Lingvistik 1 Sprkanvndning

Sprklig variation Sprkdomner: hemma, p jobbet, i skolan. Sprklig mngfald: geografisk, social funktion, social tillhrighet. Geografisk: folk som lever och dr p samma stlle, ger uppkomst av traditionella ml. Och dessa kommer att skapa sprkliga kontinua. Social: Klasstillhrighet, utbildningsniv, lder och kn (universella skillnader, fysiologiska). Diglossi: tv eller flera sprk fr olika situationer, (t.ex. formellt informellt?). Sprk och dialekter Skillnader: Sprk frsts inte utan att man lrt sig det innan, dialekt frsts utan att behva lra sig den sprkliga varianten. Problem: Dialektkontinium, politik. Hur mycket variation krvs fr att fastlla en dialekt? Hur mycket mste man frst fr att sga att man frstr? Allmnsprk: Standardsprk: Sprk som lrs ut av lroverk som en standard. Prestigesprk: Talas av hgre klasser, akademiker. Allmnsprk: Har spridning ver strre omrde, anvnds vid kommunikation mellan personer ifrn olika platser. Offentligt sprk: Anvnds av t.ex. massmedia. Officiellt sprk: Har officiell status i ett visst land. Isoglosser: grnser mellan tv utryckstt av samma sprk, tex skillnader i uttal eller grammatisk markering. Minoritetssprk: Talas av en mindre sprkgrupp n den dominerande, saknar erknd status, lrs inte ut i skolorna. Lingua Franca: Hjlpsprk, talas av mnniskor som har kontakt men som inte pratar samma sprk. Det finns ca 6000 7000 sprk i vrlden. (Str med i lrandemlen, s br absolut komma p tentamen).

Del 2 Sprk I vrlden.

Vertikal verfring: Barn lr sig sprket av sin generation eller frgende (frldrar tex). Sprkbyte: Nr frldrar inte talar sitt modersml med sina barn s sker ett sprkbyte, sprket dom talas blir d barnets modersml, och det ldre sprket fungerar d som subtrat. Typer av frndringar: Ljudfrndringar: Grimms Lag (http://sv.wikipedia.org/wiki/Grimms_lag) Syntaktiskafrndringar: Morfologiska: Grammatikaliseringen, lexikala morfem blir mer och mer grammatiska. Mnster fr grammatikaliseringen: (fritt) lexikalt morfem markr Frsvinner. Fritt grammatiskt morfem (bundet) grammatiskt affix fusionerad

Man vet att tv sprk kan vara beslktade om det uppvisar strukturella liknelser. Men det finns liknelser som inte behver betyda att sprken r beslktade: Ln: Lneord Slump: Ord rkar betyda samma sak. Universiella principer: ? Centrala ordfrrdet: en krna av ord som r mer stabila i sprket, och utrycker fundamentaliska koncept. Komperativa metoden: Klassiferingsmetod. Likheter mellan ord mste etableras som kognater: orden mste vara beslktade och nedrvda ifrn ett gemensamt modersml. Ursprk (Protosprk): Det gemensamma ursprket fr en sprkfamilj. Sprkstammar: t.ex. Indoeuropeiska. Sprkfamiljer: t.ex. Germanska