Medlemstidning SEKO Post Klubb rsta Sektion 1 & 2

DIN RST
oktober 2012
http://www.scribd.com/dinrost

nr 3

rg. 5
http://www.scribd.com/dinrost

Din rst finns p ntet, ven gamla nummer finns fr nedladdning.

Pensionrer r vra mammor och pappor!

Ngra dagar efter det att regeringen presenterat sitt frslag p 50 kronor i skattesnkning t pensionrerna fick jag veta att det borgerliga styret i Solna nu lger ned den sista biblioteksfilialen i kommunen. Jag fick ocks hra att kommunens store ledande man Per Granfalk, i den lokala tidningen Mitt i Solna anfrt fljande argument fr en nedlggning:" De r bara vrmestugor t pensionrerna. De kan g p kondis istllet."Detta r allts borgerlig kultur politik. Den visar p ett kompakt frakt gr bildning, fr biblioteks personal och fr pensionrerna. Politikerna glmmer att dessa gamla mnniskor har byggt upp det hr landet. Det r ju precis dessa mnniskor som har betalt dagens unga politikers barnbidrag, sjukvrd och utbildningar. Jag tycker att dessa pensionrer borde f en mnsklig behandling av politikerna. Deras pension borde hjas och inte snka skatt fr de som redan badar i pengar. De borde inte behva g till socialen fr att kunna verleva. Vi i Sverige har pengar till en vl fungerade vlfrd. Men s tycker inte dagens makthavare. De fredrar att snka skatter fr de som redan har god ekonomi. Jag tycker att en stor del av alla dessa pengar som anvndas fr skattesnkningar borde anvndas fr att skapa jobb t de arbetslsa, bygga bostder och hja alla slags ersttningar dvs. a kassa, barnbidrag, sjukersttning och Och detta i sin tur kommer att gra hela samhllet friskare och mera ppnare. Men detta vill inte de borgerliga ha. Dessa politiker har aldrig gjort ngon nytta fr arbetarklassen. Dagens borgerliga politiker har blivit arroganta. Frlt om det lter hrt. Men jag r arg och besviken. Sverige var ett underbart land med sin mnga goda sidor. Men nu r det pass. Det r dags att vakna och frsvara vra egna rttigheter. Historien kommer aldrig att frlta dig och mig annars. Det r ju EU:s omnskliga politik som har gjort oss alla fattiga. De (politiker, kapitalister) sjlva har det bra. Alla andra kan dra t helvete. Detta ser vi nstan varje dag. S kan inte ett samhlle fungera. De kommer bara med frsmringar efter frsmringar. Men frgan r varfr hnder detta? Jag tycker att det r brist p politik. Jag menar med en rttvisepolitik och det r rttvisepolitik som behvs nu. Det r en jttestor bristvara nu fr tiden. Nr maktlshet har blivit en ny folksjukdom, nr rika har blivit stenrika och fattiga har blivit fattigare. Jag tycker att facket och de andra som fretrder arbetarklassen borde ha tagit eget ansvar och agerat kraftigt. Men........? Har facket makt? Oftast hr man p vr arbetsplats att facket inte har ngon makt och inte kan pverka ngot. Detta resonemang kper jag inte. Man vill eller inte, det r ett faktum att facket r den enda motvikt som kan stoppa denna utvecklig (ls: avveckling) som drabbar vra svaga i samhllet dvs. barn, ungdomar, pensionrer, arbetsls, vra ldre medborgare och ensamstende mammor. Jag och mnga andra tycker att det r bara facket som kan ndra denna dagordning som r faststlld av maktens elit och ngra spekulanter som kallas marknad. Om facket mobiliserade sina egna medlemmar och skapar opinion fr rttvisefrgor d finns ingen makt som kan st emot detta.

Robert Nyberg

En kopp kaffe och en bulle p ett kondis idag kostar i Stockholm vanligtvis mellan 50 och 60 kr. Fr det mesta mer. Allts en kopp kaffe i mnaden r vad regeringen bjuder p. Tack s in i helvete mycket! Dess rader r skrivna av en arg och en medveten Hans Arvidsson. Jag tycker att det r en naturlig reaktion av Hans Arvidsson. Biblioteken byggde man fr att alla medborgare ska ha tillgng till allsidig kunskap och information och inte tjna pengar p det. Allt som inte ger vinst ska lggas ner. S tnker Svea rikets politiker.

Robert Nyberg

Jag slutar min lilla artikel om pensionernas lge i dagens Sverige med Jenny Bengtssons (V) viktiga Och stimulerade ord. De gller fr oss alla! De lter s hr:

Frgor till medlemmarna Yonos Abdu

DR: r du njd med din arbetstid Yonos: Ja, Jag har inget problem. DR: r du njd med lnen? Yonos: Lnen r ok. Numera jag har ft heltid s klarar mig mycket bttre n tidigare nr det gller min privata ekonomi. DR: Tnker du fortstta p posten? Yonos: Ja DR: Hur upplever du nuvarande terminalorganisationen? Yonos: Den har inte pverkat mig ngonting. DR: Vad tycker du om friskvrd p arbetstiden? Yonos: Det r bra och arbetsgivaren fr friskare personal men jag tror inte de r intresserade. Eftersom det r en kostnad frga. DR: Hur tycker du SEKO Post skall frhandla det kommande avtalet?

"Frra ret stod jag i talarstolen p mitt fackfrbunds kongress och hll huvudanfrande fr frgan om sex timmars arbetsdag. Jag sade". kamrater, om vi inte driver frgan, om vi inte tar striden - Vem ska d gra det?". Nu r det oss det handlar om. Fr kamrater - om vi inte tar striden fr arbetsrtten, arbetsmarknaden: vem ska d gra det? Varfr r detta s viktigt? Fr att politiken brjar p arbetsplatserna. Och som av en hndelse rkar det ocks vara just precis dr som valet vinns 2014.

Fdd 1968 Anstlld inom posten sedan 1998 Utbildning. Grundskolan frn Eritrea DR: Hur fick du jobbet p posten? Yonos: genom en bekant skte jag jul extra p dvarande Stockholm klara terminalen. DR: Trivs du bra p jobbet? Yonos: Mycket bra.

Yonos: Jag tycker att SEKO Post mste frhandla lite lngre tid n 1 rigt avtal och samtidigt vi ska ha DR: Vad tycker du om arbetsmiljn minst 800 kronor per heltids anp rsta? stlld. Yonos: Den r bra nu. Men vissa saker behver frbttras. DR: Vad tycker du om Rosersberg projektet?

Masood Punjabi sorterare

DR: Vad tycker du om Din rst som Yonos: Jag r faktisk orolig p facklig tidning? grund av flera av oss kanske kan frlora sina jobb. Om det inte blir Yonos: Den r bra. Den ger oss bra s som jag sger d tycker jag det r information frn facket och inforbra med nya tekniken. mation om frndringarna p arbetsplatsen. DR: Tror du att voice resultat har ngon pverkan? DR: Vilkla brister ser du p din arbetsplats? Yonos: Hittills jag personligen har inte sett ngon pverkan. Men de Yonos: Brevldetmningsvagnen kanske gr ngon frndring som kanske kan se ver under vinter ti- inte vi ser. den. Om det gr snka bullernivn p IRM.
3

Frgor till medlemmarna

fr att kunna uttala mig, men tycker att Tomteboda terminalen hade Fdd 1957 DR: Tnker du fortstta p posvarit en bttre plats att vara p. Anstlld inom posten sedan julen ten? Generellt, kan jag sga att led1977 ningen verkar ha en vilja att ndra Familj: Sambo och har en son. Jan Nilsson: Ja, till jag fr pension och flytta om allt hela tiden. Om Utbildning. Konstfackskolan de gr rtt fr framtiden visa. Men DR: Hur upplever du den nuvaran- mnga terminaler har de senaste DR: Hur fick du jobbet p posten? de terminal organisationen? ren byggts och lagts ner. Det verkar frn min synpunkt som slseri Jan Nilsson: Jag gick till postens med kapital. anstllnings kontor p Stockholm Ban och efter intervju fick jag frDR: Tror du att voice resultat har gan om jag kunde brja p en ngon pverkan? gng. D frgade jag om jag kunde brja nsta dag istllet. Jan Nilsson: Vet inte, men tror knappt det. Fr min del kan de DR: Trivs du bra p jobbet? grna lgga ner den och anvnda pengar till ngot annat. Jan Nilsson: Ja Jan Nilsson DR: Vad tycker du om arbetsmiljn p rsta? Jan Nilsson: Det har blivit bttre, men finns mycket att gra, framfr allt i omrdet kring KSM. DR: Vad tycker du om Din rst som facklig tidning? Jan Nilsson: Den r trevlig och intressant att lsa. DR: Vilka brister ser du p din arbetsplats?

Din rst p ntet

Nu kan ni lsa Din rst p internet. Gamla nummer finns ocks tillgngliga.

De kan ocks laddas ned som Jan Nilsson: Vilken av dom? stn- PDF fil. diga omorganisationer och ingen hinner stta sig fr n nsta r p Sjlvklart r ocks bildkvalitn vg mycket bttre. Adressen r: DR: Vad tycker du om friskvrd p arbetstiden? http://www.scribd.com/dinrost Jan Nilsson: Mycket bra, men nskar att vi fick trna p arbetstid.

Jan Nilsson: Stndiga omorganisationer och oskra arbetsfrhllan- DR: Hur tycker du SEKO Post de skall frhandla det kommande avtalet? DR: r du njd med din arbetstid Jan Nilsson: Jag tycker att vi borJan Nilsson: Ja, men jag nskar ett de f ett rejlt lnelyft, minst 800: Robert Nyberg permanent frhjt tagande. - i mnaden och att alla tillflliga anstllningar erstts med permaReducerad avgift fr DR: r du njd med lnen? nenta, riktiga arbeten. Ge heltid t de deltidare som vill ha. Stt totalt nya SEKO-medlemmar. Jan Nilsson: Jag skulle nska mig stopp fr bemanningsfretag. Under dina frsta sex hgre ln med tanke p den lnga anstllnings tid jag har samt att DR: Vad tycker du om Rosersberg mnader som medlem i SEKO betalar du 50 kr arbetet har frndrats mycket och projektet? per mnad i blivit mer kvalificerat Jan Nilsson: Jag knner till fr lite medlemsavgift.
4

Eftersndning p playan
Denne Per, snll som jag r. Talar om fr postens eftersndningsorganisation att jag skall till mitt landstlle. Rknar d med att f all post eftersnd. Men, Men, Men....En dag faller en avi ner i brevldan p landet att jag har att hmta ett paket p ICA MAXI VANADIS. Det skulle g alldeles utmrkt, bara jag inte befunnit mig 30 mil drifrn!!!!!!!! Jag ringer upp posten dr en snll dam talar om att hon ska meddela partnern om att mitt paket skall eftersndas. S bra sger jag, Tv dagar senare har jag mitt paket i brevldan p landet ren. Vid tredje gngen ber jag att f tala med hennes chef, fr detta r ju vansinnigt. Som postanstlld betalar jag inget, men tnk p alla andra som betalat cirka 500 kr fr eftersndning, och mste kontakta posten i alla fall. Jag kontaktar vxeln p denna institution och fr tala med en chef p huvudkontoret enligt vxeln. Men jag hr vgor och frgar var mannen (Fr det r en sdan) befinner sig. Han talar om att han befinner sig vid havet i Italiens klack och att det r 35 grader i skuggan och att solen skiner. Jag talar om att jag r i ett regnigt Sverige och att temperaturen i skuggan r 8 grader. Han lovar att gra en anteckning om mitt problem. Drefter avslutas samtalet. Man kan ju undra om han gjorde anteckningen i den Italienska sandstranden, eller om det kommer att hnda ngot. S att ven de som betalat fr eftersndning kan f sina paket utan att behva ka trettio mil fr att hmta dem, eller ringa posten igen.

Schysta villkor APPEN

En ny app ska gra det lttare fr restaurangbeskare att stdja de fretag som tecknat kollektivavtal.

Bakom lanseringen av appen ligger Hotell- och restaurangfacket som sedan tv r tillbaka offentliggjord alla restauranger, hotell och njesanlggningar som har kollektivavtal fr sina anstllda. GLM INTE KRA CHEFER ATT DE SOM GER OCH DRI- Och sedan en tid tillbaka har nskemlet funnits att ta fram en app VER FRETAG VEN FR Nu hr till historien att detta tillv- POST SOM PRIVATPERSONER. till Iphone och Android, under namnet Schysta villkor, skriver gagngsstt upprepas 3 gnger. Jag restaurangfacket i ett pressmeddefr nmligen 3 paket under somma- Eder Per Gavelius lande. Genom appen kan alla som str p stan och vill vlja en restaurang med kollektivavtal ltt hitta vilka stllen i nromrdet som har avtal, sger Ella Niia, frbundsordfrande fr Hotell- och restaurangfacket. Vi tror att mnniskor kan och vill gra medvetna val och att deras val faktiskt spelar roll. Schysta villkor r en kvalitetsmrkning. Ju fler som vljer restauranger med kollektivavtal, desto fler fretagare kommer ocks se frdelen med att Robert Nyberg teckna avtal, tillgger hon.
5

ETT PERSPEKTIV
Det hr r ngra reflektioner efter ver 30 rs studier av moralfilosofi och politisk filosofi. I jakten p det goda livet trodde facket att materialism var svaret. Mer i lnekuvertet kade automatiskt lyckan i samhllet. Arbetsgivaren var per definition ond och en utsugare. Varje utspel frn Arbetsgivaren skulle bemtas med misstnksamhet och en retorik som Skulle avslja borgerlighetens inneboende ondska. Livet var ett elnde, men Med ett starkt fack skulle vi skyddas. Att facket sjlvt var auktoritrt styrt och fruktansvrt fantasilst Brydde man sin inte om. Vi skulle lockas in i en metafysisk kamp mellan vi och dom, de goda Och de onda. Det fanns, av historiska skl, en stark anti-intellektualism inom Arbetarrrelsen och ett frhrligande av det fysiska arbetet. Det Motsvarades av borgerlighetens skrck fr den ra obildade massan Och ytterst av en oerhrd ngest, bl. a med rtter i en frtryckt Sexualitet och en oerhrd ngest infr det kroppsliga. Det visade sig att arbetarrrelsen var en slags sekulariserad Version av religion. Vad som hnde var att mnniskor frvandlades till robotar. De var inte lngre autonoma individer med en sjl Som kunde sga vad de tyckte. Ytan rdde. Det viktiga var att Man var politisk korrekt. Sen om man menade det spelade mindre roll. Folk r naturligtvis inte dumma och mrkte naturligtvis ngonstans Det dr. Politik frvandlades till en kamp mellan skickliga retoriker och Blev p ngot stt ointressant och passionsls. Folk knde sig manipulerade. Vad ville egentligen de dr Jvla politikerna. En av mina favorithistorier r denna. Tv riksdagsmn mts. Den ena sger till den andra. vad sa du egentligen i riksdagen igr.
6

dr alla goda krafter frenas Frenas fr att skra mnsklighetens verlevnad. Vljer du att utforska denna vg Den andra svarar ingenting Den kommer du att f de mest frsta sger jag frstr det. Men Mrkliga sngkamrater och hitta hur la du ut orden. vnner p de mest ovntade stllen. S vad terstr. Det som de goda Kan man tala om den goda borgerkrafterna inom mnskligheten alltid ligheten, den goda har kmpat Arbetarrrelsen osv. Fr. Humanism, tolerans, ett mnsk- Vad r spken i vra hjrnor och ligare samhlle, goda Vrderingar hur ser vrlden verkligen ut. osv. Fr att kunna fra denna kamp Det finns i det svenska samhllet krvs kunskap. Ytterst frs Denna djupa rtter av underdnighet infr kamp i det kollektiva mnskliga verheten. psyket. Mnniskan r ocks en psykisk varelse. Det handlar om att Vad som hnder r att folk regredieBekmpa fascistoida omnskliga rar. verheten blir en fader, ett vrderingar i det kollektivt OmedSlags allseende ga. vetna. Detta r en ytterst osund reaktion. verheten r inte Gud. Det r inte sant att allt bara blir vrDet r ven lika barnsligt och re. Aldrig tidigare i omoget att hamna i en position Mnsklighetens historia har s Av trots mot lagen och makten. mnga haft s stora lyckomjlighe- De som leder posten r inte ndvnter som nu. digtvis intelligentare eller S hur bekmpar man fascism? Bttre utbildade n en vanlig arbetaDet handlar om att skapa autonoma, re. kritiskt tnkande mnniskor Som kan och vgar sga ifrn nr de Fr att sammanfatta. blir illa behandlade. Vi vill lyfta spelet mellan facket och Om du r mycket modig bekmpar arbetsgivaren och gra du demonerna i ditt eget psyke. Det intelligentare. Det leder till djupa vanmaktstillDet r idag angelget att stdja stnd, intensiv ngest och en facket, som den svagare partnern. Nrmast outhrdlig rdsla. Osv. Det finns inom den fackliga rrelsen Det r den inre vgen. Det r shama- djupa auktoritra och fantasilsa nens vg. Det r religionens vg. Strukturer som man av taktiska poliDet r andlighetens vg. Det r psy- tiska skl, inte lngre kan sopa koanalysens vg. Under mattan utan mste erknna Har du tur leder denna vg till inten- och arbeta igenom. siva lyckotillstnd, intensiv Vi behver ett starkt fack som tar Sllhet, ett totalt sammansmltande sina demokratiska vrderingar mellan det kvinnliga och det manli- P allvar. ga, Det r vrt samhlle. Vad vill vi Mten med Gud, Nirvana osv. gra med det? Alla har rtt att Troligen skedde en vndning i Bemtas med respekt. Frtryck skamnsklighetens kollektiva omedvet- par aggressioner och trots. na Dr det finns frtryck finns det ockFr ngot r sedan. Mycket talar fr s motstnd. att de progressiva krafterna fr Frsta gngen i mnsklighetens hiDet r inte ndvndigtvis finare storia ftt ett avgrande vertag ver att lyssna p Beethoven n att se De destruktiva krafterna. Hammarby spela fotboll. Det r en slags mrklig enhetsfront

Vanliga mnniskor kan visa sig vara oerhrt intelligenta. Vad som krvs r ett ppet sinne. En vilja att vxa genom att befinna Sig i dialog, lyssna p andra, att ta in. Sm fiskar ts upp av strre fiskar. Strre fiskar ts upp av hajar. Det finns goda hajar och det finns dliga hajar. Och d r vi tillbaka till psykologin. Lita p din intuition. Lr dig Vilka du br ge din tillit och vilka du br misstro. Annars kan det visa sig att du fngas i ett sammanhang, i ett flt, dr du I praktiken arbetar fr helt andra ml n de du innerst inne vill Arbeta fr. Frlora inte kontakten med din sjl. Det finns fortfarande oerhrt starka destruktiva krafter i vrlden. Vrlden kan vara oerhrt hrd och skoningsls. Skydda dig sjlv och de du lskar. S varifrn kommer alla de hr elndesbeskrivningarna? Vilka krafter r det som tjnar p att mnniskor hlls i ett jrngrepp av fruktan och ngest.

frn att de vrre n dden. I en demokrati r det nskvrt att det finns tydliga alternativ Att vlja emellan.

lig mat. Vad vill du stoppa i dig? Vetenskapliga teorier, psykoanalys, religion, konst, musik, romaner osv Det finns i dagens lge hur mycket Det r just detta som r demokra- mat som helst. ti. Utg, om mjligt, frn att din Motstndare r rlig och har ett an- Vill du inte ta mer n ngra RTnat stt att se p problemen n du. TER R DET DITT VAL. Det r detta som r pluralism. Vill du ta vad pappa sger eller vill Om ditt syfte r att skapa ett gott du bestmma sjlv ? samhlle r hur du vunnit Kanske vet pappa bst. Vad vet jag. Vunnit makten en del av din politik. Mitt frslag r att du stder de krafDet dr resonemanget om att n- ter som kar mngden av det damlen helgar medlen r Goda i vrlden och/eller de krafter Ytterst tveksamt. som minskar mngden Av ondigt lidande i vrlden. Men vilka r dessa krafter och vilka r det som sger sig vara en sdan kraft Men inte r det. Det kan man fundera p. Lycka till. Ngra absolut sista ord. Du mste ocks kunna tugga maten, smlta den Och integrera den i ditt system p ett stt du mr bra av. Om du ter mat du inte kan smlta mr du dligt. Det finns msterkockar som kan laga den mest delikata och Nringsriktig mat. I en demokrati br det vara du sjlv som vljer vilken mat du Stoppar i dig. ven om det r frestande att bara ta choklad och trta, br du Ibland vlja sdant med lite mer tuggmotstnd. Det mr du bara bra av.

Slutligen vore det beklagligt om politik skulle bli en frga Om vem som har strst rstresurser, Ngra personliga preferenser. strst megafon. Demonisera inte motstndaren. ven en mer frsynt och lgmld Vi har valt att leva i en demokrati. person kan ha mycket att sga. Grunden fr en demokrati r att Du mste frst att om du tycker att Mnniskor r olika. De har olika ndamlen helgar medlen, att stt att se p samhllet och hur sam- Makten r allt, s kommer fienden hllets att tnka p samma stt. Affrer ska sktas. Vad som hnder r att landet slits Tro inte att det finns ett svar. Fr snder av allt mer dig kanske det finns det. Inse att Upptrappat vld och stllningskrig. andra Vi mste finna den goda politiken r annorlunda. Frsk om mjligt och spelregler som alla lyssna p din motstndare och Tjnar p. Frsk frst. Du vljer sjlv. Blanda, om mjligt, inte i metafy- Du mste sjlv ta ansvar fr ditt liv. siska kategorier som ondska, eller Fr att anvnda en matmetafor. Att motstndaren r djvul, medan Vad vill du ta fr mat? du sjlv r ljuset personifierat Det finns de mest delikata rtter. Och ute efter att rdda samhllet Det finns nrmast osmltbar, oaptit-

Gunnar Nilsson

Posttrampet, solen och lnen

Den sista augusti stllde vi kosan mot Danmark fr att delta i posttrampet. Alla var frvntansfulla. Den Danska dejligheten strmmade ver oss. Men man glmde en sak: P festen var det bara Svensk underhllning. Varfr engagerade man inte Helsingrs ABBA grupp istllet fr den Svenska vi redan hrt spela i Halmstad. Sommaren har varit solfattig, vilket enligt medicinsk expertis innebr att vi kommer att sakna D vitamin i hstmrkret. Vilket innebr att vi blir sjukare. Har personalansvarig backat upp fr denna situation? Eftersom cirka 50 % av den ordinarie personalen kommer att drabbas. TNK OM ALLA % INSJUKNAR P SAMMA GNG. Frst ska man ha centrala frhandlingar, sedan regionala fr att sluta med lokala. Innan allt detta r avslutat ligger vl frhandlingarna om vra lner 3 r efter eftersom allra flesta avtal r 1 - riga.

Euron r en rolig saga Vilken borde tas av daga Lnder frsvinner bara, sa gamla Sara Eder Per Gavelius

Hur fr jag tillgng till frmnerna och rabatterna med SEKO-kortet? SEKO-kortet fungerar som medlemskort till fackfrbundet ger rabatt hos SEKO SEKO-kortet r ett medpartners. Det r ett s kallat lemskort fr SEKO medshowcard, vilket betyder att lemmar, laddat med frman ska komma ihg att mner och rabatter, i visa kortet eller ange att du samarbete med LO Merhar ett SEKO-kortet via televrde. fonen eller datorn fr att f en viss rabatt. En lista ver SEKO viktigaste uppgift r att tillvarata medlemmarnas aktuella erbjudanden och frmner finns p denna intressen bde p arbetsmarknaden och i samhllet, sida. Vem bestmmer vilka frsamt att vra medlemmar mner som finns? ska f ut s mycket som mjligt av sitt medlemskap. SEKO bestmmer (via samMedlemskapet innehller till arbetet med LO Mervrde) vilka fretag vi vljer att exempel frskringar, frsamarbeta med. Frmner mner samt rd och std i och erbjudanden knutna till alla frgor som rr din anSEKO-kortet ska vara prisstllning. Men detta r inte allt, fr att vrda men inte till vilket pris ge medlemskapet fler frde- som helst. SEKO gr inga avsteg frn sina etiska regler lar s fr alla medlemmar i och upphandlingspolicy som SEKO vrt medlemskort, SEKO-kortet. Utver att fun- bland annat krver att det ska finnas kollektivavtal. gera som medlemsbevis r SEKO-kortet laddat med ra- Har du frslag p lokala fretag du tycker SEKO ska batter och erbjudanden p allt frn resor, friskvrd och samarbeta med s skicka hemelektronik till teater och tips frisrbesk. Vi har bde na- till: roger.hemming@lo.se tionella och lokala samarbeVem ger ut SEKO-kortet? ten. Du har ven mjligheten att SEKO - Facket fr Service uppgradera ditt medlemskort och Kommunikation ger ut medlemskortet - SEKOtill ett MasterCard med betalfunktion, ls mer om detta kortet. under SEKO-kortet Vart kan jag vnda mig med frgor om SEKO-kortet? Hur fr jag SEKO-kortet? SEKO-kortet skickas hem till Kontakta SEKO 0770-457 dig som medlem. De som vill 900 eller mail sekokorhar sedan mjlighet att an- tet@seko.se. ska om att uppgradera medlemskortet till ett betal- G in p SEKOs hemsida Webbadress fr att se alla och kreditkort. erbjudanden. http://seko.se/Medlemskap/ Alla-erbjudanden/

Sjukdom
Sjukpenning r en frmn som du kan f om du inte kan jobba p grund av att du r skadad eller sjuk. Din arbetsgivare betalar sjukln de frsta 14 dagarna av din sjukdom med 80 % av din ln. Den frsta dagen rknas som en karensdag och den fr du inte ngon ersttning fr. Frn och med dag 15 betalar Frskringskassan sjukpenning utifrn din faststllda SGI/ Sjukpenninggrundande inkomst) om du uppfyller kraven.

Skyddsombuden fyller 100 r

Fr 100 r sedan infrdes de frsta reglerna om ombud p arbetsplatserna. LO ger ut en bok som lyfter fram skyddsombudens verklighet frn 1912 till i dag. 1912 var barnarbete fortfarande lagligt i Sverige och det fanns ingen reglerad arbetstid. D, fr 100 r sedan, infrdes de frsta reglerna om ombud med syfte att minska olyckor. Fr facket r det viktigt att se till att det finns utbildningar och std till skyddsombuden, srskilt de regionala skyddsombuden som Ulla Lindqvist anser behver mer resurser. Det r viktigt att vi kan satsa p vra skyddsombud. Det r ett brett fackligt uppdrag och det krvs mycket utbildning, d fr vi vldigt kunniga skyddsombud. Det finns en del kvar att gra, men det ska inte ta 100 r!
(Tidningen Arbetet Emma Andersson)

Sjukskrivning
Blir du sjuk eller skadad p jobbet finns det en hel del du behver tnka p fr att du ska f det bsta skyddet.

Den frsta arbetsmiljlagen kom Om skyddsombudet inte frrn i slutet av 1970-talet. D Det ska finnas ett skyddsombud Du behver trffa en lkare och f fick ocks skyddsombuden strre (kan ocks kallas arbetsmiljomrttigheter, och mjlighet att vara ett sjukintyg frn den 8 dagen Detta sjukintyg ska skickas till Fr- med redan vid beslut och planering. bud) p alla arbetsplatser med fler n fem anstllda. Skyddsombudets skringskassan som utvrderar din I dag r det, trots tta timmars ar- viktigaste uppgift r att medverka situation. Det betyder att du inte r betsdag och kollektivavtal, nstan till att frebygga olyckor p arbetsgaranterad att f sjukpenning ven 800 arbetstagare om ret som dr i platsen. om din lkare tycker det. arbetsrelaterade sjukdomar eller Skyddsombuden utses av facket olyckor. Sjukpenningen baseras p din rsmen ombudet fretrder alla anln(SGI) men om du r arbetsls, Skyddsombuden har fortfarande stllda inom sitt skyddsomrde, frldraledig eller liknande gller stor betydelse fr arbetsmiljfrgor, ven de som inte r fackligt organiandra krav. sa LO:s vice ordfrande Ulla Lind- serade. Ett skyddsombud frn ett qvist i gr nr hon presenterade bo- fackfrbund kan ibland ocks freDu har samma rttigheter nr du r ken Hundra r med skyddsombud. trda anstllda som r medlemmar i sjukskriven som nr du jobbar. Se Belastningsskador r ett av de om- andra fack. till att dessa rttigheter uppfylls. rden som hon tycker r viktigast Utser man flera skyddsombud ska Din arbetsgivare har ocks vissa det finnas ett huvudskyddsombud skyldigheter. Exempelvis r din re- att fokusera p i framtiden. De r vanligast bland arbetarkvinnor, och som samordnar verksamheten. Om habilitering din arbetsgivares ansvar och ska planeras. Hur detta ska deras skador blir inte alltid godkn- det saknas skyddsombud p din arbetsplats kan du f hjlp av ett regig till fljer av rehabiliteringsked- da som arbetsskador. Dr pekar Ulla Lindqvist p vikten av en god onalt skyddsombud p din avdeljan. och jmstlld fretagshlsovrd, ning. De har samma rttigheter som ihop med rehabilitering. ett lokalt skyddsombud och verkar Frskringskassan kommer att inom de frsta 90 dagarna kontakta Det r samma argumentation som p arbetsplatser dr skyddskommitdig, din lkare och din chef och kal- genom historien, att kvinnors ska- t saknas. la till ett avstmningsmte som ut- dor inte beror p jobben utan tunga vrderar dina mjligheter att g till- varukassar eller ngot annat, s att baka till jobbet. arbetsgivarna inte ska behva ta ansvar fr arbetande kvinnors hlsa.
9

Lna oss bort frn frfallet

Regeringen har rd och mste investera i infrastruktur, bostder och vlfrd. Annars r det ett Sverige p dekis som mter landets framtida medborgare, anser veckans debattrer. Bilden r hmtad ur Roy Anderssons film Snger frn andra vningen.

En vl fungerande infrastruktur r viktig fr svl svensk industri, byggsektor, svensk offentlig och privat tjnstesektor. Inte minst fr besks- och turistnringen. Tyvrr ser vi i dag stora brister. Lget fr svensk jrnvg r akut, bostadsbristen i storstderna kar och kvalitn i vlfrden slpar efter. Rapporter om bristerna avlser varandra. Dessutom r Sverige ett land i massarbetslshet. Arbetslsheten generellt mttes till hela 8,8 procent i juni och ungdomsarbetslsheten till 28,3 procent. Detta r skandal fr ett vlfrdsland som Sverige. Nutida och framtida generationer frtjnar bttre n ett land som gr p dekis. Sparivern som prglar den svenska alliansregeringen har lett till att de offentliga investeringarna hlls p fr lga niver. Drfr krvs nu att viktiga tgrder vidtas fr att stimulera svensk ekonomi.

gondagens Sverige kan regeringen se till att framtida generationer fr innebra att i genomsnitt 35 miljar- det enklare att ta sig till och frn arder frigrs fr kraftfulla investering- betet, men ocks fr att mjliggra ar i infrastruktur, bostder och vl- en kad flexibilitet p arbetsmarknafrd. 35 miljarder r ungefr lika den genom att det blir enklare att mycket som det kostar att f en jrn- flytta till de stder dr jobben finns. vg dr tgen kommer i tid, att an- Detta skapar en rrlig arbetsmarkstlla cirka 75 000 lrare i ett r eller nad med frbttrad matchning som i att bygga omkring 13 500 hyresrt- sin tur leder till n hgre sysselsttter. Med en budget i ning. balans fortstter dessutom dagens statsMed kad tillgnglighet och nrhet skuld som andel av till flera lokala arbetsmarknader BNP sjunka eftersom vxer regioner ihop. Stora ttt samBNP kar men inte manfltade regioner har frutsttstatskulden. ningar att ge en modern och kunskapsintensiv arbetsmarknad. Med dagens skriande svenska investerings- Svl IMF som flera svenska ekonobehov och kande mer pekar p att det r ndvndigt massarbetslshet bor- fr alliansregeringen att investera de dock alliansreger- Sverige rikare. IMF menar att Sveriingen ppna upp fr kad lnefinan- ge r ett av de lnder som sparar fr siering. Den svenska statsskulden r mycket och drmed spr p obalanlg och att ytterligare betala av r serna i vrldsekonomin. ven om inte relevant i dagens lge. I dag r Sverige r ett litet land br Sverige rntan p en tiorig statsobligation hjlpa till p de stt som gr fr att extremt lg, till och med lgre n hlla efterfrgan i vrldsekonomin inflationsmlet. Lget fr att lna till uppe. ndvndiga investeringar har sllan varit s ekonomiskt lnsamt. Genom Den svenska regeringen har nu ett att lna pengar fr strre investerypperligt tillflle att genomfra en ingsprojekt kan alliansregeringen rejl upprustning av Sverige. Med investera fr svl nutida som fram- kade offentliga investeringar komtida generationer. Dagens generation mer regeringen att bidra till att hlla mrker av den sysselsttningseffekt efterfrgan uppe svl nationellt som investeringarna direkt leder till. som internationellt. Erstts Morgondagens generationer fr nyt- verskottsmlet med ett ml om en ta av den frbttrade tillgnglighet, budget i balans kan den svenska stakvalitet och effektivitet som inveten ka sina utgifter med cirka 35 steringarna stadkommer. miljarder. Med rtt investeringar kan alliansregeringen bidra till att arbetslsheten sjunker. Regeringen kan ocks bidra till att klimatmlen uppns. Klimatsmarta bostder bidrar till att effektivisera energianvndningen. Med investeringarna i klimat-smart infrastruktur ssom jrnvg och kollektivtrafik kan regeringen bidra till att dessa transportstt blir mer attraktiva. Det r nu det verkligen visar sig om regeringen menar allvar med den s kallade arbetslinjen eller om det bara r tom retorik. Lars-Anders Hggstrm Frbundsordfrande Handels Johan Lindholm Frbundsordfrande Byggnads Janne Rudn Frbundsordfrande SEKO

Sverige har i dag starka statsfinanser och befinner sig i en guldsits. Sverige har nmligen mjlighet att genomfra kraftfulla investeringstgrder. Om dagens verskottsml p 1 procent grs till ett balansml, skulle det i dagslget exempelvis Genom upplning fr att bygga mor10

Ordfrande har ordet

Tiden gr framt. Det r bara mindre n tv r kvar tills Rosersberg blir klara. P grund av den nya terminalen kommer stora frndringar att ske i hela posten meddelande AB. Delar av rsta, hela Tomteboda och Uppsala ska sls ihop. Lnefrhandling Just nu pgr lnefrhandlingarna. Vr frhoppning r att lnehjningarna betalas ut p novemberlnen och man fr retroaktiv ln frn juni i r. Vi ska frska frdela pengarna s rttvis s mjligt. I r har per heltidsanstllda en pott 620 kronor. Vi SEKO har planerat g ut och informera samtliga lag ang. vra riktlinjer nr det gller lnefrhandlingen. Jmstlldhetsdag Glm inte komma till SEKO, s jmstlldhetsdebatt mndagen den 15 oktober kl 14.00- 16. 00. Du r frikopplad frn arbetet men mste meddela till din produktionsledare att du ska nrvara. Deltar i debatten gr Jenny Petersson (M), Roger Haddad (FP), Pernilla Gunther (KD), Ylva Johansson (S), Josefin Brink (V) och Isabelle Dingizian (MP) Debattera med din riksdags politiker. Dessutom besk av den knda journalisten och frfattaren Alexandra Pascalidou. Alla r vlkomna. Ordfrande sektion 1-2 Mohibul Ezdani Khan

Frgor till medlemmarna

Masihul Alam Arbetar dagtid DR: Knner du dig orolig infr de nya terminalerna? Alam: Ja, Eftersom vi inte vet hur frndringarna pverkar vr framtid. DR: Tror du voice-resultatet har ngon pverkan Alam: nej, hittills har jag inte sett ngon frndring. DR: Vad tycker du om dina nuvarande arbetstider? Alam: De r helt ok.

Nu r ntligen avtalet med byggentreprenren PEAB r klara. Andreas Falkenmark frn Posten Meddelande och representanter frn Sigtuna kommun och PEAB kommer att hlla i spaden som stts i marken den 23 oktober . S har sger Bjrn Olsson Projektledare, ntligen har vi klart med vem som ska bygga Roserbergsterminalen. I slutet av oktober tar vi det frsta spadtaget med den fr det ndamlet treskaftade spaden. Det ska bli sknt att f komma igng med bygget av den andra terminalen i Produktionsstruktur Meddelande. Vad hnder p rsta? Frn rsta terminalen flyttas post 16-19 till Rosersberg. Det vill sga post som kommer till rsta frn 16-19 omrden kommer inte till rsta lngre. Detta pverkar personal antalet. Idag arbetar det p rsta ca 950 personer. S det r klart att rsta kommer att krympa personalmssigt. Vi i SEKO redan har flaggat till arbetsgivaren om olika frslag s att man slipper sga upp personal. Ett ex r personalen ska f mjlighet att flytta till Rosersberg. Drfr r det viktigt att Terminal ledningen mste satsa kat kompetens till samtlig personal. Jag sjlv sitter i referensgruppen i Rosersberg projektet. Vi har haft ett mte hittills och flera mten har bokats in. Vi i referensgruppen ska frska f allting att g p rtt vg. Vi har inget besluts mandat men kan gra saker och ting som ska leda till en bra avslutning av projektet.

Stress p Terminalen!

Lt personerna lsa situationen sjlva s gr det smidigare. Tufft om De flesta upplever stress vid maski- man fr en drs emot sig som inte r nerna Jag tycker det r stressigast i inblandade. Fr mej r konflikt en sorteringen. Dr utstts man fr in- meningsskillnad mellan 2 och ska dividstyrd stress. Sjlvklart ska vi f hllas p den nivn, s fr man hra prata, skratta och skoja med varngot lyssna men inget annan. Fortandra man skapar sociala kontakter satt hlsa p bda tv, inte ltt att med andra som inte ingr i det egna vara mnniska men frsk hlla dej laget. Sorteringen r vrt gemenutanfr fr allas bsta. samma ansvar o hjlps vi t r det Vnliga hlsningar Charlotta Alm roligare att arbeta dr Vi r varandras arbetsmilj och vi r beroende av varandra. Tappar man koncentrationen i sorteringen r det svrare nr man sen ska st vid maskinerna igen. Ett jmnare tempo r att fredra, d uppstr inte stress lika ltt. Lt oss skapa trivsel p rsta tillsammans Nr det uppstr konflikter mellan 2 individer ta inte parti fr ngon utan tnk jag behver inte bry mej fr jag r inte inblandad i detta.
11

Avgift betald Taxe perque

SEKO Post rsta sektion 1 & 2 kallar till medlemsmte.

Tid: Lrdagen den 20 oktober 2012 kl: 1200 - 1600 Plats: restaurant Cardamom, Luntmakargatan 42 , (T) Rdmansgatan Efter mtet ter vi middag, 2 l, vin eller alkoholfri dryck samt kaffe ingr. Anmlan p utskickat brev eller till ditt fackliga ombud inom sektion 1 & 2 Svar senast 12/10 P dagordningen: Rosersberg, Lnefrhandling och aktuella frgor. Gster: Riksdagsledamot Socialdemokraterna Eva-Lena Jansson Riksdagsledamot Miljpartiet Mehmet Kaplan Landstingsledamot Vnsterpartiet Hkan Jrnehed Freslagna: Mtesordfrande Mohibul Eznai Khan Och Sekreterare Pia Zetterberg Hjrtligt vlkomna nskar styrelsen

http://www.scribd.com/dinrost

Din rst finns p ntet, ven gamla nummer finns fr nedladdning.

http://www.scribd.com/dinrost

SEKO POST SEKTION 1-2 RSTA, 120 00 rsta postterminal. Tel 0104365394 Redaktionen: Mohibul Ezdani Khan, Peter Landberg och Erik Strmbom

DIN RST