VSTFRONTEN

FREDAGEN DEN 30 NOVEMBER 2012 En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet

Frmiddag: Vxlande molnighet. Cirka 3 C. N 5 m/s. Eftermiddag: Vxlande molnighet. Cirka 3 C. N 4 m/s.

ven vuxna drabbas av narkolepsi

SIDAN 8

Pensionrer fr vnta p broddar

SIDAN 7

LOKALT

Provrrsbefruktning inte lika fr alla

Det r inte lika ltt att f hjlp till graviditet i alla Sveriges landsting. Srskilt svrt r det fr kvinnliga samknade par. I stergtlands landsting r det klart billigare fr heterosexuella par att f hjlp. Vstfronten har pratat med RFSL:s ordfrande som sger att det finns mycket arbete kvar att gra.
Sida 5

Fria rrelser p Atalante

Aids och hiv i fokus p lrdag

Okunskapen r stor nr det handlar om hiv och aids. I en underskning som Smittskyddsinstitutet gjort uppger var femte tillfrgad att de inte vgar ha kontakt med en hivpositiv arbetskamrat. Frdomarna kring sjukdomen r en av anledningarna till att Vrldsaidsdagen uppmrksammas vrlden ver. I Gteborg visas filmer och utstllningar samtidigt som ett stort rtt band ska lysa upp Konstmuseets fasad.
Sid 7

SPORT

Jmn match slutade med Frlundaseger

Frlunda tog sin andra raka seger nr de igr besegrade tabelltvan Skellefte med 3-1 i en tempofylld och jmn match. Pongskillnaden p 19 pong var inget som mrktes av nr Frlunda gjorde sin kanske starkaste insats fr i r. Tre vlfrtjnta pong gjorde att laget strkte sin position p rtt sida slutspelsstrecket.
Sida 11

Regissren Michael Norlind pratar med en beskare innan frestllningens brjan

Foto: Hampus Rundberg

Ls Vstfronten p ntet ! www.vastfronten.se

Atalantes scen fr samtidiga konst stter i november upp E.D.O.T Hll dig p mattan. Ett scenkonstprojekt som sker friheten i den begrnsade rrelsen, kontrasterna och allas vr plats i vrlden. En timslng frestllning i rrelse, ton

och ord, vars innebrd r fri att tolka av alla i publiken.Vstfronten gjorde ett besk fr att prata med regissren.
Sida 10

OPINION

VSTFRONTEN

30 NOVEMBER 2012

LEDARE

Trams eller valfrihet?

Ska man inte f bertta om de tre vise mnnen? Eller ens sjunga Stilla natt? Skolverkets dekret om skolavslutningar i kyrkan har debatterats flitigt i veckan. Enligt dekretet ska rektorerna vara ytterst ansvariga fr vad som ingr i till exempel skolavslutningar som hlls i kyrkan. Tonvikten ska ligga p tradition, och inte p religion. S jo, Stilla natt r okej som traditionsbrare. Men bner eller trosbeknnelser r det inte. Det har franlett Anders Roos, kyrkoherde i Sollentuna, att kalla Skolverket fr kulturfrstrare. Ann-Louise Trulsson, kyrkoherde i Fridlevstad frsamling utanfr Karlskrona, sger fy skms till Skolverket, och menar att man lgger en alldeles fr stor brda p de enskilda rektorerna. Socialminister Gran Hgglund tycker att det r en tramsdebatt. r Luciakronor och julkrubbor verkligen de strsta hoten mot ungas vlbefinnande?, frgar han sig i en debattartikel p svt.se. Frvisso inte. Men i bde socialministerns och kyrkoherdarnas uttalanden hr ovan blottlggs en grundinstllning som visar att de inte riktigt greppat problemet. Det r snart tretton r sedan Svenska kyrkan slutgiltigt skildes frn staten. Det innebr att den kristna kyrkans fretrdesrtt som samhllsbrare frsvann, en gng fr alla. Ett sekulrt Sverige mste kunna inkludera mnniskor med olika religisa uppfattningar. Men ocks, vilket ofta glms bort, icke-religisa. Ett sekulrt Sverige mste innebra ett Sverige dr religion r ett srintresse. Det gller ven kristendom. Den historiska aspekten av kyrkans verksamhet kommer att leva kvar i och med att det r just en del av historien. Vad som aktivt frs vidare som levande kultur r en helt annan frga. Framfr allt skolan mste vara en fredad plats, dr religion lmnas vid drren. Jag skulle helst se att man verhuvudtaget inte hll ngra avslutningar i kyrkan. Tills vi r dr r jag tacksam fr att Skolverket brjat ta tag i frgan. Det r p tiden.
Caroline Widenheim

Ngra betingade ord

S fr vi pltsligt veta att vi ska svnga r allt det de vill att man ska avst ifrn i tonren, ihop en krnika lite snabbt och ledigt. de enda sakerna man vill gra. D blir det lite sisdr Lite s dr med vnsterhanden, innan med belningarna. Som vuxen frvntas du vara en anvi gr fr dagen. Jaja, visst. Efter att ha svarsfull och oberoende individ, allt mer idag n frr. genomlidit tre radiosndningar, dr ett Sanningen r den att vuxenlivet bara r ett enda stort inslag lmnades in med den imponerande belningssystem maskerat till sjlvstndiga val. Till marginalen p en minut och tjugotta sek- att brja med: du har skaffat en utbildning som ska ge under till sndning, hade vi kanske annat dig ett jobb. Uppenbart en slags belning. Jobbet du fr n krnikor i tankarna. Mentalt satt vi re- ska helst ocks betala s mycket som mjligt, s du p dan p Andra Lnggatan med en bttre riktigt kan brja belna dig sjlv. Bostad, bil, plasmaljus lager i handen. Ja, vi hade brjat ta TV i toalocket och en Apple-produkt fr varje ndaml. del av belningen. Men jobbet ska gras, Listan kan gras lng. Och jobbar du dessutom lite exoch nu sitter vi hr och skriver och ngrar att tra ver jul kan du ta med familjen till Playa del Sol vi tog ut segern i frskott. Det r ju som s och relaxa. Allt detta kan tyckas vara ngot med belningar: de smakar bttre nr vi har Paradoxalt som tillhr normen, och det gr det ju visfrtjnat dem. Och hur mycket vi sjlv n nog r allt serligen. Men visst finns det ocks ett mtt tror oss frtjna dessa belningar, s r det det de vill av belning i alla dessa ting. alltid ngon annan som bestmmer nr och hur mycket vi tillts njuta av dem. S egentatt man ska S EGENTLIGEN R LIVET kanske bara ligen r vi kanske inte s mycket mer n en jaga belningarna som ger dig avst ifrn en resa i attoch en knsla av att passa in ivriga, glfsande hundar. ro, njutning i tonren, fr en kort stund. I brist p bttre vetande PSYKOLOGEN B.F. SKINNER synliggjorde det mycket de enda sa- kan och fullgjortvl vara s att efter ett dukdetta p 1960-talet, och visade samtidigt att tigt liv, r dden den strsta bekerna man lningen. D kan man ju till slut sluta jaga om man vill uppmuntra handlingar som eftersks s finns det bara ett medel att ta till. belningarna. Men trots att vi framfr en vill gra. Belningar, givetvis. Genom att ge hundar ngot negativ syn p det hela s finns det D blir det mycket gott att hmta. godis nr de klarat att utfra ett givet kommando var hundarna sedan bengna att utlite sisdr Belningar kan vara fra n mer avancerade vningar. Det krvs en god klla fr motimed bel- vation och personlig allts en morot, ngot att se fram emot fr att kunna genomfra ngot p bsta stt. ningarna. utveckling. Det r en Och det gller vare sig vi pratar om hundar stark drivkraft som eller mnniskor. fr oss att rra oss framt. Och man r inte mer Fr utan att verdriva s r det vl lite s det fungerar n mnniska nr man sitter genom hela livet. Vi fds och r barn en tid. D r vi och skriver en krnika lite precis som hundar. Vi gr ngot bra och blir belnade hastigt, och enbart har belmed godis och genom att ngon vuxen sger ngot ningen i tankarna. vnligt med en dum tillgjord rst. Sen blir det lite knepigare nr vi kommer till tonren. D ska vi pltsligt bli belnade fr att inte gra en massa saker. Brja inte Victor Kennmark rka s betalar vi ditt krkort. F fina betyg s fr du Francisco Ramirez Franzn ka p den dr skidresan du tjatat om. Paradoxalt nog DAGREDAKTIONEN Nyhetschefer: Helena Jan och Lina Bengtsson. Bildredaktr: Sofia Eriksson. Reportrar: Agnes Eskilsson, Sara Uddemar, Rufus Ollberg Jgemar,Viktor Eriksson, Daniel Kirby, Max Sommerstein, Lovisa Waldeck, Rickard Skld, Johan Almkvist, Francisco Franzn Ramirez, Anders Wollner, Kalle Berg, Edvin Bergstrm och Johan Rosholm. NATTREDAKTIONEN Nyhetschef: Viktor Mlne. Bildredaktr: Hampus Rundberg. Reportrar: Viktor Johansson, Robert Dramountanis, Jonas Egfors och Malin Vndal. Redigerare: Josefin Jonasson, Magnus Wennerberg, Oscar Maad, Fredrik Palmqvist, Katariina Sundn och Pedram Modirassari.

VSTFRONTEN
En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet. Box 710, 405 30 Gteborg Tel: 031-786 49 66 http://www.vastfronten.se Ansvarig utgivare: Per Alm
REDIGERAT AV: JOSEFIN JONASSON

30 NOVEMBER 2012

VSTFRONTEN

GTEBORG

Skolans avslutningsfirande i kyrkan en rligen terkommande frga

Skolavslutning i Nitslena, Enkping.

Otydliga lagar ger rektorer problem i skolavslutningstider

GTEBORG: Advent och jul nrmar sig med stormsteg. I och med detta blossar debatten om skolors avslutningsfirande ter upp igen. Enligt skollagen r religisa inslag i undervisningen frbjudet. Det har resulterat i en frvirring hos mnga kring kyrkans egentliga vara eller icke vara i skolans vrld. Definitionen av vad ett religist inslag kan vara, r dock en tolkningsfrga.

Foto: Scanpix

lornas avslutningsfirande. I och med att det r upp till varje enskild rektor att tolka skollagen, s har mnga rektorer hrt av sig till oss fr vgledning. Drfr ger vi p skolverket juridisk vgledning till dem fr att de ska kunna bygga sina beslut p goda grunder, sger Claes-Gran Aggebo. ENLIGT SKOLLAGEN SKA svenska grundskolors undervisning vara fria frn religisa inslag. Det skapar viss frvirring hos skolorna nr skolavslutningstider nrmar sig. Rektorer som p skolor som firat avslutningar i kyrkan frgar sig nu om kyrkan verkligen r rtt plats fr kommande skolevene-

mang. Vad som innebr med ett religist inslag i undervisning r, r dremot en tolkningsfrga. Det r ju inte frbjudet att inhysa skolans verksamheter i kyrkans lokaler under vissa evenemang. Dremot s ska innehllet under dessa evenemang inte vara kopplade till religion, sger ClaesGran Aggebo. HAN BERTTAR VIDARE att rektorerna r de yttersta beslutsfattarna p lokalniv gllande skolorna och att det r upp till dem att ta beslut om vad som ses som ett religist inslag eller inte. Dremot r de inte den sista kontrollinstansen. Om skollagen bryts s

finns Skolinspektionen som kan g in och granska eventuella beslut, sger Claes-Gran Aggebo, undervisningsrd Skolverket. I EN RUNDRINGNING Vstfronten gjort till tio Gteborgsskolor, r det egentligen f som faktiskt firar jul i kyrkan. Av de tio kontaktade skolorna r det enbart en skola som firar i kyrkan, resten firar i skolorna egna lokaler. Tv av de nio skolornas som firar i de egna lokalerna har gjort ett medvetet val att byta bort kyrkan. De resterande fem fljer bara tradition.
Rufus Ollberg Jgemar

I sndags skrev skolverkets generaldirektr Anna Ekstrm tillsammans med undervisningsrdgivare Clas-Gran Aggebo en DN-debattartikel. Tanken med artikeln var att hjlpa rektorer att tolka skollagens diffusa ordval gllande sko-

GTEBORG: I dag stngdes rondellen

Ytterligare ett vgarbete i Gteborg

ven cyklisterna kommer att pverkas, d en ny cykelbana r planerad i omrdet. Men medan bygget pgr kommer det vara krngligt att cykla vid Lilla Bommen. Enligt Lena Trnros p trafikkontoret kommer man ven att f rkna med andra problem. Vi har haft mnga som har krt fel i dag och det har bildats lnga ker. Folk r inte s bra p att lsa skyltar. Rondellen har ju stngts av och kommer att tas bort, drfr r vi tvungna att dirigera om trafiken ngot. Bland annat br de billister som kr frn Gtaleden till Vstra Nordstaden ka via Packhusplatsen, sger Lena Trnros. Vgarbetet vid Lilla Bommen r planerat att pg fram till slutet av april eller brjan av maj.
Anders Wollner Foto: Jonas Egfors
REDIGERAT AV: JOSEFIN JONASSON

vid Lilla Bommen och Gtaleden av. Tanken r att gra det lttare fr bde kollektivtrafik och cyklister.

Vgarbeten i Gteborg blir en allt vanligare syn. Senast i raden r vid Lilla Bommen, dr rondellen vid Gtaleden har stngts av. Vgen blir framver dubbelriktig, fr att underltta fr kollektivtrafiken.

GTEBORG

VSTFRONTEN

30 NOVEMBER 2012

NYHETER I KORTHET

24-ringen kan ha en psykisk strning

GTEBORG: Den 24-rige man som sitter hktad, misstnkt fr bortfrandet av en 9-rig flicka i rgryte, har genomgtt en s kallad liten sinnesunderskning, dr det framgr att han kan lida av en allvarlig psykisk strning. Enligt ansvarig rttspsykiatriker br mannen drfr genomg en stor rttspsykiatrisk underskning, rapporterar TV 4 Gteborg. Det var den 8 november som flickan anmldes frsvunnen d hon inte kom hem frn skolan. TT

Polisman misstnks ha vldtagit sin fru

Foto: Scanpix GTEBORG: En polisman i Gteborg begrdes p torsdagen hktad p sannolika skl misstnkt fr vldtkt, misshandel och vergrepp i rttssak mot sin dvarande hustru, skriver gp.se. Vldsbrotten ska ha begtts under ett drygt r, frn oktober i fjol till den 30 oktober i r. Brottet vergrepp i rttssak ska ha skett den 4 november. Mannen, som r i medelldern, anhlls under onsdagen. TT

karna hjer sina fr att f sundare

Flera svenska kerier har gtt i konkurs p sistone, till fljd av frndrade frutsttningar i branschen. P lrdag ordnar Transport en demonstration i Gteborg fr att uppmrksamma chauffrernas arbetsvillkor. Demonstrationen utgr frn Storan klockan 11. Samtidigt kommer flera lastbilar kra frn Stenas Danmarks-terminal till Gtaplatsen. Foto: Ida Wibber
GTEBORG: P lrdag sls ett slag fr

Sympatistrejk fr Portugal i hamnarna

GTEBORG: Hamnarbetarfrbundet stoppar arbetet i flera svenska hamnar under torsdagen i sympati med sina portugisiska kollegor. Arbetsnedlggelsen r internationell och under dagen hlls ocks en stor internationell demonstration i Lissabon. Striden gller de villkor som finns fr ett ndln till Portugal och dr hamnarbetarna anser att deras arbetstillfllen och villkor drabbas. Det svenska frbundet lade ven ner arbetet den 25 september fr samma sak. Hamnarbetare som r organiserade i Transport deltar inte i aktionen. TT

sundare arbetsvillkor fr utlndska chauffrer, och fr konkurrens p lika villkor inom keribranschen. Den svenska kerinringen r t helvete. Situationen r helt horribel, sger Freddy Welle, chauffr och vice ordfrande i Transports kerisektion.

Hittills har bland annat ett stort keri i Helsingborg och ett i Gislaved gtt i konkurs. Och nu vntas ytterligare varsel frn DHL. EFTERSOM DET R ETT knsligt mne s r det f som vill kommentera situationen, men den allmnna meningen hos de svenska arbetarna tycks vara att skulden ligger hos de svenska arbetsgivarna och hos politikerna. Det r synd om de som kommer hit och jobbar. Det r ju inte deras fel. Det r hr hemma i Sverige som felet Foto: Ida Wibber ligger, hos arbetsgivarna som utnyttjar dem. Men hade jag bott i Polen hade jag ocks kt hit fr att jobba, sger en kerianstlld som fredrar att vara anonym.

Arrangrerna bakom demonstrationen vill med politisk hjlp finna en lsning p situationen. Vi hller p att g mot den vrsta arbetslsheten i mannaminne inom chauffrsyrket. De utlndska chauffrerna tar ju vra jobb, sger Freddy Welle. Freddy Welle r anstlld p Mattssons keri i Torslanda. Han oroar sig fr att bli av med jobbet. Situationen r ju faktiskt skrmmande som den r idag, det blir ju mindre och mindre jobb.

Freddy Welle ser bara en lsning p problemet. De skulle ha samma ln som vi. S att vra kerier kan konkurrera p lika villkor. De r ju vrda det. Det r ju rent slaveri som det r nu. De utnyttjar ju fattiga mnniskor. Han hoppas att demonstrationen skall hjlpa till p vgen mot en lsning. Vi frsker ju att visa vrt missnje mot den sociala dumpningen, sger han. DET R TRANSPORTS kerisektion, T.I.A, och Sveriges kerifretag som anordnar demonstrationen. Welle berttar hur de utlndska chauffrerna tvingas leva. Tnk dig sjlv att de jobbar hr i Sverige, bor i en lastbil i tre mnader eller lngre. De kanske inte fr inte trffa sina barn p flera mnader. Vi ser det dagligen p samma gata dr vrt keri

Rtt till undervisning hemma omprvas

GTEBORG: Frgan om de fyra bar-

nen i en judisk-ortodox familj i Gteborg ska f undervisning hemma i stllet fr i skolan kommer att prvas i nnu en instans. Hgsta frvaltningsdomstolen gav p torsdagen prvningstillstnd, sedan stadsdelnmnden Majorna-Linn i Gteborg klagat ver ett besked i kammarrtten. Dr gav man barnen rtt till hemundervisning till skillnad frn frvaltningsdomstolen, som kom till motsatt slutsats i december frra ret.
TT
REDIGERAT AV: MAGNUS WENNERBERG

Gteborgskeriet Matssons r baserat i Torslanda. Chauffren p bilden vill vara anonym.

Foto: Ida Wibber

30 NOVEMBER 2012

VSTFRONTEN

GTEBORG

GTEBORG: Skillnaderna mellan hur mnga av pojkarna och flickorna som klarar mlen i de nationella proven fortstter att ka.Trots att det blivit lite bttre resultat i mattedelen klarar ungefr var femte niondeklassare inte mlen. Och i Gteborg r skillnaderna mellan olika kommunala skolor vldigt hga.

Stora kunskapsklyftor i matte mellan skolorna

rster villkor
ligger. Hr r bilar som varit hr i hur mnga mnader som helst. De har inte en chans, stackarna. De har inte ens pengar till att stlla lastbilarna p en rastplats s att de kan duscha och g p toaletten. De r rttslsa ska du veta. Tycker karna att de br sig illa t s slnger de ut dem, de kan dra t helvete. Det r hemskt. Men sanningen r sdan. Hade myndigheterna slagit hrt mot hrt och nypt till ngra av de dr speditrerna s hade kanske situationen kunnat ndra sig. Speditrer r de som frmedlar transporter. Nu riktas det krav mot kerierna att betala arbetsgivaravgifter fr de utlndska chauffrerna. Det r en bit p vgen.
Ida Wibber

Snittet fr hur mnga av eleverna som inte klarade det nationella provets mattedel i vras lg p 18,3 procent i Gteborg. Det r smre n resultatet p det nationella planet, dr det var 17 procent. Den siffran r nd en frbttring p 2,3 procentenheter jmfrt med frra ret. Vttleskolan i Angered var en av skolorna i Gteborg som klarade sig smst p mattedelen. 62,1 procent av niondeklassarna klarade inte av den delen av det nationella provet. ALI MOEENI TAGHAVI (S) r ordfrande fr Angereds stadsdelsnmnd. Han sger att det finns en bekymmer i fler bland Angereds skolor, inte bara Vttleskolan. Lgre betyg och lga resultat r en del av vardagen. Men Taghavi ppekar att Angered gr allt fr att frbttra situationen. Organisationen ska gras bttre, sger han. Ali Moeeni Taghavi ppekar att det funnits problem i organisationen lnge. Som exempel berttar han att pengar som kunde ha lagts p pedagoger till eleverna istllet gtt till lokaler som sttt tomma. Fr ett r sedan skedde en omorganisation i Angered. Taghavi berttar om ngra av sakerna som behver frbttras: fler mnesbehriga lrare och de elever som behver hjlp ska f det mycket tidigare. Det som hnt att ver 60 procent av Vttleskolans elever inte fick godknt p nationella provet i matte fr inte hnda, fortstter han. Man har misslyckats med mlet att ge eleverna den kunskapen de behver. Trenden ska ndras, sger Taghavi. Herrgrdsskolan r en av de kommunala skolorna som lyckades bst p de nationella proven. Niondeklassarna utmrkte sig rejlt p mattedelen och 44,4 procent av dem som gjorde provet fick MVG. Snittet fr antalet elever som fr

Gteborgs bsta och smsta skolor

Foto: Scanpix

Topp 3 r baserad p procentandelen av MVG bland eleverna som gjorde matteprovet. Botten 3 r baserad p procentandelen av det totala antalet elever som gjorde matteprovet som inte klarade mlen fr att f godknt. Topp 3 1. Herrgrdsskolan 44 % 2. Krralundsskolan 27,3 % 3. Fiskebcksskolan 24 % Botten 3 1. Karl Johansskolan 69,8 % 2.Vttleskolan 62,1 % 3. Brandstrmska skolan, Nylse 56,4 %

MVG p mattedelen p Gteborgs skolor, bde kommunala och friskolor, r 11,6 procent. DET FINNS FLER SAKER att anmrka p bland resultaten p vrterminens nationella prov. Skolverket slppte statistiken ver det i gr och den visar att skillnaderna mellan flickor och pojkar fortstter att ka. Den visar att lsfr-

stelsen hos pojkar fortfarande r betydligt smre n hos flickorna. 10,2 procent av pojkarna klarade inte mlen i svensk lsfrstelse, jmfrt med flickornas 4,7 procent. Kemi r det mne som niondeklassarna har svrast fr. Nstan var femte elev klarar inte mlen i kemi p det nationella provet.
Johan Rosholm

Provrrsbefruktning inte lika fr alla

SVERIGE: Sjukvrden ger inte lika mjligheter till assisterad befruktning fr alla i Sverige. Det menar RFSL:s ordfrande Ulrika Westerlund. I stergtland fr samknade par betala vsentligt strre summor fr att f hjlp n heterosexuella par.

Foto: Ida Wibber

Nyligen publicerade Sveriges kommuner och landsting, SKL, en rapport om en underskning av landstingens regler kring assisterad befruktning. Det framgr att skillnaderna mellan regionerna har minskat de senaste ren. Riksfrbundet fr sexuellt likaberttigande, RFSL, r glada att underskningen genomfrts och man hller med om att utvecklingen gr i rtt riktning. Men samtidigt vill man understryka att det finns mycket kvar att gra.

RFSL:s ordfrande Ulrika Westerlund tycker att stergtlands landstings agerande r beklagligt. Dr fr kvinnliga samknade par betala kraftigt strre summor fr att f hjlp till graviditet n heterosexuella par. Vi har ppekat fr stergtlands landsting att det hr skickar en tydlig signal till kvinnliga samknade par att de inte r lika vlkomna Ulrika Westerlund. som andra familjer, sger Ulrika Westerlund till Vstfronten. Men skillnaden mellan landstingen gr sig ven synliga p andra stt.

ven ldergrnserna varierar. I Vstra Gtaland fr en kvinna vara hgst 39 r fr att f hjlp medan en man kan vara upp till 54 r. RFSL UPPRRS av att ldergrnsen inte r samma i alla delar av Sverige. Mnga mnniskor uppfattar det som vldigt orttvist att det r spass djupa skillnader p den vrden man Foto: Scanpix fr beroende p var man bor. Det r inte lika vrd fr alla, sger Ulrika Westerlund.
Kalle Berg
REDIGERAT AV: MAGNUS WENNERBERG

GTEBORG

VSTFRONTEN

30 NOVEMBER 2012

Nu har vi ljus hr i
...och granen p Gustav Adolfs torg str sedan igr eftermiddag p plats. Idag tnds beslysningen i granen och i lagom till frsta advent drar julhandeln p gng p riktigt, och julen blir fr mnga bde kostsam i plnboken som p efterfljande elrkningen. Men det finns stt att ta sig igenom julen bde billigt och miljsmart.
Den mrka rstiden r hr och lagom
till frsta advent kommer julbelysningen lysa upp Gteborgs innerstad och dyka upp i vart och vartannat fnster. Julhandeln startar p riktigt runt frsta advent och de flesta butiker satsar p att brja pynta ordentligt till helgen. Julen blir fr mnga bde kostsam i plnboken som p efterfljande elrkningen, och med klimatfrndringar i tanke kan det vara bra att tnka ver sina julvanor. Det finns andra alternativ fr dig som inte kan, eller vill, lgga stora pengar p ditt julfirande. Dessutom r det julfirande som kostar minst pengar ofta det mest miljvnliga. Gteborg stad har samlat ngra tips fr en mer klimatvnlig och hllbar jul: JULMAT Vlj att ha ett litet julbord med rtter som r vl valda och just era favoriter, s ni inte tvingas slnga mat som inte gr t. Hoppa ver len, den r hotad och har blivit ett bottennapp. Fresta dremot grna med ansjovis som egentligen r skarpsill och r ett bra fiskalternativ ur miljsynpunkt. Satsa p nrproducerat och ekologiskt om du kan. Bjud p fler vegetariska rtter som r bttre n ktt ur miljsynpunkt. Vlj grna Fairtrademrkt nr du kper kaffe, bananer och choklad. GRAN Fundera frst ver om ni verkligen mste ha en julgran. Vlj i s fall en svensk gran, helst obesprutad och nrodlad. Kungsgran och silvergran r ofta importerade vilket innebr att de transporterats lngre strckor. En plastgran kan i och fr sig anvndas r ut och r in, men den r gjord av oljebaserad plast och kan inte tervinnas, eftersom den inte r en frpackning. JULBELYSNING Lys upp med mtta. Det kostar pengar att ha belysning p dygnet runt, och det r inte klimatsmart. Vlj lampor som drar lite energi, anvnd timer, slck p natten och nr du lmnar ett tomt rum. Om du anvnder vrmeljus, tnk p att sjlva koppen r av aluminium och skall slngas i tervinningen.
Lina Bengtsson/ Goteborg.se

JULKLAPPAR Ge bort tid. Det kan vara ett presentkort dr du erbjuder dig barnpassning, bjuder p en middag, eller en utflykt med fika. Detta r klimatsmart och behver inte kosta ngra stora summor. Upplevelser r ofta mer uppskattade n materiella ting. Du kan ven tillverka egna klippkort fr frukost p sngen, fnstertvtt, eller ngot annat som du tror mottagaren uppskattar. Tillverka egna julklappar. Vga vara personlig. Nya lyxen r att skapa sjlv. Ge av ditt kunnande och din tid genom att ge bort ngot som du har gjort sjlv. Kan du till exempel baka, blir en fin burk med dina favoritkakor skert en uppskattad present. Kp second hand. Du kan gra snitsiga julklappsinkp dr du har kunnat vlja ut fina varor som nu r trendiga igen. Det viktigaste r inte att ge bort s mnga eller s dyra julklappar. Lgg hellre fokus p att vara tillsammans. Ett bra tips r att kpa ett roligt sllskapsspel som ni kan spela tillsammans. JULPYNT Gr eget julpynt av papper, garn, och annat som kan tervinnas. Glaskulor r bttre n plastkulor ur miljsynpunkt. teranvnd helst frra rets julpynt eller frga slktingar och vnner om de har ngot ver som de trttnat p. Det finns mycket fint julpynt p loppisar och i secondhand-butiker. Pynta med mossa, kottar och lingonris frn skogen - det r billigt och miljsmart.

o Fot : Sc anp ix

REDIGERAT AV: KATTIS SUNDN

30 NOVEMBER 2012

VSTFRONTEN

GTEBORG

vrt hus

Gteborg belyser aids - okunskapen stor

23 procent tror att aids smittas via myggbett
Gteborg: P lrdag uppmrksammas hiv och aids i Gteborg, men okunskapen om sjukdomen r fortfarande stor.

Som Vstfronten kunde bertta om i tisdags har Gteborgs stad hllit tv undervisningstillfllen fr anstllda denna vecka p temat hiv och aids. Anledningen r att Vrldsaidsdagen uppmrksammas ver hela vrlden p lrdag. Det kommer ocks hngas upp ett stort rtt band p Konstmuseets fasad ska visa solidaritet fr de som drabbats av sjukdomen. Bandetww kommer tndas p lrdag klockan 20 och sitta kvar under strre delen av december. SYFTET MED DAGEN r att belysa kampen mot hiv och aids, och samtidigt sl hl p de frdomar som finns. Enligt smittskyddsinstitutets kartlggning av svenskarnas instllning till hiv och aids r rdslan och okunskapen kring sjukdomen r fortsatt stor i Sverige.

I underskningen uppger var femte tillfrgad att de inte vgar ha kontakt med en hivpositiv arbetskamrat. tta procent sger att de skulle krva att en hivsmittad fick egen toalett p arbetsplatsen, skriver DN. 23 procent av de tillfrgade sger att de tror att hiv sprids via mygg, vilket r helt fel.
Sara Uddemar/TT

Foto: Scanpix

Fakta: Detta hnder p Vrldsaidsdagen

13.00 Rhsska museet ppnar utstllningen Vi lever alla med hiv. 15.15 Filmen United in anger, som handlar om en grupp som arbetar fr att stoppa aidsepidemin, visas p Rhsska musset. 15:20-16:00 Filmen Positive Ladies Football Club visas p Vrldskulturmuseet. I fokus r en grupp hiv-positiva kvinnor i Zimbabwe som bildar ett fotbollslag. Vrldskulturmuseet kommer ocks visa upp fotoutstllningen Hidden from view dr sydafrikanska kvinnor p landsbygden har det svrt att f behandling mot hiv. 17.30 RFSL tnder ljus utanfr Christinae Kyrka. PG Vst kommer d att bjuda p ngot vrmande. 18.00 EKHO Gteborg arrangerar 18.00 en minneshgtid i krlekens och regnbgens tecken. Hellmans Drengar kommer att sjunga, nattvard utdelas och tal hllas.
Att sjlv pyssla ihop sina egna julklappar r ofta bde blligt och bttre fr miljn.
Foto: Scanpix

PRO: Vi trodde de skulle komma i r

Gteborg: Gteborgs pensionrer fr rkna med en hal vinter. Inte frrn nsta ssong kan det bli tal om de gratisbroddar som kommunstyrelsen ska dela ut.

Inga broddar till pensionrer i vinter

ter. Nr broddarna vl kommer tror vice ordfrande Sven Carlsson tror att de kommer underltta fr pensionrer som r rdda fr att halka och vinter. Samtidigt ska broddarna inte erstta snrjning p trottoarer och gator, sger Sven Carlsson. Det r viktigt att kommunen uppmanar fastighetssktarna att skta snrjningen. BLAND MEDLEMMARNA uppskattar Sven Carlsson att mnga redan har broddar, efter som det r en bra och billig frskring mot att halka. Men han uppmuntrar gratisutdelningen. Tillsammans med gngstavar blir det ganska skert att promenera. Mest halt r det p vergngstllen, sger Sven Carlsson, som sjlv inte brukar anvnda sina broddar.
Sara Uddemar
REDIGERAT AV: KATTIS SUNDN

Nu har den traditionella julgranen transporterats till Gustav Adolfs torg.

Foto: Johan Rosholm

Det var i oktober som kommunstyrelsen tog det definitiva beslutet att dela ut broddar till Gteborgs lderspensionrer. Omkring 80 000 par handlar det om. Men pensionrerna fr vnta minst ett r till. Broddarna mste upphandlas enligt EU-regler, en process som tar tid. Upphandlingen mste ligga ute minst 42 dagar och sen ska broddarna kpas in, sger Eva Lagerstedt p stadsledningskontoret. Hon vgar inte sga skert nr broddarna ska delas ut, men det blir inte denna ssong. P PRO:s, Pensionrernas riksorganisations, Gteborgsdistrikt trodde man att de skulle komma redan i denna vin-

INRIKES

VSTFRONTEN

30 november 2012

Nyheter i korthet

Frra Saabledningen kritisk till rapport

TROLLHTTAN: Delar av den tidigare ledningen inom Saab Automobile r kritiska till den rapport som kownkursfrvaltarna lmnar in under fredagen. Rapporten bygger p felaktiga slutsatser, anser cheferna i dokument som P4 Vst tagit del av. De klagar bland annat p att konkursfrvaltarna tycks ha ansett att alla frsk att rdda Saab 2011 var dmda att misslyckas. Frvaltarberttelsen r en dlig skrivbordsprodukt, sger en inom ledningen till P4 Vst. tt

Narkolepsi kan drabba vuxna

Biverkningar efter vaccinet mot svininfluensa har debatterats kraftigt under veckan. Nu visar en fransk rapport att ven vuxna kan drabbas av narkolepsi. Narkolepsifreningen sger att det r en tidsfrga innan ngon kommer att stllas till svars. Enligt en nnu opublicerad fransk rapport finns det ett samband ven bland vuxna mellan narkolepsi och det lkemedel som delades ut i samband med svininfluensan. Detta kan f till fljd att vuxna kan f sjukdomen godknd som en lkemedelsskada, och drmed f ersttning. Men nnu r alla lngt frn njda. HeRmaN aFzelius r vice ordfrande p Narkolepsifreningen. Han sger att det bara r en tidsfrga innan ngon kommer att stllas till svars. I och med att svininfluensan fick s stor uppmrksamhet har det varit ptryckningar frn andra hll att vaccinera s mnga, och det kommer att komma fram frr eller senare. Jag tror det handlar mycket om okunskap frn dem som fattat beslutet. Ngonstans har det skett ett antal fel, sger han. Marina Ghersetti r universitetslektor vid Gteborgs Universitet och medfrfattare till en rapport om mediernas roll i svininfluensan. Hon sger att det inte var s mycket diskussion kring eventuella bieffekter under perioden d vaccinet var aktuellt. Informationskampanjen kring att svenskarna skulle vaccinera sig fick mest utrymme. De bieffekter som media tog upp var mest osannolika saker, som att mnniskor brjade g baklnges. Det var inte ngon som pratade om narkolepsi,

Planer att rdda Saab var dmda att misslyckas, menar tidigare Saabledare

Svag tillvxt berknas fr turismen 2013

STOCKHOLM: Resandet till och frn

Foto: scanpix

En fransk rapport visar att narkolepsi ven kan frekomma hos vuxna mnniskor.
Foto: anders Wollner

Sverige samt antalet gstntter berknas ka med blygsamma en procent under nsta r. Efterfrgan p flygresor och tgresor vntas ka med tv procent medan sjtrafiken tappar en procent, enligt prognosen frn Rese- och Turistnringen i Sverige. Svenskarnas semesterresor utomlands r det som driver utvecklingen fr flyget. Utfallet fr tredje kvartalet i r visar en minskning med en procent jmfrt med samma kvartal i fjol och turistnringen tror p ett plus minus noll-resultat fr hela 2012.
tt

man knde helt enkelt inte till detta, sger hon. Enligt Marina Ghersetti fanns det brister i bevakningen. Bland annat ifrgasatte inte media tillrckligt mycket. Istllet vidarebefordrades myndigheternas information. Och myndigheterna hade sina skl att trycka p fr att befolkningen skulle vaccineras. De frlorade mycket frtroende efter tsunamikatastrofen, dr de var oerhrt handlingsfrlamade och ofrberedda. Nu ville de visa att de kunde hantera situationen p ett annat stt. Detta var ju ngot som pverkade stora delar av vrlden, men andra lnder hade en mycket mindre ambitis informationsstrategi. Med facit i hand dog det inte srskilt mnga fler

mnniskor i utomlands n vad det gjorde i Sverige. Vad Sverige hade kunnat gra var att titta lite mer p vad man gjorde i andra lnder, sger hon. det R FRamFR allt myndigheterna som kommer att f problem om en framtida epidemi skulle sl till. Mnniskor lser mer nr de r oroliga. Men medias frtroende kommer nog inte pverkas s mycket, dremot kommer myndigheterna f problem. Att mnniskor inte vaccinerar sig mot vanlig influensa i lika hg grad har man sett tv r i rad nu, sger Marina Ghersetti.
anders Wollner

Det gick uppt fr handeln i oktober

STOCKHOLM: Frsljningsvolymen i

Isovaara lmnar riksdagen

sd-ledamoten lars isovaara lmnar riksdagen efter att ha vilselett om varfr han frolmpat en vakt. Partiet har tvingats ta tillbaka pstendet att riksdagsmannen bestulits av personer med invandrarbakgrund. frst att han varit chockad efter att strax innan blivit bestulen p sin ryggsck av tv personer med invandrarbakgrund. deN veRsioNeN gick partiet ut med, bland annat i ett pressmeddelande. P torsdagsmorgonen tvingades SD backa. D hade ryggscken lmnats in till riksdagen sedan den hittats p en bar i centrala Stockholm som Isovaara beskt. Fr tredje gngen p kort tid fick p torsdagen partiledaren Jimmie kesson meddela att en sverigedemokrat i hans riksdagsgrupp avgtt frn sina uppdrag. Till skillnad frn de fre detta talesmnnen i ekonomiska och rttsliga frgor, Erik Almqvist och Kent Ekeroth, lmnar Isovaara ven riksdagen. Hans trovrdighet r minimal just nu. Drfr blir det omjligt att fretrda partiet, sger kesson. Isovaara polisanmldes natten till onsdagen fr att i riksdagen ha frolmpat en vakt, som han uppfattad som invandrare. Den rullstolsbundne SD-leda- Lars Isovaara blir den tredje SD-politkern p kort tid som lmnar sitt uppdrag motens frklaring var kesson frnekar att partiledningen medvetet vilselett massmedier. Vi har agerat utifrn den information vi haft och nu har vi en annan information och agerar p den, sade han pressad av mnga frgor p en presskonferens. Isovaara frklarar i ett skriftligt uttalande att hans upptrdande gr det ohllbart att fretrda partiet. Enligt de poliser som vad med nr riksdagsvakten frolmpades s ska Lars Isovaara hrmat en gris och spottat i luften. Isovaara sger sig komma ihg att han Isovaara erstts av Markus Wiechel, 24 r, frn Norrkping. Wiechel har tidigare dmts fr frtal p grund av vad han och andra personer skrivit p hans blogg. Vi bedmer inte det s allvarligt att han inte kan fretrda parFoto: scanpix tiet, sger kesson.
tt

detaljhandeln steg med 1,2 procent i oktober jmfrt med samma mnad i fjol, ngot mer i sllankpsvaruhandeln. Mtt i lpande priser lg kningen p 2,1 procent, enligt Statistiska centralbyrn (SCB). Jmfrt med september minskade frsljningsvolymen med 1,7 procent.
tt

Lantbrukare spillde 3000 liter urin i en

VETLANDA: Nr en lantbrukare i Kvillsfors i Vetlanda kommun p torsdagsfrmiddagen tappade slpet med uringdsel gick tanken snder. Fljden blev att 3 000 liter urin rann ut, via en dagvattenbrunn, i naturknsliga Emn. Det stora problemet blir att vi fr ett stort nringslckage med vergdningsproblem som fljd, sger Mats Adolfsson, miljinspektr vid Vetlanda kommun, till P 4 Jnkping i Sveriges Radio. tt
RedigeRat av: FRedRik Palmqvist

30 november 2012

VSTFRONTEN

UTRIKES

Palestina fick ja i FN:s omrstning

Nyheter i korthet

Rttegng mot rdskjortor skjuts upp

THAILAND: En domstol i Bangkok skt p torsdagen upp rttegngen mot 24 ledare fr den politiska rrelsen Rdskjortorna, med motiveringen att en av de talade r sjuk. De anklagade, av vilka fem sitter i parlamentet, misstnks ha anstiftat massprotesterna 2010 d ver 90 mnniskor ddades. De riskerar ddsstraff fr sin roll i demonstrationerna som samlade upp till 100 000 mnniskor, frmst anhngare till den strtade premirministern Thaksin Shinawatra. tt -aFP

-brket riskerar att trappas upp igen

PEKING: Spnningarna kan ter ka i Sydkinesiska havet sedan kinesisk grnspolis givits rtt att borda och frvisa utlndska fartyg som gr in p kinesiskt vatten. Att illegalt stanna till eller kasta ankar rknas som otillltet, rapporterar den statliga nyhetsbyrn Nya Kina. Draget kommer efter att nya pass utfrdats som innehller kartor dr strre delen av sydkinesiska havet visas tillhra Kina. Vietnam och Filippinerna har i protest vgrat att stmpla passen. tt/aFP

Palestina r nnu inte medlemstat i FN, men de har ftt ja om att bli observatrstat.Vatikanen r en annan observatrstat inom FN

FN har rstat ja till att ge Palestina status som observatrsstat. Beslutet var vntat. Priset Palestina fr betala r att palestinierna mste vara beredda till terupptagna direktfrhandlingar med arvfienden israel. Trots hoten frn USA och Israel om att stoppa ndvndig finansiell hjlp till palestinierna s vntades resolutionen g igenom med stor majoritet i FN:s generalfrsamling sent p torsdagskvllen. Palestinierna frskte i fjol att bli formell medlemsstat i FN. Det frsket saknade std i FN:s skerhetsrd, dr de fem permanenta medlemslnderna USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina har vetortt. Men fr att bli observatrsstat rcker det med enkel majoritet i FN:s generalfrsamling och dess 193 medlemslnder. Beslutet behver inte backas upp av skerhetsrdet. Att vara observatrsstat innebr att palestinierna har samma status som Vatikanen, men inte r en av FN:s medlemsstater.

sveRige, som var ett av 14 lnder som rstade nej vid omrstningen om palestinskt medlemskap i FN-organet Unesco 2011, vntade in i det sista med att offentliggra sitt ja. Det kom tidigare p torsdagen via utrikesminister Carl Bildts blogg. Det skall ses som ett tydligt std fr en tvstatslsning och fr anstrngningarna att f i gng konkreta frhandlingar fr en sdan, hette det. Bildt sger till TT att det frekommit frhandlingar inom EU om strsta mjliga enighet men ocks i ett tidigare skede med palestinierna om resolutionens utformning. Krav p frhandlingar ingr drfr som en viktig del i den slutliga resolutionstexten. Socialdemokraternas utrikespolitiska talesman Urban Ahlin, sger till TT att det senkomna beskedet visar att den svenska regeringen har varit djupt splittrad i frgan. isRael HaR hela tiden varit starkt avvisande till president Mahmud Abbas initiativ.

Detta kommer att gra skapandet av en palestinsk stat mer avlgset, sade Israels premirminister Benjamin Netanyahu timmarna fre omrstningen. Israel fruktar ocks att palestinierna med sin nya status kommer kunna utmana Israel p ett helt annat stt p den internationella arenan, till exempel vid internationella brottmlsdomstolen ICC i Haag. Tusentals palestinier gick ut p gatorna i Vstbankens strre stder samt i Gaza stad fr att visa sitt std fr president Abbas FN-framstt, rapporterade nyhetsbyrerna. Mnga israeliska tidningar betraktar ett ja i FN:s generalfrsamling som ett faktum. Tidningen Yediot Ahrhonot betecknade detta som ett svidande nederlag fr de senaste rens israeliska diplomatiska anstrngningar. Israel har ltit frst att man tnker inta en frsiktig attityd och se hur det utvecklar sig, tminstone till efter det israeliska valet i januari.
tt

Foto: scanpix

Ban Ki-Moon sger ja till Malistyrka

USA: FN-chefen Ban Ki-Moon re-

kommenderar att skerhetsrdet godknner att Afrikanska unionen (AU) skickar en militrstyrka fr att bekmpa islamisterna i norra Mali. Ngot finansiellt std frn FN erbjuder han inte. Bans frsiktigt formulerade rapport innehller dock mnga frgor som han anser br bevaras innan en militrinsats inleds, bland annat hur styrkan ska utbildas och utrustas och hur humanitra och mnskliga rttigheter ska skyddas.
tt -Reuters

Nyvald general i knarkkriget

militrer ska bytas mot en ny polisstyrka och en ny skerhetspolitik, nr mexiko p lrdag fr en ny president. men kriget mot kartellerna kan inte vinnas enbart med hjlp av eldkraft, menar experter. Sex r av dd, Slut p mardrmmen Dagarna fre Enrique Pena Nietos tilltrde p presidentposten tapetseras tidningsstnden i Mexiko City med stora rubriker och specialbilagor om de senaste rens knarkkrig. P bara sex r har vldsvgen krvt minst 64 786 liv enligt officiell statistik. Det r ett plgat land som Pena Nieto tar ver frn sin fregngare Felipe Calderon. PeNa Nieto har stor press p sig att bryta trenden av mord och vld och inte upprepa Calderons misstag. Usel beflhavare Calderon var en usel beflhavare fr han lyckades aldrig kontrollera sina styrkor. Resultatet r en fruktansvrd rra. Den federala polisen r ett nste av korruption, sger Sergio Aguayo, forskare p Colegio de Mexico, till TT. Pena Nietos ml r att minska morden och kidnappningarna till hlften under det kommande ret. Skerhetsdepartementet ska lggas ner och polisfrgor hanteras av inrikesdepartementet. Dessutom ska en ny nationell polisstyrka bildas: ett gendarmeri enligt fransk modell. aguayo tRoR att det kan vara en bra strategi att centralisera polisen om man samtidigt tar itu med korruptionen och straffriheten i de egna leden. I Mexiko straffas inte soldater som torterar, mrdar och begr mnniskorttsbrott, sger Aguayo. Knarkpengar Bland dem som hjt rsten mot strafffriheten r gruppen Movimiento Blanco som arbetar mot brott och vld. ven de pekar p vikten av reformer i hela rttssystemet, inte bara polisen. Vad tjnar det till att kriga mot karteller och gripa brottslingar om utredarna sedan inte gr sitt jobb och domstolarna inte dmer dem? sger Jesus Becerra, rdgivare till gruppen. Calderon, sger Becerra, brnde allt krut p kriget mot kartellerna, men gjorde inget t korruptionen bland tjnstemnnen. Men Becerra tycker sig se en ny attityd hos den nya regeringen. Det r en frndring som ger oss hopp. De har chansen att infra nolltolerans och se till att lagen respekteras p alla niver. Men Juan Pablo Osorio, omgrdad av lpsedlar i sitt tidningsstnd i Roma Norte i Mexiko City, stller inget strre hopp till Pena Nieto. Ska man tro tidningarna betalades ju valkampanjen med knarkpengar, sger han.
tt

George H W Bush r inlagd p sjukus

USA: 88-rige expresidenten George H

W Bush har tagits in p sjukhus dr han behandlas fr sin bronkit. Tillstndet r stabilt och Bush vntas kunna lmna sjukhuset inom de nrmaste dygnen, uppger hans kansli i ett pressmeddelande p torsdagen. Republikanske Bush den ldre, far till George W Bush ven han fre detta president tilltrdde 1989 som den 41:a presidenten i ordningen och gjorde sig bland annat knd fr Kuwaitkriget i brjan p 90-talet.
tt

Foto: scanpix

George Bush den ldre r inlagd p sjukhus

RedigeRat av: FRedRik Palmqvist

10

KULTUR&NJE

VSTFRONTEN

30 NOVEMBER 2012

NYHETER I KORTHET

Johnossi till P3 Guld

GTEBORG: Rockduon Johnossi och djvulsrockarna Ghost r bekrftade till nsta rs P3 Guld-gala. Galan kommer att ga rum 19 januari i Scandinavium fr frsta gngen sedan 2010 efter ett par r i Lisebergshallen. Klara artister sedan tidigare r bland annat Timbuktu med Damn!, Linnea Henriksson och nya stjrnskottet Alina Devecerski. Galan leds 2013 av komikern Soran Ismail och programledaren Martina Thun. Jonatan Fjelstad

Hll dig p mattan

Knut Agnred fortfarande sjuk

GTEBORG:

Galenskaparen Knut Agnred r fortfarande sjuk skriver GP.se. Flera frkylningar har gett artisten hjrtbesvr och hans spelfrbud p Galenskaparnas och After Shaves 30-rsfest p Lorensbergsteatern gller ret ut. De som redan kpt biljetter till ngon av de berrda frestllningarna har mjlighet att byta in dem mot ngon av de extrainsatta frestllningarna i vr. Man kan ven f pengarna tillbaka. Knut Agnred berknas vara tillbaka i mitten av januari.
Jonas Egfors

Teatern Atalante p vre Husargatan

Foto: Hampus Rundberg GTEBORG: Atalantes scen fr samtida konst stter i november upp E.D.O.T Hll dig p mattan. Ett scenkonstprojekt som sker friheten, kontrasterna och allas vr plats i vrlden.Vstfronten gjorde ett besk fr att prata med regissren.

Jag frstr att folk kan uppleva det hela som lite mrkligt och det r helt okej. Folk fngas ju av olika saker liksom. Men det r inte meningen att det hr ska vara svrt eller komplicerat, sger Michael. SOM UNG HLL han mycket p med friidrott. Nr han sedan la av med det s knde han nd att han hade ett rrelsebehov som behvde fyllas. Ngot som ledde till att han brjade med gatuteater hemma i Linkping. Och det slog ann ngonting hos mig. Fr jag var lite frbannad p mig sjlv ver att jag liksom inte kunde sl en kullerbytta p torget om jag hade lust. EN KVINNA STLLER sig p ett ben och kramar sin fot. En annan krlar fram ver golvet och i bakgrunden str en man helt stilla i mitten av rummet. Michael kallar uppmrksamhet och alla samlas fr ett litet utvecklingssamtal. Michael frgar vad folk knde och hur de tnkte varp de drefter startar nsta vning som involverar att passa en liten boll mellan varandra. Inom scenkonst jobbar man mycket med improvisation men sjlva frestllningen Hll dig p mattan r dremot satt, ven om det ocks finns inslag av im-

provisatoriskt lyssnande. Rrelser och sdant har ingen exakt koreografi men parterna vet vart de ska brjar och vart de ska ta vgen. ANLEDNINGEN TILL ATT jag hller p med det hr? Den har nog ndrats genom ren tror jag. Jag var lite blyg och tyckte det var personlighetsutvecklande. Nr jag vxte upp s fanns det inga andra frgade mnniskor och jag fick s mycket uppmrksamhet d s jag drog mig liksom undan och stravade efter att smlta in. S sen senare i livet s behvde jag nog ta ut svngarna lite, sger han och skrattar.
Viktor Eriksson

Biljettkoder kopieras p facebook

JNKPING: Att bertta p Facebook

att du ska p bio genom att lgga upp en bild p biljetten kan bli kostsamt. Eller om du frsker slja biljetter p ntet med en bild dr streckkoden visas. Koden p bilden kan kopieras och biljetten hmtas ut av tjuven. I Jnkping fick tv biobeskare betala efter att ha ftt veta att biljetterna redan hade anvnts, rapporterar P4 Jnkping. Nu uppmanar SF till att dlja streckkoden nr det ska fotas.
TT

Fr en person som bara rkar trilla in i Atalantes teater kan det knnas lite som att hamna i en frmmande dimension. I teatersalen r det trning i scenkonst med Michael Nordling. Femton personer i ldrarna tjugofem och uppt springer runt i salen och utbrister spontant olika ljud. Det luktar gympasal. Hoppa och koncentrera tyngden ropar Michael, fljt av peka och gr munljud som i en actionfilm varp folk brjar gra pistolkarate mot osynliga fiender. HLL DIG P MATTAN r ett scenkonstprojekt som sger sig ska friheten i begrsningen och uttrycket i den konkreta rrelsen. Regissren Michael Norlind har samlat ihop en grupp bestende av konstnrer, skdespelare, musiker, skulptrer, dramaturger och dansare. Tillsammans framfr de under tre kvllar i november en timslng frestllning i rrelse, ton och ord, vars innebrd r fri att tolka av alla i publiken.

Metaltown firar tio r

GTEBORG: Metaltown firar 10 r till sommaren och vljer att utka festivalen med en dag. Och det r inte den enda nyheten. Festivalen har ocks bytt helg fr festivalen frn mitten av juni till brjan av juli. Detta fr att ha en strre mjlighet att presentera de bsta och mest intressanta artistbokningarna, meddelar festivalledningen. De frsta ren var festivalomrdet belget vid Bananpiren i Gteborgs Hamn. Fr tv r sedan flyttade festivalen till Gteborg Galopp i nrheten av Sve. ven i r hlls festivalen dr och den 4 juli sls portarna upp fr nnu en helg fylld av musik fr alla rock och metallskare. Oliver Karlsson

Regissr Michael Nordling

Foto:Viktor Eriksson

Fredag: Konsert: The Reehab, Brew House Gteborg, fredag 30 november 2012 Picknick-konsert: New Orleans, Kulturhuset Oceanen, 150 kr, Ta med egen mat och dryck och lyssna p New Orleans-inspirerad musik. 19-24 Klubb: Opa Bato!, Nefertiti, P scen: Discoteka Yugostyle. Bakom skivspelarna: Balkan Beat Party + Bobica Dylanovic. ppet: 00.00 - 04.00. 120 kr. 20 r Klubb: Adoda, Jazzhuset, P scen: Pampa Djs: Hstpojken, Antenna, Ge Hit Musiken + Jeremy Pradenas m.fl. 80 kr. 18 r Klubb: Sticky Fingers P scen: Smash into Pieces + Red Bled The Sun.

Lrdag: Frfattarfrukost: Magnus Dahlstrm, Restaurang Trappan, Folkets hus Jrntorget. 10-11.30. 100 kr inkl. frukostbuff. Filmfestival: POSITIVE LADIES- om sexuella och reproduktiva rttigheter, Vrldskulturmuset, 12-16, gratis. Klubb: Releasefest Den Stora Vilan, Stora Teatern, ppet: 22.00 - sent Entr: 120 kr. lder: 18 r Konsert: Klappat och Klart, Kultur i Vst - Rosenlundsgatan 4 P scen: Teresa Indebetou Band. Fri entr. 13.3023.00 Konsert: Simian Ghost, Foajbaren (Stadsteatern), Gtaplatsen. ppet: 22.00 - sent. Entr: 140 kr. lder: 18 r

Sndag: Marknad: Bruket Jul/designmarknad, Kulturhallen, Kvarnbyn, Mlndal, Designmarknad med ca 40 utstllare inom inredning, mode, accessoarer, foto, grafiskt, barnprylar och mycket mera. Kostnad: Gratis Konsert: Opeth - Unplugged, Nefertiti, kl 19.00, P scen ca. 21.00, lder 18 r, pris cirka 400
Lina Bengtsson & Pedram Modirassari

Foto: Scanpix
REDIGERAT AV: MAX SOMMERSTEIN

30 NOVEMBER 2012

VSTFRONTEN

SPORT

11

Klubbarnas polisnota kvar men kan bli lgre

GTEBORG: Idrottsklubbar som r aktiebolag fr rkna med polisnotor ven framver, bedmer justitieminister Beatrice Ask (M). Men kanske inte lika hga som i dag.

NYHETER I KORTHET

Zlatan missade guldbollen

SAO PAOLO: Frvntningarna var stora p att Zlatan Ibrahimovic skulle vara en av tre nominerade till tidningen France Football och Internationella fotbollsfrbundets gemensamma pris, ansett som den frmsta utmrkelsen en fotbollsspelare kan f. Trots framgngarna i Milan, mlen i EM och succn i Paris Saint-Germain, blev det som s mnga gnger frr. Lionel Messi r stor favorit att vinna fr fjrde ret i rad. Han utmanas av Cristiano Ronaldo efter hans 46 ml fr Real Madrid i spanska ligan. Andres Iniesta, Barcelona, knep den slutgiltiga nomineringen. Zlatans namn fanns heller inte med i kategorin rets vackraste ml och han fick till slut nja sig med att vara en av 55 nominerade spelare till vrldslaget. Men Sverige finns nd representerat i form av Pia Sundhage som rets trnare p damsidan. vriga tv nominerade r Frankrikes frbundskapten Bruno Bini och Japans Norio Sasaki. Tyress och Brasiliens Marta gr upp med amerikanskorna Alex Morgan och Abby Wambach om att bli rets spelare. Resultatet av omrstningarna, dr en rad frbundskaptener, landslagskaptener samt journalister deltar, meddelas den 7 januari. TT

Nr Ask debatterade Stockholmsfotbollens kostnader fr polisbevakning i riksdagen lovade hon att inom kort terkomma med ett besked om hur regeringen tnker sig framtiden. Jag vgar inte sga nr, men jag ser bekymret och frgan r prioriterad,sadeAsk. EN UTREDNING, LEDD av tidigare rikspolischefen och landshvdingen Bjrn Eriksson, freslog i vras att idrottsklubbar som drivs som aktiebolag ska undantas frn kravet p att betala polisen fr bevakning i samband med matcher. Klubbar som drivs som ideella freningar behver inte betala polisbevakning. BEATRICE ASK VILL inte gra undantag fr idrottsaktiebolag, eller vinstdrivande fretag som hon sger, och jmstlla dem med ideella freningar. Jag tror att det ska finnas, i grunden, ett krav p ersttning i enlighet med de regler vi har haft fr den som arrangerar

offentliga tillstllningar, sger Ask. MEN MED DEN utveckling som r har det ntt sdana niver att det har blivit ett problem. Drfr ska ett lagfrslag riktas in p just p storleken p polisnotorna, men frst mste mer underlag samlas in. I dag fr klubbarna ett maxbelopp fr vad bevakningen kan kosta, men exempelvis var notan fr AIK:s Europa League-mte mot Napoli p drygt en miljon kronor. Det har tidigare funnits en 75-procentig rabatt p maxbeloppet, men den slopades i oktober. S SENT SOM hromdagen fastslog kammarrtten, i ml dr AIK:s och Djurgrdens ishockeyfreningar verklagat tidigare domar, att de ska betala fr bevakningen. Ylva Johansson (S) hvdade i debatten med Ask att notorna frsurar relationerna mellan klubbarna och polisen och att ekonomin blir ohllbar fr klubbarna. VISST HAR KLUBBARNA ett ansvar fr ordningen, men det tar de ocks, enligt Johansson. Man ska ha ansvar fr sin del, men inte fr polisens del, sade hon. Justitieministern frskrade efter de-

batten att regeringen ligger i fr att f fram ett frslag. Mnga r engagerade i den hr frgan, jag har inte en lugn stund, beskriver Ask trycket utifrn. FREDRIK CARLSSON, ordfrande i Gais supporterklubb Grdakvarnarna, tycker inte att det rcker med att se ver storleken p polisnotorna. ven om Gais inte r ett aktiebolag s ifrgastter han att idrottsklubbarna ska betala fr polisens arbete. Vi betalar skatt, polistjnster borde ing i det, sger han. I vrsta fall innebr det att klubbarna blir tvungna att hja biljettpriserna, och det pverkar ju oss ocks. HAN PPEKAR ATT klubbarna inte har ngot annat val n att ta emot polisens hjlp vid matcher och menar att de drmed kan debitera klubbarna hur de vill. Det hade varit en annan sak om man hade kunnat hyra in privata vaktbolag fr matcherna, men det fr man ju inte. Polisen bestmmer, sger Fredrik Carlsson.
Rasmus Cederfeldt / TT

Trna i kylan och se ut som en gris

STOCKHOLM: Trots vinterkylan kan

de allra flesta fortstta att trna utomhus precis som vanligt - utan att kroppen tar stryk. Det sger Bjrn Ekblom, lkare och professor emeritus i fysiologi vid Gymnastik- och idrottshgskolan (GIH) i Stockholm. Det stora problemet r lungfunktionen. Om det r alltfr kallt riskerar lungorna att skadas, med nedsatt lungfunktion som fljd. Men var grnsen gr r hgst individuellt. Mnniskor r olika knsliga. En del knner av kylan redan ngra plusgrader, medan andra r synnerligen oknsliga och kan trna vid 20 minus eller nnu kallare. Grnsen nr tvlingar brukar stllas in gr ngonstans vid minus 15, sger Ekblom. Fr att undvika skador p lungorna, kan den trningssugna anvnda en s kallad grisnos. Det r en mask som stts fr munnen dr den varma utandningsluften utnyttjas fr att vrma upp den kalla inandningsluften. Bst r de masker som ocks tcker nsan.
TT

Brinnande bengaler i samband med fotbollsmatch p Gamla Ullevi.

GTEBORG: Frlunda slog Skellefte med 31, tog sin andra raka seger och strkte sin position p rtt sida av elitseriens slutspelsstreck. Gteborgslaget tycks ha hittat en form man letat efter.

Starkt Frlunda slog Skellefte

pongliga, gav Skellefte ledningen efter 8.35 i frsta perioden. Frlunda glmde markera Holloway, som fick st ostrd och prickskjuta nstan rakt framifrn. FRLUNDAS VETERAN Per-Johan Axelsson, 37, kvitterade efter 13.32. Pebben var p rtt plats framfr ml och lyfte in returen p ett skott frn Henrik Tmmernes. I slutet av andra perioden tog hemmalaget ledningen. Backen Fredrik Eriksson kte in framfr ml och lade in puck-

Foton: Scanpix

Svehof utan chans i Rumnien

PARTILLE:

en, efter passning frn Pebben Axelsson. MATCHEN HLL FARTEN ven i tredje perioden. Men ngon mlfest var det inte. Matt Duchene fick en gratischans och avgjorde definitivt med 31 nr 1.14 terstod att spela. Han kom fri, lurade ner Skelleftes mlvakt Joacim Eriksson och lade in pucken.
TT

Frlunda har ofta haft svrt att f spelet att stmma p hemmaplan denna hst. Men torsdagens match mot Skellefte var bra, frn bda lagen. Hgt tempo, rejl satsning i tacklingarna, ofta fint spel. Bud Holloway, som leder elitseriens

Skadedrabbade Svehof vann en halvlek. Men inte med tillrckligt. Efter 918 i paus fick man till slut ge sig med 2328 i bortamatchen mot rumnska Constanta i Champions League-handbollen. Det innebr att Svehof missade oerhrt viktiga pong i jakten p en slutspelsplats. Tre matcher terstr fr Partillelaget, som kom till spel utan bland andra Jesper Nielsen, som var magsjuk, och axelskadade Viktor Rhodin.
TT

REDIGERAT AV: MAX SOMMERSTEIN

12 KRNIKA
in klasskompis gav mig ett paket hromdagen. Han strckte ver det och jag frvnades ver gesten svl som av paketets pltsliga tyngd i mina armar. Varfr ger du mig ett paket, undrade jag? Tidig julklapp blev svaret p bredaste vstgtskan. Mot lftet att inte ppna paketet frrn jag kommit hem lmnade jag skolan fr dagen, brydd. Det regnade horisontellt, som det bara kan gra i Gteborg, och med paketet tryckt mot brstet sprang jag ikapp tvans sprvagn som stod och pyste vid hllplatsen. Inne i vrmen bak immiga rutor, tog jag fram paketet, rev av ett hrn och fick syn p den vlknda loggan frn en stor elektroniktillverkare. Min klasskompis hade inte gett mig ngon chokladask, bok eller tavla i julklapp. Han hade gett mig en sprillans ny laptop. Jag dansade hem i regnet. GENEROSITET BEHVER naturligtvis inte innebra att ge saker till varandra. Det kan vara ngot s enkelt som att sga hej till busschauffren p morgonen, att hlla upp drren fr ngon eller att bjuda sin klasskompis p den sista kaffeslatten i fikarummet. Jag knner mig aldrig s geners som nr jag tar mig tid att ringa min mormor. Jag vet att jag har en halvtimme, upp till en timmes, malande om vdret och vardagens trivialiteter framfr mig, men jag stlstter mig och gr det. Jag gr det fr att jag vet att det r ngot hon kommer att leva p resten av veckan; att hennes barnbarn tog sig tid att ringa. Det gr mig glad. I filosofiklassen p gymnasiet diskuterade vi begreppet altruism; den totala osjlviskheten. Finns den? Kanske bestod klassen av ett gng hrdnackade cyniker, men alla menade att altruism inte existerar. Den frsynta lraren, som bar ett kors om halsen, frgade om vi inte tyckte att Jesus var altruistisk? Nej, sa klassen. ven Jesus knde sig njd nr han fick de dr brdbitarna att mtta tusentals mnniskor.

VSTFRONTEN

30 NOVEMBER 2012

Dagens datum genom historien

30 NOVEMBER 1718 blev Sveriges dvarande kung Karl XII skjuten i huvudet under en strid i Halden i Norge. 1853 gick det frsta fackeltget bestende av nationalromantiska studenter i Lund fr att fira hgtiden. Under slutet av 1980-talet tillkom de frsta skinnskallarna med rasistiska motiv och fackeltgen tenderade att bli stkiga under 90-talen d antirasister nrvarade. 30 NOVEMBER 1977 intrffade Tuveraset p Hisingen i Gteborg. Jordskredet krvde nio ddsoffer och hamnar drmed p plats fem ver de vrsta naturkatastroferna i Sverige, rknat efter antal ddsoffer. Nstan femhundra personer blev hemlsa nr jorden under villaomrdet brjade kana lngs den sluttande berggrunden. Fr att frhindra efterfljande ras frankrade omkringliggande hus i berggrunden med betongfyllda stlrr. 30 NOVEMBER 1982 slpptes Michael Jacksons sjtte studioalbum Thriller. Albumet har enligt Guinness Rekordbok slts i 104 miljoner exemplar och r drmed vrldens mest slda musikalbum ngonsin. Albumet slpptes p Epic Records och producerades av Quincy Jones. Beat It, Thriller och Billie Jean r ngra av de mest framgngsrika ltarna p albumet som ven slpptes som singlar.
Winston Churchill Foto: Public Domain

30 NOVEMBER 1874 fddes Winston Churchill, Storbritanniens premirminister under ren 1940-1945 och 1951-1955. Han var ven knd fr sina tal och sitt frfattarskap, och detta gav honom nobelpriset i litteratur 1951. Ett av hans mnga knda citat r Now this is not the end. It is not even the beginning of the end. But it is, perhaps, the end of the beginning. Han var ven en knd storkonsument av alkohol och cigarrer.
Viktor Johansson

Den totala osjlviskheten p en mndag

VDRET FREDAG 30 NOVEMBER 2012

R EN HANDLING ALTRUISTISK om den fr en att knna sig njd med sig sjlv eller om det dvar det dliga samvetet, som i mitt fall med mormor? Eftersom man alltid upplever ngon form av tillfredsstllelse av osjlviska handlingar finns det inga osjlviska handlingar. S minns jag det som att min filosofiklass resonerade. ven om vi nu r i grunden sjlviska varelser r det ingenting vi behver pminna oss om hela tiden. Vi kan vlja att vara genersa och se det genersa i mnniskor. Vi kan vlja att behlla den supertunna megasnygga datorn sjlv eller ge den till en god vn. Tack Johan!
Elina Haimi

Foto: Katariina Sun-

Frmiddag: Vxlande molnighet. Cirka 3 C. N 5 m/s.

Eftermiddag: Vxlande molnighet. Cirka 3 C. N 4 m/s.

REDIGERAT AV: PEDRAM MODIRASSARI