Energi-ldan

Innehll
1. 2. 3. 4. Gyroboll Studsbollar Energimtare Energikortlek 5. Solcellsbil 6. Ballonger 7. Plastsnurra 8. Vrmepse 9. Tvillingmagneter 10. Krullfisk

Inledning
Detta dokument vnder sig till dig som r lrare. Anvnd det som inspiration till hur du kan anvnda ldans olika experiment. Ta ett experiment varje gng du trffar eleverna s kanske eleverna r mer uppmrksamma p vad som kommer sedan, oavsett mne. Och ge eleverna tid att frga. Delar av dokumentet fungerar skert direkt som anvisning fr eleverna. Frkunskap till vissa experiment: veta betydelsen av friktion, molekyl, kristallera, motoraxel och olika energiformer, till exempel vrmeenergi, lgesenergi, rrelseenergi och kemisk energi.

Experiment
1. Gyroboll Gr s hr Fr in skonsnret en cm i hlet i den gula bollen och linda upp det. Dra kvickt igng hjulet. Hll Twister med ppningen nedt och skran i armens riktning. Vrid handleden och knn p krafterna. Vad hnder? Ett gyro motstter sig att man ndrar rotationsaxelns riktning. Det knns som en motkraft. Om du nd vrider axen utfrr du ett arbete - energi verfrs helt utan friktion till gyrot, som d kan ka farten. Det hr r svrt och krver viss trning. 2. Studsbollar Gr s hr Tr upp bollana p pinnen och slpp alltsammans, med pinnen uppt, rakt ner p golvet. Vad hnder? En vanlig studsboll r mycket elastisk och studsar bra. Men vid stten mot golvet frloras rrelseenergi - bollen blir varmare. Drfr studsar en boll upp till dr man slppte den. Men tv eller tre bollar kan ge extra energi till den versta s den studsar hgre. 3. Energimtare Energimtaren kan anvndas fr att jmfra energifrbrukningen frn olika gldlampor och ven frn en transformator till mobilladdare/halogenlampa. Lt dom st p ver natten utan mobil/lampa ansluten och se skillnad mellan effekt och energi. Mt ocks TV, dator, datorspelbox bde i standby-lge och pslagna.

Xplorator Yasjvgen 3 Vxj

www.xplorator.se GPS N 56 56' 40.16" E 14 53' 47.76"

4. Energikortlek Gr s hr Eleverna sitter i grupper om tv elever. Varje grupp fr ett kort. (Om kortet inte har ngon text p framsidan: skriv verst FRKLARA och sedan mitt p ANVND INTE.) Varje grupp hittar p ett vanligt ord som handlar om energi. Skriv det under FRKLARA. Under ANVND INTE skriver gruppen ner 3 ord som inte fr anvndas nr man frklarar ordet verst. Eleverna fr komma verens om vriga regler. Man kan t ex gra en gissningstvlan mellan tv grupper, p kortast tid eller skriftligt med minst antal ord. 5. Solcellsbil Gr s hr: Montera ihop bilen. Undersk hur fort bilen gr vid olika belysning. Jmfr direkt solljus, dagsljus inomhus, olika lampor och vid olika vinklar. Hur skall du f bilen att g snabbast? Vad hnder? En bra solcell kan omvandla ca 10% av ljusets energi till elenergi. Ju starkare ljus desto bttre effekt - upp till en viss grns. 6. Ballonger Gr s hr: A. Dra ut ballongen till en halv meters lngd. Fr den s omedelbart mot underlppen. B. Dra ut ballongen till en halv meters lngd och lt den terta sin ursprungliga form. Fr den mot underlppen. B. Dra ut ballongen till en halv meters lngd. Lt den svalna i utdraget skick (rkna till 20). Lt ballongen terta sin ursprungliga form och fr den mot underlppen igen. Vad hnder? A. B. Ballongens molekyler blir varma p g a friktion nr de dras isr. Nr du sedan omedelbart lter ballongen krympa kyls den av det krvs energi fr att dra ihop den nr du hller emot lite. Eftersom den var varm tas energi frn vrmen ballongen fr sin ursprungliga temperatur. C. Efter att du ltit den svalna i utdraget skick blir den kall nr den krympt ihop. Precis som frut mste den anvnda sin vrmeenergi fr att krympa och nu blir den kallare , eftersom den hade svalnat redan innan. Mnga fler energiexperiment kan gras med hjlp av hfte p www.xploratos.se under Skolmaterial. 7. Plastsnurra Gr s hr: Plastsnurran ser ut som en liten bt. Lgg den p en slt yta och lt den rotera t olika hll. Vad hnder? Den vill inte rotera t ena hllet. Nr den just har slutat rotera frsta gngen r den nd inte stilla, eftersom den vaggar upp och ner. Rrelseenergi finns kvar! Sedan startar den alltid rotation t ett visst hll. Prova att enbart vagga bten! Plastsnurran r inte symmetrisk (kolla det!) och kommer drfr i vibration, den vaggar, p g a friktion mot underlaget.

Xplorator Yasjvgen 3 Vxj

www.xplorator.se GPS N 56 56' 40.16" E 14 53' 47.76"

8. Vrmepse Gr s hr I psen finns ett litet metallbleck. Det r bjt och om man flippar det t andra hllet brjar saltet kristallera och avge vrme. Vad hnder? I vrmepsen finns vatten. Genom att vrma det har man lst upp ett salt i det. Saltet binder en del av energin kemiskt. Energin finns kvar i saltlsningen ven sedan psen svalnat. Det roliga intrffar om man kan f saltet att kristallera igen. D vill saltet gra sig av med energin och den visar sig som vrme. Men fr att f igng processen behvs lite vrme i brjan. Nr du flippar blecket s blir ngra molekyler vid kanten av blecket s uppvrmda att processen startar dr. 9. Tvillingmagneter Gr s hr Ta isr magneterna. Hll en i vardera handen och kasta upp dom i luften, nra varandra. Det hnder saker nr de dras mot varandra. Vad hnder? Det krvs energi nr man srar p magneterna. Den fr man tillbaka i olika former nr man kastar dem. Genom den kande kraften, ju nrmare de kommer varandra, kommer de att trna emot varandra med hg hastighet och studsa isr. Detta upprepas allt snabbare och tonen kar. OBS: Nr man dragit isr magneterna har man gett dem lgesenergi. 10. Krullfiskar Gr s hr Ta ut fisken ur kuvertet och lgg den i handen. Efter en stund brjar den rra sig och kanske vnder den p sig. Prova att lgga fisken p olika ytor. Men lt den inte bli blt. Vad hnder? Fisken r tillverkad av ett tunt lager plast. Plasten r mycket knslig fr fukt och expanderar p undersidan av den fukt din ahndflata avger. P kuvertet kan man mer p skoj lsa av olika knslolgen, men det vore bttre att skriva vad som faktiskt hnder med fisken vid olika fuktfrhllanden. Fast inte lika roligt frsts.

Xplorator Yasjvgen 3 Vxj

www.xplorator.se GPS N 56 56' 40.16" E 14 53' 47.76"