Lsrsplanering fr kursen

Samtida kulturuttryck 100 p

www.samtidakulturuttryck.blogspot.se

Nanna Johansson - Fulheten

Konstfack 2012 Kurs: Pedagogik C, Didaktik C Lrare: Kajsa Tegnr och Lennart kman Av: Maja Dalskov, Emma-Clara Folin, Kristina Strmgren, Ida Engblom

Innehllsfrteckning Inledning. s. 3 Diskussion kring urval och innehlls. 4 terkommande moments. 4 Ldan..s. 5 Konstnrligt forskande (vardagsrummet)..s. 5 Diskussioner kring kunskapskraven..s. 5 Kursens centrala innehll med frg och teckensystems.8 Lsrsplanering fr Samtida Kulturuttryck.s.9 Farstun...s.9 Kket...s. 11 Sovrummet..s. 13 Vardagsrummet...s. 15 Nrlsning av kulturhndelse.....s. 16 Etiska diskussioner kring konstnrens roll....s. 19 Performance...s. 21 Lektionsplaneringar......s. 23 Ungdomskulturer....s. 23 Diskussionsfrgor till utstllningen: Secret Love, stasiatiska Muset...s. 26 Konstnrlig forskning.........s. 27 Om urval; att vlja ut och vlja bort...s. 32 Bilagor.s. 36
2

Lokala pedagogiska planeringar.s. 16

Inledning
Kursen Samtida kulturuttryck finns inte nnu men kommer att ing i den nya gymnasieskolan Gy 11. Det r en 100-pongskurs som orienterar oss inom samtidskulturen, vilket betyder kultur som har byggts upp under 1960-talet och fram till nutid. Det r en valbar kurs fr elever som lser andra studiefrberedande program n Estetiska programmet. 100 pong innebr ca 84 timmar lektionstid. Vi har valt att lta varje lektion vara 140 min, en gng i veckan. I mnesbeskrivningen str det att kursen ska vara bde praktisk och teoretisk och vi har jobbat med att skapa lektionsunderlag som kombinerar de bda stten. Vi har skapat en blogg till kursen som dels kan anvndas som redovisningsform fr oss i den hr kursen som vi lser nu, Pedagogik och Didaktik C, men frmst som ett verktyg fr eleverna som lser kursen Samtida kulturuttryck. Nr vi intervjuade elever p Kulturama fria gymnasium under vr frsta VFU-vecka s visade det sig att det fanns intresse fr eleverna att anvnda sig av internetsidor kopplade till skolundervisningen. I bloggen finns tillgng till kursens centrala innehll och anvisningar till hur de r knutna till uppgifterna. Dr finns en veckoplanering med korta beskrivningar av lektionerna samt en del mer ingende och utfrliga lektionsplaneringar. Det finns ett arkiv med lnkar till olika konstnrer och forum dr eleverna kan hitta mer information om de teman som tas upp under kursen. Det finns ven en begreppslista som kort beskriver en del begrepp som dyker upp under kursen. Begreppsskafferiet r ocks menat att fyllas p under kursens gng. Ytterligare en lista med lnkar till platser dr man kan kpa olika typer av konstnrsmaterial finns p bloggen. Fr att lttare kunna verblicka kursens utveckling ver tid och i tema s har vi delat in den i fyra block som vi namngivit efter olika rum i en bostad, fr att skapa en metaforisk bild av en vandring genom ett hem. Vi inleder i Farstun dr vi lgger grunden fr ett normkritiskt frhllningsstt som ska genomsyra hela kursen. I kket jobbar vi under rubriken etik och politik. Sovrummet behandlar temat identitet. I vardagsrummet jobbar vi med ett strre projekt; konstnrlig forskning. I projektet kan eleven vlja bland de 3

teman som vi tidigare har jobbat med. D finns det utrymme att antingen vlja ett tema som eleven r extra intresserad av, eller att vlja ett tema fr att komplettera delar ur kunskapskraven dr den haft svagare resultat.

Diskussioner kring kurslitteratur och innehll

Vi har gjort ett medvetet urval i vilken litteratur samt vilka konstnrer och grupper vi har valt att lyfta fram i lsrsplaneringen. Som ett svar p en mansdominerad kulturkanon har vi valt att enbart presentera kvinnliga konstnrer och kulturutvare med ett undantag fr ngra f mn. Ett problem som vi sttte p under arbetet var att en stor del av de kulturutvare vi valde att ta med var verksamma i Europa och till stor del i Stockholm. Vi tycker att det r viktigt att undvika ett eurocentriskt perspektiv och ser sjlva att vi har problem med att undvika det. Drfr valde vi att skapa ett lektionsupplgg med workshops och samtal om urval, representation, strukturellt frtryck och eurocenterism till skolforum. En kort introducerande text om mnet Konst och Kultur avslutas med raden mnet spnner ver svl nutida som historiska nationella och internationella kulturstrmningar med betoning p den vsterlndska utvecklingen. Det hr r direktiv som vi mste flja nr vi gr vrt urval och det sger dels att vi ska behandla internationella kulturstrmningar och dels att betoningen ska ligga p vsterlndsk kultur. Ett bra stt att komma t bda sidor av myntet kan vara att ha en ppen dialog om urval med eleverna. I det hr fallet kan vi synliggra den kulturella kanon av manliga kulturutvare som vi har valt bort, samt de luckor av kultur som har hrkomst utanfr Europa som inte har representerats, och varfr det blivit s.

terkommande moment
Vi har valt att lgga in ett terkommande moment under hela kursen med undantag fr blocket vardagsrummet dr eleverna fr tid fr sin egen konstnrliga forskning. Detta moment har vi valt att kalla fr veckans kulturspaning. I veckans kulturspaning s tar eleverna i tur och ordning med sig en kulturspaning som de presenterar fr resten av klassen. Denna kulturspaning kan vara allt frn Ship to Gaza till ett seriealbum. 4

Vi vill lgga in detta moment fr att eleverna sjlva ska f mjlighet att bestmma vilken representation av kultur som formar kursen. Vi vill ocks skapa mjlighet och tid till ppna diskussioner samt ett forum fr prvande av nya begrepp och teorier.

Ldan
Under samtal i helklass anvnder vi oss, vid ett par tillfllen, av en lda som markr fr vem som fr tillfllet har ordet (hller lda). Den som hller i ldan kan lgga ner ngra stdord frn samtalet i den. Det kan antingen vara ngot den sjlv sagt eller ett (eller flera) citat frn sina klasskompisar. Syftet med ldan r att upprtta en demokratisk struktur i ett gruppsamtal dr alla fr likvrdig chans att prata. Det r ven ett stt att minnas vad som har tagits upp i samtalet, ett stt att fra anteckningar tillsammans, och att pongtera att det som sgs i klassrummet r viktigt, ett kunskapsunderlag.

Konstnrligt forskande (vardagsrummet)

En stor del av vr rsplanering bestr av vardagsrummet. Vi tnkte drfr kort redogra fr tanken bakom detta block, se ven den LPP som vi har skrivit till denna uppgift fr en mer utfrlig beskrivning om sjlva uppgiften. Vi vill ge eleverna chans att f arbeta med en enskild frga under en lngre tid. Vi vill ge mjlighet till sjlvstndigt arbete med en egenvald frgestllning samt f inblick i en kulturskapande process. Den hr delen av kursen r den som eleverna har mest inflytande ver. De har mjlighet att, med anvisningar om hur, genomfra ett sjlvstndigt arbete och styra ver vad det ska handla om.

Diskussioner kring kunskapskraven

Nr vi har utformat lokala pedagogiska planeringar, till ngra av kurserna som finns med i rsplaneringen, har vi fastnat vid ngra terkommande begrepp. Speciellt har vi diskuterat tv terkommande adverb, nmligen nyanserat och vlgrundat. Hr fljer ett kort utdrag av ur hur vra diskussioner har sett ut.

 Vi har valt att illustrera begreppen med en trdmetafor. I trdet r stammen elevens arbete och marken den str p vr gemensamma kunskapsbas. Trdets krona illustrerar om arbetet r nyanserat och rtterna om det r vlgrundat.

Vi tnkte hr visa tv olika exempel p konstnrligt forskande dr det ena r vlgrundat och nyanserat och det andra inte r det. Exempel 1 ett vlgrundat och nyanserat arbete om Smurfhits. Eleven har valt att gra ett arbete med temat Smurfhits p 90-talet och vljer teoriglasgon. Det kan exempelvis vara genus. Eleven r inlst p den teorin och kan hnvisa till tydliga kllor. Eleven kan ven frhlla sig till teorin och uppgiften frn mnga olika synstt och kan se den med en kritisk blick, samt jmfra med alternativa synstt. Eleven redovisar flera olika perspektiv. Vlgrundat betyder i vr trdliknelse att ha mnga kopplingar till den gemensamma kunskapsbasen. Genom mnga kopplingar blir texten berttigad och befogad. 6

Exempel 2 ett versiktigt och enkelt arbete om smurfhits Eleven har ven hr valt att gra ett arbete om smurfhits p 90-talet och vljer vilka teoriglasgon den vill arbeta efter. Eleven anvnder sig av teorin men r inte srskilt inlst p den. Eleven saknar vissa viktiga grundpelare i teorin och har inte helt adekvata kopplingar mellan sin teori och sitt fenomen. Eleven frhller sig lite stelbent till sin text och applicerar teorin rakt av utan att ge motiveringar. Eleven har svrt att frhlla sig kritisk och reflekterande till sin egen text samt den teorin som den har valt att arbeta efter.

Kursens centrala innehll med frg- och teckensystem

Fr att gra det enkelt fr lrare och elever att se hur lektionerna r kopplande till det centrala innehllet har vi gjort ett frg- och teckensystem. Varje punkt ur det centrala innehllet har en bokstavkod som finns utplacerad efter varje lektion i lsrsplaneringen.

(O) Orientering om samtida kulturuttryck och berringspunkter mellan dem samt hur den nutida konsten frhller sig till sin historia. (K-P) Kulturbegreppets olika innebrder samt relationen mellan etablerade konstformer och populrkultur. (T-S) Samband mellan olika former av samtida kulturuttryck och den tekniska och samhlleliga utvecklingen. (U-I) Framvxten av ungdomskulturer som ett stt att markera individualitet och identitet. (G-G) Olika kulturuttrycks roll och villkor i dagens samhlle samt villkoren fr nutida konstnrligt skapande. Vilken roll genus och annan grupptillhrighet spelar liksom kulturpolitik, marknad och publiksammansttning. (K-M) Frestllningar om kreativitet och vad som knnetecknar kreativa miljer samt staden som kulturmilj, sett i bde ett lokalt och ett internationellt perspektiv. (E) Etiska diskussioner kring konstnrens roll och ansvar i samhllet, till exempel nr det gller yttrandefrihet, demokratisk anpassning och konstens eventuella rtt att provocera. (A-K) Samtal om samt analys och tolkning av aktuella kultur- och konstfreteelser i olika typer av presentationsformer, till exempel via modern teknik. Begrepp och teorier som frekommer i aktuell kulturdebatt.

Lsrsplanering fr kursen samtida kulturuttryck

FARSTUN

En mlning av ett rum med flera funktioner n som farstu, av Josabeth Sjberg.

Kursen inleds i farstun, dr vi behandlar temat Normkritik. Vecka 35 INTRODAG Presentation av kursen och kursens centrala innehll och kunskapskrav. Lra-knna- varandra-vningar.Vad r normkritik? vningar och samtal. Privilege walk (Vi anvnder oss av material frn bryt! http://rfslungdom.se/sites/default/files/bryt_upplaga3.pdf, och vljer att utg ifrn rollkorten frn s. 93). Introduktion/presentation av veckans kulturspaning. (G-G) Vecka 36 Tittar med normkritiska glasgon p konst. Vi granskar tillsammans. Pudicagesten tex. Sussanna och de ldre (manliga, kvinnliga konstnrer) Frn antiken fram till idag.

(G-G) (A-K) (O) Vecka 37 - Guerilla girls och vr kulturella kanon. Vilka fr ta plats p museum, i kurslitteraturen, p musikscenen (Emmabodafestivalen), film (bechdeltestet). Fares (stereotyper ex. invandrarstereotyp) (G-G) (O) (A-K) Vecka 38 Nrlsning av kulturhndelse. (G-G) (K-P) (E) (A-K) Vecka 39 Nrlsning av kulturhndelse. (G-G) (K-P) (E) (A-K) Vecka 40 Redovisning och bildanalys. Genomgng av Cindy Sherman, Jeff wall, Roxy, genusfotografen. (G-G) (A-K) (O) (K-P) Vecka 41 - Introduktion till uppgiften. Diskursanalys av kulturhndelse + Insamling av material. Galleribesk, lsa texter, anteckna, kolla bloggar recensioner etc. (G-G) (A-K) Vecka 42 - Produktion. T.ex. spela in radioprogram, skriv katalogtext, rita en seriestrip (G-G) (A-K) Vecka 43 - REDOVISNING (G-G) (A-K) Vecka 44 HSTLOV

10

KKET

Martha Rossler en stillbild ur hennes videoperformanceverk Semiotics of the kitchen.

I kket mter vi temat Politik + Etik.

Vecka 45 - Introduktion Vi tittar p samtida kulturuttryck med ett tydligt politiskt budskap och diskuterar tillsammans. Ex. konstnrsgruppen som gjort minareter av Nimis, cyklopen, Secret love - stasiatiska muset, grafitti, Liv Strmquist, dokumentrfilm, adbusting, pussy riot, Nada Sehnaoui. (O) (K-P) (K-M) Vecka 46 - Dotterbolaget hlsar p! (Kvinno- och transseparatistiskt ntverk fr serietecknare och illustratrer. Samarbete istllet fr konkerrens.) Workshop (K-M) (G-G) 11

 Vecka 47 - Natalia Edenmont + etiska diskussioner kring konst Pressmeddelande och provokationslistan (E) (A-K) (O) Vecka 48 Identitetsskapande p ntet. Hanna Widerstedt, mejanexamen identitet. Vecka 49 - Individuella betygssamtal Vecka 50 - Performance Fruktstund + kort intro om performance (O) (K-M) (E) (A-K) Vecka 51 - Workshop i performance Tid fr samtal och frdjupning (O) (K-M) (E) (A-K) Vecka 3 - Galleribesk p Bonniers konsthall mer n ljud Diskussionsfrgor (hur ljud pverkar miljer) (A-K) (T-S) (K-M) Vecka 4 - Ljudinstallation Frndra en plats p skolan. (pgende under veckan) (A-K) (T-S) (K-M) Vecka 5 - Redovisning av ljudinstallationen Hur har ni upplevt det under veckan. Gr runt i skolan och tittar p de olika verken. Samtalar -hur har miljerna pverkats av ljuden? (A-K) (T-S) (K-M)

12

SOVRUMMET

Tracey Emins installation The bed. I sovrummet arbetar vi runt temat Identitet.

Vecka 6 - Galleribesk von Ziepel + skrivuppgift (U-I) (O) (K-P) (A-K) Vecka 7 - Seminarium Diskussion av gallerifrgorna. Vad r en ungdomskultur, finns det? (U-I) (O) (K-P) (A-K) Vecka 8 - Gestaltande arbete Tid fr att arbeta med skulpturerna (U-I) (O) (K-P) (A-K) Vecka 9 Sportlov Vecka 10 - Redovisning av gestaltande arbete ungdomskulturer (U-I) (O) (K-P) (A-K) Vecka 11 INTRO till forskningsarbetet Inspirerande filmer och andra kulturuttryck Vecka 12 - Betygssamtal (finns mjlighet diskutera sitt forskningsarbete p betygssamtal).

13

Hr finns ven mjlighet att gra klart andra uppgifter samt eventuellt brja p forskningen. Vecka 13 Skrtorsdagen Vecka 14 Psklov

14

VARDAGSRUMMET

Ett fotografi av konstnren Louise Bourgeois vardagsrum. Fotograf: Dominique Nabokov.

I kursens avslutande rum gnar vi oss t ett konstnrligt forskningsprjojekt. Vecka 15 Introduktion till eget konstnrligt forskande Vecka 16 Handledning* Vecka 17 Handledning* Vecka 18 Handledning* Vecka 19 Kristi himmelfrd Vecka 20 Handledning* Vecka 21 Redovisning Vecka 22 Redovisning Vecka 23 Nationaldagen Vecka 24 AVSLUTNING och Vernissage utstllning infr publik *Handledningen r obligatorisk och sker genom mail och/eller muntlig handledning med lraren under lektionstid. Om det sker via mail ska mailet vara lraren tillhanda innan lektionstiden (tors. 13:00) Handledningen r betygsgrundande!

15

Lokala pedagogiska planeringar Nrlsning av kulturhndelse, samtida kulturuttryck, 100 p

Bilden visar ett av fartygen frn aktionen Ship to Gaza och r hmtat frn websidan http://revfront.org/?p=3933

(Frtydligande av begreppet kulturhndelse: Ngot kulturellt evenemang, politisk aktion eller en kulturell tendens som uppmrksammats i media.) Kunskapsml: Efter avslutat arbetsomrde ska eleven ha frmgan att: -ska information om en samtida kulturhndelse. -tolka och diskutera en samtida kulturhndelse utifrn ett maktanalytiskt perspektiv. -anvnda sig av ngot medialt uttrycksstt i redovisningen. Syfte: Genom att studera det publicerade om en kulturhndelse fr eleven inblick i hur en kulturhndelse tar plats i det offentliga. Eleven fr syn p villkoren fr konstnrligt skapande, staden som kulturmilj, mjliga etiska diskussioner, normer och maktsprk kring dessa kulturella hndelser. Genom att granska mediaapparaten kring hndelsen

16

med maktkritiska glasgon fr eleverna stta in hndelsen i ett sammanhang och sjlva delta i debatten. Kort beskrivning av gestaltningsproblemet: Arbetet bygger p att eleverna tar del av, samt samlar material om en samtida kulturhndelse. Eleverna gr en maktanalytisk lsning av kulturhndelsen och publikationer kring hndelsen. Eleverna redovisar sin analys i videobloggformat. Innehll, upplggning och genomfrande: -Ta del av kulturhndelsen och samla in material, tex recensioner, katalogtexter, nyhetsupplsningar, blogginlgg om den. -Nrlsa hndelsen samt medieproduktionen kring hndelsen med maktglasgon och den normkritiska blicken pslagen. Innehll, upplggning och genomfrande i detalj: Lektion 1) Lraren presenterar uppgiften och tre samtida kulturhndelser fr eleverna. Eleverna bildar grupper och vljer en av hndelserna att nrlsa. Eleverna samlar in information om hndelsen och tar hjlp av frgorna i sin analys och tolkning. Frgor till eleverna att besvara: Hur presenteras den valda kulturhndelsen? Hur ser sprket ut? Vilka ord anvnds? Titta srskilt p de starka, bedmmande orden. Har de positiv eller negativ klang? Vem uttalar sig kring hndelsen? r det en person i maktstllning? Hur ser genusfrdelningen ut? r det kvinnor eller mn som uttalar sig? Var fr hndelsen utrymme? I dagstidningarna, i kvllstidningarna, p bloggarna eller ngon annanstans? Lektion 2) Arbetet som drog igng under frsta lektionen fortstter och lraren hjlper grupperna individuellt. Eleverna spelar in sin debattartikel i videoformat med hjlp av mobiltelefonen, kameran eller datorn. Lektion 3) Redovisning i grupp och helklass.

17

Redovisningsform: Tv grupper tar del av varandras arbeten och diskuterar arbetsprocessen och resultatet tillsammans utifrn frgorna. Ldan (Se Ldan, s. ) anvnds fr att minnas diskussionen och fr att frmja demokratin i gruppen. P slutet av lektionen presenteras tankarna som diskuterats fr resten av klassen. Berknad tidstgng: 3 x 2h, 20 min. Konkretisering och tillmning av kunskapskrav: Betyget E: Eleven gr en enkel tolkning och analys av den valda kulturhndelsen med hjlp av en debattvideo. Eleven formulerar enkla reflektioner om kulturhndelsen och anvnder begrepp och teorier med viss skerhet. Betyget C: Eleven gr en vlgrundad tolkning och analys av den valda kulturhndelsen med hjlp av en debattvideo. Eleven formulerar vlgrundade och utfrliga reflektioner om kulturhndelsen och anvnder begrepp och teorier med viss skerhet. Betyget A: Eleven gr en vlgrundad och nyanserad tolkning och analys av den valda kulturhndelsen med hjlp av en debattvideo. Eleven formulerar nyanserade, vlgrundade och utfrliga reflektioner om kulturhndelsen och anvnder begrepp och teorier p ett adekvat stt.

18

Lokal pedagogisk planering Samtida kulturuttryck Etiska diskussioner kring konstnrens roll Nathalia Edenmont

Bilden kommer frn Nathalia Edenmonts utstllning Requiem p Galleri Wetterling.

Kunskapsml Efter avslutat arbetsomrde ska eleven ha deltagit i diskussioner kring konstnrens roll och ansvar i samhllet. Kort beskrivning av problemet Arbetet bygger p att eleverna genom att sjlva frfatta ett pressmeddelande ska f en frdjupad frstelse om konstens eventuella rtt att provocera samt kunna tolka och diskutera detta mne. Upplggning och genomfrande Eleverna kommer att f ta del av en presentation av Edenmonts verk och ett urval av de debatter och aktioner som har frts i samband med hennes utstllningar. Vi kommer tillsammans lsa delar ur artiklar och blogginlgg som rr detta mne. Efter denna genomgng kommer eleverna delas in i fyra olika grupper. Grupperna kommer f fyra olika perspektiv genom vilka de ska frhlla sig till Edenmonts utstllning Requiem Dessa fyra perspektiv kommer att vara galleristens, konstnrens, publikens och aktivistens. Grupperna kommer utifrn dessa fyra perspektiv frfatta ett kort pressmeddelande som de slutligen lser upp fr klassen. Efter elevernas pressmeddelanden r upplsta finns det mjlighet fr en mer ppen diskussion.

19

Kunskapsml Eleverna ska f kunskap om Nathalia Edenmonts konstnrskap och med utgngspunkt i det ven en frstelse av etiska diskussioner kring konstnrens roll och ansvar i samhllet, till exempel nr det gller yttrandefrihet, demokratisk anpassning och konstens eventuella rtt att provocera. Tillmpning av kunskapskraven Betyget E Eleven fr enkla resonemang kring konstnrens roll och ansvar i samhllet. Betyget D innebr att kunskapskraven fr E och till vervgande del fr C r uppfyllda. Betyget C Eleven fr vlgrundade resonemang kring konstnrens roll och ansvar i samhllet. Betyget B innebr att kunskapskraven fr C och till vervgande del A r uppfyllda. Betyget A Eleven fr vlgrundade och nyanserade resonemang kring konstnrens roll och ansvar i samhllet.

20

Lokal pedagogisk planering Samtida kulturuttryck

Performancekonstnren Marina Abramovic.

Performance Kunskapsml Efter avslutat arbetsomrde ska eleven ha tolkat och diskuterat vad performance r, samt deltagit i ett performanceverk. Kort beskrivning av problemet Arbetet bygger p att eleverna genom att sjlva medverka i en performance samt titta p olika performanceverk f en frdjupad frstelse om vad performance r, vilka olika uttryck performance kan ha och ven tolka och diskutera denna konstform. Upplggning och genomfrande Genomfrande av ett peformanceverket fruktstund. Eleverna kommer att delta i en fruktstund dr de var och en gr fram och vljer en frukt frn en fruktskl som de sedan tar med sig sin till plats och ter upp. Nr eleven har tit upp sin frukt gr nsta p tur fram och vljer en. Nr alla i tur och ordning tit sin frukt diskuterar klassen det performance de just genomfrt tillsammans; hur kndes det? Vad hnde? Varfr genomfrs den hr typen av performance, vad har det gett oss? Om performance anses vara en etablerad konstform, kan vi koppla den eller associera den till andra typer av kulturuttryck, t ex inom populrkulturen, eller politiska aktioner? Vad r skillnaden mellan performance och teater?

21

 Presentation av olika performancekonstnrer och ett urval av deras verk. Diskussion och tolkning kring begreppet performance. Tillmpning av kunskapskraven Betyget E Eleven gr enkla tolkningar och analyser av olika samtida kulturyttryck med hjlp av ngon presentationsform och ger enkla frklaringar till sina tolkningar och analyser. Vidare formulerar eleven enkla reflektioner ver egna kulturupplevelser. I sin tolkning och analys anvnder eleven med viss skerhet relevanta begrepp och teorier. Betyget D innebr att kunskapskraven fr E och till vervgande del fr C r uppfyllda. Betyget C Eleven gr tolkningar och analyser av olika samtida kultuttryck med hjlp av ngon presentationsform och ger vlgrundade frklaringar till sina tolkningar och analyser. Vidare formulerar eleven vlgrundade reflektioner ver egna kulturupplevelser. I sin tolkning och analys anvnder eleven med viss skerhet relevanta begrepp och teorier. Betyget B innebr att kunskapskraven fr C och till vervgande del A r uppfyllda. Betyget A Eleven gr komplexa tolkningar och analyser av olika samtida kultuttryck med hjlp av ngon presentationsform och ger vlgrundade och nyanserade frklaringar till sina tolkningar och analyser. Vidare formulerar eleven vlgrundade och nyanserade reflektioner ver egna kulturupplevelser. I sin tolkning och analys anvnder eleven med skerhet relevanta begrepp och teorier.

22

Lektionsplan (ej samanstlld som LPP) UNGDOMSKULTURER

En installation frn Cajsa Von Ziepels utstllning Lento Violento. Temat Ungdomskulturer tar avstamp i Cajsa von Ziepels utstllning Lento Violento. Utstllningen bestr av ett antal skulpturer som frestller mnniskor i stor skala som r placerade i olika positioner. Beskaren fr ta del av ett antal stilla scener med starkt innehll som rr sig runt frgor om vld och makt. Skulpturgrupperna syns i frhllande till speglar, dels i form av ett spegelgolv (se bilden), dels i form av en rejl spegelvgg placerad i mitten av ett av rummen. Speglarna kan f beskaren att fundera kring frgor om yta, ytlighet och blickar, d figurerna har mjlighet att spegla sig, att se sig sjlv utfra de hr handlingarna. Vid Sovrummets (blocket som behandlar identitet) frsta lektionstillflle besker klassen utstllningen Lento violento och har i uppgift att svara p fljande frgor infr nsta lektion, ett seminarietillflle.

23

Frgor: Svara p minst en av frgorna skriftligt, ca ett halvt A4 per frga. FORMEN Varfr, tror du, har Von Ziepel valt den hr formen fr kropparna? Vad berttar kropparnas form? Finns det ngot i deras utseende som tyder p att de tillhr en viss kultur, eller ungdomskultur? (Beskriv grna en detalj frn en skulptur, eller en, eller flera skulpturer i sin helhet som utgngspunkt i ditt resonemang.) SCENERNA Varfr, tror du, har Von Ziepel valt att visa de hr scenerna? Vad gr karaktrerna? Vad uttrycker de? Frmedlar de en viss knsla eller attityd? Vad betyder figurernas positioneing i frhllande till varandra? Vlj att detaljbeskriva en specifik scen eller att beskriva flera scener mer versiktligt. SPEGLARNA Innebr speglarna ngon form av betydelsefrskjutning fr utstllningen? Varfr har Von Ziepel valt att anvnda speglar i installationen? Kan speglarna reprecentera ngon form av blick, i s fall, p vilket stt och vems blick? Tror du att du skulle uppleva utstllningen annorlunda om dr inte fanns ngra speglar? Redovisning seminarie: Maila in texten, antingen bara till lraren, eller till hela klassen. Seminariet kommer g till s att varje elev lser upp texten kring en av frgorna (allts antingen FORMEN, SCENERNA eller SPEGLARNA) och fr sedan muntlig respons frn resten av klassen. Vi anvnder ldan (se s. _) Fortsttning, tema UNGDOMSKULTURER: Kursledaren visar ett utsnitt av uttryck som en ungdomskultur kan innehlla, i bild, ljud och rrlig bild. Inslagen visar olika former av kulturella uttryck (konst, dans, musik, drama, citat etc.) knuten till en specifik ungdomskultur. Uppgiften behandlas i grupper om tre till fyra. Varje grupp samlar ihop ett underskningsunderlag om en ungdomskultur frn en viss plats i vrlden som de inte knner till s mycket om sedan tidigare. Det finns en lista med exempel dr det gr bra att vlja eller dra en kultur, ifall det r svrt att komma p en p egen hand.

24

Nu ska grupperna skapa gipsskulpturer (en form av snabbt skapade skulpturer som byggs upp av stltrd, papper och gipsvv) i miniatyr, en figur per person. Figuren poserar p ett visst stt, som gruppen kommer verens om. Slutredovisning: Nr skulpturerna r frdiga kan de frses med olika accessoarer och rekvisita som berttar ngot om vilken ungdomskultur de tillhr, och i vilken del av vrlden de befinner sig. Problematisera synen p den hr ungdomskulturen. Finns det frestllningar/frdomar/frvntningar/normer knutna till kulturen? Besvara frdomen om kulturen genom att p ngot stt trotsa den. Skulpturerna redovisas placerade i tre olika scener ( la Von Ziepel), allts placerade i frhllande till varandra p tre olika stt. Tnk p att figurernas positionering i frhllande till varandra sger ngot om t ex gruppdynamik, maktfrhllanden inom gruppen och i frhllande till dess omgivning. Dokumentera scenerna med fotografi eller video. Vid redovisningen, besvara frgan (i videon, i eller i anslutning till fotografierna, eller muntligt) Varfr, tror ni, uppstod/teruppstod den hr ungdomskulturen p den hr platsen vid den hr tiden?

25

Diskussionsfrgor till utstllningen: Secret Love, stasiatiska Muset Tema: Genus.

Referenstext: Fanny Ambjrnsson I en klass fr sig. s.11-16

Yang Guowei Dense Fog frn serien Post 80s generation 2006

Att vandra genom skolkorridoren med bckerna ttt tryckta mot brstet, stta sig i bnken invid en annan tjej och fnissande luta sitt huvud mot hennes, r sledes handlingar som i sig bidrar till att skapa genus. Dremot rcker det inte med att en gng fr alla fnissa med tjejkompisen, kl sig i kjol eller stta upp hret i tofs. Genus mste nmligen stndigt terskapas fr att vara vertygande. Och det r detta terskapande denna ndvndiga upprepning som gr att genus inte kan betraktas som ett statiskt tillstnd. Snarare mste det ses som ett verb, ett oavbrutet pgende en process. s. 12-13 Fanny Ambjrnsson I en klass fr sig Begrepp att diskutera tillsammans i helklass innan eleverna besker utstllningen, med utgngspunkt i Fanny Ambjrnssons text. Normer (knsroller, den heterosexuella matrisen, kvinnligt/manligt) Kontext (hur skiljer det sig att avvika frn den heterosexuella, monogama, tvsamhetsnormen i Kina respektive Sverige samt det problematiska med begreppet att komma ut) Diskussionsfrgor: 1. Vad kan du hitta som r normbrytande i utstllningen? 2. Finns det ven saker i utstllningen som r med och upprtthller normer? 3. Hur skiljer sig synen p det som utgr normen respektive bryter normen i den svenska kontexten i frhllande till den kinesiska?

26

Konstnrlig forskning, samtida kulturuttryck, 100 p

Hanna Widerstedt 2012

Kunskapsml: Efter avslutat arbetsomrde ska eleven ha frmga att: -Tolka, analysera och reflektera kring en konstnrlig forskningsprocess och presentera sitt resultat i en konstnrlig form. Syfte: Eleverna stimuleras att prva olika uttryck och presentationsformer med hjlp av olika media. Genom att arbeta med en egen konstnrlig forskningsprocess fr eleven en djupare frstelse fr villkoren fr nutida konstnrligt skapande. Eleven frdjupar sina kunskaper i ngot eller ngra omrden som kursen innefattar, tex; etik, genus, klass, etnicitet, staden som kulturmilj, begrepp och teorier och fr p s stt mjlighet att arbeta med ngot ur det centrala innehllet som denne missat under kursen eller r srskilt intresserad av. Genom att arbeta med en egen forskningsprocess kar elevens insikt i den konstnrliga processen, frn id till presentation och mottagande. 27

Kort beskrivning av uppgiften: Arbetet bygger p att eleverna ska genomfra en konstnrlig forskningsprocess och drigenom reflektera och analysera ver konstrliga utrycksformers samt konstnrens roll i samhllet. Syftet r att synliggra och frdjupa kunskaper och insikter om de processer, gestaltnings- samt formuleringsmjligheter, som frekommer inom det konstnrliga arbetsfltet. Innehll, upplggning och genomfrande: -Genomgng av den konstnrliga forskningsmetoden samt olika tematik eleverna kan arbeta kring. -Problemformulering och insamling av forskningsmaterial. -Gestaltningsarbete och dokumentation av forskningsprocessen. -Redovisning av den konstnrliga forskningen och opponering. Innehll, upplggning och genomfrande i detalj: Lektion 1) Genomgng av den konstnrliga forskningsprocessen. Lraren berttar om den konstnrliga forskningen som metod, hur en sdan kan genomfras och vad eleverna frvntas gra. Syftet med uppgiften diskuteras. Eleverna har redan haft tid att fundera ver teman och teorier och dessa ider diskuteras i helklass. Eleverna fr de dokument som ska underltta arbetet. (Papper 1-4) Eleverna bestmmer sig fr ett mne och fr i uppgift att till nsta tillflle ha brjat leta underskningsmaterial. (Lna bcker, titta p hemsidor, kontakta folk, fretag och institutioner.) Lektion 2) Eleverna brjar sitt eget arbete. Lraren finns tillgnglig fr handledning under lektionen. Eleverna som r dr fr handledning bokar tid med lraren under lektionen. Eleverna arbetar i huvudsak i skolan men kan gra utflykter fr att ska upp material, platser och mnniskor utanfr skolan. Samtliga elever ska under lektionen ha kontakt med lraren, eller innan lektionen ha mailat lraren eventuella frgor och en redogrelse om vad eleven arbetar med, samt var eleven r under lektionstid.

28

Vad lraren br tnka p vid handledning: -Att hjlpa eleven att hitta en intressant frgestllning och att begrnsa den. -Att hjlpa eleven att bestmma sig fr en underskningsmetod och att hitta material till underskningen. (Internet, tidskrifter, utstllningar, intervjuobjekt, mm.) -Att hjlpa eleven att hitta relevant litteratur till underskningen. Lektion 3) Handledning och eget arbete. Lektion 4) Elev handleder elev. Lektionen brjar med en terkoppling i helklass dr eleverna delar med sig av hur lngt de kommit i sitt arbete och om de behver gensvar frn klasskamraterna. Eleverna sitter sen i mindre grupper uppdelade utifrn vilken inriktning de valt och samtalar. Lektion 5) Handledning och eget arbete. Lektion 6) Handledning och eget arbete. Lektion 7) Redovisning i form av att elev intervjuar elev. Redovisningsform: -Intervjuer av varandras forskningsarbete. En elev intervjuar en annan elev om dennes process. Hela klassen lyssnar, tittar p resultatet och stller frgor. Fr att underltta och undvika att elever blir utsatta utgr intervjuerna frn ngra frgor, gemensamma fr hela klassen. Intervjuaren brjar med att presentera arbetet kort. Sedan stller intervjuaren frgor till konstnren.

29

Frgor: Hur har processen varit? Var det ngot som var extra svrt eller tankevckande? Ngot som frvnade dig? Vad tycket du om i ditt arbete? Tyckte du ngot blev srskilt bra/lyckat? I s fall, varfr tror du det blev s? Finns det ngot du hade gjort annorlunda, om du tex ftt gra om/ftt mer tid etc? Efter frgestunden finns det lite tid fr respons frn hela klassen. Tidstgng: 7 x 140 min Betygskriterier: Betyget E: Eleven formulerar en enkel frgestllning och genomfr ett enkelt och versiktligt konstnrligt forskningsarbete utifrn ett tema kopplat till kursen. Eleven dokumenterar sin process och diskuterar den versiktligt med sin handledare. Eleven fr enkla resonemang kring sin arbetsprocess vid redovisningstillfllet/intervjutillfllet. Betyget C: Eleven formulerar en vlgrundad frgestllning och genomfr ett utfrligt och vlgrundat konstnrligt forskningsarbete utifrn ett tema kopplat till kursen. Eleven dokumenterar sin process och diskuterar den utfrligt med sin handledare. Eleven fr utfrliga resonemang kring sin arbetsprocess. Betyget A: Eleven formulerar en vlgrundad frgestllning och genomfr ett utfrligt, vlgrundat och nyanserat konstnrligt forskningsarbete utifrn ett tema kopplat till kursen. Eleven dokumenterar sin process och diskuterar den utfrligt och nyanserat med sin handledare. Eleven fr vlgrundade och nyanserade resonemang kring sin arbetsprocess.

30

Fyra dokument med syfte att hjlpa eleverna i den konstnrliga forskningsprocessen. 1. Tema Hr ger vi exempel p teman att forska kring. Eleverna uppmuntras att vlja ngot fenomen hrifrn om de inte har ngon annan id. Exempel p tema: Smurfhits frn 90-talet, Hare Krishna, Blondinbellas blogg, krnfamiljen, lussevaka, skolbyggnaden, spice girls, Bellas kldsel i twilight, superhjltar mm. 2. Teori Hr ger vi exempel p de teoriglasgon eleven kan vlja att arbeta utifrn. Vi kommer under kursen ha pratat om olika teorier och prvat att titta p temat med teoriglasgon p. Du ska ha en normkritisk teori i grunden och kan inrikta dig p klass, genus, etnicitet, semiotik eller identitet. 3. Punkter frn det centrala innehllet I samrd med lraren kommer eleven fram till en punkt frn det centrala innehllet. Exempel p punkter: Identitet, marknad, genus, den tekniska utvecklingen, kopplingen till historien, ordens betydelse, makt, normer mm. 4. Var hittar man information? Hur gr man till vga? 5. Konstnrliga gestaltningsformer typ performance, skriva en lt, mla, filma.

31

Om urval; att vlja ut och vlja bort

Representation, eurocentrism, kulturell kanon och strukturellt frtryck.

Under Skolforum 2012 genomfrde vi tv workshops med gruppdiskussioner samt en gruppdiskussion utifrn en tecknad serie om strukturellt frtryck. Hr presenterar vi upplgget eftersom det var vldigt lyckat och ledde till givande diskussioner. Vi tror att det hr materialet r applicerbart p en gymnasieklass med en viss frndring i hur diskussionsfrgorna r utformade hr utgr vi frn att deltagarna r lrare eller blivande lrare. Istllet kunde diskussionerna rra sig kring ett elevperspektiv. Testet som utformas i workshop 2 kunde ndra inriktning och handla om hur en elev kan testa sin lrares lektionsupplgg eller kursplan. I vr kursplan kunde det hr upplgget passa inom blocket Farstun.

32

Vi inledde med en presentationsrunda dr var och en fick sga sitt namn samt anknytning till skolvrlden. Workshop 1 Alla deltagare ska tre frgade post-it-lappar. De ska skriva namnet p en skdespelare p varje lapp, den frsta som de kommer att tnka p. Drefter fr de tre nya lappar i en annan frg dr de skriver tre olika frfattare. Proceduren grs om tv gnger till och de skriver ven tre konstnrer och tre musiker p lappar med ytterligare tv frger. Nu ska lapparna sorteras p tv olika stt. Frsta varvet sorteras lapparna efter genus. Identifieras kulturutvaren som man eller kvinna? Vi lgger fram ett A2-ark med tv flt, ett fr mannen och ett fr kvinnan. Gruppen placerar ut sina lappar p arket. Diskussion: syns hr ngot mnster? Vad kan det bero p? Andra varvet placeras lapparna ut p en vrldskarta. Diskussion: syns hr ngot mnster? Vad kan det bero p? Efter detta lser vi upp en kort text frn Wikipedia om begreppet eurocentrism: (Eurocentrism eller eurocenterism kan dels beskrivas som egenskapen att betrakta Europa
som den viktigaste vrldsdelen och dels som en universalisering av europeiska karaktristika (tex eurocentrism i forskning). Trots termens lydelse brukar Nordamerika inkluderas i begreppet.[1], [2] Ordet "Mellanstern" r ett uttryck fr eurocenterism, eftersom begreppet inte alls har ngot med "ster" att gra fr de miljarder mnniskor som bl.a lever p Indiska subkontinenten, i Indokina, Kina, Japan, Korea, Filippinerna och Indonesien. Ett korrektare geografiskt begrepp vore Sydvstasien. Eurocentrism hnvisar till en diskursiv tendens att tolka historia och kulturer av icke- europeiska samhllen frn ett europeisk (eller vsterlndsk) perspektiv. Gemensamt fr den eurocentrisk tanken r: att ignorera eller undervrdera av icke-europeiska samhllen som underlgsna de vsterlndska att ignorera eller undervrdera det som asiater eller afrikaner gr inom sina egna samhllen att se de icke-europeiska samhllena enbart i europeiska termer, eller som en del av "EU: s utvidgning" och dess "civiliserande inflytande". [3])

33

Serie om strukturellt frtryck Alla workshopdeltagare fr en kopia av serien och lser den. Efter fljer en diskussion. r teorin som beskrivs i serien relevant? Vad tnker ni om strukturellt frtryck? Vilka stltrdar (se serien) finns inom skolvrlden? Hur kan vi motverka ett strukturellt frtryck?

Bechdeltestet Efter diskussion om strukturellt frtryck och strukturellt frtryck kopplat till skolan s kommer vi att visa ett youtube-klipp. Klippet r gjort av en bloggare som kallar sig sjlv fr feminist frequency. Hon gr igenom ett test som gr att anvnda sig av fr att se om kvinnor finns representerade i en lngfilm. Testet heter Bechdeltestet och presenterades frsta gngen i en serie som heter Dykes to wach out for 1985 av serietecknaren Alison Bechdel. (vi visar you-tube-klippet) Bechdeltestet gr ut p tre enkla pstenden som ska uppfylldas om en film ska passera. 1. Det finn tv namngivna kvinnor med i filmen. 2. Kvinnorna ska prata med varandra... 3. ..om ngot annat n en man. Diskussion: Tycker ni att ett sdant test kan vara anvndbart? Hur, nr och varfr? Workshop 2 Deltagarna fr sjlva utforma ett Bechdeltest anpassat fr en lsrsplanering. Hr finns det mjlighet att vlja ett tema som de fick syn p under frsta workshopen (exempelvis hade en deltagare hade vldigt mnga fler mn n kvinnor representerade, och alla 34

deltagare hade en verrepresentation av eurocentrerade kulturutvare.). Formen fr testet r att det ska byggas upp kring tre pstenden som ska vara uppfyllda fr att lsrsplaneringen ska klara det. Testen kan vlja att gras antingen individuellt eller i grupp. Nr deltagaren eller gruppen r klara med utformandet av sitt test s presenteras det fr resten av gruppen och det finns tid fr fortsatt diskussion. Avslutningsrunda med kommentarer om diskussionerna och vra workshops.

35

Bilagor:
Utdrag frn skolverket hemsida om mnet samtida kulturuttryck. Samtida kulturuttryck ligger under mnet konst och kultur.

Samtida kulturuttryck

mne - Konst och kultur

Konst och kultur r till sin karaktr tvrvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I mnet behandlas kulturhistoria i betydelsen konstarternas historia och sambandet mellan kulturhistoria, samtida ider och samhllsfrndringar. mnet spnner ver svl nutida som historiska nationella och internationella kulturstrmningar med betoning p den vsterlndska utvecklingen. mnets syfte Undervisningen i mnet konst och kultur ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i idhistoria och konstarternas utveckling samt om dagens kulturyttringar. Den ska ven leda till att eleverna utvecklar kunskaper om vad som kan menas med kultur och vad detta begrepp omfattar. Undervisningen ska ge eleverna mjlighet att bekanta sig med de konstnrliga uttryckens mngfald och rikedom samt ka elevernas beredskap att ta till sig ven sdant som kan te sig nytt och frmmande. Eleverna ska ges mjlighet att utveckla ett reflekterande och kritiskt tnkande kring konstarterna och konstens roll i samhllet. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kreativitet och intresse fr eget skapande. Att analysera, tolka och uppleva olika slags kulturella uttrycksformer, ven via olika medier, ska utgra en vsentlig del av undervisningen. Undervisningen ska varva teori och praktiska inslag med betoning p bde reflektion och upplevelse. Den ska ocks stimulera eleverna att prva olika uttryck och presentationsformer med hjlp av olika

36

medier. Undervisningen ska vidare ge utrymme fr studiebesk och kulturupplevelser av olika slag. Undervisningen i mnet konst och kultur ska ge eleverna frutsttningar att utveckla fljande: 1. Kunskaper om kultur- och idhistorien frn antiken till i dag samt om vanliga epok- och genrebegrepp. 2. Frmga att stta in den kultur- och idhistoriska utvecklingen i ett strre sammanhang samt att resonera kring hur olika skeenden har pverkat och pverkar idhistorien och konstarternas utveckling. 3. Kunskaper om kulturbegreppets olika innebrder och centrala tankegngar inom estetiken. 4. Kunskaper om de olika konstarternas srskilda uttrycksmedel samt om konstarternas samspel med varandra, med teknikutvecklingen och med det omgivande samhllet. 5. Kunskaper om vad som har knnetecknat och knnetecknar kreativa miljer samt om skapandets villkor fr olika grupper. 6. Frmga att analysera och tolka kulturuttryck och idstrmningar med hjlp av adekvata begrepp, metoder och teorier. Kursen samtida kulturuttryck omfattar punkterna 16 under rubriken mnets syfte. I kursen behandlas grundlggande kunskaper.

37

Centralt innehll Undervisningen i kursen ska behandla fljande centrala innehll: Orientering om samtida kulturuttryck och berringspunkter mellan dem samt hur den nutida konsten frhller sig till sin historia. Kulturbegreppets olika innebrder samt relationen mellan etablerade konstformer och populrkultur. Samband mellan olika former av samtida kulturuttryck och den tekniska och samhlleliga utvecklingen. Framvxten av ungdomskulturer som ett stt att markera individualitet och identitet. Olika kulturuttrycks roll och villkor i dagens samhlle samt villkoren fr nutida konstnrligt skapande. Vilken roll genus och annan grupptillhrighet spelar liksom kulturpolitik, marknad och publiksammansttning. Frestllningar om kreativitet och vad som knnetecknar kreativa miljer samt staden som kulturmilj, sett i bde ett lokalt och ett internationellt perspektiv. Etiska diskussioner kring konstnrens roll och ansvar i samhllet, till exempel nr det gller yttrandefrihet, demokratisk anpassning och konstens eventuella rtt att provocera. Samtal om samt analys och tolkning av aktuella kultur- och konstfreteelser i olika typer av presentationsformer, till exempel via modern teknik. Begrepp och teorier som frekommer i aktuell kulturdebatt. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogr versiktligt fr olika former av samtida kulturuttryck och fr ngon berringspunkt mellan dem. Eleven fr ocks enkla resonemang kring hur den nutida konsten frhller sig till sin historia. Dessutom redogr eleven versiktligt fr olika stt att anvnda anvnda kulturbegreppet och fr olika aspekter p frhllandet mellan

38

etablerade konstformer och ungdoms- och populrkultur. Eleven fr enkla resonemang kring samband mellan konstnrliga uttryck, samhllsfrndringar och teknikutveckling. Eleven diskuterar ocks versiktligt och med enkla argument konstnrliga uttrycksformers roll i samhllet, villkoren fr konstnrligt skapande och vilken roll genus eller annan grupptillhrighet spelar samt hur faktorer som kulturpolitik, marknad och publiksammansttning kan pverka villkoren. Dessutom fr eleven enkla resonemang kring konstnrens roll och ansvar i samhllet, kring olika frestllningar om kreativitet och kreativa miljer samt kring staden som kulturmilj. Eleven gr enkla tolkningar och analyser av olika samtida kulturuttryck med hjlp av ngon presentationsform och ger enkla frklaringar till sina tolkningar och analyser. Vidare formulerar eleven enkla reflektioner ver egna kulturupplevelser. I sin tolkning och analys anvnder eleven med viss skerhet relevanta begrepp och teorier. Betyget D Betyget D innebr att kunskapskraven fr E och till vervgande del fr C r uppfyllda. Betyget C Eleven redogr utfrligt fr olika former av samtida kulturuttryck och fr ngra berringspunkter mellan dem. Eleven fr ocks vlgrundade resonemang kring hur den nutida konsten frhller sig till sin historia. Dessutom redogr eleven utfrligt fr olika stt att anvnda kulturbegreppet och fr olika aspekter p frhllandet mellan etablerade konstformer och ungdoms- och populrkultur. Eleven fr vlgrundade resonemang kring samband mellan konstnrliga uttryck, samhllsfrndringar och teknikutveckling. Eleven diskuterar ocks utfrligt och med vlgrundade argument konstnrliga uttrycksformers roll i samhllet, villkoren fr konstnrligt skapande och vilken roll genus eller annan grupptillhrighet spelar samt hur faktorer som kulturpolitik, marknad och publiksammansttning kan pverka villkoren. Dessutom fr eleven vlgrundade resonemang kring konstnrens roll och ansvar i samhllet, kring olika frestllningar om kreativitet och kreativa miljer samt kring staden som kulturmilj. Eleven gr tolkningar och analyser av olika samtida kulturuttryck med hjlp av ngra presentationsformer och ger vlgrundade frklaringar till sina tolkningar och analyser.

39

Vidare formulerar eleven vlgrundade reflektioner ver egna kulturupplevelser. I sin tolkning och analys anvnder eleven med viss skerhet relevanta begrepp och teorier. Betyget B Betyget B innebr att kunskapskraven fr C och till vervgande del fr A r uppfyllda. Betyget A Eleven redogr utfrligt och nyanserat fr olika former av samtida kulturuttryck och fr flera berringspunkter mellan dem. Eleven fr ocks vlgrundade och nyanserade resonemang kring hur den nutida konsten frhller sig till sin historia. Dessutom redogr eleven utfrligt och nyanserat fr olika stt att anvnda kulturbegreppet och fr olika aspekter p frhllandet mellan etablerade konstformer och ungdoms- och populrkultur. Eleven fr vlgrundade och nyanserade resonemang kring samband mellan konstnrliga uttryck, samhllsfrndringar och teknikutveckling. Eleven diskuterar ocks utfrligt och med vlgrundade och nyanserade argument konstnrliga uttrycksformers roll i samhllet, villkoren fr konstnrligt skapande och vilken roll genus eller annan grupptillhrighet spelar samt hur faktorer som kulturpolitik, marknad och publiksammansttning kan pverka villkoren. Dessutom fr eleven vlgrundade och nyanserade resonemang kring konstnrens roll och ansvar i samhllet, kring olika frestllningar om kreativitet och kreativa miljer samt kring staden som kulturmilj. Eleven gr komplexa tolkningar och analyser av olika samtida kulturuttryck med hjlp av ngra presentationsformer och ger vlgrundade och nyanserade frklaringar till sina tolkningar och analyser. Vidare formulerar eleven vlgrundade och nyanserade reflektioner ver egna kulturupplevelser. I sin tolkning och analys anvnder eleven med skerhet relevanta begrepp och teorier.

40