 4.0, en
kapitalism som styrs mer av humana
och etiska vrderingar. Detsamma borde
glla ven fr hur vi konsumerar, avslu-
tar de.
s
Femtips
ur boken
Kp dig fri!
Kp hellre frre bra saker n
mnga dliga. Och en dyr
grej blir ofta billigast eftersom den
tenderar att hlla lngre.
Krv bttre information om
det du kper!
Att saker och ting anvnds
s lnge som mjligt r
alltid bra. Drfr r alla former av
second hand tveklst rekommen-
dabelt kldbibliotek, vintage-
auktioner, kvartersloppis.
Naturmaterial r inte alltid
det bsta. Konventionellt
odlad bomull r farlig bde fr
milj och mnniska. Sk hellre
det ekologiska alternativet eller ett
annat material.
Tnk efter fre ett kp;
vill jag egentligen ha detta,
r det schyst producerat, fnns det
ett bttre alternativ?
1
2
3
4
5
I stllet fr att kpa frre, bttre och ofta
dyrare saker som fyller en funktion s fyller vi
vra hem med snabbt utbytbara statusmarkrer
som bara visar hur trendngsliga vi r.
Kort om Hemtex
s
Hemtex r Nordens ledande detaljhandelskedja fr hemtextilier som
sedan starten 1973 vuxit till att i dag omfatta ver 160 butiker i Sverige,
Norge, Finland och Estland. Fretagets huvudkontor ligger i Bors,
med lokala inkpskontor i Shanghai/Kina och Dhaka/Bangladesh.
70 procent av fretagets produktion sker i Kina, Bangladesh och Indien.
terkommer Ted Bergstrm till
hur viktigt det r att fretag tar
ett socialt ansvar och engagerar
sig i hllbarhetsfrgor. Han ser
den kande medvetenheten hos
konsumenterna som en samhlls-
trend som kommit fr att stanna.
Tittar man p kundernas
kpbeteenden i dag s r etik,
milj och socialt ansvarstagande
betydande fr kpbesluten. Det
r inte lngre bara plnboken
som rknas. Det goda samvetet
r minst lika viktigt som priset,
sger Ted Bergstrm.
Ted menar att medveten-
hetstrenden gr det viktigt fr
fretagen att bygga upp ett
frtroende hos sina kunder.
Den som handlar p Hemtex
HEMTEX HAR BESTMT SIG.
Man vill vara ett ansvarstagande
fretag. Ett fretag som bryr sig.
Som kunden kan lita p. Drfr
satsar man stenhrt p hllbar-
hetsfrgor med milj och etik i
centrum. Som en naturlig frlng-
ning av dessa tankegngar stder
Hemtex sedan drygt ett r SOS
Barnbyars familjestrkande arbete
i Sylhet i nordstra Bangladesh.
Eftersom vi har stora delar
av vr produktion i Bangladesh
kndes det helt rtt att engagera
oss i ett projekt som gynnar just
detta omrde. Vi ville gra mer
n att skapa arbetstillfllen och
schysta arbetsfrhllanden, och
ven gra gott fr regionen p
lng sikt, sger Ted Bergstrm,
marknadschef p Hemtex.
Hemtex engagemang innebr
dels att SOS Barnbyars familje-
strkande arbete i Bangladesh
sponsras med en fast rlig
summa. Drtill tillfaller intkterna
frn utvalda produkter bland
annat morgonrockar, armband
och refexer helt eller delvis
SOS Barnbyar. Dessa pengar ger
mjlighet att hjlpa till i ett hrt
utsatt Sylhet, dr fattigdomen r
utbredd och barn tvingas arbeta i
stllet fr att g i skolan. I mnga
familjer r familjebanden dess-
utom frsvagade av den extrema
HEMTEX SKYLTAR
MED GOTT SAMVETE
Faktorer som etik och milj pverkar
iallt hgre grad kundens kpbeslut,
och det goda samvetet r viktigt.
P Hemtex har man frsttt vikten
av hllbarhetstnk och socialt
ansvarstagande fr att vinna kundens
lngsiktiga frtroende. TEXT JOHAN BERG
fattigdomen, hemgiftssystemet,
polygamin och de hga fdelse-
talen vilket gr att barn i utsatta
familjer riskerar att verges och
hamna p gatan.
Tack vare samarbete fr dessa
barn i stllet chansen till utbild-
ning. Ungdomar fr arbetstrning
inom de yrken dr arbetskraft
behvs. Matpaket delas ut fr att
motverka hunger och nringsbrist.
De vuxna utbildas om hlsa, hy-
gien och barns rttigheter. Famil-
jer bists med rntefria mikroln
och medicinsk hjlp. Sammanlagt
har ver 500 barn i 150 familjer
ftt hjlp till en bttre tillvaro.
Det knns sjlvklart jttebra.
Vi har inte sjlva varit p plats och
hlsat p nnu, men vi planerar
en resa snart. Dremot fr vi kon-
tinuerliga rapporter, med bde bil-
der och berttelser, om hur arbetet
fortskrider, sger Ted Bergstrm
som tycker att den kontinuerliga
terkopplingen frn SOS Barnbyar
r en styrka i samarbetet.
terkoppling r jtteviktigt fr
att skapa ett engagemang internt.
Naturligtvis r den hr typen av
projekt vldigt bra fr att skapa
stolthet bland vra butiksmedar-
betare. Drfr r uppfljningen
vldigt vrdefull fr oss och vra
medarbetare.
Gng p gng under intervjun
ska sledes kunna lita p att de
produkter som Hemtex sljer r
schysta. Drfr jobbar Hemtex
stenhrt med hllbarhetsfrgor
i alla led och stller hrda krav
p sina leverantrer i allt frn
arbetsfrhllanden, uppfrande-
koder och skerhetsfreskrifter
till kemikalieutslpp, djurhllning
och vattenrening.
Men vi gr det naturligtvis
inte bara fr vra kunders skull.
Det handlar ven om att vi vill
vara goda samhllsmedborgare
och ta vrt ansvar. Ett annat skl
r att media allt oftare granskar
inkpsbranschens kanaler och d
r det sknt att veta att man har
rent mjl i psen s att man slip-
per obehagliga verraskningar.
s
F
O
T
O
:

S
A
M
I
R
S
O
U
D
A
H
Ted Bergstrm,
vd fr Hemtex, vill
ha rent mjl i psen.
KONSUMENTANSVAR
STD TILL
FAMILJER
LOCKADE
KUNDERNA
vad vi arbetar med, sger Nina
Lindvall.
Rodebjer har designat ett
t-shirtset dr hela frtjnsten frn
frsljningen gr till SOS Barn-
byars program Strong Families
i Ukraina. T-shirten pryds av en
exklusivt framtagen teckning
frestllande ett kvinnoan-
sikte och tv barnansikten. Den
presenteras i en fn frpackning,
framtagen av Planeta Design, och
rymmer en stor och en liten trja.
Samtidigt som pengar kom
utsatta familjer till hjlp, s blev
PR-vrdet p samarbetet mellan
Rodebjer och SOS Barnbyar
hgt. ca 2 miljoner lsare nddes
i tryckt media, plus att bloggar
och webbsidor skrev fitigt om
t-shirten.
Ni slde slut p vissa storlekar
(storlek ML) redan fre jul!
DET R INTE frsta gngen
mrket Rodebjer engagerar sig
fr ett vlgrande ndaml. Tidi-
gare har tv projekt genomfrts
tillsammans med Brstcancer-
fonden, ett rosa band och
ett plagg. Drfr satt inte
svaret lngt inne nr SOS
Barnbyar stllde frgan
om ett samarbete.
Det hr projektet
tydliggr och strker den
vrme och omtanke
som fnns innebo-
ende i Rodebjer
som varumrke.
Det r en ra att
f vara en del av
detta, sger Carin
Rodebjer som
startade mrket
fr snart elva r
sedan, och nu-
Det t-shirtset som Rodebjer
skapade till frmn fr SOS
Barnbyar drog snabbt in pengar
till projektet Strong Families
iUkraina. Kombinationen design
och vlgrenhet visade sig locka
kunderna. TEXT MARIE BLOMGREN
mera bor och verkar i New York.
Rodebjers VD Nina Lindvall r
ocks stolt ver initiativet.
Vra pengar fr g till att
strka kvinnor i Ukraina genom
att ge dem mjlighet att
utbilda sig och skapa en
egen ekonomi s att de
sedan kan ta hand om
sig och sin familj. Rode-
bjers vision r att kl och
inspirera starka kvin-
nor. Det var en na-
turlig matchning
mellan projektet
i Ukraina och
vrt varumrke.
Sen tycker vi p
Rodebjer att det
r viktigt med ett
samhllsansvar,
vi kan alla gra
en skillnad oavsett
Vilken respons fck ni frn era
kunder?
Det r vldigt kul att det har
gtt s bra. Responsen har varit
vldigt fn och uppskattande,
sger Carin.
ndamlet Strong Families
riktar sig till utsatta familjer i
Ukraina och d frmst till en-
samstende kvinnor med barn.
Mnga r unga och srbara och
deras barn lper stor risk att
verges eller bli frldralsa p
grund av fattigdom, missbruk
eller sjukdom.
Det r fantastiskt att Rode-
bjer stder vrt arbete i Ukraina,
sger Anna Ryott, generalsekre-
terare, SOS Barnbyar. Pengarna
kommer att g till att ge utsatta
och fattiga familjer std s att
barnen kan f en trygg och
krleksfull uppvxt.
s
F
O
T
O
:

M
A
M
A
FOTO: NICHO SDLING
KONSUMENTANSVAR
SOS Barnbyar har under ret haft
ett framgngsrikt samarbete med
tidningen Mama som slt t-shirtsetet
via sin hemsida. Chefredaktr Anna
Zethreus kte ven p en reportage-
resa till Ukraina tillsammans med
Anna Ryott fr att lyfta upp Projektet
Strong Families i tidningen.
Med etablerad verksamhet i Somalia,
Kenya och Etiopien kunde SOS Barnbyar snabbt
komma igng att hjlpa mnniskor p ykt
undan torkan. Sedan i juli har SOS Barn byar
hjlpt 90 000 mnniskor varje mnad.
RET SOM GTT KATASTROFHJLP
F
O
T
O
:

J
E
N
S
H
O
N
O
R
SOS Barnbyar
har 13 pgende
katastronsatser i
vrlden som hjlper
drygt 1,1 miljoner
mnniskor. P Afri-
kas Horn fortgr
insatserna trots att
regnet nu kommit.
I OKTOBER BRJADE DET NTLIGEN ATT
REGNA I SOMALIA, DET LAND SOM DRAB-
BATS VRST AV TORKAN P AFRIKAS
HORN. Regnet gav bnderna nytt hopp och
mnga lmnade fyktinglgren Ir att ter-
vnda hem. Men situationen r fortfarande
allvarlig och hjlpinsatserna fortgr.
Sedan hjlparbetet startade i juli har SOS
Barnbyar kunnat hjlpa 90 000 mnniskor
varje mnad. Genom bidrag p totalt 5,5 mil-
joner kronor har svenska fretag hjlpt oss
att Irse fyktingar med mediciner, mat, rent
vatten och andra frndenheter, samt att med
att skra en mer lngsiktig utveckling fr dem.
SOS Barnbyar bistr i katastrofsituationer
nr de uppstr i barnbyarnas nrsamhl-
len, det vill sga i 133 lnder vrlden ver.
Katastrofhjlpen omfattar bde direkta och
mer lngsiktiga insatser allt frn att erbjuda
vrd till att medverka till samhllets terupp-
byggnad.
SOS Barnbyar kan erbjuda sjukvrdsper-
sonal och socialarbetare samt livsmedel,
lkemedel och andra frndenheter. I krigs-
situationer hjlper organisationen bde barn
och vuxna att bearbeta sina trauman.
s
FOTOGRAFENS VAL
s
HANOI,VIETNAM
Pltsligt brjar
han grta
Hopplsheten ligger som ett fuktigt tcke i rum-
met, grten har fastnat i min hals och knns
som en hrd klump. Den kommer varken ut eller
frsvinner s lnge jag r kvar p barnhemmet. Det r nstan
knpptyst i rummet, men pltsligt brjar ett av barnen att
grta frtvivlat. Helst av allt vill jag ta upp honom och ta med
mig honom hem, men nr jag strcker mig mot honom r vr
beskstid precis ver. Klumpen i halsen och jag gr ut ur rummet.
P det hr statliga barnhemmet i Hanoi bor 20 barn. I ett rum
p andra vningen bor de allra yngsta, tio stycken pluttar dr
den yngsta bara r tv mnader. Deras liv utspelar sig i det hr
rummet, till vldigt stor del nedbddade i sina gungstolar. Ngra
av dem kommer enligt statistiken bli bortadopterade, men de
allra festa blir kvar hr tills de fyller 18 r.
Maja Brand
Maja Brand r frilansfotograf baserad i Stockholm
med inriktning p dokumentrfoto. Hon r utbildad
p Nordens Fotoskola och jobbar bland annat fr
Greenpeace, SOS Barnbyar, och Dagens Arbete.

Filosofen
Charles Handy vill sprida vlstndet
Framtidens fretagsledare och entreprenrer mste tnka
bde affrsmssigt och humanistiskt, sger Charles Handy.
Han r frfattare, losof och management-guru och
rankas som en av vrldens frmsta tnkare.
SOS Business Mags Niklas Eriksson ck en exklusiv
intervju och ett par tankestllare.
TEXT NIKLAS ERIKSSON FOTO ELISABETH HANDY
F
O
T
O
:

E
L
I
S
A
B
E
T
H
H
A
N
D
Y
beskrivs inte sllan som Storbritanniens

ledande management-guru.
Sjlv fredrar han att kallas soci-
alflosoI. Det r ju det han gr: tittar
p frndringar i samhllsstrukturer
och mentalitet, och freslr vgar att
g. Och de vgarna, understryker han,
mste bottna i bde en strikt affrsms-
sig analys och ett upprtthllande av
humanistiska ideal.
Det mste inte fnnas en konfikt
hr. Den globala ekonomin r inget
nollsummespel. I stllet fr att tnka oss
vrlden utanfr Europa och Nordame-
rika som potentiella konkurrenter, ska vi
uppmuntra fer att bli rika s att vi kan
sprida, snarare n ombalansera vlstnd.
KANSKE SAMMANFATTAS Charles Han-
dys grundinstllning i de hr frgorna
fretagsvrldens sociala ansvar och
moraliska logik bst i sjlvbiografn
Myself and other more important mat-
ters frn 2006. Alla affrsmn, menar
han, br i ngon bemrkelse vara
flosoIer.
Vad betyder det? Och hur ofta, skulle
du sga, r de det?
De har en flosof, men det r en
mycket enkel flosof. Och den r att tj-
na s mycket pengar det bara gr ... Jag
Iredrar den lika enkla judiska flosofn
som sger: Tjna s mycket du kan,
spara s mycket du kan, ge s mycket du
kan. Filosofen ifrgastter allt och letar
efter sanningen bakom siffrorna. Jag tror
inte att affrsmn, eller -kvinnor, funde-
rar allt fr mycket p konsekvenserna
av vad de gr. Eller varfr de gr det.
De pstr till exempel ofta att de jobbar
fr garnas intressen. Men garna r i
dag inte de som i egentlig mening ger
fretaget, de r investerare. Mnga av
dem vet inte ens vad fretaget gr det
kanske rr sig om en pensionsfrval-
tare eller ett frskringsbolag, eller ett
tekniskt orienterat mklarhus som kper
bolagets aktier enkom fr att de tror att
priset kommer att stiga. De har, kort
JAG HAR LNGE FRESPRKAT
VAD JAG KALLAR EN HARD NOSED
PHILANTROPHY, sger Charles Handy
och slr sig ned i en sdan dr brun-
murrig lagom obekvm sittmbel som
oItast fnns i ett engelskt radhus.
Jag har inget emot ordet flantropi,
fortstter han. Men man kan ocks kalla
det goda affrer, fr det r vad det r.
Folk som anvnder sina pengar till att
investera i sm fretag i tredje vrlden
gr enligt mig den strsta nyttan. Det
r mycket mer effektivt n att pumpa in
massa kapital i regeringar. Det r inte
statsapparater som gr folk rikare, det r
fretag som skapar vlstnd; d ska vi
hjlpa dem. Jag beundrar srskilt de som
har tjnat stora mngder pengar till ex-
empel afrikanska affrsmn som lyckats
i vst och sedan stoppar tillbaka dem i
lokalt fretagande.
Fr nstan fem decennier sedan var
Charles Handy med och grundade
Storbritanniens frsta handelshgskola,
London Business School, dr han snabbt
blev en ledande expert inom fretags-
psykologi. D hade han redan bockat
av en OxIord-examen i The Greats
flosof, historia och litterra klas-
siker och ett par, enligt honom sjlv,
djupt uttrkande r som marknadschef
p oljejtten Shell. Under 1970-talet
brjade han ana djupgende frnd-
ringar inom arbetsliv, organisation och
fretagshierarkier, profetior som d inte
sllan viItades bort som fummerier, men
som snart skulle besannas.
Nstan fyllda 50 kom han p att han
ven kunde skriva bcker. Resulta-
tet blev standardverk som The Age oI
Unreason (1989), The Empty Raincoat
(1994) och senare The New Alchemists
(1999) och The New Philanthropists
(2006), samtidsrapporter dr han tillsam-
mans med sin hustru och skickliga
husIotograI, Elizabeth, skildrar en ny
generation sociala entreprenrer.
I dag har han en given plats p den
prestigeIyllda Thinkers 50-listan och
FILANTROPI
sagt, inget sant engagemang i fretaget.
Det r frsts omjligt att prata om
hur fretag kan bidra till en bttre och
mer resursbalanserad vrld, utan att ta
hnsyn till den enorma frtroendekris
och folkliga vrede som breder ut sig
bland de s omtalade 99 procenten,
som inte arbetar p Wall Street eller kon-
trollerar stora brsnoterade fretag. Just
denna morgon pryds samtliga brittiska
morgontidningar av bilder p Stephen
Hester, vd fr Royal Bank of Scotland,
som efter att detaljer om dennes bonus-
ersttningar lckt ut snabbt blev landets
mest avskydde man.
Charles Handy menar att det har
utvecklats en glashuskultur:
Nr jag frelser brukar jag visa en
bild p tv fretagshgkvarter. Stora
skyskrapor som trots att de r byggda i
glas inte gr att se in igenom. Man vet
inte vilka det r som sitter dr, man vet
inte vad de vill. Namnet r ofta mystiskt,
ett par generiska bokstver typ HSBC
som r framtagna fr att inte betyda
ngot p ngot sprk. S man kan frst
varfr den vanliga medborgare som str
och tittar upp mot de hr glastornen
knner att det r ngot som r mrkligt,
att detta symboliserar en fende, sger
Charles Handy och nmner framgngar-
na Ir dokumentrflmen Inside Job som
symtomatisk. I en central scen frklarar
Matt Damons berttarrst hur en av de
hgsta cheferna p Lehman Brothers
hade en egen hiss till 32:a vningen som
skerstllde att han inte bara slapp trffa
vanligt folk utan till och med sina kol-
legor p frman.
Det r det hr jag menar med att
aIIrsmannen mste vara flosoI, sger
Charles Handy. Han eller hon mste
tnka p just de hr frgorna. Vad r det
fr verksamhet vi har egentligen? Fr
vem? Och hur uppfattas den av samhl-
let? Det fnns mycket att sga om det hr,
men ytterst handlar det om att affrssko-
lorna har misslyckats.
DET KAN KANSKE LTA MRKLIGT,
men Charles Handy r djupt optimistisk
infr framtiden. Hans senaste verk om
flantropi och aIIrsvrldens vrderingar
r The New Philanthropists. Dr skis-
serar han ett viktigt ideologiskt skifte.
Den nya generationen (brittiska) entre-
prenrer r skolade i en kritiskt orien-
terad campusmilj. Man lever, menar
Handy, mindre isolerat frn samhllet
i vrigt och problematiserar sin roll i
hgre utstrckning. Det hr r personer
som inte bara hittat nya stt att skapa
Irmgenheter (temat Ir boken The
New Alchemists), man bedriver ocks
flantropiskt arbete p ett nytt stt.
Nr vi skrev den hr boken var en
vanlig kommentar frn de intervjuade
att det r mycket svrare att gra av med
pengar n att tjna in dem. Fr nr man
vl har dem, var ska de hamna? De hade
inte gjort den rtta researchen. Mest in-
tressanta var de som sade: Det vi kan r
att leda verksamheter, s det r det vi ska
gra nu ocks. Vi tnker inte ge bort vra
pengar till ngon och hoppas att de kom-
mer till nytta, utan vi vill skapa ngot
eget, dr vi ser konkreta resultat och kan
pverka i grunden. Vi r entreprenrer
nu blir vi sociala entreprenrer.
Fr Charles Handy fnns det IramIr
allt tv starka skl till den hr frndring-
en liksom till att sjlva boken kom till.
Dels hade det uppsttt en ny ekonomisk
klass i Storbritannien; fr frsta gngen
sedan den viktorianska eran fanns det gott
om folk med serious money. Som soci-
alflosoI var han Irsts nyfken p vart de
tog vgen. Dels hade det skett en frnd-
ring i utbildningsniv och mentalitet.
Lt mig ta ett exempel: I slutet av
Nr vi skrev den hr boken var en vanlig kommentar frn de
intervjuade att det r mycket svrare att gra av med pengar n
att tjna in dem. Fr nr man vl har dem, var ska de hamna?
FILANTROPI
F
O
T
O
:

E
L
I
S
A
B
E
T
H
H
A
N
D
Y
Charles Handy
FDD: 1932 i smstaden
Clane, vster om Dublin.
BOR: Sedan lnge i London
tillsammans med sin hustru
Elizabeth.
AKADEMISK BAKGRUND:
Historia, flosof, litteratur,
ekonomi.
SPECIALITETER: Fretags-
psykologi, flantropi, marketing.
MERITER: r hedersdoktor,
eller motsvarande, vid 13
engelska universitet och r ett
av de brittiska standardnamnen
p den prestigefyllda Thin-
kers 50-listan (som hgst har
hans placering varit nummer 2
i vrlden).
BCKER I URVAL:
Gods of Management (1978).
The future of Work (1984).
The age of unreason (1989).
New Alchemists (1999).
The New Philanthropists (2006).
80-talet gjorde vi en underskning om
vilka det var som drev brittiska fre-
tag. Antalet revisorer var svindlande
168 000 och det var inte personer
som jobbade som revisorer. Sett ur det
perspektivet har vi haft en revolution!
Frn att rknenissar styrt fretagen, r
det i dag hgutbildat folk med kritiskt
tnkande i synnerhet inom den yngre
generationen. De positiva fljdverk-
ningar det kan komma att f, bde p
konkret hjlparbete och hela synen p
fretagets roll i samhllet, tror jag r
betydande.
TRENDEN I DAG R TYDLIG. Det pri-
vata engagemanget blir en alltmer central
del av det flantropiska arbetet inte bara
i Storbritannien. Ett talande exempel
r The Bill & Melinda Gates Founda-
tion, vrldens i dag strsta transparent
drivna privata stiftelse. Den skapades
av MicrosoIt-grundaren redan 1994,
och har bara de senaste fem ren vuxit
enormt. 2006 donerade ikonen Warren
Buffet Berkshire Hathaway-aktier vrda
motsvarande 30 miljarder dollar. Ngra
r senare lanserades den uppmrksam-
made kampanjen The Giving Pledge,
som uppmanar de mest frmgna att vid
sin bortgng sknka minst hlften till
vlgrande ndaml. I skrivande stund
har 69 mer eller mindre knda amerikan-
ska miljardrer skrivit upp sig p listan,
dribland Star Wars-regissren George
Lucas, bankiren David Rockefeller och
Facebooks skapare Mark Zuckerberg.
Charles Handy r positiv till initiativet,
men varnar samtidigt fr risken att stirra
sig blind p kapitaltillstrmning och
ngra f amerikanska kndismiljardrer.
I USA har det alltid funnits en stark
flantropisk tradition; tanken att har
du skapat en frmgenhet, ska du dela
med dig. Dr ser jag The Giving Pledge
frmst som en historisk pminnelse. Men
flantropi och hr fnns en vanlig miss-
uppfattning handlar inte primrt om att
ge bort pengar. Det handlar om att frbtt-
ra mjligheter. En sdan som Bill Gates
har redan tillrckligt med pengar fr att,
som han sger, utrota alla sjukdomar i
vrlden. Det som behvs r frndrade
strukturer som gr att lokala fretag kan
vxa. Jag tnker p sdant som fair trade,
en fungerande mikrolnsmarknad, slopad
skatt p gvor, tydligare terinvesteringar
i den egna regionen en massa sdana
sm, men viktiga tgrder som mjliggr
en lngsiktig spridning av vlstnd.
Jag frgar Charles Handy vilka han
tycker r de viktigaste och mest akuta
framtidsfrgorna.
Frgan om landsbygd kontra stder
r viktig. Stder r det allra viktigaste fr
framtiden. Hur man organiserar megast-
der kommer att vara en avgrande social,
ekonomisk och politisk frga och r
det redan. Jag hller ven med dem som
sger att vi mste hitta ett mtverktyg
som bttre fngar det mnskliga vl-
mendet n det trubbiga BNP.
Du tnker p hela frgekomplexet
kring att beskriva en mer inkluderande
ekonomi?
Ja precis, och jag tror att det r vik-
tigt att ta fram ett enhetligt mtverktyg.
Inte som nu med ett par olika som mter
luddiga begrepp som happiness och
annat. Vi behver ett starkare, klarare.
David Cameron r en av de frn politiskt
hll som har uttryckt en vilja att f fram
ett sdant mtt, men det r tufft. Mnga
tycker fortfarande att ekonomisk tillvxt
rcker alldeles utmrkt.
Det vi behver r ett nytt spnnande
mtt som visar att vi gr framsteg och fr
Iolk att knna: Titta p de hr siIIrorna,
vrlden har verkligen blivit en bttre plats
att leva p! Ngot som inger hopp.
s
Frgan om landsbygd kontra stder r viktig. Stder r det allra
viktigaste fr framtiden. Hur man organiserar megastder kommer att vara
en avgrande social, ekonomisk och politisk frga och r det redan.
FILANTROPI
F
O
T
O
:

M
A
J
A
B
R
A
N
D
I Vinh i Vietnam fr
1356 barn en bra
utbildning. Det r
den strsta SOS-
skolan i landet och
en av f med grund-
skola och gymnasi-
um i samma skola. I
SOS-skolorna integ-
reras barnen frn
barnbyn med barn
frn nromrdet.
En bra utbildning r en grundlggande rttighet
fr alla barn. Under 2011 har SOS Barnbyar sett
till att 109000 barn ftt g i frskola och skola.
RET SOM GTT UTBILDNING
UTBILDNING UTGR GRUNDEN FR ETT
BARNS INTELLEKTUELLA, KNSLOMS-
SIGA, SOCIALA OCH FYSISKA UTVECK-
LING SAMT, INTE MINST, MJLIGHETER
ATT TA SIG UR FATTIGDOM. Drfr ligger
utbildning hgt upp p SOS Barnbyars
prioriteringslista. Vra skolor r ppna fr
barnen i barnbyarna, men ocks fr barn
som ingr i de familjestrkande program-
men samt andra utsatta barn och ungdomar
i de samhllen dr SOS Barnbyar fnns.
Statistik visar att omkring 77 miljoner
barn i vrlden saknar tillgng till alla for-
mer av utbildning. Flickor r speciellt ut-
satta av de uppskattningsvis 800 miljoner
vuxna runt om i vrlden som r analfabeter
r mer n tv tredjedelar kvinnor, enligt
statistik frn Sida.
I Europa utnyttjar SOS Barnbyar lokala
skolor och befntliga utbildningsmjlig-
heter. Utanfr Europa bygger vi ofta egna
skolor, eftersom det saknas bra utbildnings-
mjligheter i mnga lnder.
SOS Barnbyars frskolor och skolor
ligger i anslutning till barnbyarna och r
ppna fr alla barn i trakten. I slutet av
2011 hade SOS Barnbyar cirka 230 frsko-
lor och 190 skolor.
Alla SOS Barnbyars skolor r godknda
utbildningsanstalter i sina respektive lnder
och undervisar i enlighet med de nationella
riktlinjerna i varje land.
s
Det handlar inte om att
vara snll.
Ansvarsfullt
fretagande r en
konkurrensfrdel
,
menar den svenska
CSR-ambassadren Lisa
Emelia Svensson.
TEXT JOHAN FORSSTEDT FOTO SAMUEL UNUS
En rst fr
rttvisa och
lnsamhet
1. STOCKHOLM INTERNATIO-
NAL WATER INSTITUTE, SIWI,
har tillsammans med 32 fretag
inom textilsektorn gtt ihop fr att
samarbeta kring vattenfrgan i de
lnder de har produktion. Tillsam-
mans r det lttare att pverka
underleverantrer och att stlla
krav p bttre vattenhushllning
och rening genom att byta ut
miljfarliga kemikalier.
Tre goda initiativ
2. STORA ENSO har utnmnt
tolv stycken Pathfnders som
har i uppgift att utmana allt och
alla fr att hitta nya innovativa
lsningar inom fretaget. Grup-
pen fungerar som en skuggled-
ningsgrupp och ska fokusera p
tv utvalda utmaningar innova-
tion och globalt ansvar.
3. INDUSTRY DIALOGUE
samarbete inom Telekomindustrin
fr att rdgra och diskutera de
utmaningar man mter nr mobila
ntverk ska byggas i diktatoriska
lnder. Tillsammans frsker
fretagen utveckla gemensamma
principer att utg ifrn nr en
regim har krav p att f avlyssna
eller spra abonnenter eller
till och med stnga drren till
internet.
SVERIGE HAR KOMMIT LNGT i sitt
arbete med CSR och vi har mnga fretag
som leder arbetet i vrlden. Men det fnns
mnga lnder som stter arbetet hgt
upp p agendan och vi kan inte sl oss fr
brstet hur lnge som helst, vi blir om-
sprungna.
Lisa Emelia Svensson vill inte lta det
ske. Och som svensk CSR-ambassadr
har hon mjligheten att pverka, bde
de svenska fretagen och regeringens
CSR-politik.
Frmst har jag ett ansvar att driva och
samordna regeringens CSR-politik. Jag
r ofta ute hos svenska fretag och fr en
dialog om hur vi kan skapa en frnd-
ring i praktiken, och f dem att frst att
ansvarsfullt fretagande r en konkur-
rensfrdel.
Lisa Emelia Svensson verkar under
UD och blev tidigare i r utnmnd till
rets svenska supertalang av tid-
ningen Veckans AIIrer. Hon fck titeln
Ire fera unga nringslivsprofler Irn
fretag som SEB, Spotify och Ernst
& Young. Det visar p Lisa Emelia
Svenssons mlmedvetenhet men ven p
vilken tyngd CSR-frgan anses ha.
CSR-arbetet vxer hela tiden, det
kommer i fera olika dimensioner och det
r ett kat tryck frn s mnga hll. Jag
tror att dagens serisa fretagsledare fr-
str att man mste ta hnsyn till bde den
globala och lokala miljn man verkar i.
DET FINNS TV STORA SKL till att
stta CSR-frgan hgt p fretagets dag-
ordning, enligt Lisa Emilia Svensson.
Kortsiktigt handlar det om att minimera
risken att anvnda underleverantrer
som smutsar ned eller anstller barn-
arbetare i andra lnder. Lngsiktigt hand-
lar det om att CSR r ett vrdeskapande
arbete som kar fretagens lnsamhet.
Drar man ned p konsumtionen av
vatten och el sparar det bde pengar och
miljn. Mr personalen bra stannar de
i fretaget och man slipper utbilda ny.
Skter man sig i det lokala samhllet fr
man en acceptans i regionen som gr
det lttare att jobba. Det fnns mnga
orsaker.
Lisa Emelia Svenssons intresse fr
rttvisa och milj har funnits dr s
lnge hon kan minnas. Som sjur-
ing startade hon tillsammans med en
kompis tidningen Djurplugget som
handlade om natur och djur.
D var det familj och slkt som lste
och pverkades av hennes upprrda ar-
tiklar, i dag 30 r senare r det vrldens
ekonomiska supermakter som lyssnar
p Lisa. Sverige r exempelvis det enda
landet i vrlden som har ett samfr-
stndsavtal med Kina om CSR-frgor
och Lisa Emelia Svensson ledde under
2011 en svensk delegation i Kina.
Kineserna r bde vlinformerade
och insatta. I dokument om femrsplaner
str det mycket om mnskliga rttigheter,
problemet r att de inte alltid fljer sina
egna direktiv, sger hon och fortstter:
Kina r en enpartistat, med in-
skrnkningar i yttrandefriheten bland
annat, men vi har instllningen att man
inte kan slopa allt samarbete med dem.
Det r viktigare att ha en dialog om
varfr CSR r viktigt.
HR KAN VEN SVENSKA FRETAG
spela en stor roll. I Kina fnns i dag 400
svenska och 1 500 svenskrelaterade f-
retag p plats, ytterligare 10 000 svenska
fretag bedriver handel med landet.
Som fretag mste man vara
medveten om den problematik som
fnns, men ven tnka p att man sjlv
kan vara en del av lsningen. Man kan
motverka etablerade strukturer genom
att ha schysta arbetsfrhllanden och
inte betala mutor exempelvis.
Under ret kommer en kinesisk
delegation p besk fr att studera hur
Sverige arbetar med att frmja ansvars-
fullt fretagande. Men Lisa Emelia
Svensson har ven andra stora ml
under 2012, bland annat att strka de
diplomatiska relationerna kring den hr
frgan. Allt fr att stta den p agendan
ven i andra lnder.
Det r viktigt att arbeta fr att stater
ska skydda mnskliga rttigheter och
stta upp lagar och regler fr miljarbete
och arbetsfrhllanden. Samtidigt mste
fretagen ta ett ansvar fr hur deras
verksamhet pverkar miljn de verkar i
oavsett hur lagstiftningen ser ut.
Lisa Emelia Svensson vill att Sverige
ven i fortsttningen ska vara ett fre-
gngsland i CSR-frgan. D krvs hrt
jobb bde frn staten och de svenska
fretagen. Misskter sig ett svenskt
Iretag utomlands fnns alltid en kopp-
ling till Sverige som solkar ned bilden
av landet.
Jag vill att CSR-arbetet i de svenska
fretagen gr nnu mer frn teori till
handling. Det fnns tydliga riktlinjer och
rekommendationer framtagna och det
borde inte vara svrt fr fretagen att
gra sin hemlxa. Det vrsta som kan
hnda nu r att CSR blir en urvattnad
frga dr alla har policyer men ingen
riktigt fljer dem.
s
Lisa Emelia
Svensson
LDER: 37.
GR: CSR-ambassadr vid enheten fr
internationell handelspolitik p UD.
TIDIGARE ARBETSPLATSER:
Exportrdet i New York, svenska ambassa-
den i Washington, EU-kommissionen.
UTBILDNING: Ekonomie doktor med
dubbla magisterexamina frn Handels-
hgskolan i Gteborg.
SOS BARNBYARS
RICHARD PICHLER
P SVERIGEBESK
Veckans Affrers Samhlls-
kapitalistdagen blir mer och mer
populr. I hstas anordnades
eventet fr femte ret i rad. En av
huvudtalarna var SOS Barnbyars
egen internationella generalsekre-
terare Richard Pichler.
Han talade om framtidens
CSR-arbete och lyfte fram att ln-
samhet r viktigt fr ett fretags
utveckling, frgan r bara hur
man uppnr lnsamheten. Han
pratade ven om relationen
mellan donationer och CSR-
arbete donationer r viktiga
men det ska vara CSR som utgr
grunden fr fretagets kultur. Till
sist redde han ut problematiken
kring begreppet non proft-orga-
nisationer. Han menar att namnet
r missvisande d de sjlvklart
r lnsamma och att de i stllet
borde kallas fr social proft-
organisationer d det egentligen
handlar om vem som fr ta del av
denna lnsamhet.
Klla: CSR i Praktiken
SEDAN NGRA R r fnns mjligheten
fr privatpersoner att sknka aktieutdel-
ning p brsnoterade aktier och onoterade
aktier utan att det dras kapitalskatt. Frut-
sttningen r att g-
vomottagaren r en
ideell organisation
med allmnnyttigt
ndaml som
SOS Barnbyar.
Genom att
aktieutdelningen
gr direkt till SOS
Barnbyar kar vr-
det p gvan med
43 procent. Det
innebr att 1 000 kronor efter skatt i
utdelning till aktiegaren i stllet kan bli
1430 kronor till SOS Barnbyar, eller att
10000 kronor kan bli 14300 kronor.
Allt fer upptcker denna mjlighet att
bidra, och mnga knner en stor tillfreds-
stllelse i att kunna sknka p det hr
sttet i stllet fr med beskattade medel,
sger Grel Zingmark, ansvarig fr stora
privata givare inom SOS Barnbyar.
Hon konstaterar samtidigt att det r
mnga som inte knner till denna mjlig-
het att vara med och gra skillnad fr
barn runt om i vrlden.
Vi har givare som kunnat fnansiera
omfattande byggnationsprojekt med sin
aktiegva, men ocks mnga som kan
ge ett mindre belopp. Oavsett storlek p
gvan kan man i alla fall som givare vara
sker p att pengarna r ett mycket viktigt
Kapitalvinstskatten
kan bli gva
bidrag i SOS Barnbyars arbete fr barns
rtt till en krleksfull och trygg uppvxt,
sger hon.
I dag kan ven aktiegare i fmans-
bolag sknka utdelning p aktier utan att
betala kapitalskatt.
Tala med din bank eller rdgivare om hur du
kan sknka aktieutdelning.
Mer info hittar du p www.sos-barnbyar.se.
Du kan ocks kontakta Grel Zingmark direkt,
tel 08-545 832 15.
1. Charlotte fr 100 000 i aktieutdelning. Efter
skatt fr hon ut 70 000 kronor som hon vljer
att sknka till SOS Barnbyar. Pengarna rcker
till att fnansiera 17 barns skolgng under ett r
i Kambodja.
2. Charlotte vljer att sknka hela aktieut-
delningen genom att gra SOS Barnbyar till
mottagare. Gvan blir d 100 000 kronor, vilket
rcker till att fnansiera 25 barns skolgng
under ett r i Kambodja.
I
L
L
U
S
T
R
A
T
I
O
N
:

K
A
T
I
M
E
T
S
Vi avstr lika
mycket som
tidigare men
kan nu bidra
betydligt mer.
En av SOS Barnbyars stora
privata givare som sknkt
aktieutdelning skattefritt.
NOTISER

Genom att jobba med tydliga milstolpar lngs vgen sg hon till att
2011 blev ett rekordr nr det gller fretagsdonationer.
Anna Ryott ligger verst p CSR i Praktikens lista ver personer Irn civil-
samhllet som kommer att pverka fretag mest nr det gller CSR-frgor.
1 2
Richard Pichler med bistndsminister
Gunilla Carlsson och Anna Ryott.
Barnbyarna utgr hjrtat i SOS Barnbyar.
I vra mer n 500 barnbyar ck nra
80 000 barn leva i trygghet under ret som gick.
RET SOM GTT BARNBYAR
F
O
T
O
:

B
J
R
N
L
I
N
D
G
R
E
N
Under 2011 byggdes
barnbyn i Chimoio,
Moambique, med
hjlp av donationer
frn frfattaren
Henning Mankell. 72
barn har redan yttat
in och nr barnbyn
r frdig kommer
100 barn att f ett
nytt hem.
I BARNBYN MTER UTSATTA OCH
FRLDRALSA BARN OFTA TRYGGHET
FR FRSTA GNGEN I SINA LIV. Barnen
bor i barnbyn under hela sin uppvxt och
frbereds fr att s smningom kunna klara
sig sjlva precis som i vilken familj som
helst.
Gemenskapen i byn ger barnen kultu-
rella rtter och en knsla av samhrighet.
Samtidigt r livet i barnbyn en viktig bro
till samhllet utanfr. Viktiga uppgifter
fr barnbyn r dels att integrera barnen i
nromrdet, dels att p ett positivt stt bidra
till nrmiljn. Drfr r vra verksamheter
ppna fr barn, mdrar, utsatta familjer och
sjuka i de stder och samhllen dr vi fnns.
SOS Barnbyar driver i dag ver 500
barnbyar i 133 lnder runt om i vrlden.
En barnbyfamilj bestr av sju till tio barn
och en barnbymamma som bor i ett eget
hus i ngot av barnbyns tio till 15 hus.
Barnbymamman r huvudpersonen i bar-
nets liv och hon ger barnen den trygghet
de behver.
De lokala myndigheterna tillsammans
med SOS Barnbyar i varje land beslutar
vilka barn som Ir fytta in i en barnby.
Barnen ska inte anses klara sig i sin nuva-
rande situation.
Barnbyarna utgr ocks navet fr vr
vriga verksamhet, som till exempel sko-
lor, medicinkliniker och sociala center.
s
r
F
O
T
O
:

I
S
T
O
C
K
P
H
O
T
O
En ny Bullerby
tar form ...
Med gemensamma krafter ger svenska
fretag ett hundratal barn i Centralafrikanska
republiken ett hem och en familj. Saltkrkan, Astrid
Lindgrens vrld och Micki Leksaker r initiativtagare
till den nya barnbyn i Bossangoa. TEXT SA LOVELL
GEMENSAMMA KRAFTER
IDN TILL ATT FINANSIERA en tredje
barnby i Centralafrikanska republiken
fddes redan under invigningen av
landets andra barnby, i Bouar i januari
2010. Den barnbyn byggdes till Astrid
Lindgrens minne och representanter frn
huvudfnansirerna Saltkrkan och Ast-
rid Lindgrens Vrld var p plats under
invigningen.
ven om vi redan innan dess hade
sagt att vi skulle fortstta arbeta med SOS
Barnbyar gjorde upplevelsen allt s vl-
digt mycket starkare. Det blir s otroligt
ptagligt nr man kommer till det hr ex-
tremt fattiga landet och ser hur mnniskor
har det och stller det i kontrast till dem
som faktiskt fr hjlp av SOS Barnbyar,
sger Nils Nyman, vd p Saltkrkan.
Astrid Lindgrens Vrlds vd Mikael
Ahlerup hller med:
Nr man vl var p plats i Central-
afrikanska republiken och sg vilken
nytta SOS Barnbyar gr lngt utanfr
barnbyarnas grnser var det enkelt och
sjlvklart att engagera sig i ytterligare en
barnby, sger han.
Vi bestmde nstan p plats att vi
skulle bygga en by till. Drefter tog det
ett tag att bestmma hur det skulle g till
och vad man kunde frvnta sig av oss,
tillgger Nils Nyman.
ven Micki Leksaker, som var med-
fnansir till barnbyn i Bouar, var med
p tget. I september 2010 trffades f-
retagens vd:ar p SOS Barnbyars kontor
fr att konkretisera sina planer. Resul-
tatet blev att stlla upp som fnansirer
fr en barnby i Bossangoa, ett omrde
som SOS Barnbyar utsett till det mest
behvande i landet.
Rent fnansiellt tar vi den hr gngen
ett strre ansvar n fr frsta byn. D
var vrt engagemang kopplat till att Ast-
rid skulle ha fyllt 100 r. Ngon sdan
koppling fnns inte nu, utan det r mer
running business. Vi tog helt enkelt
reda p vad som krvs fr att det ska bli
en by, sger Nils Nyman.
Den totala byggnationskostnaden fr
barnbyn, en frskola och grundskola samt
ett socialt och medicinskt center uppgr
till knappt 27 miljoner kronor, varav
Saltkrkan garanterar 7 miljoner kronor,
Astrid Lindgrens Vrld 4 miljoner kronor
och Micki Leksaker 2 miljoner kronor.
De tre fretagen har i sin tur engagerat
sina samarbetspartner. Saltkrkan, som
r rttighetsbolaget bakom alla Astrid
Lindgrens verk och karaktrer, har invol-
verat ett fertal kunder i samarbetet.
Vi frsker ta fram lsningar som ger
vra licenstagare mjlighet att hitta en
affr dr de kan sknka en del av summan
frn frsljningen till SOS
Barnbyar och Bullerbyn.
Vi hjlper dem med funde-
ringar kring business case
och vad som skulle passa
fr oss och dem. De r
genomgende vldigt posi-
tiva, sger Nils Nyman.
Diskussionerna har
bland annat resulterat i att
Kavat sljer en Pippi-
kollektion av skor dr 10
kronor per par gr till Bul-
lerbyn, och att Rabn och
Sjgren sljer pussel med
Astrid Lindgren-motiv dr
5 kronor per pussel gr till
byggnationen.
Astrid Lindgrens Vrld
sknker tre kronor per
beskare till projektet.
I parken fnns ocks en
skalenligt identisk kopia av barnbyn i
Bouar, med information om SOS Barnby-
ars arbete i allmnhet och engagemanget i
Centralafrikanska republiken i synnerhet,
dr beskare p plats kan anmla intresse
fr att bli faddrar i SOS Barnbyar.
I de sammanhang vi kan pratar vi
ocks med vra samarbetspartner om
vrt engagemang. Det var vi som vid
bygget av frra barnbyn tog in Micki
Leksaker, som nu r en av huvudakt-
rerna. Mnga stora fretag har redan ta-
ganden p andra hll, men en del avstter
nd 50000 kronor, och varje krona r ju
viktig, sger Mikael Ahlerup.
Micki Leksaker har liksom vid tidigare
samarbeten med SOS Barnbyar invol-
Fakta
s
CENTRALAFRIKANSKA
REPUBLIKEN I KORTHET
r ett av vrldens fattigaste
lnder dr sex av tio lever p
mindre n tv dollar om dagen.
Omkring 280 000 barn har fr-
lorat en eller bda sina frldrar.
Hlften av befolkningen r
barn och tv av tio dr innan de
fyllt fem r.
Nra hlften av alla barn mel-
lan fem och femton r arbetar.
Barnprostitution samt handel
med barn frekommer. Barn-
misshandel r frbjuden men
frekommer ofta.
s
SOS BARNBYAR
I CENTRALAFRIKANSKA
REPUBLIKEN
SOS Barnbyar driver sedan
1992 en barnby i huvudstaden
Bangui och sedan 2010 en
barnby i Bouar, vilken byggdes
till Astrid Lindgrens minne.
Vi driver ven ett ungdoms-
boende, tv frskolor, tv
grundskolor, tv medicinkliniker
och tv sociala center i landet.
All verksamhet r i anslutning till
barnbyarna men r ven ppen
fr barn frn nromrdet.
Nils
Nyman
Mikael
Ahlerup
Jonas
Aronsson
Bullerbyfakta
s
Byggstart vren 2012.
Tolv hus med plats fr 120 barn.
Frskola fr 75 barn och
grundskola 210 elever.
Medicinklinik som nr minst
1500 patienter per r.
Ett socialt center med tv
socialarbetare som stder utsatta
familjer fr att se till att barn inte
verges.
GEMENSAMMA KRAFTER
verat Svensk Leksakshandel i projektet
och ftt i stort sett alla sina terfrsljare
med p tget.
De sade unisont ja till frslaget.
Leksakshandeln bidrar med en del av
sin marginal och vi bidrar med en del
av vr marginal p utvalda produkter
under vissa perioder. I slutndan r det
konsumenterna som hjlper till genom att
kpa produkterna. Om inte konsumen-
terna eller leksakshandeln vill vara med
garanterar vi nd byggnation fr 2 miljo-
ner kronor, sger Jonas Aronsson, vd fr
Micki Leksaker.
NR DEN FRRA BARNBYN i Central-
afrikanska republiken skulle byggas ut-
lovade Micki Leksaker 600000 kronor.
Slutsumman blev d drygt det dubbla.
Jag r s stolt ver den hr bran-
schen, att det fnns ett sdant hjrta
bland leksakshandelns inkpare, sger
Jonas Aronsson.
Enligt Nils Nyman r matchningen
mellan SOS Barnbyar och Astrid Lind-
gren total.
Vi utgr i vr verksamhet oerhrt
mycket ifrn hur Astrid resonerade och
vad hon hade fr vrderingar. SOS Barn-
byar ligger mycket i linje med det. Astrid
tog alltid stllning fr de svagaste. Hon var
geners med vlgrenhet och frstod hur
viktigt det r att ge barn en trygg uppvxt.
Samma vrderingar prglar Astrid
Lindgrens Vrld.
Vi mste anvnda vrt bolag till att
gra bra saker fr barn som inte har det
s ltt i livet. SOS Barnbyars modell r
vldigt attraktiv och tilltalande, de satsar
p att bygga ett land frn grunden. Fr
oss r det oerhrt viktigt med CSR-ar-
bete. Jag tycker att det r en sjlvklarhet
fr fretag som har mjlighet att ocks
bidra. De festa Iretag borde verkligen
lyfta upp det p sin dagordning, sger
Mikael Ahlerup.
ven fr Micki Leksaker r stdet till
SOS Barnbyar en sjlvklarhet.
Vi har frn vra gare ett uttalat in-
tresse av att gra skillnad fr ngra som
inte r s lyckligt lottade. Den instll-
ningen lper genom hela organisationen.
Vi ser detta som ytterligare en sak att
vara stolta ver, sger Jonas Aronsson.
Han pongterar ven de kommunika-
tiva frdelarna med engagemanget.
Det fnns stora Irdelar att kom-
municera en barnby. Det handlar om ett
hus, en skola, en medicinklinik, eller att
tolv barn fr en ny mamma och de bor i
det hr huset. Det r s enkelt att kom-
municera. Du ser det framfr dig. Vi kan
visa bilder fr alla som varit med p hur
det byggs, nr det r frdigt, mammorna
med barnen som bor dr. Det blir s
tydligt vad vi gr och har hjlpt till att
stadkomma.
Sedan projektet Bullerbyn sjsattes i
Ijol har ytterligare fnansirer utan kopp-
ling till de tre initiativtagarna anslutit
sig. PostkodLotteriet gr in och sponsrar
hela medicinkliniken med 5,5 miljoner.
Och Polar Music gr in som garant Ir 1
miljon kronor, motsvarande ungefr ett
hus i byn. Lika mycket sknker Triop-
tima. Andra fnansirer r Dderman
Bygg och Badrum, som ger 100000 kro-
nor, Bravida som ger 360000 och GodEl
som bidrar med en del av sin vinst fr
2012. Skolan i barnbyn r fnansierad
med 6,8 miljoner kronor av en stiItelse
som vill vara anonym.
s
Den andra barnbyn
i Bouar invigdes i
januari 2010, redan
d fddes idn om att
bygga ytterligare en.
F
O
T
O
:

S
O
S
A
R
K
I
V
I SNART 40 R har den mu-
sikaliska karusellen kring ABBA
satt Sverige p vrldskartan. En
karusell som numera bestr av
ett stort antal bolag, bland andra
Union Songs och Polar Music
som ingr i Universal-koncernen.
Grel Hanser har nda sedan
starten varit en del av navet som
ftt allt att snurra. Frst som
Stikkan Ander-
sons assistent,
numera som
chef fr Music
& Artist Service,
vd fr Briggen
Teaterproduktion
och ansvarig fr
Benny Anders-
sons skivbolag
Mono Music.
Tillsammans
med Mia Segolsson som ansva-
rar fr ABBA:s katalog p Polar
Music och Martin Ingestrm,
vd p Union Songs, har hon
initierat samarbetet med SOS
Barnbyar som ett frenande
kitt ver bolagsgrnserna. Och
ABBA-medlemmarna sjlva var
inte svrvertalade.
De tnde direkt p idn. Hit-
tills har de inte gjort gemensam
sak srskilt ofta, ven om de s-
kert r engagerade i vlgrenhet
var fr sig. Nu kom chansen att
ABBA skulle bli frknippad med
SOS Barnbyar och Astrid Lind-
gren och hennes familj, ngot se-
rist och genuint svenskt, och det
kndes rtt, berttar Grel.
Bde personligen och genom
MONEY, MONEY, MONEY
Inte ens en miljard kronor kunde f ABBA att tacka ja till en
comeback. Men nu har ngot speciellt ftt dem att frenas igen
det gemensamma stdet till SOS Barnbyar. TEXT MARIE BLOMGREN
sitt arbete har hon lnge varit
engagerad i olika insamlingar till
SOS Barnbyar.
Jag har ett intresse fr ut-
satta barns situation, det hnger
nog ihop med att jag har tv
adopterade barn frn Bolivia. P
jobbet har vi ofta gjort insamlingar
internt, till exempel vid tsunamin
och till Afrikas Horn, och det vra
anstllda har sknkt har vi dubb-
lerat frn fretagets sida. En del
av de pengarna har gtt till SOS
Barnbyar.
Mia Segolsson, marknadschef
fr ABBA, blev lika gripen som
Grel.
Vi var hembjudna till Astrid
Lindgrens vning i Stockholm dr
vi fck trffa SOS Barnbyar och se
en presentation av arbetet med
Bullerbyn i Bossangoa, det var
vldigt starkt. Det rdde ingen
tvekan om att vi alla skulle enga-
gera oss, sger Mia.
Grel pongterar att de inte r
ngot vlgrenhetsbolag men de
vill grna hjlpa till.
Vi har en nra relation
till SOS Barnbyar, det r
en verksamhet vi kan
relatera till och vi fr
se fantastiska
exempel
p hur
organisa-
tionen hjlper
till. Jag hoppas att
jag ngon gng kan f beska
huset i Bullerbyn. Mjligen skulle
uppmrksamheten bli fr stor om
ABBA-medlemmarna kte dit. Det
r tveksamt om det kommer att
hnda ven om de kanske skulle
vilja.
Det r allts inte bara de fyra
stjrnorna som str fr bidraget.
Huset i Bullerbyn i Bossangoa r
ocks fnansierat av Polar Music
och Union Songs.
Min drm r att alla hr p
fretaget ska bli personligt en-
gagerade, eftersom det r ett s
konkret projekt. Kanske vill ngra
ta egna fadderbarn nr de ftt en
djupare inblick i verksamheten. Vi
kanske ocks kan bidra p andra
stt, sger Grel.
s
Lilla bilden: Martin Ingestrm
(Union Songs), Grel Hanser (Polar Music)
och Mia Segolsson (Universal) hoppas f
ka p studiebesk i Bossangoa.
F
O
T
O
:

V
E
G
A
C
E
C
I
L
I
A
page 30 SOS BUSINESS MAG. #12012
De tnde direkt p idn. Hittills har de inte gjort gemensam sak srskilt ofta,
ven om de skert r engagerade i vlgrenhet var fr sig. Nu kom chansen
att ABBA skulle bli frknippad med SOS Barnbyar och Astrid Lindgren och
hennes familj, ngot serist och genuint svenskt, och det kndes rtt.
ABBA vill grna dela med
sig av de resurser som
regnat in under ren. Nu
sponsrar de ett barnbyhus.
F
O
T
O
:

P
O
L
A
R
M
U
S
I
C
Barn ska
inte behva
d 2012
FR TIO R SEDAN skrev
vrldens ledare under den
mest ambitisa och omfattande
handlingsplanen fr vrldens
utveckling hittills. De s kallade
millenniemlen. P 25 r, mellan
ren 1990 och 2015 ska vrlden
gra ordentliga framsteg p en
rad viktiga omrden.
Ett av de viktigaste mlen var
att minska barnaddligheten med
tv tredjedelar. Hr ligger vi rejlt
efter. 1990 dog 9 procent av alla
barn fre fem rs lder. I dag har
andelen visserligen minskat till 5,7
procent, men fr att n mlet (3
procent) till r 2015 borde vi redan
i dag vara under 4 procent. Det har
allts gtt fr lngsamt. Och det r
bara fyra r kvar.
Tittar man nrmare p siffrorna
fnns dock fera gldjande upptck-
ter att gra.
Den kanske viktigaste r att
mlet att minska barnaddligheten
med tv tredjedelar inte p ngot
stt r orealistiskt. Faktum r att
en tredjedel av alla lnder i vrlden
har hllit tillrckligt hg takt. Vi kan
se att det gr, ofta under svra
frhllanden.
Det land som gjort allra strst
frbttringar r Maldiverna, en
liten -stat i Indiska oceanen med
KRNIKA STAFFAN LANDIN
bara 300 000 invnare. P sjut-
tiotalet dog vart fjrde barn innan
fem rs lder p Maldiverna, i
dag verlever 99 av 100 barn
sina frsta levnadsr. En helt
fantastisk frbttring.
Snabba frbttringar r mjliga.
Titta bara p de lnder som under
det senaste ret varit i rampljuset
fr sitt odemokratiska och dliga
styre. Lnderna p Afrikas norra
kust som nyligen kastat ut sina
diktatorer, Libyen, Egypten och
Tunisien har i medierna beskrivits
som lnder dr utvecklingen
nrmast sttt stilla. Aftonbladets,
Svenska Dagbladets och Dagens
ndustris lsare fck lsa hur nr-
mast obefntliga investeringarna i
hlsa och utveckling under dessa
diktatorers styre varit.
Men bilden r inte sann.
Hlsofrbttringarna fr dessa
lnder har varit bland de snab-
baste i vrlden. Barnaddligheten
i Egypten och Tunisien har sedan
70-talet minskat rekordsnabbt,
snabbare n i lnder som
Sydkorea och Singapore. Bara
fem lnder i hela vrlden har varit
snabbare.
S ven i Libyen. ven hr
dog vart fjrde barn, nr Khadaff
tog makten 1969 hade barna-
ddligheten brjat sjunka och i dag
verlever 99 barn av 100.
Vi hittar framsteg i hela vrlden,
Laos, Kambodja, Malaysia, Kina,
Bangladesh, Mongoliet, Iran, Ecua-
dor, Brasilien, Nicaragua, Armenien
och Turkiet r bara ngra av de 60-
tal lnder dr barnaddligheten mins-
kar tillrckligt snabbt fr att n mlet.
Framgngsexemplen i Afrika sder
omSahara heter Malawi, Tanzania,
Namibia, Rwanda och Senegal.
Framstegen r s mnga och
s stora att barnaddlighet r 2012
borde tillhra historien. nd dr
fortfarande ofattbara 21 000 barn
om dagen, av orsaker som ltt
kunde ha frhindrats av lungin-
fammation, malaria eller till och med
av vanlig diarr.
Vi vet var problemen r strst.
En tredjedel av alla ddsfall sker
i bara tv lnder, i Indien och
Nigeria och 15 lnder str fr
tre av fyra ddsfall. Det r ingen
tvekan om att det r i Afrika sder
om Sahara och i sdra Asien som
problemen r strst.
Vi vet ocks att barnaddligheten
r dubbelt s hg i fattiga hushll
som i rikare och tre gnger s
hg om modern saknar utbildning
jmfrt med om modern har lng
utbildning.
Lsningen mste vara lngsiktig.
Det r genom lngsiktiga in veste-
ringar i utbildning, hlsa och
infrastruktur, stabilare samhlls-
styrning och ekonomisk tillvxt som
fattiga lnder kan resa sig frn
fattigdom och frhllanden dr barn
riskerar livet.
Men samtidigt fnns akuta insat-
ser som kan och mste gras. Kan
vi redan i dag vara med och rdda
livet p barn som lever i extrem
fattigdom, genom vaccinations-
kampanjer, skolmatsprogram och
tillgng till sjukvrd och utbildning,
fnns ingen anledning att vnta.
En rttvisare vrld r en bttre
vrld. Fr alla.
Staffan Landin r skribent och
frelsare inom global utveckling.
Han var tidigare anstlld p Gap-
minder och arbetade tillsammans
med Hans Rosling fr att gra
statistik om vrldens utveckling
intressant och ltt att frst.
Vi vet var problemen r strst. En
tredjedel av alla ddsfall sker i bara
tv lnder, i Indien och Nigeria
F
O
T
O
:

S
O
S
A
R
K
I
V
Frre n hlften av
invnarna i Central-
afrikanska repu-
bliken har tillgng
till grundlggande
sjukvrd. Kliniken i
Bouar r ett stort lyft
fr nromrdet dr
bristen p sjuk-
vrd varit stor. Den
ppnade i december
2009 har sedan dess
gett bra och nra
vrd till ver 1 500
patienter.
Under 2011 ck sammanlagt 456 000 barn
och frldrar vrd p ngon av
SOS Barnbyars 72 medicinkliniker.
RET SOM GTT SJUKVRD
SOS BARNBYAR BYGGER OFTA MEDICIN-
KLINIKER I ANSLUTNING TILL BARNBY-
ARNA. Syftet r att frbttra det allmnna
hlsolget i barnbyns nromrde. Klini-
kerna r sjlvklart till fr barn och personal
i barnbyn, men de allra festa beskarna
kommer frn barnbyns nromrde.
Klinikerna arbetar med svl provtag-
ning och rdgivning som handfast hjlp till
hivsmittade och aidssjuka. De har dessutom
specialiserat sig p mdra- och barnavrd.
En av de strsta utmaningarna i dag r
utbredningen av hiv/aids, som stller nya
och stora krav p hlsovrden i framfr allt
sdra Afrika, men i allt hgre grad ven i
Asien och steuropa. SOS Barnbyar har
fera program Ir att stdja Iamiljer och
barn som drabbats av hiv/aids. De arbetar
fr att minska barnaddligheten, att stabili-
sera och ge nring till undernrda barn, att
ge frsta hjlpen vid akuta situationer och
med vaccinationsprogram.
s
Tv gorillavakter
i Virunga nationalpark.
110 av deras kollegor
har skjutits i tjnsten.
Rwandas
revansch
Rwanda r ett land prglat av fattigdom, dr en av vrldens
mest hotade djurarter ftt lida fr befolkningens verlevnad.
Fotografen och lmaren Mattias Klum reste dit fr att dokumentera
och gra skillnad fr landets bergsgorillor, men upptckte
att mnniskorna dr var i minst lika stort
behov av hjlp. TEXT ELSA LARSSON FOTO MATTIAS KLUM

RWANDA R UNGEFR lika stort som
Smland och ligger inklmt mellan De-
mokratiska republiken Kongo, Tanzania,
Uganda och Burundi i Centralafrika.
Med nstan 11 miljoner invnare r det
AIrikas Iolkttaste land och Ir de festa
bekant av en enda anledning folkmor-
det 1994. Den Iruktansvrda avrttningen
av 800 000 mnniskor har Ir evigt satt
Rwanda p vrldskartan. Men p senare
r har Rwanda gjort sig knt fr en an-
nan, ocks den ganska tragisk, freteelse.
I Virunga nationalpark i landets nord-
vstra hrn lever de utrotningshotade
bergsgorillorna. Arten tillhr mn-
niskoaporna, som r av vra nrmaste
slktingar. I dagslget rknar man med
att det fnns runt 700 individer kvar, men
deras existens hotas stndigt av skogsav-
verkning och illegal jakt.
Dessa gorillor lever bara p tv
stllen, i Virungabergen och i Bwindis
ogenomtrngliga nationalpark i Uganda.
Det var Ir att IotograIera och flma
dessa apor som Mattias Klum kom till
Rwanda p en reportageresa fr snart tv
r sedan. Ganska snart insg han att det
Ianns fer dimensioner av problemet med
de utrotningshotade djuren. Bergsgoril-
lorna och bevarandet av deras habitat har
vuxit till en stor industri som stabiliserar
bde ekonomi och politik i regionen.
Det r en viktig inkomstklla och ger en
positiv bild av omrdet. Men lngt ifrn
alla ser nyttan med att spara skogspar-
tierna som r gorillornas hem.
Man kan inte frvnta sig eller krva
att mnniskor ska kunna bevara en hotad
art om de sjlva svlter, och i Rwanda
fnns vldigt mnga mnniskor som har
svrt att f tag p mat. Jag kan frst att
gorillorna knns mindre viktiga om man
har fem barn hemma som hungrar ihjl,
sger Mattias.
Och hungrar, det gr mnga. Den
hga befolkningsttheten gr att trycket
p krar, vatten och andra resurser r
enormt stort. Mnga av dessa fattiga
mnniskor skulle drfr grna se att ven
skogen i Virungabergen odlades upp. Till
de hotade gorillorna har de festa ingen
relation alls.
Mnga som bor i nrheten har aldrig
sett en gorilla, och drfr ser de ingen
I Virunga nationalpark
har de utrotnings-
hotade bergsgorillorna
sin hemvist.

Fr att skapa en frstelse borde folket
i Rwanda, och speciellt de som livnr sig
p gorillorna, f komma upp i nationalparken
och se de hr fascinerande djuren.
Vissa barn som farit illa har ett
ldrat uttryck i gonen, som
en gammal sjl i en ung kropp.
Det r svrt att veta vad just
den hr pojken varit med om,
han hll sig i nrheten av mig
men frsvann sedan ivg.
Kort om
Mattias Klum
s
LDER: 44 r
BOR: Utanfr Uppsala
FAMILJ: Frun Monika och
snerna Ansgar, 10 och Einar, 7.
Hundar, katt, hns och fskar.
AKTUELL MED: Boken Vr tid
p jorden med Johan Rockstrm.
Diverse utstllningar i Sverige
och utomlands.
FOTO: SAMUEL SVENSTER
SOS Barnbyar
i Rwanda
s
I Rwanda driver SOS Barnbyar
fyra barnbyar, ett ungdomsboende,
fyra frskolor, fyra skolor, tre
medicinkliniker, tv center fr
vuxenutbildning samt fyra sociala
center. Verksamheterna r frlagda
till huvudstaden Kigali samt till
Kayonza, Byumba och Gikongoro.
vits med djuren. De bryr sig om vad de
kan stoppa i sin gryta och ser inte kopp-
lingen. Det r ett mnskligt och univer-
sellt problem. Men det r ett problem,
sger Mattias.
Han berttar om en marknad som ligger
vid Virungabergens fot, dr ngra mn
tjnar pengar p att slja gorillor som
de tljer i tr. Gorillorna r fantasifullt
gjorda, men inte srskilt lika originalet.
Efter en kort rundfrgning visade det sig
ocks att endast en av de 25 mnnen hade
sett en bergsgorilla i verkligheten.
Fr att skapa en frstelse borde
folket i Rwanda, och speciellt de som
livnr sig p gorillorna, f komma upp
i nationalparken och se de hr fascine-
rande djuren. Fr de se en gorillamamma
med sin unge kar antagligen frstelsen
fr varfr skogen mste bevaras, sger
Mattias.
DE MILJONTALS TRD som Vrldsnatur-
fonden planterat fr att ge mnniskorna
ved verkar inte rcka s lnge Rwandas
befolkning inte frstr pongen med att
bevara skogen.
Skulle hela skogen avverkas uppstr
nnu mer problem, vattenreservoarer
frstrs. Vi mste frst att en ekologisk
balans skapar en klimatologisk och social
balans, sger Mattias.
Men att utbilda och frklara fr folk i
de fattiga byarna r inte helt enkelt. Fr
mnga av mnniskorna hr, speciellt fr
barnen, handlar mycket om att verleva
dagen. Mnga barn har frlorat sina
frldrar och slktingar i krig eller hiv/
aids. P andra sidan berget ligger Kongo,
dr det fnns drygt 10 000 barnsoldater.
Mnga av barnen i Rwanda br p sorger
och trauman som vi knappt kan frestlla
oss. Mattias minns tydligt vad som mtte
honom nr han kom till byn Nyangwe fr
frsta gngen.
Nr man som vit person, och srskilt
som vit person med en kamera, kommer
till en afrikansk by blir det alltid ett vl-
digt sthej. Det kanske r mnadens eller
rets stora hndelse och barnen kommer
alltid Iramrusande Irst, de r s nyfkna.
Mnga barn jag trffar har inga frld-
rar, men de r ju precis som alla barn
beroende av vrme, nrhet och bus. Det
blir ofta en otroligt stark upplevelse, och
s ven hr.
BLAND ALLA BARN som Mattias och
hans team trffade i Nyangwe var det
en pojke som utmrkte sig lite extra. En
liten pojke vars ansikte etsade sig fast
och som Mattias n i dag har svrt att
slppa tankarna p. Trots att han inte fck
chansen att lra knna pojken, frstod
Mattias att han hade upplevt saker som
ingen br behva vara med om.
Vissa barn som farit illa har ett ldrat
uttryck i gonen, som en gammal sjl i
en ung kropp. Det r svrt att veta vad
just den hr pojken varit med om, han
hll sig i nrheten av mig men frsvann
sedan ivg. Jag kunde se att han var
mrkbart traumatiserad, han hade kanske
varit barnsoldat eller sett ngot vldigt
obehagligt. Det var ngot speciellt med
honom, ngot vldigt tungt. Jag tycker
att han r otroligt fn, sger Mattias
och visar bilden p en liten pojke, med
sorgsen blick och en bekymrad rynka
i pannan.
Men trots det tunga och svra som
Mattias mtte, r han hoppfull infr
framtiden. Fr ven om han ser den
nedrvda sorgen i mngas gon, fnns
dr ocks framtanda, kraft och livslust.
Han beskriver Rwanda som ett skol-
boksexempel, dr ekvationen som mste
lsas bestr av att hitta lnsamhet fr
lokalbefolkningen samtidigt som den
biologiska mngfalden bevaras.
Forskning visar att vrldens
lantbruksarealer rcker utmrkt fr att
tillgodose vrldens behov av mat, om de
effektiviseras. Vi behver inte exploatera
mer land fr att mtta befolkningen, vi
behver bara bli duktigare p att anvnda
det vi har. I Rwanda stlls allt detta p
sin spets. Kan vi f det att funka dr, kan
vi f det att funka var som helst. Och det
tror jag att vi kan.
s
SOS Barnbyar
Sverige 2011
Under ret har SOS Barnbyar kunnat hjlpa ver tv miljo-
ner barn och frldrar vrlden ver genom vra barnbyar,
skolor, sociala center och medicinkliniker, men ocks genom
akuta insatser till lnder som drabbats av naturkatastrofer.
SOS Barnbyar Sverige kunde bidra till detta genom att under
2011 samla in mer pengar n ngonsin.
SOS Barnbyar Sverige i korthet
Verksamhetsintkter
Tkr
Bidrag till ndamlen 2011
68,6 %
7
,
1

%
1
2
,8
%
2,0 %
3,2 %
6,3 %
Intktsfrdelning 2011
68,3 %
3,8 % 0,8 %
2
4
,6
%

1
9
9

8
9
4
2
0
9

6
6
2
2
2
0

0
2
0
2
6
3

8
6
6
2
5
5

5
6
4
07 08 09 11 10
STADIG INTKTSKNING
SOS Barnbyar Sverige har sedan 2000
haft en rlig tillvxtkning p i genomsnitt
9 procent.
HRIFRN KOM PENGARNA
Allmnheten 68,3 %
Fretag och organisationer 24,6 %
PostkodLotteriet 2,5 %
Stiftelser 3,8 %
vriga intkter och gvor 0,8 %
S HR FRDELADES
BIDRAGEN TILL NDAMLEN
Drift av barnbyar 68,6 %
Bygga nya barnbyar 12,8 %
Katastrofhjlp 7,1 %
Familjestrkande program 3,2 %
Bidrag till huvudkontoret* 6,3 %
Information och vrigt 2,0 %
*Anvnds bland annat fr utveckling av den internationella programverksamheten, fr samordning via kontinental-
och regionkontor, samt fr informationsverfring mellan givar- och mottagarlnder.
2,5 %
BURUNDI
GHANA
MOAMBIQUE
SENEGAL
CAR*
UKRAINA
LETTLAND
ESTLAND
THAILAND
BOLIVIA
1 981 faddrar
BENIN 1973 faddrar
INDIEN
4 022 faddrar
CHILE 1 423 faddrar
FILIPPINERNA
1 315 faddrar
KAMBODJA
1 256 faddrar
SYDAFRIKA 1 380 faddrar
VIETNAM1 327 faddrar
* Centralafrikanska republiken
HAITI
RYSSLAND
KINA
SWAZILAND
SOMALILAND
BANGLADESH
Hit gr pengarna
Svenskfnansierade barnbyar
och familjestrkande program
Lnder som stds
av fest svenska faddrar
Resultat och stllning
Tkr 2011 2010 2009 2008 2007
Verksamhetsintkter 263 866 255 564 220 020 209 662 199 894
rets resultat efter frdelning 225 4 964 19 250 813 4 869
Balansomslutning 119 825 104 433 81 065 107 422 111 316
Medeltal anstllda 29 27 23 21 17
Frra ret samlade vi in 264 mkr
9,2 mkr
S mycket samlade vi in per
anstlld under 2011.
SOS Barnbyar Sverige hade
under ret i medeltal
29 anstllda.
47 %
Med s mycket kade
vra intkter frn fretag
under 2011.
14,6 %
av vra intkter under 2011
gick till administrations-
och insamlingskostnader
i Sverige.
Nringslivet
har det strsta
ansvaret
Goda resultat kan aldrig kompensera fr dliga
vrderingar. Det sger frre Ikeachefen som
vill sprida budskapet om
ansvarsfullt fretagande.
TEXT STINA GERHARDT FOTO ADAM HAGLUND
SOM TIDIGARE KONCERNCHEF fr
Ikea, satt Anders Dahlvig under tio r
p en av vrldens tyngsta poster inom
detaljhandeln. Och av sina samlade er-
Iarenheter r det en specifk del som han
delar med sig av i sin bok Med uppdrag
att vxa. Hans budskap lyder: Det r
nringslivet som har det strsta ansvaret,
och de bsta frutsttningarna, fr att
skapa vlstnd och fr att hitta lsning-
arna p vrldens stora utmaningar.
Det r inget fel i att skapa vrden fr
garna, men jag tycker att fretag br ha
hgre ambitioner n s.
Framfr allt vill Anders Dahlvig
framhva att ansvarsfullt fretagande
inte handlar om att fretag ska snka sina
vinstkrav. Tvrtom gr det att bde tjna
pengar och att bidra till ett bttre samhlle.
Att ha ett gott rykte ger fnan-
siella frdelar, som till exempel positiv
mediebevakning och goda relationer
med myndigheter, vilket underlttar vid
etablering. Men den viktigaste frdelen
r vad fretagets ambition har fr effekt
fr att f medarbetarna att vilja gra sitt
bsta, sger han.
Anders Dahlvig utgr iIrn att de festa
mnniskor vill att deras arbete ska skapa
ngot av bestende mening och gra gott
fr andra. En social ambition r drfr en
klar konkurrensfrdel ocks nr det gl-
ler att attrahera den bsta kompetensen.
Nr han lmnade Ikea 2009 var det Ir
att ge plats t nya ider och f mer tid fr
familjen, men ocks fr att dela med sig
av sina lrdomar till fer Iretag, bland
annat genom styrelseuppdrag i ett antal
bolag. Att de delar hans vrderingar och
har frutsttningar fr ett ansvarsfullt
fretagande r viktigt.
Jag har valt att engagera mig i
fretag som har det gemensamt. Fretag
med starka gare och en tydlig social
ambition.
Han hller ocks frelsningar fr
andra cheIer. Fr trots att allt fer Iretag
ftt upp gonen fr vikten av samhlls-
och miljengagemang oroas han av den
kande klyftan mellan nringslivets och
allmnhetens vrderingar.
Intresset fr milj- och rttvisefrgor
har kat i samhllet de senaste rtion-
dena. Och drmed ocks frvntning-
arna p nringslivet. Men fretagen har
inte gjort samma Irfyttning. Mnga ser
IortIarande en intressekonfikt mellan att
tjna pengar och att gra gott.
Hans defnition av en social ambition
inbegriper ett hnsynstagande till gare,
medarbetare, kunder, leverantrer och
samhllet i stort samt p hgre niv att
bidra till att minska fattigdom och mil-
jfrstrelse. Kruxet, som han sger,
fr dem som vill genomfra satsningar
r att bevisa de ekonomiska resultaten.
Potentiella extra kostnader Ir hllbar-
hetsprojekt eller humanitra insatser,
som frst p lngre sikt ger avkastning i
form av mer lojala medarbetare, kunder
och samarbetspartner, stller krav p
garna att kunna se bortom de snabba
vinsterna. I Anders Dahlvigs modell fr
att skapa vxande och ansvarsfulla fre-
tag r lngsiktighet ett viktigt kriterium.
Det r frsts enklare fr privatgda
fretag, till skillnad frn fretag dr
frsta prioritet r att jacka upp brskur-
serna p kort sikt och dr ett lngsiktigt
agerande inte belnas, sger han.
Men ven ledarskapet tillskriver han
en srskild betydelse fretagens vd:ar
mste fungera som frebilder.
De mste vara levande exempel p
vrderingarna i allt de gr, det r ngot
som aldrig gr att delegera bort eller
kompromissa med.
Anders Dahlvig gr s lngt att han
sger att chefer med dliga resultat och
goda vrderingar br f en andra chans,
men chefer med dliga vrderingar och
goda resultat br lmna fretaget.
Det r frst d man visar vilken vikt
man fster vid fretagets kultur.
Han utesluter inte att regleringar r en
vg till ett mer ansvarstagande nringsliv.
Det r ibland en ndvndighet, som
efter bankkrisen i USA som var ett re-
sultat av ansvarslshet. Och det kommer
stndigt utspel i nringslivet som tyder
p frustration, ett exempel r kvotering
av kvinnor till bolagsstyrelser. Men det
bsta r frsts nr fretagen sjlva st-
ter sig i frarstet.
s
Kort om
Anders Dahlvig
s
AKTUELL: Har skrivit boken
Med uppdrag att vxa om
ansvarsfullt fretagande.
(Studentlitteratur). Styrelseupp-
drag fr Axel Johnson, Axstores,
H&M, Orifame, The New Wave
Group, Resurs Bank och
Kingfsher.
BAKGRUND: Koncernchef fr
Ikea 19992009, jobbade inom
fretaget i totalt 26 r.
LDER: 54 r.
BOR: Helsingborg.
FAMILJ: Sambo och tv sner.
INTRESSEN: Musik, golf, tennis,
samhllsfrgor.
FEM KONKRETA
LSNINGAR P FEM
VIKTIGA PROBLEM
Under Samhllskapitalistdagen
diskuterades konkreta lsningar
p hur fretag kan medverka till
att lsa ngra av de viktigaste
samhllsproblem.
Bristande balans mellan
familj och jobb lgg
arbetsmten p tider som gr att
familjelivet blir enklare och stt
en grns fr hur mycket vertid
de anstllda fr arbeta.
Fattigdom se till att
fretagets leverantrer ger
sina anstllda lner som gr att
leva p.
Arbetslshet bland unga
erbjud prova p-platser
eller praktikplatser. Anstll efter
attityd, inte bara efter kunskaper.
Diskriminering av invand-
rare p arbetsmarknaden
fokusera p sprk och inte p
etnicitet. Det som invandrare ser
som sitt modersml eller kun-
skap om hemlandet kan bli ditt
fretags nya spetskompetens.
Korruption krv transpa-
rens i inkpsprocesserna.
Gr det mjligt fr anstllda att
anonymt rapportera misstankar.
Ls mer: www.csripraktiken.se
1
2
3
4
5
NOTISER
Miljardrer kan rdda vrlden
Den amerikanska lantropin skapades som en motvikt till
klassamhllets rvda privilegier. Det hvdar Zoltan Acs,
professor vid George Mason University i USA.
I SIN NYA BOK The Philanthropist Hero:
Completing The circle oI prosperity
menar Zoltan Acs att den amerikanska
samhllsmodellen
r uppbyggd kring
entreprenrskap och
flantropi. Den bottnar i
den amerikanska tradi-
tionen av jmlikhet som
handlar om lika mjlig-
heter, inte lika utfall. Fr
att den ska fungera krvs att frmgenheter
terinvesteras i samhllet och ger andra mnnis-
kor mjlighet att skapa framgng och vlstnd.
Filantropi r nr den privata sektorn
skapar allmnnytta. Filantropen ger tillbaka
till samhllet s att ngon annan kan upp-
repa det han gjorde. Man mste tervinna
vlstndet, menar Zoltan Acs, professor vid
George Mason University, USA.
Goda exempel ur det Irfutna r Benjamin
Franklin, Leland Stanford, Andrew Carne-
gie och John D. Rockefeller, som genom
sin flantropiska verksamhet
lagt grunden till universitet som University
oI Pennsylvania, StanIord University och
Chicago University, samt till andra allmn-
nyttiga institutioner. De har drmed bidragit
till att svl frbttra samhllet som att skapa
legitimitet fr marknadsekonomin. En mo-
dern motsvarighet r Bill Gates.
P senare r har flantropin i USA
upplevt en renssans, sger Zoltan Acs
och hnvisar bland annat till uppropet The
Giving Pledge initierat av Bill Gates och
Warren Buffet, dr nra en fjrdedel av
USA:s 400 miljardrer lovat att ge bort
hlften av sin frmgenhet. Han fortstter:
Samtliga p listan har angett ungefr
samma skl till att vara med. De kan inte
ge alla pengar till sina barn, fr det skulle
frstra deras karaktrer, samhllet hjlpte
dem att skapa sitt vlstnd s de vill ge
tillbaka till samhllet och vill hjlpa andra.
Enligt Zoltan Acs fnns det i dag om-
kring 1 000 miljardrer i vrlden. Om 200
av dem gr strre flantropiska insatser
skulle vi kunna rdda vrlden.

Nr man har ftt s mycket pengar anser jag att man har ett ansvar fr att
resurserna kommer till anvndning. Och det r inte bra fr barn att sitta och vnta
p sitt frldraarv. Det r bttre att de utvecklar sina egna frmgor.
Bengt gerup, fck uppskattningsvis 5 miljarder nr han slde sina aktier i Q-Med, och investerar nu i medicinomrdet.
Stina Gtbrink, ny vlgren-
hetschef p PostkodLotteriet.
Vad ser du mest fram emot med
ditt nya jobb?
Att trffa alla fantastiska fr-
mnstagare och se hur Postkod-
Lotteriets pengar gr konkret nytta.
Vra numera 40 frmnstagare r
vldigt olika, s en viktig uppgift
r att hitta en mer strategisk och
strukturerad metod fr att sam-
arbeta med alla organisationer.
Ni anvnder ordet vlgrenhet
mycket, r det samma sak
som CSR eller hur ser ni p
begreppet?
Fr oss r
det viktigt att
vra kunder
frstr vart
lottpengarna
gr. Vlgren-
het r ett begrepp som alla frstr
och sympatiserar med. Postkod-
Lotteriets CSR-arbete r bredare
n vrt std till frmnstagarna.
Bland annat jobbar vi aktivt med
att minska vr miljpverkan i
hela fretaget.
Ni r SOS Barnbyars strsta
givare, vad r ditt intryck av orga-
nisationen?
Jag tycker att ni tar er an
samhllets mest utsatta i era
barnbyar p ett beundransvrt
stt. Samtidigt har ni en bred
ansats med de stdjande verk-
samheterna som skolor, kliniker,
sociala center, familjeprogram
med mera.
Vad gjorde du innan du hamnade
p PostkodLotteriet?
Under tolv rs tid arbetade
jag som diplomat p UD. Jag var
ocks stationerad p ambas-
saderna i Luanda och Lissabon.
Sedan blev jag kommunikations-
konsult p Prime dr jag arbetade
med samhllsinformation, opini-
onsbildning och lobbying.
P vra 58 yrkesskolor ck i fjol drygt
16 000 ungdomar mjligheten att utbilda sig
och bryta generationer av fattigdomsmnster.
RET SOM GTT YRKESSKOLOR
F
O
T
O
:

B
E
R
N
O
H
J
L
M
R
U
D
Yrkesskolan i Siem
Reap i Kambodja
r ett av vra mest
framgngsrika
exempeI. Dr ck 45
ungdomar mjlighet
till ljusare framtids-
utsikter. Driften av
skoIan nansieras
av Kuoni Scandi-
navia en av vra
fretagspartner.
SOS BARNBYARS YRKESUTBILDNINGAR
R BLAND ANNAT INRIKTADE P YRKEN
SOM BILMEKANIKER, RRMOKARE, SM-
NAD OCH TEXTIL ELLER INOM HANDEL,
JORDBRUK OCH IT. Ofta samarbetar yrkes-
skolorna med lokala fretag som erbjuder
ungdomarna lrlingsplats eller anstllning
nr de r klara med sin utbildning.
Mlet med alla vra utbildningsinsatser
r att medverka till att barnen utvecklas till
sjlvstndiga och sjlvfrsrjande vuxna.
SOS Barnbyar driver cirka 58 yrkessko-
lor dr drygt 16 000 elever varje r fr en
yrkesutbildning. Inriktningen anpassas efter
lokala behov och ger ungdomar som annars
kan ha svrt att komma in p arbetsmark-
naden bttre mjligheter att I jobb. P s
vis kan de svl frsrja sig sjlva och sin
familj som att bidra till samhllets utveck-
ling.
Fr kvinnor ger yrkesutbildningarna
dessutom en kad sjlvknsla som pverkar
hela familjefrhllandet. Barn till frldrar
som arbetar fr en sundare uppvxt och gr
i strre utstrckning i skolan n barn dr
frldrarna eller mamman saknar arbete.
s
FOTOGRAFENS VAL
s
VATICI, MOLDAVIEN
Farmor r tryggheten
Under 2009 kte jag p reportageresa till Moldavien, dr
en fjrdedel av landets fyra miljoner invnare lever under
fattigdomsgrnsen. Eftersom det r ont om arbete och
lnerna r lga, drivs arbetsfra vuxna utomlands fr att ska jobb.
Deras barn blir ofta kvar ensamma eller hos mor- och farfrldrar.
En av dem r Mihai, 6 r, som tillsammans med sin syster Yuliana ,
4 r, bor hos sina farfrldrar. Deras frldrar kte i december till
Moskva fr att jobba inom byggbranschen. Barnen pratar med dem
ett par gnger i veckan. Frldrarna har lovat Mihai att vara tillbaka
den 22 februari p hans 7-rsdag. De hller sitt lfte och kommer
hem en dag fre Mihais fdelsedag.
I dag r barnens frldrar skilda. Deras mamma bor i Ryssland och
har ingen kontakt med familjen. Barnen bor kvar hos farfrldrarna och
trffar sin pappa regelbundet.
Ciprian Gorga
Ciprian Gorga r frilansfotograf baserad i Gteborg
med inriktning p reportage och portrtt. Han r utbildad p Hg-
skolan fr fotograf och jobbar fr Gteborgs-Posten, Akademikern,
Lrarfrbundets tidningar och ett fertal kundtidningar.
AKELIUS
Effektivitet och bra kontroll r
viktiga faktorer som fck Roger
Akelius att vlja SOS Barnbyar.
Genom sin stiftelse Akelius Foun-
dation sknkte han den hittills
strsta gvan i svenska SOS
Barnbyars historia 100 miljoner
kronor till organisationens lng-
siktiga arbete i Haiti.
Jag har inte hittat ngon
bttre organisation n just SOS
Barnbyar och jag har tittat rtt
noggrant. Organisationen r
bevisat effektiv med en utmrkt
kontroll p vart pengarna tar
vgen, sger Roger Akelius.
APOTEKET
Genom att hjlpa barn att f vxa
upp i en trygg och krleksfull
familj skapas goda frutsttningar
fr ett liv med bde psykisk och
fysisk hlsa helt i linje med Apo-
tekets vision ett liv i hlsa.
Vi stdjer SOS Barnbyar
drfr att de p ett konkret och
direkt stt hjlper utsatta barn.
Det r viktigt fr oss som ansvars-
tagande fretag att vi kan flja
resultatet av vra sponsrings-
aktiviteter, och hr ser vi tydligt att
hjlpen kommer fram, sger Eva
Fernvall, varumrkesdirektr.
ASTRAZENECA
Sedan 2005 sknker fretaget
pengar till SOS Barnbyar i stllet
fr att kpa julklappar till med-
arbetarna. Hittills har pengarna
rckt till att bygga tre familjehus
i Ukraina, en medicinklinik och
medicinsk utrustning i Central-
afrikanska republiken och en
medicinklinik i Burundi samt att
st fr driften.
Det r viktigt att visa att
vi drivs av viljan att gra en
samhllsinsats. Vr verksamhet
handlar om att frmja barns och
ungdomars hlsa. Drfr vill vi
ocks hjlpa barn p andra stt,
sger Anne-Charlotte Knutsson,
head of Sweden Corporate Affairs.
ASTRID LINDGRENS VRLD
Astrid Lindgrens Vrld har samar-
betat med SOS Barnbyar sedan
2006. Nr barnbyn i Bouar, Cen-
tralafrikanska republiken, bygg-
des till minne av Astrid Lindgrens
100-rsdag var Astrid Lindgrens
Vrld en av de drivande krafterna
bakom idn. Ett nytt samarbete
mellan SOS Barnbyar, Astrid Lind-
grens Vrld, Micki Leksaker och
Saltkrkan AB pbrjades i slutet
av 2010 fr att bygga den andra
barnbyn, Bullerbyn, i Centralafri-
kanska republiken.
SOS Barnbyar gr ett impo-
nerande arbete vrlden ver, ett
arbete som Astrid Lindgrens Vrld
med gldje och stolthet stdjer,
sger Mikael Ahlerup, vd.
BR LEKSAKER
BR Leksaker sljer mjukishun-
darna Lucky och Lulu till frmn
fr SOS Barnbyar och barnbyn i
Nanchang, Kina. Samarbetet r
p nordisk basis, vilket innebr att
man kan kpa Lucky och Lulu i
250 leksaksbutiker i Sverige, Dan-
mark, Norge, Finland och Island.
Jag ville hitta en organisa-
tion som arbetar med att frbttra
villkoren fr barn och som fanns
p alla vra marknader. Vi vill
ocks grna ronmrka pengarna
s att vi kan flja hur de anvnds.
P s stt kan vi ocks visa vra
kunder och anstllda att vr
insats gr skillnad, sger Henrik
Gjrup administrativ direktr fr
BR Leksaker.
CRAMO
Cramo har stttat SOS Barnbyar
sedan 2002, och 2008 blev de
Partnerfretag. Genom sitt std
till den nya barnbyn i Ukraina
bygger Cramo engagemang
bland medarbetarna. De bygger
ocks frtroende fr varumrket.
2008 reste Anders Collman, Head
of Corporate Communications
p Cramo, och hans fnlndska
kollega Gia Tulilahti till Kiev. Syftet
SOS Barnbyars partnerfretag
Adlibris
Under hsten 2010 inledde Adlibris ett samarbete
med SOS Barnbyar fr att stdja arbetet i Siem Reap
i Kambodja. Kunder som bestller bcker p Adlibris
kan med ett knapptryck vlja att sknka pengar till SOS
Barnbyar. De sljer ven bcker dr delar
av intkterna gr till SOS Barnbyar. Frsta
halvret inbringade samarbetet en miljon
kronor.
Fr oss p Adlibris r det sjlvklart att
ta miljmssigt och socialt ansvar. Genom
att samarbeta med SOS Barnbyar kan vi
bidra till deras fantastiska arbete med att
ge frldralsa och utsatta barn en bttre barndom. Alla
medarbetare r mycket engagerade och mnga har valt
att bli faddrar ven privat, sger vd Magnus Dimert.
Magnus
Dimert
var att se hur pengarna anvnds,
f en inblick i verksamheten samt
att f trffa mammor, barn och
personal frn SOS Barnbyar.
Resan gjorde ett oerhrt
starkt intryck. Vi fck se en sida av
landet som vi aldrig skulle ha sett
annars. Det var ocks upplyf-
tande att knna att jag arbetar fr
ett fretag som bidrar till att gra
skillnad fr utsatta barn, sger
Anders Collman.
COMFORT
VVS-installationskedjan Comfort
har nyligen ingtt samarbete
med SOS Barnbyar. Stdet r
inte direkt fnansiellt utan mer ett
praktiskt bidrag.
Vi bidrar med det som vi r
bst p, vr samlade kunskap
inom vatten och sanitetsutveckling
p ett mycket konkret stt, berttar
Hkan Hedberg, vd fr Comfort.
I samarbete med SOS Barnbyar
frser vi en by i Benin i Afrika med
hlsosamt vatten genom installa-
tion av anpassad reningsutrustning
fr alla barn i byn. Till Vitryssland
och Litauen ker vi ut och bistr
med att rusta befntliga barnbyar
inom vatten, vrme och sanitet,
sger Hkan Hedberg.
CYBERCOM GROUP
Cybercom har fnansierat en
betydande del av verksamheten
fr grundskolan i Gikongoro i
Rwanda sedan 2009. Fretagets
partnerskap med SOS Barnbyar
r ett lngsiktigt samarbete med
terkommande aktiviteter. Varje r
utses tre CSR-ambassadrer som
fr beska skolan. De arbetar
sedan aktivt med CSR-frgor i
fretaget under ett r.
Samtliga Cybercoms dotter-
bolag runt om i vrlden engagerar
sig gemensamt fr SOS barnby
i Gikongoro. Det r fantastiskt
vilken stark kraft vi mrker internt
i detta engagemang, sger Kris-
tina Cato, informationsdirektr,
Cybercom Group.
FAZER
Fazer vill stdja SOS Barnbyars
arbete fr att frldralsa och
utsatta barn ska f en lycklig
barndom och vxa upp i en familj
med krlek, respekt och trygghet.
Stdet gr till SOS barnbyn i
Valmiera, Lettland dr Fazer redan
tidigare har fnansierat bygget av
ett familjehus.
Nu kan vra produkter och
tjnster bidra till att barn fr en
familj och mr bra. Jag kan inte
tnka mig ngot bttre fr ett
familjefretag som Fazer n att
stdja SOS Barnbyar och de fa-
miljer som organisationen bygger
upp runt om i vrlden, sger Per
Sandberg, vd fr Fazer Bageri &
Konfektyr Sverige.
GEKS ULLARED
Geks tecknade 2009 Partneravtal
med SOS Barnbyar och har bidragit
till SOS Barnbyars verksamhet i
Bogra, Bangladesh, med tre miljo-
ner kronor p tre r. Tre anstllda
ambassadrer har ftt beska
projekten man stdjer i Bangladesh.
Fr oss p Geks knns det
srskilt stimulerande att vi tydligt
kan se att vr insats gr skillnad.
D blir det ocks konkret fr med-
arbetarna och de kan knna en
delaktighet i projektet. garnas och
ledningens utgngspunkt har ocks
varit att vi vill hjlpa till i en region
dr vi har betydande affrsrela-
tioner fr att p s vis gra mesta
mjliga nytta fr landet, sger Boris
Lennerhov, vd fr Geks.
GODEL
GodEl sknker 100 procent
av verskottet till vlgrande
ndaml, som till exempel SOS
Barnbyar. Totalt har GodEl sknkt
mer r 9,7 miljoner kronor till sina
frmnstagare.
GodEl uppskattar samarbetet
med SOS Barnbyar fr att det
r en organisation som visar p
mod, framtanda och nytn-
kande. Vi fr mngder av energi
och inspiration av SOS Barnbyar
vilket skapar hg motivation och
engagemang hos alla vra med-
arbetare. SOS Barnbyar r ocks
den organisation som fest kunder
hos GodEl vljer att stdja vilket
visar p deras goda arbete och
resultat, sger Marie Dahllf, vd.
HEMKP
Det enkla svaret p frgan varfr
Hemkp har valt att stdja SOS
Barnbyar r att deras arbete r
viktigt fr att frbttra livet fr de
allra mest utsatta barnen. Men
det r ocks viktigt fr Hemkps
anstllda runt omkring i Sverige
att knna att de jobbar fr ett
fretag som tar ansvar.
D vi r mnga anstllda
och har mnga butiker runt om i
landet kan vi bidra med att gra
SOS Barnbyars arbete synligare.
Vi r stolta ver att kunna dra vrt
str till stacken, sger HR-chef
Anders Fahlgren.
HEMTEX
Sedan i november 2010 samarbe-
tar Hemtex med SOS Barnbyar.
Hemtex har en stor del av pro-
duktionen i Bangladesh och valde
drfr att stdja SOS Barnbyars
familjestrkande arbete i Sylhet.
De har bland annat slt pslakan-
set dr en del av intkterna har
gtt till projektet.
Vi knner oss stolta och
glada som fretag att kunna
hjlpa till och vara med och stdja
utsatta barn och familjer, sger vd
Peder Larsson.
Skagen fonder
SKAGEN AS, SKAGEN Fonders frvaltningsbolag,
bidrar till SOS Barnbyars arbete i steuropa, bland annat
fnansierar de Iem av 13 hus i barnbyn i Pskov, Ryssland.
Stdet p fyra miljoner kronor delas lika mellan SOS
Barnbyar i Norge och SOS Barnbyar i Sverige.
Vr verksamhet r global och de anstllda har mnga
olika nationaliteter. Vi ville hitta ngot som frenar oss
ver nationsgrnserna, ngot som engagerar alla.
Kriterierna var bland annat att projektet skulle gynna barn
och ungdom, ha en global koppling och vara lngsiktigt.
Vi har ett stort frtroende fr SOS Barnbyar. De gr
en stor insats och vi ser att vra bidrag kommer till nytta.
Det r bakgrunden till att vi nu fortstter samarbetet,
sger Jonas A Eriksson, kommunikationschef fr Skagen
Fonder Sverige.
Fyra gnger om ret utvrderas projektet av de anstll-
da och studieresor grs regelbundet av de inom fretaget
som r intresserade att flja med.
Jonas A Eriksson, Tomas Nordb Middelthon, Midhat Syed
och Liv Berit Oseid, alla frn SKAGEN vid invigningen av
SOS Barnby i Pskov i Ryssland, september 2011.
Astrid Lindgrens minne, Bullerbyn i
Bossangoa ocks i Centralafrikan-
ska republiken.
Vi vill gra en lngsiktig in-
vestering i socialt ansvarstagande
som ger resultat; ett bttre liv fr
barn som kan vxa upp till trygga
vuxna och bidra till att frbttra
det samhlle de lever i, sger Nils
Nyman, vd fr Saltkrkan AB.
STADIUM
Stadiums insats bidrar till fnan-
sieringen av en grundskola och
ett socialt center i Chittagong i
Bangladesh som r ett av freta-
gets produktionslnder. Efter att
ha trffat fera organisationer fll
valet naturligt p SOS Barnbyar
som arbetar lngsiktigt fr att
frverkliga FN:s Barnkonvention
APOLLO/KUONI SCANDINAVIA
Apollo/Kuoni Scandinavia fnan-
sierar sedan fem r driften av SOS
Barnbyars yrkesskola i Angkor
Siem Reap i Kambodja. Centret
startades 2004 som ett led i arbe-
tet att hlla barn och ungdomar
frn gatan. Skolan erbjuder barn
frn omrdet kring Siem Reap och
frn barnbyn gratis utbildning till
snickare, rrmokare, pltslagare
och elektriker. Verksamheten be-
kostas helt av Kuoni Scandinavia.
Kajsa Mostrm, marknadschef,
har varit p plats och sett arbetet
med egna gon.
Tanken r att centret ska
fungera som en samlingspunkt
ven d utbildningen r slut och
att ungdomarna ska kunna vnda
sig dit fr att f rd och hjlp.
Drfr var det extra roligt att be-
ska skolan och kunna konstatera
att i princip alla redan hade ftt
utbildning.
LAURIN MARITIME
Laurin Maritime har sedan ngra
r satsat alltmer p socialt och
miljmssigt ansvar och knde att
de ville gra en direkt och konkret
insats, grna fr utsatta barn.
Efter en del efterforskningar togs
beslutet att stdja SOS Barnbyar,
d de knde ett stort frtroende
fr organisationen.
Eftersom vi r en medelstor
arbetsgivare p Filippinerna och
har ett lngsiktigt engagemang i
landet, kndes det som ett naturligt
val att sponsra en barnby i Manilla.
Vi har beskt barnbyn och med
tillfredsstllelse kunnat mta en
vlfungerande organisation med ett
team som uppmuntrar och strker
barnen, sger Mikael Laurin, vd.
MICKI LEKSAKER
Behoven r oerhrt stora, och
kan vi gra skillnad fr ngra av
dessa utsatta barn s knns det
fnt bde fr oss och vra terfr-
sljare, sger Jonas Aronsson,
vd fr Micki Leksaker.
Just nu jobbar vi med en
stor insamling som ska g till
Astrid Lindgrens andra SOS
Barnby Bullerbyn i Centralafrikan-
ska republiken, det r det tredje
insamlingsprojektet vi gr, och vi
hoppas att det blir mnga fer i
framtiden, sger Jonas Aronsson.
Frutom det rent fnansiella bi-
draget, s sporrar vi ocks mnga
att bli faddrar. Inte minst vra egna
medarbetare.
SALTKRKAN AB
Saltkrkan AB inledde sitt sam-
arbete med SOS Barnbyar r
2006 d Astrid Lindgrens Barnby
byggdes till minne av frfattarens
100-rsdag.
Det hr r ett projekt helt i
mammas anda, sa Astrid Lindgrens
dotter Karin Nyman, nr familjen
beskte den frdiga barnbyn i Bou-
ar i Centralafrikanska republiken.
Nu satsar Saltkrkan ytterligare sju
miljoner kronor i en andra barnby till
Swedbank Robur
I Banco Humanfonden investerar fondspararen fr sin
egen framtid och bidrar samtidigt till ideella organisatio-
ners viktiga arbete.
Att erbjuda mjligheten fr kunderna att spara till
sig sjlva och samtidigt gra en god grning ser jag som
en sjlvklar del i Swedbanks ambition att
verka fr ett lngsiktigt hllbart samhlle,
sger Michael Wolf, vd i Swedbank.
Fonden startades av Banco Fonder i
brjan av 90-talet och d inleddes ocks
samarbetet med SOS Barnbyar. Genom
ren har hela 45 miljoner kronor frmedlats
frn fondspararna till SOS Barnbyar och bara i r blev
summan frn spararna drygt tv miljoner. SOS Barnbyar
r populr att stdja bland fondspararna. Organisationen
ligger bland fem i topp bland totalt 71 valbara organi-
sationer. Sedan 2009 Irvaltas Banco HumanIonden av
Swedbank Robur. I frvaltningen stlls srskilda krav p
sociala och miljmssiga faktorer vilket innebr att fre-
tagen man investerar i mste ta ansvar fr mnskliga rt-
tigheter, arbetsvillkor och milj. Genom aktiv dialog och
fltbesk granskar Swedbank Robur kontinuerligt vilket
ansvar fretagen tar fr sina anstllda och sin omvrld.
Tanken r att centret ska Iungera som en samlingspunkt
ven d utbildningen r slut och att ungdomarna ska kunna
vnda sig dit fr att f rd och hjlp.
Kajsa Mostrm, marknadschef, Apollo/Kuoni Scandinavia.
Michael
Wolf
och som riktar sina insatser mot
barn och kvinnor.
Med fokus p kvinnor och
barn knns valet av SOS Barnby-
ar naturligt och bra. Genom vrt
bidrag till barnbyn i Chittagong
mjliggr vi inte bara utbildning
och barnomsorg utan ger ocks
ngonting tillbaka till ett av vra
produktionslnder, sger Gustaf
hrn, vd fr Stadium.
SVENSKA MKLARHUSET
Tack vare ett samarbetskoncept
dr Svenska Mklarhuset ocks
engagerar sina kunder och sitt
ntverk har de som ett relativt
litet fretag ocks ftt mjlighet
att bidra med mycket mer n de
hade klarat av sjlva.
SOS Barnbyar har gett oss
mjlighet att p ett konkret och
mtbart stt gra en insats ge-
nom att fnansiera delar av driften
av en skola i Burundi. Att vi ge-
nom SOS Barnbyar kan involvera
svl medarbetare som kunder
i vrt CSR-arbete r fantastiskt
roligt, sger vd Niklas Spng.
SVENSKA PETROLEUM
EXPLORATION
Fretaget anser att de, frutom
de skatter och avgifter som de
betalar till sina vrdlnder, ocks
har en roll att fylla i de lnder
dr de r verksamma. Drfr har
Svenska Petroleum Exploration
etablerat relationer och stdjer
politiskt och religist obundna,
icke-vinstdrivande bistndsorga-
nisationer p plats.
Vi frsker att hitta projekt
som, utver de uppsatta krite-
rierna, gr att det vi bidrar med
faktiskt gr skillnad i det lokala
samhllet. Vi fokuserar p projekt
fr barns vlmende, mdravrd
och projekt fr rent vatten, sger
Svenska Petroleum Explorations
vd Fredrik hrn.
Frldrar som r sjlvfrsrjande lper mindre
risk att behva lmna bort sina barn. Det har vi tagit
fasta p i vrt familjestrkande arbete. Under frra
ret hjlpte vi omkring 300 000 utsatta barn.
RET SOM GTT FAMILJESTRKANDE PROGRAM
F
O
T
O
:

M
A
J
A
B
R
A
N
D
I Ukraina har vi
kunnat hjlpa ett
stort antal familjer
genom projektet
Strong Families.
MNGA FRLDRAR RUNT OM I VRL-
DEN SAKNAR NDVNDIGA RESURSER
FR ATT TA HAND OM SINA BARN. Det
kan handla om allt frn brist p pengar att
betala mat, mediciner och skolavgifter till att
sakna kraft, hlsa och framtidstro. Vi arbetar
drfr brett och anpassar vra insatser efter
hur behoven ser ut. Men mlet r detsamma
att se till att alla barn ska f vxa upp i en
familj och lyfta familjer ur fattigdom.
Vra familjestrkande program r riktade
mot speciella mlgrupper, som exempelvis
ensamma mdrar, familjer som r smittade
med hiv/aids eller familjer med ekonomiska
problem, ofta frknippade med missbruk,
sjukdom och utanfrskap.
SOS Barnbyar driver drygt 600 familje-
strkande program, som r indelade i std
p kort, medellng och lng sikt. Mlet r
att de vi hjlper p sikt ska kunna klara sig
sjlva och att vi p s vis frhindrar att barn
verges. Yrkesutbildningar och mikroln
r viktiga delar fr att de vi hjlper ska
kunna starta egen verksamhet och frsrja
sig sjlva. Andra exempel r att se till att
barnen gr i skolan, att frebygga hiv/aids
samt att undervisa i barnomsorg, hlso- och
nringslra.
s

SOS BusinessMag Low

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

You might also like

SOS BusinessMag Low

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

SOS BusinessMag Low

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

SOS

_SOS-BusinessMag_BOK.indb 2 2012-03-21 16.20

ANNA RYOTT, general sekreterare SOS Barnbyar

Designjournalisterna Ingrid Sommar

_SOS-BusinessMag_BOK.indb 15 2012-03-21 16.21

beskrivs inte sllan som Storbritanniens

_SOS-BusinessMag_BOK.indb 35 2012-03-21 16.22

_SOS-BusinessMag_BOK.indb 36 2012-03-21 16.22

You might also like