Datum : .

mne: Fysik

Namn:. Undervisande lrare: Robert Hatton

Lokal pedagogisk planering k 7 Energi vergripande ml:

Skolan ska ansvara fr att varje elev efter genomgngen grundskola kan anvnda kunskaper frn de naturvetenskapliga kunskapsomrdena fr vidare studier, i samhllsliv och vardagsliv. Att varje elev kan lra, utforska och arbeta bde sjlvstndigt och tillsammans med andra och knna tillit till sin egen frmga. Att varje kan anvnda sig av ett kritiskt tnkande och sjlvstndigt formulera stndpunkter grundade p kunskaper och etiska vervganden. Att varje elev har ftt kunskaper om frutsttningarna fr en god milj och en hllbar utveckling. Att varje elev har ftt kunskaper om och frstelse fr den egna livsstilens betydelse fr hlsan, miljn och samhllet. I all undervisning r det angelget att anlgga vissa vergripande perspektiv. De vergripande perspektiven som historiskt perspektiv, miljperspektiv, internationellt perspektiv, etiska perspektivet och hlso- och livsstilsfrgor ska uppmrksammas. Genom undervisningen ska eleverna ges mjlighet att stlla frgor om fysikaliska freteelser och sammanhang utifrn egna upplevelser och aktuella hndelser.

Centralt innehll:
Fysiken i naturen och samhllet Energins flde frn solen genom naturen och samhllet. Ngra stt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras fr-och nackdelar fr miljn. Elproduktion, eldistribution och elanvndning i samhllet. Frsrjning och anvndning av energi historiskt och i nutid samt tnkbara mjligheter och begrnsningar i framtiden. Fysikaliska modeller fr att beskriva och frklara jordens strlningsbalans, vxthuseffekten och klimatfrndringar. Fysiken och vardagslivet Krafter, rrelser och rrelsefrndringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan anvndas, till exempel i frgor om trafikskerhet. Fysiken och vrldsbilden Historiska och nutida upptckter inom fysikomrdet och hur de har formats av och format vrldsbilder. Upptckternas betydelse fr teknik, milj, samhlle och mnniskors levnadsvillkor. Fysikens metoder och arbetsstt Systematiska underskningar. Formulering av enkla frgestllningar, planering, utfrande och utvrdering. Mtningar och mtinstrument och hur de kan kombineras fr att mta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Sambandet mellan fysikaliska underskningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av underskningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Kllkritisk granskning av information och argument som eleven mter i kllor och samhllsdiskussioner med koppling till fysik.

Undervisningsml:
Du ska knna till energiprincipen Du ska knna till olika sorters energi. Du veta hur energi kan omvandlas frn en sort till en annan. Du kan frklara vad arbete r i fysiken. Du ska knna till varifrn vi fr energi. Du veta vad som menas med fossila brnslen. Du veta vad som menas med frnybaraenergikllor.

Undervisningens innehll:
Labarbete Vilken energiomvandling? Arbete. Fruktbatterier. Vrmeenergi 1 och 2. Lektioner Undervisning, diskussion och klassarbete om energi. Tolkning av information (projekt) Frdjupningsarbete om energi

Hur eleven ska visa sitt kunnande:

Du r aktiv p lektionstid nr vi diskutera och samtalar. Du kan skriva en kort naturvetenskaplig text. Du kan skriva en kort Labrapport. Du kan genomfra ett experiment sjlv. Du visar vad du kan i kunskapskontroller. Dokumentation Kunskapskontroll, Labrapport Vrmeenergi. Frdjupningsarbete om energi

BEDMNING/UTVRDERING
Utvrderingsfrgor:
Vilka energiformer finns?

Elevens namn :

Klass:
Lrarens bedmning/Skriftligt omdme HT 11 Du nr undervisningsmlen.......................... Du behver trna vidare p:

Elevens Bedmning

Ge ett exempel av en energiomvandling.

Hur lyder energiprincipen?

Vilka energikllor tycker du att Sverige ska satsa p fr framtidens energibehov? Varfr?

. . . . . . .

.............................................................. .............................................................. .............................................................. .................................................. vrigt: .................................................... .............................................................. .............................................................. ...

Utvecklingsml:

Signatur och datum:

vrigt: Jag lrde mig mest nr vi?

.................................................................................................................................................................................................... ............................................................................................................................................................................................