1.

Thorax 10p (21 frgor)

1. (2p) Coarctatio aortae r en missbildning som ger upphov till en frtrngning av aorta thoracalis distalt om avgngen av a. subclavia sin. Beskriv hur blodet nd kan n aorta abdominalis genom att benmna de krl som blodet passerar.

Aorta a subclavia a thoracica interna a musculophrenica aa intercostales anterior anastomoserar med aa intercostales posterior aorta thoracalis aorta abdominalis.
2. Du tar hand om en 68-r gammal patient med pneumoni och vtska i hger pleurahla. a) (3p) Var p kroppen (dvs vilket/vilka intercostalrum och linjer) och var i frhllande till revbenen fr du in nlen som du anvnder fr att tmma pleurahligheten p vtska? Frklara ditt svar! Vilka anatomiska skikt gr man igenom vid en thoracocentes (pleurapunktion)?

Linea midaxillaris ICV-VI. I mitten av IC fr att undvika v/a/n intercostalis. Hud, superficiell fascia, intercostalmuskler (extern, intern, innerst), endothorakal fascia, pleura parietalis.
b) (2p) I intercostalrummen lper ledningsbanor, bl.a. intercostalartrer och intercostalvener. Beskriv den arteriella frsrjningen av intercostalrummen och ange frn vilken/vilka nrmast strre artr(er) intercostalartren/artrerna r en gren.

Anteriort: Aa intercostales anteriores (IC1-IC5) frn a thoracica interna, (IC6-IC11) frn a musculophrenica. Anteriores anastomoserar med posteriores. Posteriort: Aa intercostales superiores (IC1-IC2) frn a intercostalis suprema. Aa intercostales posteriores (IC3-IC11) och a subcostalis (IC12) frn aorta descendens.
c) (1p) Du undersker honom och ber honom stta sig upp. Var samlas vtskan?

I interpleuralhlan.
d) (0,5p) Du gr en thoracocentes fr att avlasta hans tillstnd. I niv med vilket revben slutar pleuran vid linea axillaris medialis?

Costa X.
3. Ange s exakt som mjligt med hjlp av ytanatomiska riktmrken var du finner: a) (1p) auskulteringsplats fr tricuspidalissklaffen. [x2]

Vid appendix xiphoideus.

b) (1p) auskuleringsplats fr pulmonalisklaffen. [x2]

ICII, parasternalt sin.

c) (1p) auskulteringsplats fr mitralisklaffen. [x3]

Vid apex cordis, (ICV, midklavikulrt sin).

d) (1p) auskuleringsplats fr aortaklaffen. [x3]

ICII, parasternalt dx.

e) (1p) basis cordis.

Mellan parasternalt dx/sin i hjd med ICII.

f) (2p) auskulteringsyta fr lobus superius fr hger lunga.

Mellan apex pulmonis (3-4 cm ovan costa I) och fissura horisontalis (vid costa IV, mellan axillra-parasternala linjerna dx).
g) (1p) auskulteringsyta fr lobus medius hger lunga. [x3]

Mellan fissura horisontalis och fissura obliqua (processus spinosus Th3 till umbilicus).
h) (1p) auskulteringsyta fr lobus inferior vnster lunga.

Mellan fissura obliqua och basis pulmonis (ca 2 IC superiort om grnsen fr pleura costalis).
i) (1p) planet som delar mediastinum superior frn mediastinum inferior.

Intervertebraldisk Th4-5.
4. Vilka nerver ansvarar fr somatisk och respektive visceral smrta i pericardium? (1p)

N phrenicus (somatisk), plexus cardiacus (visceral).

5. (3p) Ange vilka strukturer finns runtom vnster lunghilum. [x2] -superiort: Arcus aortae, n layngeus recurrens sin -anteriort: N phrenicus sin -posteriort: N vagus sin, esophagus, aorta descendens -inferiort: Pleurahlan 6. Hur ligger arteria pulmonalis i frhllande till bronchus i hger lunghilus? (0,5p)

Superoanteriort.
7. Nedanstende bild visar vnster lunghilus.

a)

(3p) Identifiera fljande strukturer:

1. 2. 3. 4. 5. 6.

Arcus aortae A pulmonalis Vv pulmonales Bronchus A subclavia sin V brachiocephalicus sin

8. Bilden visar ett tvrsnitt av thorax i hjd med kota T4. Bilden visar tvrsnittet p samma stt som en skiktrntgen. [x2] a) (2p) Identifiera fljande strukturer (1, 2, 5, 11):

1 = Trachea 2 = Esophagus 5 = Thymus 11 = Ductus thoracicus

b) (2p) Identifiera fljande nerver (6-9):

6 = N phrenicus 7 = N vagus 8 = N laryngeus recurrens sin 9 = Truncus sympathicus

c) (1p) Vilka av de strukturer som du ser i detta tvrsnitt ledsagar struktur 3 vid passagen genom diaphragma?

Ductus thoracicus och truncus symphaticus.

9. Benen som bildar apertura thoracica superior r: (1.5 p)

Kota Th1, costa 1, manubrium sterni.

10. (3p) Ange i ordning frn anteriort till posteriort vilka krl och nerver som ptrffas i den vre thoraxaperturen. Vilken av nerverna ligger mest medialt?

1. Vv brachiocephalica dx/sin. 2. N phrenicus (lateralt), n vagus (medialt). 3. Truncus brachiocephalicus, a carotis communis sin, a subclavia sin 4. Truncus sympathicus.
11. En av de viktigaste topografiska plan som anvnds i en thoraxunderskning gr i hjd med intervertebraldisk Th4 Th5. a) (1p) var p thorax hud hittar man detta plan?

I niv med angulus sternalis, costa II.

b) (3p) Ange frn anteriort till posteriort de strukturer som i thorax finns/byter namn i hjd med detta plan.

V cava sup, truncus pulmonalis, arcus aortae, n laryngeus recurrens sin, bifurcatio tracheae.
12. a) (1p) Vilken nerv innerverar diafragma motoriskt, och var kommer denna nerv ifrn?

N phrenicus frn C3-5.

b) (1p) Vid apertura thoracis superior ligger denna nerv bredvid stora blodkrl. Vilka?

V subclavia och a thoracica interna.

c) (0,5p) Hur ligger nerven p varsin sida i frhllande till lungroten (el. huvudbronk)?

Anteriort.
d) (0,5p) Tillsammans med vilken struktur passerar nerven diaphragma?

V cava inferior.
e) (0,5p) Ytterligare en nerv i thorax har ett liknande frlopp (a-d). Vilken nerv avses?

N vagus.
f) (1p) Beskriv hur nerven avses i delfrga (a-d) p hger resp. vnster sida lper in i diafragma och vad det r som skiljer nervens intrde p hgra jmf med vnstra sidan.

Phrenicus dx lper genom foramen vena cavae, sin gr direkt till diafragma.
13. Arne (68 r) fr ett hudutslag med sm vesiklar som medfr kraftig smrta p framsidan och lateralsidan av vnster brstkorg, i hjd med brstvrtan. Lkaren stller diagnosen herpes zoster (bltros) och frklarar att det r en virussjukdom som har tropism fr perifera nerver. a) (1p) Vilken nerv frsrjer huden i detta omrde och frn vilket ryggmrgssegment kommer den?

Nn intercostales frn Th4.

b) (2p) Frutom hudomrdet, vilka strukturer innerverar nerven sensoriskt, motoriskt och autonomt?

Motoriskt: M serratus posterior superior, m subcostalis, interkostalmuskler. Sensoriskt: Del av scapula. Autonomt: Mammarkrtlarna.
14. (2,5p) Genom mediastinum superius finns 5 longitudinellt gende strre nerver. Vilka 5 nerver avses och vilka tv av grenarna p respektive sida (dx. sin.) lper mest posteriort i mediastinum superius?

N phrenicus dx och sin (mest posteriort), n vagus dx (mest posteriort) och sin, n laryngeus recurrens sin.
15. Vilka delar har mediastinum inferior? (1.5 p)

Mediastinum anterius, medius och posterius.

16. (1p) Vid angina pectoris, som frorsakas av frtrngningar i hjrtats kranskrl, vilket leder till ischemi av hjrtmuskeln, knner manliga patienter oftast smrta i vnster skuldra och insidan av vnster arm samt bakom sternum. Vad r frklaringen till att smrtan upplevs just p dessa stllen?

Referred pain. Man mottar samtidigt visceral sensation frn hjrtat och kutan sensation frn nmnda delar av huden och kan ej skilja p dem.
17. Kunskap om brstkrtelns frsrjning och innervering r av strsta vikt i anslutning kirurgi vid brstcancer. a) (2p) Redogr fr det arteriella tillfldet till brstkrteln.

A axillaris a thoracica lateralis rami mammaria laterales A subclavia a thoracica interna rami mammaria mediales
b) (1,5p) I vilka lymfstationer hamnar lymfan frn brstkrtlen? (Ange ungefrlig procentuell frdelning).

Huvuddel (75 %) till nll axillares. Mindre till nll parasternales, nll interpectorales, nll supraclaviculares.
c) (0,5p) Vilka ytliga nerver innerverar huden ver brstkrteln?

Nn intercostales II-VI.
18. (3p) Ange minst tre strukturer som kan trycka ihop oesophagus och ungefr hur lngt nedanfr munnen som man lokaliserar dessa frtngningsstllen.

Cartilago cricoidea (15 cm), arcus aortae (22 cm), bronchus principalis sin (27 cm), hiatus esophageus (40 cm).
19. (2,5 p) I hjd med vilken niv ligger hiatus esophagus respektive hiatus aorticus och vilka strukturer frutom esophagus och aorta gr genom respektive ppning?

Esophagus (T10): N vagus dx/sin. Aorticus (T12): V azygos, ductus thoracicus, truncus sympathicus.
20. V. azygos ansvarar, tillsammans med vv. hemiazygos fr huvuddelen av den vensa drneringen av thoraxvggen. [x2] a) (1p) Mellan vilka tv stora vener lper v. azygos?

V cava superior och v cava inferior.

b) (0,5p) I niv med vilken kota tmmer sig vv. hemiazygos i v. azygos?

Th8.
c) Vilka intercostalrum (ange ven sida) drneras av (1,5 p) v. azygos: Hger ICV-XII. v. hemiazygos accessorius (superior): Vnster ICV-VIII. v. hemiazygos (inferior): Vnster ICIX-XII. 21. (2p) Strax lateralt om delningen mellan a subclavia och a. carotis communis finner vi mnga grenar frn a.subclavia. Vilka fyra grenar lmnar i de flesta fall a.subclavia innan costa 1? Ange grenarna i ordning frn medialt till lateralt.

A vertebralis, a thoracica interna, truncus thyrocervicalis, truncus costocervicalis.

2. Buk 15p (28 frgor)

1. Ett indirekt inguinalbrck intrffar medialt frhllande till ett direkt inguinalbrck och d mot en svag del av nedre bukvggen, den s kallade Hasselbachs triangel (inguinaltriangeln). a) (3p) Inguinaltriangeln avgrnsas av ett krl, en muskel och ett ligament. Vilka strukturer avses och t vilket hll ligger respektive struktur?

M rectus abdominis (medialt), a epigastrica inf (superiolateralt), lig inguinale (inferiort).

b) (0,5p) Genom vilken struktur ppnar sig anulus inguinalis profundus?

Fascia transversalis.
c) (1,5p) Nmn tv knsspecifika strukturer som lper genom inguinalkanalen hos mannen respektive en hos kvinnan.

Man: Ductus deferens, a testicularis, plexus pampiniformis, r genitalis n genitofemoralis. Kvinna: Lig teres uteri.
d) (1 p) Vilka strukturer begrnsar canalis inguinalis posteriort dvs bildar kanalens bakre vgg?

Fascia transversalis och tendo conjointus.

2. Ett viktigt landmrke rent kirurgiskt r planus transpyloricum. a) (1p) Beskriv var detta plan r belget.

I mitten av strckan frn manubrium sterni till vre symfysis pubis, genom costa 9.
b) (1p) Vilken del/Vilka delar av tunntarmen ligger i hjd med detta plan?

Duodenum pars superior, flexura duodenojejunalis.

c) (1p) Vilken del avseende colon och pancreas ligger i detta plan?

Flexura colica dx/sin, corpus pancreatis.

d) (0,5p) Vilken artr avgr frn aorta i hjd med detta plan?

A mesenterica superior.
3. (3p) Kirurgen mste nu ligera blodkrlen till magscken. Redogr fr vilka artrer som frsrjer magscken, och vilken del av magscken som respektive artr frsrjer!

4. (1p) Vilka dermatom pverkas av verfrd smrta (referred pain) frn ventriculus och var p frmre blvggen knns smrtan?

Nn splanchnici, Th6-Th9. Strax medialt och nedom vnster brstvrta.

5. Lkaren berttar fr henne att hon nog har en tumr i nedre (distala) delen av magscken, och att det nu r ndvndigt att operera henne. a) (1p) Kirurgen ser i den ppna bukhlan att en bukhinnestruktur strcker sig mellan magscken och levern. Vad heter strukturen? Vad heter bukhlans del som finns bakom strukturen?

Omentum minus, strukturen bakom heter bursa omentalis.

b) (1p) Vilka lymfknutor ligger nrmast den distala delen av magscken och vad r deras nrmaste station?

Nll gastroomentales dx nll coeliaci.

6. I bursa omentalis ligger pankreas. Vilka strukturer avgrnsar bursa omentalis a) (1p) superiort?

Levern (lobus caudatus), diafragma.

b) (1,5p) inferiort?

Omentum majus, colon transversum, mesocolon.

c) (1p) anteriort?

Omentum minus, gaster.

d) (0,5p) Vad kallas ppningen till bursa omentalis?

Foramen epiploicum.
e) (3p) I bursans anteriora vgg (lig hepatoduodenale) finns ven 3 viktiga ledningsbanor. Dessa ligger i den fria randen av omentum minus. Vilka, och hur ligger de i frhllande till varandra?

A hepatica propria (med om ductus, ant om vena), ductus choledochus (lat om arteria, ant om vena), v portae hepatis (post om bda).
7. Med titthlskirurgi kan du via foramen epiploicum n bursa omentalis. Vilka anatomiska strukturer avgrnsar foramen epiploicum anteriort, posteriort, superiort och inferiort? (4p)

Lig hepatoduodenale (ant), v cava inferior (post), leverns lobus caudatus (sup), duodenum pars superior (inf).
8. (3p) Leversvikt kan innebra att porta-cavala anstomoser ppnar sig. Beskriv kortfattat minst tre porta-cavala anastomoser. [x2]

Samtliga brjar/tmmer sig i v porta: V gastrica sin anastomos med vv oesophagei (nedre delen) v azygos v cava sup V mesenterica inf V rectalis sup med v rectalis inf v pudenda v cava inf Vener runt naveln med vv paraumbilicales v cava inf Colonvener med bakre bukvggsvener v cava inf Mjlt/pancreasvener med v renalis sin v cava inf
9. (2p) Hur (ur vilka vener) och var exakt bildas portdern (V. porta)? V lienalis + v mesenterica sup. Bakom pancreas nacke, L2-niv i abdomens hgra vre kvadrant. 10. (2p) Tarmkirurgen mste kunna skilja p jejunum och ileum och d r vissa karakteristiska arteriella mnster i mesenteriet av stor betydelse fr att skilja t dessa tv tunntarmdelar. Redogr kortfattat hur man skiljer jejunum och ileum avseende arteriellt mnster. [x2]

Arkaderna i jejunum r lnga och f, medan de i ileum r korta och mnga.

11. (2p) Via vilka artrer frsrjs duodenum och varifrn hrstammar respektive artr? Bertta ven om det vensa avfldet!

A pancreaticoduodenalis superior (frn a gastroduodenalis) A pancreaticoduodenalis inferior (frn a mesenterica superior). Vv pancreaticoduodenales v mesenterica superior v porta.
12. (2p) Vilka krl frsrjer pancreas och vilket av krlen br logiskt frsrja det mesta av corpus pancreaticus?

A lienalis (frsrjer merparten), a pancreaticoduodenalis superior/inferior.

13. Duodenum! a) (2p) Namnge de fyra viktiga ledningsbanorna (alt. krl el. gallgngar) som ligger posteriort om duodenum pars superior.

Ductus choledochus, a gastroduodenalis, v porta, v cava inferior.

b) (0,5p) Hur ligger duodenum pars superior frhllandevis till peritoneum ?

Intraperitonealt.
c) (0,5p) Rent ytantomiskt p vilken niv avseende ryggraden ligger duodenum pars sup?

L1.
d) (0,5p) Vilka lymfknutor tar emot lymfa frn duodenum?

Nll coeliaci.

14. (2p) Redogr fr den arteriella blodfrsrjningen med start i aorta och fr den vensa drneringen samt fr den autonoma innerveringen av jejunum!

Artrer: Aorta abdominalis Mesenterica sup (avger jejunala artrer) + Truncus coeliacus A hepatica communis A gastroduodenalis Jejunala artrer Vener: V mesenterica superior v porta Nerver: Plexus mesentericus superior
15. Appendix! a) (1p) Ange kortfattat det anatomiska lget fr caecum och appendix.

Vid McBurneys punkt lokaliserad 2/3 av avstndet frn umbilicus till spina iliaca ant sup.
b) (1p) Utgende frn aorta abdominalis hur frsrjs caecum och appendix?

Aorta abdominalis a mesenterica superior a ileocolica. c) (0,5p) Vilka lymfknutor i buken tar emot lymfan frn caecum och appendix? Nll mesenterici superior.
d) (1p) P vilka niver (avseende segment) verfrs smrtan (referred pain) frn caecum och appendix vermiformis och var p blvggen knns smrtan?

Th8-Th12. Vid naveln. e) (1p) Redogr fr skillnaderna avseende innervationen av peritoneum parietale
jmfrt med peritoneum viscerale.

Parietale: somatisk. Viscerale: visceral innervering.

f) (0,5p) Var knns den verfrda smrtan (referred pain) vanligtvis frn colon?

Bckentrakten.
16. Hirschprungs sjukdom r en medfdd sjukdom dr den inre (intrinsic) innerveringen av ett tarmsegment av baktarmen (hindgut) saknas. Symtom: akut tarmstopp (ileus) eller obstipation (frstoppning). a) (1p) Vilken r den proximala respektive den distala grnsen fr baktarmen?

Colon transversum vnster 1/3-del (proximalt), rectums verdel (distalt).

b) (2p) Normalt r den inre (intrinsic) innerveringen modulerad av autonom yttre (extrinsic) innervering. Vilka ganglier och nerver ansvarar fr det sympatiska respektive parasympatsika innerveringen av baktarmen?

Innerveras av plexus mesentericus inferior. Sympatiskt: Nn splanchnici lumbales (L1-L2). Parasympatiskt: Nn splanchnici pelvini (S2-S4).
c) (1p) Segmentet utan neuroner som ska excideras i detta fall finns i colon sigmoideum. Vad heter det topografiska omrdet p hudytan dr colon sigmoideum projiceras och hur begrnsas det?

Hypogastrium. Planum intertubercularis (sup), planum midclavicularis sin (lat p bda sidor), strax ovan lig inguinale sin.
d) (1p) Kirurgen startar operationen med ett snitt i detta omrde, lateralt om M. rectus abdominis. Det blder kraftigt av snittet i bukvggen. Vilka artrer kan finnas i bukvggen i detta omrde?

A epigastrica inferior, a circumflexa ilium profunda.

e) (1p) Vilken artr ansvarar fr blodfrsrjningen av colon sigmoideum och i hjd med vilken ryggkota finns utgngen frn aorta av detta krl?

A sigmoideae frn a mesenterica inferior som utgr frn aorta vid L3.
17. (4p) Beskriv den arteriella frsrjningen (med start frn aorta), vendrneringen och den parasympatiska innerveringen av tjocktarmen!

Aorta a mesenterica superior och a mesenterica inferior. Superior: A ileocolica (caecum, appendix vermiformis), a colica dextra (ascendens), a colica media (transversus h 2/3-delar). V mesenterica sup v porta. Parasympatiskt av n vagus.

Inferior: A colica sinistra (transversus v 1/3-del, descendens), a sigmoideae (sigmoideum). V mesenterica inferior v lienalis v porta. Parasympatiskt av nn splanchnici pelvini.
18. Pltsligt sjuk med feber och koliksmrta lokaliserad runt naveln. Nr halva dagen gtt har smrtan flyttat till den nedre hgra delen av bukvggen och r som mest intensiv i McBurneys punkt. Lkaren som examinerar honom stter diagnosen akut appendicit. a) (1p) Vilken r den anatomiska frklaringen till att smrtan knns frst periumbilicalt och sedan i den nedre delen av bukvggen?

verfrd smrta, bda ligger inom samma innervationsomrde (Th8-Th12). Kroppen kan inte srskilja p smrtimpulserna.
b) (3p) Kirurgen bestmmer att lgga ett snitt i horisontal riktning igenom McBurneys punkt, lateralt om m rectus abdominis. Ange i tur och ordning alla lager och anatomiska strukturer kirurgen mste snitta igenom tills han kommer in i bukhlan.

Hud, tela subcutanea (Campers och Scarpas fascia), m rectus abdominis, m obliquus externus abdominis, m obliquus internus abdominis, m transversus abdominis, fascia transversalis (muskelfascia), fascia extraperitonealis (extraperitonealt fett), peritoneum lamina parietalis.
c) (1p) Vilka nerver i detta omrde mste kirurgen undvika att skada?

N iliohypogastricus cutaneus anterior, n ilioinguinalis.

d) (2p) Vilka artrer frsrjer omentum majus och frn vilken stor artr eller vilka strre artrer hrstammar respektive gren?

A gastroomentalis dx (frn gastroduodenalis) och a gastroomentalis sin (frn a lienalis).

f) (1p) Med tanke p bukvggens lymfdrnering, var exakt frvntas man palpera mma och frstorade lymfknutar?

Nll inguinales superficiales belgna direkt under lig inguinale.

19. (1p) Var tmmer sig lymfan frn frmre bukvggen?

Ovanfr umbilicus: nll axillaris, (nll parasternalis). Nedanfr: nll inguinales superficiales.
20. Under en rutinunderskning uppskattar du mjltens storlek med hjlp av perkussion p dess projektionsyta p huden. a) (0,5p) Ange s exakt som mjligt var p kroppen mjlten projiceras i normala fall.

Mellan costa 9 (midklavikulrt) och costa 11 (midaxillrt).

b) (1,5p) Mjlten sitter relativt fast p sitt stlle med hjlp av tv bukhinnestrukturer (ligament). Vad heter dessa och vad innehller ligamenten?

Lig gastrosplenicus: A/V gastricae breve, lymfkrl, nerver. Lig splenorenalis: anastomos v renalis-v lienalis, lymfkrl, nerver.
c) (2p) Ange vilka strukturer som finns i mjltens nrhet -anteriort: magscken -posteriort: vnster njure -medialt: lig gastrosplenicus, lig splenorenalis -lateralt: peritoneum visceralis d) (1p) P akuten opereras hon omedelbart fr mjltruptur och lkaren frklarar att det var ett par stora blodkrl (artr och ven) som han behvde ligera (stnga av) fr att ta bort mjlten. Vad heter artren och frn vilket strre krl kommer den?

A lienalis frn truncus coeliacus.

21. Gallgngar! a) (2p) Rita en skiss och ange namnen p gallgngarna.

Ductus hepaticus dx/sin frn levern gr ihop till ductus hepaticus communis. Strax nedanfr gr ductus cysticus frn gallblsan ihop med communis till ductus choledochus. Ductus pancreaticus frn pancreas avger grenen ductus pancreaticus accessorius som mynnar i papilla

duodeni minor och gr sedan ihop med choledochus fr att forma ampulla hepatopancreatica och slutligen mynna i papilla duodeni major.
b) (1,5p) Vidare undersks gallgngarna med hjlp av en endoskopisk injektion av kontrastmedel i gallgngarnas mynning. Vad heter mynningen och var r den belgen? Vilken annan gng mynnar ut p samma stlle?

Papilla duodeni major i duodenum pars descendens. Papilla duodeni minor mynnar ocks dr.
c) (1,5p) Slutligen tas en biopsi som visar p cancer i gallgngarna. I vilka lymfstationer kan frvntas metastaser ?

Nll coeliaci, nll hepatici, nll pylorici.

d) (2p) Beskriv den arteriella frsrjningen av gallblsan (utgende frn aorta abdominalis) s som den finns hos huvuddelen av befolkningen!

Aorta abd truncus coeliacus a hepatica communis a hepatica propria dx a cystica

22. Ange s exakt som mjligt, med hjlp av ytanatomiska riktmrken (vertikala linjer, benutskott, etc), var p kroppens yta som fljande strukturer projiceras: [x2] a) (1p) Fundus vesica fellea. [x3]

Dr planum midclavicularis dx och planum subcostalis korsas.

b) (1p) Roten av appendix vermiformis. [x3]

Dr planum midclavicularis dx och planum intertubercularis korsas.

c) (0,5p) Dermatoma Th10. [x3]

Tvrsver buken i navelniv.

23. Vilken del av colon eller rectum kan vara pverkad ifall smrtan r lokaliserad p [x2] a) (0,5p) dermatom L2?

Colon sigmoideum (kranialt).

b) (0,5p) dermatom Th12?

Colon descendens.
c) (0,5p) dermatom S4?

Rectum.
d) (0,5p) dermatom S2?

Colon sigmoideum (kaudalt).

24. Ifall ett trauma pverkar vre abdomen p hger sida r duodenum den del av magtarmkanalen som oftast skadas. [x2] a) (1p) Den andra vertikala delen av duodenum (pars descendens) avgrnsas anteriort (nmn en) och medialt (nmn en) av vilka strukturer?

Anteriort: Colon transversus. Medialt: Caput pancreas.

b) (1p) Den tredje horisontella delen av duodenum (pars horisontalis) avgrnsas posteriort (nmn tv) av vilka strukturer?

Hger ureter, hger psoas, v cava inferior, aorta.

25. (2p) Identifiera strukturerna 1-3 i figuren. Av vilket strre hlrum r struktur 1 en del?

1. Omentum majus del av peritoneum 2. Aorta 3. V cava inferior

26. En 55 r gammal patient som lnge har lidit av magsr (ulcer) utvecklar en perforering av magscken. Du tar en rntgenbild av thorax och buk med patienten stende och ser fri luft under diaphragma. Hur heter platsen dr luften har samlat? (0,5p)

Cavitas peritonealis.
27. a) I bilden nedan, ange namnet p strukturena 1-5 ! (3p)

1-Tela subcutanea 2-M obliquus externus abdominis 3-Ductus deferens 4-M obliquus internus abdominis 5-A epigastrica inferior
b) Vilket lager av bukvggen terfinns inte i funiculus spermaticus?

Tela subcutanea.
28. Bilden visar ett moment under en bukoperation. Notera att bilden visar ett tvrsnitt underifrn, vilket r vanligt vid tvrsnittsanatomi. Besvara fljande frgor:

a) Vilka ledningsbanor vid (a) klmmer kirurgen mellan tumme och pekfinger? (1,5 p)

A hepatica, v porta, ductus choledochus.

b) I vilken ppning hller kirurgen sitt pekfinger? (0,5 p)

Foramen epiploicum.
c) Identifiera strukturerna (c) - (h) i figuren (3 p)

c) Bursa omentalis. d) Ventriculus e) Lien/spleen/mjlten f) Vnster njure g) Aorta h) Vena cava inferior

3. Bcken 10p (42 frgor)

1. Pudendusblockaden vid frlossningen blir alltmer ersatt av en bedvning i epiduralrummet. d) (0,5p) Vilken muskelrelaterad struktur bildar canalis pudendus (Alcocks kanal)?

Fascia obturatorius.

e) (0,5p) Vilket riktmrke anvnds vid en pudendusblockad? Hur lper nerven i frhllande till riktmrket?

Lig saccrospinale. Lateralt.

f) (0,5p) I den laterala bckenvggen ligger sedan n. pudendus tillsammans med ngra blodkrl. Vilka?

A/V pudenda interna.

g) (1,5p) Kvinnans knsppning bedvas endast delvis genom en pudendusblockad. Vilken del innerveras av andra nerver och av vilka nerver?

Anteriora delen innerveras av n ilioinguinalis nn labiales anteriores.

h) (1p) Frn vilken nervflta kommer de nerver som efterfrgas i frra delfraga, och vilka ryggmrgssegment ger upphov till denna nervflta?

Plexus lumbalis, Th12-L4.

i) (1p) Subperitonealt i hjd med cervix (den pelvina smrtlinjen) fortleds den viscerala afferenta smrtan frn kvinnans knsorgan inte p ett traditionellt stt genom sympatiska trdar. P vilket stt fortleds smrtan och via vilka nerver?

Parasymptatiskt till spinalsensoriska ganglier i S2-S4 (nn pelvini splanchnici).

2. Lkaren frsker testa om hans ryggmrg r pverkad genom att berra huden ovanp ligamentum inguinale fr att se om testis p samma sida dras uppt. a) (1p) Vilken nerv och vilken ryggmrgsegment ansvarar fr knseln i detta omrde? [x2]

N inguinalis, L1.
b) (1 p) Vilken nerv och vilken muskel ansvarar fr svaret?

Ramus genitalis n genitofemoralis och m cremaster.

3. (3p) a) Beskriv kortfattat hur N. pudendus lper ner i bckenbotten samt vilka nervgrenar som utgr slutgrenar av N. pudendus.

N pudendus uppkommer i plexus sacralis (S2-S4). Passerar mellan m piriformis och m coccygeus, lmnar bckenet genom foramen ischiadicum majus fr att sedan komma tillbaka genom foramen ischiadicum minus. Sedan lper den vidare i canalis pudendus (Alcocks kanal). Avger nn anales inferiores, nn perineales, n dorsalis clitoris/penis.
b) (1,5p) Vilka muskler och vilket hudomrde innerveras av N. pudendus?

M bulbospongiosus, m ischiocavernosus, m sphincter ani externus, m sphincter urethrae externus, m transversus perinei superficialis. Hudomrdet omkring de externa genitalia.
4. Lymfdrneringen av viktiga strukturer som prostata, rectum och anus fljer samma mnster som krlfrsrjningen av respektive struktur. a) (0,5p) I vilka lymfknutor tmmer sig huvuddelen av prostatas lymfa?

Nll iliaca interni.

b) (0,5p) I vilka lymfknutor tmmer sig lymfan frn den delen av anus som ligger inferiort om linea pectinata?

Nll inguinales superficiales.

c) (0,5p) I vilka lymfknutor tmmer sig lymfan frn superiora rectum och ovarierna/testiklarna?

Nll iliaca interni.

d) (1p) Vid prostatectomi r det viktigt att ligera artren till prostata samt fr metastaser ven ha koll p vilka lymfknutor som tar emot lymfa frn prostata. Vilken artr avses?

A vesicalis inferior.
5. Vid njursten r det av strsta vikt att vara medveten om tre anatomiskt viktiga delar av ureter (frtrngningar utifrn den anatomiska omgivningen) dr en sten kan fastna. a) (1,5p) Vilka delar avses?

Njurbcken, dr ureter korsar a iliaca communis, urinblsans bakre vgg.

b) (1,5p) Vilka ryggmrgssegment tar emot smrta (referred pain) frn ureter och var p kroppen upplevssmrtan?

T11-L2. Den upplevs p nedre bukvggen.

6. I ureter kan njurstenar fastna vilket kan ge upphov till nstan outhrdlig smrta. a) (1p) Ange s exakt som mjligt, med hjlp av ytanatomiska riktmrken (vertikala linjer, benutskott, etc), var p kroppens yta som ureter projiceras.

Linje ca 5 cm lateralt om processus spinosus L1 ner mot spina iliaca superior posterior.
b) (1,5p) En inflammation i njuren kan sprida var till nrliggande muskelfascior. Vilka tre muskler ligger belgna posteromedialt, posteriort och posterolateralt om njuren?

M psoas major (post-med), m quadratus lumborum (post), m obliquus internus (post-lat).

7. V. renalis sin. kan i vissa fall klmmas t med pfljd att blod kommer in i urinen. a) (1p) Vilka strukturer r det som kan klmma ihop V. renalis sin?

Aorta abdominalis och a mesenterica superior.

b) (0,5p) Var p kroppen upplevs den verfrda smrtan frn vnster njure?

Anterolateralt nedtgende riktning under planus transumbilicalis.

c) (1p) Vid vilken kothjd hittar man vanligen hger respektive vnster njure?

Vnster: Th10-L2. Hger: Th11-L3.

8. (1p) Hur r frhllandet mellan v. renalis sin och a. mesenterica superior?

V renalis sin lper horisontellt posteriort om a mesenterica superior som lper vertikalt.
9. (2p) Njurtumrer kan i vissa fall invadera ut i omgivningen. Gr en enkel skiss av hger njures framsida och visa p vilka strukturer som ligger an mot framsidan p hger njure och som kan tnkas pverkas av en njurtumr.

Hger: Glandula suprarenalis dx, hepar, tunnatarmen, duodenum pars descendens. Vnster: Glandula suprarenalis sin, ventriculus, lien, pancreas, colon descendens, jejunum.
10. (0,5p) A. obturatoria avgr frn a. iliaca interna. Dock r det vanligt frekommande att artren anastomoserar med A. iliaca externa. Vilken anastomoserande artrgren avses?

A obturatoria har en pubisk artrgren som anastomoserar med a iliaca externa.

11. (4p) Vid operationer i rectum och anus r det viktigt att knna till rectums och analkanalens arteriella frsrjning fr att p s stt ligera rtt artrer. Ange vilka artrer som frsrjer rectum och anus, varifrn respektive artr hrstammar samt respektive artrs frsrjningsomrde.

A rectalis superior (frn a mesenterica inferior) frsrjer rectums frsta 2/3-delar. A rectalis media (frn a iliaca interna) frsrjer rectums sista tredjedel. A rectalis inferior (frn a pudenda interna) frsrjer anus.
12. Beskriv det vensa avfldet frn rectum. Patienter med skrumplever (pga alkoholmissbruk) drabbas ofta av hemorrhoider. Beskriv den anatomiska bakgrunden till detta! (3 p)

Hemorrojder beror p vidgade vener i analkanalen, vid skrumplever r ventrycket hgre n normalt varvid risken att drabbas kar. Drneras av v porta. Plexus rectalis exterior som drneras av v rectalis sup/med/inf samt plexus rectalis interior. Rectum V rectales mediae V iliaca interna Rectum V rectalis superior V mesenterica inferior

13. a) Vilken struktur r ansvarig fr att hemorrhoider bildas? (0,5 p)

Plexus venosus rectalis.

b) Vilka strukturer mste du akta dig fr nr du utfr rektoskopi? (0,5 p)

Plexus rectalis interior, inte skrapa snder den knsliga mukosan.

c) I rectums slemhinna finns en grns som yttrar sig bl a i skillnader vad gller sensorisk innervering. Vad heter denna grns, vad r bakgrunden till att grnsen finns, och hur pverkar denna grns patientens smrtknslor, t ex vid rectoskopi? (2 p)

Linea pectinata, utvecklingsmssigt markerar den hindgut-proctodeumkorsningen. Separering av visceralt ovanfr och parietalt under. Kraftiga smrtknslor under linjen, inga ovan.
14. (2p) Vilken strre artr ger ursprung till a uterina och vilka andra organ utom uterus nutrierar a. uterina?

A iliaca interna a uterina som nutrierar lig teres uteri, ovarium, vagina, tuba uterina. 15. (2p) I samband med fdseln finns risk fr muskelbristningar i diafragma pelvis och d
framfrallt de muskler som tillhr m. levator ani. Vilka muskler tillhr m. levator ani och vilken nerv innerverar musklerna?

M iliococcygeus, m pubococcygeus, m puborectalis. Innerveras av n levator ani.

16. (2p) I anslutning till urinblsans hals terfinns tv ligament. Vad kallas dessa ligament och frn vilken struktur uppstr respektive ligament?

Lig rectovesicale frn urinblsan, pelvisfascians senbge srskilt lig puboprostaticum (mn)/lig pubovesicale med et lat (kvinnor).
17. Inom gynekologisk kirurgi kan det vara viktigt att knna till lig. cardinale fr ex. suturering. a) (1p) Var lper detta ligament?

Fster cervix till den laterala bckenvggen vid spina ischiadica och fortlper externt med fibrs vvnad som omger bckenblodkrlen. Stdjer uterus. b) (0,5p) Vilken struktur lper strax inferiort vinkelrtt mot a uterina? Ureter. 18. Anne 51 upplever intensiv smrta p hger sida nedanfr naveln ner i ljumskregionen.
Efter noggrann underskning inkluderande skiktrntgen upptcks en tumr i hger ovarium. Ovariet mste avlgsnas, eventuella metastaser i lymfknutor mste tas bort. a) (2p) Vilka tv artrer till ovariet mste ligeras och frn vilka strre krl hrstammar dessa artrer?

A ovarica (frn aorta abdominalis), a uterina (frn a iliaca interna).

b) (1p) En av ovanstende artrer lper frn lateralvggen i bckenet i ett ligament i den endopelvina fascian. Vilket ligament avses och vilket annat ligament tcker i form av ett peritonealt veck sjlva ovarierna?

Lig cardinale (a uterina). Lig latum uteri (peritonealt veck). c) (0,5p) Lymfan frn ovarierna tms i vilka lymfknutor? Nll lumbales.
d) (1,5p) Om mer inferiora delar av kvinnlig genitalia ex. cervix uteri och vre vagina vore pverkad s att detta gav upphov till visceral smrta fortleds denna smrta p annat stt n frn ovarier och uterus. P vilket stt? Ange i svaret plexa, nerv och segment. Parasymptatiskt sensoriska spinalganglier i S2-S4 frn plexus sacralis (nn pelvini splanchnici) e) (1p) Mer inferiort i vagina r det somatisk innervering som gller. Vilken slutgren i bckenbotten avses och frn vilken strre nerv kommer denna slutgren?

Nn perineales frn n pudendus frn S2-S4 i plexus sacralis.

19. Linea pectinata utgr en skiljelinje vad gller blodfrsrjning, innervation och omgivande muskulatur. a) (1p) Till vilket vensystem tmmer sig blodet - superiort om linea pectinata?

Superiort sker terfldet till v rectalis superior.

- inferiort om linea pectinata?

Inferiort sker terfldet till vv rectales mediae et inferiores.

b) (1p) Vilken somatisk styrd muskel omger anus inferiort om linea pectinata och vad heter nerven som innerverar denna muskel?

M sphincter ani externus som innerveras av n pudendus.

20. I anslutning till frlossning r det av allra strsta vikt att bckengolvet stabiliseras d cervix dilateras. Den viktigaste strukturen i bckengolvet r diafragma pelvis och d frmst m. levator ani. a) (0,5p) Huvuddelen av m. levator anis proximalt superiora = laterala infstning r till en muskelrelaterad struktur. Vilken struktur efterfrgas?

Inre ytan av motsatt levator ani coccygeus.

b) (1,5p) Mer distalt och inferiort = medialt fster m. levator ani i flera viktiga strukturer. Kan du fr det kvinnliga bckenet nmna minst tre av dessa strukturer?

Lig anococcygeum, symphysis pubica, fascia diaphragmatis urogenitalis superior, fascia obturatoria, vagina.
21. (2p) Urinblsans relationer till omgivningen r viktiga att knna till. Kan du fr det manliga bckenet nmna en struktur som finns i urinblsans direkta nrhet -posteriort? Rectum -anteriort? Symphysis pubica -superiort? Peritoneum parietalis -inferiort? Prostata 22. (2,5p) Prostatas relationer till omgivningen r viktiga att knna till. Vilken struktur finns i prostatas direkta nrhet [x2] -posteriort? Rectum -anteriort? Symphysis pubica -superiort? Urinblsan -inferiort? Bulbus penis -lateralt? M levator ani 23. (1p) Artren till prostata hrstammar ur en gren frn a. iliaca interna. Vilken gren avses och frn vilket hll lper artren in i prostata?

A vesicalis inferior lper in i prostata sup-posteriort.

24. (1,5p) Var finns membrana perinei, till vilken fascia hr detta membran samt hur r sfinktermusklerna relaterade till detta organ?

Det r ett fibrst membran i perineum som tillhr fascia superficialis. Sfinktermusklerna finns ovan membrana perinei.
25. (1p) Var hamnar blod och urin vid en ruptur hos mannens urethra ifall den sker a) (1p) ovanfr membrana perinei?

U-format runt prostatan och urinblsan.

b) (1p) nedanfr membrana perinei?

I testis och p bda sidor om penis.

26. Vid ovariectomi r det viktigt att ha kunskap och om hur ovariet r fst i omgivningen men ven om dess krlfrsrjning. a) (3p) Gr enkel skiss av uterus, tuba uterina och ovarium sedd ur superior synvinkel. Rita ven in och namnge tre ligamentstrukturer som fster till uterus och ovarium samt ange vad som knnetecknar respektive struktur.

Lig latum uteri (peritonealveck som frbinder uterus till pelvisvggen). Lig cardinale (lper lngs latum uteris bas, innehller a v uterina). Lig rectouterinum (fibrs vvnad, vid sacrum).
b) (1p) Beskriv en alternativ vg till A. ovarica fr blodet att n ovariet och som bildar en anastomos med A. ovarica.

Anastomoserar ofta med a uterina som ocks frsrjer ovariet.

c) (1p) Nr det gller verfrd smrta referred pain finns en grundlggande skillnad mellan ovarium och uterus och ena sidan samt cervix och vagina och andra sidan. Vilken r denna skillnad?

Ovan den pelvina smrtlinjen signaleras smrtan sympatiskt, under parasympatiskt. Cervix: Parasympatiskt S2-S4 via nn pelvini splanchnici genom pelvina plexa till/frn organ. Uterus: Symaptiskt, n hypogastricus truncus sympaticus rami communicantes Th/vre L-spinalcellsganglier.
d) (1,5p) Hur r den arteriella frsrjningen av uterus och ovarierna anordnad?

A ovarica frsrjer ovariet och a uterina frsrjer uterus. De anastomoserar med varandra.
27. (2p) Ponera att du ligerar A.iliaca interna strax efter avgngen frn A. iliaca communis. Kan du beskriva tv anastomoser varvid blodet kan n A. iliaca communis normala frsrjningsomrde?

A iliaca communis a iliaca exts pubisgren a obturatorius pubisgren a iliaca interna. A iliaca communis a iliaca ext a circumflexa ilium a iliolumbalis a iliaca interna.
28. I pelvis gller det vid kirurgiska ingrepp att ha koll p eventuella anastomoser mellan a iliaca interna och andra stora krl. Ange krlen fr en eventuell anastomos mellan: a) (1p) a iliaca interna och a iliaca externa.

A iliaca interna a obturatoria a epigastrica inf a iliaca externa.

b) (1p) a iliaca interna och a mesenterica inferior.

A iliaca interna a rectalis media a rectalis superior a mesenterica inferior.

29. Det r knd att cancer eroderar den tunna vensa vggen i en tumr och cellerna kan p detta stt sprida sig vidare i kroppen. Hur kan metastaser frn prostata komma direkt till hjrnan utan att frst kommit till lungorna? Ange namnen p strukturerna som tumrcellerna anvnder sig av i detta fall. (2p)

V cava, v renalis.
30. (1p) verfrd smrta frn mannens prostata fortleds via andra afferenta autonoma nerver n exempelvis verfrd smrta frn kvinnans uterus. Via vilka nerver frn det autonoma nervplexat runt prostata (plexus prostaticus) kopplas prostatasmrtan p de somatiska afferenta nerverna?

Plexus prostaticus Plexus hypogastricus inferior N hypogastricus eller Truncus sympathicus

31. (2p) Vid prostatectomi r det viktigt att knna till krlfrsrjningen till vescia urinaria, urethra och prostata. Ange vilka krl som frsrjer respektive del samt varifrn krlen hrstammar.

A vesicalis inferior (frn a iliaca interna): vesica urinaria, urethra, prostata. A vesicalis superior (frn a umbilicales): vesica urinaria.
32. Du hller p att fridissekera a. iliaca interna. a) (1,5p) Bland annat fridissekerar du a. glutea superior, a. glutea inferior och a. pudenda interna. Genom vilka hl lmnar dessa artrer pelvisregionen?

A glutea superior gr ut genom foramen suprapiriforme. A glutea inferior och a pudenda interna gr ut genom foramen infrapiriforme.
b) (2p) Hur lper a. pudenda interna vidare ner i perineum och vilka r slutgrenarna?

Den kurvar sig runt lig saccrospinosus fr att ntra perineum genom foramen ischiadicum minus. Fortstter genom canalis pudendalis. A rectalis inferior, a perinei, nn labiales/scrotales posteriores, a bulbi vestibuli/penis, a dorsalis clitoridis/penis, a profunda clitoridis/penis.
33. Vad innehller fossa ischiorectalis? (1 p)

I Alcocks kanal: A pudenda interna, v pudenda interna, n pudendus. Utanfr Alcocks kanal: A rectalis inferior, vv rectales inferiores, nn anales inferiores.
35. Vilken struktur bildar plicae umbilicalis lateralis? (0,5 p)

Urinblsan.
34. I anslutning till urinblsan terfinns tv ligament. Vad kallas dessa ligament och frn vilken struktur uppstr respektive ligament? (2 p) Lig pubovesicale och lig pubourethrale (kvinna)/puboprostaticum (man). Uppstr frn peritoneum. 36. (2p) Beskriv kortfattat urinblsans arteriella frsrjning genom att ange namn p krlen och varifrn respektive krl hrstammar.

Aa vesicales sup, a vesicalis inf, a umbilicalis, (a vaginalis). Alla frn a iliaca interna.
37. (0,5p) I vilket bckenbottenskikt finns den externa sfinktermuskulaturen fr urethra?

Perineum.
38. I bckenbotten finns senbgar som r viktiga att knna exempelvis i anslutning till suturering vid gyn.-kirurgiska ingrepp. Var bckenbotten lper a) (1p) arcus tendineus pelvis?

Frn lgre delen av symphysis pubica till spina ischiadica.

b) (1p) arcus tendineus M. levator ani?

Fastsatt i den inre sidoytan i lilla bckenet. Frenas med sin motsatta kompanjon fr att tillsammans forma den strre delen av bckengolvet.
39. Vilka tre bckenmtt r relevanta vid en underskning av en gravid kvinna och hur definieras respektive bckenmtt? (3 p)

Diameter obliqua: Sned diameter. Mtt tvrsver pelvic inlet frn SI-leden p ena sidan till motsatt iliopektinala eminens. Diameter transversa: Tvrdiametern av pelvic inlet. Mts mellan terminala linjer. Conjugata vera: Sagittal ingng. Strcker sig frn promontorium till symphysis pubica.
40. Var i bckenet r ovariet belget samt hur frhller sig ovariet till peritoneum? (1 p)

Cavitas pelvis. Ligger interperitonealt.

41. Vilka strukturer bildar clitoris och i vilket spatium befinner sig de efterfrgade stukturerna? (1 p)

Labia majus och corpus cavernosum. Spatium perinei superficiale.

42. Vid en rutinunderskning av en manlig patient utfr du fljande moment:

a) Vilken ppning (a) palperar du med pekfingret? (0,5 p)

Alcocks kanal.
b) Du ber patienten hosta och knner d att en tarmslinga stter mot fingerblomman. Vilken diagnos stller du? (0,5 p)

Inguinalbrck.
c) Vilka nerver gr igenom hela, respektive en del av den kanal som ppning (a) ger tillgng till? (1 p)

N dorsalis penis, nn perineales.

d) Vilken struktur bildar den nedre begrnsningen av denna kanal? (0,5 p)

M obturatorius internus.
e) Ange i figuren lget av (ytprojektionen av) a. epigastrica inferior (0,5 p) Den kommer uppifrn och smyger in i hlet frn lateralsidan.

4. Hals 10p (19 frgor)

1. (5p) Fyll i de ord som saknas! Halsens vensa avflde gr via tre vener. Den frsta och strsta venen, [1], r en fortsttning av hjrnans vensa avflde, och ligger i en bindvvsskida, [2], tillsammans med frst (kranialt) en artr, [3] och sedan (kaudalt) en annan artr [4]. Venen frenar sig med [5] till [6]. Den andra venen, [7], ligger ytligt om en muskel, [8] och syns oftast vl nr patienten ftt en hjrtinfarkt. Den tredje venen, [9] frlper p halsens framsida; hger och vnster ven frbinds genom [10].

[1] V jugularis interna, [2] vagina carotica, [3] a carotis interna, [4] carotis communis, [5] v subclavia, [6] v brachiocephalica, [7] v jugularis externa, [8] m sternocleidmastoideus, [9] v jugularis anterior, [10] arcus venosus jugularis.
2. (2p) M disgastricus venter posterior har en nyckelpostion i att skydda viktiga krl- och nervstrukturer. Kan du ange tv nerver som lper djupt/innanfr denna muskelbuk. Ange ocks nervernas huvudsakliga innervation. [x2]

N accessorius (XI) innerverar specifika nackmuskler, n hypoglossus (XII) innerverar tungan.

3. (2p) Beskriv kortfattat innerveringen av svalget bde motoriskt och sensoriskt genom att ange vilka nerver som r inblandade och var ett eventuellt plexa kan tnkas vara belget.

N glossopharyngeus (IX) sensoriskt, n vagus (X) motoriskt. Hrstammar frn plexus pharyngeus som r belgen p m constrictor pharyngis medius.
4. a) (1,5p) Vad innerveras av N. vagus nr det gller halsregionen?

Pharynx mototiskt, m cricothyroidea, stmbandsmuskler.

b) (1p) Hur skiljer det sig mellan hger och vnster sida med avseende p vagusnervens recurrensgren?

Vnster: Loopar under arcus aortae innan den upptstiger. Hger: Loopar runt a subclavia dx.
5. Tracheostomi utfrs bl. a. fr att underltta andningen fr en frsvagad patient. Snittet kommer att g under frsta trakealringen. Frst grs ett snitt p tvren i huden. a) (0,5p) Vilket muskelskikt kommer att incideras tillsammans med huden?

Platysma.
b) (2,5p) Sedan kommer underliggande muskler att dras t sidan. Hur benmns dessa muskler? Vilka ingr?

Infrahyoidala: m sternothyroideus, m sternohyoideus, m thyrohyoideus, m omohyoideus.

6. a) (1,5p) Ange trigonum caroticums begrnsningar.

M sternocleidomastoideus (post), m omohyoideus (inf), m stylohyoideus och m digastricus venter posterior (sup).
b) (0,5p) I hjd med vilken cervikalkota delar sig a. carotis communis i normalfallet?

C4.
c) (1p) Ange tv viktiga artrgrenar som avgr i anterior riktning frn a. carotis externa efter det att den delat sig frn a. carotis communis?

A facialis och a lingualis.

d) (2p) Carotisskidan omsluter frutom a.carotis communis tv andra vikiga neurovaskulra strukturer i trigonum caroticum. Vilken ven och nerv avses och hur ligger dessa strukturer i frhllande till a.carotis communis?

V jugularis interna (lat om a carotis communis), n vagus (post mellan de bda krlen).
e) (1p) Anterolateralt p carotisskidan eller ibland inbddad i skidan lper en nervstruktur. Vilken struktur avses vad innerveras av denna struktur?

Ansa cervicalis. Innerverar 3 av 4 infrahyoidala muskler (ej m thyrohyoideus).

7. Trigonum caroticum och trigonum submandibularis (submandibulra triangeln) r viktiga. a) (1p) Vilka strukturer avgrnsar trigonum submandibularis?

Mandibula (sup), m digastricus venter posterior (inf), m digastricus venter anterior (ant).
b) (1,5p) Vilken nerv hittar vi bda trianglarna, hur lper den frhllandevis till carotiskrlen och vilken artr fljer nerven in i trigonum submandibularis.

N hypoglossus lper ytligt ver carotiskrlen och fljer a facialis. c) Ange trigonum caroticums innehll! (2p) A carotis externa/interna (a facialis), v jugularis interna, kranialnerv X, XI och XII.
8. (2p) Beskriv kortfattat hur n. phrenicus lper i halsen. Svaret skall innehlla information om frn vilka segment nerven hrstammar, vilka relationer som rder mellan nerv och scaleniusmuskler samt hur nerven lper i relation till armens blodledare.

Frn C3-C5. Nedtstiger obliqt med v jugularis interna ver m scalenus ant, djupt om vagina carotica. P vnster sida korsar n phrenicus frsta delen av a subclavia anteriort. P hger sida ligger nerven p m scalenus anterior och korsar anteriort till andra delen av a subclavia. Bda sidor lper post om v subclavia och ant om a thoracica interna nr de ntrar thorax.
9. Halsen skyddas av olika delar av djup fascia som omger dels halsryggrad och muskler, dels organ och ven viktiga ledningsbanor. Infektioner kan dock spridas mellan fasciorna speciellt bakom svalget i ett spatium som finns fr att underltta svljning. a) (0,5p) Vad kallas spatiet med lucker bindvv bakom svalget som skall underltta svljning men dr det ven finns risk fr infektionsspridning ner i thorax?

Spatium retropharyngeum. b) (1p) Lateralt avgrnsas spatiet av carotisskidan p var sin sida. Vilken fascia ligger
anteriort respektive posteriort om detta spatium?

Fascia buccopharyngea (anteriort), fascia alaria (posteriort).

c) (0,5 p) Genom spatium retropharyngeus finns risk fr att infektioner i svalget sprids ner till thoraxregionen. Vilken struktur bildar spatiets tak?

Skallbasen.
10. Glandulae thyroidea r rikligt frsrjd arteriellt. a) (2p) Vilka tv artrer avses och frn vilka artrer bildas dessa tv artrer?

A thyreoidea sup (frn a carotis externa), a thyreoidea inf (frn truncus thyrocervicalis).
b) (1p) Ange vilka delar av glandulae thyroideae som i normalfallet frsrjs av

respektive artr.

Superior frsrjer krtelns tv superiora upphjningar och huvuddelen av framsidan. Inferior frsrjer den posteriora delen och anastomoserar inom krteln.
c) (1p) Ange tv strukturer som frsrjs av A. thyroidea superior

Larynx, infrahyodala musklerna.

d) (1p) Ange tv strukturer som frsrjs av A. lingualis

Tungmuskulatur, gl sublingualis.
11. P grund av en malign tumr i skldkrteln tvingas man till en total thyroideactomi, dvs hela skldkrteln tas bort. Vid en sdant ingrepp mste biskldkrtlarna sparas, och kirurgen frsker drfr faststlla lget av biskldkrtlarna men han hittar endast tv av dessa, p baksidan av skldkrtellobernas vre pol. a) Vad kan ha hnt med de tv andra? (1 p)

I vissa fall kan biskldkrtlarna vara placerade innuti skldkrteln.

b) Trots att skldkrtelns artrer r ligerade brjar skldkrteln blda mycket vid ingreppet. Vad r den sannolika orsaken till detta? (0,5 p)

Ligaturen har lossnat pga det hga trycket.

c) Nr patienten vaknar upp mrks att han r hes. Vad r den sannolika orsaken till detta? Vad r den anatomiska bakgrunden till detta? (1 p)

Nrliggande vagusgrenarna n laryngeus superior som innerverar m cricothyroidea och n laryngeus recurrens som innervervar de andra stmbandsmusklerna kan ha skadats.
d) Hos 10% av befolkningen frsrjs skldkrteln av ytterligare en artr. Vilken? (0,5p)

A thyroidea ima.
12. I hjd med och posteriort samt medialt om angulus mandibulae lper nerver i nra anslutning till v. jugularis interna och a. carotis interna respektive a. carotis externa. a) (0,5p) Vilken nerv lper ner lateralt ut efter v. jugularis?

N accessorius (XI).
b) (0,5p) Vilken nerv lper ner lateralt ut efter a. carotis interna fr att inferiort om angulus mandibulae svnga av anteriort?

N hypoglossus (XII).
c) (0,5p) Vilken spottkrtel ligger ytligt om angulus mandibulae?

Gl parotis.
13. Cervikal anestesi kan ges utefter posteriora randen av m. sternocleidomastoideus framfrallt lngs den mediala tredjedelen dr flera nerver sprider ut sig cutant. a) (2p) Namnge minst tv av dessa nerver samt respektive nervs ungefrliga utbredningsomrde.

N auricularis magnus (ansiktshuden ver gl parotis), n transversus colli (nackens anterolaterala delar).
b) (0,5p) Ifall du istllet injicerar strax superiort om mitten p clavicula i laterala triangeln vilken nervstruktur pverkar du d?

Plexus brachialis.
c) (0,5p) Vilken nerv innerverar huden p halsens nedre laterala del?

N supraclavicularis.
14. Vilken nerv innerverar a) (0,5p) M. stylohyoideus?

N facialis (VII).
b) (0,5p) M. stylopharyngeus?

N glossopharyngeus (IX).

15. (2p) I djupa cervikala lymfknutor runt V. jugularis interna innanfr M. sternocleidomastoideus tmmer sig lymfa frn munhla, svalg och halskrtlar. Ange minst tv lymfstationer (nll) varifrn lymfa tmmer sig i de djupa cervikala lymfknutorna samt ange ven respektive lymfstations upptagningsomrde.

Nll prelaryngeales (larynx), nll submentales (centralt/medialt i munbotten), nll submandibulares (nedre ansiktshalvan, laterala munhlan, tnder, tunga).
16. (2p) Lymfstationen nll jugulodigastricus! Var palperas den? Varifrn kommer lymfan och till vilken lymfstation tmmer sig lymfan vidare p vgen innan den nr venvinklarna?

Dr m digastricus venter post korsar v jugularis interna. Lymfa frn tonsillerna. Tmmer sig i de djupa cervikala lymfnoderna.
17. Artrer, vener och nerver kan pverkas av scaleniusmusklerna. a) (1p) Vilka ledningsbanor (en nervstrukturer & och ett krl) lper ut mellan M. scalenius anterior och M.scalenius media?

A subclavia, plexus brachialis.

b) (2p) Vilka ledningsbanor (en nerv, tv artrer och en ven) lper framfr M. scalenius anterior (frmre scalenusluckan)?

N phrenicus, a transversa colli, a suprascapularis, v subclavia.

18. Patient med en bld i halsens regio colli posterior p hger sida. Lkaren lgger frst en bedvning, och ppnar sedan blden fr att lta varet rinna ur. a) En bedvning kan lggas p ett sdant stt att man med en injektion kan bedva strre delen av huden ver halsen (unilateralt). Vad heter det stllet dr man lgger bedvningen, och var ligger stllet? (2 p)

Anteriora triangeln. Mittlinjen frn hakan till manubrium sterni (ant), m sternocleidomastoideus (posteriort), mandibula (bas).
b) Vilka hudnerver bedver man p detta stt? (2 p)

N auricularis magnus och n transversus colli.

c) Vid terbesk svrt att lyfta hger arm fr att t.ex. kamma hret. Vilken nerv har skadats under ingreppet och vilken muskel har som en fljd drav blivit pverkad? (1p)

N acessorius och m trapezius.

19. (2p) Beskriv hur n vagus lper i halsen i frhllande till a carotis communis, a subclavia och n phrenicus.

Gr post-lat lngs med a carotis communis, korsar ver a subclavia ant. Med om n phrenicus.

5. Arm 15p (49 frgor)

1. En patient inkommer akut efter en trafikolycka med en pulserande kraftig bldning frn ett sr strax under mellersta delen av hger clavicula. a) (0,5p) Vilket krl blder?

A subclavia.
b) (1p) Du anlgger ett tryckfrband men det hjlper inte lngt och patienten risker att frblda varfr du bestmmer dig fr att ligera (knyta av) krlet omgende. Var kan du ligera krlet utan att riskera armens blodfrsrjning? Mellan truncus thyrocervicalis och a subscapularis. c) (0,5p) Vidare har pati ett stort tvrgende skarpkantat sr p verarmens anteriora och mellersta del. Du konstaterar den ytligaste muskeln r av. Vilken muskel avses?

M biceps brachii.
d) (0,5p) Dessutom r nerven under muskeln ifrga skadad. Vilken r nerven?

N musculocutaneus.

e) (0,5p) verarmssret nr ned till fran mellan m brachioradialis och m brachialis. Blottad djupt i sret ser du en nerv. Vilken?

N medianus.
f) (0,5p) P patientens motsatta arm har ambulanspersonalen satt en venflon (nl) i Underhudsvenen p underarmens tumsida. I vilken ven r nlen satt?

V cephalica. g) (0,5p) Drtill har de ven satt en artrnl fr att mta blodtrycket och kontrollera
patientens blodgaser i artren p underarmens tumsida. I vilken artr r nlen satt?

A radialis.
2. (5p) Vid dropphand r det en viktig nerv som r skadad. Vilken nerv r det som frorsakar pares av armens extensormuskulatur? Beskriv ven nervens gng i armen frn det att den lmnar plexus brachialis nda ut till handen. Svaret skall inkludera frn vilka segment nerven hrstammar, vilken fasciculus som ger upphov till nerven, relation till muskler och ben i verarmen, hur nerven gr ver art. cubiti, vilken muskel den fljer i underarmen samt hudinnervationen i handen.

N radialis. Hrstammar frn C5-C8, Th1, plexus brachialis posteriora fascikel. Innerverar stor del av handryggen, inkl hudntet mellan tummen och pekfingret. Frn plexus brachialis post genom laterala axelluckan ntrar armen bakom a axillaris -- post p armens medialsida efter grenavgivning till m triceps brachiis, ntrar nerven sulcus radialis tsm med a profunda brachii vnder nerven runt i sulcusen (mellan tricepshuvudena) mot underarmen och lper lat p posteriora humerus genomskr laterala intermuskulrseptat och ntrar armens anteriora kompartment fortstter in mellan m brachialis och m brachioradialis vid distala humerus lper den ant om laterala epikondylen underarmen, avger ytlig och djup gren. Ytliga nedstiger m brachioradialis och genomskr djupa fascian vid handledsslutet. Djupa genomskr m supinator, byter namn till n interosseus antebrachii posterior.
3. (2p) Beskriv frloppet av n. medianus frn mitten av underarmen till uppdelningen i sina sensoriska och motoriska slutgrenar i handen.

N medianus uppkommer frn fossa cubiti och passerar mellan m pronator teres tv huvuden. Sedan gr den mellan m flexor digitorum superficialis och m flexor digitorum profundus innan den kommer upp mellan m flexor digitorum superficialis och m flexor pollicis longus. N medianus avger tv grenar p sin vg genom underarmen; n interosseus anterior (motoriskt, slutar vid m pronator quadratus) proximalt samt palmaris nervi mediani (sensoriskt) distalt. N medianus ntrar handen genom karpaltunneln, dr den avger recurrensgrenen (motoriskt) och de ytliga fingergrenarna (sensoriskt).
4. (2p) Ange 2 platser dr n. medianus kan komma i klm och vilka symtom som kan tnkas uppst vid en sdan tillklmning?

Strax distalt om fossa cubitalis, kan klmmas i pronatorteresslitsen pronator teressyndrom. Kraftigt frsvagad palmarflexion, frlorad fingerflexion och underarmspronation. Tummens rrelser gr frlorade. Kan ven klmmas i karpaltunneln karpaltunnelsyndrom. Domningar och knselbortfall ffa i tummen, pek-, lng- och halva ringfingret.
5. a) (1,5p) Vad heter de tre huvudnerver som gr till underarmen och handen?

N radialis superficialis, n ulnaris, n medianus.

b) (1,5p) Fr var och en av de tre nerverna ange EN handleds eller fingerrrelse dr du undersker och testar dessa nervers muskelinnervation p underarm eller hand.

Rrelsen som du vljer mste testa en specifik nervfunktion och inte en kombination av nerver.

Flexion av tummen (n medianus), extension av tummen (n radialis), adduktion av tummen eller abduktion av lillfingret (n ulnaris).
c) (0,5p) Du vill testa om patienten har skurit av ngon bjsena. Du brjar med att testa m. flexor digitorum superficialis. Hur testar du m.flexor digitorum superficialis?

Ett finger hlls flexerat i den proximala interphalangeala leden mot motstnd, medan terstende tre fingrar hlls helt extenderade (fr att inaktivera m flexor digitorum profundus).
6. (3p) Rita bild ver handens sensoriska innervation (palmart + dorsalt) och mrk ut resp nerv.

7. (3p) Beskriv kort handens och fingrarnas frsrjning samt ange specifikt p vilket stt tummen frsrjs.

A ulnaris och a radialis med grenar frsrjer handen. A ulnaris djupa (palmara) grenen och bidrar till arcus palmaris superficialis 3 aa digitales palmares communes som anastomoserar med aa metacarpales palmares frn arcus palmaris profundus. Varje communes delar sig till ett par aa digitales palmares propriae (dig II-IV). A radialis anastomoserar med a ulnaris arcus palmaris profundus. Bgen ligger tvrsver metakarpalerna precis distalt om baserna. Arcus palmaris profundus 3 aa metacarpales palmares + a princeps pollicis (vilken frsrjer tummen). A radialis indicis gr lngs pekfingrets lateralsida.

8. (1p) Arcus palmaris profundus respektive superficialis kan inte palperas men skall kunna markeras i samband med handoperationer. Vilken av bgarna ligger mest distalt och ungefr var p handflatan kan man rita in denna bge?

Superficialis ligger mest distalt. Om man skulle extendera sin tumme helt, skulle superficialis ligga ungefr vid samma niv som en linje frn tummens distala kant dragen ver handflatan.
9. (6p) Beskriv plexus brachialis schematiskt from trunci via fasciculi till de viktigaste fem perifera nerverna. Var ger fltningarna rum?

1:a fltningen i bakre scalenusluckan, 2:a under clavicula. M pectoralis minor skyddar fasciklarna.
10. Skador p plexus brachialis kommer att hra till din vardag som lkare. Var ligger plexus brachialis i frhllande till: (1,5p) a) M scalenus anterior

Posteriort.
b) Clavicula

Posteriort.
c) Arteria axillaris

Gr lngs med a axillaris, frst posteriort fr att sedan g anteriort.

11. (1p) Mellan vilka muskler ligger bakre scalenusluckan och vad lper genom denna lucka?

Mellan m scalenus anterior och medius. A subclavia, plexus brachialis lper genom.
12. (1p) Vilken artr lper i laterala axelluckan (spatium axillare laterale/quadrangulare) och vilken artr lper i mediala axelluckan (spatium axillare mediale/triangulare)?

A circumflexa humeri posterior i laterale och a circumflexa scapulae i mediale.

13. En ldre dam med benskrhet cyklar omkull i vinterhalkan och drar sig en diafysr humerusfraktur. Rntgen visar att den r komminut (splitterfraktur) och att ett benfragment sticker in i den intermuskulra kanal som finns i verarmens strcksida. a) Vilken r denna kanal? (0,5 p)

Laterala axelluckan.
b) Vilka r kanalens begrnsningar? (1,5 p)

M subscapularis (superiort), m teres major (inferiort), m triceps brachiis lnga huvud (medialt), collum chirurgicum humeri (lateralt).
c) Vad r kanalens innehll (1,5 p)

N axillaris, a circumflexa humeri posterior, v circumflexa humeri posterior.

d) Vilket motoriskt funktionsbortfall frvntar du dig att patienten lider av? (0,5p)

Abduktion av armen.
14. Varfr r handflatans hud fstad i palmaraponeurosen? (1p)

Fr att tangentiella krafter vid extension av fingrarna inte ska upptas av huden utan istllet verfras till skelettet.
15. Mellan vilka anatomiska lager ptrffas arcus palmaris superficialis? (1p)

Bindvv och palmaraponeurosen.

16. Vilka artrer frsrjer strukturerna i fossa infraspinata? (1 p)

A suprascapularis, a circumflexa scapulae.

17. (3,5p) Vilka muskler ingr i rotatorkuffen och vilka nerver innerverar respektive muskel?

M supraspinatus (n suprascapularis), m infraspinatus (n suprascapularis), m teres minor (n axillaris), m subscapularis (n subscapularis).

18. (3p) Vilka muskler finns i verarmens flexorloge och hur innerveras dessa?

M biceps brachii, m brachialis, m coracobrachialis. Innerveras av n musculocutaneus.

19. (2p) Volart p underarmens framsida innerveras huden huvudsakligen av tv nerver. Vilka nerver avses och varifrn hrstammar respektive nerv?

N cutaneus antebrachii lateralis (n musculocutaneus), n cutaneus antebrachii medialis (mediala fascikeln).

20. (1p) Frn vilken av de tv stora underarmsartrerna hrstammar a interosseus posterior och hur kommer artren ut p underarmens dorsalsida?

A ulnaris. Kommer fram mellan kanterna av m supinator och m abductor pollicis longus. Lper ner fr underarmens baksida mellan de ytliga och djupa muskellagrena. Anastomoserar distalt a interossea anterior.
21. (4p) Ange 4 valfria volara underarmsmuskler samt deras respektive innervering?

N medianus: M pronator teres, m flexor carpi radialis, m palmaris longus, m flexor digitorum superficialis, m flexor pollicis longus, m pronator quadratus. N ulnaris: M flexor carpi ulnaris, (icke-volar underarmsmuskel: m flexor dig profundus).
22. (1p) Vilken nerv innerverar de dorsala och laterala underarmsmusklerna och vilken muskel mste nerven penetrera fr att komma ut till de mest distala musklerna?

N radialis. Penetrerar m supinator.

23. (0,5p) Varifrn hrstammar den sensoriska slutgrenen som innerverar huvuddelen av underarmens volara och dorsala medialsida?

N cutaneus antebrachii medialis frn mediala fascikeln av plexus brachialis (C8, T1).
24. (2,5p) Vad heter den muskel som flekterar dig II-V i DIP-lederna (distala interfalangeallederna) och hur innerveras den?

M flexor digitorum profundus som innerveras av n medianus och n ulnaris.

25. (1,5p) Vilka 3 huvudgrenar avgr vanligen frn truncus thyrocervicalis?

A thyreoidea inferior, a suprascapularis, a transversa colli.

26. (1p) Vilket krl och vilken nerv lper tillsammans, dorsalt om humerus?

A profunda brachii och n radialis.

27. (1p) Vilka muskler innerveras av N. axillaris?

M deltoideus, m teres minor.

28. (0,5p) Vilket kompartment/muskelloge fr sin frsrjning via a.interossea posterior (PIA)?

Det posteriora kompartmentet i underarmen.

29. (0,5p) Vad heter den bindvvsstruktur som frbinder radius- och ulnaskaften?

Lig anulare radii.

30. (2p) Vilka muskler och vilket hudomrde innerveras av N. musculocutaneus

M coracobrachialis, m biceps brachii, m brachialis. Huden p underarmens laterala del.

31. (0,5p) Vad heter den sensoriska fortsttningen av n musculocutaneus, som ger knsel lateralt p underarmen?

N cutaneus antebrachii lateralis.

32. (2p) Blodprov tas rutinmssigt frn fossa cubiti. Vilken ven avses och vilken viktig struktur skyddar oftast underliggande artr frn bldning ifall orutin rrande blodprovstagningen rder? Slutligen vilken artr rr det sig om och vilken vanligt frkommande avvikelse (20% avbefolkningen) kan ses hos det ytliga vensystemet i fossa cubiti ?

V mediana cubiti. Bicepsaponeurosen skyddar a brachialis. Istllet fr den vanliga Hformationen med v basilica och v cephalica p varsin sida, kan en M-formation uppst.
33. (2,5p) Rita en schematisk skiss av fossa cubitalis och ange avgrnsningar lateralt/medialt samt de viktigaste krlen och den viktigaste nerven.

M pronator teres (medialt), m brachioradialis (lateralt). A brachialis, v brachialis, n medianus (mest medialt).
34. (1,5p) Vilka musklers senor begrnsar fossa Tabatiere/snusgropen? M extensor pollicis longus (post), m extensor pollicis brevis + m abductor pollicis longus (ant) 35. (2p) Vilka krl ingr i scapulas kollateralkretslopp?

A circumflexa scapulae, a suprascapularis, a dorsalis scapulae, aa intercostales.

36. Ange namnet p alla artrer/artrgrenar som frsrjer musklerna i regio scapularis! (3p)

A circumflexa humeri anterior et posterior, a axillaris, a circumflexa scapulae, a dorsalis scapulae, a subscapularis, a suprascapularis, a thoracodorsalis.
37. Vid i ligeringar r det viktigt att ha vetskap om kollateralfrsrjning dvs parallella vgar fr blodet att n sitt mlomrde. a) (1,5p) Beskriv kortfattat genom att ange artrernas namn en kollateralvg ver skulderregionen frn a.subclavia till distala a.axillaris.

A subclavia truncus thyrocervicalis a suprascapularis a circumflexa scapulae anastomoserar med a subscapularis a axillaris
b) (1,5p) Beskriv kortfattat genom att ange artrernas namn en kollateralvg ver armbgen frn a.brachialis till a.radialis.

A brachialis a profunda brachii a collateralis radialis anastomoserar med a recurrens radialis a radialis
38. (2p) Axillan r det pyramidformade spatiet inferiort om art. humeri som bildar den viktigaste passagen fr nerver och krl ner i armen. Vilka strukturer (alt. muskler, ben, fascior) utgr axillans -anteriora vgg (ange minst tv st.)?

M pectoralis major, m pectoralis minor, m subclavius.

-posteriora vgg (ange minst tv st.)?

M subscapularis (ovan), m teres major och m latissimus dorsi (under).

39. Redogr fr frloppet och grenarna av arteria brachialis (2 p)

* A profunda brachii fljer n radialis. * A collateralis ulnaris superior nedstiger p m triceps brachiis mediala huvud till utrymmet mellan mediala epikondylen och olecranon, tfljd av n ulnaris, och slutar under flexor carpi ulnaris med en anastomos.

* A collateralis ulnaris posterior passerar medialt upp p m brachialis och genomskr mediala intermuskulra septat, gr runt humerus baksida.
40. (2p) Beskriv var v basilica lper i armen och ange var den tmmer sig i det djupa vensystemet.

Ytlig ven som vanligen lper medialt p underarmen och verarmen, med start ungefr vid lillfingret. Tmmer sig i v axillaris.
41. (3p) Vilka muskelsenor lper under flexorretinaklet och vilken nerv innerverar respektive senas muskelbuk?

M flexor digitorum profundus (n ulnaris bidrar), m flexor digitorum superficialis, m flexor pollicis longus. N medianus innerverar samtliga.
42. Vilka nerver och artrer frsrjer fljande muskler (4p) a) m serratus anterior

N thoracicus longus och a thoracalis lateralis + a thoracodorsalis.

b) m adductor pollicis

N ulnaris och a radialis.

c) m brachioradialis

N radialis och a recurrens radialis.

d) m palmaris longus

N medianus och a ulnaris. e) verarmens anteriora muskelkompartment? (1p) N musculocutaneus och a brachialis.
43. (4p) Vilket r krlet eller nerven eller strukturen som: a) penetreras av ramus profunda nervus radialis?

M supinator.
b) penetreras av n musculocutaneus?

M coracobrachialis.
c) utgr mediala begrnsningen p mediala axelluckan?

M teres minor.
d) innerverar axelleden?

N axillaris.
e) bildas gemensamt av fasciculus medialis och lateralis?

N medianus.
f) fljer m flexor digitorum superficialis i underarmen?

A ulnaris.
g) ligger mest medialt i fossa cubitii?

M pronator teres.
i) (0,5p) septum intermusculare laterale?

N radialis.
j) (0,5p) septum intermusculare mediale?

N ulnaris.
l) (0,5p) gr igenom en slits av M. flexor carpi ulnaris?

N ulnaris.
m) (0,5p) gr under flexor retinaculum palmaris?

N medianus.
44. (9,5p) Vilken nerv innerverar fljande muskel? a) M. infraspinatus

N suprascapularis.

b) M. levator scapulae

N dorsalis scapulae.
c) M. teres major

N subscapularis.
e) M latissimus dorsi?

N thoracodorsalis.
f) M supraspinatus?

N suprascapularis.
g) M subscapularis?

N subscapularis.
h) M. pronator teres

N medianus.
i) M. supinator

N radialis.
j) M. brachialis

N musculocutaneus.
k) M. brachioradialis

N radialis.
l) M. flexor carpi radialis

N medianus.
m) M. adductor pollicis

N radialis.
n) M extensor carpi ulnaris?

N radialis.
o) fingerspretarmusklerna (fingerabduktorerna)?

N ulnaris.
p) mm. rhomboidei?

N dorsalis scapulae (ven a dorsalis scapulae).

45. Plexus brachialis frsrjer skuldra och arm via sina 16 nerver. Ange vilken av dess nerver som efterfrgas utifrn beskrivningarna nedan. (4 p) a) beledsagar a. thoracica lateralis

N thoracicus longus.
b) frsrjer m. teres minor

N axillaris.
c) beledsagar v. basilica

N cutaneus antebrachii medialis.

d) fljer m. flexor digitorum superficialis

N medianus.
e) frsrjer axelleden

N axillaris.
f) innerverar huvuddelen av tummens muskler

N medianus.
i) Vilka 2 nerver penetrerar m. scalenus medius?

N thoracicus longus, n dorsalis scapulae.

46. (2p) Inklmningssymtom. Vilken nerv kan komma i klm av fljande muskler? - m. pronator teres

N medianus.
- m. supinator

N radialis.
- m. coracobrachialis

N musculocutaneus.
- m. flexor carpi ulnaris

N ulnaris.
47. (8,5p) Vilken r nerven eller artren eller venen eller strukturen som: a) Vid skada ger upphov till dropphand?

N radialis.
b) vid skada ger upphov till klohand?

N ulnaris.
c) Vid skada ger upphov till Edshand/aphand?

N medianus.
d) smekmnadsfrlamning

N radialis.
e) Lper i karpaltunneln?

N medianus.
f) Bildar arcus palmaris profunda?

A radialis.
h) penetrerar m supinator?

N radialis.
i) r den artr som frsrjer axelleden?

A circumflexa humeri posterior.

j) Lper i underhuden p armens mediala del och gr djupt i anslutning till sulcus bicipitale mediale?

N ulnaris.
k) lper i underhuden p armens laterala del och gr djupt i trigonum deltoideopectorale?

N radialis.
l) som ligger mest medialt i fossa cubitii?

N medianus.
o) palperas pulserande i snusgropen?

A radialis.
48. Approp fossa cubitalis! a) (1p) Mellan bicepsaponeurosen och bicepssenan bildas tv artrer genom frgrening. Vilka?

A radialis, a ulnaris.
b) (0,5p) Vilken av i svaret i ovanstende frga bildade artrer lper sedan djupt om m pronator teres?

A ulnaris.
c) (1p) Vilken nerv kommer ut ytligt mellan m biceps brachii och m brachialis proximalt i fossa cubitalis och vilken ven lper den sen tillsammans med?

N musculocutaneus, v cephalica.
d) (0,5p) Djupt om m brachioradialis i fossa cubitalis lper en nerv. Vilken nerv avses?

Ramus superficialis n radialis.

49. Eva som drog sig en allvarlig hgersidig axelskada i samband med en trafikolycka fr tre mnader sedan inkommer fr ett uppfljande terbesk. Din uppgift r att kontrollera axelns och armens funktioner fr att se om patienten har ngra kvarstende besvr. (4p) a) Patienten har stora svrigheter att abducera sin arm och har ven nedsatt hudknsel i regio deltoidea. Vilken r perifer nerv r pverkad?

N supraclavicularis.
b) Drtill r patienten uttalat svag nr du ber henne att strcka i armbgsleden. Vilken perifer nerv r pverkad?

N musculocutaneus.
c) Vidare kan patienten inte adducera fingrarna. Vilken perifer nerv r pverkad?

N ulnaris.
d) Slutligen noterar du att hudknseln r nedsatt p handryggens tumsida. Vilken perifer nerv r pverkad?

N radialis superficialis.
e) Eva berttar ocks att knseln p underarmens insida (mediala del) r nedsatt. Vilken perifer nerv r pverkad?

N cutaneus antebrachii medialis.

f) Tumgreppet r frsvagat, i synnerhet tum-lillfinger-greppet. Vilken perifer nerv r pverkad?

N ulnaris.
g) Eva har ven noterat att hon har svrt att skruva upp en hrt sittande skruvkork. Vilken perifer nerv r pverkad?

N musculocutaneus.
h) Inte nog med detta, vid kontroll av muskelkraften i verarmens bjare konstaterar du nedsatt kraft. Vilken perifer nerv r pverkad?

N subscapularis.

6. Ben 15p (58 frgor)

1. I lret lper ledningsbanorna i trigonum femorale. a) (1,5p) Ange triangelns begrnsningar.

Lig inguinale (sup), m adductor longus (med), m sartorius (lat).

b) (0,5p) Ange den viktigaste artren och venen samt de tv viktigaste nerverna!

Medlat: V/A/N femoralis och n saphenus.

c) (1p) P vilket stt lper artr och ven ner p baksidan av knt?

Artren och venen lper frst medialt p framsidan av hften och lrbenet fr att sedan distalt svnga in bakom lrbenet och fortstta ner till baksidan av knt.
d) (1p) Hur tar sig nervens slutgren ner p underbenet och var r dess innervationsomrde?

Innerverar hela underbenets medial- och framsida. Fljer a femoralis fram till ppningen i nedre delen av m adductor magnus dr den viker av och nedstiger lngs med knts mediala sida bakom m sartorius och blir subkutan. Fortstter lngs tibia, fljt av v saphena magna.
2. (1,5p) Frn vilket nervplexa kommer n. femoralis och n.obturatorius och hur lper dessa nerver i frhllande till m.psoas major?

Plexus lumbalis, L1-L4. N femoralis lper ant om m psoas major, obturatorius lper med.
3. (1p) Vilka viktiga muskelgrupper innerveras av n. femoralis respektive n. obturatorius?

N femoralis: Frmre lrmuskulaturen (m sartorius, m quadriceps femoris). N obturatorius: Adduktorgruppen (ej pectineus).
4. (2p) Frutom n.ichiadicus kan du ange en rent motorisk nerv och en rent sensorisk nerv som kommer ut ur foramen infrapiriforme. Ange ven vad som innerveras av respektive nerv. [x2]

N glutealis inferior (m): M gluteus maximus. N cutaneus femoris posterior (s): Hud posteriorat p lr-ben, men ven hud vid perineum.
5. (3p) Som ortoped r det viktigt att knna till art. coxaes arteriella frsrjning. Gr en enkel beskrivning grna med en figur.

A circumflexa femoris medialis/lateralis (frn a profunda femoris). A obturatoria bidrar lite vid caput femoris. Anastomoser (cruciata, trochanteria) mellan a profunda femoris och

glutealkrlen. Femurskaftfraktur r vanligare hos barn d benet fortfarande vxer nekros av caput femoris.
6. Agda 77 r har en grav knartros och det r ndvndigt att gra en knplastik dr bde ledpanna och ledhuvud byts ut. Du ppnar leden bde lateralt och medialt. (4p) a) (0,5p) Medialt ligger en ytlig ven du helst vill slippa ligera. Vilken?

V saphena magna.
b) (0,5p) Under ligamentum patellae ligger en bursa. Vilken?

Bursa infrapatellaris profunda.

c) (0,5p) En annan bursa ligger under tendo m quadriceps femoris. Vilken?

Bursa suprapatellaris. d) (2,5p) Nr du avlgsnat ledband och menisker brjar du kapa distala delen av femur. P
baksidan av knleden finns det distalt ett antal vertikalt lpande djupa ledningsbanor (nerv, artr, ven) du inte vill skada. Ange i tur och ordning, frn medialt till lateralt vilka dessa r (rita grna!)?

A poplitea, v poplitea, n tibialis, n fibularis communis.

7. (3,5p) Rita en schematisk figur av fossa poplitea och ange begrnsningar (muskler)!

Fascia profunda (tak) och knled (golv). M biceps femoris (sup-lat), m semimembranosus och m semitendinosus (sup-med), caput laterale m gastrocnemius (inf-lat), caput mediale m gastrocnemius (inf-med). A poplitea, v poplitea, n tibialis, n fibularis communis.
27. (0,5p) Hiatus adductorius ppnar sig fr att artr och ven skall lpa in i fossa poplitea. Vilken muskel bildar hiatus adductorius?

M adductor magnus.
8. (1p) Nmn tv strukturer som kan vara skadade i knt vid the unhappy triad of the knee?

Lig cruciatum anterius, lig collaterale tibiale, meniscus medialis.

9. Knproblem r vanligt frekommande och ibland bildas vtska i knet. Vilka av knets bursor str i direkt frbindelse med ledhlan? Motivera vilken bursa som r lmpligast att punktera vid sk knledspunktion. (1,5p)

Bursa suprapatellaris, bursa popliteus, bursa anserina, bursa semimembranosus. Bursa suprapatellaris d den fljer hela ledhlan kan lttast drnera vtska drifrn.
10. Vilket av korsbanden lper mellan laterala femurkondylen och mediala tibiakondylen? (1p)

Lig cruciatum anterius.

11. (4p) Thomas 42 r har ett kliande och ojmnt begrnsat mrkbrunt fdelsemrke som sitter p fotryggen. Han r bekymrad och kommer till dig p vrdcentralen fr att ta bort fdelsemrket. Du inspekterar frndring och fot. a) Omedelbart framfr mediala malleolen lper en ytlig ven. Vilken?

V saphena magna.
b) P fotryggen palperar du ven en artr? Vilken?

A dorsalis pedis.
c) Bakom mediala malleolen palperar du venledes en artr. Vilken?

A tibialis posterior.
d) Du exstirperar fdelsemrket i lokalbedvning. Vilken nerv frsrjer fotryggens hud?

N fibularis superficialis (= N peroneus superficialis).

e) Du fr PAD-svaret dr det str malignt melanom med tveksam radikalitet. Utvidgad resektion rekommenderas. Du remitterar patienten till plastik-kirurg fr ingreppet

men passar ocks p att kontrollera de lymfknutor som tumren mjligen skulle kunna stta metastaser i. Vilka r dessa?

Nll inguinales superficiales.

f) Nr plastikkirurgen utfr den utvidgade resektionen ser hon i sret en nerv som gr till fotryggens muskler. Hon aktar sig fr skra av den. Vilken r nerven?

N fibularis profunda. g) Nr hon fljer nerven proximalt ser hon att nerven lper in under ett tvrgende
bindvvsstrk ver anteriora delen av vristen. Vad heter denna bindvvsstruktur?

Lig cruciatum cruris.

12. (1p) Var brukar man knna pulsen p knledsniv och vad heter artren man palperar?

I knvecket (grna semiflexerat) under adduktorkanalen kan man knna a poplitea.

13. (2p) Pulsen kan palperas p tv stllen i fotregionen. Var och vilka artrer avses?

A dorsalis pedis palperas p fotryggen lateralt om senan till m extensor hallucis longus. A tibialis posterior palperas posteriort och inferiort om den mediala malleolen.
14. (3p) Vilka tre huvudartrer finns p underbenet och genom vilka kompartment (muskelloger) lper respektive artr?

A tibialis anterior (anteriort), a tibialis posterior (posteriort), a fibularis (lateralt).

15. a) (2,5p) Ange vilka muskler som finns i underbenets anteriora kompartment och hur dessa innerveras samt frn vilken artr de fr sin huvudsakliga blodfrsrjning? [x2]

M tibialis anterior, m extensor digitorum longus, m extensor hallucis longus som innerveras av n fibularis profunda och frsrjs av a tibialis anterior.
b) (0,5p) Nerven sluter som en sensorisk gren i foten. Vilket omrde innerverar denna slutgren?

Hud mellan dig 1 och dig 2.

c) (0,5p) Ifall nerven r skadad, vilken fot/fotledsrrelse kan patienten ej lngre utfra?

Extension (dorsalflektion av foten).

25. (1p) Hur nr a. tibialis anterior underbenets anteriora kompartment och vad heter fortsttningen av detta krl?

Genom ett hl i den superiora delen av membrana interossea cruris, nedtstiger drifrn mellan tibialis anterior och extensor digitorum longus. Fortsttningen heter a dorsalis pedis.
16. (2p) Ange vilka muskler som finns i underbenets ytliga posteriora kompartment (muskelloge) samt frn vilken artr de fr sin huvudsakliga blodfrsrjning?

M soleus, m gastrocnemius, m plantaris, m popliteus. Frsrjs av a tibialis posterior.

17. Benets muskulra kompartments utgr begrnsade rum, dr tryckstegringar kan uppst vid t ex muskelbldningar (sk kompartmentsyndrom). a)Vilka r de djupa musklerna i underbenets bakre kompartment? (1,5p)

M flexor digitorum longus, m tibialis posterior, m flexor hallucis longus.

b) Hur innerveras dessa muskler? (0,5p)

N tibialis.
c) Hur nutrieras dessa muskler? (0,5p)

A tibialis posterior.
d) En artr i detta kompartment nutrierar i huvudsak underbenets laterala kompartment. Vilken? (0,5p)

A fibularis.

55. (1,5p) Tnk dig ett tvrsnitt genom underbenet (1/3 nedanfr knleden). Tydliga avgrnsningar finns mellan muskelloger (kompartments). Vilken muskel i den djupa posteriora muskellogen ligger direkt posteriort om a) fibula?

M flexor hallucis longus.

b) membrana interossea?

M tibialis posterior.
c) tibia?

M flexor digitorum longus.

18. Vid kompartmentsyndrom r det viktigt att knna till vilka muskler som ingr i respektive kompartment (muskelloge) samt dess innervering och blodfrsrjning. a) (2p) Ange vilka muskler som finns i underbenets laterala kompartment, hur dessa innerveras samt frn vilken artr de fr sin huvudsakliga blodfrsrjning. [x3]

M fibularis longus och m fibularis brevis, som innerveras av n fibularis superficialis och frsrjs av grenar frn a fibularis.
b) (1,5p) Vilken artr frsrjer bland annat m. extensor digitorum longus, frn vilken artr hrstammar den och hur nr artren sitt mlomrde i form av ex. M. extensor digitorum longus.

A tibialis anterior gr genom superiora delen av membrana interossea cruris, nedstiger drifrn mellan tibialis anterior och extensor digitorum longus. Forts: a dorsalis pedis. Hrstammar frn a poplitea.
19. Ischiasnerven! a) (1p) Frn vilket nervplexa kommer N.ischiadicus och vilka muskler runt lrbenet innerveras av ischiasnerven?

Plexus sacralis, L4-S4. Den bakre lrmuskulaturen (hamstrings), dvs m biceps femoris, m semitendinosus, m semimembranosus, men ven m adductor magnus.
b) (1p) Vilka tv nerver delar denna nerv upp sig i? [x2]

Delar upp sig i n tibialis och n fibularis communis.

c) (1p) Vilken rent motorisk nerv kommer ut ur foramen suprapiriforme och vilka muskler innerveras av denna nerv?

N glutealis superior som innerverar m gluteus medius, m gluteus minimus och m tensor fascia latae.
d) (1p) Vilka viktiga muskelgrupper innerveras av N. fibularis profundus respektive N. fibularis superficialis?

Profundus innerverar frmre underbensmuskulaturen (m tibialis anterior, m extensor digitorum longus, m extensor hallucis longus) och extensorfotmuskulaturen (m extensor digitorum brevis, m extensor hallucis brevis), medan superficialis innerverar laterala underbensmuskulaturen (m fibularis longus, m fibularis brevis).
e) (1p) Vilken gren frn N. ischiadicus kan palperas posteriort om malleolus medialis och hur benmns slutgrenarna av N. ischiadicus distalt om malleolus medialis?

N tibialis, de benmns n plantaris medialis och n plantaris lateralis.

20. N. femoralis r tillflligt pverkad p ljumskniv strax under lig. inguinale p.g.a. en bldning/ett hematom efter en krlkateterunderskning. a) (2p) Vilka musklar innerveras av n. femoralis p benet?

Hftmuskeln m iliacus, frmre lrmusklerna m sartorius och m quadriceps femoris samt m pectineus.
b) (0,5p) Vilken benrrelse ber du patienten att utfra fr att testa den motoriska funktionen av n. femoralis?

Strcka knleden.

c) (1p) Vad hittar man direkt medialt om v/a/n femoralis? Klinisk betydelse?

Canalis femoralis, tarm kan komma ner dr och orsaka femoralbrck.

21. (2p) Benens ytliga vener r kliniskt viktiga: v. saphena magna drabbas inte sllan av varicer och kan anvndas som graft vid t ex kranskrlskirurgi (CABG). Likas kan v. saphena parva anvndas som reservdel vid t ex krlkirurgi. Frklara hur v. saphena magna och v. saphena parva (de stora hudvenerna i nedre extremiteten) lper och var de tmmer sig?

Magna brjar vid stortn, passerar mediala malleolen anteriort underbenets medialsid. Vid knt gr magna ver den posteriora kanten av femurs mediala epikondyl rr sig medialt anteriora lrytan ntrar fossa ovalis femoris. Tmmer sig i v femoralis i femoraltriangeln. Parva brjar vid lilltn, rr sig vid fotens lateralsida (inf-post om laterala malleolen) lngs posteriora underbenet mellan gastrocnemius huvuden tmmer sig i v poplitea i knledshjd. Lper med n suralis.
22. (3p) Nmn tre nerver som utgr frn Plexus sacralis samt ange deras innervationsomrden?

N gluteus superior (m gluteus medius, m gluteus minimus, m tensor fascia latae), n gluteus inferior (m gluteus maximus), n cutaneus femoris posterior (hud posteriort lr-underben, del av perineum), n ischiadicus (muskler lrets posteriora kompartment), n pudendus (stor del av perineum).
24. (1p) Vad heter den sensoriska nerv som kommer frn n. femoralis, lper i adduktorkanalen och innerverar underbenets medialsida sensoriskt samt vilken ven lper med denna nerv? [x2]

N saphenus och v saphena magna.

26. (2,5p) Vilka muskler ingr i Quadriceps femoris samt vilken r den gemensamma innerveringen?

M rectus femoris, m vastus lateralis, m vastus medialis, m vastus intermedius. De innerveras av n femoralis.
28. Vilka eller vilka nerver innerverar a) (0,5p) M. adductor longus?

N obturatorius.
b) (0,5p) M. pectineus?

N femoralis.
c) (1p) M. adductor magnus?

N obturatorius, n ischiadicus.
d) (0,5p) M. tensor fascia latae?

N gluteus superior.
e) (0,5p) M. vastus medialis?

N femoralis.
g) (0,5p) M. piriformis?

Plexus sacralis.
h) (0,5p) M. psoas major?

Plexus lumbalis.
i) (0,5p) M. obturatorius?

N obturatorius.
j) (0,5p) M. gluteus medius och minimus?

N gluteus superior.
k) (0,5p) M. gluteus maximus?

N gluteus inferior.
l) (0,5p) M. semitendinosus?

N ischiadicus.
m) (0,5p) M.fibularis longus?

N fibularis superficialis.
n) (0,5p) huden p underbenets medialsida?

N femoralis.
o) m plantaris?

N tibialis.
p) m sartorius?

N femoralis.
q) huden p huvuddelen av fotens ryggsida?

N fibularis superficialis.
r) huden p malleolus medialis?

N saphenus.
s) huden p malleolus lateralis?

N suralis.
29. (0,5p) N. tibialis har ursprunget frn vilken stamnerv?

N ischiadicus.
30. Vilken nerv passerar djupt om ligamentum inguinale strax medialt om spina iliaca anterior superior? (0,5p)

N cutaneus femoris lateralis.

31. Lacuna musculorum och lacuna vasorum i ljumsken avskiljs av arcus iliopectineus. a) (1p) Vilka nerver lper i lacuna musculorum?

N femoralis n cutaneus femoris lateralis.

b) (1p) Vilka krl lper i lacuna vasorum?

A och v femoralis.
32. Angende hudinnervation! a) (1p) Vilken nervslutgren innerverar huden p fotryggen frutom mellan frsta och andra falangen och frn vilken strre nerv hrstammar denna slutgren?

N fibularis superficialis (frn n fibularis communis (frn n ischiadicus)).

b) (1,5p) Vilken nervlutgren innerverar lateralsidan p foten och frn vilka strre nerver hrstammar denna slutgren?

N suralis. Hrstammar frn kutana grenar frn n tibialis och n fibularis communis.
c) (1,5p) Vilka tv nervslutgrenar innerverar fotsulan och frn vilken strre nerv hrstammar dessa slutgrenar?

N plantaris medialis och n plantaris lateralis. Hrstammar frn n tibialis.

33. P Akuten trffar du en patient som har ramlat med sina rollerskates och uppenbarligen dragit sig en ful dislokation av H fotleden. Du fr i uppgift av ortopedjouren att snabbt kolla cirkulationsstatus p foten. Du tar pulsen p a. dorsalis pedis och a. tibialis posterior. a) (1p) Var p foten tar du pulsen fr dessa artrer? Rita eller beskriv!

A dorsalis pedis palperas p fotryggen lateralt om senan till m extensor hallucis longus och a tibialis posterior palperas posteriort och inferiort om den mediala malleolen.
b) (1p) Patienten blev opererad och har nu en underbensgips som gr knappt upp till strax under knet. Efter 6 veckor fr han komma ta bort gipset men du upptcker dock att han kan varken kan dorsalflektera fotleden eller trna inkl stortn. Vilka muskler kan tnkas vara pverkade?

Musklerna i anteriort kompartment: m tibialis anterior, m extensor digitorum longus, m extensor hallucis longus.

c) (1p) Vilken r artren som gr i det frmre kompartment (muskellogen) av underbenet och hur tar den sig in i det frmre kompartmentet?

Genom ett hl i den superiora delen av membrana interossea cruris, nedtstiger drifrn mellan tibialis anterior och extensor digitorum longus. Fortsttningen heter a dorsalis pedis.
d) (3p) Du frmodar att n. fibularis communis har ftt en tryckskada under gipstiden. Beskriv frloppet av n. fibularis communis frn n.ischiadicus och nmn de tv grenar som den delar upp sig i. Ange ven i vilket underbenskompartment som respektive gren hamnar i.

N fibularis communis formas vid n ischiadicus bifurkation vid fossa popliteas apex. Den gr ner genom fossan och ligger p poplitea fr att fortstta inferiort om tibialis posterior med posteriora tibialkrl och slutligen dela upp sig i n fibularis superficialis (lateralt) och n fibularis profunda (anteriort) under flexor retinaculum.
34. Patienten som beskrivs i fregende frga fr en dropfotskena tills det att nerven frhoppningsvis terhmtar sig. P vgen till parkeringsplatsen ramlar dock patienten och blir verkrd av en bil. Han kommer nu in med en kraftig svullnad p lret. Du misstnker en klmskada med pfljande kompartmentsyndrom. a) (1,5p) Vilka tre kompartment (muskelloger) finns p lret?

Anteriora, mediala och posteriora.

b) (0,5p) Vid operation ppnar du kompartmentet som innehller quadricepsmusklarna. Det blder mycket och du fr ligera en ganska stor artr. Vilken artrgren av a. femoralis gr genom och frsrjer quadricepsmusklarna?

A profunda femoris.
c) (0,5p) Vilken nerv innerverar quadricepsmusklarna?

N femoralis.
d) (1p) Hur lper denna nerv i frhllandevis till a. femoralis i niv strax nedanfr lig. inguinale och vilken muskel ligger posteriort om nerven?

Den lper lateralt om a femoralis. M iliacus ligger posteriort om nerven.

e) (1,5p) Vad heter slutgrenen frn denna nerv, mellan vilka muskler kommer nerven ut ytligt?

N saphenus. Mellan m sartorius och m gracilis.

35. En patient fr en morfinspruta mot smrta intramuskulrt i superiort/lateralt glutealregionen. Vid injektionen skriker patienten till av pltsliga kraftiga smrtupplevelser. Du frmodar att injektionen kanske pverkat och skadat en superiort liggande nerv. a) (2p) Vad heter nerven som kommer fram genom foramen suprapiriforme ut till glutealregionen och vilka musklar innerverar nerven?

N glutealis superior som innerverar m gluteus medius, m gluteus minimus och m tensor fascia latae.
b) (1p) Varfr har du undvikit att sticka mer inferiort/medialt i stesregionen och vilka muskler i lret hade kunnat paralyseras av ifall du gjort ett mer inferiort/medialt stick?

N ischiadicus lper i det omrdet. Hamstringsmuskulaturen (m biceps femoris, m semitendinosus, m semimembranosus) hade kunnat paralyseras.
c) (1p) Nmn ocks en ren cutan nerv (hudgren) som kan tnkas pverkas av ett inferiort/medialt stick samt ange nervens innervationsomrde.

N pudendus som innerverar merparten av perineum.

36. Nervus femoralis r den kraftigaste nerven frn plexus lumbalis. a) Vilken muskel fljer nerven under sitt frlopp under ligamentum inguinale? (0,5p)

M psoas major.
b) Vilka lrmuskler innerverar nervus femoralis? (1,5p)

M pectineus, m quadriceps femoris, m sartorius.

37. Nervus ischiadicus r kroppens strsta nerv och r den nerv som har det strsta frsrjningsomrdet. a) Hur ligger nerven i frhllande till musculus piriformis? (0,5p)

Posteriort.
b) Hur ligger nerven i frhllande till m gemellus inferior? (0,5p)

Posteriort.
c) Var delar sig i allmnhet nerven? (0,5p)

Strax ovanfr knvecket.

d) Vilken av nervens grenar innerverar m triceps surae och som du drmed testar nr du kontroller akillesreflexen? (0,5p)

N tibialis.
38. (1,5p) Av vilka nerver bildas n suralis och vilket hudomrde innerverar den?

Av n cutaneus surae medialis och n cutaneus surae lateralis. Innerverar benets laterala baksida samt fotens lateralsida.
39. (4p) Beskriv var n. ischiadicus passerar ut frn bckenet, hur nerven ligger topografiskt i stussen, lret och i knet samt vilka dess grenar r och till vilket muskelkompartment respektive gren gr.

Foramen infrapiriformis. Nedtstiger inferiort om glutealmusklerna och m biceps femoris p mitten av benets baksida nda ner till foten. Strax ovan knet delar nerven upp sig i n tibialis (gr till posteriora kompartmentet) och n fibularis communis (gr till anteriora och laterala kompartmenten).
40. Hur frhller sig n ischiadicus till (1p) a) de tvra hftmusklerna?

Posteriort.
b) fascia lata?

Posteriort.
41. (1p) Vilken topografisk relation rder mellan n. iliohypogastricus och ena sidan samt m. qudratus lumborum och m. psoas major och andra sidan?

Den dyker upp frn vre delen av m psoas majors laterala kant och korsar oblikt framfr m quadratus lumborum till crista iliaca.
42. Beskriv nervus peroneus superficialis frlopp och innervationsansvar. (2p)

Innerverar huvuddelen av fotens ryggsida (ej mellan dig I och dig II) samt m fibularis longus och m fibularis brevis. Passerar framt mellan fibularismusklerna och m extenstor digitorum longus, genomskr den djupa fascian vid den lgre tredjedelen av benet och delar sig slutligen i en medial och intermedir gren.
43. (3p) Namnge 3 nerver frn plexus lumbalis och ange deras innervationsomrde i benet. Rita grna!

N iliohypogastricus (T12-L1): M transversus abdominis, m obliquus internus abdominis. N ilioinguinalis (L1): M transversus abdominis, m obliquus internus abdominis. Huden omkring knsorganet. N genitofemoralis (L1-L2): M cremaster (mn). N cutaneus femoris lateralis (L2-L3): Huden p lrets laterala framsida. N obturatorius (L2-L4): M obturatorius externus, m adductor longus, m adductor brevis, m gracilis, m pectineus, m adductor magnus.

N femoralis (L2-L4): M iliopsoas, m pectineus, m sartorius, m quadriceps femoris.

44. (0,5p) Vilken artr vergr till a dorsalis pedis?

A tibialis anterior.
45. Benets artrer: a) Var passerar arteria iliaca externa ut till lret? (0,5p)

De lmnar pelvis posteriort och inferiort om inguinalligamentet ungefr en tredjedel lateralt frn fstpunkten p symphysis pubica.
b) Hur nr arteria femoralis fossa poplitea? (0,5p)

Via canalis adductorius.

c) Hur nr arteria tibialis anterior anteriora underbenskompartment och vilken r artrens slutgren? (1p)

Genom en frgrening av a poplitea i knet. Slutgrenen r a dorsalis pedis.

d) Hur ligger Aa perforantes i frhllande till femur? (0,5p)

Lper nra linea aspera.

46. (3p) Aprop artrer i underben och fot: a) Vilken artr nutrierar underbenets laterala kompartment och frn vilken artr hrstammar den?

A fibularis som r en avgrening frn a tibialis posterior.

b) Vad heter den vanligtvis strsta artren i fotsulan, mellan vilka lager lper artren och vilken riktning har artren?

A plantaris lateralis. Lper som en bge, frst lateralt fr att sedan vika int medialt. Lper mellan palmaraponeurosen och flexormusklerna.
47. Vilket krl ger upphov till perforerande artrer som lper runt femurs baksida och frsrjer lret lateralt? (0,5 p)

A profunda femoris.
48. Vilken artr penetrerar membrana interossea proximalt p underbenet? (0,5 p)

A tibialis anterior.
49. Beskriv var arteria femoralis passerar ut frn bckenet, hur artren ligger topografiskt i lret, var den byter namn och vilka dess grenar r och till vilket muskelkompartment respektive gren gr. (4,5p)

Passerar ut frn bckenet genom femoralistriangeln genom ett apex under m sartorius. Den delar sig sedan i en profund och superficiell gren. Den superficiella gr ihop med a poplitea vid ppningen av adductorkanalen vid slutet av femur. A femoralis frsrjer det anteriora kompartmentet. Grenarna r fljande (proximalt-distalt): a pudenda externa superficialis et profunda, a epigastrica superficialis, a circumflexa ilium superficialis, a profunda femoris.
50. Vilken r nerven eller artren eller venen som: (2p) a) Ligger mest medialt i knvecket?

A poplitea.
b) Ligger mest medialt i trigonum femoris?

V femoralis.
c) Ligger mest lateralt i lacuna musculorum?

N femoralis.
d) Ligger i canalis adductorius men inte passerar genom hiatus adductorius?

N saphenus.

51. Vilka strukturer lper i canalis adductorius och vilken muskel bildar den huvudsakliga mediala avgrnsningen av kanalen? (2p)

A v femoralis, n saphenus. M vastus medialis bildar den mediala avgrnsningen.

52. Vad bildar den ytliga begrnsningen i canalis adductorius? (0,5p)

M sartorius.
53. Hur ligger m tibialis posterior i frhllande till m flexor digitorum longus proximalt i underbenet frhllande till distalt i underbenet? (1 p)

Proximalt ligger tibialis posterior mer lateralt, distalt har tibialis posterior gtt in under longus.
54. Regio glutea: a) Vilken nervflta frsrjer de tvra hftmusklerna (hftens uttrotatorer)? (0,5p)

Plexus sacralis.
b) En av dessa muskler passerar genom foramen ischiadicum majus, vilken? (0,5p)

M piriformis.
c) Till vilken lymfkrtelstation tmmer sig stussens (regio gluteeas) ytliga lymfa? (0,5p)

Nll inguinales superficiales.

d) Vilken anatomisk struktur rundas av nervus pudendus? (0,5p)

Spina ischiadica.
56. (1p) Frklara hur foramen infrapiriforme begrnsas.

Lig sacrospinosus och spina ischiadica (inferiort), lig sacroiliaca anterior (superiort), lig sacrotuberale (posteromedialt), incisura ischiadica major (anterolateralt).
57. Aprop foramen infrapiriforme, foramen suprapiriforme, foramen ischiadicum majus och foramen ischiadicum minus! a) (2p) Nmn 4 strukturer som normalt lper ut igenom foramen infrapiriforme.

A v glutea inferior, n glutealis inferior, n ischiadicus, a v pudenda interna, n pudendus, n cutaneus femoris posterior.
b) (1p) Nmn 2 strukturer som normalt lper ut igenom foramen suprapiriforme.

A v glutea superior, n glutealis superior.

c) (1p) Nmn 2 strukturer som normalt lper ut igenom bde foramen ischiadicum majus och foramen ischiadicum minus.

A v pudenda interna, n pudendus.

58. Avseende stesregionen! a) (1p) Ange de ligament som begrnsar foramen ischiadicum majus et minus.

Lig sacrospinosus och lig sacrotuberale.

b) (0,5p) Vilken muskel delar foramen ischiadicum majus i tv delar?

M piriformis.
c) (2,5p) Vilka strukturer lper ovanfr respektive nedanfr denna muskel? [x2]

Foramen suprapiriforme (ovanfr), foramen infrapiriforme (nedanfr).

d) (1,5p) Vilken nerv lper ut ovanfr denna muskel och vilka andra muskler innerverar denna nerv?

N gluteus superior. Innerverar m gluteus medius, m gluteus minimus, m tensor fasciae latae.
e) (0,5p) Frutom n ischiadicus kan du nmna en ren hudnerv som gr ut nedanfr den i delfrga b) efterfrgade muskeln?

N cutaneus femoris posterior.

59. (2p) Vilka 2 strukturer existerar i respektive lista a) och b)? Ringa in de som existerar.

a) A tibialis anterior (existerar), a fibularis posterior (finns ej), a fibularis anterior (finns ej), a

tibialis posterior (existerar). b) N fibularis superficialis (existerar), n tibialis profundus (finns ej), n fibularis profundus (existerar), n tibialis superficialis (finns ej).

7. Rygg 5p (16 frgor)

1. Spatium epiduralis spinalis anvnds mer och i syfte att lgga lngtidsbedvning. a) (1p) Var exakt finns spatium epiduralis spinalis i frhllande till strukturerna i canalis verterbralis?

Utanfr durascken och innanfr ligamenten i ryggradskanalen.

b) (0,5p) Hur lngt ner strcker sig spatium epiduralis spinalis i cranio-caudal riktining?

Till toppen av saccrum.

2. (4p) Lumbalpunktion! Var utfr man lmpligast en lumbalpunktion (motivera varfr!) och genom vilka lager mste man sticka nlen? Vilken ytanatomisk referenspunkt anvnder du fr att ltt komma fram till denna kota? Hur lngt ner i ryggraden gr utrymmet med CSF?

I medianlinjen mellan L3-L4 eller L4-L5 (processus spinosus/crista iliaca) fr att minska risken att skada ryggmrgen som slutar ngonstans mellan T12-L3 (ofta L1-L2) och vergr i cauda equina. Hud, underhud, (m spinalis, mm transversospinales,) lig supraspinale, lig interspinale, lig flavum, spatium epidurale, dura mater och arachnoidea mater fr att n subarachnoidalrummet med CSF. Utrymmet gr till S2.
3. (1p) Det r vanligt med frslitningsproblem i kotpelaren, sk spondylos. D bildas ofta benutskott (osteofyter) i facettledarna. Om hgra facettleden mellan halskota 3 och 4 drabbas kan en intill facettleden belgen nervstruktur tillklmmas. Vilken samt p vilket stt innerveras en facettled?

Truncus sympathicus. De innerveras av posteriora spinalgrenar (facettledsgrenar). Varje gren frsrjer tv bredvidliggande leder; drfr r varje led frsrjd av tv spinalnerver.
4. (2,5p) Vad finns i foramen intervertebrale och hur ligger foramen intervertebrale i frhllande till viktiga ledstrukturer. Rita grna fr att vissa frhllandet mellan formaen intervertebrale och ledstrukturerna. Ange ocks vilka nerver som kan tnkas vara pverkade av ett posterolateralt diskbrck p diskniv mellan L4-L5.

Spinalnervsrtter, dorsalrotsganglion, nerver, spinalartrer, kommunicerande vener, ligament. L5-nerven och nedanfr kan pverkas av ett L4-L5-diskbrck.

5. (2p) Spinalnervens uttrde frn foramen intervertebrale inbegriper nra relationer till viktiga ledstrukturer ex. diskarna. Gr en frontalplansskiss sedd bakifrn (laminectomi av L5kotan och bortagande av sacrums bakvgg s att canalis vertebralis vergng i canalis sacralis synliggrs) p lumbal-sacralniv och visa p hur L5-S1-disken ligger i frhllande till cauda equina och L5-spinalnerven i foramen intervertebrale. Ange ocks vilka spinalnerver som kan

tnkas vara pverkade av ett vnstersidigt posterolateralt diskbrck just p denna diskniv allts mellan L5-S1.

S1-nerven och nedanfr kan pverkas av ett L5-S1-diskbrck.

6. (2p) I vre cervikala columna stabiliseras dens axis dels mot atlas arcus anterior och dels mot occiput. Genom vilka strukturer och var r dessa strukturer belgna?

Lig cruciforme atlantis hller dens axis mot atlas. Ligg alaria hller dens axis mot occiput. Dens axis vilar i en ledgrop i atlas arcus anterior.
7. (3p) Ryggmrgen hlls fast mot omgivningen superiort, lateralt och inferiort. Beskriv kortfattat hur ryggmrgen sitter fast i omgivningen avseende de olika riktningarna och hur ligamenten lper i canalis vertebralis.

Sacrala ligament (inf), lig cruciforme atlantis och ligg alaria (sup), lig denticulatum (lat). Ligament ant om kotkropp begrnsar extension, post flexion. Lig longitudinale anterius (antlat) et posterius (post), lig flavum (post), lig interspinale (L, mellan taggutskottens bas), lig supraspinale/nuchae (C,Th-L, mellan taggutskottens toppar), lig intertransversarium (L, mellan tvtutskott).
8. (2p) P vilken niv hos en vuxen slutar ryggmrg, arachnoidea och dura mater och p vilket stt fster duran i svansbenet? Var slutar medulla spinalis hor barn?

Ryggmrgen L1 (L3 hos barn), arachnoidea S2 och dura mater coccyx. Duran fster genom filum terminale.
9. Ange namnet p de tv delar av discus intervertebralis som spelar en roll i framkallande av diskbrck! (1p)

Nucleus pulposus och anulus fibrosus.

10. (0,5p) Hur ser definieras ett ryggmrgssegment?

Det parti eller tvrskurna skiva av ryggmrgen som r kopplad till ett spinalnervspar.
11. (1p) Hur innerveras durascken?

N spinalis anteriora recurrensgrenar.

12. Hur ligger m erector spinaes 3 muskelstrngar i frhllande till varandra? Innervation?(2p)

De lper parallellt med kotpelaren. Mm spinales (med), mm longissimi, mm iliocostales (lat). Innerveras av posteriora spinalgrenar.
13. Hur ligger ryggens tre transversospinala muskler i frhllande till varandra? Hur innerveras de? (2p)

Mm rotatores frbinder intilliggande kotor. Mm multifidi hoppar ver 2-4 kotor. Mm semispinales hoppar ver 4 eller fler kotor. Innerveras av posteriora spinalgrenar.
14. (3p) Redogr fr ryggmrgens arteriella frsrjning bde avseende den longitudinella svl som den segmentella frsrjningen.

Longitudinella: A spinalis ant, 2 a spinalis post. A sacralia lat frsrjer cauda equina. Segmentella: P varje niv vid foramen intervertebrale frsrjer a radicularis ant/post nervrtter. 8-10 segmentella medullra artrer anastomoserar med longitudinella.
15. Redogra fr spinalkanalens vensa avflde (2p)

Longitudinella vener interna venplexa segmentellt i v lumbalis ascendens och v azygos.

16. Var i ryggraden ligger det interna vensa plexat? (0,5p)

Inom spinalkanalen mellan dura mater och columna vertebralis.