Vampyrfiktion 7, 5 hp

Hemtentamen

Cecilia Harstrm Kurskod: 1LI123 Handledare: Anna Hglund

Innehllsfrteckning
Vampyrfiktionens kanon och historia ........................................................................................ 3 Vampyrfiktionen i relation till det samhlle som den skapats/skapas i ..................................... 6 En akademisk analys av en individuell vald vampyrfiktion ...................................................... 9 1 Inledning.................................................................................................................................. 9 1.1 Syfte .................................................................................................................................. 9 1.2 Material ............................................................................................................................. 9 2 Dracula av Bram Stoker .......................................................................................................... 9 2.1 Dracula ............................................................................................................................ 10 2.2 Van Helsing .................................................................................................................... 11 3 Draculas inverkan p barnlitteraturen ................................................................................... 11 3.1 Unge Dracula av Michael Lawrence............................................................................... 11 3.2 Den hemliga boken av Tillberg & Bergting ................................................................... 12 Litteraturfrteckning ................................................................................................................ 15

Vampyrfiktionens kanon och historia

Hglund anser att det finns tv viktiga faktorer fr att vampyrromanen ska finnas med i vampyrfiktionens kanon. Det frsta r ett igenknnande av motivet, vampyrberttelse, och det andra r att det mste finnas tillgngligt fr lsarna. Vampyrberttelsen r en sorts subgenre inom den vsterlndska litteraturen skriver Hglund och flera av de frfattare som finns representerade i den vsterlndska kanon finns ven med i vampyrmotivskanon enligt Hglund.1 The Vampyre av John Polidori utkom 1819 och r den frsta vampyrberttelsen p prosa och blev en omedelbar succ. Det kom ven att gras bde plagiat och parodier p den skriver Hglund.2 Huvudpersonerna i berttelsen r Lord Ruthven och hans fljeslagare Aubrey. Lord Ruthven r en blodtrstig vampyr som r aristokratisk och sofistikerad. Han r social men samtidigt mycket farlig. Han beskrivs som attraktiv och mycket blek, men hans utseende beskrivs inte direkt. Han kan ddas med vanliga vapen men fr nytt liv av mnljuset igen. Han styrs av sin blodtrst men ven till att dda dem som str nrmast hans fljeslagare Aubery. Han ddar bland annat Auberys flickvn Ianthe, men det frstr Aubery frst senare i berttelsen, och hans syster. 1879 utkom Dracula av Bram Stoker och kom att prgla vampyrberttelsen nda in p 2000-talet. En greve i svarta klder med smak fr unga kvinnors blod kom att bli urtypen av en vampyr. ven de kvinnliga vampyrerna frn romanen har inspirerat till formningen av kvinnliga vampyrer i litteraturen enligt Hglund.3 Berttelsen brjar med att Jonathan Harker kommer till greve Draculas slott dr han kommer att leva som fnge. Han upptcker snart att greven inte r som alla andra. Hans spegelbild syns inte i spegeln, han sover p dagarna i en kista med jord och kryper utmed slottsvggen. Dracula r kldd i svart, har vassa tnder som sticker ut ver lpparna, spetsiga ron och han r ovanligt blek. Han har spetsiga naglar, hriga handflator och r iskall. Han r belst och vltalig. Det r kvinnor som r hans byte fr att f blod. Det frekommer ven kvinnliga vampyrer som inger Jonathan bde fruktan och en sorts lngtan. De ser ut som adelsdamer och r samtidigt erotiska och lite aggressiva. De har heller ingen skugga. De kan upplevas som oerhrt grymma eftersom deras mat, som greven ordnat till dem, r barn. I romanen frekommer ven vetenskapsmannen van Helsing som vet hur man bekmpar vampyrer. Man kan skydda sig med hjlp av vitlk och krucifix mot vampyrer.
1

Hglund, Anna. Vampyrer: En kulturkritisk studie av den vsterlndska vampyrberttelsen frn 1700-talet till

2000-talet. Ume: Text och kultur, 2011, 26.

2 3

Ibid, 82. Ibid, 300. 3

Men fr att dda en vampyr krvs att man kr en ple i hjrtat och fr att de inte ska teruppst s br huvudet avlgsnas. Att bli biten en gng av en vampyr gr en inte automatiskt till en vampyr utan det krvs flera gnger. Om man dricker en vampyrs blod s r man fr alltid i hans vld. I den nutida vampyrromanen s r det oftast vampyren som lttar sitt hjrta och blottar sitt innersta medans det under 1800-talet var och frblev dolt. Under 1700- och 1800-talet s var det vampyrens offer som kom med en beknnelse. En stor skillnad r ven att mnniskan frde ofta talan bde fr sig sjlv och vampyren medans det idag r tvrt om. Hglund anser att det r vampyren som har frmgan att iaktta och beskriva bde sin egen och mnniskans kultur eftersom han lever i bda.4 Luis de Pointe du Lac heter vampyren som lttar sitt hjrta i En vampyrs beknnelse av Ann Rice som kom ut 1976. Beknnelsen har inom vampyrberttelsen alltid haft en viktig funktion menar Hglund.5 Luis berttar sin historia fr pojken om sin ddslngtan och om hur Lestat gr honom till vampyr. Till Lestat kommer han att ha ett sorts hat- och krleksfrhllande till, till en brjan stannar han endast kvar fr att han mste lra sig hur man ska verleva som vampyr. Lestat gr ven en ung flicka till vampyr, Caudia, som Luis lskar och krleken r besvarad. Luis har mnga av sina mnskliga egenskaper kvar och frsker uppfostra Claudia till att ta till sig dem, fr hon har en vampyrs instinkter. Luis beskrivs som vacker och blek och som klr sig elegant. Han berttar ven fr pojken om hur han knner medlidande och krlek. Vampyrerna beskrivs som lite androgyna och vackra som ingr i en sorts gemenskap dr relationer r viktiga i den hr romanen. I Lt den rtta komma in av Johan Ajvide Lindqvist, som kom ut 2004, beskrivs vampyren nu som ett barn, Eli 12 r. Hon har ett androgynt utseende och beskrivs som smutsig med en kostig lukt omkring sig, som lukten frn ett infekterat sr. Hon r blek och har huggtnder. Hennes androgyna utseende visar sig bero p att hon egentligen r en pojke som p ett brutalt stt blivit av med sitt knsorgan. Hon bor mitt i ett bostadsomrde med Hkan, som frser henne med blod. Ibland ger hon sig dock ut sjlv fr att f blod och tar det hon lttast kan komma t s som sjuka kvinnor, alkisar m.m. Hon blir dock vn med Oskar som hon inte vill ngot illa, han tycker om henne fr den hon r. Hon tl inte solljus och om hon gr in i ett hem utan att bli inbjuden s brjar hon blda ur varje por i hela kroppen. Hon r snabb och smidig. Genom att tnka fram nya hnder och ftter blir de till klor fr att kunna klttra. Hon beskriver sig sjlv fr Oskar en gng som en mnniska som har en vldigt ovanlig sjukdom.
4 5

Hglund, Anna. Vampyrens hunger. 1LI123, Sommarkurs 2012, 2-3. Hglund, Anna. Vampyrer: En kulturkritisk studie av den vsterlndska vampyrberttelsen frn 1700-talet till

2000-talet. Ume: Text och kultur, 2011, 333. 4

I den nutida vampyrromanen r det mnniskan som str fr den primitiva sexualiteten dr nekrofili och pedofili frekommer. Det frekommer att vampyren ingriper mot det onda och tar p sig den goda rollen. Hglund menar att textens budskap r tydligt till lsaren om att mnniskans sexualitet r perverterad.6 I Lindqvist roman frekommer pedofili och det r mnniskan Hkan som blir sexuellt upphetsad av barn. Han frsker bland annat kpa sex utav en ung pojke och det framkommer att han ftt sparken frn sitt arbete p grund av att det kom fram att han r pedofil. Hglund skriver att de som skapar vampyrberttelser i vr samtid vill skildra vampyrerna p ett stt det aldrig skildrats frut, att tillfra ngot nytt. Men samtidigt r den samtida gestaltningen av vampyrberttelsen starkt formad av vampyrberttelsen frn 1800-talet.7 Hglund menar att man kan dela in nutidsvampyren i tv olika kategorier, monstervampyren och humanvampyren. Monstervampyren har inga mnskliga knslor kvar och saknar frmgan att hysa empatiska knslor fr andra. Mnniskans vrld bestr endast av fda fr monstervampyren. Humanvampyren dremot str med ena benet i mnniskans vrld och med andra i vampyrens. Han kmpar fr att behlla kontrollen ver sina mrka sidor och vill lra knna sitt inre och frst sin existens. Det r oftast humanvampyren som r huvudkaraktr i den nutida vampyrromanen.8 Efter The Vampyre s finns vampyren nu mitt ibland oss, han ser bra ut och platsar in i sociala sammanhang. Detta gr att ingen riktigt vet vem som r vampyr. I Dracula lever vampyren enskilt och r mer en udda figur. Med vampyren Luis beknnelse visar sig nu vampyren kunna ha knslor och att mnniskorna inte bara r mat. Eli r ven hon en udda figur som inte riktigt platsar in i samhllet, men hon har bde sin instinkt som vampyr kvar och kan knna knslor. Den vackra och aristokratiska vampyren frn The Vampyre ser vi ter igen i En vampyrs beknnelse. ven relationerna finns med i bgge bckerna, dock en mnsklig fljeslagare i The Vampyre medans i En vampyrs beknnelse r det vampyrer som hller ihop. Utseendemssigt s verkar Lord Ruthven och Luis ganska lika medans Dracula inte kan ses som direkt vacker. Han r ven mer av en ensamvarg, han hade dock sina kvinnliga vampyrer i sitt slott, likas Eli i Lt den rtte komma in. Dracula r ven den som r mest manlig medans de andra beskrivs som mer androgyna. Man kan se en tydlig rd trd genom alla romaner och att de tillfr ngot nytt men samtidigt har de mycket gemensamt.
6 7 8

Hglund, Anna. Vampyrens hunger. 1LI123, Sommarkurs 2012, 6. Hglund, Anna. Vampyrberttelser och den vsterlndska kanon. 1LI123, Sommarkurs 2012, 7. Hglund, Anna. Vampyrens hunger. 1LI123, Sommarkurs 2012, 3.

Vampyrfiktionen i relation till det samhlle som den skapats/skapas i

Hglund anser att det r viktigt att ha kunskap om vampyrgenrens historia om man vill studera hur det samtida samhllet avspeglas i en vampyrberttelse fr att kunna se den kontext berttelserna r skapad i.1 Hglund menar ven att frfattaren i alla tider tycks anvnda vampyren och dennes vrld fr att beskriva mnniskan och hennes vrld.2 Dracula av Bram Stoker kom ut 1897 och ret innan introducerades termen psykoanalys och i Dracula menar Hglund att man kan se hur samtidens stora intresse fr det mnskliga psyket avspeglas. Bde Dr van Helsing och Dr Seward r intresserade av att utforska mnniskans omedvetna och dess inre universum.3Speciellt Dr Seward skriver utfrliga rapporter om sin patient och hans psyke, och vilka frndringar han genomgr. Hglund menar ven att romanens frmsta styrka i avseende om makt r dess frmga att vilseleda lsarna och f dem att bli oskra p vad det egentligen r fr budskap som romanen frmedlar. Hon skriver att det kallas stokersk ambivalens inom Draculaforskningen.4 Scenen om de tre kvinnliga vampyrerna och Harker r en sexuellt laddad scen. Man kan bara knna av undertonen av den sexuella spnning som r i rummet och den beskrivs mycket sparsamt. Skulle romanen vara skriven i dagens samtid s skulle scenen ha mer vgade sexuella anspelningar men under dtidens samhllsfrhllande s r den skerligen mycket vgad. Att Harker knner bde ckel och tr knns typisk fr den samtid som den r skriven i, d jag kan tnka mig att det inte var accepterat att knna sexuell njutning. Jag tolkar scenen som att det de kvinnliga vampyrerna symboliserar prostituerade och de frsker att locka Harker till sig. Harker har dock en flickvn som han knner sig trogen mot men nd dras han till vampyrkvinnorna. I introduktionen till Twilight and history skriver Reagin att Twilight bde r lik vr vrld och nd inte med bde varulvar och vampyrer. Nr frfattaren skapar en s komplett skapad vrld s r det ltt att relatera den till sin egen verklighet.5 Det hr tolkar jag som att genom att man fr vampyrerna och varulvarna att passa in i vrt samhlle s kan vi ven identifiera oss med dem och deras handlingar respektive knslor. Ju grundligare frfattaren beskriver hur vampyren passar in i vrt samhlle desto mer tar lsaren till sig berttelsen.
1

Hglund, Anna. Vampyrer: En kulturkritisk studie av den vsterlndska vampyrberttelsen frn 1700-talet till

2000-talet. Ume: Text och kultur, 2011, 7.

2 3 4 5

Ibid, 339. Ibid, 356. Ibid, 226. Buttsworth, Sara. CinderBella: Twilight, Fary Tales, and Twenty-First-Century American Dream. I Twilight

and History. Reagin, R. Nancy (red.), 47-69, Hoboken, N.J.: John Wiley & Sons, 2010, 2. 6

Buttsworth menar att Twilight saga pminner om ett drmlikt samhlle likt en saga som innehller bde skrck och romantik. Den har sina rtter i den traditionella folksagan som Disney har fortsatt utveckla under 1900- och 2000 talet. Den unga kvinnan i sagorna har ndrat sig under rhundradena beroende p i vilka kulturella sammanhang de r med i och likas deras olika personliga anlag och intellekt skriver Buttswoths.6 Precis som karaktrerna i sagorna verlever de utmaningarna de utstts fr och drefter frndras de fr att kunna n sin krastes hjrta och likas gr Bella.7 Buttsworth anser att det r en askungesaga i vr tid som visar p att det rtta ktenskapet kan ta dig frn en mrk stuga i skogen till ett slott p en kulle.8 Bella r lika uttrycksls som Disneyprinsesorna frn 50-talet enligt Buttswoth och att det r hennes osjlviskhet och hennes lukt som attraherad Edward, hennes prins.9 Just det hr med hennes lukt tolkar jag r ett budskap p att man duger som man r. Jag tror inte det r ngon tillfllighet att Bella inte r ngon pigg och glad tjej utan att frfattaren medveten har skapat henne s fr att passa in i vrt samhlle. Mnga unga flickor mr dligt idag av olika orsaker som tar alldeles fr lngt tid att g in p hr. De verskljs av vackra idealflickor inom populrlitteraturen vilket jag tror kan vara en anledning att de mr dligt. Men s kommer Bella, som i och fr sig r vacker, men inte ett dugg speciell, rolig eller populr. Hennes frldrar r skilda och hon r mycket ensam. Detta gr det ltt som tonrstjej att identifiera sig med henne. Hon trffar Edward och de blir ihop. Samtidigt som han lyfter upp Bella och fr henne att knna sig speciell s r han en vampyr med farliga instinkter. Det blir hela tiden en balans mellan trygghet och spnning. Bde Edward och Bella offrar ngot fr att f vara tillsammans och det visar p riktigt krlek. Hglund menar ven i vampyrromanser r den manliga vampyren ofta en romantiker och gentleman som sker en utvald, en livskamrat. Sex r inte det primra utan vampyren har tid att vnta.10 Vrt samhlle verskljs av sex och ungdomar som har sex blir yngre och yngre. Jag tror att mnga tjejer och kvinnor, som lser Twilight, finner just den hr romantiska delen av vampyren Edward s fascinerande eftersom det r det de kanske sjlva drmmer om. Det hr kopplas ven tillbaka till sagans vrld tycker jag, att det r en prins som man vntar p fr att bli tagen med stor och han r vrld att vnta p.
6

Buttsworth, Sara. CinderBella: Twilight, Fary Tales, and Twenty-First-Century American Dream. I Twilight

and History. Reagin, R. Nancy (red.), 47-69, Hoboken, N.J.: John Wiley & Sons, 2010, 48.
7 8 9

Ibid, 49. Ibid, 50. Ibid, 51. Hglund, Anna. Vampyrer: En kulturkritisk studie av den vsterlndska vampyrberttelsen frn 1700-talet till

10

2000-talet. Ume: Text och kultur, 2011, 429. 7

Nr jag brjade titta p Alan Balls True Blood var det frsta som slog mig att jag tolkade integreringen mellan mnniskan och vampyren precis som mellan svarta och vita, som det har varit tidigare i U.S.A. och att det borde vara vad Balls vill f fram som budskap. De svarta fick frst inte vistas p samma stlle som de vita och nr de sedan fick det s blev de trakasserade. Precis s kan man se det nr vampyrer kommer till Merlotts, inte d direkt av personalen men av de vriga gsterna. De sger inte alltid ngot rtt ut men rynkar p nsan eller lmnar stllet. Vampyrerna har ven ett eget utestlle, Fangtasia, dr vampyrerna gr fr att roa sig. Mnniskorna r ocks vlkomna hit men om man gr dit r det inget som man pratar hgt om. Om man har sex med en vampyr eller bli tillsammans med en s undrar de andra vad det r fr fel p en. D blir man stmplad som en fangbanger som r ett nedsttande ord fr en mnniska som har sex med en vampyr. Det r relativt nyligen, om man ser till vr mnskliga historia, som det blivit accepterat med svarta och vita mnniskor som r tillsammans i en relation. The Fellowship of the Sun frknippade jag direkt med Klu Klux Klan fr deras avsky och hat mot vampyrer. Deras sikter r frdmande mot vampyrerna och de frsker f alla att tycka som dem. Det brinnande korset var den yttersta symbolen fr Klu Klux Klan anser jag. Culver skriver att The Fellowship of the sun r en organisation som inte tror p att vampyrerna kan integreras med mnniskorna eller ens br leva med dem. Anhngarna r s hnfrda att de till och med kan tnka sig att dda Sookie fr att hon r tillsammans med en vampyr.11
11

Culver, Jennifer. Dressing up and playing human. I True Blood and Philosophy: we wanna think bad things

with you. George A. Dunn och Rebecca Housel (red), 19-32, Hoboken, N.J. : Wiley , 2010, 26.

En akademisk analys av en individuell vald vampyrfiktion

1 Inledning
Jag har valt att skriva om Dracula av Bram Stoker och dess inverkan p barnlitteraturen. Vampyrlitteratur finns det massor att vlja mellan men jag ville se om just greve Dracula fanns med och i vilken omfattning. Hglund skriver att fr mnga mnniskor r Dracula synonymt med vampyren som begrepp och fenomen och att dess inflytande p vampyrberttelsens utveckling r massivt.1

1.1 Syfte
Mitt syfte har varit att titta efter frmst karaktren greve Dracula, men ven van Helsing, efter Stokers roman och hur han framstlls jmfrt med originalet.

1.2 Material
Jag har utver kurslitteratur lst tv barnbcker, Unge Dracula av Michael Lawrence och Den hemliga boken av Tillberg & Bergting, dr greve Dracula som karaktr och frfattaren Bram Stoker finns med i berttelserna.

2 Dracula av Bram Stoker

Romanen Dracula av Bram Stoker kom ut 1897 och r en av den moderna litteraturens klassiker och kan ses som en gotisk och skrcklitterr hjdpunkt enligt Ahnland. Den r skriven i form av dagboksanteckningar, brev, journaler, loggbcker, dokument och tidningsnoitser.2 Hglund skriver att Stoker aldrig sjlv reste den vg som Jonathan Harker beskriver i hgsta grad noggrant i brjan av romanen, utan han utgick frn ngra viktorianska reseskildringar. I de viktorianska reseskildringen har dagboken en viktig uppgift. Dagboken anvnd fr att kommunicera med lsaren. Harker skriver ven dagbok fr att han knner sig ensam och har ett behov av att anfrtro sina upplevelser i ngon form eftersom de lindrar hans upplevelser. Harker skriver mycket detaljerat om sina upplevelser.3
1

Hglund, Anna. Vampyrer: En kulturkritisk studie av den vsterlndska vampyrberttelsen frn 1700-talet till

2000-talet. Ume: Text och kultur, 2011, 34.

2 3

Ahnland, Nils. Odd, blek och hungrig: vampyren i bok och film. Lund: BTJ frlag, 2009, 113. Hglund, Anna. Vampyrer: En kulturkritisk studie av den vsterlndska vampyrberttelsen frn 1700-talet till

2000-talet. Ume: Text och kultur, 2011, 226-227.

Ahnland anser att det verkar som om allt som ska finnas i en bra vampyrhistoria finns med i just Dracula av Bram Stoker och att frfattaren ftt till en otroligt stilbildande roman som har blivit standard fr just vampyrfiktion.4

2.1 Dracula
Enligt Hglund bygger karaktren Greve Dracula av Bram Stoker p prinsen av Valakiet, Vlad III Dracula. Han levde r 1431-1476. Namnet Dracula betyder son av draken och kommer frn Vlads fader, Vlad II Dracula. Han var medlem i ett kristet brdraskap, Drakens order, och hade svurit p att kmpa fr kristendomen mot det Osmanska riket. Det var s han fick sitt namn, Dracul, som betyder djvul eller drake p rumnska. Det sgs att Vlad III fick sitt namn Dracula, son av djvulen eller draken, fr att han var en grym furste. Han fick smeknamnet Vlad Thepes. Det psts att han avrttade 40 000 mnniskor under de sex r som han styrde. Han plade grna sina fiender. Hglund menar att Stoker inte kunde valt en bttre frebild fr Dracula n Vlad Thepes som ansgs som bde primitiv, pervers och frfallen.5 Att Vlad skulle vara vampyr menar Ahnland att det inte finns ngra belgg fr men att det kom att ge romanen en slags trohet med en bde exotisk och ryslig bakgrund. Att Vlad var skoningsls, grym och blodtrstig betyder inte att han var vampyr. Men eftersom mnga vampyrskrnor hrstammar frn just platser som Transylvanien, Valakiet och Balkanomrdet s r det inte s konstigt att Vlad blev anklagad fr vampyrism av den vidskepliga befolkningen som bodde dr enligt Ahnland.6 Skrnor spreds lngt efter Draculas dd bde i skrift och muntligt. Boktryckarkonsten utvecklades ven under Draculas tid och det medverkade till att Draculalegenden spred sig skriver Ahnland.7 Dracula som framstr som vampyrernas konung och arketyp r inte speciellt skrmmande enligt Ahnland utan han anser att han pminner mer om en skurk i Tintin eller i Ture Sventon istllet fr vampyrernas anfader. 8 I romanen beskrivs Dracula som en hgrest gammal man med en lng vit mustasch. Han r svartkldd frn topp till t.9
4 5

Ahnland, Nils. Odd, blek och hungrig: vampyren i bok och film. Lund: BTJ frlag, 2009, 13. Hglund, Anna. Vampyrer: En kulturkritisk studie av den vsterlndska vampyrberttelsen frn 1700-talet till

2000-talet. Ume: Text och kultur, 2011, 243-244.

6 7 8 9

Ahnland, Nils. Odd, blek och hungrig: vampyren i bok och film. Lund: BTJ frlag, 2009, 45.

Ibid, 46. Ibid, 120. Stoker, Bram. Dracula. Ume: h:strm-Text & kultur, 2008, 24.

10

Vid en nrmare granskning beskriver Harker honom med mycket starka anletsdrag med en markerande, rnlik smal nsa med hg nsrygg och med egendomliga kupiga nsborrar. Han har glest hr vid tinningarna och en hg vlvd panna men vrigt r hret tjockt. Hans gonbryn var mycket kraftiga och de yviga hrstrna satt s ttt att de tycktes krulla sig. Under den tjocka mustaschen hade han en fast och rd mun med egendomliga vassa vita tnder som stack ut ver lpparna. ronen var bleka och mycket spetsiga medans hakan var bred och kraftig. Helhetsintrycket var en extrem blekhet enligt Harker.10

2.2 Van Helsing

Enligt McNally och Florescu r kanske Doktor Abraham Van Helsing Bram Stokers alter ego, delvis att de har samma namn eftersom Bram r smeknamn efter Abraham. Van Helsing r bde vis och allsmktig. Han r ihrdig i sin kamp mot andra vetenskaps mn och mot vampyrerna.11Ahland beskriver Van Helsing som frnuftsivrare, upplyst vetenskapsman, rationalist och djupt troende. Han r ven ppen fr att det finns frdolda, vernaturliga makter, vidskepelse och folktro.12

3 Draculas inverkan p barnlitteraturen

Ahnland skriver namnet Dracula mer eller mindre blivit synonymt med vampyr och att det fortfarande kommer ut romaner och filmer som utgr frn den men att de ndrar i historien men nd frhller sig till romanen. Gestalten Dracula menar han anvnds i mnga olika vampyrfilmer - och romaner och att Dracula blivit allmngods. Han menar ven att Dracula blivit en ngot stel och stereotyp arketyp och att mnga frfattare och regissrer gr sitt bsta fr att smula snder honom.13

3.1 Unge Dracula av Michael Lawrence

I brjan av frsta kapitlet beskriver frfattaren greve Dracula som en ondskefull vampyr som kan frvandla sig till en fladdermus som alltid klr sig i svart och dricker blod. Drefter menar frfattaren att alla har vl hrt talas om Dracula men frgar ocks hur mnga som knner till hur han var som ung. Han fortstter med att det har varit en vl bevarad hemlighet fram tills nu tills nu. Drefter brjar berttelsen om Dracula som ung.14
10 11

Stoker, Bram. Dracula. Ume: h:strm-Text & kultur, 2008, 28. Florescu, Radu och T. McNally, Raymond. Vem var Dracula?: Verkligheten bakom myten. Stockholm: Forum,

1973, 138.
12 13 14

Ahnland, Nils. Odd, blek och hungrig: vampyren i bok och film. Lund: BTJ frlag, 2009, 122. 1bid, 13. Lawrence, Michael. Unge Dracula. rnskldsvik: Argasso, 2011, 9-11. 11

Genom den hr inledningen kopplar frfattaren direkt sin text till Stokers figur Dracula och han vill dessutom f lsaren att tro att berttelsen r sann eftersom han lyckats avslja den. Sjlva berttelsen handlar om Draculas frldrar som fr ett barn som blir bortrvat men fadern lyckas f tillbaka barnet. Men sonen som heter Wilfred knner sig aldrig som en vampyr men ger sig ivg hemifrn fr att bevisa att han r en vampyr. Han traskar nerfr Bramkullen och msta ta sig igenom den hemska Stokerskogen.15 Hr har frfattaren gjort en direkt koppling till Bram Stoker genom att dpa bde kullen och skogen efter honom. Under frdens gng trffar han p en pojke som heter Grin som sger sig vara en vanlig bondson som r allergisk mot solskenet och som inte ter dtt ktt. Han fljer med till Wilfreds hem dr hans pappa berttar att han alltid misstnkt att han blivit utbytt eftersom nr han skulle ta tillbaka sin son var det tv barn som lg i vaggan och han tog tydligen fel. Det visar sig att Wilfred r son till bonden Nollo van Helsing.16Hr har frfattaren gjort det komiska i att van Helsing, som i Stokers roman r Draculas motstndare, fr uppfostra Dracula och hans egen son fr vxa upp bland vampyrer.

3.2 Den hemliga boken av Tillberg & Bergting

Berttelsen brjar med att bertta att en gng om ret s tillagar familjen sitt hemliga middagsrecept som har funnits i slkten i mnga generationer men det kallas fr Helsings helvetesgryta och inne hller massor med vitlk.17Redan i inledningen s anknyter det till Dracula eftersom van Helsing kmpar mot vampyrerna med bland annat vitlk. I skolan hittar Lennart Helsing, som r elva r, en affisch om vrldens matlagning som han anmler sig till. Han ska titta efter recept i vitlksprmen som ligger p vinden i en kista och i botten p kistan finns ett lnnfack dr han hittar ett kort frn Dracula till Abraham dr han tackar fr att han lagade till en bloddryck. Kortet r signerat Smakfulla hlsningar Din vn, Dracula.18 Lennart hittar ven en bok med ett frord av Abraham van Helsing dr han skriver att han numera r monsterforskare och genom sin nyvunna vnskap med Dracula s har han insett att mnniskor och monster inte behver vara varandras motstndare.19 Hr har frfattarna ftt till en intressant berttelse om att Dracula och van Helsing i stllet fr att vara fiender s r de nu vnner och lagar mat tillsammans.
15 16 17 18 19

Lawrence, Michael. Unge Dracula. rnskldsvik: Argasso, 2011, 23-25. Ibid, 70. Tillberg, Jesper och Bergting, Peter. Den hemliga boken. Stockholm: B. Wahlstrm, 2011, 7. Ibid, 32. Ibid, 34.

12

Det frsta receptet i kokboken r Draculas blodpudding dr flera av ingredienserna vxer i Draculas trdgrd. Lennart gr in via sin mobil och letar upp fakta p ntet om van Helsing dr det bland annat str att han r expert p vampyrer och jagar greve Dracula. Lennart brjar nu inse att han troligtvis r slkt med en av vrldens kndaste vampyrjgare. Lennart bestmmer sig fr att laga till blodpuddingen till mattvlingen och ger sig ivg till Draculas slott fr att finna ingredienser och kanske ngra svar p alla frgor han har.20 Nr Lennart kommit till Travsylvanien s trffar han en prst som berttar om en furste Vlad Tepe som fick namnet Dracula och som frvandlades till ett blodtrstigt monster sedan hans dotter berttat att soldater ddat hans hustru Minira.21 Hr har frfattarna blandat fakta med en phittad historia om hur Dracula uppkom. Lennart undrar hur Dracula dog och prsten berttar om att i Stokers roman s ddas Dracula av Abraham van Helsing medan i verkligheten hittades inte furstens kropp.22Genom att prsten berttar tv versioner om Dracula r dd eller inte s kan man se det som att frfattarna jmfr sin berttelse om Dracula med Stokers. Lennart beger sig till Draculas slott och blir inslppt av Draculas dotter, Luella Barbarella Isabella Dracula. Framfr den ppna spisen finns konturerna av en vuxen man som frtts in. Luella berttar att det r dr hennes pappa frttes snder av solljuset, halshggs och fick en kniv i hjrtat av Abraham van Helsing. Men Lennart protesterar eftersom han har lst i sin bok att de var vnner. Men Luella sger att allt str i romanen Dracula klart och tydligt i ett av de sista kapitlen och p golvet r beviset. Lennart ppekar att det bra r en phittad roman.23 Luella och Lennart fortstter att prata och hitta olika ledtrdar dr bland annat en irlndare nmns och kommer fram till att det mste vara Bram Stoker som r irlndaren.24De hittar ven en lnngng och dr finner de bland annat en massa brev mellan Dracula och van Helsing men ven ett fotografi av Bram Stoker. De lser och undrar vad som kan ha hnt Dracula och funderar ver om van Helsing och Dracula var spkskrivare t Stoker dr Dracula skrev om sin egen fejkade dd.25 Hr fr frfattarna till en riktig skruv i berttelsen och genom att van Helsing och Dracula skulle varit spksprivare s skulle de ven ha levt vilket ger en extra knorr t berttelsen.
20 21 22 23 24 25

Tillberg, Jesper och Bergting, Peter. Den hemliga boken. Stockholm: B. Wahlstrm, 2011, 36-38. Ibid, 54. Ibid, 55. Ibid, 71. Ibid, 78. Ibid, 82.

13

4 Sammanfattning
Frfattarna till bda bckerna har klart lst romanen Dracula av Bram Stoker och drefter fritt skapat sin egen berttelse utifrn den. Bda har med en stor portion humor i bckerna, vilket inte finns med i originalet. Givetvis kan man inte skriva skrcklitteratur fr barn, men med lite humor s knns vampyrtemat med blod inte lika skrmmande. Bda karaktrerna Dracula och van Helsing finns med i bckerna och lika s frfattaren nmns i bda bckerna. I bckerna r dock inte van Helsing och Dracula fiender utan snarare tvrt om, i en av bckerna r de rent av mycket goda vnner. Van Helsing och Dracula knns som de hr ihop p ngot stt och att man inte kan skriva en bok om Dracula utan att nmna van Helsing eller tvrt om. Dracula r i bda bckerna givetvis vampyr men inte lika skrmmande som i originalet. Han r till och med barn i den ena boken och dr hjlper han en mnniska. Den enda likheten som jag kan se med originalet r att han r vampyr och bor i ett slott i Transylvanien.

14

Litteraturfrteckning
Ahnland, Nils. Odd, blek och hungrig: vampyren i bok och film. Lund: BTJ frlag, 2009. Ajvide Lindqvist, John. Lt den rtte komma in. Stockholm: Ordfront, 2008. Buttsworth, Sara. CinderBella: Twilight, Fary Tales, and Twenty-First-Century American Dream. I Twilight and History. Reagin, R. Nancy (red.), 47-69, Hoboken, N.J.: John Wiley & Sons, 2010. Culver, Jennifer. Dressing up and playing human. I True Blood and Philosophy: we wanna think bad things with you. George A. Dunn och Rebecca Housel (red), 19-32, Hoboken, N.J. : Wiley , 2010. Florescu, Radu och T. McNally, Raymond. Vem var Dracula?: Verkligheten bakom myten. Stockholm: Forum, 1973. Hglund, Anna. Vampyrberttelser och den vsterlndska kanon. 1LI123, Sommarkurs 2012. Hglund, Anna. Vampyrens hunger. 1LI123, Sommarkurs 2012. Hglund, Anna. Vampyrer: En kulturkritisk studie av den vsterlndska vampyrberttelsen frn 1700-talet till 2000-talet. Ume: Text och kultur, 2011. Lawrence, Michael. Unge Dracula. rnskldsvik: Argasso, 2011. Rice, Anne. En vampyrs beknnelse. Stockholm, Mnpocket 2009. Stoker, Bram. Dracula. Ume: h:strm-Text & kultur, 2008. Tillberg, Jesper och Bergting, Peter. Den hemliga boken. Stockholm: B. Wahlstrm, 2011.

TV-produktioner, serier
Ball, Alan. True Blood, 2008.

Webblnkar
http://www.gutenberg.org/files/6087/6087-h/6087-h.htm 2012-08-08

15