PLUS

21
IVID OCH
ENTITET
gar fcirsta aret pa gymnasiet. samhaUsvetenskapligt program.
" -river hon sig sjalv: "Jag ar svensk,jag arfodd i Sverige oelt
", ' mcdbO/garskap, sa mil1 nationalitet ar helt j\l[en etniskt
. 'I'oalban. Jag ar stolt over mitt ursprtmg, hemma talar vi bade
. / alballska. Nastan va/je sommar aker vi oeh halsar pa slaktingar
' S" kommer svenskarna" sager vara slaktingar dar nere. Har
':.1 kalladc albaner. Min familj ar muslimer men reiigionen har
1.11 lI agon storre roll i varfamilj. Inte for mig hellel; men fragar
"jag ar muslim .
. -' !'ar pappa advokat oeh mamma sjukskoterska. Hon har kunnat
: ill )'rke i Sverige men pappa kunde inte fa nagot juristjobb
4'eF,1f pa ett lagel; kort taxi oeh haft olika smajobb. Det kanns
. . bar bylt bade land oeh samhiillskiass sager han.
IlerJorjal11stalldhet. Att jag al' tjej ska ha betydelse pa arbers
11 i alia mojliga sammanhang kanjag aldrig aeeeptera. Daifor
" ! i ell feminis tgrupp pa skolal1. )}
eskriver sig sjalv, eUer sin identitet, som att hon tiUhor
Fper ell er kategorier .Vilken betydelse hal' de har katego
for Mirelas och alia andras liv och identitet? Om
l' det hal' kapitlet.
DRIER, RELATIDNER DCH MAKT
::-n kOllstruerad grupp dar saker eller personer fors sam
.. de har nagot gemensamt. Detta innebar inte att det
ns vetenskaplig indelning utan bara att det speglar de
:orestallningarna om hur samhaliet ser ut. Kategorier
22 II'ID 'lID OCH IDtNTIHI
ar nagot vi anvander oss av for att ordna och forsta var omvarld.
Nationalitet, etnicitet, religios tiUhorighet, klass och kon som
Mirela namner ar exempel pa kategorier.
Att tiUhora en viss grupp, kan innebara gemenskap och trygghet.
Men det kan ocksa innebara utanforskap och utstotning, sarskilt
om man inte passar in i de normer som galler i gruppen. Normer
ar de oskrivna regler som talar om hur man ska bete sig, upptrada,
llttrycka och yttra sig i relationer med andra manniskor och grup
per. Den eller de som anger normerna for gruppen har makt over
grllppens tankande och llpptradande. De anger vad som ar ratt och
passande, vad som ar normalt for gruppen och vern som ska raknas
dit . Normsattarna blir overordnade de andra och star over de andra
i gruppen i rangordning, som darmed blir underordnade.
Lika viktigt ar hur olika grupper forhaUer sig till varandra, vil
ken status och vilken makt gruppen har gentemot andra grupper.
Aven har forekommer over- och underordning. jamfor exem
pelvis vilken makt och status en medelalders, hogutbildad man i
chefsposition har i forhallande tiU en llng, arbetslos kvinna med
invandrarbakgrund. Nar vi nu gar vidare och undersoker viktiga
kategoriindelningar ska vi fokusera pa makt och darmed over- och
underordning. Kategorierna som vi ska behandla blir nagra av de
som Mirela tog upp: nationalitet, etnicitet, klass, och kon.
NATIONALITET
Nationalencyklopedin ger en kort och enkel defmition av natio
nalitet: nationalitet ar detsamma som medborgarskap i en statVarje
stat bestammer sjalv vilka personer som ska anses som medborgare.
Det finns tva huvudprinciper for forvarv av medborgarskap vid
fodseln: harstamningsprincipen "rattighet pa grund av blodsband"
och territorialprincipen "rattighet pa grund av fodelseorten." Den
svenska medborgarskapsratten grundar sig pa harstamningsprinci
pen. Svensk medborgare blir den vars mor ar svensk medborgare
eller vars far ar svensk medborgare och gift med barnets mor.
Utlandska medborgare kan efter ansokan bli svenska medborgare.
Mirela och NE sag nationalitet som en rentjuridisk term. Men
nationalitet kan ocksa ha en vidare betydelse. Ibland kan man hora
enkla, beskrivande forestaUningar om hur olika nationaliteter ar.
Skottar ar snaJa. Danskar dricker 01 och ar gemytliga. Tyskar ar
ordningsamma och flitiga. Idag finns det val ingen som tar dessa
fardiga talesatt, stereotyper, pa aUvar. Men det fmns en allvarlig
32 I D / I D O'" H I D E ''it 1E T
KON
Mirela ar redan klar over att hon ska fortsatta studera efter gymna
sieskolan.)ag skaforlsiitta pa eller hogskola.)ag iiI' intresserad
av samhiilfsJragor och miinniskor sa nagot 50111 hal' anknytning till det
kommer del all bU. Men jag har nagra ar pa mig all fundera . Och lite
beror det ju pa va d jag far for gymnasiebetyg.
Men hur ser den verklighet ut som Mirela kommer att mota
sina fortsatta studier oeh sitt arbetsliv? SCB:s Pa tal om kvin
nor oeh man 2010 kan ge oss besked om tillstandet i Sverige. Pa
samhallsprogranunet ar mer an 60 proeent av eleverna fliekor,
sa Mirela gar nog i en klass dar fliekorna dominerar. Fliekorna
dominerar sakert betygsmassigt i klassen oeksa. Fliekor som gar ut
gymnasieskolan har en genomsnittlig betygspoang som ar ungefar
1,5 poang hogre an pojkarnas. Det serju lovande ut for Mirela oeh
nar hon fortsatter studierna pa hogskolan sa ar fliekorna fortfa
rande flest. De utgor 56 proeent av nyborj arna. Nagra faller ifdn,
framfor allt pojkar, sa nar det blir dags for examen sa ar andelen
fliekor annu storre. Av alla som
Avgangna fran gymnasieskolan efter program 2008/09
tar examen fortsatter ea 6 pro
cent sina studier for att doktorera.
Antal och kbnsfbrdelni ng (0.'0)
Flickar: 49500 Pajkar: 48400
100 80 60 40 20 a 20 40 60 80 100 ' :,
Ha ntverk
Omvardnad
Barn- och fr itid
Estetiska
Int.Baccalaureate -
och Waldorfskolor
;-"'1cdi e
Na turvttenskap
Industri --
Bygg
Encrgi
Handels- och adm.
Na turbruk
Hotell- och restaurang
Sa mhii llsvctcnskap
---:=-...=o.--Ovriga
"" 100 80 60 40 20 a 20 40 60 80 100
K61!o: Avgongno fron gymnosirsko!on, Skolverh'r
Men nu utgor pojkarna storsta
andelen, 53 proeent av doktoran
derna ar pojkar. Mirela knegar pa
oeh tar sin doktorsexamen oeh
hoppas pa nagon larar- eller fors
kartjanst pa hogskolan. Bland de
lagre tjansterna pa hOgskolan ar
andelen kvinnor storst men sedan
tar mannen over.Av professorerna
ar bara 19 proeent kvi nnor. Mirela
ar valutbildad, iamnar hogskole
vadden oeh far jobb pa ett stort
foretags personalavdelning. Hon
trivs rued arbetet oeh aven med
sin Ion. Men mannen pa hennes
avdelning har i snitt 9000 kronor
mer i manadslon an kvinnorna .
Om kvinnorna funderar pa att
gora karriar inom foretaget ar
deras ehanser att na absoluta top
pen sma. Av verkstallande di rek
t OI
ba
o e
rill
\".11
_lli
Yi _
Ko
h
111
lND VID oell IDENTITCT 33
rorer i borsnoterade foretag ar
Ersatta dagar for yard av barn 1974-2009
bara 3 proeent kv.innor.
Antal dagar i 1 OOO-tal och konslordelning (0.\)
la
1d
Sa har skuUe vi kunna fort
sarta oeh beskriva sektor efter
Ar
FodHdrapenning
Antal Kvinnor Man
Tillfallig foraldrapenning
Antal Kvinnor Man
et
sektor i svenskt samhaUsliv. Bil
1974 19017 100 0 689 60 40
te
den blir den SanU11a. Fortfarande
1980
1985
27020
33193
95
94 6
3042
4156
63
67
37
33
det exempelvis vanligare att
1990 48292 93 573 1 66 34
ta
kvinnorna far huvudansvaret 1995 47026 90 10 4890 68 32
n
)a
for hem oeh barn. Statisti ken
\"isar art det ar myeket vanligare
2000
2005
2009
35661
42659
47839
88
80
78
12
20
22
4403
4421
4489
66
64
65
34
36
35
Jr,
art kvinnorna stannar hemma Kalla: FdrsaAr;ngskasson
1a
oeh tar ut foraldrapenning oeh
Jt
tillfallig foraldrapenning for
ar
d.rd av barn. Det finns en genomgaende ski Unad i kvinnors oeh
:h
mans mojligheter oeh ehanser art gora sig gaUande i samhaUet idag.
:a
Vil1I1arna ar mannen oeh forlorarna ar kvinnorna .
in,
:n
Kon, genus och genusforskning
I debatten anvands bade ordet kon oeh ordet genusVad ar det for
m
skillnad? Med k6n avses oftast den biologiska skiUnaden meUan
ra.
11a11 oeh kvinna. Den biologiska skiUnaden har ofta anvants fo r
art motivera skiUnader i andra sammanhang meUan konen. M ed
0
ta
hj;ilp av den har man forkJarat oeh bevarat maktordningen med
n
)a
mannen som overordnad oeh kvinnan som underordnad. Genus
anvands for att betona att skiUnaden ar soeialt konstruerad.Vi har
:h
rs
fostrats in i vara konsroller oeh vara forestallningar om vad som ar
Ie
manligt oeh kvinI11i gt.
ar
1a
De tio storsta yrkesgrupperna 2008
He1- och deltidsanstallda till heltidsloner). Rangordnade elter samtliga i yrkesgruppen.
la
.e Kvinnors Ion i
Antal (1 (JOO-tal) KonsfOrdelning (<Vo) Medellon (kronor)
Yrkesgrupp
<Vo av mans Ion
Kvinnor Man Kvinnor Man Kvinnor Man
rt
och omsorgspersonal 411 64 87 13 21200 21300 100
m
FDrsaljare. detaljhandel, demonstratorer 123 72 63 37 21700 23400 93
:d Saljare, inkopare, maklare m.11. 61 102 37 63 29700 36500 81
Ingenjorer och tekniker 21 103 17 83 28900 31900 90
es
FDretagsekonomer, personaltjansteman, m.fi. 53 42 56 44 33800 42800
Jr
FordonsfOrare 87 93 21800 22600 96
la.
Byggnads- och anlaggningsarbetare 90 98 22600 26000 87
.tt Dataspecialister 19 70 22 78 35600 38500 93
Ovrig kontorspersonal 64 18 78 22 22800 24700 92
ar
Byggnadshantverkare 78 95 21000 24400 86
p
Kolla: Lonesrrukturstotistik, Medlingsinstituter
k
79
C
34 :J I V I DOC H Duri H T
Chefer och samtliga anstallda inom privat och offentlig sektor 2008
/J
Kbnsfbrdelning (',b)
Kvinnor Man
Privat sektor
sj:
Offentlig sektor
sa
Ofo 100 80 60 40 20 20
Kalla: l.Ont"strukrursrorisrik, Mrolmgsinsri ru rl.'[
1 C
Med chef avses har:
a
Person med administrativt ledningsar/)ett: samt politiskt arbctt: lnom privat och offcntlig se:ktor.
Arbetct innebar bland annat att fatta beslul, ptane:ra. 5tyfa och samofdna.
(Standord for svensk SSYK)
IT
loom genusforskningen utgar man ifran att det finns en genusord
ning som hindrar oeh forsvarar att uppna jamstalldhet. Det finns ett
monster av ojamlikhet mellan kvinnor oeh man oeh det aterfinns
pa alia samhallsomraden, skola, arbetsliv, social samvaro osv. loom
genusforskningen vill man granska forhaUandena oeh ta l-am en
kunskapsbas som kan anvandas for att forverkliga en jamstalldhet. Oi!
Har har historikern Yvonne Hirdman pekat pa att for hallandet
D
meUan konen, genussystemet, kannetecknas av tva prineiper:
D
1. Principen om kiinens isarhc'lliande. Det visar sig bland annat i kons
l1ppdelningen pa arbetsmarknaden som grl1ndlaggs redan i valet
av utbildning. Vissa utbildningar oeh yrken domineras helt av
kvinnor, andra domineras av man.
2. Principen om mans iiverordning och kvinnors underordning. Den
manliga overordningeri visar sig i att man tjanar mer oeh har
mer makt over sina liv.AJJt det som kvinnor ar oeh gor varderas
lagre an det som mann en ar oeh gor. Mannen ar norm, kvinnan
ar avvikelsen.
KILLARNA HAR MAKTEN I SKOLAN?
"Eget rum i skolan. Det ar vad tjejerna behover nu. Makt ar ett rumsligt begrepp. Killarna brer ut sig,
koloniserar varenda kvadratcentimeter av skolan, sitter pa skapen och kastar glapord nar man gar
forbi, sa att tjejerna ganska snart inte gar forbi ails. Borjar ta andra vagar. Sa borjar anpassningen."
Moa Elf Karlen, f6rfattare till boken
Ta betalt! En feministisk overlevnadsguide.
Att disk litera :
Ar det hiir en sann bild av skolan idag? Och vod kon
man i so fall goro at det?
Chefer
Samtl iga anstallda
Chefer
Samtliga anstallda
40 60 80 100 q,