Boskapsvaktande hundar i Sverige

Viltskadecenters rekommendationer fr fortsatt anvndning

RAPPORT FRN VILTSKADECENTER TAMDJUR/ROVDJUR 2011-1

Versioner av Boskapsvaktande hundar i Sverige, rekommendationer fr framtida anvndning. Version 1.0. Utgivningsdatum 2011-05-26 Frfattare Linn Svensson, Jens Karlsson, Tobias Gustavsson

Detta r en rapport skriven till Naturvrdsverket. Denna rapport kan bestllas frn Viltskadecenter, Grims forskningsstation, 730 91 Riddarhyttan, tel. 0581-920 70. Den kan ven laddas ned som pdf-dokument frn Viltskadecenters webbplats: www.viltskadecenter.se

Omslagsbild: Boskapsvaktande hundar i Sverige Foto: Viltskadecenter

ISBN: 978-91-86331-20-7

Innehll
Innehll ............................................................................................... 3 Sammanfattning .................................................................................. 4 1. Inledning ......................................................................................... 5 Uppdrag och rapporter ................................................................................................................ 5 Bakgrund ..................................................................................................................................... 5 Boskapsvaktande hund som frebyggande tgrd..................................................................... 6 2. Viltskadecenters rekommendationer ................................................ 7 1. Definition av boskapsvaktande hund .................................................................................... 8 2. Anvndare ............................................................................................................................... 8 3. Dispenser ................................................................................................................................ 9 4. Villkor fr anvndning............................................................................................................ 10 5. Riktlinjer och kriterier fr problemlsning .............................................................................. 10 6. Prioritering av bidrag till boskapsvaktande hundar ............................................................... 11 7. Uppfljning av metoden ....................................................................................................... 12 8. Hundars mentalitet och avel i Sverige................................................................................... 12 9. Framtida forskning och utveckling......................................................................................... 14 10. Information och utbildning till tamdjursgare och nyblivna boskapshundgare ................. 14 11. Information till myndigheter och allmnhet ......................................................................... 15 12. Instans fr tilldelning av dispenser ...................................................................................... 15
13. Koordinering av anvndningen av boskapsvaktande hundar i Sverige- Problemlsning, rdgivning, information och uppfljning..................................................................................... 16 vriga rekommendationer......................................................................................................... 17

4. Metoder och bakgrundsdata.......................................................... 19 Hundarna................................................................................................................................... 20 Hundar som skydd mot rovdjursangrepp .................................................................................. 20 Brukarnas oro fr angrepp frn rovdjur ..................................................................................... 21 Arbetsinsats och driftskostnad fr hundarna............................................................................. 21 Brukarnas synpunkter p metoden ........................................................................................... 22 Klagoml p hundarna .............................................................................................................. 23 Skador orsakade av hundarna .................................................................................................. 23 Konflikter ................................................................................................................................... 24 5. Referenser ..................................................................................... 26 6. Bilagor .......................................................................................... 27 Bilaga 1. Villkor fr anvndning av boskapsvaktande hundar .................................................. 27 Bilaga 2. Frslag till handlingsordning och riktlinjer fr problemlsning ................................... 28 Frslag till riktlinjer fr problemlsning i olika situationer ..................................................... 28 Bilaga 3. Arbetande boskapsvaktande hundar i Sverige 2002-2010, tabell ............................. 32

Sammanfattning
Viltskadecenter rekommenderar en fortsatt anvndning av boskapsvaktande hundar som en skadefrebyggande tgrd mot rovdjursskador p tamdjur. Anvndningen br dock vara reglerad och baserad p enkla riktlinjer, vilka syftar till att endast fungerande hundar ska finnas ute bland tamdjur som ska skyddas frn rovdjur. Hundar som inte klarar de uppstllda kraven ska inte lngre f arbeta som boskapsvaktande hundar. Anvndningen av boskapsvaktande hundar som under betesssongen vistas bland tamdjur i hgn eller p fritt bete krver undantag frn Lagen om tillsyn ver hundar och katter (2007:1150). Viltskadecenter freslr att mjligheten att anvnda boskapsvaktande hund fortsatt sker via
dispenser som delas ut per hundindivid. Om en hund inte fungerar eller om anvndningen av

hunden missbrukas kan dispensen fr hunden dras in. Problem som uppstr br hanteras med hjlp av uppstllda riktlinjer och kriterier fr problemlsning, i denna rapport ger Viltskadecenter frslag p sdana riktlinjer och kriterier. Anvndningen av boskapsvaktande hundar br regleras under ytterligare fem r. Drefter br verksamheten utvrderas igen och vid behov justeras ytterligare.

Anvndningen av boskapsvaktande hundar br koncentreras till besttningar i omrden med hg risk fr rovdjursangrepp. besttningar i vilka det inte gr att anvnda rovdjursavvisande stngsel som ett frsta alternativ mot rovdjursangrepp. besttningar som har haft upprepade angrepp av rovdjur.

De senaste rens anvndning av boskapsvaktande hundar i Sverige har visat att det finns mjligheter att anvnda sdana hundar tillsammans med djur p fritt skogs- eller fjllbete (s kallat fbodbete). Ett sdant brukningsfrfarande stller dock hga krav p bde gare och hundar. Om metoden ska anvndas till djur p fbodbete krvs det att den noga anpassas till brukningsfrhllandena i varje enskild besttning.

Samtliga myndigheter som kommer i kontakt med boskapsvaktande hundar behver ha god knnedom om svl hundarna som deras funktion och vilka frutsttningar metoden krver fr att fungera. ven anvndare av metoden behver fortlpande tillgng till information om hur en sdan hund lmpligast trnas och formas. Viltskadecenters rekommendationer grundar sig p samlade erfarenheter frn personal p Viltskadecenter, tamdjursgare med boskapsvaktande hundar i Sverige under tta r samt erfarenheter frn andra lnder.

1. Inledning
Uppdrag och rapporter
P uppdrag av Naturvrdsverket har Viltskadecenter mellan 2002 och 2010 delat ut dispenser till brukare i Sverige som vill anvnda boskapsvaktande hundar fr att skydda sina tamdjur frn rovdjursangrepp. Viltskadecenter uppdrogs ven att under denna period utvrdera hur verksamheten fungerar under svenska frhllanden, varfr mjligheten att dela ut dispenser begrnsades till 2010. I freliggande rapport lmnar Viltskadecenter rekommendationer fr en fortsatt anvndning av boskapsvaktande hundar i Sverige samt redovisar delar av den information som samlats in under perioden 2002-2010. En utfrligare rapport med en detaljerad genomgng av brukarnas erfarenheter och mer detaljerade rekommendationer till anvndare av boskapsvaktande hundar kommer att sammanstllas 2011-2012.

Bakgrund
Varje r sker angrepp av stora rovdjur p tamdjur i Sverige. Under 2009 dokumenterades 142 angrepp av stora rovdjur p tamdjur, orsakade av varg, lodjur, bjrn och kungsrn. Den vanligaste och mest effektiva metoden i Sverige fr att permanent skydda tamdjur frn rovdjur r att stta upp rovdjursavvisande stngsel. Andra tgrder, som dock anvnds i begrnsad omfattning, r olika former av skyddsjakt, nattintag och kad tillsyn. Frutom de permanenta tgrderna finns flera akuta tgrder som kan anvndas under kortare perioder (4-6 veckor), i direkt anslutning till angrepp fr att frhindra flera angrepp frn att ske i samma besttning.

Boskapsvaktande hundar anvnds som en skadefrebyggande tgrd mot angrepp av rovdjur p tamdjur i mnga lnder i Europa liksom i Nordamerika. Flera lnder i Europa har lng tradition av metoden och mnga har ven egna hundraser som traditionellt avlats fram fr just detta ndaml. Metoden anvnds framfrallt i driftsformer med fritt gende tamdjur, som ven vaktas av en eller flera herdar. Viltskadecenter fick i brjan av 2000-talet flera frfrgningar om huruvida metoden kunde anvndas ven i Sverige. Naturvrdsverket gav d Viltskadecenter i uppdrag att dela ut dispenser fr hundar som skulle arbeta med att vakta tamdjur. Anvndningen har hittills inte varit reglerad mer n genom dessa dispenser samt genom redan befintliga lagar och regler som allmnt rr hundar och hundhllning i Sverige. Viltskadecenter har delat ut dispens till hundar vars gare haft ambitionen att endast anvnda hunden till boskapsvakt. Detta innebr att hunden, framfrallt under betesssongen, ska tillbringa all sin tid tillsammans med djuren den ska vakta. Hunden ska dessutom vara av en ras som traditionellt har anvnts som boskapsvaktande i ngot land. Dispenser har inte delats ut till

grdshundar, det vill sga d brukaren haft ambitionen att hunden ska dela sin tid mellan grdsplanen/familjen och tamdjuren. Viltskadecenter har gjort bedmningen att en sdan hundhllning rimligen inte kan fungera som en lika effektiv skadefrebyggande tgrd, d den inte alltid finns p plats fr att skydda tamdjuren.

Boskapsvaktande hund som frebyggande tgrd

Boskapsvaktande hundar r en permanent skadefrebyggande tgrd mot stora rovdjur. Hundarna kan anvndas p flera olika stt: 1) Tillsammans med herdar som vaktar tamdjur p fritt (fbod-) bete. 2) Med tamdjur i hgn, utan herde. 3) Med tamdjur p fbodbete, utan herde.

I Sverige har metoden under de senaste ren anvnts enligt punkterna 2 och 3. Metoden med boskapsvaktande hund bygger p principen att hunden redan frn tidig lder (ca 8 v) tillbringar sin tid med, prglas p och socialiseras med det tamdjursslag som den senare ska vakta mot angrepp av rovdjur. Som en fljd av prglingen kommer hunden att se djuren som sina flockmedlemmar och kommer drfr ven att frsvara dem (Coppinger et al 1988) om det blir ndvndigt. D hunden ser tamdjuren som sin flock fljer den ocks tamdjuren under deras vandring efter bete.

Den boskapsvaktande hundens skadefrebyggande effekt bygger inte i frsta hand p faktiska konfrontationer med rovdjur, utan snarare p hundens nrvaro i hagen tillsammans med djuren. Hunden rr sig i hagen, den markerar sitt revir, den skller och varnar om rovdjur eller annat den inte knner igen nrmar sig flocken. Som sista tgrd br den om mjligt frska frhindra angrepp p tamdjuren genom att frska jaga bort det angripande rovdjuret. Boskapsvaktande hundar kan inte alltid avvrja angrepp, men i frekommande fall kan de eventuellt begrnsa skadornas omfattning. Fr att metoden ska vara s effektiv som mjligt r det av vikt att hunden tillbringar det mesta av sin tid bland djuren och nra djuren (Coppinger et al 1983). Sledes r det mycket viktigt att hunden redan i tidig lder socialiseras med tamdjuren s att den trivs bland dem och frivilligt stannar hos dem ven i vuxen lder. Det r dock vanligt att hundar som arbetar inom hgn inte bara vaktar flocken, utan hela hgnets yta. I vissa stora hgn r det inte mjligt fr hunden att ha uppsikt ver hela ytan, varfr hundens fokus br vara att ha uppsikt ver djuren.

2. Viltskadecenters rekommendationer
I fljande kapitel redovisas Viltskadecenters rekommendationer betrffande den fortsatta anvndningen av boskapsvaktande hundar i Sverige i 13 punkter. Rekommendationerna baseras p erfarenheter frn de senaste rens anvndning av boskapsvaktande hundar i Sverige och utomlands.

Viltskadecenter freslr en fortsatt anvndning av metoden i Sverige under de nrmaste fem ren. Anvndningen br dock vara reglerad genom enkla kriterier och riktlinjer, vilka ska skerstlla att endast fungerande hundar fortstter att arbeta och icke fungerande hundar plockas bort. Efter de fem ren br anvndningen utvrderas igen och kriterierna revideras efter behov.

Anvndningen av boskapsvaktande hundar i Sverige de senaste ren har visat att metoden r tillmpbar ven under svenska brukarfrhllanden, ven fr brukare utan tidigare erfarenhet av hundar. Det r dock viktigt att det finns lttillgnglig vgledning fr brukarna att tillg. Genom att inhmta kunskap och planera fr det praktiska handhavandet av hunden och djuren innan man skaffar en hund, skapar man bttre frutsttningar fr att hunden ska komma att fungera.

Erfarenheterna inom fbodbruket visar att frfarandet med hunden bde kan och br frbttras och noga anpassas till de srskilda frhllanden som rder p varje enskild fbod som vill anvnda metoden. Att anvnda en hund till djur p fritt bete stller hga krav p bde gare och hund och krver noggrann planering. Effektiviteten i form av reducerade skador i tamdjursbesttningar har inte varit mjlig att utvrdera p grund av fr lite data (ls mer under metoder och data). Erfarenheter frn andra lnder visar dock att hundar under rtt frutsttningar kan reducera frlusterna av tamdjur till stora rovdjur.

De senaste rens erfarenheter i Sverige har ven visat att det kan uppst negativa sidoeffekter med hundarna. Problem med vissa hundar och farhgor bland grannar och andra berrda frordar drfr en reglerad anvndning av metoden. Boskapsvaktande hundar br framfrallt anvndas i besttningar dr de verkligen kan fylla en funktion som en skadefrebyggande tgrd. En annan viktigt faktor r att ambitionen hos de tamdjursgare som vill anvnda hundar r att hundarna ska ha en positiv och sund instllning till mnniskor.

1. Definition av boskapsvaktande hund

Fr att metoden ska fungera s effektivt som mjligt br boskapsvaktande hundar inte anvndas till ngot annat n att vakta tamdjur.

Viltskadecenter rekommenderar att dispenser endast delas ut till hundar som ska tillbringa hela betesssongen med tamdjur p bete. Grdshundar, som delar sin till mellan djuren och grdsplanen, r inte en boskapsvaktande hundar och br inte medges dispens. Vintertid kan emellertid ven en boskapsvaktande hund periodvis tillbringa tid borta frn djuren utan att bandet till tamdjuren bryts. Det krver dock att det sociala bandet till djuren r starkt.

2. Anvndare
Anvndningen av boskapsvaktande hundar br begrnsas till omrden eller besttningar som har problem med angrepp av stora rovdjur eller till omrden dr risken fr angrepp r strre. Viltskadecenter frslr fljande anvndningsomrden (berkningsmodell fr djurenheter enligt SAM-anskan):

Fbodbrukare med tamdjur p fritt skogsbete. Minst 5 djurenheter under betesssongen. Besttningar dr vl fungerande rovdjursavvisande stngsel inte kan anvndas p grund av t ex lnga strckor med naturliga avgrnsningar i form av vatten. Minst 5 djurenheter i hgnet. I omrden med fast frekomst av bjrn, varg eller lodjur.

Stora besttningar i stora inhgnader dr stngslen kan vara svra att underhlla. Minst 50 djurenheter under sommaren i omrden med fast frekomst av varg bjrn eller lodjur.

Besttningar med upprepade angrepp av stora rovdjur (rovdjursangrepp under minst tv r under en femrsperiod) oavsett stngsel. Minst 5 djurenheter.

Djurgare som anvnder hund till fritt gende tamdjur i vargrevir br alltid strva efter att ha tv hundar som arbetar tillsammans.

Boskapsvaktande hundar br inte anvndas i sm besttningar (frre n 5 djurenheter). Hundarna r i besttningen fr att arbeta och de behver dels tillrckligt stora ytor att rra sig p, dels tillrckligt mnga djur att arbeta med. En liten besttning eller en alltfr begrnsad yta kar risken fr att hundarna ska sysselstta sig med annat.

Utver de kategorier som listats ovan br ven de brukare som under utvrderingsperioden har anvnt sig av boskapsvaktande hundar f mjlighet att fortstta med det, s lnge hunden arbetar aktivt och under frutsttning att hunden fungerar.

3. Dispenser
Anvndningen av boskapsvaktande hundar br baseras p ett fortsatt dispensfrfarande, dr individuella dispenser delas ut fr varje enskild hund. En dispens ska dras tillbaka om en hund inte fungerar.

Dispens br ges till de kategorier av anvndare som listas under rubriken Anvndare. En frutsttning fr att dispensen ska vara giltig r att brukaren terrapporterar enligt verenskommelse (se rubriken Villkor fr anvndning).

Ett dispensfrfarande medfr att anvndningen av hundar lttare kan regleras under ytterligare ngra r till dess att vi har tillrckligt med erfarenhet fr att kunna stta upp mer lngsiktiga regler. Dispenser ska dras tillbaka om det uppstr problem som inte gr att tgrda med en fr brukaren rimlig arbetsinsats eller om hunden av andra skl inte lngre arbetar. Dispenser i kombination med tydliga kriterier fr anvndning medfr i frlngningen att endast fungerande hundar blir kvar som arbetande hundar.

Fr att en hund ska kunna vistas bland tamdjur i hgn eller p fbodbete i skogen, krvs dels att hunden fr arbeta utan uppsikt av garen (daglig tillsyn krvs dock alltid), dels att hunden har mjlighet att rra sig tillsammans med tamdjuren under hela ret. En fortsatt anvndning av boskapsvaktande hundar i Sverige krver drfr endera fortsatt dispens frn Lagen om tillsyn ver hundar och katter (2007:1150) eller att anvndningen skrivs in i Naturvrdsverkets freskrifter.

4. Villkor fr anvndning
De tamdjursgare som ansker om dispens fr att kunna anvnda boskapsvaktande hundar br f ta del av ngra enkla villkor fr hundhllningen och drefter frskra att de har lst och accepterar dessa samt riktlinjerna fr problemlsning (se nedan).

Frslag till villkor fr anvndning av boskapsvaktande hundar Trots dispens och eventuellt bidrag frn Lnsstyrelsen till inkp av hunden r det hundgaren som har det fulla ansvaret fr hunden. Det r ven hundgaren som r ersttningsskyldig fr skador som hunden eventuellt orsakar. Hunden ska anvndas som en boskapsvaktande hund, vilket innebr att den ska tillbringa sin tid tillsammans med djuren den ska vakta. Vintertid kan hunden periodvis vara borta frn djuren om situationen s krver. Varje hund fr en individuell dispens. Erhllen dispens frpliktigar till en enkel terrapportering en gng/r frn brukaren till dispensgivande instans eller annan instans enligt verenskommelse. Dispensen fortlper automatiskt under frutsttning att terrapportering sker enligt verenskommelse. Dispensen frnyas inte om terrapportering enligt verenskommelse inte sker. Dispensen kan dras in om problem inte tgrdas se riktlinjer fr problemlsning. Hundgaren mste vidta tgrder fr att lsa eventuella problem med hundhllningen som medfr oacceptabla olgenheter fr omgivningen. Hundens mentala status kommer att testas och resultatet kommer att vara offentligt. Hundgaren ska ha lst och accepterat dessa villkor samt riktlinjerna fr problemlsning (bilaga 2).

5. Riktlinjer och kriterier fr problemlsning

Riktlinjer fr hur problem ska hanteras och lsas mste upprttas fr att frmja en tydlig och strukturerad anvndning. Riktlinjer fr nr dispenser dras in br upprttas.

Erfarenheter frn de senaste ren visar att det finns ett behov av riktlinjer fr vad som gller i olika problemsituationer. Riktlinjerna ska dels verka fr att problem som uppstr tgrdas s snabbt som mjligt, dels fr att skerstlla att det endast r fungerande hundar som finns ute i arbete. Riktlinjer gr det ocks lttare fr hundgaren och andra i omgivningen att veta vad

10

som gller i olika situationer. Viltskadecenters frslag p riktlinjer fr problemlsning i olika situationer redovisas i bilaga 2.

Vid problem eller klagoml r det viktigt att dokumentera problemets art och omfattning p ett metodiskt stt. Ett stt att gra detta p r att frse hundar med GPS-halsband som registrerar hur hundarna rr sig i terrngen och i frhllande till tamdjuren, hgnet, grannar eller andra aktuella objekt. Resultatet frn dokumentationen br ligga till grund fr beslut om en dispens ska dras in eller inte fr en srskild hund. I en problemsituation br hundgaren ven kunna erbjudas rdgivning gllande trning av hunden. Sdan rdgivning kan erbjudas av Viltskadecenter (mer information under punkt 13).
Om problem uppstr och/eller om klagoml framfrs p arbetande hund br fljande handlingsordning tillmpas:

1. Kommunikation med hundgaren (i de fall det r ngon annan som anmlt problemet). 2. Bedmning av problemets karaktr (se vidare under frslag till riktlinjer i bilaga 2). 3. Beslut om dispensen ska dras in helt eller tillflligt (beroende p problem). 4. Dokumentation av problemets omfattning (t ex GPS -halsband p hund). 5. tgrdande av problemet (om det bedms mjligt). 6. Beslut om fortsatt dispens eller permanent indragen dispens. 7. Information till berrda myndigheter.

6. Prioritering av bidrag till boskapsvaktande hundar

Elstngsel br alltid vara den tgrd som i frsta hand anvnds fr att frebygga rovdjursangrepp p tamdjur. Bidrag till boskapsvaktande hundar br medges med beaktande av hur stor risken fr angrepp p den aktuella besttningen r och vilka andra skadefrebyggande tgrder som kan vidtas.

Under utvrderingsperioden har bidrag medgivits frmst till inkp av hundar. Viltskadecenter rekommenderar att lnsstyrelserna fortstter lmna bidrag fr inkp av boskapsvaktande hundar i sdana besttningar dr de kan ha en funktion. Bidraget br flja de generella priserna fr hundar av motsvarande storlek och rasgrupp. Bidraget br kunna omfatta kostnaden fr kastrering av den boskapsvaktande hunden om detta blir aktuellt. Bidrag till hundar som ska vakta tamdjur p fritt skogsbete br ven kunna omfatta GPS-sndare till hunden samt till minst ett tamdjur under frutsttning att Viltskadecenter och lnsstyrelsen fr tillgng till data om var djuren och hunden befinner sig.

11

Frslag till prioritering av bidrag till boskapsvaktande hund 1. Fbodbrukare med fr/getter p fritt skogs- eller fjllbete, vilka blivit utsatta fr dokumenterade angrepp eller strningar av stora rovdjur. 2. Fbodbrukare med fr/getter p fritt skogs- eller fjllbete, som inte haft angrepp. 3. Fbodbrukare med nt p fritt skogs- eller fjllbete, vilka blivit utsatta fr dokumenterade angrepp eller strningar av stora rovdjur. 4. Fbodbrukare med nt p fritt skogs- eller fjllbete, som inte haft angrepp. 5. Hgnade besttningar med fr/getter, dr rovdjursavvisande stngsel inte kan anvndas av olika anledningar. 6. Besttningar med rovdjursavvisande stngsel, som trots det har haft dokumenterade angrepp av stora rovdjur. 7. Stora tamdjursbesttningar inom vargrevir, i vilka boskapsvaktande hundar kan vara ett komplement till stngsel. Minst 50 djurenheter.

7. Uppfljning av metoden
Arbetande boskapsvaktande hundar i Sverige br ven fortsttningsvis fljas upp. Hundar med djur p fbodbete br fljas upp mer detaljerat, medan hundar i hgn fljs upp p ett enklare vis. Efter ytterligare fem r br metoden ter ses ver, problemen summeras samt riktlinjer revideras och frbttras. Uppfljningen br ske p nationell niv fr att frmja en samlad erfarenhet och en likriktning av uppfljningen. Kontakter med fbodbrukare br ske minst 1 ggr per betesssong samt en avrapportering efter betesssongen Avrapportering av hund i hgn kan ske 1 ggr per r via en enkel utvrderingsblankett.

8. Hundars mentalitet och avel i Sverige

Viltskadecenter fresprkar en serie tester som frutsger hundens reaktion i olika situationer som en boskapsvaktande hund kan stllas infr. T ex mten med frmmande mnniskor eller hundar i eller utanfr hagen, p nra hll eller p avstnd. Testerna ska fnga upp de egenskaper som kan tnkas pverka funktionen hos en boskapsvaktande hund. Resultatet av testerna r ett viktigt fr att utveckla anvndningen och aveln av boskapsvaktande hundar i Sverige. Testerna utvecklas i samarbete med Projekt Arbetande hundar vid SLU. Testerna br utvrderas och eventuellt revideras nr tillrckligt med data har inkommit.

12

Frutom att brukaren mste ge hunden mjligheten att utvecklas till en god boskapsvaktare r det ven mycket viktigt att man s lngt det r mjligt vljer en hund som har bra grundfrutsttningar fr att bli en fungerande boskapsvaktande hund. Testerna som nmns ovan syftar till att p sikt visa vad som r bra frutsttningar hos en hund som ska arbeta som boskapsvaktare.

Eftersom avelsmaterialet fr arbetande hundar r tmligen glest i Sverige br nytt avelsmaterial rekryteras till landet. Det r framfrallt inom raserna Maremmano Abruzzese och Pyrener som nytt avelsmaterial behver tillfras. Ambitioner frn anvndare att rekrytera hundar frn andra lnder br uppmuntras och underlttas. Varje ny hund som importeras br dock tfljas av lmplig dokumentation eller information som visar att hunden ifrga kommer frn lmpliga arbetande linjer. Lmpliga importer kan diskuteras med Viltskadecenter, personal i Projekt Arbetande hundar (SLU, Tobias Gustavsson) och Svenska Kennelklubben.

Ingen av de raser som hittills anvnts i Sverige har visat sig mindre lmpliga. Men eftersom urvalsmaterialet r begrnsat inom Sveriges grnser br ven anvndningen av andra lmpliga boskapsvaktande raser n de som anvnts hittills frmjas. Redovisning av anvnda raser i Sverige finns under stycket om metoder och bakgrundsdata.

Under de senaste ren har Viltskadecenter tillsammans med personal frn Projekt Arbetande hundar, i viss mn studerat de boskapsvaktande hundarnas frhllningsstt gentemot frmmande mnniskor. ven om inga regelrtta, sedan tidigare etablerade tester genomfrts, har hundarna utsatts fr ngra olika testsituationer som kan liknas vid ett s kallat L-test (Lmplighetstest). L-testet omfattar ett antal retningssituationer som beskriver delar av hundens personlighet. Testsituationerna har valts ut fr att p ett enkelt och tydligt stt beskriva hundens beteende i situationer som hunden kan tnkas stllas infr i sin vardag. Tonvikten har lagts vid att beskriva hundens beteende vid mten med frmmande mnniskor Resultaten visar att det finns egenskaper som behver frbttras. Framfrallt visar ca en tredjedel av de 30 hundar som testats, tydliga tendenser till social rdsla och oskerhet. Social rdsla r till stor del genetiskt betingad och leder inte sllan till andra typer av problem, t ex aggressionsproblem. Fr att undvika detta krvs en planerad avel, srskilt med tanke p att populationerna av de boskapsvaktande raserna i Sverige r sm.

13

9. Framtida forskning och utveckling

Med utgngspunkt i hur boskapsvaktande hundar anvnds i Sverige idag ser inte Viltskadecenter ngot behov av vidare utvecklingsprojekt. En viss vervakning betrffande avel, som nmnts ovan, br emellertid ske.

Viltskadecenter har dock vid ett par tillfllen ftt frgan om boskapsvaktande hundar ven kan anvndas som en akut skadefrebyggande tgrd. Frslag har framfrts om att en boskapshund omgende efter ett angrepp av rovdjur i en tamdjursbesttning, skulle kunna sttas in i besttningen under en begrnsad tid (ngon eller ngra veckor). Detta fr att frhindra upprepade angrepp i samma besttning.

Akuta tgrder r generellt mer kostnadseffektiva och kan riktas till riskomrden varfr Viltskadecenter gr bedmningen att speciellt trnade vakthundar kan vara vrt att prova som en akut tgrd bde till fbodbesttningar och hgnade besttningar. Vi anser dock att hundar mste trnas specifikt fr detta ndaml. Boskapsvaktande hundar som redan r etablerade i en srskild besttning kan inte flyttas till nya besttningar och omrden och frvntas fungera omedelbart efter ankomst i en ny besttning.

10. Information och utbildning till tamdjursgare och nyblivna

boskapshundgare
Ett rligen terkommande informations/utbildningstillflle br erbjudas de tamdjursgare som funderar p att skaffa en boskapsvaktande hund eller nyligen har infrskaffat en.

De tamdjursgare som infrskaffar boskapsvaktande hundar behver lttillgnglig och bra information om hundens frsta r, d den ska trnas och formas i sin roll som boskapsvaktare. Hunden ska arbeta sjlvstndigt i en milj dr den ven ska fungera med mnniskor. Fr att frhindra att problem uppstr frses brukarna lmpligen med relevant kunskap redan innan problem riskerar att uppst. Hundgaren br ven frst vad hunden kan frvntas kunna och vilka krav som kan respektive inte kan stllas p hunden.

14

11. Information till myndigheter och allmnhet

Myndigheter som av olika orsaker involveras i anvndningen av boskapsvaktande hundar br erbjudas rligen terkommande informations/utbildningstillfllen. Information till allmnheten sker dremot lmpligast via en instruktiv webbplats.

Myndigheter, frmst Polisen och Lnsstyrelsen kommer vid olika tillfllen att komma i kontakt med anvndare av boskapsvaktande hundar eller andra mnniskor som p ngot stt berrs av hundanvndningen. Lnsstyrelsen r dessutom ansvarig fr djurskyddet i Sverige varfr de ven kan komma i kontakt med den boskapsvaktande hunden. Dessa myndigheter br drfr erbjudas information om metoden s som hur metoden fungerar, vilka frutsttningar som krvs samt riktlinjer fr problemlsning. ven andra myndigheter/instanser kan berras. Allmnheten har under de senaste ren visat intresse fr boskapsvaktande hundar och har som regel mnga frgor om hur det fungerar, men ven om vilka lagar och regler som finns. Utver information till anvndare och myndigheter br det ven finnas allmn information till allmnheten. Informationen br redovisa hur metoden fungerar och vilka lagar, regler eller andra regelverk som reglerar anvndningen.

Frslag p informationsmaterial Mer informationsmaterial behver publiceras p svenska. Viltskadecenter frslr fljande: Allmn information om metoden med boskapsvaktande hundar (riktad till andra n brukare). Detaljerad handledning med inriktning p hundens uppfostring/trning det frsta ret Handledning till myndigheter Sammanfattning av den kunskap som brukarna i Sverige samlat under utvrderingsperioden. Lpande uppdatering om metoden, regler och boskapsvaktande hundar i Sverige br samlas p en webbplats.

12. Instans fr tilldelning av dispenser

Frn och med att boskapsvaktande hundar brjade anvndas i Sverige har Viltskadecenter delat ut dispenser p Naturvrdsverkets uppdrag. Frn och med 2010 r det lnsstyrelserna som har ansvar fr att hantera dispenser fr boskapsvaktande hundar. Det kan ske genom att lnsstyrelsen ger dispens direkt till berrd brukare eller genom att lnsstyrelsen medger Viltskadecenter att dela ut dispenser.

15

Vi rekommenderar att Viltskadecenter ven i fortsttningen hanterar dispenser till boskapsvaktande hundar genom att Viltskadecenter fr ett generellt tillstnd frn lnsstyrelserna att gra detta. Vi frslr att Viltskadecenter ven i framtiden har ett nationellt koordineringsansvar fr anvndningen av boskapsvaktande hundar i Sverige (ls mer under punkt 13). En lnsstyrelse kan nd vlja att sjlva direkt dela ut dispenser till brukare, oavsett br dispenstilldelning ske enligt rekommendationer i freliggande rapport.

Vi rekommenderar att dispenstilldelning och problemhantering sker enligt de riktlinjer och kriterier som presenterats i denna rapport, oavsett vilken myndighet som r ansvarig fr dispensfrfarandet.

13. Koordinering av anvndningen av boskapsvaktande hundar i

Sverige- Problemlsning, rdgivning, information och uppfljning
Viltskadecenter har under utvrderingsperioden samlat erfarenhet och kunskap om metoden att anvnda boskapsvaktande hundar i Sverige. Vi ser det drfr som lmpligt att Viltskadecenter ven fortsttningsvis r den instans som ansvarar fr kunskapsinsamling och uppfljning av metoden, dokumentation och hantering av problem, rdgivning till anvndare, samt framtagande av lmplig information till olika berrda parter.

Rdgivning kan ske efter samrd med personal frn Projekt Arbetande hundar vid SLU. ven anvndare med r av praktisk erfarenhet r en bra klla till information.

Frslag till ansvarsomrden fr Viltskadecenter 2011-2015: rligen terkommande information till myndigheter Nationellt koordineringsansvar rligen terkommande utbildningstillflle fr anvndare av metoden (nybrjare) rligen eller vartannat r terkommande trff med anvndare av boskapsvaktande hundar fr att diskutera olika frgestllningar som uppkommer i samband med anvndning och utveckling av metoden. ven sdana mnen som avel kan avhandlas p sdana mten. P dessa mten br anvndare av hundar, Lnsstyrelserna samt Kennelklubben deltaga Bedmning av problem och dokumentation av problem. I samrd med projekt arbetande hundar vid SLU. Rekommendation om indragna dispenser i samrd med dispensgivande instans. Kunskapsinsamling frn anvndare i Sverige, samt frmedling av kunskapen i lmpligt informationsmaterial.

16

Rdgivning till brukare i problemsituationer Ta fram informationsmaterial Driva en webbplats med information om metoden. Uppfljning av anvndningen av boskapsvaktande hundar Tillsammans med projekt arbetande hundar vid SLU kontrollera de vuxna hundarnas mentalitet. Utforma ett lmpligt test fr kontroll av mentaliteten i samarbete med projekt arbetande hundar, SLU. Upprttande av riktlinjer fr problemlsning och revidering av riktlinjer fr problemlsning. I samarbete projekt arbetande hundar vid SLU.

vriga rekommendationer
Klargranden vid anvndning av boskapsvaktande hundar Tolkning av lagar och regler som berr verksamheten med boskapsvaktande hundar i Sverige har diskuterats vid flera tillfllen under ren. Vissa frgor krver klargranden frn ansvarig myndighet fr att svl boskapshundgare som andra som berrs av hundarna ska veta vad som gller. Nedan redovisas frgor med svar frn Naturvrdsverket.

1. Blir hundgaren ersttningsskyldig om en boskapsvaktande hund ddar eller ddligt srar ett fredat rovdjur?

Svar: Det framgr av 19 Lagen om tillsyn ver hundar och katter (2007:1150) att en hundgare har ett strikt ansvar fr skador orsakade av hunden. Enligt frarbetena (prop. 2006/2007:126) r bestmmelsen om strikt ansvar intagen i lagen fr att betona garens ansvar och fr att det ska bli lttare fr den skadelidande att f sin rtt utan att behva g till domstol. Staten (representerad av Naturvrdsverket som ansvarig sektorsmyndighet) har tidigare betraktats som skadelidande nr vissa djur fllts illegalt och vid sdana tillfllen krvt ersttning av den som fllts fr jakten. Frgan om ersttning har dock inte varit aktuell sedan 1990-talet och d endast i fall dr det rrt sig om konstaterad illegal jakt och ngon fllts fr brottet. Praxis idag r att ersttning inte yrkas.

2. Vad har anvndaren av boskapsvaktande hundar fr rttigheter nr det gller allemansrtten? P vems villkor gller allemansrtten i en beteshage dr brukaren bedriver verksamhet med djurhllning?

17

Svar: Att allemansrtten finns uttrycks i 2 kap. 18 Regeringsformen och 7 kap. 1 Miljbalken. Allmnheten kan rra sig fritt p betesmark och en markgare kan inte sprra av sdan mark eller hindra allmnheten frn att betrda marken. Markgaren har rtt att hlla djur som eventuellt kan hindra mnniskor frn att g in i en hage. r djur i en hage av sllsynt aggressivt slag ankommer det dock p markgaren, utifrn ett skadestndsrttsligt perspektiv, att hgna in omrdet p lmpligt stt. (Jordbruksverket har nrmare information om de regler som i vrigt styr hllning av tamdjur). Vidare br markgaren p vl synliga skyltar/anslag informera allmnheten om frhllandena s att ingen av misstag frirrar sig in i en sdan hage. (En sdan skylt fr sttas upp utan kommunalt tillstnd d den r behrig enligt 5 lag (1998:814) med srskilda bestmmelser om gaturenhllning och skyltning.)

3. Vad hnder d en boskapsvaktande hund ddar eller skadar en annan hund som kommer in i det hgn dr hunden arbetar?

Svar: Alla hundgare har ett strikt ansvar fr skador orsakade av hunden enligt 19 Lagen om tillsyn ver hundar och katter (2007:1150).

Viltskadecenter r av sikten (och rekommenderar en frndring) att gare till en boskapsvaktand hund som ddar eller skadar en hund som antrffas ls i den boskapsvaktande hundens hgn, inte br bli ersttningsskyldiga fr den skada som den boskapsvaktande hunden orsakat p den frmmande hunden. Rekommendationen omfattar hundar med djur p fritt skogsbete endast i de fall d det r dokumenterat att den frmmande hunden angripit tamdjuren. Samtliga hundgare ska dock alltid vara fullt ansvariga fr det hunden gr och fr att tgrda problem som uppstr.

18

4. Metoder och bakgrundsdata

Under ren 2002-2010 har Viltskadecenter fljt upp och utvrderat anvndningen av boskapsvaktande hundar i Sverige. Hundarna har anvnts p i huvudsak tv olika stt: 1) I hgn med tamdjur, utan herde. 2) Med lsgende tamdjur p fbodbete, utan herde.

Tre av de 36 brukarna som anvnt hund har haft djur p fbodbete medan resterande brukare har haft hgnade djurbesttningar. Tamdjursgarna har sjlva infrskaffat hundarna. Viltskadecenter har delat ut dispens till de hundar som uppfyllt de krav vi stllt fr en boskapsvaktande hund: Hunden ska tillbringa sin tid tillsammans med djuren den ska vakta. Bde brukare som tidigare har haft rovdjursangrepp och brukare som inte haft angrepp har skaffat hundar. Tillstnd har inte delats ut till grdshundar. Det vill sga d brukaren haft ambitionen att hunden ska dela sin tid mellan grdsplanen/familjen och tamdjuren.

Viltskadecenter har fljt upp alla hundar med tillstnd med hjlp av en individuell utvrderingsblankett som hundgarna har fyllt i flera gnger under utvrderingstiden. Vi har ven haft flera telefonkontakter med varje hundgare och ordnat gemensamma trffar p vilka erfarenheter har frmedlats och diskuterats. Vidare har Viltskadecenter genomfrt studiebesk hos de flesta hundgarna och hlsat p/observerat majoriteten av hundarna. Viltskadecenter har tillsammans med etologen Tobias Gustavsson ven i viss mn studerat de boskapsvaktande hundarnas frhllningsstt gentemot frmmande mnniskor. ven om inga regelrtta, sedan tidigare etablerade, tester har genomfrts har hundarna utsatts fr ngra olika testsituationer vilka kan liknas vid ett s kallat L-test (lmplighetstest). Testet omfattar ett antal retningssituationer som beskriver delar av hundens personlighet. Testsituationerna har valts ut fr att p ett enkelt och tydligt stt beskriva hundens beteende i situationer som hunden kan tnkas stllas infr i sin vardag. Dessa tester r utfrda av personal frn Projekt Arbetande hundar, SLU (Tobias Gustavsson), tillsammans med en observatr frn Viltskadecenter samt i de flesta fall tillsammans med garen till hunden (vissa moment).

Utver detta har srskilda hndelser eller konflikter noterats och inkommande sikter/frslag om boskapsvaktande hundar frn berrda personer i hundarnas nrhet har noterats. 74 utvrderingsblanketter har skickats in till Viltskadecenter under ren. Svarsfrekvensen har varierat mellan 0 och 100 % fr de enskilda hundgarna. Vissa blanketter r ersatta med studiebesk och telefonsamtal samt muntliga redovisningar under trffarna med Viltskadecenter.

19

Hundarna
Under perioden 2002-2010 har 36 olika brukare ftt tillstnd att hlla 76 olika hundindivider (43 tikar och 33 hanar). Tre av brukarna hade hund endast under en kort period, medan sex av dem skaffade hund frst under de sista tv ren av utvrderingsperioden. Dessa hundar har fljaktligen inte hunnit bidra i ngon strre omfattning till utvrderingen. Av de 76 hundarna har 37 st tagits ur bruk av olika anledningar (bilaga 3). Medelldern p de hundar som fanns i systemet hsten 2010 var ca 4 r (10 mn 8 r). Hundarna har framfr allt anvnts till fr (29 grdar) och getter (3 grdar), men ven till enstaka besttningar med nt (2 grdar) och alpackor (3 grdar).

Det finns ca 30 olika boskapsvaktande hundraser i vrlden, men i Sverige anvnds endast ett ftal av dessa (tabell 1).

Tabell 1. Arbetande boskapsvaktande hundar i Sverige frdelade p ras (2002-2010)

Ras Maremmano Abruzzese Pyrenerhund Kangalhund Kuvaz Cao da Serra de Estrela Pyrener/Estrela korsning Pyrener/Maremman Abruzzese korsning Ursprungsland Italien Frankrike Turkiet Ungern Portugal Antal i Sverige 49 13 4 2 1 6 1 % 64 17 5 3 1 8 1

Hundar som skydd mot rovdjursangrepp

En av de viktigaste frgorna gllande boskapsvaktande hundar r naturligtvis om de minskar frlusterna till stora rovdjur. I Nordamerika visar studier och sammanstllningar att boskapsvaktande hundar har en skadereducerande effekt (Coppinger et al 1988; Linhart et al 1979; Green and Woodruff 1983). Studierna r baserade p frluster av fr till coyote (prrievarg). Resultaten visar att boskapsvaktande hundar inte tar bort frlusterna till rovdjur helt och hllet, men att de reducerar dem. De visar ven att hundarna inte var effektiva i besttningar dr fren betar utspritt ver stora ytor. Det r dock inte sjlvklart att jmfra de amerikanska studiernas resultat i siffror med svenska frhllanden, eftersom flera av de amerikanska brukarna har eller har haft rliga frluster till rovdjur som r lngt mer omfattande n de flesta brukare med frluster i Sverige. I Sverige har de flesta besttningar som utstts fr rovdjursangrepp enstaka angrepp av antingen varg, bjrn eller lodjur. Det r f som har terkommande angrepp varje ssong.

20

I Norge, dr boskapsvaktande hundar anvnds i begrnsad omfattning, har metoden signifikant reducerat frlusterna till tamdjur (Nilsen et al 2003). Frhllningen i Norge bedrivs framfrallt p utmarksbete, det vill sga djuren slpps p skogen under sommaren. Totalt uppgr frlusterna av fr till stora rovdjur i Norge till ca 30 000 rligen, jmfrt med mellan 300-500 i Sverige. I Norge anvnds hundarna p alla de tre stt som beskrevs under rubriken Boskapsvaktande hund som frebyggande tgrd" samt p ett fjrde, dr hunden gr p patrulleringsrundor tillsammans med en herde eller hundfrare. Utvrderingar av metoderna visar att den sistnmnda metoden signifikant reducerar frlusterna av lsgende fr till rovdjur. De vriga tre metoderna kan inte berknas var fr sig p grund av fr lite data, men sls de ihop pekar resultatet ven hr p en skadereducerande effekt.

Dataunderlaget i Sverige r fr litet fr att vi statistiskt ska kunna utvrdera boskapsvaktande hundars effektivitet som skadefrebyggande tgrd under den gngna perioden. Fler n hlften av de brukare som skaffat hund har varken haft angrepp av stora rovdjur fre eller efter infrskaffandet av hunden/hundarna. I materialet finns dock brukare som haft angrepp av stora rovdjur innan infrskaffandet av hunden, men inte efter hundens ankomst. Av tre fbodbrukare som haft boskapsvaktande hundar har tv haft angrepp av stora rovdjur ven efter infrskaffandet av hunden. Sex brukare med tamdjur i hgn hade haft angrepp av rovdjur innan den boskapsvaktande hundens ankomst till grden, men inte efter. En brukare har haft angrepp bde fre och efter hundens ankomst till grden, men angreppen har inte skett i det hgn dr hunden befunnit sig, utan i andra hgn p andra delar av besttningen. Eftersom det inte varit mjligt att utvrdera metodens effektivitet r det heller inte mjligt att utvrdera metodens kostnadseffektivitet.

Brukarnas oro fr angrepp frn rovdjur

D vi frgade hundgarna om deras oro fr rovdjursangrepp minskat i och med att de skaffat en boskapsvaktande hund svarade 14 st stmmer helt, 9 st svaradestmmer ganska bra och 3 st stmmer lite. I Finland, dr man anvnder hundar p liknande stt som i Sverige, har brukarna ocks beskrivit att knslan av personlig trygghet har kat (Ostavel et al 2009).

Arbetsinsats och driftskostnad fr hundarna

Arbetsinsatsen fr en hund varierar i omfattning och brukarna har uppgett stora skillnader i den tid de lgger p hunden. Generellt har de flesta lagt mer tid under hundens frsta r. Det har ocks varit tidskrvande att frska komma tillrtta med problem, under perioder d

21

brukare haft olika slags problem med hundarna, ibland s mycket som 1 timme per dag. 21 brukare har uppgivit att de lagt mellan en knapp timme/vecka till en timme /dag, se tabell 2.

Tabell 2. Tid som brukarna har redovisat att de lgger p hunden/hundarna.

Tidstgng 1 timme/vecka 2-6 timmar/vecka Mellan 2-7 timmar/vecka 1 timme/dag

Antal brukare 4 5 5 7

Driftskostnaden fr en frisk hund varierar enligt de svenska brukarna mellan 3 500 kr och 10 000 kr per r (inklusive frskring). 2005-2010 r den uppgivna genomsnittliga kostnaden 7000 kr per r. Inkpspriset fr en valp har legat mellan 10 000 kr och 12 000 kr under hela perioden, om valpen infrskaffas inom Sveriges grnser. Lnsstyrelsen har lmnat bidrag till inkp av de flesta hundarna, medan brukarna sjlva sttt fr de lpande utgifterna fr hunden.

P frgan om driftskostnaden fr hunden per mnad i frhllande till det arbete hunden utfr samt till minskningen av oro fr rovdjursangrepp, svarade 9 av 14 brukare att kostnaden r lagom. Det rder dock delade uppfattningar om huruvida hunden lnar sig rent ekonomiskt. Om andra aspekter av hundens nrvaro i hagen tas i beaktande (som t ex minskade frluster av lamm till bde rv och korp) s kommer hunden mjligen att betala sig fr flera av brukarna.

I Norge har brukarna uppgett att hga kostnader fr hundarna r en nackdel med metoden, medan brukarna i Finland inte betraktar kostnaden som ett problem (Hansen 2005, Ostavel et al 2009). Den sammanlagda kostnaden fr en boskapsvaktande hund (inkpspris + driftskostnader under 10 r) hamnar p i genomsnitt 70 000 kr. D har vi rknat p en driftskostnad p 3500 kr -10 000/r. I denna summa ingr inte arbetstid.

Brukarnas synpunkter p metoden

13 brukare av 16 som svarat, skulle rekommendera andra att anvnda sig av boskapsvaktande hund som en skadefrebyggande tgrd mot stora rovdjur. En r tveksam och tv vet inte.

Enstaka brukare uppger att det r svrt att frlika sig med faktumet att hundgaransvar och ersttningsskyldighet gller ven fr de boskapsvaktande hundarna i alla situationer. Svrast att acceptera r att brukaren kan bli ersttningsskyldig om dennes boskapsvaktande hund

22

skadar en annan hund som angriper fren som boskapshunden ska vakta, trots att den boskapsvaktande hunden i dessa fall fr anses skta sitt arbete.

Andra effekter av hundens nrvaro bland djuren som har framfrts frn brukarna r: Frre frsvunna lamm till korp och till rv. Frre oknda lsspringande hundar i hagen/p grden. Frre oknda mnniskor i hagen. Frre lgar eller rdjur som river ned stngsel.

Klagoml p hundarna
19 av de 36 brukarna har ngon gng ftt direkta eller indirekta klagoml p hundarna frn grannar eller andra i omgivningen. Frekvensen av klagoml har varierat mellan enstaka klagoml under hundens frsta r p grden till klagoml som terkommit r efter r. De vanligaste klagomlen r att hunden skller strande p ntterna och att hunden springer lngsmed stngslet och skller nr mnniskor passerar p olika stt, t ex mnniskor med hundar, cyklister, joggare eller promenerare. Mnga brukare nmner att hundarna efter de frsta ren lr sig knna igen vissa ekipage, vilket medfr att de slutar med sdana beteenden. Det gller emellertid inte alla hundar och inte heller alla slags frbipasserande ekipage. En del brukare berttar att hundarna reagerar kraftigare p vissa ekipage, t ex cyklister eller joggare eller srskilda hundar.

Andra klagoml har gllt hundar som rymmer frn hagen/besttningen (5 st), att en boskapsvaktande hund hoppar ver stngslet nr folk passerar frbi (enstaka fall), ven sjlva hundhllningen (att hunden mste bo ute tillsammans med djuren) samt att hunden arbetar utan uppsikt. Flera av brukarna har nmnt att de mste frklara fr mnga mnniskor eller myndigheter hur en boskapsvaktande hund fungerar och att det r en frutsttning att hundarna bor med djuren fr att metoden ska fungera.

Skador orsakade av hundarna

Viltskadecenter har inte knnedom om ngra fall dr ngon av de boskapsvaktande hundarna har bitit eller nafsat efter en mnniska i det hgn dr hunden arbetar. Ett fall har noterats d en hund bitit/nafsat efter en frbipasserande mnniska. Vid tillfllet befanns sig hunden utanfr hagen och personen passerade frbi p vgen.

23

I tv hgnade besttningar och i tv fbodbesttningar har hunden eller hundarna bitit och skadat frmmande hundar. P en av grdarna med hgnade besttningar kom en frmmande hund in i hagen med de boskapsvaktande hundarna (2 st), vilka angrep och svrt skadade den frmmande hunden. Vid en annan grd hoppade den boskapsvaktande hunden ut nr en person med hund passerade frbi hagen och bet hunden. Vid en fbod bet de boskapsvaktande hundarna under en period tre olika hundar som passerade eller beskte fboden. Hundarna hade, under tre tidigare ssonger, aldrig bitit ngon annan hund. Vid en annan fbod rymde hundarna och den ena hunden bet och skadade en annan hund under tiden de var borta frn tamdjuren/fboden.

Ingen kad lammddlighet eller kad frekvens av kastningar av foster rapporteras frn ngon brukare.

Konflikter
I Sverige har 7 av de 19 brukarna med klagoml haft ngon form av konflikt med grannar eller andra i omgivningen. Med konflikt avser vi hr en situation dr parterna inte kunnat lsa ett problem som uppsttt eller d ena parten upplever att problemet inte r lst.

I sex av besttningarna har konflikten varit av sdan karaktr att polisen blivit inblandad, antingen genom att hundgaren sjlv har anmlt skador (tv fall) som en annan person gjort p hans/hennes egendom eller genom att grannar eller andra i omgivningen har polisanmlt brukaren fr att hundens beteende inte ansetts acceptabelt. I en besttning har ven kommunen kontaktats av en part. 3 av de 7 brukarna som varit inblandade i konflikter har valt att inte lngre anvnda sig av boskapsvaktande hundar.

I 3 av de 7 besttningarna har konflikterna inte brjat med hundarna, utan funnits dr redan innan. I resterande grdar r det oklart. Viltskadecenter har tagit emot enstaka samtal dr klagomlen p en brukare inte gllt enbart hunden. Vid de samtalen har rapportren ven klagat p andra faktorer kring tamdjurshllningen, t ex att det r stkigt p grden, att stngslen inte skts ordentligt, att besttningen inte vrdas p ett korrekt stt, att brukaren inte r kapabel att driva grden eller att hundarna r magra. I frekommande fall har parterna inte haft ngon direkt kommunikation och Viltskadecenter har uppfattat det som att det inte varit den boskapsvaktande hunden som egentligen varit kllan till konflikt.

24

I Finland rapporterar inte brukarna ngra direkta problem eller konflikter med omgivningen betrffande boskapsvaktande hundar som anvnds p ett liknande stt som i Sverige. Frn Norge dremot rapporteras att konflikter med grannar frekommer.

25

5. Referenser
Coppinger, R., Coppinger, L., Langeloh, G., Gettler, L., & Lorenz, J., 1988. A decade use of livestock guarding dogs. Vertebrate Pest Conference Proceedings collection, 1988. Univ. of. Calif., Davis. 13:209-214, 1988.

Coppinger, R., Lorenz, J., Glendinning, J. & Pinardi, P. 1983. Attentiveness of Guarding Dogs for Reducing Predation on Domestic Sheep. Journal of Rangeland Management. 36(3),

Green, J.S & Woodruff, R. A. 1983a. The use of Eurasian dogs to protect sheep from predators in North America: a summary of research at the U.S. Sheep Experiment Station. In Proceedings of First Eastern Wildlife Damage Control Conference pp 119-124. Cornell University, Ithaca, N.Y.

Hansen, I. 2005. Use of livestock guarding dogs in Norway - a review of the effectiveness of different methods. Carnivore Damage Prevention News, 8, 02-08.

Linhart, S.B, Sterner, R.T., Carrigan, T.C & Henne, D.R. 1979. Komondor guard dogs reduce sheep losses to coyotes; a preliminary evalutation. J. Range.Manage., 32, 238-241.

Nilsen, P.A., Hansen, I. & Christiansen, F. 2003. Tillpasset bruk av vokterhund-erfaringer fra enkeltbesetninger 2000-2002. Grnn kunskap Vol. 7 Nr.6 - 2003. Planteforsk.

Ostavel, T., Vouri, K.A., Sims, D.E., Valros, A., Vainio, O. and Saloniemi, H. 2009. The first experience of livestock guarding dogs preventing large carnivore damages in Finland. Estonian Journal of Ecology, 2009, 58, 3, 216-224.

Viltskadestatistik 2009, Statistik och prognoser frn Viltskadecenter 2010-1

Tamdjur och rovdjur- gr det ihop, Viltskadecenter 2010

26

6. Bilagor
Bilaga 1. Villkor fr anvndning av boskapsvaktande hundar
De som ansker om dispens att f anvnda boskapsvaktande hundar br f ta del av ngra enkla villkor fr hundhllningen och drefter frskra att de har lst och accepterar dessa samt riktlinjerna fr problemlsning (bilaga 2).

Frslag till villkor fr anvndning av boskapsvaktande hundar Trots dispens och eventuellt bidrag frn Lnsstyrelsen till inkp av hunden r det hundgaren som har det fulla ansvaret fr hunden. Det r ven hundgaren som r ersttningsskyldig fr skador som hunden eventuellt orsakar. Hunden ska anvndas som en boskapsvaktande hund, vilket innebr att den ska tillbringa sin tid tillsammans med djuren den ska vakta. Vintertid kan hunden periodvis vara borta frn djuren om situationen s krver. Varje hund fr en individuell dispens. Erhllen dispens omfattar en enkel terrapportering en gng/r frn brukaren till dispensgivande instans eller annan instans enligt verenskommelse. Dispensen fortlper automatiskt under frutsttning att terrapportering om hunden sker enligt verenskommelse. Dispensen frnyas inte om terrapportering enligt verenskommelse inte sker. Dispensen kan dras in om problem inte tgrdas se riktlinjer fr problemlsning. Hundgaren mste vidta tgrder fr att lsa eventuella problem med hundhllningen som medfr oacceptabla olgenheter fr omgivningen. Hundens mentala status kommer att testas och resultatet kommer att vara offentligt. Brukaren ska ha lst och accepterat dessa villkor samt ska ha lst och accepterat riktlinjer fr problemlsning.

27

Bilaga 2. Frslag till handlingsordning och riktlinjer fr problemlsning

Om problem uppstr och/eller om klagoml framfrs p arbetande hund br fljande handlingsordning tillmpas: 1. Kommunikation med hundgaren (i de fall det r ngon annan som anmlt problemet). 2. Bedmning av problemets karaktr (se vidare under frslag till riktlinjer nedan). 3. Beslut om dispensen ska dras in helt eller tillflligt (beroende p problem). 4. Dokumentation av problemets omfattning (t ex GPS -halsband p hund). 5. tgrdande av problemet (om det bedms mjligt). 6. Beslut om fortsatt dispens eller permanent indragen dispens. 7. Information till berrda myndigheter.

Frslag till riktlinjer fr problemlsning i olika situationer Hundar som misstnks orsaka problem i omgivningen br under perioden fr dokumentation samt under perioden fr tgrder vara frsedd med ngon form av mrkning, frslagsvis ett halsband. En mrkning medfr att observationer som grs av hunden kan knytas till rtt individ och man undviker att den frvxlas med andra lsspringande hundar.

Hundar i hagar och hgn 1. Hunden har hoppat ut ur hagen och bitit eller nafsat mot mnniskor/hundar Dispensen dras in tills vidare. Viltskadecenter testar drefter hunden omgende fr att bedma problemets omfattning, om problemet gr att tgrda eller om dispensen ska dras in permanent.

2. Hunden har bitit eller nafsat mot mnniskor som passerat igenom hagen Dispensen dras in tills vidare. Viltskadecenter testar drefter hunden omgende fr att bedma problemets omfattning, om det gr att tgrda eller om dispensen ska dras in permanent. 3. Hunden har bitit en mnniska genom stngslet Dispensen dras in tills vidare. Viltskadecenter testar drefter hunden omgende fr att bedma problemets omfattning, om det gr att tgrda eller om dispensen ska dras in permanent.

4. Hundar som hoppar ut ur hagen nr en annan hund passerar tillsammans med mnniska

28

Sdana hndelser definieras som problem d de intrffat vid minst tre tillfllen per ssong, beroende p hundens beteende. Drefter br brukare och Viltskadecenter diskutera problemets omfattning fr att bedma om det gr att tgrda eller om dispensen ska dras in permanent. Hunden kan vid behov frses med en GPS-sndare fr att dokumentera omfattning av problemet. Om den boskapsvaktande hunden upptrder aggressivt mot passerande hundar eller mnniskor br tillstndet omedelbart dras in till vidare. Viltskadecenter testar drefter hunden omgende fr att bedma problemets omfattning, om det gr att tgrda eller om dispensen ska dras in permanent. Utifrn problemets omfattning bedms huruvida det gr att tgrda eller om tillstndet ska dras in permanent.

5. Hunden har lmnat hagen med tamdjur och uppehllit sig utanfr hagen och grdsplanen. tre rapporterade tillfllen frser Viltskadecenter hunden med GPS-sndare under minst tv veckor fr att dokumentera problemets omfattning. Resultatet frn sndarna utgr underlag fr en bedmning av huruvida problemet gr att tgrda eller om hundens dispens ska dras in permanent. Viltskadecenter kan p begran delta i diskussioner med grannar eller andra som upplevt problem.

6. Hunden har hoppat ut ur hagen och jagat vilt (andra arter n rovdjur) Efter tre rapporterade tillfllen frser Viltskadecenter hunden med GPS-sndare under minst tv veckor fr att dokumentera problemets omfattning. Resultatet frn sndarna utgr underlag fr en bedmning av huruvida problemet gr att tgrda eller om hundens dispens ska dras in. Viltskadecenter kan p begran delta i diskussioner med grannar eller andra som upplevt problem.

7. Hunden har angripit en annan hund som kommit in i hagen Dispensen dras inte in. Viltskadecenter deltar p begran vid informationsmte fr nrboende. I de fall polisanmlan grs mot garen av den boskapsvaktande hunden br polisen kontakta Viltskadecenter i ett tidigt skede fr att f information om den boskapsvaktande hundens funktion och srskilda dispens.

Hundar med djur p fritt fbodbete 8. Hunden har bitit mnniska Dispensen dras in tills vidare. Viltskadecenter testar drefter hunden omgende fr att bedma problemets omfattning och om huruvida det gr att tgrda eller om dispensen ska dras in permanent.

29

9. Hunden har bitit hund p fbodvallen Viltskadecenter testar hunden omgende fr att bedma problemets omfattning och om huruvida det gr att tgrda eller om dispensen ska dras in permanent.

10. Hunden har angripit en hund/hundar lngre bort n 50 m frn tamdjuren Efter tv rapporterade tillfllen frser Viltskadecenter hundarna med GPS-halsband fr att dokumentera hur hundarna rr sig i frhllande till flocken, om det r oklart sedan tidigare. Viltskadecenter genomfr ven tester av den boskapsvaktande hunden fr att bedma problemets omfattning. Resultaten frn testerna och GPS-dokumentationen utgr grund fr Viltskadecenter att bedma huruvida problemet gr att tgrda eller om hundens dispens ska dras in.

11. Hunden har lmnat tamdjursflocken fr att jaga vilt (andra arter n rovdjur) Efter tre rapporterade tillfllen frser Viltskadecenter hunden samt minst ett djur ur tamdjursflocken med GPS-sndare under minst tv veckor fr att dokumentera problemets omfattning. Resultatet frn sndarna utgr underlag fr en bedmning av huruvida problemet gr att tgrda eller om hundens dispens ska dras in. Viltskadecenter kan p begran delta i diskussioner med grannar eller andra som upplevt problemet.

12. Hunden har lmnat tamdjuren och gtt egna rundor i skogen Efter tre rapporterade tillfllen frser Viltskadecenter hunden med GPS sndare under minst tv veckor fr att dokumentera problemets omfattning. Resultatet frn sndarna utgr underlag fr en bedmning av huruvida problemet gr att tgrda eller om hundens dispens ska dras in. Viltskadecenter kan p begran delta i diskussioner med grannar eller andra som upplevt problem.

vriga situationer 13. Hunden springer lngs staketets insida och skller Dispensen dras inte in. Om hundgaren upplever att beteendet gr ut ver hundens funktion som boskapsvaktare, t ex genom att den inte uppehller sig med djuren den ska vakta, br Viltskadecenter rdfrgas. Hundgaren br ven ha noga uppsikt ver hunden ifrga s att beteendet inte kar i omfattning, t ex i form av att hunden brjar hoppa ut ur hagen. Beteendet r vanligt bland de boskapsvaktande hundarna. Informationsskyltar om den boskapsvaktande hunden/hundarna br finnas vl synliga p stngslet!

14. Hunden skller p mnniskor som passerar flocken i skogen

30

Dispensen dras inte in. 15. Hunden skller nattetid Dispensen dras inte in. Beteendet br tas i beaktande redan vid infrskaffandet av hunden. Boskapsvaktande hundar br sklla nr ngot som de inte knner igen nrmar sig hgnet eller djuren. Skallet r en del av hundens nrvaro i flocken och hgnet och en del i den avskrckande effekt som hunden ska ha mot rovdjur. Under dygnets mrka timmar skller hundarna relativt ofta ven p ljud.

Riktlinjerna ovan kan ven anvndas av andra myndighetspersoner som kommer i kontakt med boskapsvaktande hundar, t ex Polisen och Lnsstyrelsens djurskyddsinspektrer.

31

Bilaga 3. Arbetande boskapsvaktande hundar i Sverige 2002-2010, tabell

Kn Tik=1 Hane=0 0 1 1 0 0 0 1 1 0 0 0 1 0 1 0 1 1 1 0 1 1 0 1 0 1 1 0 0 0 1 1 0 0 1 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 0 1 1 1 Pyrener Kangalhund Maremmano A. Maremmano A. Maremmano A. Kuvaz Maremmano A. Kuvaz Maremmano A. Maremmano A. Maremmano A. Pyrener Pyrener Pyrener Maremmano A. Maremmano A. Pyrener Maremmano A. Pyrener Pyrener Pyrener Maremmano A. Pyrener Pyrener Maremmano A. Maremmano A. Estrela Maremmano A. Maremmano A. Pyrener/Estrela Pyrener/Estrela Pyrener/Estrela Maremmano A. Maremmano A. Pyrener/Estrela Pyrener/Estrela Pyrener Pyrener Maremmano A. Kangalhund Maremmano A. Maremmano A. Pyrener/Estrela Maremmano A. Maremmano A. Maremmano A. Maremmano A. Maremmano A. Lantbruk upphrt Hund gammal/Lantbruk nedskuret Hund dd Konflikt med omgivning ? Saknade intresse fr fren Konflikt med omgivning ? Hund frsvann sprlst Dlig attityd till fren Hund avliden Till avel Sjukdom Ej fungerande hund. Ej fungerande hud Lantbruk upphrt Hund avliden Hund avliden Lantbruk upphrt Dliga hfter, avlivad Lantbruket upphrt Ej fungerande hund Hund avliden Ej intresserad av djuren Hund avliden, trafik? Ej intresserad av djuren Ras 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Orsak ur system

32

1 0 1 1 0 1 1 1 0 0 1 1 0 1 1 1 0 1 0 0 0 1 0 1 0 0 0 1

Maremmano A. Maremmano Abruzzese Pyrener Maremmano Abruzzese Maremmano A. Kangal Maremmano Abruzzese Pyrener/Estrela Maremmano Abruzzese Maremmano Abruzzese Maremmano Abruzzese Maremmano Abruzzese Maremmano Abruzzese Maremmano Abruzzese Maremmano Abruzzese Maremmano Abruzzese Maremmano Abruzzese Maremmano Abruzzese Maremmano Abruzzese Maremmano Abruzzese Maremmano Abruzzese Maremmano Abruzzese Maremmano Abruzzese Maremma/Pyrener Maremmano Abruzzese Maremmano Abruzzese Maremmano Abruzzese Kangal

? Fr Fr Fr Fr Fr Fr Fr Fr Fr Fr Fr Fr Fr Fr Fr Fr Fr Fr Fr Fr Alpacka/Fr Fr Fr Fr Alpacka/Fr Fr Fr

Misstnks ha skadat fr Konflikt/ej vl fungerande hund Konflikt med omgivning Ej intresserad av djuren Lantbruk upphrt ? Lantbruket upphrt Lantbruket upphrt

Lantbruk nedskuret Lantbruk nedskuret

33

Viltskadecenter r ett serviceorgan fr myndigheter, organisationer, enskilda nringsidkare och allmnheten. Centret arbetar p uppdrag av Naturvrdsverket och tillhr Sveriges Lantbruksuniversitet. Viltskadecenter bistr bland annat med information om frebyggande tgrder fr att frhindra skador frn fredat vilt. Viltskadecenter, Grims Forskningsstation, 730 91 Riddarhyttan

www.viltskadecenter.se
ISBN 978-91-86331-20-7