Grundmnen

Grundmnen r mnen som utgr grunden till alla andra mnen. De bestr bara av en typ av atom, som till exempel vte som bara bestr av vteatomer eller helium som bara bestr av heliumatomer.

Periodiska Systemet
Det periodiska systemet r ett register ver alla grundmnen som mnniskor har hittat. I det periodiska systemet delas grundmnen in i olika grupper, perioder och vriga kategorier fr att enkelt sortera grundmnen i en tabell. En grupp r den lodrta raden i det periodiska systemet och alla mnen i en specifik grupp har samma antal valenselektroner, allts elektronerna i det yttersta elektronskalet, till exempel i grupp 1 s har alla grundmnen en valenselektron och i grupp tv s har alla tv etc, med vissa undantag i mitten mer eller mindre. En period r den vgrta raden i det periodiska systemet och i en period s har alla grundmnen lika mnga skal, till exempel i period 1 s har alla mnen p en vgrt rad 1 skal indikerat med en eller flera siffror i det hgra hrnet, antal siffror eller skal blir mer och mer desto lngre ner man kommer i perioderna, s ett till exempel p period 7 som r den sista perioden har alla grundmnen 7 skal. Det finns ocks mer indelningar i det periodiska systemet som atomnummer, atomnummer r siffran i det vnstra hrnet och indikerar hur mnga protoner det grundmnet har, atomnumret bestmmer ocks positionen p var ngonstans grundmnet ska placeras. mnesklasser r ocks ett ganska viktigt stt att sortera/placera grundmnen i det periodiska systemet, dessa klasser visas oftast i frgade rutor i det periodiska systemet och frklaras oftast vilken frg r vad p bilden. ven att det finns ganska mnga klasser s kan vi ta ngra enkla som exempel metall, halv-metall, icke-metall, ganska enkelt att fatta att dom frgade rutorna str fr grundmnen som ingr i en specifik klass som metall, att grundmnet r metallaktigt.

Kemiska reaktioner
En kemisk reaktion r den processen dr tv eller flera molekyler reagerar med varandra. mnena som reagerar kallas fr reaktanter, och reaktionen sker nr reaktanternas molekyler krockar med varandra, och under reaktionen byter vissa atomer plats med andra atomer i en annan molekyl och bildar p s stt nya uppsttningar av atomer: molekyler, och drmed nya mnen. Reaktanterna kan vara av samma mne, som tv syremolekyler, eller tv helt olika mnen, som en vtemolekyl och en syremolekyl. Produkten eller produkterna man fr efter reaktionen har alltid samma antal atomer som reaktanterna de kommer ifrn. Massan r drfr ocks densamma. Produkten har dremot annorlunda egenskaper jmfrt med reaktanterna; den kan vara mjukare, hrdare, eller kanske ha en annan frg.

Aktiveringsenergi Fr att en reaktion ska startas mste den ha energi. Den energin kallas fr aktiveringsenergi, och r allts hur mycket energi man behver fr att en reaktion ska ske. Till exempel s antnds stearinljus inte av sig sjlva utan de krver vrme, en typ av energi, fr att kunna brja brinna. Om man har en katalysator, vilket jag kommer att bertta mera om lngre ner, snks mngden energi som krvs fr att reaktionen ska starta. Reaktionshastighet Kemiska reaktioner sker olika snabbt. Vissa reaktioner, som explosioner, sker vldigt fort medan rostning sker betydligt lngsammare. De fyra faktorerna som kan pverka reaktionshastigheten r: reaktantens kontaktyta, temperaturen av reaktanten, koncentrationen av reaktanten och om det finns en katalysator. Kontaktytan av reaktanten spelar roll eftersom ju mer utav reaktanten som kan reagera desto snabbare sker reaktionen. Om man har en kub magnesium och lika mycket sndermalad magnesium som man sedan frsker lsa upp med saltsyra kommer det sndermalade magnesiumet reagera snabbast fr att saltsyramolekylerna lttare kommer i kontakt med det magnesiumet p grund av den strre kontaktytan. Temperaturen av reaktanterna spelar ocks roll eftersom en reaktion sker nr molekylerna krockar med varandra. Ju varmare det r, desto kraftigare rr sig molekylerna i mnet, och d kar antalet kollisioner mellan molekylerna vilket i sin tur ger fler reaktioner. Koncentrationen av reaktanten r ocks viktig, allts hur mycket av reaktanten i en viss volym man har. Ju hgre koncentration det r desto fler molekyler r det som kan kollidera och d sker reaktionen snabbare. En sista faktor r om det finns en katalysator eller inte. En katalysator r ett mne som snker aktiveringsenergin som behvs fr reaktionen, och d kan reaktionen startas snabbare. Ett exempel p en katalysator r platina, som kan anvndas fr att rena avgaser frn bilar. En annan typ av katalysator kallas fr enzymer. De r proteiner som finns i vr kropp och hjlper till med frbrnningen av maten genom att snka temperaturen som krvs fr maten att frbrnnas. Utan enzymerna skulle det vara nstan omjligt fr oss att frbrnna maten. Reaktionsformel En reaktionsformel r som en ekvation som beskriver hur och vilka mnen och atomer som reagerar i en kemisk reaktion. Till exempel: 6 H2O (vatten) + 6 CO2 (koldioxid) + ljusenergi C6H12O6 (glukos) + 6 O2 (syre). Detta r formeln till fotosyntesen, och bokstverna visar vilket grundmne det r medan den lilla siffran efter visar hur mnga atomer av det grundmnet man har i den molekylen. Den stora siffran innan indikerar hur mnga sdana molekyler man har. Man kan se hur atomerna binder ihop sig annorlunda och p s stt bildar nya mnen som glukos och syre. Bda sidorna av pilen mste ocks ha samma antal atomer och samma typer av atomer eftersom man inte kan skapa massa frn tomma intet, s tv syreatomer kan aldrig bli tre i en kemisk reaktion. Ett annat exempel r 2 O3 3 O2, tv ozonmolekyler till tre syremolekyler. Atomerna mste allts inte vara frn olika typer av molekyler fr att kunna genomg en kemisk reaktion.

Endoterma och exoterma reaktioner Man kan sga att det finns tv typer av kemiska reaktioner: endoterma reaktioner och exoterma reaktioner. Endoterma reaktioner r kemiska reaktioner som upptar energi i form av vrme och lagrar det i mnet som bildas. Ett exempel r den kemiska reaktionen fotosyntes, dr koldioxid, vatten och solljus (energi) reagerar och bildar syre och druvsocker, dr det sistnmnda innehller energi. Exoterma reaktioner r tvrtom; dr frigr man energi i mnet. Ett exempel p det r att vte och syre bildar vatten och energi, eller nr man frigr energi vid frbrnningen av kolhydrater i kroppen med hjlp av enzymer.

Atomer, joner och kemiska freningar

Atom: Materia (allt vi kan se, knna) bestr av sm partiklar som kallas atomer. Det finns mer n 100 slags atomer. Det gr inte att se en atom med gonen eftersom en atom r bara 0,1 nanometer i diametern. En atom bestr av neutroner som r neutrala, protoner som r positivt laddade och elektroner som r negativt laddade. Protonerna och neutronerna bildar atomkrnan, runt krnan kretsar elektronerna vldigt snabbt i ngot som kallas elektronskal. Det finns 7 skal som r dpta K, L, M, N, O, P, Q. K r nrmast krnan och Q r lngst bort frn krnan. Alla skal innehller ett bestmt antal elektroner och antalet skal beror p hur mnga elektroner en atom har. Atomen bestr mest av tomrum eftersom skalen r vldigt lngt bort frn varandra. Det r med hjlp av dragningskraften frn protonerna som gr att elektronerna hller sig dr de r, deras fart gr att de inte dras in helt. Neutronerna hller ihop protonerna s de inte slr ut varandra eftersom de r positivt laddade. Antalet protoner i krnan av atomen utgr atomnumret och det numret bestmmer vilket grundmne det r. Fr man reda p atomnumret s vet man direkt hur mnga elektroner det finns i atomen eftersom det alltid finns lika mnga elektroner som protoner ifall det r en neutral atom. r det en negativ atom finns det mer elektroner n protoner, r det en positiv atom s blir det tvrtom. Masstal r antalet neutroner och protoner i atomkrnan, protonerna i atomen kan aldrig variera men det kan neutronerna. Drfr kan en atoms masstal variera och d bildas flera olika varianter av en atom som kallas isotoper. Molekyl & grundmne: Nr tv eller fler atomer binds samman bildas en molekyl. Molekylens kemiska beteckning visar hur den r uppbyggd. Ett grundmne bestr av en slags atom och har ett kemiskt tecken som bestr av en eller tv bokstver. mnet fr sina egenskaper genom atomerna men elektronerna i det yttersta skalet avgr vilka egenskaper just den atomen fr och hur den reagerar med andra. Det finns vissa grundmnen som bestr av molekyler. Radioaktiva atomer: Vissa grundmnen har atomer med ostabila atomkrnor, de faller snder av sig sjlva och snder samtidigt ut strlning. mnena och strlningen r radioaktiv. Det finns tre typer av radioaktiv strlning, alfastrlning, betastrlning och gammastrlning. Alfastrlningen r svagast och gammastrlningen r starkast. Det finns grundmnen som har bildats i krnkraftverk och har d blivit radioaktiva. Det finns ven mnen i naturen som r radioaktiva s som radium och radon. Vissa grundmnen har ven radioaktiva isotoper, t.ex. C-14 (kol).

Fission & Fusion I krnkraftverk pgr ngot som kallas fission. Det r en process som producerar vldigt mycket energi. Det brjar med att en neutron trffar en urankrna som sedan faller snder i tv bitar. Samtidigt som detta sker snds nya neutroner frn den gamla urankrnan ut fr att klyva andra krnor. Vid denna krnklyvning frigrs stora mngder energi som man sedan kan anvnda. Detta har lett till skapandet av atombomber och andra liknande vapen. Man kan ven producera energi genom fusion. Istllet fr att klyva atomkrnor s stter man ihop de. Det gr till genom att tv vteisotoper kolliderar med hg hastighet vid vldigt hg temperatur. d bildas heliumkrnor samt stora mngder energi. Detta sker p solen och nr en vtebomb exploderar. Hur har atomer och allt detta pverkat dagens samhlle? Utan atomer skulle inte ngot finnas, inte jorden, inte vattnet och inte vi. Det r atomer som har skapat b.la grundmnena, molekylerna och kemiska freningar som har lett till b.la att vi mnniskor har skapat andra saker som gr det lttare fr oss att leva men ven till att vi kan verleva samt vxter, djur och jorden kan verleva. Ett bra exempel r koldioxiden som gr att vxterna lever eller vattnet som ger liv t allt. Alla mnen som finns gr det mjligt fr oss att uppfinna annat. De radioaktiva mnena bidrar till skapandet av energi genom processerna jag nmnt innan (fusion, fission), det har lett till att mnniskor har skapat atombomber och vtebomber. Radioaktiv strlning anvnds i sjukhus fr att behandla cancer och arkeologer fr vldigt stor hjlp av isotopen C-14 fr att f reda p hur lnge ngot har varit dtt. Skulle det inte pg fusion i solen skulle den inte finnas och d skulle inte ngot i naturen fungera. Fotosyntesen skulle t.ex. inte fungerat eller ngot annat. Allt hr ihop och jag skulle kunna nmna tusentals andra grejer men i grund och botten s kan man sga att utan atomer skulle inget existera.

Joner! Hur bildas en jon? En atom bestr ju av protoner, neutroner och elektroner. Den har ven lika mycket elektroner som protoner. Nr atomen fr ett verskott av antingen protoner eller elektroner bildas en jon. Nr atomen har fler protoner n elektroner bildas en jon med en positiv laddning, som kallas fr katjon. Nr atomen har fler elektroner n protoner bildas en jon med en positiv laddning som kallas fr anjon. Exempel: Tnk er en atom med tre protoner och tre elektroner. Somsagt frsker alltid atomen ha alla sina skal fyllda och eftersom det yttersta skalet bara har en elektron ger atomen bort den till en annan elektronhungrig atom. Efter det har atomen bara tv elektroner kvar, men 3 protoner. Vad hnder d? Jo, eftersom atomen har fler protoner n elektroner bildas en jon med en positiv laddning allts en katjon. Om atomen t.ex. r en vteatom och den blir en positiv laddad jon ska man stta in ett jon framfr atomslaget. I detta fallet blir det en vtejon. Men om atomslaget i detta fall hade varit klor, och jonen var negativt laddad ska man stta in idjon i slutet. D blir det en kloridjon. Nr jonen bestr av flera atomer kallas den fr molekylra joner.

Joniserande strlningar Joniserande strlning r en kraftig och energirik strlning som har frmgan att sl ut elektroner ur atomerna i de mnen som den mter, och frvandlar de till joner. Det finns tv typer av joniserande strlningar: partikelstrlningar och elektromagnetiska strlningar. Partikelstrlning Partikelstrlnningar r strlningar som endast bestr av atomer eller partiklar. Exempel p partikelstrningar r Alfastrlning och Betastrlning. Elektromagnetiska strlningar Elektromagnetiska strlningar r elektromagnetiska vgor som fortplantar sig igenom luften. Strlningen kan tex komma ifrn solen (UV-strlar). Ngra strlningar under beteckningen elektromagnetiska strlningar r rntgenstrlning och gamma strlning. Joniserande strlningar kan vara vldigt farliga, och vi fr alltmer av de strlningarna p oss nr vi frstr miljn och skapar flera hl i ozonlagret. Nr strlningen tas upp av vra celler kan cellerna skadas. Eftersom den r joniserande slr den ut vra elektroner och vi kan f cancer. Men frdelen med dessa strlar r att om vi frsker f bort vissa celler som cancerceller r det bra att anvnda den hr strlningen. En annan frdel r att nr den tas upp av ett mne bildar den vrmeenergi och vi fr vrme. Jonbindning Joner med motsatt laddning kan bilda mnen med vldigt starka bindningar. En sdan bindning kallas fr jonbindning. Det finns bland annat i alla salter och nr de frenas bygger de upp kristaller, ett exempel r natriumkloridkristaller som bestr av natrium och klor joner. Jonbindningen r vldigt energifull och r ven den starkaste kemiska bindningen man knner till och r drfr svr att snderdela. Drfr r salter ofta hrda kristaller med mycket hga smltpunkter. Vanligt koksalt t.ex. mste vrmas till 801 C innan det smlter. Ett salt har lika mnga positiva och negativa laddningar vilket gr de neutrala. Vem upptckte jonen? Den som kom p teorin om jonen var Michael Faraday omkring 1830 men teorin frklarades av Svante August Arrhenius i sin doktorsavhandling vid Uppsala universitet 1884. Hans teori accepterades inte i brjan men senare accepterades den och han vann nobelpriset fr det. Vad bidrar jonen med? Natrium, kalium, kalcium och andra joner spelar en stor roll fr levande organismers celler, speciellt fr cellmembran (som skyddar cellen, ungefr som en hud). Den anvnds ocks till mnga apparater, ett exempel r jonmotorer som anvnds t.ex. i rymdsonder.

Kemiska freningar. Vad r kemiska freningar? Av alla mnerna som finns runt omkring oss idag r de uppdelade i tv delar: Grundmnen Kemiska freningar. Grundmnen r mnen som endast bestr av molekyler och atomer av samma sort. Till exempel r kol ett mne som endast bestr av kolatomer. Men kemiska freningar r mnen som bestr av olika slags atomer. Till exempel r vatten en kemisk frening: den bestr av 2 vteatomer och en syreatom. Andra exempel r salter och luften vi andas in. Eftersom atomer kan kombineras p s mnga olika stt finns det ett ondligtantal kemiska freningar Det finns en skillnad mellan kemiska freningar och kemiska blandningar. De mnen som ingr i kemiska blandningar r ltta att separera p, medan i kemiska freningar r det svrt att separera p. Dessutom sker en kemiska reaktion nr kemiska freningar bildas. Hur pverkar kemiska freningar vr vardag? Vad anvnder vi det till? Om inte kemiska freningar hade funnits skulle inte vi mnniskor existera, inte heller vatten, mat, luft, djur eller vxter. Det enda som skulle funnits r kol mnen som diamnter, vtemnen o.s.v. fr nstan allt som finns runt omkring oss r kemiska freningar. Frdelen med att kemiska freningar r att vi sjlva kan blanda och frena olika mnen som kan vara till nytta fr oss. Ngra exempel r lkemedel, drivmedel, material, mat med mera. ven teknologin och nstan allt vi skapat r blandingar av olika mnen.

Kemiska bindningar och freningar

En kemisk frening r ett mne som bestr av tv eller flera olika grundmnen som gr ihop och bildar ett nytt mne. Ett exempel p en kemisk frening r vatten, som bestr av vattenmolekyler, H2O som har tv vteatomer och en syreatom. Det finns tv typer av freningar: jonfreningar och molekylfreningar.

Molekylfreningar och Jonfreningar

Det finns tv olika typer av kemiska freningar de r jonfreningar och molekylfreningar. En jonfrening bestr av flera laddade atomer, joner, som binder mot varandra med starka elektrostatiska krafter. En Molekylfreningar r molekylerna som r bundna till varandra. Kemiska Bindningar: En kemisk bindning r ett s kallat fenomen som hller ihop joner, atomer och molekyler. Det finns tre bindningar kovalent bidning, jonbindning och metallbindning. Den starkaste av de r jonbindningen. Molekyl bindningar: van der Waals-bindning, vtebindning och dipol-dipolbindning. En molekyl bindning r nr en eller tv eller flera atomer delar elektroner fr att ena atomen har fr lite elektroner i det yttre skalet. Fr att kunna se vilken bindning ett atompar anvnder sig av kan man ta hjlp utav elektronegativitet. Elektronegativitet r ett slags vrde fr atomens frmga att kunna dra till sig elektronerna under en bindning. Om skillnaden mellan elektronegativitet hos bda atomerna r fr stor, s kommer den ena atomen dra till sig fler elektroner och detta blir d en s kallad jonbindning. Men om det r jmnt eller en liten skillnad mellan atomerna s bildas en kovalent bindning.

De tre typerna av kemiska bindningar:

Kovalent bindning: En kovalent bindning r nr tv atomer delar samma elektroner. t.ex. om en atom tappar eller blir av med sin elektron s kan den atomen dela en elektron med en annan atom. Om denna atomgrupp blir minus laddad s kallas det fr en molekyl, om den r plus laddad s kallas den fr en sammansatt jon. Ibland s kan en utav elektronerna i en sammansatt atom vara nrmare atomkrnan n de andra och nr det hnder s kallas det fr en polr kovalent bindning. En polr kovalent bindning betraktas oftast som ett mellanting mellan en ren jonbindning och en opolr kovalent bindning. En opolr kovalent bindning fr inga joniserade grupper. Skillnaden mellan en jonbindning och polr/opolr kovalent bindning r att jonbindning inte har ngon srskild riktning medans polr/opolr kovalent bindning har det. Oftast nr en kovalent bindning bildas s ger den ifrn sig massor med energi. Detta gynnar den nya molekylen som bildas. Hur det gynnas: Fr att ju mindre energi en molekyl har desto mer stabiliseras den. Jonbindning: Jonbindning r en bindning mellan tv joner. En positiv laddad jon och en negativt laddad jon. Jonbindning r den starkaste bindningen och r 100% en elektrostatisk attraktion. Freningar som uppstr med jonerna kallas fr salter. Jon bindning nmns oftast i kemiska freningar som bestr av metall och icke metall som t.ex. bordsalt som innehller natriumklorid. En jonbindning kan ven uppst mellan laddade atomer och makromolekyler.

Metallbindning: I en metall delar metallatomerna med sig av sina valenselektroner och skapar ett gemensamt elektronmoln som hller ihop de positiva laddade joner som bildas, och detta r den sammanhllande kraften i kristaller. Detta kallas fr en metallbindning. Metaller r ledare fr elektrisk strm. Metaller kallas fr ledare fr att de har s rrliga elektroner. Det r elektronerna i detta elektronmoln som rr sig nr metallen leder strm. Jonfreningar r ganska sprda kristaller men metaller kan man oftast valsa ut eller smida till andra freml. Varfr r det lttare med metaller: Det beror ju helt p den slags bindningen metallbindning binds med. Jonfreningar r uppbyggda av joner med olika laddningar som binds med varandra. Om man skulle frska valsa ut kristallen s skulle den spricka fr att de positiva laddade jonerna skulle komma in till varandra. Men i en metallbindning s kan de glida ver varandra tack vare det stora elektronmolnet.

Kol och kolvten

Kol r ett grundmne som finns i det vldigt mycket omkring oss. Det finns kol i luften, marken, i plast, bensin och i vr mat. Vi bestr ungefr av14 kg kol. Rent kol finns i olika former. Grafit: Ett vldigt mjukt mne som leder elektricitet. Grafit bestr av atomer som bildar olika skikt ovanp varandra. I skikten r atomerna hrt bundna men mellan skikten r bindningarna svagare. Grafit finns ibland annat i blyertspennor dr skiktena lossnar frn varann nr man drar pennan mot ngot. Diamant: I en diamant sitter atomerna vldigt ttt och hrt sammanbundet. Det gr diamanter till naturens hrdaste mne. Diamanter bildas nr kol pressas av hg temperatur och tryck. Naturliga diamanter r vldigt sllsynta och vrdefulla. Man kan idag gra konstgjorda diamanter men de r inte lika dyrbara. Fulleren: Fulleren bildas i stjrnors stoftmoln men har ven hittats i vanligt sot frn brnd ved och olja. Atomerna r bundna som en fotboll. Grafen: r en ny upptckt form av kol. Det liknar grafit men bestr istllet bara av ett skikt atomer. mnet r 200 gnger starkare n stl och leder strm vldigt bra. Det r ven bjligt och vldigt ltt. Det frvntas komma till anvndning i framtidens elektronik och medicin. ven om dessa mnen bestr av samma atomer har de mnga olika egenskaper beroende p hur atomerna r bundna. Det finns ven amorft kol dr atomerna inte bundna i ngot mnster. Till exempel trkol, stenkol och aktivt kol. Kolfreningar Kol kan bilda vldigt mnga olika freningar tack vare kolatomens egenskap att kunna binda 4 andra atomer. Kolvten r kolfreningar som endast bestr av kol och vte. De brinner vldigt ltt i luft och anvnds ofta som brnsle. Nr det frbrnns bildas koldioxid.De lser inte upp sig i vatten. Metanserien. Man brukar ordna kolvtena i en tabell efter hur mnga kolatomer de har. Tabellen brjar med kolvtet metan som bestr av 1 kolatom och som har gett namnet t serien. Dess egenskaper/ form avgrs av hur mnga kolatomer freningen innehller. De fyra kolvten som innehller 1-4 kolatomer r gaser. Sedan kommer de kolvten som r flytande och har upp till 15 kolatomer. Kolvten med 16 eller fler kolatomer r fasta. Detta r p grund av att atomerna har svrare att rra p sig ju lngre kolkedjan r och har drfr hgre kokpunkt. Metangas r d det enklaste kolvtet i mentanserien. Det r en lukt- och frgls gas som blandat med luft r vldigt explosiv. Metangas bildas bland annat i sumpmarker och kallas d fr sumpgas. Den finns ven i gruvor dr den kallas fr gruvgas. Det r en av de viktiga vxthusgaserna.

Olika bindningar Det finns olika typer av bindningar. Enkel-, dubbel- och trippelbindningar. Det som avgr vilken sorts bindning kolvtet har r hur mnga elektroner atomerna delar p. Enkelbindning delar p 1 par och kallas fr alkaner. Dubbelbindning delar p 2 par och kallas fr alkener. Trippelbindning delar p 3 par och kallas fr alkyner. Kolvten namnges med olika ndelser beroende p vilken bindning den har. Som till exempel Etan (alkan), Eten (alken) och Etyn (alkyn). Strukturformler av kolvtena Etan, Eten och Etyn.

Dubbel- och trippelbindningar kan inte binda lika mnga vteatomer som enkla bindningar. Mttade och omttade kolvten Omttade kolvten bestr av dubbel- eller trippelbindningar medan mttade kolvten enbart bestr av enkelbindningar. Omttade kolvten r inte lika stabila som mttade och reagerar drfr lttare med andra mnen. Nr detta hnder grs de om (de tar emot andra atomer) och blir mttade. Polymerer Av omttade kolvten kan man bygga ihop nya freningar som bestr av vldigt mnga sm molekyler med dubbel- eller trippelbindningar. D grs bindningarna om till enkelbindningar och bildar en jttemolekyl som man kallar fr polymer. All plast bestr av polymerer. Ett exempel r plastpsar som r gjorda av plasten polyeten. Det r allts en polymer av kolvtet eten.

Kol och Kolvten (del 2)

Fossila brnslen, Alkoholer, Organiska syror och estrar.
Olja, naturgas, stenkol och brunkol har det gemensamma namnet fossila brnslen. De har alla bildats av dda vxter och djur som inte hunnit frmultna, och istllet sjunkit till botten av hav och sjar, fr vldigt lnge sedan. Ordet fossil betyder att de bildades fr lnge sedan, drfr kallas det fr just fossila brnslen. Olja R olja och mineralolja kallas oljan som pumpas upp ur marken, och r en blandning av hundratals olika kolvten, som vi bland annat anvnder i vra hem och nr vi kra vra bilar. R oljan innehller somsagt olika kolvten, men de kan delas upp med hjlp av en metod man kallas fraktionerad destillation. I den delar man upp oljan s man kan anvnda den till gas, bensin, fotogen, diesel, smrolja, eldningsolja och asfalt. De lttaste gaserna kondenseras inte, utan ker hgst upp i tornet, men de lttare kolvtena som finns i bensin och fotogen kondenserar hgre upp i tornet. Lngst ner samlas en tjock smet av kolvten och kolkedjor som anvnds till brnnolja. Resterna av detta blandas med grus och blir sedan till asfalt. Ngot annat vi anvndar framfrallt som brnsle i vrmekraftvrk r stenkol. Dda vxter som hamnat under sand och slam fr mnga miljoner r sedan, r ngot som blir stenkol efter tiden, men det gr i tresteg innan det blir just stenkol. Frst blir det torv, d r kolhalten 60%. Sedan kan det bildas brunkol av detta 10-20 miljoner r senare, d har kolhalten kat till 70%. Tillslut r kolhalten ungefr 90% ren kol, d kallas detta stenkol. Bensin Bensinen r en blandning av flytande kolvten och innehller 5-10 kolatomer, bensin r ocks vldigt brandfarligt och explosiv just fr att den har en lg flampunkt. Och bensin anvnds vldigt, vldigt mycket, och det som vi tillverkar genom fraktionera destillation, rcker inte till. D anvnder vi oss av ngot som kallas krackning. Det man gr r att sl snder kolkedjor s de blir kortare, d kan man tillverka mer bensin n vad vi naturligt har i r oljan. En kolkedja r en sammanfattning av flera kolatomer. Annars r ett annat alternativ Diesel ,ngot som anvnds allt oftare hr i Sverige. Diesel har lite lngre kolkedjor n bensin, 10-22 kolatomer. Biodiesel r ocks ngot man hrt av, det r framstllt av oljor frn vxter , och kan anvndas som brnsle i ren form, eller i blandning med vanlig diesel olja. Fotogen r ngot som bestr av 10-16 kolatomer, och r inte lika viktigt nu som det var fr i tiden, d det var den viktigaste vrmekllan och ven en viktigt ljusklla, ngot vi anvnda i vardagen. Nu anvnds det istllet till maskiner p fartyg och flygplans jetmotorer. Gasen vi har nere i berggrunden kallar vi naturgas, som innehller till strsta del metangas. Naturgas r ocks ett fossilt brnsle, men bildar inte lika mycket koldioxid som oljan gr. Ngot som r vldigt likt naturgas r biogas, men det r dock inget fossilt brnsle. Biogasen bildas p ett annat stt, nr saker som gdsel, avloppsvatten, slam, avfring med mera bryts ner av bakterier. Men det r inte bara avgaser som bilarna slpper ut koldioxid.

Nr vi eldar med fossila brnslen bildas det koldioxid, vattennga och vrme, och bde vattennga och koldioxid r vxthusgaser. Men det r inte tack vare vattenngan vi har den frstrkta vxthuseffekten, utan det r tack vare koldioxid som kar nr man frbrnner fossila brnslen. Vattenngan r fortfarande i balans med sjar och hav ganska konstant. Problemet med vxthuseffekten r ngot vi mste lsa fr att jorden inte ska g under i framtiden. Ngot som skulle kunna hjlpa det hela lite r naturgasen. Den bildar somsagt inte lika mycket koldioxid som oljan gr, och skulle kunna bli betydligt mycket viktigare nu p 2000 talet enligt mnga forskare. Eftersom fossila brnslen r ngot som skadar vr milj, och tyvrr inte bara p ett stt. Frsurningsskador, vxthuseffekten och skador vid oljeutslpp. Vi mste utveckla de vi kallar frnybara energikllorna, och hit hr vattenkraft, solenergi, vindkraft och vgenergi. I framtiden skulle vran energiklla kunna vara solenergi, alla energimnen r faktiskt p ett stt solenergi, frutom krnbrnsle. Alla fossila brnslen r ocks lagrad solenergi, s om vi lr oss att fnga solenergin, har vi en evig och ren energiklla. Alkoholer Om jag sger Alkohol, tnker nog det flesta direkt p l, Sprit, Vin och mera. Vilket det inte r, utan det innehller alkohol, etanol. Den ocks kndaste alkoholen, och det r den som orsakar berusningen. Ett ddigt gift r det ocks, och vldigt beroende framkallande precis som droger. I 20-25 rsldern r hjrnan frdig utvecklad, d r det mer okej att dricka alkohol, fr om man dricker innan stannar man i utvecklingen. Men det betyder inte att alkohol ngonsin r bra fr kroppen p ngot stt. Men bara fr att etanol finns i Alkohol betyder inte det att man endast kan anvnda det till att dricka! T-Rd tillexempel, som man kan kpa i affrerna, den innehller Etanol. Men r helt odrickbar tack vare att man tillsatt den med illasmakande mnen och krckmedel. Bra frbrnningsegenskaper har Etanol ocks, och drft anvnds det ocks som motorbrnsle. Bensin och Diesel bidrar vldigt mycket till vxthuseffekten, just fr att de r fossila brnslen. Och de bda kommer ocks ifrn rolja, vilket tar slut snabbt eftersom det anvnds s mycket. Drfr r det bttre att kra bilar och bussar p etanol istllet fr bensin och diesel. Dock bildas det vxthusgaser nr den frbrnns, men trotts det bidrar inte Etanol till vxthuseffekten. Just fr att man framstller Etanol ur produkter som redan r inne i vrat naturliga kretslopp. Sockerrr, skogsavfall och svenskt vete - dessa tre typer av rvaror tillverkas etanolen som vi anvnder till brnsle hr i Sverige. En nackdel med detta r att det behvs stora markomrden fr att f fram dessa rvaror, denna mark skulle man istllet kunnat anvnda till att producera mat. Alkoholer anvnds ocks som bakterieddande medel, lsningsmedel och brnsle. Samtidigt r det en viktigt rvara fr tillverkning av plaster, lkemedel och hudkrmer. Mnga alkoholer r brnnbara, giftiga och ofrgade vtskor, och liknar kolvten. Skillnaden r att en vteatom har bytts ut mot en OH-grupp i Alkoholen, vilket r en syreatom och en vteatom. Alkohol r lsligt i vatten, just det r tack vare OH-gruppen. Metanol, ocks kallad trsprit, framstlls genom en kemisk reaktion mellan vte och kolmonoxid. Det anvnds oftast som lsningsmedel inom industrin och p laboratiorer. Men kan ocks anvndas som motorbrnsle, och kan anvndas istllet fr Etanol, just fr attt det r mindre brandfarligt. Dock r det mycket giftigt, och ngot som hnder nr du dricker det r synrubbningar, magsmrtor, huvudvrk och svrigheter fr andningen.

Fr blodets PH-vrde sjunker snabbt tack vare att metanolen omvandlas till Myrsyra i kroppen. Sjukhus r ett direkt alternativ, och endast en tredjedel blir helt tillfrisknade.

Organiska Syror och Estrar Olika syror finns i de flesta vxter, det r de som skyddar dem mot bakterier, svampar och vxttande djur, och syran gr vxten otlig och ddar bakterierna. Det ger ocks det hela en syrlig smak. Fr nr frukten r omogen s finns det inget socker som dljer den sura smaken, drfr blir den d mycket surare. I frukter och br kan det tillexempel vara ppelsyra, citronsyra, oxalsyra eller vinsyra, och dessa syror kallas organiska syror. De har sura egenskaper och innehller grundmnena kol, vte och syre. Det anvnds ocks fr att bevara saker, som ttiksyra, det anvnds nr man lgger in rdbetor. En sak har alla syror gemensamt - de kan bildas av alkoholer. Etanol finns i vin, och tillslut s bildas etanolen till ttiksyra. Karboxylsyror r ett annat namn fr organiska syror. Det bildas en COOH-grupp nr OH-gruppen som finns i etanolen och kolatomen den sitter fast vid, reagerar med syre. Men det finns annan syra n det vi hittar i frukt, i brnnsslan tillexempel. r 1670 s upptckte man en syra i rdmyror, den syran kallas myrsyra. Och vi kan hitta den i brnnsslan. Ett annat ord r ocks metansyra. Etansyra, eller ocks ttiksyra, r det vi hittar i vra livsmedel. Som smaksttare tillexempel. ttiksprit r dock ingen alkohol, utan r namnet fr en ttiklsning som innehller 12 % ttiksyra. Estrar, det har vi alla smakat p. Det r ngot som tillsammans med alkohol och en organisk syra bildar ett smakmne. Det r ofta en fruktsmak, i tuggummi tillexempel. D r det Estrar som fr tuggummit att smaka jordgubbe, inte riktiga jordgubbar. Dofter kommer ocks frn estrar, och kan bildas p olika stt. Antingen blandar man tillexempel iso-pentanol och ttiksyra, som bildar en ester som luktar bannan, eller s kan det ocks utvinnas ifrn vxter.

Eld & Brand

Vad, hur och varfr?
Vad behvs fr att eld ska skapas? Brandtriangeln innehller alla tre mnen som behvs fr att eld ska skapas. Syre, vrme och brnnbart mne. Om ngot av dessa mnen inte infinner sig, kan inte elden bildas. Syret i luften r det mne som det finns ondligt av, oavsett vart man r. Drfr r det inte knapert av syre i en brand. Dessutom kan man tillstta extra syre frn t.ex. en syrgastub eller luftpump och d gr frbrnningen nnu snabbare och lgan blir hetare. Att ett mne r finfrdelat r inte alltid s bra, eftersom mnet d har tillgng till mer syre. Om man tnder eld p t.ex. damm eller mjl s brinner det s snabbt s att det blir explosioner. Det brinner s snabbt fr att syretillgngen r s stor och mnet har stor tillgng till syre och d brinner det fort. Ren syrgas kan f mnen att brja brinna utan att man frst tnder p mnet. T.ex. kan bde olja och kldesplagg brja brinna om man sprutar ren syrgas p dem. Men det behver inte vara syre frn luften eller syrgas som anvnds till frbrnning, frbrnningssyret kan ven komma frn andra mnen ssom kaliumnitrat, som slpper ifrn sig syre nr det vrms upp. Vrme Fr att ett mne ska kunna fatta eld och brja brinna behvs rtt temperatur. Olika mnen behver olika minimumtemperaturer fr att kunna brja brinna. Temperaturen kallas antndningstemperatur och bestmmer nr mnet antnder och brjar brinna. Ibland kan ett mne antnda av sig sjlvt genom att mnet reagerar med syret i luften och d bildas vrme. Vrmen gr s att mnet uppnr sin antndningstemperatur och d antnder mnet av sig sjlvt. Detta kallas sjlvantndning. Brnnbara vtskor har istllet ngot som kallas fr flampunkt. Flampunkten r den temperaturpunkt d brnnbara vtskor brjar avge gaser som r antndningsbara, men gaserna kan bara brja brinna nr antndningstemperaturen fr mnet r uppndd. Det brnnbara mnet kan antingen vara fast, flytande eller gasformat. Om mnet r fast eller flytande mste detta mne ge ifrn sig gaser innan det kan brja brinna med en lga. Vissa mnen kan brja brinna ven om det inte gett ifrn sig gas, men d glder mnet bara. Flera mnen ssom olika metaller, t.ex. jrn kan brja brinna vldigt bra om mnet r tillrckligt finfrdelat. Finfrdelningen gr att ytan mot luften blir strre och mer syre nr jrnet, strre chans att det brjar brinna. Brandfarliga mnen Det finns otroligt mnga brandfarliga mnen ssom matoljor, alkohol och gasolgas som anvnds i spisar. Dessa mnen r brandfarliga pgrund av deras lga antndningspunkt. Gasol har t.ex. bara 20 C i antndningspunkt, vilket betyder att nstan vad som helst kan f det att brja brinna, allt som behvs r bara en gnista. mnen med lg antndningspunkt (runt 40C) rknas som brandfarliga. En bensinbrand sprider sig med en otrolig fart, drfr att mnet r rikt p vte och kol, som r vldigt brandfarliga mnen. Brandngan som skapas ifrn eld, kan ocks vara brandfarlig, eftersom den ocks kan brja brinna. Det blir inte en lng eld, utan en explosion eftersom att rken inte har mycket brnsle att g p. http://www.youtube.com/watch? feature=player_detailpage&v=7hG7Mbkj2AQ#t=25s

Bensinbrnder En bensinbrand r en av de farligaste brnderna som finns. Nr man tnder p bensin finns det otroligt mycket saker att tnka p fr att kunna vara sker. Man mste vara varsam med bensinngorna ovanfr bensinen, som r brandfarlig, och sjlva mnet ocks. Stora mnger bensin r nnu vrre ocks, eftersom elden sprider sig s fort s kan det bli en explosion, pgrund av den stora mngden kol och vte i mnet. http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=HOOc5kT39ec#t=60s Skogsbrnder I en skogsbrand sprider sig elden med en otrolig fart, pgrund av den otroliga mngden brnsle som finns i skogen. Elden sprider sig ofta snabbast genom markytans mossa, och dda grenar och annat, eftersom det r s torrt dr. Elden sprider sig ocks genom trdens grenar och liknande, men det r svrare fr elden att hop pa genom trdens grenar. Det bsta sttet att stoppa en skogsbrand r att bygga brandgator vilket stoppar branden frn att spridas. Det hr kallas fr lmpning. http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=zvPa_yEEd4E#t=4s Slckningsmetoder Det finns tre olika stt att slcka en redan utspridd brand. Varje metod tar bort en del av brandtriangeln och p det sttet kan inte elden kvarst. Den ena slckningsmetoden r kvvning och betyder just att man kvver elden, man tar bort syret frn elden. I vissa fall mste man anvnda den hr slckningsmetoden fr att inte elden ska sprida sig nnu mer. Slckningsmetoden kylning r den vanligaste metoden som anvnds och betyder helt enkelt att man kyler ner mnet som brinner, eller att man tar bort vrmen frn elden. Det kan exempelvis gras med vatten. Nr vattnet kyler ner elden kan inte elden ge ifrn sig ngra brnnbara gaser lngre och d dr elden ut. En del av vattnet frngas ven vid kontakt med elden och d har man ocks en kvvningseffekt. T.ex. olje-brnder behver man slcka genom kvvning, annars om man t.ex. hller vatten p branden s reagerar vattnet med oljan och blir till nga, ngan blir sedan antndningsbar och oljan brinner d i ngan. Explosionen som sker kan gra s att andra saker antnds. Lmpning anvnds frmst vid skogsbrnder och av brandmn, men kan ven gras hemma genom att man tar bort det som brinner och lter det brinna upp p ngot skert stlle. Det fungerar genom att man hugger av skog s att elden omringas av stigar. Dessa stigar kallas brandgator. Nr elden nr brandgatan tar brnslet eller det brnnbara mnet slut och d kan inte elden spridas och dr ut. Man tar allts bort det brnnbara mnet.

Skerhet & Risker En okontrollerbar eld p en olmplig plats kallas fr brand och drfr har man ett ansvar nr man tnder en eld medvetet utomhus eller inomhus. En eld kan snabbt sprida sig till nrliggande freml eller byggnader och d bli just okontrollerbar. Det gller att hela tiden ha elden under uppsikt, att inte elda dr brnnbara saker finns nra(spridning), inta elda d det r fr torrt, hur mycket du sjlv klarar av att ta ansvar ver. Det finns alltid mnga risker med att tnda en eld och jag tnkte bertta om de vanligaste. Stearinljus r en av dem och kan t.ex. vara farligt om stearinljuset str ostadigt och drmed kan vlta och fatta eld i ngot. Stearinljuset kan ocks vara farligt om det str nra gardinen, d gardintyget r vldigt lttantndligt. Tndare kan ocks innebra en risk om du t.ex. tappar den p golvet och att golvet d antnder. Elektronik kan innebra en risk om de blir fr varma - explosion. Under jultider kan ven julgranen vara en stor risk hemma. Tret brukar oftast vara torrt och d extremt brandfarligt eftersom elden d sprider sig vldigt snabbt. Det finns olika sorters brandslckare som fungerar olika bra vid olika tillfllen. Vattenslckaren innehller som sagt vatten och anvnds frmst till okomplicerade brnder och har p senare r ersatts av mer modernare slckare. Den hr slckaren passar bst fr brnder i tr och tyg, men man br vara frsiktig fr mycket vatten ger ltt mnga vattenskador. Sedan finns det ocks kolsyreslckare. Sprutar ut koldioxid som kommer i kontakt med syret i luften och bildar kolsyresn. Kolsyresnn breder ut sig ver elden och slcker den bde genom kvvning och kylning. Eftersom den inte vter ner omgivningen passar den extra bra fr slckning av elektriska maskiner och apparater. Pulverslckaren innehller oftast natriumvtekarbonat(bikarbonat) som r sjlva pulvret. Slckaren r utmrkt att slcka olje-, bensin och gasolbrnder eftersom pulvret snabbt kyler ner branden och samtidigt tcker den. Pulverslckaren har tyvrr ven en del nackdelar, d man grna behver sanera omrdet efter man har slckt branden. Tillsammans med fukt blir det grna korrosivt, allts frtande.

Elektrokemi - att skapa elektricitet och anvnda den!

Elektrokemi r vetenskapen om samspelet mellan elektricitet och kemiska freningar. Elektroner r negativt laddad och cirkulerar runt atomkrnan, som bestr av protoner (+) och neutroner (neutral). Ett mne gr frn att vara atom till att bli joner genom att ge bort elektroner och att ta upp elektroner. Nr ett mne ger bort elektroner s oxideras det. Nr ett mne tar upp elektroner s reduceras det. En oxidation och reduktion sker samtidigt och d kallas det fr redoxreaktion. Cu 2+ > 2Koppar blir till jon genom att ge bort 2 extra elektroner och blir positiv. 1- > ClKlor blir till jon genom att ta upp 1 extra elektron och blir negativ.

Spnningsserien Vissa reaktioner sker, medan andra helt enkelt inte gr det. Fr att frst varfr s behver man hjlp av spnningsserien. Spnningserien r metaller som str i ordning frn det mnet som r lttast att bilda joner till det svraste. De mnen som r svrare n vte att bilda joner kallas dla och r svrast att bilda joner. De mnen som r lttare n vte att bilda joner kallas odla och r lttast att bilda joner. S hr ser spnningsserien ut:

De odla metallen kan vara jrn, zink, magnesium, alminium osv. De kan ltt ge ifrn sig elektroner och bli till joner. De dla metallen kan vara koppar, silver, guld, platina osv. De har d svrare att bilda joner till skillnad frn de odla. Men vad har vte fr yrke i spnningsserien? Man sger d att vte r spnningsseriens mittpunkt. Man kan inte sga att den r dlare eller odlare n sig sjlv, utan bara r en mittpunkt som avgr vilka andra mnen som r odla eller dla. Om en dlare metall lggs ner i en odlare metalls joner s hnder inget. Men dremot om en odlare metall lggs ner i en lsning av dlare metall s sker d en redoxreaktion. Den odlare metallen skickar elektroner (allts oxideras) och blir till joner och den dlarens joner tar upp elektronerna (reduceras) och blir rent mne. De dlare tar frn de odlare. Och det r vad spnningsserien har fr nytta. Galvaniskt element/Batteri Ett annat namn fr batteri r galvaniskt element. Dr omvandlas den frigjorda energin genom en kemisk reaktion till vrme- och elektrisk energi. Hur r ett batteri uppbyggt? Ett batteri r uppbyggt som en cylinder. Lngst in hittar man brunsten p en kolstav som utgr pluspol och ytterst r det en behllare av zink som utgr minuspol.

Hur fungerar batteri? Ett batteri eller galvaniskt element r tv olika metaller i jonlsning. Den ena metallen r odel och den andra r del. De bda metallerna lmnas i en jonlsning s att reaktionen kan ske och d skickar den odla metallen vidare elektroner till den dla metallen. Den odla metallen kallas minuspol och oxideras till joner, och d frigrs elektroner vidare till exempel via en lampa som d brjar d glda. Sedan ker den tillbaka till batteriet men krs vidare till pluspolen och dr reduceras pluspolens joner. Nr ett batteri tar slut s sker det nr den odla metallen kan inte oxidera fler elektroner och d gr minuspolen snder. Men varfr r dessa sm batterier s miljfarliga? Fr att batterier kan innehlla giftiga tungmetaller ssom kadmium, kvicksilver och bly. De pverkar miljn och drmed djurs och mnniskors hlsa. Gemensamt fr dem r att de anrikas. I stllet fr att utsndras i form av urin, avfring eller svett, s stannar de kvar i kroppen p bde mnniskor och djur. Den som ter ett djur med tungmetaller i kroppen, fr i sig de tungmetallerna, och de stannar kvar i kroppen. Batterier som lmnas i naturen, brjar efter en tid att lcka och bidrar d till att tungmetaller sprids. I vrsta fall kan barn komma t dessa och i ofrstnd skada sig allvarligt. Detta gller bde batterier i naturen och batterier som blir stende ngonstans nra hemmet. S det r drfr batterier skall tervinnas istllet fr att lmnas i naturen. Korrosion Korrosion r nr metall angrips av mnen i dess omgivning ssom nr luft eller vatten angriper jrn s blir det rost. Angreppet frstr eller frter p metallen och resultatet blir d en missfrgning och blir ocks en frndring av metallens egenskaper ssom dess hllfasthet. Nr tv metaller str i ledande frbindelse med varandra och samtidigt utstts fr fukt, bildas en korrosionscell. Om t.ex jrn och koppar str i frbindelse med varandra genom en elektrolyt t.ex saltvatten blir jrn negativ pol och koppar positiv pol, eftersom jrn r odlare n koppar. Vid den negativa polen sker alltid oxidation, vid den positiva en reduktion Negativ pol: Fe > Fe2+ + 2eVid den positiva polen kan man tnka sig ett par olika reaktioner. Det viktiga r att den negativa polen, som ocks kallas upplsningspolen, lses upp. Ett klassiskt exempel p denna korrosioncell r kopparplt, fastspikad med jrnspik p btskrov, med havsvattnet som elektrolyt. Jrnspikarna kommer att lsas upp. Vad hnder d om vi spikar fast aluminiumplt med jrnspik? Jo, man fr frtning i aluminiumplten. Anvnder man galvaniserad eller frzinkad spik, blir frtningen mindre. Om aluminium kombineras med koppar gr korrosionen snabbare n med jrn. En aluminiumskorsten p ett koppartak frts snabbt snder.

Hur skyddar man metallen frn att korrodera? Fr att skydda metallen mot korrosion s anvnder man ngot som kallas fr offeranod. Offeranod r en bit av en odlare metall som lttare oxideras, fsts ver metallytor fr att skydda den dlare metallen frn att korrodera. Hur kan offeranoden skydda metallen? Offeranoden skyddar metallen genom att den sjlv korroderar istllet. Man sger d att den offrar sig. Offeranoden skall vara odlare n metallen. Som till exempel mest nog s anvnder man zink som offeranod mot stl(jrn). Stl anvnder ocks magnesium som offeranod fast anvnds mer p btar som ker i stvatten.

Baser
Fr att frst bde syror och baser mste man veta vad en vtejon r och bestr av. De r uppbyggda med en proton i krnan, en vteatom har ven en elektron som cirkulerar runt krnan. Eftersom det i de allra flesta vteatomers fall bara terstr en proton nr elektronen har lmnat, kallas vtejoner ofta fr protoner. En bas r en kemisk frening som r bengen att ta upp positiva vtejoner ur mnena i sin nrhet. Denna reaktion heter protolys i kemi-sprk, nr en proton d lmnar sin molekyl, oftast en syra, till en annan molekyl, en bas. Formeln kan ni se p power pointen. Ett basiskt mne har frmgan att producera hydroxidjoner i vatten. Hydroxidjon r en jon som visar p vattenlsningar p grund av kemiska baser. D.v.s nr det basiska mnet blandas med vatten s tar det basiska mnet upp en vtejon frn vattenmolekylen och kvar blir syreatomen och vteatomen som bildar en hydroxidjon. Kortfattat kan man sga att sura lsningar har ett verskott av vtejoner och basiska lsningar har ett verskott av hydroxidjoner (OH). Fr att kallas basisk mste ven den kemiska freningen i en vattenlsning ge ett pH-vrde ver det neutrala vrdet 7, ett vrde under 7 indikerar p syra. PH vrde r ett stt att mta aktiviteten och mngden av vtejoner i en lsning av ngot slag. Man tror att det fr det mesta bara r syror som r frtande men alla starka baser r frtande mer eller mindre, s nr man har ngot basiskt mne i handen och knner en tvl liknande substans s r det fr att basen frter upp det yttersta lagret av fett i din handflata. Man vet att det r ett starkt basiskt mne om alla eller nst intill alla hydroxidjoner lmnar mnet och vid ett svagare mne lmnar inte lika mnga hydroxidjoner basen och reaktionen kan till och med g t andra hllet. Ammoniak (NH3) r ett exempel p ett svagt basiskt mne fr nr det lses i vatten plockar inte alla dess molekyler upp vtejonerna utan bara ett f tal vtejoner upptas. Ammoniak r kemisk frening bestende av vte och kvve som vid standard-tryck och temperatur r en gas utan frg. Denna bas bildas vid nedbrytningen av ett organiskt kvvehaltigt material. Medan Kalciumhydroxid (CA(OH)2) r ett exempel p en stark bas. Denna tar upp alla vtejoner i sin nrhet, nst intill alla om inte alla. Kalciumhydroxid skapas nr brnt kalk reagerar tillsammans med vatten. I murbruk s trffar du p Kalciumhydroxid (tillsammans med sand och vatten), det r d blandat med koldioxiden i luften och har frvandlats till Kalciumkarbonat (krita, detta gr att det stelnar). Natriumhydroxid r nog den mest anvnda starka basen i vran vardag. Den anvnds vid tillverkning av pappersmassa, textil, tvl och tvttmedel m.m. Det r ett vitt och fast mne som r mycket frtande och ltt upplst i vatten. Natriumhydroxid framstlls genom elektrolytisk snderdelning av koksalt (natriumklorid).

Syror
Syror r en av de vanligaste mnesklasserna och r ngot du, mer eller mindre medvetet, redan har en hel del erfarenhet av. Du vet till exempel att citroner, godis och ttika smakar surt, har nog mer n en gng druckit kolsyrad lsk och har under en jobbig idrottslektion skert rkat ut fr mjlksyra i musklerna. anledning: Syror kan ge mat dess sura smak. Det fungerar genom att oxoniumjoner kan ta sig in i smakcellerna och dr f andra positiva joner att flytta p sig, vilket ger upphov till nervsignaler som hjrnan sedan i sin tur tolkar som sur smak. Vad r en syra? det r mnen som kan avge vtejoner. Vteklorid, HCl,eller saltsyra som det ocks kallas. Varje vtekloridmolekyl bestr av en vteatom och en kloratom. Det som hnder nr en vtejon avges, r att vteatomen lmnar molekylen utan att ta med sig sin elektron, vilket fr vtet att bli en positivt laddad vtejon, medan kloret, som pltsligt har ett verskott p en elektron, blir en negativt laddad kloridjon.

En syra r ett mne som lmnar ifrn sig en vtejon= (H+). Detta gr s att det finns fria vtejoner i lsningen. Lsningen blir drmed sur. En stark syra lmnar alltid ifrn sig en vtejon och en svag syra lmnar ibland ifrn sig en vtejon. Detta gr att ven en svag syra har en sur lsning, eftersom det finns fria vtejoner i lsningen. Svaga syror som finns i vr nrhet: ttiksyra: anvnds inlggning av ex gurka, eller som del i fnsterputsmedel. Citronsyra: anvnds vid matlagning fr surgrning, eller som del i konserveringsmedel Starka syror: Svavelsyra: Anvnds som vtska (elektrolyt) i bilbatterier. Saltsyra (HCI): r egentligen en gas, nr den blandas med vatten d bildas saltsyran. Saltsyra ryker oftast, vilket r ett resultat av att syran lmnar vtskan som gas. Gasen kan terigen bilda sm droppar av saltsyra. Svavelsyra (H2SO4): r en luktls syra med en ganska hg densitet (Ju hgre densitet ett mne har desto strre r mngden massa per volymenhet). Denna syran absorberar vattnen, Drfr har den tidigare anvnts till att fnga upp fukt i mellanfnster. Behllaren med syra mste med jmna mellanrum tmmas, eftersom vtskemngden kar hela tiden, vilket leder till att det kan rinna ver kanten p behllaren. Salpetersyra ( HNO3): Frvaras mrkt eftersom den annars snderdelas av solljus. Syran har en frmga att gulfrga proteiner ( ex. om en droppe syra placeras p en nagel- efter en stund frgas nageln gul). D syran reagerar med odla metaller (Odla metaller definieras som en kemisk reaktion ,d de avger en eller flera elektroner. Som reagerar relativt snabbt med utspdd saltsyra (HCI) och bildar vte. Detta kan avge gaser som kallas nitrsa gaser ( dessa r rdbruna och vldigt giftiga).

Reaktionen mellan en bas och en syra blir t.ex NH3 (Ammoniak) ---> HCI (Saltsyra) ---> NH4CI (ammoniumklorid ) en kemisk frening av vte och kvve/ * / r ett salt som r vitt till frgen och lttlsligt i vatten

Neutralisation
Vad hnder d om man blandar en syra med en bas i vatten? - Jo syran slr ut basens olika egenskaper och basen slr ut syrans. Detta kallas att de neutraliseras. Kvar efter reaktionen r endast salt, kanske lite vatten. Saltet har d skapats av de olika laddade jonerna.

Salter
Fr att f fram salt krvs det en positiva och negativa laddade joner (som frn en syra och en bas). Ett exempel skulle d kunna vara Litiumjoner, positivt laddade, och Fluoridjoner, negativt laddade. Naturligt s attraheras negativa joner av positiva joner och vice versa. S om du tar tillrckligt med Fluoridjoner tillsammans med Litiumjoner och lter dessa reagera s kommer de bilda ett stort ntverk, ocks kallat kristall. Detta r ett exempel p en kemisk frening, denna typ av frening kallas jonfrening eller det som vi nu ska prata om Salt. Kristallen/freningen namnges genom att man tar bort -jon delen av jonerna, s detta salt vi nu skapat heter d litiumfluorid. Om man ska skriva en jonkristalls kemiska formel skriver man den positiva jonen framfr den negativa och tar bort fomelns indexsiffror frn summaformeln. Det gr man fr att en saltkristall kan vara ondligt stor. Istllet anger man frhllandet mellan de olika jonerna i indexsiffran. Som i detta fall d litiumjonerna r samma antal som fluoridjonerna skriver man Li1F1, fr att demonstrera att det gr en litiumjon p en fluoridjon. Dock brukar man vanligtvis utesluta ettorna s vrat salt heter LiF. En saltkristall har en stark sammanbindning som kallas jonbindning. Man vet att den r stark d det krvs flera tusengrader fr att p salt att antingen koka eller smlta. I vatten och vissa lsningsmedel slpper bindningarna betydligt enklare och d sprider sig saltet i lsningen. Vatten r mycket effektivt om du vill lsa upp salt. En av salters egenskaper r att leda strm, tminstone nr de r i flytande form eller lsta i vatten. Det saltet som de flesta knner till och r medvetna om att vi anvnder i vr vardag r koksalt som inom kemin kalla Natriumklorid.

Reaktioner:
Det vanligaste exemplet r det salt vi anvnder i matlagning (mer korrekt benmning r koksalt, eftersom ordet salt egentligen betyder samma sak som jonfrening). Det har det rationella namnet natriumklorid (NaCl) och bestr av natriumjoner (Na+) och kloridjoner (Cl). Just natriumjonerna r viktiga, eftersom det r dem som vra smaklkar reagerar p nr vi knner den salta smaken. Ett till exemepl p salter r kalciumkarbonat (CaCO3), som finns i kalksten och i tavelkritor. Det bestr av kalciumjoner (Ca2+) samt en lite speciell sorts joner som kallas fr karbonatjoner (CO32). Karbonatjonerna r ett exempel p sammansatta joner, som r hela molekyler som har ftt laddning.

Hllbar utveckling
Vad r hllbar utveckling? Hllbar utveckling r ett begrepp som betyder hur vi ska frhlla oss till vr planet och dess resurser s att vi och planeten kan m bra. Hllbar utveckling r ett hlsosamt beteende som verfrs frn generation till generation. Begreppet hllbar utveckling r ett relativt nytt begrepp, det brjade anvndas 1981 och mannen som introducerade det heter Lester Brown. Hllbar utveckling r uppdelad i tre omrden; sociala aspekter, miljaspekter och ekonomiska aspekter. Social hllbarhet: handlar om hur vi ska bygga ett samhlle dr de mnskliga behoven kan uppfyllas. Ekonomisk hllbarhet handlar om hur vi p lng sikt ska se till att det finns tillgng av mnskliga och materiella resurser. Ekologisk hllbarhet - hur vi ska skydda miljn och mnniskors hlsa, samt hur vi ska anvnda jordens resurser p ett effektiv stt. Vad finns det fr frutsttningar fr oss att ndra vrt levnadsstt? Man skulle ju kunna tro att det bsta fr oss och vr planet vore att g tillbaka i tiden och leva ungefr s som vi gjorde p stenldern. Men det skulle inte funka fr d skulle det inte finnas resurser till hela vrldens befolkning, s som tillexempel mat. Vatten skulle inte heller finnas till alla d inte alla bor nra vatten och vi behver ett system som ser till att alla fr vatten. Om vi inte kan ta del av resurserna s kan vi tillexempel bli sjuka, eller i vrsta fall, d. Frutom detta snks levnadsstandarden. Det skulle allts inte g att frdela resurserna ngorlunda jmt ens. Den moderna tekniken behvs, tillexempel till att frdela de resurser vi har och s att de rcker till alla. Problemet ligger i att vi inte fr anvnda fr mycket av det vi har, s att det finns tillgngar ven lngre fram i tiden, samt att anvndning av tekniker/metoder som inte frstr planeten och dess resurser. Lsningen nr vi genom att hitta samt anvnda metoder som pverkar oss s lite som mjligt, och sjlvklart ven vr planet. Dessutom ska dessa metoder gra det mjligt att frdela det vi har till all jordens befolkning, s som mat, vatten, energi m.m. Kunskap behvs fr att vi ska kunna frndra vr situation Nr jorden frst bildades kunde inget liv verleva hr, det fanns mycket vulkaner och atmosfren bestod av vtgas. Detta var fr ca 4,6 miljader r sedan. Ca 1 miljard senare hade planeten istllet en atmosfr bestende av koldioxid, metan, vtesulfid, ammoniak och kvve, men inget syre! S de frsta encelliga bakterierna anvnde sig av svavel som energiklla. Jordens liv startade i haven. De frsta organismerna som anvnde sig av fotosyntesen som idag r livsviktig fr vr verlevnad, var de blgrna bakterierna. Detta gjorde att att de kunde sprida liv ver andra omrden p jorden, d de inte var tvungna att bo nra svavelkllor som andra livsformer behvde gra. Fr 2 miljader r sedan dog dessa bakterier ut, fr att de frgiftade sig sjlva. Syre blir kvar som avfall (restprodukt??) nr vatten snderdelas i samband med fotosyntesen, och dessa bakterier tlde inte syre, det var som gift fr dem. Som tur var s fanns det massor av jrnjoner, och de kunde ta till sig syret och bilda jrnoxid. Hotet mot de blgrna bakterierna minskade eftersom balansen i deras ekosystem kunde terupphllas. 1 miljard r senare fanns inte jmnvikten kvar och d dog de ut ekosystemet frndrades. Detta skulle kunna hnda oss mnniskor och andra former av liv runt om kring oss. Vi kan allts frhoppningsvis ta lrdom av vad som hnde med de blgrna bakterierna. Vi mste veta som pverkar vr omgivning s vi tillexempel inte blir sjuka, dr, ngon resurs frsvinner eller liknande. Idag har vi kunskap, ngot som de blgrna bakterierna frmodligen inte hade, drfr har vi bttre

frutsttningar fr att frndra vrt levnadsstt som r sundare fr bde mnniskor och miljn. Saker som vi anvnder mste vara miljvnliga bde nr vi anvnder dem och nr de ska skrotas eller liknande. Vad skulle hnda om vi fortstter att anvnda vra resurser p ett oansvarigt stt? Idag anvnder vi oss av otroligt mycket konstgjorda mnen fr att vi ska kunna ta oss fram och fr att vi ska kunna tillverka bla, klder. Vi r idag beroende av bensin fr att vra fabriker, flyg och bilar ska ta sig fram. Vi r s beroende att vi tar bilen till jobbet och flyget till andra stder fr att komma till olika mten/jobb. Om vi fortstter denna onda cirkel kommer det inte att f ett bra slut. Bensin r en olja som uppstr frn dda djur och vxter, bensinen anvnds i de flesta fordon. Sedan omvandlas bensinen till koldioxid och det r det som kommer ut i luften. Koldioxid r egentligen naturligt men i sm utstrckningar, som har gjort att det inte r istid lngre. Idag r koldioxid inte lngre naturligt utan vi slpper ut otroliga mngder med koldioxid i luften. Koldioxidutslppet r inte bra eftersom koldioxider lgger sig som en hinna i atmosfren. hinnan slpper in UVstrlarna men slpper inte ut lika mycket. Det blir att uv-strlarna studsar omkring nere p jorden och det gr att det blir hgre temperaturer nere p jorden. (Eftersom vi inte slutar slppa ut koldioxid tunnas inte hinnan ut heller, utan frblir tjock.) Frst och frmst r ozonlagret och atmosfren tv olika ting. Ozonlagret - r som en skyddande hinnan som skyddar oss mot Uv-strlar och skyddar oss s att vi kan leva hr nere p Jorden. Ozonlagret r en skyddande hinna i atmosfren. Ozonlagret ligger p ungefr 2-3 mils hjd. Ozonlagret r till fr att skydda mot farliga UV-strlar. Under senare delen utav 1900 talet upptcktes det att det hade tunnats ut vid Nord och Sydpolen. Det var allts hl som gjorde att UV-strlarna fldade in i det omrdet. Det som orsakade hlen var freoner. Freoner fanns i spray-burkar och gamla kylskp. Nr man slngde spray burkarna och skrotade kylskpen lckte freonerna ut. Freonerna r inte farligt vid markniv men s fort de sprids upp till atmosfren blir de farliga. Freonerna snderdelar ozonmolekylerna och det blir till syre. Syret skyddar inte mot UV-strlarna och det gr att det "lcker" in mer UV-strlarna. Sedan 2000 har freoner frbjudits i flertalet lnder. Frbjudet har gjort att halten freoner i atmosfren har minskat och det har stoppat tunningen och hlen har blivit mindre. Det kan ta uppemot 100 r fr ozonet att terbildas till sin naturliga struktur. Citat ur boken "frbudet mot freoner r allts ett bra exempel p hur man med kunskaper och modern teknik kan skapa hllbar utveckling" Atmosfren- r flera kilometer med luft dr ozonlager ligger. I atmosfren finns det syre och det r dr koldioxiden lagras. - Vi kommer anvnda upp alla naturliga resurser och temperaturen kommer att stiga. Om temperaturerna hjs kommer arktisk att frsvinna. Nr arktiskt frsvinner kommer vattenniverna hjas och det gr att stder kommer ligga under vatten. Det gr att vi kommer leva ttare som vi gjorde fr 100 r sedan och det kan tillfra att epidemier kommer att hrja.

Vad ska vi gra? Vi behver minska utslppen och hitta ett nytt stt att utvinna energi p ett miljvnligt stt. Vi behver ven tnka mer miljsmart, behver jag verkligen ta bilen 300 meter ner till affren? Hitta ett bra och hllbart fordon som tar oss framt, elbil? Sluta skvla skog. Inte anvnda oss av miljgifter. Vi mste hitta ett smart och hllbart stt som anpassar sig till naturen. Just nu anpassar vi oss inte till naturen, vi anvnder oss av olika verktyg som inte r anpassade till naturen. Vi hller p att ge oss sjlva en undergng. Vi mste ndra oss men det kan man inte gra ver en natt.

Utan successivt ta bort och hitta nya smarta metoder som gr att vi kan leva som vi gr idag men p ett miljvnligt stt. Vi kan tex. producera el p ett mer miljvnligare stt. Vi har idag miljvnliga stt att tillverka el (vind,sol,vattenkraft) men vi utnyttjar inte dom fullt ut som vi borde gra. Vi borde ta bort krnkraftverken eftersom dom r s otroligt farliga, och det r uranet som ingen vill ta hand om som r farligast. Tex kolverks slpper ocks ut koldioxid i luften och det frsmrar bara nnu mer. Idag har vi avverkat all kolkraft i Sverige men det finns i bla u-lnder och syd europa. Koldioxiden frn kolverken stannar ju inte ver just det landet som slppte ut det utan det sprids ver hela vrlden. och set gr att alla blir negativt pverkade. Det mest bisarra r att det r mnga svenska bolag som ger kolverken. borde inte dom satsa mer p kanske sol energi? solenergi r idag dyrt och vi har inte utvecklat det s mycket som r mjligt. det borde bli billigt s att alla lnder har rd att anvnda det. Men om vi skulle verg till att alla skulle anvnda miljel blir det inga utslpp och det r ett steg i rtt riktning. De 6 principerna Vi vet inte vad som kommer att hnda i framtiden, drfr r dessa hllbarhetsprinciper s smarta. Idag har vi mycket mer kunskap om hur t.ex. olika mnen sprids. Anvnder vi oss av de sex principerna kan vi se till att nya problem/ gra problemen strre. Dessa principer r till fr att vi ska veta hur beslut vi tar pverkar miljn. Vilka r de 6 principerna? - Resurser - Halter - mnens egenskaper - Spridning - Tid - Jmnvikt Resurser - Inom denna principen kollar man hur ett speciellt system vxer, vilken tillvxtfas det r i, om det finns ngra begrnsningar fr att utvecklingen ska kunna fortg (det kan vara tillexempel att ett mne som r ndvndigt fr att utvecklingen ska fortstta brjar ta slut - problem skapas), samt om de viktiga resurserna terskapas eller inte. Skulle inte resurserna terskapas eller om det finns begrnsningar kan det orsaka kollaps. Spridning - De punkter man tittar p hr r hur kemiska mnen sprids, p vilket stt de sprids (spridningsvg), hur snabbt och lngt de sprids samt hur de pverkar naturen. Exempel p spridnignsvgar r att mnen kan spridas med hjlp av vatten, luft och mnniskor. Om man kollar p luft som spridningsvg och kollar p de olika punkterna i denna princip kan man se att mnena som sprids r sm partiklar och ven gaser. Eftersom vindar kan frflytta sig snabbt ver stora omrden gr att luft som spridningsstt gr att mnen sprids snabbt och lngt. Nu har vi tckt de tre punkter som finns inom omrdet spridning; spridningsvg, hur lngt + hur snabbt ngot sprids samt vad det r som kan spridas. mnens egenskaper - Hur reagerar mnen i naturen? Jrnfreml tillexempel, de rostar efter ett tag. Nr man tittar p denna principen kollar man p hur finfrdelat materialet r. Detta gr man eftersom att ju mer finfrdelat det r ju mer skyndar de p kemiska reaktioner. Man kollar p om det reagerar ltt med andra mnen. Nr giftiga mnen kan bindas i en stabil kemisk frening blir det giftiga mnen mindre giftiga eftersom de frlorar energi. Det sista man tittar p r hur tillgngligt mnet r. Halter - halter finns i naturen och ven onaturliga som vi mnniskor slpper ut i naturen. Halterna r hur ett mne pverkar levande organismer. mnet r inte alltid skadligt utan kan vara ngot som

finns runt om oss som kan skada p lngre sikt. Sjlva begreppet halter r oftast menat till farliga mnen, och d r dom omgrupperade i tv "grupper". Farliga och vdligt farliga. Farliga r "minst" farlig medans vdligt farliga r mer farlig. Men man ska ha i tanke att bda r otroligt farliga. Tid - r hur ett mne pverkar under en lngre tid. Vissa mnen kan vara mindre skadliga under en kortare tid men blir farliga under en lngre tid. Tid kan ocks betyda hur naturen terhmtar sig. Om du har skvlar bort skogen och verkar dr under en tid, och sedan lmnar platsen brjar sakta naturen "bygga" upp det som r borta. Jmvikt - betyder att om det r fr mycket av ett mne i naturen kan naturen jmna ut det till normala frhllanden. Det finns olika slags jmvikter tex lslighetsjmvikter. Det r nr ett mne som r fet lser sig bst i olja och bensin. Medans mnen som salter och vattenliknande lses bst i vatten. Buffertverkan r hur ett mne kan ndras mycket snabbt. Tex om man droppar syra i ett rent vatten, s sjunker ph vrdet snabbt. Det r fr att syremolekylerna slpper ifrn sig vtejoner. Ju mer vtejoner desto lgre ph vrde. I Sverige har vi s klart lagar kring hur naturen och vr milj ska behandlas, och dessa r samlade i miljbanken. Dr hittar vi bland annat frsiktghetsprincipen, som sger att om man inte vet hur en handling pverkar naturen, s ska man avst frn den. Frsiktighetsprincipen sger fljande: "Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en tgrd skall utfra de skyddstgrder, iaktta de begrnsningar och vidta de frsiktighetsmtt i vrigt som behvs fr att frebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller tgrden medfr skada eller olgenhet fr mnniskors hlsa eller miljn. I samma syfte skall vid yrkesmssig verksamhet anvndas bsta mjliga teknik. Dessa frsiktighetsmtt skall vidtas s snart det finns skl att anta att en verksamhet eller tgrd kan medfra skada eller olgenhet fr mnniskors hlsa eller miljn". Global uppvrming En av de saker som bidrar till att vi fr en smre hllbar utveckling r den globala uppvrmingen av jorden. De tv huvudsakliga sakerna som bidrar till detta r utslppen av koldioxid och metan. I kolets kretslopp tar vxter upp tar koldioxid. Eldar man trd som tagit upp koldioxid frn luften eller frbrnner brnslen som r gjort p grna vxter s r det samma koldioxid som redan finns i kretsloppet som kommer ut, till skillnad frn om vi tar upp fossila brnslen frn underjorden. Om vi gr det tillstter vi koldioxid i kretsloppet som frn brjan har frts ner under jord - det blir extra koldioxid i atmosfren fr det finns inte tillrckligt med vxter fr att ta in det i kretsloppet. Koldioxiden som dda djur och vxter som hamnar under jord blir till fossila brnslen som vi sedan grver upp och anvnder som brnsle till t.ex. bilar. Problemet r att tar 1 miljon gnger s lng tid fr de fossila brnslena att tillverkas n vad det gr fr oss att anvnda oss de. Allt detta bidrar ocks till att polarisar smlter eftersom det blir varmare, och d slpps metan ut i atmosfren. Denna gas gr att effekten av uppvrmingen frstrks. Skillnaden mellan dessa tv mnen r att metan bryts ner, men koldioxid r ett mycket stabilare mne som inte bryts ner. Frsurning av havenFrsurning utav natur och sjar beror p sur nederbrd. Men det r inte bara sjar som frsuras utan ven haven och d kar koldioxid i atmosfren. Varfr? Koldioxid lses ltt i vatten och bildar d kolsyra. Jmvikten mellan koldioxid halten i vatten och atmosfren gr att nr koldioxid halten kar i luften kar ven koldioxid halten i haven. I haven frsuras det utav kolsyran. Skaldjur och koraller som innehller kalk fr det svrt att klara sig.

Varfr? Kalk r ett basist mne och nr kolsyran kommer ner i haven luckras kalken upp. Nr kalken luckras upp dr de djuren som r beroende av sina skal. Och ven de djuren som bor vid korallerna. Det gr att ekosystemet ndras. Det gr att de djuren som levde p det som fanns vid korallerna kan frsvinna och d blir det ett ordentligt "svaj" i ekosystemet. Hur bidrar detta till en smre hllbar utveckling? Det blir varmare, eftersom koldioxiden i atmosfren hller inne solens strlar. Nr klimatet blir varmare kommer vissa omrden i vrldens ocks bli varmare och kanske torka ut oftare. Vatten r en av de sakerna som vi mste ha fr att verleva. Vatten nivn kommer att stiga, vilket gr att en del landomrden kan tckas av versvmning s det inte lngre gr att leva dr = vi fr mindre yta att sprida ut vrldens befolkning p som gr att levnadsstandarden snks. Nr glacirer smlts blir tillgngen till vatten fr vissa lnder smre, och en del ekosystem kan frsvinna. Vrmebljor kan orsaka hga siffror av ddsfall. Vad kan man gra fr att f en bttre hllbar utveckling? - tervinna allt som gr (t.ex. plast, papper, matavfall, glas). D sparar man p resurser samt minskar miljbelastningen, dock beror den ven p andra saker bland annat, s som livslngd , energi som krvs och tillverkningen. - Gra frpackningar dr plasten r enkel att sortera, eftersom att om det r enkelt att sortera rtt s krvs mindre energi och kortare transporter. Plast r gjort av olja, ngot som vi behver vara sparsamma med, s att det inte ska ta slut s fort. Att teranvnda plasten till ny r mindre energisnlt n att tillverka helt ny. - Frbjuda sdant som gr stor skada i naturen, tillexempel giftiga mnen. Idag finns det en del mnen som r frbjudna just pgrund av den anledningen, de gr fr stor skada fr miljn. - Anvnda oss av frnybara energikllor istllet fr de energikllor som lttare tar slut, t.ex. olja. Sammanfattning Vi mst se till att resurserna vi har idag kommer att vara tillgngliga ven i framtiden, samt att de frdelas jmt t vrldens befolkning. Genom de kunskaper vi har idag stoppa saker som inte r bra, hitta nya stt fr saker som r ndvndiga fr oss men inte r bra fr miljn. Hade vi tidigare insett hur mycket vi bidrar till en dlig utveckling hade frmodligen vi inte haft lika mnga/stora problem idag. Den kunskap vi har gr att vi har bttre frutsttningar att frbttra miljn. Hllbar utveckling kan vara att g till affren istllet fr att ta bilen. Detta tror vi r bra att tnka p/kunna infr nationella provet: - Veta vad det sex principerna r. -Varfr frstrs ozonlagret, vad r det fr mne som gr att det blir tunnare och tunnare? - Vad ska vi gra fr att f hllbar utveckling? - Vad kan du sjlv tnka p, vad kan du bidra med fr att det ska bli en mer hllbar milj? - Veta hur koldioxid pverkar oss.