Liten ekonomisk ordbok

Kom ihåg:
”Man kan förvandla till och med en papegoja till en lärd nationalekonom. Det enda den måste
lära sig är orden ’utbud’ och ’efterfrågan’.”

Ekonomins tre grundfrågor

VAD skall produceras?
HUR skall produktionen ske?
HUR ska produktionsresultatet fördelas?

Eftersom våra resurser är begränsade måste man välja.

Prisbildning på en fri marknad – samspelet mellan utbud och efterfrågan.

Efterfrågan: vad som efterfrågas på marknaden. Vilken mängd av en vara efterfrågas vid ett
eller annat pris? Efterfrågan ökar i princip om konsumenterna får mer pengar att handla för
eller börjar gilla varan mer än förut.

Utbud: sambandet mellan en varas pris och de kvantiteter som säljarna är villiga att bjuda ut.
Utbudet ökar i princip när teknologiska framsteg förbilligar framställningen av varan eller
priset på produktionsfaktorer (råvaror, arbete, kapital) minskar.

Jämviktspris: Om vi sammanför efterfrågan utbudet för en vara finner vi att det finns ett pris
där den efterfrågade och utbjudna kvantiteten är lika stor, detta pris kallas jämviktspriset eller
marknadspriset. På en fri marknad kommer hushåll och företag att söka sig fram till
jämviktspriset - ett högre pris medför ett utbudsöverskott som leder till att priset pressas
nedåt, medan ett lägre pris medför ett efterfrågeöverskott som pressar priset uppåt. Detta är
den fria prisbildningen.

Ekonomiska system
Marknadsekonomi: ett system där den fria prisbildningen styr resurserna och avgör
ekonomins tre grundfrågor.

Planekonomi: ett system där resurserna och ekonomins tre grundfrågor avgörs av politiskt och
centralt bestämda planer som styr ekonomin istället för genom marknadens prisbildning.

Blandekonomi: ett system med inslag av både marknadsekonomi och planering/styrning.

Marknadskrafterna ska i princip få verka fritt - men med betydande undantag.

Ofullständig konkurrens och icke fri prisbildning

Konkurrensen kan upphävas genom att ett företag får monopol eller att företag går ihop i
hemliga karteller som gör upp om priserna.

Prisbildningen kan också styras av politiskt fattade beslut genom prisregleringar där
maximipris och minimipris sätts. Politiska beslut om statliga monopol och vidare: skatter,
tullar och bidrag till olika näringar påverkar också konkurrensen och prisbildningen.

Konjunkturer
Ekonomisk tillväxt: innebär att en ökning av produktionen så att det finns fler varor och
tjänster att tillgå. Värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras under ett år i ett
land kallas BNP (Bruttonationalprodukten). Den ekonomiska tillväxten anges ofta i procent,
hur mycket BNP förändras från en tidsperiod till en annan.

Konjunkturcykler: Mer eller mindre regelbundna svängningar upp och ned i den ekonomiska
aktiviteten. Någorlunda regelbundna växlingar mellan hög- och lågkonjunktur kan iakttas
åtminstone fr.o.m. 1800-talet, (dvs. efter industrialismens genombrott). En högkonjunktur
utmärks normalt av att det är ”full fart i ekonomin”. Industrin producerar mycket och har fullt
upp. Arbetslösheten är låg. Efterfrågan är hög. Men det finns också risk för att det blir
prisstegringar, en hög inflation. En lågkonjunktur är normalt motsatsen till en högkonjunktur.

Inflation: ökning av den allmänna prisnivån (i genomsnitt har flera saker blivit dyrare). Du får
således mindre för dina pengar.
Efterfrågeinflation: uppstår när efterfrågan i samhället är större än utbudet av varor och
tjänster. Efterfrågeinflation förekommer ofta vid högkonjunkturer, när penningmängden ökar
snabbare än utbudet av varor och tjänster. Konsumenterna är då villiga att betala högre priser
för varor och tjänster.
Kostnadsinflation: produktionskostnaderna stiger och producenten måste ta ut högre priser för
att kompensera sig. Ett exempel skulle kunna vara att priset på olja stiger. Ett annat exempel
skulle kunna vara när lönerna stiger, utan motsvarande ökning av produktionen. Då kan
företagen anse det nödvändigt att höja priserna. De anställda måste sedan i sin tur kompensera
sig med höjda löner för att priserna stigit. Detta kan leda till en inflationsspiral.

Valutor och kronkurs

Valutakurs eller växelkurs. Priset på en valuta uttryckt i en annan valuta. En dollar kostar den 7 januari 9,50
kronor. Men den 7 december kostar en dollar 8,50 kronor, ja då säger man att kronan blivit starkare (för 1 000
kronor för man mer dollar den 7 december än den 7 januari - hängde du med?). Om kronan är svag eller stark
mot många andra valutor kan man i princip säga att:
SVAG KRONA STARK KRONA
Utlandet rikare gentemot Sverige Utlandet fattigare gentemot Sverige
Svenskarna fattigare gentemot utlandet Svenskarna rikare gentemot utlandet
Exporten Bra för svenska exportföretag Svårt för exportföretagen
Importen Dyrt att importera Billigt att importera
Turismen Många turister kommer till Sverige och handlar Utländska turister tycker att det är dyrt
Trist att vara svensk turist utomlands Kul att vara svensk turist utomlands

Ekonomisk politik
Ekonomisk politik: staten kan påverka (men inte helt styra) ekonomin och konjunkturen. Den
ekonomiska politiken består främst av finanspolitiken och penningpolitiken.

Genom finanspolitiken (statens budget med inkomster och utgifter) kan man påverka
ekonomin. Ett exempel: om staten sätter igång ett stort vägbygge ökas efterfrågan på en rad
olika saker, höjs bidrag och sänks skatter får människor mer över att handla för.

Penningpolitik: Riksbanken kan påverka räntorna. Kortfattat kan man säga att detta kan man
göra för att riksbanken är "bankernas bank". Riksbankens s.k. reporänta påverkar bankernas
räntor. Sänks räntan får människor som har lån lägre räntekostnader och mer pengar över -
efterfrågan ökar. Folk lånar och investerar mer när det är billigt att låna. Men riksbanken har i
Sverige sedan en tid tillbaka en självständig roll vars uppgift går ut på att via räntorna försöka
hålla en låg stabil inflation (+ 2 procent per år är målet, ± 1 procentenhet. Inflationen mäts
vanligen genom konsumentprisindex - snittpris på en mängd varor och tjänster).

Detta var exempel på hur staten kan försöka att ”gasa i ekonomin” för att lindra/motverka en
lågkonjunktur. I en högkonjunktur med hög inflation kan staten försöka bromsa så ekonomin
inte blir överhettad genom att i princip göra tvärtom eller åtminstone låta bli att gasa.

Balansen mellan arbetslöshet och inflation är svår och synen på dessa fenomen varierar. Hur
man skall hantera problemen bäst råder det delade meningar om. Detta beror till viss del på att
ekonomer utgår från olika teorier och värderingar.