Historiska mbeltrslag

- anvndning, namngivning och identifikation Ulf Brunne

Carl Malmsten CTD

Linkpings universitet
Mbelkonservering
Augusti 2004

Sammanfattning
Mbler utgr en av de klart dominerande fremlskategorierna i vra museisamlingar. Mot denna bakgrund r det anmrkningsvrt att mbelhantverkets material och teknologi inte gnas erforderlig uppmrksamhet inom musealt orienterade mnesomrden som etnologi, konstvetenskap och kulturvrd. Ett srskilt eftersatt omrde r trkunskap. I ett historiskt perspektiv kan vi rkna med att uppemot 400 arter har anvnts i samband med mbeltillverkning eller nrliggande omrden som svarvning och skulpturarbeten. Endast 20 till 30 av dessa arter vxer i Europa. Frutom litterra kllor freligger en stor mngd tmligen outforskat material i form av t.ex. bouppteckningar, tullhandlingar och ldre trprovssamlingar. Den primra och mest tillfrlitliga kllan nr det gller kunskap om historiska mbeltrslag och deras anvndning r emellertid mblerna sjlva. En vsentlig frutsttning fr att uttolka information r att vi kan identifiera de i mblerna frekommande trslagen och koppla dessa till svl historiska som botaniska namn. Mbelkonservatorns huvudsakliga syfte vid trslagsbestmning r att kunna gra vederhftiga identifikationer i samband med konsoliderings- och restaureringsarbeten. Identifikation av trslag kan i viss mn ocks medverka till att frklara och frst strukturella frndringar i form av sprickor, skevningar och limslpp. Till detta kommer ytterligare ett antal motiv av mer vergripande och tvrvetenskaplig karaktr som t.ex. proveniens- och ldersbestmning.

Summary
Furniture represents one of the dominating categories in our museum collections. In this view it is remarkable that cabinetmaking materials (i.e.wood) and technologies are more or less neglected in museum orientated subjects such as Ethnology, Art History and Conservation. In a historic perspective as many as 400 species have been used in cabinetmaking or related areas such as turnery and sculpture. Only 20 to 30 of these species grows in Europe. Apart from literary sources there exists a large amount of material that has not yet been fully investigated as for example estate inventorys, custom documents and historic wood sample collections. However, the primary and most reliable source to gain knowledge about historic cabinet woods and their use would be the furniture themselves. A basic condition for interpreting this information is that we can actually identify the different woods occuring in older furniture and link these to historical as well as botanical names. The primary aim for a Furniture Conservator would be to make reliable identifications in connection to applied consolidation and restoration tasks. Identification of wood species could also, to a certain extent, contribute to explain and understand structural changes such as cracks, distorsions and loose glue joints. There would also be a number of additional motives of more comprehensive and interdisciplinary nature as for example to establish provenance and age of a particular object.

Innehllsfrteckning

INLEDNING ...........................................................................................................................................1 BAKGRUND...........................................................................................................................................2 MBELTR - HISTORISK ANVNDNING ...................................................................................3 KUNSKAPSLGET ..............................................................................................................................6 LITTERATUR .........................................................................................................................................6 BOUPPTECKNINGAR .............................................................................................................................7 TULLHANDLINGAR ...............................................................................................................................8 TRPROVSSAMLINGAR.........................................................................................................................8 LDRE MBELFREML ....................................................................................................................11 INCITAMENT FR TRSLAGSBESTMNING.........................................................................12 TRSLAGSBESTMNING...............................................................................................................14 NAMN OCH KLASSIFIKATION .............................................................................................................14 POPULR- OCH HANDELSNAMN .........................................................................................................14 BOTANISKA NAMN .............................................................................................................................15 MAKROSKOPISK BESTMNING...........................................................................................................16 MIKROSKOPISK BESTMNING ............................................................................................................17 DISKUSSION........................................................................................................................................19 REFERENSER .....................................................................................................................................20

Inledning
Freliggande rapport syftar till att redogra fr det allmnna kunskaplget nr det gller historiskt anvnda trslag, deras anvndning och deras namngivning. Rapporten avser ocks att belysa incitament och sammanhang som skulle kunna ligga till grund fr en mer tvrvetenskapligt inriktad forskningsinsats inom omrdet "historiska mbeltrslag". En vsentlig frutsttning nr det gller kommunikation om tr och trslag r att namngivningen grundar sig p en allmnt erknd och accepterad nomenklatur. D det freligger en omfattande sammanblandning av olika namn och namntyper avser rapporten att nrmare belysa namngivningens grunder utifrn ett svl historiskt som botaniskt (taxonomiskt) perspektiv. Kunskapsinhmtningen grundar sig primrt p litteraturstudier och arkivaliska kllor men ocks p den information som gr att utvinna ur fremlen sjlva, dvs. identifikation av i ldre freml frekommande trslag. Fr att tydliggra och understryka vikten av vetenskapligt grundad trslagsbestmning innehller rapporten en kortfattad redogrelse om frutsttningarna vid makro- respektive mikroskopisk vedartsanalys. ven om en del aspekter r att betrakta som allmngiltiga fr alla freml tillverkade i tr tar rapporten primrt sin utgngspunkt i de freml som faller inom mbelkonservatorns ansvarsomrde, dvs. mbler och fasta inredningar.

Bild 1. Fanersgning (efter Roubo, 1772). Fanersgning av tropiska trslag under 1700-talet krvde ett stort mtt av skicklighet fr att erhlla optimalt ekonomiskt och estetiskt utbyte. Arbetet utfrdes av hgt specialiserade yrkesmn s.k. "scieurs la preffe" (Ramond, 1989, s. 75).

Bakgrund
Tr har sedan tidernas begynnelse varit mnsklighetens mest anvnda naturresurs. Anvndningen av tr har fram till nyligen varit en helt vsentlig frutsttning fr svl verlevnad som materiell vlfrd. Detta frhllande terspeglas p ett hgst ptagligt stt i vra museisamlingar dr trfreml utgr en av de klart dominerande fremlskategorierna. I takt med att tr under det senaste seklet i allt strre omfattning kommit att ersttas med andra material har vi successivt ocks frlorat de erfarenhetsbaserade kunskaper och traditioner som var utmrkande fr den gamla trkulturen. Mot denna bakgrund r det anmrkningsvrt att mbelhantverkets material och teknologi idag inte gnas strre uppmrksamhet inom musealt orienterade mnesomrden som etnologi, konstvetenskap och kulturvrd. Bevarade trfreml frn vikingatiden r sedan lnge vl underskta och dokumenterade av arkeologer. P motsvarande stt har bondesamhllets redskap, verktyg och bruksfreml analyserats och dokumenterats av etnologer. Forskning kring hgrestndskulturens faner- och intarsiambler har av skiljda anledningar framfrallt bedrivits av konstvetare. De olika stilperioderna i skandinavisk mbelkonst och deras huvuddrag r sledes vl dokumenterade, vi knner den stilhistoriska kronologin samtidigt som vet vad som r typiskt fr olika regionala och kulturgeografiska omrden. Nr tekniker och material omnmns i historisk mbellitteratur, museikataloger eller i anslutning till utstllda mbelfreml r det oftast frgan om svepande och summariska angivelser. Benmningar som "Lvtr" eller "Jakaranda och diverse andra trslag" r exempel p till intet frpliktigande, ofta vilseledande och fga upplysande katalogbeskrivningar. Motsvarande ignorans r nrmast otnkbar inom andra fremlsomrden dr man i allmnhet noggrant och detaljerat redogr fr svl material- som teknikrelaterade aspekter. Detta frhllande har delvis sin orsak i fanermblers traditionellt sett lga status i musei-, forsknings- och konserveringssammanhang. Oavsett konstnrliga vrden och kvaliteter har dessa i frsta hand betraktats som bruksfreml, ett frhllande som inneburit att de frst under senare tid erhllit motsvarande bevarandestatus som freml vilka har sin hemvist p konst- respektive historiska museer. En annan frklaring gr att hnfra till att tr r ett av de mest komplexa och variationsrika material vi knner, ngot som innebr att det krvs ett stort mtt av erfarenhetsbaserade kunskaper fr att p ett vederhftigt stt kunna identifiera i ldre mbler frekommande trslag.

Mbeltr - historisk anvndning

Det finns i vrlden mellan 30 000 och 40 000 olika arter av trd och sledes teoretiskt stt lika mnga trslag. Av dessa r det emellertid bara 3-5000 som lmpar sig fr tillverkningsndaml varav ca 1500 finns nrmare beskrivna med avseende p egenskaper och anvndningsomrden. I den internationella virkeshandeln frhandlas idag ca 500 arter (Wagenfhr, 1989, s. 243). I ett historiskt perspektiv kan vi rkna med att uppemot 400 arter har anvnts i samband med mbeltillverkning eller nrliggande omrden som svarveri- och skulpturarbeten. Endast 20 till 30 av dessa arter vxer i Europa. Den f.n. mest omfattande redovisningen av historiskt anvnda trslag innefattar 251 olika arter (Dechamps, 1992). ldre tiders hantverkare och konstnrer hade i allmnhet djupgende, erfarenhetsbaserade insikter om de anvnda materialens subtila och mngskiftande kvaliteter. Kunskaper nedrvda genom generationer innebar att dom hade ingende knnedom om olika trslags egenskaper med avseende p anvndningsomrde. Ett belysande exempel inom mbelomrdet r s.k. Windsorstolar dr sitsen traditionellt tillverkats i slitstark, svrkluven alm (Ulmus sp.), ryggpinnarna i seg och elastisk idegran (Taxus sp.) och det rundformade rygglnet i bjlig ask (Fraxinus sp.). Trslagen i ldre massiva mbler har sledes i de flesta fall valts utifrn respektive trslags fysikaliskt betingade kvaliteter. I enklare bruksfreml och provinssnickrade mbler har hantverkaren varit hnvisad till lokalt vxande trslag vilka medvetet utnyttjats fr olika ndaml beroende p egenskaper som t.ex. hrdhet, seghet och rtbestndighet. Ambitionen att smycka mbelytor med dekorativa och frgrika inlggningar har sitt ursprung i renssansens Italien. Under renssansperiodens tidiga skede anvnder man sig i Skandinavien huvudsakligen av inhemska trslag ven i fanerade hgrestndsmbler och inredningar. Ett belysande exempel r intarsiaarbetena i Erik XIV:s gemak (1555-62) p Kalmar slott dr man s vitt det gr att bedma uteslutande anvnt sig av lokalt vxande trslag (Tempte, 1987, s. 99). Fr.o.m. 1500-talets andra hlft och d i synnerhet i faner- och intarsiambler har man i tilltagande omfattning anvnt sig av importerade tropiska trslag. Modets freskrifter tillsammans med den enskilde mbelhantverkarens konstnrliga intentioner kom att innebra att trets estetiska kvaliteter med avseende p textur och frg blev det primra vid val av trslag.

Det frnmsta bevarade exemplet p renssansintarsia i Skandinavien r kyrkbnkarna i Fredriksborgs slottskyrka i Danmark (ca 1610) vars upphovsman Hans Barchmann i sina anstllningsvillkor hade inskrivet att s lnge han arbetade i muskattr (Piratinera guianensis) och ebenholts (Diospyros sp.) frvntades han f extra betalt, ett frhllande som br ha haft sin grund i att dessa trslag r extremt hrda och svrbearbetade (Bligaard, 1987, s. 10-11). Denna upplysning vittnar samtidigt om att exotiska trslag vid denna tidpunkt brjat anvndas ven i Skandinavien. Efterhand som nyetablerade handelsfrbindelser med framfrallt Vst- och Ostindien gav mbelhantverkarna tillgng till alltfler exotiska trslag blev mbelytorna successivt ocks alltmer frgrika. Anvndningen av importerade, frgrika trslag nr sin kulmen i samband med den hggustavianska periodens starkt kolorerade intarsiaarbeten (ca 1770-85). Man kan ocks konstatera att det under respektive stilperiod frekommer mer eller mindre dominerade modetrslag, ett frhllande som terspeglas i engelska stilbenmningar som "Age of Oak" och "Age of Satinwood". En stilepok dr detta r srskilt tydligt r Empire-perioden dr mahognyn fullkomligt dominerar mbelytorna. I samband med 1800-talets nystilar blir frhllandena ngot mer komplexa men ven hr frekommer det under respektive stilperiod dominerande trslag som t.ex. ek under nyrenssansperioden och valnt under nyrokokoperiodens senare fas. ven om det frekommer enstaka afrikanska trslag som t.ex. avodir (Turraeanthus africanus) redan i 1700-talsmbler r det frst under 1800-talet vi mter afrikanska trslag i strre omfattning. I takt med den tilltagande exploateringen av den afrikanska kontinenten kar det sammantagna utbudet av exotiska trslag dramatiskt. Enligt uppgifter som inte har kunnat verifieras lagerhll den franske glas- och mbelkonstnren mile Gall (1846-1904) framemot seklets slut 600 olika trslag! Utbudet fortsatte att ka under 1900-talet men ven hr terfinner vi mer eller mindre dominerande modetrslag som t.ex. teak (Tectona grandis) under 1950talet. Idag r modetret par preferance terigen renssansperiodens favorittrslag ek cirkeln r sluten. Sedan ngra decennier tillbaka har en tilltagande miljmedvetenhet inneburit att anvndningen av tropiskt regnskogsvirke kraftigt minskat. Med reservation fr den problematik som r frenad med anvndningen av utrotningshotade trslag kan vi vara frvissade om att moderelaterade aspekter ven framgent kommer att styra valet av trslag vid tillverkning av svl massiv- som fanermbler.

Bild 2. Utdrag ur Roubos frteckning ver tropiska trslag (bois des Indes) lmpliga fr mbelsnickerindaml (Roubo, 1772, s. 768).

Kunskapslget
Vilka kllor finns d att tillg nr det gller kunskap om historiska mbeltrslag och deras anvndning? Frutom ldre och nyare litteratur av skiftande kvalitet och innehll freligger en stor mngd tmligen outforskat material i form av bouppteckningar, tullhandlingar och ldre trprovssamlingar. Den primra och mest tillfrlitliga kllan nr det gller anvndningen av historiska mbeltrslag r emellertid mblerna sjlva. En frutsttning hr r naturligtvis att vi kan identifiera de i mblerna frekommande trslagen och koppla dessa till svl historiska som botaniska namn.

Litteratur
En litteraturversikt ger vid handen att avsaknaden av mer vetenskapligt inriktade studier nr det gller historiska mbeltrslag r anslende. Den trslagslitteratur som freligger r i frsta hand populrvetenskapliga referenshandbcker som t.ex. World Woods in Colour (Lincoln, 1986). Denna typ av illustrerade handbcker kan frvisso vara till hjlp nr det gller att identifiera visuella srdrag som dring, textur och frg i nybearbetade ytor, men r av begrnsad anvndning vid bedmning av patinerade ytor i ldre freml. En annan kategori utgrs av bcker utgivna av eller i samarbete med trvaruhandeln. En klassisk titel i denna genre r Trhandbogen (Risr, 1980) vilken frtecknar och beskriver 530 olika trslag med avseende p utseende, egenskaper, bearbetning och anvndningsomrden. Litteratur i dessa kategorier innehller endast undantagsvis upplysningar om trslagens historiska anvndning. Bland f titlar som behandlar trslag och deras anvndning utifrn ett historiskt perspektiv terfinns den flitigt citerade Directory of Historic Cabinet Woods (Hinckley, 1960) vars tillfrlitlighet i vissa stycken mste ifrgasttas. Det r uppenbart att Hinckley primrt frlitar sig p studier av ldre litteratur och makroskopiska iakttagelser. Boken frtecknar dock p ett mycket informativt stt 118 olika trslag och deras historiska anvndning. En av bokens stora frtjnster r de omfattande hnvisningarna till historisk facklitteratur som t.ex. Chippendale's The Gentleman and Cabinetmaker's Director (London, 1762) och The CabinetMaker's Assistant (London, 1853). Andra intressanta titlar som behandlar trslag utifrn ett historiskt perspektiv r The Mahogany Book (Lamb, 1936), Studiensammlung Mbelhlzer (Zinnkann, 1991) och sammanstllningen 251 Bois d'Ebenisterie, Sculpture, Marqueterie et Tournage (Dechamps, 1992). Bland svenska mbelhistoriker som nrmat sig mnet intar Marshall Lagerquist en srstllning. I notdelen till sin avhandling Rokokombler (Lagerquist, 1949, s. 175-180) gr han ambitisa men tveksamma frsk att uttolka de trslagsnamn som frekommer i arkivhandlingar frn 1700-talet. Lagerquist nmner ocks mjligheten att jmfra i handlingarna frekommande namn med samtida trprovssamlingar. 6

Mer terhllsam r tidigare chefen fr Nordiska museets hgrestndsavdelning Sigurd Wallin, vilken inskrnker sig till att konstatera att sjuttonhundratalets mbelsnickare hade tillgng till "en stor mngfald av trsorter, " (Wallin, 1947, s. XLII). Han pekar samtidigt p svrigheten att idag identifiera dessa trslag samt ocks det faktum att trslagsbenmningar vxlat frn en period till en annan. Mot denna bakgrund njer sig Wallin avslutningsvis med att redovisa ngra prover frn Anders Berch's trprovssamling (se nedan) utan ngra vidare ambitioner att nrmare frska uttolka trprovernas pskrifter. Nr det gller att nrmare utrna vilka trslag som fanns tillgngliga fr en ebenist strax efter 1700-talets mitt utgr L'Art du Menuisier den primra kllan. Frutom 22 inhemska trslag frtecknar och beskriver Roubo under rubriken bois des Indes 48 exotiska trslag av vilka mnga uppenbarligen var frmmande fr honom (Roubo, 1772, s. 768-781). Benmningen bois des Indes refererar till trsorter importerade frn Vst- och Ostindien och det r idag svrt att med skerhet veta vilka trslag Roubo hnvisar till d han varken bekymrade sig om trslagens ursprung eller den vetenskapliga terminologin. I samband med att mbelkonservering nyligen (2000) etablerades som universitetsmne vid Linkpings universitet (Carl Malmsten Centrum fr Trteknik & Design) har mjligheterna till mer djupgende studier av mnet radikalt frbttrats. Ett ur mnga aspekter banbrytande arbete nr det gller att tolka och frst historiska trslagsbenmningar r examensrapporten Svenska 1700-talsnamn p utlndska trslag (Glde, 2002). Rapporten syftar till att utifrn arkivaliskt kllmaterial och samtida trprovssamlingar sammanstlla svenska trslagsnamn och s lngt det r mjligt koppla dessa till botanisk art. Rapporten redogr ocks fr mjligheten att via mikroskopisk vedanalys artbestmma oidentifierade trslag i ovan nmnda trprovssamlingar. Ytterligare en examensrapport frn Carl Malmsten CTD som behandlar historiska mbeltrslag r Mahogny - arter och egenskaper (Oscarsson, 1992).

Bouppteckningar
En annan informationsklla nr det gller att bringa klarhet i vilka trslag en snickarmstare hade tillgng till i ldre tider r bevarade bouppteckningar. Bouppteckningen efter en av 1700-talets mest framstende ebenister, Georg Haupt (1741-1784), r knd sedan lnge och finns utfrligt tergiven och kommenterad hos svl Bttiger (1901, s. 70-90) som Lagerquist (1979, s. 232-234). Frutom sju inhemska trslag frtecknar bouppteckningen inte mindre n 22 utlndska trslag dr flertalet har sitt ursprung i Vst- eller Ostindien. Trots att en del benmningar som t.ex. amarant, citrontr och rosentr r vlbekanta ven fr dagens mbelhantverkare r det betydligt mer problematiskt att veta vad som avses med benmningar som madeiratr och sockerdan.

En samtida snickarmstare frn Stockholm r Nils Dahlin vars bouppteckning innehller en srskild rubrik under vilken trfrrdet i verkstaden noterats. Synnerligen intressant r att Dahlin's bouppteckning frutom trslag som t.ex. rosentr, sandeltr och palisander ocks innehller posterna "grtt tr" och "grbetsade faner", ngot som ger ytterligare belgg fr att grfrgade fanerytor var vanligt frekommande under den gustavianska perioden (Glde, 2002, s. 12). Bde Haupt's och Dahlin's bouppteckningar r upprttade av samtida kollegor varfr vi kan anta att namnen p trslagen stmmer verens med tidens gngse benmningar. De angivna trslagsnamnen stmmer ocks i allt vsentligt verens med de namn som terfinns i tullhandlingar frn motsvarande period.

Tullhandlingar
Utlndskt tr importerades till Sverige i form av plankor (obearbetat tr) eller faner. Utskeppningshamnar fr den svenska importen under 1700-talet var huvudsakligen Amsterdam, London och Hamburg. Tullhandlingar ver importerade rvaror fr mbelframstllning tillsammans med exporthandlingar fr frdiga produkter utgr en viktig klla nr det gller att klargra vilka trslag en snickarmstare hade tillgng till under en viss bestmd period. Handlingar frn perioden 1740-1780 finns redovisade i Mbelhandeln i Sverige fre 1780 (Lagerquist, 1981, s. 171-275). Sammantaget registrerar handlingarna ett fyrtiotal olika trslag varav 25 utomeuropeiska. D ett antal av dessa huvudsakligen anvndes fr andra ndaml n mbeltillverkning br en snickarmstare i Stockholm under perioden ifrga haft tillgng till ett tjugotal mer eller mindre frgrika exotiska trslag. ven om flertalet av de i bouppteckningar och tullhandlingar frekommande benmningarna kan knytas till botanisk art freligger det ett antal namn som varken genom trprovssamlingar eller p annat stt har ltit sig identifieras. En ofta frekommande trslagsbenmning i arkivaliska handlingar, svl i Sverige som utomlands, r sockerdan. Trots ett flertal ambitisa frsk att hrleda detta trslag har anstrngningarna hittills varit fruktlsa.

Trprovssamlingar
Trprovssamlingar och trdbibliotek frn 1700-talet ska i frsta hand studeras mot bakgrund av upplysningstidens ambitioner att i merkantilistiskt syfte systematisera sin omvrld. Nyttoaspekten r sledes en brande grundtanke samtidigt som samlingarna ocks ska ses som uttryck fr tidsepokens allmnna kunskapstrst. Samlingarna skapades av vetenskapsmn och intresserade hgrestndspersoner men det gick ocks att kpa frdiga samlingar frn framfrallt Tyskland. I Sverige finns tre bevarade samlingar av intresse i det hr sammanhanget, samtliga tillkomna under 1700-talets andra hlft.

En synnerligen intressant och tmligen outforskad samling r den som tillskapades av nationalekonomen Anders Berch (1711-1774). Denna samling som idag frvaltas av Nordiska museet i Stockholm innefattar frutom trprover bl.a. ocks textilier och mineraler. Trproverna r inte nrmare specificerade i inventariefrteckningarna utan omnmns bara som "en samling trprover". Samlingen omfattar sammanlagt 275 prover. Flertalet av proverna r mrkta med handelsnamn direkt p trbiten eller p en pappersetikett. Hela samlingen katalogiserades 1957 d man ocks numrerade trproverna (Glde, 1992, s. 13-14). I Kungliga Husgerdskammarens samlingar finns ett mindre skrin innehllande en trprovsamling vilken troligtvis ingtt i de naturaliesamlingar som byggdes upp av Drottning Lovisa Ulrika (1720-82) vid 1700-talets mitt. Samlingen r sannolikt fransk och innehller 40 olika trprover. Proverna r enhetligt utformade med ytbehandling p en av sidorna. Samtliga prover r p den obehandlade ytan mrkta med en pklistrad pappersetikett p vilken trslagets franska handelsnamn finns pskrivet med blck (Glde, 1992, s. 14-17).

Bild 3. Exempel p trprov i Anders Berchs samling (inv.nr 17.648 B:927). Benmningen littern frekommer i bl.a. Georg Haupts bouppteckning och kan sannolikt hrledas till engelskans letterwood (Piratinera guianensis). Det moderna svenska handelsnamnet fr detta trslag r ormtr. Foto Anette Glde.

Den kanske intressantaste samlingen, trprovsskpet p Skokloster, r av oknt ursprung men kommer p sannolika grunder frn Tyskland. ven dateringen r osker men samlingen br ha tillkommit runt sekelskiftet 1800. Samlingen frvaras i ett skp tillverkat srskilt fr ndamlet och bestr av 250 olika arter alfabetiskt ordnade efter latinska namn. Frutom trprover finns barkprover, frer, herbarieark och handskrivna noteringar med information om arternas frekomst och anvndningsomrden. En stor frtjnst r att det fr varje art finns prover p svl tvr-, radial- som tangentialsnitt, ngot som ppnar mjligheter fr makroskopisk examination. Motsvarigheter till Skoklosters trprovsskp, fast med helt annan yttre skepnad, finns i bl.a. Salzburg, Graz, Mnchen och Kassel. Ytterligare en klla vrd att nmna i detta sammanhang r de hften med kolorerade kopparsticksavbildningar som brjar utges under 1700-talets andra hlft. I det frsta av dessa, Icones lignorum (Nrnberg, 1773-78), terfinner vi bl.a. trslag som rosentr, ebenholts och sandeltr. En frtjnst med dessa illustrationer r att de till skillnad frn ldrade och oxiderade trprover kan ge oss en uppfattning om trslagens ursprungliga frger.

Bild 4. Exempel p trprover i Drottning Lovisa Ulrikas samling (inv.nr. HGK 461, lda 2). Samtliga prover r mrkta med en pklistrad pappersetikett p vilken trslagets franska handelsnamn finns pskrivet med blck. Foto Anette Glde.

10

ven om vi genom litteraturstudier, arkivalier, och trprovssamlingar kan bilda oss en uppfattning om vilka olika trslag som anvnts i samband med mbeltillverkning under tidigare sekler r det fremlen sjlva som utgr det viktigaste kllmaterialet och som drfr br utgra utgngspunkt fr vidare studier inom omrdet.

ldre mbelfreml
Oavsett hur god knnedom vi har om vilka trslag som anvnts av ldre tiders mbelhantverkare r denna kunskap tmligen betydelsels med mindre n att vi kan faststlla trslagens frekomst i bevarade mbelfreml. I Kungliga Husgerdskammarens rkenskaper frn 1778 freligger en specifikation ver vilka trslag som Georg Haupt anvnt sig av vid tillverkningen av en vagga bestlld av Gustav den III (Lagerquist, 1979, s. 73-74). De upprknade trslagsnamnen ("Ceder, Amiranten, Rosen, Knigsholts, Palisanten, Sattin, Ebentr, Bois de Violett, Pommerance och Mahogene") verensstmmer med ngot undantag i allt vsentligt med motsvarande moderna namn. ven om vi som i det hr fallet kan sgas ha "facit i handen" har det visat sig i princip omjligt att utifrn okulra observationer koppla ihop de namn som terfinns i rkenskaperna med med de trslag som terfinns p den bevarade vaggan. Carl Malmsten CTD genomfr sedan tid tillbaka rutinmssigt mikroskopisk trslagsbestmning i samband med restaurerings- och konserveringsuppdrag. Bestmningarna har fga verraskande pvisat frekomsten av trslag som sllan eller aldrig frekommer i modern mbellitteratur, n mindre i museernas katalogbeskrivningar.

Bild 5. Del av parkettlggningen p fundamentet till den vagga som Georg Haupt 1778 tillverkade fr kronprinsen Gustav Adolf. Trots att trslagen finns specificerade i bevarade rkenskaper lter de sig inte identifieras utifrn makroskopiska iakttagelser. Foto Nordiska museet.

11

Incitament fr trslagsbestmning
Mbelkonservatorns primra syfte vid trslagsbestmning r naturligtvis att kunna gra vederhftiga identifikationer i samband med konsoliderings- och restaureringsarbeten. Identifikation av trslag kan i viss mn ocks medverka till att frklara och frst strukturella frndringar i form av sprickor, skevningar och limslpp. Efter det att mbelkonservering etablerats som universitetsmne har mjligheten att anvnda snickarens teknik som historiskt kllmaterial prvats i ett antal rapporter, bl.a. examensarbetet Et sprgsml om Penge(l) (Jrgensen, 2002). Iden utgr ifrn att mbelhantverkarens teknik och material p motsvarande stt som mbelns funktion och gestaltning br vara prglade av lokalt betingade frutsttningar. Vetenskaplig trslagsbestmning skulle t.ex. kunna klargra vilka trslag mbelhantverkare under olika tidsepoker och inom olika kulturgeografiska omrden haft tillgng till och anvnt sig av. Positiva identifikationer skulle ocks kunna medverka till att frmedla insikter om faner- och intarsiamblers ursprungliga utseende med avseende p frgmssig gestaltning. Till detta kommer ytterligare ett antal motiv av mer vergripande och tvrvetenskaplig karaktr. Incitamenten fr att gna trslagsbestmning strre uppmrksamhet kan sammanfattas under fljande punkter: Tillmpad konservering/restaurering: Kompletteringar utfrda i motsvarande trslag som originalmaterialet br innebra att dessa ldras p motsvarande stt som omgivande "gamla" ytor, ngot som ur svl konserveringsetisk som estetisk synvinkel mste betraktas som positivt. Tillstndsbeskrivning: Identifikation av trslag kan medverka till att frklara och frst strukturella frndringar i form av sprickor, skevningar, limslpp etc.. Proveniensbestmning: Vi kan utg ifrn att ldre tiders mbelhantverkare i huvudsak anvnde sig av lokalt vxande trsorter till konstruktionsdetaljer och blindtr. D de flesta europeiska arter har begrnsad geografisk spridning kan bestmning av trslag medverka till att ringa in ett fremls sannolika tillverkningsomrde. ldersbestmning: Upptckten av nya kontinenter, etablerade handelsfrbindelser tillsammans moderelaterade aspekter kan avgra mjligheten eller sannolikheten fr att ett srskilt trslag anvnts vid en viss tidpunkt. Faststllande av botaniskt slkte och art r i viss mn ocks en frutsttning fr dendrokronologiska analyser.

12

 Import- och handelsfrbindelser: Ackumuleringen av data kan klargra vsentliga detaljer om historiska handelsfrbindelser och deras omfattning. Katalogisering och fremlsbeskrivning: Mer detaljerade och vederhftiga beskrivningar skulle kunna medverka till att hja fremlens bevarandestatus. Ursprungligt utseende: Identifikation av framfrallt mer frgrika trslag skulle kunna ge oss en uppfattning om faner- och intarsiamblers ursprungliga utseende, ngot som i sin tur kan mana till strre terhllsamhet och frsiktighet vid framtida konserveringar. Milj: kade kunskaper och insikter om tropiska trslag kan bidra till en strre medvetenhet nr det gller den problematik som r frknippad med att skydda och bevara mngfalden i vrldens regnskogar. Mot ovanstende bakgrund borde trslagsbestmning vara ett angelget forskningsomrde inte bara fr mbelkonservatorer utan ocks fr andra yrkeskategorier inom museivrlden. Med avseende p frgestllningarnas tvrvetenskapliga karaktr r det ndvndigt att ocks involvera representanter frn institutioner inom mnesomrden som t.ex. botanik, sprk och ekonomisk historia.

Bild 6. Byr, Sverige ca 1780. Bottenfaneren i frontens inramade intarsiaflt r identifierade som bresiljetr (Caesalpinia echinata), ett trslag som enligt litterra kllor huvudsakligen anvndes som frgtr. Foto Ulf Brunne.

13

Trslagsbestmning
Vad r det fr trslag? Denna frga r terkommande i en rad olika sammanhang inom fremlsvrden. ven bland mbelkonservatorer r det en allmnt knd svrighet att i samband med kompletteringsarbeten och fremlsbeskrivningar faststlla i fremlet frekommande trslag. Frsk till identifikation grundad p rent visuella srdrag som dring, textur och frg slutar oftast med ett "sannolikt" eller "frmodligen". Problemen nr det gller att okulrt identifiera trslag i ldre mbelfreml r uppenbara. Fotokemiska och oxidativa ldringsprocesser har inneburit att trslagens ursprungliga frger frndrats eller frsvunnit. ldrade, ibland opaka och kraftigt gulnade ytbehandlingar r ytterligare en orsak till att det kan vara svrt att avlsa trslagets visuellt relaterade srdrag. Det finns idag inget hgteknologiskt (non-destructive) stt att identifiera botaniska arter. All trslagsbestmning, svl makro- som mikroskopisk, har sin utgngspunkt i att tr r uppbyggt av ett flertal olika celltyper vilka r arrangerade i mnster som r specifika fr varje enskild art eller en nrbeslktad grupp av arter. En hgst vsentlig, men ofta negligerad frutsttning vid all kommunikation rrande trslag r att anvnda en konsekvent och allmnt erknd nomenklatur.

Namn och klassifikation

Den uppenbara mlsttningen vid identifikation av trslag i ldre freml r att hnfra det till det trd varifrn virket har sitt ursprung. Det faktum att det frutom ett flertal olika namnkategorier ocks freligger omfattande sprk- och versttningsproblem, i synnerhet nr det gller tropiska trslag, har inneburit att divergerande tolkningar nr det gller trslagsbenmningar r utbredd och omfattande. D populr- och handelsnamn respektive versttningar av utlndska benmningar ofta anvnds omvxlande och utan konsekvens r det inte svrt att frst att en viss frvirring kan uppst. Den enda mjligheten att undvika missfrstnd i anslutning till fremlsbeskrivningar och konserveringsrapporter r drfr att tillsammans med populr- och handelsnamn ocks gra hnvisningar till trslagens botaniska namn.

Populr- och handelsnamn

De flesta europeiska trslag har p svenska samma populr- som handelsnamn vilket fr det mesta ocks r fallet nr det gller tropiska trsorter. Det r emellertid inte ovanligt att mer n en art ryms under en och samma virkesbenmning ngot som kan bero antingen p att arterna r likvrdiga och kan anvndas fr samma ndaml eller att de uppsgade r mycket svra eller omjliga att skilja t.

14

Ett exempel p en sdan benmning r s.k. afrikansk mahogny som frutom en stor mngd olika arter ocks kan inrymma trslag frn helt andra slkten. Omvnt kan veden frn en enskild art ibland indelas i mer n en kommersiell kategori t.ex. flammig bjrk och masurbjrk vilka bda tillhr arten Betula verrucosa. I syfte att underltta marknadsfringen av "nya" trslag har det genom seklerna etablerats handelsbenmningar vilka lnat namn frn mer vlknda och trvrda arter. Denna bedrgliga hantering frekom f.. redan under 1700-talet d man lastade om mahogny frn det sydamerikanska fastlandet (Swietenia macrophylla) p ngon av de vstindiska arna och sedan frslde virket i Europa med angivande av senaste utskeppningsort, t.ex. Kubamahogny eller San Domingomahogny (Swietenia mahogany). Motsvarande frhllande gller ett stort antal andra kommersiellt vrdefulla och eftertraktade trslag som t.ex. ebenholts (Diospyros sp.) och teak (Tectona grandis) vilka genom ren ftt ge namn t ett ondligt antal mer eller mindre snarlika trslag frn ett stort antal helt artfrmmande slkten. Ngot som ytterligare bidragit att skapa frvirring r att populr- och handelsnamn i mnga fall frndrats frn en tid till en annan.

Botaniska namn
Lran om klassifikation och namngivning av levande organismer kallas taxonomi. Varje enhet eller taxon ges ett namn vars utformning varierar med rangen i det hierarkiska systemet och regleras av internationella nomenklaturkoder. Detta system som introducerades av den svenske vetenskapsmannen och botanikern Carl von Linn (1707-1778) brjar med att placera in alla organismer i antingen vxt- eller djurriket. Vxtriket i sin tur delas in i avdelningar eller phyla (sing. phylum). Avdelningen spermatophyta vilken inkluderar alla frplantor delas in i tv breda underavdelningar baserade p frtyp. Den ena gruppen r gymnospermae (barrtr) som har ppna frstllningar, den andra r angiospermae (lvtr) vars frn r inkapslade. Dessa underavdelningar delas vidare in i klasser, ordningar, familjer, slkten och arter. Angivande av slkte och art r tillrckligt fr att entydigt definiera ett enskilt trslag. Vetenskaplig botanisk namngivning utgr frn en kombination av tv latinska eller latiniserade ord. Det frsta namnet anger slkte medan det andra avser art. P grund av den latiniserade formen frvntas namnen alltid skrivas med kursiv stil. Slktnamn brjar alltid med versala och arten med gemena bokstver. Det vetenskapliga namnet fr det trslag som populrt benmns furu eller tall benmns enligt detta system Pinus silvestris. Efter artnamnet frekommer ibland, oftast i frkortad form, namnet p den botaniker som frst beskrev och namngav arten, t.ex. Fagus sylvatica L., dr L. str fr Linn. I frekommande fall mter vi ibland ocks frkortningen "sp." (ex. Pterocarpus sp.) vilket innebr att slktet r definierat (padouk, sandeltr) men arten r obestmd (eng. species).

15

Den vetenskapliga namngivningens principer r i sig enkla men den uppenbara utmaningen ligger i att vnja sig vid den binra latinska nomenklaturen. I yrkesmssiga sammanhang repeteras slktnamnen p de vanligast frekommande trslagen s ofta att de relativt snart blir vlbekanta. Nr det gller artnamnen kan det underltta om man knner till att dessa vanligen refererar till den som frst beskrev eller gav namn t vxten, platsen dr arten upptcktes alternativt ngon speciell morfologisk egenskap (jfr Quercus robur, lat. robustus, stark).

Makroskopisk bestmning
Trslagsbestmning baseras primrt p vedanatomiskt relaterade srdrag som vxtringar, krlarrangemang, mrgstrlar, parenkymanordningar etc. men ocks p fysikaliska egenskaper som frg, lukt, volymvikt och hrdhet. Vid bedmning av ett oidentifierat trslag utgr man rutinmssigt ifrn att registrera och underska ytornas mer ptagliga srdrag. De flesta srdrag kan observeras p alla ytor men flertalet registreras bst i renodlade tvr-, radial- respektive tangentialsnitt. Observationerna underlttas om man anvnder sig av en handlupp med ca 10x frstoring. Till hjlp vid makroskopisk trslagsbestmning anvnder man sig av bestmningsnycklar som till skillnad frn mikroskopiska nycklar (se nedan) i allmnhet r uppbyggda efter dikotomiska principer, dvs. registrering av msesidigt utelutande srdrag.

Bild 7. Hlkort fr registrering av vedanatomiska data anvnt vid the Commonwealth Forestry Institute i Oxford.

16

En stor del av de vanligast frekommande lvtrarterna r relativt ltta att identifiera utifrn makroskopiskt iakttagbara srdrag. Detta gller i synnerhet ringporiga trslag som ek, alm och ask vars olikartade krlarrangemang r urskiljbara ven vid lga frstoringar. Nr det gller strporiga trslag kan det mnga gnger vara mycket svrt att okulrt srskilja visuellt likartade trslag som t.ex. poppel, asp och lind. Samtidigt lter sig andra strporiga trslag som t.ex. lnn och bok relativt ltt identifieras utifrn sina tydliga och karakteristiska mrgstrlearrangemang. ven om man genom vning och erfarenhet kan lra sig att okulrt knna igen de vanligast frekommande europeiska lvtrsorterna r det i princip omjligt att enbart utifrn makroskopiska srdrag gra vederhftiga bestmningar nr det gller barrtr. Samma frhllande gller ven de flesta tropiska trslag vilka endast i undantagsfall lter sig identifieras utifrn fr gat synliga srdrag.

Bild 8. Alm (Ulmus sp.) respektive ek (Quercus sp.), tvrsnitt (10x). En stort antal europeiska lvtrd lter sig identifieras utifrn makroskopiskt iakttagbara srdrag som mrgstrlar och krlarrangemang. Foto Ulf Brunne.

Mikroskopisk bestmning
Vi kan inte utg ifrn att vedanatomiska detaljer som krl, fibrer och mrgstrlar alltid r synliga fr blotta gat. Typiska knnetecken kan frsvinna alternativt se dramatiskt annorlunda ut beroende p hur ytorna r exponerade. En stor del av srdragen r dessutom s sm att de frutstter examination av individuella celler. Den enda mjligheten att identifiera ett oknt trslag r drfr att preparera tunnsnitt fr mikroskopisk examination. Vid mikroskopisk trslagsbestmning utgr man idag ifrn databaserade identifikationsnycklar vilka nr det gller lvtrarter i huvudsak bygger p data ackumulerade vid the Commonwealth Forestry Institute i Oxford. Dessa data finns ocks publicerade i Anatomy of the Dicotyledons (Metcalfe & Chalk, 1950). De tv i detta sammanhang mest anvndbara id-nycklarna r Oxford PRL Key (2084 arter) och Oxford Chalk Key (4060 arter) vilka bda ingr i det PC-baserade mjukvaruprogrammet CSIROID. Detta program finns utfrligt beskrivet i artikeln Computer Aided Wood Identification using CSIROID (Ilic, 1993).

17

ven om det idag freligger s mnga som 221 frtecknade, illustrerade och frklarade srdrag r dessa i id-nycklar som t.ex. Oxford Chalk Key begrnsade till 88 stycken (Wheeler, E.A. et al, 1989). Srdragen som ursprungligen fanns registrerade p hlkort r insorterade under huvudrubrikerna krl, fibrer, mrgstrlar, parenkym, vxtringar, vriga srdrag, fysiska egenskaper och geografiska regioner. Nr det gller barrtr utgr freliggande id-nycklar som CSIRO Softwood key (144 arter) och Phillips key (114 arter) frn de data som finns sammanstllda i Identification of Softwoods (E.W.J. Philips, 1948). P motsvarande stt som fr lvtrden r de olika srdragen insorterade under ett antal huvudrubriker. Mikroskopisk trslagsbestmning bygger p att man i tunnsnitt registrerar frekomsten eller avsaknaden av ett enskilt srdrag. Nycklar fr mikroskopisk bestmning har till skillnad frn makroskopiska nycklar multipla ingngar vilket innebr att man kan mata in flera registrerade srdrag parallellt. ven om det freligger vldokumenterade vedanatomiska data mste vi vara medvetna om att datorns "svar" inte r mer tillfrlitliga n uppgifter utvunna genom mer traditionella metoder. Anvndning av databaserade id-nycklar r drfr bara ett frsta steg i identifikationsprocessen. Databasens freslagna alternativ mste drfr noggrant jmfras med autenticerade trprovsbitar, fotografier och publicerade beskrivningar. Inte minst mste vi ocks frlita oss till erfarenhetsbaserade kunskaper och arkivaliska kllor, dvs. vrdera sannolikheten fr att identifikationen r korrekt med avseende p mbelns proveniens och lder. Trslagsbestmning, och d i synnerhet tunnsnittsmikroskopiering, fr naturligtvis inte utvecklas till sjlvndaml utan mste ha sin utgngspunkt i vl grundade frgestllningar. En terkommande frga vid mikroskopisk trslagsbestmning r naturligtvis ocks huruvida man ur konserveringsetisk synvinkel kan motivera de ingrepp som krvs fr att bereda erforderligt analysmaterial.

Bild 9. Hondurasmahogny (Swietenia macrophylla), tvr-, radial- resp. tangentialsnitt (100x). Identifikation av barrtr och tropiska lvtrd krver tunnsnittsmikroskopiering i frstoringar upp till 850x. Foto Ulf Brunne.

18

Diskussion
Nr det gller kunskap om vilka trslag som fanns tillgngliga fr en europeisk mbelhantverkare under tidigare sekler freligger fram till 1700-talet mycket begrnsad information. Under 1700-talet, och d i synnerhet i anslutning till upplysningstiden, publiceras ett antal verk av betydande intresse nr det gller att nrmare utrna vilka trslag som kom till anvndning i tidens fanerade hgrestndsmbler. En av mnga intressanta kllor inom denna genre r L'Art du Menuisier (Roubo, 1772). Andra historiska kllor som skulle kunna bidra med avgrande upplysningar i detta sammanhang r bouppteckningar, tullhandlingar och ldre trprovssamlingar. Den primra, intressantaste och samtidigt mest tillfrlitliga kllan nr det gller kunskap om historiska mbeltrslag och deras anvndning r mblerna sjlva. En vsentlig frutsttning fr att kunna uttolka information ur ldre freml r emellertid att vi kan identifiera de i mblerna frekommande trslagen och koppla dessa till svl historiska som botaniska namn. Av central betydelse fr framtida forskning inom omrdet "historiska mbeltrslag" r att anlgga ett brett tvrvetenskapligt perspektiv. En hgst vsentlig frutsttning r ocks att bygga upp en referenssamling med autenticerade provbitar och tillhrande mikroskopiska tunnsnitt.

Bild 10. Trslagsbestmning p Carl Malmsten Centrum fr Trteknik & Design, Linkpings universitet. Foto Ulf Brunne.

19

Referenser
Bligaard, M. (1987), Intarsia, Det Nationalhistoriske Museum p Fredriksborg, Hillerd Bttiger, J. (1901), Georg Haupt, Stockholm Chippendale, T. (1762), The Gentleman and Cabinetmaker's Director, London. Dechamps, R. (1992), 251 Bois d'Ebenisterie, Sculpture, Marqueterie et Tournage, Bruxelles. Glde, A. (2002), Svenska 1700-talsnamn p utlndska trslag, Carl Malmsten CTD, Linkpings universitet. Hinckley, F.L. (1960), Directory of the Historic Cabinet Woods, New York. Ilic, J. (1993), "Computer Aided Wood Identification using CSIROID", i IAWA Journal 14(4), s. 333-340. Lagerquist, M. (1949), Rokokombler, Nordiska museet, Stockholm. Lagerquist, M. (1979), Georg Haupt - Ebeniste du Roi, Nordiska museet, Stockholm. Lagerquist, M. (1981), Mbelhandeln i Sverige fre 1780, Nordiska museet, Stockholm. Lincoln, W.A. (1986), World Woods in Color, New York. Metcalfe, C.R. & Chalk, L. (1950), Anatomy of the Dicotyledons, Oxford. Phillips, E.W.J. (1948), Identification of Softwoods, London. Ramond, P. (1989), Marquetry, Newtown. Risr, V.E. (1980), Trhndbogen, Kpenhamn. Roubo, A.J. (1772), L'Art du Menuisier, Paris. Tempte, T. (1987), "Gamla Kungsmaket i Kalmar slott", i Svenska Turistfreningens rsbok, s. 94-101. Wagenfhr, R. (1989), Anatomie des Holzes, Leipzig. Wallin, S. (1947), Nordiska museets mbler frn svenska herremanshem, del II, Nordiska museet, Stockholm. Wheeler, E.A. et al (1989), IAWA List of Microscopic Features for Hardwood Identification, IAWA Committee. Zinkman, H. (1991), Studiensammlung Mbelhlzer, Museum fr Kunsthandwerk, Frankfurt.

20